Tidningen & är utgiven av
Lundby fĂśrsamling 2014 nr 2
i t a i t r a k r o
k o m e m D e D
Nu har vi e Jag ser bilden på sparken. En man i slips och kostym sparkar en människa som ligger ner och hålls fast av två soldater. Mannen som sparkar är rådgivare till Turkiets premiärminister Erdogan och mannen som blir sparkad har demonstrerat mot hur regeringen hanterat en gruvolycka med trehundra dödsoffer. Bilden kablas ut i olika medier och väcker starka reaktioner. Turkiet har ansökt om medlemskap i Europeiska Unionen, men det finns tveksamheter kring mänskliga rättigheter i landet. Bilden på sparken blir en del av en större bild. Det vi ser hända i ett flyktigt ögonblick kan, på ett djupare plan, skildra en rörelse i tiden som sker på många platser och i många situationer. En spark med full kraft, mot någon som redan ligger ner, någon som redan är nertvingad på marken och inte kan ta sig upp. I valet till Europaparlamentet fick rasisterna i Frankrike fler mandat än alla svenska partier tillsammans. I Grekland bryr man sig inte ens om att försöka dölja sin ideologiska hemvist, bakom kostymer och ”demokrati” i partinamnet, utan marscherar på gatorna med stövlar, uniformer och något slags hakkors på flaggorna. Jag känner mig spyfärdig. Trodde inte att det skulle kunna hända, eller ville kanske inte tro, lurade mig själv. Ekonomisk kris i Europa. Arbetslöshet. Människa ställs mot människa. Vit mot svart. Vi mot dom. Rädslan. Utanförskapet. Drömmen om ett bättre liv. Allt det där som är så lätt att spela på och utnyttja, bilder på kvinnor i burka som kör över pensionärer. Vem vill att farmor skall bli överkörd? Vem vill att talibanerna skall förbjuda musiken, efter en magisk kväll med Håkan Hellström?
Ansvarig utgivare: Pontus Bäckström
Redaktions grupp: Pontus Bäckström Malin Lingnert Clement McKay Håkan Stenow
framsidan, sid 6: teckning Clement McKay sid 5: foto (Antje Jackelén) Jan Nordén sid 5-6: foto Lasse Bengtsson sid 8-9: foto Mikael Good, www.chasid.fotosidan.se
tt val När vi blir rädda sluter vi oss, stänger dörrarna och gränserna. Rädda Sverige. Rädsla blir till förakt, hat, våld. Men det finns andra rörelser, som ger hopp. Två kvinnor tränar fotboll med ensamkommande flyktingbarn, killar som flytt från krig i Somalia, Syrien, Irak och hamnat här. Dom tränar på Majvallen. Det är Håkan Hellström-land. Slottskogen. Vår och drömmar. ”Och i Azalea kan man inte undgå att bli kär”. Mohammed från Mogadishu sparkar på en boll och drömmer säkert också han, om kärleken och att höra till någonstans. Vi borde vara mer oroliga och rädda än vad vi är. Vi borde vara mer förbannade och engagerade än vad vi är. Bilder på människor som flyr för sina liv och dör på överfulla båtar. Hur de spärras in som djur på fängelseliknande anläggningar på Malta eller Cypern. Romerna som jagas i Ungern, romerna som tigger utanför våra lokala matbutiker. Affischer i tunnelbanan om att tiggeriet borde förbjudas, fattigdomen borde förbjudas, de fattiga borde förbjudas. De svarta. De handikappade. De arbetslösa. De homosexuella. Muslimerna. Utrotas. Förintas. Men vi börjar med tiggarna och ställer krav. Vi börjar så. Det är väl en lagom åsikt, som många kan tycka är bra och rimlig. Att ställa krav på tiggarna. Sedan ställer vi tiggarna upp. Sedan för vi bort dom. Och när ingen hör och ingen ser, skjuter vi dom. Då blir det tyst och rent på våra gator. Ja, vi börjar så. Vi börjar så. Dom började så.
Vi gör ett nummer om ”demokrati”. Det är grekiska och betyder ”folkstyre”. I en demokrati får majoriteten besluta och det finns en rättvisa i det. Men demokrati handlar också om hur minoriteter behandlas och skyddas, hur människor i utsatta situationer tas om hand och bärs av det gemensamma. Demokratin skall värna och bevaka människovärdet. Kyrkan har samma uppdrag, samma moraliska skyldighet. Därför är demokrati inte bara ett medel för att vinna politisk makt, utan handlar om grundläggande värderingar som har med människosyn att göra. Rasism och fascism, i vilken skepnad, i vilka kostymer eller religiösa hattar och skägg, den än uppenbarar sig, är alltid odemokratisk och människofientlig. De galna islamisterna som dödar och jagar bort människor i Syrien och Irak. Boko Haram i Nigeria. Israels apartheid-politik och dödandet i Gaza. Antisemitismen som slår mot judar i Europa på nytt. Det politiska våldet från vänster och höger, som vill tysta oss och göra oss rädda. Dom svartklädda och maskerade. Rasisterna och nazisterna som kommer ut från garderoben, med nya fina kläder men med samma hat och förakt. Kristen tro är alltid en rörelse för människan. Gud blir människa, i solidaritet och kamp för det hotade livet. Vi måste stå upp. Nu är livet hotat. Nu har vi ett val. Imorgon kan det vara för sent. Pontus Bäckström
Kyrkan och demokrati Ropen skalla-
alla
kyrkan för Svenska kyrkan är en luthersk kyrka. Det betyder att Svenska kyrkan har sina rötter och sin identitet i det vi kallar ”reformationen” (reformera=förändra) på 1500-talet. Martin Luther var en av förgrundsgestalterna när nordtyska furstar frigjorde sig från påven i Rom och den katolska kyrkans makt. Reformationen hade både politiska och religiösa motiv. Även om Martin Luther inte direkt använde ordet ”demokrati” fanns det sådana ansatser i det som reformatorerna ville åstadkomma och förändra. En sak som Martin Luther vände sig mot var att Bibeln och mässorna var skrivna och lästa på latin. Eftersom prästerna var de enda som utbildats i latin, var det ju ingen annan som kunde förstå och tolka de kristna texterna och riterna. Därför blev det viktigt för Luther att översätta Bibeln till ett språk som människor förstod och kunde relatera till, i det här fallet tyska. Det var utifrån det perspektivet, som den första ”folkbibeln” trycktes, på det egna språket. På det sättet fick vanliga människor tillgång
till den kristna tron och kunde själva läsa och förhålla sig till det skrivna och sagda. Utifrån ett demokratiskt perspektiv var den förändringen viktig och handlade i grunden om att bryta ett maktförhållande och göra människor myndiga. Luther talade om ”det allmänna prästadömet”, alla döptas kallelse till att göra tjänst för Guds rike. Det är inte finare eller bättre att vara präst och biskop än att vara skomakare eller lärare. I den lutherska kyrkan har det därför alltid varit viktigt med ”folkbildning” och kunskapsförmedling. Skolan och kyrkan har varit tätt sammantvinnade i länder med en luthersk tradition. I Sverige på 1800-talet var prästen ofta också ordförande i skolstyrelsen och skolavslutningarna ägde, för inte alls länge sedan, rum i kyrkan. Utbildning och kunskap gör att människor får verktyg att ifrågasätta, ta ställning och delta i demokratiska processer. Svenska kyrkan är en demokratisk organisation. Vart fjärde år väljer Svenska kyrkans medlemmar sina företrädare på olika nivåer. Lokalt väljer man
vilka som skall sitta i församlingens Kyrkoråd (= församlingens styrelse). På nationell nivå heter det högsta beslutande organet Kyrkomötet. Det är kyrkans riksdag eller parlament, skulle man kunna säga. Ansvaret för Svenska kyrkan delas mellan de förtroendevalda och de som vigts till sina tjänster (präster, diakoner och biskopar). Det finns de som menar att man inte kan rösta om vad som är Guds vilja eller vad som är kristen tro. Ett sådant resonemang förutsätter att Guds vilja kan kommuniceras till människan utan att passera ett mänskligt ”filter” först. Det är omöjligt. När människor anar, möter eller erfar Gud gör vi alltid det i en särskild tid och på en särskild plats. Det betyder att vi använder våra kunskaper och erfarenheter för att tolka och förstå kristen tro eller Guds vilja. Så har det alltid varit. Bibeln och de bibliska berättelserna är exempel på det. Den demokratiska processen gör att många människors erfarenheter och tankar blir hörda och tas tillvara innan viktiga beslut fattas. Demokratin värnar om och ger plats åt människor och grupper som utsatts för marginalisering, förtryck eller diskriminering. Därför är jämlikhets- och jämställdhetsfrågorna viktiga i en demokratisk kyrka och ett uttryck för Guds vilja till mångfald och befrielse. De sociala frågorna, som demokrati och jämlikhet, blir, i den meningen, också teologiska frågor och säger något om vem Gud är. I Svenska kyrkan är besluten om prästvigda kvinnor och samkönad vigsel sådana exempel, där teologiska perspektiv och demokratiska principer hör ihop och tillsammans anger riktningen. En demokratisk kyrka är en levande kyrka, som lyssnar på Guds och människans röst i samtiden och i samhället.
Sommar i P1 med Antje Jackelén “Även Hitler kom till makten genom demokratiska val. Så demokrati i sig är ingen garant för det goda samhället. Demokrati kräver vård och underhåll. Den liknar ett trähus mer än en stenbyggnad. För demokrati kräver kontinuerlig översyn skrapa färg, måla och snickra. Och den kan sparkas sönder av extremismens bärsärkagång. Om demokratin ska fortsätta att leva behöver vi förstå vår samtid, självklart. Men vi behöver också kunna vår historia. För det folk som inte har tillgång till sin historia äventyrar sin framtid. Utan minne, inget hopp. En del av de värderingar som bär upp demokratin kommer alltid att vara religiösa, redan av den anledningen är det viktigt att tro får finnas med i det offentliga samtalet - det ärliga, prövande, sökande samtalet behövs. Både för politikens och
religionens goda.
Om du missade programmet med Arkebiskop Antje Jackelén så finns det att lyssna på på www.sverigesradio.se
och
professor aktivist Stellan Vinthagen är både professor och aktivist Han var bl.a. rådgivare i projektet Ship to Gaza, för att lära ut hur man praktiserar icke-våld som metod när man blir angripen eller hotad. Vi intervjuade Stellan kring begreppet ”demokrati” och var gränserna går.
I juni i år tillträdde Stellan Vinthagen sin tjänst som professor i ”fredligt motstånd” i Massachussetts universitet, USA. En privat donation finansierar professuren och donatorerna ville att det skulle finnas en förankring i och koppling till aktivism. Teori och praktik, ord och handling, lära och liv. Idag ser vi en utveckling där rasistiska och fascistiska partier får inflytande genom att finnas på den demokratiska arenan och att väljas till olika beslutande och politiska instanser. Hur ser du på det? Jag ser det som en absurditet som uppstår när vi har bristfällig demokrati, som ger plats åt partier som har som sin yttersta målsättning att avskaffa demokratin och värderingar som går emot skydd av minoriteter . Det är en demokratisk skyldighet att bekämpa sådana partier. Hur ser du på det faktum att t.ex. Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har svårt att genomföra politiska möten? Är det bra eller dåligt för demokratin? Jag tycker att det är en fantastiskt bra sak för demokratin om det visar sig att det inte går för fascistiska och nazistiska grupper att mobilisera sig. Samtidigt måste det finnas några platser där det kan föras en diskussion, om de vill det. De
måste också ha något medieutrymme och någon plats. Jag tror att vi måste leva med att här finns en aktuell konflikt, vi måste få lov att ha den här typen av konfrontationer, i media och på gatorna. Om man företräder en politik där alla inte ges samma rättigheter, är det ett gott betyg för demokratin att de överhuvudtaget får utrymme. Ett sådant parti får räkna med att människor blir upprörda. Var går gränsen? Finns det tillfällen då det är ok att använda våld? Gränsen för ”fredligt motstånd” går vid hot om våld. Jag ser det som min uppgift att hitta möjligheter för fredliga lösningar. Det är bra att polisen kan ingripa och får använda våld när det behövs. Vad är ”fredligt motstånd” eller ”civil olydnad”? Kan man likställa dessa? Civil olydnad är när någon eller några bryter mot och utmanar lagar och regler för att få till stånd en förändring och tar personligt ansvar för det man gjort. Man skall vara beredd att möta en rättegång eller ett straff om man befinns skyldig. Vad motiverar civil olydnad? För mig handlar det om att kämpa för en utvidgad rättighet för människor och ökad demokratisering. Metoden blir bara effektiv och meningsfull om du
kan övertyga andra människor om att du har en poäng, få andra att mobilisera och kanske göra samma sak, liknande aktioner. Du måste tro på möjligheten att, på sikt, vinna över majoriteten på din sida. Annars är det ineffektivt. En liten minoritet som är hängiven kan ställa till problem, men utan stöd och förankring hos andra människor, är det inte speciellt kraftfullt. Vi behöver bli mer kreativa i våra val av metoder. Det blir väldigt lätt ritualer, som t ex att demonstrera, gå från punkten A till B och skrika slagord och tro att det är effektivt. Det finns andra sätt att nå fram eller kommunicera ett budskap. Vad kan då kyrkan spela för roll? Vad är kyrkans uppgift i det här sammanhanget? Kyrkan kan bidra med mycket, tror jag. Jag är en stark anhängare av folkbildningens roll och kyrkan kan föra diskussioner kring det som är aktuellt. Det skulle också vara mycket välgörande om kyrkan skärpte tonläget mot rasism och rasister. Kyrkans företrädare har en annan legitimitet och samhällsförankring än många andra anti-rasister och kyrkan kan spela roll där för att motverka en normalisering av rasistiska åsikter och värderingar. Det behövs en moraliskt upprörd röst och att sätta en ton mot dom som mobiliserar mot de svaga i samhället. I de antirasistiska demonstrationerna finns inte sällan grupper och individer som är beredda att ta till våld som metod. Hur skall man hantera det? Jag tror att om man går in i allmän demonstration, där vem som kan delta, är det att bädda för våld. Då är det bättre att kalla till en speciell, avgränsad demonstration, där man på förhand bestämt att man bara skall använda fredliga metoder och att man har demonstrationsvakter för att upprätthålla det. Jag vet, av erfarenhet, att de våldsamma grupperna brukar undvika sådana demonstrationer. Man vill inte hamna i konfrontation med fredliga anti-rasister, det blir för många fronter och man blir bara ännu mer marginaliserade. Kyrkan kan få bli ett sammanhang för alla dom som vill fredliga konfrontationer och som vill ta ställning mot rasism, utan att använda våld.
2007 genomförde Stellan tillsammans med 70 andra internationella forskare aktionen Academic Seminar Blockade, mot kärnvapenubåten Trident i Storbritannien. Akademiska föredrag, seminarier och diskussioner som på olika sätt anknöt till kärnvapen hölls, inte i kongresshallen utan på gatan utanför basen, och stängde då samtidigt ner basen. På bilden visar hur Vinthagen och de andra forskarna bärs bort.
Jönköpings klockor slog larm!
När 1:a maj närmade sig påmindes Jönsköpingsborna om förra årets demonstrationer: Skadegörelse, våld, bilar som sattes i brand och hätsk stämning. Många valde då att stanna hemma för att undvika oroligheterna. Även i år skulle det nazistiska Svenskarnas Parti demonstrera, och tåget gå som en cirkel runt Sofiakyrkan i Jönköpings centrum. - Med minnet av förra året, fanns en stark vilja i hela stan att säga ifrån, berättar Fredrik Hollertz, präst i Svenska kyrkan Jönköping. Den här gången ville vi inte vara tysta! Vi ville inte att Jönköping skulle förknippas med nazistdemonstrationer, utan för något annat - för varje människas lika värde. Svenska kyrkan i Jönköping började tillsammans med flera andra samfund och organisationer att diskutera olika alternativ. - Att vi skulle göra något var klart, men inte vad eller hur. Ganska snart bestämde vi oss för en gemensam gudstjänst i Sofiakyrkan och under ett av mötena kom också idén om att, under hela demonstrationen, låta klockorna ringa för fara som man gjorde i gamla tider. Tanken väckte något i oss och dagen innan demonstrationen bestämde vi oss för att göra så. Och Jönköpingsborna kom. Över 1000 personer tog sig igenom de avspärrningar, som satts upp runt gatorna och därmed också inringat Sofiakyrkan, för att komma till gudstjänsten.
- Det var väldigt rörande att se hur färdtjänsten körde igenom avspärrningarna för att nå fram till kyrkan! Jag tror att det breda ekumeniska samarbetet, gjorde att många kände att de vågade delta. Gudstjänsten blev en kanal för alla de som fredligt ville uttrycka sin oro över rasism och främlingsfientlighet. Det var först vid gudstjänstens start som vi berättade att klockorna skulle ringa under hela demonstrationen - och det möttes av jubel och applåder! Jag tror att kyrkklockornas klang i bakgrunden bidrog till att skapa en annan stämning i staden. Årets 1:a maj rapporterades ingen skadegörelse och var på det hela taget en fredlig tillställning, bara det en stor framgång. Kyrkans tydliga ställningstagande har fått många positiva reaktioner och man minns dagen med glädje och stolthet.
Kent Wisti
psalmsång mot nazism
Elias Ytterbrink, student och deltidspolitiker (mp) läste och blev glad över den extrainsatta gudstjänsten i Jönköping. Polisen meddelade också att man skulle invänta gudstjänstens slut innan Svenskarnas Parti fick starta sin demonstration. - Jag tänkte: Vad händer om gudstjänsten aldrig tar slut? berättar Elias och startade via sociala medier ”Psalmsång mot nazism” för att genom sång förlänga gudstjänsten. Det var inte så mycket planering, utan idén kom bara några dagar innan det var dags, så det var bara att köra. Väl på plats visade det sig att Polisen ändrat sig och släppte iväg demonstrationståget utan hänsyn till gudstjänsten. Gruppen fullföljde ändå sin plan och satt hand i hand och sjöng psalmer för fulla halsar. Elias är nu ”Skäligen misstänkt för ohörsamhet mot ordningsmakten” för att de enligt Polisen stört demonstrationen och vägrat lämna platsen.
- Vi meddelade poliserna att vi inte tänkte flytta på oss utan sitta kvar och sjunga psalmer om kärlek och medmänsklighet - Nazisterna fick inte oemotsagda synas och sprida sitt hat, säger Elias. - För mig är det självklart att som kristen och medmänniska stå upp mot orättvisa och reagera när lagen är fel. Demokrati är målet inte verktyget, understryker Elias och fortsätter. - Man kan inte lita helt och fullt på demokrati utan det måste finnas andra sätt som kan utmana det rådande tankesättet - ett utrymme för människor att reagera och agera. Därför är civil olydnad ett viktigt komplement i en demokrati.”
2nd
Global demokrati
17-26 October 2014
worldparliamentnow.org
en dröm om demokrati för alla
- Vi lever helt oundvikligen i ett globalt samhälle, tillsammans alla människor på denna planet. När vi inser det så har vi också ett ansvar att fundera på hur vårt globala samhälle bör styras. Hasse Leander och Petter Ölmunger är präster i Svenska kyrkan. Hasse är nytillträdd präst i Lundby och kommer att vara placerad i Länsmansgårdens och Biskopsgårdens distrikt. Båda två brinner för de sociala frågorna, som t ex global rättvisa och hållbarhet i vårt sätt att leva. Det betyder att tron och teologin också måste få praktiska och politiska konsekvenser. Hasse och Petter är initiativtagare till nätverket ”Global demokrati” som kommer att ta sitt avstamp lokalt i Göteborg, men har siktet inställt ut i världen och de stora sammanhangen. - Listan på globala problem kan göras lång, säger Hasse och räknar upp ett antal utmaningar som mänskligheten står inför. Global uppvärmning. Hotet mot våra ekosystem. Konflikter som eskalerar till krig. Brott mot mänskliga rättigheter. Vapenspridning. Stora sociala och ekonomiska orättvisor. Bristande reglering av globala marknader och finanssystem. Och det är inte svårt att komma på fler…
Hasse tar en paus, liksom för att ladda om. -Vi behöver göra något. Det tycker nog de flesta. Men vem är ansvarig för att hantera dessa problem? När det väl blir en kris, är det den med mest ekonomisk och militär styrka som, när allt kommer omkring, har den faktiska makten? Och borde det i så fall vara så? Eller går det att tänka sig demokratiska lösningar? I organisationer såsom Förenta Nationerna, Internationella valutafonden (IMF), Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken, G20 och G8 finns väldigt liten demokratisk insyn. De utsätts ofta för stor påtryckning från storföretagens lobbyister och det finns inget sätt att avsätta de som styr dessa organ ifall de inte tar sitt ansvar. Därför startar vi, tillsammans med andra, nätverket ”Global demokrati” i Göteborg. T ex drömmer vi om att kunna bidra till inrättandet av en direktvald parlamentarisk församling i FN, som ett komplement till generalförsamlingen. Kanske framstår det som utopiskt. Men även i en nation som Sverige framstod allmän rösträtt för inte så länge sedan utopiskt. Förutom för dem som trodde och hoppades...
För mer information och frågor om ”global demokrati”, kontakta: hans.leander@svenskakyrkan.se petter.olmunger@svenskakyrkan.se Läs mer om kampanjen på www.unpacampaign.org
”Global demokrati eller global diktatur?” - En föreläsning av Torbjörn Tännsjö Torsdag 23 oktober kl 19 ABF Järntorget Evenemanget är en del i den globala aktivitetsveckan för ett världsparlament, 17-26 oktober.
Lundby församling Biskopsgårdens kyrka Vårvädersgatan 8 Spårvagn 5, 6 &10 Hållplats Vårväderstorget
För mer information, se www.globaldemokrati.org Brämaregårdens kyrka Hisingsgatan 26 Buss 17, spårvagn 5, 6 &10 Hållplats: Vågmästareplatsen
Lördag 30 augusti, kl 11-17 Bältespännarparken, Göteborg
Genom festivalen ”Ett Göteborg för Alla” vill vi manifestera att alla ska ha rätt till sin stad, oavsett etnicitet och/eller religiös bakgrund. En folkfest mitt i staden, för alla, med religion i förgrunden. En dag med möjligheten att belysa religion som positiv kraft i staden. En dag att visa att vi inte accepterar den växande rasismen och de högerextrema och främlingsfientliga krafterna i vår stad. Musik, samtal och aktiviteter för alla åldrar! www.ettgoteborgforalla.se
Snart är det val! Trygghet, jobb, bostad, skola Tisdag 9 september kl 18-20 Sjumilahallen Träffa lokala politiker från Västra Hisingen och samtala om huvudfrågor inför valet. Politikerna presenterar sina partier och därefter fortsätter samtalet kring trygghet, jobb, bostad och skola. Forumet är ett samarbete mellan SDF Västra Hisingen, olika organistioner och samfund i Biskopsgården.
Lundby gamla kyrka Gamla Lundbygatan 35 Buss 16 Hållplats: Lundby gamla kyrka
Lundby nya kyrka Lundbygatan 2 Buss 16 Hållplats: Säterigatan eller Danaplatsen
Länsmansgårdens kyrka Klimatgatan 1 Spårvagn 5 & 6 Hållplats: Temperaturgatan
Toleredskyrkan Vinlandsgatan 2 Buss 25, 31 & 36 Hållplats: Toleredsgatan
Förskolan Båten Klimatgatan 1 Spårvagn 5 & 6 Hållplats: Temperaturgatan Församlingsexpedition Tel. 031-731 68 00 Hisingsgatan 26 Buss 17, spårvagn 5, 6, 10 &13 Hållplats: Vågmästareplatsen
Lundby församling är miljödiplomerad genom Göteborgs stad
VÄND RASISMEN RYGGEN...
”Jag är inte odelat förtjust i manifestationen att vända ryggen mot Sverigedemokraterna när de har sina möten. Något i den bilden skär falskt i mig. Antagligen för att manifestationen är så stark och som bild slår djupt i oss alla. Som människor är vår innersta och djupaste rädsla att bli avvisade. Det allra första vi gör i livet är att söka det tillvända ansiktet. Ett frånvänt ansikte genererar skam och rädsla. Jag är övertygad om att det är just denna mänskliga urdjupsrädsla som driver Sverigedemokraternas politik och världsbild. Den är själva grogrunden för all rasism. Därför tror jag också att många kan identifiera sig med Jimmie när han står och talar och alla vänder sig bort. Så upplever nog många sina liv och det är allas vår djupaste rädsla.” utdrag ur Kent Wistis blogginlägg på wistikent.wordpress.com . Kent är präst, bildkonstnär och satirtecknare.
Förnamn
SE MÄNNISKAN!
Adress
Efternamn Personnummer Telefonnummer Ort/Datum
E-post
Fyll i och skicka in anmälningsblanketten till Lundby församling, Hisingsgatan 26, 417 03 Göteborg. När vi fått in din intresseanmälan skickar vi hem en inträdesblankett. Du kan även ringa oss på tel. 731 68 00 eller skicka e-post till lundby.forsamling@svenskakyrkan.se. Varmt välkommen!