Att göra naturvägledning tillgänglig - med ny och beprövad teknik

Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik Genom naturvägledning kan fler få tillgång till fördjupad kunskap och upplevelser i naturen och i kulturmiljön. Ökad kunskap och små medel kan räcka långt för att öka tillgängligheten. Det gäller både naturvägledning i form av guidningar och obemannad naturvägledning som skyltar och ljudfiler.

Landsbygdsföretagare har stora möjligheter att tillgängliggöra och utvidga sin verksamhet med hjälp av genomtänkt naturvägledning.

Presentation av författaren Per Sonnvik är utbildad naturguide, landsbygdsutvecklare och statsvetare. Han är projektledare vid Centrum för naturvägledning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och arbetar där bland annat med utbildningar, naturguiders kompetens samt ny teknik inom naturvägledning.Tidigare har Per arbetat med miljökommunikation och naturvård på landsbygden.

Per är även aktiv som naturguide i svenska fjällen. Centrum för naturvägledning på SLU i Uppsala är en kompetensresurs, ett utvecklingsnav och en mötesplats för alla som arbetar med naturvägledning i Sverige.

Detta är naturvägledning Med naturvägledning menas kommunikation, information och andra pedagogiska metoder som underlättar för människor att uppleva och utveckla sin känsla för och kunskap om naturen och kulturlandskapet. Guidning, informationsstigar, skyltar, guideböcker och naturum är några exempel på naturvägledning. Med hjälp av naturvägledning har man möjlighet att bjuda besökaren på fina upplevelser och stimulera till reflektioner över värden och fenomen i landskapet eller på platsen. Budskapet kan presenteras genom olika berättelser, som formas från platsens historia och karaktär, berättarens kunskaper och perspektiv, vilka besökarna är, årstid och tillfälliga händelser. För att besökaren verkligen ska ta till sig det som berättas är det av stor betydelse att det är relevant för besökaren och organiserat på ett sätt som gör det lätt att följa med. Det är även viktigt att den berör och stimulerar besökarens egna reflektioner.

Det är viktigt att man har klart för sig vilket syfte man har med naturvägledningen. Det gör det också lättare att följa upp och utvärdera det man gör.Vanliga syften med naturvägledning är: att inspirera till tanke och handling, att berika deltagarna med kunskap eller att underhålla och bjuda på minnesvärda upplevelser. Eller alla tre sakerna i kombination.

För den som äger eller förvaltar mark kan naturvägledning vara ett sätt att skapa förståelse för områdets värden - både vad gäller bevarande och brukande. Genom vägledning kan man också styra besöken till fina områden som tål besökstryck, och undvika mer ömtåliga områden.

Tillgänglighet och funktionsnedsättning Naturvägledning i sig är ett medel för att göra natur tillgänglig för alla. Genom att tillgänglighetsanpassa naturvägledningen för människor med olika typer av funktionsnedsättningar kan vägledningen vara till glädje för ännu fler. Enligt Naturvårdsverkets handbok Tillgängliga natur-och kulturvärlden: för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer har cirka var femte person i Sverige en bestående funktionsnedsättning.

NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

99

I handboken beskrivs olika typer av funktionsnedsättningar: nedsatt rörelseförmåga, syn eller hörsel, dövhet och dövblindhet; nedsatt kognitiv förmåga; besvär i andningsorgan, allergier eller överkänslighet; funktionsnedsättning i matsmältningskanalen eller inkontinens; psykisk ohälsa; läs- och skrivsvårigheter; och andra funktionsnedsättningar.

I handboken ges rådet att tillgänglighetsarbetet i första hand ska inriktas på det vi kallar för generella eller universella åtgärder, det vill säga åtgärder som fungerar för alla oavsett funktionsförmåga. Ibland behövs dock speciella anpassningar för en begränsad del av befolkningen när generella lösningar visat sig omöjliga att genomföra. En generell åtgärd kan vara att från början utforma information på ett tillgängligt sätt, så att den kan förstås även av de 25 % i den vuxna befolkningen som har läs- och skrivsvårigheter, kognitiv funktionsnedsättning eller nedsatt syn. En sådan anpassning innebär samtidigt en anpassning för barn och nya svenskar.

Enligt projektet Öppen skärgård för alla gäller följande: ”Det som är nödvändigt för 10 % av befolkningen underlättar för 40 % och är bekvämt för 100 %.

Ett generellt råd för arbetet med att tillgängliggöra naturvägledning är att samarbeta med lokala eller regionala funktionshindersorganisationer. Genom att samarbeta finns det möjlighet att få hjälp med prioriteringar före och under arbetet gällande utformning, idéer och kunskap om behov för att inkludera så många som möjligt i den egna verksamheten. Det är även mycket bra om man har möjlighet att låta personer med den aktuella funktionsnedsättningen testa det färdiga resultatet innan besökarna anländer.

100 NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

Tillgänglighet inför besöket När man planerar naturvägledning bör man tänka på att tillgänglighet är betydelsefullt både på väg till platsen för naturvägledningen (till exempel information på Internet, skyltning, transportmedel och parkeringsplats) och på den plats där naturvägledningen sker. Erbjud gärna så tydlig förberedande information som möjligt, till exempel om hur långt det är att gå från gårdens parkering till guidningen eller till fågeltornet, samt om underlag och om det till exempel finns audioguide att låna.

Bemannad naturvägledning Guidning är den form av bemannad naturvägledning som är vanligast. Det finns mycket man kan göra med själva guidningen för att höja den generella tillgängligheten så att fler kan delta.

Man kan se till att ha övergripande kunskap om tillgänglighet och veta vad det innebär att guida personer med olika funktionsnedsättningar.

När man planerar guidningen kan man se till att välja lätta gångstråk med få backar samt att man passerar platser som ger god överblick och att det finns sittplatser där man stannar till. Försök även att utforma guidningen så att den fungerar för barn och unga med funktionsnedsättningar. En högtalarväst möjliggör även för personer med nedsatt hörsel att ta del av guidningen. Med hjälp av en smarttelefon kan gratistjänsten Tolken i fickan användas.

Den innebär att en teckenspråkstolk förmedlar samtal mellan teckenspråk och tal, vilket kan möjliggöra för döva besökare att delta i guidningen. Man kan även erbjuda guidningar med teckenspråkstolk på plats eller en portabel hörselslinga, vilken kan hyras och placeras ut inför guidningen runt platsen där besökarna ska befinna sig. Genom en taktil karta (se sid. 103) kan besökare med nedsatt syn känna hur landskapet är utformat.

Alla besökare kan uppmuntras, och uppskattar ofta, att använda sina olika sinnen i samband med guidningen, genom att eftersträva att låta dem känna, höra, lukta och smaka. Idéhäftet Upplev naturen med alla sinnen ger förslag på hur man kan använda de olika sinnena i naturvägledning.

Många av metodförslagen går att använda för att öka den generella tillgängligheten, som till exempel att uppmuntra besökare att lyssna efter speciella läten; leta naturföremål efter olika färger och former; lukta efter speciella dofter; laga mat ute och smaka på olika växter och anrättningar; samt utan att se föremål känna på dem och gissa vad det är. Idéskriften ger förslag på hur man kan arbeta med så kallade sinnesstationer (platser där man planerat och förberett upplevelser som aktivirerar olika sinnen) och olika teman.

För guideverksamhet som riktar sig till människor som inte behärskar svenska så bra så kan man ta hjälp av boken Vardagsnatur: 90 arter på 14 språk. I boken finns bilder på 90 vanliga djur- och växtarter och deras namn på 14 språk. Genom att man visar bilder och artnamn på besökarens språk blir det mycket lättare för besökarna att ta del av naturvägledningen.

Obemannad naturvägledning Det finns många metoder för obemannad naturvägledning. Gemensamt för dem alla är att naturvägledaren inte finns på plats utan når besökaren indirekt till exempel genom att ta fram en skylt med text eller läsa in en berättelse i en ljudfil. Även obemannad naturvägledning kan göras mer tillgänglig genom att man uppmuntrar besökarna att använda olika sinnen - låta dem känna, lyssna, lukta och smaka. Men det är också helt avgörande för tillgängligeten hur texter och bilder används.

NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

101

Textutformning På skyltar, i foldrar eller i applikationer för smarttelefoner bör man generellt sett använda ett enkelt språk. I boken Att skriva om natur beskrivs hur man kan skriva om natur till exempel på skyltar på ett tydligt och enkelt sätt. Man kan självklart också överväga att erbjuda besökaren flera möjligheter att ta del av den skrivna informationen: vanlig text, text i punktskrift, taktil information, ljud-information, teckenspråksfilmer, lättlästa texter samt texter med symbolspråk.

Ljud och bild Via ett telefonnummer, på en skylt eller i en broschyr, kan man erbjuda besökaren att ta del av en inspelad guidning. Ljudfiler kan läggas ut på Internet och nås med hjälp av en smarttelefon.

För att underlätta för besökare med synnedsättning kan man göra markunderlaget annorlunda vid de platser längs slingan där man kan stanna och lyssna på en ljudfil. Man kan även ha ljudguider med syntolkning, där ljudguiden beskriver hur besökaren ska gå och vad man ser vid varje punkt.

Filmer kan läggas på en webbsida och som nås med hjälp av en smarttelefon. Filmen kan vara i anpassad med till exempel teckenspråk. Länken till filmen kan skrivas ut på en skylt, i en broschyr eller genom en QR-kod. Det är en tvådimensionell streckkod, som kan läsas av en smarttelefon med hjälp av applikationer. QR-koden är en text och kan vara en webbadress, som leder en till en webbsida med skriven information, ljudfiler, filmer med mera. Det är gratis att använda och enkelt att göra egna QR-koder.

Man kan även möjliggöra virtuella besök på en plats, genom att ett stort antal fotografier sätts samman. Via Internet kan man med hjälp av en smarttelefon eller en dator då titta åt olika håll och zooma in och ut. Det finns kostnadsfria applikationer som erbjuder tekniken.

Det kan användas för att erbjuda personer med rörelsenedsättning att göra virtuella besök på platser som för dem är svåra att ta sig till. På så sätt skulle de kunna se hur utsikten ser ut från en plattform uppe i ett träd trots att de står nedanför trädet.

I applikationer till smarttelefoner kan man använda vibrationer och ljud för att hjälpa personer med hörsel- eller synnedsättningar att hitta i naturen genom att det låter och/eller vibrerar i telefonen när de är på väg utanför området eller stigen.

Taktil information kan vara i form av kartor, konstruerade så att besökaren med hjälp av känsel kan orientera sig inom ett område.Tredimensionella modeller över till exempel ett skogs- eller jordbrukslandskap kan fungera som en variant av taktila kartor. I taktila utställningar kan man låta besökarna känna på till exempel modeller av djur. På museer har man ofta modeller i mindre skala där man kan känna på till exempel modeller av byggnader.

Stationära vevbara mp3-spelare kan användas för att spela upp information för besökaren.

Sådana spelare kallas för vevlåda eller U-turn. När besökaren vevar alstras ström som sätter igång spelaren. Det finns flera kanaler på spelaren som kan fyllas med information om olika ämnen eller på olika språk. Spelarna brukar vara vädertåliga. Att höra en röst uppfattas av många som mer lättillgängligt än att ta till sig skriven text.

Navigering Applikationer till smarttelefoner blir allt mer populära för att visa var besökaren är och förmedla natur- och kulturvärdena i närheten. Vissa applikationer erbjuder stöd för personer som har extra svårt att orientera sig och uppfatta tid.

Det finns även teknik för att exempelvis digitalisera trottoarer, cykel- och gångbanor och parkvägar. Som synskadad kan man då få information i realtid i sin mobiltelefon som hjälper till

102 NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

med orienteringen. Samma teknik kan användas i natur- och kulturmiljöområden kombinerat med naturvägledning i form av ljud i mobiltelefonen.

Dålig täckning Om man planerar att basera sin obemannade naturvägledning på internetåtkomst måste man börja med att kontrollera om den är tillräcklig. En del applikationer för smarttelefoner kräver 3G för att fungera tillfredsställande.

Om internetåtkomsten inte är tillräcklig men man ändå vill erbjuda naturvägledning via Internet går det att erbjuda lokal täckning genom att installera en eller flera mindre sändare.

Det kan då bli gratis för besökaren att ta del av naturvägledningen, vilket kan vara särskilt fördelaktigt för besökare med utlänska mobiltelefonabonnemang. Sändaren kan drivas av batterier eller solceller. Andra medel som kan användas där det inte finns mobiltäckning är audioguider, mp3-spelare, cd-spelare eller handdatorer. Handdatorer innehåller ofta guider med bilder och kartor.

Med hjälp av en blåtandssändare (bluetooth) kan man skicka ut bilder, ljud eller text till mobiltelefoner när de kommer inom en viss räckvidd. Blåtand är en form av radiostrålning och all blåtand sänds på samma frekvens. En blåtandssändare kan sända information till flera olika mobiler samtidigt. När sändaren upptäcker en mobil där blåtanden är aktiverad börjar den sända. Materialet som ska sändas ut kan man göra på dator och föra över till sändaren via usb-minne, LAN eller trådlöst. Man kan också ställa in sändaren för att till exempel reagera endast en gång per mobiltelefon, endast till de hundra första, en gång per dag. Blåtandstekniken kräver inte mobiltelefontäckning.

NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

103

Geocaching Geocaching är GPS-baserad skattjakt och det kan användas för naturvägledning. Grunden i geocaching är att en person gömmer en burk eller något liknande, tillsammans med en loggbok och en penna. Så noggranna koordinaterna som möjligt till gömman publiceras, ibland tillsammans med ledtrådar, på en webbplats på Internet, som till exempel www.geocaching. com. Intresserade kan sedan leta upp gömman (geocachen) och anteckna sig i loggboken. I presentationen av geocachen på Internet, samt i den gömda burken, kan den som har gömt den berätta om natur- och kulturmiljövärden. Man kan med hjälp av geocaching leda folk till en plats (en vanlig geocache) eller flera platser i följd (multicache).Vid en multicache ska den som letar finna information vid en plats som leder dem till koordinater för nästa plats och i det sökandet kan man låta dem söka på till exempel skyltar som beskriver platsen eller be dem att räkna antalet flikar på ett träds blad. Det finns även möjlighet att låta en person lösa uppgifter mellan olika punkter via funktionen Where I Go. Geocaching kan göras antingen med hjälp av en separat GPS eller med hjälp av en smarttelefon.

Låt naturvägledningen komma till besökaren För en del personer kan det vara fysiskt svårt att ta sig till natur- eller kulturmiljöplatser.

Då kan naturvägledningen istället erbjudas där det finns folk, som till exempel i köpcenter, vid stränder eller på torg. Naturvägledning på de platserna kan antingen handla om naturen eller kulturmiljön som finns på platsen, då det på alla platser finns någon sorts natur eller kulturmiljö, eller skapa en känsla av att besökarna befinner sig till exempel i en skog, genom att använda ljud, bilder och annan teknik.

104 NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

Hur man med liten budget kan göra natur tillgänglig för besökare Med hjälp av en smarttelefon och en dator med Internetuppkoppling kan man ta fram digital obemannad naturvägledning som kostar relativt lite.

Filmer och ljudinspelningar kan göras via telefonen. Att ladda upp filmer och ljud på Internet behöver inte kosta något alls. QR-koder kan också skapas kostnadsfritt för att länka till ljudeller filmfilerna.

Med hjälp av gratis applikationer till smarttelefoner kan man göra vandringsleder. Besökaren kan sedan följa en led som inte behöver vara markerad i naturen. Naturvägledning kan sedan under vandringen komma till besökaren via telefonen i form av ljud, film eller text.

Ett sätt att minimera kostnaderna vid produktion av skyltar, utställning och liknande är att samarbeta med estetiska utbildningar. Eleverna på utbildningarna kan ibland som del av sin utbildning, hjälpa till med att ta fram utställningar och skyltar.

Att använda material från naturen är ofta kostnadsfritt. Kontrollera dock först med markägaren om det går bra att ta materialet.

Exemplet Örebro kommun Örebro kommun blev utnämnd av Naturvårdsverket till årets friluftskommun både 2012 och 2013 och satsar mycket på tillgänglighet. Malin Björk, som är enhetschef för naturvård i Örebro kommun, har arbetat med ”Bröllopsstigen”, som har naturvägledning för personer med funktionsnedsättning. Hon berättar att Sommarro är ett klassiskt stadsnära utflyktsmål och kulturreservat med en rik kulturhistoria, fin natur och ett välbesökt värdshus. I närheten finns två specialskolor: en för elever med multifunktionsnedsättning och en för barn och ungdomshabilitering. Alla kommuner förväntades ge en gåva vid kronprinsessparets bröllop.

Det kommunala handikapprådet föreslog något för människor med funktionsnedsättning, då kronprinsessan Victoria är engagerad i dessa frågor. Kommunen tog fasta på idén och beslöt att tillgängliggöra stigen i Sommarro.

Man har använt flera olika metoder för naturvägledning på stigen. Dels audioguidning som man kan lyssna på via mobiltelefon genom att ringa upp telefonnummer och dels ny Internetbaserad guidning där besökaren laddar ner en karta till smart telefonen. Längs en 500 meter lång stig finns det skyltar med QR-koder, telefonnummer, punktskrift med mera. Vid fyra informationspunkter kan man lyssna till ljudfiler och ta del av teckenspråksfilmer om natur och kultur i Sommarro. Vid starten finns en taktil karta. Malin menar att om man gör ett område tillgängligt för funktionsnedsatta får man många andra nya besökare på köpet, till exempel öppnar man för barnfamiljer med barnvagn. Det unika här är användningen av ny teknik för detta ändamål, särskilt riktat till personer med hörselnedsättning.

– Vi tror absolut på att detta kan leda till många nya besökare i naturen, säger Malin.

Under 2014 arbetar man vidare med de stadsnära områdena Oset och Rynningeviken samt Karlslund. Där tar man fram tre slingor för personer med synnedsättning. En applikation för smarttelefoner för områdena tas också fram för de med kognitiv, syn- och hörselnedsättning.

Personer med kognitiv nedsättning får lättlästa texter, hjälp med att orientera sig och att uppfatta tid. För de hörselnedsatta finns det teckenspråksfilmer. För personer med synnedsättning finns det stora knappar/texter och för att hjälpa till med orienteringen finns även hjälpljud och vibrationer i applikationen.

– Satsningen ska hjälpa till att tillgängliggöra natur- och kulturreservat och öppna dörren så fler hittar ut, bland annat alla i befolkningen som har svårt att ta till sig vad som står i en vanlig dagstidning, säger Malin.

NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

105

Utöver ovanstående har man i 17 av 20 kommunala natur- och kulturreservat skapat minst en stig för personer med rörelsenedsättning. I flera av reservaten har rastplatser och raststugor blivit anpassade för dem.

Exemplet Hamra nationalpark Naturvårdsverket har tagit fram ett gemensamt varumärke för Sveriges nationalparker. Det innefattar riktlinjer för hur information ska presenteras. Det ska vara enkelt och engagerande att ta till sig det man berättar, med mer bild än text och så ofta det går kompletterat med ljud och modeller. Varje entré ska förses med en samlingsplats där lättillgänglig information förmedlas – vid huvudentrén ska det finnas en modell av nationalparken, en ljudkälla med inläst information samt lättläst text och bild. I Hamra nationalpark, som ligger i västra Hälsingland, har informationssystemet utformats enligt det nya varumärket.

– I Hamra har man jobbat med tre olika tillgänglighetsnivåer, säger Rie Stagegaard på Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Högsta nivån är i de tre entréområdena. Där ska det vara tillgängligt för de som har rörelsehinder - man ska kunna ta sig fram med rullstol och barnvagn mellan parkeringsplats, rastplats, information och naturvägledning.

Vid huvudentrén finns det en stationär vevbar mp3-spelare där besökaren kan lyssna på en inspelad röstintroduktion på tre språk till platsen samt lyssna på olika djurläten. Där finns även en taktil modell över nationalparksområdet samt foldern ”Nationalparken på en timme” för en rundslinga med kompletterande information till de skyltar som slingan passerar. På samma höga tillgänglighetsnivå kan man med rullstol och barnvagn ta sig 500 meter till en utsiktsplattform.

Den mellersta nivån finns längs rundslingorna, som utgår från entréområdena. Man leds via slingorna till olika målpunkter med hjälp av tydliga markeringar och skyltar, samt en karta som man kan ta med sig. På den här tillgänglighetsnivån kan man inte ta med sig barnvagn eller rullstol men där slingan passerar blöta områden finns det spänger eller broar.

– Lägsta tillgängligheten gäller på leden som går tvärs igenom nationalparken, säger Rie. Det är en markerad led, men man får ingen hjälp med att ta sig över vattendrag.

Avslutningsvis Det finns alltså en stor mängd möjligheter för hur naturvägledning kan göras mer tillgängligt för alla. Många av förslagen behöver inte kosta så mycket och de kan samtidigt bidra till att utveckla verksamheten för en landsbygdsföretagare och skapa mer lönsamhet. De två exemplen visade på hur man praktiskt kan arbeta med att öka tillgängligheten inom naturvägledning.

Ta gärna del av tipsen på litteratur. För att lära sig ännu mer om hur man kan arbeta med naturvägledning och tillgängliggöra den rekommenderar författaren att kontakta Centrum för naturvägledning (CNV, www.cnv.nu) för att ta del av dess kunskap, nätverk och epostutskick.

CNV kan hjälpa dig att komma i kontakt med en för dig relevant aktör som kan hjälpa dig att komma vidare i ditt arbete.

Hur skulle du kunna använda ny och beprövad teknik i din verksamhet?

Vilka platser skulle du kunna besöka för att få mer kunskap och inspiration om naturvägledning?

106 NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

Tips på litteratur Bertilsson, Cecilia & Larsson, Pella (red.) (2006). Nyfiken grön: handbok för naturguider. Stockholm: Svenska naturskyddsföreningen Bertilsson, Cecilia (2011). Tio tänker om naturvägledning. 2. uppl. Uppsala: Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet Bertilsson, Cecilia & Larsdotter Thiel, Pella (red.) (2012). Skapa sammanhang: naturvägledning som lärande för hållbar utveckling. Uppsala: Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet Claesson, Christina (2005). Berättarens handbok. Alfabeta Danielsson, Tom, Göransson, Görgen & Mikaelsson, Jan. Att guida grupper i naturen: en guide för naturguider. Kalmar: [Högskolan i Kalmar] Ham, Sam H. 2013. Interpretation – Making a Difference on Purpose. Fulcrum Publishing, Golden, Colorado, USA Landstinget i Uppsala län. 2003. Upplev naturen med alla sinnen – Tips och idéer för personal som arbetar med personer med som har grava funktionshinder. Idéhäfte från Vuxenhabiliteringen Larje, Rita (2011). Vardagsnatur: 90 arter på 14 språk. Uppsala: Naturskyddsföreningen Mebus, Fabian m.fl. (2013). Tillgängliga natur-och kulturområden: en handbok för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer. Stockholm: Naturvårdsverket Tillgänglig på Internet: 6400/978-91-620-6562-1.pdf

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer

Öberg, Thomas (2011). Att skriva om natur: konsten att göra bättre texter för skyltar, trycksaker och webb. 2. uppl. Uppsala: Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet

NATURUPPLEVELSER FÖR OSS ALLA • Att göra naturvägledning tillgänglig – med ny och beprövad teknik

107