7289 267 6 by Sveriges Kommuner och Landsting

Idéer från kommunernas förslagsverksamhet Idépristävlingen hålls för elfte året i rad och idékatalogen innehåller ett axplock av de idéer som deltagit i årets tävling. Syftet med tävlingen och katalogen är att sätta fokus på den innovativa kraft som finns hos enskilda medarbetare – och som kan frigöras med rätt stimulans. Uppmuntran i olika former skapar den energi som krävs för att motverka motstånd mot förändring. Varje anställd behöver få utlopp för sin kreativa förmåga för att må bra. Att bedriva idé- och förslagsverksamhet är således en form av företagshälsovård. När kreativiteten hos flera samverkar, till exempel när en medarbetares idé utvecklas vidare av någon annan, blir helheten mångdubbelt större än delarna. Förslagsverksamhet i gruppform kan också bidra till att minska interna konflikter. Denna katalog innehåller, liksom tidigare, absolut ren ”hjärnsubstans”. Det är tillåtet och önskvärt att innehållet sprids till så många som möjligt. Alla idéer är självklart inte nya utan kan ha fångats upp eller inspirerats från annat håll. Det som är känt av den ene kan vara nytt för den andre. Urvalskriterierna har varit följande: 1. Nyhetsvärde. Förslaget ska skapa ett värde och inte vara känt sedan tidigare. 2. Användbarhet. Förslaget ska vara användbart i fler kommuner än den där förslaget väckts. 3. Enkelhet. Motto ”ju enklare desto bättre”. Förslaget ska kunna ha väckts av vem som helst. 4. Elegans/genialitet. Förslag som är unika för användning i en speciell kommun kan uppmärksammas pga stor elegans eller genialitet.

Nästa år kommer vi år att lägga till ett femte kriterium – modet att våga framföra och pröva en idé trots att den bryter emot den allmänna uppfattningen och vedertagen praxis och kunskap. Dessa idéer brukar vi kalla ”galna” idéer. Vi behöver uppmuntra till fler sådana idéer. Det är ur dessa som många stora innovationer uppstått.

Utöver ära och berömmelse, blommar och diplom får pristagarna 10 000 kr i premie för bästa förslag. Text och bilder till nedanstående förslag kan inte på långt när göra förslagen rättvisa, så ta kontakt för en mera utförlig beskrivning om ni vill veta mera. Frågor om idékatalogen och förslagsverksamheten kan ställas till Björn Berntsson, Gatubolaget i Göteborg, tfn 0706-62 81 25. Frågor om enskilda förslag ställs till respektive kommuns kontaktperson eller till förslagsställarna. Tidigare idékataloger kan beställas – se sidan 23 i denna skrift. De flesta kataloger finns också som elektroniska dokument på www.lf.svekom.se (välj Publikationer). Svenska Kommunförbundet i september 2004

Idékatalog 2004

Juryn i årets tävling är utsedd med tanke på geografisk och kompetensmässig spridning, förutom att de är aktiva i förslagsverksamheten: Åke Widenrot, parkingenjör, Luleå; Anders Liljekvist, gatuchef, Falun; Björn Berntsson, ordf, Göteborg; Margareta Svensson, va-ingenjör Halmstad; Boel Steen, personalsekreterare, Kristianstad.

Innehåll Idéer från kommunernas förslagsverksamhet ................................................... 1 Idéverksamheten i Luleå ....................................................................................... 3 ENTEK i i Helsingborg ............................................................................................. 4 Hur gick det sen? .................................................................................................... 5 Årets prisbelönta förslag ....................................................................................... 7 Årets vinnare på sid 8, 10 och 12

© Svenska Kommunförbundet 2004 Adress: 118 82 Stockholm • Tfn: 08-452 71 00 • Epost: gata@svekom.se ISBN: 91-7289-267-6 Text: Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB Omslag: Vinnande bidrag Form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm-Hammarby Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.svekom.se (välj Publikationer)

Idékatalog 2004

Idéverksamheten i Luleå – För fyra år sedan delade vi ut en belöning på hela 127 000 kronor. Då blev det en markant ökning av antalet förslag. Och den trenden har hållit i sig, berättar Åke Widenrot, kontaktperson när det gäller idéverksamhet vid Tekniska kontoret i Luleå. Han berättar att förslagsverksamheten redovisas vid förvaltningsdagarna då alla medarbetare är samlade. Ofta reser man bort för att kunna koncentrera sig på aktuella frågor. Alla förslagsställare som blivit belönade får en symbolisk check vid dessa tillfällen. Själva prissumman betalas ut via lönen. Förvaltningen har en målsättning om 50 förslag om året men dit har man ännu inte nått. Fram till mitten av augusti hade 39 förslag kommit in. En målsättning finns också för varje avdelning att komma in med ett visst antal (ett per tio anställda) förslag per medarbetare och år. Tanken är sedan att arbetsledarna ska uppmuntra sina medarbetare att tänka till, och att de förslag som blir godkända kommer ut i verksamheten. Den stora belöningen på 127 000 kr, som gick till ett förslag om förbättring av reningsprocessen i reningsverket, skapade verkligen stort intresse. Nu hoppas Åke att verksamheten får ytterligare skjuts framåt när två medarbetare från samma organisation vinner idépristävlingen. Åke är sammankallande i förslagskommittén, som består av fem ledamöter. Det är dit alla skickar sina förslag. Kommittén bedömer om förslaget är seriöst och skickar det sedan vidare till närmast berörd verksamhetschef som i sin tur utreder och vär-

derar förslaget. Förslaget vandrar sedan vidare till personalkommittén som fastställer ersättningen. – Alla som lämnat in ett förslag som vi skickar vidare får en penninglott, berättar Åke. Idéverksamheten är uppbyggd enligt samma principer som de flesta andra, säger Åke. Belöningen brukar grunda sig på hur stor inbesparing eller vinst förslaget genererar på ett år. Hälften av det beloppet betalas ut. Det finns inga extra medel avsatta för idéverksamheten, utan Åke och förslagskommittén sköter verksamheten vid sidan av sina ordinarie arbeten. Exklusive belöningar ligger förvaltningens kostnader för förslagsverksamheten på ca 30 000 kr per år (personalkostnader + inlämningspremier). – Vi lever högt på vakna och intresserade medarbetare, säger han. Och han anser att förslagen är viktiga för verksamheten. Varje förslag lever ju ett antal år och sparar pengar eller ger vinst åt förvaltningen. Ibland kommer goda, enkla förslag som kan appliceras på många verksamheter, men arbetsledningen borde lägga större vikt vid att sprida dem vidare. Ju fler verksamheter idéerna genomförs i desto större blir förtjänsten för kommunen. Åke tror att idékatalogen är ett bra verktyg. Den finns i ett antal exemplar vid varje stationär arbetsplats för att ge inspiration. På varje arbetsplats finns också en idélåda, lättillgänglig för alla.

Idékatalog 2004

ENTEK i i Helsingborg ENTEK är Helsingborgs Stads utförarförvaltning och bildades 1 januari 1994 genom sammanslagning av utförandeenheterna från hamn, gata, park och transport. I dagsläget är 600 personer anställda. Redan 1995 var personal från ENTEK med som pristagare i Kommunförbundets idépristävling. Därefter har man fått pris såväl 2000, 2002 som nu 2004. Att man kan få fram så många goda förslag beror på en god företagskultur där omtanken om personalen står i fokus och kreativiteten uppskattas. Sedan ett år tillbaka har Peter Skantz tagit över ansvaret för

förslagsverksamheten från Kalle Olofsson som då gick i pension. Peter har nu inte bara ansvaret för förslagsverksamheten utan även för upphandling av varor och tjänster, försäkringsärenden, arbetsmiljö och skyddsjakt. Han är också ansvarig för fastigheterna och miljösamordnare för ENTEK. Några större kampanjer för att få fler förslag verkar det inte finnas utrymme för men det verkar å andra sidan inte behövas. När det gäller förslagsverksamheten så ”ramlar” det in ca 80 förslag per år. Alla som lämnar in förslag får en trisslott i premie. Förslagen bedöms av en kommitté som består av sektionscheferna för de olika enheterna och en personalsekreterare. Peter är sammankallande och sekreterare för kommittén och möten hålls fyra gånger per år. Men personal från ENTEK får inte bara pris från Kommunförbundet. Den 7 maj i år gav Den Skåneländska Gastronomiska Akademiens Vänförening sitt årliga stipendium till Eva och Britt vid ENTEK skolmat, med motiveringen ”För kreativ utveckling av måltider i stor skala med matglädje, kunskap och respekt”. Vi ser fram mot att förslagsverksamheten kommer att påverkas av nya gastronomiska influenser. En ny klass i Kommunförbundets idépristävling föreslås bli inrättad – Årets kock ;-).

Idékatalog 2004

Hur gick det sen? Hur gick det? Blev idéerna verklighet? Används de fortfarande och är någon mer intresserad? Intresset på hemmaplan var stort vid tiden för priset. Alla lokaltidningarna skrev om idégivarna och deras förslag. 2003 års vinnare i klasserna Teknik, Miljö och Administration/organisation berättar om hur det gick med förslagen.

Vinnare i klassen Teknik 2003 Conny Peterson och Leif Gustavsson från Skövde vann klassen Teknik med sitt förslag om en stolpe vid tillfälliga avstängningar. Vid fjärrvärmearbeten grävs tillfälliga ganska grunda schakter upp. Vid dessa schakter lägger man ut stålplåt för bilarna att köra över. Innan Conny och Leif kom med sitt förslag användes koner. Konerna kördes eller kanske till och med sparkades ned i schakterna och bilisten såg inte hålet förrän det var för sent. Connys förslag som Leif vidareutvecklade innebär att man sätter upp en avstängningsstolpe som skruvas fast i stålplåten. På stolpen kan man sedan trä en avstängningsbräda. Conny berättar att de använder stolpen dagligen, även om det numera inte blir så ofta eftersom det inte har blivit så mycket fjärrvärmearbete som det var tänkt. Men idén går naturligtvis att använda även vid andra avstängningar. Conny och Leif har inte fått någon direkt förfrågan från andra förvaltningar under året som gått, men när de var nere i Malmö förra hösten för att hämta sitt pris var det många som var intresserade. De lämnade skisser som de intresserade kunde ta med sig

hem och anpassa efter sina respektive arbetsplatser. Conny hoppas att flera har fått nytta av hans förslag. Fördelen med den här stolpen är ju onekligen att avstängningen nu sitter kvar. När vi stängde av med koner hände det allt som oftast att dessa kördes ner i schakten. Och det innebär ju faktiskt fara för bilisterna. Och idén spar också körutrymme, säger Conny.

Vinnare i klassen Miljö 2003 Kenneth Granetoft, Peter Andersson, Nils-Eve Andersson och Andréas Nilsson från Kristianstad delade på priset i klassen Miljö. Idén handlade om att återanvända olja istället för att lämna den till destruktion. I ishallen finns kylkompressorer som tidigare fick ny ammoniakblandad olja varje vecka. Istället för att slänga olja för 45 000 kronor om året kopplade idégivarna på en ventil och en manometer på oljesamlaren samt två rör mellan oljesamlaren och kylkompressorerna, för en kostnad av 6 300 kronor. Idén sparade inte bara pengar och olja utan förbättrade också arbetsmiljön. När grabbarna öppnade kompressorn måste de ha mask på sig för att inte andas in ammoniaken. Kenneth berättar att de nu har återanvänt oljan i tre års tid och det fungerar precis som det är tänkt. Istället för att byta en gång i veckan så byter de bara när de gör service på maskinerna en gång om året. Tyvärr har ingen annan nappat på idén, trots att det finns ishallar lite

Idékatalog 2004

varstans. Kenneth diskuterade förslaget med en person efter prisutdelningen förra året. Denne ansåg dock att det inte var någon idé att genomföra på hemmaanläggningen, eftersom den var så gammal. Men Kenneth och de övriga grabbarna är nöjda, både för att de sparar pengar, miljö och förbättrar arbetsmiljön.

Vinnare i klassen Administration/ organisation 2003 Bibbi Carlsson, Lotta Andréen och Susie Larsson från Mölndal fick pris för sin idé om att använda web-map/ GIS gaturegister i receptionen. Gatukontorets receptionister får ofta ta emot felanmälan om olika saker som gäller gator och vägar. Bibbi, Lotta och Susie kände till att det fanns ett GIS-register med svar på frågor som de ofta fick.

Idékatalog 2004

Registret fanns dock inte i receptionen och tjejerna tyckte att receptionen var ett område där detta GIS-register verkligen skulle vara till nytta. Många av frågorna handlar om gatorna och vem som ansvarar för väghållningen, inte minst vinterväghållningen. Hittills har de fått slå i ett gammalt gaturegister i en pärm som inte uppdaterats på länge och ringa runt bland åkarna och fråga om aktuell gata tillhör deras område. Susie Larsson berättar att ett positivt beslut är taget, men ännu är inte registret i bruk. Man är dock i full gång med att komplettera med de uppgifter som saknas och framåt hösten tror hon att det är klart för användning. Och det ska bli skönt att kunna ge dem som ringer besked med en gång istället för att hänvisa dem vidare, eller kanske behöva ringa upp en extra gång. Allt sådant strul innebär ofta att folk blir irriterade när det inte blir rätt från början, säger Susie.

Årets prisbelönta förslag I år går priset i grenen ”Miljö/säkerhet” till Lisbeth Öhman från Luleå för ett förslag till ”Durkslag i golvbrunn”. I grenen ”Administration/organisation” delas det inte ut något pris pga för få deltagare. Istället delar vi ut två priser i grenen ”Teknik”. Ett till Bo Juhlin och Håkan Lindh från Helsingborg för ett förslag om växtlås för urnor och ett till Jan Bramberg från Luleå för ett förslag till ”ställbara bockar för avstängning”.

1. Kundregister för service av biljettautomater Förslagsställare: Daniel Gross, Gatubolaget Kontaktman: Kurt Nilsson, 0703-73 84 04, e-post: kurt.nilsson@gatubolaget.goteborg.se När arbetet med biljettautomater hos privat kund är utfört, registreras detta på en lapp och läggs i högen för fakturering. Fakturan skickas i slutet av månaden till respektive kund. Vi föreslår ett register över våra privata kunder där våra åtaganden såsom tömning, service m m och kontaktpersoner finns registrerade. När vi utfört ett jobb hos en kund förs detta in i registret. Allt arbete som är utfört för kunden finns således samlat i registret och man kan också se vad som återstår att fakturera. Dataregistret är nu i drift.

2. Programmering av myntsil Förslagsställare: Johan Emanuelsson, Gatubolaget Kontaktman: Kurt Nilsson, 0703-73 84 04, e-post: kurt.nilsson@gatubolaget.goteborg.se Myntsilarna i MP 104 tappar ibland den lagrade informationen för 10-kronan. Det får till följd att när bilisten lägger i ett 10-kronors mynt så åker myntet igenom silen utan att registreras och hamnar i returen. Vi får då byta ut myntsilen och skicka den till CALE för omprogrammering, då vi inte har möjlighet att reparera eller programmera själva. Mitt förslag är att vi köper in utrustning för att själva kunna programmera myntsilarna. Denna investering lönar sig på kort sikt.

3. Energibesparing genom halverad ljusstyrka Förslagsställare: Nils-Inge Rosvall och Kent Pålsson, Kristiansstad Kontaktman: Boel Steén, 044-13 57 06, e-post: boel.steen@kristianstad.se Ny belysning har installerats i Tollarps sporthall. Förslaget gäller att med hjälp av tidsstyrning anpassa belysningen till de verksamheter som bedrivs i sporthallen. Tränings- och skolverksamheten kan t ex bedrivas med halv belysning medan tävlingsmatcher och andra arrangemang kräver full belysning. Träningen bedrivs i huvudsak måndag till fredag medan alla matcher spelas lördag och söndag. Vinsten består av lägre energiförbrukning och ökad livslängd på lysrören.

Idékatalog 2004

En av årets vinnare i klassen Teknik: 4. Växtlås Förslagsställare: Bo Juhlin och Håkan Lindh, Helsingborg Kontaktman: Peter Skantz, 042-10 58 80, e-post: peter.skantz@helsingborg.se För att förhindra att våra krukplanterade växter rycks upp eller stjäls har vi tagit fram ett lås som ska förhindra detta. Bo Juhlin (”Julle”) är smeden och Håkan Lindh ansvarar för urnorna med växter. Som smed får ”Julle” ofta hjälpa till med att lösa problem i olika verksamheter. Så var det även med växtlåset. Håkan som sköter växterna tröttnade på att se sina växter, i detta fall granar, uppslitna ur sina urnor. Problemet var i huvudsak de alltför ”upprymda” resenärerna från danmarksfärjorna som i vild glädjeyra gav utlopp för sin styrka. Kanske kan man säga att urnorna nu försetts med alkolås. Efter 25:e gången tröttnade Håkan och fick en idé! Pang sa det och Håkan gick in till ”Julle” och tillsammans fixade man till en lösning som man genast prövade. Under sommaren har ca 10 urnor försetts med lås. Därefter har samtliga klarat sig från skadegörelse. Låset är utformat så att det kan öppnas vid omplantering utan att tas bort. Det kan också modifieras för att passa andra typer av urnor såväl av trä som av betong eller plast. Väl på plats syns inte låset då det döljs under jordlagret, vilket ju är speciellt viktigt i en miljö som ska vara vacker. Under sommaren har urnorna varit placerade på Rådhustorget i Helsingborg och numera även i norra hamnen.

5. Städutbildning till hyresgäster Förslagsställare: Karin Forsström, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Linoleummattor i kommunala äldreboenden riskerar ofta, på grund av okunnighet, att förstöras vid städning av starka kemikalier, överdosering och varmt vatten. Förslaget är att personalen ska utbildas i att sköta linoleum. Detta bör även skrivas in som ett krav i hyreskontraktet. Rätt skötta mattor klarar 30 år. Felaktigt skötta mattor kan städas sönder på några år och luktar dessutom illa.

Idékatalog 2004

6. Kanthyvlingsjärn Förslagsställare: Leif Eliasson, Kalmar Kontaktman: Anders Israelsson, 0480-45 04 46, e-post: anders.israelsson@kalmar.se Kanthuggningen har tidigare utförts manuellt. Jag har nu fäst ett kanthyvlingsjärn i skopan till grävmaskinen som kan vinklas med släntautomatiken. Det underlättar mycket och sparar både möda, tid och kraft.

7. Asfaltkross Förslagsställare: Magnus Johansson och Pontus Pettersson, Kalmar Kontaktman: Anders Israelsson, 0480-45 04 46, e-post: anders.israelsson@kalmar.se Sättning av granitkantsten med asfaltkross är mer lättarbetat än med naturgrus men för den skull ger inte asfaltkross sämre bärighet än vanligt grus. Asfaltkross är dessutom billigare än naturgrus.

8. Egentillverkning av flytbryggor Förslagsställare: Roland Engström, Kalmar Kontaktman: Anders Israelsson, 0480-45 04 46, e-post: anders.israelsson@kalmar.se Vi har tillverkat en form som gör att vi kan köpa in block av frigolit och sedan själva armera och gjuta nya flytblock till flytbryggor. Detta har gjort att vi nu har sänkt kostnaderna för flytbryggor.

9. Stolpbänk Förslagsställare: Gert Nilsson, Kalmar Kontaktman: Anders Israelsson, 0480-45 04 46, e-post: anders.israelsson@kalmar.se En enkel sittplats som monteras på stolpen för hållplatsskylt.

10. Engångsoverall vid smutsiga arbeten Förslagsställare: Sven-Erik Thörnblom, Kalmar Kontaktman: Anders Israelsson, 0480-45 04 46, e-post: anders.israelsson@kalmar.se De dyra varselkläderna används även vid smutsiga arbeten, som t ex med oljor och färger. Jag föreslår därför att vi istället använder engångsoveraller vid sådana arbeten. Att använda engångsoveraller vid smutsiga arbeten blir mycket billigare än att använda varselkläderna.

Idékatalog 2004

Årets vinnare i klassen Miljö: 11. Durkslag i golvbrunn Förslagsställare: Lisbeth Öhman, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Lisbeth är lokalvårdare och har sett att vattnet från skurmaskinerna innehåller stenar, damm, ludd och annat skräp. När vattnet töms i golvbrunnen blir det ofta stopp i avloppet med översvämning som följd. Hon föreslår att man vid tömning tar bort gallret från brunnen och ersätter detta med ett durkslag av metallnät som man tömmer ut slaskvattnet i. Därefter tömmer man durkslaget i sopsäcken. Lisbeths idé är att använda ett vanligt durkslag, ett sådant vi alla använder hemma i våra kök. Durkslaget kan vara av såväl plåt som plast. Lisbeth köpte in ett för egna pengar och har använt det under cirka fem år på sin förra arbetsplats i Ishallen i Luleå. Att rensa avlopp kostar 1 500 kronor bara för att köra fram slambilen och till detta kommer kostnad för arbetstiden. Stoppen kom rätt ofta, eftersom det var mycket sten och annat skräp i vattnet. Lisbeths idé förbättrar naturligtvis miljön, eftersom det blir mindre skräp i avloppet. Den förbättrar också arbetsmiljön eftersom hon slipper gräva upp skräpet med händerna. Hon lyfter upp locket med en mejsel eller en nyckel, lägger durkslaget över brunnen och häller vattnet över. Sedan häller hon skräpresterna i en sopsäck. Enkelt och genialt. Det fungerar även på golvbrunnar där locket finns intill kanten, bara slangen från sopmaskinen är tillräckligt lång. Idékatalogens reporter hittade henne på Konstens Hus i Luleå, en av hennes nuvarande arbetsplatser. Hon bytte nämligen jobb för två veckor sedan (vid intervjutillfället) och tillhör nu en bilpool som åker runt och städar kommunens fastigheter. Vad hon vet har hittills ingen använt sig av hennes metod, men nu hoppas hon kunna dela med sig till sina nya arbetskamrater. Lisbeth kom till Luleå från Överkalix 1973. Familj, barn och framför allt det lilla barnbarnet, 10 månader, upptar en stor del av hennes tid. Men hon är

Idékatalog 2004

också intresserad av handarbete och att vara ute i naturen, samt av dans och dansmusik. Det senare intresset delar hon verkligen med sitt barnbarn. Han hoppar med i musiken. Hon fick 6 000 kronor som belöning för sitt förslag av tekniska kontoret. Och nu belönas hon med ännu ett pris. Lisbeth tycker det är kul och hoppas att det ska sporra andra att hitta på idéer. Den här idén är det första förslag hon lämnat in, och det gav ju storslam med en gång. Förhoppningsvis blir det inte det sista.

12. Kylning av gas från rötkammare Förslagsställare: Lars Brännvall, Ulf Svanmo, Magnus Bryggman, Hans Granberg och Charles Olsson, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se I rötkammaren produceras gas som leds till ett kondenseringskärl och vidare till gasklocka, panna och fackla för förbränning. Gasen håller 37 grader C när den lämnar rötkammaren och kyls ner när den kommer ut till gasklockan, pannan och facklan. Processen går för snabbt så att kondens följer med gasen ut i klockan och facklan, där backslagsspärren fryser och trycket ökar i rötkammaren. Vi har monterat ett ventilationsrör utanpå gasröret och tar in uteluft. Med en fläkt trycker vi sedan in luft utifrån genom röret som påskyndar kylningen av gasen för snabbare utfällning av kondens.

13. Omrörning i rötkammare Förslagsställare: Lars Brännvall, Ulf Svanmo, Magnus Bryggman, Hans Granberg och Charles Olsson, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se I rötkammaren produceras gas som avleds genom ett rörsystem i toppen på rötkammaren. I rötkammaren finns det även en omrörare för slammet. Det finns två propellrar på olika nivåer. Problemet är att det bildas en seg massa på ytan som gasen har svårt att tränga igenom. Nivån i rötkammaren är stabil 22,1 mvp. När vi sänker nivån i rötkammaren till 22,0 mvp närmar sig den övre propellern ytan och därmed kan inte den sega massan på ytan bildas. För att återställa driften på trycksidan monteras ett insatsrör som är 10 cm längre än ordinarie rör.

14. ”Koja” till backslagsspärren Förslagsställare: Lars Brännvall, Ulf Svanmo, Magnus Bryggman, Hans Granberg och Charles Olsson, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Vid kallt klimat vill backslagsspärren frysa i facklan. Därför har vi byggt en liten ”koja” runt backslagsspärren för att den ska få det lite varmare.

Idékatalog 2004

En av årets vinnare i klassen Teknik: 15. Ställbara bockar för avstängning Förslagsställare: Jan Bramberg, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Jan har konstruerat ställbara avstängningsbockar. Under vintrarna tar kommunen upp isblock från älven. Blocken används av lokala konstnärer för att göra iskonstverk. När isen tas upp måste man stänga av älven för att inte folk ska dratta i. Men de bockar man ställt ut fryser fast i isen och bryts sönder när de tas bort. Jan som arbetar med trädgårdsarbete och underhåll, fick en förfrågan om han kunde komma på en lösning. Hans idé blev ställbara bockar som skruvas fast i hörnen och kan vridas i olika vinklar. – Du kan välja vad du vill, fyrkantiga, trekantiga, sexkantiga eller raka bockar, dom går att ställa hur som helst, berättar Jan. Det räcker med tre bockar istället för fyra. Och det blir en väsentlig skillnad på materialåtgång eftersom varje bock kostar runt tusenlappen. Och dessa bockar har ett betydligt bredare användningsområde än de gamla. De går t ex att ställa runt gathörn när man vill varna för takras. Bockarna är alltså både praktiska och användbara och sparar dessutom in pengar åt kommunen. Hittills har Jans bockar enbart använts vid isbrytning, men som hans kontaktperson Åke Widenrot ser det har också gatuavdelningen stor nytta av dem. Jan är utbildad parkarbetare och arbetar på Park- och naturavdelningen, där han förutom parkarbete också arbetar med att underhålla bland annat trädgårdsanläggningar, lekutrustningar, snickerier och VVS. En av hans uppgifter är att sätta upp julbelysning. Fast i år tycker han att de yngre kan ta över klättrandet och han själv stå på marken och dirigera. Han är intresserad av att fundera över olika problem och försöka hitta lösningar. Det är ju så att om ett problem uppstår i arbetet så molar det i huvudet och plötsligt klickar det till. "Just så ska jag göra". Han sitter gärna hemma vid skrivbordet och skissar på olika lösningar. Ibland ligger han vaken på nätterna och grunnar. Han har tidigare varit med i idékatalogen med förslag. Han har en bred bakgrund, som sågverksarbetare, 15 års servicearbete på ASEA och som jordbrukare. Forts

Idékatalog 2004

– Dessutom är jag uppvuxen på landet och där måste man hitta praktiska lösningar på lite av varje. Jan är lyckligt gift och har fått överta vuxna barn, mycket positivt, tycker han. Han tycker om uteliv, det vill säga att vara ute i naturen, fiska och fjällvandra. Jans idé är ännu inte färdigutredd hos Luleå kommun, så förutom Kommunförbundets prissumma, väntar ytterligare en belöning. – Jag hoppas förstås att det här priset ska sporra mig att fortsätta på den här vägen.

16. Ekolod som nivågivare Förslagsställare: Lars Brännvall, Ulf Svanmo, Magnus Bryggman, Hans Granberg och Charles Olsson, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Nivågivaren i flytslamsbrunnen var av tryckgivartyp. Membranet på givaren sattes igen så att givaren började visa fel nivå. Därför har vi monterat ett ekolod som mäter nivån istället och som undanröjer problemet.

17. Omrörning i pumpgrop Förslagsställare: Lars Brännvall, Ulf Svanmo, Magnus Bryggman, Hans Granberg och Charles Olsson, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Flytslammet flyter till en pumpgrop. Pumpen startar vid en viss nivå. Problemet är att det bara är vattnet som pumpas bort men slammet blir kvar. Därför har vi installerat en omrörare som startar när pumpen startas. Härigenom får vi en homogen massa som pumpas bort och vi får vi en bättre drift på slambrunnen och slipper rengöra den.

18. Fundament till skyltstolpe Förslagsställare: Mattias Wallmark och Jens Engberg, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Ett fundament av galvat stål till skyltstolpe har tagits fram för att ersätta de betongfundament som lätt går sönder vid påkörning. Standardpackningarna passar i det nya fundamentet.

Idékatalog 2004

19. Lyftanordning för sandspridare Förslagsställare: Leif Larsson och Tomas Engman, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Sandspridaren hakas fast med två kedjor i flaket när detta är lyft. När flaket sänks lyfts spridaren. Vid förflyttning med kedjor körs spridaren nerfälld under kortare sträckor med stort slitage som följd. Förslaget är att lyfta spridaren med hjälp av hydraulik från reglage inne i hytten för att därigenom minska skaderiskerna.

20. Lyftbart nät till fotbollsmål Förslagsställare: Ulf Larsson och Hans Johansson, Kalmar Kontaktman: Anders Israelsson, 0480-45 04 46, e-post: anders.israelsson@kalmar.se När man klipper gräs invid fotbollsmål har ofta gräset vuxit fast i nätet. Risken är stor att man råkar klippa sönder nätet. Förslaget innebär att man fäster nätets underkant i en stålram med rör upp till nätbågarna i toppen. Detta gör att man enkelt kan lyfta upp nätet och komma åt att klippa under målet.

21. Uppföljning av rehabärenden Förslagsställare: Anders Lilliesköld, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se När rehabiliteringsutredningar ska skrivas ska man i första hand använda sig av försäkringskassans blankett. I uppföljningsarbetet kan arbetsledaren skriva ett PM över nuläge och planering. Detta är en viktig del för att föra rehabprocessen framåt. Det har uppmärksammats att det finns brister i uppföljningsarbetet. I de flesta fall har ingen fullvärdig dokumentation skrivits, vilket bidrar till ovetskap om vad som genomförts samt svårighet att komma till resultat. För att underlätta arbetsledarnas fortsatta rehabiliteringsarbete har jag skapat två mallar för uppföljning. Den första mallen ska användas vid första uppföljningen efter att försäkringskassans blanketter fyllts i. Den andra ska användas i den fortsatta rehabprocessen. Försäkringskassan anser att tydligheten i dokumenteringen är bra där åtgärder, bakgrund till arbetsoförmåga samt möjlighet till arbete har lyfts fram. Även arbetsledarna anser att blanketten är en bra hjälp i deras arbete.

22. Gatunamnskylt på trafikdelare Förslagsställare: Leo Sallkvist, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Se skiss till vänster.

Idékatalog 2004

23. Slangvinda till vattenbil Förslagsställare: Leif Larsson och Tomas Engman, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Vid leverans av färskvatten från vattenbilen används en brandkårsslang som kan uppgå till 50 meters längd. Den rullas upp för hand på marken efter användningen. Man får då gå starkt framåtlutad, ibland även i djup snö. Detta arbete frestar på ryggen och tar tid. Vi har därför konstruerat en slangvinda som monteras på bilen så att man enkelt kan veva upp slangen utan att behöva gå ut i snön eller böja ryggen samtidigt som slangen töms på vatten. Slangvindan fästs och lossas med ett enkelt handgrepp och förvaras i lastbilens skåp.

24. Färdigblandade disk- och skurmedel Förslagsställare: Susanne Isaksson och Kristina Bokvist, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Det är svårt att dosera rätt när man ska rengöra enstaka kärl eller ytor. Förslaget är att använda färdigblandade lösningar i sprayflaskor.

25. Fönsterpäls på långt skaft vid utläggning av golvpolish Förslagsställare: Susanne Isaksson och Kristina Bokvist, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Vid utläggning av golvpolish föreslås att man använder fönsterpäls med teleskopskaft på stativet.

26. Metod för byte av hyvelstål Förslagsställare: Thomas Engman, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Vid stålbyte på hyvelblad används kilbultar som slås fast med slägga. Risken för stålsplitter är stor och arbetsbelastningen är hög. Därför föreslås nu en återgång till att använda bult med mutter och anledningen är att det numera finns lätta batteridrivna mutterdragare.

27. Fönsterpäls för rengöring av whiteboard Förslagsställare: Susanne Isaksson och Kristina Bokvist, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Vid rengöring av whitebord föreslås att fönsterpäls på stativ används.

Idékatalog 2004

28. Flaggstångsstativ Förslagsställare: Henrik Hjälm, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, epost: ake.widenrot@ tekn.lulea.se Tidigare låg flaggstängerna i en hög på flaket och många knoppar gick sönder. Nu har vi konstruerat ett stativ som skyddar stängerna under lagring och transport.

29. Skyddsplåt på spolbil Förslagsställare: Rolf Åström, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Vid upprullningen av spolslang har det stänkt avloppsvatten på kläderna. Vi har därför tillverkat en skyddsplåt till spolbilen för att förhindra detta.

30. Taxaskyltar för biljettautomater Förslagsställare: Lars-Ingvar Lagergren, Göran Mattson och Lennart Olsson, Mölndal Kontaktman: Anne-Lie Fant, 031-67 74 03, e-post: anne-lie.fant@molndal.se Förslaget innebär att i stället för att beställa taxaskyltar av metall hos en leverantör tillverka egna skyltar. Skyltarna skrivs ut på papper som sedan plastas in. Metoden har provats med gott resultat.

Idékatalog 2004

31. Järnstaket istället för trästaket Förslagsställare: Mattias Wallmark och Mathias Lind, Luleå Kontaktman: Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@tekn.lulea.se Staketet av trä vid södra hamnen utsätts ofta för skadegörelse i samband med olika arrangemang. Vi föreslår istället ett staket av stålrör monterat i stålfundament som också är enkelt att demontera vid behov.

32. Formulär för bedömning vid provkörning av maskiner Förslagsställare: Mikael Rönnbom, Tom Larsson och Sven-Olof Andersson, Mölndal Kontaktman: Anne-Lie Fant, 031-67 74 03, e-post: anne-lie.fant@molndal.se Vid upphandling av maskiner föreslås att man tar fram en enkel blankett för att kunna bedöma maskinen och för att göra jämförelsen mellan olika maskiner mer överskådlig. Ibland kan det gå lång tid mellan kontrollerna och själva inköpet och då är en blankett också ett bra stöd för minnet.

33. Lagning av biljettautomater Förslagsställare: Lars-Ingvar Lagergren och Göran Mattsson, Mölndal Kontaktman: Anne-Lie Fant, 031-67 74 03, e-post: anne-lie.fant@molndal.se Biljettautomater av märket TicFac Accent har en inbyggd laddare som är dyr att reparera och är det även fel på nätdelen blir det ännu dyrare. Delarna skickas till Gävle för reparation och stilleståndstiden för automaterna blir 7–10 dagar. Förslaget innebär att man kopplar förbi delarna och monterar en annan laddare.

34. Debitering av slamsugningsabonnenter Förslagsställare: Britt Andersson och Maud Hultman, Mölndal Kontaktman: Anne-Lie Fant, 031-67 74 03, e-post: anne-lie.fant@molndal.se Förslaget innebär att vår entreprenör skickar en fil med uppgifterna om var slamsugningen genomförts. Filen direktimporteras till vårt faktureringssystem EMS.

35. Hållare till plogreglage Förslagsställare: Ronny Johansson och Göte Nilsson, Piteå Kontaktman: Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se Reglagen som styr plogarna på en av våra lastbilar har suttit så till att högerarmen fått hänga fritt i luften. Detta har medfört att föraren har börjat klaga på smärta i axeln. Nu har vi tillverkat en vridbar hållare som kan flyttas då bilen inte används för plogning. Ett armstöd har också kopplats till hållaren.

Idékatalog 2004

36. Överasfaltering av brunnsbetäckningar Förslagsställare: Stig Gustavsson, Oskarshamn Kontaktman: Stig Gustafsson, 0491-76 42 53 Varje år byter vi ca 100 betäckningar till typ Alcliff i gator som ska asfalteras. Förslaget innebär att man istället för att byta betäckningarna och höjdjustera överasfalterar dessa. Det innebär att ca 100 brunnar överasfalteras per år och märks upp med distansmarkeringar. Markeringarna är bruna för spill- och gula för dagvatten. Sannolikt måste några överasfalterade brunnar tas fram varje år. Stig Gustafsson på tekniska kontoret i Oskarshamn har föreslagit och genomfört en idé om att asfaltera över ”onödiga” nedstigningsbrunnar när gator förses med ny beläggning. Dessa gator är ofta anlagda i slutet av 1960- eller i början av 1970-talet. I samband med beläggningen förses också brunnarna med nya Alcliffbetäckningar. Förslaget kom upp när Humlekärrsområdet i Oskarshamn skulle få ny beläggning. Stig som är rörnätsansvarig säger, som så många andra som fått en god idé; varför har vi inte gjort det här tidigare. Stig, som började på tekniska kontoret redan 1971, tycker att vi inom branschen är ganska konservativa. Den här idén har presenterats för flera kommuner men hittills utan positivt gensvar. Kanske man måste uppfinna hjulet själv för att kunna använda det. Tanken är att utifrån ritningar över rörnätet och data ur DUF-programmet (Drift Underhåll Förnyelse) upprätta en plan över de brunnar som bedöms som onödiga. I praktiken innebär förslaget att brunnar med en genomgående ledning får längre avstånd mellan de punkter där man kan inspektera ledningen. Ungefär var tredje brunn blir kvar. Brunnar med serviser eller med grenledningar blir kvar. Ur DUF-programmet kan man plocka fram de ledningssträckor där man haft störningar. Dessa brunnar låter man vara kvar. De fåtal brunnar där man redan har bytt betäckningen till Alcliff får också vara kvar, alternativt att man istället tar vara på den och använder på en brunn som ska vara kvar. Metoden är att ta upp den gamla betäckningen och ta bort samtliga passringar av trä, betong eller gummidäck. Därefter lägger man tillbaka betäckningen och gör en lagning med asfalt eller oljegrus över brunnen beroende på hur långt fram i tiden beläggningen ska utföras. I Humlekärrsområdet med sina 102 brunnar har 61 kunnat överasfalteras. När förslaget lades fram beräknade man att ett visst antal av de överasfalterade brunnarna skulle behöva hackas fram. Men säger Stig, till dags dato har vi inte behövt ta fram en enda brunn. Och idag har vi säkert lagt över 100 brunnar inom hela Oskarshamn. Alla brunnar, såväl överlagda som kvarvarande, har försetts med distansmarkeringar. Förslaget uppskattas inte minst av snöröjare. Risken för att väghyvlarna förstör sina blad i betäckningar som sticker upp lite för högt minskar ju markant. Skrammel från slitna lock minskar rejält. Cyklisterna gynnas av färre hala brunnslock i vätan. Även bilisterna gläds åt jämnare beläggning. Vid framtida underhålls18

Idékatalog 2004

beläggningar, framförallt på lederna, ges också större möjlighet att använda heatingmetoden. I de fall man behöver bekämpa råttor i ledningsnätet är detta fortfarande möjligt genom de brunnar som blir kvar. Även läcksökning är möjlig, även om det numera finns snabbare sätt att finna vattenläckan. Här och var i gatunätet kan man se att brunnslock plockats bort. Då har Stig passat på att istället för att byta det slitna locket asfaltera över det. Nästa år planerar man att göra samma procedur i Falleboområdet. Även de större trafiklederna i stan står på önskelistan. Stig berättar gärna mer om man ringer. Några hundra tusen kronor har hittills sparats in. Så en sak är säker. Det ska bli oerhört intressant att följa utvecklingen av det här förslaget!

37. Drag till gaffeltrucken Förslagsställare: Göte Nilsson, Piteå Kontaktman: Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se Ett vändbart drag med både kula och ögla har konstruerats till gaffeltrucken. På så sätt kan vi flytta släpvagnar, sandspridare, vibrovält och dylikt när inte traktor eller lastbil finns till hands.

38. Tryckluftsreducerare Förslagsställare: Göte Nilsson, Piteå Kontaktman: Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se Arbetstrycket i en lastbils pneumatiska bromssystem ligger mellan 4,8-7,0 bar. Om trycket i bromskretsarna understiger 4,8 bar slår en spärr till för att förhindra fortsatt färd. Överstiger trycket 7,0 bar öppnas en ventil och trycket sänks. Vid kontroll och reparation av bromsarna kopplar vi till en luftslang för att förhindra att bromsarna ansätts med risk för klämskador på händerna. En tråkig biverkning är att när trycket överstiger 7,0 öppnas överströmningsventilen och luft blåses ut med ett högt irriterande ljud. Detta har vi nu avhjälpt genom att konstruera en tryckreducerare som vi kopplar mellan luftslang och lastbil.

39. Portabel ljustestare Förslagsställare: Roland Berg, Piteå Kontaktman: Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se För att spara tid och pengar utför vi alltid en förbesiktning på våra fordon, men ljusinställningen har vi bara kunnat kontrollera på de mindre bilarna eftersom mätutrustningen har varit fast monterad framför billyften. Dessutom har inte testet kunnat utföras om någon annan har blockerat lyften. Detta har vi nu avhjälpt med att bygga en ställning på hjul som vi flyttat mätutrustningen till så att vi nu kan testa alla våra fordon. Vi sparar pengar på både färre ombesiktningar och mindre stillestånd.

Idékatalog 2004

40. Nytt fäste till befintlig plint Förslagsställare: Arne Björck och Laine Berg, Piteå Kontaktman:

Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: rne.nilzon@pk.pitea.se

Vi har konstruerat ett fäste på befintlig plint för s.k. pollare längs Industrigatan. Problemet har varit att ”pollarna” gång på gång blivit nedkörda eller nedsparkade. Det beslutades att pröva gummipollare utefter sträckan. Gummipollarna ska sitta på 60 mm rör vilket inte de befintliga pollarna gör. Befintliga plintar har bibehållits men vi har gjort nya fästen passande till den gamla plinten.

41. Automatisk saltsyraberedare Förslagsställare: Kjell Jonsson och Sören Lundström, Piteå Kontaktman:

Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se

Vattenverket använder klordioxid som desinfektionsmedel, detta bereds av 30– 35 % saltsyra plus natriumklorit 30 % lösning. Saltsyran måste då spädas till en svagare lösning, likaså natriumkloriten. Detta arbete är både tidskrävande och otrevligt pga att saltsyran är starkt frätande på textilier, byggmaterial, metall, hud m m. Den gamla metoden bestod i att man fyllde 300 l vatten i ett öppet kar, och då hade man en gammal vattenmätare till sin hjälp och till saltsyran markeringar på cip-containern, 100 liter mellan varje sträck samt en tumstock. Den nya metoden innebär att vi skaffat oss en utrustning som klarar av att mäta valfri mängd vatten och saltsyra från en programmerbar reglerbox av fabrikat Burkert, som sitter placerad på utsidan av saltsyrarummet. Dessutom har vi skaffat en ny tank, fabrikat Örnplast, som rymmer ca 1 600 liter. Den nya tanken är sluten och har en omrörare i rostfritt stål med autostart. Vidare har den tappkran för analysprov samt ventilation som är kopplad med ett utsug som tar de frätande ångorna till utsidan av byggnaden. Med dessa investeringar får man en rad fördelar som bättre arbetsmiljö, mindre korrosion på metaller och mindre frätskador på byggnaden. Vi får också en mer exakt blandning av kemikalierna och mindre risk för personskador eftersom man arbetar på utsidan av saltsyrarummet vid manöverpanelen. Dessutom går arbetet med analyser, som annars är tidskrävande, snabbare. Vi har också flyttat alla rör på utsidan av rummet för att förhindra att de fräts sönder.

42. Snökäppar vid refuger Förslagsställare: Ingemar Tornberger, Skövde Kontaktman:

Anne-Marie Stark, 0500-46 82 41, e-post: annemarie.stark@skovde.se

Istället för att varje år göra hål vid refuger för uppsättning av snökäppar har jag föreslagit att vi sätter ner ett järnrör som förses med plastlock.

Idékatalog 2004

43. Snöplog, avjämningsskrapa Förslagsställare: Hans Lagerqvist och Jan-Ove Andersson, Tidaholm Kontaktman:

Kjell Jonsson, 0502-60 60 85, e-post: kjell.jonsson@tidaholm.se

Ett vanligt snöblad skär vid snöröjning av onödigt mycket grus och stenmjöl, som då hamnar vid sidan av planen. Vi har därför konstruerat en avjämningsskrapa som ger en skonsammare snöröjning vilket sparar grusmaterial. Skrapan jämnar även av ytan och kan ta en betydligt större bredd.

44. Skyltuppsättning på gitterstolpar Förslagsställare: Ingvar Levin, Tranås Kontaktman:

Ingvar Levin, 0140-683 43

Vid montage av vägmärken och andra mindre skyltar på gitterstolpar får man inte något bra fäste från fabrikanterna. Jag föreslår att man använder 2-4 kabelhållare som kan köpas av en elgrossist. Dessa ger ett bra och säkert fäste. Till en 10 m stolpe med 20 mm ramstänger passar en klammer med beställningsnummer E15 226 15 utmärkt.

45. Slangutrullare Förslagsställare: Jan Andersson, Vaggeryd Kontaktman:

Ingvar Arkenström, 0370-781 14, e-post: ingvar.arkenstrom@vaggeryd.se

I samband med projektet ”Tryckledning för vatten och avlopp Vaggeryd – Hok” där båda ledningarna med dimension PE110 i PE100 material skulle läggas, funderade Jan på en ekonomiskt och tekniskt bättre lösning för att sammanfoga och lägga ca 8 km vattenledning och 7 km tryckavlopp. Normalt finns 12 m längder att tillgå i denna dimension. Fabrikanten kan i princip tillverka vilka längder som helst, problemet är förvaring, transport och utläggning. Med 12 m längder skulle det innebära 1 250 skarvar, stumsvets eller elsvets. Kontakt togs med vamaterialleverantör på Dahl i Göteborg och plaströrstillverkaren Vårgårda Plast om vilka möjligheter det fanns att få dimension PE 110/

Idékatalog 2004

PE100 i rulle och vilken dimension det skulle bli på rullen och då framförallt innerdiametern. Efter diverse diskussioner om vad som var möjligt följde ett antal kvällars och nätters tankemöda med olika konstruktioner. Det hela landade i ett ”stativ” som rullen läggs i. Stativet kopplas till rototilten på en grävmaskin och ”rullas ut” allteftersom grävmaskinen går fram. Detta kan utföras antingen före schakt eller direkt i schakt. Sommaren 2003 provades ”slangutrullaren” första gången med stor spänning. Resultatet blev över förväntan, istället för 1 250 svetsar utfördes bara 65 st. Detta innebar en besparing på 400 000 kr för det aktuella projektet. Arbetsgången blev att ca 1 km ledning rullades ut och svetsades åt gången utmed tänkt ledningssträcka och direkt därefter kom schakt, nedläggning av rör och återfyllning. De rullar som Vårgårda Plast levererade var ca 2,3 m i innerdiameter med en längd på 234 m. Det tog ca 6 minuter att rulla en rulle. Utöver tidigare nämnd vinst innebär färre antal skarvar mindre risk för läckage och vid de två ställen där styrd borrning á 100 m utfördes användes denna slang för att slippa skarvning.

46. ”Aktivitetsplats” med musik som tema. Förslagsställare: Tommy Larsson, Varberg Kontaktman: Lennart Ericson, 0340-881 34, e-post: lennart.ericson@kommun.varberg.se Tommy föreslår att en av kommunens lekplatser utformas med ”musik som tema”. Denna lekplats ska utrustas med olika slaginstrument av trä och metall. Instrumenten ska kunna tillverkas av Gata & Parkavdelningen.

47. Skydd för servicespindlar och ventiler i plast vid upptining Förslagsställare: Mats Svensson och Lennart Heldert, Örebro Kontaktman: Gunilla Nylund, 019-21 15 11, e-post: gunilla.nylund@orebro.se När vi vintertid ska tina upp tjäle för ledningsarbete skadas de ventilstänger och teleskopsgarnityr som är gjorda av plast. De smälter sönder. Vi har tagit fram ett skydd av värmetåligt material som man täcker ventilerna med. Skyddet består av en 10 mm mineritskiva och en 12 mm gipsskiva i en storlek av ca 50 x 50 cm.

Idékatalog 2004

Besök Svenska Kommunförbundets ”publikationssajt”! Gå till www.svekom.se och välj Innehåll–Publikationer. Där kan du söka på flera olika sätt efter det som intresserar dig. Välj till exempel ”Gator & trafik”, "Asfalt", eller "Vinterväghållning" i fältet ”Sök på kategori”, och du får en förteckning över alla de idéskrifter, handböcker och rapporter som Kommunförbundet givit ut i ämnet. På webbsidan är det också enkelt att beställa det du vill läsa. I vissa fall finns bilagor att hämta i elektronisk form utan kostnad.

Håll dig informerad – prenumerera på Kommunförbundets nyhetsblad Aktuellt om gator och trafik. Nu kan man även prenumerera på Aktuellt i elektronisk form. Gå till förbundets webbplats www.svekom.se, välj Samhällsbyggnad–Gator och trafik–Aktuellt om gator och trafik (reservation för ändringar när det nya förbundet tar form) och prenumerera med verktygen till vänster. Rubrik och sammanfattningar sänds med epost, med länk till den fullständiga texten på förbundets webbplats. Tjänsten är gratis.

IDÉKATALOG 2004 47 belönade förslag från gatukontorens förslagsverksamhet

Det finns inget så roligt som att ha idéer, lösa problem och få känna uppskattning. Många arbetar i dag i organisationer som uppmuntrar och belönar kreativitet och engagemang. Denna elfte upplaga av Idékatalogen har tillkommit tack vare personal på gatukontor och tekniska kontor som med entusiasm och skaparglädje förbättrat metoder och hjälpmedel. Den uppvisar ett axplock av den idérikedom som berör gatuverksamheten och som belönats av kommunerna i förslagsverksamheten. Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller på Kommunförbundets webbplats www.svekom.se. Där kan man också beställa huvudskriften Släpp fram idéerna från 1994 som handlar om hur man kan utforma och utveckla kommunens förslagsverksamhet. ISBN 91-7289-267-6

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

IDÉKATALOG 2004 47 belönade förslag från gatukontorens förslagsverksamhet

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET