7585 079 5

Köp av verksamhet 2014 KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 2006–2014

Köp av verksamhet 2014 KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 2006–2014

Upplysningar om innehållet: Lena Svensson, lena.svensson@skl.se

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, november 2015 Text Mona Fridell, Siv-Marie Lindquist, Agneta Rönn, Katarina Sistrup, Siv Stjernborg Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Bild omslaget Rickard Liljero Eriksson, från Gustavsbergs vårdcentral Tryck Linköpings Tryckeri AB Papper Skandia 2000 White 200 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney ISBN 978-91-7585-079-5

2 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Förord Kommuner, landsting och regioner köper allt mer verksamhet. Ökningen mellan åren 2006–2014 var större de första åren men har därefter planat ut. Utvecklingen skiljer sig emellertid åt inom de olika verksamhetsområdena. Det finns också stora skillnader mellan enskilda kommuner, landsting och regioner.

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) fortsätter att följa utvecklingen och i denna skrift får du på ett samlat och enkelt sätt ta del av fakta.

I årets upplaga redovisas förutom omfattningen på verksamhetsköp i ekonomiska termer också valfrihetssystemens utveckling. Även uppgifter om hur stor andel av de anställda inom vård, skola och omsorg som har privat arbetsgivare presenteras samt utvecklingen av privata utförare av de offentligt finansierade välfärdstjänsterna.

Skriften har tagits fram av Siv-Marie Lindquist, Mona Fridell, Agneta Rönn, Siv Stjernborg och Katarina Stistrup, avdelningen för ekonomi och styrning.

Lena Svensson har varit projektledare.

Stockholm i november 2015 Bettina Kashefi Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 3

Innehåll 1. Sammanfattning

5 6 7 7 8

Stor variation i landet De tio kommuner som köper mest respektive minst verksamhet Landsting och regioner som köper mest respektive minst verksamhet Många är berörda

11 12 12 13

Underlag Utförarregistret Länkar till webbplatser

15 15 16 17 20 23

Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014 Kommunal verksamhet totalt Kommunernas köp av verksamhet från olika utförare Pedagogiska verksamheter Vård och omsorg

29 29 30 31 34 35 40 42 43

Landstingens och regionernas köp av verksamhet 2006–2014 Landstingens och regionernas verksamhet totalt Landstingens och regionernas köp av verksamhet från olika utförare Hälso- och sjukvård Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård

45 45 49

Antal privata utförare i kommuner, landsting och regioner Företagare i välfärdssektorn

59 59 62

2. Inledning

3. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

5. Privata utförare

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

63

Sysselsättningen ökar främst hos privata arbetsgivare Konjunkturinstitutets (KI) beräkning över privat sysselsättning i kommunalt finansierade välfärdstjänster SKL:s bearbetning av RAMS-statistiken

67 67 71

Definitioner kommuner Definitioner landsting och regioner

73

Bilaga 2 – Tabeller kommuner

77

Bilaga 3 – Tabeller landsting och regioner

83

Bilaga 4 – SNI-koder

Bilaga 1 – Definitioner

4 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

KAPITEL

1

Sammanfattning Kommuner, landsting och regioner köper allt mer verksamhet. Ökningen mellan åren 2006–2014 var större under de första åren men har därefter planat ut. Utvecklingen ser emellertid olika ut inom de olika verksamhetsområdena. Det finns också stora skillnader mellan enskilda kommuner, landsting och regioner.

Sveriges kommuner, landsting och regioner köper allt mer varor och tjänster för att kunna genomföra sina uppdrag. Kostnaderna uppdelas på kostnader för köp av verksamhet, externa varor, köp av tjänster och bidrag samt övriga kostnader. Övriga kostnader motsvarar till stor del kostnader för egen regi.

Med köp av verksamhet avses kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata företag eller andra kommuner, landsting för de egna invånarnas del. I köp av verksamhet ingår enbart köp av kärnverksamhet, till exempel grundskola, vård och omsorg om äldre eller primärvård. Köp av stödverksamhet, som städning och fastighetsskötsel ingår i kostnadsposten köp av tjänster.

Tabell 1. Verksamheternas totala kostnader 2014, fördelat på olika typer av kostnader Miljoner kronor och andelar i procent

Kommuner Totala kostnader Köp av verksamhet Externa varor Tjänster o bidrag Övriga kostnader

Landsting och regioner

543 336

100 %

307 766

100 %

93 129 22 333 74 590 353 284

17 %

54 759

18 %

4% 14 % 65 %

46 462 58 055 148 490

15 % 19 % 48 %

Källa: Statistiska centralbyrån.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 5

1. Sammanfattning

I Köp av verksamhet redovisas köp av såväl offentliga som privata utförare.

Köp från privata utförare bryts också ner på köp från privata företag, från ideella föreningar och stiftelser samt från enskilda.

Tabell 2. Köp av verksamhet 2014 av verksamhetens totala kostnader samt fördelat på olika typer av utförare Miljoner kronor och andelar i procent

Kommuner

Landsting och regioner

Köp av verksamhet totalt

93 129

17 %

55 759

Köp av offentliga utförare

12 133

2%

19 013

23 % 8%

Köp av privata utförare* 80 959 varav köp från privata företag* 66 535 varav köp föreningar, stiftelser o enskilda 14 424

15 % 12 % 3%

35 683 34 583 1 100

15 % 15 % 0,5 %

*Se Bilaga 1 • Definitioner för vad som ingår i privata företag respektive ideella föreningar och stiftelser.

Källa: Statistiska centralbyråns räkenskaper för kommuner och landsting 2014.

Alla uppgifter om kostnader avser löpande priser. Den beräknade procentuella förändringen mellan åren redovisas utan korrigering utifrån den allmänna kostnadsökningen.

Stor variation i landet Diagram 1. Landstings, regioners och kommuners köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser fördelat per län, år 2011 och 2014.

Andel av totala kostnaden 2011

2014

Norrbottens län Västerbottens län Blekinge län Dalarnas län Västernorrlands län Örebro län Jämtlands län Värmlands län Kalmar län Kronobergs län V:a Götlandsregionen Jönköpings län Södermanlands län Region Gotland* Gävleborgs län Region Hallad Västmanlands län Östergötlands län Region Skåne Uppsala län Stockholms län 0

5

10

15

Procent

*Lämnar inte uppgifter om motparter på landstingssidan.

Källa: Statistiska centralbyråns räkenskaper för kommuner och landsting 2014.

6 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

20

25

30

1. Sammanfattning

Det är stor variation i landet mellan olika kommuner, landsting och regioner.

Kommuner och landsting inom Storstockholmsområdet är de som köper mest verksamhet från privata utförare.

De tio kommuner som köper mest respektive minst verksamhet I många av de kommuner som köper en stor del av verksamheten från privata utförare har lång erfarenhet av detta. Nio av de tio kommuner som har störst andel köpt verksamhet från privata utförare finns i Stockholms län. 24 kommuner har mer än 20 procent köpt verksamhet. Av dessa finns 18 kommuner i Stockholms län. De sex kommuner som återfinns utanför Stockholms län är Helsingborg, Linköping, Staffanstorp, Uppsala, Vellinge och Västerås.

53 kommuner köper mindre än 5 procent av verksamheten från privata utförare. 185 kommuner har mindre än 10 procent köpt verksamhet.

Tabell 3. De tio kommuner som har störst andel köpt verksamhet av privata utförare och de tio kommuner som har minst andel köpt verksamhet, år 2014 Andel av totala kostnaden i procent

Köper mest verksamhet Kommun Andel

Köper minst verksamhet Kommun Andel

Täby Solna Upplands Väsby Danderyd Vellinge Nacka Sollentuna Stockholm Österåker Vallentuna

Arvidsjaur Degerfors Ludvika Bromölla Jokkmokk Lycksele Mönsterås Olofström Ragunda Skinnskatteberg

49 42 41 38 38 36 33 33 33 29

0 1 1 2 2 2 2 2 2 2

Källa: Statistiska centralbyråns räkenskaper för kommuner 2014.

Landsting och regioner som köper mest respektive minst verksamhet Stockholms läns landsting köper både volymmässigt och procentuellt mest verksamhet från privata utförare. De landsting/regioner som procentuellt köper verksamhet för 10 procent eller mer är Stockholm, Skåne, Gävleborg, Uppsala, Jönköping, Kalmar och Halland. Procentuellt köper Blekinge, Örebro, Norrbotten, Jämtland och Västerbotten minst verksamhet av privata utförare.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 7

1. Sammanfattning

Tabell 4. Landstings och regioners andel köpt verksamhet av privata utförare, år 2014 Andel av totala kostnaden i procent och total kostnad i miljarder kronor

Landsting/region

Totala kostnaden, mdkr

Andel, %

72,2 39,9 8,9 13,5 10,9 7,6

20 18 15 14 13 11

9,2 8,1 49,8 8,3 5,5 13,8 7,4 8,1 8,8 4,9 9,3 8,1 4,0 9,4 307,8

10 8 6 6 5 5 5 4 4 3 3 3 3 3 12

Stockholm Skåne Gävleborg Uppsala Jönköping Kalmar Halland Västmanland Västra Götaland Sörmland Kronoberg Östergötland Västernorrland Värmland Dalarna Blekinge Örebro Norrbotten Jämtland Västerbotten Riket Källa: Statistiska centralbyrån.

Många är berörda En stor del av brukare, elever och patienter finns i offentligt finansierad verksamheter som utförs av privata aktörer. Andelen har ökat.

Tabell 5. Andel personer/timmar/vårdcentraler med verksamhet som drivs av privata utförare, år 2014 Procent

Förskola Grundskola Gymnasieskola Hemtjänsttimmar*

19 14 26 25

Särskilt boende* Korttidsboende* Vårdcentraler, andel

*65 år och äldre.

Källa: Skolverket och Socialstyrelsen.

8 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

21 12 41

1. Inledning

Kommunernas köp av verksamhet Under 2014 utgjorde andelen köpt verksamhet 17 procent av kommunernas totala kostnader, vilket innebär en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2006. Ökningstakten har dock klingat av och uppgick endast till 0,3 procentenheter mellan 2013 och 2014.

De pedagogiska verksamheterna och vård/omsorg står för cirka 43 respektive 40 procent av kommunernas totala kostnader. De två stora verksamhetsblocken har även störst summa för köp av verksamhet, 42 miljarder kronor vardera under 2014 vilket motsvarar knappt 18 procent av de totala kostnaderna för pedagogisk verksamhet och 19 procent för vård/omsorg. Inom de pedagogiska verksamheterna köper kommunerna platser dels från varandra, dels från fristående huvudmän.

Inom infrastruktur har köpt verksamhet ökat från 2 miljarder kronor 2006 till 7 miljarder kronor 2014. Andelen köpt verksamhet ökade från knappt 8 procent till knappt 17 procent. Ökningen beror i huvudsak på att en allt större del av räddningstjänsten köps från kommunalförbund.

Landstingen och regionernas köp av verksamhet Under 2014 köpte landstingen och regionerna verksamhet för cirka 55 miljarder kronor vilket var 18 procent av de totala kostnaderna och 23 procent av de totala nettokostnaderna.

Privata utförare stod 2014 för cirka 65 procent av kostnaden för den köpta verksamheten i landstingen och regionerna. Köpen sker främst från privata företag.

Nettokostnaden för hälso- och sjukvården uppgick 2014 till 208 miljarder kronor. Landstingen och regionerna producerade själv 78 procent av verksamheten och köpte verksamhet för 22 procent eller cirka 47 miljarder kronor.

Andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvården har ökat från cirka 18 procent av nettokostnaden år 2006 till drygt 22 procent år 2014 eller med nästa 5 procentenheter.

Köp från privata företag ökade från 10 procent 2006 till 13 procent av nettokostnaden 2014 och offentliga utförare från 7 procent till cirka 9 procent av nettokostnaden under samma period.

Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med 2007 och i tandvården den bolagisering som genomförts under de senaste åren. År 2014 fanns det 1158 vårdcentraler varav 478 eller 41 procent drevs av annan vårdgivare än landstingen och regionerna.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 9

1. Inledning

Privata utförare En ökande andel av den privat drivna välfärden drivs i aktiebolagsform. Med undantag för Wallenbergsfärens börsnoterade investmentbolag Investor är det dock få börsnoterade bolag som är ägare i välfärdssektorn. Flera stora koncerner på välfärdsmarknaden ägs av riskkapitalbolag. Investors dotterbolag Aleris är tredje största företaget inom hälso- och sjukvård. Det största vårdbolaget Capio har börsnoterats från halvårsskiftet.

I övrigt är det till stor del andra aktörer som svarar för den privata välfärdsproduktionen. En del av dem är familjeföretag eller drivs av idéburna organisationer. Verksamheten kan drivas som bolag, ekonomisk förening eller stiftelse. En stor del av den privata verksamheten inom sjukvården drivs i bolagsform av verksamma läkare till exempel genom företaget Praktikertjänst.

Det har inte skett några större förändringar mellan 2012 och 2013 när det gäller de dominerande företagen i välfärden.

Sysselsättningen i vård skola och omsorg Det blir allt vanligare med en privat anställning inom skola, vård och omsorg.

I dag är omkring en femtedel av de sysselsatta inom välfärden anställda vid sidan av den offentliga sektorn, medan verksamheten i stort sett är helt offentligt finansierad.

Det är främst hos privata företag som antalet sysselsatta inom vård, skola och omsorg ökar. Ökningen har varit stabil under hela perioden 2007–2011, år 2013 var ökningen cirka 14 000 sysselsatta personer eller 6 procent. Sysselsättningen i såväl kommuner och landsting har minskat under perioden 2007– 2011. Under de två senaste åren har den ökat svagt. Även de statligt anställda inom utbildningsområdet ökar, det handlar dock främst om anställda inom universitet och högskolor.

10 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

KAPITEL

2

Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter att följa utvecklingen av för hur mycket kommuner, landsting och regioner köper verksamhet. Under 2014 köpte kommunerna verksamhet för 93 miljarder kronor samt landsting och regioner för 55 miljarder kronor.

Begreppet köp av verksamhet är en del av kommuner, landsting och regioners totala kostnader. Övriga kostnadsdelar är externa varor, köp av tjänster och bidrag samt övriga kostnader – som är den största delen och som innefattar kostnader för bland annat personalkostnader i egen regi.

I materialet finns också en beskrivning av utvecklingen av valfrihetssystemen inom socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens områden. Dessutom beskrivs utvecklingen av privata utförare och sysselsättningen i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna.

Uppgifterna utgår från kommuners, landstings och regioners kostnader. De kostnader som hänförs till deras företag redovisas inte i detta material vilket innebär att stora verksamhetsområden som fastigheter, energi endast delvis finns med.

Alla uppgifter om kostnader avser löpande priser. Den beräknade procentuella förändringen mellan åren redovisas utan korrigering utifrån den allmänna kostnadsökningen.

Begreppet köp av verksamhet omfattar bara köp av så kallad kärnverksamhet och inte extern förhyrning av lokaler, entreprenader inom bygg- och infrastruktursektorn, it-kostnader eller liknande.

Med total kostnad menas kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten. När kostnader ställs i förhållande till totala kostnader är det

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 11

2. Inledning

den totala kostnaden exklusive affärsverksamhet som avses. I bilaga 1 finns ytterligare begrepp definierade.

Oavsett verksamhetsområde används begreppen offentlig utförare och privat utförare.

Underlag Underlagen för rapporten är till största delen uppgifter från den nationella statistiken.

Kostnadsuppgifterna är hämtade från scb:s Räkenskapssammandrag för kommuner respektive landsting och regioner för åren 2006–2014.

Materialet utgår för kommunerna från den verksamhetsindelning som följer utifrån scb:s Räkenskapssammandrag och för landstingen och regionerna vi 2000. Kommunernas verksamhetsstatistik är hämtad från Skolverket och Socialstyrelsen. Landstingens och regionernas verksamhetsuppgifter är hämtade från den enkätundersökning som skl gör årligen (vi 2000). Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (rams) från scb har använts för att belysa sysselsättningen.

När det gäller privata utförare så har uppgifter delvis hämtats från andra källor än den officiella statistiken.

Utförarregistret Statistiska centralbyrån (scb) har i uppdrag från finansdepartementet att samla in uppgifter från kommuner samt landsting och regioner avseende deras köp av verksamhet från alternativa utförare inom områdena vård, skola och omsorg, samt flyktingmottagande. Undersökningen genomförs årligen från och med 2013 och samtliga kommuner och landsting ska lämna uppgifter.

I Utförarregistret redovisar kommuner endast de privata utförare från vilka man köpt verksamhet för minst 100 000 kronor per utförare och år. Motsvarande belopp för landsting och regioner är 250 000 kronor per år. Eftersom registret endast funnits i två år kan det finnas viss osäkerhet när det gäller underlagets stabilitet.

12 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

2. Inledning

Länkar till webbplatser Kolada/RKA Kommuner samt landsting och regioner och deras köp av verksamhet. Gå till kolada.se och gör en fri sökning på olika nyckeltal, kommun/landsting samt år.

SCB Kommun gå till scb.se och klicka dig fram via Offentlig ekonomi/Räkenskaps-

sammandrag för kommuner och landsting/Verksamhetsindelad statistik för kommuner.

Landsting gå till scb.se och klicka dig fram via Offentlig ekonomi/Räkenskaps-

sammandrag för kommuner och landsting/Verksamhetsindelad statistik för landsting .

SKL Landsting och regioner och deras köp av verksamhet. Gå till skl.se och klicka dig fram via Ekonomi, juridik, statistik/Statistik/Ekonomi och verksamhetsstatistik/Landsting, ekonomi och verksamhet.

Se Ekonomitabeller 2014 i Excel, Tabell E 19.2, E 20.2 och E 31 Köp av verksamhet 2014 (mnkr)

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 13

2. Inledning

14 KÜp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

KAPITEL

3

Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014 I detta kapitel presenteras kommunernas köp av verksamhet; totalt och fördelat på olika typer av utförare och olika verksamhetsområden.

Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014 Med köp av verksamhet avses kommunernas kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata företag eller andra kommuner, för de egna kommuninvånarnas del. I köp av verksamhet ingår enbart köp av kärnverksamhet, till exempel grundskola eller vård och omsorg om äldre. Köp av stödverksamhet, som städning och fastighetsskötsel ingår i kostnadsposten köp av tjänster.

I kapitlet redovisas också hur införandet av valfrihetssystem har utvecklats över åren och hur stor andel barn, elever, unga och äldre som tar del av tjänster från privata utförare.

Tabell 6. Kommuners köp av verksamhet år 2014 Miljarder kronor och andelar av verksamhetens totala kostnader

Mdkr Totala kostnader egentlig verksamhet

Procent

543

Köp av verksamhet

93

17

Köp av verksamhet från privata leverantörer

81

15

Källa: Statistiska centralbyrån.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 15

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Kommunal verksamhet totalt Diagram 2. Kommunernas totala kostnader åren 2006–2014 Miljarder kronor Övriga kostnader

Köp av verksamhet

Tjänster o bidrag

Externa varor

600

Miljarder kronor

500

400

300

200

100

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Kommunernas totala kostnader uppgick till 543 miljarder kronor under 2014 varav köpt verksamhet uppgick till 93 miljarder. Externa varor köptes för 22 miljarder och kostnader för tjänster och bidrag till exempel tjänster, konsultuppdrag, ekonomiskt bistånd och externa lokalhyror uppgick till 75 miljarder.

Sammanlagt uppgår de externa kostnaderna till 190 miljarder kronor. Andelen externa kostnader har ökat från 29 procent 2006 till 35 procent 2014.

Den största kostnadsposten enligt indelningen i diagram 2 är Övriga kostnader, vilka uppgick till 353 miljarder kronor under 2014. Den utgörs till största delen av kostnader för verksamhet i egen regi, bland annat ingår alla personalkostnader i denna post. Kostnaderna för egen regi utgör cirka två tredjedelar av de totala kostnaderna.

16 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Kommunernas köp av verksamhet från olika utförare Diagram 3. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per utförare 2006–2014 Miljarder kronor och andel av totala kostnader i procent Andel av totala nettokostnaden, Andel av totala nettokostnaden, Andel av totala nettokostnaden, alla utförare privata utförare offentliga utförare Köp av verksamhet totalt

Privata utförare

Offentliga utförare 18

100

16 14 12 60

10 8

40

Procent

Miljarder kronor

80

6 4

20 2 0

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat från 48 miljarder kronor under 2006 till 93 miljarder kronor under 2014. Under 2014 utgjorde andelen köpt verksamhet 17 procent av kommunernas totala kostnader, vilket innebär en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2006. Ökningstakten har dock avklingat och uppgick endast till 0,3 procentenheter mellan 2013 och 2014.

I Räkenskapssammandraget är försäljning till andra kommuner och landsting exkluderade på riksnivån för att undvika dubbelredovisning av kostnaden. Med denna nettoberäkning uppgick köp från offentliga utförare till 12 miljarder kronor under 2014. Ur de enskilda kommunernas perspektiv är det också intressant att följa upp bruttokostnaderna för köp från andra kommuner. Utgår man från bruttokostnaderna för köp från offentliga utförare är de kostnaderna, liksom de totala kostnaderna för köp av verksamhet, cirka 11 miljarder högre under 2014 jämfört med nettokostnaderna. Det innebär att kommunerna köper nästan dubbelt så mycket verksamhet från varandra än vad som framgår i Räkenskapssammandraget.

Köp från privata utförare Det är köp från privata utförare som ligger bakom nästan hela ökningen. Kostnaderna för köp från privata utförare har ökat från 41 miljarder 2006 till 81 miljarder 2014. Andelen köpt verksamhet från privata utförare har ökat från

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 17

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

10 till 15 procent av de totala kostnaderna mellan 2006 och 2014 medan andelen köp från offentliga utförare har legat runt 2 procent under nästan hela perioden.

I begreppet privata utförare ingår föreningar, privata företag och enskilda personer. I begreppet offentliga utförare ingår andra kommuner, kommunalförbund, landsting, stat och egna kommunala företag.

Diagram 4. Kommunernas köp från privata utförare 2006–2014 Miljarder kronor och procentuell andel per organisationsform i procent

Miljarder kronor

Privata företag

Andel av totala nettokostnaden, föreningar o stiftelser

Andel av totala nettokostnaden, enskilda

Föreningar o stiftelser

Enskilda

70

14

60

12

50

10

40

8

30

6

20

4

10

2

Procent

Andel av totala nettokostnaden, privata företag

0

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Under år 2014 köpte kommunerna verksamhet från privata utförare för 81 miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av kommunernas totala kostnader. Större delen, 67 miljarder kronor eller 12 procent levererades av privata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag) medan föreningar och stiftelser stod för 14 miljarder kronor, 3 procent. Köp av verksamhet från enskilda personer, till exempel personliga assistenter, kontaktpersoner och familjehemsplaceringar stod för en mycket liten del.

Företagens andel har ökat med nästan 5 procentenheter sedan 2006 medan föreningarnas andel har varit tämligen oförändrad. Det är framförallt inom förskole- och skolverksamhet och äldreomsorg som andelen köpt verksamhet från företagen har ökat.

18 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 5. Kommunernas köp av verksamhet 2006 och 2014 fördelat per verksamhet Miljarder kronor 2006

2014

Politisk

Infrastruktur

50

Miljarder kronor

40

30

20

10

0 Kultur/fritid

Pedagogisk

Vård/omsorg

Riktade insatser

Källa: Statistiska centralbyrån.

De pedagogiska verksamheterna och vård/omsorg står för cirka 43 respektive 40 procent av kommunernas totala kostnader. De två stora verksamhetsblocken har även störst summa för köp av verksamhet, 42 miljarder kronor vardera under 2014 vilket motsvarar knappt 18 procent av de totala kostnaderna för pedagogisk verksamhet och 19 procent för vård och omsorg. Inom de pedagogiska verksamheterna köper kommunerna platser dels från varandra, dels från fristående huvudmän.

Inom infrastruktur har köpt verksamhet ökat från 2 miljarder kronor 2006 till 7 miljarder 2014. Andelen köpt verksamhet ökade från knappt 8 procent till knappt 17 procent. Ökningen beror i huvudsak på att allt större del av räddningstjänsten köps från kommunalförbund.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 19

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Pedagogiska verksamheter Diagram 6. Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet 2006–2014 per utförare Miljarder kronor och procentuell andel Andel av totala nettokostnader, offentliga utförare

Andel av totala nettokostnader, privata utförare

Privata utförare

Offentliga utförare

40

18

35

16 14 12

25

10 20 8

Procent

Miljarder kronor

30

15 6 10

4

5

2 0

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

De totala kostnaderna för köpt verksamhet inom de pedagogiska verksamheterna har ökat från 24 miljarder kronor 2006 till 42 miljarder kronor 2014.

Kostnaderna för köp från offentlig utförare har minskat något medan köp från privata utförare (fristående huvudmän) har ökat från 20 miljarder 2006 till 38 miljarder 2014. Ökningen beror på att andelen barn och elever som går i fristående verksamheter ökar för varje år.

De privata utförarnas andel av totala kostnader har ökat från 11 procent till 16 procent mellan 2006–2014. Det är framförallt andelen köp från privata företag som har ökat. Inom förskolan och grundskolan står även föreningar och stiftelser för en del av ökningen. De senaste åren har dock den årliga ökningstakten mattats av något. Kostnad per typ av privat utförare framgår av Bilaga 2.

20 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 7. Befolkningsutveckling i åldern 0–19 år mellan åren 1991 och 2014 Tusental personer 0–5 år

6–15 år

16–19 år

1 200

Tusental personer

1 000

800

600

400

200

0 1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

Källa: Statistiska centralbyrån.

Förskole- och skolverksamhetens omfattning är starkt beroende av befolkningens åldersstruktur. Under den aktuella perioden har den stora ungdomspuckeln med barn födda åren 1988–1995 passerat genom grund- och gymnasieskolan. Inom gymnasieskolan har ett stort antal friskolor etablerat sig under perioden eftersom antalet gymnasieelever kar ökat kraftigt.

Diagram 8. Pedagogiska verksamheter – andel barn och elever per utförare 2006–2014 Procent Egen regi

Annan kommun

Landsting

Fristående

100 90 80

Procent

70 60 50 40 30 20 10 0 Förskola 2006

Förskola 2014

Grundskola 2006

Grundskola 2014

Gymnasieskola Gymnasieskola 2006 2014

Källa: Skolverket.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 21

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

De flesta förskolebarn går antingen i en kommunal förskola i den egna kommunen eller i en fristående förskola. Inom förskolan tog etableringen av fristående alternativ fart redan i början av 1990-talet och därför sker det numera inte så stora förändringar mellan åren. Sedan 2006 har andelen i fristående förskola ökat från 17 till 19 procent.

Variationerna är stora mellan kommunerna när det gäller andelen barn som väljer fristående förskola. I knappt 50 kommuner, vilket motsvarar 20 procent av Sveriges 290 kommuner går inga barn i fristående förskola. Å andra sidan finns det en kommun där nästan alla barn går i fristående förskola. Det är förortskommunerna till Stockholm som har störst andel barn i fristående förskolor.

I grundskolan går de flesta elever, 85 procent år 2014, i en grundskola i den egna kommunen. Cirka 1 procent av eleverna går i en annan kommuns skola och under 2014 gick 14 procent av eleverna i en fristående skola. Andelen elever i fristående skolor har ökat med cirka 6 procentenheter sedan 2006 medan andelen i egna skolor minskat med motsvarande. Inom grundskolan är det främst elever i storstadsområdena och i större städer som väljer fristående skola eller annan kommuns skola. I nästan hälften av kommunerna, i huvudsak glesbygdskommuner och mindre kommuner är andelen elever hos annan utförare 5 procent eller lägre. I den kommun som har högst andel är det knappt hälften av eleverna som går i annan utförares skola.

Det är framförallt inom gymnasieskolan som eleverna väljer skola hos annan utförare (annan kommun, fristående skola eller skola som drivs av landsting). Det är endast cirka 50 procent av eleverna som går i den egna kommunens gymnasieskola. En anledning är att inte alla kommuner har en egen gymnasieskola. Det är vanligt att två eller flera kommuner har samverkansavtal för att kunna erbjuda eleverna ett bredare utbud av utbildningar. Andelen elever i annan kommuns gymnasieskola har under de senaste åren legat lite över 20 procent. Andelen elever som går i fristående gymnasieskola uppgick 2014 till 26 procent. Sedan 2006 har andelen elever som går i fristående gymnasieskola ökat med cirka 11 procentenheter medan andelen i elever i egna skolor har minskat med samma andel. De senaste åren har ökningen dock stannat av och andelen elever i fristående skolor har varit ganska stabil. Antalet elever har blivit färre vilket har föranlett planerade nedläggningar av gymnasieskolor och konkurser.

22 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Vård och omsorg Diagram 9. Köp av verksamhet 2006–2014 fördelat per utförare Miljoner kronor och procentuell andel Andel av totala nettokostnader, offentliga utförare

Andel av totala nettokostnader, privata utförare

Privata utförare

Offentliga utförare

40

18

35

16 14 12

25 10 20 8 15

Procent

Miljarder kronor

30

6

10

4

5

2 0

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Kostnaderna för köpt verksamhet inom vård och omsorg har totalt ökat från 21,2 miljarder kronor 2006 till 42 miljarder kronor 2014. Kostnaderna för köp från offentlig utförare har varit ganska oförändrade mellan 2006 och 2014 medan köp från privata utförare har ökat från 19 miljarder 2006 till 37 miljarder 2014. De privata utförarnas andel av totala kostnader har ökat från knappt 12 procent till 17 procent mellan 2006 och 2014. Det är privata företag som står för nästan hela ökningen, från knappt 10 till 15 procent medan andelen för föreningar och stiftelser samt enskilda är tämligen oförändrad. De senaste åren har dock ökningstakten mattats av något, från 8–10 procents ökning per år under 2006–2011 till 5–6 procents årlig ökning 2012–2014. Kostnad per typ av privat utförare framgår av Bilaga 2.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 23

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 10. Vård och omsorg: köp av verksamhet 2006 och 2014 fördelat per delverksamhet, andel av delverksamheternas nettokostnader Miljarder kronor och procentuell andel Andel omsorg om äldre o pers. m funktionsnedsättning Omsorg om äldre o pers m funktionsnedsättning

Andel missbrukarvård för vuxna Missbrukarvård för vuxna

Andel barn o ungdomsvård Barn o ungdomsvård

Andel övr IFO inkl. familjerätt Övr IFO inkl. familjerätt 40

35

35

30

30 25 20 20 15

Procent

Miljarder kronor

25

15

10

10

5

5 0

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Stor del av verksamheten för äldre och funktionshindrade utförs i egen regi.

Andelen köpt verksamhet har dock ökat mellan 2006 och 2014, från 11 till 17 procent av de totala kostnaderna. Verksamheter som köps är bland annat korttidsvistelse för personer med funktionshinder, särskilt boende/annat boende för personer med funktionshinder och boende enligt lss för barn/unga.

Andelen köp av verksamhet för missbrukarvård för vuxna samt barn- och ungdomsvård har inte förändrats nämnvärt under perioden utan ligger runt en tredjedel av de totala kostnaderna för respektive verksamhet. Verksamhet som kommunerna köper är institutionsvård och familjehemsvård för vuxna missbrukare och institutionsvård för barn och ungdomar.

24 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 11. Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende, de privata utförarnas andel år 2008–2014 Procent Hemtjänst

Särskilt boende

Korttidsboende

25

20

Procent

15

10

5

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen publicerar sedan några år tillbaka statistik över andelen personer i åldern 65 år och äldre som har insatser enligt socialtjänstlagen, sol som utförs av privat utförare. I statistiken görs ingen skillnad om verksamheten är upphandlad enligt entreprenadmodellen eller om det är ett valfrihetssystem.

De privata utförarnas andel av hemtjänsten har ökat med cirka 9 procentenheter mellan 2008 och 2014. De privata utförarnas andel har även ökat inom särskilt boende medan det endast skett mycket små förändringar avseende korttidsboenden.

Vid mättillfället den 1 oktober 2014 utfördes 25 procent av drygt 5 300 000 beviljade/beräknade hemtjänsttimmar inom äldreomsorgen av privata utförare. Vid samma tillfälle var det knappt 89 000 personer i åldern 65 år och äldre som bodde permanent i särskilt boende. Av dem bodde 21 procent i särskilt boende som drevs av privata utförare. Knappt 7 400 personer i åldern 65 år och äldre erhöll korttidsvård och de privata utförarnas andel av antalet dygn i korttidsboende i äldreomsorgen uppgick till 12 procent.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 25

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 12. Omsorg om personer med funktionsnedsättning (0–64 år) – beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende, de privata utförarnas andel år 2008–2014 Procent Hemtjänst

Särskilt boende

Korttidsboende

60

50

Procent

40

30

20

10

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Socialstyrelsen.

Även när det gäller omsorg om funktionhindrade i åldern 0–64 år utförs stor andel av verksamheten i egen regi. Inom hemstjänsten har dock andelen hos privata utförare ökat med cirka 17 procentenheter mellan 2008 och 2014. Av de cirka 545 000 beviljade/beräknade hemtjänstimmarna per den 1 oktober 2014 utfördes 32 procent av privata utförare.

Inom särskilt boende har andelen mellan olika huvudmän inte förändrats nämnvärt mellan 2008–2014. Av de 4 050 personer i åldern 0–64 år som 2014 bodde permanent i särskilt boende uppgick andelen boende i privat regi till 27 procent. Under 2012 var det drygt 980 personer i åldern 0–64 år erhöll korttidsvård. De olika huvudmännens andel av antalet dygn i korttidsboende har varierat lite mellan 2008 och 2014. Under 2014 minskade de privata utförarnas andel och uppgick till 40 procent.

26 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Valfrihetssystem enligt LOV i kommunerna Över hälften av kommunerna har i april 2015 infört ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem, lov. Fagersta, Kristinehamn och Södertälje kommuner har haft valfrihetssystem i drift men beslutat att avbryta. Kommunfullmäktige i Robertsfors kommun har i september 2015 fattat beslut om att avbryta men detta har ännu inte hunnit verkställas.

Tabell 7. Beslutsläge valfrihetssystem enligt LOV i kommuner 2010–2015 Antal i april varje år

2010 Har infört LOV Beslut att LOV ska införas Utreder införande av LOV Beslut att inte införa LOV Beslut om att avbryta LOV

45 72 79 12

2011

2012

2013

2014

2015

89 69 26 28

118 51 52 27

143 36 37 41

153 24 33 47

155 21 31 49 3

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommuner, landsting och regioner är skyldiga att annonsera fastställda förfrågningsunderlag för beslutade valfrihetssystem på Upphandlingsmyndighetens webbplats www.valfrihetswebben.se. Den vanligaste tjänsten där valfrihetsystem enligt lov tillämpas är hemtjänst inklusive omvårdnad, service och delegerad hemsjukvård. 125 kommuner hade i april 2015 publicerade förfrågningsunderlag för detta. Vid samma tillfälle annonserade 15 kommuner om familjerådgivning. 14 kommuner har infört valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre. En ny tjänst, där lov börjat tillämpas under 2014, är hvbhem för både vuxna och barn; detta praktiseras i en kommun. Inom lss-verksamheter är daglig verksamhet den vanligaste tjänsten där lov används. 24 kommuner hade i april 2015 publicerat förfrågningsunderlag gällande detta.

Det totala antalet tjänstekategorier för kommunala tjänster där valfrihetssystem tillämpas är 27 stycken 1.

En kartläggning av antalet privata utförare inom hemtjänsten i de kommuner som har valfrihetssystem i drift visar att det finns kraftiga variationer i landet 2:

1. Hemtjänst är uppdelat på tre tjänstekategorier beroende på omfattningen av tjänsten; hemtjänst inklu-

sive service och delegerad hemsjukvård, hemtjänst inklusive service och hela hemsjukvårdsuppdraget och hemtjänst endast serviceinsatser.

2. 11 av 155 kommuner med valfrihetsystem i drift finns ej med i denna sammanställning. Detta beror på något av följande: att de för närvarande inte har några godkända utförare eller att uppgifter om antalet utförare inte gått att få fram.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 27

3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Tabell 8. Antal externa utförare inom hemtjänsten i kommuner som tillämpar LOV, juli 2015 Antal

Antal utförare

Antal kommuner:

1–5 6–10 11–15 16–20 21–25 26 utförare eller fler.

85 38 8 4 3 6

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

De kommuner som har flest antal godkända privata utförare är Stockholm med 134, Nacka 50 och Örebro 43 stycken.3

3. Uppgifterna insamlade i juli 2015 i första hand genom respektive kommuns hemsida, i några fall genom mejlkontakt med kommunen.

28 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

KAPITEL

4

Landstingens och regionernas köp av verksamhet 2006–2014 I detta kapitel presenteras landstingens och regionernas totala kostnader för köp av verksamhet, fördelat på olika utförare och olika verksamhetsområden.

Landsting och regioners köp av verksamhet 2006–2014 Med köp av verksamhet avses landstingen och regionernas kostnader för hela verksamheter som bedrivs av privata utförare eller andra landsting eller regioner.

I kapitlet redovisas hur införandet av valfrihetssystem har utvecklats över åren, förändringen av antalet vårdcentraler samt hur stor andel patientbesök som görs hos privata utförare i primärvården respektive i den specialiserade öppenvården.

Uppgifterna från Räkenskapssammandraget (rs) 2014 för landstingen och regionerna avser de uppgifter som fanns tillgängliga i juni 2014.

Tabell 9. Landsting och regioners köp av verksamhet år 2014 Miljarder kronor och procent

Nettokostnader, exkl. läkemedel inom förmånen därav Köp av verksamhet varav Köp av verksamhet från privata utförare

Mdkr

Procent

234 55 36

23 15

Källa: Statistiska centralbyrån.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 29

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Landstingens och regionernas verksamhet totalt Diagram 13. Landstingens totala kostnader åren 2006–2014 Miljarder kronor Övriga kostnader

Köp av verksamhet

Tjänster o bidrag

Externa varor

350 300

Miljarder kronor

250 200 150 100 50 0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Verksamheternas totala kostnader i landstingen och regionerna uppgick år 2014 till 308 miljarder kronor. År 2006 var de totala kostnaderna cirka 221 miljarder kronor, vilket gör att kostnaderna har ökat med 39 procent mellan 2006 och 2014. År 2014 återfanns nästan hälften av kostnaderna i gruppen Övriga kostnader som främst innehåller kostnader för den egna personalen, 94 procent avser löner, övriga personalkostnader och utbetalda pensioner.

Det är främst köp av verksamhet som har ökat, från 29 miljarder kronor år 2006 till 55 miljarder kronor år 2014, vilket innebär en ökning med 86 procent under perioden. Köp av verksamhet utgör 18 procent av de totala kostnaderna.

Lika stor andel svarar gruppen tjänster och bidrag för. Här syns dock inte en lika stor ökning. Kostnaden har ökat med 52 procent mellan 2006 och 2014. Av de drygt 58 miljarderna avser cirka 36 miljarder tjänster och resterande 22 miljarder bidrag. Kostnaden för bidrag har ökat med 78 procent mellan 2006 och 2014. Under samma period ökade kostnaden för tjänster med 40 procent.

Kostnaden för externa varor, här ingår även läkemedel, har ökat med 22 procent mellan 2006 och 2014.

I fortsättningen av denna rapport används vid kostnadsuppgifter nettokostnaden4 som är det kostnadsbegrepp som används i landstingen och regi-

4. Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter vilket är den kostnad som landstingen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Det innebär att kostnader för verksamhet som producerats till andra än den egna befolkningen och patientavgifter har räknats av.

30 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

onernas Räkenskapssammandrag. Kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen är exkluderad. Totalt uppgick kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen till drygt 20 miljarder kronor år 2014. Kostnader för centrala så kallade serviceverksamheter ingår i verksamheterna5.

Landstingens och regionernas köp av verksamhet från olika utförare Diagram 14. Landstingens köp av verksamhet 2006–2014 fördelat på typ av utförare Miljarder kronor samt andel av totala nettokostnaden i procent Andel av totala nettokostnaden, privata utförare Köp av verksamhet totalt

Andel av totala nettokostnaden, offentliga utförare

Andel av totala nettokostnaden, alla utförare

Privata utförare

Offentliga utförare

60

25

50

40 15 30 10

Procent

Miljarder kronor

20

20

5

10

0

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Landstingen och regionernas totala nettokostnader uppgick 2014 till 234 miljarder kronor.

Under 2014 köpte landstingen och regionerna verksamhet för cirka 55 miljarder kronor vilket var 23 procent av den totala nettokostnaden. Kostnaden för köpt verksamhet har ökat med 85 procent mellan 2006 och 2014 och andelen av nettokostnaden med 5,5 procentenheter under samma period.

Privata utförare stod år 2014 för cirka 65 procent av kostnaden för den köpta verksamheten i landstingen och regionerna. Motsvarande uppgift för 2006 var 61 procent. Köpen sker främst från privata företag.

När det gäller offentliga utförare köper landstingen och regionerna främst från andra landsting och landstingsägda bolag men väldigt lite från kommuner och kommunala bolag och nästan ingenting från staten.

5. Exempel på serviceverksamheter är administration, fastighetsförvaltning, städ och kök.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 31

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Under perioden har den köpta verksamheten från privata utförare ökat från

11 till 15 procent och köp från offentliga utförare har under hela perioden pendlat mellan 7 och 8 procent av nettokostnaden.

Diagram 15. Landstingens köp av verksamhet från privata utförare 2006–2014 Miljarder kronor samt andel av totala nettokostnaden i procent Andel av totala kostnaden, privata företag

Andel av totala kostnaden, ideella föreningar o hushåll

Privata företag

Ideella föreningar o hushåll

16

35

14

30

12 10 20

8

15

6

10

4

5

2

0

Procent

Miljarder kronor

25

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Under 2014 köpte landstingen och regionerna verksamhet från privata utförare för cirka 36 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 15 procent av totala nettokostnaden. Nästan allt, 35 miljarder kronor eller 15 procent av nettokostnaden levererades av privata företag. Resterande miljard levererades från ideella föreningar och stiftelser. Köp av verksamhet från hushåll och individer var i stort sett obefintlig.

Det är främst inom primärvård, tandvård samt regional utveckling och då framförallt inom trafik och infrastruktur som köpt verksamhet från privata företag har ökat.

32 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 16. Landstingens köp av verksamhet år 2006 och år 2014 fördelat på verksamhet, andel av verksamhetens nettokostnad Procent 2006

2014

45 40 35

Procent

30 25 20 15 10 5 0 Primärvård

Somatisk vård

Psykiatrisk vård

Tandvård

Övrig hälsoo sjukvård

Regional utveckling

Politisk verksamhet

Källa: Statistiska centralbyrån.

Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med 2007 och i tandvården den bolagisering som genomförts de senaste åren. År 2014 avsåg 85 procent av den köpta verksamheten området hälso- och sjukvård mot 91 procent 2006. Av de 85 procenten svarade den somatiska vården för 46 procentenheter, primärvård för 27, specialiserad psykiatrisk vård för 5, tandvård för 4 och övrig hälso- och sjukvård för 3 procentenheter.

Kostnaderna för köpt verksamhet inom regional utveckling avsåg till 98 procent trafik och infrastruktur. Totalt köpte landstingen och regionerna verksamhet inom trafik och infrastruktur för åtta miljarder år 2014. Andelen köpt verksamhet i förhållande till nettokostnaden har ökat med cirka 13 procentenheter mellan år 2006 och år 2014.

En trolig orsak till ökningen är att flera landsting har tagit över kostnadsansvaret för kollektivtrafiken i sitt län. Sex landsting; Stockholm, Uppsala, Jönköping, Kalmar, Region Skåne samt Gävleborg; har redovisat kostnader för köpt verksamhet inom trafik och infrastruktur.

Kostnader för centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 33

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Hälso- och sjukvård I hälso- och sjukvård ingår verksamheterna primärvård, specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård samt övrig hälso- och sjukvård. Kostnader för centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna.

Kostnaden för politisk verksamhet ingår inte i uppgifterna då definitionen ändrades 2007 och verksamheten därmed inte är jämförbar mellan åren.

Diagram 17. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård 2006–2014 fördelat per organisationsform, andel av totala nettokostnaden Procent Privata företag

Ideella föreningar o hushåll

Andra landsting

Landstingsägda bolag

Kommuner o kommunala bolag

Staten

15

Procent

12

9

6

3

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Nettokostnaden för hälso- och sjukvården uppgick 2014 till 208 miljarder kronor. Landstingen och regionerna producerade själv 78 procent av verksamheten och köpte verksamhet för 22 procent eller cirka 47 miljarder kronor.

Andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvården har ökat från cirka 18 procent av nettokostnaden år 2006 till drygt 22 procent år 2014 eller med nästa 5 procentenheter.

Köp från privata företag ökade från 10 procent 2006 till 13 procent av nettokostnaden 2014 och offentliga utförare från 7 procent till cirka 9 procent av nettokostnaden under samma period.

Inom offentliga utförare dominerar andra landsting och landstingsägda bolag. Bland annat är en stor del av den specialiserade vården i Stockholm lagd i bolag liksom tandvården i flera landsting.

34 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

På motsvarande vis står privata företag för merparten av den köpta verksamheten från privata utförare, cirka 96 procent.

Mer än hälften, 58 procent, av den köpta verksamheten inom hälso- och sjukvård år 2014 kommer från privata företag, motsvarande uppgift år 2006 var 55 procent. Kostnaden för köp av hälso- och sjukvård från staten var marginell, år 2014 uppgick kostnaden till drygt 1,7 miljarder kronor.

Vårdvalssystem enligt LOV inom hälso- och sjukvård När det gäller vårdvalssystem enligt lov inom landsting/region så är det obligatoriskt med vårdval inom primärvården. För övriga tjänster (utöver primärvård) kan landstingen/regionerna välja mellan att själva driva verksamheten, upphandla tjänsten enligt lou eller att införa ett vårdvalssystem enligt lov. Antalet vårdval inom specialistvården där landsting och regioner valt att tillämpa lov skiljer sig stort över landet. Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län och Region Skåne har infört betydligt fler vårdval än övriga landsting och regioner.

Tabell 10. Annonserade valfrihetssystem inklusive primärvård på Valfrihetswebben per landsting eller region, juli 2015 Antal

Landsting/region

Antal vårdvalssystem

Stockholm Uppsala Skåne Kalmar Östergötland Halland Jämtland Härjedalen Västmanland Jönköping Kronoberg Norrbotten

34 17 12 5 5 3 3 3 2 2 2

Landsting/region Sörmland Värmland Västernorrland Västra Götaland Örebro Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Västerbotten

Antal vårdvalssystem 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1

Källa: www.valfrihetswebben.se

Primärvård Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 35

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Vårdvalsystemet startade i Halland 2007 och infördes i Stockholm och Västmanland 2008. Under 2009 fick invånarna i bland annat Region Skåne och Västra Götalandsregionen rätt att välja vård. Sedan 1 januari 2010 är vårdval i primärvården obligatoriskt enligt hälso- och sjukvårdslagen. Tanken med vårdvalet är att det ska vara etableringsfrihet och att invånarna själva ska få välja vilken vårdcentral de vill tillhöra.

Nettokostnaden för primärvården uppgick 2014 till 39 miljarder kronor.

Landstingen och regionerna producerade själva 62 procent av verksamheten och köpte verksamhet för 38 procent eller 15 miljarder kronor.

Diagram 18. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård 2006–2014 fördelat på typ av utförare Miljarder kronor samt andel av nettokostnaden i procent Andel av totala kostnaden, privata utförare

Andel av totala kostnaden, offentliga utförare Köp av verksamhet fr offentliga utförare 40

14

35

12

30

10

25 20

8

Procent

Miljarder kronor

Köp av verksamhet fr privata utförare 16

15

6

10

4

5

2

0

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Vårdvalssystemet i primärvården innebar att ett stort antal privata nyetableringar genomfördes och det syns i diagram 18 att köpt verksamhet har ökat stadigt mellan 2006 och 2014, främst från privata utförare.

Den köpta vårdens andel av nettokostnaden för primärvård från privata utförare uppgick år 2014 till 36 procent motsvarande uppgift för år 2006 var 21 procent. Under samma period har den köpta verksamheten från offentliga utförare legat konstant på 2 procent.

Landstingen och regionernas köp av verksamhet från privata utförare har ökat från 6 miljarder år 2006 till 14 miljarder kronor år 2014. Under samma pe-

36 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

riod har landstingen och regionernas köp av verksamhet från offentliga utförare ökat från 640 miljoner kronor år 2006 till 730 miljoner kronor år 2014.

94 procent av den köpta vården i primärvården 2014 köptes från privata företag. Köp från andra landsting eller landstingsägda bolag svarade för drygt 3 procent, från kommuner och kommunala bolag för 2 procent och från ideella föreningar och stiftelser och staten för mindre än 1 procent.

Utvecklingen av antalet vårdcentraler

Med vårdcentral avses en anläggning för öppen hälso- och sjukvård som omfattar fler vårdaktiviteter än läkarvård till exempel sjuksköterskemottagning.

Att den köpta vården från privata utförare ökar medför att även antalet vårdcentraler som drivs av andra utförare än landstingen och regionerna ökar. År 2014 fanns det 1 158 vårdcentraler varav 41 procent eller 478 drevs av andra vårdgivare än landstingen och regionerna. Mellan åren 2006 och 2014 har antalet vårdcentraler totalt ökat med 134 och antalet vårdcentraler som drivs av privat vårdgivare har ökat med 209 stycken.

Det innebär att landstingsdrivna vårdcentraler verkar ha övergått till privata enheter eller lagts ned och att nya privata enheter har tillkommit under perioden.

Diagram 19. Antal vårdcentraler 2006–2014 Antal Landstingsdriven

Annan vårdgivare

800

700

Antal

600

500

400

300

200 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Fördelningen mellan egen regi och antalet privata utförare i primärvården skiljer sig stort i landet.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 37

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Tabell 11. Utförare i primärvård fördelat på egen regi och privat utförare* Antal

Landsting/region

Privat utförare

Egen regi

Landsting/region

Privat utförare

Egen regi

Stockholm Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Jönköping

138 88 64 23 21 17

71 113 86 24 20 31

Sörmland Värmland Östergötland Blekinge Västerbotten Dalarna

9 9 9 8 7 5

17 28 34 13 31 24

Västmanland Gävleborg Västernorrland Kalmar Kronoberg

17 15 12 11 11

12 27 20 27 21

Jämtland/Härjedalen Norrbotten Örebro Gotland

4 4 4 2

22 30 25 5

* Antalet utförare inom primärvården har inhämtats från respektive landsting/region. Uppgifterna är insamlade maj–juni 2015.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Förändringen av antalet besök i primärvården Diagram 20. Besök* inom primärvården 2006–2014 Procent Besök hos landstingsdriven enhet

Besök hos annan vårdgivare

80 70 60

Procent

50 40 30 20 10 0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

*Läkarbesök samt besök hos andra yrkeskategorier än läkare.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Antalet besök i primärvården år 2014 uppgick till 41 miljoner. Av dessa utfördes 18 miljoner eller 44 procent av besöken hos andra utförare än landsting och regioner. Mellan 2006 och 2014 har antalet besök i primärvården ökat med

38 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

drygt 10 procent. Under samma period har besök hos andra utförare än landsting och regioner ökat med 61 procent. År 2014 hade Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland störst andel besök producerade av andra utförare, 65 respektive 64 procent.

Minsta andelen fanns i Landstinget i Kalmar län och i Jämtlands läns landsting med 20 procent.

I tabell 12 ser man besöken uppdelade på läkarbesök och övriga besök.

Tabell 12. Antal besök i primärvården 2006–2014 Miljoner besök om inte annat anges

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändr.

06–14, % Läkarbesök Landstingsdriven

9,0

9,0

9,1

9,1

8,9

8,8

8,7

8,6

8,4

–6

Privat vårdgivare Totalt

4,0 13,0

4,2 13,2

4,6 13,7

4,9 14,0

5,5 14,4

6,0 14,8

6,2 14,9

6,2 14,8

6,3 14,8

58 13

31

32

33

35

38

41

41

42

43

16,8 16,7 16,6 16,1 15,7 15,4 15,3 14,5 7,2 7,7 8,2 8,6 9,5 10,1 10,6 11,2 24,0 24,3 24,8 24,7 25,2 25,5 25,9 25,6

14,4 11,7 26,1

Andel privat vårdgivare, %

Besök hos andra yrkeskategorier än läkare Landstingsdriven Annan vårdgivare Totalt Andel privat vårdgivare, %

35

38

39

41

44

–14 62 9

30

31

33

45

Landstingsdriven

25,8

25,7

25,7

25,1 24,6 24,3 24,0 23,0 22,8

–11

Privat vårdgivare Totalt

11,2 37,0

11,8 12,7 13,5 15,0 16,1 16,8 17,4 18,0 37,6 38,5 38,7 39,6 40,4 40,7 40,4 40,9

61 10

Samtliga besök

Andel privat vårdgivare, %

30

32

33

35

38

40

41

43

44

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Mellan 2006 och 2014 har antalet läkarbesök i primärvården ökat med 13 procent. Läkarbesök hos landstingsdrivna enheter har under samma period minskat med 6 procent medan läkarbesök hos privat utförare ökat med 58 procent.

Besöken hos andra yrkeskategorier än läkare, till exempel sjuksköterska, barnmorska, sjukgymnast, psykolog, har ökat med 9 procent totalt och med 62 procent hos privat utförare.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 39

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Specialiserad somatisk vård Specialiserad somatisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.

Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår.

Diagram 21. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2014 fördelat på typ av utförare Miljarder kronor samt andel av nettokostnaden i procent Andel av totala kostnaden, offentliga utförare

Miljarder kronor

Köp av verksamhet fr privata utförare

Köp av verksamhet fr offentliga utförare

16

14

14

12

12

10

10

8

8 6

Procent

Andel av totala kostnaden, privata utförare

6 4 4 2

2

0 0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Under 2014 köpte landstingen och regionerna specialiserad somatisk vård för drygt 25 miljarder kronor, fördelat på 10 miljarder från privata och 15 miljarder kronor från offentliga utförare. Dessutom köptes vård utomlands för 25 miljoner.

Kostnaden för köp av verksamhet har ökat med 54 procent mellan åren 2006 och 2014. Störst ökning återfanns för offentliga utförare med 60 procent, ökningen för privata utförare var 46 procent under samma period. En förklaring till ökningen för offentliga utförare kan vara att patienter får vård i annat landsting med anledning av att vårdgarantin inte kan uppfyllas i hemlandstinget eller att allt mer specialiserad somatisk vård koncentreras till olika landsting och regioner.

40 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 22. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2014 fördelat per organisationsform, andel av nettokostnaden Procent 2006

2014

8 7 6

Procent

5 4 3 2 1 0

Privata företag

Ideella föreningar o hushåll

Andra landsting

Landstingsägda bolag

Kommuner o kommunala bolag

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den köpta vårdens andel av nettokostnaden för specialiserad somatisk vård uppgick år 2014 till 20 procent. Motsvarande uppgift för 2006 var 18 procent.

Till skillnad från primärvården kommer den köpta verksamheten inom den specialiserade somatiska vården främst från offentliga utförare och då framförallt från andra landsting, 31 procent, och landstingsägda bolag, 29 procent.

Privata företag svarade för drygt 37 procent av den köpta verksamheten.

Störst andel av nettokostnaden år 2014, uppdelat per typ av utförare, har köpt verksamhet från privata företag med 7,5 procent, från andra landsting med 6,2 procent samt från landstingsägda bolag med 5,8 procent.

Förändringen av antalet besök i specialiserad somatisk vård

Antalet läkarbesök i den öppna specialiserade somatiska vården uppgick år 2014 till 12,5 miljoner, av dessa producerades drygt 24 procent av andra vårdgivare än landstingen eller regionerna. Besök hos annan yrkeskategori än läkare uppgick till 7,6 miljoner varav 10 procent producerades av privat vårdgivare.

Antalet besök, totalt, har ökat med 11 procent mellan 2006 och 2014. I landsting och region har antalet besök ökat med 11 procent och hos privat vårdgivare med 12 procent.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 41

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad psykiatrisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.

Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår.

Diagram 23. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad psykiatrisk vård 2006–2014 fördelat på typ av utförare Miljarder kronor samt andel av nettokostnaden i procent Andel av totala kostnaden, privata utförare

Andel av totala kostnaden, offentliga utförare

Köp av verksamhet fr privata utförare

Köp av verksamhet fr offentliga utförare 12

2,5

10

8 1,5 6

Procent

Miljarder kronor

2,0

1,0 4

0,5

2 0

0,0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den köpta psykiatriska vården uppgick år 2014 till 2,7 miljarder kronor, Stockholms läns landsting stod för över hälften av beloppet, 1,5 miljarder kronor.

Landstingen och regionerna köpte vård från privata utförare för drygt 1,9 miljarder kronor vilket motsvarade 72 procent av den köpta verksamheten för specialiserad psykiatrisk vård.

Andel av nettokostnaden för den köpta vården från privata utförare har ökat från cirka 7 procent år 2006 till drygt 9,5 procent år 2014. Motsvarande uppgift för offentliga utförare var 3 procent år 2006 respektive drygt 3,5 procent år 2014.

Förändring av besök inom specialiserad psykiatrisk vård

Antalet besök i den öppna specialiserade psykiatriska vården uppgick år 2014 till 5,1 miljoner, av dessa producerades cirka 19 procent av andra vårdgivare än landstingen eller regionerna. Av de cirka 1,1 miljon läkarbesök som producerats under år 2014 utfördes 29 procent på en enhet som drivs av andra vård-

42 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

givare än landsting eller region. Motsvarande uppgift för övriga besök var drygt 16 procent.

Antalet besök har ökat med 23 procent mellan 2006 och 2014. I landsting och regioner har antalet besök ökat med nästan 12 procent medan antalet besök hos privat vårdgivare har mer än fördubblats mellan 2006 och 2014.

Tandvård Tandvård definieras som allmäntandvård, kollektiv tandvård, specialisttandvård, sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samt tandtekniska laboratorier.

Diagram 24. Landstingens köp av verksamhet inom tandvården 2006–2014 fördelat per organisationsform Andel av nettokostnaden för tandvård i procent Privata utförare

Landstingsägda bolag

Andra landsting

Staten

30

25

Procent

20

15

10

5 0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: Statistiska centralbyrån.

Landstingen och regionernas nettokostnad för tandvård uppgick år 2014 till 5,4 miljarder kronor. Landstingen och regionerna producerade 57 procent av verksamheten själva och köpte verksamhet för 2,3 miljarder eller 43 procent.

Enligt tandvårdslagen är landstingen och regionerna skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med det kalenderår de fyller 19 år. Lagen ger landstingen och regionerna möjlighet att träffa avtal med privata vårdgivare. Samtliga landsting har tecknat sådana avtal, vilket gör att drygt 49 procent av den köpta vården kommer från privata utförare.

Som tidigare nämnts har flera landsting bolagiserat sin tandvård. Det gör att 2014 kommer 48 procent av den köpta vården från landstingsägda bolag.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 43

4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

44 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

KAPITEL

5

Privata utförare En allt större del av vård, skola och omsorg i kommuner och landsting produceras av privata utförare. I detta kapitel presenteras hur många utförare som finns, fördelade per kommuner i respektive län samt per landsting och regioner.

Dessutom presenteras större företag och koncerner som verkar inom vård, skola och omsorg. En kort redovisning görs också av utvecklingen mellan åren 2006 och 2013 inom de olika delbranscherna omsorg med boende, personlig assistans, socialtjänstrelaterad omsorg, hälso- och sjukvård samt utbildning. Vidare beskrivs en studie om lönsamhet i olika delar av den privat drivna, offentligt finansierade välfärden.

Antal privata utförare i kommuner, landsting och regioner Kommuner och landsting köpte 2014 verksamhet från närmare 38 000 utförare sammantaget, om antalet utförare per kommun respektive landsting summeras. Samma utförare kan därigenom redovisas flera gånger i statistiken. Att notera är också att utförarna kan vara väldigt olika stora – allt från ”enmansföretag” till stora vård- eller utbildningsföretag.6 Sammantaget gör detta att statistiken kan vara något svår att tolka, men ger ändå en översiktlig bild.

Det totala antalet utförare i kommunerna uppgår till knappt 34 000 medan antalet unika utförare är knappt 10 000. För landstingen är motsvarande siffror drygt 4 000 utförare totalt och cirka 3 600 unika utförare.

6. För att räknas i statistiken måste utföraren, för undersökningsåret, ha en omsättning på minst 100 000 kronor för kommuner och 250 000 kronor för landsting.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 45

5. Privata utförare

I diagrammen nedan visas antalet utförare för kommuner respektive landsting relaterade till folkmängden i varje län.

Antalet utförare per 10 000 invånare i respektive län inom utbildning varierar mellan de olika delområdena. Stockholm och Uppsala ligger över snittet när det gäller förskola och fritidshem. Övriga län fördelar sig ganska jämnt.

Stockholm, Uppsala och Skåne ligger över snittet när det gäller förskoleklass och grundskola. Gymnasieskolan visar en större spridning – där ligger Stockholm, Uppsala, Södermanland, Skåne, Värmland och Dalarna över snittet med fler privata utförare per 10 000 invånare. Se diagram 25.

Diagram 25. Antal privata utförare per 10 000 invånare i kommuner i respektive län 2014, per verksamhetsområde inom området utbildning Antal Förskola, fritidshem

Förskoleklass, grundskola

Gymnasieskola o övrig utbildning

Antal utförare per 10 000 invånare

14 12 10

8 6 4 2

St oc kh ol m Sö Up de ps rm ala Ö anla st n er gö d t Jö land nk ö Kr ping on ob er Ka g lm Go ar tla Bl nd ek in ge Sk ån H e V: all a a Gö nd ta lan Vä rm d lan d Vä Öre b st m ro an lan Da d l G arn Vä ävle a b st er org no rrl Jä and m Vä t st land er bo No tte rrb n ot te n To ta lt

0

Källa: Statistiska centralbyråns utförarregister.

Inom området omsorg och socialtjänst finns det största antalet och de största skillnaderna i antal privata utförare inom individ- och familjeomsorgen. Två tredjedelar av länen ligger över snittet i antal utförare per 10 000 invånare.

Bland den tredjedel som ligger under snittet finns Stockholm och Skåne.

När det gäller insatser för funktionshindrade är det enbart Stockholm, Uppsala och Södermanland som ligger över. Övriga län ligger under snittet per 10 000 invånare. Inom äldreomsorgen är fördelningen av privata utförare mer jämn mellan länen, undantag är Stockholm. Privata utförare inom flyktingmottagande, där antalet utförare totalt sett är lägst bland de redovisade verksamheterna, förekommer i något högre utsträckning i vissa län i norra Sverige. Se diagram 26 på sidan 47.

46 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

5. Privata utförare

Diagram 26. Antal privata utförare per 10 000 invånare i kommuner i respektive län 2014, per verksamhetsområde inom området omsorg och socialtjänst Antal

Antal utförare per 10 000 invånare

14

Äldreomsorg

Insatser till funktionshindrade

Individ- och familjeomsorg

Flyktingmottagande

12 10

8 6 4 2

St oc kh ol m Sö Up de ps rm ala Ö anla st er nd gö Jö tlan nk d ö Kr ping on ob er Ka g lm Go ar tla Bl nd ek in ge Sk ån e H V: all a a Gö nd ta la Vä nd rm lan d Vä Öre b st m ro an lan Da d lar G n Vä ävle a b st er org no rrl Jä and Vä mtla st er nd b No otte rrb n ot te n To ta lt

0

Källa: Statistiska centralbyråns utförarregister.

Skillnaderna mellan landstingen i utförare per 10 000 invånare är relativt stora. Stockholm, Uppsala, Skåne, Västmanland och Jämtland ligger högst. Statistiken är dock svårtolkad eftersom utförarna kan vara allt från enskilt verksamma läkare till stora vårdföretag med många anställda. Se diagram 27.

Diagram 27. Antal privata utförare per 10 000 invånare i landsting och regioner 2014 inom hälsooch sjukvården Antal 10

Antal utförare per 10 000 invånare

9 8 7 6 5 4 3 2 1

St oc kh ol m Sö Upp sa de rm la Ö anl st a er nd gö tla n Jö nk d ö Kr ping on ob er g Ka lm a r Bl ek in ge Sk ån Ha e V: lla a Gö nd ta la Vä nd rm lan Ö d Vä re b st m ro an lan Da d la Gä rna Vä vle st b er org no rrl a Jä nd m Vä tla st er nd bo No tte rrb n ot te n To ta lt

0

Anm.: För Stockholms läns landsting har lagts till cirka 1 200 utförare som enligt uppgift inte återfinns i utförarregistret.

Källa: Statistiska centralbyråns utförarregister.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 47

5. Privata utförare

För att få en något bättre bild av antalet unika, privata utförare och hur de fördelar sig redovisas två tabeller nedan där det framgår hur många utförare som finns i endast en respektive i flera kommuner och landsting.

Tabell 13. Unika utförare i kommuner 2013 fördelade efter antalet kommuner som nyttjar Antal

Unika totalt Förskola, fritidshem 3 286 Förskoleklass, grundskola 967 Gymnasieskola 625 Övrig utbildning 301 Äldreomsorg 1 113 Insatser till personer med funktionshinder 1 652 IFO 1 283 Flyktingmottagande 363 Totalt 9 590

Nyttjas av antal kommuner >=50 20–49 10–19

5–9

2–4

1

2 5 23 0 1

3 13 54 3 6

32 67 68 3 14

110 152 88 9 66

1 241 437 66 41 234

1 898 293 326 245 792

8 9 2 50

25 58 3 165

73 138 8 403

198 198 49 870

570 393 118 3 100

778 487 183 5 002

Källa: Statistiska centralbyråns utförarregister.

Inom samtliga verksamheter i kommunerna utgörs drygt hälften av alla utförare av sådana som endast verkar i en kommun. Inom förskola/fritidshem och äldreomsorg är andelen lokala utförare större eller betydligt större än så.

En dryg tredjedel av samtliga utförare har verksamhet i mellan två och fyra kommuner men andelen är större inom förskola/fritidshem och förskoleklass/ grundskola. Den verksamhet som har störst andel utförare med verksamhet i fler än 20 kommuner är gymnasieskolan.

Tabell 14. Unika utförare i landsting 2013 fördelade efter hur många landsting som nyttjar dem Antal

Unika Nyttjas av antal landsting totalt Samtliga lt >=15 10–14 Primärvård: 1 869 Spec psykiatrisk vård: 725 Spec somatisk vård: 357 Tandvård: 328 Övrig hälso- o sjukvård: 318 Totalt 3 597

0 0 0 1 0 1

1 6 0 1 0 8

0 6 1 0 0 7

5–9

2–4

5 10 8 1 1 25

21 54 27 13 22 137

1 1 842 649 321 312 295 3 419

Källa: Statistiska centralbyråns utförarregister.

I landstingen dominerar antalet utförare som endast har verksamhet i ett enskilt landsting. Det gäller framförallt inom primärvården. Inom specialiserad

48 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

5. Privata utförare

psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård finns en något större andel utförare som verkar i flera landsting.

Företagen i välfärdssektorn De privata aktörerna i välfärdssektorn kan betraktas utifrån olika indelningsgrunder, till exempel juridisk form, ägare, omsättning eller antal anställda.

En ökande andel av den privat drivna välfärden drivs i aktiebolagsform. Med undantag för Wallenbergsfärens börsnoterade investmentbolag Investor är det dock få börsnoterade bolag som är ägare i välfärdssektorn. Flera stora koncerner på välfärdsmarknaden ägs av riskkapitalbolag. Investors dotterbolag Aleris är tredje största företaget inom hälso- och sjukvård. Det största vårdbolaget Capio har börsnoterats från halvårsskiftet och det finns tecken på att även vårdbolagen Attendo och Aleris har intresse av att bli uppköpta på börsen, liksom riskkapitalägda utbildningsföretaget Academedia 7.

I övrigt är det till stor del andra aktörer som svarar för den privata välfärdsproduktionen. En del av dem är familjeföretag eller drivs av idéburna organisationer. Verksamheten kan drivas som bolag, ekonomisk förening eller stiftelse. En stor del av den privata verksamheten inom sjukvården drivs i bolagsform av verksamma läkare till exempel genom företaget Praktikertjänst.

Det har inte skett några större förändringar mellan 2012 och 2013 när det gäller de dominerande företagen i välfärden. Efter Capios köp av Carema 2012 har inga större uppköp gjorts, utöver att Humana har förvärvat Inom. När JB Education gått i konkurs sommaren 2013 togs många skolor över av andra koncerner.

Av de tio största företagen som verkar på den offentliga marknaden 8, som omfattar totalt drygt 900 miljarder kronor, är det fem som är verksamma inom välfärdssektorn – två inom hälso- och sjukvård, två inom omsorg och ett inom skola och barnomsorg. Övriga fem finns inom bygg, teknik och it samt kollektivtrafik. Av de tio största företagen som är mest beroende av den offentliga marknaden (har minst 50 procent av sin omsättning därifrån) finns sju företag inom välfärdssektorn. 9 Omsorg och socialtjänst De tio största aktörerna inom omsorgsbranschen svarar för cirka 62 procent av kommunernas totala köp av privata omsorgstjänster 2013, som uppgick till 35 miljarder kronor. Branschen domineras av sju koncerner, varav fem är riskkapitalägda. Verksamheten sker ofta inom alla tre omsorgsområdena – äldreomsorg, funktionsnedsättning samt ungdoms- och missbrukarvård. Vissa av företagen uppvisar en relativt stark tillväxt mellan 2012 och 2013, vilket hu-

7. Se Svenska Dagbladet den 24 september ”Fler vårdbolag på väg till börsen” av Patricia Hedelius.

8. Med offentlig marknad avses de köp från företag som görs av staten, kommunerna och landstingen/ regionerna. Källa: Den offentliga marknaden 2014.

9. Företagen är rangordnade efter omsättning på offentlig marknad. Källa: Den offentliga marknaden 2014.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 49

5. Privata utförare

vudsakligen beror på uppköp. Minussiffran för Ambea beror främst på att verksamhet sålts eller flyttats över till andra varumärken.

Tabell 15. De största aktörerna inom omsorgsbranschen, deras totala omsättning samt tillväxt och omsättning på offentlig marknad (OM) 2013 Miljoner kronor och procent

Företag

Omsättning 2013

Tillväxt offentlig marknad, %

Andel av omsättning på offentlig marknad, %

Attendo Ambea

4 812 4 439

1 –5

100 95

Humana Frösunda LSS Team Olivia Förenade Care Aleris* Inom** Kosmo Solhagagruppen

3 530 2 486 2 051 1 245 4 141 716 677 547

18 6 16 3 3 18 42 17

100 100 100 100 27 100 100 100

*Dessutom sjukvård. **Ingår nu i Humana.

Källa: Dagens Samhälle ”Den offentliga marknaden 2014”.

Delbranschen 10 omsorg med boende, som huvudsakligen omfattar vård och behandlingshem, lss-boenden och äldreomsorg, har en fortsatt svag omsättningstillväxt (+3,2 %), främst på grund av att kommunerna återtar verksamhet och ökar sin egenregi-verksamhet.

Det finns dock starka underliggande drivfaktorer, särskilt inom äldreomsorg, som talar för ökad tillväxt: Detta gäller främst underinvesterade kommunala äldreboenden och ökade kapacitetsbehov som en följd av en ökande andel äldre. Trenden inom äldreboenden går också mot mer vårdkrävande brukare som kräver ytterligare resurser och specialutbildad personal.

Branschen uppvisar fortsatt sjunkande lönsamhetsmarginal under 2013 (6,4 %). De två största aktörerna Vardaga och Attendo har halva marknaden.

Delbranschen personlig assistans uppvisar återigen en ökad tillväxttakt under 2013 (+15,3 %) efter en nedgång 2012. Uppgången drivs främst av en ökning av antal timmar per brukare snarare än att antalet brukare ökar. Branschen uppvisar stabil men fortsatt låg lönsamhetsmarginal (5,5 %).

Delbranschen socialtjänstrelaterad omsorg har en fortsatt stark omsättningstillväxt (+7,2 %), vilket drivs främst av fortsatt privatisering och lov samt ökat behov av platser för ensamkommande flyktingbarn och asylsökande. Branschen har en stabil lönsamhetsmarginal (5,7 %) som ligger något under den totala privata vård- och omsorgsbranschen (7,0 %).

10. Redovisningen avseende delbranscher har hämtats från Grand Thorntons rapport ”Den privata vårdoch omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv”, november 2014.

50 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

5. Privata utförare

Hälso- och sjukvård Inom hälso- och sjukvård svarade de tio största aktörerna för cirka 61 procent av landstingens totala köp av privata hälso- och sjukvårdstjänster 2013. Branschen domineras av tre stora koncerner, som ensamma svarar för 51 procent av de totala köpen. Capio är nu branschens största aktör 11, efter köpet av Carema i slutet av 2012. Tillväxt kan noteras främst för Praktikertjänst och Prima; det senare främst till följd av att Stockholms läns landsting lagt ut 18 procent av psykiatrin på entreprenad.

Tabell 16. De största aktörerna inom hälso- och sjukvårdsbranschen, deras totala omsättning samt tillväxt och omsättning på offentlig marknad (OM) 2013 Miljoner kronor och procent

Företag

Omsättning 2013

Tillväxt offentlig marknad, %

Andel av omsättning på offentlig marknad, %

2 12 0 -4 39 -7 5 6 2 2

100 49 71 80 100 61 76 88 100 100

Capio 6 111 Praktikertjänst* 9 491 Aleris** 4 141 Unilabs 1 060 Prima barn- o vuxenpsyk 476 Global Health Partner 575 Neron 400 Legevisitten** 312 Spenshult 220 Achima Care 208 *Dessutom tandvård. **Dessutom omsorg.

Källa: Dagens Samhälle ”Den offentliga marknaden 2014”.

Delbranschen 12 primärvård har haft en minskande tillväxttakt 2013 (7,2 %). Antalet nyetableringar har minskat något under 2012 och 2013, vilket gör att tillväxten främst förklaras av volymökningar i befintliga primärvårdsenheter.

Lönsamhetsmarginalen förstärks inom primärvården 2013 (6,6 %) i förhållande till den nedgång som skett 2010–2012.

I delbranschen specialistvård sjunker såväl omsättningstillväxt (2,9 %) som lönsamhetsmarginal (7,1 %). Aktörerna pekar på att prisförändringarna varit låga eller negativa och konkurrensen i branschen har ökat i och med att lov införts även för vissa specialistverksamheter.

Bemanningsföretagen som är aktiva i vård- och omsorgsbranschen har vuxit kraftigt de senaste åren. Omsättningsökningen för medlemmar i branschorganisationen Bemanningsföretagen ökade med 10 procent under 2013. Ökningen första halvåret 2014 var 21 procent.

11. Praktikertjänst har störst omsättning men endast 49 procent avser offentlig marknad.

12. Redovisningen avseende delbranscher har hämtats från Grand Thorntons rapport ”Den privata vårdoch omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv”, november 2014.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 51

5. Privata utförare

Utbildning Inom skola och barnomsorg skedde det en betydande koncentration fram till 2012, framförallt genom att mindre utbildningsföretag/skolor köptes upp. De tio största aktörerna svarade 2013 för cirka 30 procent av kommunernas totala köp av skola och barnomsorg. Skolkoncernen Academedia fortsätter att dominera starkt och är ensamt större än de nio övriga storleksmässigt närmaste bolagen tillsammans. Academedia svarade också för den största tillväxten efter ThorenGruppen.

Tabell 17. De största aktörerna inom utbildningsbranschen, deras totala omsättning samt tillväxt och omsättning på offentlig marknad (OM) 2013 Miljoner kronor och procent

Företag

Omsättning 2013

Tillväxt offentlig marknad, %

Andel av omsättning på offentlig marknad, %

25 22 9 –16 –8 54 –9 9 25 –5

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Academedia 6 400 Int Engelska Skolan 1 071 Kunskapsskolan 883 Praktiska 566 Jensen 470 ThorenGruppen 456 Power Planning System 302 Inspira 302 Lärande i Sverige 283 Theducation AB 212 Källa: Dagens Samhälle ”Den offentliga marknaden 2014”.

I en studie 2014 av de privata aktörerna inom förskola och skola görs en närmare analys av fristående förskolor och skolor, enskilda huvudmän och ägare inom branschen. 13 Skolverket konstaterar att det finns en stor variation och att huvudmännen är olika stora, finns i olika driftsformer och skiljer sig åt vad gäller ägarstrukturen. 14 I förskolan går 20 procent av alla barn i en fristående förskola 2013. 2 035 enskilda huvudmän driver totalt 2 576 av landets samtliga knappt 10 000 förskolor. De tio största enskilda huvudmännen, som samtliga är aktiebolag, driver 247 förskolor, vilket är 10 procent av alla fristående och 2 procent av samtliga förskolor. De vanligaste driftsformerna för fristående förskolor är ekonomisk förening (43 %) och aktiebolag (38 %). 15 procent av samtliga fristående förskolor ingår i en koncern. De tio största ägarna äger 10 procent av samtliga fristående förskolor.

I grundskolan går 14 procent av barnen i en fristående skola. 581 enskilda huvudmän driver totalt 792 av landets samtliga närmare 5 000 grundskolor. Antalet enskilda huvudmän har minskat sedan 2009 men antalet fristående 13. Privata aktörer inom förskola och skola, Rapport 410/2014, Skolverket 2014.

14. Med ägare avses i rapporten ett företag eller en organisation (moderbolag) som äger minst 50 procent av aktierna eller rösterna i huvudmannens verksamhet (dotterbolag). Huvudmannen, offentlig eller enskild, bedriver utbildning vid en eller flera skolor.

52 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

5. Privata utförare

grundskolor och antalet elever i dessa har ökat (med 12 respektive 31 %). De tio största enskilda huvudmännen, som samtliga är aktiebolag, driver 155 grundskolor. Dessa utgör 20 procent av alla fristående och 3 procent av samtliga grundskolor och de har 36 procent av eleverna i fristående och 5 procent av eleverna i samtliga grundskolor.

Totalt sett har de enskilda huvudmännens andel av eleverna i grundskolan ökat med 4 procent mellan 2011 och 2013, varav de tio största har ökat med 33 procent. Sammantaget sker således en tydlig koncentration av utbudet i grundskoleutbildning till ett fåtal större enskilda huvudmän.

En växande andel av eleverna i fristående grundskolor går i aktiebolagsdrivna skolor – andelen har växt från 57 till 66 procent mellan 2009 och 2013.

Antalet enskilda huvudmän i koncern och antalet koncernskolor har också ökat mellan 2009 och 2013, liksom antalet elever i dessa skolor.

De tio största ägarna av fristående grundskolor äger sammanlagt 134 skolor, vilket är 17 procent av samtliga fristående och 3 procent av samtliga grundskolor. De 134 fristående skolorna har 36 procent av eleverna i fristående och 4 procent av eleverna i samtliga grundskolor.

I gymnasieskolan går 26 procent av eleverna i en fristående gymnasieskola.

227 enskilda huvudmän driver totalt 460 av landets totalt 1346 gymnasieskolor. Antalet enskilda huvudmän inom gymnasieskolan har minskat något sedan 2009 medan antalet fristående gymnasieskolor och antalet elever i dessa ökade fram till 2011 och har sedan 2013 minskat till följd av de krympande årskullarna i gymnasiet och en ökande konkurrens om eleverna.

De tio största enskilda huvudmännen, som samtliga är aktiebolag, hade 153 fristående gymnasieskolor 2013. Det motsvarar 33 procent av samtliga fristående och 11 procent av samtliga gymnasieskolor. De 153 fristående gymnasieskolorna hade 36 procent av eleverna i fristående och 9 procent av eleverna i samtliga gymnasieskolor. Fördelningen av antalet elever mellan de tio största huvudmännen är mer jämn än vad som gäller inom grundskolan.

Antalet elever i gymnasieskolan har minskat med 16 procent mellan 2009 och 2013. Enskilda huvudmän tappar dock inte lika mycket elever som de offentliga – minus 1 procent jämfört med minus 16 procent. De enskilda huvudmännen har således klarat sig väl i konkurrensen om gymnasieeleverna.

Andelen elever som går i aktiebolagsdrivna fristående gymnasieskolor är cirka 85 procent men andelen har minska något sedan 2009. Andelen enskilda huvudmän i koncern och andel koncernskolor har inte genomgått någon stor förändring sedan 2009. De flesta koncerner inom gymnasieskolan är relativt små. Ägarstrukturen förändras relativt snabbt och de befintliga koncernerna har blivit större snarare än fler.

De tio största ägarna i gymnasieskolan driver totalt 219 fristående gymnasieskolor, vilket är 48 procent av alla fristående och 16 procent av samtliga

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 53

5. Privata utförare

gymnasieskolor. De 219 fristående gymnasieskolorna har sammantaget 54 procent av eleverna i fristående och 14 procent av eleverna i samtliga gymnasieskolor.

I följande tabeller sammanfattas hur stor del de tio största enskilda huvudmännen respektive de tio största ägarna inom utbildningsområdet har av antalet enheter och antalet elever i de olika skolformerna.

Tabell 18. De tio största enskilda huvudmännen inom respektive område Antal enheter respektive andel elever i procent

Antal enheter

de fristående enheterna

247 155 153

10 20 33

Förskola Grundskola Gymnasieskola

Andel i procent av samtliga elever i fristå- elever i samtenheter ende enheter liga enheter 2 3 11

us 36 36

us 5 9

Tabell 19. De tio största enskilda ägarna inom respektive område Antal enheter respektive andel elever i procent

Antal enheter

de fristående enheterna

253 134 219

10 17 48

Förskola Grundskola Gymnasieskola

Andel i procent av samtliga elever i fristå- elever i samtenheter ende enheter liga enheter 2 3 16

us 36 54

us 4 14

*us = uppgift saknas.

Källa: Skolverket, privata aktörer inom förskola och skola.

Som framgår av tabellerna är det inom gymnasieskolan som ”de tio största” har högst andel både av antalet enheter och antalet elever.

Av de enskilda huvudmännen i förskolan är det 2013 omkring 200 som också driver grundskolor. Ett femtiotal enskilda huvudmän driver både grundskolor och gymnasieskolor. Endast tolv huvudmän har verksamhet i samtliga tre skolformer.

Vinster i välfärden Frågor om kvalitet, styrning och vinst i välfärden har blivit allt mer aktuella i debatten under senare år när en ökande del av verksamheten drivs i privat regi som en följd av konkurrensutsättning och ökad valfrihet för elever, brukare och patienter.

54 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

5. Privata utförare

I slutet av 2012 tillsatte regeringen en utredare med uppdrag att bland annat utreda vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och bör ställas på de som äger och driver företag inom välfärdssektorn. Utredningen avslutades i januari 2015 och föreslog bland annat en utökad tillståndsplikt för företag i socialtjänsten och ökade krav på dem som ska bedriva verksamhet inom utbildning och socialtjänst – krav som gällde insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet.

Efter regeringsskiftet tillsatte den nya regeringen, efter en överenskommelse med Vänsterpartiet i mars 2015 (sou 2015:7), en särskild utredare som ska utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras.15 Syftet med utredningen är att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. Utredningen ska bland annat också se över möjligheterna att förenkla regelverket för upphandling och göra det mer flexibelt, föreslå åtgärder för att reducera inträdes- eller tillväxthinder för idéburna aktörer inom välfärdssektorn samt föreslå regler för hur ekonomisk information för välfärdstjänster ska redovisas på enhetsnivå.

I utredningens direktiv sägs bland annat följande: ”Eventuella överskott ska som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de har uppstått. Det enda godtagbara undantaget från huvudregeln bör vara att privat insatt kapital, och medel motsvarande en låg ränta på kapitalet, inte behöver återinvesteras. Nya regler om hur offentliga anslag får användas för privat utförda välfärdstjänster bör därför starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på annat sätt föra ut medel från verksamheten, även i samband med försäljning.” Utredningen ska lämna förslag i dessa delar senast 1 november 2016.

I en rapport från 2015 har verksamheter som utförs i privat respektive offentlig regi inom vård, skola och omsorg jämförts på fem olika områden: kvalitet, personaltrivsel, löner, kvinnors karriärvägar och ekonomisk lönsamhet. 16 Nedan redovisas vissa av resultaten som gäller ekonomisk lönsamhet.

Ekonomisk lönsamhet mäts som rörelsemarginalen i företagen.17 Det är ett av flera vedertagna avkastningsmått för företag.

En jämförelse görs dels av rörelsemarginalen för alla företag inom välfärdssektorn i jämförelse med företag i totala tjänstesektorn för perioden 2007–2013 och dels av rörelsemarginalen 2013 för så kallade välfärdsföretag (företag som främst levererar tjänster till skattefinansierade kunder) i jämförelse med andra företag i välfärdssektorn (som främst säljer till privat finansierade 15. Direktiv 2015:22 Ett nytt regelverk för offentligt finansiering av privat utförda välfärdstjänster. samt tiläggsdirektiv, dir. 2015:100.

16. Förbättrad välfärd – sant och falskt om företagande i välfärden. Svenskt Näringsliv 2015.

17. Rörelsemarginal mäts som rörelseresultat/nettoomsättning och redovisas i procent.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 55

5. Privata utförare

kunder). Välfärdsföretagen, totalt 5 444 företag, omsatte totalt 68,2 miljarder kronor. Andra företag i välfärdssektorn, totalt 1 407 företag, omsatte 9,7 miljarder kronor. 18 Några resultat som kan utläsas från rapporten: • Rörelsemarginalen var i genomsnitt betydligt lägre för välfärdsföretag (4,6 %) jämfört med andra företag i välfärdssektorn (8,7 %). Lönsamheten i välfärdsföretagen var också lägre än för tjänsteföretagen i allmänhet (5,4 %).

• Lönsamheten bland välfärdsföretagen varierar mellan de olika delbranscherna och storleken på företagen. Den lägsta lönsamheten 2013 återfanns i vården (3,8 %) och den högsta inom omsorgen (5,6 %).

• Stora välfärdsföretag, i synnerhet i vården, har generellt en något lägre lönsamhet (2,0 %) än stora övriga företag i välfärdssektorn (6,1 %) resp. än övriga tjänstesektorn (4,2 %).

• De mindre välfärdsföretagen i vården och omsorgen har en (betydligt) högre lönsamhet än mindre välfärdsföretag i skolsektorn. De förra omsätter dock en förhållandevis liten del av den totala omsättningen för välfärdsföretag inom vården och omsorgen (17,8 respektive 22,2 %).

• Inom skolsektorn är omsättningen mer jämt fördelad mellan små och stora välfärdsföretag. De största skolföretagen bland välfärdsföretagen redovisar en högre lönsamhet (6,0 %) jämfört med de mindre skolföretagen (3,2–4,2 %).

• Mönstret mellan välfärdsföretag och övriga företag i välfärdssektorn skiljer sig ganska markant – de små företagen står för en högre andel av omsättningen i övriga välfärdsföretag.

• Sammantaget hade alla företag i välfärdssektorn, det vill säga när både skattefinansierade och privat finansierade företag inkluderas, en rörelsemarginal som var på samma nivå eller något högre än den genomsnittliga rörelsemarginalen i tjänstesektorn i stort under åren 2007–2013.

Som framgår av diagram 28 på sidan 57 är det utbildningsföretagen som generellt haft den lägsta rörelsemarginalen och hälso- och sjukvårdsföretagen som haft den högsta rörelsemarginalen. Bland utbildningsföretagen är det framförallt små och medelstora (20–99 anställda) som haft lägst marginal.

Bland hälso- och sjukvårdsföretagen är det framförallt de så kallade mikroföretagen (0–19 anställda) som haft högst marginal.

18. Studien av och uppdelningen i välfärdsföretag och andra företag i välfärdssektorn har gjorts av SCB, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, genom samkörning av Utförarregistret och registret över företag i undersökningen Företagens ekonomi.

56 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

5. Privata utförare

Diagram 28. Genomsnittlig rörelsemarginal, jämförelse tjänsteföretag, företag i välfärdssektorn 2007–2013 Procent Tjänstesektorn totalt Företag i välfärdssektorn Utbildningsföretag

Hälso- o sjukvårdsföretag

Omsorgsföretag

9 8 7

Procent

6 5 4 3 2 1 0 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Källa: Statistiska centralbyrån och Svenskt Näringsliv.

Enligt scb:s statistik om företagens ekonomi visar avkastningen för företag inom vård, omsorg och skola på starkare nyckeltal än den totala tjänstesektorn 2013, när den mäts som avkastning på totalt respektive eget kapital. 19 Avkastningen på totalt kapital är 10,8 procent för vård, skola och omsorg jämfört med 6,1 procent för tjänstesektorn som helhet. Avkastningen på det egna kapitalet är på motsvarande sätt 20,8 procent jämfört med 11 procent för hela tjänstesektorn.

Soliditeten för företag inom vård, omsorg och skola ligger enligt scb på 37 procent jämfört med 32 procent för tjänstesektorn totalt. Även likviditeten är högre – 157 jämfört med 105 procent. Av företagen inom vård, skola och omsorg är både soliditeten och likviditeten högst för företagen inom hälso- och sjukvården. scb redovisar slutligen också en jämförelse mellan företagen i vård, skola och omsorg och övriga tjänstesektorn för ytterligare tre avkastningsmått: rörelsemarginal, vinstmarginal och nettoomsättning per anställd. För samtliga av dessa tre mått visar företagen i vård, skola och omsorg sämre avkastning än tjänstesektorn i stort.

Rörelsemarginalen är 5,7 procent jämfört med 7,5 procent. Vinstmarginalen är 6,9 procent jämfört med 12,4 procent. Nettoomsättningen per anställd är 774 kronor jämfört med 1 691 kronor.

19. OE 29 SM 1501: Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013, Statistiska centralbyrån 2015.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 57

5. Privata utförare

Tabell 20. Jämförelse mellan olika avkastningsmått för företag i välfärdssektorn 2013* Procent, om inte annat anges

Företag Företag hälsoutbildning o sjukvård Avkastning totalt kapital Avkastning eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Nettoomsättning per anställd, kronor

Företag omsorg

Totalt vård, Totalt tjänsteskola, omsorg sektorn

9,2 20,9 37 132 4,5 5,5

11,5 21 50 188 6,6 7,8

10,9 20,4 43 140 5,6 6,8

10,8 20,8 45 157 5,7 6,9

6,1 11 32 105 7,5 12,4

776

1 107

553

774

1 691

*Notera att uppgifterna om rörelsemarginal i denna tabell inte stämmer överens med siffrorna från Svenskt Näringslivs rapport ovan eftersom populationerna inte är identiska.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sammanfattningsvis kan konstateras att lönsamheten i företag inom välfärdssektorn kan mätas på olika sätt och olika nyckeltal ger olika resultat när man jämför med tjänstesektorn i stort.

58 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

KAPITEL

6

Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare Det blir allt vanligare med en privat anställning inom skola, vård och omsorg. I dag är omkring en femtedel av de sysselsatta inom välfärden anställda vid sidan av den offentliga sektorn, medan verksamheten i stort sett är helt offentligt finansierad.

Det är inte helt enkelt att redovisa antalet sysselsatta privat inom de kommunala välfärdsuppdraget, då sådan inriktad statistik saknas. Vi använder och bearbetar i detta kapitel den befintliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken från scb för att på så sätt försöka beskriva utvecklingen av den privata sysselsättningen inom vård, skola och omsorg.

Sysselsättningen ökar främst hos privata arbetsgivare Det är främst hos privata företag som antalet sysselsatta inom vård, skola och omsorg ökar. Ökningen har varit stabil under hela perioden 2007–2013; år 2013 var ökningen cirka 14 000 sysselsatta personer eller 6 procent. Sysselsättningen i såväl kommuner och landsting som minskat under perioden 2007–2011, har under de två senaste åren ökat svagt. Även de statligt anställda inom utbildningsområdet ökar, det handlar dock främst om anställda inom universitet och högskolor.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 59

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

Tabell 21. Utveckling av sysselsatta i vård, skola och omsorg, efter sektor Tusentals personer

Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privat ägda företag Ideella organisationer o stiftelser

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

50 235 668 21 150

51 233 651 21 162

52 226 630 22 177

59 226 631 26 195

59 226 627 26 209

61 227 634 26 222

63 228 637 28 236

38

38

38

38

39

39

39

S:a vård, skola o omsorg 1 162

1 156

1 145

1 175

1 186

1 209

1 230

Anm.: I denna tabell ingår en del verksamheter som inte ingår i de kommunala välfärdstjänsterna såsom trafikskolor, universitet, tandvård och en hel del annan privatfinansierad verksamhet.

Källa: Statistiska centralbyrån, registerbaserad statistik RAMS 2007 SNI 85–88.

Sysselsatta inom branscherna utbildning, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg utgör cirka en fjärdedel av de sysselsatta på arbetsmarknaden. Sysselsättningen i dessa branscher har varit helt dominerade av den offentliga sektorn i många år. Under de senaste två decennierna har en bredare arbetsmarknad vuxit fram och det har skett en betydande ökning i antalet sysselsatta som är anställda i privata företag, medan antalet offentligt sysselsatta inom skola, vård och omsorg enbart ökat marginellt.

Diagram 29. Antal sysselsatta, förutom statligt sysselsatta, i vård, skola och omsorg år 2000 respektive 2013 Tusental

2000 1000

Antal sysselsatta i tusental

866

2013 893

800

600

400

277 200

126

0 Kommun, landsting/region o offentliga företag

Källa: Statistiska centralbyrån.

60 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Privata o ideella företag

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

Diagram 29 visar att sysselsättningsökningen inom skola, vård och omsorg mellan år 2000 och 2013 nästan helt skett i privat sektor.

Sedan år 2000 har antalet sysselsatta inom skola vård och omsorg ökat med omkring 200 000 personer, varav cirka 150 000 har anställts i privat regi. Även den totala sysselsättningen och befolkningen har ökat under perioden, men i något långsammare takt. Dessa tjänsters andel av den totala sysselsättningen har därmed ökat. I Sverige arbetade år 2013 drygt 26 procent av de sysselsatta inom skola, vård och omsorg, varav 20 procent för en offentlig arbetsgivare och 6 procent för en privat arbetsgivare. Merparten av tjänsterna i dessa branscher är huvudsakligen skattefinansierade. Här ingår dock även en mindre del privat finansierade tjänster som till exempel trafikskoleutbildning.

Tabell 22. Antal sysselsatta inom vård, skola och omsorg, fördelat på sektorer år 2000 respektive 2013 Tusental och procent

2000

2013

Förändring, antal

Förändring, %

Statligt anställda 41 Anställda i kommuner 623 Anställda i privata företag 90 Offentliga ägda företag 20 Anställda i landsting 223 Ideella organisationer o stiftelser 36 Summa 1 034

63 637 236 27 228 39 1 230

21 14 130 8 4 3 196

54 2 144 40 2 8 +19

Sysselsatta totalt

4 301

4 671

370

+9

Andel av sysselsättning, % Befolkningen

24 8 883

26 9 645

+9

Anm.: 2007 SNI 85–88. Notera att i denna tabell ingår en del verksamheter som inte ingår i de kommunala välfärdstjänsterna såsom trafikskolor, universitet, tandvård och en hel del annan privatfinansierad verksamhet.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (rams) från scb som används ovan, bygger på taxeringsuppgifter och har därför lång eftersläpning i publicering. En ytterligare nackdel är att det inte finns någon öronmärkning av skattefinansierad verksamhet. 20

20. Det pågår ett arbete på SCB med att ta fram statistik för att bättre kunna belysa välfärdsproduktionen i privat sektor, genom att kombinera utförarregistret med register baserad företags- och arbetsmarknadsstatistik. Något publicerat finns dock inte ännu.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 61

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

Konjunkturinstitutets (KI) beräkning över privat sysselsättning i kommunalt finansierade välfärdstjänster Det finns i dag ingen fullständig sysselsättningsstatistik specifikt över de skattefinansierade kommunala välfärdstjänsterna. skl har i olika sammanhang hänvisat till Konjunkturinstitutets (ki) beräkning över vad de kommunalt finansierade medlen räcker till. Den bygger på en teoretisk framräkning av hur många anställda medlen för köp av verksamhet räcker till för att finansiera lönekostnaderna. Enligt denna beräkning uppgår den kommunalt finansierade privata sysselsättningen idag till cirka 150 000 personer. Detta kan jämföras med cirka 37 000 för tjugo år sedan.

I diagram 30 nedan visas ki:s beräkning av den kommunala sysselsättningen 1993–2015. Noterbart är att ”landstingsverksamheten” i privat regi har varit tämligen stabil sedan slutet av 1990-talet. Det är främst i de primärkommunala välfärdstjänsterna de privata företagen har ökat. ki:s uppskattning är dock enbart uppdelad på sektor och inte på verksamhetsområden.

Diagram 30. Sysselsatta i privat sektor i kommunalt finansierade välfärdstjänster 1993–2014 samt prognos 2015–2016 Antal i tusentals personer Sektorn

Kommuner

Landsting

180 160

Tusental personer

140 120 100 80 60 40 20 0 1993

1995

1997

1999

2001

Källa: Konjunkturinstitutet.

62 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

SKL:s bearbetning av RAMS-statistiken För att bättre belysa antalet sysselsatta verksamhetsvis inom vård, skola och omsorg i privat sektor 21 har vi valt att se på rams-statistiken från scb på en mer detaljerad sni-nivå (se bilaga 4). En bearbetning har gjorts som utesluter vissa koder, vilka inte ingår i den kommunala skattefinansierade verksamheten. Därmed erhålls en uppskattning av antalet sysselsatta i den huvudsakligen kommunala skattefinansierade verksamheten år 2013. 22 Vi har valt att ta bort tandvården ur denna jämförelse då vuxentandvården i stor utsträckning finansieras privat och inte via skattemedel. Däremot har vi valt att låta de personliga assistenterna ingå, trots att denna verksamhet huvudsakligen finansieras via Försäkringskassan.

Resultatet av beräkningen blir att cirka 225 000 personer uppskattas ha privat anställning inom välfärdstjänsterna, vård, skola och omsorg år 2013. Det innebär att omkring 21 procent av de sysselsatta inom skola, vård och omsorg arbetar i privata företag eller i den ideella sektorn. Merparten arbetar i de privata företagen medan de är förhållandevis få inom den ideella sektorn (se tabell 23 på sidan 64).

Det är betydligt fler sysselsatta än vad Konjunkturinstitutets beräkning ger.

En förklaring är att en del personer är sysselsatta med både skattefinansierad och privat finansierad verksamhet, men den stora skillnaden är att de personliga assistenterna, inte kommer med i ki:s beräkning, eftersom finansieringen av personliga assistenter sker via bidrag från Försäkringskassan. 23 De personliga assistenterna är emellertid en del av skattefinansierad vård och omsorg och ingår därför i våra beräkningar över sysselsättningen.

Många privat sysselsatta inom övrig vård och omsorg Inom det kommunala vård- och omsorgsområdet arbetar cirka 430 000 personer. Av dem är cirka 118 000 sysselsatta i privat sektor. De vanligaste arbetet för de privat anställda är att arbeta som personlig assistent/vårdare. Medan den kommunalt anställde arbetar vanligtvis inom äldreomsorgen.

Enligt statistiken arbetar cirka 40 000 personer inom äldreomsorgens hemtjänst och särskilda boenden i privat sektor. Andelen privat är därmed cirka 15 procent av de sysselsatta inom äldreomsorgen, vilket är relativt oförändrad andel jämfört med 2012.

21. Som sysselsatt/förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka

under november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden till exempel på grund av sjukdom, ingår. Detta är samma definition som används i arbetskraftsundersökningarna (AKU).

22. Statistiken finns mer noggrant indelad på femsiffrig SNI nivå från år 2007. Det går då att exkludera uppenbart icke skattefinansierad verksamhet. Trots detta kan i mindre omfattning ingå verksamhet som inte är skattefinansierad. Vi utesluter även den statliga högskoleutbildningen och tandvården.

23. KI:s beräkning utgår ifrån medlen utbetalade för köp av verksamhet.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 63

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

Tabell 23. Sysselsatta efter sektor i det i huvudsak skattefinansierade kommunala välfärdsområdet år 2013 Tusental personer samt andel i procent

Offentlig o offentliga bolag

Privat o ideella organisationer

Totalt, tusental

Andel privat, %

Hälso- o sjukvård Äldreomsorg Övrig vård o omsorg Skola

231 224 80 318

48 40 79 60

279 264 159 377

17 15 50 16

varav: Förskola Grundskola Gymnasieskola Summa

99 169 50 853

26 23 11 226

125 192 61 1 079

21 12 19 21

Anm.: SKL bearbetning registerbaserad arbetsmarknadsstatistik SNI2007 85, 86, 87, 88 bearbetad så att en del undergrupper som inte är skattefinansierade har exkluderats. Tandvård inte med.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Inom den sociala omsorgen har det skett en snabb ökning av anställningar hos privata utförare. Detta är särskilt tydligt inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Omfattningen av stöd och omsorg enligt lss och personliga assistenter har ökat mycket kraftigt under det senaste decenniet och en stor del av arbetsmarknaden har kommit att bli i privat regi. Två tredjedelar av de som arbetar som personliga assistenter/vårdare har en privat arbetsgivare. Uppskattningsvis kan det röra sig om cirka 50 000 personliga assistenter som är anställda privat, privata företag eller i ideella organisationer.

Antalet personliga assistenter fortsätter att öka 2013.

I skolans områden är ungefär 16 procent av arbetskraften privat anställda.

Det är inom förskolan och gymnasieskolan som de privata arbetsgivarna är mest förekommande, med omkring en femtedel av sysselsättningen. Inom grundskolan uppgår de privat anställda till 12 procent. I de privata skolföretagen arbetar cirka 46 000 personer och i ideella företagen cirka 11 000 personer, vilket kan jämföras med de totalt cirka 377 000 personer sysselsatta i förskolan och skolan.

Inom hälso- och sjukvården arbetar omkring 48 000 personer i privat sektor. När det gäller den specialiserade somatiska vården dominerar fortfarande landstingen helt som arbetsgivare, enbart ett par procent av de anställda har privat arbetsgivare. Däremot är den privata verksamheten omfattande inom primärvården där omkring 40 procent är privat anställda (diagram 31 på sidan 65).

64 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

Diagram 31. Andel privata sysselsatta inom olika delar av vård, skola och omsorg år 2013 Procent Hälso- o sjukvård Äldreomsorg Övrig vård o omsorg Förskola Grundskola Gymnasieskola Privat andel totalt 0

10

20

30

40

50

Procent Källa: Statistiska centralbyrån.

De flesta privat anställda inom välfärden arbetar i storstadsregionerna Det är markant skillnad över andelen privata sysselsatta inom vård, skola och omsorg i landets olika delar. I Stockholms län är andelen privat sysselsatta nära 40 procent. I många län ligger andelen privat sysselsatta kring 15–20 procent.

Lägst antal och andel privat sysselsatta finns i Blekinge och Kalmar. En stor del av den privata arbetsmarknaden inom skola, vård och omsorg finns såleDiagram 32. Andel privat sysselsatta i kommunala välfärdstjänster år 2013 per län Procent 40 35 30

Procent

25 20 15 10 5

St oc kh ol Go m Ö st tlan er d Vä götl st an m d an lan d Sk å Up ne ps ala Ri ke Sö Ha t de lla rm nd an Gä lan vle d V: a bor Gö g ta Kr lan on d ob e Da rg lar Jä na m tla nd Ö re Vä bro Vä rm st er lan no d rr Jö land nk ö No pin rrb g Vä o st tte er n bo tt Bl en ek in ge Ka lm ar

0

Källa: Statistiska centralbyrån.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 65

6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

des i storstadsregionen. De tre storstadsregionerna svarar tillsammans för mer än 60 procent av den totala privata sysselsättningen i vård, skola och omsorg.

Anställda i privat sektor som är utrikesfödda Knappt en fjärdedel av de anställda i den privata välfärden är utrikesfödda.

Det är en högre andel inom primärkommunala (24 %) än inom den landstingskommunala verksamheten (17 %). Det är en mycket tydlig storstadskoncentration. Närmare 60 procent av de utrikesfödda som arbetar inom skola och omsorg arbetar i Storstockholms kommuner. I den landstingspecifika verksamheten är andelen utrikesfödda också störst i Stockholms län.

Diagram 33. Andel utrikesfödda bland sysselsatta hos privata utförare i olika landsting år 2013 Procent 25

20

Procent

15

10

5

St oc kh ol m Sö Upp de sa rm la Ö an st la er nd gö tl Jö and nk öp Kr in on g ob er Ka g lm Bl ar ek in ge Sk ån H e V: alla a Gö nd ta Vä land rm lan Ö d Vä re b st m ro an lan Da d l Gä arna vle b Jä org Vä mt st lan er d b No otte rrb n ot te n Ri k Bl et ek in g Ka e lm ar

0

Källa: Statistiska centralbyrån.

66 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

BILAGA

1

Definitioner Kommuner Som underlag används uppgifter som finns i den officiella nationella statistiken och som beskriver kommunernas marknadsanvändning. Kostnadsuppgifterna är hämtade från scb:s Räkenskapssammandrag (rs) för åren 2006–2014.

Materialet utgår också från den verksamhetsindelning som följer utifrån rs.

• Politisk verksamhet stöd till politiska partier, revision och liknande verksamhet.

• Infrastruktur, skydd m.m. fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällsskydd.

• Fritid och kultur stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar, bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musik- och kulturskola.

• Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skolväsendet för barn och ungdom (inklusive förskoleklass) samt vuxenutbildning.

• Vård och omsorg primärvård, hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I detta innefattas boende i särskilda boendeformer, hemtjänst och färdtjänst. Individ- och familjeomsorg omfattar kostnader för socialbidrag, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling.

• Särskilt riktade insatser flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder.

• Affärsverksamhet näringsliv och bostäder, kommunikationer samt energi, vatten och avfall.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 67

Bilaga 1 • Definitioner

Kostnad Kostnad definieras som bruttokostnaden minskad med dels interna intäkter (intäkter från andra förvaltningar i kommunen) dels med intäkter från andra kommuner och landsting.

Interkommunala köp Kostnaderna för köp från andra kommuner minskas med försäljningsintäkter från andra kommuner, landsting och regioner på riksnivå och därmed försvinner stor del av de interkommunala köpen från statistiken. Det gäller framförallt inom de pedagogiska verksamheterna och särskilt gymnasieverksamheten där kommunerna köper många platser av varandra.

De kommunala bruttokostnaderna före avdrag för försäljning till andra kommuner och landsting uppgick till knappt 11 miljarder kronor 2013, varav den pedagogiska verksamheten står för 9,3 miljarder.

Tabell 24. De kommunala bruttokostnaderna, före avdrag för försäljning till andra kommuner, landsting och regioner 2014 Miljoner kronor

Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m.

Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Summa verksamhet

69 424 26 9 371 973 134 10 996

Källa: Statistiska centralbyårn.

Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten. När kostnader ställs i förhållande till totala kostnader är det summan av egentlig verksamhet som avses.

Köp av verksamhet Kostnader för entreprenad och köp av kärnverksamhet avser kostnader för köp där avtal finns med en extern producent. Med en entreprenad menas en verksamhet eller delverksamhet av större omfattning. Köp av verksamhet är ett vidare begrepp än entreprenad. Hit räknas även verksamhet med extern producent grundat på peng- eller checksystem och bidrag till fristående skolor, liksom köp från annan kommun, landsting eller staten. Försäljning till andra kommuner och landsting är exkluderade på riksnivån för att undvika dubbelredovisning av kostnaden.

68 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Bilaga 1 • Definitioner

Observera att insamlingen av statistik avseende köp av verksamhet har förändrats jämfört med tidigare år. Från och med 2011 efterfrågas enbart köp av kärnverksamhet (till exempel grundskola eller vård och omsorg för äldre). Tidigare ingick även köp av stödverksamhet (till exempel städning eller fastighetsskötsel) i kostnaden för köp av verksamhet. I denna rapport har därför kostnaderna för köp av verksamhet 2006–2010 räknats om, så att stödverksamhet exkluderas och kostnaderna blir jämförbara med år 2011–2014. Vissa av beräkningarna har inte gått att göra exakt utan schabloner har används.

Jämfört med tidigare års rapporter innebär det nya sättet att redovisa att andelen köp av verksamhet minskar med i genomsnitt 1–2 procentenheter per år. Däremot är förändringstakten mellan åren ungefär densamma som tidigare.

Begreppet entreprenad och köp av kärnverksamhet definieras i den kommunala kontoplanen Kommun-Bas (konto 463). Följande grundläggande förutsättningar ska vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent.

2. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi.

3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna (gäller för kärnverksamheterna).

Externa varor Externa varor innehåller förutom inköp av varor i allmän bemärkelse även andra inköp samt vissa entreprenader, till exempel husbyggnadsentreprenader och anläggnings- och reparationsentreprenader.

Tjänster och bidrag

skl:s egen summering av tre kostnadsindelningar i rs som avser externa köp: • Varor och tjänster (till exempel entreprenad och köp av stödverksamhet, konsulttjänster).

• Bidrag och transfereringar. (Bland annat ingår ekonomiskt bistånd och ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans här. Bidrag till fristående skolor ingår inte här utan redovisas under Köp av verksamhet.)

• Externa lokalhyror. Övriga kostnader Totala kostnader minskat med köp av verksamhet, externa varor samt tjänster och bidrag. Övriga kostnader avser i huvudsak verksamhet i egen regi och bland annat ingår alla personalkostnader här.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 69

Bilaga 1 • Definitioner

Privata utförare I begreppet privata utförare ingår föreningar och stiftelser (ideella och ekonomiska föreningar samt stiftelser och Svenska kyrkan), privata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag, andra kommuners kommunala företag) och enskilda personer (personliga assistenter, kontaktpersoner och familjehemsplaceringar).

Offentliga utförare I begreppet offentliga utförare ingår kommunens egna kommunala företag, andra kommuner, kommunalförbund, landsting och stat.

70 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Bilaga 1 • Definitioner

Landsting och regioner Som underlag används uppgifter som finns i den officiella nationella statistiken. Kostnadsuppgifterna är hämtade från scb:s Räkenskapssammandrag (rs) för åren 2006–2014.

Materialet utgår från den verksamhetsindelning som följer utifrån vi 2000.

• Primärvård hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser.

• Specialiserad somatisk vård hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.

• Specialiserad psykiatrisk vård hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.

• Tandvård allmäntandvård, kollektiv tandvård, specialisttandvård, sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samt tandtekniska laboratorier.

• Övrig hälso- och sjukvård verksamhet som inte relateras till vårdtillfälle eller besök exempelvis forskning, fou, folkhälsoarbete, lss och social verksamhet.

• Regional utveckling utbildning, kultur, trafik och infrastruktur och allmän regional utveckling.

• Politisk verksamhet landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämndernas möten och konferenser, landstingens revisorer samt bidrag till politiska partier och skl24.

Kostnader totalt • Köp av verksamhet = köp av hela verksamheter. Se även under ”Lämnade bidrag”.

• Externa varor = läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material. Här ingår även tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, livsmedel/råvaror, energi samt förbrukningsinventarier och -material.

• Tjänster = verksamhetsanknutna tjänster såsom köp av laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster med mera. Här redovisas även kostnader för inhyrd personal från personaluthyrningsföretag, köpt patientkost, hyror, resekostnader, transporter med mera.

• Bidrag = bidrag till enskilda personer, företag, föreningar med flera. Med bidrag avses en ersättning som lämnas i understödjande syfte. Observera att ersättningar som svarar mot utförd verksamhet, där avtal eller liknande finns som reglerar motprestationen, redovisas istället som köp av verksamhet.

24. År 2007 gjordes ett förtydligande i anvisningarna, kostnaderna ska avse administrationen för den politiska ledningsfunktionen (främst för politiska sekreterare) men inte sammanträdesadministration, nämndsekreterare och dylikt.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 71

Bilaga 1 • Definitioner

• Övriga kostnader = totala kostnaden minskat med köp av verksamhet, externa varor samt tjänster och bidrag. Här ingår bland annat kostnader för den egna personalen.

Vid uppgift om andel av kostnad används nettokostnaden 25 som är det kostnadsbegrepp som används i landstingens Räkenskapssammandrag. Kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen är exkluderad.

Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna 26.

I begreppet privata utförare ingår:

• Privata företag = alla företag förutom de som tillhör den egna ”landstingskoncernen”. Här ingår aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, personalkooperativ samt personliga företag (till exempel läkare med personligt företag).

• Ideella föreningar och stiftelser Observera att stiftelser som ingår i landstingskoncernen redovisas under landstingsägda bolag.

• Hushåll och individer Observera att läkare med personligt företag redovisas under privata företag.

I begreppet offentliga utförare ingår:

• Andra landsting/regioner • Landstingsägda bolag = bolag, föreningar med mera som ingår i koncernredovisningen. Observera: landstingsägda företag med mera inom andras landstingskoncerner redovisas under privata företag.

• Kommuner (inklusive Region Gotland) och kommunägda bolag.

• Statliga myndigheter till exempel Försäkringskassan.

25. Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter vilket är den kostnad som landstingen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Det innebär att kostnader för verksamhet som producerats till andra än den egna befolkningen och patientavgifter har räknats av.

26. Exempel på serviceverksamheter är administration, fastighetsförvaltning, städ och kök.

72 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

BILAGA

2

Tabeller kommuner Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014 Kommunernas totala kostnader och fördelning på olika kostnadsslag Miljoner kronor

2006

2007

Totala kostnader egentlig verksamhet 405 446 425 260 varav köp av verksamhet 47 870 52 632 varav externa varor 19 753 20 051 varav tjänster och bidrag 51 700 52 585 varav övriga kostnader 286 123 299 995

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

447 115 459 338 473 704 489 899 505 719 522 309 543 336 58 966 66 212 73 044 77 032 81 942 87 645 93 129 21 305 20 980 22 080 22 478 21 947 21 901 22 333 55 513 58 609 60 028 69 391 70 186 72 640 74 590 311 332 313 540 318 550 320 995 331 641 340 123 353 284

Totala kostnader per verksamhet Miljoner kronor

Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m.

Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser

4 804 5 003 30 522 31 174 20 706 21 875 179 914 187 499 159 692 168 038 9 807 11 672

5 305 5 579 5 722 5 997 5 950 6 021 6 654 33 058 35 043 35 516 36 809 38 270 39 254 40 025 22 871 22 991 23 951 24 824 25 818 26 587 27 457 196 411 201 227 206 889 213 364 219 733 225 932 235 193 178 619 184 295 190 227 197 468 204 108 211 649 219 385 10 850 10 204 11 397 11 437 11 839 12 866 14 619

Kommunernas köp av verksamhet Miljoner kronor

Köp av verksamhet totalt 47 870 varav privata leverantörer 40 804 varav offentliga leverantörer 7 066

52 632 42 106 10 526

58 966 49 628 9 338

66 212 55 865 10 347

73 044 61 955 11 089

77 032 67 102 9 913

81 942 71 729 10 113

87 645 75 678 11 936

93 129 89 959 12 133

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 73

Bilaga 2 • Tabeller kommuner

Köp från privata leverantörer, fördelat per organisationsform Miljoner kronor

Privata företag Föreningar o stiftelser Enskilda

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

29 009 10 704 1 091

29 985 10 958 1 163

36 628 11 863 1 137

42 019 12 638 1 207

47 369 13 160 1 426

51 580 14 214 1 308

55 814 14 618 1 297

61 422 13 460 797

66 535 13 766 658

42 3 597 610 28 681 25 626 340

41 4 725 660 31 819 28 468 500

44 5 556 704 34 680 31 156 813

49 5 503 777 35 661 34 113 929

21 6 015 847 37 565 36 341 1 153

38 6 800 907 39 666 38 694 1 540

37 6 656 919 41 644 41 715 2 154

29 1 928 499 27 880 25 088 441

30 2 596 509 30 549 27 530 741

30 2 305 564 32 442 30 911 850

23 2 508 614 34 615 32 920 1 050

29 2 730 644 36 171 34 727 1 377

36 2 684 671 38 274 37 387 1 907

3 209 32 442 21 483 10 567 392

2 736 34 615 23 396 10 870 350

3 479 36 171 26 267 9 761 143

3 349 38 274 28 329 9 875 70

10 149 9 304 10 946

11 062 10 300 10 916

11 745 11 077 10 995

12 477 12 117 10 815

Köp av verksamhet fördelat per verksamhet Miljoner kronor

Politisk Infrastruktur Kultur/fritid Pedagogisk Vård/omsorg Riktade insatser

32 2 346 524 23 639 21 211 135

40 3 056 566 25 544 23 166 261

Köp från privata leverantörer fördelat per verksamhet Miljoner kronor

Politisk Infrastruktur Kultur/fritid Pedagogisk Vård/omsorg Riktade insatser

27 1 728 405 19 958 18 558 128

25 1 565 453 19 695 20 152 216

29 1 718 453 24 891 22 230 306

Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet, fördelat per leverantör Miljoner kronor

Offentliga leverantörer 3 681 Privata leverantörer 19 958 varav privata företag 11 890 varav föreningar o stiftelser 7 826 varav enskilda 242

5 848 19 695 11 402 7 982 311

3 789 24 891 15 862 8 697 332

3 939 27 880 18 181 9 319 381

4 131 30 549 20 206 9 716 626

Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet, fördelat per delverksamhet Miljoner kronor

Förskola Grundskola Gymnasieskola

6 002 6 578 7 403

6 570 6 810 8 336

7 440 7 565 9 593

74 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

8 393 8 279 10 464

9 452 9 069 11 180

Bilaga 2 • Tabeller kommuner

Vård och omsorg – köp av verksamhet, fördelat per leverantör Miljoner kronor

2006 Offentliga leverantörer 2 653 Privata leverantörer 18 558 varav privata företag 15 113 varav föreningar o stiftelser 2 646 varav enskilda 799

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

3 015 20 152 16 636 2 731 784

3 396 22 230 18 564 2 912 754

3 380 25 088 21 270 3 044 774

3 626 27 530 23 645 3 135 749

3 196 30 911 26 739 3 322 850

3 696 32 920 28 744 3 403 773

3 964 34 727 30 802 3 345 580

4 326 37 387 33 434 3 486 467

21 597 1 929 4 496 497

24 343 2 054 4 808 331

26 102 2 140 5 090 361

27 953 2 172 5 399 451

29 964 2 441 6 036 484

Vård och omsorg - köp av verksamhet, fördelat per delverksamhet Miljoner kronor

Omsorg om äldre o personer med funktionsnedsättning 13 964 Missbrukarvård för vuxna 1 788 Barn o ungdomsvård 3 753 Övrig IFO inkl. familjerätt 338

14 913 1 815 3 968 367

16 593 1 929 4 435 396

19 275 1 867 4 394 494

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 75

Bilaga 2 • Tabeller kommuner

76 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

BILAGA

3

Tabeller landsting och regioner Landstingens och regionernas köp av verksamhet 2006–2014 Verksamhetens totala kostnader Samtlig verksamhet Miljoner kronor

2006 Köp av verksamhet Tjänster Bidrag Externa varor Övriga kostnader Totalt

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

29 516 31 495 34 007 37 721 40 714 44 074 49 528 51 954 54 759 25 471 26 071 27 643 28 954 29 409 30 984 31 859 33 644 35 564 12 622 14 179 14 711 15 512 17 059 17 278 19 696 20 858 22 491 38 232 39 842 41 963 44 131 44 668 45 088 44 613 44 726 46 462 115 006 117 864 122 554 124 272 126 674 131 335 136 433 142 106 148 490 220 847 229 451 240 878 250 590 258 524 268 759 282 129 293 288 307 766

Köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård Primärvård Miljoner kronor

Köp från: Privata företag 5 923 Ideella föreningar o hushåll 106 Stat 4 Andra landsting 276 Bolag inom egna koncernen 57 Kommuner o komm bolag 303 Länder utanför Sverige 0 S:a köp av verksamhet 6 723 Nettokostnad

28 525

6 669 108 5 295 77 283 3 7 514

7 647 106 1 315 86 273 3 8 515

8 739 112 –11 302 132 254 1 9 645

10 215 71 1 313 128 267 0 11 121

11 385 116 –2 286 137 312 1 12 370

12 180 134 4 332 143 275 0 13 063

13 178 133 1 318 152 300 0 14 082

14 055 134 8 313 163 246 1 14 920

29 644

31 869

33 237

34 277

35 301

37 308

38 407

39 189

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 77

Bilaga 3 • Tabeller landsting och regioner

Somatisk vård Miljoner kronor

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Köp från: Privata företag 6 448 Ideella föreningar o hushåll 418 Stat 20 Andra landsting 5 494 Bolag inom egna koncernen 3 852 Kommuner o komm bolag 89

5 887 488 –16 5 826 4 486 120

5 992 543 5 6 255 5 029 119

6 748 565 –23 6 713 5 710 101

7 306 453 5 6 768 6 245 44

7 841 606 16 7 134 6 411 26

8 205 589 16 7 534 6 832 50

8 699 699 17 7 384 7 096 40

9 317 722 63 7 715 7 223 116

Länder utanför Sverige S:a köp av verksamhet

4 16 325

10 16 801

8 17 952

14 19 829

20 20 840

26 22 059

24 23 250

21 23 957

25 25 181

89 846

93 781

98 859 102 955 106 013

110 147

113 466

117 901

124 817

Köp från: Privata företag 994 Ideella föreningar o hushåll 93 Stat 0 Andra landsting 468 Bolag inom egna koncernen 2 Kommuner o kommunala bolag 24 Länder utanför Sverige 0 S:a köp av verksamhet 1 581

1 119 112 3 535 6 28 0 1 802

1 116 105 5 591 5 28 0 1 849

1 267 113 –6 664 15 30 1 2 085

1 441 93 0 658 10 24 2 2 228

1 663 137 –1 691 14 21 3 2 527

1 612 126 34 708 15 48 1 2 544

1 771 133 0 710 14 96 0 2 724

1 809 139 2 684 14 43 0 2 693

16 003

16 846

17 545

17 773

18 032

18 686

19 118

20 775

20 481

Köp från: Privata företag 573 Ideella föreningar o hushåll 2 Stat 33 Andra landsting 16 Bolag inom egna koncernen 496 Kommuner o kommunala bolag 1 Länder utanför Sverige 0 S:a köp av verksamhet 1 120

609 4 38 15 657 1 0 1 324

668 8 38 22 651 0 0 1 387

733 10 43 21 763 0 0 1 572

776 6 32 28 802 1 0 1 646

831 1 30 25 950 0 0 1 837

869 –2 31 27 902 0 0 1 828

922 1 32 28 916 0 1 1 901

858 1 35 25 1380 0 0 2 300

Nettokostnad

4 815

4 954

4 915

4 975

5 061

5 222

5 191

5 392

Nettokostnad Psykiatrisk vård Miljoner kronor

Nettokostnad Tandvård Miljoner kronor

4 658

78 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Bilaga 3 • Tabeller landsting och regioner

Övrig hälso- och sjukvård Miljoner kronor

2006 Köp från: Privata företag Ideella föreningar o hushåll Stat Andra landsting Bolag inom egna koncernen Kommuner o komm bolag Länder utanför Sverige S:a köp av verksamhet Nettokostnad

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

888 9 4 129 107 19

995 20 4 85 82 19

1 034 11 7 86 19 21

1 124 9 6 109 20 23

1 041 7 8 97 21 37

1 125 19 15 133 20 15

1 130 17 16 142 20 22

1 300 30 22 174 22 15

1 155 23 62 178 32 27

1 1 157

0 1 206

2 1 180

2 1 292

2 1 213

0 1 327

0 1 348

6 1 569

5 1 481

12 816

14 296

14 661

14 735

15 044

15 824

16 610

17 292

17 933

16 457 773 55 7268 5791 442 13 30 799

18 612 809 10 7809 6640 408 19 34 306

20 779 629 46 7863 7206 374 24 36 921

22 845 879 58 8269 7531 374 30 39 987

23 995 864 101 8744 7912 395 26 42 037

25 869 997 72 8615 8200 451 28 44 232

27 195 1019 170 8915 8812 432 31 46 574

173 615 178 340

185 019

191 725 199 565 207 812

Hälso- och sjukvård, exkl. politisk verksamhet Miljoner kronor

Köp från: Privata företag 14 826 Ideella föreningar o hushåll 628 Stat 61 Andra landsting 6382 Bolag inom egna koncernen 4513 Kommuner o kommunala bolag436 Länder utanför Sverige 6 S:a köp av verksamhet 26 852 Nettokostnad

15 279 732 35 6756 5308 451 13 28 574

151 849 159 382 167 887

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 79

Bilaga 3 • Tabeller landsting och regioner

Köp av verksamhet inom regional utveckling Regional utveckling, exkl. politisk verksamhet Miljoner kronor

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Köp från: Privata företag 2 454 Ideella föreningar o hushåll 35 Stat 4 Andra landsting 14 Bolag inom egna koncernen 39 Kommuner o komm bolag 241 Länder utanför Sverige 0 S:a köp av verksamhet 2 787

2 718 35 3 13 38 239 0 3 047

2 974 59 2 16 37 281 3 3 371

3 183 52 0 16 32 261 1 3 544

3 280 63 2 17 38 253 132 3 785

3 792 109 108 20 38 25 0 4 092

6 863 122 25 35 364 32 32 7 473

7 137 64 41 34 397 20 20 7 712

7 388 71 163 31 441 46 31 8 172

Nettokostnad

14 378

15 658

16 112

17 698

17 989

22 542

23 402

25 231

Köp från: Privata företag 2 412 Ideella föreningar o hushåll 3 Stat 0 Andra landsting 1 Bolag inom egna koncernen 33 Kommuner o kommunala bolag 0 Länder utanför Sverige 0 S:a köp av verksamhet 2 448

2 681 2 0 0 32 0 0 2 715

2 932 3 0 0 32 0 0 2 966

3 135 3 0 0 32 0 0 3 169

3 238 12 –1 0 33 0 0 3 281

3 718 16 102 0 32 0 0 3 867

6 799 33 16 20 362 33 32 7 293

7 092 12 38 21 390 20 21 7 594

7 346 18 159 17 434 43 30 8 047

Nettokostnad

9 822

10 978

11 205

11 805

12 716

17 241

17 771

19 368

13 048

därav Trafik och infrastruktur Miljoner kronor

8 703

80 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Bilaga 3 • Tabeller landsting och regioner

Köp av verksamhet inom politisk verksamhet Politisk verksamhet avseende hälso- o sjukvård och regional utveckling Miljoner kronor

2006 Köp från: Privata företag 2 Ideella föreningar o hushåll 10 Stat 1 Andra landsting 0 Bolag inom egna koncernen 0 Kommuner o kommunala bolag 0 Länder utanför Sverige 0 S:a köp av verksamhet 13 Nettokostnad

1 240

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

0 8 0 0 0 0 0 8

0 7 0 0 0 0 0 7

0 7 0 0 0 0 0 7

0 7 0 0 0 0 0 7

–1 9 0 0 0 0 1 9

1 7 0 0 0 0 0 9

0 8 0 0 0 0 0 8

0 8 0 0 0 0 0 8

1 241

1 318

1 342

1 290

1 329

1 323

1 434

1 484

21 795 868 10 7 824 6 672 670 20 37 858

24 059 699 48 7 880 7 244 627 156 40 713

26 637 997 166 8 289 7 570 399 31 44 089

30 859 993 127 8 779 8 276 426 58 49 518

33 007 1 069 113 8 649 8 598 470 47 51 953

34 583 1 100 334 8 946 9 254 479 63 54 759

Köp av verksamhet i samtliga verksamheter Samtlig verksamhet Miljoner kronor

Köp från: Privata företag 17 282 Ideella föreningar o hushåll 673 Stat 65 Andra landsting 6 396 Bolag inom egna koncernen 4 552 Kommuner o kommunala bolag677 Länder utanför Sverige 6 S:a köp av verksamhet 29 652 Nettokostnad

17 997 775 38 6 769 5 346 690 13 31 629

19 432 839 56 7 284 5 828 723 16 34 178

166 137 175 002 184 863 191 068 197 328 204 336 215 759 223 328 234 351

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 81

Bilaga 3 • Tabeller landsting och regioner

82 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

BILAGA

4

SNI-koder Definition av ingående koder i sysselsättningen över skola, vård och omsorg Sysselsättningsstatiken grundar sig på Standard för Svensk näringsindelning (sni 2007).

Skola 85100

Förskolor

85201 85202

Grundskola Grundskolor och förskoleklasser Grundsärskolor

85311 85312 85321 85322 85323

Gymnasieskola Gymnasieskolans studieförberedande linjer Kommunala vuxenskolor o.d.

Gymnasieskolans yrkesinriktade linjer Gymnasiesärskolor Andra gymnasieskolor

Hälso- och sjukvård 86101 86102 86103 86211 86212 86221 86222 86901

Slutenvårdskliniker för primärvård Slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård Slutenvårdskliniker för psykiatrisk sjukvård Primärvårdsmottagningar med läkare m.m.

Andra allmänpraktiserande läkarmottagningar Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, på sjukhus Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, ej på sjukhus Medicinska laboratorier o.d.

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 83

Bilaga 4 • SNI-koder

Hälso- och sjukvård, forts 86902 86903 86905 86909

Företag för ambulanstransporter och ambulanssjukvård Distriktssköterskemottagningar, barnavårdscentraler o.d.

Enheter för fysioterapeutisk verksamhet o.d.

Andra öppna enheter för hälso- och sjukvård, utan läkare

Vård och omsorg 87301 88101

87100 87201 87202 87203 87302 87901 87902 88102 88910 88991 88992

varav Äldreomsorg Servicehus, servicelägenheter för äldre samt ålderdomshem Hemtjänst, dagcentraler o.d. för äldre varav Övrig vård och omsorg Vårdhem Hem med särskild service för personer med utvecklingsstörning eller psykiska funktionshinder Hem med särskild service för barn och ungdomar med missbruksproblem Hem med särskild service för vuxna med missbruksproblem Gruppbostäder o.d. för funktionshindrade personer Hem för barn och ungdomar med sociala problem Kvinnohus, övernattningshem för hemlösa o.d.

Hemtjänst, dagcentraler, personlig assistans o.d. för funktionshindrade personer Familjedaghem, fritidshem o.d.

Byråer för öppna sociala insatser för barn och ungdomar Dagcentraler o.d. för vuxna missbrukare

Observera! Ingår ej i denna sammanställning Tandvård 86230 86904

Tandläkarmottagningar Tandhygienistmottagningar

Källa: Statistiska centralbyrån.

84 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Köp av verksamhet 2014 Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 Kommuner, landsting och regioner köper allt mer verksamhet och ökningen mellan åren 2006–2014 var större de första åren, men har därefter planat ut. Utvecklingen skiljer sig emellertid inom olika verksamhetsområden. Det finns även stora skillnader mellan enskilda kommuner, landsting och regioner.

Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingen och i denna skrift får du på ett samlat och enkelt sätt ta del av fakta inom de olika delområdena. I årets upplaga redovisas förutom omfattningen på verksamhetsköp i ekonomiska termer och valfrihetssystemens utveckling. Även uppgifter om hur stor andel av de anställda inom vård, skola och omsorg som har privat arbetsgivare presenteras samt utvecklingen av privata utförare av de offentligt finansierade välfärdstjänsterna.

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-509 59 90.

Pris 100 kr exkl. moms och porto.

ISBN 978-91-7585-079-5

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Telefon 08-452 70 00 www.skl.se