7585 158 7 by Sveriges Kommuner och Landsting

2014 öppna jämförelser 2014

öppna jämförelser cancersjukvård – jämförelser mellan landsting

Cancersjukvård

jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting

Cancer inlaga korr 4.indd 1

2014-12-01 11.22

Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Socialstyrelsen: Artikelnummer 2014-12-2, ISBN 978-91-7555-222-4 SKL: ISBN 978-91-7585-158-7 Foto: Image Source/Johnér. Produktion: Edita Bobergs AB Tryck: Edita Bobergs AB, december, 2014

Cancer inlaga korr 4.indd 2

2014-12-01 11.22

Förord Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de Regionala cancercentrumen ta fram en ny utgåva av öppna jämförelser av cancersjukvården. Den första utgåvan utkom 2011. Styrgruppen för arbetet med Öppna jämförelser 2014 har utgjorts av Mona Heurgren (ansvarig avdelningschef) och Björn Nilsson från Socialstyrelsen samt av Åsa Himmelskiöld och Bodil Klintberg från SKL. Det praktiska arbetet har utförts av en gemensam projektgrupp. I denna har från Socialstyrelsen Göran Zetterström och från SKL Camilla Eriksson och Katarina Wiberg Hedman deltagit. Sakkunniga till projektgruppen har varit Jan Adolfsson, SBU, Gunilla Gunnarsson, nationell samordnare cancerstrategin, SKL, Mona Ridderheim, Regionalt cancercentrum Stockholm–Gotland och Stefan Rydén, Regionalt cancercentrum Syd. Flera medarbetare från Socialstyrelsen, SKL och regionala cancercentrumen har medverkat med underlag till rapporten och dess bilagor. För flera indikatorer har externa datakällor och underlag använts, framför allt från nationella kvalitetsregister. Ett särskilt tack riktas till företrädare för kvalitetsregister och övriga externa uppgiftlämnare som bidragit till rapporten. Personer som lämnat underlag förtecknas i slutet av rapporten. Arbetet har bedrivits i dialog med de regionala cancercentrumen och landstingens kontaktpersoner för öppna jämförelser.

Lars-Erik Holm Generaldirektör, Socialstyrelsen

Cancer inlaga korr 4.indd 3

Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

2014-12-01 11.22

Cancer inlaga korr 4.indd 4

2014-12-01 11.22

Innehåll  Ny indikator  Förändrad indikator

Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Indikatorer och datakällor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Resultatredovisning och tolkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Cancersjukvård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Cancer hos vuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 1 Överlevnad vid cancersjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Cancer hos barn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Patienterfarenheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

  



  

Cancer inlaga korr 4.indd 5

Övergripande indikatorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Vård i livets slutskede - palliativ vård vid cancersjukdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2 Regelbunden skattning av smärtintensitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3 Vidbehovsordination av opioider mot smärta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 4 Vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 5 Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 6 Återkommande slutenvård i livets slutskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Att förebygga livmoderhalscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 7 Gynekologisk cellprovtagning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Tumörspecifika indikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Bröstcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 8 Relativ femårsöverlevnad vid bröstcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 9-10 Multidisciplinär konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 11 Fastställd diagnos innan operation för bröstcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 12 Omoperation på grund av tumördata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 13–14 Operationer med bröstbevarande kirurgi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 15 Operation med sentinel node-teknik vid invasiv bröstcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 16 Omoperation på grund av komplikation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 17 Fullständigt strukturerat PAD-svar efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 18 Lokal strålbehandling efter operation av bröstcancer med lymfkörtelmetastaser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 19 Cytostatikabehandling med tillägg av trastuzumab. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

2014-12-01 11.22

20 Läkemedelsbehandling med tamoxifen och aromatashämmare efter operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 21 Väntetid från första besök hos specialist till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Äggstockscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 22 Överlevnad vid äggstockscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 23 Andel vävnadsprov som bedöms av referenspatolog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 24 Erfaren tumörkirurg vid primäroperationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 25 Optimala kirurgiska stadieindelningsprocedurer vid operation av tidig äggstockcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Njurcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 26 Överlevnad vid njurcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57 27 Primär utredning med datortomografi av bröstkorgen före operation . . . . . . . . . . . . . 58 28 Njursparande kirurgi vid små tumörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 29 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Urinblåsecancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 30 Överlevnad vid urinblåsecancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 31 Multidisciplinär konferens inför behandlingsstart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 32 Intravesikal behandling av tumör i stadium T1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 33 Kurativt syftande behandling av tumörer i stadium T2–T4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .65 34 Cytostatikabehandling före radikal operation vid muskelinvasiv urinblåsecancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 35 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Prostatacancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 36 Skelettundersökning vid prostatacancer med låg risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 37 Aktiv monitorering vid prostatacancer med mycket låg risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 38 Kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 39 Strålbehandling i kombination med hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 40 Väntetid från remissbeslut till start av behandling vid prostatacancer med intermediär risk och hög risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 41 Väntetid från remissbeslut till start av behandling vid metastaserad prostatacancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Tjocktarmscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 42 Överlevnad vid tjocktarmscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 43–44 Multidisciplinär konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 45 Kartläggning inför operation vid nydiagnosticerad tjocktarmscancer. . . . . . . . . . . . . . .82 46 Omoperation på grund av komplikation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 47 Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 48 Minst tolv lymfkörtlar undersökta i operationspreparat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 49 Mer än 11 dagars vårdtid efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 50 Påbörjad cytostatikabehandling inom 8 veckor efter operation vid stadium II och III . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Cancer inlaga korr 4.indd 6

 

 

 



 

    



 

2014-12-01 11.22

 





 

  

51 Deltagande i strukturerad behandlingsstudie. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 52 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Ändtarmscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 53 Överlevnad vid ändtarmscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 54–55 Multidisciplinär konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 56 Kartläggning inför operation vid nydiagnosticerad ändtarmscancer . . . . . . . . . . . . . . 101 57 Omoperation på grund av komplikation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 58 Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 59 Minst tolv lymfkörtlar undersökta i operationspreparat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 60 Mer än 15 dagars vårdtid efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 61 Anastomosinsufficiens efter operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 62 Återfall av cancer i bäckenet inom fem år efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 63 Deltagande i strukturerad behandlingsstudie. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 64 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 65 Överlevnad vid lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 66 Multidisciplinär konferens inför behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 67 EGFR-analys vid icke småcellig lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 68 PET-DT inför kurativt syftande behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 69 Kurativt syftande behandling vid icke småcellig lungcancer i stadium I och II. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 70 Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 71 Väntetid från remissankomst till behandlingsbeslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Huvud- och halscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 72 Överlevnad vid huvud- och halscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 73 Multidisciplinär konferens inför behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 74 Väntetid från remissankomst till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125



Malignt hudmelanom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 75 Överlevnad vid malignt hudmelanom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 76 Malignt hudmelanom med en tumörtjocklek på 1,0 millimeter eller mindre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 77 Portvaktskörtelbiopsi vid malignt melanom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 78 Väntetid från första läkarbesök till besked om diagnos. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Personer som lämnat underlag till rapporten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Bilaga 1 Kostnader och vårdkonsumtion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

Cancer inlaga korr 4.indd 7

2014-12-01 11.22

Cancer inlaga korr 4.indd 8

2014-12-01 11.22

sammanfattning

Sammanfattning För andra gången publiceras en samlad öppen jämförelse av vårdens kvalitet och kostnader för tio vanligt förekommande cancersjukdomar i Sverige. Det är samma cancersjukdomar som ingick i Öppna jämförelser av cancersjukvården 2011, vilket ger möjlighet till jämförelser över tid. Rapporten har två syften, dels att utgöra underlag för beslutsfattare på olika nivåer som vill förbättra cancersjukvården, dels att ge medborgarna insyn i vad den gemensamt finansierade cancersjukvården åstadkommer.

Överlevnaden vid cancersjukdom ökar Dödligheten i cancer har sjunkit de senaste 40 åren och överlevnaden efter insjuknandet har ökat. Den relativa femårsöverlevnaden under perioden 2008–2012 var 68 procent för kvinnor och nästan 70 procent för män. Jämför man perioden 1993–1997 med 2008–2012 har den relativa femårsöverlevnaden ökat med nästan 16 procentenheter för män och med cirka 8 procentenheter för kvinnor. Den högsta överlevnaden har patienter med prostatacancer (91 procent), tätt följt av bröstcancer och malignt hudmelanom, båda strax under 90 procent. Lungcancer är den cancerform som tar flest liv i Sverige varje år. Den relativa överlevnaden är låg men har ökat något sedan början av 1990-talet, framför allt ettårsöverlevnaden. Den relativa femårsöverlevnaden vid lungcancer är cirka 19 procent för kvinnor och cirka 14 procent för män. När det gäller överlevnad vid cancersjukdom finns det inget landsting som konsekvent avviker vare sig för flera cancersjukdomar eller för män och kvinnor. Däremot finns för vissa diagnoser, som lungcancer och urinblåsecancer, stora variationer mellan landstingen.

Fler patienter får kvalificerad bedömning men variationerna är stora För att kunna bedöma patientens medicinska behov och göra en individuell behandlingsplan är det ofta viktigt med en bedömning där flera specialister deltar – en så kallad multidisciplinär konferens. Här redovisas detta

Cancer inlaga korr 4.indd 9

för sex cancerdiagnoser. Andelen patienter som bedömts vid en multidisciplinär konferens har i samtliga fall ökat sedan föregående rapport 2011 och är för tre cancersjukdomar över 95 procent. Skillnaderna är fortsatt stora, såväl mellan olika cancerdiagnoser, 52–98 procent, som mellan olika landsting, 10–99 procent.

Effektivare diagnostik inom vissa områden Utredningen och diagnostiseringen av cancer har blivit bättre inom flera områden. Här är några exempel: • Andelen män som gjorde en skelettundersökning vid lokaliserad prostatacancer med låg risk minskade från 44 till 3,8 procent under perioden 1998-2013. Detta är en positiv utveckling då få män i denna tumörgrupp behöver en sådan undersökning. • Andelen kvinnor med en fastställd diagnos före operation av bröstcancer har ökat från 89 procent 2008 till 93 procent 2013. Variationen mellan landstingen har minskat sedan föregående öppna jämförelse. Målet är att minst 90 procent av kvinnorna bör ha en fastställd diagnos före operationen. En målnivå som flera av landstingen når upp till. • Andelen patienter med njurcancer som utreds med datortomografi före operation har ökat från 72 procent 2005 till 90 procent 2012–2013, vilket uppfyller nationella vårdprogrammets målsättning om minst 85 procent. • Andelen patienter med lungcancer som inför kurativt syftande behandling utreds med PET-DT har ökat till 88 procent jämfört med 2007–2009, då 53 procent fick en sådan undersökning. • Enligt nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer ska minst tolv lymfkörtlar undersökas i operationspreparatet. Målnivån är 95 procent. Andelen undersökta lymfkörtlar i operationspreparat för patienter med tjocktarmscancer har ökat från 70 procent 2007 till drygt 90 procent 2013. För ändtarmscancer är motsvarande ökning från 57 procent till 83 procent.

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Några resultat från cancersjukvården

Stora variationer i väntetider

De flesta indikatorerna i rapporten belyser den medicinska kvaliteten, till exempel tillämpningen av olika behandlingsalternativ och resultaten av och komplikationerna efter en operation. Här följer några exempel från rapporten: • Andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som får en kurativt (botande) syftande behandling har ökat stadigt från 44 procent 2000 till 83 procent 2013. • Vid bröstcanceroperationer används allt oftare den så kallade sentinel node-tekniken för att identifiera de fall där en fullständig operation med lymfkörtelutrymning behöver göras. Socialstyrelsens målnivå om 80 procent uppnås nu av samtliga landsting, 86–98 procent. • Vid urinblåsecancer får 50 procent av patienterna med T1-tumör en intravesikal behandling (läkemedelsbehandling inuti urinblåsan). 2009 fick nästan 43 procent en sådan behandling. Variationerna mellan landstingen 2013 är anmärkningsvärt stora, 25–75 procent. • 51 procent av alla patienter med en njurcancer som var 4 cm eller mindre opererades 2012–2013 med njursparande teknik, så kallad partiell nefrektomi. 2005 var motsvande andel 21 procent. Variationen mellan landstingen är dock stor, 10–83 procent. • Fler patienter med äggstockscancer opereras nu av en erfaren tumörkirurg. Andelen i riket har ökat från 49 procent 2008 till 67 procent 2013.

Väntetider redovisas för nästan alla diagnoser som ingår i öppna jämförelser. Väntetidsmåtten varierar något mellan diagnoserna och anger väntetiden från remissbeslut eller första besök hos specialist till behandlingsstart eller behandlingsbeslut. Rapporten visar att det finns stora variationer mellan landstingen men även mellan respektive cancersjukdom. Medianväntetiderna varierade exempelvis mellan 20 dagar för bröstcancer till 172 dagar för prostatacancer med intermediär risk och hög risk. Variationen mellan landstingen var för bröstcancer 7–28 dagar och för prostatacancer 117–271 dagar. Övergripande har det inte skett någon större förbättring och i många fall är väntetiderna långa och varierar kraftigt beroende på bostadsort.

Cancer inlaga korr 4.indd 10

Vissa uppgifter saknas Vissa områden saknas i rapporten, till exempel rehabilitering, omvårdnad och psyko-socialt omhändertagande samt indikatorer som beskriver patientens upplevelse av sin hälsa under vård och behandling. Register och andra datakällor samt indikatorer behöver utvecklas för dessa områden innan de kan ingå i framtida jämförelser.

2014-12-01 11.22

inledning

Inledning ÖPPNA JÄMFÖRELSER INOM CANCERSJUKVÅRDEN Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tar varje år gemensamt fram rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård som består av indikatorbaserade jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I rapporten ingår jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och kostnader. Öppna jämförelser baseras på tillgänglig nationell statistik inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har 2014 fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med SKL ta fram en särskild utgåva av öppna jämförelser som belyser cancersjukvården. Detta är den andra utgåvan av Öppna jämförelser av cancersjukvården, den förra kom ut 2011. De data som finns i de nationella kvalitetsregistren och Socialstyrelsens hälsodataregister ger i dag goda förutsättningar för att göra öppna jämförelser inom cancersjukvården. Rapportens huvudsyfte är att bidra till cancersjukvårdens ledning och styrning. Genom att belysa goda resultat och mindre goda resultat sporras landstingen till ett ökat lärande som bidrar till fördjupade analyser och uppföljningar för att uppnå bättre resultat. Lokala förbättringsarbeten kan initieras utifrån resultaten i öppna jämförelser. Ett annat syfte är att ge allmänheten, både invånare och patienter, insyn i den offentligt finansierade cancersjukvården. Ytterligare ett syfte med jämförelserna är att bidra till förbättrad datakvalitet och förenklad dataåtkomst avseende resultat och prestationer i cancersjukvården. När vårddata används aktivt i öppet publicerade jämförelser ökar kraven på att de ska vara aktuella, rikstäckande och korrekta. Behovet av nya, förbättrade och lättillgängliga datainsamlingar tydliggörs. Rapporten har inte tagits fram för att stödja patienternas val av vårdgivare och är därför inte utformad för det syftet. Det gäller framför allt de uppgifter som presenteras på sjukhusnivå. Kvalitetsjämförelser som ligger till grund för vårdval och hälsoval kräver data som är mer aktuella än i den här rapporten och som också genomgående presenteras på enhetsnivå. I sådana jämförelser bör man även ta hänsyn till patientsammansättningen för olika sjukhus och andra relevanta faktorer.

Cancer inlaga korr 4.indd 11

NATIONELLA CANCERSTRATEGIN En av regeringen tillsatt utredning lämnade 2009 betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11). Regeringen har i enlighet med betänkandets förslag gett uppdrag till och slutit överenskommelser med flera aktörer inom hälso- och sjukvården om insatser med målet att förhindra insjuknande och död i cancer samt att förbättra kvaliteten i omhändertagandet. Det viktigaste initiativet har varit uppbyggnaden av sex regionala cancercentrum (RCC). Samtliga finns nu på plats och arbetar enligt de tio kriterier som ska utmärka ett regionalt cancercentrum. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att under tre år följa upp RCC:s arbete med de tio kriterierna. Under 2014 genomförde Socialstyrelsen sin andra uppföljning genom platsbesök hos RCC. Uppföljningen sker i dialog med RCC och dess intressenter, exempelvis patienter, vårdgivare, politiker och tjänstemän. Enligt kriterierna för RCC ska system för uppföljning av vårdens kvalitet finnas. Det är viktigt för RCC:s omfattande processarbete och samarbete med vårdens linjeorganisation. Enligt betänkandet bör kvalitetsregisterdata om väntetider, hälsorelaterad livskvalitet och patientnöjdhet redovisas. Sedan 2011 har regionala cancercentrum tagit fram en patientnöjdhetsenkät som nu är möjlig att använda i vården. Uppföljning av väntetider sker i ökande omfattning och utgör underlag för information till ledningar för sjukhusen och förvaltningarna. RCC har tillsammans med SKL bildat en nationell samverkansgrupp som har som en av de viktigaste uppgifterna att arbeta med kunskapsstöd till vården och stöd till kvalitetsregistren. Exempelvis tas nationella vårdprogram fram av professionella företrädare och registerstödet till dem förbättras genom utveckling av en registerplattform och samordning nationellt av resurser. Tillsammans med Socialstyrelsens riktlinjearbete ger detta förutsättningar för kunskapsstyrning av cancervården. Öppna jämförelser är ett sätt att redovisa uppgifter som kan användas för uppföljnings- och förbättringsarbete i såväl linjeorganisation som i cancervårdens processarbete.

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

TIO CANCERSJUKDOMAR INGÅR I DENNA RAPPORT De cancersjukdomarna som ingår i rapporten valdes utifrån olika kriterier som frekvens, etiologi (orsaker till sjukdomen) och prognos samt för att de representerar ett brett kliniskt omhändertagande och många olika behandlingsmöjligheter. Sammantaget står de för nästan 70 procent av samtliga maligna tumörer som har rapporterats till cancerregistret. Det är samma cancersjukdomar som ingick i Öppna jämförelser av cancersjukvården 2011. Följande tio cancersjukdomar ingår i rapporten: • bröstcancer • äggstockscancer • njurcancer • urinblåsecancer • prostatacancer • tjocktarmscancer • ändtarmscancer • lungcancer • huvud- och halscancer • malignt hudmelanom Totalt redovisas 78 indikatorer i rapporten. För var och en av cancersjukdomarna redovisas jämförelser för fyra till tolv indikatorer.

GOD VÅRD OCH ÖPPNA JÄMFÖRELSER Begreppet god vård brukar beskrivas utifrån sex kriterier som bör beteckna en god hälsa, vård och omsorg: den ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig, det vill säga ges i rimlig tid. För att få en helhetssyn på vården bör jämförelser, uppföljningar och utvärderingar ta hänsyn till alla dessa perspektiv, så långt det är möjligt. Öppna jämförelser utgår alltid från befintliga datakällor, vilket i sig påverkar möjligheten att ha en sådan helhetssyn. Det märks också i denna rapport att det kunskapsbaserade perspektivet ofta är bäst tillgodosett. Socialstyrelsens hälsodataregister och de nationella kvalitetsregistren på cancerområdet är inte tillräckligt heltäckande för att kunna belysa området säker vård (exempelvis förekommer underrapportering av vårdrelaterade infektioner, biverkningar och komplikationer) eller perspektivet individanpassad vård (exempelvis finns brist på patientrapporterade utfallsmått). För att belysa jämlik vård ses oftast till skillnader utifrån geografi samt patienternas kön och ålder. Så långt det är möjligt görs detta även i denna jämförelse. Möjligheten att beskriva om vården är effektiv tas upp i rapportens bilaga om kostnader och vårdkonsumtion. Perspektivet att vården ska vara tillgänglig har kunnat belysas med hjälp av kvalitetsregistrens registrering av väntetider, exempelvis tiden från beslut om att skicka en remiss till en specialist till påbörjad behandling.

Cancer inlaga korr 4.indd 12

När det gäller helhetsperspektivet bör hela vårdkedjan täckas in i den öppna jämförelsen. Den här rapporten omfattar dock inte den del av cancersjukvården som till exempel rör omvårdnadsinsatser och rehabilitering.

RAPPORTENS DISPOSITION OCH BILAGOR Efter denna inledning följer ett kapitel om indikatorer och datakällor, där anges urvalet av indikatorer och vilka data källor som utgör underlag för dem. Därutöver beskrivs de övergripande indikatorer som finns i rapporten, det vill säga de som inte är specifika för en viss cancersjukdom. Nästa kapitel om resultatredovisning och tolkning är viktigt för att förstå hur rapporten bör tolkas, samt innebörden av rangordningen i diagrammen, kvaliteten i data, statistisk osäkerhet och andra tolkningsproblem. I kapitlet om cancersjukvården presenteras resultaten av jämförelserna. Först kommer en kortfattad beskrivning av sjukdomen cancer, följd av en redovisning av de övergripande indikatorerna och därefter av de tumörspecifika indikatorerna. Varje indikator beskrivs i texten och resultatet presenteras i diagram som visar landstingsdata, i vissa fall även sjukhusdata, trender för riket och ibland ytterligare tilläggsinformation. Därutöver kommenteras utfallet, till exempel utifrån variationer mellan landsting och kön samt i förekommande fall det önskade utfallet utifrån målnivåer eller rekommendationer i nationella riktlinjer och vårdprogram. Rapporten har fyra bilagor: 1. Kostnader och vårdkonsumtion. Bilagan innehåller en beskrivning av kostnaderna inom delar av den specialiserade cancersjukvården. 2. Beskrivning av indikatorer. 3. Jämförelse av täckningsgrad i nationella kvalitetsregister och hälsodataregister. 4. Sammanställning av resultat för alla landsting och indikatorer. Bilaga 2–4 finns tillgängliga enbart i elektronisk form.

2014-12-01 11.22

Indikatorer och datakällor

Indikatorer och datakällor URVAL AV INDIKATORER

Överlevnad vid cancersjukdom

Indikatorerna ska spegla kvaliteten i cancersjukvården så långt det är möjligt med den information som finns tillgänglig, men de ger inte en heltäckande bild av cancersjukvårdens kvalitet. Det finns viktiga kvalitetsaspekter som är bristfälligt belysta eller inte tas upp alls eftersom det saknas lättillgängliga data. Ett sådant exempel är patientens uppfattning om resultatet av vården. För vissa cancersjukdomar finns förhållandevis bra tillgång på data och då publiceras fler indikatorer. För andra cancersjukdomar är antalet patienter få, vilket gör det svårt att publicera detaljerat material om dessa sjukdomar. För fem av de tio cancersjukdomarna som ingår i denna rapport finns nationella riktlinjer framtagna. Sådana riktlinjer finns för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, som utkom i en uppdaterad version 2014, och för lungcancer som utkom 2011. De nationella riktlinjerna innehåller indikatorer för uppföljning som ska spegla de viktigaste aspekterna av god cancersjukvård samt rekommendationerna i respektive riktlinje. För samtliga 10 cancersjukdomar finns även nationella vårdprogram utarbetade. Riktlinjernas och vårdprogrammens indikatorbilagor har utgjort underlag för att välja ut lämpliga indikatorer till den här jämförelsen. Företrädare för regionala cancercentrumen och för landstingen och regionerna har också bidragit med viktiga synpunkter till de föreslagna indikatorerna. De nationella riktlinjerna för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård innehåller även indikatorer som är av övergripande karaktär, det vill säga intressanta att följa upp oavsett cancersjukdom. Några av de övergripande cancerindikatorerna ingår i denna rapport och beskrivs utförligare längre fram i detta kapitel. De indikatorer som ingår speglar både processer och resultat. Processmåtten speglar vad man gör i sjukvården och är valda för att de bedöms ha stor betydelse för resultaten och kvaliteten. Resultatmåtten belyser hur det gick för patienterna.

Överlevnad är ett av de slutgiltiga kvalitetsmåtten på effekten av det totala omhändertagandet av cancerpatienten. När diagnosen är satt bidrar alla delar i vårdkedjan till överlevnaden. Samtidigt är överlevnad ett tämligen trubbigt mått eftersom man inte alltid vet i vilken del av vårdkedjan som förbättringen har uppstått. I denna rapport beskrivs överlevnaden vid cancersjukdomar med hjälp av måtten relativ ett- eller femårs överlevnad. Den relativa canceröverlevnaden beskriver patientgruppens överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer med samma ålder och kön som inte har diagnostiserats med cancer. Beräkningen tar hänsyn till eventuella skillnader i medellivslängd mellan landstingens befolkningar. Uppgifterna om relativ överlevnad är hämtade från Socialstyrelsens cancerregister och dödsorsaksregister. Den relativa överlevnaden beräknas med en statistisk metod som kallas periodanalys. I metoden används bara de dödsfall som inträffar under uppföljningsperioden, till exempel 2008–2012. De utvärderingar som har gjorts av metoden visar att överlevnaden från periodanalyser kommer betydligt närmare den framtida faktiska överlevnaden än de andra statistiska metoder som vanligtvis används. Vid jämförelse av relativ överlevnad mellan olika cancersjukdomar bör hänsyn tas till att flera faktorer påverkar resultatet, exempelvis att möjligheten till tidig upptäckt av cancersjukdomen ofta leder till förlängd överlevnad och att effekten av de tillgängliga behandlingarna varierar.

Cancer inlaga korr 4.indd 13

Multidisciplinära konferenser Den som har en upptäckt cancersjukdom genomgår en rad provtagningar och undersökningar för att man ska kunna fastställa typen av tumör och dess lokala utbredning samt eventuella fjärrspridning med metastaser. Inför behandlingsbeslutet genomförs en multidisciplinär konferens, som är en omfattande granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska.

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Fördelen med en multidisciplinär konferens är att de relevanta kompetenserna gemensamt bedömer patientens medicinska behov och behandling och rehabilitering kan då skräddarsys efter behoven. En multidisciplinär konferens är särskilt viktig när det är svårt att bedöma nyttan av en operation, strålbehandling och läkemedelsbehandling, och flera behandlingar kan behöva kombineras. Betydelsen av multidisciplinära konferenser betonades redan i En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11). Multidisciplinära konferenser har fått en hög prioritet i de nationella riktlinjerna och lyfts fram i de nationella vårdprogrammen. Även i de regionala cancercentrumens utvecklingsplaner för regionens cancervård anges vikten av multidisciplinära konferenser. I denna rapport redovisas andelen patienter som får en multidisciplinär konferens som en indikator för sex av cancersjukdomarna. Idag är det kvalitetsregistren för bröst-, tjocktarms-, ändtarms-, lung- och urinblåsecancer samt huvud och halscancer som kan lämna uppgifter om andel patienter som bedömts vid en multisdisciplinär konferens. För de övriga sjukdomarna är förstahandsvalet av primärbehandling givet (exempelvis för malignt hud melanom) eller så saknade kvalitetsregistret tillräckligt bra underlag för att vi i nuläget ska kunna redovisa tillförlitliga uppgifter. I de nationella riktlinjerna och i några nationella vårdprogram finns definierat vilka specialiteter som ska närvara vid en multidisciplinär konferens. Sådana tydliga definitioner finns inte inom alla cancersjukdomar vilket kan försvåra jämförelser mellan landstingen för en och samma cancersjukdom men även mellan cancersjukdomarna.

Väntetider För patienterna kan misstanke om cancer innebära en stor oro. Det är därför viktigt med ett snabbt besked om diagnosen, vilken behandling som planeras och när den kommer att påbörjas. Väntetiden är viktig för patienten, inte minst för att slippa en del av oron. Under de senaste åren har särskilda satsningar gjorts för att förkorta väntetiderna inom sjukvården. För åren 2015– 2018 har regeringen avsatt särskilda medel för att införa så kallade standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården, en modell som tillämpats i Danmark och Norge och lett till förkortade väntetider. I ett standardiserade vårdförlopp ingår att sätta upp inriktningsmål för väntetiderna. Här i öppna jämförelser redovisar vi resultatet för ett väntetidsmått, från remissbeslut till start av behandling. Underlag har hämtats från de nationella kvalitetsregistren. Alla kvalitetsregister kan inte redovisa denna väntetid i dag, när så är fallet redovisas en väntetid som kommer i närheten av den önskvärda.

Cancer inlaga korr 4.indd 14

Socialstyrelsens har under de tre senaste åren redovisat uppföljningar av väntetider i cancervården. En ny uppföljning för 2013 utkommer samtidigt med öppna jämförelser. För en utförligare beskrivning och analys av väntetiderna hänvisas till Socialstyrelsen rapport Väntetider i cancervården, delrapport 2014.

Täckningsgrad En viktig faktor att ta reda på när man bedömer ett resultat är täckningsgraden. Med täckningsgrad, eller registreringsgrad, avses andelen patienter som finns registrerade i kvalitetsregistret jämfört med cancerregistret. Täckningsgrad ett mått på hur pålitliga uppgifterna är som pre senteras under respektive indikator i denna rapport. Ju högre täckningsgrad desto tillförlitligare är uppgifterna. En redovisning av täckningsgraden per kvalitetsregister och landsting finns i bilaga 3. Varje cancersjukdom här i öppna jämförelser inleds med en beskrivning av registrets täckningsgrad för det senaste året. Täckningsgraden i Svenska palliativregistret avser antalet patienter som finns registrerade i kvalitetsregistret jämfört med av sjukvården inrapporterade fall till cancerregistret, dödsorsaksregistret respektive befolkningsregistret.

Utvecklingsområden Indikatorerna i denna rapport täcker inte in hela vårdkedjan. Ett av de områden som inte har kunnat belysas är patientens syn på resultat av vård och behandling. I denna öppna jämförelse kan vi dock redovisa en första sammanställning från Nationella prostatacancerregistret av patientupplevda biverkningar ett år efter operation eller strålbehandling. Som tidigare har påtalats saknas också resultat inom rehabilitering, omvårdnad och psykosociala insatser. Indikatorer finns framtagna för rehabilitering och omvårdnad men i de allra flesta fall sker idag ingen registrering av dem. Det gör att vi till exempel inte kan redovisa andelen patienter som fått erbjudande om en kontaktsjuksköterska under sin vårdtid. Flera av de framtagna indikatorerna behöver ytterligare preciseras för att sedan införas som rutin för inrapportering av data till kvalitetsregistren.

Använda datakällor De datakällor som används i rapporten presenteras i samband med resultatredovisningen. I bilaga 3 beskrivs också landstingens och sjukhusens rapportering till flera av de använda registren och databaserna, tillsammans med jäm förelser av täckningsgraderna. De använda datakällorna redovisas i en separat tablå längre ner i detta kapitel. De medicinska kvalitetsmåtten bygger framför allt på uppgifter från cancerregistret vid Socialstyrelsen (som

2014-12-01 11.22

Indikatorer och datakällor

startade 1958) och de nationella kvalitetsregistren. In formation om dessa datakällor finns via webbplatserna www.socialstyrelsen.se och www.kvalitetsregister.se/cancer. Kostnader inom cancersjukvården presenteras i bilaga 1, med kostnadsuppgifter som har hämtats från KPP-databasen (kostnad per patient) vid SKL för att redovisa sjukhusens kostnader för specifika behandlingar. Volymer har beräknats med hjälp av Socialstyrelsens patientregister. Kostnader för läkemedel har hämtats från eHälsomyndighetens nationella statistiksystem Concise. Mer information om ekonomisk statistik finns på www.skl.se. Hälsodataregistren (som cancerregistret och patientregistret) och de nationella kvalitetsregistren är individbaserade, vilket innebär att de innehåller data om unika individer och vårdhändelser. Rapporteringen till hälsodataregistren är obligatorisk medan kvalitetsregistren bygger på frivillig rapportering. Datakällorna om kostnader och patienterfarenheter är inte individbaserade i samma mening. KPP-databasen bygger på individuella vårdkontakter men innehåller inte personnummer varför kostnader inte kan kopplas till vårddata och andra databaser.

Cancer inlaga korr 4.indd 15

DATAKÄLLOR Socialstyrelsen • Cancerregistret • Dödsorsaksregistret • Läkemedelsregistret • Patientregistret Sveriges Kommuner och Landsting • KPP-databasen Nationella kvalitetsregister • Svenska Palliativregistret • Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention • Nationella Bröstcancerregistret • Svenska kvalitetsregistret för gynekologiskcancer • Nationellt kvalitetsregister för njurcancer • Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer • Nationella prostatacancerregistret • Svenska Kolorektalcancerregistret • Nationellt lungcancerregister • Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer • Nationella hudmelanomregistret

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Resultatredovisning och tolkning RESULTATREDOVISNING OCH TOLKNING Den här rapporten och andra publiceringar som jämför och värderar vårddata går ut på att popularisera komplexa frågor och att presentera dem med en acceptabel förenkling. Ju mer förenklat innehållet är, desto viktigare är det att läsaren förmår tolka informationen på ett omdömesgillt vis. Redovisningen i denna rapport är beskrivande; jämförelserna kommenteras och läsaren får därmed hjälp med att tolka utfallet. Men redovisningen innehåller ingen analys av orsakerna till de aktuella resultaten och inte heller några skarpa slutsatser om konsekvenserna av dem. För att göra korrekta tolkningar av sjukvårdsdata krävs vid sidan av en allmän kunskap om sakområdet ofta även kunskap om olika lokala omständigheter. Det är landstingens och sjukvårdens företrädare som har bäst förutsättningar för att tolka och värdera sina egna resultat. Inom vissa områden finns riktlinjer, vårdprogram eller andra goda kunskapsunderlag, och de bör förstås vara utgångspunkten för den lokala tolkningen och diskussionen. En ”indikator” är i vanligt språkbruk ett tecken eller en signal på någonting, inte ett uppenbart faktum med en självklar innebörd. En indikator pekar på ett förhållande som man kan studera vidare, värdera och eventuellt förändra. Öppna jämförelsers syfte sträcker sig till att ge signalen, men inte längre.

Hur presenteras indikatorerna? Utfallet för varje indikator presenteras på följande vis, dock beroende på vilka data som är tillgängliga: • rangordnade landstingsjämförelser eller regionjämförelser • data för sjukhus, uppställda i landstingsordning • rikets utveckling över tid. I bilaga 4 finns en tablå som visar respektive landstings resultat för alla indikatorer. Många indikatorer innehåller värden per landsting för två perioder, för att se om resultatet har blivit bättre eller sämre över tid. Det senare värdet är det egentliga indikatorvärdet och visas i huvudstapeln i diagrammet, medan det tidigare värdet visas som en skuggad stapel.

Cancer inlaga korr 4.indd 16

Indikatorerna visar könsuppdelade data där det finns sådana uppgifter. På landstingsnivå presenteras ibland könsuppdelade jämförelser, ibland resultat sammantaget för de båda könen. Det beror på att patienterna i vissa fall är så få att en könsuppdelad redovisning inte blir meningsfull och dessutom riskerar att peka ut enskilda patienters integritet. För de indikatorer där det är möjligt och fungerar bra används data för ett år, vanligtvis 2013. För vissa indikatorer som gäller få fall och/eller kvalitetshändelser (till exempel dödsfall, infektioner, omoperationer) har längre tidsperioder använts. I dessa situationer riskerar annars den statistiska osäkerheten att bli för stor. I huvudsak beskrivs indikatorerna som andelen patienter med ett visst utfall av totalt antal patienter. Indikatorerna presenteras då med ett liggande stapeldiagram. Väntetidsindikatorer beskrivs med medianväntetiden i dagar tillsammans med första och tredje kvartilen, vilket ger en god bild av variationen inom ett landsting eller en region. Se vidare faktaruta om median och kvartiler.

Jämförelser med rangordnade landsting och indikatortexter Till varje indikator finns diagram och en kort text. Diagrammen är som regel liggande stapeldiagram där landstingen har ordnats i en fallande ordning. Ett värde för rikets genomsnitt anges också i en annan färg än den för landstingens staplar. En placering högt i diagrammet kan tala för ett bättre utfall än en lägre placering. Utfallet och därmed rangordningen kan påverkas av låg datakvalitet och små skillnader mellan landstingen med statistiskt osäkra uppgifter. I vissa fall är rangordningen lätt att motivera (som vid dödlighet och komplikationer vid vård), men även då kan det finnas faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är skillnader i befolkningarnas hälsotillstånd eller sjukhusens patientsammansättning (”casemix”). I några fall har landstingens befolkningar åldersstandardiserats för att göra resultaten mer jämförbara. En åldersstandardisering innebär att man korrigerar för den effekt som olika åldersstrukturer i ett landsting kan ha. Det finns dock skillnader i hälsotillstånd eller sjuklighet som inte hänger ihop med ålder och som inte har korrigerats för.

2014-12-01 11.22

Resultatredovisning och tolkning

Öppna jämförelser visar hur resultaten, mätt med olika kvalitetsindikatorer, varierar mellan olika landsting. Denna variation kan bero på att det finns landsting som har funnit bättre sätt att organisera och bedriva vården på och sådana observationer kan användas som underlag i förbättringsarbetet. Men variationen kan alltså även bero på eller påverkas av skillnader i befolkningsunderlaget eller patientsammansättningen. Vidare kan skillnaderna vara ett resultat av den underliggande naturliga variationen, det vill säga slumpen. Detta hanteras i diagrammen med hjälp av konfidensintervall för resultaten. Konfidensintervall visas för de flesta indikatorer, både för landsting och för sjukhus (se faktarutan om konfidensintervall). Det finns alltså vissa svårigheter med att konsekvent rangordna landstingen i diagrammen. I vissa fall gör data kvaliteten eller andra tolkningssvårigheter att rangordningen kan ifrågasättas, men då nämns eller diskuteras detta i indikatortexten.

Redovisning av data för kliniker och sjukhus För ett antal indikatorer redovisas data även på sjukhusnivå, direkt i anslutning till landstingsjämförelsen. Syftet med det är att peka på variationen inom landstingen och att visa hur de olika sjukhusen har bidragit till utfallet på landstingsnivå. De flesta förbättringarna kan främst göras på kliniknivå, vilket är ett starkt argument för att redovisa sjukhusdata. Dessutom ger redovisningen fördjupad förståelse för skillnaderna mellan landstingen. Rapporten fokuserar på jämförelser mellan landsting men de skillnader som presenteras bero endast delvis på den politiskadministrativa indelningen av hälso- och sjukvården i landsting. Sjukhusen redovisas per landsting, utan någon rangordning. Detta gör det lättare att hitta ett visst sjukhus, men redovisningen är inte en värdering av kvaliteten på sjukhusnivå. De enskilda sjukhusens utfall värderas eller kommenteras inte heller, utöver rena metod- eller datakvalitetsaspekter. Oftast används samma tidsperiod som vid landstingsredovisningarna och konfidensintervall anges för att visa att få fall kan göra resultaten osäkra. För sjukhusnivån är det viktigt att tona ned jämförelsen mellan enheter och i stället betona att sjukhusen bör jämföra och förbättra sina egna resultat över tid. Indelningen i sjukhus eller kliniker är densamma som i det aktuella kvalitetsregistret. Utfallen har inte justerats för patientsammansättningen. Målet har varit att redovisa sjukhusdata för alla indikatorer där det är relevant, men av olika skäl är redovisningen inte komplett. I något fall ville kvalitetsregistrets företrädare inte redovisa sjukhusnivån eftersom det inte fanns någon överenskommelse om offentlig publicering inom registret. I andra fall finns det så få patienter per

Cancer inlaga korr 4.indd 17

sjukhus att det blir meningslöst med en sådan redovisning och dessutom en risk för röjande av uppgifter om en enskild person. Flera cancersjukdomar behandlas inom den högspecialiserade vården som är centraliserad till regionsjukvården, för vissa av dessa sjukdomar redovisas indikatorerna på regionnivån.

Rikets genomsnitt är ingen måttstock Det finns en risk för att rikets genomsnitt ses som en norm för det acceptabla eller det medelgoda resultatet. Detta vore en feltolkning. Ett medel- eller medianvärde är bara ett statistiskt utfall av allas resultat och rymmer ingen värdering av vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå. Resultaten ska analyseras i relation till tidigare resultat och till andras resultat för att hitta förbättringsmöjligheter, oavsett placeringen. Läsaren ska således inte utgå från att rikets eller medianlandstingets värde är ett bra resultat. Rikets resultat är inte den måttstock som bör användas för att utvärdera landstingens utfall. Om riket har ett högt genomsnittligt resultat kan ett landsting ha ett bra utfall trots att det är mycket lägre än rikets. Då är den viktiga slutsatsen att allas resultat är bra, inte att något landsting avviker i den ena eller den andra riktningen. Även det omvända gäller. En placering i toppen av ett diagram kan ändå vara ett dåligt resultat om landstingen generellt sett uppvisar låga resultat, jämfört med enskilda sjukhus i Sverige, med andra länder eller helt enkelt bara jämfört med vad som potentiellt är möjligt. Dessutom kan något eller några av de stora landstingen eller regionerna dra med sig genomsnittsvärdet nedåt så att rikets resultat hamnar bland landstingen med sämre resultat. I detta fall skulle de flesta landsting få ett bättre utfall än riket som helhet. I en sådan situation kan det vara bättre att jämföra med medianlandstinget, det vill säga det landsting som ligger i mitten av fördelningen, men utfallet måste ändå bedömas utifrån bredare aspekter än rikets eller medianlandstingets värde.

Målnivåer För några indikatorer finns det underlag för att värdera utfallet i förhållande till uppsatta målnivåer, till exempel med hjälp av nationella riktlinjer och nationella vårdprogram. Socialstyrelsen har, inom ramen för nationella riktlinjer, tagit fram en metod för att sätta mål. För de indikatorer där målnivåer finns framtagna presenteras dessa i text och i diagrammen. Även en målnivå behöver tolkas och kan inte ses som en absolut sanning, utan snarare något att sträva mot. Hänsyn behöver tas till casemix och lokala förhållanden, data kvalitet samt typ av indikator. Trots det kan en målnivå ändå uppfattas som ett stöd att användas för planering och uppföljning av hälso- och sjukvårdens resultat.

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Kvalitetsregisters representativitet Rapporten innehåller många uppgifter från kvalitetsregister och vid tolkning och analys av resultaten bör hänsyn tas till att dessa register har olika täckningsgrad. Täckningsgrad är andelen patienter med inrapporterade data i ett register i förhållande till det totala antalet patienter med aktuell diagnos. Ett register kan ha god täckningsgrad i meningen att det omfattar alla eller de flesta sjukhus och kliniker, men data behöver ändå inte vara representativa för hela den aktuella patientgruppen. Utfallet kan påverkas av att andelen rapporterade patienter varierar mellan sjukhus och landsting. Det saknas också information om vården för de patienter som inte har rapporterats. Om de får någon annan vård eller ett annat resultat än de rapporterade patienterna blir det redovisade utfallet snedvridet. Vissa kvalitetsregister har bara varit aktiva i några få år och har fortfarande inte full rapportering för vissa mått, medan rapporteringen är betydligt bättre för andra. Detta kan påverka resultatet för enstaka indikatorer, trots att registret generellt har god täckningsgrad. Dessa frågor kommenteras i indikatortexterna. I bilaga 3 presenteras en jämförelse av landstingens täckningsgrad i nationella kvalitetsregistren och hälso dataregistren.

Statistiska aspekter och slump I kommentarer till diagrammen berörs ofta skillnaderna, det vill säga spridningen, mellan landstingen. Av rent statistiska skäl är det mer sannolikt att de mindre landstingen – som Gotland, Blekinge, Kronoberg och Jämtland – av en slump intar extrempositioner i rangordningen, än att de stora landstingen gör det. De stora landstingens värden är statistiskt sett säkrare och därmed också stabilare över tid. Om landstinget har få patienter eller behandlingar får en framgång eller ett misslyckande relativt stor återverkan på resultatet. Effekten blir mindre med fler patienter eller behandlingar. En annan aspekt är att Stockholms län, Västra Götaland och Region Skåne tenderar att hamna nära rikets värden. Detta beror på att de utgör en större del av riket än de övriga landstingen och därmed påverkar rikets medeltal mer än andra. I de allra flesta diagram redovisar vi 95-procentiga konfidensintervall. Dessa intervall anger den statistiska osäkerheten kring landstingets faktiska värde. Mindre landsting har färre observationer och ett större utrymme för variation på grund av slumpen, och då blir konfidensintervallen vidare. För några indikatorer har underlaget varit så begränsat att det inte varit möjligt att beräkna några konfidensintervall. Dessa statistiska aspekter ska hjälpa läsaren att tolka jämförelserna, trots detta är det möjligt att göra meningsfulla tolkningar av resultaten. De misslyckanden eller framgångar i vårdprocessen (dödsfall, omoperationer etc.)

Cancer inlaga korr 4.indd 18

som leder till det redovisade resultatet har faktiskt inträffat. De kan inte avfärdas med hänvisning till slumpen eller statistisk osäkerhet, utan bör granskas och värderas.

TOLKNING AV JÄMFÖRELSER OCH RESULTAT • Jämförelserna ska vara underlag för förbättring, och de är inte ensamma tillräckliga för att värdera ett landstings resultat på ett specifikt område i termer av bäst eller sämst. • Rangordningen av landstingen är inte absolut, utan är en signal om att resultaten bör analyseras vidare. Kännedom om lokala förhållanden är en förutsättning för att värdera resultat och/eller hitta förbättringsmöjligheter. • Alla jämförelser är relativa. Varken rikets medelvärde eller ett resultat högt i diagrammen, behöver vara liktydigt med ett bra resultat. • För vissa indikatorer finns tydliga målnivåer satta, men oftare är det mer otydligt vad som är önskvärt eller möjligt att uppnå. • Resultat med breda konfidensintervall är mera osäkra, men detta ska inte ses som ett skäl att inte fördjupa analyserna av vad som ligger bakom resultaten och skillnaderna mellan landstingen. • Jämförelserna i denna rapport syftar inte till, och är inte utformade för, att stödja patienternas val av vårdgivare.

KONFIDENSINTERVALL • Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde vid slumpmässiga urval. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det ”sanna” värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. • Jämförelserna i denna rapport baseras i många fall inte på ett slumpmässigt urval, utan på det totala antalet observationer inom en tidsperiod. Detta gäller för alla jämförelser som har Socialstyrelsens hälsodataregister som källa och för flera av de som har kvalitetsregister som källa. • Ändå kan det finnas en slumpvariation över tid på grund av att utfallet måste ses som ett av flera möjliga utfall från en process som innehåller slump. Det är osäkerheten på grund av denna variation som här beskrivs med 95 % konfidensintervall. Även för rikets värden finns en slump mässig variation över tid, om än mindre. Också rikets värde redovisas i de flesta fall med konfidensintervall i dia grammen. • Observera att konfidensintervallet inte avspeglar annan osäkerhet, till exempel den som beror på att återgivna data inte med säkerhet är representativa, eftersom urvalet kan vara snedfördelat.

2014-12-01 11.22

Resultatredovisning och tolkning

MEDIAN OCH KVARTILER

Värde första kvartil

Median

Värde tredje kvartil

Medianvärdet är det mittersta värdet på skalan som delar materialet i två lika stora delar. Hälften av observationerna har ett värde som är mindre än eller lika med medianen och hälften har ett värde som är större än eller lika med medianen. Om materialet delas i fyra lika stora delar tillkommer ett värde för första kvartilen och ett för tredje kvartilen. Första kvartilen delar nedre halvan av materialet i två lika stora delar. 25 procent av observationerna har ett värde som är mindre än eller lika med första kvartilen och 75 procent har ett värde som är större än eller lika med första kvartilen. Tredje kvartilen delar övre halvan av materialet i två lika stora delar. 75 procent av observationerna har ett värde som är mindre än eller lika med tredje kvartilen och 25 procent har ett värde som är större än eller lika tredje kvartilen. I denna rapport presenteras värden för första kvartilen, medianen och tredje kvartilen i tunna stolpdiagram. Den vänstra änden av strecket markerar värdet för första kvartilen. Cirkeln markerar värdet för medianen och den högra änden av strecket anger värdet för tredje kvartilen. Diagrammen illustrerar spridningen och är fördelade på landsting.

Cancer inlaga korr 4.indd 19

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Cancersjukvård CANCERSJUKVÅRD Cancer är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som alla har det gemensamt att celler på någon plats i kroppen har börjat dela sig okontrollerat. Cancer uppstår genom förändringar i de arvsanlag som reglerar cellens tillväxt och delning. Då börjar celler dela sig okontrollerat och fortsätter att föröka sig utan hänsyn till friska omgivande celler. Så småningom bildas i de flesta fall en tumör som kan sprida sig och bilda dottertumörer, så kallade metastaser. Hur fort denna process går varierar mellan olika cancertumörer och individer. Vissa cancerformer utvecklas relativt långsamt medan andra har ett snabbt förlopp. Ofta samverkar en mängd olika faktorer på ett komplicerat sätt för att en cancersjukdom ska uppstå. Alla tumörer är inte cancer utan det finns godartade, så kallade benigna, tumörer, till exempel fettknölar i huden. Med cancer menas en elakartad, så kallad malign, tumörsjukdom. Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar med olika svårighetsgrad. Chansen att botas har ökat under de senaste årtiondena, tack vare ökad kunskap, bättre behandling och större möjlighet att upptäcka cancer i ett tidigt stadium. Ändå dör cirka 23 000 personer om året i en cancersjukdom i Sverige. Det gör cancer till den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

CANCER HOS VUXNA Insjuknande i cancer Statistik 2012 Antal diagnostiserade fall

Kvinnor

Män

27 877

29 362

247 342

207 320

Relativ 5-årsöverlevnad

68,1 %

69,9%

Antal dödsfall

11 289

12 113

Prevalens, totalt

Cancer inlaga korr 4.indd 20

Var tredje person i Sverige drabbas någon gång av cancer. År 2012 diagnostiserades 57 239 nya fall i Sverige i åldern 30–89 år, varav 27 877 kvinnor och 29 362 män. Sjuk domen är ungefär lika vanlig bland båda könen men män och kvinnor drabbas av olika cancerformer. I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen bland män och bland kvinnor är bröstcancer vanligast. Tillsammans med lung-, tjocktarms- och ändtarmscancer står dessa fem cancersjukdomar för hälften av alla nya cancerfall hos kvinnor och män. Cancer drabbar ofta äldre personer, och cirka 60 procent av dem som drabbas av cancer är 65 år eller äldre. Alla åldrar kan dock drabbas även om sjukdomen är mycket ovanlig bland barn och ungdomar. I Sverige lever i dag mer än 450 000 personer som har eller har haft cancer (prevalens), drygt 247 000 kvinnor och 207 000 män. Antalet personer som lever med en cancerdiagnos beräknas öka i framtiden på grund av ökad diagnostisering, förlängd överlevnad och befolkningsförändringar (framför allt befolkningens storlek och åldersstruktur). Enligt En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) beräknas männen med cancer vara nästan 130 procent fler år 2030 än i dag, motsvarande ökning för kvinnor är cirka 70 procent.

1 ÖVERLEVNAD VID CANCERSJUKDOM Dödligheten i cancer har sjunkit under de senaste 40 åren och överlevnaden efter diagnosen har ökat. Dessa förbättringar beror bland annat på att vården har fått bättre möjligheter att ställa en tidig diagnos och att erbjuda effektivare behandlingar. Den relativa överlevnaden har ökat bland cancerpatienter sedan början av 1990-talet, mer för män än för kvinnor. Diagram 1 visar att den relativa femårsöverlevnaden bland män ökade med nästan 16 procentenheter från 1993–1997 till 2008–2012 och för kvinnor med cirka 8 procentenheter. Av diagram 1 framgår att den relativa femårsöverlevnaden under perioden 2008–2012 var 68,1 procent för kvinnor och 69,9 procent för män. För hela riket var det 69,4 procent.

2014-12-01 11.22

Cancersjukvård

diagram 1 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Halland

72,8

Jönköping

72,0

Stockholm

71,2

Kalmar

70,8

Västra Götaland

70,0

Kronoberg

69,9

Västmanland

69,5

RIKET 69,4 Skåne

69,3

Värmland

68,5

Gotland

68,4

Örebro

68,3

Västerbotten

68,3

Dalarna 68,0 Uppsala 67,9 Jämtland

67,8

Sörmland

67,4

Blekinge

67,3

Norrbotten

67,3

Östergötland

67,2

Västernorrland

66,9

Gävleborg 64,9 0

2008–2012

2003–2007

100 Procent

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

diagram 1 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 75 70 65 60 55

1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

CANCER HOS BARN Cancer hos barn motsvarar mindre än 2 procent av alla cancerfall i Sverige. Barncancer består av ett stort antal olika sjukdomar som skiljer sig från cancer hos unga och äldre vuxna. I Sverige diagnostiseras varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 år. Den är nästan lika vanlig hos flickor som hos pojkar. Cirka 40 procent av fallen utgörs av leukemier och lymfom, nästan 30 procent av

Cancer inlaga korr 4.indd 21

hjärntumörer och lite mer än 30 procent av andra cancerformer. Olika typer av cancer förekommer i olika åldrar. I småbarnsåldern är leukemi, njurtumörer som Wilms tumör och neuroblastom, cancer i nervvävnaden invid ryggraden, vanligast. Leukemier debuterar mellan två–fyra års ålder och blir sedan mer och mer sällsynt. Bentumörer drabbar mest tonåringar. Hjärntumörer förekommer ungefär lika ofta bland de yngsta som äldsta barnen. Barnens tumörer är ofta mer aggressiva och snabbväxande. Av alla barn som får en cancer idag blir över 75 procent botade. Den relativa överlevnaden var 77 procent för fall som diagnostiserades under åren 1984–2010. Det var ingen skillnad mellan pojkar eller flickor. Trots det är cancer den vanligaste orsaken till död hos barn upp till 15 års ålder. Behandlingen av olika tumörer baseras på kirurgi, cytostatikabehandling och strålbehandling. Behandlingen varierar och anpassas efter respektive sjukdom och patient. Vid behandlingen är det viktigt att inte enbart se till botandet av cancersjukdomen utan även beakta de långsiktiga biverkningarna. Noga individualiserade behandlingar minskar risken för både psykologiska och kroppsliga biverkningar i samband med behandlingen. Även risken för långsiktiga kvarstående och sent uppkomna biverkningar minskar. Svenska barncancerregistret har funnits sedan 1982 och blev nationellt kvalitetsregister 2012. De följer insjuknande och dödlighet hos barn med cancer och har lämnat

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

ovanstående uppgifter. Registret är ett viktigt verktyg för barnonkologerna i arbetet med utvärdering av behandlingsresultat och uppgifter från registret utgör underlaget vid utarbetande av vårdprogram.

Deltagande i strukturerad behandlingsstudie Vetenskapliga studier utgör till stor del kunskapsunderlag för rekommendationer om behandling i vårdprogrammen. Med dessa som underlag kan vården erbjuda bästa möjliga behandling till barn med cancer. Därför är det viktigt att sjukhusen deltar aktivt i den kliniska forskningen. Vården och behandlingen av barn med cancer är centraliserad till sex barnonkologiska centrum. Nedan finns en tabell som redovisar andelen barn som inkluderats (deltagit) i behandlingsstudier vid de sex centrumen. Tillförlitligast uppgifter finns för barn med akut lymfatisk leukemi (ALL). Det är få barn som får ALL per år, därför avser uppgifterna en femårsperiod. Tabell 1: Andel barn som inkluderats i behandlingsstudie, 2009–2013. Avser barn med ALL. Region

Andel

Norra

92 %

Uppsala-Örebro

87 %

Stockholm-Gotland

87 %

Sydöst

88 %

Väst

91 %

Syd

87 %

Riket

89 %

Källa: Svenska barncancerregistret

Tabell 1 visar andelen barn med ALL som inkluderats i någon form av strukturerad behandlingsstudie under en femårsperiod. Jämförelsen omfattar 381 barn. Med behandlingsstudie avses såväl randomiserade- som observationsstudier. Studierna var godkända av en etikprövningsnämnd. Deltagande i behandlingsstudier under perioden ligger kring 90 procent. Resultatet visar ett mycket stort engagemang för att delta i studier vid samtliga barnonkologiska centrum.

PATIENTERFARENHETER Under de senaste 10 åren har det funnits ett ökat intresse för patienternas medverkan vid kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården. Det finns två slag av patientrapporterade mått. Å ena sidan patientrapporterade utfalls- och resultatmått, förkortat PROM, efter engelskans Patient Reported Outcome Measures. Å andra sidan mått som speglar patienternas erfarenheter av kontakten med sjuk-

Cancer inlaga korr 4.indd 22

vården, förkortat PREM, efter engelskans Patient Reported Experience Measures. PROM utgår från hur patienterna själva upplever sin sjukdom och sin hälsa efter en behandling eller annan åtgärd och omfattar mått på sjukdomssymtom, funktionsförmåga och hälsa eller hälsorelaterad livskvalitet (både allmänt och på grund av cancersjukdomen). Det är därmed en subjektiv bedömning. Av de kvalitetsregister som deltar i Öppna jämförelser har Nationella prostatacancerregistret redovisat ett första resultat av sin PROM-enkät. För att ge exempel på kunskap som PROM-mått kan ge sammanfattar vi resultater från kvalitetsregistrets ettårsuppföljning.

PROM-mått vid behandling för prostatacancer Biverkningar efter en radikal prostataoperation eller strålbehandling är urinläckage, avföringsläckage och påverkan på erektionsförmågan. För att kartlägga patientens upplevelse av biverkningar efter behandlingen skickar Nationella prostatacancerregistret ut enkäter till männen innan de opereras eller strålbehandlas och åter igen ett respektive fem år efter behandlingen. I dagsläget finns uppgifter sammanställda från ettårsuppföljningen. En sammanfattning av enkätundersökningen visar: • Andelen män med urinläckage efter operation ökade mer efter operation än efter strålbehandling. Ett år efter operationen uppgav 24 procent av männen som opererats att de hade ganska mycket eller mycket urinläckage. Motsvarande andel för strålbehandlade var 6 procent. • Besvär från tarmen drabbade framför allt män som strålbehandlats. 6 procent uppgav att de hade lite tarmsymtom innan behandlingen. Ett år efter behandlingen uppgav 14 procent att de hade lite besvär och 7 procent ganska mycket eller mycket svår avföringsläckage. • Andelen män som uppgav att de hade påverkad erektionsförmåga var hög redan före behandlingen men ökade kraftigt efter operationen. Mellan 78–88 procent (beroende på operationsteknik) av männen uppgav att de hade svår påverkan på erektionsförmågan efter operationen. Det bör påpekas att underlaget är litet varför inga säkra slutsatser kan dras av ettårsuppföljningen. Men det är intressant att visa vad sjukdomsspecifika PROM-mått kan bidra med vid kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården. Nationella prostatacancerregistret fortsätter att utveckla sin metod för PROM-mätning. För närvarande arbetar även Nationella bröstcancerregistret med att registrera patienternas hälsorelaterade livskvalitet, men har ännu inga resultat som de kan redovisa. Några av de andra kvalitetsregistren har påbörjat ett utvecklingsarbete av PROM.

2014-12-01 11.22

Övergripande indikatorer

Övergripande indikatorer I detta avsnitt redovisas de indikatorer som berör palliativ vård. Indikatorerna är övergripande, det vill säga de är intressanta att följa upp oavsett vilken typ av cancersjukdom som analyseras. Det finns fler indikatorer av övergripande karaktär, till exempel överlevnad vid cancersjukdom, multidisciplinära konferenser och väntetider, men de redovisas i nästa avsnitt om tumörspecifika indikatorer under respektive cancersjukdom. Avslutningsvis redovisas även en indikator för tidig upptäckt, gynekologisk cellprovtagning för att förebygga livmoderhalscancer.

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE – PALLIATIV VÅRD VID CANCERSJUKDOM Palliativ vård avser de lindrande åtgärder som kan vidtas när det inte längre finns någon botande behandling att erbjuda. Vissa människor lever med en obotlig sjukdom i åtskilliga år, medan andra är fria från symtomgivande sjukdom ända till det är mycket kort tid kvar att leva. Det är därmed viktigt att konstatera att palliativ vård är mer än vård i livets sista veckor. I Socialstyrelsens rapport Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013 anges nio indikatorer. Fem av indikatorerna redovisas i följande avsnitt. Svenska Palliativregistrets syfte är att successivt utveckla den palliativa vårdens kvalitet, oavsett vilken vårdgivaren är. Detta görs genom att vårdpersonalen som vårdat en nyligen avliden dels fyller i en enkät om hur de sista 1–2 veckorna i patientens liv var, dels varje år fyller i en enkät om vilka resurser och rutiner man har för att erbjuda god palliativ vård. Till registret kan alla vårdenheter rapportera, både kommunalt och landstingskommunalt drivna eller finansierade.

Cancer inlaga korr 4.indd 23

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Svenska Palliativregistret för patienter med cancersjukdom var 88 procent 2013. Variationen mellan landstingen var 76–98 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. Den varierande täckningsgraden mellan landstingen bör beaktas när man värderar resultaten för de indikatorer som redovisas i detta avsnitt. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.

2 REGELBUNDEN SKATTNING AV SMÄRTINTENSITET En regelbunden smärtanalys och skattning av smärtintensiteten är en central rekommendation i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Obehandlad smärta ger minskad livskvalitet. Det ökar också risken för medicinska komplikationer. Det huvudsakliga syftet med indikatorn är att få till stånd en systematisk process där personalen med objektiva metoder efterfrågar smärta som sedan kan behandlas med hjälp av modern kunskap. Sådana metoder finns och är validerade för såväl patienter som själva kan medverka (exempelvis VAS/NRS-skala) som för patienter som inte kan medverka (exempelvis Abbey Pain Scale). Diagram 2 visar att av 19 279 patienter som registrerats med en cancersjukdom hade 37 procent skattat sin smärta med hjälp av ett symtomskattningsinstrument under 2013. Skillnaderna mellan landsting var 14–63 procent. Andelen i riket har ökat från 23 procent 2011.

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 2 – totalt: Andel cancerpatienter i livets slutskede som har skattat sin smärta med validerat smärtskattningsinstrument, 2013. Täckningsgrad Östergötland

63,4

86,0

Kalmar

54,3

98,8

Stockholm

50,7

83,8

Örebro

45,1

93,3

Västerbotten

43,0

91,6

Gotland

41,4

87,0

Sörmland

39,4

84,4

Jämtland

38,8

96,1

Uppsala

38,1

91,6

Jönköping

38,0

89,0

RIKET

36,5

87,9

Norrbotten

36,3

75,9 90,5

Gävleborg

35,4

Kronoberg

32,3

92,9

Halland

31,3

86,9

Skåne

29,7

84,3

Blekinge

27,9

97,9

Dalarna

27,2

88,1

Västernorrland

27,0

84,2

Västra Götaland

26,2

89,2

Värmland

18,2

94,7

Västmanland

13,9

92,7 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Svenska Palliativregistret.

3 VIDBEHOVSORDINATION AV OPIOIDER MOT SMÄRTA God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att patient och närstående informeras om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där både botande och bromsande behandling avslutas. Då ska vissa medicinska och omvårdnadsmässiga åtgärder vidtas, bland annat att se till att det finns lämpliga ordinationer i händelse av smärtgenombrott. Ordinationen ska vara individuellt anpassad, då generella ordinationer inte anses vara tillräckligt bra i det här skedet. Det medicinska ansvaret flyttar ibland från specialisten till läkare i primärvård som ansvarar för hemsjukvård eller särskilda boendeformer. Då är det extra viktigt att det inte blir några glapp i, för patienten, viktiga ordinationer. Det är väl känt att majoriteten av människor som dör i cancer behöver minst en injektion av opioid, smärtstillande morfinpreparat, den sista tiden i livet.

Cancer inlaga korr 4.indd 24

Tiden mellan stegrad smärta och lindring kan bli onödigt lång. Först ska patienten som har ont anse att det gör tillräckligt ont för att larm ska ges. Därefter ska detta larm nå en sjuksköterska som efter att ha gjort sin bedömning måste ha såväl en fullgod ordination som tillgång till läkemedel. För att kunna hålla tiden från larm till given injektion rimligt kort, krävs att alla led i denna kedja är så väl förberedda som möjligt. Finns det skriftliga rutiner för hur ordinationer ska göras i detta läge, så ökar andelen utförda ordinationer. Diagram 3 visar andelen patienter som under 2013 hade en vidbehovsordination av opioider. Av 19 279 patienter som registrerats med en cancersjukdom hade 96 procent en sådan ordination. Skillnaderna mellan landstingen var 92–97 procent. Svenska Palliativregistret har som mål att 100 procent av patienterna ska ha en vidbehovsordination för smärtstillande behandling.

2014-12-01 11.22

Övergripande indikatorer

diagram 3 – totalt: Andel cancerpatienter som haft en dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (i injektionsform) mot smärta i livets slutskede, 2013. Täckningsgrad Jämtland

97,2

96,1

Örebro

97,0

93,3

Kalmar

97,0

98,8

Västernorrland

97,0

84,2

Dalarna

96,9

88,1

Norrbotten

96,4

75,9

Östergötland

96,4

86,0

Jönköping

96,4

89,0

Västra Götaland

96,4

89,2

Stockholm

96,3

83,8

Gävleborg

96,2

90,5

Västerbotten

96,2

91,6

Skåne

96,0

84,3 87,9

RIKET

96,0

Uppsala

95,9

91,6

Kronoberg

95,5

92,9

Värmland

95,1

94,7

Halland

94,8

86,9

Gotland

94,7

87,0

Sörmland

94,0

84,4

Västmanland

92,4

92,7

Blekinge

92,3

97,9 0

60 2013

80 2012

100 Procent

Källa: Svenska Palliativregistret.

4 VIDBEHOVSORDINATION AV ÅNGESTDÄMPANDE LÄKEMEDEL Symtomlindring är en av hörnstenarna i palliativ vård. Att känna oro för det okända, som att dö, är fullt naturligt. Men om oron övergår i ångest som framkallar starkare psykiska och fysiska symtom, skall behandling erbjudas, precis som vid alla andra symtom som kan uppstå. Ångest kan behandlas på flera olika sätt, men när det är kort tid kvar i livet bör man prioritera den behandling som har snabbast effekt. Förekomst av ångest är vanlig oavsett vilken diagnos som har lett till den palliativa vården. Ångestattacker kan komma hastigt och orsaka ett stort lidande för den döende patienten. Därför skall relevanta läkemedel kunna ges vid behov, oavsett när det uppstår. I Svenska Palliativregistret registreras i vilken utsträckning patienten haft en vidbehovsordination innan dödsfallet. Detta kan ses som en förutsättning för att patienten ska kunna bli symtomlindrad när eller om behovet dyker upp.

Cancer inlaga korr 4.indd 25

Diagram 4 visar andelen patienter som hade en vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel i livets slutskede, för dödsfall som skedde under 2013. Av 19 279 patienter som registrerats med en cancersjukdom hade 91 procent en sådan ordination. Skillnaderna mellan landstingen var 84–95 procent. Andelen i riket har ökat från 86 procent 2011.

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 4 – totalt: Andel cancerpatienter som haft en dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel (i injektionsform) i livets slutskede, 2013. Täckningsgrad Östergötland

94,6

86,0

Örebro

93,5

93,3

Dalarna

93,4

88,1

Stockholm

93,2

83,8 98,8

Kalmar

92,2

Gotland

92,1

87,0

Västra Götaland

91,2

89,2

Värmland

91,0

94,7

Jämtland

91,0

96,1

RIKET

90,7

87,9

Jönköping

90,7

89,0

Uppsala

89,9

91,6

Sörmland

89,8

84,4

Skåne

89,7

84,3

Halland

88,4

86,9 90,5

Gävleborg

88,4

Västerbotten

88,1

91,6

Västernorrland

88,0

84,2

Norrbotten

87,6

75,9

Kronoberg

86,5

92,9

Blekinge

85,6

97,9

Västmanland

83,8

92,7 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Svenska Palliativregistret.

5 SAMTAL OM VÅRDENS INNEHÅLL OCH RIKTNING (BRYTPUNKTSSAMTAL) God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att patient och närstående informeras om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks detta i termer av att ge individuellt anpassad information om hälsotillstånd, undersökningsmetoder samt möjligheter till vård och behandling. Det behövs ofta flera samtalstillfällen för en dialog om att vården går över i en fas som inte längre har livsförlängning som mål. Alla patienter vill inte veta allt – åtminstone inte vid första samtalet. Vissa döende patienter har tappat sin förmåga att aktivt delta i diskussioner om den fortsatta vården. Då är det lika viktigt att diskussionen förs med den sjukes närstående eller annan företrädare. För detta krävs aktiv läkarmedverkan.

Cancer inlaga korr 4.indd 26

I det nationella kunskapsstödet har kontinuerliga samtal om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede, så kallade brytpunktssamtal, högsta prioritet. Kvalitetsregistrets uppföljning frågar efter aktiv läkarmedverkan vid samtalet och om samtalet är dokumenterat i journalen. Indikatorn visar andelen patienter för vilka det utförts dokumenterade samtal om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede, så kallat brytpunktssamtal. I redovisningen tas endast de dödsfall med där personalen svarat ja på frågan huruvida dödsfallet var väntat. Hänsyn tas även till patientens förmåga att delta i beslut om vården och till förekomst av anhöriga. Diagram 5 visar andelen patienter i vilkens journal fanns dokumenterat att brytpunktssamtal genomförts, för dödsfall som skedde under 2013. Av 19 279 patienter som registrerats med en cancersjukdom var det 70 procent som hade uppgift om brytpunktssamtal i journalen. Skillnaderna mellan landsting var 58–81 procent. Andelen i riket har ökat från 63 procent 2011.

2014-12-01 11.22

Övergripande indikatorer

diagram 5 – totalt: Andel cancerpatienter i livets slutskede där brytspunktsamtal genomfördes, 2013. Täckningsgrad 86,0

Östergötland

81,2

Örebro

76,9

93,3

Gotland

75,7

87,0

Stockholm

75,5

83,8

Kalmar

75,3

98,8

Jönköping

74,5

89,0

Skåne

70,7

84,3

RIKET

69,9

87,9

Värmland

69,6

94,7

Västernorrland

69,3

84,2

Jämtland

68,6

96,1

Västra Götaland

68,4

89,2 86,9

Halland

68,3

Kronoberg

67,5

92,9

Gävleborg

67,0

90,5

Norrbotten

66,7

75,9

Sörmland

63,3

84,4

Västerbotten

61,6

91,6

Dalarna

61,2

88,1

Blekinge

60,8

97,9

Uppsala

59,2

91,6

Västmanland

58,4

92,7 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Svenska Palliativregistret.

6 ÅTERKOMMANDE SLUTENVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Det råder konsensus om att en person i livets slutskede inte ska behöva förflyttas i onödan. Mått som mäter detta finns i olika varianter internationellt. Just denna indikator finns med i det nationella kunskapsstödet för palliativ vård i livets slutskede och avser att följa andel döda med två eller fler inskrivningar i sluten vård de sista 30 dagarna i livet. Som ny inskrivning räknas de inskrivningar som inte sker från annat sjukhus eller klinik, då indikatorn främst syftar till att mäta inskrivningar i den akutsomatiska vården. Det finns ingen målnivå och bedömningar om behov av inskrivning måste naturligtvis göras från fall till fall, men att studera variationerna mellan landsting och eventuella skillnader mellan år kan påvisa behov av att vidare kartlägga, till exempel avancerad sjukvård i hemmet eller andra skillnader i organisation eller praxis. Indikatorn baseras på uppgifter hämtade från patientregistret och dödsorsaksregistret på Socialstyrelsen som sedan samkörts.

Cancer inlaga korr 4.indd 27

Cirka 13 procent av alla patienterna som avled 2013 med cancersjukdom som huvuddiagnos hade varit inskriven två eller fler gånger i akutsomatisk vård de sista 30 dagarna i livet. Landstingens andelar varierade mellan 9–22 procent, se diagram 6. Som jämförelse kan nämnas att för alla patienter oavsett diagnos var motsvarande andel i riket 8 procent (se vidare i Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014).

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 6 – totalt: Andel patienter med två eller flera inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet, 2013. Avser patienter som avlidit i cancersjukdom. Jämtland

9,2

Sörmland

9,3

Uppsala

10,1

Västernorrland

10,6

Östergötland

10,6

Jönköping

10,7

Örebro

11,2

Västerbotten

11,7

Kronoberg

12,2

Västra Götaland

12,5

Dalarna

13,3

RIKET

13,4

Skåne

13,7

Gävleborg

13,8

Blekinge

13,9

Kalmar

14,2

Stockholm

14,7

Värmland

15,0

Västmanland

15,1

Halland

19,1

Norrbotten

21,3

Gotland

22,2 0

40 Procent

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

ATT FÖREBYGGA LIVMODERHALSCANCER

7 GYNEKOLOGISK CELLPROVTAGNING

Cancer i livmoderhalsen, cervixcancer, är relativt ovanligt i Sverige jämfört med världen i övrigt. År 2012 insjuknade 484 kvinnor och 139 avled i sjukdomen i Sverige. Medianåldern vid insjuknande är cirka 50 år och nästan var tredje kvinna är under 40 år. Det årliga insjuknandet i livmoderhalscancer har i absoluta tal mer än halverats sedan slutet av 1960-talet då screening med gynekologisk cellprovtagning infördes. Då befolkningen ökat och blivit äldre så är den relativa minskningen betydligt större än hälften. Sjukdomen utvecklas oftast långsamt under många år. Det är från livmodertappen prov tas vid den gynekologiska cellprovtagningen. Cellprovtagning är en förutsättning för att kunna upptäcka och behandla cellförändringar och därmed förhindra en utveckling till livmoderhalscancer. De fall av livmoderhalscancer som finns trots deltagande i screening upptäcks i tidigare stadium, vilket möjliggör framgångsrikare behandling. Vid så gott som all livmodershalscancer är infektion med humant papillomvirus, HPV, bakomliggande orsak. I dag erbjuds alla flickor i årskurs fem eller sex vaccinering mot de typer av HPV som är orsak till cirka 70 procent av all livmoderhalscancer i Sverige.

Gynekologisk cellprovtagning syftar till att förebygga livmoderhalscancer (cervixcancer) genom att upptäcka och behandla cancerns förstadier. Enligt rekommendationerna för screening ska kvinnor i åldrarna 23–50 år erbjudas cellprovtagning vart tredje år och kvinnor i åldrarna 51–60 år erbjudas cellprovtagning vart femte år. Socialstyrelsen gör en översyn av rekommendationerna med anledning av att en ny metod finns tillgänglig som innebär att cellproven först analyseras med ett HPV-test. För kvinnan blir det ingen skillnad, ett gynekologiskt cellprov tas på samma sätt som tidigare och analyseras för HPV. Om HPV-testet är positivt går man vidare med en cytologisk analys (cellundersökning) av provet. En ny rekommendation beräknas komma i början av 2015, efter att kunskapsläget för HPVtest granskats och Socialstyrelsens nationella screeningråd tagit ställning i frågan. De patologiska och cytologiska laboratorierna rapporterar in de gynekologiska cellproverna och dess data till Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention.

Cancer inlaga korr 4.indd 28

2014-12-01 11.22

Övergripande indikatorer

Registret gör sedan en sammanställning av uppgifterna. I underlaget ingår både de cellprover som tagits efter kallelse till screeningprogrammet och de som tagits vid andra besök i hälso- och sjukvården, till exempel vid gynekologiska mottagningar. Syftet med sammanställningen är att ge underlag för kvalitetssäkring och förbättring av screeningprogrammet. Täckningsgraden är det viktigaste måttet för förebyggande av livmoderhalscancer. Med täckningsgrad avses andelen kvinnor i befolkningen i de aktuella åldrarna som har tagit ett cellprov enligt det rekommenderade tidsintervallet. Täckningsgraden för gynekologisk cellprovtagning i åldrarna 23–60 år var 80 procent 2013, se diagram 7. Variationen mellan landstingen var 66–91 procent. Täckningsgraden har i stort sett varit konstant i landet under de senaste tio åren. Landstingen har olika trender beträffande hur detta kvalitetsmått utvecklas. I vissa landsting har täckningsgraden minskat, i andra ökat.

diagram 7 – riket: Andel kvinnor 23–60 år som genomgått gynekologisk cellprovtagning. 85

Procent

2003

2005

2007

2009

2011

2013 År

Källa: Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention.

diagram 7 – kvinnor: Andel kvinnor 23–60 år som genomgått gynekologisk cellprovtagning, 2013. Halland

90,5

Dalarna

89,9

Värmland

89,1

Västra Götaland

87,6

Gävleborg

86,5

Jämtland

85,9

Kalmar

85,7

Västernorrland

85,6

Jönköping

85,6

Norrbotten

83,9

Blekinge

82,5

Västerbotten

81,7

Västmanland

81,2

Sörmland

80,5

RIKET

80,5

Örebro

79,4

Östergötland

76,9

Gotland

76,4

Skåne

76,2

Stockholm

74,8

Kronoberg

70,0

Uppsala

66,4 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention.

Cancer inlaga korr 4.indd 29

2014-12-01 11.22

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Tumörspecifika indikatorer I detta kapitel redovisas indikatorerna inom de tio cancersjukdomar som ingår i denna rapport. Jämförelsen omfattar både tumörspecifika indikatorer och övergripande indikatorer, exempelvis överlevnad vid cancersjukdom, multidisciplinära konferenser och väntetider. Avsnittet om varje cancersjukdom inleds med en kort beskrivning av sjukdomens förekomst i landet 2012, vilket är de senast tillgängliga uppgifterna från cancerregistret och dödsorsaksregistret. Därefter följer en redovisning av utfallet för de olika indikatorerna.

BRÖSTCANCER Statistik 2012 Antal diagnostiserade fall Andel av alla cancerfall

Kvinnor 8 490 30 %

Prevalens, totalt

97 208

Relativ 5-årsöverlevnad

87,7 %

Antal dödsfall

1 450

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos medelålders kvinnor. År 2012 fick 8 490 kvinnor diagnosen och i Sverige lever idag omkring 97 200 kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Genomsnittsåldern vid diagnosen är 60 år. År 2012 avled 1 450 kvinnor i bröstcancer. Även män kan få bröstcancer även om det är ytterst sällsynt. Under de senaste åren har 30–40 män per år diagnostiserats med bröstcancer. På grund av de få fallen bland män omfattar rapporten bara bröstcancer hos kvinnor. Nästan alla bröstcancerfall i Sverige kan opereras. Bröstcancerregistrets uppföljning under de senaste åren visar att mer än 90 procent opererades och andelen varierade endast med några enstaka procent mellan regionerna. Här redovisas 13 indikatorer, varav fem berör kvaliteten vid operationer av bröstcancer. En indikator berör överlevnaden, två rör frekvensen av multidisciplinära konferenser,

Cancer inlaga korr 4.indd 30

tre berör onkologisk behandling efter operation, en PADsvar och en gäller väntetider för patienterna. Uppgifterna har hämtats från Nationella bröstcancerregistret utom den för överlevnad som är från cancerregistret. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård utkom i en uppdaterad version 2014 och innehåller bland annat målsatta indikatorer. En uppdaterad version av nationella vårdprogrammet är ute på remiss och beräknas fastställas i början av 2015. Svensk Förening för Bröstkirurgi (SFBK) har tagit fram riktlinjer för bröstcancerkirurgi som innehåller både process- och resultatmått samt målnivåer. De flesta av SFBK:s målvärden överensstämmer med Socialstyrelsens. I anslutning till varje indikator anges målnivån i dia grammen som visar landstingens resultat.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Nationella Bröstcancerregistret var hög, 99 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 96–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.

8 RELATIV FEMÅRSÖVERLEVNAD VID BRÖSTCANCER I mitten av 1960-talet var femårsöverlevnaden vid bröstcancer 65 procent. Den relativa överlevnaden vid bröstcancer är numera hög och har varit det sedan början av 1990-talet. Diagram 8 visar att under perioden 1993–1997 var den relativa femårsöverlevnaden 82 procent och den ökade sedan till 87,7 procent under perioden 2008–2012. Variationen mellan landstingen var 85,5–91,4.

2014-12-01 11.22

Tumörspecifika indikatorer

diagram 8 – kvinnor: Relativ 5-årsöverlevnad vid bröstcancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Kronoberg

91,4

Norrbotten

91,0

Uppsala 90,4 Västmanland

90,2

Dalarna 89,0 Jämtland

88,8

Stockholm

88,6

Västernorrland

88,1

Örebro

87,7

RIKET

87,7

Kalmar

87,6

Jönköping

87,6

Blekinge

87,4

Östergötland

87,0

Skåne

87,0

Värmland

86,9

Sörmland

86,9

Halland

86,3

Västra Götaland

86,2

Västerbotten

85,9

Gotland

85,5

Gävleborg

85,5 0

2008–2012

2003–2007

100 Procent

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

9-10 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS

diagram 8 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid bröstcancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002

2003–2007

2008–2012 År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

Cancer inlaga korr 4.indd 31

Vid behandling av bröstcancer deltar ofta flera specialister. Kirurgisk behandling är vanligast vid bröstcancer men även läkemedelsbehandling, strålbehandling och antikroppsbehandling ingår. Inför primärbehandlingen av bröstcancer genomförs en multidisciplinär konferens, en omfattande granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård anges vilka kompetenser som ska närvara vid en multidisciplinär konferens för bröstcancer. Riktlinjerna rekommenderar en multidisciplinär konferens både inför behandlingsstarten av en nyupptäckt brösttumör och efter operationen av tumören.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

I diagram 9 och 10 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens inför behandlingen av en nyupptäckt tumör och efter operationen för bröstcancer. Resultaten speglar om landstinget har en struktur för omhändertagandet av patienter med bröstcancer och i vilken grad denna erbjuds. Diagram 9 visar att av 8 556 diagnostiserade kvinnor 2013 var det 97 procent som bedömdes vid en inledande multidisciplinär konferens. Detta är en ökning med tio procentenheter sedan 2008. Variationen mellan landstingen har minskat under samma tidperiod och var nu 75–100 procent. Diagram 10 visar att av 7 884 kvinnor som opererades 2013 var det 98 procent som bedömdes vid en multidisciplinär konferens efter operationen. Även här ses en ökning sedan 2008, med nästan tre procentenheter. Variationen har minskat mellan landstingen sedan Öppna jämförelser 2011, och var nu 73–100 procent. Vissa landsting rapporterar endast de konferenser där samtliga kompetenser deltar, vilket gör att de kan ha färre registreringar än landsting som har en mindre krävande definition av vilka kompetenser som bör ingå för

att registreras som en multidisciplinär konferens. I vissa landsting diskuteras patienten till exempel av kirurg och onkolog enbart, men registrerades ändå som en multidisciplinär konferens.

diagram 9 – riket: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs inför beslut om behandling vid bröstcancer. Procent 100

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

diagram 9 – kvinnor: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs inför beslut om behandling vid bröstcancer, 2013. Målnivå 100 % Blekinge 100,0 Gävleborg 100,0 Kalmar 100,0 Västmanland

99,5

Kronoberg 99,4 Norrbotten 99,4 Jämtland 99,4 Sörmland

99,2

Stockholm

99,1

Skåne 99,0 Uppsala

98,9

Värmland

98,9

Gotland

98,6

Västra Götaland

98,5

Västerbotten

98,1

RIKET

97,2

Dalarna

96,8

Örebro

96,8

Halland

92,9

Jönköping

91,5

Västernorrland

90,1

Östergötland

75,4 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 32

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 9 – sjukhus: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs inför beslut om behandling vid bröstcancer, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Karolinska, Solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Sophiahemmet, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Universitetssjukhuset i Linköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården, Uddevalla Skaraborgs Sjukhus, Lidköping Skaraborgs Sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västerås lasarett Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett1 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

99,7 98,3 100,0 100,0 98,4 98,9 99,2 75,2 75,3 98,0 98,6

308 532 539 18 426 380 240 351 85 150 69

99,4 100,0 100,0 98,6 100,0 98,8 98,0 99,3 100,0 90,3 95,2

176 117 94 70 150 248 256 305 402 134 146

99,0 98,7 98,7 97,7 100,0 100,0 98,7

292 76 150 664 244 35 228

97,2 99,5 96,6 97,7 100,0 6,7 97,3

212 217 207 43 229 15 185

99,4

161

98,8 95,6 99,4

165 45 178 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 33

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 10 – riket: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs efter operation för bröstcancer. Procent 100

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

diagram 10 – kvinnor: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs efter operation för bröstcancer, 2013. Målnivå 100 % Blekinge 100,0 Gävleborg 100,0 Kalmar 100,0 Kronoberg 100,0 Uppsala 100,0 Västerbotten 100,0 Västmanland 100,0 Skåne

99,9

Stockholm

99,8

Värmland

99,2

Västra Götaland

98,9

Jönköping

98,9

Gotland

98,4

Dalarna

98,3

Norrbotten

98,1

Örebro

98,1

RIKET

97,9

Jämtland

97,7

Halland 94,4 Sörmland 93,9 Västernorrland

93,6

Östergötland

73,3 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 34

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 10 – sjukhus: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs efter operation för bröstcancer, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Karolinska, Solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Sophiahemmet, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1 Mälarsjukhuset, Eskilstuna Universitetssjukhuset i Linköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Landskrona lasarett1 Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg NU-sjukvården, Uddevalla Skaraborgs Sjukhus, Lidköping Skaraborgs Sjukhus, Skövde SU Mölndal1 SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Karlskoga lasarett1 Lindesbergs lasarett1 Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

99,7 99,6 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

295 484 491 15 378 348 15

93,8 73,1 98,6 100,0 98,2 100,0 100,0 100,0 98,3 100,0 100,0 99,6

209 320 74 143 56 164 108 87 60 129 238 240

100,0 100,0 92,7 97,7 99,3 95,2 98,4

277 378 124 133 271 63 127

98,4 100,0 100,0 99,1

620 225 33 214

98,1 99,5 98,0 100,0 100,0 35,3 99,4 97,7 100,0 100,0 98,1

208 218 196 37 211 17 165 131 161 41 161 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 35

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

11 FASTSTÄLLD DIAGNOS INNAN OPERATION FÖR BRÖSTCANCER När man utreder och diagnostiserar oklara förändringar i bröstet och misstänker malignitet (en elakartad tumör) bör man sträva efter att ha en så korrekt diagnos som möjligt inför operationen. En fastställd diagnos före operation är viktig för att kvinnan ska slippa ovisshet och för att hon bara ska behöva gå igenom en enda operation. Indikatorn är relevant att följa eftersom en korrekt fastställd diagnos före operation minskar risken för omoperation. Diagram 11 visar andelen kvinnor som år 2013 hade en fastställd diagnos före operationen för bröstcancer. Jämförelsen omfattar 7 889 kvinnor, varav 7 320 eller 93 procent hade en fastställd diagnos före operationen. Variationen mellan landstingen har minskat sedan föregående Öppna jämförelse och ligger nu mellan 82 till 97 procent. I riket har andelen ökat stadigt under de senaste åren, från 89 procent 2008 till 93 procent 2013. Socialstyrelsen liksom Svensk förening för bröstkirurgi (SFBK) har satt upp en och samma målnivå, att minst 90 procent av patienterna ska ha en fastställd diagnos innan de opereras. En nivå som majoriteten av landstingen når upp till. Målnivån har satts till 90 procent för att det ibland

kan vara nödvändigt att operera patienten innan diagnosen är klar för att undvika alltför långa utredningstider. Att sjukhusen har olika registreringstraditioner kan påverka resultatet. På registreringsblanketten till kvalitetsregistret anger sjukhuset endast om det fanns en fastställd diagnos före operationen. diagram 11 – riket: Andel kvinnor med fastställd diagnos innan operation för bröstcancer. Procent 100

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

diagram 11 – kvinnor: Andel kvinnor med fastställd diagnos innan operation för bröstcancer, 2013. Målnivå >90 % Västra Götaland 97,2 Jämtland 96,9 Dalarna 96,6 Västerbotten 95,8 Stockholm 94,1 Halland 94,1 Kronoberg 93,9 RIKET 92,8 Skåne 92,7 Värmland 92,7 Norrbotten 92,6 Jönköping 90,9 Västmanland 90,8 Kalmar 90,8 Sörmland 90,5 Gävleborg 89,7 Östergötland 89,2 Blekinge 88,5 Uppsala 86,5 Örebro 86,3 Gotland 85,7 Västernorrland 81,8 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 36

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 11 – sjukhus: Andel kvinnor med fastställd diagnos innan operation för bröstcancer, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Karolinska, Solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Sophiahemmet, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Universitetssjukhuset i Linköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg NU-sjukvården, Uddevalla Skaraborgs Sjukhus, Lidköping Skaraborgs Sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Lindesbergs lasarett1 Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

94,2 95,5 93,9 91,7 92,8 86,5 90,4 89,3 86,5 95,7 84,5 93,9 90,8 90,8 85,2 88,5 95,0 91,2 94,1 91,2 93,3 96,3 98,2 95,2 96,9 96,1 98,7 88,2 93,5

292 484 492 12 376 364 230 326 74 141 58 165 109 87 61 130 238 239 271 375 135 134 272 63 129 622 225 34 214

86,5 90,8 97,0 94,9 89,6 53,3 84,8 96,9 94,9 94,9 93,2

208 207 197 39 211 15 171 131 157 39 161 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 37

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

12 OMOPERATION PÅ GRUND AV TUMÖRDATA Efter operationen skickas den borttagna tumören tillsammans med omgivande vävnad (till exempel lymfkörtlar) för patologisk anatomisk diagnostik (PAD), en vävnadsoch cellanalys. Om analysen visar att det kan finnas cancer kvar i bröstet rekommenderas en omoperation för att minska risken för återfall i cancersjukdomen. En ny operation kan innebära ett lidande för patienten. Uppföljningar som Nationella Bröstcancerregistret har genomfört har visat att de flesta omoperationer beror på att marginalerna blivit för små när tumören tagits bort. Den här indikatorn mäter kvaliteten på utredningen före operationen och hur väl kirurgen lyckades avlägsna tumören vid operationen. I denna jämförelse ingår bara de kvinnor där en bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi) genomfördes vid det första ingreppet. Diagram 12 visar andelen kvinnor som omopererades på grund av tumördata år 2013. Jämförelsen omfattar 5 105 kvinnor och av dem omopererades 693, vilket motsvarar 13,6 procent. Andelen omopererade har minskat något sedan 2008. Variationen mellan landstingen är stor, 3–27 procent, men bygger på relativt få uppgifter, vilket gör att osäkerheten ökar och konfidensintervallen är breda. Enligt SFBK bör den kirurgiska behandlingen vara så definitiv som möjligt för att patienten ska slippa en ny

operation, och mindre än 10 procent av patienterna bör genomgå en omoperation på grund av tumördata. Den målnivån gäller för alla primära bröstoperationer. Socialstyrelse nationella riktlinjer har en målnivå på mindre än 15 procent och omfattar då endast kvinnor som fick en bröstbevarande kirurgi. Jämförelsen visar att 13 landsting klarar den rekommenderade målnivån under 2013.

diagram 12 – riket: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras på grund av tumördata. Procent 25 20

15 10 5 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

diagram 12 – kvinnor: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras på grund av tumördata, 2013. Målnivå <15 % Jämtland

3,3

Västmanland

3,7

Sörmland

4,7

Norrbotten

8,3

Västra Götaland

10,3

Halland

10,6

Stockholm

10,9

Dalarna

11,2

Västernorrland

11,3

Kalmar

12,3

Örebro

12,9

Uppsala

13,3

Västerbotten

13,3

RIKET

13,6

Gävleborg

15,7

Gotland

18,4

Skåne 19,1 Östergötland 20,7 Blekinge 22,7 Värmland

23,1

Kronoberg

25,2

Jönköping

27,0 0

20 2013

30 2012

40 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 38

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 12 – sjukhus: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras på grund av tumördata, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Karolinska, Solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Sophiahemmet, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping1 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1 Mälarsjukhuset, Eskilstuna Universitetssjukhuset i Linköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Landskrona lasarett1 Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg NU-sjukvården, Uddevalla Skaraborgs Sjukhus, Lidköping Skaraborgs Sjukhus, Skövde SU Mölndal1 SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Lindesbergs lasarett1 Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

11,9 14,3 9,4 8,3 8,7 12,9

193 335 362 12 265 241

4,5 21,2 22,6 24,2 40,0 25,2 13,4 12,5 16,7 23,0 14,9 17,1

133 208 31 91 25 111 67 56 36 87 148 146

20,7 20,9 15,3 5,9 7,2 6,5 17,6

174 239 72 85 152 46 91

7,1 20,8 21,7 23,1

392 125 23 121

12,1 3,4 9,2 30,8 15,9

140 145 131 13 138

10,9 3,3 12,4 17,6 8,3

128 91 105 17 109 0 1

Färre än 10 fall

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 39

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

13–14 OPERATIONER MED BRÖST BEVARANDE KIRURGI I de allra flesta fall börjar behandlingen av nyupptäckt bröstcancer med operation. I vissa fall behöver hela bröstet tas bort, men i de flesta fall kan man tillämpa så kallad bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi). Det innebär att endast tumören och vävnad kring den opereras bort. Vid bröstbevarande kirurgi får patienten oftast även strålbehandling mot bröstet. Tidig upptäckt av bröstcancer, till exempel genom mammografiscreening, gör att storleken på tumören är mindre och därmed motiverar ett mindre kirurgiskt ingrepp. Det är ett skäl till varför andelen bröstbevarande kirurgi borde kunna öka. Diagram 13 och 14 visar andelen kvinnor som opererades med bröstbevarande kirurgi 2013, dels alla operationer oavsett tumörens storlek, dels operationer där tumören var 3 cm eller mindre. Diagram 13 visar att av 7 883 kvinnor som opererades för bröstcancer 2013 var det 60 procent som fick bröstbevarande kirurgi, oavsett tumörens storlek. Variationen mellan

landstingen var 44–70 procent. Andelen har ökat under de senaste sex åren från 53 procent 2008. Det var 76 procent som fick bröstbevarande kirurgi när tumörstorleken var 3 cm eller mindre, se diagram 14. Jämförelsen omfattar 4 295 kvinnor som opererades 2013. Variationen mellan landstingen var 55–85 procent. Andelen har varierat mellan 68–75 procent under de senaste sex åren. I några landsting var det få fall av de som opererades som hade en bröstcancer som var 3 cm eller mindre, vilket avspeglar sig i breda konfidensintervall. Tolkningen av resultatet måste göras med viss försiktighet eftersom många faktorer inverkar på om kvinnan får bröstbevarande kirurgi eller inte. Exempel på sådana faktorer är noggrannheten i utredningen inför operationen och tillgången till bilddiagnostik som bättre visar spridningen av tumören till omgivande vävnader. Såväl patientens inställning, närhet till strålbehandlande sjukhus och lokala traditioner hos kliniken påverkar troligen om kvinnor får bröstbevarande kirurgi. Några sjukhus hade bara ett fåtal operationer. Resultaten måste då tolkas med viss försiktighet.

diagram 13 – kvinnor: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi, 2013. Jämtland 69,5 Stockholm

67,3

Norrbotten 65,4 Västernorrland 65,2 Sörmland 64,3 Västmanland

63,1

Örebro

61,0

Blekinge 60,2 Uppsala 59,9 Västerbotten 59,8 RIKET 59,6 Dalarna 58,6 Kronoberg 58,4 Halland

58,2

Kalmar

57,4

Västra Götaland

57,4

Gävleborg 56,8 Skåne 55,6 Östergötland 54,5 Gotland 52,4 Värmland 50,2 Jönköping 44,2 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 40

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 13 – riket: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi. Procent 80

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

diagram 13 – sjukhus: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

62,4 65,8 70,7 80,0 67,5 60,4 33,3

295 476 492 15 378 351 15

63,9 54,0 35,1 51,0 41,1 58,8 55,0 59,8 53,3 59,4 59,2 56,5

208 324 74 143 56 165 109 87 60 128 238 239

53,4 53,4 55,1 63,9 53,5 68,3 63,6

277 378 127 133 271 63 129

61,0 46,2 66,7 47,7

620 225 33 214

61,2 65,0 64,8 27,0 56,4 17,6 71,5 69,5 63,1 36,8 65,8

209 217 196 37 211 17 165 128 160 38 161 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 41

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 14 – riket: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi vid en tumörstorlek på ≤ 3 cm. Procent 80

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

diagram 14 – kvinnor: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi vid en tumörstorlek på ≤ 3 cm, 2013. Jämtland

85,3

Stockholm

85,2

Kronoberg

84,1

Västmanland

83,1

Uppsala

82,2

Örebro

81,4

Västernorrland

80,7

Sörmland

78,3

Dalarna

78,3

Blekinge

78,1

Norrbotten

76,0

Västerbotten

75,8

RIKET

75,5

Östergötland

75,3

Kalmar

74,1

Skåne

71,2

Västra Götaland

70,3

Gävleborg

69,8

Halland

66,9

Värmland

65,9

Gotland

62,2

Jönköping

54,9 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 42

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 14 – sjukhus: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi vid en tumörstorlek på ≤ 3 cm, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Karolinska, Solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Sophiahemmet, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping1 Mälarsjukhuset, Eskilstuna Universitetssjukhuset i Linköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Landskrona lasarett1 Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg NU-sjukvården, Uddevalla Skaraborgs Sjukhus, Lidköping Skaraborgs Sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

82,5 84,4 88,3 90,0 84,0 80,6

160 243 273 10 219 160

76,6 74,9 47,4 65,5 41,5 84,1 71,2 77,6 61,1 77,8 71,4 68,2

111 195 38 84 41 63 59 49 36 72 126 151

73,6 70,7 66,7 70,9 65,9 77,8 77,5 76,0 56,8 73,9 64,4 82,1 84,1 88,7 40,0 69,6

129 188 69 86 179 45 80 325 139 23 104 112 126 71 20 125

85,1 85,3 84,9 42,1 76,0

101 75 73 19 96 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 43

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

15 OPERATION MED SENTINEL NODETEKNIK VID INVASIV BRÖSTCANCER Sentinel node-tekniken innebär att den eventuellt tumörbärande första lymfkörteln i armhålan avlägsnas vid operationen. Ett spårämne som injiceras i bröstet lokaliserar den första lymfkörteln (sentinel node, även kallad port vaktskörteln) så att det går att hitta den vid operationen. När körteln sedan analyseras under pågående operation kan kirurgen se om den innehåller tumörceller eller inte. Det minskar andelen patienter som måste genomgå en utvidgad operation på grund av spridning till lymfkörtlarna. Därmed minskar risken för besvärande lymfsvullnad i armen efter operationen. Tekniken används på kvinnor med invasiv bröstcancer, vilket innebär att tumören har bildat cellstråk in i den omgivande normala vävnaden. Tekniken med sentinel node har använts nationellt sedan 1997. Om tekniken saknas på hemortssjukhuset bör patienten erbjudas operation på närmaste större sjukhus där resurser finns. Diagram 15 visar andelen kvinnor som bröstopererades med sentinel node-teknik 2013. Av 6 142 diagnostiserade kvinnor utfördes operationen med sentinel node-teknik i 5 619 fall, vilket motsvarar 91 procent. Andelen varie-

rade mellan landstingen: 86–98 procent. År 2008 var det i genomsnitt 83 procent av patienterna som opererades med sentinel node-undersökning. Alla landsting uppfyllde 2013 Socialstyrelsens målnivå över 80 procent av bröstcanceroperationerna.

diagram 15 – riket: Andel kvinnor som opereras med sentinel node-teknik (portvaktskörtelteknik) vid invasiv bröstcancer. Procent 100 95 90 85 80

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

diagram 15 – kvinnor: Andel kvinnor som opereras med sentinel node-teknik (portvaktskörtelteknik) vid invasiv bröstcancer, 2013. Målnivå >80 % Jönköping

97,7

Örebro

95,5

Östergötland

95,3

Skåne 94,9 Västmanland 94,6 Kronoberg 94,4 Stockholm

92,1

Blekinge

92,0

Sörmland

91,7

Västernorrland

91,6

Gävleborg

91,6

Västerbotten

91,5

RIKET

91,5

Dalarna

91,1

Värmland

90,3

Halland

88,9

Uppsala

88,5

Västra Götaland

87,8

Jämtland

87,7

Gotland

86,3

Norrbotten

85,8

Kalmar

85,7 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 44

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 15 – sjukhus: Andel kvinnor som opereras med sentinel node-teknik (portvaktskörtelteknik) vid invasiv bröstcancer, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Karolinska, solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Sophiahemmet, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping1 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1 Mälarsjukhuset, Eskilstuna Universitetssjukhuset i Linköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Landskrona lasarett1 Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg NU-sjukvården, Uddevalla Skaraborgs Sjukhus, Lidköping Skaraborgs Sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Karlskoga lasarett1 Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

80,7 94,4 92,4 100,0 96,9 88,9

233 396 409 14 292 280

92,1 95,4 100,0 96,2 97,8 94,3 86,4 85,0 85,4 92,0 92,6 93,1

152 261 59 106 46 123 88 60 48 100 188 188

95,3 96,9 88,7 91,7 90,8 81,8 89,6 88,3 84,3 84,0 90,7

213 258 97 109 207 55 106 469 178 25 172

95,4 94,9 95,5 74,3 91,5

153 175 133 35 177

92,6 88,7 92,2 86,2 86,0

136 106 128 29 114 0 1

100

120

Procent

Färre än 10 fall

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

16 OMOPERATION PÅ GRUND AV KOMPLIKATION Mer än 90 procent av patienterna med bröstcancer opereras, vilket innebär att kirurgi är den första åtgärden. Operationerna kan vara olika omfattande beroende på patientens allmänna hälsotillstånd, tumörens läge och dess egenskaper. Patienten kan drabbas av komplikationer som kräver en omoperation inom relativt kort tid efter den första operationen. En omoperation innebär att man måste göra en ny och oförutsedd operation, exempelvis på grund av en blödning, som oftast inträffar inom det första dygnet efter operationen, eller en infektion, vars symtom uppkommer inom en vecka. Den andra operationen kan även innebära ett lidande för patienten. Nationella Bröstcancerregistrets uppföljningar visar att de flesta omoperationer berodde på blödningar inom det första dygnet. Det var mycket få omoperationer som gjordes på grund av en sårinfektion. I nationella kvalitetsregistret registreras bara de postoperativa blödningar eller sårinfektioner som lett till en omoperation.

Cancer inlaga korr 4.indd 45

I diagram 16 redovisas andelen omoperationer under 2013. Av de 7 910 kvinnor som opererades var det 162 som omopererades, vilket motsvarar 2 procent. Landstingens värden varierade mellan knappt 1–7 procent. diagram 16 – riket: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras inom 30 dagar på grund av komplikation. Procent 4

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Underlaget bygger på relativt få uppgifter, vilket gör att konfidensintervallen är breda. Dessutom kan det finnas registreringsskillnader där vissa sjukhus missar att rapportera in omoperationer till bröstcancerregistret. I Natio-

nella riktlinjer för bröstcancervård har Socialstyrelsen satt upp en målnivå på 2 procent eller mindre vilket under 2013 motsvarade rikets genomsnitt.

diagram 16 – kvinnor: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras inom 30 dagar på grund av komplikation, 2013. Målnivå <2 % Blekinge

0,8

Gävleborg

0,9

Västernorrland

1,1

Jönköping

1,1

Skåne

1,1

Kronoberg

1,2

Stockholm

1,4

Örebro

1,4

Halland

1,5

Kalmar

1,5

Västerbotten

1,6

Värmland

1,6

Västmanland

1,9

RIKET

2,0

Uppsala

2,7

Västra Götaland

2,8

Dalarna

3,0

Sörmland

3,0

Norrbotten

4,3

Gotland

4,8

Östergötland

4,9

Jämtland

6,9 0

9 2013

2012

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

17 FULLSTÄNDIGT STRUKTURERAT PAD-SVAR EFTER OPERATION För att kunna ställa rätt diagnos och klassificera en tumör gör en patolog en makroskopisk och mikroskopisk undersökning av ett operationspreparat. Utifrån denna undersökning ställer patologen en patologisk-anatomisk diagnos (PAD), som sedan ligger till grund för den fortsatta behandlingen. Undersökningen ska ge tydliga svar på exempelvis vilken typ av tumör det gäller och vilket stadium den befinner sig i. Att få en korrekt klassificering av tumören är viktig för att kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen och välja den fortsatta behandlingen och uppföljningen. Socialstyrelsen har därför satt upp en målnivå på 100 procent, det vill säga alla PAD-svar bör ha ett fullständigt, strukturerat svar. För att den patologiska analysen och handläggningen ska genomföras på ett strukturerat sätt finns det dokumentations- och svarsmallar som anger vilka prognostiska faktorer som patologen ska bestämma, värdera och redovisa för att svara upp mot kraven på ett fullständigt svar. Diagram 17 visar att av 7 469 operationspreparat från kvinnor som opererades 2013 var det 92 procent som hade

Cancer inlaga korr 4.indd 46

ett fullständigt strukturerat PAD-svar. Variationen mellan landstingen var 85–98 procent. Andelen har ökat under de senaste sex åren från 86 procent 2008.

diagram 17 – riket: Andel patienter som fått ett fullständigt strukturerat PAD-svar efter operation. Procent 100 95 90 85 80

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 17 – kvinnor: Andel patienter som fått ett fullständigt strukturerat PAD-svar efter operation, 2013. Värmland

Målnivå 100 %

97,8

Örebro

97,2

Uppsala

96,2

Sörmland

94,2

Västra Götaland

94,1

Västerbotten

93,7

Kronoberg

93,5

Stockholm

93,5

Jönköping

93,5

Halland

92,4

RIKET

92,2

Kalmar

91,7

Gotland

91,2

Dalarna

90,2

Blekinge

89,8

Västmanland

89,7

Östergötland

89,6

Gävleborg 89,0 Skåne 89,0 Norrbotten

88,5

Jämtland

87,9

Västernorrland 84,9 0

60 2013

100 Procent

2012

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

18 LOKAL STRÅLBEHANDLING EFTER OPERATION AV BRÖSTCANCER MED LYMFKÖRTELMETASTASER Det finns vetenskapliga studier som visar en minskad risk för återfall i bröstcancer när kvinnor med regionala lymfkörtelmetastaser efter operationen strålbehandlas lokalt mot bröstet eller bröstkorgsväggen och närliggande lymfkörtlar. Det finns nya studier som visar att även kvinnor med en mindre spridd cancer kan ha nytta av åtgärden. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om lokal strålbehandling vid en till tre regionala lymfkörtelmetastaser fått hög prioritet. Strålbehandling vid fyra eller fler påvisade regionala lymfkörtelmetastaser är idag standardbehandling. Indikatorn är relevant att följa eftersom den visar hur aktiv kliniken är att ge denna patientgrupp lokal strålbehandling efter operation. Alla kvinnor kan inte få behandlingen på grund av sitt hälsotillstånd, till exempel vid vänstersidig bröstcancer finns risk för hjärtpåverkan vid strålbehandling. Socialstyrelsen har därför satt upp en målnivå på mer än 90 procent. Diagram 18 visar att av 1 045 kvinnor som opererades för bröstcancer och hade lymfkörtelmetastaser 2013 var det 73 procent som planerades få lokal strålbehandling. Variationen mellan landstingen var 36–94 procent. Variationen kan vara ett uttryck för regionala skillnader i behandlingsrekommendationer. Andelen har ökat under de senaste sex åren från 60 procent 2008.

Cancer inlaga korr 4.indd 47

Kvalitetsregistret har nyligen påbörjat registreringen av antal kvinnor som fick behandlingen. I dag är dessa uppgifter inte tillräckligt tillförlitliga, därför redovisas i denna jämförelse endast uppgifter för de kvinnor som planerades få behandlingen. Några landsting hade få inrapporterade fall till kvalitetsregistret, resultatet måste då tolkas med viss försiktighet.

diagram 18 – riket: Andel kvinnor med bröstcancer med regionala lymfkörtelmetastaser som efter operation planeras få lokal strålbehandling. Procent 80 75 70 65 60

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 18 – kvinnor: Andel kvinnor med bröstcancer med regionala lymfkörtelmetastaser som efter operation får lokal strålbehandling, 2013.

Målnivå >90 %

Värmland

93,9

Uppsala

89,1

Jönköping

86,3

Östergötland

83,0

Västerbotten

82,1

Gävleborg

81,1

Kalmar

80,6

Kronoberg 80,0 Västernorrland 80,0 Stockholm

79,9

Norrbotten

75,0

RIKET

73,2

Blekinge

71,4

Sörmland

70,6

Dalarna

70,0

Västra Götaland

67,0

Halland

66,7

Västmanland

65,2

Örebro

64,7

Skåne

58,4

Gotland2

36,4

Jämtland1 0 1

20 Färre än 10 fall

Färre än 10 fall 2012

60 2013

100 Procent

2012

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

19 CYTOSTATIKABEHANDLING MED TILLÄGG AV TRASTUZUMAB Det finns vetenskapliga studier som visar att hos kvinnor med HER2-positiv bröstcancer kan trastuzumab minska risken för återfall och ge en förbättrad överlevnad när det ges som tillägg till cytostatikabehandling i ett år efter operationen. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om denna behandling fått hög prioritet. Indikatorn är relevant att följa eftersom den visar hur aktiv kliniken är att ge denna patientgrupp trastuzumab som tilläggsbehandling i ett år. Alla kvinnor kan inte få behandlingen på grund av kontraindikationer och samsjuklighet, särskilt hos äldre kvinnor, därför har Socialstyrelsen satt upp en målnivå på mer än 80 procent. Diagram 19 visar att av 661 kvinnor med HER2-positiv bröstcancer 2013 var det 91 procent som planerades få cytostatikabehandlingar med tillägg av trastuzumab i ett år efter operationen. Variationen mellan landstingen var 58– 100 procent. Andelen har ökat under de senaste sex åren från 82 procent 2008. Kvalitetsregistret har nyligen påbörjat registreringen av antal kvinnor som fick behandlingen. I dag är dessa uppgifter inte tillräckligt tillförlitliga, därför redovisas i denna jämförelse endast uppgifter för de kvinnor som planerades få behandlingen.

Cancer inlaga korr 4.indd 48

Per landsting är det få fall som ingår i underlaget och resultatet måste tolkas med stor försiktighet. Några landsting har en andel som är lägre än 80 procent och de bör överväga om det förekommer underbehandling för denna patientgrupp.

diagram 19 – riket: Andel kvinnor som planeras få cytostatikabehandling med tillägg av trastuzumab i ett år efter operation vid HER2-positiv bröstcancer. Procent 100 95 90 85 80

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 19 – kvinnor: Andel kvinnor som planeras få cytostatikabehandling med tillägg av trastuzumab i ett år efter operation vid HER2-positiv bröstcancer, 2013. Målnivå >80 %

Kronoberg 100,0 Värmland 100,0 Örebro 100,0 Västmanland 100,0 Gävleborg 100,0 Jämtland2 100,0 Norrbotten 100,0 Västerbotten

95,2

Uppsala

94,3

Västernorrland

92,3

Västra Götaland

91,0

RIKET 90,6 Stockholm 90,4 Skåne

90,3

Halland

87,0

Östergötland

85,7

Kalmar 84,6 Jönköping 72,4 Sörmland

57,9

Gotland1 Blekinge1 Dalarna1 0 1

20 Färre än 10 fall

Färre än 10 fall 2012

60 2013

100 Procent

2012

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

20 LÄKEMEDELSBEHANDLING MED TAMOXIFEN OCH/ELLER AROMATAS HÄMMARE EFTER OPERATION Det finns vetenskapliga studier som visar en sänkt risk för förtida död för kvinnor med hormonreceptorpositiv bröstcancer som efter operationen fått läkemedelsbehandling med tamoxifen och/eller aromatashämmare, jämfört med dem som inte fått någon sådan behandling. Högst prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om behandling med tamoxifen fått. Behandling med aromatashämmare har fått en lägre prioritet. Indikatorn är relevant att följa eftersom den visar hur aktiv kliniken är i att ge kvinnor med hormonreceptorpositiv bröstcancer läkemedelsbehandling efter operation. Alla kvinnor kan inte få behandlingen på grund av kontraindikationer, därför har Socialstyrelsen satt upp en målnivå på mer än 95 procent. Diagram 20 visar att av 6 034 kvinnor med hormonreceptorpositiv bröstcancer 2013 var det 90 procent som planerades få tamoxifen och/eller aromatashämmare efter operationen. Variationen mellan landstingen var 76–100 procent. Andelen har ökat från nästan 85 procent 2008,

Cancer inlaga korr 4.indd 49

men under de senaste tre åren har andelen för riket legat kvar på cirka 90 procent. Tre landsting visar ett resultat som överstiger målnivån.

diagram 20 – riket: Andel kvinnor som planeras få läkemedelsbehandling med tamoxifen och/eller aromatashämmare efter operation vid hormonreceptorpositiv bröstcancer. Procent 100 95 90 85 80

2008

2009

2010

2011

2012

2013 År

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 20 – kvinnor: Andel kvinnor som planeras få läkemedelsbehandling med tamoxifen och/eller aromatashämmare efter operation vid hormonreceptorpositiv bröstcancer, 2013.

Målnivå >95 %

Gotland 100,0 Stockholm

98,1

Kalmar

96,6

Östergötland

93,1

Västra Götaland

92,6

RIKET

89,5

Dalarna

89,2

Jönköping

88,9

Gävleborg

88,6

Uppsala

88,3

Sörmland

87,4

Värmland

87,2

Västernorrland

86,6

Västerbotten

85,3

Halland

84,4

Kronoberg

84,1

Västmanland

83,6

Örebro

81,7

Skåne

81,5

Jämtland

80,8

Norrbotten

79,5

Blekinge

76,2 0

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 50

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 20 – sjukhus: Andel kvinnor som planeras få läkemedelsbehandling med tamoxifen och/eller aromatashämmare efter operation vid hormonreceptorpositiv bröstcancer, 2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter 227 373 375 12 304 271 12

Danderyds sjukhus 93,8 Karolinska, Solna 98,9 S:t Görans sjukhus, Stockholm 98,7 Sophiahemmet, Stockholm 91,7 Södersjukhuset, Stockholm 99,3 Akademiska sjukhuset, Uppsala 87,8 Lasarettet i Enköping 100,0 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 86,3 Universitetssjukhuset i Linköping 93,1 Höglandssjukhuset, Eksjö 89,5 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 92,0 Värnamo sjukhus 83,3 Växjö lasarett 84,1 Länssjukhuset Kalmar 96,6 Västerviks sjukhus 95,2 Visby lasarett 100,0 Blekingesjukhuset, Karlskrona 77,0 Helsingborgs lasarett 86,1 Kristianstads sjukhus 81,4 Landskrona lasarett1 Skånes universitetssjukhus, Lund 82,6 Skånes universitetssjukhus, Malmö 77,8 Hallands sjukhus, Halmstad 76,1 Hallands sjukhus, Varberg 91,4 NU-sjukvården, Uddevalla 89,7 Skaraborgs Sjukhus, Lidköping 87,5 Skaraborgs Sjukhus, Skövde 95,0 SU Sahlgrenska, Göteborg 95,4 SÄ-sjukvården, Borås 89,1 Arvika sjukhus 88,5 Centralsjukhuset i Karlstad 87,3 Lindesbergs lasarett1 Universitetssjukhuset Örebro 81,6 Västmanlands sjukhus, Västerås 84,5 Falu lasarett 89,4 Mora lasarett 88,2 Gävle sjukhus 88,4 Sollefteå sjukhus 71,4 Sundsvalls sjukhus 88,2 Östersunds sjukhus 80,8 Norrlands Univeristetssjukhus, Umeå 84,3 Skellefteå lasarett 92,3 Sunderbyns sjukhus 79,7

160 261 57 100 48 126 87 63 40 100 173 183 213 248 92 105 195 48 100 475 184 26 165 152 168 160 34 164 14 127 104 127 26 123 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

21 VÄNTETID FRÅN FÖRSTA BESÖK HOS SPECIALIST TILL START AV BEHANDLING SFBK arbetar för att patienterna ska få ett snabbt omhändertagande, och har angett att mer än 90 procent av alla patienter med verifierad bröstcancer ska erbjudas en operation inom tre veckor och ingen bör vänta mer än fyra veckor. Indikatorn anger väntetiden från det första besöket hos en specialist till dagen för start av en behandling, i de flesta fall en operation. Väntetiden påverkas av hur bröstcancervårdkedjan är utformad lokalt. I vissa landsting är till exempel utredningen påbörjad eller redan avklarad innan patienten remitteras till specialistkliniken för behandling.

Cancer inlaga korr 4.indd 51

Diagram 21 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från det första besöket hos en specialist till behandlingsstart. Jämförelsen omfattar 7 466 kvinnor som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 13 dagar, 50 procent inom 20 dagar och 75 procent inom 28 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 28 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade fått en operation) var 7–28 dagar.

2014-12-01 13.36

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 21 – kvinnor: Väntetid från första besök hos specialist till start av behandling för bröstcancer, 2013. Västmanland

Kronoberg 11 Dalarna 13 Kalmar 14 Gävleborg 15 Östergötland 16 Jönköping 16 Halland 17 Jämtland 17 Norrbotten 17 Blekinge 18 Skåne 18 Västernorrland 18 Värmland 19 Uppsala 19 RIKET 20 Västra Götaland 22 Örebro 22 Gotland 23 Stockholm 23 Sörmland 27 Västerbotten 28 0 Värde första kvartil

10 Median

50 Dagar

Värde tredje kvartil

Källa: Nationella Bröstcancerregistret.

Vad har hänt sedan 2011? Bröstcancervården uppvisade 2011 goda och jämna resultat för flera indikatorer. Årets öppna jämförelser visar att bra kan bli bättre, redan goda resultat har i flera fall ytterligare förbättrats och variationen i landet har minskat. Detta gäller t.ex. relativ femårsöverlevnad, andel patienter med fastställd diagnos före operation samt bedömning vid multidisciplinär konferens inför start av behandling samt efter operation.

Cancer inlaga korr 4.indd 52

Det kan finnas ett behov av att tydligöra definitionen av en multidisciplinär konferens och för bröstcancer finns detta angivet såväl i nationella som europeiska riktlinjer. Inrapportering av behandlingsdata för strålbehandling och cytostatikabehandling har lagts till i kvalitetsregistret från och med 2012 vilket kan bidra till att inrapporteringen av dessa data ännu är låg från vissa landsting. Det är givetvis angeläget att minska denna variation.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

ÄGGSTOCKSCANCER Statistik 2012

22 ÖVERLEVNAD VID ÄGGSTOCKSCANCER Kvinnor

Antal diagnostiserade fall

694

Andel av alla cancerfall

Prevalens, totalt Relativ 5-årsöverlevnad Antal dödsfall

8 649 45,4 %

Den relativa överlevnaden vid äggstockscancer har ökat sedan 1990. Ökningen gäller framför allt korttidsöverlevnad, i ett respektive två år. Även femårsöverlevnaden har dock ökat något och var 45,4 procent för perioden 2008–2012, se diagram 22. Det finns vissa skillnader mellan landstingen men konfidensintervallen är breda och variation beroende på slumpen kan inte uteslutas.

571

Äggstockscancer, det vill säga elakartade tumörer som utgår från äggstockarna, drabbar cirka 700 kvinnor varje år. Prognosen är förhållandevis dålig och den relativa femårsöverlevnaden är 45 procent. Under 2012 dog 571 kvinnor till följd av sin sjukdom. Incidensen (antal insjuknade) har dock sjunkit sedan 1975, vilket delvis beror på p-pillrets skyddande effekt. Många cancersjukdomar delas in i fyra stadier grundat på tumörutbredningen. Stadium I innebär för äggstockscancer att tumören är begränsad till äggstockarna, och stadium IV innebär att sjukdomen har spridit sig även utanför bukhålan. Sjukdomen har ett smygande förlopp och diagnostiseras ofta sent eftersom den inte ger några symtom i ett tidigt stadium. Nästan hälften av fallen är i stadium III–IV vid tidpunkten för diagnos. Här redovisas fyra indikatorer, varav en gäller överlevnaden, och tre som beskriver vårdprocessen. Femårsöverlevnaden fördelad på landsting bygger på uppgifter från cancerregistret. De andra är hämtade från Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer, som är ett av fyra delregister inom Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer. Registret startade år 2008. För äggstockscancer presenteras indikatorerna på regionnivå eftersom behandlingen till vissa delar är centraliserad regionalt.

diagram 22 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid äggstockscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002

2003–2007

2008–2012 År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer var 87 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 77–99 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. Den varierande täckningsgraden mellan regionerna bör beaktas när man värderar resultateten för de indikatorer som redovisas i detta avsnitt. En redovisning av täckningsgraden per region finns i bilaga 3.

Cancer inlaga korr 4.indd 53

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 22 – kvinnor: Relativ 5-årsöverlevnad vid äggstockscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Västmanland

53,5

Dalarna 50,0 Västerbotten 49,6 Västernorrland 49,0 Blekinge

48,7

Jönköping

47,5

Östergötland

47,1

Stockholm

47,0

Norrbotten

46,9

Värmland

46,2

Gävleborg

45,4

RIKET

45,4

Sörmland 45,0 Västra Götaland 44,9 Skåne 44,9 Kalmar

44,5

Uppsala

43,3

Örebro

40,5

Jämtland

39,6

Gotland

38,2

Kronoberg

35,8

Halland

34,0 0

2008–2012

100 Procent

2003–2007

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

23 ANDEL VÄVNADSPROV SOM BEDÖMS AV REFERENSPATOLOG

behandlingen. Indikatorn redovisas endast per sjukvårdsregion då behandlingen främst utförs på regionnivå. Diagram 23 bygger på uppgifter om 1 212 kvinnor för åren 2012–2013 och visar att 65 procent av fallen bedömdes av en referenspatolog. Skillnaden mellan regionerna var 55–75 procent. Andelen i riket har mer än fördubblats från 2008 då den var 30 procent. Den rådande bristen på patologer kan göra att många regioner har svårt att ordna så att även en referenspatolog bedömer tumörpreparatet.

När det gäller äggstockscancer bygger diagnosen och beslutet om behandling på patologens bedömning av tumörpreparatet. Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer har gjort uppföljningar som visar att relativt många diagnoser omvärderas om preparatet även bedöms av en subspecialiserad patolog (referenspatolog). Bedömningen har betydelse för prognosen och kan vara avgörande för den fortsatta

diagram 23 – kvinnor: Andel kvinnor med äggstockscancer där vävnadsprov bedöms av referenspatolog, 2012–2013. Stockholm-Gotland

75,5

Västra

68,6

Sydöstra

67,8

RIKET 64,7 Norra 63,3 Uppsala-Örebro 56,5 Södra

55,4 0

40 2012–2013

Källa: Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer.

Cancer inlaga korr 4.indd 54

60 2008–2009

100 Procent

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

24 ERFAREN TUMÖRKIRURG VID PRIMÄROPERATIONEN

rurgiska ingrepp, så kallade Wertheimoperationer, eller som har subspecialitet inom gynekologisk tumörkirurgi. Operationsverksamheterna är i hög grad centraliserade varför resultatet endast redovisas per sjukvårdsregion. Diagram 24 bygger på uppgifter om 1 946 kvinnor som opererades 2008–2013 och visar att i 57 procent av fallen deltog en erfaren tumörkirurg. Skillnaden mellan regionerna var 27–67 procent. Andelen i riket har ökat från 49 procent 2008 till 67 procent 2013. Kvalitetsregistret bedömer att en underrapportering kan finnas då uppgift saknades i flera inrapporterade fall om en erfaren tumörkirurg deltagit eller inte.

Den primära operationen vid äggstockscancer kan vara en mycket krävande operation och bör därför utföras av ett team som behärskar tekniken och har erfarenhet av att hantera dessa operationer. Det finns studier som visat att om operationerna utförs vid tumörkirurgiska centra av minst en erfaren tumörkirurg förbättras patientens överlevnad liksom kvaliteten på operationen, jämfört med patienter som inte fick sådana insatser. Indikatorn visar andelen primäroperationer där minst en erfaren tumörkirurg deltagit. Kvalitetsregistrets definition av erfaren tumörkirurg är en person som har utfört minst 25 omfattande tumörki-

diagram 24 – kvinnor: Andel patienter som primäropererats för ovarialcancer där erfaren tumörkirurg deltagit under operationen, 2008–2013. Södra

67,3

Stockholm-Gotland

63,1

Sydöstra

61,4

Västra

60,6

RIKET

57,3

Uppsala-Örebro 50,0 Norra 26,7 0

100 Procent

Källa: Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer.

Cancer inlaga korr 4.indd 55

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

25 OPTIMALA KIRURGISKA STADIEINDELNINGSPROCEDURER VID OPERATION AV TIDIG ÄGGSTOCKCANCER En korrekt klassifikation av sjukdomens stadium, det vill säga cancerns utbredning vid diagnos är avgörande för att kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen och välja den fortsatta behandlingen och uppföljningen. Stadieindelningen vid förmodat tidig äggstockscancer är mycket viktig. Cirka en tredjedel av patienterna i stadium I kräver ingen behandling utöver kirurgi, enligt nationella vårdprogrammets kriterier. Detta förutsätter dock att en fullständig undersökning av buken utförts vid operationen och att multipla vävnadsprov tagits enligt ett schema från olika delar av buken. Multipla systematiska biopsier används här som en indikator för adekvat stadieindelning. Omvänt kan patienter som har en tumörspridning och ett mer avancerat stadium identifieras. Dessa patienter kräver ytterligare behandling utöver kirurgi.

Patologen gör efter operationen en makroskopisk och mikroskopisk undersökning av operationspreparatet. Re sultaten sammanvägs med röntgenundersökningar. Där efter tilldelas tumören ett stadium som anger tumörutbredningen. Den klassifikation som används i Sverige är FIGOs (Federation International of Gynecology and Obstetrics) stadieindelning. Den senaste versionen utkom 2013. Denna jämförelse har avgränsats till kvinnor i stadium I, vilket är en tidig form av äggstockscancer. Resultatet redovisas per sjukvårdsregion. Diagram 25 bygger på uppgifter om 550 kvinnor med äggstockscancer i stadium I som opererades 2008–2013 och visar att i 17 procent av fallen hade systematiska biopsier tagits vid operationen. Skillnader mellan regionerna var 1–39 procent. Resultaten antyder att adekvat stadieindelning inte utförts för en stor del av patienterna med tidig äggstockcancer. Anledningen till den låga andelen patienter, där man registrerat att multipla systematiska biopsier tagits, bör utredas närmare.

diagram 25 – kvinnor: Andel patienter med tidig äggstockscancer (stadium I) som fått optimal stadieindelning enligt FIGO med systematiska biopsier under operation, 2008–2013. Västra

39,2

Norra

32,7

Södra

22,4

RIKET

17,3

Sydöstra

4,1

Uppsala-Örebro

0,8

Stockholm-Gotland

0,9 0

60 Procent

Källa: Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer.

Vad har hänt sedan 2011? Överlevnaden har ökat något för äggstockscancer. Fler primäroperationer utförs av erfaren tumörkirurg och fler vävnadsprov från primäroperationen bedöms av subspecialiserad referenspatolog, detta trots en i landet generell brist på patologer. Kirurgiskt finns ett uttalat förbättringsbehov för att uppnå en adekvat kirurgisk stadieindelning av tidig äggstockscancer (stadium I).

Cancer inlaga korr 4.indd 56

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

NJURCANCER Statistik 2012

26 ÖVERLEVNAD VID NJURCANCER Kvinnor

Män

Antal diagnostiserade fall

397

649

Andel av alla cancerfall

3 946

5 238

67,7 %

65,5 %

236

308

Prevalens, totalt Relativ 5-årsöverlevnad Antal dödsfall

Njurcancer utgör cirka två procent av all cancer hos vuxna i Sverige. Incidensen (antalet insjuknade) är högre hos män än hos kvinnor och cirka 60 procent som får diagnosen är män. Det finns inga stora skillnader mellan sjukvårdsregionerna och under de senaste två decennierna har incidensen minskat. Cirka 1 000 personer om året diagnosticeras med njurcancer, varav de flesta är över 65 år. Prognosen har förbättrats under det senaste årtiondet. Femårsöverlevnaden är mycket hög, över 90 procent, för patienter med små tumörer som inte har hunnit växa igenom njurkapseln. Totalt är femårsöverlevnaden för njurcancer över 65 procent för båda könen. I Sverige dör cirka 500 personer av njurcancer varje år. Här redovisas resultatet för fyra indikatorer, varav tre med data från Nationella njurcancerregistret. Två indikatorer speglar insatser som är rekommenderade i nationella vårdprogrammet. Uppgifter om överlevnad har hämtats från cancerregistret. Avslutningsvis visas ett väntetidsmått.

Efter att ha legat på en stabil nivå under 1990-talet ökade den relativa femårsöverlevnaden för både män och kvinnor under början av 2000-talet. Under perioden 2008–2012 var överlevnaden något lägre för män än för kvinnor, 65,5 respektive 67,7 procent. Sammanlagt för båda könen var överlevnaden 66,3 procent, se diagram 26. Det finns en spridning i överlevnaden mellan landstingen från 54,4– 72,9 procent.

diagram 26 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid njurcancer, Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Nationella njurcancerregistret var 98 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 91–100 procent. 13 landsting hade en täckningsgrad på 100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.

Cancer inlaga korr 4.indd 57

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 26 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid njurcancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Örebro

72,9

Värmland

72,6

Västmanland

72,5

Kalmar

72,5

Gävleborg

71,3

Jämtland

70,9

Halland

69,3

Stockholm 69,0 Blekinge

67,6

Västernorrland

67,2

Jönköping

66,9

RIKET

66,3

Skåne 66,0 Kronoberg 65,9 Västerbotten 64,8 Uppsala 64,6 Östergötland

62,6

Västra Götaland

62,5

Sörmland

59,8

Dalarna

58,3

Norrbotten

55,5

Gotland

54,4 0

2008–2012

100 Procent

2003–2007

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

27 PRIMÄR UTREDNING MED DATORTOMOGRAFI AV BRÖSTKORGEN FÖRE OPERATION Fjärrmetastaser från njurcancer sitter ofta i lungorna. Inför operation är det avgörande att veta om det finns tumörspridning till lungorna vilket bäst undersöks med datortomografi av bröstkorgen. Enligt det nationella vårdprogrammet bör patienter primärt utredas med en sådan undersökning. Vårdprogrammets målnivå är att minst 85 procent av alla patienter bör utredas med datortomografi av bröstkorgen. Diagram 27 visar att av 2 085 personer som diagnostiserades med njurcancer under 2012–2013 var det 90 procent som undersöktes med en datortomografi av bröstkorgen. Andelen varierar mellan 72–100 procent i landstingen. Undersökningen har ökat sedan 2005 då andelen var 72 procent i riket. Variabeln registrerades i mycket hög utsträckning i kvalitetsregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 58

diagram 27 – riket: Andel patienter som fick utredning med datortomografi av bröstkorgen före operation för njurcancer. Procent 100

Totalt

Kvinnor

12 Män

13 År

Källa: Nationella njurcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 27 – totalt: Andel patienter som fick utredning med datortomografi av bröstkorgen före operation för njurcancer, 2012-2013. Blekinge 100,0 Värmland

98,8

Västmanland

98,1

Jämtland

96,8

Västerbotten

96,3

Skåne

95,5

Jönköping

94,6

Kronoberg

94,0

Örebro

93,9

Gävleborg

93,4

Gotland

93,3

Västernorrland

91,7

Västra Götaland

90,7

RIKET

90,3

Stockholm

90,2

Halland

85,5

Norrbotten

83,6

Östergötland

83,5

Sörmland

83,1

Dalarna

79,3

Kalmar

75,3

Uppsala

71,6 0

100

2008–2009

2012–2013

Procent

Källa: Nationella njurcancerregistret.

28 NJURSPARANDE KIRURGI VID SMÅ TUMÖRER Det nationella vårdprogrammet rekommenderar att en njursparande kirurgi, så kallad partiell nefrektomi, används när njurcancern är 4 cm eller mindre och utan metastastaser. Avsikten är att spara njurfunktionen vilket är av stort värde för patienterna. Diagram 28 visar att av 692 patienter som hade en njurcancer som var 4 cm eller mindre och utan metastaser under 2012–2013 var det 51 procent som fick njursparande kirurgi, partiell nefrektomi. Njursparande kirurgi som metod har ökat sedan 2005 då andelen var 21 procent i riket. Andelen patienter opererade med njursparande kirurgi varierar mellan 10–83 procent i landstingen, med undantag för Gotland som hade få fall. Skillnaden mellan landsting är överraskande stora. Underlagen i diagrammet bygger dock på relativt få uppgifter per landsting, vilket gör att konfidensintervallen är breda. Uppgifterna bör då tolkas med stor försiktighet.

Cancer inlaga korr 4.indd 59

diagram 28 – riket: Andel patienter som fått njursparande kirurgi. Avser patienter med njurtumörer upp till 4 cm storlek och utan metastaser. Procent 60 50 40 30 20 10 0 05

Totalt

Kvinnor

12 Män

13 År

Källa: Nationella njurcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 28 – totalt: Andel patienter som fått njursparande kirurgi, 2012–2013. Avser patienter med njurtumörer upp till 4 cm storlek och utan metastaser. Västerbotten

83,3

Jönköping

81,0

Kronoberg

79,0

Skåne

71,8

Västernorrland2

63,6

Halland

61,1

Stockholm

58,8

Västmanland

57,1

Västra Götaland

51,2

RIKET

50,6

Örebro

48,0

Blekinge2

33,3

Gävleborg

32,1

Sörmland

31,3

Östergötland

31,3

Uppsala

30,0

Norrbotten2

21,4

Kalmar

17,9

Dalarna

13,3

Värmland

10,0

Gotland1 Jämtland1 0 1

20 Färre än 10 fall

Färre än 10 fall 2008–2009

60 2012–2013

2008–2009

100 Procent

Källa: Nationella njurcancerregistret.

29 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL START AV BEHANDLING För patientens skull bör vården eftersträva så korta väntetider som möjligt. Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka en remissen till en specialist på grund av en misstanke om cancer, till det att en behandling har påbörjats. Diagram 29 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissbeslut till start

Cancer inlaga korr 4.indd 60

av behandling. Jämförelsen omfattar 822 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 39 dagar, 50 procent inom 60 dagar och 75 procent inom 100 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 100 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var 33–92 dagar.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 29 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för njurcancer, 2013. Västerbotten 33 Norrbotten 41 Gävleborg 44 Jämtland 50 Jönköping 53 Stockholm 55 RIKET 60 Kronoberg 63 Västmanland 63 Västra Götaland 64 Västernorrland 66 Örebro 67 Sörmland 68 Uppsala 69 Skåne 70 Värmland 72 Östergötland 72 Dalarna 75 Halland 85 Kalmar 92 Gotland1 Blekinge1 0 Värde första kvartil

60 Median

Värde tredje kvartil

90 1

120

150 Dagar

Färre än 10 fall

Källa: Nationella njurcancerregistret.

Vad har hänt sedan 2011? Sedan föregående jämförelse 2011 har det inte skett någon nämnvärd förändring i överlevnaden vid njurcancer. Nästan alla patienter blir idag föremål för en datortomografi av bröstkorgen som ett led i utredningen. Andelen patienter med en njurcancer som var 4 cm eller mindre och utan metastaser som opererats med njursparande teknik har ökat. En fjärdedel av patienterna får vänta mer än 100 dagar innan behandling påbörjats, vilket för dessa patienter är en lång väntetid.

Cancer inlaga korr 4.indd 61

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

URINBLÅSECANCER Statistik 2012

30 ÖVERLEVNAD VID URINBLÅSECANCER Kvinnor

Män

Antal diagnostiserade fall

601

1 794

Andel av alla cancerfall

5 767

16 112

72,6 %

75,4 %

201

470

Prevalens, totalt Relativ 5-årsöverlevnad Antal dödsfall

Drygt 2 400 personer insjuknar i cancer i urinblåsan varje år, varav tre fjärdedelar är män. Antalet fall ökade markant från 1960-talet och framåt, men ökningen ser ut att ha planat ut under 2000-talet. De flesta som diagnostiseras är i åldern 60–80 år, och medelålder är 73 år. De första symtomen vid cancer i urinblåsan är vanligen blod i urinen. Urinblåsecancer delas in i de olika typerna Tis, Ta och T1–T4, varav Tis, Ta och T1 är icke-muskelinvasiva. Det innebär att tumören inte har vuxit in på djupet i urinblåsans muskulatur. I genomsnitt är cirka tre fjärdedelar av alla fall icke-muskelinvasiva, med en liten variation mellan sjukvårdsregionerna. Här visas resultatet av sex indikatorer. Den första indikatorn behandlar överlevnaden i sjukdomen. Fyra indikatorer visar andelen patienter som har fått någon av de aktuella behandlingarna eller andra insatser som rekommenderas i nationella vårdprogrammet. Avslutningsvis visas en indikator som handlar om väntetiderna i vården. Uppgifterna har hämtats från Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, förutom överlevnad där data kommer från Socialstyrelsens cancerregister.

Diagram 30 visar den relativa femårsöverlevnaden för patienter med urinblåsecancer. För riket var den 74,7 procent under åren 2008–2012 och variationen mellan landstingen var 67,2–81,9 procent. Överlevnaden sjunker ju äldre patienten är vid diagnosen.

diagram 30 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid urinblåsecancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Nationella kvalitetsregistret för urinblåsecancer var 95 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 78–100 procent. 14 landsting hade en täckningsgrad på 100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. Det är framför allt ett landsting som släpar efter i inrapportering av uppgifter för 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.

Cancer inlaga korr 4.indd 62

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 30 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid urinblåsecancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Blekinge

81,9

Kalmar

77,5

Skåne

76,7

Jönköping

76,1

Östergötland

76,0

Västra Götaland

75,7

Västmanland

75,6

Stockholm

75,4

RIKET

74,7

Halland

74,2

Norrbotten

74,0

Örebro

74,0

Västernorrland

73,1

Västerbotten

72,8

Värmland

72,0

Sörmland

71,6

Uppsala

71,5

Gotland

70,6

Kronoberg

69,9

Gävleborg

68,7

Jämtland

67,4

Dalarna

67,2 0

2008–2012

100 Procent

2003–2007

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

31 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS INFÖR BEHANDLINGSSTART Inför primärbehandlingen av urinblåsecancer genomförs en multidisciplinär konferens, där en omfattande granskning av patientens tumörsjukdom görs för att vården ska kunna ge patienten en så bra behandling som möjligt. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis urolog, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. I det nationella vårdprogrammet lyfts två patientgrupper fram som bör bedömas vid multidisciplinära konferenser, det är patienter med tumörer i stadium T1 och patienter med muskelinvasiva blåstumörer (stadium T2–T4) som är aktuella för kurativt syftande (det vill säga botande) behandling. Denna jämförelse belyser multisdisciplinära konferenser för patienter med T1-tumörer eller med muskelinvasiv sjukdom. Av 2 129 patienter åren 2012–2013 var det 52 procent som bedömdes vid en multidisciplinär konferens, se diagram 31. Variationen mellan landstingen var stor: 16–92 procent. Det var ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Andelen har ökat från 41 procent under åren 2008–2009. Nationella vårdprogrammet med tillhörande kvalitetsregister anger att alla patienter med tumörer i stadium T1 och med muskelinvasiva blåstumörer bör diskuteras på en multidisciplinär konferens. Andelen patienter som tas

Cancer inlaga korr 4.indd 63

upp vid sådana konferenser är långt från kvalitetsregistrets målsättning och påtagliga förbättringar behöver göras inom de närmaste åren. För att få säkrare data innehåller diagrammet uppgifter från två år. Trots det har några landsting så få fall att resultaten blir osäkra. Till höger i diagrammet anges hur många patienter som ingår i underlaget per landsting.

diagram 31 – riket: Andel patienter med T1-sjukdom eller muskelinvasiv sjukdom som får multidisciplinär konferens. Procent 60 50 40 30 20 10 0

2008–2009

2010–2011 Totalt

Kvinnor

2012–2013 Män

År

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 31 – totalt: Andel patienter med T1-sjukdom eller muskelinvasiv sjukdom som får multidisciplinär konferens, 2012–2013. Antal patienter Kronoberg

91,8

Stockholm

79,9

308

Uppsala

70,8

Värmland

67,7

Gotland

64,7

Dalarna

64,5

Gävleborg

61,4

Örebro

60,0

Västmanland

59,6

Västerbotten

57,1

Västernorrland

53,5

Sörmland

52,1

RIKET

52,0

2129

Skåne

50,8

396

Jämtland

46,0

Blekinge

45,1

Norrbotten

38,3

Jönköping

36,4

Östergötland

35,8

134

Västra Götaland

30,8

322

Halland

23,0

Kalmar

15,9

69 0

2012–2013

100

2008–2009

Procent

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

32 INTRAVESIKAL BEHANDLING AV TUMÖR I STADIUM T1 Vid nästan alla blåstumörer görs en TUR-operation (transuretral resektion). T1-tumörer tillhör en högriskkategori trots att den inte växer på djupet i blåsans muskulatur. Nationella vårdprogrammet rekommenderar att patienter med en T1-tumör förutom TUR även bör erbjudas en intravesikal behandling (insprutning i urinblåsan via kateter) av kemo- eller immunoterapi för att förebygga återfall och hindra tumören från att förvärras. Undantag kan göras om patienten även har någon annan allvarlig sjukdom (samsjuklighet) och har nått en mycket hög ålder. Varje år diagnostiseras cirka 500 personer med urinblåsecancer i stadium T1. Diagram 32 visar att 50 procent av de diagnostiserade patienterna fick en intravesikal behandling under 2012–2013. Jämförelsen omfattar 1 099 patienter under 2012–2013 som hade en tumör i stadium T1. Andelen som får intravesikal behandling har ökat från nästan 43 procent sedan perioden 2008–2009. Variationen mellan landstingen 2012–2013 var 25–75 procent, vilket talar för att vissa landsting bör kunna förbättra sitt resultat inom de närmaste åren. Data för indikatorn i diagrammet gäller två år för att uppgifterna på

Cancer inlaga korr 4.indd 64

landstingsnivå ska bli mer tillförlitliga. Trots det har några landsting så få fall att resultaten blir osäkra, men siffrorna tyder ändå på anmärkningsvärda skillnader mellan landstingen. Till höger i diagrammet anges hur många patienter som ingår i underlaget per landsting.

diagram 32 – riket: Andel patienter med urinblåsecancer stadium TI som får intravesikal behandling. Procent 60 50 40 30 20 10 0

2008–2009

2010–2011 Totalt

Kvinnor

2012–2013 Män

År

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 32 – totalt: Andel patienter med urinblåsecancer stadium TI som får intravesikal behandling, 2012–2013. Antal patienter Västerbotten

75,0

Kronoberg

66,7

Östergötland

65,3

Västra Götaland

52,9

157

Örebro

52,6

Stockholm

51,5

163

Skåne

51,4

212

Kalmar

50,0

Västmanland

50,0

RIKET

49,8

1099

Gävleborg

48,5

Sörmland

47,6

Dalarna

46,5

Västernorrland

46,4

Jämtland

40,7

Jönköping

40,0

Norrbotten

37,5

Halland

37,0

Uppsala

36,8

Värmland

26,7

Blekinge

25,0

Gotland1 0 1

20 Färre än 10 fall

2012–2013

100

2008–2009

Procent

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

33 KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV TUMÖRER I STADIUM T2–T4 En tumör i stadium T2–T4 har vuxit in i muskulaturen och en kurativt syftande behandling är i dessa fall antingen cystektomi (borttagande av urinblåsan) med/utan systemisk cytostatikabehandling eller strålbehandling. I flera fall väljer man att inte försöka bota sjukdomen, till exempel om patienten har någon annan sjukdom (samsjuklighet) eller har nått en hög ålder. Varje år får cirka 500 personer en diagnos av blåstumören som ingår i stadium T2–T4. Diagram 33 visar att under perioden 2012–2013 fick 48 procent av patienterna någon av ovanstående behandlingar. Det har skett en liten ökning under de senaste åren, från 45 procent under åren 2008–2009. Det är stora skillnader mellan landstingen när det gäller andelen som får en kurativt syftande behandling, 35–59 procent. Jämförelsen omfattar 1 030 patienter som under åren 2012-2013 hade en tumör i stadium T2–T4. För att få säkrare data innehåller diagrammet uppgifter från två år. Trots det har några landsting så få fall att resultaten blir osäkra. Till höger i diagrammet anges hur många patienter som ingår i underlaget per landsting.

Cancer inlaga korr 4.indd 65

diagram 33 – riket: Andel patienter med urinblåsecancer som genomgår kurativt syftande behandling. Avser patienter i stadium T2-T4. Procent 60 50 40 30 20 10 0

2008–2009

2010–2011 Totalt

Kvinnor

2012–2013 Män

År

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 33 – totalt: Andel patienter med urinblåsecancer som genomgår kurativt syftande behandling, 2012–2013. Avser patienter i stadium T2-T4.

Antal patienter

Halland

58,8

Västernorrland

56,7

Jämtland

56,5

Uppsala

52,9

Sörmland

51,9

Örebro

51,9

Norrbotten

51,6

Västra Götaland

51,5

165

Skåne

50,0

184

RIKET

48,1

1030 145

Stockholm

46,9

Västerbotten

46,9

Västmanland

46,7

30 26

Jönköping

46,2

Kronoberg

45,5

Östergötland

43,6

Blekinge

42,1

Kalmar

41,4

Värmland

37,5

Dalarna

36,4

Gävleborg

35,1

Gotland1 0 1

20 Färre än 10 fall

100

2008–2009

2012–2013

Procent

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

34 CYTOSTATIKABEHANDLING FÖRE RADIKAL OPERATION VID MUSKELINVASIV URINBLÅSECANCER I vissa fall ges cytostatikabehandling före operationen för att minska återfall i sjukdomen, så kallad neoadjuvant behandling. Målsättningen är att döda den mikrometastasering som patienten kan ha. Trots förbättrad operationsteknik får drygt 50 procent av de patienter som opererats med radikal cystektomi återfall av blåscancer och/eller fjärrmetastaser. För att minska återfallen i sjukdomen rekommenderar nationella vårdprogrammet en neoadjuvant cytostatikabehandling före kurativt syftande operation för att förbättra överlevnaden. Rekommendationen riktar sig till patienter med muskelinvasiv blåscancer. Diagram 34 visar att av 419 fall med muskelinvasiv blåscancer fick 37 procent en neoadjuvant cytostatikabehandling före operationen 2012–2013. Trots två års dataunderlag bygger jämförelsen på ett mycket litet underlag och kan bara ge en antydan om hur vårdprogrammets rekommendation omsätts i sjukvården. De få fallen visar ändå på en ökad andel för riket, från 11 procent 2008–2009 till 37 procent under de senaste två åren.

Cancer inlaga korr 4.indd 66

diagram 34 – riket: Andel patienter som får neoadjuvant cytostatikabehandling före radikal cystektomi p.g.a. muskelinvasiv sjukdom. Procent 60 50 40 30 20 10 0

2008–2009

2010–2011 Totalt

Kvinnor

2012–2013 Män

År

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 34 – totalt: Andel patienter som får neoadjuvant cytostatikabehandling före radikal cystektomi p.g.a. muskelinvasiv sjukdom, 2012–2013.

Antal patienter

Västmanland

81,8

Uppsala

62,5

Västernorrland

54,6

Skåne

51,8

83 10

Gävleborg

50,0

Norrbotten

50,0

Stockholm

47,6

RIKET

37,0

419

Halland

26,3

Sörmland

25,0

Jönköping

18,2

Västra Götaland

15,7

Östergötland

10,5

Kalmar

0,0

Kronoberg1 Gotland1 Blekinge1 Värmland1 Örebro1 Dalarna1 Jämtland1 Västerbotten1 0 1

20 Färre än 10 fall

2012–2013

2008–2009

100 Procent

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

35 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL START AV BEHANDLING Vid det första besöket hos en urologisk specialist för misstänkt urinblåsecancer gör läkaren oftast en cystoskopi där urinröret och blåsan undersöks inifrån. I de flesta fall räcker det för att upptäcka en tumör och man kan då fatta ett beslut om den fortsatta behandlingen. I samband med cystoskopi bestämmer läkaren om det är aktuellt att göra en TUR-operation (transuretral resektion). För över 90 procent av fallen görs en TUR-operation, men med stor variation mellan sjukvårdsregionerna. Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka remissen till en specialist på grund av en misstanke om cancer, till en TUR-operation.

Cancer inlaga korr 4.indd 67

Diagram 35 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissbeslut till TUR-operation. Jämförelsen omfattar 2 277 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 22 dagar, 50 procent inom 39 dagar och 75 procent inom 62 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 62 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var 29–70 dagar.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 35 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för urinblåsecancer, 2013. Stockholm 29 Jönköping 29 Halland 29 Jämtland 29 Norrbotten 31 Västra Götaland 33 Kronoberg 35 Östergötland 36 Kalmar 39 RIKET 39 Blekinge 40 Dalarna 41 Västernorrland 42 Västerbotten 42 Skåne 45 Örebro 49 Gävleborg 49 Uppsala 52 Sörmland 61 Västmanland 61 Gotland 67 Värmland 70 0

Värde första kvartil

Median

120

160

200 Dagar

Värde tredje kvartil

Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.

Vad har hänt sedan 2011? Den relativa överlevnaden i blåscancer har inte förbättrats sedan föregående rapport. Det har skett en liten ökning av andelen patienter med tidig invasiv cancer som får intravesikal behandling. Andelen patienter med avancerad tumör som får kurativt syftande behandling är i stort sett oförändrad. Däremot har andelen patienter med muske-

Cancer inlaga korr 4.indd 68

linvasiv urinblåsecancer som får cytostatikabehandling innan operation ökat från 11 procent till 37 procent. Detta är dock osäkert på grund av att det rör sig om relativt få patienter. Skillnaden i väntetid till behandlingsstart är stor mellan landstingen, medianväntetiden varierar mellan 29–70 dagar.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

PROSTATACANCER Statistik 2012

Män

Antal diagnostiserade fall

8 985

Andel av alla cancerfall Prevalens, totalt

31 % 88 454

Relativ 5-årsöverlevnad

91 %

Antal dödsfall

2 388

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den står för drygt 30 procent av all cancersjukdom hos män. År 2012 diagnostiserades nästan 9 000 fall och i Sverige lever idag mer än 88 000 män som har eller har haft prostatacancer. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Medianåldern vid diagnosen har sjunkit och är för närvarande 70 år. Antalet nya fall var stabilt mellan 1990 och 1995, men sedan ökade antalet prostatacancerfall kraftigt till och med 2005 då trenden avstannade under några år. År 2009 kom återigen en ökning men som nu har planat ut. Denna ökning beror till allra största delen på att allt fler män utan symtom undersöker sin nivå av prostataspecifikt antigen (PSA) i ett blodprov och på att män med förhöjt PSA, som förekommer bland cirka 10 procent av alla symtomfria män, utreds med biopsi (ett vävnadsprov) av prostatan. Ökningen av antalet provtagningar förklarar varför prostatacancer diagnostiseras i allt tidigare stadier och varför åldern vid diagnosen har sjunkit. Risken att avlida av prostatacancer beror på tumörens stadium och grad. Allt fler män diagnostiseras i dag med små och väldifferentierade tumörer, och därför har den relativa femårsöverlevnaden ökat och 2011 var den 91 procent. År 2012 dog 2 388 män av prostatacancer. Här redovisas resultatet för sex indikatorer. Fyra av dem speglar åtgärderna vid olika stadier och svårighetsgrader av prostatacancern, från tumörer med mycket låg risk att spridas till tumörer med hög risk som ofta växer snabbt och aggressivt. Dessutom redovisas två indikatorer som mäter väntetider. Uppgifterna har hämtats från Nationella prostatacancerregistret.

till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. Det är framför allt två landsting som släpar efter i inrapportering av uppgifter för 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3. En jämförelse mellan Nationella prostatacancerregistret och cancerregistret för diagnosåren 1998–2012 visade att cirka 2 procent av männen med prostatacancer bara hade inrapporterats till cancerregistret.

36 SKELETTUNDERSÖKNING VID PROSTATACANCER MED LÅG RISK En skelettundersökning görs för att undersöka om cancern spridit sig till skelettet, vanligtvis ryggrad eller bäcken. En sådan undersökning behövs ytterst sällan vid prostatacancer med låg risk. Vetenskapliga studier har visat att mindre än två procent av skelettundersökningarna visar en förekomst av skelettmetastaser vid prostatacancer med låg risk. Bedömningen är därför att det är en mycket låg risk att avstå från undersökningen i denna patientgrupp. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer och nationella vårdprogrammet anges därför att skelettundersökning inte bör utföras på män med lågrisktumörer. Enstaka män kan dock ha symtom från skelettet, vilket kan motivera att en skelettundersökning görs. Diagram 36 visar att användningen av skelettundersökning sjönk kraftigt mellan åren 1998–2013: från 44–3,8 procent. Socialstyrelsen har satt upp en målnivå på mindre än 3 procent, några av landstingen bör överväga om de har använt undersökningen i för stor utsträckning för denna patientgrupp. Jämförelsen avser 2 263 män som diagnostiserades under 2013. I vissa landsting diagnostiserades ganska få fall med prostatacancer med låg risk, vilket avspeglas i de breda konfidensintervallen. Definitionen av en prostatacancer med låg risk är T1-T2, Gleasonsumma ≤ 6 och PSA-värde < 10 µg/L.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Nationella prostatacancerregistret var 95 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 85–100 procent. 12 landsting hade en täckningsgrad på 99–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret

Cancer inlaga korr 4.indd 69

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 36 – män: Andel män med prostatacancer som genomgår skelettundersökning, 2013. Avser män med låg risk. Målnivå <3 % Uppsala

0,0

Jönköping

2,1

Värmland

2,3

Skåne

2,4

Halland

2,7

Östergötland

2,8

Dalarna

3,0

Västra Götaland

3,3

Västmanland

3,3

Västernorrland

3,4

RIKET

3,8

Stockholm

4,1

Blekinge

4,4

Västerbotten

4,4

Kronoberg

5,4

Örebro

5,4

Jämtland

6,3

Sörmland

8,2

Norrbotten

9,4

Gävleborg

11,1

Kalmar

11,1

Gotland 1 0 1

20 2013

Färre än 10 fall

30 2012

40 Procent

Källa: Nationella prostatacancerregistret.

diagram 36 – riket: Andel män med lokaliserad prostatacancer som genomgår skelettundersökning. Avser män med låg risk. Procent 60 50 40 30 20 10 0 1998

2000

2002

2004

Uppgift finns inte registrerad för 2011

2006

2008

2010

2013 År

Källa: Nationella prostatacancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 70

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

37 AKTIV MONITORERING VID PROSTATA CANCER MED MYCKET LÅG RISK Män med prostatacancer med mycket låg risk har cancer med låg elakhetsgrad vid mikroskopisk undersökning, små områden med cancer i prostata och måttligt förhöjda halter av prostata-specifikt antigen (PSA) i blodet. Dessa män är aktuella för aktiv monitorering, det vill säga regelbundna kontroller med PSA och palpation och vävnadsprov av prostata. Om det finns tecken på cancertillväxt opereras eller strålbehandlas patienten. Genom aktiv monitorering är det möjligt att undvika överbehandling. Behandlingsstrategin har fått hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för män med över 10 års förväntad kvarvarande livstid och myndigheten har satt upp en målnivå på minst 95 procent för män med prostatacancer med mycket låg risk

Diagram 37 visar andelen män med prostatacancer med mycket låg risk som startade aktiv monitorering år 2013. Underlaget är 770 män som diagnostiserades 2013 och av dem fick 84 procent aktiv monitorering, vilket är en avsevärd ökning sedan 2009 då andelen var 55 procent. Det finns en stor spridning mellan landstingen, från 40–97 procent. Vissa landsting har få fall, och resultaten måste då tolkas med försiktighet eftersom slumpen kan ha stort inflytande på ett enda års resultat. Definitionen av en prostatacancer med mycket låg risk är PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma ≤ 6, inte mer än 4 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopsier ≤ 8 mm, totalt minst 8 biopsikolvar tagna, PSA-densitet < 0,15 µg/L/ml.

diagram 37 – män: Andel män med prostatacancer som får aktiv monitorering, 2013. Avser män med mycket låg risk. Målnivå >94 % Kronoberg 96,8 Sörmland 95,5 Västmanland 94,3 Jämtland 90,0 Skåne 89,6 Stockholm 87,0 Halland 86,8 Dalarna 2

85,7

Östergötland

85,3

Uppsala 85,0 RIKET 83,6 Västernorrland 80,0 Västerbotten 78,6 Jönköping

78,3

Västra Götaland

72,2

Gävleborg 2 63,6 Blekinge 57,1 Värmland 40,0 Gotland 1 Kalmar 1 Norrbotten 1 Örebro 1 0 1

Färre än 10 fall

20 2

Färre än 10 fall 2012

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella prostatacancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 71

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

38 KURATIV BEHANDLING VID LOKALISERAD PROSTATACANCER MED HÖG RISK Vid prostatacancer med hög risk är prognosen betydligt sämre än vid låg risk och det finns större behov av kurativ (botande) behandling. Kurativ behandling innebär att prostatan opereras bort, så kallad radikal prostatektomi, eller strålbehandlas. Detta gäller vid prostatacancer med hög risk och om cancern är lokaliserad, det vill säga avgränsad till prostatan och inte har spridit sig utanför den. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om kurativt syftande behandling fått hög prioritet, vid över 10 års förväntad kvarvarande livstid. Här redovisas en uppföljning av män under 75 års ålder eftersom de oftast har mer än 10 års förväntad kvarvarande livstid. Diagram 38 visar andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som 2013 fick en kurativt syftande

behandling. I denna grupp fanns 716 män under 75 år, varav 83 procent fick en sådan behandling. Variationen mellan landstingen var stor, 60–100 procent, men i flera landsting var det få som diagnosticerats med denna form av prostatacancer, varför resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som får en kurativ behandling har ökat stadigt under 2000-talet, från 44 procent år 2000 till 83 procent 2013. Socialstyrelsen har satt upp en målnivå på att minst 60 procent av dessa män ska erhålla kurativ behandling. Definitionen av lokaliserad prostatacancer med hög risk är T1-T2, Gleasonsumma 8-10 och/eller PSA ≥ 20 - < 50 µg/L och inga metastaser.

diagram 38 – män: Andel män som får kurativt syftande behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk, 2013. Avser män under 75 år. Målnivå >60 %

Västerbotten 100,0 Kronoberg

94,1

Värmland

93,3

Stockholm

89,5

Västernorrland2

89,5

Norrbotten

88,9

Skåne

88,4

Gävleborg

88,4

Kalmar

84,8

Uppsala

84,4

Dalarna

83,3

RIKET

82,7

Halland

82,1

Jönköping

79,2

Västmanland

76,9

Sörmland

75,9

Blekinge

73,3

Västra Götaland

70,1

Östergötland

67,9

Örebro

60,0

Gotland1 Jämtland1 0 1

20 Färre än 10 fall

Färre än 10 fall 2012

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella prostatacancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 72

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

39 STRÅLBEHANDLING I KOMBINATION MED HORMONBEHANDLING VID LOKALT AVANCERAD PROSTATACANCER MED HÖG RISK Indikatorn visar andelen män som får strålbehandling i kombination med hormonbehandling. Åtgärden avser män med lokalt avancerad prostatacancer med hög risk utan metastaser. Det finns vetenskapliga studier som visar att män i denna patientgrupp som genomgår strålbehandling i kombination med hormonbehandling har lägre dödlighet jämfört med dem som enbart får hormonbehandling. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om denna behandling fått hög prioritet och riktar sig främst till män med över 10 års förväntad kvarvarande livstid. Här redovisas en uppföljning av män under 80 års ålder.

Diagram 39 visar andelen män med lokalt avancerad prostatacancer med hög risk utan metastaser som 2013 fick strålbehandling i kombination med hormonbehandling. I denna grupp fanns 406 män under 80 år, varav 39 procent fick en sådan kombinationsbehandling. Variationen mellan landstingen var stor, cirka 9–69 procent. I flera landsting är det få som diagnosticerats med denna form av prostatacancer varför resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Andelen män i denna patientgrupp som får strål- och hormonbehandling har ökat stadigt under 2000-talet, från 11 procent år 2000 till 39 procent 2013. Socialstyrelsen har i en första etapp satt upp en målnivå på mer än 60 procent för män med lokalt avancerad prostatacancer. Ett landsting når redan upp till den målnivån och två är mycket nära. Definitionen av lokalt avancerad prostatacancer med hög risk är T3 och PSA inte ≥ 50 µg/L och inga metastaser.

diagram 39 – män: Andel män som får strålbehandling i kombination med hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk, 2013. Avser män under 80 år. Målnivå >60 %

Uppsala

69,2

Sörmland

58,3

Värmland

57,1

Örebro

54,5

Norrbotten

53,3

Jönköping

42,1

Västernorrland

42,1

Västra Götaland

41,7

Dalarna

40,7

RIKET

39,4

Skåne

37,8

Stockholm

32,9

Halland

30,8

Jämtland2

28,6

Östergötland

27,3

Västmanland

23,5

Blekinge

9,1

Kronoberg1 Kalmar1 Gotland3 Gävleborg1 Västerbotten1 0 1

Färre än 10 fall

20 2

Färre än 10 fall 2012

40 3

Uppgift saknas

60 2013

2012

100 Procent

Källa: Nationella prostatacancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 73

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

40 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL START AV BEHANDLING VID PROSTATACANCER MED INTERMEDIÄR RISK OCH HÖG RISK Oftast är det en allmänläkare som påbörjar en utredning vid misstanke om prostatacancer eller, om mannen själv önskar det, gör en PSA-testning som del i en hälsoundersökning. Om allmänläkaren misstänker prostatacancer remitteras patienten till en urolog för en fortsatt utredning. Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka en remissen till en urolog på grund av en misstanke om cancer, till det att en behandling har påbörjats. Redovisningen har avgränsats till män med prostatacancer med intermediär

risk och hög risk, för vilka behandling med operation eller strålning är vanligast. Diagram 40 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissbeslut till påbörjad behandling. Jämförelsen omfattar 1 285 män som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 126 dagar, 50 procent inom 172 dagar och 75 procent inom 238 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 238 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var 117–271 dagar.

diagram 40 – män: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för prostatacancer med intermediär risk och hög risk, 2013. Halland 117 Östergötland 136 Västra Götaland 138 Blekinge 138 Skåne 148 Gotland 153 Norrbotten 153 Västerbotten 158 Kronoberg 169 RIKET 172 Uppsala 175 Jönköping 176 Gävleborg 176 Jämtland 184 Västernorrland 196 Kalmar 199 Sörmland 204 Stockholm 214 Värmland 221 Västmanland 228 Dalarna 271 Örebro1 0 Värde första kvartil

100 Median

200

300

Värde tredje kvartil

400

500 Dagar

Färre än 10 fall

Källa: Nationella prostatacancerregistret.

41 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL START AV BEHANDLING VID METASTASERAD PROSTATACANCER För denna väntetidsredovisning har vi gjort en avgränsning till män som diagnostiserats med metastaserad prostatacancer. Ett tillstånd som bör komma under snabb behandling. Diagram 41 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av männen med metastaserad prostatacancer fick vänta från remissbeslut till påbörjad behandling. Jämförelsen

Cancer inlaga korr 4.indd 74

omfattar endast 797 män som behandlades under 2013, varför resultatet måste tolkas med stor försiktighet. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 21 dagar, 50 procent inom 42 dagar och 75 procent inom 73 dagar. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var 17–75 dagar. Tidigare uppföljningar av Socialstyrelsen har visat att skillnaderna mellan åren varierar stort, vilket förmodligen bero på att det är få fall som ingår i jämförelsen.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 41 – män: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för metastaserad prostatacancer, 2013. Västmanland 17 Sörmland 21 Halland 24 Stockholm 30 Örebro 33 Dalarna 41 RIKET 42 Skåne 43 Blekinge 44 Västernorrland 46 Västerbotten 46 Norrbotten 48 Östergötland 48 Kalmar 48 Jönköping 49 Värmland 50 Västra Götaland 51 Kronoberg 52 Uppsala 55 Jämtland 59 Gävleborg 75 Gotland1 0 Värde första kvartil

60 Median

Värde tredje kvartil

120

150 Dagar

Färre än 10 fall

Källa: Nationella prostatacancerregistret.

Vad har hänt sedan 2011? Sedan föregående öppna jämförelser har andelen män med lokaliserad lågrisktumör som undersökts med isotopundersökning av skelettet minskat och är nära det mål som är uppsatt. Detta är en positiv utveckling då få män i denna tumörgrupp behöver en skelettundersökning. Aktiv monitorering av män med lågrisktumörer har fått en hög prioritet i de nationella riktlinjerna. Resultatet visar en ökad andel patienter som får behandlingsstrategin vid prostatacancer med mycket låg risk, men det är ännu för tidigt att uttala sig om effekten av åtgärden.

Cancer inlaga korr 4.indd 75

Andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som får en kurativ behandling har ökat och 2013 fick 4 av 5 patienter detta. Övergripande har det inte skett någon större förbättring av väntetiderna från remissbeslut till behandlingsstart och en fjärdedel av patienterna med prostatacancer med intermediär risk och hög risk fick vänta 8 månader eller mer. Väntetiderna för prostatacancerpatienter varierar kraftigt beroende på bostadsort.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

TJOCKTARMSCANCER Statistik 2012

42 ÖVERLEVNAD VID TJOCKTARMSCANCER Kvinnor

Män

2 023

2 005

Prevalens, totalt

15 624

13 320

Relativ 5-årsöverlevnad

65,7 %

62 %

920

892

Antal diagnostiserade fall Andel av alla cancerfall

Antal dödsfall

Cancer i tjocktarmen, även kallad koloncancer, är den tredje vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och män. År 2012 fick drygt 4 000 personer tjocktarmscancer, 2 023 kvinnor och 2 005 män. I Sverige lever idag mer än 28 900 personer som har eller har haft tjocktarmscancer. Tjocktarmscancer är ovanligt i åldersgruppen under 49 år och av dem som insjuknar är cirka 65 procent över 65 år. Antalet nya fall i tjocktarmscancer har varit stabilt sedan 1990 men en svag tendens till ökning kan ses under perioden. Till viss del beror det på att befolkningen blir äldre. Här redovisas resultatet för elva indikatorer. Fem av dem berör resultaten under och efter operation eftersom de flesta patienter med tjocktarmscancer opereras. En indikator berör överlevnaden, en onkologisk behandling och två gäller de multidisciplinära konferenserna. Avslutningsvis visas en indikator som berör deltagande i behandlingsstudier och ett väntetidmått. Tio av indikatorerna bygger på uppgifter från Svenska kolorektalcancerregistret som startade 2007 och den elfte bygger på data från cancerregistret. Jämförelsernas mät- och jämförelseperioder omfattar två till tre år, nästan hela den tid som koloncancerregistret har funnit som ett nationellt kvalitetsregister.

Den relativa 5-årsöverlevnaden vid tjocktarmscancer har ökat för både män och kvinnor sedan 1990–talets början och under perioden 2008–2012 var den 65,7 procent för kvinnor och 62 procent för män, det vill säga något högre bland kvinnorna. Av diagram 42 framgår variationen mellan landstingen: 57,6–67,8 procent. Det bör påpekas att dessa siffror får tolkas med viss försiktighet då landstingen kan ha olika andel akut opererade. Akut opererade har oftast en mycket sämre prognos.

diagram 42 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid tjocktarmscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Svenska kolorektalcancerregistret för tjocktarmscancer var 99 procent 2013. Variationen mellan landstingen var 89–100 procent. 18 landsting hade en täckningsgrad på 99–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.

Cancer inlaga korr 4.indd 76

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 42 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid tjocktarmscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Halland

67,8

Gotland

67,1

Kalmar

66,1

Skåne

65,5

Västernorrland

65,3

Dalarna

65,2

Stockholm

65,1

Västmanland 64,8 Östergötland 64,0 RIKET

63,9

Kronoberg

63,7

Sörmland

63,6

Uppsala

63,4

Norrbotten

63,1

Västra Götaland

63,0

Gävleborg

63,0

Värmland

61,9

Västerbotten

61,8

Jönköping

61,7

Blekinge

60,2

Örebro

59,4

Jämtland

57,6 0

2008–2012

2003–2007

100 Procent

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

43–44 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS Inför primärbehandlingen av tjocktarmscancer genomförs en multidisciplinär konferens, en omfattande granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. Efter operationen har man en andra multidisciplinär konferens då specialisterna främst tar ställning till PAD-data (data från en patologisk anatomisk diagnos) från operationen och planerar den fortsatta onkologiska behandlingen. Rekommendationen om multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart av en nyupptäckt tjocktarmscancer och efter operationen av tumören har fått hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tjocktarmscancer. Enligt Socialstyrelsens målsättning bör alla patienter bedömas vid en multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart och efter en operation, med undantag för de patienter som opereras akut. En multidisciplinär konferens är inte möjlig att genomföra före en akut operation.

Cancer inlaga korr 4.indd 77

I diagram 43 och 44 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens i samband med behandlingsstarten av nyupptäckt cancer respektive efter en genomgången operation. Resultaten speglar om sjukhuset och regionen har en struktur för omhändertagandet av patienter med tjocktarmscancer och i vilken grad denna erbjuds. Diagram 43 visar att av 6 392 diagnostiserade personer 2012–2013 var det 78 procent som fick en bedömning vid en multidisciplinär konferens när de började behandlingen mot sin cancersjukdom. Variationen mellan landstingen var mycket stor, från 18–96 procent. Det är bara cirka fem procent av patienterna som inte opereras, men alla patienter bör ha en multidisciplinär konferens även när en primäroperation av tumören är det självklara behandlingsalternativet. I jämförelsen ingår alla patienter som diagnostiserats med tjocktarmscancer 2012–2013 utom de som opererades akut och de som opererades för polyper.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

På riksnivå har andelen nästan tredubblats sedan 2007 då 28 procent av samtliga patienter fick multidisciplinär bedömning inför behandlingsstarten jämfört med 82 procent 2013. Diagram 44 visar att av 6 132 personer som opererades 2012–2013 var det 84 procent som fick en bedömning vid en multidisciplinär konferens efter primäroperationen för tjocktarmscancer. Variationen var mycket stor mellan landstingen: 10–99 procent. Utvecklingen över tid visar att andelen har ökat mellan åren 2007–2013, från 51–87 procent.

diagram 43 – riket: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandling av tjocktarmscancer. Procent 100 80 60 40 20 0 2007

2008

2009 Totalt

2010

2011

2012

Kvinnor

Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 43 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandling av tjocktarmscancer, 2012–2013. Målnivå 100 % Blekinge 96,4 Stockholm

95,3

Sörmland 94,7 Östergötland 94,0 Gotland 93,8 Västmanland

93,7

Uppsala 92,9 Gävleborg

91,2

Kronoberg 89,4 Jönköping 88,0 Halland

87,9

Norrbotten

85,5

RIKET

77,9

Dalarna

77,1

Kalmar

72,8

Skåne 66,3 Örebro 64,7 Västerbotten 62,3 Västra Götaland

62,3

Värmland

57,0

Västernorrland 46,9 Jämtland 17,8 0

40 2012–2013

60 2008–2009

100 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 78

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 43 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandling av tjocktarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Trelleborgs lasarett1 Ystads lasarett Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg1 SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby sjukhus Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Gällivare lasarett1 Sunderbyns sjukhus

93,9 99,1 95,3 97,0 92,4 96,5 98,0 93,0 95,5 93,7 91,9 96,0 78,7 91,7 95,0 82,9 93,0 86,4 32,0 92,5 96,3 96,0 96,5 53,1

212 211 295 33 185 197 51 172 112 63 111 175 75 108 40 41 128 140 50 40 162 198 141 377

25,6 87,6 87,7 8,6 34,8 13,4 63,0 82,8

121 121 154 70 92 246 54 134

93,0 91,8 22,5 57,6 95,7 89,5 56,0 57,7 95,3 95,1 36,8 87,5 98,3 10,0 73,1 28,8 16,7 30,8 84,2 41,5

357 158 40 125 23 38 25 130 171 164 76 120 59 20 67 59 90 26 101 65 144

86,1 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 79

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 44 – riket: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för tjocktarmscancer. Procent 100 90 80 70 60 50

2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 44 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013. Målnivå 100 % Västmanland 99,3 Kronoberg 98,4 Uppsala 98,3 Dalarna

97,1

Stockholm 95,9 Gävleborg 94,7 Sörmland

93,3

Östergötland 92,8 Halland

92,7

Gotland 92,5 Norrbotten

92,1

Blekinge

91,5

Örebro 90,5 Kalmar 89,9 Jönköping 89,4 Värmland 86,6 RIKET 84,2 Skåne 81,4 Västernorrland 69,6 Västerbotten 67,8 Västra Götaland

63,1

Jämtland

9,9 0

40 2012–2013

60 2008–2009

100 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 80

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 44 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg1 SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby sjukhus Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Gällivare lasarett1 Sunderbyns sjukhus

98,4 96,5 95,3 96,3 92,9 97,8 97,9 95,5 92,8 94,4 90,4 94,7 89,6 91,7 89,4 92,3 100,0 94,2 79,0 91,2 91,8 93,6 96,4 78,7 56,8 94,6 91,5 54,3 24,5 5,8 93,8 93,7

184 144 257 27 197 185 47 178 111 72 125 169 77 109 47 26 95 137 62 34 146 171 137 375 132 111 141 70 94 240 64 142

82,6 98,6 62,5 93,6 91,7 80,0 64,0 97,1 99,3 97,0 98,5 95,3 96,6 35,7 93,3 55,6 8,8 38,1 91,8 40,0

333 146 40 125 24 35 25 137 141 169 66 127 58 28 75 63 80 21 98 60 148

93,2 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 81

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

45 KARTLÄGGNING INFÖR OPERATION VID NYDIAGNOSTICERAD TJOCKTARMSCANCER

diagram 45 – riket: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad tjocktarmscancer. Procent 90

En komplett utredning vid nydiagnostiserad tjocktarmscancer innebär att patienten har fått en kartläggning av cancerns utbredning med hjälp av röntgenundersökningar, till exempel en datortomografi. Undersökningarna ger svar på cancerns utbredning i tarmen och omgivande vävnad samt om den också finns i lunga och lever. En komplett utredning kan skilja patienter med tidiga tumörstadier från dem som har mer avancerade tumörer vilket ger stor vägledning inför kommande operation. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har åtgärden fått en hög prioritet och en målnivå på mer än 98 procent. Målnivån omfattar inte de patienter som opererades akut. Diagram 45 visar att av 7 997 patienter som opererades under 2012–2013 var det 76 procent som fick en komplett utredning inför operation. Variationen mellan landstingen var från 51–94 procent. I riket har dock andelen ökat under åren 2007–2013, från 53–78 procent. Det fanns inga större skillnader mellan könen.

80 70 60 50

Totalt

Kvinnor

13 År

Män

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 45 – totalt: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad tjocktarmscancer, 2012–2013. Målnivå >98 % Sörmland

93,5

Gotland

91,2

Kronoberg 90,4 Blekinge

88,1

Stockholm

87,4

Norrbotten 85,4 Västmanland 84,9 Halland

81,9

Skåne 80,6 Västernorrland 79,4 Dalarna 79,0 Uppsala

77,2

Gävleborg

76,3

RIKET 76,1 Jönköping 74,9 Värmland 72,1 Östergötland 69,9 Jämtland 64,6 Västra Götaland

62,7

Kalmar

61,0

Västerbotten

57,3

Örebro 50,7 0

40 2012–2013

60 2008–2009

100 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 82

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 45 – sjukhus: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad tjocktarmscancer, 2012-2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Trelleborgs lasarett1 Ystads lasarett Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby sjukhus Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Bollnäs sjukhus1 Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Gällivare lasarett1 Sunderbyns sjukhus

89,7 95,9 93,3 97,4 69,0 87,8 89,7 77,1 94,5 90,7 58,2 79,0 78,6 84,1 43,4 74,4 95,8 56,8 68,1 89,8 88,3 90,2 94,6 81,9

242 218 344 38 239 270 58 231 146 86 153 209 98 132 53 43 143 162 69 49 188 254 185 485

43,5 81,9 82,2 74,1 73,0 4,4 79,8 80,7 44,4 85,6 70,2 62,8 70,6 79,3 95,6 21,4 44,4 85,8 75,1 87,2

145 149 185 85 115 316 79 176 18 465 188 43 160 29 45 28 169 226 201 86

78,9 70,8 80,0 72,5 87,7 65,2 81,8 32,1 89,7

156 72 35 91 81 112 33 131 78 181

86,2 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

46 OMOPERATION PÅ GRUND AV KOMPLIKATION Ungefär 95 procent av alla patienter med cancer i tjocktarmen opereras. Operationerna kan vara olika omfattande och riskfyllda beroende på tumörens läge, lokala utbredning och patientens allmänna hälsotillstånd. Dessutom kan patienten drabbas av komplikationer som kräver en omoperation inom relativt kort tid efter den första operationen. En omoperation innebär att man måste göra en ny och oförutsedd operation, exempelvis på grund av en blödning eller en infektion eller läckage från tarmen. Omoperationen medför lidande för patienten och ökar

Cancer inlaga korr 4.indd 83

risken för ytterligare komplikationer. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tjocktarmscancer är omoperation inom 30 dagar efter den första operationen en av de indikatorer som är viktiga att följa upp. Omoperation kan inte entydigt ses som ett resultat av dålig kvalitet av operationen. Det kan också spegla att vården har en hög uppmärksamhet för komplikation hos patienten och är även beroende av vilka patienter som opereras. Vid komplicerade operationer av avancerade tumörer ökar riskerna, liksom vid akuta ingrepp och operationer av äldre eller sjukare patienter. Dessa aspekter måste beaktas då man gör jämförelser mellan sjukhusen.

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

I diagram 46 redovisas andelen omoperationer under 2011–2013. Av de 9 278 personer som primäropererades var det 773 som omopererades, vilket motsvarar 8,3 procent. Andelen varierar mellan landstingen från knappt 5 till nästan 14 procent. Nästan lika många kvinnor och män primäropererades under perioden, men fler män behövde en omoperation, knappt 10 procent jämfört med cirka 7 procent bland kvinnorna. Sett över tid har andelen legat ganska stabil runt 8 procent 2007–2013. Skillnaden mellan män och kvinnor har minskat något de sista åren. Till höger i diagrammen anges andel akut opererade patienter per landsting. På riksnivå är knappt var femte operation akut och varierar mellan landstingen från cirka 8 till 27 procent. Andelen omoperationer är oftast något högre vid akuta operationer, till exempel är tarmen skörare vid ett akut tillstånd som tarmvred på grund av tumör, och därmed är också risken för omoperation större. Omoperation är en relativt ovanlig åtgärd, vilket gör att slumpmässiga variationer kan slå igenom i siffrorna, framförallt vid små volymer, vilket illustreras av att samma landsting kan uppvisa helt olika siffror för män och kvinnor.

Andelen omoperationer bör bedömas tillsammans med resultatet avseende mortalitet (dödlighet) och komplikationsfrekvens. En felkälla är att vissa sjukhus registrerar små planerade operationsingrepp som omoperationer medan andra inte gör det.

diagram 46 – riket: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för tjocktarmscancer. Procent 15 12 9 6 3 0 2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

2012

Kvinnor

2013 År

Män

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 46 – totalt: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för tjocktarmscancer, 2011–2013. Andel akut opererade Västmanland

4,9

Skåne

6,1

22,3

Sörmland

6,1

27,0

Norrbotten

6,9

18,8

Halland

7,0

16,0

Blekinge

7,0

11,7

Örebro

7,2

22,3

Västernorrland

7,4

23,3

Uppsala

7,5

25,9

Östergötland

7,7

22,6

RIKET

8,3

19,1

Kronoberg

8,4

7,8

Gävleborg

8,4

19,2

Jönköping

8,7

20,0

Kalmar

9,2

17,2

Stockholm

9,3

13,2

Västra Götaland

9,3

20,6

Dalarna

9,5

17,2

Västerbotten

10,1

18,4

Värmland

10,9

19,6

Gotland

10,9

9,4

Jämtland

13,9

23,4

22,0

15 2011–2013

20 2007–2009

30 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 84

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 46 – sjukhus: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för tjocktarmscancer, 2011–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Danderyds sjukhus 11,4 Ersta sjukhus, Stockholm 5,6 Karolinska universitetssjukhuset 9,0 Norrtälje sjukhus 14,0 S:t Görans sjukhus, Stockholm 10,1 Södersjukhuset, Stockholm 10,5 Södertälje sjukhus 8,1 Akademiska sjukhuset, Uppsala 6,6 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 5,6 Nyköpings sjukhus 5,9 Universitetssjukhuset i Linköping 4,1 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 10,5 Höglandssjukhuset, Eksjö 6,4 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 7,7 Värnamo sjukhus 14,5 Ljungby lasarett 8,3 Växjö lasarett 9,2 Länssjukhuset Kalmar 9,3 Västerviks sjukhus 8,6 Visby lasarett 8,8 7,1 Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett 8,5 Kristianstads sjukhus 4,5 Skånes universitetssjukhus, Malmö 5,4 Ystads lasarett 6,4 7,9 Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg 6,5 5,1 Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus 15,4 7,2 NU-sjukvården 7,7 Skaraborgs sjukhus, Lidköping 7,9 Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg 6,3 SU Östra, Göteborg 12,8 SÄ-sjukvården 3,9 Arvika sjukhus 16,4 Centralsjukhuset i Karlstad 11,0 Torsby sjukhus 0,0 Karlskoga lasarett 15,3 Lindesbergs lasarett 2,8 Universitetssjukhuset Örebro 6,4 Västmanlands sjukhus, Västerås 4,5 Falu lasarett 9,5 Mora lasarett 11,1 7,2 Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus 11,1 Sollefteå sjukhus 10,5 Sundsvalls sjukhus 6,0 7,1 Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus 14,0 Lycksele lasarett 2,9 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 11,1 Skellefteå lasarett 10,9 Gällivare lasarett1 Sunderbyns sjukhus 6,2 0 1

Färre än 10 fall

Antal patienter

Andel akut opererade

298 234 379 43 277 286 62 275 162 101 195 248 109 156 76 48 131 193 81 57 210 272 202 540 218 177 199 99 149 361 91 214 16 547 207 61 191 45 59 36 219 199 264 99 194 90 38 134 84 136 34 153 92

7,7 0,9 10,6 7,0 23,8 21,0 11,3 25,5 25,3 32,7 27,7 18,2 19,3 18,6 23,7 14,6 5,3 13,0 28,4 12,3 11,9 24,3 20,3 25,0 15,1 19,8 13,1 23,2 16,1 19,7 29,7 23,8 62,5 20,1 14,5 8,2 22,0 24,4 11,9 19,4 25,6 21,6 20,8 10,1 22,2 14,4 26,3 23,9 20,2 22,8 14,7 22,2 14,1

211

17,5

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 85

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

47 AVLIDNA INOM 30 RESPEKTIVE 90 DAGAR EFTER OPERATION Vid de flesta större operationer brukar man värdera risken för att patienten ska avlida inom 30 respektive 90 dagar, så kallad postoperativ mortalitet. Indikatorn är relevant att följa för att den speglar urvalet av patienter för operation och omhändertagandet inför, under och efter operationen. Indikatorn påverkas i hög grad av akuta primäroperationer där patientens akuta tillstånd kan behöva gå före övervägningar av om patientens hälsotillstånd klarar av en operation. I diagram 47 återges landstingens resultat för perioden 2011–2013. Jämförelsen omfattar 9 278 patienter som under perioden genomgick så kallad resektionskirurgi, vilket omfattar cirka 90 procent av alla som opererades. Den delade stapeln i diagrammet redovisar utfallet för andelen avlidna inom 30 respektive 90 dagar. 290 personer avled inom 30 dagar efter operationen, och totalt 505 personer avled inom 90 dagar, vilket motsvarar 5,4 procent. Andelen avlidna inom 90 dagar varierade mellan landstingen från 1–8 procent men den statistiska osäkerheten är stor på grund av för få fall. Resultatet för riket är i linje med de resultat som förekommer internationellt. Sedan 2007 har andelen som avlider inom 90 dagar legat ganska stabilt mellan 5–6 procent. Till höger i diagrammet anges andelen patienter som opererades akut. I riket var cirka 19 procent av samtliga operationer akuta och en variation mellan landstingen

från knappt 8–27 procent. Andelen avlidna är betydligt högre vid akut operation än vid planerad operation, även om den minskat något under senaste åren. Andelen akut opererade har därför stor betydelse när man jämför resultatet mellan sjukhusen. Andelen avlidna påverkas även i viss mån av faktorer som patientens ålder och kön samt cancerns svårighetsgrad, vilket inte justerats för i denna redovisning.

diagram 47 – riket: Andel avlidna inom 90 dagar efter operation för tjocktarmscancer. Procent 10

8 6 4 2 0 2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

2012

Kvinnor

Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 47 – totalt: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för tjocktarmscancer, 2011–2013. Andel akut opererade 22,0

Västmanland

1,0

Kronoberg

2,8

7,8

Uppsala

3,0

25,9

Gotland

3,1

9,4

Norrbotten

3,7

18,8 16,0

Halland

4,1

Gävleborg

4,2

19,2

Skåne

4,5

22,3

Stockholm

4,5

13,2

Dalarna

4,9

17,2

RIKET

5,4

19,1

Blekinge

6,1

11,7

Värmland

6,1

19,6

Kalmar

6,2

17,2

Västra Götaland

6,4

20,6

Västerbotten

6,5

18,4

Jämtland

6,6

23,4

Västernorrland

6,6

23,3

Östergötland

7,5

22,6

Jönköping

7,8

20,0

Örebro

8,2

22,3

Sörmland

8,3

27,0 0

5 Andel avlidna inom 30 dagar

10 Andel avlidna inom 31–90 dagar

15 Andel avlidna inom 90 dagar 2007–2009

20 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 86

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 47 – sjukhus: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för tjocktarmscancer, 2011–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Andel akut opererade Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby sjukhus Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Gällivare lasarett1 Sunderbyns sjukhus

4,0 2,1 3,2 4,7 8,3 5,2 1,6 3,3 9,9 6,9 8,7 6,5 9,2 6,4 9,2 6,3 1,5 5,7 7,4 3,5 6,2 3,3 5,0 5,4 3,2 4,0 4,5 9,1 6,7 6,9 6,6 8,4 18,8 5,5 3,4 4,9 6,8 6,7 10,2 13,9 6,4 1,0 5,3 3,0 3,1 6,7 7,9 5,2 8,3 6,6 8,8 4,6 8,7 2,8 0 1

Färre än 10 fall

Andel avlidna inom 30 dagar

298 234 379 43 277 286 62 275 162 101 195 248 109 156 76 48 131 193 81 57 210 272 202 540 218 177 199 99 149 361 91 214 16 547 207 61 191 45 59 36 219 199 264 99 194 90 38 134 84 136 34 153 92

211

17,5

Andel avlidna inom 31–90 dagar

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 87

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

48 MINST TOLV LYMFKÖRTLAR UNDERSÖKTA I OPERATIONSPREPARAT Efter primäroperationen av tjocktarmscancern skickas den bortopererade tarmen och tumören till ett patologilaboratorium för både en makroskopisk och en mikroskopisk undersökning. Undersökningen ska ge tydliga svar på hur tumören vuxit lokalt och vilket stadium den befinner sig i. Det är viktigt att få en korrekt klassifikation av tumören för att kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen och välja den fortsatta behandlingen. Det finns vetenskapliga studier som visar att minst tolv lymfkörtlar bör undersökas från den bortopererade tarmen för att den diagnostiska kvaliteten ska bli acceptabel. Undersökningen påverkas av tekniken i samband med operationen, det vill säga om kirurgen tar bort tarmen med tillräckligt goda marginaler, men också av patologens skicklighet i att analysera preparaten. Diagram 48 visar att minst tolv lymfkörtlar undersöktes hos 90 procent av de 6 132 patienters vävnadsprov som analyserades under 2012–2013. Variationen mellan landstingen har minskat från föregående Öppna jämförelser och var nu 77–97 procent. Diagrammet visar patientens hemortlandsting, inte vilket laboratorium som analyserade preparaten. Diagram 48 visar även en jämförelse mellan laboratorierna. Några av laboratorierna har bara ett fåtal inrapporterade fall till Svenska kolorektalcancerregistret. Här bör uppgifterna tolkas med viss försiktighet. Det är viktigt att minst 12 lymfkörtlar undersöks i operationspreparatet eftersom det ökar förutsättningarna för bedömning av prognos och val av fortsatt behandling. Socialstyrelsen har därför satt upp en målnivå på minst 95 procent. Två landsting når målnivån i denna jämförelse.

Cancer inlaga korr 4.indd 88

Resultatet visar dock en positiv utveckling, på riksnivå har andelen ökat från cirka 70 procent 2007 till drygt 90 procent 2013. Analyser genomförda av Svenska koloncancerregistret har funnit att antalet undersökta lymfkörtlar inte påverkas av om preparatet togs vid en akut eller en planerad operation, eftersom kirurgin är ganska standardiserad. Däremot fann man att provsvarets kvalitet sannolikt beror mer på patologens förmåga att analysera minst tolv lymfkörtlar än på preparatets storlek.

diagram 48 – riket: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för tjocktarmcancer. Procent 100

2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 48 – totalt: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för tjocktarmcancer, 2012–2013. Målnivå >95 %

Västmanland

97,3

Kronoberg 96,7 Västerbotten 94,4 Skåne 94,3 Östergötland

93,2

Sörmland

92,3

Stockholm

91,3

Västra Götaland

91,0

Gävleborg

91,0

Halland 90,0 Uppsala 89,7 RIKET 89,5 Blekinge

87,5

Jämtland 86,4 Norrbotten 86,1 Gotland 85,0 Dalarna 84,8 Jönköping

81,3

Västernorrland

81,0

Kalmar 80,3 78,1

Värmland

Örebro

77,4 0

2012–2013

100

2008–2009

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 48 – patologilab: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för tjocktarmcancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Danderyds sjukhus Karolinska, Huddinge Karolinska, Solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Södertälje sjukhus Täby Medilab Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping1 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Centralsjukhuset i Karlstad Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Gävle sjukhus Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Sunderbyns sjukhus

87,3 98,2 90,5 87,8 95,0 87,8 88,6 92,4 92,9 81,5 96,7 80,3 87,7 93,4 96,3 94,9 86,6 90,1 90,6 90,7 90,2 93,9 77,6 78,0 97,2 85,1 90,8 80,9 88,2 93,4 86,0 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 89

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

49 MER ÄN 11 DAGARS VÅRDTID EFTER OPERATION Medelvårdtiden efter en operation för tjocktarmscancer är 7 dagar för de som skrevs ut till hemmet. En lång vårdtid efter operation kan visa att komplikationer har uppkommit i efterförloppet. I riket har andelen som vårdats längre än 11 dagar legat stabilt runt 25 procent (75:e percentilen) 2007–2013. Vi har därför valt att visa hur stor andel av alla patienter som opererades som hade en vårdtid på mer än 11 dagar. Diagram 49 jämför 5 934 personer som opererades 2012–2013. Av dem hade 1 460 personer en vårdtid som översteg 11 dagar vid kirurgkliniken, vilket motsvarar 25 procent. Variationen mellan landstingen var 15–33 procent. Diagrammet omfattar antalet opererade under två år, men konfidensintervallen är ändå breda eftersom alla utom de större landstingen hade få sådana fall.

Sifferkolumnen till höger i diagrammet visar andelen akut opererade. Andelen var ungefär lika stor i landsting som sällan vårdar patienterna i över 11 dagar som i landsting som oftare gör det. Riksgenomsnittet var 18 procent vid akuta operationer. 21 procent av patienterna med en vårdtid som översteg 11 dagar skrivs ut till en annan vårdinrättning, till exempel en annan klinik eller ett särskilt boende, men variationen mellan landstingen var stor från 9–53 procent. Jämförelsen tar inte hänsyn till patientens sjukdomstillstånd före operationen eller eventuell samsjuklighet (en annan samtidig sjukdom), faktorer som också kan påverka vårdtidens längd.

diagram 49 – totalt: Andel patienter med mer än 11 dagars slutenvård efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013. Andel akut opererade 18,6

Jönköping

14,9

Kronoberg

18,5

5,0

Västmanland

18,5

22,6

Gävleborg

19,7

21,3

Norrbotten

20,1

18,7

Stockholm

20,7

11,2

Västernorrland

21,1

24,2 15,0

Halland

21,7

Blekinge

21,9

9,6

Västra Götaland

23,0

19,9

Gotland

23,1

10,3

Uppsala

23,1

24,3 17,9

RIKET

24,6

Värmland

25,3

19,1

Västerbotten

26,7

18,0 19,9

Örebro

28,2

Kalmar

28,4

15,3

Dalarna

28,9

14,7 21,8

Jämtland

29,5

Östergötland

31,7

19,7

Sörmland

32,1

26,2

Skåne

32,6

21,4 0

10 Andel som skrivits ut till hemmet

Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning

50 Totalt 2008–2009

60 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 90

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 49 – sjukhus: Andel patienter med mer än 11 dagars slutenvård efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby sjukhus Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Gällivare lasarett Sunderbyns sjukhus

Antal patienter

Andel akut opererade

12,0 15,7 31,5 46,2 13,5 23,9 10,9 22,6 45,6 13,9 33,1 30,5 2,8 19,2 22,7 29,2 16,8 27,8 27,6 18,2 20,0 44,5 30,3 34,0 20,8 25,7 18,1 14,9 28,9 18,2 20,3 33,6

184 140 251 26 185 180 46 177 103 72 121 164 71 104 44 24 95 133 58 33 140 164 132 362 130 109 138 67 90 231 64 134

5,4 0,0 8,4 3,9 18,4 22,8 8,7 23,7 26,2 30,6 25,6 14,6 19,7 16,4 22,7 4,2 5,3 12,0 24,1 12,1 9,3 23,8 21,2 22,7 15,4 18,4 13,0 16,4 17,8 20,4 32,8 23,9

26,5 10,3 33,3 24,2 8,7 39,4 17,4 27,3 19,3 30,9 27,7 23,4 12,5 14,8 20,6 23,7 29,9 28,6 30,5 19,0

325 145 39 120 23 33 23 132 140 165 65 124 56 27 73 59 77 21 95 58

19,4 12,4 2,6 23,3 21,7 15,2 8,7 23,5 22,1 18,2 9,2 23,4 17,9 29,6 24,7 20,3 20,8 19,1 23,2 10,3

136

16,9

18,4 0

Färre än 10 fall

Andel som skrivits ut till hemmet

Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 91

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

50 PÅBÖRJAD CYTOSTATIKABEHANDLING INOM 8 VECKOR EFTER OPERATION VID STADIUM II OCH III Indikatorn visar andelen patienter med tjocktarmscancer i stadium II och III som påbörjat cytostatikabehandling med ett eller två läkemedel inom 8 veckor efter operation. För dessa patienter, särskilt också om de har en eller flera riskfaktorer (som till exempel T4-tumör, mindre än 12 undersökta lymfkörtlar, är akut opererade), är det viktigt att läkemedelsbehandlingen kommer igång så fort som möjligt efter operationen. Socialstyrelsen nationella riktlinjer har hög prioritet för att påbörja behandlingen inom 8 veckor efter operationen och en uppsatt målnivå på att minst 95 procent av patienterna bör ha börjat behandlingen.

Indikatorn är relevant att följa utifrån denna tidsram eftersom patientens nytta av läkemedelsbehandlingen blir mindre om behandlingen startar senare än 8 veckor efter operationen. Diagram 50 visar att andelen patienter som påbörjat en läkemedelsbehandling inom 8 veckor efter operation har ökat från 67 procent 2009–2010 till 76 procent 2011–2013. Variationen mellan landstingen var 43–94 procent. Det var något fler kvinnor än män som påbörjade behandlingen i tid: 79 procent för kvinnor och 74 procent för män. Jämförelsen omfattar 1 542 patienter under 75 års ålder, fördelat per landsting blir det få fall varför resultatet bör tolkas med viss försiktighet.

diagram 50 – totalt: Andel patienter som påbörjat cytostatikabehandling med ett eller två läkemedel inom 8 veckor efter operation för tjocktarmscancer, 2011–2013. Avser patienter under 75 år i stadium II och III, med eller utan riskfaktorer. Målnivå ≥95 % Dalarna

94,0

Örebro

91,3

Uppsala

87,3

Stockholm

85,8

Gotland1

85,7

Gävleborg

85,4

Norrbotten

84,6

Jämtland

84,0

Västerbotten

83,3

Blekinge

82,9

Kronoberg1

82,1

Kalmar

82,1

Halland

81,4

RIKET

76,3

Skåne

75,1

Värmland

74,6

Västmanland

69,1

Sörmland

67,4

Västra Götaland

65,3

Östergötland

58,7

Jönköping

56,8

Västernorrland

42,9 0 1

Färre än 10 fall 2009–2010

100 Procent

2011–2013

2009–2010

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 92

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

51 DELTAGANDE I STRUKTURERAD BEHANDLINGSSTUDIE Vetenskapliga studier utgör till stor del kunskapsunderlag för rekommendationer om vård och behandling i nationella riktlinjer och vårdprogram. Med dessa som underlag kan vården i sin tur erbjuda patienterna bästa möjliga vård och behandling. Därför är det viktigt att landsting och sjukhus deltar aktivt i den kliniska forskningen. Indikatorn visar andelen patienter med tjocktarmscancer som har inkluderats i någon form av strukturerad behandlingsstudie. Med behandlingsstudie avses såväl randomiserade studier som observationsstudier. Studien ska vara godkänd som behandlingsstudie av en etikprövningsnämnd. Diagram 51 visar att av 7 997 patienter som diagnostiserats för tjocktarmscancer under åren 2012–2013 och fanns registrerade i kvalitetsregistret var det 10 procent som deltog i en behandlingsstudie. Variationen mellan landstingen var stor, från 0–49 procent. Indikatorn är beroende av antalet pågående studier under mätperioden och vilka kriterierna för att inkluderas i en studie är. Indikatorn är således mer stabil som kvalitetsindikator över en längre tidsperiod för att visa landstingens och sjukhusens aktivitetsgrad för att delta i behandlingsstudier. I riket har andelen varierat något un-

der åren 2007–2013, mellan 7–13 procent. Socialstyrelsen har satt upp en eftersträvansvärd målsättning på mer än 33 procents deltagande i kliniska studier. En bedömning utifrån målnivån kan endast göra utifrån en längre tidsperiod och vilka studier som gjordes under den perioden. Resultatet på riksnivå visar dock att en förbättring behövs inom området. diagram 51 – riket: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i strukturerad behandlingsstudie. Procent 25 20

15 10

5 0 07

Totalt

Kvinnor

Män

13 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 51 – totalt: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i strukturerad behandlingsstudie, 2012–2013. Målnivå >33 % Västmanland 48,7 Gävleborg

28,5

Östergötland

28,2

Dalarna

27,5

Uppsala 20,5 Värmland

14,6

Sörmland

13,4

RIKET

9,7

Skåne

7,6

Örebro

7,4

Jönköping

6,7

Västra Götaland

6,1

Västerbotten

5,8

Kronoberg

4,8

Stockholm

4,7

Gotland

1,8

Västernorrland

1,4

Norrbotten

1,1

Kalmar

0,9

Halland

0,6

Blekinge

0,5

Jämtland

0,0 0

30 2012–2013

40 2008–2009

60 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 93

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

52 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL START AV BEHANDLING

handling. Jämförelsen omfattar 2 906 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 23 dagar, 50 procent inom 38 dagar och 75 procent inom 58 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 58 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var 25–54 dagar.

För patientens skull bör vården eftersträva så korta vänte tider som möjligt. Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka en remiss till en specialist på grund av misstanke om cancer, till det att en behandling har påbörjats. Vid tjocktarmscancer är det vanligtvis en operation. Diagram 52 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissbeslut till start av be-

diagram 52 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för tjocktarmscancer, 2013. Västmanland 25 Dalarna 28 Jämtland 30 Örebro 31 Kronoberg 31 Gotland 32 Östergötland 36 Stockholm 37 Jönköping 37 Gävleborg 37 Uppsala 38 RIKET 38 Blekinge 40 Kalmar 41 Skåne 41 Västra Götaland 41 Värmland 42 Norrbotten 46 Västerbotten 47 Halland 50 Västernorrland 51 Sörmland 54 0 Värde första kvartil

40 Median

100 Dagar

Värde tredje kvartil

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Vad har hänt sedan 2011? Förbättringar ses inom flera redovisade områden men variationerna i landet är stora. Fler patienter bedöms nu vid multidisciplinära konferenser såväl före som efter operation. Fler patienter har genomgått kartläggning av tumörutbredning inför operation, men inget landsting når upp till målnivån. En förbättring ses även för under-

Cancer inlaga korr 4.indd 94

sökning av adekvat antal lymfkörtlar efter operation, även om få landsting når målnivån. För den postoperativa läkemedelsbehandlingen är det av stor vikt att starta denna inom 8 veckor efter operation och här ses en positiv utveckling. Slutligen, som enda kvalitetsregister kan man för tjocktarms- och ändtarmscancer redovisa patienters deltagande i strukturerade behandlingsstudier.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

ÄNDTARMSCANCER Statistik 2012

53 ÖVERLEVNAD VID ÄNDTARMSCANCER Kvinnor

Män

Antal diagnostiserade fall

801

1 187

Andel av alla cancerfall

7 148

8 684

65,5 %

61,6 %

349

449

Prevalens, totalt Relativ 5-årsöverlevnad Antal dödsfall

Cancer i ändtarmen, även kallad rektalcancer, är vanligare bland män än kvinnor. År 2012 diagnostiserades nästan 2 000 personer med ändtarmscancer, 801 kvinnor och 1 187 män. I Sverige lever idag lite mer än 15 800 personer som har eller har haft ändtarmscancer. Sjukdomen är relativt ovanlig före 50 års ålder. Här redovisas resultatet för tolv indikatorer. Sju av dem berör resultaten i samband med och efter operation. Urvalet av indikatorer belyser alltså i hög grad kvaliteten vid operationerna eftersom de flesta personer med ändtarmscancer opereras. De övriga fem indikatorerna berör onkologisk behandling, överlevnad, andelen återfall inom fem år efter operationen, multidisciplinära konferenser och deltagande i behandlingsstudier. Tolv av indikatorerna bygger på uppgifter från Svenska kolorektalcancerregistret som startade 1995. En indikator innehåller data från cancerregistret.

Den relativa 5-årsöverlevnaden vid ändtarmscancer har ökat för både män och kvinnor sedan 1990–talets början och under perioden 2008–2012 var den 65,5 procent för kvinnor och 61,6 procent för män, det vill säga något högre bland kvinnorna. Av diagram 53 framgår variationen mellan landstingen: 54,7–68,5 procent.

diagram 53 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid ändtarmscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Svenska kolorektalcancerregistret för ändtarmscancer var 99 procent 2013. Variationen mellan landstingen var 90–100 procent. 15 landsting hade en täckningsgrad på 99–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.

Cancer inlaga korr 4.indd 95

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 53 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid ändtarmscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Jönköping

68,5

Västmanland

66,5

Sörmland

65,8

Örebro

65,5

Blekinge

65,1

Uppsala 64,9 Värmland 64,4 Norrbotten

64,3

Skåne

64,2

Stockholm

63,5

RIKET

63,3

Kalmar

63,2

Västernorrland

62,9

Halland

62,7

Östergötland

62,5

Västra Götaland

62,2

Gävleborg

61,2

Dalarna

60,8

Västerbotten

60,7

Gotland

59,0

Jämtland

57,8

Kronoberg

54,7 0

2008–2012

100 Procent

2003–2007

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

54–55 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS Inför primärbehandlingen av ändtarmscancer genomförs en multidisciplinär konferens, en omfattande granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. Efter operationen har man en andra multidisciplinär konferens då specialisterna främst tar ställning till PAD-data (data från en patologisk anatomisk diagnos) från operationen och planerar den fortsatta onkologiska behandlingen. Rekommendationen om multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart av en nyupptäckt ändtarmscancer och efter operationen av tumören har fått hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ändtarmscancer. Enligt Socialstyrelsens målsättning bör alla patienter bedömas vid en multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart och efter en operation.

Cancer inlaga korr 4.indd 96

diagram 54 – riket: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart av ändtarmscancer. Procent 100

2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

en var 88–99 procent. På riksnivå har andelen ökat sedan 2007 då 71 procent av samtliga patienter fick multidisciplinär bedömning inför behandlingsstarten jämfört med 95 procent 2013. Diagram 55 visar att av 2 871 personer som opererades 2012–2013 var det 92 procent som fick en bedömning vid en multidisciplinär konferens efter primäroperationen för ändtarmscancer. Variationen mellan landstingen var 78–100 procent. Utvecklingen över tid visar för riket en ökning 2007–2013 från 61–94 procent.

I diagram 54 och 55 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens i samband med behandlingsstarten av nyupptäckt cancer respektive efter en genomgången operation. Resultaten speglar om sjukhuset och regionen har en struktur för omhändertagandet av patienter med ändtarmscancer och i vilken grad denna erbjuds. Diagram 54 visar att av 3 918 diagnostiserade personer 2012–2013 var det 94 procent som fick en bedömning vid en multidisciplinär konferens när de började behandlingen mot sin cancersjukdom. Variationen mellan landsting-

diagram 54 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart av ändtarmscancer, 2012–2013. Målnivå 100 % Uppsala 99,3 Jönköping 98,3 Jämtland 98,0 Gävleborg

97,8

Västerbotten

97,6

Dalarna

97,4

Sörmland 96,7 Norrbotten 96,3 Kronoberg 95,8 Östergötland 95,5 Stockholm 95,0 Skåne 94,7 RIKET 93,6 Värmland

93,5

Örebro

93,1

Västernorrland 92,2 Halland 92,1 Gotland 92,0 91,3

Blekinge

Kalmar 89,8 88,1

Västmanland Västra Götaland

87,8 0

40 2012–2013

60 2008–2009

100 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 97

2014-12-01 11.23

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 54 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart av ändtarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus1 S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett1 Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg1 SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus1 Centralsjukhuset i Karlstad Karlskoga lasarett1 Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus1 Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett1 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

96,8 97,9 96,5

95 143 229

89,6 91,9 90,5 99,3 97,0 95,5 94,9 96,9 96,9 98,2 100,0 100,0 95,0 98,7 60,9 93,3 92,2 96,6 98,8 93,0

77 99 21 137 100 44 118 65 32 56 28 11 60 74 23 15 102 116 82 287

87,5 95,5 80,0 41,5 84,0 90,6 93,9

72 66 25 41 144 32 99

94,5 90,6

255 85

94,2

137

93,7 87,9 98,2 94,6 97,6

143 132 111 37 127

92,9 97,4 98,1

70 38 53

98,9 96,0 96,4

94 25 83 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 98

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

diagram 55 – riket: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för ändtarmscancer. Procent 100 90 80 70 60

2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 55 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013. Målnivå 100 % Västmanland 100,0 Värmland 99,0 Gävleborg 99,0 Uppsala 99,0 Dalarna 98,2 Stockholm

97,2

Norrbotten 96,4 Kalmar 96,4 Örebro 96,3 Kronoberg 96,2 Sörmland 95,4 Jönköping 95,0 Östergötland 94,2 Gotland

93,3

Halland

92,7

Blekinge 92,4 92,3

Västerbotten RIKET

92,3

Skåne

91,6

Västernorrland

85,7

Jämtland 84,6 78,2

Västra Götaland

40 2012–2013

60 2008–2009

100 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 99

2014-12-01 11.23

100

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 55 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus1 S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett1 Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett1 Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett1 Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus1 Centralsjukhuset i Karlstad Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

91,8 100,0 96,3

85 121 188

100,0 100,0 100,0 99,0 97,1 91,2 92,9 97,9 93,3 92,7 100,0

53 64 17 96 69 34 98 47 30 41 24

97,8 98,3 90,5

46 60 21

90,8 98,6 97,1 87,4

65 69 69 230

95,1 94,3 61,9 13,9 68,5 94,7 92,2 82,1 100,0

41 53 21 36 92 19 77 179 62

99,0 96,3 100,0 100,0 92,6 98,9

101 109 74 77 27 93

86,1 87,1 85,4 96,0 73,3 96,5

43 31 41 75 15 57 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 100

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

56 KARTLÄGGNING INFÖR OPERATION VID NYDIAGNOSTICERAD ÄNDTARMS CANCER

101

diagram 56 – riket: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad ändtarmscancer. Procent 100

En komplett utredning vid nydiagnostiserad ändtarmscancer innebär att patienten har fått en kartläggning av cancerns utbredning med hjälp av röntgenundersökningar, till exempel datortomografi och magnetkameraundersökning. Undersökningarna ger svar på cancerns utbredning i tarmen och omgivande vävnad samt om den också finns i lunga och lever. En komplett utredning kan skilja patienter med tidiga tumörstadier från dem som har mer avancerade tumörer vilket ger stor vägledning inför kommande operation. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har åtgärden fått en hög prioritet och en målnivå på mer än 98 procent. Diagram 56 visar att av 4 028 patienter som opererades under 2012–2013 var det 94 procent som fick en komplett utredning inför operation. Variationen mellan landstingen var från 89–98 procent. I riket har andelen ökat under åren 2007–2013, från 83–94 procent.

95 90 85 80

2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

Kvinnor

2012

2013 År

Män

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 56 – totalt: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad ändtarmscancer, 2012–2013.

Målnivå >98 %

Jämtland

98,1

Uppsala

97,1

Skåne 96,4 Norrbotten 96,3 Gotland 96,2 Sörmland

96,1

Jönköping 96,0 Gävleborg 95,9 Västernorrland

95,7

Stockholm 95,4 RIKET

93,5

Örebro

93,2

Västerbotten 92,4 Dalarna

92,3

Västra Götaland

91,6

Värmland 90,8 Halland 90,1 Kalmar 89,9 Östergötland 89,7 Kronoberg 89,3 Västmanland 88,8 Blekinge 88,6 0

40 2012–2013

60 2008–2009

100 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 101

2014-12-01 11.23

102

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 56 – sjukhus: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad ändtarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

91,9 94,6 97,8

111 148 231

93,6 94,3 100,0 97,1 97,1 95,5 88,0 93,9 91,4 96,5 100,0 100,0 88,7 89,2 91,3 100,0 88,5 94,0 100,0 96,3

78 105 22 140 103 44 125 66 35 57 28 11 62 74 23 16 104 117 83 298

87,8 92,4 100,0 95,1 83,9 84,4 97,0

74 66 25 41 149 32 100

93,2 91,9

266 86

92,0

138

93,2 88,7 91,9 94,6 97,7

147 133 111 37 133

94,3 100,0 98,2

70 38 54

92,1 100,0 96,4

101 25 83 0 1

100

Procent

Färre än 10 fall

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

57 OMOPERATION PÅ GRUND AV KOMPLIKATION Ungefär 80 procent av alla patienter med cancer i ändtarmen opereras med ett stort ingrepp där hela tumören tas bort. Operationerna kan vara olika omfattande och riskfyllda beroende på tumörens läge, lokala utbredning och patientens allmänna hälsotillstånd. Dessutom kan patienten drabbas av komplikationer som kräver en omoperation inom relativt kort tid efter den första operationen. En omoperation innebär att man måste göra en ny och oförutsedd operation, exempelvis på grund av en blödning eller en infektion eller läckage från tarmen. Omoperationen medför lidande för patienten och ökar risken för ytterligare komplikationer. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ändtarmscancer är omoperation inom 30 dagar efter den första operationen en av de indikatorer som är viktiga att följa upp.

Cancer inlaga korr 4.indd 102

diagram 57 – riket: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för ändtarmscancer. Procent 25 20

15 10

5 0 04

Totalt

09 Kvinnor

12 Män

13 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

103

Sett över tid har andelen för riket minskat 2007–2013, från 12,3–8,7 procent. Det var fler män än kvinnor som omopererades, men för både män och kvinnor har andelen minskat under hela perioden. Omoperation är en relativt ovanlig åtgärd, vilket gör att slumpmässiga variationer kan slå igenom i siffrorna, framförallt vid små volymer, vilket illustreras av att samma landsting kan uppvisa helt olika siffror för män och kvinnor. Andelen omoperationer bör bedömas tillsammans med resultatet avseende mortalitet (dödlighet) och komplikationsfrekvens. En felkälla är att vissa sjukhus registrerar små planerade operationsingrepp som omoperationer medan andra inte gör det.

Omoperation kan inte entydigt ses som ett resultat av dålig kvalitet av operationen. Det kan också spegla att vården har en hög uppmärksamhet för komplikation hos patienten och är även beroende av vilka patienter som opereras. Vid komplicerade operationer av avancerade tumörer ökar riskerna, liksom vid operationer av äldre eller sjukare patienter. Dessa aspekter måste beaktas då man gör jämförelser mellan sjukhusen. I diagram 57 redovisas andelen omoperationer under 2011–2013. Av de 4 132 personer som primäropererades var det 411 som omopererades, vilket motsvarar 10 procent. Andelen varierar mellan landstingen från 3–23 procent. Det var fler män än kvinnor som primäropererades under perioden och fler män som behövde en omoperation, 12 procent jämfört med knappt 8 procent bland kvinnorna.

diagram 57 – totalt: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för ändtarmscancer, 2011–2013. Andel opererade med främre resektion

Målnivå <7 %

65,0

Uppsala

3,3

Sörmland

4,4

51,9

Gotland

4,8

71,4

Västmanland

5,3

56,6

Kronoberg

6,0

41,8

Dalarna

6,2

46,6

Skåne

6,8

45,8

Östergötland

8,2

52,2

Norrbotten

8,4

41,1

Örebro

8,8

40,0

Gävleborg

9,8

51,1

Jönköping

9,8

59,4

RIKET 10,0

51,4

Västernorrland

10,5

27,2

Stockholm

10,7

57,0

Kalmar

10,9

45,5

Halland

11,3

64,0

Blekinge

12,6

56,8

Västra Götaland

13,7

51,0

Västerbotten

14,3

51,6

Värmland 14,4 Jämtland 23,1

54,4 59,6 0

20 2011–2013

30 2007–2009

50 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 103

2014-12-01 11.23

104

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 57 – sjukhus: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för ändtarmscancer, 2011–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Främre resektion Danderyds sjukhus 5,4 Ersta sjukhus, Stockholm 10,9 Karolinska universitetssjukhuset 9,2 Norrtälje sjukhus 20,0 S:t Görans sjukhus, Stockholm 8,8 Södersjukhuset, Stockholm 14,1 Södertälje sjukhus 27,3 Akademiska sjukhuset, Uppsala 4,0 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 5,8 Nyköpings sjukhus 2,0 Universitetssjukhuset i Linköping 5,5 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 13,6 Höglandssjukhuset, Eksjö 11,6 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 5,4 Värnamo sjukhus 13,9 Ljungby lasarett1 5,2 Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar 14,8 Västerviks sjukhus 0,0 Visby lasarett1 Blekingesjukhuset 11,8 9,1 Helsingborgs lasarett 1,9 Kristianstads sjukhus 7,8 Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett1 Hallands sjukhus, Halmstad 16,4 Hallands sjukhus, Varberg 8,2 Alingsås lasarett 22,6 Kungälvs sjukhus 17,0 NU-sjukvården 12,9 3,3 Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde 10,7 SU Östra, Göteborg 16,9 SÄ-sjukvården 8,9 Arvika sjukhus1 Centralsjukhuset i Karlstad 14,7 Universitetssjukhuset Örebro 8,7 5,5 Västmanlands sjukhus, Västerås 1,8 Falu lasarett Mora lasarett 15,0 Gävle sjukhus 8,6 Hudiksvalls sjukhus 27,3 Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus 14,1 Örnsköldsviks sjukhus 4,6 Östersunds sjukhus 22,2 Lycksele lasarett1 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 14,6 Skellefteå lasarett 13,6 Gällivare sjukhus1 7,4 Sunderbyns sjukhus 0 1

Färre än 10 fall

93 184 260 10 80 92 22 125 103 49 127 66 43 56 36

67,7 54,4 44,6 70,0 82,5 57,6 50,0 62,4 56,3 46,9 43,3 65,2 60,5 51,8 75,0

58 81 27

43,1 53,1 25,9

93 110 104 361

58,1 57,3 56,7 39,3

61 85 31 47 132 30 103 249 101

67,2 62,4 67,7 48,9 53,0 53,3 40,8 49,0 59,4

156 161 109 114 40 116 11

55,1 40,4 56,9 48,3 45,0 48,3 72,7

64 44 54

14,1 50,0 59,3

103 22

49,5 59,1

42,1

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 104

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

58 AVLIDNA INOM 30 RESPEKTIVE 90 DAGAR EFTER OPERATION Vid de flesta större operationer brukar man värdera risken för att patienten ska avlida inom 30 respektive 90 dagar, så kallad postoperativ mortalitet. Indikatorn är relevant att följa för att den speglar urvalet av patienter för operation och omhändertagandet inför, under och efter operationen. Av störst intresse är att följa andelen avlidna inom 90 dagar eftersom patienter som får komplikationer oftast överlever de första 30 dagarna, bland annat tack vare intensivvårdsinsatser. I diagram 58 återges landstingens resultat för perioden 2011–2013. Jämförelsen omfattar 4 132 patienter som under perioden genomgick så kallad resektionskirurgi. Av dessa avled totalt 96 patienter inom 90 dagar, vilket motsvarar 2,3 procent. Det finns skillnader mellan landstingen, men den statistiska osäkerheten är stor på grund av mycket få fall i många av landstingen. Det var något fler män än kvinnor som avled inom 90 dagar efter operationen, 2,7 respektive 1,7 procent. Den delade stapeln i diagrammet redovisar utfallet för andelen avlidna inom 30 respektive 90 dagar.

105

Andelen avlidna inom 90 dagar har varierat mellan 2–4 procent under perioden 2007–2013. Andelen avlidna påverkas i viss mån av faktorer som patientens ålder och kön samt cancerns svårighetsgrad, vilket inte justerats för i denna redovisning. diagram 58 – riket: Andel avlidna inom 90 dagar efter operation för ändtarmscancer. Procent 10

8 6 4 2 0 04

Totalt

Kvinnor

12 Män

13 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 58 – totalt: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för ändtarmscancer, 2011–2013. Andel opererade med främre resektion Kronoberg

0,0

41,8

Uppsala

0,0

65,0 56,6

Västmanland

0,0

Västernorrland

0,9

27,2

Dalarna

1,2

46,6 54,4

Värmland

1,3

Gävleborg

1,5

51,1

Skåne

1,6

45,8

Stockholm

1,9

57,0

Jämtland

1,9

59,6

Norrbotten

2,1

41,1

Östergötland

2,2

52,2

RIKET

2,3

51,4

Kalmar

2,7

45,5

Västra Götaland

2,8

51,0

Västerbotten

3,2

51,6

Halland

3,3

64,0

Blekinge

4,2

56,8

Örebro

4,4

40,0

Gotland

4,8

71,4

Jönköping

5,6

59,4

Sörmland

5,7

51,9 0

5 Andel avlidna inom 30 dagar

10 Andel avlidna inom 31–90 dagar

15 Andel avlidna inom 90 dagar 2007–2009

20 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 105

2014-12-01 11.23

106

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 58 – sjukhus: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för ändtarmscancer, 2011–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Främre resektion Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett1 Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett1 Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett1 Hallands sjukhus, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Arvika sjukhus1 Centralsjukhuset i Karlstad Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett1 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Gällivare lasarett1 Sunderbyns sjukhus

5,4 0,0 2,7 0,0 0,0 0,0 4,6 0,0 4,9 8,2 1,6 3,0 4,7 7,1 5,6

93 184 260 10 80 92 22 125 103 49 127 66 43 56 36

67,7 54,4 44,6 70,0 82,5 57,6 50,0 62,4 56,3 46,9 43,3 65,2 60,5 51,8 75,0

0,0 2,5 3,7

58 81 27

43,1 53,1 25,9

4,3 1,8 2,9 1,1

93 110 104 361

58,1 57,3 56,7 39,3

4,9 2,4 0,0 2,1 3,8 6,7 4,9 2,4 0,0

61 85 31 47 132 30 103 249 101

67,2 62,4 67,7 48,9 53,0 53,3 40,8 49,0 59,4

1,3 4,4 0,0 0,9 2,5 0,9 9,1

156 161 109 114 40 116 11

55,1 40,4 56,9 48,3 45,0 48,3 72,7

1,6 0,0 1,9

64 44 54

14,1 50,0 59,3

2,9 0,0

103 22

49,5 59,1

42,1

1,1 0 1

Färre än 10 fall

Andel avlidna inom 30 dagar

Andel avlidna inom 31–90 dagar

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 106

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

59 MINST TOLV LYMFKÖRTLAR UNDERSÖKTA I OPERATIONSPREPARAT Efter primäroperationen av ändtarmscancern skickas den bortopererade tarmen och tumören till ett patologilaboratorium för både en makroskopisk och en mikroskopisk undersökning. Undersökningen ska ge tydliga svar på hur tumören vuxit lokalt och vilket stadium den befinner sig i. Det är viktigt att få en korrekt klassifikation av tumören för att kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen och välja den fortsatta behandlingen. Det finns vetenskapliga studier som visar att minst tolv lymfkörtlar bör undersökas från den bortopererade tarmen för att den diagnostiska kvaliteten ska bli acceptabel. Undersökningen påverkas av tekniken i samband med operationen, det vill säga om kirurgen tar bort tarmen med tillräckligt goda marginaler, men också av patologens skicklighet i att analysera preparaten. Diagram 59 visar att minst tolv lymfkörtlar undersöktes hos 83 procent av de 2 761 patienters vävnadsprov som analyserades under 2012–2013. Variationen mellan landstingen har minskat från föregående Öppna jämförelser och var nu från 61–96 procent. Diagrammet visar patientens hemortlandsting, inte vilket laboratorium som analyserade preparaten. Diagram 59 visar även en jämförelse mellan laboratorierna. Några av laboratorierna har bara ett fåtal inrapporterade fall till Svenska kolorektalcancerregistret. Här bör uppgifterna tolkas med viss försiktighet. Det är viktigt att minst 12 lymfkörtlar undersöks i operationspreparatet eftersom det ökar förutsättningarna för bedömning av prognos och val av fortsatt behandling. Socialstyrelsen har därför satt upp en målnivå på minst 95

Cancer inlaga korr 4.indd 107

107

procent. Två landsting når målnivån i denna jämförelse. Resultatet visar dock en positiv utveckling, på riksnivå har andelen ökat från 57 procent 2007 till 83 procent 2013. Analyser genomförda av Svenska koloncancerregistret har funnit att antalet undersökta lymfkörtlar inte påverkas av hur preparatet togs vid operationen eftersom kirurgin idag är ganska standardiserad. Däremot fann man att provsvarets kvalitet sannolikt beror mer på patologens förmåga att analysera minst tolv lymfkörtlar än på preparatets storlek. Andelen körtlar minskar också hos patienter som genomgått preoperativ strålbehandling.

diagram 59 – riket: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för ändtarmscancer. Procent 100 90 80 70 60

2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

2014-12-01 11.23

108

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 59 – totalt: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013. Målnivå >95 %

Skåne

96,4

Jämtland

94,7

Västmanland

93,2

Västra Götaland

87,0

Blekinge 90,6 Östergötland

88,5

Västerbotten

89,3

Kronoberg 90,0 RIKET

83,0

Gotland

92,9

Gävleborg

85,6

Stockholm

80,9

Halland

80,7

Kalmar

80,5

Dalarna

75,9

Örebro

74,3

Jönköping

73,7

Uppsala

72,5

Sörmland

69,5

Norrbotten

71,4

Värmland

67,3

Västernorrland

60,5 0

2012–2013

100

2008–2009

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 59 – patologilab: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Danderyds sjukhus Karolinska, Huddinge Karolinska, Solna Sabbatsbergs Närsjukhus1 S:t Görans sjukhus, Stockholm Södertälje sjukhus Täby Medilab Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Vrinnevisjukhuset i Norrköping1 Universitetssjukhuset i Linköping Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Hallands sjukhus, Halmstad NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Sahlgrenska, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Centralsjukhuset i Karlstad Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Gävle sjukhus Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Sunderbyns sjukhus

81,3 82,9 80,5 80,8 76,5 80,7 75,6 70,4 88,1 73,6 89,8 81,5 92,1 95,6 98,5 95,9 92,3 80,5 88,5 80,0 88,7 88,0 66,7 74,3 93,2 75,2 85,1 60,0 93,8 89,9 73,7 0 1

Färre än 10 fall

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 108

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

60 MER ÄN 15 DAGARS VÅRDTID EFTER OPERATION Medelvårdtiden efter en operation för ändtarmscancer är 11 dagar. En lång vårdtid efter operation kan visa att komplikationer har uppkommit i efterförloppet. I riket har andelen som vårdas längre än 15 dagar legat stabilt runt 25 procent (75:e percentilen) 2007–2013. Vi har därför valt att visa hur stor andel av alla patienter som opererades som hade en vårdtid på mer än 15 dagar. Diagram 60 jämför 2 691 personer som opererades 2012– 2013. Av dem hade 563 personer en vårdtid som översteg 15 dagar vid kirurgkliniken, vilket motsvara 21 procent. Variationen mellan landstingen var 8–32 procent. Diagrammet omfattar antalet opererade under två år, men konfidensintervallen är ändå breda eftersom alla utom de större landstingen hade få sådana fall.

109

17 procent av patienterna med en vårdtid som översteg 15 dagar skrivs ut till en annan vårdinrättning, till exempel en annan klinik eller ett särskilt boende, men variationen mellan landstingen var stor från 3–45 procent. Jämförelsen tar inte hänsyn till patientens sjukdomstillstånd före operationen eller eventuell samsjuklighet (en annan samtidig sjukdom), faktorer som också kan påverka vårdtidens längd.

diagram 60 – totalt: Andel patienter med mer än 15 dagars slutenvård efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013. Gotland

7,7

Örebro

11,0

Norrbotten

12,0

Uppsala

13,5

Västernorrland

14,9

Halland

15,6

Östergötland

17,3

Gävleborg

18,0

Västerbotten

18,3

Jönköping

18,7

Kalmar

19,8

RIKET

20,9

Skåne

21,4

Blekinge

21,7

Västmanland

21,9

Kronoberg

22,0

Västra Götaland

22,1

Stockholm

23,4

Dalarna

26,1

Sörmland

27,0

Värmland

29,0

Jämtland

31,6 0

10 Andel som skrivits ut till hemmet

Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning

40 Totalt 2008–2009

50 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 109

2014-12-01 11.23

110

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 60 – sjukhus: Andel patienter med mer än 15 dagars slutenvård efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013. Landsting Stockholm

Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne

Halland Västra Götaland

Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Antal patienter Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus1 S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett1 Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Visby lasarett1 Blekingesjukhuset Helsingborgs lasarett Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett1 Hallands sjukhus, Halmstad1 Hallands sjukhus, Varberg Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården Centralsjukhuset i Karlstad Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Gävle sjukhus Sollefteå sjukhus1 Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Sunderbyns sjukhus

7,6 21,6 29,8

66 116 178

15,4 27,6 18,8 13,2 34,4 12,9 10,1 28,9 15,4 18,9 25,0

52 58 16 91 64 31 89 45 26 37 24

20,5 23,3 15,0

44 60 20

18,6 26,9 13,4 23,3

59 67 67 215

18,4 15,7 38,1 25,0 27,1 5,6 26,4 19,5 14,8 29,3 11,0 22,2 24,7 34,6 17,4

38 51 21 36 85 18 72 164 61 99 100 72 77 26 86

9,5 20,0 30,0 16,7 26,7 11,8

42 30 40 66 15 51 0

Färre än 10 fall

Andel som skrivits ut till hemmet

Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning

100

Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 110

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

61 ANASTOMOSINSUFFICIENS EFTER OPERATION Vid en ändtarmsoperation avlägsnas först tumören och hos cirka 50 procent av patienterna skarvas sedan tarm ändarna ihop, vilket kan ske med olika tekniker. Det hopsydda området kallas anastomos. En allvarlig komplikation efter en operation är att skarven inte läker ihop och ett läckage uppstår, en så kallad anastomosinsufficiens. Läckage av tarminnehåll ut i buken kan ge infektion i lilla bäckenet och sepsis (blodförgiftning). Det kan vara ett livshotande tillstånd som kräver en ny operation och kan leda till att patienten får en permanent stomi. Diagram 61 visar att av 2 125 patienter som opererades var det 158 som fick en anastomosinsufficiens 2011–2013, vilket motsvarar 7 procent. Variationen mellan landstingen var från 0–16 procent. För rikets genomsnitt var förekomsten av anastomosinsufficiens 9 procent för män och 5 procent för kvinnor. I riket har under åren 2004–2013 andelen minskat hos kvinnor från 9 till 3 procent och för män från 11 till 9 procent. Resultatet påverkas i viss mån av om patienterna fick strålbehandling inför operationen och av hur lång tid som passerat mellan strålning och operation. Jämförelsen tar inte hänsyn till patientsammansättningen vid ett sjuk-

111

hus och faktorer som patientens ålder och sjuklighet inför operationen. De kan också påverka andelen anastomosinsufficienser. Det kan finnas registreringsskillnader som beror på att vissa sjukhus inte rapporterar alla sina anastomosinsufficienser till kvalitetsregisteret.

diagram 61 – riket: Andel patienter som får anastomosinsufficiens efter operation för ändtarmscancer. Procent 15 12 9 6 3 0 04

Totalt

Kvinnor

12 Män

13 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 61 – totalt: Andel patienter som får anastomosinsufficiens efter operation för ändtarmscancer, 2011–2013. Gotland

0,0

Norrbotten

0,0

Västernorrland

0,0

Kalmar

2,0

Jämtland

3,2

Uppsala

3,9

Halland

5,2

Blekinge

5,6

Skåne

6,1

Stockholm

6,3

Västra Götaland

7,4

RIKET

7,4

Västmanland

7,8

Dalarna

8,0

Sörmland

8,5

Gävleborg

8,8

Värmland

9,2

Jönköping

10,6

Västerbotten

12,3

Kronoberg

14,3

Örebro

15,6

Östergötland

15,6 0

15 2011–2013

20 2007–2009

30 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 111

2014-12-01 11.23

112

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

62 ÅTERFALL AV CANCER I BÄCKENET INOM FEM ÅR EFTER OPERATION Ett recidiv (återfall) innebär att cancern återkommer inom ett område som tidigare har behandlats med operation och eventuell strålning. Recidivet innebär en mycket stor risk för en obotlig sjukdom alternativt en mycket omfattande kirurgisk och onkologisk behandling. Indikatorn mäter andelen patienter som fått återfall av cancer i bäckenet inom fem år efter operation för ändtarmscancer. Patienterna opererades 2005–2008 med uppföljning till och med 2013. Diagram 62 visar att av 4 849 patienter som opererades 2005–2008 var det 255 som fick återfall av cancer i bäckenet, vilket motsvarar 5 procent. Variationen mellan landstingen var stor, 1–12 procent. Det var ingen större skillnad mellan män och kvinnor.

I riket har andelen återfall minskat något mellan åren 2001–2004 och 2005–2008, från 7–5 procent. Internationellt sett är mindre än 5 procent en mycket låg andel recidiv i en population. De värden som presenteras för denna indikator är i många fall baserade på små tal och bör därför tolkas med försiktighet. Resultatet påverkas i viss mån av patientens sjuklighet vid operation. Till höger i diagrammet anges hur stor andel av patienterna som opererades som hade T4 tumörer. T i kombination med en siffra anger hur utbredd tumören är. T4 innebär att tumören vuxit in i intilliggande organ. Socialstyrelsen men även kvalitetsregistret har satt upp en målnivå på mindre än 5 procent som får återfall av cancer i bäckenet, en målnivå som bedömts som kliniskt rimlig att kunna uppnå.

diagram 62 – totalt: Andel patienter som får återfall av cancer i bäckenet inom fem år efter operation för ändtarmscancer. Patienter opererade 2005–2008 med uppföljning t.o.m. 2013. Andel T4-tumörer

Målnivå <5 % Norrbotten

0,9

8,6

Jämtland

1,5

7,3

Kalmar

2,5

3,1

Västmanland

2,5

6,8

Sörmland

2,5

8,1

Örebro

3,1

6,8

Gävleborg

3,5

10,6

Skåne

3,8

7,5

Uppsala

3,9

9,0

Västerbotten

4,0

7,3

Stockholm

4,5

8,3

Östergötland

4,9

6,9

Värmland

5,2

8,8

RIKET

5,3

8,2

Kronoberg

5,3

9,6

Jönköping

5,4

8,8

Gotland

7,1

10,7

Västernorrland

8,0

2,3

Västra Götaland

8,8

10,1

Dalarna

8,9

11,2

Halland

11,4

7,1

Blekinge

12,2

7,3 0

5 Andel icke preoperativt strålbehandlade

10 Andel preoperativt strålbehandlade

15 Andel återfall inom 5 år rektal 2001–2004

20 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 112

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

63 DELTAGANDE I STRUKTURERAD BEHANDLINGSSTUDIE Vetenskapliga studier utgör till stor del kunskapsunderlag för rekommendationer om vård och behandling i nationella riktlinjer och vårdprogram. Med dessa som underlag kan vården i sin tur erbjuda bästa möjliga vård och behandling. Därför är det viktigt att landsting och sjukhus deltar aktivt i den kliniska forskningen. Indikatorn visar andelen patienter med ändtarmscancer som har inkluderats i någon form av strukturerad behandlingsstudie. Med behandlingsstudie avses såväl randomiserade studier som observationsstudier. Studien ska vara godkänd som behandlingsstudie av en etikprövningsnämnd. Diagram 63 visar att av 4 028 patienter som diagnostiserats för ändtarmscancer under åren 2012–2013 och fanns registrerade i kvalitetsregistret var det 25 procent som deltog i en behandlingsstudie. Variationen mellan landstingen var stor, 3–50 procent. Indikatorn är beroende av antalet pågående studier under mätperioden och vilka kriterierna för att inkluderas i en studie är. Indikatorn är således mer stabil som kvalitetsindikator över en längre tidsperiod för att visa landstingens och sjukhusens aktivitetsgrad för att delta i behandlingsstudier. I riket har andelen stadigt ökat under åren 2007–2013, från 14–28 procent. Socialstyrelsen

113

har satt upp en eftersträvansvärd målsättning på mer än 33 procents deltagande i kliniska studier. En bedömning utifrån målnivån kan endast göra utifrån en längre tidsperiod och vilka studier som gjordes under den perioden. Resultatet på riksnivå visar på ett ökat deltagande i kliniska studier.

diagram 63 – riket: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i strukturerad behandlingsstudie. Procent 40

0 2007

2008

2009

2010

Totalt

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

diagram 63 – totalt: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i strukturerad behandlingsstudie för ändtarmscancer, 2012–2013. Målnivå >33 % Västmanland 50,0 Sörmland

45,1

Värmland

39,7

Gävleborg

39,3

Dalarna

36,5

Örebro

33,8

Östergötland

29,7

Uppsala

27,5

Västra Götaland

27,5

Skåne

26,3

RIKET 24,7 Stockholm

22,8

Gotland

15,4

Norrbotten

12,2

Blekinge

9,5

Västerbotten

8,4

Kalmar

8,1

Jönköping

8,1

Kronoberg

8,0

Jämtland

3,9

Halland

2,8

Västernorrland

2,6 0

30 2012–2013

40 2008–2009

60 Procent

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 113

2014-12-01 11.23

114

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

64 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL START AV BEHANDLING

behandling. Jämförelsen omfattar 1 458 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 45 dagar, 50 procent inom 57 dagar och 75 procent inom 78 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 78 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var 47–82 dagar.

För patientens skull bör vården eftersträva så korta väntetider som möjligt. Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka en remiss till en specialist på grund av misstanke om cancer, till det att en behandling har påbörjats. Vid ändtarmscancer vanligtvis en operation. Diagram 64 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissbeslut till start av

diagram 64 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för ändtarmscancer, 2013. Örebro 47 Västmanland 47 Gävleborg 47 Stockholm 50 Dalarna 54 Blekinge 55 Jönköping 56 Västra Götaland 56 RIKET 57 Uppsala 60 Kronoberg 60 Västerbotten 61 Skåne 63 Värmland 64 Norrbotten 64 Gotland 65 Kalmar 68 Sörmland 69 Halland 70 Västernorrland 77 Jämtland 81 Östergötland 82 0 Värde första kvartil

60 Median

120

150 Dagar

Värde tredje kvartil

Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.

Vad har hänt sedan 2011? Förbättringar ses inom flera områden sedan 2011. Fler patienter bedöms vid multidisciplinära konferenser, fler patienter har genomgått kartläggning av tumörutbredning inför operation och på båda dessa områden ses mindre

Cancer inlaga korr 4.indd 114

variationer över landet jämfört med tjocktarmscancer. En positiv utveckling ses också för andelen patienter som fått undersökning av adekvat antal lymfkörtlar efter operation. Liksom för tjocktarmscancer kan registret redovisa andel patienter som inkluderats i behandlingsstudie.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

LUNGCANCER Statistik 2012 Antal diagnostiserade fall Andel av alla cancerfall Prevalens, totalt Relativ 1-årsöverlevnad Antal dödsfall

Kvinnor

Män

1 798

1 823

5 012

3 848

38,1 %

45,2 %

1 705

1 875

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och år 2012 fick sammanlagt 3 621 personer lungcancer, 1 798 kvinnor och 1 823 män. Ungefär hälften av alla som insjuknar är över 70 år och mindre än 1 procent är under 40 år. Varje år dör ungefär 3 500 personer i sjukdomen och lungcancer är därmed den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Den dominerande orsaken är rökning. Fallen av lungcancer har minskat bland män sedan 1980-talet men samtidigt ökat bland kvinnor, vilket troligen beror på kvinnors ändrade rökvanor sedan 1950-talet. Antalet rökare har minskat under de senaste årtiondena, men den stadiga ökningen av antalet lungcancerfall bland kvinnor speglar deras rökvanor för 20 år sedan och ännu längre tillbaka. Under den senaste perioden har dock antalet fall ökat igen bland män. Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom men den går att bota hos en del om sjukdomen inte har spridit sig. Det finns två olika cancerformer: småcellig och icke småcellig cancer. Icke småcellig lungcancer utgör cirka 80 procent av all lungcancer och småcellig cirka 15 procent. Resterande 5 procent går inte att klassificera. Cancern kan också vara i olika stadier där stadium I och II av icke småcellig cancer är tumörer som kan opereras om inte patienten har nedsatt lungkapacitet, dåligt allmäntillstånd eller andra sjukdomar som lägger hinder i vägen. Stadium III betyder att tumören är begränsad till brösthålan och i vissa fall kan opereras. Stadium IV är en tumör som har spridit sig till andra delar av kroppen och den går inte att bota genom operation. Cirka 70 procent av alla drabbade har en långt framskriden sjukdom (stadium IIIB–IV) redan vid diagnosen, och den går då oftast inte att bota. Ungefär 75 procent av patienterna med lungcancer i dessa stadier dör inom ett år. För dessa patienter finns det olika palliativa behandlingsmetoder (läkemedelsbehandling, strålning eller någon annan symtomlindring) som alla går ut på att patienten ska få färre och minskade symtom och en bättre livskvalitet. Här redovisas resultatet för sju indikatorer som berör både kurativa insatser (som syftar till att bota patienten) och palliativa insatser. Indikatorerna tar upp överlevnad vid lungcancer, diagnostik, kurativt syftande kirurgi, behandlingsinsatser i palliativt syfte, multidisciplinära kon-

Cancer inlaga korr 4.indd 115

115

ferenser och avslutningsvis ett mått på väntetiden. Sex av indikatorerna bygger på uppgifter från Nationella lungcancerregistret och indikatorn om överlevnad är hämtad från cancerregistret. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård som utkom 2011 finns målnivåer för flera av indikatorerna. Målformuleringsarbetet, som gjordes våren 2011, bygger på data från lungcancerregistret och för att få ett tillförlitligt underlag samlades uppgifter för alla som fick diagnosen lungcancer under åren 2002–2009. Sedan användes en statistisk metod som innebär att den 90:e percentilen av resultaten i riket blir målnivån. På så sätt får man en realistisk målnivå eftersom några landsting redan har nått upp till den nivån, samtidigt som målet blir en utmaning för de övriga landstingen. Denna metod skiljer sig från den som Socialstyrelsen tillämpar när mål sattes för indikatorer i Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Då sattes målnivån inte bara utifrån ett statistiskt underlag utan värderades även av en expertgrupp vid ett konsensusmöte.

TÄCKNINGSGRAD Under mätperioden 2010–2013 var kvalitetsregistrets täckningsgrad 95 procent för åren 2010-2012. För 2013 var dock täckningsgraden lägre, cirka 80 procent, vilket innebär att det för 2013 saknades uppgifter för ungefär 20 procent av patienterna i denna grupp, om de till exempel fått en bedömning vid en multidisciplinär konferens eller inte. Genom att ha en mätperiod på fyra år är förhoppningen att den låga täckningsgraden för 2013 inte ska påverka redovisningen allt för mycket.

65 ÖVERLEVNAD VID LUNGCANCER Den relativa överlevnaden vid lungcancer är låg men lite högre bland kvinnor än män. Sedan början av 1990-talet har trenden varit något ökande, framför allt när det gäller överlevnaden på kort sikt. Fler kvinnor än män insjuknar och dör i lungcancer före 60 års ålder och i de högre åldersgrupperna dominerar männen. Diagram 65 visar att under perioden 2008–2012 var den relativa 1-årsöverlevnaden bland män 38,1 procent jämfört med 45,2 procent för kvinnor. Överlevnaden varierade mellan landstingen: 33,8–46,3 procent. Överlevnaden sjunker ju äldre patienten är när diagnosen ställs. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. 5-årsöverlevnaden är 13,6 procent bland män och 19,4 procent bland kvinnor. Förklaring är att de flesta som får diagnosen lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och även har andra sjukdomar som till exempel KOL eller hjärt-kärlsjukdom. Allt detta kan i sig påverka den totala överlevnaden men det kan också minska möjligheterna att genomgå en påfrestande, botande be handling.

2014-12-01 11.23

116

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 65 – totalt: Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Halland

46,3

Norrbotten 45,0 Stockholm 44,8 Östergötland

44,5

Uppsala

44,3

Västerbotten

43,1

Gotland

42,8

Dalarna

42,6

Västra Götaland 42,0 RIKET

41,6

Jönköping

41,4

Gävleborg 40,4 Skåne

40,2

Blekinge

39,3

Kalmar

39,0

Kronoberg

38,9

Örebro

37,8

Västmanland

37,4

Sörmland

36,3

Västernorrland

35,7

Värmland

35,4

Jämtland

33,8 0

2008–2012

2003–2007

100 Procent

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

diagram 65 – riket: Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

66 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS INFÖR BEHANDLING Inför primärbehandlingen av lungcancer genomförs en multidisciplinär konferens, en omfattande granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, lungmedicinsk specialist, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. En multidisciplinär konferens är särskilt viktig när det

Cancer inlaga korr 4.indd 116

är svårt att bedöma nyttan av en operation, strålbehandling och läkemedelsbehandling, och flera behandlingar kan behöva kombineras. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård har en multidisciplinär konferens inför behandlingsstarten av en nyupptäckt lungcancer fått en hög prioritet. I diagram 66 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens inför primärbehandlingen. Resultaten speglar om sjukhuset och regionen har en struktur för omhändertagandet av patienter med lungcancer och i vilken grad denna erbjuds. Diagram 66 visar att av 13 625 diagnostiserade patienter åren 2010–2013 var det 68 procent som bedömdes vid en multidisciplinär konferens. Variationen är dock mycket stor mellan landstingen: 36–90 procent, men har minskat sedan föregående Öppna jämförelse av cancersjukvården. Andelen multidisciplinära konferenser har ökat under de senaste 10 åren från 51 procent 2004 till 74 procent 2013. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är målnivån 74 procent. Åtta landsting uppfyller målnivån under perioden 2010– 2013. I riktlinjerna står att alla landsting bör kunna uppnå den nivån och att den på sikt bör höjas ännu mer. Det finns vissa registreringsskillnader som påverkar resultaten i diagrammen. Vissa landsting rapporterar bara de konferenser där samtliga kompetenser deltar, vilket gör att de har för få registreringar jämfört med landsting som har en mindre krävande definition av multidisciplinär kon ferens.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

117

diagram 66 – totalt: Andel patienter som bedömts vid multidisciplinär konferens inför primärbehandling av lungcancer, 2010–2013. Målnivå ≥74 % Värmland

90,4

Stockholm

90,0

Gävleborg

88,2

Östergötland

86,9

Sörmland

86,9

Västerbotten

83,0

Kronoberg

82,5

Örebro

74,2

RIKET

67,6

Halland

66,8

Uppsala

64,6

Norrbotten

64,0

Jönköping

61,1

Dalarna

60,5

Västra Götaland

53,1

Jämtland

53,0

Blekinge

51,8

Västmanland

51,8

Kalmar

50,9

Skåne

47,3

Västernorrland

46,8

Gotland

36,2 0

2010–2013

100

2006–2009

Procent

Källa: Nationella lungcancerregistret.

diagram 66 – riket: Andel patienter som bedömts vid multidisciplinär konferens inför primärbehandling av lungcancer. Procent 100 80 60 40 20

kunskap. EGFR är en receptor på cells yta som bland annat stimulerar cellens tillväxt. Mutationer i genen för denna receptor kan leda till okontrollerad celltillväxt. Det finns målstyrda behandlingar som är effektiva för många patienter som har genmutationer på EGFR. Diagram 67 visar andelen patienter med icke småcellig lungcancer som fick en EGFR-analys 2010–2013. Av 10 652 patienter fick 31 procent en sådan analys. Variationen mellan landstingen var stor: 19–57 procent. Andelen analyser har dock ökat markant under de senaste fyra åren, från 13 procent 2010 till 45 procent 2013.

0 02

Totalt

Kvinnor

Män

13 År

Källa: Nationella lungcancerregistret.

67 EGFR-ANALYS VID ICKE SMÅCELLIG LUNGCANCER Icke småcellig lungcancer är den vanligaste formen av lungcancer, den finns hos cirka 80 procent av alla fall. Svenska lungcancerstudiegruppen rekommenderar EGFR (epidermal growth factor receptor) mutationsanalys till alla patienter med icke småcellig lungcancer där medicinsk behandling kan komma i fråga. Studiegruppen vill att alla fall med icke småcellig lungcancer bör få en mutationsanalys och att dessa ska registreras i det nationella kvalitetsregistret för att på så sätt samla erfarenhet och

Cancer inlaga korr 4.indd 117

diagram 67 – riket: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som fått EGFR mutationsanalys. Procent 60 50 40 30 20 10 0 2010

2011 Totalt

2012 Kvinnor

2013 Män

År

Källa: Nationella lungcancerregistret.

2014-12-01 11.23

118

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 67 – totalt: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som fått EGFR mutationsanalys, 2010–2013. Norrbotten

56,6

Jämtland

51,1

Västmanland

47,2

Örebro

46,2

Dalarna

44,9

Uppsala

42,0

Västernorrland

37,7

Gävleborg

35,7

Västerbotten

35,1

Kalmar

34,6

Halland

33,9

Kronoberg

33,3

Östergötland

33,1

Gotland

32,9

Värmland

32,8

RIKET

31,1

Skåne

27,7

Stockholm

26,2

Blekinge

26,1

Västra Götaland

22,5

Jönköping

20,8

Sörmland

18,6 0

80 Procent

Källa: Nationella lungcancerregistret.

68 PET-DT INFÖR KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING För att ge bästa möjliga behandling behöver man veta så exakt som möjligt var i kroppen cancersjukdomen finns. Vid en utredning av lungcancer undersöks bland annat övre delen av buken med hjälp av röntgen, datortomografi med mera. För personer med icke småcellig lungcancer i stadium IB–IIIB kan man med hjälp av PET-DT (positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi) avgöra vilka patienter som kan vara aktuella för en kurativt syftande behandling som en operation eller en kombination av cytostatika och strålbehandling. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård har undersökningar med PET-DT fått en mycket hög prioritet för denna patientgrupp. I diagram 68 visas andelen patienter som genomgick PET-DT inför starten av en kurativt syftande behandling 2010–2013. Av 2 110 patienter med icke småcellig lungcancer i stadium IB–IIIB var det 1 863 patienter som undersöktes med PET-DT, vilket motsvarar 88 procent, en förbättring jämfört med 2007–2009 då 53 procent fick en sådan undersökning. Variationen mellan landstingen var 70–98 procent 2010–2013, med undantag för ett landsting som låg på 41 procent under denna period. Underlaget bygger på relativt få uppgifter i vissa landsting, vilket gör att konfidensintervallen är breda.

Cancer inlaga korr 4.indd 118

Enligt de nationella riktlinjerna bör minst 82 procent i denna patientgrupp utredas med PET-DT. Det var endast fem landsting som inte uppnådde målnivån under mätperioden. I riket har andelen PET-DT undersökningar för denna patientgrupp ökat från 42 procent 2007 till 97 procent 2013.

diagram 68 – riket: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgår PET-DT inför start av kurativt syftande behandling. Avser stadium IB – IIIB. Procent 100 80 60 40 20 0 2007

2008

2009 Totalt

2010

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Nationella lungcancerregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

119

diagram 68 – totalt: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgår PET-DT inför start av kurativt syftande behandling, 2010–2013. Avser stadium IB - IIIB. Målnivå ≥82 %

Halland

98,3

Kronoberg

95,8

Skåne

95,8

Jönköping

95,2

Stockholm

94,9

Norrbotten

94,4

Gotland

92,3

Blekinge

90,9

Östergötland

90,9

Värmland

90,0

Kalmar

89,0

Västerbotten

88,7

RIKET

88,3

Västmanland

87,5

Västernorrland

87,1

Jämtland

85,7

Västra Götaland

83,0

Örebro

80,0

Dalarna

74,1

Uppsala

72,5

Gävleborg

70,3

Sörmland

41,2 0

100

2007–2009

2010–2013

Procent

Källa: Nationella lungcancerregistret.

69 KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING VID ICKE SMÅCELLIG LUNGCANCER I STADIUM I OCH II Kirurgi är den metod som botar flest patienter med icke småcellig lungcancer. Alla patienter med lungcancer kan dock inte opereras, utan det beror på var i lungan cancern växer, hur stor tumören är och om cancern har spridit sig till några andra organ. I Öppna jämförelser 2011 gjordes en jämförelse av de patienter som opererades eller inte. Sedan dess har ny kunskap tillkommit och Svenska lungcancerstudiegruppen rekommenderar nu även precisionsstrålbehandling (SBRT) som en kurativt syftande åtgärd. Det är framför allt patienter med icke småcellig lungcancer i stadium I och II som kan få kurativt syftande kirurgi eller precisionsstrålbehandling. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancer är åtgärden en viktig indikator för uppföljning. Om metoderna underutnyttjas kan vården missa tillfällen att bota sjukdomen. Denna indikator mäter landstingens behandlingsinsatser för personer med icke småcellig lungcancer i ett tidigt stadium. Jämförelsen redovisar andelen patienter som planerades få kurativt syftande kirurgi eller precisionsstrålbehandling.

Cancer inlaga korr 4.indd 119

I diagram 69 visas andelen planerade operationer eller precisionsstrålbehandlingar under 2010–2013. Av 2 504 patienter med icke småcellig lungcancer i stadium I och II var det 2 249 som skulle få kirurgi eller strålbehandling, vilket motsvarar 90 procent. Variationen mellan landsdiagram 69 – riket: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som planeras för kurativt syftande kirurgi eller precisionsstrålbehandling. Avser stadium I och II. Procent 100

2007

2008

2009 Totalt

2010

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Nationella lungcancerregistret.

2014-12-01 11.23

120

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

tingen var 70–100 procent. Precisionsstrålbehandling ges idag endast vid ett fåtal sjukhus, men detta förklarar inte variationen mellan landstingen. I riket planerades ett kirurgiskt ingrepp eller strålbehandling för fler kvinnor än män, 92 respektive 88 procent.

Det finns vissa registreringsproblem att ta hänsyn till när man jämför de första och sista åren. Precisionsstrålbehandling började registreras från om med 2008, innan dess var det endast några få fall per år som inrapporterades till kvalitetsregistret.

diagram 69 – totalt: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som planeras för kurativt syftande kirurgi eller precisionsstrålbehandling, 2010–2013. Avser stadium I och II. Gotland 100,0 Blekinge

96,7

Västernorrland

95,8

Västerbotten

94,5

Stockholm

93,4

Jämtland

93,3

Västmanland

92,9

Halland

92,8

Skåne

91,8

Jönköping

90,7

Västra Götaland

90,3

RIKET

89,8

Norrbotten

88,7

Kalmar

86,4

Östergötland

86,3

Kronoberg

85,7

Uppsala

85,2

Sörmland

84,1

Gävleborg

83,6

Dalarna

81,8

Örebro

81,4

Värmland

69,8 0

2010–2013

2006–2009

100 Procent

Källa: Nationella lungcancerregistret.

70 PALLIATIVT SYFTANDE KEMOTERAPI VID OBOTLIG LUNGCANCER Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller eller hindrar att de växer och blir fler. Det finns flera olika läkemedel som, ofta i kombination, kan användas med likartad verkan på sjukdomen. Däremot kan biverkningarna variera något. Vid en obotlig lungcancer rekommenderar nationella vårdprogrammet att man ska pröva med kemoterapi för att lindra patientens symtom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård är palliativt syftande kemoterapi vid lungcancer i stadium IV och med performance status 0–2 en av de indikatorer som är viktiga att följa upp. Alla patienter i stadium IV ska inte behandlas med en palliativ kemoterapi men indikatorn är intressant för jämförelser av regionala variationer och kan indikera kvalitetsskillnader i vården.

Cancer inlaga korr 4.indd 120

Performance status (PS) beskriver patientens funktionsnivå på skalan 0–4. En fullt aktiv person får PS 0 medan PS 2 gäller en person som klarar normala aktiviteter och är uppe mer än halva dagarna, dock med nedsatta krafter. PS är viktig för att bedöma om en patient kan klara en behandling med kemoterapi och ha nytta av den. Diagram 70 visar andelen patienter som aktivt erbjöds palliativ kemoterapi 2010–2013. Jämförelsen omfattar 7 274 patienter med lungcancer i stadium IV. Av dem erbjöds 5 059 patienter kemoterapi, vilket motsvarar 70 procent. Diagrammet visar att spridningen mellan landstingen var stor: 62–85 procent. Andelen har ökat något under de senaste 10 åren, från 63 procent 2004 till dagens värde på 69 procent, även om ökningen har avtagit under de senaste åren.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

Resultaten för enskilda sjukhus kan påverkas av att de registrerar stadierna på olika sätt och underrapporterar äldre patienter till kvalitetsregistret. Resultatet kan också påverkas av att de kan ha en större andel patienter med

121

performance status 3–4, det vill säga patienter som inte klarar cytostatikabehandling. En del av variationen mellan landstingen kan förklaras av detta, men uppgifterna talar ändå för att en viss underbehandling kan förekomma.

diagram 70 – totalt: Andel patienter med lungcancer som erbjuds kemoterapi i palliativt syfte, 2010–2013. Avser stadium IV. Norrbotten

85,3

Halland

80,7

Dalarna

78,3

Blekinge

77,6

Jämtland

75,2

Västernorrland

75,2

Örebro

74,7

Uppsala

74,3

Gävleborg

73,5

Sörmland

72,7

Västmanland

72,2

Skåne

70,8

RIKET

69,5

Jönköping

69,5

Gotland

68,9

Stockholm

68,1

Västerbotten

68,0

Värmland

66,1

Kronoberg

65,3

Kalmar

65,2

Östergötland

62,4

Västra Götaland

61,8 0

2010–2013

2006–2009

100 Procent

Källa: Nationella lungcancerregistret.

71 VÄNTETID FRÅN REMISSANKOMST TILL BEHANDLINGSBESLUT

diagram 70 – riket: Andel patienter med lungcancer som erbjuds kemoterapi i palliativt syfte. Avser stadium IV. Procent 100

Totalt

Källa: Nationella lungcancerregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 121

Kvinnor

11 Män

13 År

För patientens skull bör vården eftersträva så korta vänte tider som möjligt. Här redovisas väntetiden från det att en remiss kommit till en specialistmottagning till det att beslut om behandling har fattats. Ett sådant beslut tas oftast vid en multisdisciplinär konferens. Specialistkliniken är vanligvis en lungmedicinsk eller onkologisk klinik. Diagram 71 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissankomst till behandlingsbeslut. Jämförelsen omfattar 3 396 patienter som behandlades under 2012–2013. För 25 procent av patienterna fattades beslut om behandling inom 15 dagar, för 50 procent inom 29 dagar och för 75 procent inom 51 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 51 dagar på ett behandlingsbeslut. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade fått ett behandlingsbeslut) var 13–45 dagar.

2014-12-01 11.23

122

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 71 – totalt: Väntetid från remissankomst till specialistklinik till beslut om behandling för lungcancer, 2012–2013. Dalarna 13 Uppsala 21 Västerbotten 22 Jämtland 24 Norrbotten 24 Halland 26 Kronoberg 27 Skåne 27 Värmland 28 Västmanland 28 Gävleborg 28 RIKET 29 Sörmland 30 Blekinge 30 Stockholm 31 Gotland 31 Örebro 33 Kalmar 36 Västra Götaland 36 Västernorrland 39 Östergötland 40 Jönköping 45 0 Värde första kvartil

40 Median

100 Dagar

Värde tredje kvartil

Källa: Nationella lungcancerregistret.

Vad har hänt sedan 2011? En uttalad förbättring ses över hela landet i andelen patienter som gör PET–DT inför kurativt syftande behandling. Det är också flera patienter som bedöms vid multidisciplinära konferenser jämfört med 2011. En ny indikator i

Cancer inlaga korr 4.indd 122

årets öppna jämförelse är EGFR-mutationsanalys utförd på tumören, där är skillnaderna över landet stora. Även för andelen patienter med metastatisk sjukdom som erbjuds palliativ behandling med kemoterapi är skillnaderna stora mellan landstingen.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

HUVUD- OCH HALSCANCER Statistik 2012

Kvinnor

72 ÖVERLEVNAD VID HUVUD- OCH HALSCANCER Män

Antal diagnostiserade fall

513

843

Andel av alla cancerfall

4 203

6 722

66,2 %

61 %

138

239

Prevalens, totalt Relativ 5-årsöverlevnad Antal dödsfall

123

Huvud- och halscancer innefattar cancer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor och spottkörtlar. De många lokalerna gör att det finns stora skillnader mellan cancersjukdomarna när det gäller utredning, behandling och prognos. Idag lever drygt 10 900 personer som har eller har haft huvud- och halscancer Den relativa femårsöverlevnaden är 66 procent för kvinnor och 61 procent för män. Sjukdomen är vanligare bland män och drabbar främst personer över 60 år. Huvud- och halscancer kan orsaka stort lidande eftersom sjukdomen kan göra det svårt att andas och äta, men även andra viktiga funktioner som tal, syn, hörsel och lukt kan påverkas. Här redovisas tre indikatorer. Den första är ett överlevnadsmått och sedan följer en indikator som gäller multidisciplinära konferenser och ett väntetidsmått. Femårs överlevnaden är fördelad på landsting och bygger på data från cancerregistret. De andra uppgifterna är hämtade från Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Registret har funnits sedan 2008 och täcker både kirurgisk och onkologisk behandling. För patienter med huvud- och halscancer sker cirka 90 procent av all behandling på regionnivå medan länssjukhusen utreder patienterna fram till behandlingsbeslutet. De flesta beslut tas på en multidisciplinär konferens på regionnivå. Därför har vi valt att presentera andelen patienter som har bedömts vid en multidisciplinär konferens per region.

Femårsöverlevnaden redovisas sammantaget för all huvud- och halscancer, även om det finns stora skillnader i överlevnad beroende på var cancern har sitt ursprung. Diagram 72 visar att femårsöverlevnaden var 62,7 procent under perioden 2008–2012. Det finns vissa skillnader mellan landstingen men konfidensintervallen är breda och variation beroende på slumpen kan inte uteslutas. Sedan 1990 har överlevnaden ökat något bland kvinnor men legat på en konstant nivå bland männen. Femårsöverlevnaden var 2008–2012 för kvinnor 66,2 procent och 61,1 procent för män.

diagram 72 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid huvud- och halscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden i Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer var 91 procent 2013. Variationen mellan landstingen var 76–100 procent. 5 landsting hade en täckningsgrad på 100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.

Cancer inlaga korr 4.indd 123

2014-12-01 11.23

124

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 72 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid huvud- och halscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Blekinge 69,0 Halland

68,3

Kronoberg

66,5

Uppsala

65,5

Dalarna

65,3

Sörmland 64,8 Värmland

64,5

Skåne

64,5

Gävleborg

63,7

Stockholm

63,3

RIKET

62,7

Kalmar

62,7

Västra Götaland

62,1

Gotland

61,9

Östergötland 60,6 Örebro 60,0 Västerbotten

59,4

Norrbotten

59,0

Västmanland

58,9

Jönköping

58,7

Jämtland

57,8

Västernorrland

54,4 0

2008–2012

100 Procent

2003–2007

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

73 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS INFÖR BEHANDLING Inför primärbehandlingen av huvud- eller halscancer genomförs en multidisciplinär konferens, en omfattande granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis öron-, näs- och halskirurg, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. Av 2 031 diagnostiserade patienter åren 2012–2013 var det 96 procent som bedömdes vid en multidisciplinär konferens, se diagram 73. Det fanns en liten variation mellan sjukvårdsregionerna, 92–99 procent. Det var ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Under de senaste fem åren har andelen legat kring 95 procent.

diagram 73 – riket: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart för huvud- och halscancer. Procent 100

2008–2009

2010–2011 Totalt

Kvinnor

2012–2013 Män

År

Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer.

Cancer inlaga korr 4.indd 124

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

125

diagram 73 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart för huvud- och halscancer, 2012–2013. Stockholm-Gotland 98,7 Västra 97,9 Sydöstra 97,5 RIKET 96,1 Uppsala-Örebro 94,6 Södra

93,5

Norra

91,9 0

2012–2013

Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer.

74 VÄNTETID FRÅN REMISSANKOMST TILL START AV BEHANDLING

2010–2011

100 Procent

cialistklinik till start av behandling. Jämförelsen omfattar 2 146 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin behandling inom 36 dagar, 50 procent inom 53 dagar och 75 procent inom 75 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 75 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var 35–82 dagar. Det är stora skillnader i utredning och behandling av de olika cancerformerna inom huvud- och halscancer, därför bör väntetiderna tolkas med viss försiktighet.

För patientens skull bör vården eftersträva så korta vänte tider som möjligt. Här redovisas väntetiden från det att en remiss kommit till en specialistmottagning till det att behandlingen har påbörjats. Behandlingen sker oftast på regionnivå medan utredning fram till behandlingsbeslut till stor del sker vid länssjukhusen. I de allra flesta fall fattas beslut om behandling vid en multidisciplinär konferens. Diagram 74 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissens ankomst till spe-

diagram 74 – totalt: Väntetid från remissankomst till specialistklinik till start av behandling för huvud- och halscancer, 2013. Uppsala 35 Gotland 37 Dalarna 44 Stockholm 47 Sörmland 48 Kronoberg 48 Örebro 48 Gävleborg 48 Västerbotten 48 Blekinge 49 Skåne 49 Jönköping 50 Kalmar 50 Halland 53 RIKET 53 Norrbotten 55 Västra Götaland 61 Västernorrland 62 Jämtland 63 Östergötland 64 Västmanland 68 Värmland 82 0 Värde första kvartil

50 Median

100

125 Dagar

Värde tredje kvartil

Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer.

Cancer inlaga korr 4.indd 125

2014-12-01 11.23

126

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Vad har hänt sedan 2011? Sammantaget för hela gruppen ligger den relativa femårsöverlevnaden relativt konstant under senare år. Det finns en betydande variation i täckningsgrad mellan landstingen (76–100 procent) vilket avspeglar avsevärt fördröjd inrapportering i vissa fall. Andelen patienter som bedömdes vid multidisciplinär konferens har ökat och variationen mellan regionerna har minskat avsevärt.

Cancer inlaga korr 4.indd 126

Huvud- och halscancer innefattar flera olika diagnoser med stora skillnader såväl avseende prognos som rutiner vid utredning och behandling. Väntetiderna redovisas sammantaget för alla diagnoser och ska därför tolkas med försiktighet. Väntetiderna uppvisar i denna rapport en blygsam minskning jämfört med 2011.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

MALIGNT HUDMELANOM Statistik 2012 Antal diagnostiserade fall Andel av alla cancerfall Prevalens, totalt Relativ 5-årsöverlevnad Antal dödsfall

127

75 ÖVERLEVNAD VID MALIGNT HUDMELANOM

Kvinnor

Män

1 659

1 709

19 780

15 777

93 %

87,7 %

220

308

Malignt hudmelanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer. Den står för 6 procent av all cancersjukdom hos män och kvinnor. År 2012 fick 3 368 personer diagnosen, varav 1 659 kvinnor och 1 709 män. I Sverige lever i dag mer än 51 000 personer som har eller har haft malignt melanom. Incidensen (antalet insjuknade) har ökat med nästan 5 procent per år under 2000-talet, från att ha legat tämligen stilla under 1990-talet. Incidensen varierar dock inom landet och är generellt sett högst i södra delen av landet och lägre i norra delen. Dödligheten har också ökat, från cirka 4 till cirka 5 procent. Den största riskfaktorn för malignt melanom är solens ultravioletta strålning. Tidigt upptäckta melanom (1 millimeter tjocka eller mindre) går oftast att bota med enkel kirurgi. Tjocka melanom (större än 4 millimeter) innebär dock en betydande risk för återfall och död i sjukdomen. Medianåldern vid diagnosen är 67 år hos män och 62 år hos kvinnor, men även unga människor kan drabbas. Melanom är dock mycket ovanligt hos barn. Två tredjedelar av alla melanom diagnostiseras hos personer som är äldre än 60 år. Här redovisas resultatet för fyra indikatorer, varav tre kommer från Nationella kvalitetsregistret för hudmelanom. En mäter väntetider, en mäter andelen patienter med hudmelanom där tumören är 1,0 millimeter tjock eller mindre och en mäter andelen patienter som fått portvaktskörtelbiopsi enligt rekommendation i nationellt vårdprogram. Uppgiften om överlevnad har hämtats från cancerregistret.

Diagram 75 visar att den relativa femårsöverlevnaden var 90,5 för perioden 2008–2013. Den var 87,7 procent för män och 93,1 procent för kvinnor. För män förbättrades överlevnaden under 1990-talet för att sedan mattas av något, medan kvinnors överlevnad har förbättrats något sedan 1990-talet. Det finns regionala variationer i överlevnad inom landet. diagram 75 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid malignt hudmelanom. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Procent 100 80 60 40 20 0 1993–1997

1998–2002 Totalt

2003–2007 Kvinnor

2008–2012 Män

År

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

TÄCKNINGSGRAD Nationella hudmelanomregistret rapporterar en täckningsgrad på 93 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 81–100 procent. En sjukvårdsregion hade en täckningsgrad på 100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till juni 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013.

Cancer inlaga korr 4.indd 127

2014-12-01 11.23

128

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 75 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid malignt hudmelanom, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Stockholm

93,1

Kalmar

92,3

Dalarna

91,7

Västra Götaland

91,6

Örebro 90,9 Norrbotten

90,8

Västerbotten 90,6 RIKET

90,5

Gotland

90,3

Jämtland

89,8

Uppsala

89,8

Skåne

89,7

Kronoberg

89,5

Jönköping

89,4

Sörmland

89,4

Blekinge

89,1

Halland

88,7

Östergötland

88,7

Västernorrland

88,7

Västmanland

88,6

Gävleborg

86,0

Värmland

84,1 0

2008–2012

100 Procent

2003–2007

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

76 MALIGNT HUDMELANOM MED EN TUMÖRTJOCKLEK PÅ 1,0 MILLIMETER ELLER MINDRE Indikatorn kan sägas mäta befolkningens allmänna kunskapsnivå och observans som gör att människor söker hjälp när de misstänker en hudtumör. Den mäter även läkarnas kunskap när det gäller att göra rätt bedömning av allvarlighetsgraden av en hudförändring när en patient söker sig till vården. Det är viktigt att upptäcka hudmelanom tidigt medan de är tunna (mindre än eller lika med 1 millimeter) och överlevnaden är mycket god. Denna indikator mäter andelen patienter med tumörer som är högst 1,0 millimeter tjocka. För att få en större säkerhet i materialet har de fyra senaste årens data lagts samman. Diagram 76 visar att cirka 56 procent av alla tumörer som diagnosticerades under perioden hade en tjocklek på 1,0 mm eller mindre, med landstingsvariationen 40–62 procent. Kvinnor hade en något högre andel än män, 58 respektive 54 procent, men skillnaden mellan könen var denna gång mindre än i föregående Öppna jämförelse. Jämförelsen omfattar 12 775 patienter som diagnostiserades under perioden 2010–2013. Enligt kvalitetsregistret åter-

Cancer inlaga korr 4.indd 128

fanns cirka 98 procent av cancerregistrets fall hos kvalitetsregistret under de här åren. I riket har andelen melanom som upptäcks med en tjocklek på högst 1,0 millimeter ökat från 51 procent 2004 till 57 procent 2013. diagram 76 – riket: Andel patienter med malignt hudmelanom som har en tumörtjocklek på ≤ 1,0 mm. Procent 100 80 60 40 20 0 03

Totalt

Kvinnor

11 Män

13 År

Källa: Nationella hudmelanomregistret.

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

129

Andel patienter med malignt hudmelanom som har en tumörtjocklek på ≤ 1,0 mm, 2010–2013. Stockholm

61,9

Uppsala 60,6 Västra Götaland

58,8

Kalmar

58,8

Östergötland

58,6

RIKET

55,6

Västmanland

54,9

Örebro

54,9

Jönköping

53,5

Skåne

52,8

Jämtland

51,9

Värmland

51,8

Västernorrland

51,3

Norrbotten

49,7

Dalarna 49,2 Blekinge 48,0 Halland 48,0 Kronoberg

46,9

Gävleborg

46,7

Västerbotten

45,8

Gotland 43,3 Sörmland 40,4 0

2010–2013

100 Procent

2006–2009

Källa: Nationella hudmelanomregistret.

77 PORTVAKTSKÖRTELBIOPSI VID MALIGNT MELANOM Portvaktskörtelbiopsi (sentinel node biopsi, SNB) innebär att den första lymfkörteln som tar emot dränerande lymfa från området där melanomet suttit analyseras mikroskopiskt på förekomst av tumörceller. Om analysen visar på att det finns spridning till lymfkörteln kan en kompletterande körtelutrymning göras. SNB ger den starkaste prognostiska informationen för sjukdomens framtida utveckling. I Sverige började SNB användas i början av 2000-talet. Det nationella vårdprogrammet rekommenderar att SNB bör göras på hudmelanom som är tjockare än 1,0 mm. Indikatorn här mäter andelen patienter som var 75 år eller yngre och hade ett melanom som var tjockare än 1 mm på bålen eller armar och ben. Åldersavgränsning är gjord främst för att kunna göra jämförelser mellan landstingen, eftersom denna åldersgrupp bör få SNB vid detta tillstånd. För alla patienter i denna grupp är inte SNB aktuellt, till exempel på grund av hög biologisk ålder och samsjuklighet. Diagram 77 visar att av 2 339 patienter som hade ett melanom med en tjocklek på mer än 1,00 mm på bålen, armar eller ben gjordes SNB i 59 procent av fallen 2011– 2013. Variationen i registrerade data mellan landstingen är stor, 4–90 procent. Diagrammet omfattar antalet opererade under tre år, men konfidensintervallen är ändå breda

Cancer inlaga korr 4.indd 129

eftersom alla utom de större landstingen hade få sådana fall inrapporterade till kvalitetsregistret. Trenden för riket har under åren 2007–2013 varierat mellan 58–65 procent. En sannolik felkälla är nog att alla fall som opereras med SNB inte rapporteras till kvalitetsregistret.

diagram 77 – riket: Andel patienter med malignt hudmelanom som fått rekommenderad portvaktskörtelbiopsi (sentinel node-teknik). Procent 100 80 60 40 20 0 2007

2008

2009 Totalt

2010

2011

Kvinnor

2012 Män

2013 År

Källa: Nationella hudmelanomregistret.

2014-12-01 11.23

130

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Andel patienter med malignt hudmelanom som fått rekommenderad portvaktskörtelbiopsi (sentinel node-teknik),

2011–2013. Blekinge

90,2

Skåne

88,8

Norrbotten

88,2

Jönköping

87,0

Jämtland

86,2

Östergötland

85,7

Kronoberg

82,9

Värmland

76,8

Kalmar

70,1

Västerbotten

67,7

Västernorrland

62,9

RIKET

58,7

Sörmland

58,0

Västra Götaland

57,3

Uppsala

53,9

Örebro 52,1 Halland 44,6 Gotland1 27,3 Stockholm

27,2

Dalarna

16,4

Gävleborg

9,1

Västmanland

4,1 0 1

Färre än 10 fall 2008–2010

40 2011–2013

60 2008–2010

100 Procent

Källa: Nationella hudmelanomregistret.

Cancer inlaga korr 4.indd 130

2014-12-01 11.23

Tumörspecifika indikatorer

78 VÄNTETID FRÅN FÖRSTA LÄKARBESÖK TILL BESKED OM DIAGNOS

131

Diagram 78 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från första läkarbesök till besked om diagnos. Jämförelsen omfattar 2 496 patienter som diagnostiserades under 2013. 25 procent av patienterna fick diagnosbesked inom 22 dagar, 50 procent inom 37 dagar och 75 procent inom 58 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 58 dagar på diagnosbesked. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade fått ett diagnosbesked) var 21–49 dagar. Registrering av tidpunkten för första läkarbesöket infördes 2011 i kvalitetsregistret, varför täckningsgraden ännu är relativt låg och väntetiderna bör tolkas med viss försiktighet.

För patientens skull bör vården eftersträva så korta väntetider som möjligt. Här redovisas väntetiden från första läkarbesök till dess att patienten får besked om diagnos, det vill säga om det var en allvarlig hudförändring eller inte. Vid första besöket på en vårdcentral eller hudläkarmottagning tas oftast hudförändringen bort, en så kallad primärkirurgisk åtgärd. Den borttagna hudförändringen skickas sedan för analys. Efter att analysen är gjord får patienten besked om eventuell diagnos. Kvalitetsregistret har under de senaste åren koncentrerat sig på att mäta väntetiden mellan första läkarbesöket och diagnosbeskedet till patienten.

diagram 78 – totalt: Väntetid från första läkarbesök till besked om diagnos till patient vid malignt hudmelanom, 2013. Jämtland 21 Blekinge 28 Skåne 28 Kronoberg 29 Dalarna 29 Gotland 33 Gävleborg 36 Norrbotten 36 Uppsala 37 RIKET 37 Stockholm 38 Värmland 38 Örebro 38 Västra Götaland 40 Halland 41 Västmanland 44 Sörmland 45 Kalmar 46 Västernorrland 47 Jönköping 48 Östergötland 49 Västerbotten 49 0 Värde första kvartil

40 Median

100 Dagar

Värde tredje kvartil

Källa: Nationella hudmelanomregistret.

Vad har hänt sedan 2011? Täckningsgraden i nationella melanomregistret för 2013 är 93 procent med en variation mellan sjukvårdsregionerna på 81–100 procent. Detta innebär att för vissa regioner saknades i juni 2014 fortfarande inrapportering för cirka 20 procent av patienterna. Andelen patienter med tunna hudmelanom med tumörtjocklek på högst 1 mm har ökat något. Variationen mellan landstingen har ökat något genom att fler lands-

Cancer inlaga korr 4.indd 131

ting nu redovisar en högre andel patienter med tunna hudmelanom. Väntetiden redovisades 2011 som tiden mellan provtagning och diagnosbesked. I denna rapport redovisas väntetiden från första läkarbesök till diagnosbesked. Definitionen av startpunkt skiljer sig något och registrering av datum för första läkarbesök i kvalitetsregistret infördes först 2011. Detta innebär att tillförlitliga jämförelser mellan 2011 och 2013 inte kan göras.

2014-12-01 11.23

132

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Personer som lämnat underlag till rapporten Socialstyrelsen Lisa Engström, bilaga 1 om vårdkonsumtion och kostnader Staffan Khan, Cancerregistret Henny Rydberg, Läkemedelsregistret Lisbeth Serdén, KPP-databasen, patientregistret

SKL Åke Karlsson och Leif Lundstedt, KPP-databasen

Nationella kvalitetsregister Greger Fransson, Svenska Palliativregistret Joakim Dillner, Nationellt Kvalitetsregister för Cervix cancerprevention Kerstin Sandelin och Kamilla Krawiec, Nationella Bröstcancerregistret Thomas Högberg och Christian Staaf, Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer

Cancer inlaga korr 4.indd 132

Börje Ljungberg och Soheila Hosseinnia, Nationellt kvalitetsregister för njurcancer Staffan Jahnson och Oskar Hagberg, Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Pär Stattin och Fredrik Sandin, Nationella prostatacancerregistret Ingvar Syk och Robert Johansson, Svenska Kolorektal cancerregistret Gunnar Wagenius och Marit Holmqvist, Nationella lungcancerregistret Martin Beran och Erik Holmberg, Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer Christian Ingvar och Johan Lyth, Nationella hudmelanom registret

2014-12-01 11.23

bilaga 1

133

Bilaga 1 Kostnader och vårdkonsumtion Denna bilaga beskriver delar av de kostnader för att behandla de cancersjukdomar som ingår i rapporten. Kostnaderna som ingår i avsnittet har beräknats med hjälp av patientregistret (PAR), Socialstyrelsen och databasen för kostnad per patient (KPP-databasen), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessa kostnader omfattar en del av de totala hälso- och sjukvårdkostnaderna för de olika cancersjukdomarna och en ännu mindre del av de samhällsekonomiska kostnaderna för cancer. Bland annat saknas kostnader för primärvården och kostnaderna för besök hos andra än läkare i den öppna specialiserade vården. Cancer leder även till andra kostnader, till exempel produktionsbortfall som en följd av sjukskrivningar och förtida död vilka inte heller redovisas i dessa beräkningar. Hälso- och sjukvårdkostnaderna i denna bilaga baseras på patientregistret 2012 och databasen för kostnad per patient (KPP) från 2012. De vårdtillfällen och vårdkontakter som är inkluderade är där cancersjukdomen registrerats som huvuddiagnos eller där cytostatika- eller stålbehandling (Z51.0 och Z51.1) har angetts som huvuddignos och cancersjukdomar som bidiagnos. Detta görs för att kodning och registrering av huvud- respektive bidiagnos vid cytostatika- och strålbehandling inte görs på ett likartat sätt över landet. Läkemedel är också en viktig och resurskrävande del av cancerbehandlingen och kommer därför också att tas upp i detta avsnitt. Bilagan inleds med ett avsnitt om hälso- och sjukvårdskostnader och vårdkonsumtion och därefter följer ett avsnitt om kostnader för cancerläkemedel.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOSTNADER OCH VÅRDKONSUMTION Tabell 1 visar kostnader för olika cancersjukdomar, år 2012. Beloppen avser slutenvårdskostnader och öppenvårdskostnader och totala kostnader för de olika cancersjukdomarna. Enligt 2012 års beräkningar kostade prostatacancer mest, 868 miljoner kronor. Näst störst var kostnaderna för bröstcancer, 845 miljoner kronor. Dessa två cancersjukdomar är de som drabbar flest människor. För bröstcancer stod öppenvårdskostnaderna i specia-

Cancer inlaga korr 4.indd 133

listsjukvård för drygt 51 procent av de totala kostnaderna. För prostatacancer däremot utgjordes den större delen av slutenvårdskostnader, drygt 59 procent. Av de tio cancersjukdomarna var kostnaderna lägst för malignt melanom med 147 miljoner kronor, följt av njur- och bäckencancer med 165 miljoner kronor. De totala kostnaderna, räknat på detta sätt, för de tio cancersjukdomar som presenteras i denna rapport var 4,9 miljarder kronor. Även om kostnaderna inkluderar både slutenvård och öppenvård, är slutenvårdskostnaderna mer tillförlitliga och heltäckande. När det gäller öppenvårdskostnaderna är som tidigare nämnts bortfallet stort på grund av att enbart läkarbesök rapporteras. De totala kostnaderna kommer därmed närmare sanningen för de cancersjukdomar där de huvudsakliga kostnaderna uppkommer inom slutenvården. Ett sådant exempel är tjocktarmscancer där det kirurgiska ingreppet är stort och medelvårdtiderna långa (15,3 dagar år 2012). För till exempel bröstcancer är det kirurgiska ingreppet mindre, efter en mastektomi var medelvårdtiden 2012 i genomsnitt 2,9 dagar bland de sjukhus som ingår i KPP-databasen. Ofta tillkommer en behandling inom öppenvården som kan vara kostsam. Sammanfattningsvis innebär detta att tabell 1 undervärderar kostnaderna för alla de cancersjukdomar som ingår, men i större utstäckning för de cancerformer där en stor del av behandlingen sker inom den öppna vården, till exempel bröstcancer. Av tabell 1 framgår också antal vårdkontakter inom sluten vården och öppenvården för olika cancersjuk domar. Bröstcancer var den cancerform som gav upphov till flest vårdkontakter inom slutenvården år 2012, cirka 9 183 vårdkontakter. Malignt melanom och njurcancer har minst antal vårdtillfällen, 1 847 respektive 1 927 vårdtillfällen. Prostatacancer var den cancerform som hade flest vårdkontakter inom öppenvården år 2012, cirka 102 636 vårdkontakter. Äggstockscancer och njurcancer har minst antal vårdkontakter inom öppenvården, cirka 8 814 respektive 6 783 vårdkontakter.

2014-12-01 11.23

134

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

Tabell 1: Kostnader och vårdkontakter för slutenvård och öppenvård för olika cancersjukdomar 2012. Cancersjukdom

Slutenvård Vårdkontakter

Slutenvård Miljoner kr

Öppenvård Vårdkontakter

Öppenvård Miljoner kr

Totalt Miljoner kr

Bröstcancer

9 183

412

99 941

433

845

Lungcancer

9 055

602

39 056

206

808

Malignt melanom

1 847

14 323

147

Njur- exkl. njurbäckencancer

1 927

136

6 783

165

Prostata cancer

8 995

509

102 636

359

868

Tjocktarmscancer (Adenocarcinom)

6 546

610

19 831

106

716

Urinblåsecancer exkl. urinledare

6 724

323

24 746

418

Äggstockscancer (ovarialcancer)

2 511

174

8 814

216

Ändtarmscancer (Adenocarcinom)

3 538

354

17 234

438

Huvud- och Halstumörer

4 048

287

24 078

364

Totalt

54 392

3 491

357 442

1 494

4 985

Källa: KPP-databas, SKL och PAR, Socialstyrelsen.

KOSTNAD FÖR CANCERLÄKEMEDEL För att beräkna kostnader för cancerläkemedel har data hämtats från Concise, eHälsomyndigheten. Analysen om fattar den totala läkemedelsförsäljningen, det vill säga lä kemedelsförmånerna, receptfria läkemedel, egenavgifter och läkemedel som rekvireras till öppen- och slutenvården. Notera att cancerläkemedel inte finns som receptfria lä kemedel och ingår inte i analysen. Läkemedel som lands tingen köper in och som ges inom slutenvården eller på öppna specialistmottagningar, kallas rekvisitionsläkeme del. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel redovisas på be handlande sjukhus medan de läkemedel som är förskrivna på recept och till stor del hämtas ut på apoteken, registre ras där patienten är folkbokförd. Till Läkemedelskostnader i denna rapport inkluderas cancerläkemedel som cytosta tika eller cytotoxiska medel, medel för endokrin terapi och talidomid från 2000-2013 och lenalidomid inkluderat från 2006. Till läkemedelskostnaderna för behandling av can cer kan även läggas kostnader för antiemetika (läkemedel mot illamående). För antiemetika inkluderas här ATC-ko derna: A03F A01 och A04A. Kostnaderna för cancerläkeme del och kostnaderna för antiemetika i Sverige för perioden 2000-2013 presenteras i tabell 2 och tabell 3. Mellan åren 2000 och 2013 har försäljning av cancer läkemedel ökat med 2,18 miljarder (tabell 2). För respektive år 2000-2013 har drygt 53 procent av kostnaden för cancer läkemedel utgjorts av läkemedel i slutenvård och knappt 46 procent av receptförskrivna läkemedel (mindre än 1

Cancer inlaga korr 4.indd 134

procent har varit öppenvårdsrekvirerade läkemedel). För antiemetika har kostnaderna minskat med drygt 29 mil joner kronor mellan 2000 och 2013 eller med 32 procent. Tabell 2: Kostnad för cancerläkemedel 2000-2013 uppräknat till 2013. År

Kostnad i miljarder kronor

2000

0,75

2001

0,84

2002

1,08

2003

1,23

2004

1,53

2005

1,89

2006

2,28

2007

2,64

2008

2,84

2009

2,93

2010

2,85

2011

2,79

2012

2,65

2013

2,94

Källa: Concise, eHälsomyndighet.

2014-12-02 11.18

bilaga 1

Diagram 1 och 2 visar kostnaderna för urvalet av cancerläkemedel och antiemetika per invånare, 2013 uppdelat på olika landsting. Diagrammen visar att det är stor variation mellan landstingen både vad gäller kostnaden för cancerläkemedel och kostnaden för antiemetika. Kostnaden för cancerläkemedel varierade från 275 kronor per invånare i det landsting med lägst kostnader till 464 kronor per invånare för det landsting med högst kostnader. Genomsnittet för samtliga är 308 kronor per invånare och landsting. Skillnaderna mellan landstingen kan troligen förklaras av olika behandlingsstrategier och förskrivningsmönster och demografiska skillnader.

Tabell 3: Kostnad för antiemetika 2000-2013 uppräknat till 2013. År

Kostnad i miljoner kronor

2000

91,62

2001

92,65

2002

95,17

2003

96,00

2004

100,04

2005

110,78

2006

108,94

2007

92,93

2008

84,35

2009

74,52

2010

70,68

2011

64,08

2012

63,05

2013

62,50

135

Källa: Concise, eHälsomyndighet.

diagram 1: Kostnad för cancerläkemedel per invånare och landsting, 2013. Västra Götaland

275

Stockholm

288

Jönköping

290

Skåne

292

Södermanland

295

Värmland

295

Halland

305

Östergötland

308

RIKET

308

Jämtland

318

Västmanland

321

Kronoberg

322

Örebro

324

Blekinge

328

Kalmar

330

Gotland

335

Norrbotten

336

Dalarna

336

Gävleborg

353

Uppsala

364

Västernorrland

384

Västerbotten

464 0

100

200

300

400

500 Kronor/invånare

Källa: Concise, eHälsomyndighet.

Cancer inlaga korr 4.indd 135

2014-12-01 11.23

136

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård

diagram 2: Kostnad för antiemetika per invånare och landsting, 2013. Värmland

4,8

Södermanland

4,8

Dalarna

5,2

Jönköping

5,3

Gävleborg

5,6

Västra Götaland

5,8

Stockholm

5,9

Örebro

Gotland

6,3

Uppsala

6,3

Blekinge

6,3

RIKET

6,6

Kronoberg

Östergötland

7,1

Halland

7,5

Jämtland

7,6

Kalmar

8,1

Västernorrland

8,1

Norrbotten

8,2

Skåne

8,2

Västerbotten

8,7

Västmanland

9,1 0

10 Kronor/invånare

Källa: Concise, eHälsomyndighet.

Cancer inlaga korr 4.indd 136

2014-12-01 11.23

öppna jämförelser 2014

jämförelser mellan landsting Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting redovisar för andra gången en öppen jämförelse av cancersjukvården – jämförelser mellan landsting. Den tidigare jämförelsen publicerades 2011. Den här rapporten omfattar tio cancersjukdomar, palliativ vård och gynekologisk cellprovtagning. Totalt presenteras resultatet för 78 indikatorer som belyser olika aspekter av cancersjukvården, till exempel medicinska resultat, väntetider och i viss mån kostnader. Majoriteten av indikatorerna redovisas på landstingsnivå, men i vissa fall är det enbart möjligt på regionnivå. För några cancersjukdomar redovisas indikatorerna även på sjukhusnivå. Avsikten med öppna jämförelser är att ge landstingen underlag för styrning, fördjupad analys och förbättringsarbeten av den egna verksamheten samt att skapa öppenhet och insyn i den offentligt finansierade vården.

Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård kan laddas ner eller beställas från: SOCIALSTYRELSEN www.socialstyrelsen.se/publikationer Artikelnummer: 2014-12-2 ISBN: 978-91-7555-222-4 E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: 035-19 75 29

SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING webbutik.skl.se ISBN-nummer: 978-91-7585-158-7 E-post: publikationer@sklfs.se Telefon: 08-452 75 50

cancersjukvård – jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård