978 91 7585 174 7

ÖPPNA JÄMFÖRELSER

Trygghet och säkerhet 2014 TEMA MEDBORGARNAS UPPFATTNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR

ÖPPNA JÄMFÖRELSER

Trygghet och säkerhet 2014 TEMA MEDBORGARNAS UPPFATTNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR

Upplysningar om innehållet: Fredric Jonsson, fredric.jonsson@skl.se Ingela Stenbäck, ingela.stenback@msb.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-174-7 Text: Annika Lindqvist (s.41–44) Foto omslag: Thomas Henrikson Foto inlaga: Calle Bredberg/Scandinav, Thomas Henrikson, Anna Molander, Patrik Svedberg, Patrick Trägårdh (om inte annat anges i text) Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, november 2014

Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar återigen indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner. SKL:s strävan med Öppna jämförelser är att stimulera till förbättringsarbete och i förlängningen ökad effektivitet genom att publicera och redovisa indikatorer för säkerhetsarbetet. I rapporten finns uppgifter om vilka kommuner som förefaller vara trygga och säkra, hur utvecklingen sett ut över tid, vilken betydelse lokala förhållanden har för resultatet, samt lärdomar från andra kommuner. Temat i årets rapport är medborgarnas uppfattningar och förväntningar om trygghet och säkerhet. MSB har under 2014 genomfört en större undersökning av hur medborgarna drabbas av olyckor, brott och samhällstörningar. Enkäten tar även upp hur man oroar sig för oönskade händelser och hur man uppfattar sig kunna påverka sin egen säkerhet. Med hjälp av resultaten kan jämförelser göras mellan händelser såväl inom krisberedskapsområdet som inom vardagshändelserna brott och olyckor. Analysen i rapporten visar på intressanta skillnader mellan olika kommuntyper och materialet kan vara viktigt i analysen inför kommande handlingsprogram i innevarande mandatperiod. Ett antal kommuner har valt att få resultat på kommunnivå. För dessa kommuner finns extra indikatorer i bilagans temadel. Ett särskilt tack riktas även i år till MSB för hjälp i arbetet med att ta fram denna rapport. Vi vill även tacka Brottsförebyggande rådet (Brå), Rikspolisstyrelsen (RPS) och SOS Alarm för värdefullt samarbete. Rapporten har sammanställts av Fredric Jonsson (SKL) tillsammans med Thomas Gell, Henrik Jaldell och Ingela Stenbäck (MSB). Stockholm i november 2014

Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 7 Kapitel 1 Inledning 11 Kapitel 2 Övergripande utveckling 17 Kapitel 3 Kommunernas utfall 33 Kapitel 4 Tema medborgarnas uppfattningar och förväntningar 45 Bilaga 1 Definitioner 53 Bilaga 2 Sammanvägt värde – metoder 55 Bilaga 3 Kommungrupper 57 Bilaga 4 Diagram – temadelen 65 Bilaga 5 Tabeller

KAP ITEL

1

Inledning De flesta brott, olyckor, skador, samhällsstörningar eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan – med såväl individ- som samhällsperspektiv – är därför en central kommunal arbetsuppgift. Det är dock inte alltid kommunen har direkt påverkansmöjlighet på de olyckor och brott som sker inom kommunens geografiska område. Därför ska utfallen i Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet ses som en beskrivning av situationen snarare än en direkt följd av verksamheten i kommunen. Uppgifterna i rapporten bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen (SoS), Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Rikspolisstyrelsen (RPS), Brottsförebyggande rådet (Brå) och SOS Alarm AB. Tillgången till uppgifter på kommunnivå har i hög grad styrt valet av indikatorer och därmed även de avgränsningar som gjorts i rapporten. Det hade varit önskvärt med tillgång till fler indikatorer som bättre speglar resultat och kvalitet. Inom trygghets- och säkerhetsområdet saknas till stora delar evidens, dvs. vetenskapliga bevis för att en viss åtgärd ger en eftersträvad effekt. Det är därför svårt att uttala sig om sambandet mellan förebyggande säkerhetsarbete och utfall i form av färre olyckor, brott, etc. Indikatorerna i denna Öppna jämförelse ska istället ses som en nulägesredovisning av skillnader i utfall och av trygghets- och säkerhetsarbete.

Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan är därför en central kommunal arbetsuppgift.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 7

Kapitel 1. Inledning

Medborgarnas uppfattningar och förväntningar – årets tema En nyhet i årets undersökning var att det ställdes frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans.

8 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Temat i årets rapport är medborgarnas uppfattningar och förväntningar på området trygghet och säkerhet. I rapporten redovisas resultat från den enkätundersökning om trygghet och säkerhet som MSB genomfört i samverkan med SKL. I undersökningen ingick bland annat frågor om oro och vilken möjlighet man har att påverka sin egen säkerhet för områdena olyckor, brott och samhällsstörningar. En nyhet i årets undersökning var att det ställdes frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans. Indikatorer på kommunnivå redovisas i tabellbilagan för de kommuner som deltog i undersökningen med ett tilläggsurval.

Tabellbilagan Sist i rapporten finns en tabellbilaga där samtliga indikatorer för varje kommun redovisas. Tabellbilagan kan också laddas ner elektroniskt och då finns även färdiga grupperingar av kommunernas resultat inom respektive kommungrupp enligt SKL:s klassificering. Indikatorerna publiceras också i SKL:s databas, www.kolada.se. MSB:s IDA-portal, ida.msb.se, erbjuder kommunerna möjlighet att göra fördjupade analyser av statistiken, främst inom området skydd mot olyckor, och på Brås hemsida, www.bra.se, finns mer statistik om anmälda brott och brottsförebyggande arbete. På dessa webbplatser kan man hämta detaljerade uppgifter om alla indikatorer, göra analyser och själv välja kommuner att jämföra sig med.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 9

KAP IT EL

2

Övergripande utveckling Indikatorernas värden för trygghet och säkerhet varierar mellan åren. Det kan därför vara av intresse att granska indikatorerna över en längre tids­ period. Även i år presenteras därför utvecklingen sedan år 2000 av utfalls­ indikatorerna på nationell nivå.

Personskador

A1

Varje år dör nästan 3 000 personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca 100 000 inlagda på sjukhus och ca 700 000 behöver uppsöka en akutmottagning. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men dödligheten varierar mellan olika olyckstyper. Dödligheten i till exempel fallolyckor ökar medan trafikdödligheten minskar. Det är fler män än kvinnor som omkommer av skador till följd av olyckor, även äldre personer är överrepresenterade. Den kraftiga uppgången av dödsfall 2004 beror på tsunamikatastrofen. I diagram 1 och 2 visas antal döda samt antal sjukhusvårdade till följd av olyckor på nationell nivå sedan år 2000. Redovisningen görs uppdelat på kvinnor och män.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 11

Kapitel 2. Övergripande utveckling

diagram 1. Antal döda till följd av olyckor Antal

Kvinnor

Män

2500 2000 1500 1000 500 0

2000 -01 -02 -03

-04

-05 -06

-07 -08

-09

-10

-11

-12

-13

Källa: Socialstyrelsen

Antalet sjukhusvårdade till följd av olyckor har ökat något under de senaste 10 åren. Det är fler kvinnor än män som vårdas på sjukhus minst ett dygn till följd av en olycka. diagram 2. Antal sjukhusvårdade till följd av olyckor Antal

Kvinnor

Män

60000 50000 40000 30000 20000 10000 0

2000 -01 -02 -03

-04

-05 -06

-07 -08

-09

-10

-11

-12

-13

Källa: Socialstyrelsen

12 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Utvecklade bränder i byggnad

A2

Varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till drygt 10 000 bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna till brand i byggnad sker till bostäder, ca 20 procent till allmänna byggnader och resten går till industrier och övriga byggnader. Av bränderna i byggnad är inte alla lika allvarliga i den meningen att någon person skadas eller att stora ekonomiska värden går till spillo. I Öppna jämförelser har vi därför valt att endast redovisa så kallade utvecklade bränder i byggnad. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. Diagram 3 visar att det inträffar knappt 6 000 utvecklade bränder per år i Sverige. diagram 3. Antalet insatser till utvecklade bränder i byggnad Antal

Totalt

10000 8000 6000 4000 2000 0

2000 -01 -02 -03

-04

-05 -06

-07 -08

-09

-10

-11

-12

-13 Källa: MSB

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 13

Kapitel 2. Övergripande utveckling

A3–5

Brott Under 2013 anmäldes drygt 1,4 miljoner brott, vilket är i princip samma nivå som 2012. Sett till enskilda brottskategorier noteras minskningar i antalet anmälda brott 2013 inom kategorierna skadegörelsebrott, stöldbrott och brott mot person jämfört med föregående år. Under samma period ökade de anmälda brotten inom kategorierna trafikbrott, bedrägeribrott och narkotikabrott. Sedan 2000 har antalet anmälda brott ökat med nästan 14 procent. Olika brottstyper har dock haft olika utveckling, till exempel har våldsbrotten ökat medan stöld- och tillgreppsbrotten har minskat. Under 2013 utgjorde stöldbrotten 38 procent av samtliga anmälda brott, brott mot person stod för 18 procent och skadegörelsebrotten för 10 procent. diagram 4. Antal anmälda brott Antal

Våldsbrott

Stöld- och tillgreppsbrott

Skadegörelse

800000

600000

400000

200000

0

2000 -01 -02 -03

-04

-05 -06

-07 -08

-09

-10

-11

-12

-13 Källa: Brå

Vid analys av antalet anmälda brott är det viktigt att tänka på att statistiken visar just antalet anmälda brott och inte det totala antalet faktiskt begångna brott. Hur stor andel av de faktiska brotten som anmäls varierar beroende på brottstyp.

14 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Oro och otrygghet

A6

Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför sedan 2005 den årliga enkäten Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Undersöknigen behandlar frågor om utsatthet för brott, trygghetsupplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. NTU visar att det är vanligare att uttrycka oro över brottsligheten i samhället eller känna oro över att närstående ska drabbas av brott än att känna oro över att själva utsättas för brott. diagram 5. Andel män och kvinnor som känner oro över brottsligheten i samhället Kvinnor

Andel

Män

40

30

20

10

0

2006

-07

-08

-09

-10

-11

-12

-13 Källa: Brå

Oron för brottslighet har minskat i befolkningen sedan 2006. Kvinnor oroar sig i allmänhet mer än männen för att drabbas av såväl olyckor som brott. Kvinnor upplever även något större oro över brottsligheten i samhället. Personer boende i de södra delarna av landet uppger oftare att de känner oro över brottsligheten än personer boende i de norra delarna. MSB har tidigare genomfört enkätundersökningar om trygghet och säkerhet i vardagsmiljön. En ny sådan undersökning har genomförts under våren 2014. Undersökningen behandlar bland annat frågor om oro för olyckor, brott och samhällsstörningar. Resultaten från den senaste undersökningen visar att människor är som mest oroliga för att drabbas av en trafikolycka följt av kontokortsbedrägerier, inbrott och misshandel. Utförligare resultat om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet presenteras i temaavsnittet.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 15

KAP ITEL

3

Kommunernas utfall Sammanvägt värde På samma sätt som i tidigare rapporter beräknas ett sammanvägt värde som utgår från de fyra utfallsindikatorerna: personskador, utvecklade bränder i byggnad, våldsbrott samt stöld- och tillgreppsbrott. Indikatorerna har tilldelats olika vikter. A1 Personskador har vikten 40 procent, A2 Utvecklade bränder i byggnad 10 procent, A3 Anmälda våldsbrott 40 procent och A4 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott 10 procent. Dessa vikter ska avspegla den samhällsekonomiska bördan av respektive indikator. Vikterna har valts utifrån vilka konsekvenser respektive utfall har mätt i samhällsekonomiska kostnader som uppstår till följd av olyckor och brott, efter att de har inträffat. I bilaga 2 finns en mer detaljerad förklaring av hur vikterna är valda. Det sammanvägda värdet gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av hur säker en kommun är, men ett lågt värde indikerar ändå i vilka kommuner det sammantaget inträffar minst personskador, utvecklade bränder och brott i förhållande till folkmängden och samhällskostnaden. Tolkningen av det sammanvägda värdet ska göras med försiktighet. Anledningen till det är bland annat lokala förhållanden, olikheter i statistikinsamling och det faktum att folkmängd är ett trubbigt mått att normera efter. Resultaten kan till exempel vara missvisande för kommuner med många tillfälliga besökare, särskilt för de utpräglade små turistorterna. I karta 1 visas med grönt den fjärdedel av kommunerna som har lägst sammanvägt värde, med rött den fjärdedel av kommunerna som har högst sammanvägt värde, och med gult de som ligger i mitten.

Indikatorerna har tilldelats olika vikter. Vikterna ska avspegla den samhällsekonomiska bördan av respektive indikator.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 17

Kapitel 3. Kommunernas utfall

karta 1. A1 – A4 Sammanvägt värde Antal kommuner 72 144 72 2 Uppgift saknas

18 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

I tabell 1 presenteras de 20 kommuner som har lägst sammanvägt värde i år. Lägst sammanvägt värde har Ydre, följt av Knivsta och Lomma. Skillnaderna mellan de två senares sammanvägda värden är dock små. Ydre ligger bra till när det gäller båda brottsindikatorerna, med mycket färre antal anmälda våldsbrott än samtliga andra kommuner och med nästan hälften så många som närmaste kommun, Lomma. Ydre ligger dock sämre till när det gäller personskador. Knivsta ligger också bra till när det gäller brottsindikatorerna, men sämre för utvecklade bränder och personskador. tabell 1. Kommuner med lägst sammanvägt värde för utfallsindikatorerna A1–A4, förra årets värde presenteras inom parentes Placering 2014

Kommun

1 (3)

Ydre

2 (4)

Knivsta

3 (1)

Lomma

4 (2)

Öckerö

5 (7)

Hammarö

6 (6)

Habo

7 (8)

Vellinge

8 (10)

Ovanåker

9 (9)

Staffanstorp

10 (5)

Bollebygd

11 (11)

Lerum

12 (14)

Svedala

13 (19)

Åtvidaberg

14 (24)

Kungsbacka

15 (25)

Danderyd

16 (12)

Olofström

17 (26)

Kävlinge

18 (15)

Söderköping

19 (27)

Vallentuna

20 (34)

Kinda

De flesta kommuner på listan är förortskommuner och pendlingskommuner. Bland undantagen märks de varuproducerande kommunerna Ovanåker och Olofström. Kommunerna har i genomsnitt färre antal invånare (ca 22 000) än genomsnittskommunen i landet (ca 33 000). Det är mer ovanligt att större städer, storstäder, glesbygdskommuner, kommuner i glesbefolkad region eller turism- och besöksnäringskommuner hamnar högt upp på listan över det sammanvägda värdet. Kommunen med lägst sammanvägt värde i varje kommungrupp redovisas i tabell 2. Inom parentes presenteras respektive kommuns placering. Samtliga kommuners placeringar finns i tabellbilagan.

De flesta kommuner på listan är förortskommuner och pendlingskommuner.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 19

Kapitel 3. Kommunernas utfall

tabell 2. Kommuner med lägst sammanvägt värde per kommungrupp

De modellberäknade värdena beskriver ett förväntat antal olyckor och brott givet de lokala förhållandena i respektive kommun.

20 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Kommungrupp

Kommuner med bäst placering (placering inom parentes)

Storstäder

Göteborg (121)

Förortskommuner till storstäderna

Lomma (3)

Större städer

Lund (24)

Förortskommuner till större städer

Knivsta (2)

Pendlingskommuner

Ydre (1)

Turism- och besöksnäringskommuner

Östhammar (49)

Varuproducerande kommuner

Ovanåker (8)

Glesbygdskommuner

Dals-Ed (46)

Kommuner i tätbefolkad region

Kinda (20)

Kommuner i glesbefolkad region

Bollnäs (73)

Rangordningen av det sammanvägda värdet tar inte hänsyn till de lokala förhållandena. Eftersom de lokala förhållandena kan variera mycket mellan olika kommuner beräknar vi även så kallade modellberäknade värden för indikatorerna A1–A4. De modellberäknade värdena beskriver ett förväntat antal olyckor och brott givet de lokala förhållandena i respektive kommun. I de lokala förhållandena ingår variabler såsom åldersfördelning, inkomstförhållanden, förvärvsarbete, ohälsa och familjeförhållanden. Kommunerna klassificeras därefter om de har fler, lika många eller färre olyckor eller bränder än de modellberäknade värdena. Vad gäller kommunerna med lägst sammanvägda värden kan man se att även kommuner som Knivsta, Lomma, Vellinge och Staffanstorp har en indikator med fler olyckor eller fler brott än modellberäknat, och att det därmed finns förbättringspotential. Exempelvis har Knivsta fler utvecklade bränder och Lomma, Vellinge samt Staffanstorp har fler stöldbrott än modellberäknat jämfört med respektive kommuns lokala förhållanden.

I tabell 3 listas de 25 kommuner som har antingen ”Färre än” modellberäknat för samtliga fyra indikatorer, eller ”Färre än” för tre indikatorer och ”Lika många” för en indikator. Tabellen visar att det finns kommuner med relativt många olyckor och brott som ändå egentligen har förhållandevis få olyckor och brott utifrån sina lokala förhållanden. Samtliga kommuners avvikelse från modellberäknat värde redovisas i tabellbilagan. En beskrivning över hur beräkningarna är gjorda finns i bilaga 1. tabell 3. Kommuner med få olyckor och brott jämfört med modellberäknade värden Kommun

Antal indikatorer med färre än modellberäknat värde

Sammanvägt värde (placering)

Boxholm

4

44

Kil

4

34

Kinda

4

20

Motala

4

83

Olofström

4

16

Ronneby

4

142

Åtvidaberg

4

13

Överkalix

4

97

Hällefors

3

245

Karlsborg

3

22

Linköping

3

63

Ljusdal

3

133

Lund

3

24

Mjölby

3

69

Nora

3

38

Ovanåker

3

8

Sunne

3

87

Tibro

3

131

Tjörn

3

28

Vårgårda

3

76

Vänersborg

3

92

Ydre

3

1

Åmål

3

143

Årjäng

3

80

Öckerö

3

4

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 21

Kapitel 3. Kommunernas utfall

Hur står sig din kommun i förhållande till kommuner som har bäst utfall? Öppna jämförelser kan användas för att hitta exempel på kommuner med goda utfall inom ett eller flera områden. Eftersom ingen kommun kan påstås vara bäst eller sämst på allt bör alla ha något att lära av andra, eller själva ha något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk kan kommuner utveckla och sprida framgångsrika metoder sinsemellan. Det är viktigt att hitta lämpliga kommuner att jämföra sig med. En naturlig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner sig geografiskt i landet: Var upplever man störst trygghet? I vilka kommuner har man minst skador och brott? Vilka kommuner har den största verksamheten? Det handlar även om att ställa det egna utfallet mot insatserna och de lokala förhållandena. Nedan följer en sammanställning av de kommuner som har bäst utfall. I tabellen finns även möjlighet att själv fylla i den egna kommunens utfall.

22 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

tabell 4. Kommuner med bästa utfall på respektive utfallsindikator

Indikator

Din kommuns värde

Kommun med bäst utfall

Bästa kommunens utfall

A1. Personskador

Knivsta

6,9 per 1 000 inv.

A2. Utvecklade bränder i byggnad

Danderyd

0,15 per 1 000 inv.

A3. Anmälda våldsbrott

Ydre

1,7 per 1 000 inv.

A4. Anmälda stöld- och tillgrepp

Pajala

14,7 per 1 000 inv.

A5. Anmälda brott om skadegörelse

Ydre

3,0 per 1 000 inv.

A6. Otrygghet och oro - inbrott

Borgholm och Gotland

43 procent oroliga

A6. Otrygghet och oro - misshandel och överfall

Skellefteå och Östhammar

24 procent oroliga

A7. Information och utbildning

Skara

200 utbildade per 1 000 inv.

A8. Samverkan - IVPA

266 kommuner

Ja

A8. Samverkan - IVPA-insatser

Eda

45,7 per 1 000 inv.

A8. Samverkan - Rakel

Älvdalen

12,5 Rakel-abonnemang per 1 000 inv.

A9. Krisberedskap - Kunskap

182 kommuner

Kunskap helt uppnått

A9. Krisberedskap - Planering

128 kommuner

Planering helt uppnått

A9. Krisberedskap - Förmåga

200 kommuner

Förmåga helt uppnått

A9. Krisberedskap - Geografiskt områdesansvar

186 kommuner

Geografiskt områdes­ ansvar helt uppnått

A10. Risk- och sårbarhetsanalys

58 kommuner

Max-värde 12

A11. Hjälp vid nödläge - responstid räddningstjänst

Tranås

6,8 minuter

A11. Hjälp vid nödläge - responstid ambulans

Köping

8,5 minuter

A12. Jämställdhet

Bjurholm

26,7 procent

A13. Samhällets kostnader för olyckor

Hammarö

4 100 kr per inv.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 23

Kapitel 3. Kommunernas utfall

Analys av kommunernas utfall Utfallen för indikatorerna varierar mellan olika kommuner. Vad är det som gör att en kommun får ett bättre utfall än en annan kommun? Det finns en rad faktorer som påverkar utfallen i antal skador, utvecklade bränder och brott. Exempel på sådana faktorer är så kallade socioekonomiska faktorer såsom andelen äldre, utbildningsnivå, inkomst men även bebyggelsestrukturen i kommunen är en faktor som kan påverka utfallet. I detta avsnitt görs ett försök att förklara varför vissa kommuner hamnar bra till medan andra hamnar sämre till. Indikator A1 Personskador

tabell 5. Kommuner med lägst utfall på antalet sjukhusvårdade per 1 000 invånare Kommun

Värde

Knivsta

6,9

Staffanstorp

7,8

Uppsala

8,0

Vingåker

8,0

Lund

8,0

Upplands Väsby

8,0

Botkyrka

8,1

Lomma

8,2

Huddinge

8,2

Kävlinge

8,2

24 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Varje år dör nästan 3 000 personer till följd av en olycka, ca 100 000 vårdas på sjukhus och ungefär 700 000 behöver besöka en akutmottagning. Förutom detta inträffar mängder av lindrigare skador som behandlas hemma och som därmed aldrig leder till kontakt med sjukvården. Den vanligaste olyckstypen är fallolyckor som står för drygt två tredjedelar av samtliga som vårdas på sjukhus till följd av en olycka. Fallolyckor drabbar främst äldre personer. Den näst vanligaste olyckstypen är vägtrafikolyckor. Exempel på ytterligare olyckstyper är förgiftningar, kvävningar, drunkningar och bränder. Vid analys av data från Patientregistret (PAR), dvs. sjukhusvårdade till följd av en olycka, är det viktigt att tänka på att personen alltid hänförs till sin folkbokföringskommun, oavsett i vilken kommun skadan skett. Kommuner med en hög andel äldre tenderar att få fler sjukhusvårdade per 1 000 invånare än kommuner med en lägre andel äldre. Detta eftersom fallolyckor i hög utsträckning drabbar äldre i kombination med att den olyckstypen står för den största delen av olyckorna. Antalet sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare varierar stort mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 6,9 sjukhusvårdade per 1 000 invånare medan den som har det högsta utfallet har 22,0 sjukhusvårdade per 1 000 invånare. I tabell 5 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare.

Jämfört med för 10 år sedan har antalet sjukhusvårdade per 1 000 invånare minskat med mer än 20 procent i några kommuner. Dessa är Sandviken, Gävle, Ödeshög, Åsele, Åre, Bollnäs, Munkedal, Nora och Dals-Ed. Kommunerna som ligger bäst till är förortskommuner till någon av storstäderna eller någon större stad. Ett par av dem tillhör även kommungruppen större städer medan en kommun tillhör pendlingskommuner. Förortskommunerna kännetecknas av att mer än hälften av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon storstad eller större stad. I tabell 6 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns värde på antalet sjukhusvårdade per 1 000 invånare.

Kommunerna som ligger bäst till är förortskommuner till någon av storstäderna eller någon större stad.

tabell 6. Kommuner med lägst utfall på antalet sjukhusvårdade per 1 000 invånare per kommungrupp Kommungrupp

Kommuner med lägst utfall

Storstäder

Göteborg (9,3) Malmö (9,8) Stockholm (10,3)

Förortskommuner till storstäder

Staffanstorp (7,8) Upplands Väsby (8,0) Botkyrka (8,1)

Större städer

Uppsala (8,0) Lund (8,0) Gävle (9,6)

Förortskommuner till större städer

Knivsta (6,9) Kävlinge (8,2) Hammarö (9,0)

Pendlingskommuner

Vingåker (8,0) Ödeshög (9,1) Sigtuna (9,2)

Turism- och besöksnäringskommuner

Östhammar (9,9) Strömstad (9,9) Åre (11,1)

Varuproducerande kommuner

Olofström (8,8) Ovanåker (9,5) Sandviken (9,9)

Glesbygdskommuner

Dals-Ed (9,4) Årjäng (12,6) Torsby (12,8)

Kommuner i tätbefolkad region

Katrineholm (9,7) Älmhult (10,1) Karlshamn (10,2)

Kommuner i glesbefolkad region

Bollnäs (9,5) Kiruna (10,6) Härnösand (11,6)

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 25

Kapitel 3. Kommunernas utfall

En översiktlig jämförelse mellan de olika kommungrupperna visar på fler sjukhusvårdade per 1 000 invånare i glesbygdskommuner och i turism- och besöksnäringskommuner medan det är färre sjukhusvårdade per 1 000 invånare i förortskommuner. Variationen mellan kommunen med lägsta respektive högsta utfallet inom respektive kommungrupp är i vissa fall stor. I kommungrupperna pendlingskommuner, varuproducerande kommuner och glesbygdskommuner är det högsta värdet mer än dubbelt så stort som det lägsta. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med färre personer över 65 år och färre personer i 20–35-årsåldern färre antal sjukhusvårdade per 1 000 invånare. Det samma gäller för höginkomsttagare och låginkomsttagare dvs. fler sådana i en kommun ger färre sjukhusvårdade per 1 000 invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har minst 20 procent färre sjukhusvårdade jämfört med modellberäknat är Vingåker, Ovanåker, Dals-Ed, Olofström, Ödeshög, Bollnäs, Staffanstorp och Katrineholm. Indikator A2 Utvecklade bränder i byggnad

tabell 7. Kommuner med lägst utfall på antalet utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare Kommun

Värde

Danderyd

0,15

Salem

0,19

Vellinge

0,25

Lidingö

0,25

Täby

0,26

Härryda

0,26

Surahammar

0,27

Nacka

0,28

Staffanstorp

0,28

Kungsbacka

0,29

26 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till drygt 10 000 bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna till brand i byggnad sker till bostäder, ca 20 procent till allmänna byggnader och resten går till industrier och övriga byggnader. Av bränderna i byggnad är inte alla lika allvarliga i den meningen att någon person skadas eller att stora ekonomiska värden går till spillo. I Öppna jämförelser har vi därför valt att endast redovisa så kallade utvecklade bränder i byggnad. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. Om man bara tittar på bostadsbränder så sker det något fler insatser till utvecklade bränder i flerbostadshus jämfört med villor, rad-, par- och kedjehus. Orsaken till varför det brinner skiljer sig dock. Under 2013 var den vanligaste brandorsaken vid utvecklade bränder i flerbostadshus glömd spis (22 procent) medan det i villor, rad-, par- och kedjehus var tekniska fel (15 procent). Anlagda bränder och rökningsrelaterade bränder är vanligare i flerbostadshus än i villor, rad-, par- och kedjehus. Antalet utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare varierar mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 0,15 utvecklade bränder per 1 000 invånare medan kommunen med det högsta utfallet har 1,91 utvecklade bränder per 1 000 invånare. I tabell 7 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal bränder per 1 000 invånare.

Jämfört med för 10 år sedan har antalet utvecklade bränder per invånare minskat med mer än 50 procent i några kommuner. Dessa är Ljusnarsberg, Essunga, Uppvidinge, Färgelanda, Oxelösund, Lekeberg, Arvika, Vårgårda, Kil, Surahammar, Åstorp och Vaxholm. Kommunerna med bäst utfall tillhör i alla fall utom ett kommungruppen förortskommuner till storstäder. Surahammar tillhör dock kommungruppen pendlingskommuner. Förortskommunerna kännetecknas av att mer än hälften av nattbefolkningen pendlar till någon av storstäderna medan pendlingskommuner kännetecknas av att mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till någon annan kommun. I tabell 8 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns utfall på antalet utvecklade bränder per 1 000 invånare.

Kommunerna med bäst utfall tillhör i alla fall utom ett kommungruppen förortskommuner till storstäder.

tabell 8. Kommuner med lägst utfall på antalet utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare per kommungrupp Kommungrupp

Kommuner med lägst utfall

Storstäder

Stockholm (0,41) Göteborg (0,48) Malmö (0,69)

Förortskommuner till storstäder

Danderyd (0,15) Salem (0,19) Vellinge (0,25)

Större städer

Karlstad (0,36) Nyköping (0,36) Linköping (0,37)

Förortskommuner till större städer

Trosa (0,37) Kävlinge (0,42) Kil (0,43)

Pendlingskommuner

Surahammar (0,27) Ydre (0,37) Tjörn (0,38)

Turism- och besöksnäringskommuner

Östhammar (0,47) Lysekil (0,49) Båstad (0,54)

Varuproducerande kommuner

Malå (0,31) Uppvidinge (0,32) Oxelösund (0,35)

Glesbygdskommuner

Överkalix (0,57) Årjäng (0,64) Strömsund (0,77)

Kommuner i tätbefolkad region

Leksand (0,42) Ulricehamn (0,43) Motala (0,46)

Kommuner i glesbefolkad region

Bollnäs (0,60) Hudiksvall (0,64) Söderhamn (0,64)

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 27

Kapitel 3. Kommunernas utfall

En översiktlig jämförelse mellan de olika kommungrupperna visar på fler utvecklade bränder per 1 000 invånare i glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region. Variationen mellan kommunen med lägsta och högsta utfall inom respektive kommungrupp är stora för samtliga grupper. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med fler över 65 år, fler barn, samt fler höginkomsttagare färre antal utvecklade bränder per 1 000 invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har mindre än hälften så många utvecklade bränder jämfört med modellberäknat är Ljusnarsberg, Malå, Surahammar, Uppvidinge, Överkalix och Ydre. Indikator A3 Anmälda våldsbrott

tabell 9. Kommuner med lägst utfall på antalet anmälda våldsbrott per 1 000 invånare Kommun

Värde

Ydre

1,7

Lomma

3,1

Karlsborg

3,2

Öckerö

3,2

Habo

3,4

Bollebygd

3,5

Hammarö

3,7

Robertsfors

3,8

Ovanåker

3,8

Vellinge

3,9

28 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Under 2013 anmäldes 250 000 brott mot person (3–7 kap. brottsbalken), vilket är två procent färre än 2012. Det motsvarar 18 procent av samtliga anmälda brott. Den senaste 10-årsperioden har de anmälda brotten mot person ökat med 42 procent. Anmälda brott om misshandel, olaga hot eller ofredande står tillsammans för knappt tre fjärdedelar av de anmälda brotten mot person. Antalet anmälda våldsbrott per 1 000 invånare varierar stort mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 1,7 våldsbrott per 1 000 invånare medan motsvarande antal för kommunen med högst utfall är 19,4. I tabell 9 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare. Jämfört med för 10 år sedan har antalet våldsbrott minskat för endast en kommun nämligen Älmhult. Majoriteten av kommunerna med lägst utfall vad gäller antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare är förortskommuner till storstäderna eller andra större städer. Övriga kommuner tillhör kommungrupperna pendlingskommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner samt kommuner i tätbefolkad region. Tittar man på de kommuner som har höga utfall dvs. flest antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare finns flera av dessa kommungrupper representerade även där. Det finns alltså inget tydligt mönster när det gäller koppling mellan kommungrupp och låga utfall på indikatorn våldsbrott. I tabell 10 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns utfall på antalet anmälda våldsbrott per 1 000 invånare.

tabell 10. Kommuner med lägst utfall på antalet anmälda våldsbrott per 1 000 invånare per kommungrupp Kommungrupp

Kommuner med lägst utfall

Storstäder

Göteborg (13,9) Malmö (16,0) Stockholm (19,4)

Förortskommuner till storstäder

Lomma (3,1) Öckerö (3,2) Bollebygd (3,5)

Större städer

Varberg (7,2) Örnsköldsvik (7,8) Karlskrona (7,9)

Förortskommuner till större städer

Habo (3,4) Hammarö (3,7) Mörbylånga (4,2)

Pendlingskommuner

Ydre (1,7) Höganäs (3,9) Åtvidaberg (4,1)

Turism- och besöksnäringskommuner

Dorotea (6,1) Tanum (6,2) Båstad (6,9)

Varuproducerande kommuner

Ovanåker (3,8) Malå (4,1) Vaggeryd (4,6)

Glesbygdskommuner

Robertsfors (3,8) Årjäng (5,1) Vindeln (5,2)

Kommuner i tätbefolkad region

Karlsborg (3,2) Kinda (4,1) Älmhult (4,7)

Kommuner i glesbefolkad region

Sunne (6,3) Piteå (6,4) Älvsbyn (6,5)

Som tidigare konstaterats finns ingen tydlig koppling mellan någon enskild kommungrupp och låga utfall. Det kan dock konstateras att storstäderna generellt sett har fler antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare än övriga kommungrupper. För samtliga kommungrupper utom storstäderna är skillnaden mellan kommunernas utfall inom respektive kommungrupp stor. Det högsta värdet är mer än dubbelt så stort som det lägsta. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med mindre ohälsa, färre personer över 65 år, färre födda i övriga världen samt färre hotell och restauranger färre antal våldsbrott per 1 000 invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har minst 35 procent färre anmälda våldsbrott jämfört med modellberäknat är Karlsborg, Olofström, Nordanstig, Höganäs, Öckerö, Ragunda och Ovanåker.

För samtliga kommungrupper utom storstäderna är skillnaden mellan kommunernas utfall inom respektive kommungrupp stor.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 29

Kapitel 3. Kommunernas utfall

Indikator A4 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott

tabell 11. Kommuner med lägst utfall på antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare Kommun

Värde

Pajala

14,7

Krokom

15,5

Öckerö

15,7

Bjurholm

15,9

Hammarö

17,0

Malå

17,2

Habo

18,4

Mörbylånga

18,4

Nordmaling

18,5

Åtvidaberg

19,1

30 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Under 2013 anmäldes 533 000 stöld- och tillgreppsbrott, vilket är en marginell minskning jämfört med 2012. Det motsvarar 38 procent av samtliga anmälda brott. Under den senaste 10-årsperioden har stöld- och tillgreppsbrotten minskat med 18 procent. Antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare varierar stort mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 14,7 anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare medan motsvarande antal för kommunen med högst utfall är 96,4. I tabell 11 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare. Jämfört med för 10 år sedan har antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare minskat med mer än 50 procent för några kommuner. Dessa är Mullsjö, Åtvidaberg, Vadstena, Motala, Timrå, Boxholm, Fagersta, Smedjebacken, Kinda, Ragunda, Karlsborg, Piteå, Sorsele, Mark och Ludvika. Det finns inget tydligt mönster när det gäller kopplingen mellan kommungrupp och lågt antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare. Flera kommungrupper finns representerade såväl bland de kommuner med lägst antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott som bland de med högst antal anmälda sådana brott.

I tabell 12 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns utfall på antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare. tabell 12. Kommuner med lägst utfall på antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare per kommungrupp Kommungrupp

Kommuner med lägst utfall

Storstäder

Göteborg (82,3) Malmö (91,1) Stockholm (96,4)

Förortskommuner till storstäder

Öckerö (15,7) Vaxholm (26,5) Vallentuna (27,5)

Större städer

Örnsköldsvik (25,0) Umeå (32,0) Skellefteå (32,1)

Förortskommuner till större städer

Hammarö (17,0) Habo (18,4) Mörbylånga (18,4)

Pendlingskommuner

Krokom (15,5) Bjurholm (15,9) Åtvidaberg (19,1)

Turism- och besöksnäringskommuner

Berg (21,7) Dorotea (22,6) Östhammar (24,7)

Varuproducerande kommuner

Malå (17,2) Ovanåker (20,2) Norsjö (21,4)

Glesbygdskommuner

Pajala (14,7) Nordmaling (18,5) Ragunda (19,6)

Kommuner i tätbefolkad region

Kinda (20,2) Karlsborg (23,4) Leksand (29,3)

Kommuner i glesbefolkad region

Kiruna (24,2) Sunne (24,3) Kalix (25,3)

Storstäderna är den kommungrupp som skiljer sig från de övriga på det sätt att de ingående kommunerna har betydligt fler antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott än vad man har i övriga kommungrupper. I samtliga kommungrupper förutom i storstäderna är det stora skillnader mellan kommunen med lägst utfall och kommunen med högst utfall. Det högsta utfallet är mer än dubbelt så högt jämfört med det lägsta. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med fler över 65 år, färre hotell och restauranger, fler förvärvsarbetande och färre födda i övriga världen färre antal stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har minst 55 procent färre anmälda stöld- och tillgreppsbrott jämfört med modellberäknat är Krokom, Umeå, Knivsta, Pajala, Bjurholm och Öckerö.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 31

KAP IT EL

4

Tema medborgarnas upp­ fattningar och förväntningar Under våren 2014 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomfört en enkätundersökning om trygghet och säkerhet. Fortsättningsvis i denna rapport kommer denna undersökning att benämnas trygghetsundersökningen. I undersökningen ingick bland annat frågor om oro och vilken möjlighet man har att påverka sin egen säkerhet för områdena olyckor, brott och samhällsstörningar. I området olyckor ingick olyckstyperna brand, drunkning, fall, förgiftning samt trafik, i området brott ingick brottskategorierna inbrott, misshandel och överfall, kränkningar på nätet, kontokortsbedrägerier samt våldsamma upplopp och i området samhällsstörningar ingick avbrott som varar i mer än 24 timmar i dricksvattenförsörjningen, elförsörjningen, fasta telefonin, mobila telefonin samt internet. I undersökningen ingick även frågor om vilka förväntningar som fanns på räddningstjänst, polis eller ambulans. Detta var ett nytt frågeområde i årets trygghetsundersökning. Innan undersökningen startade gick MSB tillsammans med SKL ut med ett erbjudande till samtliga Sveriges kommuner om att delta i undersökningen med ett tilläggsurval av 600 personer i sin kommun. Totalt deltog 58 kommuner eller grupper av kommuner. Resultat från undersökningen kan då redovisas på kommunnivå. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning där frågeformuläret skickades per post. Undersökningen pågick under perioden 12 mars till den 19 maj 2014. För de respondenter som så önskade gavs möjlighet att

I undersökningen ingick bland annat frågor om oro och vilken möjlighet man har att påverka sin egen säkerhet för områdena olyckor, brott och samhällsstörningar.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 33

Kapitel 4. Tema medborgarnas upp­fattningar och förväntningar

besvara frågorna via Internet. Enkäten riktade sig till personer boende i Sverige i åldersgruppen 18 till 79 år. Undersökningen var uppdelad i två delar, en nationell del med ett slumpmässigt urval av 10 000 personer och en kommunal del med ett slumpmässigt urval av 600 personer per kommun/grupp av kommuner som deltog i undersökningen. Den totala urvalsstorleken på kommunal nivå blev 34 800 personer. Den totala urvalsstorleken för hela undersökningen blev därmed 44 800 personer. Svarsfrekvensen på nationell nivå blev 52 procent och i de deltagande kommunerna varierade den mellan 45 procent och 62 procent. Sett över tid har svarsfrekvenserna sjunkit vid den här typen av undersökningar och numera är en svarsfrekvens på runt 50 procent inte alls ovanlig. En noggrann analys av bortfallet har gjorts och kunskapen från denna analys har använts vid beräknandet av resultat. I början av 2015 kommer MSB publicera en analysrapport från trygghetsundersökningen. Resultaten kommer där att analyseras mer i detalj samt att redovisningar på till exempel kön och ålder kommer att finnas med.

Resultat

En aspekt av att känna trygghet är när människor själva anser sig kunna påverka risken för att drabbas av en allvarlig händelse.

34 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

De händelsetyper som mer än 50 procent av individerna uppger att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av är trafikolyckor följt av kontokortsbedrägerier och inbrott. Det är även relativt många som anger att de är oroliga för att drabbas av misshandel och överfall, brand och fallolyckor. Det är däremot ganska få, mindre än 20 procent, som uppger att de är oroliga för att drabbas av någon samhällsstörning det vill säga ett långvarigt avbrott i någon av de funktioner som ingick i undersökningen. Att det inträffar ett långvarigt avbrott i någon av de i inledningen uppräknade funktionerna är inte det samma som att det är en mycket allvarlig händelse eller en kris. Det kan dock påverka många människor och ställa till stora problem i vardagen. En aspekt av att känna trygghet är när människor själva anser sig kunna påverka risken för att drabbas av en allvarlig händelse. Trygghetsundersökningen visar att flest anser sig ha möjlighet att påverka sin egen säkerhet när det gäller risken att drabbas av olika typer av olyckor. Lägst möjlighet anser man sig ha för olika samhällsstörningar. I tabell 13 nedan visas en sammanställning för riket över hur oroliga individer är över olika händelser samt vilken möjlighet de anser sig ha att påverka sin egen säkerhet för samma händelser.

tabell 13. Andel individer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av olyckor, brott eller samhällsstörningar samt andel individer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för samma händelser Andel (%) oroliga för att drabbas

Andel (%) möjlighet att påverka

Olyckor Trafikolyckor

66

35

Brand

39

66

Fallolyckor

35

55

Drunkningstillbud

15

70

Förgiftningsolycka

13

48

Kontokortsbedrägerier

58

24

Inbrott

57

42

Misshandel och överfall

43

24

Kränkningar på nätet

16

26

Våldsamma upplopp

10

33

Elavbrott

20

6

Avbrott i internet

19

3

Avbrott i mobila telefonin

16

3

Avbrott i dricksvattenförsörjningen

13

12

Avbrott i fasta telefonin

12

4

Brott

Samhällsstörningar

En analys av tabellen ovan visar att det är relativt få som är oroliga för att drabbas av en samhällsstörning samtidigt som man anser att man har mycket liten möjlighet att påverka sin egen säkerhet när det gäller att drabbas av en sådan. Den händelse som flest är oroliga för att drabbas av är trafikolycka (66 procent) medan 35 procent anser sig ha möjlighet att påverka risken för drabbas av en trafikolycka. Generellt kan man säga att kvinnor är mer oroliga för att drabbas av såväl olyckor som brott och samhällsstörningar. Resultaten från trygghetsundersökningen visar faktiskt att män inte är mer oroliga än kvinnor för någon av alla de olika olyckstyper, brott och samhällsstörningar som det frågades om i undersökningen. För vissa kategorier fanns dock ingen skillnad mellan könen. När det gäller möjligheten att påverka sin egen säkerhet anser sig män generellt sett i något högre grad än kvinnor ha sådana möjligheter. Det finns några skillnader mellan kommungrupperna när det gäller hur oroliga människor är samt vilken möjlighet de har att påverka sin egen säkerhet när det gäller olika olyckor, brott och samhällsstörningar. För att illustrera detta visas i bilaga 4 diagram över oron och möjligheten att påverka per kommungrupp för samtliga olyckstyper, brottskategorier och samhällsstörningar.

Den händelse som flest är oroliga för att drabbas av är trafikolycka.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 35

Kapitel 4. Tema medborgarnas upp­fattningar och förväntningar

Resultaten från undersökningen visar också att man är mest orolig för att drabbas av trafikolycka följt av brand och fallolycka.

Olyckor Den olyckstyp som leder till flest personskador som registrerats av sjukvården är fallolyckor. Resultaten från trygghetsundersökningen visar även de på att fallolyckor tillsammas med trafikolyckor är de olyckstyper som människor uppger sig vara mest drabbade av i förhållande till övriga olyckstyper. Det är dock bara ca 10 procent av individerna i åldern 18 till 79 år som uppger att de under den senaste femårsperioden varit med om en trafikolycka eller en fallolycka. Resultaten från undersökningen visar också att man är mest orolig för att drabbas av en trafikolycka följt av brand och fallolycka. De olyckstyper som flest angett att de drabbats av är alltså samma olyckstyper som man också är mest orolig för. Det är endast när det gäller bränder som förhållandet mellan andelen personer som säger sig vara drabbade och andelen som uttrycker stor oro för att drabbas inte är lika tydlig. diagram 6. Andel individer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av olyckor samt andel individer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för samma händelser Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Trafikolycka Förgiftningsolycka Fallolycka Drunkningstillbud Brand 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Andel

När det gäller de olika olyckstyperna som ingick i undersökningen anser sig 70 procent ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet när det gäller risken att drabbas av ett drunkningstillbud därefter följer brand och fallolycka. Motsvarande andel för trafikolyckor, som flest uppgett att de är oroliga för att dabbas av, är 35 procent vilket är lägst bland olyckstyperna.

36 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Brott Stöldbrott är den brottskategori som har flest anmälda brott under 2013 därefter följer brott mot person och bedrägeribrott. Trygghetsundersökningen visar på att inbrott, som räknas som en typ av stöldbrott, är den brottskategori som flest individer uppger att de varit drabbade av under den senaste femårsperioden. Knappt 10 procent uppger detta vilket är i samma nivå som fallolyckor och trafikolyckor. Inbrott tillsammans med kontokortsbedrägerier är de brottskategorier som flest individer angett att de är oroliga för, knappt 60 procent har angett detta. Misshandel och överfall, som hamnar i brottskategorin brott mot person, anger lite drygt 40 procent att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av.

Trygghetsundersökningen visar på att inbrott, som räknas som en typ av stöldbrott, är den brottskategori som flest individer uppger att de varit drabbade av under den senaste femårsperioden.

diagram 7. Andel individer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av brott samt andel individer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för samma händelser Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Våldsamma upplopp Kontokortsbedrägerier Kränkningar på nätet Misshandel och överfall Inbrott 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Andel

För de olika brottskategorierna är det inbrott som flest anser sig kunna påverka risken för att drabbas av, drygt 40 procent, medan det är färre, ca 25 procent, som tror sig kunna påverka sin egen säkerhet när det gäller kontokortsbedrägerier.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 37

Kapitel 4. Tema medborgarnas upp­fattningar och förväntningar

Samhällsstörningar I det frågeområde i trygghetsundersökningen som kallades samhällsstörningar ingick avbrott i mer än 24 timmar i dricksvattenförsörjningen, elförsörjningen, fasta telefonin, mobiltelefonin samt internet. Det finns tyvärr ingen sammanställd statistik om det faktiska antalet sådana avbrott. Trygghetsundersökningen visar dock att nästan 25 procent angett att de varit med om ett avbrott i sin internetuppkoppling i mer än 24 timmar under de senaste fem åren. Drygt 10 procent anger det samma när det gäller avbrott i den fasta telefonin samt avbrott i dricksvattenförsörjningen. 10 procent anger att de under samma tid varit med om ett långvarigt elavbrott. När det gäller oron för att drabbas av dessa olika typer av avbrott är den generellt sett lägre än oron för att drabbas av olyckor och brott. Ungefär 20 procent av befolkningen uppger att de är ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av långvariga avbrott i elförsörjningen och internet. diagram 8. Andel individer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av en samhällsstörning samt andel individer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för samma händelser Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Avbrott internet Avbrott mobil telefoni Avbrott fast telefoni Elavbrott Avbrott dricksvattenförsörjning 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Andel

När det gäller samhällsstörningar så är det få som anser sig kunna påverka sin egen säkerhet oavsett händelse. Endast lite drygt 10 procent anser sig kunna påverka risken för att drabbas av ett långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen. För övriga samhällsstörningar i diagram 8 är det en lägre andel än 10 procent som anser sig ha möjlighet att påverka.

Störst förtroende har människor för räddningstjänsten. Nästan 90 procent har uppgett att de har ganska eller mycket stort förtroende.

38 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Förväntningar på samhället I trygghetsundersökningen ingick några frågor som handlade om människors förväntningar på samhället och i denna undersökning avsågs då räddningstjänst, ambulans och polis. Störst förtroende har människor för räddningstjänsten. Nästan 90 procent har uppgett att de har ganska eller mycket stort förtroende. Drygt 80 procent har stort förtroende för ambulansen medan motsvarande andel för polisen är knappt 70 procent.

När det inträffar en händelse där människor ringer 112 för att de behöver akut hjälp tar det olika lång tid innan räddningstjänsten, ambulansen och/ eller polisen kommer till platsen. I tabell 14 redovisas resultaten av hur lång tid människor tror det tar innan någon resurs är på plats. Observera att andelarna som visas i tabellen inte är faktiska utfall utan visar resultaten från trygghetsundersökningen. tabell 14. Andelen individer som angett hur lång tid de tror det tar innan räddningstjänst, ambulans och polis är på plats om de ringt 112 Andel (%) 0–5 min

6–10 min

11–15 min

16–20 min

21–30 min

Räddningstjänst

8

27

26

14

8

Ambulans

6

20

23

16

Polis

4

12

17

14

Mer än 30 min

Vet ej

4

13

13

9

13

13

24

16

35 procent av befolkningen tror att räddningstjänsten är på plats inom 10 minuter vid ett larm till 112. Motsvarande andelar för polis respektive ambulans är 16 procent respektive 26 procent. Förväntningarna av snabb hjälp verkar vara störst på räddningstjänsten. Ett annat sätt att illustrativt visa hur lång tid befolkningen tror det tar för de olika samhällsaktörerna att komma på plats efter ett larm till 112 är att visa den kumulativa fördelningen. Detta görs i diagram 9.

Förväntningarna av snabb hjälp verkar vara störst på räddningstjänsten.

diagram 9. Kumulativ fördelning över hur lång tid individer tror det tar för räddningstjänst, ambulans och polis att komma på plats efter ett larm till 112 Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Räddningstjänst

0–5 min

6–10 min

Ambulans

11–15 min

Polis

16–20 min

21–30 min

21–30 min

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 39

Kapitel 4. Tema medborgarnas upp­fattningar och förväntningar

Det är även intressant att jämföra de tillfrågades uppfattning om hur lång tid de tror att det tar innan olika samhällsaktörer är på plats, efter att de larmat 112, med de faktiska responstiderna. Med andra ord hur lång tid det i verkligheten tar från det att SOS Alarm får in ett samtal till dess att räddningstjänst eller ambulans är på plats. tabell 15. Andelen som förväntar sig att räddningstjänsten respektive ambulansen ska vara på plats inom 10 minuter efter larm till 112 samt den andel som faktiskt nås inom 10 minuter Räddningstjänst Förväntat

Faktiskt

Ambulans Förväntat

Faktiskt

Storstäder

37

60

29

42

Förortskommuner till storstäder

33

44

22

24

Större städer

38

46

32

40

Förortskommuner till större städer

37

35

13

17

Pendlingskommuner

30

36

15

22

Turism- och besöksnäringskommuner

27

24

16

24

Varuproducerade kommuner

37

39

22

34

Glesbygdskommuner

29

17

14

26

Kommuner i tätbefolkad region

35

43

22

39

Kommuner i glesbefolkad region

32

35

30

38

Riket

35

44

26

34

Ambulansen och räddningstjänsten är i flertalet fall snabbare på plats än vad invånarna tror. För ambulansen gäller detta i samtliga kommungrupper. Även räddningstjänsten är snabbare än förväntat i de flesta kommungrupper. I glesbygdskommuner tror dock nästan 30 procent att räddningstjänsten skulle vara på plats inom 10 minuter medan detta endast var fallet i 17 procent av insatserna. I storstäderna gäller det omvända förhållandet när det gäller räddningstjänst. Under 40 procent tror att de nås inom 10 minuter medan hela 60 procent av de faktiska responstiderna hamnar inom 10 minuter.

40 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

Polisen på väg tillbaka till småorterna Idén med Trygghetscenter sprids till flera värmländska kommuner. I Grums flyttar vissa polisärenden in i kommunhuset. KARLSTADS KOMMUNS SAMARBETE med polisen blev rikskänt när kommunen på polisens inrådan köpte Hells Angels gård i maj 2013, för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Ärendet är ännu inte juridiskt avgjort. Betydligt mindre spektakulärt är samarbetet kring Trygghetscenter. Idén sprids nu över Värmland. För ett år sen öppnade Trygghetscenter i Sunne, i en lokal ovanpå polisstationen. Där arbetar en polis tillsammans med kommunens säkerhetssamordnare, ungdomssamordnare, alkoholhandläggare och räddningschef. Samarbetet dem emellan är viktigt. – Men det viktigaste är det personliga mötet, att allmänheten kan komma dit med sina frågor, säger Christer Lööf, tf operativ chef vid Polismyndigheten Värmland. Att det är långt till polis är ett vanligt klagomål runt om i landets småkommuner. Nu planeras Trygghetscenter med åtminstone viss polisservice på flera orter. Längst har planerna kommit i Kil och Grums.

”Det viktigaste är det personliga mötet, att allmänheten kan komma dit med sina frågor.” Christer Lööf, tf operativ chef, Polismyndigheten Värmland

Omorganisationen av polisen pågår för fullt. Från årsskiftet går Polismyndigheten Värmland in i region Bergslagen, med Örebro som huvudort. – Risken är förstås att beslutsvägarna blir längre. Men tanken är att den nya organisationen ska motverka detta genom att dela ut mandat och resurser till lokalpolisområdena. Värmland har fyra lokalpolisområden. – Chefen i varje område kommer att teckna avtal med sina respektive kommuner. Det blir en decentralisering jämfört med nuvarande ordning när länspolismästaren har tecknat avtalen i alla 16 kommuner, säger Christer Lööf.

Christer Lööf, tf operativ chef vid Polismyndigheten Värmland. Foto: Lars Wendel/Räddningstjänsten Karlstadsregionen

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 41

Kapitel 4. Tema medborgarnas upp­fattningar och förväntningar

Kommunens och polisens trygghetsarbete i samma hus På Trygghetscenter i centrala Karlstad arbetar poliser sida vid sida med kommunens uppsökande team, brottsofferjouren, säkerhetskoordinatorer från räddningstjänsten och Ungdomar för trygghet. I SLUTET AV DROTTNINGGATAN ligger Migrationsverkets Värmlandskontor, Filmstaden, Karlstads största hamburgerrestaurang, busstationen och Systembolaget. Mycket folk rör sig i området; en lämplig plats för ett Trygghetscenter. Centret startade 2005, från början enbart med en polis och en väktare som samarbetade med olika kommunala förvaltningar. Sju år senare tog Räddningstjänsten Karlstadsregionen över ansvaret från Karlstads kommun, eftersom trygghet och säkerhet blivit en allt större del av räddningstjänstens uppdrag.

Pia Holmstrand, chef för säkerhetsavdelningen vid Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Foto: Lars Wendel/Räddningstjänsten Karlstads­ regionen

42 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

”Medborgarna möter flera aktörer under samma tak och de som jobbar där kan täcka upp för varandra” Pia Holmstrand, chef säkerhetsavdelningen

Två av räddningstjänstens säkerhetskoordinatorer och en försäkringssamordnare är placerade på Trygghetscenter. Härifrån utgår också socialförvaltningens uppsökande team som arbetar med missbrukare, liksom Ungdomar för trygghet. De är nio personer mellan 18 och 21 år som är anställda av räddningstjänsten. På dagarna finns de på högstadieskolor som en ”ung vuxen”, på vardagskvällarna ordnar de fritidsaktiviteter och på fredags- och lördagskvällar nattvandrar de. Här finns också brottsofferjouren med tre medarbetare. De två poliser som jobbar på Trygghetscenter ägnar sig främst åt kontakter med brottsoffer och åt förebyggande arbete. Och finns inte poliserna där kan någon annan på centret ta emot polisärendet. – Det är en av de stora fördelarna. Medborgarna möter flera aktörer under samma tak och de som jobbar där kan täcka upp för varandra, säger Pia Holmstrand som är chef på säkerhetsavdelningen vid Räddningstjänsten Karlstadsregionen. – Den andra stora fördelen är förstås att de kan hålla varandra informerade och samordna sina aktiviteter. Centrets expansion vittnar om hur trygghetsbegreppet successivt vidgas.

– Trygghet och säkerhet är en del av att vara en attraktiv stad, säger Malin Hedberg (FP), ordförande i räddningstjänstförbundets direktion. Begreppets omfattning syns också i den enkät som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skickade ut i vintras. Frågorna handlar bland annat om den som svarar har drabbats av inbrott, misshandel eller brand. Eller av identitetsstöld på nätet eller datavirus, av strömavbrott eller vattenläcka. tackade ja till erbjudandet att få MSB:s enkätundersökning gjord på kommunnivå i förbundets sex kommuner, precis som man gjorde förra mandatperioden. – Det ger oss en möjlighet att se vad som förändras över tid. – Vi har presenterat några delar för vår direktion. Och när flera kommuner nu börjar planera för att öppna ett Trygghetscenter är det bra att veta vad kommuninvånarna upplever, säger Pia Holmstrand. När enkätsvaren ska analyseras är det en stor fördel att ingå i ett räddningstjänstförbund. – Förbundets säkerhetskoordinatorer har specialistkompetens som småkommunerna inte kan ha, säger direktionsordförande Malin Hedberg. Hon tillägger: – Att vi ingår i ett förbund fråntar inte kommunerna ansvaret. Vi som sitter i direktionen måste ta med oss frågorna till övriga kommunala organ. Frågor om den egna beredskapen ingår i enkäten. Har du ficklampa hemma? Brandvarnare? Dunkar att hämta vatten i? Listigt lösenord till datorn? – Att få den enskilda att förstå sitt eget ansvar ser jag som den allra största utmaningen framöver, säger Malin Hedberg.

RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN

”Att få den enskilda att förstå sitt eget ansvar ser jag som den allra största utmaningen framöver.” Malin Hedberg, ordförande

Malin Hedberg (FP), orförande i räddningstjänstförbundets direktion. Foto: Lars Wendel/Räddningstjänsten Karlstadsregionen

VÅREN 2014 STARTADE Värmland samverkansprojektet

Tryggt och Säkert Län. Länsstyrelsen är projektägare. Samtliga 16 kommuner deltar, liksom landstinget, Karlstads universitet, Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Polismyndigheten Värmland samt MSB och Konsumentverket. Den första fasen i projektet är att analysera statistik för att ta reda på var de största riskerna finns i kommunerna, var de oönskade händelserna sker och vilka som drabbas. Analyserna av statistiken ska leda till att nya modeller och verktyg utvecklas för att på sikt undvika mänskligt lidande och minska samhällets kostnader för oönskade händelser. En grundtanke i projektet Tryggt och Säkert Län är att använda sig av statistik. Landstinget i Värmland är bättre på att samla skadestatistik än de flesta andra landsting.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 43

Kapitel 4. Tema medborgarnas upp­fattningar och förväntningar

Anna-Carin Johansson, ordförande för landstingets enhet för folkhälsooch samhällsmedicin. Foto: Johan Eklund

Jonas Gerborn, säkerhetskoordinator. Foto: Lars Wendel/Räddnings­ tjänsten Karlstadsregionen

– Statistiken ger ett viktigt underlag för den fortsatta analysen, säger Anna-Carin Johansson, chef för landstingets folkhälso- och samhällsmedicinska enhet. Självmordsfrekvensen är förhållandevis hög i Värmland, speciellt bland männen. – Självmord berör och påverkar så många, säger Anna-Carin Johansson. Samhällets nya sätt att betrakta självmord är också symtomatiskt för det utökade trygghetsbegreppet och för samhällets engagemang. – Förr såg man det som att individen begick självmord efter ett rationellt övervägande, säger Jonas

Gerborn, som är säkerhetskoordinator och processtöd i projektet. Nu har man sett att ganska enkla åtgärder kan hindra den förtvivlade från att beröva sig livet. Det kan vara handfasta saker, som att järnvägsbroar byggs om så att det blir svårare att kasta sig framför tåget eller en bättre fungerande psykiatri. Och det är inte så som man trodde förr att den som hindras från att ta sitt liv en gång kommer att försöka igen tills han eller hon lyckas. – Det går att förhindra, konstaterar Jonas Gerborn.

RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN >> Räddningstjänsten Karlstadsregionen är ett kommunalförbund som har bildats av Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. >> Kommunernas storlek varierar kraftigt. Karlstad har närmare 88 000 invånare medan Munkfors är en av landets minsta kommuner med cirka 3 650 invånare.

44 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

>> Karlstadsregionen var en av 58 kommunförbund/kommuner som nappade på erbjudandet från MSB och SKL om att köpa ett tilläggsurval där 600 personer i varje kommun skulle tillfrågas. På så sätt går det att redovisa undersökningsresultaten på kommunnivå.

B I LAGA 1

Definitioner A1. Personskador Antal sjukhusvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare Uppgifterna har hämtats från Socialstyrelsens patientregister (PAR). Registret innehåller bland annat alla vårdtillfällen där patienten skrivits ut från ett svenskt sjukhus under aktuella år till följd av yttre orsak = olycksfall (V01– X59 enligt ICD 10). En och samma person kan bara förekomma en gång under ett och samma år. I denna öppna jämförelse har statistik för perioden 2011 till 2013 använts och omfattar totalt drygt 300 000 vårdtillfällen. Antalet vårdtillfällen har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Att en person vårdats på sjukhus innebär inte med nödvändighet att skadan varit svår. I många fall kvarhålls personer, framförallt barn, med relativt lindriga skador för observation. I andra fall syns skadans svårighetsgrad först efter en tid. Den skadade personen hänförs i PAR till sin folkbokföringskommun, oavsett i vilken kommen skadan skett. A2. Utvecklade bränder i byggnad Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare Uppgifterna har hämtats från MSB:s insatsregister. Registret bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter varje insats. Registret innehåller bland annat alla insatser som den kommunala räddningstjänsten gjort till brand i byggnad. Med byggnad menas såväl bostäder som allmänna byggnader, industribyggnader mm. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. Insatser som tagits bort är: >>Soteld som inte spridit sig. >>Startutrymme skorsten med brandspridning till startföremål eller startutrymme. >>Självslocknade eller släckta mindre brandtillbud. >>Har okänd omfattning eller brandspridning.

A1

A2

MSB:s insatsregister fångar enbart sådana bränder som varit föremål för räddningsinsats. I denna öppna jämförelse har statistik för perioden 2011 till 2013 använts och omfattar totalt ca 16 000 insatser till utvecklade bränder. Antalet räddningsinsatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 45

Bilaga 1. Definitioner

A3

A3. Anmälda våldsbrott Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare Uppgifterna har hämtats från Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik. Denna statistik belyser brottsligheten utifrån de brott som anmäls till och handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. Brott som inte anmäls kommer inte med i kriminalstatistiken. Brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands. I mindre omfattning finns även anmälda brott redovisade som i senare utredning inte visar sig vara brott. I brottskategorin våldsbrott ingår ”dödligt våld”, ”försök till mord eller dråp”, ”misshandel inklusive grov”, ”våldtäkt inklusive grov”, ”grov kvinnofridskränkning”, ”grov fridskränkning”, ”våld mot tjänsteman” samt ”rån inklusive grovt rån”. I denna öppna jämförelse har statistik för perioden 2011 till 2013 använts och omfattar totalt ca 320 000 anmälda våldsbrott. Antalet anmälda brott har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun.

A4

46 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1 000 invånare Uppgifterna har hämtats från Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik. Denna statistik belyser brottsligheten utifrån de brott som anmäls till och handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. Brott som inte anmäls kommer inte med i kriminalstatistiken. Brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands. I mindre omfattning finns även anmälda brott redovisade som i senare utredning inte visar sig vara brott. I brottskategorin stöld- och tillgreppsbrott ingår ”stöld, tillgrepp av fordon”, ”stöld ur och från fordon”, ”inbrottsstöld”, ”stöld och snatteri”, ”stöld av skjutvapen, ammunition och sprängämnen”, ”övriga stöldbrott (kap. 8) samt ”rån inklusive grovt rån”. I denna öppna jämförelse har statistik för perioden 2011 till 2013 använts och omfattar totalt knappt 1,5 miljoner anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Antalet anmälda brott har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun.

A5. Anmälda brott om skadegörelse Antal anmälda brott om skadegörelse per 1 000 invånare Uppgifterna har hämtats från Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik. Denna statistik belyser brottsligheten utifrån de brott som anmäls till och handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. Brott som inte anmäls kommer inte med i kriminalstatistiken. Brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands. I mindre omfattning finns även anmälda brott redovisade som i senare utredning inte visar sig vara brott. I brottskategorin brott om skadegörelse ingår ”skadegörelse/grov skadegörelse/åverkan på motorfordon (ej brand), genom brand (även motorfordon), klotter, mot stat, kommun, landsting (ej klotter), annan skadegörelse” samt ”mordbrand/grov mordbrand”. I denna öppna jämförelse har statistik för perioden 2011 till 2013 använts och omfattar totalt ca 440 000 anmälda brott om skadegörelse. Antalet anmälda brott har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. A6. Otrygghet och oro Andel individer som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av inbrott respektive misshandel och överfall Uppgifterna har hämtats från MSB:s enkätundersökning om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet. Frågan var formulerad: ”Hur ofta känner du dig orolig för att drabbas av inbrott respektive misshandel och överfall?”. Svarsalternativen var ”Aldrig eller mycket sällan”, ”Ibland”, ”Ofta”, ”Alltid eller nästan alltid” samt ”Vet ej/ej aktuellt”. För kommunjämförelsen har svarsalternativen ”Ibland”, ”Ofta” och ”Alltid eller nästan alltid” slagits ihop. A7. Information och utbildning Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder per 1 000 invånare MSB sammanställer årligen, i samverkan med länsstyrelserna, i vilken omfattning kommunerna tillser att lagen om skydd mot olyckor efterföljs. I uppföljningen för 2013 tillfrågades kommunerna eller kommunalförbunden om hur många personer som utbildats av kommunen i syfte att stärka den enskildes förmåga att förebygga eller hantera bränder. Antalet utbildade har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Observera att indikatorn bygger på data som dels lämnas in av enskilda kommuner, dels av så kallade kommunalförbund eller motsvarande. Alla kommuner som ingår i ett kommunalförbund får samma värde även om det kan finnas skillnader mellan kommunerna.

A5

A6

A7

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 47

Bilaga 1. Definitioner

A8

A8. Samverkan Samverkar landstinget med kommunen om insatser i väntan på ambulans (IVPA )? MSB sammanställer årligen, i samverkan med länsstyrelserna, i vilken omfattning kommunerna tillser att lagen om skydd mot olyckor efterföljs. I uppföljningen för 2013 tillfrågades samtliga kommuner eller kommunalförbund om räddningstjänsterna genomför någon form av insats I väntan på ambulans (IVPA). Observera att indikatorn bygger på data som dels lämnas in av enskilda kommuner, dels av så kallade kommunalförbund eller motsvarande. Alla kommuner som ingår i ett kommunalförbund får samma värde även om det kan finnas skillnader mellan kommunerna. I insatsrapporten redovisade IVPA-insatser (i väntan på ambulans) per 1 000 invånare Uppgifterna har hämtats från MSB:s insatsregister. Registret bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter varje insats. Utöver de insatser som räknas som räddningsinsatser enligt LSO utför räddningstjänsten även det som kallas annat uppdrag i insatsrapporten. Det är oklart i vilken omfattning som andra uppdrag dokumenteras i insatsrapporten. Skälet till det är att det inte finns något dokumenteringskrav enligt LSO och att det för vissa uppdrag krävs en redovisning till landstingen, varför det är osäkert i vilken grad som räddningstjänsten utöver denna redovisning även skriver en insatsrapport. I detta mått har de i insatsrapporten (under 2013) redovisade insatser till IVPA använts. Antalet sådana insatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Antal Rakel-abonnemang per 1 000 invånare Rakel är ett kommunikationssystem för samverkan och ledning. Måttet bygger på antalet grundabonnemang som kommuner eller räddningstjänstförbund tecknat. För räddningstjänstförbund som tecknat abonnemang har abonnemangen fördelats på de ingående kommunerna utifrån befolkningsstorlek. Antalet abonnemang justerades därefter med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun.

48 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

A9. Krisberedskap Kunskap – kommunens egen bedömning av sin kunskap om risker och sårbarheter Planering – kommunens egen bedömning av sin planering för att minska risker och sårbarheter samt planering för att hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse Förmåga – kommunens egen bedömning av sin förmåga att upprätthålla viktiga verksamheter i kris Geografiskt områdesansvar – kommunens egen bedömning av sin samlade bild av risker, sårbarheter och förberedelser för krishanteringen MSB genomför årligen, i samarbete med länsstyrelserna, en uppföljning av kommunernas beredskapsarbete enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunerna får för respektive delmål och utifrån ett antal fastställda kriterier ange om de ”Helt uppnått”, ”Delvis uppnått” eller ”Inte uppnått” de olika delmålen. A10. Risk- och sårbarhetsanalyser Antal verksamheter som kommunerna angivit att de omfattas av kommunens risk- och sårbarhetsalanys Varje år frågar MSB genom länsstyrelserna kommunerna om hur krisberedskapsarbetet bedrivs. En av frågorna handlar om i vilken omfattning kommunerna har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för sina olika verksamheter. MSB frågar i enkäten kommunerna om följande: ” Har kommunen under 2013 följt upp sin RSA och rapporterat uppföljningen till länsstyrelsen i enlighet med 8 § Föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser? ”samt ”Vilka av följande verksamheter i kommunen omfattas av risk- och sårbarhetsanalysen?”. De verksamheter som avses är följande: >>Central administration inklusive informationsverksamhet >>Äldreomsorg >>Individ- och familjeomsorg >>Stöd och service till funktionshindrade >>Skola >>Förskola >>Lokal elförsörjning >>Dricksvattenförsörjning >>Fjärr-/närvärmeförsörjning >>Miljö- och hälsoskydd >>Annan verksamhet

A9

A10

I måttet på indikator A10 har varje område getts en poäng. Om man således har rapporterat en sammanställd RSA för kommunen samt att RSA omfattas av samtliga verksamheter får man 12 poäng vilket också är max-värde för indikatorn.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 49

Bilaga 1. Definitioner

A11

A11. Hjälp vid nödläge Larmbehandlingstid för räddningstjänst. Mediantid i minuter. Uppgifter om larmbehandlingstid kommer från SOS Alarm. Larmbehandlingstid mäts från det att larmcentralen svarar till dess första larm går ut till räddningstjänsten. För de som har förlarm så utgör detta första larm. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. I denna öppna jämförelse har uppgifter om larmbehandlingstid för perioden 1 juni 2013 till och med 31 maj 2014 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. Responstid för räddningstjänst dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. I denna öppna jämförelse har uppgifter om responstid för perioden 1 juni 2013 till och med 31 maj 2014 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. Larmbehandlingstid för ambulans. Mediantid i minuter. Uppgifter om larmbehandlingstid kommer från SOS Alarm. Larmbehandlingstid mäts från det att larmcentralen svarar till dess första larm går ut till ambulansen. För de som har förlarm så utgör detta första larm. Observera att endast larm med prioritet 1 tagits med. I denna öppna jämförelse har uppgifter om larmbehandlingstid för perioden 1 juni 2013 till och med 31 maj 2014 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. Responstid för ambulans dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att ambulansen är framme. Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten. Observera att endast larm med prioritet 1 tagits med. I denna öppna jämförelse har uppgifter om larmbehandlingstid för perioden 1 juni 2013 till och med 31 maj 2014 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter.

50 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

A12. Jämställdhet

A12

Andel kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst MSB sammanställer årligen, i samverkan med länsstyrelserna, i vilken omfattning kommunerna ser till att lagen om skydd mot olyckor efterföljs. Kommunerna eller kommunalförbundet fick ange hur många anställda som i huvudsak tjänstgör som brandmän eller befäl i utryckningstjänst samt hur stor del av dessa som är kvinnor. Uppgifterna avser år 2013. Observera att indikatorn bygger på data som dels lämnas in av enskilda kommuner, dels av så kallade kommunalförbund eller motsvarande. Alla kommuner som ingår i ett kommunalförbund får samma värde även om det kan finnas skillnader mellan kommunerna. A13. Samhällets kostnader för olyckor Samhällets kostnader för olyckor totalt per invånare i kr Samhällets kostnader för olyckor har tagits fram med metoden cost-of-illness (COI). De kostnader som redovisas är sådana kostnader som uppstår till följd av olyckor, efter att de har inträffat. De nationella siffrorna är beräknade av MSB (Samhällets kostnader för olyckor, MSB340 – december 2011) och indexerade till i år. De har fördelats ut på varje enskild kommun med hjälp av hur många olyckor som inträffar i varje kommun. Antal olyckor har beräknats med hjälp av statistik från MSB:s insatsstatistik (drunkning, bränder, och trafikolyckor), Socialstyrelsens patientregister (fallolyckor, övriga olyckor), Stradas polisrapporterade trafikolyckor och MSB:s dödsbrandsstatistik (bränder). Kostnaden har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Metoden är närmare beskriven i Öppna Jämförelser 2012.

A13

Modellberäknade värden Kommunerna skiljer sig åt vad gäller lokala förhållanden som geografi, demografi, och socioekonomiska faktorer. Dessa förhållanden påverkar de faktiska utfallen av personskador, utvecklade bränder i byggnad, våldsbrott och stöld- och tillgreppsbrott. Därför redovisas även modellberäknade värden för dessa utfall, som ska tolkas som det utfall kommunen borde ha med hänsyn till lokala förhållanden. De modellberäknade värdena har tagits fram med hjälp av statistiska regressionsanalyser där faktiska utfall har jämförts med variabler för lokala förhållanden. Kommunerna har klassificerats efter om de har fler eller färre faktiska olyckor och brott än de modellberäknade. Klassificeringen beror på om det faktiska värdet ligger utanför 97,5-procentiga konfidensintervall, vilka uttrycker osäkerheten som finns i beräkningen. Om det faktiska värdet inte ligger utanför konfidensintervallet anses kommunen ha lika många olyckor och brott som modellberäknat. Metoden för att ta fram de modellberäknade värdena beskrivs närmare i Räddningsverkets rapport ”Bränder och lokala förhållanden – Modellberäknade värde för kommuner”, NCO 2008:11, I99–197/08.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 51

Bilaga 1. Definitioner

Trendvärden Trendvärden har beräknats genom att jämföra det genomsnittliga utfallet för de senaste tre åren med det genomsnittliga utfallet för år 2001–2003. Detta görs för indikatorerna A1 Personskador, A2 Utvecklade bränder i byggnad, A3 Anmälda våldsbrott och A4 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Utfallen varierar mellan åren och detta gäller speciellt för små kommuner. Med hjälp av regressionsanalyser har en linjär trend skattats för varje indikator och kommun. Om den linjära trenden inte är statistiskt signifikant, dvs. om osäkerheten är så stor att någon trend inte går att urskilja, markeras den procentuella förändringen med en stjärna. Tolkningen av stjärnan är således att variationen mellan åren är så stor att det inte går att säga med statistisk säkerhet om olyckorna och brotten har ökat eller minskat.

Temaindikatorer

T1. Temaindikatorer Andel personer som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av … >>brand >>fallolycka >>trafikolycka >>inbrott >>misshandel och övergrepp >> långvarigt elavbrott >>långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Uppgifterna har hämtats från MSB:s enkätundersökning om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet. Frågan var formulerad: ”Hur ofta känner du dig orolig för att drabbas av …?”. Svarsalternativen var ”Aldrig eller mycket sällan”, ”Ibland”, ”Ofta”, ”Alltid eller nästan alltid” samt ”Vet ej/ej aktuellt”. För kommunjämförelsen har svarsalternativen ”Ibland”, ”Ofta” och ”Alltid eller nästan alltid” slagits ihop. Andel personer som har ganska eller mycket stort förtroende för räddningstjänsten, ambulansen respektive polisen Uppgifterna har hämtats från MSB:s enkätundersökning om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet. Frågan var formulerad: ”I vilken omfattning känner du förtroende för…?”. Svarsalternativen var ”Mycket liten”, ”Ganska liten”, ”Varken eller”, ”Ganska stor”, ”Mycket stor” samt ”Vet ej”. För kommunjämförelsen har svarsalternativen ”Ganska stor” och ”Mycket stor” slagits ihop.

52 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

B I LAGA 2

Sammanvägt värde – metoder Det sammanvägda värdet är beräknat genom sammanvägning av de i rapporten redovisade faktiska utfallen för indikatorerna A1 Personskador, A2 Utvecklade bränder i byggnad, A3 Anmälda våldsbrott och A4 Anmälda stöldoch tillgreppsbrott. Det sammanvägda värdet har tagits fram mot bakgrund av ett önskemål om att få en samlad bild av utfallen i respektive kommun. Det är viktigt att påpeka att bakom det sammanvägda värdet kan dölja sig såväl höga som låga värden på de faktiska utfallsindikatorerna. Det sammanvägda värdet gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas verksamhet, men det ger en indikation på utfallet i kommunerna. I det presenterade sammanvägda värdet tas heller ingen hänsyn till de olika lokala förhållandena för kommunerna. De fyra indikatorer som ingår i det sammanfattande värdet har standardiserats för att vara jämförbara. Den kommun som har det högsta värdet för respektive indikator tilldelas värdet 100. De andra kommunerna får värden som motsvarar deras utfall i procent av den med lägst antal olyckor eller brott. En kommun med dubbelt så många olyckor eller brott som den bästa får således värdet 50. I årets sammanvägda värde har följande vikter för indikatorerna använts. A1 Personskador 40 % A2 Utvecklade bränder i byggnad 10 % A3 Anmälda våldsbrott 40 % A4 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott 10 % Vikterna har valts utifrån vilka konsekvenser respektive utfall har mätt i samhällsekonomiska kostnader som uppstår till följd av olyckor, efter att de har inträffat (enligt cost-of-illness-metoden). Någon undersökning som inkluderar både olyckor och brott finns inte och därför har vikterna fördelats jämnt mellan A1 och A2 respektive A3 och A4, dvs. 50 procent för olyckor och 50 procent för brott. När det gäller olyckor kom MSB (2011, ”Samhällets kostnader för olyckor”, nr. 340) fram till att summan av samhällets kostnader som orsakas av olyckor i Sverige är 59 miljarder kronor i 2005 års priser. I den siffran ingår både direkta personskador och egendomsskador, och indirekta kostnader till följd av förlorad arbetstid, sjukvårdskostnader, administrationskostnader mm. I indexet finns två indikatorer som är förknippade med olyckor: A1 Personskador och A2 Utvecklade bränder i byggnad. Summerar man samtliga personskador erhålls beloppet 49,7 miljarder kronor, vilket kan associeras med indikatorn

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 53

Bilaga 2. Sammanvägt värde – metoder

A1 Personskador. Ett monetärt värde för indikatorn A2 Utvecklade bränder i byggnad erhålls genom att dra av brändernas personskador från brändernas totalskador, vilket ger 5,5 miljarder kronor. Det betyder med andra ord att det inte känns rimligt att sätta lika vikter för A1 och A2. Eftersom det endast finns en undersökning gjord och eftersom siffrorna är från endast ett år, 2005, har vikterna 40 procent för A1 och 10 procent för A2 valts. Vad gäller cost-of-illness-studier för brottslighet finns en del studier gjorda i Sverige, men de gäller enstaka brottskoder eller brottsoffer och gör det inte möjligt att jämföra samtliga våldsbrott med andra brott såsom stöld- och tillgreppsbrott som är det intressanta här. Däremot finns en brittisk studie (Home Office, 2005, “The economic and social costs of crime against individuals and households“) som beräknade cost-of-illness-värden per brott. Om de brittiska värden omräknas till en svensk fördelning av brottsligheten betyder det att våldsbrotten står för en kostnadsandel om 77 procent och stöld- och tillgreppsbrott för 23 procent, vilket betyder att det inte är rimligt att använda lika vikter. Det resonemanget stöds av liknande beräkningar som har gjorts med hjälp av en amerikansk cost-of-illness-studie om kostnader för brott (Cohen, 2000, ”Measuring the Costs and Benefits of Crime and Justice”, Criminal Justice). Resultatet av de beräkningarna är att våldsbrottens andel är ca 91 procent och stöld- och tillgreppsbrottens 9 procent. Utifrån de brittiska och amerikanska resultaten har vikterna 40 procent för A3 och 10 procent för A4 valts. Vilka vikter som tilldelas en viss indikator kan alltid diskuteras och självklart leder en förändring av vikterna till att resultaten förändras. I rapporten redovisas enbart det sammanvägda värdet i form av kommunens placering i förhållande till alla andra kommuner. Det ska också nämnas att det finns ett flertal metoder att beräkna sammanvägda värden (index) på och att metoderna ger lite olika resultat.

54 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

B I LAGA 3

Kommungrupper Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen 2011 med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning: 1 Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3 Större städer (31 kommuner) Kommuner med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007). 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 55

Bilaga 3. Kommungrupper

9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommuner med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommuner med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km.

56 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

B I LAGA 4

Diagram – temadelen I denna bilaga redovisas ett antal diagram, ett per olyckstyp, brottskategori och samhällsstörning, samtliga redovisas uppdelat per kommungrupp. Det som redovisas är andelen som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av en olycka, ett brott eller en samhällsstörning samt andelen som anser att de har ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet när det gäller olyckor, brott och samhällsstörningar.

Olyckor diagram 1. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av en brand samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för en brand Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 57

Bilaga 4. Diagram – temadelen

diagram 2. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av ett drunkningstillbud samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för ett drunkningstillbud Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

diagram 3. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av en fallolycka samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för en fallolycka Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

58 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

20

40

60

80

100 Andel

diagram 4. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av en förgiftningsolycka samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för en förgiftningsolycka Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

diagram 5. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av en trafikolycka samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för en trafikolyck Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 59

Bilaga 4. Diagram – temadelen

Brott diagram 6. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av ett inbrott samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för ett inbrott Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

diagram 7. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av misshandel och överfall samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för misshandel och överfall Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

60 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

20

40

60

80

100 Andel

diagram 8. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av kränkningar på nätet samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för kränkningar på nätet Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

diagram 9. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av kontokortsbedrägerier samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjlig­ heter att påverka sin egen säkerhet för kontokortsbedrägerier Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 61

Bilaga 4. Diagram – temadelen

diagram 10. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av våldsamma upplopp samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för våldsamma upplopp Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

Samhällsstörningar diagram 11. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av avbrott i dricksvattenförsörjningen i mer än 24 timmar samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för avbrott i dricksvatten­ försörjningen i mer än 24 timmar Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

62 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

20

40

60

80

100 Andel

diagram 12. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av elavbrott i mer än 24 timmar samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för elavbrott i mer än 24 timmar Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

diagram 13. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av avbrott i fasta telefonin i mer än 24 timmar samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för avbrott i fasta telefonin i mer än 24 timmar Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 63

Bilaga 4. Diagram – temadelen

diagram 14. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av avbrott i mobila telefonin i mer än 24 timmar samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för avbrott i mobila telefonin i mer än 24 timmar Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

20

40

60

80

100 Andel

diagram 15. Andel personer som angett att de ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av avbrott internet i mer än 24 timmar samt andel personer som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka sin egen säkerhet för avbrott internet i mer än 24 timmar Oro för att drabbas

Möjlighet att påverka

Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 0

64 Öppna jämförelser.Trygghet och säkerhet 2014

20

40

60

80

100 Andel

B I LAGA 5

Tabeller I denna bilaga redovisas utfall för samtliga kommuner. Varje kommun kan här se vilket utfall den har för respektive indikator. Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens utfall hör till de 25 procent av kommunerna med bäst utfall. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst utfall för respektive indikator och gul färg anger att kommunen ligger bland de 50 procent i mittfältet. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner med exakt samma värde räknas till samma grupp. För vissa indikatorer finns pilar som redovisar utvecklingen i en kommun jämfört med föregående års värden. Pil uppåt betyder att ökningen varit större än fem procent, pil nedåt betyder att minskningen varit mer än fem procent och pil åt sidan att skillnaden ligger där emellan. Avvikelse från modellberäknat värde, som presenteras för indikatorerna A1–A4, förklaras närmare i Bilaga 1. Observera att vissa indikatorer bygger på uppgifter som lämnats av kommunalförbund. Här får alla kommuner ingående i förbundet samma värde även om det kan finnas skillnader mellan kommunerna.

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 65

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4 A1. Personskador

Botkyrka

8,1

à

Danderyd

11,1

à

Ekerö

Min–Max Median

6,9–22,0

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

2%

0,65

Jämfört m förra årets rapport

11,9

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

A2. Utvecklade bränder i byggnad

Färre än

-4*

0,54

æ

Lika många

-22*

Fler än

1

0,15

æ

Färre än

-41

19

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

Avvikelse från modell­ beräknat värde

-11%

Stockholms län

10,1

à

Fler än

0,46

à

Fler än

Haninge

9,1

à

Lika många

2*

0,53

æ

Lika många

Huddinge

8,2

à

Lika många

-5*

0,43

ä

Lika många

-30

Järfälla

8,8

à

Färre än

12

0,38

æ

Lika många

-20*

Lidingö

12,0

à

Fler än

5

0,25

ä

Lika många

-37

Nacka

9,0

à

Fler än

-1*

0,28

à

Färre än

-38

Norrtälje

12,6

à

Lika många

11

0,65

à

Fler än

-17*

Nykvarn

10,2

ä

Fler än

9*

0,53

ä

Fler än

45*

Nynäshamn

11,1

à

Lika många

6*

0,62

à

Fler än

-4*

Salem

9,3

ä

Lika många

10*

0,19

æ

Färre än

13*

Sigtuna

9,2

à

Lika många

8

0,59

à

Fler än

-9*

Sollentuna

8,5

à

Lika många

9

0,34

æ

Lika många

-29*

Solna

9,5

à

Lika många

-15

0,32

ä

Färre än

-36

Stockholm

10,3

à

Fler än

-8

0,41

à

Lika många

-28

Sundbyberg

9,2

à

Lika många

-9

0,45

ä

Färre än

10,6

à

Fler än

-6*

0,76

à

Fler än

Tyresö

9,2

à

Lika många

14

0,34

æ

Lika många

-13*

Täby

9,8

à

Fler än

15

0,26

ä

Lika många

-28

Upplands Väsby

8,0

æ

Färre än

-1

0,37

à

Färre än

-26

11,9

ä

Fler än

56

0,49

æ

Lika många

8,6

à

Lika många

-5*

0,36

ä

Lika många

Vaxholm

10,9

æ

Fler än

10*

0,33

ä

Lika många

-50

Värmdö

9,0

ä

Fler än

8

0,57

ä

Fler än

-17

Österåker

9,8

à

Fler än

16

0,51

ä

Fler än

45*

Enköping

10,2

à

Färre än

2*

0,57

æ

Fler än

-18*

Heby

12,1

à

Färre än

1*

0,80

à

Lika många

Håbo

8,3

à

Färre än

2*

0,52

ä

Fler än

i.u.

Södertälje

Upplands-Bro Vallentuna

i.u. 7*

-9* 7*

-5* -37

Uppsala län

Knivsta Tierp Uppsala

6* 86

6,9

à

Färre än

0,57

à

Fler än

i.u.

11,0

à

Färre än

-15

0,83

ä

Fler än

13*

8,0

à

Färre än

-15

0,59

ä

Fler än

Älvkarleby

10,8

à

Färre än

-15

1,28

æ

Fler än

24

Östhammar

9,9

æ

Färre än

-16

0,47

ä

Färre än

-32*

66 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

7*

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

8,6

Jämfört m förra årets rapport

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

16,3

à

Lika många

10

52,3

à

Färre än

-25

62

9

5,1

æ

Lika många

6

55,6

à

Fler än

-19

15

10

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare 1,7–19,4

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

40%

36,8

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde

-31%

6,6

à

Fler än

48

30,4

à

Lika många

-19

47

-5

14,3

æ

Lika många

20

48,5

æ

Färre än

-29

94

20

13,6

à

Fler än

11

60,2

à

Lika många

-23

56

7

11,9

à

Lika många

24

57,3

à

Fler än

-16

67

9

5,0

æ

Färre än

40

33,5

à

Färre än

-28

39

0

7,5

à

Lika många

20

42,8

à

Lika många

-16

27

3

12,3

à

Fler än

44

42,1

à

Fler än

-29

250

-9

5,8

ä

Lika många

33*

30,3

à

Fler än

-34

40

-24

13,6

ä

Fler än

55

43,6

à

Fler än

-27

193

2

8,6

æ

Fler än

25*

39,3

à

Fler än

-22

23

5

16,9

æ

Lika många

53

66,4

à

Fler än

-31

126

15

8,8

æ

Färre än

22

49,0

à

Lika många

-21

35

17

12,5

à

Lika många

57,6

à

Lika många

-34

85

6

19,4

à

Fler än

19

96,4

ä

Lika många

-11

201

18

14,8

à

Lika många

16

64,0

à

Lika många

109

13

16,5

à

Färre än

33

49,5

à

Färre än

-44

209

24

9,0

à

Lika många

34

36,0

à

Lika många

-45

43

3

6,4

à

Lika många

18*

38,1

à

Lika många

-32

29

2

14,4

à

Lika många

22*

47,2

æ

Lika många

-38

45

54

8*

0*

11,0

æ

Färre än

11*

42,3

à

Färre än

-17

191

-99

8,0

à

Lika många

21

27,5

æ

Färre än

-48

19

8

5,9

ä

Fler än

18*

26,5

à

Lika många

-46

37

-8

8,6

à

Lika många

57

43,6

à

Fler än

-11

55

-7

8,3

æ

Lika många

18

37,9

à

Lika många

-42

68

-6

10,3

æ

Fler än

40

40,6

æ

Lika många

-27

113

14

14,7

à

Fler än

255

31,5

à

Färre än

-26

230

12

9,1

æ

Fler än

27

32,8

à

Lika många

-36

31

16

4,5

æ

Färre än

i.u.

19,7

æ

Färre än

i.u.

2

2

11,0

à

Fler än

103

33,7

à

Färre än

-24

154

-5

10,1

æ

Färre än

i.u.

45,0

à

Färre än

i.u.

36

18

11,0

à

Fler än

151

31,9

æ

Färre än

-40

152

12

8,6

à

Fler än

47

24,7

à

Färre än

-46

49

20

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 67

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4 A1. Personskador

Eskilstuna

11,3

à

Lika många

Flen

10,3

à

Färre än

Gnesta

10,4

à

Färre än

Min–Max Median

6,9–22,0

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

0,65

Jämfört m förra årets rapport

11,9

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

A2. Utvecklade bränder i byggnad

-9*

0,59

à

Lika många

-20*

0,75

à

Lika många

-3*

-1*

0,64

à

Fler än

18*

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

2%

Avvikelse från modell­ beräknat värde

-11%

Södermanlands län

Katrineholm

-18*

9,7

æ

Färre än

-1*

0,60

à

Färre än

17

Nyköping

11,1

à

Färre än

-3*

0,36

à

Färre än

-28

Oxelösund

12,3

à

Färre än

10*

0,35

æ

Färre än

-56

Strängnäs

9,5

æ

Färre än

-19*

0,69

æ

Fler än

5

Trosa

9,3

æ

Färre än

2*

0,37

à

Färre än

-38

Vingåker

8,0

æ

Färre än

-30*

0,57

ä

Färre än

-40*

Boxholm

11,7

à

Färre än

15*

0,70

æ

Färre än

-41*

Finspång

12,0

à

Lika många

6*

0,53

æ

Färre än

-21

Kinda

11,8

à

Färre än

183

0,61

æ

Färre än

-29*

9,6

à

Lika många

143

0,37

à

Färre än

-23

Mjölby

10,3

æ

Färre än

5

0,59

ä

Färre än

-15*

Motala

10,7

à

Färre än

-19

0,46

æ

Färre än

-22

Norrköping

10,4

à

Lika många

-11

0,58

ä

Lika många

-11

Söderköping

9,6

à

Färre än

-8

0,61

ä

Fler än

-11*

Vadstena

10,9

æ

Färre än

-7*

0,59

æ

Färre än

i.u.

Valdemarsvik

13,7

à

Lika många

18

0,79

ä

Färre än

-12*

Ydre

12,7

à

Färre än

-17

0,37

æ

Färre än

-56*

Åtvidaberg

11,6

à

Färre än

214

0,49

æ

Färre än

10

9,1

à

Färre än

-26

1,47

ä

Fler än

76*

Aneby

14,3

à

Fler än

-2*

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

Eksjö

13,7

à

Fler än

-8

0,77

æ

Fler än

-10*

Gislaved

11,7

à

Lika många

0*

0,66

æ

Lika många

-1

Gnosjö

11,7

à

Lika många

1*

0,60

ä

Färre än

-24*

Habo

10,8

à

Lika många

8

0,49

ä

Lika många

-42*

Jönköping

12,0

à

Fler än

6*

0,47

ä

Lika många

-19

Mullsjö

11,9

ä

Färre än

13*

0,61

ä

Lika många

-45*

Nässjö

14,2

à

Fler än

3*

0,66

ä

Lika många

45

Sävsjö

13,1

à

Fler än

0,80

à

Fler än

14*

Östergötlands län

Linköping

Ödeshög Jönköpings län

68 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

-5

1,7–19,4 8,6

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring. 40%

36,8

Jämfört m förra årets rapport

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

-31%

17,1

æ

Fler än

35

56,8

à

Lika många

-32

244

16

16,7

à

Fler än

81

54,3

æ

Fler än

-22*

197

26

8,3

æ

Fler än

41

31,9

æ

Lika många

-29

81

1

15,0

à

Fler än

89

54,5

æ

Fler än

-12*

134

48

12,1

æ

Fler än

50

57,8

à

Fler än

2*

162

27

11,0

æ

Lika många

23

49,0

à

Fler än

192

42

10

10,7

æ

Fler än

62

44,1

à

Fler än

-40

93

53

9,5

æ

Fler än

106

37,4

à

Fler än

-25

51

35

14,6

à

Fler än

180

46,9

à

Fler än

52

60

5,0

à

Färre än

34*

22,1

ä

Färre än

-54

44

-8

9,0

æ

Fler än

42

30,2

à

Lika många

-29

132

16

4,1

æ

Färre än

-9*

20,2

æ

Färre än

-52

20

14

8,7

æ

Färre än

11*

48,2

à

Färre än

-36

63

7

7,1

æ

Färre än

13*

36,6

æ

Lika många

-43

69

10 15

16*

8,7

æ

Färre än

29

30,5

à

Färre än

-55

83

13,1

à

Lika många

35

55,9

à

Lika många

-28

169

7

4,9

à

Färre än

48

26,9

à

Lika många

-28

18

-3

7,8

æ

Fler än

-7*

25,3

æ

Lika många

-57

72

51

7,4

æ

Lika många

64

31,6

à

Färre än

-42

185

0

1,7

æ

Färre än

23*

19,6

æ

Lika många

-37

1

2

4,1

æ

Färre än

33

19,1

æ

Färre än

-57

13

6

7,2

à

Fler än

-2*

37,8

æ

Fler än

-37

50

9

8,5

à

Fler än

134

33,5

à

Fler än

-22

i.u.

i.u.

8,6

à

Fler än

29

41,1

æ

Fler än

-38

242

-16

7,5

æ

Lika många

31*

28,9

æ

Färre än

-36

111

-2

7,9

ä

Fler än

72

27,0

ä

Lika många

-23

108

-24

3,4

æ

Färre än

72

18,4

à

Färre än

-35

6

0

9,1

à

Färre än

11

43,6

æ

Färre än

-37

164

-19

6,5

ä

Lika många

-8*

20,3

æ

Färre än

-63

65

-20

11,3

ä

Fler än

128

46,2

æ

Fler än

-16*

273

-14

8,0

à

Fler än

12

35,1

æ

Lika många

-45

190

-23

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 69

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4

Min–Max

6,9–22,0

Median

11,9

Tranås

12,8

æ

Vaggeryd

11,8

à

Vetlanda

13,0

à

Värnamo

11,3

à

A2. Utvecklade bränder i byggnad Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

2%

0,65

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A1. Personskador

Färre än

2*

0,42

à

Färre än

-7*

Lika många

12*

0,89

æ

Fler än

-7*

Fler än

-5

0,65

æ

Lika många

-21*

Färre än

-4

0,55

æ

Lika många

-34*

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

Avvikelse från modell­ beräknat värde

-11%

Kronobergs län Alvesta

13,2

æ

Fler än

9

0,77

ä

Fler än

Lessebo

14,0

à

Fler än

8*

0,54

æ

Färre än

28*

Ljungby

11,1

à

Färre än

-2*

0,52

æ

Färre än

Markaryd

11,3

à

Färre än

2*

0,81

ä

Lika många

Tingsryd

15,6

à

Fler än

22

1,07

à

Fler än

Uppvidinge

15,9

æ

Fler än

15

0,32

æ

Färre än

-63

Växjö

12,6

à

Fler än

13

0,48

æ

Färre än

-14*

Älmhult

10,1

à

Färre än

-3*

1,02

à

Fler än

82

Borgholm

15,8

à

Fler än

19

0,91

æ

Lika många

52*

Emmaboda

15,6

ä

Fler än

0,89

æ

Fler än

Hultsfred

14,4

à

Fler än

13

1,45

æ

Fler än

18*

Högsby

14,4

à

Fler än

16

1,16

æ

Fler än

-15*

Kalmar

13,7

à

Fler än

10*

0,39

ä

Färre än

-30*

Mönsterås

14,7

à

Fler än

26

1,11

æ

Fler än

-22*

Mörbylånga

13,3

à

Fler än

0,51

à

Färre än

-20

Nybro

15,7

à

Fler än

13

0,77

ä

Lika många

6*

Oskarshamn

12,3

à

Lika många

21

0,70

à

Fler än

-3*

Torsås

16,1

æ

Fler än

12

0,68

ä

Färre än

-32*

Vimmerby

12,9

æ

Färre än

21

0,72

æ

Lika många

Västervik

14,3

à

Fler än

10

0,57

ä

Färre än

-22*

14,7

à

Fler än

4

0,65

à

Färre än

-14*

Karlshamn

10,2

ä

Färre än

10*

0,62

ä

Lika många

19*

Karlskrona

11,1

ä

Färre än

36

0,59

à

Fler än

Olofström

8,8

ä

Färre än

-3*

0,65

ä

Färre än

Ronneby

11,8

à

Färre än

38

0,59

à

Färre än

2*

Sölvesborg

10,5

ä

Färre än

13*

0,60

à

Färre än

1*

-36 6* -10 0*

Kalmar län 8*

4*

-35

5*

Gotlands län Gotland Blekinge län

70 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

8* -30

A3. Anmälda våldsbrott

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott

10,2

à

4,6

ä

6,0

æ

Lika många

6,7

ä

Lika många

34

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare 1,7–19,4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

40%

36,8

Jämfört m förra årets rapport

8,6

Jämfört m förra årets rapport

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde A1–A4

Fler än

81

39,5

à

Fler än

-48

198

10

Färre än

33*

34,0

æ

Fler än

-18*

59

-18

2*

28,9

æ

Färre än

-46

110

14

35,7

æ

Lika många

-26

86

-20

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde

-31%

7,9

æ

Fler än

49

41,5

æ

Fler än

-21

204

32

8,2

à

Lika många

89

49,0

æ

Fler än

28

232

-15

21

6,0

ä

Färre än

6,4

à

Färre än

7,2

à

Lika många

52

40,3

æ

Fler än

7,8

à

Lika många

63

38,8

à

Fler än

9,7

à

Lika många

30

50,4

à

Lika många

4,7

à

Färre än

-20

35,4

æ

Lika många

11,2

æ

Fler än

45,4

à

Fler än

8,9

æ

Fler än

125

62,6

à

Fler än

11,4

à

Fler än

32

42,2

æ

Fler än

10,2

à

Lika många

112

48,3

à

Fler än

10,3

æ

Lika många

17

46,0

æ

Lika många

8,5

à

Fler än

46

26,2

æ

4,2

ä

Färre än

55

18,4

æ

7,7

à

Färre än

37

41,7

7,3

æ

Lika många

14*

26,7

5,8

æ

Färre än

27

31,5

6,5

à

Lika många

10

9,1

à

Lika många

38

10,2

æ

Lika många

16

2*

6*

44,7

à

Fler än

-14

71

-14

56,1

à

Fler än

-12

116

-28

-27

261

-26

-18

221

26

-31

210

-5

-19

33

2

3*

285

-4

13*

280

-6

279

-2

-38 20*

278

-3

-30

239

-14

Färre än

-26

236

-8

Färre än

-20

32

-19

æ

Fler än

-22

264

-34

æ

Färre än

-42

118

8

ä

Lika många

-20

189

17

30,2

æ

Lika många

-31

124

8

33,1

à

Färre än

-36

234

-20

35,7

æ

Färre än

-45

265

7

8,0

æ

Färre än

30

39,6

à

Lika många

-15*

79

-26

7,9

à

Färre än

-4*

39,2

à

Färre än

-27

115

-43

5,5

à

Färre än

-10*

30,0

æ

Färre än

-42

16

-4

8,2

æ

Färre än

21

39,3

æ

Färre än

-12*

142

-27

7,4

à

Lika många

19*

53,6

à

Fler än

-10

95

-28

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 71

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4

Min–Max Median

6,9–22,0 11,9

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A2. Utvecklade bränder i byggnad Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring. 2%

0,65

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A1. Personskador

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring. -11%

Skåne län Bjuv

11,8

ä

Fler än

15*

0,61

æ

Färre än

-22*

Bromölla

12,0

à

Lika många

-5*

0,81

ä

Fler än

-25

Burlöv

10,1

à

Färre än

5

0,71

ä

Lika många

-26

Båstad

12,0

à

Lika många

2

0,54

ä

Lika många

-50

9,5

à

Färre än

-2*

0,57

æ

Lika många

-3*

Helsingborg

11,9

à

Fler än

0*

0,73

æ

Fler än

10

Hässleholm

10,8

à

Färre än

0,58

à

Färre än

-17*

Höganäs

11,5

à

Lika många

2*

0,76

ä

Fler än

5*

Hörby

10,8

à

Färre än

0*

0,67

ä

Lika många

-7*

Höör

11,4

à

Fler än

0,45

æ

Färre än

-48

Klippan

11,8

à

Lika många

4*

0,62

æ

Färre än

-36*

Kristianstad

11,4

à

Lika många

-3*

0,45

à

Färre än

-34

8,2

à

Färre än

4*

0,42

ä

Lika många

-21

11,5

à

Lika många

0*

0,76

æ

Fler än

Eslöv

Kävlinge Landskrona

-13

10

-2*

Lomma

8,2

æ

Färre än

-1*

0,30

æ

Lika många

2*

Lund

8,0

à

Färre än

1*

0,38

à

Färre än

-2*

Malmö

9,8

à

Lika många

Osby

11,5

à

Färre än

Perstorp

11,8

à

Lika många

Simrishamn

14,5

à

Fler än

Sjöbo

11,8

à

Lika många

Skurup

10,0

à

Färre än

7,8

à

Färre än

Svalöv

11,1

à

Svedala

9,0

à

Tomelilla

10,9

Trelleborg

Staffanstorp

Vellinge

-12

0,69

æ

Lika många

-7*

-6*

0,89

æ

Fler än

31

7*

1,40

ä

Fler än

-2*

0,70

æ

Lika många

-17*

0*

0,93

æ

Fler än

-15*

-2*

0,65

æ

Lika många

35

-1*

0,28

ä

Färre än

Lika många

6

0,68

à

Lika många

Färre än

0*

0,52

ä

Fler än

æ

Färre än

-9*

0,70

æ

Färre än

11,2

à

Lika många

13

0,56

ä

Lika många

28 -32*

23

0* -30 22* 4*

9,6

à

Lika många

15

0,25

ä

Färre än

Ystad

12,7

à

Lika många

13*

0,70

æ

Fler än

Åstorp

10,1

æ

Färre än

9

0,45

ä

Färre än

-51

Ängelholm

11,5

à

Lika många

5

0,40

ä

Färre än

-29

Örkelljunga

12,0

à

Färre än

17

0,86

æ

Lika många

16*

Östra Göinge

11,7

à

Färre än

0,68

à

Färre än

3

72 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

2*

26*

1,7–19,4 8,6

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

40%

36,8

Jämfört m förra årets rapport

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

-31%

11,1

æ

Fler än

58

42,2

æ

Lika många

-37

200

-6

7,8

à

Lika många

25

36,5

à

Fler än

-37

149

-15

11,5

æ

Färre än

35

71,8

à

Fler än

-21

157

-2

6,9

à

Lika många

-4*

56,1

à

Fler än

-31

130

-33

11,5

æ

Fler än

30

49,0

à

Fler än

-17

98

23

14,9

à

Fler än

27

77,3

à

Fler än

-34

269

4

10,4

à

Fler än

70

53,6

à

Fler än

-18

151

3

3,9

à

Färre än

-18*

32,8

à

Färre än

-39

30

-9

10,9

æ

Fler än

45

49,0

à

Fler än

-14

163

-16

10,0

à

Fler än

11

47,2

ä

Fler än

-25

153

7

11,3

à

Fler än

44

55,5

à

Fler än

-38

223

16

11,7

à

Lika många

49

56,6

à

Lika många

-17

187

12

6,5

æ

Fler än

33

46,3

à

Fler än

-20

17

9

13,2

æ

Lika många

7*

80,5

à

Fler än

-30

253

8

3,1

à

Lika många

15*

36,1

à

Fler än

-23

3

-2

8,2

æ

Färre än

5*

69,6

à

Lika många

-18

24

19

16,0

æ

Lika många

9

91,1

à

Lika många

-22

180

31

7,9

ä

Fler än

69

44,2

à

Fler än

-18

147

-19

14,1

æ

Lika många

153

58,9

à

Fler än

-22

267

1

6,7

à

Färre än

39

32,0

æ

Färre än

-33

183

-6

42

9,0

æ

Fler än

33,8

æ

Färre än

-43

165

21

7,8

à

Lika många

8*

35,9

à

Lika många

-38

70

4

5,8

æ

Lika många

29*

40,7

à

Fler än

-11

9

0

11,0

à

Fler än

159

54,2

ä

Fler än

-12*

184

-10

4,9

æ

Lika många

14

37,9

à

Fler än

-27

12

2

9,5

à

Fler än

40,7

æ

Lika många

-38

141

56

9,1

æ

Lika många

26

43,2

à

Lika många

-38

139

12

3,9

æ

Lika många

45

37,2

à

Fler än

7

1

8,1

à

Fler än

24

41,5

æ

Fler än

-31

188

8

13,4

à

Fler än

73

56,0

æ

Fler än

-35

136

33

7,1

æ

Lika många

19

47,9

à

Fler än

-39

103

-2

9,0

à

Fler än

83

59,0

à

Fler än

-25

211

13

9,7

ä

Fler än

178

33,0

à

Lika många

-17

156

-23

4*

-1*

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 73

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4

Min–Max Median

6,9–22,0 11,9

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A2. Utvecklade bränder i byggnad Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

0,65

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A1. Personskador

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

2%

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring. -11%

Hallands län Falkenberg

12,0

æ

Lika många

-11

0,63

à

Fler än

Halmstad

11,4

à

Lika många

-7

0,58

à

Fler än

-18

Hylte

13,2

à

Fler än

0,96

ä

Fler än

-19*

Kungsbacka

10,0

à

Lika många

0,29

æ

Lika många

-31

Laholm

11,2

à

Färre än

0,85

æ

Fler än

Varberg

13,4

à

Fler än

0,52

à

Lika många

Ale

10,9

à

Fler än

-4*

0,41

ä

Färre än

-1*

Alingsås

11,2

à

Lika många

24

0,42

æ

Färre än

-27*

Bengtsfors

12,2

à

Färre än

-8*

0,90

æ

Lika många

50

Bollebygd

10,6

à

Lika många

0

0,35

æ

Färre än

-40*

Borås

11,8

à

Fler än

5

0,53

à

Lika många

5*

Dals-Ed

9,4

à

Färre än

-20

0,92

æ

Färre än

16*

Essunga

11,9

æ

Färre än

1*

0,67

æ

Färre än

Falköping

13,9

à

Fler än

6*

0,53

à

Färre än

-25

Färgelanda

11,9

à

Färre än

-10

0,76

ä

Färre än

-61

Grästorp

12,9

ä

Fler än

-7

0,77

æ

Lika många

-36*

Gullspång

13,9

æ

Lika många

-1*

1,21

à

Fler än

-4*

Göteborg

Lika många

0,48

à

Lika många

-32

0,79

ä

Fler än

81 53

0* -10 0* -15

-18*

16* -28

Västra Götalands län

9,3

à

Götene

11,5

à

Färre än

Herrljunga

13,1

à

Fler än

24

1,08

ä

Fler än

Hjo

13,7

à

Fler än

-6*

0,68

à

Lika många

9,3

à

Fler än

-5

0,26

æ

Färre än

-46

Karlsborg

14,6

à

Lika många

13

0,59

æ

Färre än

24

Kungälv

11,2

à

Fler än

3*

0,46

à

Fler än

8,9

à

Färre än

2*

0,33

æ

Lika många

-26*

Lidköping

11,0

à

Färre än

-1*

0,67

ä

Fler än

46

Lilla Edet

11,4

æ

Lika många

-10*

1,16

æ

Fler än

-18*

Lysekil

11,8

à

Färre än

12*

0,49

ä

Färre än

-17*

Mariestad

13,8

à

Lika många

13

0,90

æ

Fler än

10

Mark

11,6

à

Lika många

16

0,46

à

Färre än

-42

Mellerud

12,3

ä

Färre än

-3

1,08

à

Lika många

i.u.

Munkedal

10,2

æ

Färre än

-20

0,65

æ

Färre än

-7*

9,3

à

Lika många

-12

0,39

à

Lika många

2*

Härryda

Lerum

Mölndal

74 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

-18

-65

6*

20*

5*

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare 1,7–19,4

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

40%

36,8

Jämfört m förra årets rapport

8,6

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

-31%

9,9

æ

Fler än

38

50,9

æ

Fler än

-35

205

11,7

æ

Fler än

33

56,0

à

Fler än

-37

203

32 17

9,4

à

Fler än

89

41,0

ä

Fler än

-26

247

-38

5,0

æ

Lika många

15

30,1

à

Lika många

-43

14

10

7,3

æ

Lika många

48

51,5

æ

Fler än

-23

128

9

7,2

æ

Fler än

15*

40,2

à

Fler än

-38

174

1

6,3

à

Färre än

66

40,4

à

Fler än

-32

64

-3

8,3

à

Lika många

45

35,3

æ

Lika många

-48

99

1

7,0

æ

Lika många

85

33,2

ä

Lika många

-22

129

6

3,5

ä

Färre än

-1*

28,1

à

Fler än

-38

10

-5

10,3

à

Färre än

11

39,8

à

Färre än

-38

176

-19

6,4

ä

Lika många

82

35,6

æ

Lika många

46

3

9,8

à

Fler än

164

32,6

à

Lika många

-42

170

45

8,6

à

Lika många

74

36,1

à

Färre än

-33

215

-35

5,4

æ

Färre än

119

36,1

æ

Fler än

-10*

78

-5

5,5

à

Färre än

11*

35,2

æ

Fler än

-38

107

-51

8,6

ä

Färre än

35*

39,7

à

Lika många

-37

255

-23

13,9

à

Färre än

-7*

82,3

à

Lika många

-31

121

17

5,3

ä

Färre än

65

25,5

à

Färre än

-23

54

-14

6,6

ä

Lika många

71

33,7

ä

Fler än

-26

159

-66

5,2

à

Färre än

54

22,7

à

Färre än

-40

75

-17

6,2

ä

Färre än

93

42,6

ä

Fler än

-20

21

-1

3,2

æ

Färre än

7

23,4

à

Färre än

-52

22

1

6,2

æ

Färre än

13

47,3

à

Fler än

-37

77

10

5,3

æ

Färre än

30,4

à

Lika många

-48

11

0

7,7

æ

Färre än

23

40,2

à

Fler än

-37

114

5

8,4

à

Färre än

75*

37,7

ä

Fler än

-37

150

13

8,9

ä

Färre än

86

47,5

à

Fler än

-21

158

-51

8,4

à

Färre än

39

42,2

æ

Fler än

-31

248

0

7,2

à

Lika många

43

31,7

à

Färre än

-50

91

-16

8,5

æ

Lika många

49

44,2

æ

Fler än

-20

207

-42

6,0

à

Färre än

33

42,0

à

Fler än

-22

60

5

7,2

ä

Färre än

26

52,4

ä

Fler än

-27

48

2

0*

-1*

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 75

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Median

11,9

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

A2. Utvecklade bränder i byggnad

Orust

11,5

à

Lika många

-8

0,51

ä

Färre än

Partille

9,4

à

Lika många

-10

0,35

à

Färre än

-38

Skara

13,4

à

Fler än

5

0,85

ä

Fler än

104

Skövde

12,1

à

Fler än

-2*

0,40

æ

Färre än

-32

Sotenäs

12,3

à

Färre än

-9

0,67

ä

Lika många

-37*

Stenungsund

11,1

à

Fler än

0,50

æ

Fler än

-5*

Strömstad

9,9

à

Färre än

-15

0,95

æ

Fler än

78

Svenljunga

13,7

ä

Fler än

18

0,91

à

Fler än

30

Tanum

11,5

à

Färre än

-12

0,68

à

Färre än

-17

Tibro

12,9

æ

Lika många

-3*

0,59

æ

Färre än

26*

Tidaholm

12,5

à

Färre än

-5

0,80

ä

Lika många

-30*

Tjörn

11,9

à

Lika många

8

0,38

ä

Färre än

-42

Tranemo

12,7

ä

Lika många

21

0,49

æ

Färre än

-12*

Trollhättan

10,7

à

Lika många

-11

0,49

à

Färre än

8*

Töreboda

15,3

à

Fler än

8

0,81

ä

Färre än

21*

Uddevalla

10,5

à

Färre än

-19

0,44

ä

Färre än

Ulricehamn

12,1

à

Lika många

13

0,43

æ

Färre än

Vara

12,4

à

Lika många

1*

1,24

ä

Fler än

Vårgårda

10,7

à

Färre än

20*

0,57

à

Färre än

-53

Vänersborg

11,0

à

Färre än

-7

0,42

æ

Färre än

-27*

Åmål

11,3

à

Färre än

-3*

0,79

æ

Färre än

-18*

9,9

æ

Färre än

0,40

ä

Lika många

-10*

Arvika

13,3

à

Fler än

19*

0,41

ä

Färre än

-54

Eda

12,7

à

Lika många

17

1,06

à

Fler än

-8*

Filipstad

15,1

ä

Fler än

32

1,26

æ

Fler än

-11*

Forshaga

11,6

à

Färre än

-10*

Grums

12,0

à

Lika många

Hagfors

14,0

à

9,0

æ

Karlstad

10,6

à

Färre än

Kil

10,7

à

Färre än

Kristinehamn

12,5

à

Lika många

Munkfors

16,7

à

Fler än

Storfors

13,3

à

Fler än

Min–Max

Öckerö

6,9–22,0

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

2%

1*

-12

0,65

Jämfört m förra årets rapport

A1. Personskador

Avvikelse från modell­ beräknat värde

-11% -30

-8* -24 4*

Värmlands län

Hammarö

76 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

0,65

à

Lika många

13

8*

1,04

ä

Fler än

Fler än

27

1,04

à

Fler än

Färre än

-13

0,44

à

Lika många

-37

0,36

æ

Färre än

-28

0,43

ä

Färre än

-53

0,62

æ

Färre än

-34

33

1,55

æ

Fler än

-9*

15

0,64

æ

Färre än

-20*

4* 12 7*

5* 5*

1,7–19,4 8,6

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

40%

36,8

Jämfört m förra årets rapport

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

-31%

4,9

ä

Färre än

44*

29,2

à

Lika många

-36

42

6,9

à

Färre än

42

52,2

à

Fler än

-26

41

-25 10

10,0

æ

Färre än

67

48,0

à

Fler än

-40

262

-10

10,4

ä

Lika många

32

39,0

æ

Färre än

-37

171

1

7,7

à

Lika många

46

44,5

æ

Fler än

-16

167

-31

7,0

æ

Lika många

44

38,2

à

Fler än

-39

89

0

9,7

à

Lika många

14

52,1

æ

Lika många

-28

122

-9

8,4

à

Fler än

60

35,6

æ

Fler än

-35*

229

-27

6,2

à

Färre än

29

47,2

à

Fler än

-11

100

-23

7,4

ä

Färre än

66

28,7

à

Färre än

-46

131

0

11,2

ä

Fler än

100

33,0

æ

Lika många

-31

220

-36

4,4

æ

Färre än

67

25,8

ä

Färre än

-17

28

9

5,1

à

Färre än

27

28,5

æ

Lika många

-35

66

-11

12,2

à

Lika många

68

45,1

à

Färre än

-22

148

-9

8,8

æ

Lika många

53

35,0

à

Färre än

-45

266

0

8,8

à

Färre än

13*

54,3

à

Fler än

-33

105

-11

6,2

ä

Färre än

47

33,5

à

Lika många

-30

84

-20

6,6

æ

Färre än

71

34,3

æ

Lika många

-38

140

2

7,8

à

Lika många

85

30,3

æ

Färre än

-47

76

5

8,2

à

Färre än

49

37,2

à

Lika många

-39

92

-12

9,3

à

Lika många

45

34,8

à

Färre än

-34

143

-32

3,2

ä

Färre än

30

15,7

ä

Färre än

-39

4

-2

9,7

æ

Lika många

74

40,1

à

Lika många

-24

206

-3

10,2

à

Lika många

214

49,6

æ

Lika många

17

252

-8

12,6

à

Lika många

144

47,7

ä

Fler än

-14

286

-8

9,3

æ

Fler än

85

25,3

ä

Färre än

-42

123

-15

8,2

à

Färre än

65

38,1

ä

Fler än

-27

172

-22

8,2

à

Färre än

16

29,2

à

Färre än

-43

218

-26

3,7

æ

Lika många

-13*

17,0

à

Färre än

-47

5

2

9,3

æ

Lika många

29

51,0

à

Lika många

-29

104

1

5,3

ä

Färre än

90

28,3

à

Färre än

-31

34

-12

-37

238

11

11,1

æ

Fler än

74

48,2

æ

Fler än

9,9

æ

Fler än

95

25,2

æ

Lika många

9,8

æ

Fler än

54

32,4

æ

Lika många

14* -36

277

3

217

37

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 77

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4 A1. Personskador

Median

11,9

Sunne

12,2

à

Lika många

Säffle

11,9

à

Färre än

4*

Torsby

12,8

à

Färre än

Årjäng

12,6

à

Lika många

Askersund

11,4

à

Färre än

Degerfors

13,6

æ

Fler än

26

Hallsberg

11,0

æ

Färre än

Hällefors

13,5

à

Färre än

Karlskoga

13,0

à

Lika många

Kumla

10,2

à

Laxå

13,5

Lekeberg

10,1

Lindesberg Ljusnarsberg

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

2%

0,65

Jämfört m förra årets rapport

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

A2. Utvecklade bränder i byggnad

12

0,79

æ

Färre än

1,02

æ

Fler än

19

9*

1,18

à

Fler än

-39

15*

0,64

æ

Färre än

-11*

0*

0,87

à

Fler än

-12*

0,63

æ

Färre än

-35*

1

0,79

æ

Fler än

-22*

5*

0,71

æ

Färre än

-36*

17

0,84

ä

Fler än

80

Färre än

1

0,47

à

Färre än

-38

à

Färre än

12

0,90

æ

Lika många

-28*

à

Färre än

-9

0,55

æ

Färre än

-55

11,4

à

Färre än

-11

0,75

æ

Fler än

16,3

à

Fler än

0,48

æ

Färre än

-66

Nora

10,9

à

Färre än

-20

0,45

æ

Färre än

-43*

Örebro

10,0

à

Färre än

-8

0,51

à

Lika många

-5*

Arboga

12,1

à

Färre än

28*

0,57

à

Färre än

-22

Fagersta

12,2

à

Lika många

3*

0,66

ä

Fler än

-19*

Hallstahammar

12,7

à

Lika många

24

0,59

à

Färre än

-22

Kungsör

11,7

à

Färre än

45

0,74

æ

Fler än

40

Köping

12,2

à

Fler än

32

0,79

ä

Fler än

-1*

Norberg

13,4

ä

Fler än

22*

0,65

æ

Färre än

-4*

Sala

13,2

à

Fler än

22*

0,65

à

Färre än

-36*

Skinnskatteberg

12,9

à

Färre än

12

0,91

ä

Lika många

-12*

Surahammar

11,7

à

Färre än

27*

0,27

æ

Färre än

-51

Västerås

10,4

à

Lika många

7*

0,46

æ

Lika många

-16*

Avesta

12,7

à

Lika många

11*

0,77

à

Fler än

-24*

Borlänge

11,9

à

Fler än

0*

0,77

æ

Fler än

25

Falun

12,7

à

Fler än

3

0,52

æ

Lika många

Gagnef

12,7

à

Fler än

4

0,56

ä

Färre än

0*

Hedemora

12,8

à

Fler än

6

0,77

æ

Fler än

-4*

Min–Max

6,9–22,0

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

Avvikelse från modell­ beräknat värde

-11% -22

Örebro län

6*

26*

Västmanlands län

Dalarnas län

78 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

7*

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott

8,6

Jämfört m förra årets rapport

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

6,3

æ

Färre än

24,3

à

Färre än

8,4

æ

Fler än

111

39,5

à

Fler än

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare 1,7–19,4

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

40% 27*

36,8

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

-31% -42 8*

87

3

173

43

9,1

æ

Fler än

62

28,0

à

Färre än

-26

194

-1

5,1

à

Färre än

26

37,9

à

Färre än

21

80

-12

10,5

ä

Fler än

82

31,9

à

Lika många

-38

166

-56

9,3

æ

Färre än

20

35,9

à

Fler än

-48

228

41

9,3

æ

Färre än

68

33,0

à

Färre än

-34

125

37

9,8

ä

Färre än

128

38,6

ä

Lika många

-21

245

-77

11,1

à

Fler än

34

44,7

à

Fler än

-41

260

2

11,0

à

Fler än

40

37,0

à

Lika många

-29

102

15

8,8

ä

Lika många

28

42,9

à

Fler än

-28

246

-15

5,5

æ

Lika många

24,6

à

Lika många

-34

26

7

10,7

æ

Fler än

68

30,9

æ

Färre än

-39

155

24

14,3

à

Fler än

87

47,5

æ

Fler än

-23

287

-1

5,1

æ

Färre än

30,7

à

Lika många

-30

38

22

12,7

æ

Lika många

21

63,5

à

Fler än

-37

135

18

-18

3*

8*

9,6

æ

Fler än

38

48,6

à

Fler än

-25

196

14,3

æ

Fler än

20

37,1

æ

Lika många

-54

243

20

10,2

à

Lika många

9

43,7

æ

Fler än

-36

225

-18

6,4

æ

Färre än

38*

25,9

æ

Färre än

-36

74

32

11,5

à

Lika många

19*

46,0

æ

Lika många

-39

240

-19

12,6

ä

Fler än

71*

36,7

æ

Fler än

-36

263

-62

12,3

æ

Fler än

39

38,5

æ

Lika många

-44

257

7

9,3

à

Fler än

23*

43,7

æ

Fler än

-23*

235

-17

9,0

æ

Fler än

44

31,3

æ

Lika många

-36

88

37

11,9

æ

Färre än

18

60,7

æ

Lika många

-36

144

22

10,5

à

Fler än

62

47,8

æ

Fler än

-26

251

-11

13,7

æ

Fler än

26

61,3

æ

Fler än

-34

259

8

9,5

à

Fler än

38

32,8

æ

Färre än

-39

182

8

5,4

ä

Fler än

119

20,1

ä

Färre än

-36

57

-19

12,3

æ

Fler än

101

40,4

æ

Fler än

-33

256

9

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 79

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4 A1. Personskador

11,9

Leksand

15,6

à

Ludvika

13,0

à

Malung-Sälen

15,1

ä

Mora

17,3

Orsa

18,2

Rättvik

17,8

ä

Smedjebacken

11,9

ä

Säter

12,7

à

Vansbro

15,6

à

Älvdalen

17,0

Bollnäs Gävle

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

2%

0,65

Jämfört m förra årets rapport

Median

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

A2. Utvecklade bränder i byggnad

Fler än

5

0,42

à

Färre än

Lika många

13

0,94

à

Fler än

-9*

Fler än

2

1,11

à

Fler än

-2*

à

Fler än

0*

0,90

ä

Fler än

42*

à

Fler än

9

0,73

æ

Färre än

-19*

Fler än

2

0,77

à

Färre än

-32

Färre än

16

0,81

ä

Fler än

Fler än

-3

0,83

ä

Fler än

-2*

Fler än

-4*

1,33

æ

Fler än

60

æ

Fler än

-2*

1,03

æ

Lika många

-6*

9,5

à

Färre än

-20

0,60

ä

Färre än

-13

9,6

à

Färre än

-26

0,50

à

Lika många

-18

Hofors

11,0

à

Färre än

-19*

0,70

æ

Lika många

-32

Hudiksvall

13,0

à

Fler än

-10

0,64

ä

Lika många

-28

Ljusdal

12,8

à

Färre än

-12*

0,86

æ

Lika många

-7*

Nordanstig

13,9

à

Lika många

-10*

1,09

ä

Fler än

13*

Ockelbo

11,9

à

Färre än

-14*

1,60

ä

Fler än

124*

Ovanåker

9,5

à

Färre än

-7*

1,02

ä

Lika många

39*

Sandviken

9,9

æ

Färre än

-29

0,73

à

Fler än

16*

Söderhamn

12,9

à

Lika många

8

0,64

æ

Färre än

17*

Härnösand

11,6

à

Färre än

-12

0,83

à

Fler än

-13*

Kramfors

14,2

ä

Fler än

-11

1,26

à

Fler än

9*

Sollefteå

15,1

æ

Fler än

-14

0,93

à

Lika många

-18*

Sundsvall

12,0

à

Fler än

-11

0,65

æ

Fler än

-11*

Timrå

12,1

à

Fler än

-17

0,87

à

Fler än

8*

Ånge

13,8

à

Fler än

-18

1,07

ä

Fler än

-10*

Örnsköldsvik

12,3

ä

Lika många

-2

0,62

à

Fler än

-7*

Berg

14,9

à

Fler än

2*

1,06

æ

Fler än

40

Bräcke

15,6

à

Fler än

-1*

1,50

à

Fler än

59

Härjedalen

15,6

à

Fler än

-15*

1,26

æ

Fler än

47

Krokom

12,1

ä

Fler än

-17

0,57

æ

Lika många

Min–Max

6,9–22,0

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

Avvikelse från modell­ beräknat värde

-11% -40*

18*

Gävleborgs län

Västernorrlands län

Jämtlands län

80 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

9*

1,7–19,4 8,6

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

36,8

Jämfört m förra årets rapport

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

40%

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

-31%

5,6

æ

Färre än

14*

29,3

à

Lika många

-30

127

3

10,9

à

Fler än

57

31,4

æ

Färre än

-50

237

13

102

15,3

à

Fler än

61,0

æ

Fler än

-36

288

-3

6,9

à

Färre än

32*

28,4

à

Färre än

-45

254

-32

9,8

à

Färre än

72

29,1

ä

Färre än

-40

283

-7

9,8

à

Fler än

60

32,5

à

Lika många

-22

284

-13

8,0

à

Färre än

72

24,8

æ

Färre än

-52

119

-24

8,8

à

Fler än

77

29,1

à

Lika många

-46

179

-35

6,1

æ

Färre än

47

36,3

æ

Fler än

227

16

7,4

æ

Lika många

49

39,0

à

Fler än

-17

275

4

11,2

à

Fler än

132

31,2

à

Färre än

-29

73

12

11,9

æ

Lika många

32

51,4

à

Lika många

-36

106

12

8,7

æ

Fler än

85

33,6

æ

Fler än

-17*

120

39

7,6

æ

Färre än

56

28,0

æ

Färre än

-41

146

-3

6,9

æ

Färre än

20

28,9

à

Färre än

-41

133

40

5,7

æ

Färre än

33

21,9

æ

Färre än

-19*

112

-10

8,5

ä

Lika många

297

31,8

à

Lika många

-26*

168

-48

10*

3,8

æ

Färre än

29

20,2

à

Färre än

-40

8

2

8,0

à

Färre än

65

45,0

à

Lika många

-22

82

21

11,0

à

Färre än

71

44,2

à

Fler än

-36

249

2

13,5

æ

Fler än

89

36,6

à

Färre än

-38

219

19

10,2

à

Färre än

22

42,4

ä

Lika många

-31

274

-19

11,3

à

Fler än

62

43,2

æ

Fler än

-32

282

2

12,3

æ

Fler än

8

40,5

æ

Färre än

-41

226

27

10,2

ä

Fler än

36

29,5

æ

Färre än

-54

181

-10

7,4

à

Färre än

45*

25,3

ä

Färre än

-38

177

-48

7,8

æ

Lika många

58

25,0

æ

Färre än

-16

117

-34

8,9

ä

Lika många

207

21,7

à

Färre än

-28

224

-12

7,5

à

Färre än

65

24,5

æ

Färre än

-38

233

-4

7,4

à

Färre än

115

40,2

æ

Fler än

-17*

268

-12

5,0

æ

Färre än

61

15,5

æ

Färre än

-43

25

19

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 81

Bilaga 5. Tabeller

tabell 1. Indikatorer A1–A4 A1. Personskador

Median

11,9

Ragunda

19,4

à

Fler än

Strömsund

15,8

à

Fler än

-7

Åre

11,1

ä

Lika många

Östersund

13,4

à

Fler än

Bjurholm

22,0

ä

Fler än

36

Dorotea

17,4

æ

Fler än

Lycksele

16,2

à

Fler än

Malå

19,5

ä

Fler än

32

Nordmaling

17,5

ä

Fler än

14

Norsjö

14,9

à

Fler än

Robertsfors

15,8

ä

Skellefteå

14,9

à

Sorsele

19,5

Storuman

Min–Max

6,9–22,0

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

2%

0,65

Jämfört m förra årets rapport

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Jämfört m förra årets rapport

Antal sjuk­ husvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oav­ siktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare

A2. Utvecklade bränder i byggnad

3*

0,91

æ

Färre än

28*

0,77

ä

Färre än

-32*

-26

1,13

ä

Fler än

17*

-9

0,52

ä

Färre än

2*

Antal utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare 0,15–1,91

Avvikelse från modell­ beräknat värde

-11%

Västerbottens län 1,51

à

Fler än

7*

1,07

æ

Lika många

4*

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

0,31

i.u.

Färre än

i.u.

1,14

à

Fler än

-7*

6*

1,67

ä

Fler än

90*

Fler än

6*

0,79

æ

Lika många

-10*

Fler än

8

0,60

æ

Lika många

-18

à

Fler än

12

1,50

æ

Fler än

53

17,0

æ

Fler än

7

0,95

ä

Lika många

-27

Umeå

12,4

à

Fler än

4

0,43

æ

Färre än

-25*

Vilhelmina

13,6

à

Lika många

-12*

1,05

ä

Lika många

102

Vindeln

17,4

à

Fler än

7*

0,93

æ

Fler än

-17*

Vännäs

16,1

à

Fler än

-1*

0,43

æ

Färre än

-42*

Åsele

14,3

æ

Färre än

-26

0,79

à

Färre än

-31*

3* 4*

Norrbottens län Arjeplog

15,0

æ

Lika många

-10*

0,98

à

Lika många

21*

Arvidsjaur

12,7

à

Färre än

-14

0,93

æ

Fler än

40*

Boden

14,4

à

Fler än

22

0,76

æ

Fler än

Gällivare

15,0

à

Fler än

13

0,55

æ

Lika många

0*

Haparanda

11,7

à

Färre än

-8*

1,04

ä

Lika många

11*

Jokkmokk

13,0

à

Lika många

-5*

1,44

æ

Fler än

25*

Kalix

14,2

ä

Fler än

10*

0,95

æ

Fler än

-13*

Kiruna

10,6

à

Lika många

-18

0,71

æ

Fler än

-22*

Luleå

11,8

à

Fler än

14

0,60

æ

Lika många

-7*

Pajala

13,3

ä

Färre än

19*

1,91

æ

Fler än

14

Piteå

12,3

à

Lika många

5

0,78

à

Fler än

-10*

Älvsbyn

14,9

æ

Fler än

-1*

0,77

æ

Lika många

-21*

Överkalix

13,5

æ

Färre än

0,57

æ

Färre än

-56*

Övertorneå

16,1

ä

Fler än

1,19

ä

Lika många

93

82 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

-15 6*

-24

6,1

ä

8,0

ä

12,4 12,6

5,1 6,1

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare 1,7–19,4

Avvikelse från modell­ beräknat värde

A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Antal anmälda stöld- och tillgrepps­ brott per 1 000 invånare 14,7–96,4

Jämfört m förra årets rapport

8,6

Jämfört m förra årets rapport

A3. Anmälda våldsbrott

Avvikelse från modell­ beräknat värde

Sammanvägt värde A1–A4

Utveckling mellan tids­ perioderna 2001–2003 och 2011–2013. Förändring i procent. *Ej statistiskt signifikant förändring.

Sammanvägt värde

Placerings­ förändring jämfört med förra årets placering. (Positivt tal innebär förbättring, negativt tal innebär försämring.)

40%

36,8

-31%

Färre än

91

19,6

æ

Färre än

-52

214

-74

Färre än

77

21,9

à

Färre än

-41

212

-60

æ

Fler än

106

51,1

æ

Fler än

-30

222

-9

æ

Fler än

38

39,9

æ

Färre än

-33

258

0

æ

Färre än

341

15,9

à

Färre än

-24

175

-19

æ

Lika många

-12*

22,6

à

Lika många

-20

202

85

11,4

à

Fler än

59

36,0

à

Lika många

-24

i.u.

i.u.

4,1

æ

Färre än

73

17,2

æ

Färre än

-31

58

i.u.

5,3

æ

Färre än

15

18,5

à

Färre än

-34

137

-21

4,8

æ

Färre än

151

21,4

æ

Färre än

-22*

96

-18

3,8

ä

Färre än

67

20,5

æ

Färre än

53

-35

8,6

æ

Lika många

62

32,1

æ

Färre än

-36

241

4

5,6

à

Färre än

-21*

22,5

æ

Färre än

-51

231

-27

9,0

ä

Fler än

59

30,0

æ

Lika många

-21

276

-49

9,1

æ

Färre än

25

32,0

æ

Färre än

-33

145

25

9,4

æ

Lika många

100

24,6

æ

Färre än

-40

208

38

5,2

æ

Färre än

139

22,9

à

Färre än

-23

161

22

6,9

æ

Lika många

25

21,9

à

Färre än

-39

160

21

12,4

æ

Fler än

30

34,6

æ

Fler än

-30*

272

10

-5*

11,1

ä

Fler än

293

28,6

à

Fler än

-28

271

-14

7,4

æ

Fler än

325

26,9

æ

Lika många

-23*

138

23

14,8

æ

Fler än

116

40,1

æ

Fler än

-35

281

2

10,8

à

Fler än

40

34,2

à

Fler än

-21

270

0

11,1

æ

Lika många

11*

33,9

à

Färre än

-9

195

15

8,3

à

Lika många

80

30,1

æ

Fler än

-26

199

-11

8,6

æ

Fler än

40

25,3

æ

Färre än

-40

213

-13

9,6

à

Fler än

41

24,2

à

Färre än

-36

90

14

9,7

æ

Lika många

42

48,1

æ

Fler än

-33

186

12

5,5

ä

Fler än

49

14,7

à

Färre än

-18

61

-29

6,4

æ

Färre än

15

27,3

æ

Färre än

-51

101

-5

6,5

à

Färre än

69

28,1

æ

Färre än

-35

178

13

6,0

æ

Färre än

16*

23,5

æ

Färre än

-47

97

90

7,6

à

Lika många

62

20,6

à

Färre än

-17

216

-58

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 83

Bilaga 5. Tabeller

tabell 2. Indikatorer A5–A9

Min–Max Median

3,0–32,9 9,9

A6. Otrygghet och oro

A7. Information och utbildning

A8. Samverkan

Andel (%) individer som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av inbrott

Andel (%) individer som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av misshandel eller överfall

Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder per 1 000 invånare

43–72

24–52

3–200

57

36

37

Jämfört m förra årets rapport

Antal anmälda brott om skadegörelse per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A5. Anmälda brott om skadegörelse

Samverkar landstinget med kommunen om insatser i väntan på ambulans (IVPA)? Andel Ja = 92%

Stockholms län Botkyrka

20,2

æ

–

–

22

à

Ja

Danderyd

10,2

à

–

–

10

ä

Ja

Ekerö

15,4

ä

57

36

22

à

Ja

Haninge

19,3

æ

–

–

22

à

Ja

Huddinge

15,7

æ

–

–

22

à

Ja

Järfälla

12,9

æ

–

–

31

ä

Ja

Lidingö

9,5

à

–

–

10

ä

Ja

Nacka

14,3

æ

–

–

22

à

Ja

Norrtälje

13,3

à

56

39

21

à

Ja

Nykvarn

8,0

æ

–

–

22

à

Ja

Nynäshamn

18,5

à

–

–

22

à

Ja

Salem

16,3

æ

–

–

22

à

Ja

Sigtuna

32,9

æ

–

–

31

ä

Ja

Sollentuna

19,5

à

61

50

31

ä

Ja

Solna

17,5

à

–

–

10

ä

Nej

Stockholm

31,8

à

–

–

10

ä

Ja

Sundbyberg

18,6

à

–

–

10

ä

Ja

Södertälje

22,6

à

–

–

22

à

Ja

Tyresö

19,0

æ

–

–

22

à

Ja

Täby

26,1

à

–

–

10

ä

Ja

Upplands Väsby

17,5

æ

–

–

31

ä

Ja

Upplands-Bro

26,7

à

–

–

31

ä

Ja

Vallentuna

15,1

à

–

–

10

ä

Ja

Vaxholm

5,9

æ

–

–

10

ä

Nej

Värmdö

11,0

æ

–

–

10

ä

Ja

Österåker

12,8

à

–

–

10

ä

Ja

10,8

à

–

–

47

æ

Ja

Heby

8,2

ä

56

29

112

æ

Ja

Håbo

10,6

æ

–

–

47

æ

Ja

Uppsala län Enköping

Knivsta

6,9

à

53

32

31

ä

Ja

Tierp

12,0

æ

57

34

10

æ

Ja

Uppsala

12,5

æ

44

46

16

à

Ja

Älvkarleby

9,4

à

–

–

14

i.u.

Ja

Östhammar

9,5

æ

53

24

33

ä

Ja

84 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

A9. Krisberedskap

Kunskap Kommunens egen bedömning av sin kunskap om risker och sårbarheter

Planering Kommunens egen bedömning av sin planering för att minska risker och sår­barheter samt pla­ nering för att hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse

Förmåga Kommunens egen bedömning av sin förmåga att upprätthålla viktiga verksamheter i kris

Geografiskt områdesansvar Kommunens egen bedömning av sin samlade bild av risker, sårbarheter och förberedelser för krishanteringen

Andel H.U. = 63%

Andel H.U. = 44%

Andel H.U = 69%

Andel H.U = 64%

I insatsrappor­ ten redovisade IVPA-insatser (i väntan på ambulans) per 1 000 invånare

Antal Rakelabonnemang per 1 000 invånare

0,0–45,7

0,0–12,5

1,1

1,1

0,4

0,3

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

0,5

0,3

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,2

0,4

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,5

0,3

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,4

0,3

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,0

0,1

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

0,5

0,7

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,4

0,3

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,0

1,7

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

0,4

0,5

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,9

0,4

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,4

0,4

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,8

0,4

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

0,5

0,1

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,6

0,3

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

0,7

0,4

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,5

0,3

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,4

0,3

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

0,2

0,4

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

0,5

0,3

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,9

0,1

Helt uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

0,7

0,1

Inte uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

0,4

0,3

Helt uppnått

Delvis uppnått

Inte uppnått

Delvis uppnått

0,7

0,3

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,8

0,3

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,0

0,3

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,0

1,3

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

4,5

0,2

Helt uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

0,8

1,6

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

2,6

0,3

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,5

0,0

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

0,5

0,3

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,9

1,0

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

2,6

0,1

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 85

Bilaga 5. Tabeller

tabell 2. Indikatorer A5–A9

Min–Max Median

3,0–32,9 9,9

A6. Otrygghet och oro

A7. Information och utbildning

Andel (%) individer som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av inbrott

Andel (%) individer som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av misshandel eller överfall

Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder per 1 000 invånare

43–72

24–52

3–200

57

36

37

A8. Samverkan Jämfört m förra årets rapport

Antal anmälda brott om skadegörelse per 1 000 invånare

Jämfört m förra årets rapport

A5. Anmälda brott om skadegörelse

Samverkar landstinget med kommunen om insatser i väntan på ambulans (IVPA)? Andel Ja = 92%

Södermanlands län Eskilstuna

23,7

æ

59

52

68

ä

Ja

Flen

15,3

à

–

–

80

ä

Ja

Gnesta

13,0

à

–

–

65

ä

Ja

Katrineholm

19,0

æ

–

–

53

à

Ja

Nyköping

15,5

æ

–

–

115

ä

Ja

Oxelösund

9,9

æ

–

–

78

ä

Ja

Strängnäs

14,3

æ

–

–

30

æ

Ja

Trosa

12,0

à

–

–

49

ä

Ja

9,9

à

–

–

53

à

Ja

Boxholm

6,0

ä

–

–

29

æ

Ja

Finspång

8,4

æ

–

–

82

æ

Ja

Kinda

8,7

à

–

–

26

ä

Ja

Linköping

14,2

à

54

48

46

ä

Ja

Mjölby

14,4

æ

–

–

58

æ

Ja

Motala

11,1

æ

62

46

69

à

Ja

Norrköping

11,6

æ

53

47

46

ä

Ja

Söderköping

5,9

æ

53

36

40

ä

Ja

Vadstena

9,0

à

–

–

69

à

Ja

Valdemarsvik

7,0

ä

–

–

57

ä

Ja

Ydre

3,0

æ

64

27

30

à

Ja

Åtvidaberg

6,8

à

–

–

42

æ

Ja

Ödeshög

8,5

æ

–

–

11

ä

Ja

Ja

Vingåker Östergötlands län

Jönköpings län Aneby

7,4

æ

–

–

59

æ

Eksjö

8,9

à

57

34

101

ä

Ja

Gislaved

7,2

æ

–

–

73

æ

Ja

Gnosjö

7,0

à

–

–

86

æ

Ja

Habo

5,5

æ

60

31

57

ä

Ja

11,2

æ

52

37

79

à

Ja

Mullsjö

7,8

ä

56

35

19

ä

Ja

Nässjö

11,9

æ

59

38

31

æ

Ja

Sävsjö

8,4

à

–

–

77

à

Ja

Jönköping

86 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014

A9. Krisberedskap

Kunskap Kommunens egen bedömning av sin kunskap om risker och sårbarheter

Planering Kommunens egen bedömning av sin planering för att minska risker och sår­barheter samt pla­ nering för att hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse

Förmåga Kommunens egen bedömning av sin förmåga att upprätthålla viktiga verksamheter i kris

Geografiskt områdesansvar Kommunens egen bedömning av sin samlade bild av risker, sårbarheter och förberedelser för krishanteringen

Andel H.U. = 44%

Andel H.U = 69%

Andel H.U = 64%

Delvis uppnått

I insatsrappor­ ten redovisade IVPA-insatser (i väntan på ambulans) per 1 000 invånare

Antal Rakelabonnemang per 1 000 invånare

0,0–45,7

0,0–12,5

1,1

1,1

Andel H.U. = 63%

1,1

0,8

Delvis uppnått

Inte uppnått

Helt uppnått

1,1

2,4

Helt uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

1,5

0,0

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

1,2

1,4

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,9

1,1

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,9

0,0

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

0,9

6,3

Helt uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

Inte uppnått

1,0

0,2

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

2,0

3,2

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

6,6

2,3

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

5,0

2,9

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Inte uppnått

7,1

1,7

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,2

0,6

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

1,0

1,0

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,6

0,7

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

1,0

0,6

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

3,0

2,5

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

0,9

0,0

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått Delvis uppnått

5,4

4,4

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

27,1

1,7

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

3,3

2,5

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Delvis uppnått

3,7

2,7

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

i.u.

2,5

Helt uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,2

2,7

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,9

1,9

Helt uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

0,9

0,2

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Delvis uppnått

Helt uppnått

0,7

0,9

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,7

0,8

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,3

0,9

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

1,2

1,1

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

0,1

1,0

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Helt uppnått

Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2014 87

Bilaga 5. Tabeller

tabell 2. Indikatorer A5–A9 A7. Information och utbildning

A8. Samverkan

Median

9,9

Tranås

9,7

ä

57

39

60

æ

Vaggeryd

5,9

æ

61

36

43

à

Ja

Vetlanda

9,8

à

61

31

31

æ

Ja

Värnamo

8,5

æ

57

40

87

ä

Ja

Alvesta

8,6

à

–

–

18

ä

Ja

Lessebo

11,0

æ

63

27

32

æ

Ja