”Jag hör av mig när jag känner mig redo” Denna rapport är en demokratiredovisning, en unik jämförelse från 27 svenska kommuner som undersökt medborgarnas syn på sitt inflytande i politiken. Att göra en demokratiredovisning är ovanligt, men fruktbart. Svaren från drygt sextusen kommuninvånare ger spännande insikter i hur den kommunala demokratin fungerar: • En stor majoritet visar ansvarstagande för det gemensamma. Man ska inte ljuga för att skaffa sig allmänna bidrag och det är viktigt att hålla sig informerad om vad som händer i kommunen. • En mycket stor grupp känner gemenskap med människorna i sitt bostadsområde och tycker att de kan lita på människor som bor i kommunen. • Många är beredda att engagera sig politiskt. En del när de anser att det nödvändigt och en del när de befinner sig i den fas i livet - när man känner sig redo. • Trots det tror en majoritet att det inte ger resultat om man försöker påverka politiken och förtroendet för kommunpolitikerna är lågt. Rapporten ger en uppfattning om vilka förhållanden som kräver särskilda insatser och var behovet av fördjupade kunskaper är som störst. Beställningar: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, e-post order@kommentus.se. Pris: 60 kr exkl moms, porto och expeditionsavgift. Rapporten finns även på www.lf.svekom.se/demos. Klicka på medborgarinflytande och därefter demokratiredovisningar.
Jag hör av mig när jag känner mig redo Medborgarinflytande i 27 kommuner DEMOKRATIREDOVISNING OKTOBER 2004
ISBN:91-7289-2684
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Besöksadress: Hornsgatan 20 • Postadress: 118 82 Stockholm • Telefon 08-452 71 00
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Jag hör av mig när jag känner mig redo Medborgarinflytande i 27 kommuner DEMOKRATIREDOVISNING OKTOBER 2004
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
2
Förord
Man kan fråga sig varför kommuner ska undersöka medborgarnas inflytande i politiken när det redan gjorts så många undersökningar? Få undersökningar utgår från ett kommunjämförande perspektiv som möjliggör erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Det finns ett värde i att få en bild av hur den egna kommunen förhåller sig till andra kommuner. Rapporten Jag hör av mig när jag känner mig redo är en demokratiredovisning, en unik jämförelse från 27 svenska kommuner som undersökt medborgarnas syn på sitt inflytande. Undersökningen har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? som startade 2002 och går ut på att utveckla demokratiredovisningar med och för kommuner. Arbetet lägger grunden för att kommunerna i framtiden ska kunna upprepa undersökningen på egen hand och också kunna göra jämförelser över tid. Syftet är även att ge underlag för samtal i kommunerna om vilka åtgärder som kan vidareutveckla demokratin. Rapporten har utarbetats av Anna-Karin Berglund, Johanna Lampinen (redaktör), Bo Per Larsson och Jan Torége.
Stockholm i oktober 2004
Bo Per Larsson Enhetschef
Johanna Lampinen Projektledare
3
Innehåll
4
Några sammanfattande resultat från 27 demokratiredovisningar
6
Viljan att påverka framtiden
7
Deltagande kommuner
9
Enkätens genomförande
10
Medborgarnas politiska dagordning
12
Trygghet viktigast för medborgarna
13
Omsorgen om äldre och handikappade viktig
13
Psykiskt sjuka och drogberoende uppmärksammat i media
14
Kommunerna bäst på kultur och miljö
14
Vägar och trafiksäkerhet engagerar
15
Integration och mångfald längst ner på dagordningen
15
Få vet om demokrati, integration och barnomsorg
15
Jämställdhet en kvinnlig angelägenhet?
15
Medborgarnas politiska självförtroende
17
Medborgarnas kunskap om var man påverkar beslut
18
Medborgarnas förmåga att uttrycka sina åsikter
19
Intresset för samhällsfrågor i den egna kommunen
20
Tilltron till att påverkan av politiken ger resultat
21
Medborgarnas vilja till ideellt arbete
22
Medborgarnas förtroende för kommunpolitiker
23
Låg tilltro för kommunpolitiker – med några undantag
23
Kommunpolitikernas avvägningar mellan olika intressen
24
Kommunpolitikernas förmåga att lyssna
25
Kommunpolitikernas intresse för vårt allmänna bästa
26
Medborgarnas tillit till varandra
28
Storleken på kommunen har betydelse
28
Stor gemenskap och tillit
29
Föreningsaktiva har blivit intresserade av politiken i kommunen
30
Politisk aktivitet i kommunen
32
Beredskap finns för att påverka politiken
32
Skillnader i politisk aktivitet mellan kommunerna
33
Resursstarka mest aktiva
33
En femtedel kan tänka sig politiska uppdrag
34
Medborgaransvar
37
Små skillnader i medborgarideal mellan kommuner
38
Engagemang, misstro och utanförskap – utmaningar för den kommunala demokratin
41
Bilagor
45
Tabellbilaga
45
Enkätformulär
54
5
Några sammanfattande resultat från 27 demokratiredovisningar
10 800 invånare i 27 kommuner har fått en enkät om medborgarinflytande. Svarsfrekvensen blev totalt 57 procent. Varje kommun analyserar sina egna resultat som mynnar ut i en lokal demokratiredovisning. Syftet är att få till ett samtal om hur demokratin kan utvecklas. Kommunförbundet och Landstingsförbundet presenterar i denna rapport en jämförelse mellan alla 27 kommuner. • Medborgarna anser att de viktigaste områdena kommunen bör öka sitt engagemang för är: Trygghet och brottsförebyggande arbete, äldre- och handikappomsorg, samt vård av psykiskt sjuka och drogberoende. • Medborgarna är mest tillfreds med kommunens engagemang för natur och miljö samt kultur och fritidsaktiviteter för vuxna. • 52 procent vet vart man ska vända sig för att påverka beslut. Kunskaperna är goda i Bollebygd, Emmaboda och Strängnäs och dåliga i Örebro, Linköping, och Stockholm. • 66 procent är intresserade av samhällsfrågor i kommunen. Intresset är stort i Stockholm, Lycksele och Lidköping och litet i Sandviken och Linköping. • 22 procent tror det ger resultat om man försöker påverka politiken i kommunen. 63 procent tror inte det ger resultat. Hög tilltro till att det ger resultat att påverka finns bland svaranden i stadsdelen Linnéstaden i Göteborg, Skurup, Bollebygd och Emmaboda. I Sandviken, Örebro och Linköping finns många som inte tror det ger resultat. • 28 procent anser att kommunpolitikerna lyssnar på de synpunkter som medborgarna för fram. 45 procent misstror politikernas förmåga att lyssna. Tilltron är hög i Emmaboda och Fagersta medan en hög misstro finns bland svaranden i Norrköping, Gävle och Västerås. • 31 procent uppger att de har tilltro till att kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen. 43 procent misstror förmågan till avvägningar. Tilltron är hög i Emmaboda och Fagersta men i Västerås, Gävle, Lycksele och Norrköping finns många som misstror politikernas förmåga. • 78 procent känner gemenskap med människorna i sitt bostadsområde. 64 procent tycker man kan lita på människorna i den egna kommunen. • 77 procent har på något sätt försökt påverka politiken i den egna kommunen. Vanligaste sättet att påverka är att skriva på namninsamlingar och att kontakta en kommunal tjänsteman. 61 procent kan tänka sig att överklaga beslut, 57 procent kan tänka sig att kontakta politiker och massmedia.
6
Viljan att påverka framtiden
”Jag har ett relativt krävande arbete som tar mycket tid. Min fritid upptas av familj med två barn och deras skolgång och fritidsaktiviteter. Detta upptar stor del av min tid och jag inser att jag prioriterar bort samhällsengagemang just nu i mitt liv. Det innebär dock inte att det förblir så för all framtid. Jag hör av mig när jag känner mig redo.1”
Medborgarnas vilja och intresse för att påverka sin framtid är avgörande för kommuners och landstings utveckling och legitimitet. Utan engagerade människor fungerar inte folkstyret. En viktig uppgift för den kommunala och regionala nivån är att erbjuda medborgarna möjlighet till inflytande över det gemensamma – det kommunala. Medborgarna bör å andra sidan delta och utöva politiskt inflytande när de känner engagemang och har möjlighet.2 Vad finns det då för möjligheter att påverka kommunpolitiken och hur nyttjar medborgarna dessa möjligheter? Hur utbredd är viljan och intresset för att ta ansvar för gemensamma angelägenheter och påverka beslut i kommunen? Vilka frågor vill medborgarna påverka? Vilka grupper av medborgare kan och vill påverka besluten – och vilka upplever maktlöshet och utanförskap? Dessa frågor har väglett arbetet inom Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets projekt Hur fungerar demokratin. Arbetet går ut på att utveckla mått för att kommunerna på egen hand ska kunna undersöka hur de klarar av sitt demokratiska uppdrag. Varje kommun sammanställer resultatet av demokratigranskningen i en rapport där svaren tolkas och analyseras. Redovisningen blir på så sätt ett stöd och ett styrinstrument för att utveckla och förbättra den lokala och regionala demokratin. Man kan fråga sig varför kommunerna ska undersöka medborgarnas inflytande i politiken när det redan genomförts så många undersökningar?3 Få undersökningar är dock genomförda utifrån ett kommunjämförande perspektiv som möjliggör erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Det finns ett värde i att få en bild av hur den egna kommunens resultat förhåller sig till andra kommuner. Arbetet lägger även grunden till att den enskilda kommunen i framtiden kan upprepa undersökningen på egen hand och därmed kunna göra jämförelser över tid.
1
Svar på enkätfrågan: ”Har Du kommentarer till frågorna i denna enkät? Har Du andra synpunkter som gäller demokratin i din kommun?”. I rapporten finns ytterligare citat som kommer från de svarande.
2
Rothstein, Bo, (red) (1995) Demokrati som dialog. Demokratirådets rapport 1995. SNS Förlag, Stockholm.
3
Till exempel olika demokratiundersökningar av SOM-instiutet i Göteborg, SNS Demokratiråd, Demokratiinstituet etc.
7
Medborgarinflytande är ett begrepp som ofta används i debatter och som betraktas som en självklar del av en fungerande demokrati. Det är mer sällan som medborgarinflytande förklaras. När vi använder begreppet medborgarinflytande i denna jämförelserapport menar vi medborgarnas faktiska möjlighet att påverka politiska beslut.4 Enkätfrågorna som ingår i undersökningen är utvecklade utifrån ett antal granskningsområden som även denna jämförelserapport är disponerad efter. Granskningsområdena ska tillsammans ge en bild av medborgarnas inflytande i kommunen. Med tanke på att en kommun med hjälp av en demokratiredovisning ska kunna utveckla och förändra det som inte fungerar har vi avgränsat alla granskningsområden och enkätfrågor till att endast gälla kommunen. Nedan förklaras kortfattat vad granskningsområdena omfattar:5 • Medborgarnas politiska dagordning – utgörs av de kommunala frågor som medborgarna anser att kommunen bör öka sitt engagemang för. • Medborgarnas politiska självförtroende – innebär att medborgarna själva anser sig ha goda möjligheter att utöva inflytande och påverka politiska beslut. • Medborgarnas förtroende för kommunpolitiker – innebär att medborgarna anser att kommunens politiker är goda politiska företrädare och att de är beredda att lyssna till och ta hänsyn till de önskemål och behov som medborgarna har. • Medborgarnas tillit till varandra innebär att man känner gemenskap med och kan lita på människor i sin omgivning. Tillit mellan människor gör att man vågar samarbeta för att man tror att andra också kommer att samarbeta. • Kommunen som deltagararena – består av exempel på olika aktiviteter som medborgarna använder för att påverka politiken i kommunen. • Medborgaransvar – medborgaransvar innebär att man som medborgare är beredd att ta ansvar för det som är gemensamt i en kommun eller ett landsting såväl som för samhället i stort. Medborgaransvaret påvisas genom ett antal uppsatta ideal för vad som kännetecknar en god medborgare i en kommun. • Politisk jämlikhet – innebär att alla människor är lika mycket värda och därmed har samma rätt till inflytande över de beslut som fattas. Detta värde behandlas inte för sig utan är integrerat i alla granskningsområden. Bakgrundsvariabler vi använder oss av är: kön, ålder, utbildning, ortstyp, inkomst, familjesituation samt födelseland. I texten används följande begrepp: Eftergymnasial utbildning = högutbildade. Inkomst mindre än 200 000 kr = låginkomsttagare, inkomst mellan 200 000 och 300 000 kr = medelinkomsttagare, inkomst mer än 300 000 = höginkomsttagare.
8
4
Med vårt ordval vill vi göra klart att det finns en skillnad mellan den delaktighet i politiska beslut som förtroendevalda har, och de möjligheter till inflytande i politiska processer som den allmänne medborgaren kan ha. För den förtroendevalda innebär delaktigheten ett ansvar för de politiska resultaten, medan medborgarinflytande formellt sett inte är förknippat med ansvar för faktiska konsekvenser av politiska beslut. Jmf SOU 2000:1, s. 35: En uthållig demokrati! – Politik för folkstyrelse på 2000-talet.
5
Se även Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundets Temahandbok – Medborgarnas inflytande 2003 samt Medborgarinflytande i kommunalpolitiken 2003.
Deltagande kommuner 26 kommuner och en stadsdel har medverkat i vår undersökning, dessa presenteras nedan utifrån kommuntyp, antal invånare och politiskt styre. Det är viktigt att ha i åtanke att ansvarsområdena för en stadsdelsnämnd och en kommun skiljer sig åt. Stadsdelsnämnden Linnéstaden i Göteborg ansvarar till exempel för den kommunala servicen inom förskola, grundskola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, fritid, bibliotek samt annan kulturverksamhet. Övriga kommunala verksamheter sköts centralt i staden/kommunen. Invånareantalet avser 2003-12-31 om inte annat anges.
Huddinge: Förortskommun. 87 121 inv. Styre: s, v, mp Botkyrka: Förortskommun. 75 432 inv. Styre: s, v, mp Haninge: Förortskommun. 71 377 inv. Styre: s, fp Stockholm: Storstad. 761 721 inv. Styre: s, v, mp Sigtuna: Medelstor stad. 36 028 inv. Styre: s, v, mp Vingåker: Övrig mindre kommun. 9 179 inv. Styre: m, c, fp, kd, v, mp, vtl Katrineholm: Medelstor stad. 32 418 inv. Styre: s, v, mp Strängnäs: Medelstor stad. 30 212 inv. Styre: m, c, fp, kd Linköping: Större stad. 136 231 inv. Styre: s, c (minoritet). Norrköping: Större stad. 123 971 inv. Styre: s, v (minoritet). Uppvidinge: Industrikommun. 9 553 inv. Styre: s, v. Älmhult: Övrig större kommun. 15 437 inv. Styre: s, fp. Emmaboda: Industrikommun. 9 659 inv. Styre: s. Svalöv: Landsbygdskommun. 12 833 inv. Styre: c, fp, kd (minoritet). Skurup: Förortskommun. 14 099 inv. Styre: m, c, fp, kd (minoritet). Härryda: Förortskommun. 31 208 inv. Styre: m, c, fp, kd, spi. Stadsdelen Linnéstaden: Stadsdel i storstad. 30 919 inv. (2002-12-31). Styre (i Göteborg): s, v, mp. Bollebygd: Förortskommun. 7 891 inv. Styre: m, c, fp, kd. Mark: Övrig större kommun. 33 218 inv. Styre: s, v, mp. Lidköping: Medelstor stad. 37 125 inv. Styre: s (minoritet). Örebro: Större stad. 126 288 inv. Styre: s, v, mp. Nora: Övrig mindre kommun. 10 552 inv. Styre: s, mp (minoritet). Västerås: Större stad. 129 987 inv. Styre: s, v. Fagersta: Industrikommun. 12 334 inv. Styre: v, m, c, fp, kd. Gävle: Större stad. 91 701 inv. Styre: s (minoritet). Sandviken: Industrikommun. 36 817 inv. Styre: s (minoritet). Lycksele: Glesbygdskommun. 12 820 inv. Styre: s, c, fp, kd
Källor: Kommuntyp: Svenska Kommunförbundet. Invånarantal: Statistiska centralbyrån. Styre: Dagens Samhälles webbplats 2004-09-22
9
Enkätens genomförande
Under våren 2004 genomfördes en enkätundersökning om medborgarnas inflytande inom projektet Hur fungerar demokratin. En inbjudan till att medverka i undersökningen skickades i november 2003 till alla Sveriges kommuner och 26 kommuner samt en stadsdel anmälde sitt deltagande.6 Enkäten utarbetades av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samarbete med projektets kommuner. De deltagande kommunerna erbjöds att administrera hela undersökningen själva eller att anlita undersökningsföretaget Temo. Åtta kommuner valde det första alternativet och 19 kommuner anlitade Temo för att skicka ut enkäten och samla in svaren. Enkäten var ute under 8–10 veckor, februari–april. Temo levererade tabeller och diagram till ”sina” 19 kommuner och de andra åtta sammanställde resultatet på egen hand. Alla kommuner i projektet analyserar själva sina enskilda resultat. Enkätens grundurval består av totalt 10 800 slumpmässigt utvalda personer fördelade på 400 personer per kommun. 6 106 personer besvarade vår enkät, det vill säga nästan 57 procent. 12 av 27 kommuner hade en svarsfrekvens på 60 procent eller mer och två kommuner hade under 50 procent. Enligt Statistiska Centralbyrån och Temo brukar enkätundersökningar rörande politik och samhälle ha ett högre bortfall än andra typer av undersökningar och en svarsfrekvens på cirka 55–60 procent är normalt. Populationen är inte representativ för riket som helhet utan för de 27 kommuner som deltagit i undersökningen. Tabell 1. Svarsfrekvens för deltagande kommuner Kommun
Svarsfrekvens i procent
Kommun
Svarsfrekvens i procent
Älmhult *
69
Härryda
Bollebygd *
67
Haninge
58
Lidköping
66
Linnéstaden*
58
Fagersta *
65
Västerås
57
Vingåker *
65
Uppvidinge
56
Emmaboda
64
Svalöv
56
Lycksele
64
Norrköping
54
Gävle *
64
Katrineholm *
54
Skurup *
64
Sigtuna
53
Nora
63
Örebro
53
Strängnäs
60
Huddinge
51
Linköping
60
Stockholm
48
Sandviken
59
Botkyrka
46
Mark
58
* = Kommuner som själva administrerat enkäten
6
10
58
I fortsättningen avser vi även denna stadsdel när vi talar om de ”deltagande kommunerna.”
Älmhult har den högsta svarsfrekvensen med 69 procent följt av Bollebygd och Lidköping. Störst bortfall hade tre kommuner i Stockholms län: Huddinge Stockholm och Botkyrka. Mindre kommuner har i många fall en högre svarsfrekvens än de större städerna och förortskommuner. Kommuner som själva genomfört undersökningen har generellt en högre svarsfrekvens än de som låtit Temo göra detta. Ett så stort urval som möjligt är eftersträvansvärt när en enkätundersökning ska genomföras. Med hänsyn till de ekonomiska och personella ramar som en kommun har att beakta, gjordes ett urval på 400 personer per kommun, oavsett kommunstorlek. Ett urval på 400 är tillräckligt för att kunna påvisa resultat som är statistiskt säkerställda. Mellan 200–300 enkätsvar per kommun kom in, ju färre svar man har desto större blir felmarginalen.7 Undersökningens resultat har signifikanstestats för att få svar på om resultaten uppkommit av en slump eller är statistiskt säkerställda. Testet ger svar på om resultaten med 95 procent sannolikhet är signifikant högre eller lägre för någon kommun eller grupp av medborgare i jämförelse med genomsnittet.8 För att resultaten så långt som möjligt ska spegla verkliga förhållanden har vi i texten valt att bara redovisa kommuner som avviker signifikant. Observera att den inbördes placeringen av kommuner i tabeller och diagram är osäker då resultaten i många fall ligger inom felmarginalen. Man bör därför vara försiktig med att jämföra en kommun med en annan. Diagrammen är främst en beskrivning av den spridning i resultaten som finns bland kommunerna. I en enkel bortfallsanalys har vi tittat närmare på två gruppers representativitet i undersökningen: personer som röstade i valet 2002 och utrikes födda. Bland de röstberättigade 2002 som besvarat enkäten uppger 91 procent att de röstat, medan valdeltagandet i riksdagsvalet var 80 procent. Det finns således en viss överrepresentation av personer som uppger sig ha röstat bland de som besvarat enkäten. Representationen av utrikes födda är i flertalet deltagande kommuner god. Andelen utrikes födda som besvarat enkäten överensstämmer ganska väl med andelen utrikes födda totalt i respektive kommun. Sigtuna, Katrineholm, Härryda, Fagersta och Lycksele har dock en viss underrepresentation av utrikes födda svarande. Resultaten har vägts med avseende på hur kön- och åldersfördelningen ser ut inom respektive kommun. Vägningen har gjorts för att förhindra att vissa grupper är överrepresenterade bland de svarande.9
7
Felmarginalen är det intervall inom vilket det sanna värdet ligger med 95 procents säkerhet. Felmarginalen i undersökningen varierar mellan olika enkätfrågor.
8
Om till exempel 69 procent av 400 svarat ”ja” på en fråga, d.v.s. 250 personer, blir felmarginalen 5,8 procent. Vi kan då med 95 procents sannolikhet säga att det sanna värdet ligger mellan 63,2 och 74,8 procent. I resultattabellerna som kommunerna och projektgruppen fått från Temo är det signifikanta värdet markerat med en triangel.
9
Genom att väga resultaten efter den rätta fördelningen med avseende på i detta fall kön och ålder, ska resultaten i stort spegla kommuninvånarnas åsikter.
11
Medborgarnas politiska dagordning
I vår enkät finns en fråga om man anser att kommunens engagemang kring ett antal uppräknade kommunala ansvarsområden bör öka eller minska. Syftet är att få en uppfattning om vilka frågor som medborgarna prioriterar, dvs medborgarnas politiska dagordning. Högst upp på medborgarnas politiska dagordning i 19 kommuner står trygghet och brottsförebyggande arbete.10 Tre fjärdedelar av de svarande anser att kommunens engagemang bör öka inom detta område.
Diagram 1. Andel som tycker kommunen bör minska eller öka sitt engagemang inom olika verksamhetsområden Bör minska
Bra som det är
Vet ej
Trygghet, brottsförebyggande arbete
1
75
13
11
Äldre- och handikappomsorg
1
71
13
15
Vård av psykiskt sjuka, vård av drogberoende
2
66
11
21
Näringsliv och arbetsmarknad
1
64
20
15
Kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar
1
60
21
18
Gator och vägar, trafiksäkerhet
2
58
35
6
Skola
1
56
25
19
Planering av bostäder
3
48
33
16
Jämställdhet mellan män och kvinnor
2
45
37
17
Barnomsorg
2
44
25
29
Kollektivtrafik
1
43
43
13
Demokratiutveckling
1
39
28
32
Natur och miljö
2
36
51
12
Kultur- och fritidsaktiviteter för vuxna
3
34
47
15
Integration och mångfald
14
21
36
29
20 OBS! Denna fråga omfattar endast de 19 kommunerna som tog hjälp av Temo (4 119 enkätsvar)
10
12
Bör öka
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80 Procent
Ett språkfel i enkäten som åtta av kommunerna använde visade sig ha en avgörande betydelse för enkätdeltagarnas sätt att besvara frågan. Svaren är därför inte jämförbara och därmed presenteras endast resultaten från de 19 kommuner som tagit hjälp av Temo för att genomföra undersökningen.
På andra plats hittar vi äldre- och handikappfrågor och på tredje plats vård av psykiskt sjuka och drogberoende. Trygghet står med andra ord högt på medborgarnas politiska dagordning. Dels behov av trygghet för att inte drabbas av våld eller kriminalitet, dels behov av trygghet inför ålderdomen.
Trygghet viktigast för medborgarna Högst upp på medborgarnas politiska dagordning står trygghet och brottsförebyggande arbete, 75 procent av medborgarna anser att kommunens engagemang för denna fråga bör öka. Emmaboda är den kommun där störst andel svarande (92 procent) vill se ett ökat kommunalt engagemang för trygghet och brottsförebyggande arbete. Efter Emmaboda kommer Stockholm och Huddinge där drygt 80 procent anser att engagemanget bör öka. Det kan tyckas naturligt att oron och otryggheten är större i storstadskommuner än i andra kommuner, men så är inte fallet då många svarande i kommuner såsom Emmaboda, Mark, Uppvidinge och Sandviken anser att trygghet och brottsförebyggande är viktigt. Är behovet av trygghet hos medborgarna grundat i en ökad rädsla hos människor och finns det fog för denna rädsla? Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har antalet brott i princip varit oförändrat sedan 1990. Våldsbrott och skadegörelse har dock ökat.11 Våldsbrott drabbar främst yngre personer men det är inte de yngre som oroar sig mest. Åldersgruppen 49–64 år är istället de som i högst utsträckning efterfrågat ett ökat engagemang för trygghet. Kan det vara så att medias fokusering på grova brott, våldtäkter och mord gör att människor oroar sig mer än de behöver? Åldern har således betydelse för hur man känner för denna fråga. Även många höginkomsttagare, sammanboende/gifta med barn samt personer födda i Sverige anser att frågan är viktig.
Omsorgen om äldre och handikappade viktig I genomsnitt 71 procent anser att kommunernas engagemang för äldre- och handikappomsorg bör öka. Frågan återfinns på andra plats på medborgarnas politiska dagordning och brukar vara ett område som engagerar många människor. I Lycksele, Mark, Sandviken och Örebro finns en hög andel, runt 80 procent, svarande som anser att denna fråga är viktig. Av naturliga skäl är äldre- och handikappomsorgen viktig bland personer i åldern 49–80 år. Denna fråga är även betydelsefull för personer med grundskole- och gymnasieutbildning samt för medelinkomsttagare. Det är stora skillnader i efterfrågan av äldre- och handikappomsorg beroende på vilket land man är född i. 63 procent av personer födda i Sverige vill se ett ökat kommunalt engagemang för äldre- och handikappomsorg i jämförelse med 41 procent av personer födda utanför Europa.
11
Brottsförebyggande Rådets webbplats
13
Psykiskt sjuka och drogberoende uppmärksammat i media Det tredje viktigaste området på medborgarnas politiska dagordning i kommunen är vård av psykiskt sjuka och drogberoende. I genomsnitt 66 procent anser att kommunens engagemang bör öka. Under året som gått har en omfattande mediedebatt pågått om bristande resurser i psykvården samt om psykiskt sjuka personer som begår våldshandlingar. Mordet på utrikesminister Anna Lindh och frågan om gärningsmannens eventuella psykiska sjukdom har uppmärksammats i hög utsträckning i media. Dessa händelser kan ha en viss betydelse för frågans prioritering. De svarande i Stockholm sätter vård av psykiskt sjuka och drogberoende högst av alla kommuner följt av invånarna i Örebro, Norrköping och Sandviken. Människor som bor i städer eller centralorter vill i högre grad se ett ökat kommunalt engagemang för denna fråga än de som bor utanför större orter. Även medelinkomsttagare, kvinnor samt personer i åldern 49–64 år anser i hög grad att engagemanget bör öka.
Kommunerna bäst på kultur och miljö Kommunernas engagemang för natur och miljö får bäst betyg av medborgarna. 51 procent i de 19 kommunerna anser att engagemanget är bra som det är idag – en siffra som är ungefär samma oavsett ålder, kön, utbildning, inkomst, familjesituation och födelseland. Stor tillfredsställelse med kommunens engagemang finns i Haninge, Nora och Lycksele där mellan 57 och 62 procent tycker det är bra som det är idag. De svarande kan tolka området natur och miljö på olika sätt. Tillfredsställelsen kan bestå i att man anser att kommunen har en rik natur och god miljö. Men den kan också avse kommunens arbete med hållbar utveckling, kemikalier, återvinning etc. Vad som verkligen avses i svaren är svårt att veta. Kommunernas engagemang för kultur och fritidsaktiviteter för vuxna får ett jämförelsevis gott betyg av medborgarna, 47 procent anser att det är bra som det är idag. Speciellt Stockholms stora utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för vuxna ger utslag i undersökningen då 58 procent av de svarande i Stockholm anser att kommunens engagemang är bra som det är. Därefter uppger runt 55 procent i Norrköping, Lycksele, Sandviken och Nora att de är tillfreds med kommunens engagemang. Kommunerna är långt ifrån den enda utföraren av kultur- och fritidsaktiviteter och troligen gör medborgarna ingen skillnad mellan vem som är utförare.
... men bör bli bättre på kultur och fritid för unga Kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar står på femte plats på medborgarnas dagordning. I genomsnitt 60 procent vill se ett ökat kommunalt engagemang för detta område. I bland andra Haninge, Nora och Norrköping finns många svarande som vill se ett ökat kommunalt engagemang. Många personer i åldern 33–48 år som själva har barn vill ha ett ökat kommunalt engagemang för kultur och fritid. Det vill även gymnasieutbildade, medelinkomsttagare och personer i städer och centralorter.
14
Vägar och trafiksäkerhet engagerar Gator, vägar samt trafiksäkerhet är ett kommunalt ansvarsområde som de flesta verkar ha en uppfattning om och som genomgående tycks engagera medborgarna. Om vi jämför området med andra är det väldigt få (sex procent) som inte har någon uppfattning om kommunens engagemang. En annan indikator på engagemanget är att en stor del av alla medborgarförslag i kommuner som infört denna reform, handlar om just lokala trafikfrågor.12 Engagemanget kan grunda sig på att nyttjandet av vägar samt betydelsen av trafiksäkerhet är något den enskilda medborgaren kommer i kontakt med varje gång man rör sig i det offentliga rummet. Skillnaden mellan olika grupper av medborgare som efterfrågar ett ökat engagemang för gator, vägar och trafik är ganska liten.
Integration och mångfald längst ner på dagordningen Om vi jämför de 15 kommunala ansvarsområden som är uppräknade i enkäten är det få som vill att kommunens engagemang ska minska för ett område. En avvikelse utgör dock området integration och mångfald som står längst ner på dagordningen. Många akademiker, höginkomsttagare och personer födda utanför Norden vill att kommunen ska öka sitt engagemang för integration och mångfald. Det vill även personer i åldern 18–32 år samt personer bosatta i städer och centralorter. Däremot anser 14 procent av alla svarande att kommunen bör minska sitt engagemang för området. Är resultatet ett tecken på att fler människor fått invandrarkritiska åsikter? I Uppvidinge, Västerås, Svalöv och Botkyrka finns förhållandevis många svarande som anser att kommunens engagemang för integration och mångfald bör minska.
Få vet om demokrati, integration och barnomsorg Ungefär en tredjedel av medborgarna har inte någon uppfattning om kommunens engagemang för barnomsorg, demokrati samt integration och mångfald. Till exempel har en hög andel svarande i åldern 49–80 år samt personer utan barn ingen uppfattning om barnomsorgen. Det kan vara naturligt att de som inte nyttjar barnomsorgen heller inte har någon uppfattning om den. En del kommuner har inte aktivt arbetat med demokrati och integrationsfrågor vilket kan förklara att så få har en uppfattning. Det kan å andra sidan vara så att kommunens arbete inte kommunicerats till medborgarna.
Jämställdhet en kvinnlig angelägenhet? Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett ganska nytt kommunalt ansvarsområde som ligger längre ner på den politiska dagordningen. I till exempel Örebro och Stockholm finns många svaranden, 58 procent, som anser att kom12
Montin, Stig (2004) Vardagens konkreta politik, rapport till Justitiedepartementet
15
munen bör arbeta mer med jämställdhet. 44 procent av kvinnorna och 33 procent av männen anser att engagemanget bör öka. I genomsnitt 17 procent har ingen uppfattning. Många i åldersgruppen 49–64 år, medelinkomsttagare och ensamstående med barn är i hög grad angelägna om att kommunens engagemang för jämställdhet ska öka. Tabell 2. Högst andel som vill öka kommunens engagemang samt högst andel som tycker engagemanget är bra som det är. Siffrorna anges i procent (%)
Verksamhet
16
Högst andel som vill öka kommunens engagemang
Högst andel som tycker engagemanget är bra som det är
Trygghet, brottsförebyggande arbete
Emmaboda (92)
Lycksele, Nora (26)
Äldre- och handikappomsorg
Lycksele (83)
Botkyrka (17)
Vård av psykisk sjuka, vård av drogberoende
Stockholm (81)
Nora (21)
Näringsliv o arbetsmarknad
Lycksele (78)
Haninge (31)
Kultur o fritidsaktiviteter för barn o ungdomar
Haninge (67)
Uppvidinge (30)
Gator o vägar, trafiksäkerhet
Mark (76)
Lidköping (48)
Skola
Örebro (66)
Emmaboda (48)
Planering av bostäder
Stockholm (77)
Lycksele (59)
Jämställdhet mellan män och kvinnor
Örebro, Stockholm (58)
Emmaboda (49)
Barnomsorg
Strängnäs (58)
Emmaboda (42)
Kollektivtrafik
Svalöv (65)
Norrköping (60)
Demokratiutveckling
Lycksele (51)
Emmaboda (40)
Natur o miljö
Stockholm (50)
Haninge (62)
Kultur o fritidsaktiviteter för vuxna
Svalöv (42)
Stockholm (58)
Integration o mångfald
Stockholm (41)
Strängnäs (43)
Medborgarnas politiska självförtroende
”Jag tror inte på politiska människor – varför ska jag vara aktiv när jag ändå inte kan påverka min situation eller förbättra den? Jag känner mig alltid på andra plats!”
Politiskt självförtroende handlar om hur man upplever sin egen förmåga att kunna påverka politiken i den egna kommunen. Ett politiskt självförtroende kan man tillägna sig genom mer kunskap, genom att intressera sig för kommunpolitik och samhällsgemenskap och genom att uttrycka sina åsikter inför andra människor och på så sätt bygga upp självförtroende nog att delta och göra sin stämma hörd. Ofta brukar man framhålla att det är genom att delta i föreningsliv och frivilliga sammanslutningar som människor får politiskt självförtroende.13 Politiskt självförtroende tränas också i utbildningssammanhang och i yrkeslivet. I enkäten har de svarande fått ta ställning till fem skilda påståenden om hur man uppfattar sig själv och sina möjligheter att delta i samhället: • Jag vet vart jag ska vända mig för att påverka beslut • Jag kan uttrycka mina åsikter inför främmande människor • Jag är intresserad av samhällsfrågor i min kommun • Om jag försöker påverka politiken i min kommun tror jag det ger resultat • Jag kan tänka mig att utan ersättning arbeta för att förbättra i min närmiljö
13
Vogel, Joakim, Amnå, Erik, Munk, Ingrid och Häll, Lars, 2003, Föreningslivet i Sverige – välfärd, socialt kapital och demokratiskola.
17
Medborgarnas kunskap om var man påverkar beslut Att ha kunskaper om hur man gör och var man ska vända sig om man vill framföra sin åsikt i en politisk fråga är grundläggande för att påverka de beslut som man tycker är viktiga. Totalt instämmer 52 procent av de tillfrågade med påståendet Jag vet vart jag ska vända mig för att påverka beslut. I Bollebygd, Emmaboda och Strängnäs finns en hög andel svarande som vet var man ska vända sig. I Örebro, Linköping och Stockholm är å andra sidan kunskaperna dåliga. Höginkomsttagare, högutbildade, personer mellan 49–64 år och sammanboende/ gifta med barn anser i hög utsträckning att man kan påverka beslut. Personer mellan 18 och 32 år, ensamstående utan barn, låginkomsttagare och gymnasieutbildade upplever sig ha dåliga kunskaper om hur man påverkar beslut. Bland personer över 65 år, grundskoleutbildade och födda utanför Europa är det en stor andel som uppger att de inte vet. (Se även tabell 1 i bilagan)
Diagram 2. ”Jag vet vart jag ska vända mig för att påverka beslut” Stämmer inte
Observera att Temos produktionssystem för tabeller automatiskt avrundar till heltal. T.ex. blir 0,55 till 1. Det leder till att summan av ”Stämmer inte”, ”Stämmer” och ”Vet ej” kan bli 99 eller 101. ”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
18
Stämmer
Vet ej
Bollebygd
26 63
Strängnäs
29 62
8
Emmaboda
28 61
11
Svalöv
36 56
8
Skurup
33 56
11 11
11
Nora
34 56
Sigtuna
37 55
8
Vingåker
30 55
14
Mark
35 55
9
Lidköping
35 55
10
Lycksele
36 55
9
Haninge
40 52
8
Älmhult
37 51
12
Linnéstaden, Gbg
39 51
10
Katrineholm
39 50
12
Norrköping
39 50
11
Uppvidinge
38 50
12
Härryda
42 50
7
Västerås
38 50
12
Fagersta
35 50
15
Huddinge
43 47
10
Stockholm
46 47
8
Linköping
46 45
9
Gävle
44 45
11
Sandviken
42 45
12
Botkyrka
38 44
18
46 44
Örebro 80
70
60
50 40 30 20 Genomsnitt: 37
10
0
10 10
20
30
40 50 60 70 Genomsnitt: 52
80 90 Procent
Medborgarnas förmåga att uttrycka sina åsikter Att kunna ge uttryck för sina åsikter inför andra människor är en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati. Om människor till exempel upplever att en debatt är för komplicerad och att man inte behärskar det politiska ”fikonspråket” kan det hända att man undviker att ta ordet i diskussionen. Detta försvagar deltagandet i demokratin som ju bygger på det offentliga samtalet där alla synpunkter ska få möjlighet att höras och värderas. 69 procent uppger att de kan uttrycka sina åsikter inför främmande människor. Många svarande i stadsdelen Linnéstaden och Stockholm kan uttrycka sina åsikter medan andelen är låg i Mark, Nora, Lycksele och Uppvidinge. Höginkomsttagare, högutbildade, personer mellan 18–48 år samt sammanboende/gifta med barn anser att de i hög utsträckning kan uttrycka sina åsikter inför främmande människor. De som har svårast att uttrycka egna åsikter är grundskoleutbildade, personer över 65 år samt låginkomsttagare. Skillnaden mellan födda i Sverige och utrikes födda är liten.
Diagram 3. ”Jag kan uttrycka mina åsikter inför främmande människor” Stämmer inte
Vet ej
Stockholm
16
81
3
Linnéstaden, Gbg
12
81
7
Huddinge
18
75
6
Bollebygd
18
75
7
Svalöv
19
74
6
Västerås
20
74
6
Haninge
21
73
6
Strängnäs
20
72
7
Sigtuna
25
71
4
Linköping
27
71
3
Örebro
22
71
7
Vingåker
22
70
8
Katrineholm
25
70
6
Skurup
23
70
7
Norrköping
23
69
7
Härryda
28
69
4
Lidköping
26
69
6
Botkyrka
22
67
12
Sandviken
28
67
5
Lycksele
32
65
4
Emmaboda
27
64
9
Nora
33
63
4
Gävle
30
63
7
Uppvidinge
32
62
6
Älmhult
30
61
9
Mark
33
61
6
Fagersta
29
60
11
80
70
60
50
40
30 20 10 Genomsnitt: 25
0
10
20
30
40
50 60 70 80 90 Genomsnitt: 69 Procent
”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
19
Intresset för samhällsfrågor i den egna kommunen Intresse för samhällsfrågor kan i mångt och mycket jämställas med ett politiskt intresse. Däremot kan de svarande göra skillnad mellan intresse för politik och intresse för samhällsfrågor. Demokratiinstitutets Demokratibarometer 2002 visar att om man i en och samma undersökning ställer frågor dels om intresset för politik och dels om intresset för samhällsfrågor är det många fler som uppger sig vara intresserade av samhällsfrågor än av politik.14 Totalt instämmer 66 procent av de svarande med påståendet Jag är intresserad av samhällsfrågor i min kommun. Intresset är stort i Stockholm, Lycksele, Härryda och Lidköping, medan det är litet i Sandviken. Frågan om vem som intresserar sig för kommunala samhällsfrågor bör också ses mot bakgrund av ålder, utbildning, position i yrkeslivet och den personliga situation medborgaren befinner sig i. Höginkomsttagare, högutbildade, 49– 64-åringar samt sammanboende/gifta med barn uttrycker störst intresse för samhällsfrågor i den egna kommunen. 18–32-åringar är minst intresserade av samhällsfrågor.
14
En undersökning av medborgare, förtroendevalda och journalister.
”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
20
Diagram 4. ”Jag är intresserad av samhällsfrågor i min kommun” Stämmer inte
Stämmer
Vet ej
Stockholm
21
76
3
Lycksele
21
74
5
Härryda
26
72
2
Lidköping
23
72
5
Haninge
25
70
5
Norrköping
24
70
6
Sigtuna
25
69
7
Strängnäs
26
69
6
Svalöv
25
69
6
Uppvidinge
28
68
5
Emmaboda
25
68
7
Västerås
24
68
7
Katrineholm
29
66
6
Nora
30
66
4
Vingåker
28
65
6
Älmhult
25
65
9
Fagersta
26
65
9
Huddinge
30
64
6
Linköping
33
64
3
Skurup
26
64
10
Linnéstaden, Gbg
29
64
7
Örebro
31
64
4
Mark
30
63
7
Gävle
32
62
6
Bollebygd
30
61
9
Botkyrka
30
60
10
39
Sandviken 80
70
60
50
40 30 20 10 Genomsnitt: 27
53 0
8 10
20
30
40
50 60 70 Genomsnitt: 66
80 90 Procent
Tilltron till att påverkan av politiken ger resultat Av de svarande instämmer 22 procent med påståendet Om jag försöker påverka politiken i min kommun tror jag det ger resultat. 63 procent uppger å andra sidan att de inte tror att det ger resultat om man försöker påverka politiken. Tilltron till att försök att påverka politiken i den egna kommun ger resultat är stor i Linnéstaden, Skurup, Bollebygd och i Emmaboda. Låg tilltro till att kunna påverka lokalpolitiken har invånare i Sandviken, Örebro och Linköping. Personer i åldern 33–48 år, höginkomsttagare, högutbildade samt födda utanför Europa uttrycker störst tilltro till att det går att påverka politiken i den egna kommunen. Grupper som i stor utsträckning misstror sin förmåga att påverka eller svarat att de inte vet är 18–32-åringar, personer över 65 år, låginkomsttagare och grundskoleutbildade. Personer födda i Sverige har sämre tilltro till att kunna påverka politiken än utrikes födda. Är misstron till den egna förmågan även ett uttryck för en misstro till politikens vilja att tillvarata engagemanget?
Diagram 5. ”Om jag försöker påverka politiken i min kommun tror jag det ger resultat” Stämmer inte
Stämmer
Vet ej
Skurup
53
29
18
Emmaboda
58
28
14
Linnéstaden, Gbg
59
28
13
Bollebygd
56
27
17
Sigtuna
57
26
17
Katrineholm
63
25
12
Älmhult
53
25
22
Haninge
64
24
12
Svalöv
58
24
18
Nora
64
24
12
Fagersta
54
24
22
Botkyrka
55
23
22
Strängnäs
62
23
15
Stockholm
66
21
14
Vingåker
62
21
18
Västerås
65
21
15
Lidköping
64
20
15
Lycksele
65
20
16
Uppvidinge
68
19
13
Gävle
68
19
13
Härryda
66
18
16
Linköping
69
17
14
Norrköping
67
17
16
Örebro
71
17
13
Mark
68
16
16
Huddinge
67
15
18
Sandviken
75
13
80
70 60 50 Genomsnitt: 63
40
30
20
10
0
12 10 20 30 40 Genomsnitt: 22
50
60
70
80 90 Procent
”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
21
Medborgarnas vilja till ideellt arbete I undersökningen finns ett påstående som berör viljan till medskapande i samhället. Det handlar om i vilken grad den enskilda individen är villig att arbeta ideellt tillsammans med andra människor för en bättre närmiljö. 49 procent uppger att de kan tänka sig att arbeta ideellt för att förbättra närmiljön. Svarande i Uppvidinge och Emmaboda är i hög grad villiga att arbeta utan ersättning för att förbättra närmiljön. I Linköping, Sandviken och Örebro är få intresserade av ideellt arbete. De grupper som i hög grad uttrycker en vilja att förbättra i närmiljön är personer i åldersgrupperna 33–48 år och 49–64 år, höginkomsttagare, högutbildade, samt gifta eller sammanboende med barn. Grupper som i låg grad är intresserade av ideellt arbete är 18–32-åringar, personer i åldern 65–80 år, grundskoleutbildade, ensamstående utan barn samt personer födda i Europa utanför Norden.
Diagram 6. ”Jag kan tänka mig att utan ersättning arbeta för att förbättra i min närmiljö” Stämmer inte
”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
22
Stämmer
Vet ej
Uppvidinge
31
59
10
Emmaboda
25
57
17
Älmhult
27
53
20
Mark
29
53
19
Katrineholm
32
52
16
Strängnäs
35
52
13
Härryda
36
52
12
Lycksele
32
52
16
Sigtuna
35
51
14
Bollebygd
31
51
18
Västerås
35
51
15
Fagersta
29
51
20
Gävle
36
50
13
Huddinge
38
49
13
Svalöv
35
49
15
Skurup
36
49
15
Vingåker
36
48
15
Nora
40
48
12
Linnéstaden, Gbg
39
47
14
Örebro
43
46
11
Linköping
45
45
11
Lidköping
39
45
17
Botkyrka
38
44
18
Haninge
40
44
16
Stockholm
42
44
14
Norrköping
40
43
17
44
Sandviken 80
70
60
50 40 30 20 Genomsnitt: 36
10
19
37 0
10
20
30
40 50 60 Genomsnitt: 49
70
80 90 Procent
Medborgarnas förtroende för kommunpolitiker
”Politiker lyssnar för lite på folket. Politik får inte bli toppstyrt. Demokrati är att vara lyhörd.”
Medborgarnas förtroende för sina kommunpolitiker har undersökts med tre positivt formulerade påståenden om hur man generellt sett uppfattar politikerna i den egna kommunen:15 • Kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen i kommunen • Kommunpolitikerna lyssnar på de synpunkter som medborgare för fram • Kommunpolitikerna är ärligt intresserade av vårt allmänna bästa De två första påståendena berör förtroendevaldas viktigaste uppdrag; att göra goda avvägningar och prioriteringar mellan olika intressen samt lyssna på medborgarnas synpunkter. De tredje påståendet syftar till att visa medborgarnas syn på om kommunpolitikerna antas handla utifrån goda avsikter för det gemensammas bästa.16
Låg tilltro för kommunpolitiker – med några undantag Vi kan utifrån resultaten konstatera att medborgarnas tilltro till kommunpolitiker är låg. Det finns emellertid några undantag från den relativt negativa bild som träder fram. Undersökningen visar att en majoritet av kommuninvånarna i Emmaboda och Fagersta har förtroende för sina politiker. Även Lidköping och Katrineholm har genomgående hög tilltro. Graden av misstro varierar mellan de tre påståendena men är större än andra i Lycksele, Gävle och Norrköping. I stadsdelen Linnéstaden finns en påtagligt stor andel svaranden som uppger att de inte har någon uppfattning om sina politiker. Grupper som har störst förtroende för sina politiker är högutbildade, personer över 48 år, höginkomsttagare samt sammanboende/gifta.
15
En stor del av tidigare forskning använder sig av negativt formulerade påståenden vilket riskerar att inbjuda till cyniska svar, något som också medges av forskarna själva. Gilljam och Holmberg 1992, Holmberg, Välja parti. Nordstedts 2000 även (sid. 24 Strömbäck, Jesper, i MIO 3 Den svala demokratin)
16
Om enkätdeltagarna instämmer helt eller delvis med påståendena tolkas det som tilltro och om man anser att påståendena stämmer ganska dåligt eller inte alls, tolkas det som misstro.
23
Kommunpolitikernas avvägningar mellan olika intressen Att kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen i kommunen har 31 procent tilltro till, 43 procent misstror förmågan till avvägningar. I genomsnitt 26 procent uppger att de inte vet. I Emmaboda och Fagersta är tilltron avsevärt större än i andra kommuner som genomfört enkäten. Gemensamt för båda kommunerna är att kommunalråden har ett starkt personligt mandat bland sina väljare. Kommunalråden i Fagersta och Emmaboda fick 41 respektive 38 procent av alla personkryss i senaste valet. Lidköping och Skurup tillhör de kommuner där tilltron är något högre än genomsnittet. Stor misstro till kommunpolitiker finns i Lycksele där 64 procent uppger att de inte håller med om att kommunpolitikernas gör goda avvägningar mellan olika intressen. I Gävle och Norrköping är andelen 59 procent och i Nora 58 procent. Grunden till misstro mot politiker kan vara besparingar och nedskärningar i den kommunala verksamheten eller andra heta lokala frågor som engagerar både medborgare och förtroendevalda. Anonyma politiker och skarpa mot-
Diagram 7. ”Kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen i kommunen” Stämmer inte
”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
24
Stämmer
Vet ej
Emmaboda
21 59
20
Fagersta
22 56
22
Lidköping
39 44
17
Skurup
28 39
33
Katrineholm
46 37
17
Mark
36 37
27
Haninge
33 35
32
Sigtuna
39 34
27
Bollebygd
38 34
28
Älmhult
40 32
28
Härryda
37 31
32
Uppvidinge
50 29
21
Vingåker
48 29
23
Huddinge
40 28
32
Linköping
40 28
32
Sandviken
50 27
23
Västerås
52 26
22
Stockholm
49 26
25
Örebro
44 25
31
Svalöv
44 24
32
Botkyrka
38 24
38
Norrköping
59 23
18
Nora
58 22
20
Strängnäs
53 22
25
Lycksele
64 19
17
Gävle
59 19
22
Linnéstaden, Gbg.
25 18 80
70
60
50 40 30 Genomsnitt: 43
20
10
0
57 10
20 30 40 Genomsnitt: 31
50
60
70
80 90 Procent
sättningar mellan de politiska blocken är andra förklaringar. Massmedias berättarlogik och journalisternas arbetssätt som favoriserar avvikande händelser, sensationer och personfixering kan vara en annan grund till misstro.17 Det finns även ett antal kommuner där många svarande uppgivit att de inte alls har någon uppfattning om huruvida kommunpolitikerna gör goda avvägningar eller inte. I Linnéstaden i Göteborg, har 57 procent svarat att de inte vet. I Botkyrka är andelen 38 procent, i Skurup och Huddinge 33 procent. Personer mellan 49 och 79 år samt höginkomsttagare har tilltro till att kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen i kommunen. Personer födda i ett europeiskt land utanför Norden har något högre tilltro än andra. Grupper som misstror politikerna på detta påstående är främst personer mellan 33 och 48 år samt medelinkomsttagare (Se även tabell 2 i bilagan). Viktigt att notera är att många 18–32-åringar samt födda utanför Europa uppgivit att de inte har någon uppfattning alls.
Kommunpolitikernas förmåga att lyssna I genomsnitt 28 procent av medborgarna anser att kommunpolitikerna lyssnar på de synpunkter som förs fram. 45 procent misstror å andra sidan kommunpolitikerna. En majoritet av medborgarna i Emmaboda och Fagersta som besvarat enkäten anser att kommunens politiker i hög utsträckning lyssnar på de synpunkter som förs fram. I Emmaboda och Fagersta finns som vi tidigare nämnt, två populära kommunalråd som kan ha en viss betydelse för den höga tilltron. En intressant fråga är vilken betydelse dessa politiker har för att medborgarna även får en positiv syn på de andra politikerna i kommunen? Invånare i mindre kommuner kan lätt få uppfattningen att kommunalrådet ”är” kommunen. Oftast är kommunalrådet tillika kommunstyrelsens ordförande den enda heltidspolitikern och den som oftast syns i lokaltidning och radio. Det finns ett antal kommuner där de svarande i särskilt hög grad misstror kommunpolitikernas förmåga att lyssna på de synpunkter som förs fram. I Norrköping misstror 70 procent av de svarande sina förtroendevalda, och cirka 60 procent av i Västerås, Gävle, Lycksele och Sandviken. Även på detta påstående finns det i vissa kommuner en jämförelsevis hög andel personer som inte har någon uppfattning om kommunpolitikerna lyssnar på medborgarna eller inte. I Linnéstaden har 53 procent ingen uppfattning, i Botkyrka 39 procent och i Härryda 37 procent. Främst personer över 48 år har tilltro till kommunpolitikerna. Ju mer man tjänar desto högre är tilltron. Lägst tilltro har åldersgruppen 33–48 år. En förhållandevis stor andel födda utanför Europa samt medborgare mellan 18–32 år har ingen uppfattning alls om huruvida politikerna lyssnar eller inte.
17
”Vi måste prioritera hårdare. Till det krävs modiga och långsiktiga kommunpolitiker. Idag görs tuffa prioriteringar, men egentligen utan att vara förankrade hos medborgarna.”
”Jag blev glatt överraskad när en politiker kom till ett personalmöte och ville veta mer om våran verksamhet. Det ska han ha en eloge för.”
”Jag önskar att ni politiker var mer synliga och lät kommuninvånarna se/höra/läsa att ni faktiskt har lyssnat på oss och ta ställning, vare sig det är för eller emot.”
Petersson, Olof, Hermansson, Jörgen, Micheletti, Michele, Teoreil, Jan & Westholm, Anders, Demokrati och ledarskap. Demokratirådets rapport 1996 (Stockholm: SNS förlag, 1996).
25
Diagram 8. ”Kommunpolitikerna lyssnar på de synpunkter som medborgarna för fram” Stämmer inte
”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
Stämmer
Vet ej
Emmaboda
28
55
17
Fagersta
26
51
23
Katrineholm
43
41
16
Skurup
27
41
32
Lidköping
47
37
16
Älmhult
42
34
24
Bollebygd
37
34
29
Mark
42
31
27
Sigtuna
37
30
33
Vingåker
49
28
23
Härryda
37
27
37
Haninge
40
26
34
Uppvidinge
50
26
24
Huddinge
40
25
35
Sandviken
59
25
16
Linköping
47
24
29
Nora
57
24
19
Lycksele
60
24
16
Stockholm
54
22
24
Strängnäs
50
22
28
Svalöv
45
22
33
Örebro
50
19
31
Botkyrka
43
18
39
Linnéstaden, Gbg.
29
18
53
Västerås
61
18
21
Gävle
61
18
21
Norrköping
70
14
80
70
60 50 40 30 Genomsnitt: 46
20
10
0
16 10
20 30 40 Genomsnitt: 28
50
60
70
80 90 Procent
Kommunpolitikernas intresse för vårt allmänna bästa I genomsnitt 34 procent av medborgarna har tilltro till att kommunpolitikerna är intresserade av vårt allmänna bästa medan 39 procent misstror dem. Vi kan konstatera att svarande i samma kommuner som tidigare redovisat hög tilltro till sina förtroendevalda, det vill säga Emmaboda och Fagersta. Jämförelsevis hög tilltro finns också i Katrineholm och Lidköping. Det är med undantag för dessa kommuner en ganska mörk bild som träder fram. Ett stort misstroende finns bland svarande i Norrköping, Gävle, Lycksele, Stockholm och Västerås. En stor andel av enkätdeltagarna i Linnéstaden, Botkyrka och Skurup har ingen uppfattning. Stads- och tätortsbor har en markant större tilltro till att kommunpolitikerna är intresserade av vårt allmänna bästa än landsbygdsbor. Är motsättningen mellan centrum och periferi en förklaring i detta sammanhang? Högutbildade
26
Diagram 9. ”Kommunpolitikerna är ärligt intresserade av vårt allmänna bästa” Stämmer inte
Stämmer
Vet ej
Emmaboda
21
58
21
Fagersta
22
53
25
Katrineholm
37
48
15
Lidköping
36
46
18
Skurup
27
38
35
Bollebygd
34
37
29
Mark
35
36
29
Linköping
34
35
31
Älmhult
38
35
27
Sandviken
46
35
19
Vingåker
46
34
20
Nora
47
34
19
Strängnäs
40
32
28
Sigtuna
38
31
31
Härryda
35
31
34
Västerås
47
31
22
Haninge
42
30
28
Stockholm
48
30
22
Uppvidinge
44
30
26
Örebro
40
30
30
Lycksele
52
28
20
Svalöv
42
26
32
Gävle
53
26
21
Huddinge
41
25
34
Norrköping
53
25
22
Linnéstaden, Gbg
23
24
53
Botkyrka
42
20
80
70
60
50 40 30 Genomsnitt: 39
20
10
0
38 10
20 30 40 50 Genomsnitt: 34
60
70
”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” presenteras som ”Stämmer inte”. ”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer ganska bra” presenteras som ”Stämmer”.
80 90 Procent
och höginkomsttagare har tilltro till att kommunpolitikerna är ärligt intresserade av vårt allmänna bästa medan förtroendet är lågt bland låginkomsttagare, grundskoleutbildade, personer i åldern 18–32 år samt födda utanför Europa.
27
Medborgarnas tillit till varandra
En förutsättning för en fungerande demokrati är att människor känner tillit till varandra, det vill säga att man vågar samarbeta för att man har förtroende för att den andra också kommer att samarbeta. Detta förtroende mellan människor brukar kallas för socialt kapital eller social tillit. Sverige tillhör de länder i världen som har den högsta tilliten mellan människor.18 Föreningslivet är en mötesarena som genererar social tillit i form av ett ökat förtroende mellan människor samt en vana av att samarbeta med andra. Föreningslivet skapar även förutsättningar för den representativa demokratin genom att träna medborgarna i att gemensamt värdera, argumentera och fatta beslut.19 Medborgarnas sociala tillit undersöker vi i vår enkät genom följande påståenden och frågor: • Jag känner gemenskap med människor i mitt bostadsområde • Jag tycker man kan lita på människor här i kommunen • Har du under de senaste två åren varit aktiv i en förening? • På vilket sätt har du deltagit i föreningens arbete? • Föreningsarbetet har gjort mig mer intresserad av politiken i kommunen20
Storleken på kommunen har betydelse Det finns en stark gemenskap och tillit mellan människor i kommunerna. 78 procent känner gemenskap med människorna i sitt bostadsområde och 63 procent tycker man kan lita på människorna i den egna kommunen. I större städer och förortskommuner är andelen som känner gemenskap med människor i närområdet lägre än i andra kommuner. Samma mönster gäller för tilliten till människor i samma kommun. Undantaget är Härryda där många känner stor gemenskap med människorna i närområdet och litar på andra människor i kommunen. I Svalöv är det avsevärt fler som känner tillit till personer i de egna bostadsområdet (80 procent) än i den övriga kommunen (53 procent). Detta kan jämföras med Nora där motsvarande siffror är 86 och 80 procent. I Lycksele, Bollebygd, Nora och Älmhult finns en stor andel som känner gemenskap med människorna i närområdet. När det handlar om att lita på människorna som bor i kommunen är andelen hög i Lycksele, Nora, Härryda Lidköping och stadsdelen Linnéstaden.
28
18
Rothstein, Bo, Sociala fällor och tillitens problem. SNS Förlag 2003.
19
Vogel, Joakim, Amnå, Erik, Munk, Ingrid och Häll, Lars, 2003, Föreningslivet i Sverige – välfärd, socialt kapital och demokratiskola.
20
Med detta påstående vill vi undersöka hypotesen att människors engagemang i föreningslivet också leder till ett ökat intresse för politik.
Tabell 3. Andel som känner gemenskap med människorna i sitt bostadsområde och andel som tycker man kan lita på människorna som bor i kommunen fördelat på kommuner.
Kommun Lycksele Bollebygd Nora Älmhult Emmaboda Härryda Mark Sandviken Strängnäs Uppvidinge Lidköping Vingåker Svalöv Skurup Fagersta Örebro Sigtuna Gävle Norrköping Huddinge Haninge Linköping Västerås Katrineholm Stockholm Botkyrka Linnéstaden, Gbg
Jag känner gemenskap med människorna i mitt bostadsområde
Jag tycker att jag kan lita på människorna som bor här i kommunen
92 86 86 84 82 82 82 82 81 81 81 80 80 80 79 77 76 76 73 72 72 71 70 69 66 65 63
83 68 80 69 68 70 69 66 65 63 72 62 53 66 63 59 60 59 55 54 51 64 53 62 50 43 71
”Jag tycker jag kan lita på” och ”Känner gemenskap” består av andelen som helt instämmer samt delvis instämmer.
Stor gemenskap och tillit Så många som 78 procent av de svarande känner gemenskap med människor i det egna bostadsområdet. Känslan av gemenskap är störst bland personer födda i Sverige, 49 år och äldre och bland stadsbor samt sammanboende/gifta. 63 procent tycker man kan lita på människor som bor i den egna kommunen. Vissa grupper känner starkare tillit än andra. Det handlar om personer som är 49 år och äldre, födda i Sverige eller Europa, höginkomsttagare, högutbildade samt sammanboende/gifta med barn. Åldern har en stor betydelse för hur man ser på gemenskap med och tillit till andra människor. Människor i åldern 49 år och uppåt känner större gemenskap och har större tillit till andra människor både i närområdet och i den egna boendekommunen än yngre åldersgrupper. Det kan bero på att yngre människor flyttar oftare och längre och/eller på annorlunda värderingar. Grundskoleutbildade känner mer gemenskap med närområdet. Sannolikt har detta en hel del att göra 29
med flyttmönster då grundskoleutbildade flyttar mer sällan och därför kan känna en större gemenskap i närområdet.21 Högutbildade å andra sidan flyttar oftare, och riskerar en svagare lokal identitet, men träffar fler människor med annan bakgrund än de själva vilket ökar den sociala tilliten generellt.22 Sammanboende/gifta har en större social tillit än ensamstående, liksom barnfamiljer visavi de utan barn. Födelseland har betydelse för känslan av gemenskap, framförallt människor födda i länder utanför Norden känner mindre gemenskap med människor i närområdet än andra. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och utrikes födda minskar dock avsevärt när frågan avser tilliten till andra människor i kommunen. (Se även tabell 3 i bilagan)
Föreningsaktiva har blivit intresserade av politiken i kommunen Under de två senaste åren har 46 procent av de svarande varit aktiva i en förening. Av dessa har drygt tre fjärdedelar arbetat praktiskt i en förening eller deltagit på möten och runt hälften har talat på möten, försökt påverka beslut eller haft styrelseuppdrag. I Stockholm och i de kranskommuner till Stockholm som deltagit i undersökningen finns bland de svarande generellt en lägre andel föreningsaktiva. I Älmhult, Emmaboda, Bollebygd, Nora och Lycksele finns en stor andel föreningsaktiva. I Huddinge, Haninge, Sigtuna, Lidköping och Gävle finns många svaranden som blivit mer intresserade av den kommunala politiken genom sitt engagemang i föreningslivet. Få har å andra sidan blivit intresserade av politik genom föreningslivet i Sandviken och stadsdelen Linnéstaden. Den mest föreningsaktive medborgaren är en gift/sammanboende manlig förälder i åldern 33–48 år, högutbildad med hög inkomst, boende utanför stad och född i Sverige. Den minst föreningsaktiva medborgaren är en ung ensamstående kvinnlig förälder, grundskoleutbildad med låg inkomst, boende i stad eller centralort och född utanför Europa. Det är en stor skillnad i föreningsaktivitet mellan sammanboende/gifta med barn och ensamstående med barn. En tredjedel av de som varit aktiva i en förening under de två senaste åren anser att föreningsarbetet gjort dem mer intresserade av politiken i kommunen. Det kan betraktas som en hög siffra eftersom många som är med i en förening är det för att utöva en idrott eller annan hobby.23 Ensamstående med barn och personer födda utanför Norden är i låg grad föreningsaktiva, men de som är aktiva har i stor utsträckning blivit intreserade av politiken i kommunen. (Se även tabell 5 i bilagan)
30
21
SOU 2000:87, Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande
22
Svenska Kommunförbundet, 2002, Mot strömmen
23
Vogel, Joakim, Amnå, Erik, Munk, Ingrid och Häll, Lars, 2003, Föreningslivet i Sverige – välfärd, socialt kapital och demokratiskola.
Tabell 4. Andel som varit aktiv i en förening under de två senaste åren samt andel av dessa där föreningsarbetet inneburit ett större intresse för kommunens politik fördelat på kommuner.
Kommun Huddinge Lidköping Haninge Sigtuna Gävle Fagersta Lycksele Stockholm Svalöv Katrineholm Härryda Botkyrka Bollebygd Vingåker Norrköping Älmhult Strängnäs Uppvidinge Emmaboda Nora Örebro Västerås Mark Sandviken Skurup Linköping Linnéstaden
Andel som varit aktiva i en förening
Andel av dessa där föreningsarbetet inneburit ett större intresse för kommunens politik
35 51 34 36 46 42 58 34 49 49 46 28 52 44 44 53 47 49 52 54 48 45 48 47 42 45 42
47 45 44 42 42 40 38 36 35 34 34 33 33 32 32 32 31 31 30 30 29 28 27 26 24 23 22
”Vi heltidsarbetande föräldrar, har ju missat hela idén kring demokratin och intresset för vad som pågår i vår kommun på grund av att man inte orkar intressera sig och ta del i kommunens arbete. Ideellt arbete i förening som kom upp i en av frågorna, det kan ju bara komma ifråga om man är pensionär eller liknande. Det är för sorgligt.”
31
Politisk aktivitet i kommunen
Den politiska aktiviteten mäts i denna undersökning genom att ange exempel på olika aktiviteter som syftar till att påverka politiken i kommunen. Vi har även ställt frågor om hur många av de svarande som har eller har haft politiska uppdrag och hur stor andel som kan tänka sig att ta på sig ett uppdrag.
Beredskap finns för att påverka politiken Av de svarande har 77 procent på något sätt under de senaste två åren försökt påverka politiken i den egna kommunen. De vanligaste sätten att påverka är att skriva på namninsamlingar och kontakta en kommunal tjänsteman. I övrigt varierar andelen personer som använder olika aktiviteter mellan tre och 17 procent. Det är betydligt fler som kan tänka sig att påverka politiken om det blir nödvändigt. Det handlar i första hand om att man kan tänka sig att överklaga beslut (61 procent) eller kontakta politiker och massmedia (57 procent).
Diagram 10. Andel som de senaste två åren försökt påverka eller kan tänka sig att påverka politiken i hemkommunen fördelat på olika politiska aktiviteter Nej, kan tänka mig
Nej, skulle aldrig
Ja
Något av nedanstående 23
77
Skrivit på namninsamling 35
65
Kontaktat kommunal tjänsteman 70
30
Deltagit i demonstration 83
17
Kontaktat politiker 85
15
Varit med på utfrågning/diskussion med politiker 87
13
Deltagit i byalag, lokala utvecklingsgrupper 88
12
Överklagat beslut (själv eller med hjälp) 88
12
Kontaktat massmedia (press, tv, radio) 89
11
Författat debattartikel, insändare el. dyl. 91
9
Engagerat dig i politiskt parti 94
6
Deltagit i internetdebatt 95
5
Lämnat medborgarförslag 95
5
Deltagit i brukarorgan, råd/fokusgrupper 96
4
Arbetat i annan politisk organisation 97
3 100
32
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
10
20
30
40
50
60
70 80 Procent
Resultatet kan tolkas som att medborgarna är ganska tillfreds med det sätt som kommunpolitikerna sköter sitt uppdrag. Det kan också vara ett tecken på att man inte tror sig kunna påverka den politik som förs. Man kan dessutom betrakta denna beredskap för att påverka kommunpolitiken som en potential som kommer till utlopp när det upplevs som nödvändigt. En utmaning för de förtroendevalda är att tillvarata detta potentiella engagemang. Partiernas minskade medlemsantal och det låga förtroendet för politiker är välkända företeelser. Detta bekräftas av att över hälften av medborgarna uppger att de aldrig skulle kunna tänka sig att engagera sig i ett politiskt parti eller i annan politisk organisation. Desto mer hoppfullt är det att en tredjedel av medborgarna uppger att de kan tänka sig att engagera sig i ett politiskt parti eller organisation. En del människor kan känna tvekan inför att ta till de aktiviteter som anges i den genomförda enkäten. Människor kan föredra andra aktiviteter för förändring och påverkan som är svåra att mäta. Det kan handla om engagemang i olika typer av nätverk, konsumentbojkotter av olika produkter och livsmedel samt ockupation av byggnader etc.
Skillnader i politisk aktivitet mellan kommunerna Bland kommunerna som deltagit i vår undersökning är den politiska aktiviteten jämförelsevis låg i större städer och i förortskommuner, men det är å andra sidan många där som kan tänka sig att engagera sig politiskt.24 I mindre kommuner är det ofta tvärtom. Där är den politiska aktiviteten högre men färre kan tänka sig att påverka politiken. Den politiska aktiviteten varierar mellan olika kommuner, såväl när det gäller andelen aktiva som vilka sätt man använder för att påverka. I till exempel Härryda och stadsdelen Linnéstaden i Göteborg är den politiska aktiviteten relativt låg, men många kan tänka sig att påverka politiken. I Lycksele å andra sidan är den politiska aktiviteten hög medan andelen som kan tänka sig att påverka är lägre. Ett tredje exempel är Sandviken där få försökt påverka politiska beslut och få kan tänka sig att påverka politiska beslut i kommunen.
”Jag skulle vilja vara aktiv i någon förening eller i politiska frågor i min kommun. Har ingen aning om vart jag ska vända mig när det gäller sådant. Det fattas information tycker jag.”
”Jag läser teaterlinjen (...) och är därför mycket aktiv i föreningslivet genom teatern. Däremot är jag fullständigt oengagerad i X kommunpolitik även om jag är engagerad i andra samhällsfrågor och läser samhällsmagasin.”
I Katrineholm är det många som använt sig av protestaktiviteter, medan initiativ som förutsätter kontakter och samspel mellan människor som exempelvis medverkan i byalag eller lokala utvecklingsgrupper, kontakt med politiker eller tjänstemän används mer sällan.
Resursstarka mest aktiva Forskarna Mikael Giljam och Ola Jodal gjorde för några år sedan en undersökning som visade att deltagardemokratiska påverkansmetoder såsom folkomröstningar, namninsamlingar, uppvaktningar, aktioner och demonstrationer mest gynnar grupper i samhället som redan har lätt för att göra sin röst hörd. Det handlar ofta om högutbildade, höginkomsttagare, högre tjänstemän och poli24
Den politiska aktiviteten som åsyftas här utgör en sammanvägning av de olika aktiviteterna som räknas upp i enkäten.
33
tiskt intresserade med god förmåga att uttrycka sina åsikter. 25 Denna undersökning bekräftar att utbildning och inkomst är faktorer som har stor betydelse för om man påverkat politiska beslut i kommunen eller inte. När vi tittar på vilka som utnyttjar de 14 olika aktiviteterna som räknas upp i enkäten ser även vi att det är högutbildade och medel- och höginkomsttagare som i störst utsträckning försöker påverka de politiska besluten. Att påverka politiska beslut i kommunen genom att demonstrera är däremot vanligare bland låginkomsttagare. Män har i högre utsträckning än kvinnor kontaktat en politiker och varit med på utfrågningar och diskussioner med politiker. I övrigt finns inga signifikanta skillnader mellan könen. Generellt är åldersgruppen 33– 48 år mest politiskt aktiv och därefter åldersgruppen 49–64. De yngre (18–32 år) och de äldre (65–79 år) är i avsevärt lägre grad aktiva. Till skillnad mot de äldre kan många yngre tänka sig att vara politiskt aktiva. Undantagen från de generella mönstren utgörs av engagemang i politiska partier och deltagande i internetdebatter där de äldsta respektive de yngsta i högst grad kan tänka sig att påverka. Barnfamiljer är med och påverkar i stor utsträckning. Sammanboende/gifta är mest aktiva när det gäller direktkontakter med politiker eller tjänstemän eller när man går samman med andra för att driva igenom frågor. Ensamstående med barn å andra sidan, har i hög utsträckning skrivit på namninsamlingar, kontaktat massmedia, författat debattartiklar/ insändare eller överklagat beslut. Var man bor någonstans har ganska liten betydelse för den politiska aktiviteten. Generellt är det något fler som engagerar sig i politiska aktiviteter utanför städer och centralorter, men å andra sidan är det något fler i städer och centralorter som kan tänka sig att engagera sig. Det är dock en större andel som demonstrerat i städer och centralorter och det är betydligt fler som varit med i byalag eller lokala utvecklingsgrupper i landsbygd och på mindre orter. Personer födda i Sverige är ofta något mer aktiva än utrikes födda. Minst aktiva är ofta personer födda i ett land utanför Europa, men för några politiska aktiviteter är förhållandet det omvända. En stor andel utrikes födda är eller kan tänka sig vara engagerade i politiska partier och i andra politiska organisationer. Många utrikesfödda har även deltagit i demonstrationer, överklagat beslut eller deltagit i Internetdebatt.
En femtedel kan tänka sig politiska uppdrag I Sverige finns cirka 45 000 förtroendevalda i kommuner, landsting och riksdag.26 Av de som besvarat enkäten uppger fem procent att de har eller har haft ett politiskt uppdrag i kommun, landsting eller riksdag. 19 procent kan tänka sig att ta på sig ett politiskt uppdrag. I Uppvidinge, Svalöv och Emmaboda finns i förhållande till genomsnittet många svarande som har eller har haft ett politiskt uppdrag medan få har eller har haft det i Härryda, stadsdelen Linnéstaden och Linköping. I Linnéstaden finns där-
34
25
DN 2002-05-05 Passivitet bäst för demokratin av Gilljam & Jodal
26
Bäck, Hanna och Öhrvall, Richard, Det nya seklets förtroendevalda. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, Justitiedepartementet
Diagram 11. Andel som har eller har haft ett politiskt uppdrag i kommun, landsting eller riksdag samt andelen som kan tänka sig ett politiskt uppdrag. Andel som har eller har haft politiska uppdrag Andel som kan tänka sig att ha politiska uppdrag Linnéstaden, Gbg Huddinge Stockholm Västerås Haninge Sigtuna Svalöv Botkyrka Strängnäs Linköping Gävle Norrköping Örebro Härryda Mark Lidköping Älmhult Skurup Sandviken Katrineholm Nora Uppvidinge Bollebygd Lycksele Vingåker Fagersta Emmaboda 0
5
10
15
20
25
30
35 Procent
emot många som kan tänka sig ett uppdrag och så är även fallet i Huddinge, Stockholm och Västerås. Få kan tänka sig ett uppdrag i Emmaboda, Fagersta och Vingåker. Ålder har stor betydelse då många i åldern 49–80 år har eller har haft ett politiskt uppdrag. Även många högutbildade, höginkomsttagare och gifta/sammanboende utan barn har eller har haft ett uppdrag i stor utsträckning. Om vi studerar andelen som kan tänka sig ett politiskt uppdrag är det iögonfallande att många yngre, ensamstående med barn samt personer födda utanför Europa kan tänka sig ett sådant. Undersökningar genomförda av SCB visar på att skillnaderna mellan personer inom dessa tre grupper är stora. Det finns dels en stor andel unga, ensamstående med barn och med utomeuropeiskt ursprung som är helt politiskt inaktiva. Dels finns en stor andel som deltar i politiska möten och som är intresserade av politiska frågor.27 Uppenbarligen finns här ett stort politiskt engagemang som de politiska partierna hittills inte lyckats fånga upp. 27
SCB, publicerad statistik från Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). 2000/01, webbplats: www.scb.se
35
Män kan i något högre grad tänka sig ett politiskt uppdrag än kvinnor. De äldre har oftare politiska uppdrag, men det är de yngre som i högst utsträckning kan tänka sig ett sådant. Utbildning och inkomst, som också har betydelse för hur man som medborgare uppfattar sin politiskt förmåga, har stor betydelse. Högutbildade och höginkomsttagare kan i hög utsträckning tänka sig politiska uppdrag samt även personer med barn. (Se även tabell 4 i bilagan)
36
Medborgaransvar
Medborgaransvar innebär att man som medborgare är beredd att ta ansvar för det som är gemensamt i en kommun eller landsting såväl som för samhället i stort. Det demokratiska medborgarskapet kan förstås som en relation mellan rättigheter och skyldigheter. Det innebär bland annat en politisk delaktighet och ett samtycke till de etikvärden som utgör grunden för demokratin. Till dessa värden hör förmågan att bilda sig en egen uppfattning, att inte förvänta sig att samhället ska lösa alla problem och att lyssna och delta i diskussioner. Det är också viktigt att man accepterar och handlar enligt de spelregler och lagar som är demokratiskt beslutade. Insikten om alla människors lika värde och en solidaritet med medmänniskor i samhället är också grundläggande ideal. Den demokratiska delaktigheten innebär att rösta vid de allmänna valen, att hålla sig informerad, att aktivt försöka att påverka samt även att delta i civilsamhällets föreningar och nätverk.28 För att fånga upp medborgaransvar och medborgarideal bland medborgare i kommunerna fick de svarande ta ställning till åtta olika ideal för hur en kommunmedborgare ska vara. En stor majoritet av de svarande instämmer med sex av de åtta medborgarideal som lyfts fram i enkäten. Alla resultaten i detta kapitel återfinns i tabell 6 och 7 i bilagan.
Diagram 12. Medborgarideal i kommunen Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
Stämmer ganska bra
Stämmer helt och hållet
Vet ej
Alltid lämna sanna uppgifter vid ansökan om sociala bidrag och andra ersättningar
1
95
4
Hålla sig informerad om vad som händer i kommunen
5
92
4
Rösta i valen till kommunfullmäktige
3
90
6
Visa respekt och bemöta alla invånare i kommunen lika oavsett etnicitet, religion eller sexuell läggning
5
90
5
Ta egna initiativ och inte alltid förvänta sig att samhället löser problemen
8
85
7
Vara med och ta gemensamt ansvar 13 för de invånare som har det sämre
78
9
Aktivt försöka påverka 21 politiska beslut i kommunen
64
15
Vara aktiv i föreningslivet 30
54
16
30
28
20
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100 Procent
Petersson, Olof, Hermansson, Jörgen, Micheletti, Michele, Teorell, Jan och Westholm, Anders (1998) Demokrati och medborgarskap. Dermokratirådets rapport 1998, SNS Förlag. Kristianstad boktryckeri AB.
37
Små skillnader i medborgarideal mellan kommuner Om vi jämför samtliga kommuner som ingår i undersökningen är skillnaderna mellan kommunerna generellt sett små och flertalet kommuner befinner sig nära genomsnittet. I likhet med tidigare kapitel redovisas de kommuner som avviker i förhållande till genomsnittet. De skillnader som finns har i första hand att göra med hur man som individ värderar olika ideal utifrån kön, ålder, utbildning etc. Några resultat har att göra med storleken på kommunen och i något fall med politiska värderingar bland medborgarna.
Alltid lämna sanna uppgifter vid ansökan om sociala bidrag och andra ersättningar Det viktigaste idealet för medborgarna är att alltid lämna sanna uppgifter vid ansökan om sociala bidrag och andra ersättningar. 95 procent instämmer med detta demokrativärde och endast en procent tar avstånd. Generellt sett är skillnaderna mellan kommunerna relativt små, men bland kommunerna kan ändå nämnas att alla svarande, det vill säga hela 100 procent i Linköping anser att det är viktigt att lämna sanna uppgifter när man ansöker om bidrag. Även i Nora och Gävle finns många som värderar detta ideal högt. Botkyrka, Uppvidinge har i förhållande till genomsnittet en lägre andel svaranden som anser att det är viktigt att lämna sanna uppgifter.29 Är det då skillnad i hur man tänker i olika åldrar eller bland andra grupper av medborgare? Att lämna sanna uppgifter värderas lika av män och kvinnor men i övrigt har idealet i hög utsträckning stöd av personer i åldern 33–64 år, gymnasie- och högutbildade, boende i stad/centralort, medel- och höginkomsttagare, sammanboende/gifta samt personer födda i Sverige.
Hålla sig informerad om vad som händer i kommunen Att man ska hålla sig informerad om vad som händer i kommunen tycker 92 procent är betydelsefullt medan fem procent inte anser det. Att hålla sig informerad är nästan lika viktigt för svarande oavsett vilken kommun man bor i. Ett undantag utgör stadsdelen Linnéstaden och Botkyrka kommun där många svarande i låg utsträckning anser det viktigt att hålla sig informerad. Personer i åldern 33–64 år, högutbildade, boende i stad/centralort, medel- och höginkomsttagare, sammanboende/gifta och födda i Sverige skattar detta ideal högt. Rösta i valen till kommunfullmäktige Att rösta i valen till kommunfullmäktige anser 90 procent är en betydelsefull handling. Tre procent instämmer inte. Också här är det få kommuner som avviker från den generella bilden. I Härryda är det många som anser det viktigt att rösta i valen till kommunfullmäktige medan avsevärt färre än genomsnittet anser det i Botkyrka. Många svarande i Botkyrka uppger att de inte vet. Att rösta i valen till kommunfullmäktige är i hög utsträckning en viktig handling för personer i åldern 33–64 år, högutbildade, medel- och höginkomsttagare, sammanboende/gifta samt bland personer födda i Sverige. 29
38
Jmf resultaten i Demokratirådets rapport 1998, s. 130
Visa respekt och bemöta alla invånare i kommunen lika oavsett etnicitet, religion och sexuell läggning Att visa respekt och bemöta alla invånare i kommunen lika oavsett etnicitet, religion och sexuell läggning instämmer 90 procent av de svarande med. Det är allmänt sett få som inte sympatiserar med detta ideal. Stort stöd finns å andra sidan bland svarande i Linnéstaden, Bollebygd och Sigtuna. Ett lägre stöd än genomsnittet finns i Botkyrka och Svalöv. Att visa respekt och bemöta alla i kommunen lika värderas annorlunda än de andra idealen som ingår i undersökningen. För de andra idealen är det nästan ingen skillnad mellan mäns och kvinnors värderingar. Men när det gäller att visa respekt och bemöta alla kommuninvånare lika, är det något fler kvinnor än män som tycker det är viktigt. En annan skillnad är att den yngsta åldersgruppen, 18–32 år, stöttar detta jämlikhetsideal i hög utsträckning (tillsammans med 33–48-åringar). I övrigt är det samma typ av grupper som tidigare som sympatiserar med detta ideal, det vill säga högutbildade och boende i stad/centralort, medel- och höginkomsttagare, gifta/sammanboende med barn samt personer födda i Sverige. Ta egna initiativ och inte alltid förvänta sig att samhället löser problemen Att ta egna initiativ och inte alltid förvänta sig att samhället löser problemen värderas högt av 85 procent av de svarande. Idealet är nästan lika betydelsefullt för alla svarande oavsett vilken kommun man bor i. Ett undantag är Linköping och Härryda där det finns många som skattar idealet högt medan det å andra sidan skattas lågt i Katrineholm, Botkyrka och Fagersta. I de tre sistnämnda kommunerna finns också en jämförelsevis hög andel som uppger att de inte vet. Grupper som i hög grad värderar den egna initiativförmågan är personer i åldern 33–48 år, gymnasie- och högutbildade, medel- och höginkomsttagare, sammanboende/gifta med barn samt personer födda i Sverige. Vara med och ta gemensamt ansvar för de invånare som har det sämre Att vara med och ta ett gemensamt ansvar för de invånare som har det sämre har att göra med solidaritet. Det kan dels tolkas som att medborgarna via skatt gemensamt skall bidra till det generella välfärdssystemet, dels som att man som medborgare ska hjälpa människor som har det sämre, exempelvis arbeta ideellt eller skänka pengar till hjälporganisationer. 78 procent anser att en kommunmedborgare bör vara med och ta gemensamt ansvar för de invånare som har det sämre. I Linköping finns många som stödjer detta solidaritetsideal medan det råder en något svalare inställning i Svalöv. De grupper av medborgare som i hög grad anser det viktigt att ta gemensamt ansvar för människor som har det sämre, är personer i åldern 49–64 år, högutbildade, medel- och höginkomsttagare, sammanboende/gifta samt personer födda i Sverige. Att aktivt försöka påverka politiska beslut i kommunen Att aktivt försöka påverka politiska beslut i kommunen värderas högt för 64 procent av medborgarna. I detta fall är skillnaderna mellan kommunerna jämförelsevis tydliga. I Bollebygd och Härryda uppger många att det är viktigt att påverka politiska beslut i kommunen medan få svarande uppger det i Botkyrka, Sandviken och Haninge. 39
Stor andel medborgare i åldern 33-64 år, gymnasie- och högutbildade, medeloch höginkomsttagare, gifta- och sammanboende med barn samt födda i Sverige anser det viktigt att påverka politiska beslut. Många som är 65 år eller äldre, lågutbildade, låginkomsttagare och utrikes födda har svarat att de inte vet.
Vara aktiv i föreningslivet Det lägst värderade medborgaridealet av de åtta som ingått i undersökningen, är att vara aktiv i föreningslivet. I genomsnitt 54 procent anser att det är viktigt. Även här förekommer stora skillnader mellan kommunerna där andelen som värderar föreningsaktivitet högt varierar mellan 34 och 68 procent. Många svarande i små och mellanstora kommuner så som Lycksele, Emmaboda, Uppvidinge, Mark, Älmhult och Lidköping värderar föreningsaktivitet högt. I storstadskommuner finns å andra sidan många med påtagligt negativ inställning. I Stockholm uppger till exempel hälften av de svarande att de inte tycker det är viktigt. Personer i åldern 33–48 år samt boende utanför stad och centralort anser i hög grad att det är viktigt att vara aktiv i föreningslivet. På de andra sju idealen instämmer vanligtvis högutbildade i högre utsträckning, men när det gäller detta ideal finns fler sympatisörer bland lågutbildade. Medel- och höginkomsttagare, gifta/sammanboende med barn samt personer födda i Sverige är andra grupper som anser det viktigt att vara aktiv i föreningslivet.
40
Engagemang, misstro och utanförskap – utmaningar för den kommunala demokratin
”Är medborgaren död?” Bör dagens medborgare karaktäriseras som konsumenter drivna av egenintressen snarare än som samhällsmedlemmar beredda att ta ansvar för det gemensamma? Dessa frågor har ibland ställts i samhällsdebatten. Utifrån materialet i denna undersökning är dock huvudintrycket att medborgaren i hög grad är levande. En stor majoritet (90 procent eller mer) ansluter sig till normer som uttrycker ansvarstagande för det gemensamma: Man ska inte ljuga för att skaffa sig bidrag som betalas av det allmänna. Man ska hålla sig informerad om vad som händer i kommunen, rösta i de kommunala valen och bemöta alla invånare med respekt oavsett etnicitet, religion och sexuell läggning. En mycket stor grupp (runt 80 procent) är positiv till att ta egna initiativ och att vara med och ta gemensamt ansvar för de invånare som har det sämre. Medborgarna tycks även ha en stark lokal förankring. En stor grupp känner gemenskap med människorna i sitt bostadsområde (78 procent), tycker att de kan lita på människor som bor i kommunen (63 procent) och är intresserad av kommunala samhällsfrågor (66 procent). En relativt hög andel kan uttrycka sina åsikter inför främmande människor (69 procent) och vet vart man ska vända sig för att påverka beslut (52 procent). Många medborgare har uppenbarligen ett starkt politiskt självförtroende. Undersökningen visar dessutom att medborgarna är beredda att agera för att få till stånd förändringar. Så många som 77 procent har på något sätt försökt att påverka politiken i kommunen under de senaste två åren. Flertalet av dessa har skrivit på namninsamling men man har också kontaktat en kommunal tjänsteman eller politiker, demonstrerat, varit med på utfrågningar med politiker eller deltagit i byalag/utvecklingsgrupper. Några har överklagat beslut, kontaktat massmedia, skrivit insändare osv. Medborgarna är således beredda att säga ifrån när man vill påverka de kommunala besluten. Därutöver har nästan hälften (46 procent) varit aktiva i en förening. Så långt kan vi se att förutsättningarna för en levande demokrati är mycket goda. Det finns visserligen tydliga och ibland betydande skillnader mellan olika grupper av medborgare. För flera av frågorna är andelen positiva svar lägre bland unga, utomeuropeiska invandrare, ensamstående utan barn och lågutbildade. I övrigt är skillnaderna mellan olika grupper relativt måttliga och det kan vara värt att notera att ingen av de grupper som finns redovisade i undersökningen till övervägande delen framstår som passiv eller marginaliserad.
41
Däremot står det klart att det finns ett stort antal medborgare som har en svag förankring i den kommunala demokratin, som saknar intresse, politiskt självförtroende, tillit, gemenskap och som inte engagerar sig vare sig i föreningar eller för att påverka beslut. Detta tycks röra sig om ungefär en fjärdedel. Andelen passiva är större bland unga, utomeuropeiska invandrare, ensamstående utan barn och lågutbildade. Det är resultat som påminner om vad som kommit fram i andra undersökningar. Här framträder konturerna av ett ”fjärdedelssamhälle” passiva medborgare med begränsade politiska resurser, svag tillit och social anknytning i närsamhället. Att uppmuntra dessa medborgares deltagande framstår som en av de stora utmaningarna framöver. Det är särskilt viktigt att denna grupp får möjlighet att skaffa sig erfarenheter som visar att de inte behöver uppfatta sig som passiva åskådare till politiken, utan att även de kan påverka besluten och bidra till samhällets utveckling. Ett av de tydligaste resultaten av denna undersökning är att förtroendet för kommunens politiker är lågt. Detta är inte något uppseendeväckande resultat utan stämmer väl överens med andra studier. Det mest oroande är kanske inte att en stor grupp ifrågasätter om kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen. Det kan till och med ses som naturligt att de som röstar på oppositionen inte tycker att majoriteten gör bra avvägningar. Då är det mer allvarligt att 63 procent inte tror att det ger resultat om man skulle försöka påverka politiken, att 45 procent inte anser att kommunpolitikerna lyssnar till de synpunkter som medborgarna för fram och att 39 procent inte ens anser att kommunpolitikerna är ärligt intresserade av vårt allmänna bästa. Särskilt de senare svaren uttrycker en djup misstro mot de förtroendevaldas motiv i sin politiska gärning. Detta är inte platsen att diskutera möjliga förklaringar till det låga förtroendet. Det räcker med att konstatera att det finns stor anledning för förtroendevalda och partier att söka orsakerna till resultaten och att ta sig tid för att diskutera vad som bör göras för att förtroendet ska kunna återupprättas. Ett hoppfullt tecken är att det finns variationer mellan kommunerna i studien och att förtroendet i några kommuner – tvärtemot den generella bilden – är stort. Utifrån undersökningen kan vi också sätta ett frågetecken för medborgarnas vilja, förmåga och kanske även möjligheter att ta ansvar för helheten. Mycket talar för att medborgare framför allt försöker påverka beslutsfattarna i enskilda frågor som ligger dem nära. Frågan är dock hur olika intressen och perspektiv kan vägas samman till en helhet och hur fler medborgare kan involveras i samtalet om dessa avvägningar och prioriteringar. Studien visar att andelen partiaktiva är mycket liten – vilket även bekräftas av andra undersökningar. Därmed har partierna betydande problem när det gäller att fungera som länk mellan medborgare och makt och att vara arenor för samtal om helheten. Samtidigt uppger en relativt stor grupp (31 procent) att man kan tänka sig att engagera sig i ett politiskt parti eller att ta på sig ett politiskt uppdrag (19 procent). Här finns uppenbarligen en stor rekryteringspotential för de politiska partierna. Det är huvudtaget påfallande många som är beredda att engagera sig i en annan fas av livet eller om det verkligen behövs. Citatet som presenterades i det inledande kapitlet, från en av dem som svarat på enkäten och som fått ge namn åt denna rapport, ger en hoppingivande illustration av detta. Det vill säga att när arbete, barn och barnens fritid upptar största delen av tiden är det svårt att prioritera ett samhällsengagemang. Det behöver inte betyda att det förblir så
42
för all framtid utan kanske som enkätdeltagaren uppger: ”Jag hör av mig när jag känner mig redo”. Denna undersökning ger var och en av de kommuner som deltagit ett underlag för att identifiera demokratins styrkor och svagheter i den egna kommunen. Möjligheten till jämförelser med andra kommuner och ett riksgenomsnitt ger mer eller mindre tydliga indikationer på vilka resultat som kan relateras till lokala förhållanden och vad som har mer generella förklaringar. Det ger i sin tur fingervisningar om vilka förhållanden som kräver särskilda insatser och var behovet av fördjupade kunskaper är som störst. Undersökningen visar att redovisningar av hur demokratin fungerar är minst lika angelägna som den ekonomiska redovisningen. Det är vår övertygelse att undersökningen kommer att kunna ligga till grund för många konstruktiva demokratidiskussioner – även i kommuner och landsting som inte deltagit i undersökningen.
43
44
Bilagor Tabellbilaga
Tabell 1. Politiskt självförtroende utifrån bakgrundsvariabler
Bakgrundsvariabler
Jag vet vart jag ska vända mig för att påverka beslut
Jag kan uttrycka mina åsikter inför främmande människor
Jag är intresserad av samhällsfrågor i min kommun
Om jag försöker påverka politiken i min kommun tror jag det ger resultat
Jag kan tänka mig att utan ersättning arbeta för att förbättra i min närmiljö
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
Genomsnitt
52
37
69
25
66
27
22
63
49
36
Man Kvinna
52 52
37 37
70 68
24 26
66 67
29 26
21 22
64 61
49 49
37 34
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65–79 år
36 58 60 49
56 35 29 30
73 74 67 57
22 21 27 30
52 70 73 67
43 26 22 20
20 25 23 18
68 62 63 55
41 53 54 44
48 35 31 28
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
45 49 63
34 43 34
54 69 84
34 26 14
61 64 74
26 31 24
17 20 28
60 66 62
43 48 56
32 39 35
Bor i stad/ centralort Bor utanför stad/ centralort
51 54
38 35
70 67
24 26
67 65
27 28
22 21
62 64
48 51
37 34
Inkomst < 200 000 kr Inkomst 200 000–300 000 kr Inkomst > 300 000 kr
47 57 65
40 37 31
63 72 85
29 25 13
64 70 77
29 27 21
18 24 30
63 66 62
45 53 60
36 36 33
Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn
41 51 52 59
45 37 35 34
65 71 66 74
28 24 27 22
55 66 68 73
36 27 26 22
21 24 20 23
61 61 64 64
37 49 50 55
44 34 34 33
Sverige Nordiskt land Övriga Europa Annat land
53 52 45 38
37 33 38 40
69 68 68 67
26 20 21 19
67 64 65 58
28 24 19 29
22 22 18 27
65 55 54 42
50 46 40 48
37 32 30 29
45
Tabell 2. Hur uppfattar du generellt sett politikerna i kommunen du bor i? (Andel i procent) Kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen i kommunen
Kommunpolitikerna lyssnar på de synpunkter som medborgarna för fram
Kommunpolitikerna är ärligt intresserade av vårt allmänna bästa
Stämmer
Stämmer inte
Stämmer
Stämmer inte
Stämmer
Stämmer inte
Genomsnitt
31
43
28
45
34
39
Man Kvinna
31 31
44 41
27 30
47 44
33 35
41 37
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65–80 år
23 28 37 37
40 47 43 39
22 27 34 31
40 48 47 45
26 32 39 41
35 42 41 35
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
32 30 31
41 45 41
28 28 30
47 47 42
32 32 39
41 42 33
Bor i stad/ centralort Bor utanför stad/ centralort Inkomst < 200 000 kr Inkomst 200 000–300 000 kr Inkomst > 300 000 kr
32 30 29 32 38
41 45 42 45 43
29 28 27 30 34
44 47 45 47 45
37 32 31 36 42
37 42 40 41 37
Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn
29 26 32 32
37 45 43 46
24 26 30 30
41 45 46 48
32 31 36 35
34 43 39 42
Sverige Nordiskt land Övriga Europa Annat land
31 29 34 26
44 41 31 32
29 25 26 20
46 46 41 36
35 31 30 23
40 40 36 34
46
Tabell 3. Andel som känner gemenskap med människorna i sitt bostadsområde och andel som tycker man kan lita på människorna som bor i kommunen fördelat på olika bakgrundsvariabler31. Jag känner gemenskap med människorna i mitt bostadsområde
Jag tycker att man kan lita på människorna som bor här i kommunen
Genomsnitt
78
63
Man Kvinna
78 78
63 63
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65–79 år
65 77 83 87
55 64 66 68
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
82 78 74
61 61 68
Bor i stad/ centralort Bor utanför stad/ centralort
75 83
62 65
Inkomst < 200 000 kr Inkomst 200 000–300 000 kr Inkomst > 300 000 kr
77 79 80
61 65 72
Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn
69 73 81 81
60 56 64 67
Sverige Nordiskt land Övriga Europa Annat land
79 76 69 60
64 59 61 54
Bakgrundsvariabler
31
Siffran är en summering av andelen som helt instämmer med påståendet och andelen som delvis instämmer med påståendet.
47
Tabell 4. Andel som har eller har haft ett politiskt uppdrag i kommun, landsting eller riksdag samt andelen som kan tänka sig ett politiskt uppdrag fördelat på kön, ålder, utbildning, stad/land, inkomst, familjesituation och födelsebakgrund. Andel som har eller har haft politiska uppdrag
Andel som kan tänka sig att ha politiska uppdrag
Genomsnitt
5
19
Man Kvinna
5 4
20 17
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65–79 år
2 4 6 8
25 25 14 5
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
5 4 6
7 19 29
Bor i stad/ centralort Bor utanför stad/ centralort
4 5
19 17
Inkomst < 200 000 kr Inkomst 200 000–300 000 kr Inkomst > 300 000 kr
5 4 6
15 20 27
Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn
4 5 6 4
17 26 14 22
Sverige Nordiskt land Övriga Europa Annat land
5 4 4 4
18 18 20 26
Bakgrundsvariabler
48
Tabell 5. Andel som varit aktiv i en förening under de två senaste åren samt andel av dessa där föreningsarbetet inneburit ett större intresse för kommunens politik fördelat på olika bakgrundsvariabler. Bakgrundsvariabler
Andel som varit aktiv i en förening
Andel av dessa där föreningsarbetet inneburit ett större intresse för kommunens politik
Genomsnitt
46
33
Man Kvinna
48 43
33 33
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65–79 år
42 51 42 46
22 32 38 39
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
36 46 55
36 32 32
Bor i stad/ centralort Bor utanför stad/ centralort
44 49
33 34
Inkomst < 200 000 kr Inkomst 200 000–300 000 kr Inkomst > 300 000 kr
41 50 56
31 33 35
Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn
41 36 45 51
29 39 33 34
Sverige Nordiskt land Övriga Europa Annat land
48 34 28 25
32 31 46 37
49
Tabell 6. Medborgarideal, kommuner. (Andel i procent)
Kommun
Rösta i valen till kommunfullmäktige:
Hålla sig informerad om vad som händer i kommunen:
Alltid lämna sanna uppgifter vid ansökan om sociala bidrag och andra ersättningar:
Vara aktiv i föreningslivet:
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
Genomsnitt
90
3
92
5
95
1
54
30
Huddinge
89
4
91
6
93
4
39
42
Botkyrka
78
5
86
4
89
0
44
32
Haninge
91
3
90
4
95
1
46
34
Stockholm
94
2
92
6
97
2
34
50
Sigtuna
90
2
93
5
94
2
55
30
Vingåker
91
1
90
4
94
1
58
26
Katrineholm
90
5
90
6
94
1
53
32
Strängnäs
91
3
93
5
97
0
52
34
Linköping
92
3
92
6
100
0
49
35
Norrköping
89
5
93
5
97
1
52
35
Uppvidinge
91
4
92
4
91
2
65
23
Älmhult
90
2
91
3
93
2
63
23
Emmaboda
92
3
94
4
98
1
65
21
Svalöv
88
5
89
6
95
2
55
27
Skurup
93
3
91
5
96
1
59
27
Härryda
95
2
94
5
97
0
51
34
Linnéstaden, Gbg
91
3
86
10
94
0
40
46
Bollebygd
90
2
91
3
93
0
57
28
Mark
94
3
92
4
97
1
62
22
Lidköping
91
4
94
3
94
1
61
26
Örebro
87
3
90
5
94
1
56
28
Nora
92
2
95
2
98
0
56
27
Västerås
90
3
92
4
95
2
48
35
Fagersta
89
4
90
6
93
2
55
23
Gävle
91
7
91
6
98
0
53
33
Sandviken
88
5
94
4
97
1
51
38
Lycksele
91
5
95
3
96
1
68
18
50
Kommun
Visa respekt och bemöta alla invånare i kommunen lika oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning: stämmer
stämmer inte
Genomsnitt
90
5
Huddinge
90
Botkyrka Haninge
Vara med och ta gemensamt ansvar för de invånare som har det sämre:
Ta egna initiativ och inte alltid förvänta sig att samhället löser problemen:
Aktivt försöka påverka politiska beslut i kommunen:
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
78
13
85
8
64
21
6
78
12
81
11
58
24
83
10
71
17
78
12
51
28
89
5
77
15
82
10
57
27
stämmer
Stockholm
93
4
81
12
87
10
66
22
Sigtuna
95
3
83
10
88
7
68
18
Vingåker
88
5
78
11
84
6
65
18
Katrineholm
91
4
76
17
79
12
63
21
Strängnäs
89
7
77
14
85
7
68
20
Linköping
93
4
87
9
92
6
65
24
Norrköping
89
8
79
15
80
13
70
18
Uppvidinge
88
8
76
12
85
7
64
20
Älmhult
89
5
77
14
85
8
68
18
Emmaboda
90
3
79
10
86
7
62
21
Svalöv
82
13
70
18
85
8
61
22
Skurup
86
8
75
15
89
6
69
14
Härryda
93
5
80
10
89
4
70
17
Linnéstaden, Gbg
95
0
82
9
85
8
65
24
Bollebygd
93
1
80
7
87
5
71
16
Mark
93
4
81
12
86
7
62
21
Lidköping
91
4
79
12
86
8
68
19
Örebro
90
5
82
10
85
8
65
21
Nora
88
6
75
15
83
9
64
20
Västerås
90
5
76
13
86
7
67
18
Fagersta
87
7
72
15
78
12
65
18
Gävle
93
4
79
11
84
8
57
26
Sandviken
93
6
75
16
84
9
52
32
Lycksele
89
7
81
10
83
7
69
18
51
Tabell 7. Medborgarideal, bakgrund. (Andel i procent)
Bakgrundsvariabler
Rösta i valen till kommunfullmäktige:
Hålla sig informerad om vad som händer i kommunen:
Alltid lämna sanna uppgifter vid ansökan om sociala bidrag och andra ersättningar:
Vara aktiv i föreningslivet:
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
Genomsnitt
90
3
92
5
95
1
54
30
Man Kvinna
90 91
3 4
91 92
5 4
95 95
1 1
54 54
30 30
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65–79 år
86 92 93 89
5 3 3 3
88 93 94 90
8 5 3 4
94 97 96 91
2 1 1 1
51 57 55 52
37 31 28 24
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
86 91 95
4 3 3
90 92 95
4 5 4
92 96 98
2 1 1
50 58 53
26 29 37
Bor i stad/centralort Bor utanför stad/ centralort
91 90
3 4
92 91
4 5
96 95
1 1
52 58
32 27
Inkomst < 200 000 kr Inkomst 200 000-300 000 kr Inkomst > 300 000 kr
89 94 96
4 3 2
91 94 96
5 4 3
94 97 99
1 1 0
52 58 58
31 29 34
Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn
85 87 92 93
5 5 3 3
87 89 93 94
7 6 4 3
93 96 96 97
2 1 1 1
46 52 52 61
36 31 30 28
Sverige Nordiskt land Övriga Europa Annat land
92 83 85 70
3 5 2 9
93 87 88 76
4 6 6 14
96 92 89 85
1 1 3 5
55 47 53 50
31 31 25 25
52
Bakgrundsvariabler
Visa respekt och bemöta alla invånare i kommunen lika oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning: stämmer
stämmer inte
Genomsnitt
90
5
Man Kvinna
89 91
7 4
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65–79 år
92 91 90 84
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
Vara med och ta gemensamt ansvar för de invånare som har det sämre:
Ta egna initiativ och inte alltid Aktivt försöka förvänta sig att sam- påverka politiska hället löser problemen: beslut i kommunen:
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
stämmer
stämmer inte
78
13
85
8
64
21
78 79
14 11
85 85
9 8
64 65
22 19
6 5 5 6
76 79 81 73
17 13 10 10
84 88 88 74
11 7 7 9
61 70 69 50
26 18 18 24
84 90 96
7 7 3
71 77 86
12 15 10
77 86 91
9 8 7
51 66 75
23 21 18
Bor i stad/centralort Bor utanför stad/ centralort
91 88
5 6
79 77
13 13
85 85
8 7
64 64
20 21
Inkomst < 200 000 kr Inkomst 200 000-300 000 kr Inkomst > 300 000 kr
90 92 94
5 6 5
77 81 83
12 13 12
83 88 92
9 7 6
59 71 74
22 19 20
Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn
87 91 90 92
7 5 5 5
75 77 77 81
14 14 12 12
82 85 83 88
9 6 9 7
58 62 61 71
23 19 23 18
Sverige Nordiskt land Övriga Europa Annat land
90 88 93 84
5 5 2 7
79 76 82 71
13 9 9 14
86 81 79 72
8 6 12 14
66 54 54 47
20 24 27 26
stämmer
53
Enkätformulär
¤
Projekt
24922
Ipnr
DEMOKRATIENKÄT Läs detta först! Så här besvarar du frågorna Frågeformuläret består oftast av frågor med fasta svarsalternativ. Besvara frågan genom att markera ett svarsalternativ om det inte står något annat i instruktionen. Välj det svarsalternativ som ligger närmast Din egen uppfattning och markera detta genom att sätta kryss i rutan. Är jag anonym? Ingen kommer att kunna se Dina svar. Alla som deltar i denna undersökning svarar anonymt. All data som kan kopplas till undersökningen är sekretesskyddade. Under själva insamlingen använder Temo sig av en nummerkod för att kunna pricka av ditt svar när det kommer tillbaka och därmed även ha möjlighet att skicka ut påminnelser till dem som inte har svarat. Koden tas bort så snart insamlingen är avslutad. Varför just jag? Du är en av 400-1000 slumpmässigt utvalda i din kommun som har fått detta formulär. Sammanlagt deltar 19 kommuner i denna undersökning. Ditt namn har vi fått från befolkningsregistret. Din medverkan är frivillig men för att resultaten från denna undersökning skall vara tillförlitliga är det viktigt att så många som möjligt svarar. Du kan inte ersättas med någon annan. Vad gör jag när jag har fyllt i enkäten? När du fyllt i formuläret lägger du detta i det förfrankerade svarskuvertet som redan är föradresserat till Temo. Portot är redan betalt. Du behöver bara lägga brevet på brevlådan.Ditt svar vill vi ha så fort som möjligt. Har du några frågor om hur själva insamlingen av formulären går till så är du välkommen att höra av dig till Olivera Draganic på Temo, telefon 08-522 330 42.
54
Bakgrundsinformation F1
F7
Är Du man eller kvinna?
Man . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Kvinna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
F2
Vilket år är Du född?
........................................
F3
1
Vilken utbildning har Du?(Om Du ännu inte avslutat utbildningen, markera då den typ av skola Du just nu går i.)
Högst grundskola, eller motsvarande . . . . . . . . . . . .
1
Högst gymnasial utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) .
3
F4
I stad/centralort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Utanför stad/centralort, på landsbygden . . . . . . . . .
2
F5
1
120.001-200.000 kr/år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
200.001-250.000 kr/år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
250.001-300.000 kr/år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
300.001-400.000 kr/år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Över 400.001 kr/år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Vill ej uppge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Vet ej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Hur ser Din familjesituation ut just nu?
Ensamstående utan barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
01
Ensamstående med barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
02
Gift/sammanboende utan barn . . . . . . . . . . . . . . .
03
Gift/sammanboende med barn . . . . . . . . . . . . . . .
04
Annat, notera
För TEMO
Hur många år har Du bott i kommunen?
Antal år: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
F6
Upp till 120.000 kr/år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
F8
Var bor Du?
Ungefär hur stor var Din årsinkomst 2003 före skatt? (Räkna in olika typer av bidrag, räntor m.m)
1
Vilken är Din nuvarande sysselsättning? (ANGE ENDAST ETT ALTERNATIV)
Lönearbetande (heltid eller deltid) . . . . . . . . . . . .
01
Företagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
02
Studerande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
03
Arbetssökande/arbetslös . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
04
Långtidssjukskriven (mer än 2 månader) . . . . .
05
Pensionär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
06
Annat, notera
F9
Var är Du född?
Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Nordiskt land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
Övriga Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
Annat land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
För TEMO
55
Om kommunens verksamhet F10
Hur anser Du att kommunens engagemang bör vara kring följande områden? Svara utifrån hur Du uppfattar kommunens engagemang idag. Bör minska
Bra som det är
1
2
Bör öka
Vet ej
3
4
A) Barnomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
B) Demokratiutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
C) Gator och vägar, trafiksäkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
D) Integration och mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
E) Jämställdhet mellan män och kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
F) Kollektivtrafik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
G) Kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar . . . . . .
7
H) Kultur- och fritidsaktiviteter för vuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
I) Natur och miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
J) Näringsliv och arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
K) Planering av bostäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
L) Skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
M) Trygghet, brottsförebyggande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
N) Vård av psykiskt sjuka, vård av drogberoende . . . . . . . . . .
14
O) Äldre- och handikappomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
F10P
Annat, notera
.
För TEMO
Om olika samhällsaktiviteter F11
Röstade Du vid senaste valet 2002? (kommun-, landstings- eller riksdagsvalet)
Ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Nej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
Hade inte rösträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
F12
Har Du eller har Du haft något politiskt uppdrag i kommun, landsting eller riksdag?
Ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Nej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
F13
Om nej, kan Du tänka dig att ta på dig ett politiskt uppdrag? ✩
Ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Nej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
56
F14
Det finns olika sätt att försöka åstadkomma förbättringar eller motverka försämringar i samhället. Har Du under de senaste två åren försökt att påverka politiken i kommunen Du bor i? Ja
Nej, men kan tänka mig att göra det
Nej, och skulle aldrig göra det
2
3
1
A) Kontaktat politiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
B) Kontaktat kommunal tjänsteman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
C) Varit med på utfrågning/diskussion med politiker . . . . . . . . . .
3
D) Engagerat dig i politiskt parti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
E) Arbetat i annan politisk organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
F) Deltagit i byalag, lokala utvecklingsgrupper . . . . . . . . . . . . . . . .
6
G) Lämnat medborgarförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
H) Deltagit i demonstration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
I) Skrivit på namninsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
J) Kontaktat massmedia (press, tv, radio) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
K) Författat debattartikel, insändare el. dyl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
L) Överklagat beslut (själv eller med hjälp) . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
M) Deltagit i internetdebatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
N) Deltagit i brukarorgan, råd/fokusgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14
F14O
Annat, notera
.
För TEMO
Om att vara medborgare F15
Hur instämmer Du i följande påståenden? Som medborgare i en kommun ska man: Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
1
2
Stämmer ganska bra 3
Stämmer helt och hållet 4
Vet ej
5
A) Rösta i valen till kommunfullmäktige . . . . . . .
1
B) Hålla sig informerad om vad som händer i kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
C) Alltid lämna sanna uppgifter vid ansökan om sociala bidrag och andra ersättningar . . . . . .
3
D) Vara aktiv i föreningslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
E) Visa respekt och bemöta alla invånare i kommunen lika oavsett etnicitet, religion eller sexuell läggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
F) Vara med och ta gemensamt ansvar för de invånare som har det sämre . . . . . . . . . . . . . . .
6
G) Ta egna initiativ och inte alltid förvänta sig att samhället löser problemen . . . . . . . . . . . . . .
7
H) Aktivt försöka påverka politiska beslut i kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
57
F16
Hur uppfattar Du dig själv och Dina möjligheter att delta i samhället? Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
1
2
A) Jag vet vart jag ska vända mig för att påverka ett beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Stämmer ganska bra
Stämmer helt och hållet
3
4
Vet ej
5 1
B) Jag kan uttrycka mina åsikter inför främmande människor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
C) Jag är intresserad av samhällsfrågor i min kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
D) Om jag försöker påverka politiken i min kommun tror jag det ger resultat . . . . . . . . . . .
4
E) Jag kan tänka mig att utan ersättning arbeta för att förbättra i min närmiljö . . . . . . . . . . . . . .
5
Om förtroendet för politikerna i kommunen I valen röstar medborgarna fram sina förtroendevalda politiker.
F17
Hur uppfattar Du generellt sett politikerna i kommunen Du bor i? Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
1
2
A) Kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen i kommunen . . . . . . . . .
Stämmer ganska bra 3
Stämmer helt och hållet 4
Vet ej
5 1
B) Kommunpolitikerna lyssnar på de synpunkter som medborgare för fram . . . . . .
2
C) Kommunpolitikerna är ärligt intresserade av vårt allmänna bästa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
Om sociala sammanhang och föreningsliv F18
Hur uppfattar Du människor i din omgivning?
A) Jag känner gemenskap med människorna i mitt bostadsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
1
2
Stämmer ganska bra 3
Stämmer helt och hållet 4
Vet ej
5 1
B) Jag tycker att man kan lita på människor som bor här i kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . .
F19
2
Hur ofta diskuterar Du samhällsfrågor med någon av följande personer? Varje dag
1
En eller flera gånger i veckan
En eller flera gånger i månaden
Någon gång per år
2
3
4
Aldrig
5
Familj och närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Grannar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
Arbetskamrater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
Vänner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
58
F20
Har Du under de senaste två åren varit aktiv i en förening?
Ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1
Nej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
Till dem som varit aktiva i en förening
F21
På vilket sätt har Du deltagit i föreningens arbete? ✩
Praktiskt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1,
Deltagit på möten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2,
Talat på möten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3,
Försökt påverka beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4,
Har haft styrelseuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
F22
Hur instämmer Du i följande påstående? ✩
Föreningsarbetet har gjort mig mer intresserad av politiken i kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
1
2
Stämmer ganska bra 3
Stämmer helt och hållet 4
Vet ej
5 1
Till alla
F23
Har Du kommentarer till frågorna i denna enkät? Har Du andra synpunkter som gäller demokratin i din kommun?
.
För TEMO
KONTAKT
Kan Du tänka dig att bli inbjuden av din kommun till ett möte för att tillsammans med andra diskutera demokrati och inflytande? SKRIV IN NAMN, EFTERNAMN, TELEFONNUMMER (EX. ANNA, SVENSSON, 08-232629)
Ja, skriv in namn och telefonnummer
Nej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
För TEMO
99
Tack för din medverkan! 59
”Jag hör av mig när jag känner mig redo” Denna rapport är en demokratiredovisning, en unik jämförelse från 27 svenska kommuner som undersökt medborgarnas syn på sitt inflytande i politiken. Att göra en demokratiredovisning är ovanligt, men fruktbart. Svaren från drygt sextusen kommuninvånare ger spännande insikter i hur den kommunala demokratin fungerar: • En stor majoritet visar ansvarstagande för det gemensamma. Man ska inte ljuga för att skaffa sig allmänna bidrag och det är viktigt att hålla sig informerad om vad som händer i kommunen. • En mycket stor grupp känner gemenskap med människorna i sitt bostadsområde och tycker att de kan lita på människor som bor i kommunen. • Många är beredda att engagera sig politiskt. En del när de anser att det nödvändigt och en del när de befinner sig i den fas i livet - när man känner sig redo. • Trots det tror en majoritet att det inte ger resultat om man försöker påverka politiken och förtroendet för kommunpolitikerna är lågt. Rapporten ger en uppfattning om vilka förhållanden som kräver särskilda insatser och var behovet av fördjupade kunskaper är som störst. Beställningar: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, e-post order@kommentus.se. Pris: 60 kr exkl moms, porto och expeditionsavgift. Rapporten finns även på www.lf.svekom.se/demos. Klicka på medborgarinflytande och därefter demokratiredovisningar.
Jag hör av mig när jag känner mig redo Medborgarinflytande i 27 kommuner DEMOKRATIREDOVISNING OKTOBER 2004
ISBN:91-7289-2684
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Besöksadress: Hornsgatan 20 • Postadress: 118 82 Stockholm • Telefon 08-452 71 00
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET