Tidningen & är utgiven av
Lundby fĂśrsamling 2016 nr 1
bibeln
Guds graffiti Det finns en laddad scen i filmen ”Breaking the waves”, där den unga kvinnan Bess konfronterar det självklara sammanhang som hon har varit en del av under hela sitt liv. Bess är förklarad bannlyst och ställd utanför den kyrkliga gemenskapen. Hennes tro på kärleken och det offer som hon, av omständigheterna, tvingats till är också en vandring mot korset och undergången. Tillvaron är i pågående sönderfall och när Bess stapplar in i det karga kyrkorummet av sten är det som hon vore en inkräktare, en som inte äger tillträde men söker en sista, desperat hemkomst, tillflykt eller nåd. Framme i koret talar skäggiga, svartklädda män om ”kärleken till Guds ord”. När Bess väljer att tala är det första gången en kvinnas röst uppfyller rummet och det blir en tystnad, som vid en gränskontroll där någons handlingar skall granskas, där någon skall tillåtas att passera eller avvisas. ”Jag förstår inte det ni säger. Hur kan man älska ett ord? Men man kan älska en annan människa…” Det är det enda hon säger, det enda hon tycker är värt att säga. Men Bess möter inte nåden hon kanske hade hoppats på. Kärleken till Guds ord är klädd i sten och hon kastas ut som en sopsäck på grusgången utanför, en skadeskjuten fågel som lämnas att dö och inte kan flyga mer.
Vi måste prata om hur vi läser gamla, heliga skrifter. Vi måste prata om alla som Bess. De som dödats av ”kärleken till Guds ord”. Vi kan använda de bibliska texterna för att förnedra, stänga ute och kväva livet och kärleken. Vi kan hitta texter och ord som befriar och upprättar människor. Det är val vi måste göra. Bibeln är inte en bok, utan flera böcker, skrivna av människor i olika tider och med olika ärenden. Det är gamla texter, ibland präglade av föreställningar om världen som inte längre är vetenskapligt rimliga eller moraliskt acceptabla. Det är texter som, inte sällan, är skrivna i väldigt specifika historiska situationer och kulturella sammanhang, vilket gör det svårt att överföra orden till andra tider och platser, där helt andra förutsättningar och frågeställningar råder. Det är texter i olika genrer. Några är poetiska till sin karaktär och har ett medvetet bildspråk. Andra texter är att betrakta mer som historiska dokument och beskriver skeenden, utifrån vissa givna religiösa och kulturella perspektiv. Det finns uppräkningar av regler och lagar, kataloger, sånger, hjältelegender, drömmar om rättvisa och fred, maningar till krig, berättelser om oväntade möten, underfundig humor och erotiska kärleksdikter. Allt detta är Bibeln. Människornas värld. Författaren P-O Enqvist skriver: ”Bibeln var den första stora sagoboken, som berättade att världen inte var en by, utan en värld av främmande människor som liknade oss. Den var den stora introduktionen”.
Ansvarig utgivare: Kristian Lillö
Redaktions grupp: Pontus Bäckström Malin Lingnert Clement McKay Kvinnor i bibeln sid 8-9: Johanna Demander Bilden på framsidan: “Prophecy”, Steve Forster Oil on Canvas
I Bibeln lär vi känna människan, i spänningsfältet mellan Guds närvaro – ”du omger mig på alla sidor” och Guds frånvaro – ”Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Människans rop efter mening, hopp och tröst. Guds svar som ibland dröjer sig kvar, ibland tycks försvinna bort. Bibeln är som en kärleksrelation, där människan och Gud ständigt dras till varandra, hotar att lämna, skiljs åt, hittar tillbaka, säger elakheter som gör ont och lämnar spår, gör sådant som ångras och aldrig borde gjorts, försonas, somnar in som vänner och vaknar upp igen i en ny tid, där allt gammalt måste prövas igen. När Bess står där, ensam och utsatt, är det som att Gud också blir till på nytt, tvingas välja sida, förstår vad kärleken kräver och är, blir Jesus. Så börjar den om. Berättelsen om Bess. Berättelsen om människan och Gud. I målningen ”Prophecy” av konstnären Steve Forster (omslagsbilden) målas de gamla färgerna över. Man kan tolka bilden på olika sätt. Prästerskapet som vill täcka över graffitin, det förbjudna och okontrollerbara och måla väggen vit och ren. Men man kan också tänka att alla gamla färger finns kvar där under, som historia när färgen flagnar, som lager vi kan skrapa fram. Och att den vita färgen kommer att ge rum för nytt mänskligt klotter, nya bilder och budskap, som läggs på de gamla texterna och bilderna. Guds graffitivägg. Helig skrift.
Pontus Bäckström
Niklas Rådström
är författaren som gav sig i kast med det omöjliga; att återberätta Bibeln som helhet och ge berättelserna och gestalterna nytt liv.
Bild: Håkan Elofsson
boken
”Boken” från 2013 börjar med att en gestalt framträder ur skuggorna, sätter sig vid ett skrivbord och skriver fram världen. Stavfel och felformuleringar blir till udda och lustiga djur i havet och på marken. Människan skrivs fram och kastas ut ur trädgården, ut i världen, efter att avtalet med Gud har brutits, men också för att berättelsen skall kunna leva sitt eget liv.
Bibeln är att den har så stor betydelse för människors liv än i dag, även mitt. Jag ville komma förbi konflikten tro och vetande, förbi den religiösa praktiken, religionens roll i politiken och allt det där. Jag ville befria Bibelns berättelser från ideologiska konflikter, från fundamentalistiska tolkningar, se vad de betyder för oss här och nu, hur vi kan spegla och tolka våra liv genom texterna.”
Gud är ambivalent bakom sitt skrivbord, han vill både släppa berättelsen fri, låta den leva, men också ha makt över orden och människorna. Så sänds tre änglar ut i världen för att bevaka och hålla koll på allt som sker. Avtal och regler skall säkerställa att Gud inte tappar berättelsen helt, utan är den som håller i handlingen. Men det blir inte som Gud tänkt. Änglarna gömmer sig mellan raderna, när de gör egna upptäckter och får nya insikter. Mannen och Kvinnan försvinner också snart ur Guds blick och lever i världen som rastlösa flyktingar, ständigt återkommande i den berättelse som oundvikligen växer fram och blir sin egen, vildvuxna historia, bortom Guds kontroll. ”Boken” skildrar Guds äckel inför de vidrigheter som sker i krigen, våldtäkterna och tortyren, men också det vackra som uppstår i människornas sökande efter kärlek och sammanhang. Olika berättelser vävs samman, som berättelsen om Jobs lidande och Jesus på korset. Mannen och Kvinnan, paradisets Adam och Eva, blir det längtande kärleksparet i Höga Visan och så småningom Josef och Maria.
Redan 2012 blev Rådströms texter om Bibeln en 4,5 timmar lång pjäs på Göteborgs Stadsteater. Samtalet om Bibeln fick luft och förnyad energi på tidningarnas kultursidor. Lars Ring skriver i en recension för Göteborgs-Posten:
Niklas Rådström förkunnar inte, utan målar bilder och öppnar upp de bibliska texterna. Han ger sig inte in i diskussioner om vad som är sant eller falskt, utan låter texterna leva sitt eget liv och tala till läsaren som de är. Ungefär som den bok han utgår ifrån och som ständigt föder nya tankar och tolkningsmöjligheter. Världens mest lästa bok. Bibeln. Boken.
Bild: AORTA
”Bibeln fascinerar mig” säger Niklas Rådström i en intervju i tidningen Dagen. ”Nu mer än någonsin. Jag har skrivit om antika myter förut, men skillnaden med
”Det går inte att komma undan Bibeln. Religiösa texter bildar ett fundament för hur vi lever våra liv och vad vi förstår som sanning. Vi behöver hopp, en fallskärm inför hoppet från livet till döden. Vi längtar efter absoluta regelverk. Vi vet att Bibeln är en konstruktion, sammansatt århundraden efter Jesu död för att legitimera den nya religionen kristendom. Vi vet att det nya prästerskapet kom att använda detta kompilat som maktinstrument. Att kunna sin bibel är ändå att vara del av ett samtal om livet genom årtusenden. Världen är en scen, Gud dess regissör. Sant eller falskt?”
Adam & Eva
Adam och Eva är de första människorna, enligt den bibliska skapelseberättelsen. Adam betyder ”människa” och Eva betyder ”liv”. I Edens lustgård äter de förbjuden frukt på Kunskapens träd och blir då förvisade ut i världen.
Illustration: Gonzalo Ordóñez Arias
Miriam
Miriam är Moses lite bortglömda syster. Det var Miriam som följde efter vasskorgen och såg till att inget hände med hennes lillebror. Miriam ordnade även så att Moses egen mamma anställdes som amma åt honom, då faraos dotter adopterade honom. Miriam var liksom sina bröder en stark ledare – hon hade profetisk gåva och ledde med sång alla kvinnorna ut i ökenvandringen.
David David är den fattige herdepojken som besegrade fiendens jätte Goliat. David utvecklar sedan en kärlek till kungens son Jonatan, en kärlek som man i queerteologin valt att se som mer än vänskaplig. När David sedan själv blir kung skickar han soldaten Uria i döden, för att vinna dennes vackra hustru Bat-Seba. David har också skrivit många sånger och dikter i Bibelns psalmbok, Psaltaren.
Hanna
Hanna är en kvinna med profetisk gåva som levde i templet i Jerusalem. Hon möter Josef och Maria och det lilla Jesusbarnet när de besöker templet. Hanna är en av de första att sprida budskapet om Jesus, då hon när hon får se honom ”talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse”. Illustrationer: Joseph Goode om inget annat anges
Moses
Moses är den lille judiske pojken som hittades i vassen och växte upp i det egyptiska hovet. När han blir vuxen leder han sitt folk ut ur fångenskapen och förtrycket. Han möter Gud i en brinnande buske och Gud delar Röda havet för att rädda folket från sina förföljare. Moses får sedan också ta emot tio Guds bud på två stentavlor.
B I B E L N är en samling böcker från olika tider. Den äldsta delen, Gamla Testamentet, är gemensam med judendomen, skriven på hebreiska och består av 39 böcker. Den andra delen, Nya Testamentet, handlar om Jesus och texterna är tillkomna i den tidiga kristna kyrkan. Nya Testamentet är skrivet på gammalgrekiska och består bl a av skildringar av Jesu liv, död och uppståndelse (evangelierna) och ett antal brev. I Bibel 2000, den senaste översättningen till svenska, har man lagt till 11 apokryfiska skrifter, som tidigare legat utanför det som kyrkan fastställt som erkända och vedertagna texter. Bibeln börjar med Första Moseboken (på latin ”Genesis”= skapelsen) och slutar med Uppenbarelseboken, som är en mytologisk vision om den yttersta tiden.
Maria från Magdala
Maria från Magdala är en av Jesus lärjungar. Men hon kallas inte lärjunge, av den enkla anledningen att hon var kvinna. Hon är ett typexempel på hur man försökt sudda bort och förminska kvinnor i bibeln. Det finns tankar om att hon skulle varit prostituerad, eller kanske Jesu kärlekspartner på något sätt. Därför avbildas hon ofta i rött, sinnlighetens färg. Men det som egentligen skrivs om Maria är att hon blev ”botad från sju demoner”. Hon följde Jesus lika nära som de övriga lärjungarna och hade mod nog att vaka vid hans kors (till skillnad från majoriteten av männen). Maria var dessutom den som först fann graven tom och spred budskapet att Jesus hade uppstått (som ingen trodde på).
Illustration: Jessica Drossin
Man har hittat ett evangelium efter Maria från Magdala, vilket innebär att hon ledde en grupp människor efter Jesu död. Enligt dessa texter tyckte några av lärjungarna att Maria var bättre lämpad än Petrus, att leda dem efter Jesu död, men Maria fick stå tillbaka eftersom det ansågs opassande för kvinnor att undervisa män.
Paulus
Paulus förföljde först de kristna, men mötte sedan Jesus i ett ljussken och blev själv kristen. I Apostlagärningarna berättas det om Paulus resor till olika kristna församlingar runt Medelhavet. Vid ett tillfälle förliste båten och han kastades i havet, men räddades iland. Många av breven i Nya Testamentet är skrivna av Paulus.
”Aldrig tillbaka till samma plats”
Bibeln i irkel Gästskribenten Sara Blom skriver om förhållandet mellan tro och vetenskap. När frågor om vår moderna världsbild och kristen tro diskuteras framställs det alltför ofta som att de är oförenliga. Men det finns ingen fundamental konflikt mellan den moderna naturvetenskapen och kristen tro. Naturvetenskapen ger varken ensidigt stöd för en tro på en skapande Gud eller för ett avvisande av en sådan tro. Men hur funkar det då, är det bara en fråga om bibelsyn och tolkning? Galileo Galilei hamnade i dispyt med sin egen kyrka om huruvida insikten att jorden rör sig runt solen, istället för tvärtom, var i konflikt med Bibeln. Han lär då ha sagt något i stil med ”Bibeln är en bok som berättar för oss hur vi rör oss till himlen, inte hur himlen rör sig”. En sådan mening uttrycker en bibelsyn. Man kan ringa in sin egen bibelsyn genom att svara på frågorna:
Vad handlar Bibeln om? Vad vill den berätta? Och hur berättar den för oss? Jag tror att Bibeln främst handlar om människans relation till Gud, att den vill berätta för oss att Gud ständigt söker oss och vill oss väl, och att den ofta berättar genom berättelser. Bibelberättelserna försöker göra tillvaron här och nu meningsfull för oss människor. När kristna idag uppfattar berättelserna som viktiga och värdefulla så är det inte p.g.a. av några naturvetenskapliga insikter i texterna utan just för deras eventuella förmåga att bära mening och förmedla hopp om att livet rinner ur en god källa.
När någon, med i alla fall ett litet hum om evolutionsteorin, läser skapelseberättelser i Bibeln, undrar hon så klart hur hon ska förstå texterna. Kanske undrar hon om de är på kollision med biologin, eller kanske försöker hon finna harmoni. Texterna är skrivna för flera tusen år sedan, i en tid då uppfattningen om världen var en helt annan än idag. Om texterna är en slags teologisk kommentar på tillvaron och tillvarons grund, blir det orimligt att läsa in vare sig konflikt eller harmoni med evolutionsteorin. Rimligen handlar texterna i första hand om människans relation till Gud, och det traditionella sättet att läsa Bibeln är just så, inte som en biologibok. Man kan också lägga märke till att i Bibelns två första kapitel återfinns två ganska olika skapelseberättelser. Båda berättar till exempel i vilken ordning djur och människor skapades, men ordningen är inte densamma. Det går därför inte att ställa Bibelns skapelseberättelse, i singular, i motsats till den moderna naturvetenskapen. Att evolutionen handlar om oss själva, om människorna, gör den särskilt tankeväckande och fascinerande. Tänk att vi har ett gemensamt ursprung med allt levande, djur och växter.
I Bibeln står det att människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1: 26) och samtidigt lär vi oss av evolutionsteorin att vi är ett djur bland andra djur. Hur kan det gå ihop? Vi kan börja med att inte använda ordet ”djur” som något nedsättande. Vi behöver inte heller hitta unika drag hos oss som inget annat djur har. Förut sas det att människan var det enda djur som använder verktyg, men sedan upptäcktes att det inte var sant. Att använda verktyg kan ändå vara något djupt mänskligt, oberoende av om andra arter också gör det. Vi kan också påminna oss om att även Bibeln talar om människors och djurs gemensamma ursprung, hos Gud som skapare men också i markens jord (1 Mos 2:7, 9, 19). När Bibeln beskriver människan som Guds avbild tror jag att det handlar om vårt uppdrag och vår roll, vår kallelse att förvalta och ta hand om skapelsen. Vi har samlade förmågor som gör oss till den enda varelse som kan förstöra vår egen, och andra arters, miljö. Och vi har ett särskilt uppdrag och ansvar att inte göra det utan istället värna skapelsen. All läsning innebär en tolkning. Vi kommer inte åt att ”bara läsa det som står”. Läsaren kommer till texten med en ansats, möter texten i läsningen och får en ny förståelse. Om man läser texten igen är förförståelsen delvis en annan, den har påverkats av den första läsningen. Läsningen sker i ett cirkelmönster som litteraturvetarna och bibelforskarna kallar den hermeneutiska cirkeln. Eller snarare en spiral, för man kommer aldrig tillbaka till samma plats. Vän av ordning frågar sig kanske om man då kan göra vilken tolkning som helst. Men varje tolkning som någon vill föra fram måste vara väl underbyggd och kunna argumenteras för. Att ta Bibelns texter på allvar innebär en viss insats av läsning och tankearbete. Sara Blom Teknologie doktor och präst i Svenska kyrkan.
13-17 april
Efterhand som naturvetenskapens upptäckter gått framåt har vi fått nya perspektiv på oss själva. En gång trodde vi att vi var centrum i universum och att solen kretsade runt oss. Nu vet vi att vi inte är tillvarons centrum och vi har lärt oss att vi har vårt ursprung gemensamt med de andra djuren.
Vetenskapsfestivalens tema 2016 är unika men lika. ”Vi har olika genuppsättningar, erfarenheter, sätt att lära, överleva och vara. Även om vi ser ut att ha exakt samma förutsättningar kan våra liv ta väldigt olika riktning. Så hur kan vi förstå den här unika men ändå så lika värld vi lever i? Hur ska vi förhålla oss till utbildningssystem, hälsofrågor och en föränderlig värld? Vad gör teknik unik? Var slutar människan och var börjar huboten? Vi är alla lika, men olika.” Svenska kyrkan arrangerar 20 programpunkter under vetenskapsfestivalen. På fredag 15/4 talar paleontologen Simon Conway Morris och på lördagkvällen 16/4 är det en musikalisk talkshow i Bältespännarparken under rubriken ”Vem är normal, egentligen?”. Andra teman som berörs är frågor om rasism, migration och artificiell intelligens. För mer info om program och tider: www.vetenskapsfestivalen.se
i Lundby
Gudstjänster firas i alla våra kyrkor. Här är ett litet axplock:
20/3 – palmsöndag Länsmansgårdens kyrka Länsmansgårdens kyrka har varit stängd för renovering och utbyggnad, nu slår vi upp portarna igen! Välkomna in! 11:00 Festlig gudstjänst med barnen från förskolan Båten, barnkörer och musiker. 12:00 Mingel, mat m.m. Ekologisk pizza, fiskdamm, påsklotterier och frågesport.
25/3 – långfredag Brämaregårdens kyrka 11.00 Gudstjänst En avskalad gudstjänst om utsatthet och kärlek intill döden. Jesu död berättas genom bibelns texter och musik av bland annat David Bowie och Ellen Lindquist. Präst: Marika Palmdahl. Musiker: Rose-Marie Svensson, Lars-Magnus Österberg, Anna Svensdotter, flöjt. Gudstjänsten sänds live i Sveriges radio P1.
Brämaregårdens kyrka 11.00 Påskspel och enkel mässa Barn och vuxna framför ett nyskrivet påskspel ”Mitt ibland dem” med text av Susanne Rikner och musik av Lindie Boström. Efteråt påsklunch. (Vuxen 40 kr, barn 20 kr.) Präst: Johanna Demander Musiker: Rose-Marie Svensson, Lindie Boström
Lundby nya kyrka 11.00 Mässa ”Jag är inte beredd att dö än.” Med ord och musik av bl. a. Håkan Hellström och Laleh målas ännu en påskdag i hoppets och modets färger. Lundbykören under ledning av Veronica Wåhlberg. Präst: Pontus Bäckström. Gudstjänsten sänds live i Sveriges radio P1.
Bild: Gustaf Thörn
Påsk
27/3 – påskdagen
Toleredskyrkan 09.30 Påskfrukost Välkommen att äta en god påskfrukost (kostnad 40 kr) tillsammans innan vi firar mässa. 11.00 Mässa Kristus är uppstånden! En historia om att leva i tron på det omöjligas möjlighet. Präst: Eva Lardner Björklund. Musiker: Jozsef Szaller.
Temat & Bibeln kommer också att synas och höras både i kyrkorna och i våra digitala kanaler. Håll utkik och (åter) upptäck bibeln!
facebook-sidor . Det händer saker hela tiden i kyrkorna, facebook är ett utmärkt fönster för att kika in på allt! Quiz! . Testa dina kunskaper om Bibeln!
bibeln
Spotify . Hur låter Påsken i Lundby? Följ Lundby församling på Spotify! Nya listor: "& Bibeln" och "Påsken 2016" Bloggar . Prosten Lillös blogg & Pontus Bäckström. SR Play . Lyssna på gudstjänsterna från Brämaregårdens kyrka (Långfredagen) och Lundby nya kyrka (Påskdagen) i Sveriges radio. Kartor . För hitta till kyrkorna! Kalender . Tid & plats för alla verksamheter.
Hela påskprogrammet i Lundby församling hittar du på www.svenskakyrkan.se/lundby
Lundby församling Biskopsgårdens kyrka Vårvädersgatan 8 Spårvagn 5, 6 &10 Hållplats: Vårväderstorget
Brämaregårdens kyrka Hisingsgatan 26 Buss 17, spårvagn 5, 6 &10 Hållplats: Vågmästareplatsen
Lundby gamla kyrka Gamla Lundbygatan 35 Buss 16 Hållplats: Lundby gamla kyrka
Lundby nya kyrka Lundbygatan 2 Buss 16 Hållplats: Säterigatan eller Danaplatsen
Kom våren, kom skratten, kom tårarna om natten. ...
Länsmansgårdens kyrka Klimatgatan 1 Buss 25, Spårvagn 5 & 6 Hållplats: Temperaturgatan
Låt mig finnas, låt mig finnas, litet mer, jag är, jag är inte beredd att dö än, inte än.
Toleredskyrkan Vinlandsgatan 2 Buss 25, 31 & 36 Hållplats: Toleredsgatan
Vårens första dag, Laleh Förskolan Båten Klimatgatan 1 Buss 25, Spårvagn 5 & 6 Hållplats: Temperaturgatan Församlingsexpedition Tel. 031-731 68 00 Hisingsgatan 26 Buss 17, spårvagn 5, 6, !0 Hållplats: Vågmästareplatsen
Lundby församling är miljödiplomerad genom Göteborgs stad
foto: magnus aronson/ikon
– för allas rätt till mat Khine Wut Hmone Kyaw är två år gammal. Hon är en av 795 miljoner människor som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan. Trots att mat är en mänsklig rättighet. Trots att jordens resurser skulle kunna föda oss alla. Var med och bekämpa en av världens största orättvisor!
Swisha valfritt belopp till 9001223 PG 90 01 22-3 | BG 900-1223
Förnamn
SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT
Adress
Efternamn Personnummer Telefonnummer Ort/Datum
E-post
Fyll i och skicka in anmälningsblanketten till Lundby församling, Hisingsgatan 26, 417 03 Göteborg. När vi fått in din intresseanmälan skickar vi hem en inträdesblankett. Du kan även ringa oss på tel. 731 68 00 eller skicka e-post till lundby.forsamling@svenskakyrkan.se. Varmt välkommen!