Tidningen & är utgiven av
Lundby fĂśrsamling juni 2017
makt
och härligheten i evighet Makt. Det är ett laddat ord och det väcker olika associationer. Makt kan korrumpera och missbrukas, leda till förtryck och underkastelse. Makt kan också erövras, när någon eller några tar makten över sina egna liv och skapar förutsättningar att påverka sin livssituation. Definitionen av ordet ”makt” kan vara ”förmågan att driva igenom sin vilja trots motstånd” (Wikipedia). Det finns en rörelse i ordet. Maktförhållanden förändras. Makt kan användas på olika sätt. Religionens makt. Kyrkans makt. Guds makt. Vår makt.
På en hylla längst upp och längst in i arkivet i en av församlingens kyrkor står en gammal missions-bössa. Orden ”Söndagsskolbarnens hednamission” är textade på framsidan. En figur reser sig ur asken, som en hemlös reser sig ur sin pappkartong. Det är en svart, afrikansk pojke med vädjande blick och knäppta händer. Eller ”neger” som det står i Nordisk Familjebok från 1900-talets början, med efterföljande beskrivning om klen begåvning och ”i saknad af hvarje spår af barmhärtighet och medkänsla”. När man lägger ett mynt i den lilla springan är bössan konstruerad så att ”negern” nickar till med huvudet i en tackande, mekanisk bugning. Bössan används självklart inte längre. Ändå finns strukturerna och föreställningarna kvar. Det outtalade kravet på tacksamhet och lydnad. Makten i att ge och underkastelsen i att ta emot. Den förnedring som
Ansvarig utgivare: Kristian Lillö
Redaktionsgrupp: Pontus Bäckström Malin Lingnert Clement McKay Lina Winqvist Foto:
Framsidan: Mark Lennihan Sid 3: Scanpix/Lindsey Parnaby
finns i att vara helt utlämnad åt någon annans goda vilja och nåd. Den utsatthet som jag, med svenskt pass och pengar på kontot, aldrig har upplevt, men som är andras vardag och livsvillkor. Mycket av det där handlar om makt. När städaren på det egyptiska hotellrummet gör svanar av frottéhanddukar och lägger rosenblad i sängen väcks obehaget. När vi ses i korridoren ler han sitt bredaste leende och säger: ”Are you happy, sir?” med en övertydlig vädjan om dricks. Missionsbössan har bara hittat en annan form, tänker jag och lägger pliktskyldigt mynten på bordet när hotellvistelsen tar slut. Kvinnan som tigger utanför mataffären, maktlösheten som fört henne hit, den makt jag har att välja om jag skall stanna upp eller gå förbi. Maktlösheten hos alla de ensamkommande barn och ungdomar som kommit hit till Sverige och nu riskerar att skickas tillbaka till våldet och
utsattheten de flytt ifrån. ”Vi står inte ut, men vi slutar aldrig kämpa.” Makten och äran och härligheten i evighet. Därför har jag också så svårt för all religiös underkastelse och alla gudsbilder som manar till lydnad och beskriver Gud som en ”herre” vi skall böja knä inför. Jag hittar helt enkelt inte Gud i det bildspråket och jag vill att Gud skall vara någonting mer än bara en spegling av mänskliga hierarkier. Vill att Gud skall vara motsatsen till makt. En Gud som är maktlös i världslig mening, en Gud som är kärlekens makt. När jag skriver det här har precis en bomb dödat och lemlästat människor i Manchester. Många barn, på en konsert, glada, fulla av liv. Någon tog sig makten och rätten att trasa sönder allt det där vackra. Driven av en ideologi som dödar barn och finner glädje i det. Sådan ideologi har funnits och finns i olika religiösa och politiska skepnader, genom tiderna, överallt. Det är för de allra flesta, oavsett religiös tillhörighet, obegripligt och vi grips av maktlöshet inför urskillningslösheten, brutaliteten. Jag lämnade min dotter på skolan idag. Min son är i Berlin och jag kan känna rädslan i kroppen. Jag känner mig maktlös ibland, över världens tillstånd, hur det kommer att bli, vad som kan hända. Men du och jag, varje människa med önskan om fred och frihet, måste nu ta makten över våra handlingar och våra ord.
Den makt som gror underifrån och som finns i den kristna berättelsen om Gud. Kärlekens makt. Barnet i krubban. Människan på korset. Himmelriket beskrivet som ett senapskorn, ”det minsta av alla frön”. Han som rider in i Jerusalem på en åsna och ger långfingret åt den tidens förtryckande makt; de religiösa ledarna, ockupanterna och kungen i palatset. En makt som inte bygger på våld, lydnad och rädsla, utan längtan, motstånd, hopp. En annan makt. En annan Gud. ”Vi trodde du var användbar till salu, vi skrev ditt namn på våra stridsbanér. Vi byggde katedraler högt mot himlen, men du gick hela tiden längre ner.” (Ylva Eggehorn ur Psalm 717, Svenska Psalmboken)
Pontus Bäckström
Manchester 2017.
Bilden på framsidan: För 30 år sedan installerade konstnären Arturo Di Modica sitt verk ”Charging Bull” (anfallande tjur) på en gata i New York. Den väldiga tjuren, som står beredd att störta fram genom affärsdistriktet Wall Street, symboliserade optimism och styrka efter börskraschen tidigare samma år. Folk älskade tjuren och den fick stå kvar permanent. I samband med Internationella kvinnodageni år avtäcktes en ny staty: “Fearless girl” (orädd flicka). Stirrande mot tjuren, står nu en bronsstaty föreställande en flicka, med händerna i sidan och full av självförtroende. En feministisk symbol för styrka och möjligheter. “Fearless girl” fick, precis som “Charging Bull”, stor uppmärksamhet och vann New York-bornas hjärtan, och ska nu stå kvar till februari 2018.
Eksvärd lär oss att ta makten – utan att trampa på andra FOTO: JESPER ANHEDE
Elaine Eksvärd.
ma
ån folket. r f r å g t u e rig makt i Sve ed g li t n e f f o a utövas m k s §1 All n e t k a e och för ntliga m d e r f f ä o v n a e k li D s §2 människor a ll värdighet. a r h ö c f o t t k e e ih p r s f e r s människan a d il k s n e gsformen den Ur Regerin
Konstnär skildrar sin farmors maktlöshet
Dokumentärfilmen “Horunge” finns på SVT Play.
Konsekvenserna av maktförhållanden och strukturer i ett odemokratiskt Sverige skildras i Knutte Westers akvarellmålade dokumentärfilm “Horunge”, som handlar om hans farmor Hervors liv. En historia om ofattbara umbäranden och om en enskild människas strävan att förändra det samhälle hon lever i.
FOTO: ANNA-MARIA SANDSTRÖM/IKON
Det finns fula trick som kan användas för att manipulera och få makt över andra människor, så kallade härskartekniker. Retorikexperten Elaine Eksvärds bok ”Vardagsmakt” handlar istället om hur var och en av oss kan skaffa strategier för att öka den egna makten och kontrollen över vardagen – utan att trampa på andra.
Har en menskopp med makt att göra? En viktig del i Svenska kyrkans inter nationella arbete är att hjälpa människor att själva kunna bestämma mer över sina egna liv. Därför stöttar Svenska kyrkan demokratiarbete, rätt till utbildning, arbete mot könsstympning och tvångsäktenskap. Insatser för god mödravård, sexualundervisning och laglig abort stärker varje människas rätt till sin egen kropp. För att flickor ska kunna gå till skolan, även veckan då de har mens, delas “värdighetskit” ut, med bland annat menskoppar.
VISSTE DU ATT ... ... en barnkonsekvensanalys alltid måste göras inför beslut i kyrkorådet.
“Barnmakt - en metodbok om rätten till inflytande” kan användas av organisationer och företag som vill lyfta barns rättigheter. Finns på www.barnkonventionen.se
Detta gäller i hela Svenska kyrkan och innebär att en bedömning av vilka konsekvenser ett visst beslut skulle få för barn och unga, måste göras inför alla strategiska beslut som tas i en församling. Det gäller inte bara beslut som rör barn specifikt, utan även beslut som handlar om allt från budget och investeringar till tillgänglighet. Barn har en särställning inom kristen tro och det är därför viktigt att deras röster blir hörda och genomsyrar hela organisationen.
akt Vad menas eg
entligen med
...
”Ditt är r din är makteiket, n och äran, i evigh et. Amen” Kristian Lillö, kyrkoherde i Lu ndby, delar sina tank ar kring innebö rden av ordet ”mak ten” i Vår fade r. Läs Prosten Li llös blogg www.svenska kyrkan.se/lu ndby
Skuld och försoning I februari i år utkom den sista delen i Vitboksprojektet. Den sammanfattar Vitboken och handlar om hur vi kan arbeta med försoning. Vitboken är en vetenskaplig anto logi i två band med titeln De histo riska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna. Svenska kyr kan vill med vitboken redovisa de Den samiska flaggan. kränkningar och oförätter man gjort sig skyldig till samt granska sin skuld och sitt ansvar mot samerna i ett kolonialt förflutet. Vitboken ges ut på Artos förlag och har producerats i samarbete med Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet. www.svenskakyrkan.se/vitboken
LYSSNINGSTIPS!
Hur uppstår makt och hur upprätthålls den? Filosofiska rummets gäster diskuterar makt – politisk, ekonomisk, militär och polisiär makt. Brutal eller legitim. Filosofiska rummet är ett program i Sveriges Radio P1. Googla Filosofiska rummet + makt!
Språk är makt! Vet du att du kan ladda hem SAOL, Svenska Akademiens ordlista? Den är gratis! Om ordet makt står det bland annat: “Ordet har en lång rad betydelser, så som förmåga; ens möjligheter att åstadkomma / prestera ngt och kraft(er), styrka; vigör. Makt kan också vara förhållande(t) att en använder sin förmåga sina krafter, beflitar sig, bemödar sig.” www.svenskaakademien.se
FOTO: JAMES MATTIS
Mycket vill ha mer
Donald Trump är USA:s 45:e president.
Det har blåst en hel del kring Donald Trump sedan han tillträdde som USA:s president – en roll som ibland sägs göra innehavaren till “the most powerful person on Earth”. Trump tycker dock inte att hans befogenheter som president räcker, utan har sagt att han vill utöka presidentens makt. Sannolikheten verkar inte stor att Trump ska få sin vilja igenom på denna punkt. Syftet med den maktdelning som finns i USA mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen är att ingen instans ska kunna tillskansa sig absolut makt.
Statschef utan formell makt I Sverige är regenten statschef, ett ord som kanske leder tankarna till makt. Men sedan en ny regeringsform trädde i kraft i mitten på 1970-talet har Carl XVI Gustaf bara symboliska och representativa uppgifter. Statschefen och statsministern har dock ibland kontakt med varandra. I Regeringsformen kan man bland annat läsa att: ”Statschefen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter av statsministern.” Kungafamiljens medlemmar har makt och inflytande på andra sätt, exempelvis i form av ekonomiska resurser och möjlighet att göra sina röster hörda.
Drottning Silvia och Carl XVI Gustaf. FOTO: PETER KNUTSON, KUNGAHUSET.SE
”Utan personlig assistans hade man varit totalt maktlös” Anders Westgerd har erfarenhet både av att känna total maktlöshet och av att steg för steg återta kontrollen över sitt eget liv. Den personliga assistansen är nödvändig för att hans vardag med bland annat jobb och barn ska fungera.
M
akt i vardagen och makt över sitt eget liv – vad innebär det? Många av oss tar en hel del för givet när det gäller valmöjligheter i vardagen. Vi är till exempel vana vid att kunna besöka ett kafé, en butik eller någon annan lokal utan att i förväg behöva fundera på om det kommer att fungera rent praktiskt. Att kunna sköta den personliga hygienen på egen hand är en självklarhet. – När man som jag har levt i båda världar, ser man hur maktlös man blir och hur samhällets strukturer verkligen stänger ute den som använder rullstol. Och det är uppbyggnaden av samhället som stänger ute – det är inte individerna själva. Orden är Anders Westgerds. När han var tjugo år förändrades hans liv i ett slag. Vid en skidolycka bröt han nacken och blev förlamad från bröstet och nedåt.
skulle kunna leva ett vanligt liv med sådant som studier, arbete och relationer. Vanmakten var stor, känslan av kontroll obefintlig. – Det var en berg-och-dal-bana som rusade ner mot helvetet, säger han om den mörka tiden. Anders drog sig undan. När kompisar föreslog något, sa han nej. Det gick så långt att han funderade på om han ville fortsätta leva. Men någonstans fanns en nyfikenhet på livet, en vilja att ”ge livet en chans till”, som Anders uttrycker det. En viktig del i vändningen var att han började fokusera på det som han faktiskt fortfarande kunde göra – som till exempel resa, ta sig ut på stan eller gå på en hockeymatch – istället för på det som inte längre var möjligt. Långsamt och steg för steg tog Anders tillbaka kontrollen över sin tillvaro. Han återupptog kontakten med vänner. Att plugga till civilekonom var en viktig del i att rusta sig för framtiden. – Jag insåg att med en funktionsnedsättning behöver man vara lite bättre än alla andra för att kunna konkurrera. Att plugga var ett sätt att återta makten inför framtiden; att öppna dörrar och skapa möjlighet att styra livet i den riktning jag vill.
Att plugga till civilekonom var en viktig del i att rusta sig för framtiden.
Anders tar emot på sin arbetsplats. Han hämtar kaffe och ställer koppen i knäet för att sedan enkelt rulla igenom en dörröppning på vägen till sitt kontor. Över dörrkarmen står det: ”Se upp, akta huvudet!”. Den som är mer än 142 centimeter lång och som inte använder rullstol måste ducka – och får förhoppningsvis en tankeställare. Efter olyckan tillbringade Anders sju månader på en specialistavdelning på Sahlgrenska. Sedan var det dags att starta en till stora delar ny tillvaro hemma. Anders saknade erfarenhet av funktionsnedsättningar och kunde inte föreställa sig hur han nu, utifrån sina nya förutsättningar,
Det är alltså en lång resa som Anders har gjort – från total hopplöshet till tillvaron idag som verksamhets ledare med personalansvar och som tvåbarnsfar. Att få vardagen att fungera är inte alltid enkelt nu heller, och nya typer av situationer kan göra att känslan av maktlöshet tillfälligt kommer tillbaka. Men idag finns ändå en grundläggande stabilitet som Anders saknade de första åren efter olyckan.
Anders Westgerd är verksamhetsledare på GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living. Han betonar att personlig assistans handlar om att individen ska kunna vara en fullvärdig samhällsmedborgare.
Sedan snart tio år tillbaka jobbar Anders på GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living. Det är ett kooperativ som samordnar personlig assistans för individer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Anders har själv personlig assistans ett antal timmar i veckan och det är en förutsättning för att han ska kunna komma i ordning på morgonen för att sedan ta sig till jobbet. Han betonar att personlig assistans inte är ett mål i sig själv, utan ett medel för att individen ska kunna delta och bidra i samhället och själv styra sin vardag. – Utan personlig assistans hade man varit full ständigt maktlös. Man hade väl förmodligen tappat makten över sina tankar också. Som talesperson för GIL deltar Anders i den just nu aktuella debatten om assistans. Han intervjuas i nyhetsmedier och skriver även egna debattartiklar, nyligen i Göteborgs-Posten under rubriken ”Ett spel med livet som insats”. GIL tar också fram egna kampanjer som ofta är ganska kaxiga, rentav provocerande. Med ingredienser som vass design och humor vill de nå ut och öka medvetenheten om att förändringar behövs. Nyligen släpptes brädspelet ”Vad duktig du är” som går ut på att spelaren ska försöka köpa en liter mjölk
trots de många hinder som uppstår i mataffären. Anders påpekar att funkis- och tillgänglig hetsfrågor egentligen är en angelägenhet för alla. Den som inte personligen berörs idag, kan komma att beröras mer i framtiden – vem som helst kan ju till exempel råka ut för en olycka eller få ett barn med funktionsnedsättning. “Självbestämmande” Den insikten är viktig, är ett av GIL:s ledord. menar Anders, för den Affischen hänger skulle få fler att ”haka på på Anders kontor. det solidariska tåget”, som han uttrycker det. – Många kan inte relatera till att få en funktions nedsättning, för de orkar inte tänka tanken. För många är det här nog det värsta man kan råka ut för – att hamna i rullstol är lika med döden. Anders själv är ett bevis på att det inte behöver vara så. På väggen inne på hans kontor hänger några färgglada affischer i typisk GIL-anda. Några begrepp syns extra tydligt; ett av dem är ordet ”självbestämmande”. Det handlar om makt i vardagen och makt över sitt eget liv. &
För 500 år sedan spikade Martin Luther upp 95 stycken teser på kyrkporten i den tyska staden Wittenberg. Ytterst få kan räkna upp en enda av teserna, men själva händelsen blev startskottet på och symbolen för det kyrkohistoriska skeende som kallas ”reformationen”. Luther gjorde uppror mot den tidens mäktiga och korrupta kyrka och en ny kyrkotradition bildades. Kyrkan reformerades, blev någonting annat; den ”protestantiska” eller ”lutherska” kyrkan. Svenska kyrkan är en del av den lutherska kyrkotraditionen och har sin ideologiska och teologiska grund i Luthers tankar och idéer om tro, Gud och kyrka. Martin Luther betonade varje människas rätt till egen läsning av Bibeln och tillträde till den kristna trons berättelser och bilder. Därför översattes till exempel Bibeln till tyska, det språk som alla kunde och förstod. Tidigare hade de bibliska texterna
och gudstjänstens liturgi enbart funnits på latin, prästernas språk. I Lundby församling översätter vi ibland gudstjänstagendor till andra språk, därför att det finns människor i våra kyrkor som inte förstår svenska. Det är att vara en luthersk kyrka idag. Reformationen handlade, som många historiska skeenden, om att utmana makten och ändra maktförhållanden. Martin Luthers tankar och idéer blev också ett redskap i maktkampen mellan påvemakten i Rom och de lokala, tyska storfurstar som gav Luther stöd och själva fick politiskt bränsle av Luthers teologiska ”revolution”. Vanliga människor fick makt, eftersom de nu kunde läsa och förstå det som tidigare bara prästerna haft tillgång till. I den lutherska kyrkotraditionen har därför sådant som folkbildning och skola alltid varit en uppgift också för kyrkan. Till exempel var ju prästen ofta också lärare i den tidiga svenska folkskolan.
Luther
Luther talade om ”det allmänna prästadömet”, dvs alla som döpts och kallats till tjänst för Guds rike. Varje kristen har därför ett lika stort uppdrag och samma värde eller status. Allt det här med myndiggörande och folkbildning handlar till slut om demokrati. Den som kan läsa och skriva får makt. Den som har utbildning kan ifrågasätta och påverka. I luthersk anda är därför Svenska kyrkan en demokratisk kyrka. Det betyder att Svenska kyrkans medlemmar röstar och utser representanter i olika beslutsorgan. Varje medlems röst är lika mycket värd. Därför fattas också många beslut i Svenska kyrkan av förtroendevalda på demokratiskt sätt. Kyrkovalet är en direkt konsekvens av reformationens idéer och Luthers tankar om kyrka och tro. Makten åt folket. Den myndiga människan. Det pågår just nu, som i alla tider, en debatt om vad Svenska kyrkan skall vara och göra. I den debatten
& den myn
FOTO: ROSE-MARIE LINDEGREN
FOTO: US MARINES
1960 prästvigdes de tre första kvinnorna i Svenska kyrkan: Ingrid Persson, Elisabeth Djurle och Margit Sahlin.
sägs det ibland att Svenska kyrkan är ”politiserad” och med det menar man att de flesta allmänpolitiska partier, t ex Socialdemokraterna, Centerpartiet och SD, också ställer upp i kyrkovalet och fattar beslut på olika nivåer. De som är kritiska menar att partipolitik skall hållas utanför kyrkan. Andra menar att kyrkan måste vara en del av samhället och att det är kyrkans uppdrag att, utifrån sin kristna tro, ta politisk ställning och agera, t ex när människovärdet eller Guds skapelse hotas. Den kyrkopolitiska organisation som finns i Svenska kyrkan idag är en rest från tiden då Svenska kyrkan var en statskyrka och idén om en demokratisk kyrka för hela svenska folket. Svenska kyrkan var en ”statskyrka” fram till år 2000 och alla som föddes blev också automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. ”Folkkyrkotanken” lanserades av biskop Einar Billing i början på 1900-talet och innebar bl a att det skulle finnas en kyrka överallt i
Sverige. I ”folkhemsbygget” på 1960- och 70-talet spelade kyrkan en viktig roll och kyrka och stat hörde samman på ett annat sätt än idag. Idag finns många olika ”nomineringsgrupper” (=kyrkliga partier). En del av dessa är renodlat kyrkliga och andra har sina rötter i allmänpolitiska partier. ”Kyrkopolitiker” är, oavsett vilken nomineringsgrupp en tillhör, för det mesta engagerade kyrkotillhöriga, som utför ett viktigt och ofta ideellt arbete. Den kyrkopolitiska styrningen av Svenska kyrkan är också ett konkret uttryck för demokrati. Alla medlemmar har möjlighet att rösta och därigenom påverka riktning och beslut. Debatten om Svenska kyrkan och de olika uppfattningarna är också en del av demokratins väsen och livsluft. Vilken kyrka vill vi ha? Vilken kyrka vill du ha? Vilka teser vill du ”spika upp på kyrkporten” nu 500 år senare?
ndiga människan
FOTO: MSA
Folkskola, folkis, blev lagstadgad 1842 och var den obligatoriska skolform i Sverige fram till 1970-talet.
FOTO: BJÖRKETORPS SOCKENS HEMBYGDSFÖRENING/BYGDEBAND
En kyrka – många ansikten. Svenska kyrkans informationsmaterial översätts till flera olika språk.
Varför ska du rösta i kyrkovalet?
Inger Sampson
Axel Saavedra Scherlin
Ing-Britt Levin
Jag röstar alltid. Jag tycker att det är viktigt att rösta. Jag är i Brämaregårdens kyrka varje onsdag. Då spelar jag piano där det har blivit min lilla uppgift här i livet, att spela piano.
Jag är ganska ofta i kyrkan och jag vill gärna vara involverad. Om ingen tar och väljer, blir det ju lite svårt, så jag vill gärna hjälpa till att välja. Jag är med i styrelsen för Svenska kyrkans Unga i Lundby (SKULF).
För att kunna påverka vilka frågor som kyrkan ska satsa på. Kyrkan är viktig för att prata livsfrågor, etik och moral. Störst av allt är kärleken! Det är grunden för allt.
Många röster – delat ansvar
Vem bestämmer egentligen i församlingen? Kyrkorådets ordförande och kyrkoherden i Lundby delar med sig av sina tankar. Det är främst medlemmarna som bestämmer i församlingen. Det menar Annika Johansson, som i samband med förra kyrkovalet blev ordförande i kyrkorådet här i Lundby: – Det är medlemmarna som har makten i församlingen. De vet tyvärr oftast inte om det, men de kan påverka precis allting i församlingen, förutom att man måste hålla sig inom de regler som gäller för att vara kyrka inom Svenska kyrkan. Som ordförande i kyrkorådet representerar Annika – ihop med övriga förtroendevalda ledamöter – de cirka 33 000 medlemmarna i Lundby församling. En stor hjälp är kontakten med distriktsråden, som finns i vart och ett av Lundbys fem distrikt – Biskopsgården, Brämaregården, Kyrkbyn-Älvstranden, Länsmansgården och Tolered. Kyrkorådet har formella möten ungefär sex gånger per år och kyrkoherden är självskriven ledamot. Sedan 2013 är Kristian Lillö kyrkoherde i Lundby. – Mitt chefsuppdrag som kyrkoherde innebär att jag leder all verksamhet
Kyrkorådets ordförande Annika Johansson och kyrkoherde Kristian Lillö. och att jag tillser att det som sker här i Lundby församling, sker i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
kommunikation dem emellan. De måste dra åt samma håll.
Medan Kristian i sin roll befinner sig relativt nära den dagliga verksamheten i församlingen, jobbar Annika mer med långsiktiga och övergripande frågor. De betonar vikten av god och öppen
– Båda är vi väldigt inspirerade av och beroende av att många människor tycker att vi gör rätt saker, och att vi gör det bra. Annars förlorar vi ju automatiskt ”makten”, säger Kristian Lillö.
Att utöva sin makt och sitt inflytande på ett ansvarsfullt sätt är centralt.
Lundby församling Biskopsgårdens kyrka Vårvädersgatan 8 Spårvagn 5, 6 &10 Hållplats: Vårväderstorget
Hania Hanady
Karin Lundahl
För att jag kan! Det är första gången jag får rösta, så jag vill passa på att använda den röst jag har.
För att jag har en chans att påverka. Det är lite spännande, eftersom jag har aldrig har fått rösta tidigare. Det är det första större valet jag är med i.
Brämaregårdens kyrka Hisingsgatan 26 Buss 17, spårvagn 5, 6 &10 Hållplats: Vågmästareplatsen
Lundby gamla kyrka Gamla Lundbygatan 35 Buss 16 Hållplats: Lundby gamla kyrka
Vad är kyrkorådet? Kyrkorådet är församlingens styrelse och hanterar strategiska beslut som rör hela församlingen. Kyrkorådet tillsätts av kyrkofullmäktige. Din röst till Lundby församlings kyrkofullmäktige påverkar på så vis vilka som tar viktiga och långsiktiga beslut i kyrkorna närmast dig.
Vad är en kyrkoherde? Kyrkoherden är en präst med ansvar för ledning, samordning och tillsyn i en församling. Kyrkoherden är inte folkvald utan tillsatt av kyrkorådet, och anställd av församlingen. I Svenska kyrkan finns en dubbel eller gemensam ansvarslinje på alla nivåer mellan förtroendevalda och “vigningstjänsten”, som är biskopar, präster och diakoner.
Den 17 september 2017 är det kyrkoval. Då får alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år rösta för att påverka framtidens kyrka.
Kyrkovalet - tre val I kyrkovalet röstar du på nomineringsgrupper på tre nivåer: Lundby församling till kyrkofullmäktige Göteborgs stift till stiftsfullmäktige och på nationell nivå till Kyrkomötet. Nomineringsgrupp - vad är det? I kyrkovalet röstar du på olika Nomineringsgrupper (motsvarigheten till partier i vanliga val) som ska företräda dig under mandatperioden. Vilka som ställer upp i Lundby (och på övriga nivåer) hittar du länkar till på svenskakyrkan.se/lundby/kyrkoval. Får jag rösta? För att få rösta ska du ha fyllt 16 år (senast valdagen) och vara folkbokförd i Sverige. Och medlem i Svenska kyrkan såklart!
Lundby nya kyrka Lundbygatan 2 Buss 16 Hållplats: Säterigatan eller Danaplatsen
Länsmansgårdens kyrka Klimatgatan 1 Buss 25, Spårvagn 5 & 6 Hållplats: Temperaturgatan
Toleredskyrkan Vinlandsgatan 2 Buss 25, 31 & 36 Hållplats: Toleredsgatan
Förskolan Båten Klimatgatan 1 Buss 25, Spårvagn 5 & 6 Hållplats: Temperaturgatan
Församlingsexpedition Tel. 031-731 68 00 Hisingsgatan 26 Buss 17, spårvagn 5, 6, !0 Hållplats: Vågmästareplatsen
Följ Lundby församling på
Du hittar ytterligare information på
svenskakyrkan.se/lundby/kyrkoval
Lundby församling är miljödiplomerad genom Göteborgs stad.
Vilken kyrka vill du ha?
Rösta
Information om valet och röstningstider hittar du på svenskakyrkan.se/lundby/kyrkoval Språkcaféet i Lundby församling, öppet för alla.
Förnamn
Adress
Efternamn Personnummer Telefonnummer Ort/Datum
E-post
Fyll i och skicka in anmälningsblanketten till Lundby församling, Hisingsgatan 26, 417 03 Göteborg. När vi fått in din intresseanmälan skickar vi hem en inträdesblankett. Du kan även ringa oss på tel: 731 68 00 eller skicka e-post till lundby.forsamling@svenskakyrkan.se. Varmt välkommen!