mellan nummer 4/2013 årgång 9
www.svenskakyrkanboras.se
En julängels budskap ger trygghet i vintermörkret
Sex ord skapade kyrkohistoria Romarbrevet gav Luther inspiration till sin revolt mot påven
Här blir barnen sedda och delaktiga Så styrs kyrkan efter kyrkovalet en tidning från
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
17
”Jag fortsätter som präst i Borås” Anders Ljungström har arbetat som kyrkoherde i Gustav Adolfs och Brämhults pastorat sedan 1999. När den nya organisationen med ett enda pastorat i Borås träder i kraft den 1 januari 2014 blir det med Stefan Hiller som kyrkoherde. Anders kommer dock även fortsättningsvis att vara verksam som präst i Borås.
FOTO PER ARONSSON
När Lidköpingsonen Anders Ljungström kom till Borås hade han även arbetat som präst i Säffle och Alingsås. Nu vill han bo kvar i knallestaden.
F
emton år har gått sedan Anders Ljungström tillträdde som kyrkoherde. Femton roliga år dessutom, enligt honom själv. – Jag skulle till och med vilja säga att det har blivit roligare för varje år. När jag blickar tillbaka på de här åren så är det med stor stolthet över allt det som mina medarbetare och jag tillsammans har åstadkommit. Både inom vår egen organisation och i samverkan med andra utanför den. Titta till exempel så bra det blev med ombyggnaden av PA Halls terrass, det gränslösa mötets torg mellan Gustav Adolfs kyrka och Kulturhuset. Och jag kommer aldrig att glömma återinvigningen av Gustav Adolfs kyrka efter att den varit stängd för renovering, det var fullt av folk där hela dagen. En av de viktigaste frågorna för Anders har varit den förändring som nu blir verklighet, ett pastorat i Borås. – Sedan jag kom hit har det varit en viktig fråga för mig. Sakta men säkert har vi närmat oss målet och vi har hela tiden haft personalen med oss i arbetet. Trots att det innebär en hel del förändringar har ingen ifrågasatt att det är rätt väg att gå. 2
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
ANDERS TAR nu ett steg tillbaka i organisationen men fortsätter som präst i Borås. – Ja, både min fru och jag trivs bra här och vill bo kvar. I hela mitt vuxna liv har jag stått till kyrkans förfogande och varit redo att flytta på mig. Nu har vi bestämt att den tiden är förbi, nu står vi i stället till livets förfogande. Så jag fortsätter som präst i Borås.
”
Jag skulle till och med vilja säga att det har blivit roligare för varje år.
I framtiden hoppas han att kunna arbeta med ledarskap och organisationsutveckling i kombination med prästyrket. – Det är frågor som intresserar mig. Med mig i bagaget har jag dels utbildning och erfarenhet av ledarskap men också den kunskap som kommer av att
ha träffat människor i livets alla skeden. När man har jobbat som präst så länge som jag har, då har man mött allt. Som en röd tråd finns de existentiella frågorna och det är ett område som jag tror att alla ledare behöver lära sig mer om. I centrum för allt, oavsett vad man gör, står alltid människans befrielse. UR FÖRÄNDRINGAR kommer oftast något bra och Anders ser fram emot nya arbetsuppgifter. – Femton år är en lång tid och det är dags för en förändring. Det jag kommer att sakna från jobbet som kyrkoherde är förmånen att som chef få glädjas med mina medarbetare i framgång men också få känna med dem i motgång. Men som sagt, jag blir ju kvar som präst i Borås och ser fram emot den fortsatta kontakten med alla fantastiska församlingsbor. Vi ses i kyrkan, folkets andliga rum!
REDAKTÖREN:
H
MELLAN HIMMEL & JORD
– en tidning från Svenska kyrkan i Borås. Tidningen delas ut till alla hushåll i Caroli, Gustav Adolfs och Brämhults församlingar. ANSVARIG UTGIVARE
Anders Ljungström REDAKTÖR
Cecilia Svensson boras.redaktionen@svenskakyrkan.se
REDAKTIONSRÅD
Anders Ljungström Kristian Yngvesson Monica Palmqvist Maria Andersson Cecilia Svensson Elisabeth Jönsson Carina Svedberg
ej! Jag heter Cecilia Svensson och är ny redaktör för Mellan himmel & jord. Det är en del av mitt uppdrag som kommunikatör för Svenska kyrkan i Borås. Efter tre veckor på tjänsten har den första förvirringen lagt sig, men det är fortfarande många nya intryck att bearbeta. Tidigare arbetade jag på Borås Stads informationsavdelning, men kände att det efter tio år på den tjänsten var dags för en ny utmaning. Att byta arbetsplats, trots att jag inte har flyttat många hundra meter, är som att ha börjat ett nytt liv. Nu ser jag Borås från ett annat håll, för jag rör mig i ett nytt område. Med allt nytt kommer också förväntningarna på hur det ska bli. Bra, dåligt, roligt eller inte alls som man har tänkt? Oavsett hur det blir, är jag säker på att jag kommer att lära mig mycket nytt och det känns spännande! Har du någon gång upplevt att du har en ängel vid din sida? Det har jag. I det här numret kommer du bland annat att få läsa om änglar. Finns de? Jag tror det, för annars undrar jag hur den bilolycka jag var med om för några år sedan kunde gå så bra. Den man som hjälpte mig ur bilen kommenterade just det. Bilen var skrot och jag i stort sett oskadd. ”Du har haft änglavakt”, sa han. Jag tänker ofta på det, dels på den ängel som satt vid min sida i bilen, dels på den man som blev min räd-
Gott nytt! dande ängel i fysisk form. Jag vet inte vem han är, men jag är väldigt tacksam. Utöver änglar kommer du också att få läsa om den nya familjecentralen på Boda, en reflektion kring Romarbrevet och vad några boråsare tycker är det bästa med julen. Med det hoppas jag att du kommer att få en stunds trevlig läsning. Har du någon fråga eller synpunkt, mejla gärna boras.redaktionen@svenskakyrkan.se. Välkommen att följa med mig in i det nya!
Cecilia Svensson, redaktör
PRODUKTION
InfoMera, Elisabeth Jönsson STEP Reklambyrå, Carina Svedberg TEXT OCH FOTO
Elisabeth Jönsson eller David Gustafsson, där inget annat anges. OMSLAGSBILD
Angel in my hand. Foto: Dreamstime UPPLAGA
37 500 exemplar, 4 nummer/år TRYCK
Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB INTERNET
www.svenskakyrkanboras.se www.facebook.com/svenska kyrkanboras www.twitter.com/svkyboras www.instagram.com/svkyboras ADRESS OCH TELEFON
Box 393, 501 13 BORÅS Tel växel: 033 - 17 94 00 boras.samfallighet@svenskakyrkan.se
Framförda åsikter i tidningen överensstämmer inte nödvändigtvis med redaktionens eller Svenska kyrkans åsikter.
Innehåll SOM PRÄST. Ny kyrkoherde till2 KVAR träder i Borås pastorat den 1 januari men Anders Ljungström lämnar inte Borås. – FINNS DOM? Änglarna fyller 4-5 ÄNGLAR en viktig roll som budbärare mellan Gud och människorna. Vi berättar mer om änglar och bland annat hur de fick vingar. BARNENS VILLKOR. I den nya 6-7 PÅ familjecentralen på Boda erbjuds både öppen förskola och hälsovård för barn upp till sex år.
nr 4. 2013 OCH JUL. Välkommen att fira 8 ADVENT gudstjänst i våra kyrkor.
9 PÅ GÅNG. Ett urval av vinterns aktiviteter. TEXT SOM FÖRÄNDRADE. 10 -11 EN Romarbrevets budskap inspirerade Luther att vända sig mot påven. Läs mer om den bok i Bibeln som resulterade i reformationen. LJUS PÅ S:TA BIRGITTA. Ny belys12 NYTT ning ger möjlighet till kvällspromenad på griftegården. RÖSTADE BORÅSARNA. Resultatet av 13 SÅ årets kyrkoval presenteras. ELLER UTAN BÅDE OCH. 14 INTE Kyrkoherde Anders Ljungström förklarar varför både Jesusbarnet och tomten har en självklar plats i vårt julfirande.
15 LILLA KORSORDET MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
3
Änglarna som kom med julen Jesusbarnet, Josef, Maria, herdar, vise män och änglar. Där är julspelets hela rollista. Ingen är utbytbar, alla måste vara med för att bilden av den första julen i Bethlehem ska bli komplett. Hur människorna såg ut är inte så svårt att föreställa sig. Men var änglarna verkligen vitklädda varelser med vingar på ryggen?
Ä
nglar förekommer i nästan alla Bibelns böcker, både i Gamla och Nya testamentet. I berättelserna rör de sig fritt mellan människans värld och den gudomliga. För att få reda på lite mer om vad änglar egentligen är har vi talat med Cristina Grenholm, chefsteolog på Svenska kyrkan. – Ordet ängel kommer av grekiskans angelos, som betyder budbärare. Inom kristendomen är änglarna Guds budbärare, men man kan också säga att änglar är människans bild av gudsnärvaro. Genom änglarna får vi visshet om att Gud är verksam mitt ibland oss.
om vi stöter på hinder. På frågan om Cristina själv har känt änglars närvaro svarar hon bestämt ja. – Jag har väldigt ofta och väldigt påtagligt upplevt Guds beskydd på olika sätt. Och jag tycker att vi ska vara rädda om våra upplevelser. Vissheten om att Gud inte överger oss är viktig. Den gudomliga verkligheten är alltid god. Det är Gud som är hos oss också när vi talar om änglar som vakar över oss. Guds beskydd kan vi inte alltid förstå, men vi måste våga tro på att det finns, även när det värsta inträffar.
ÄNGLAR I BIBELN uppenbarar sig också i mänsklig gestalt, framför allt i de tidiga böckerna. I Första Mosebok möter till exempel Abraham tre män och förstår först i efterhand att det är änglar som har varit på besök. – Jag skulle vilja säga att man har mött en ängel när man först i ett senare skede inser att man fått hjälp på ett sätt som man inte kan förklara. Vi skulle också kunna kalla det bönesvar. Psalm 483 uttrycker det här på ett fint sätt tycker jag om hur vi står på samma sida som änglarna när vi kämpar för det goda och hur de leder oss
NÄR FICK DÅ änglar vingar? Etnologen
4
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
Jan-Öjvind Swahn har intresserat sig för ämnet änglar och har även skrivit en bok om dem. Eftersom vingar inte förekommer på änglarna i Bibelns tidiga böcker är en teori, som också Jan-
”
Öjvind Swahn delar, att judarna under den babyloniska fångenskapen tog intryck av de mäktiga statyer som fanns i Mesopotamien och som föreställde djurkroppar med människohuvuden och väldiga fågelvingar. Även i den grekiska antikens bildvärld finns tänkbara inspirationskällor som segergudinnan Nike. Och skulle man, som änglarna, förflytta sig mellan jorden och himlen var väl vingar ett sannolikt hjälpmedel. Någonstans vid tiden för den babylonska fångenskapen börjar också andra beskrivningar av änglarna dyka upp i Bibeln. Profeten Jesaja berättar till exempel om sexvingade serafer som täcker sina ansikten med två av vingarna, sina fötter med ytterligare två och använder två till att flyga med. I Julevangeliet möter herdarna på ängen först en ängel som förkunnar
– Jag skulle vilja säga att man har mött en ängel när man först i ett senare skede inser att man fått hjälp på ett sätt som man inte kan förklara.
FOTO MAGNUS ARONSON
Christina Grenholm, chefsteolog på Svenska kyrkan, beskriver änglar som människans bild av gudsnärvaro.
”
Änglar har alltid fascinerat människor och det finns en särskild lära som kallas angelologi.
budskapet om att Frälsaren är född och sedan sjunger hela den himmelska härskaran för dem. Några vingar nämns inte här. Däremot skrivs det att änglarna efter avslutad sång far upp till himlen. ÄNGLAR HAR alltid fascinerat männ-
iskor och det finns en särskild lära som kallas angelologi. Enligt den finns olika hierarkier bland änglarna med bland annat serafer, keruber, throner och ärkeänglar. Ärkeänglarna är namngivna, Gabriel, Mikael och Rafael. Alla tre namnen slutar på –el vilket betyder att de har en koppling till Gud. Gabriel betyder på hebreiska ”Guds kämpe”, Mikael betyder ”Vem är som Gud” och Rafael ”Gud botar”. Vår bild av hur änglar ser ut har under årens lopp formats av hur olika konstnärer har framställt dem. Som så många andra bibliska motiv har de varit tacksamma att måla. Men det som allra mest skapat den bild vi har
Fotot är borttaget av upphovsrättsliga skäl.
I filmen Den enfaldige mördaren från 1982 upplever Stellan Skarsgårds rollfigur såväl närvaro som stöd av änglar.
av änglar idag är sannolikt de bokmärken som började bli vanliga i slutet av 1800-talet och där änglarna oftast ser ut som söta unga flickor. Ängeln och folktrons älva hade då blivit alltmer lika varandra. CRISTINA GRENHOLM ser dock inte på änglar som några små ljuva väsen. – Nej, en änglabild som tilltalar mig är ur filmen Den enfaldige mördaren där tre änglar i form av vuxna män går med bestämda steg ihop med Stellan Skarsgårds rollfigur när han ska göra upp med sin elake husbonde, spelad av Hasse Alfredsson. Änglarna värnar
om de svaga. Som glädjespridare till julen fungerar dock även den mer nutida julängeln. Översinnligt god och vacker var änglarnas sång på julnatten, kanske passar den bilden både ihop med bilden av en vän flicka och Stellan Skarsgårds maskulina skyddsänglar. – Och tycker du att julängeln blinkar till dig, ta budskapet på allvar, avslutar Cristina.
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
5
Lena Eliasson-Svensson, Nasrin Aghaei-Aghili, Christine Bergander och Yvonne Morberg arbetar på Familjecentralen Boda.
Familjecentral i samverkan med kyrkan Den 18 november invigdes Familjecentralen Boda. För att underlätta för familjer finns här en rad verksamheter samlade – öppen förskola, BVC- och barnmorskemottagning, socialrådgivning samt bibliotek. Verksamheten vänder sig till barn från 0 – 6 år och deras föräldrar, och drivs av Borås Stad och Västra Götalandsregionen i samverkan med Svenska kyrkan.
I
nyrenoverade och ändamålsenliga lokaler kan nu Christine Bergander, Lena Eliasson-Svensson, Yvonne Morberg och Nasrin Aghaei-Aghili erbjuda barn och föräldrar såväl lek som hälsovård och rådgivning. Behövs det ytterligare resurser finns Boda vårdcentral en trappa upp och tandläkare finns alldeles intill. – Vi tycker att det är jätteroligt. Under en tid har vi bedrivit en del av den här verksamheten i temporära lokaler vid Hässleholmens torg, men där hade vi inte ens vatten i lekrummet så att barnen kunde måla med vattenfärg. Nu är allt anpassat efter den verksamhet som vi ska bedriva, berättar Christine Bergander. Till öppna förskolan är alla välkomna. När barn som går i förskolan får syskon får de inte vara där mer än 15 timmar per vecka och då kan öppna förskolan bli ett bra komplement för att umgås med andra barn.
CHRISTINE DELAR sin tid mellan tjänsten som församlingspedagog i Hässleholmens kyrka och som förskollärare POSK Partipolitiskt vid öppna förskolan i Familjecentralen. obundna i Svenska kyrkan 6
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
– Familjecentralen är religiöst obunden men Svenska kyrkan i Borås tycker att verksamheten är viktig och bidrar därför med en personell resurs. För egen del ser jag en stor fördel i att arbeta på båda ställena. Hit kan jag lotsa familjer som söker sig till kyrkan och som kanske saknar ett socialt nätverk. Lena Eliasson-Svensson som är socionom på Borås Stad ser också bara fördelar med samarbetet. – Kyrkan har en lång tradition av att bygga relationer och har mycket kunskap att bidra med. Jag tycker att det är bra att de kan finnas med här. FAMILJECENTRALEN ÄR ett kunskaps-
centrum för både barn och föräldrar där alla ska känna sig delaktiga och bli sedda. Hit ska man kunna komma med alla sina frågor som rör barn och föräldraskap. Christine och Lena har många idéer om den verksamhet de vill bedriva inom ramen för familjecentralen. – Fasta aktiviteter är den öppna förskolan, socionom, BVC och barnmorska på plats vissa dagar samt bibliotekarie som kan hålla i sagostunder och utlåning av böcker. Men vi kommer också
”
– Kyrkan har en lång tradition av att bygga relationer och har mycket kunskap att bidra med.
att anpassa och utveckla verksamheten efter de behov vi ser. Kanske tar vi hit en dietist som kan prata om mat. Vi har ett stort fint kök där vi kan hålla kurser i att laga barnmat. En barnpsykolog finns också knuten till oss med sin specialkompetens liksom en tandhygienist. En grupp som har en egen tid i öppna förskolan är unga föräldrar, upp till 23 år. – Unga föräldrar kan behöva extra stöd. Som ung förälder står man inte på samma plattform i livet som äldre. Det är viktigt att ha en mötesplats och träffa andra i samma situation, samt att få hjälp och stöd om man behöver det. FRÄMJA INTEGRATION är ett annat mål
med verksamheten. För många föräld-
”
För många föräldrar blir öppna förskolan en väg in i en bredare gemenskap när de väl upptäcker att den existerar.
rar blir öppna förskolan en väg in i en bredare gemenskap när de väl upptäcker att den existerar. – Vi behöver bli ännu bättre på att tala om att vi finns men vi tror också att närheten till vårdcentralen kommer att bidra till att fler hittar oss. Nu kan personalen där enkelt lotsa föräldrarna ner till oss. Många barn som av olika anledningar saknar möjlighet att gå i förskola kan komma hit och få leka med andra barn. Däremot är det viktigt att påpeka att föräldrarna alltid ska vara med och är ansvariga när man besöker öppna förskolan. Till skillnad från vanlig förskola kan man inte lämna barnen hos oss. Vår uppgift är att ge förutsättningar för lek och annan pedagogisk verksamhet. De dagar Lena finns på plats kan föräldrar få råd och stöd men också hjälp med att förstå hur föräldrarollen fungerar i det svenska samhället. Frågorna är många, berättar hon. – Givetvis dyker det också upp frågor som ligger utanför mitt område men då försöker jag lotsa dem till exempelvis medborgarkontoret här på Hässleholmen där man kan få hjälp med blanketter och annat praktiskt. Jag kan också fungera som en bro in i Borås Stads övriga verksamhet. Som socionom tycker jag att familjecentralstanken är ett fantastiskt sätt att få arbeta på. Genom den här verksamheten arbetar vi i rätt ända, innan eventuella problem blir för stora FRÅN UGNEN kommer en omisskännlig doft av nybakat. Christine har gjort ännu
en av sina improviserade varianter på bröd. – Ja, jag brukar stoppa lite av varje i degen utan att egentligen följa något recept. De som besöker oss kan köpa nyttig hembakt fika till en billig peng. Samtidigt ger det en ingång till att prata hälsa och bra mat, eftersom många undrar vad brödet innehåller. Finns det något som de saknar? – Om man får önska så skulle det vara att få till en utemiljö. Som det är nu är vi hänvisade till inomhusaktiviteter. Men annars är våra lokaler toppenbra.
FAKTA: Familjecentralen Bodas öppna förskola är öppen alla vardagar och vänder sig till barn från 0 – 6 år. Det är kostnadsfritt att delta och föräldrarna måste alltid vara med sina barn när de är där. Särskild verksamhet erbjuds till föräldrar upp till 23 år liksom för föräldrar med barn under 1 år. Oavsett var man bor är man välkommen att delta. För mer information och öppettider, se www.boras.se/familjecentralenboda eller ring 033-35 83 32.
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
7
Gudstjänster
Ett urval – under advent och jul
Första advent, 1 december
Juldagen, 25 december
10.00
Hässleholmens kyrka. Adventsgudstjänst. Thomas Berndt, Linda Arne.
07.00
Gustav Adolfs kyrka. Julotta, Ulf Andersson, Jan Hjalmarsson.
11.00
Caroli kyrka. Högmässa, Kristian Yngvesson Carl-Gustaf Ekström, Tony Thornberg.
07.00
Byttorps kyrka. Julotta, Joakim Schön.
07.00
Brämhults kyrka. Julotta, Jan-Åke Carlsson, Sofia Falk, Brämhultskören med vänner.
07.30
Hässleholmens kyrka. Julens sånger, Thomas Berndt, Linda Arne.
08.00
Hässleholmens kyrka. Julotta, Thomas Berndt, Linda Arne.
17.00
Caroli kyrka. Julmässa, ensemble ur Par Bricoles manskör Maria Fridh, Tony Thornberg. Sjöbo kyrka. Musikgudstjänst, Joakim Schön, Ulric Rudebrant, sångsolist Joel Börjesson
11.00
Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänst med små och stora. Anders Ljungström, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.
11.00
Byttorps kyrka. Gudstjänst, Jan Hyllstam.
11.00
Sjöbo kyrka. Gudstjänst för stora och små samt dop. Fredric Svensäter, Änglabackens förskola, Sjöbokören.
11.00
Dammsvedjans kyrka. Gudstjänst, Magnus Abrahamsson Åsa Hermansson, Fasetterna.
18.00
11.00
Brämhults kyrka. Gudstjänst – Det är Advent! Jan-Åke Carlsson, Sofia Falk, Lars Sjögren. Stefan Hiller, predikant och trumpetare Brämhultskören med vänner.
Annandag jul, 26 december
12.00
Hässleholmens kyrka. Mässa på teckenspråk.
11.00
Caroli kyrka. Högmässa, Joakim Schön.
15.00
Norrmalms kyrka. Gudstjänst för stora och små. Gunilla Andersson, William Lindström, babyrytmiken, barnkören.
11.00
Gustav Adolfs kyrka. Julens psalmer, Gunilla Andersson Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.
17.00
Gustav Adolfs kyrka. Oratorium, Anders Ljungström Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.
Nyårsbön, Nyårsafton 31 december
17.00
Brämhults kyrka. Gudstjänst med alla åldrar. Miniminiorerna, Barntimmarna, Tonfiskar och Tonsillar sjunger.
15.00
Norrmalms kyrka. Anders Ljungström, William Lindström.
16.00
Byttorps kyrka. Johanna Fridäng, Ulric Rudebrandt solist.
Luciaevenemang
17.00
Gustav Adolfs kyrka. Anders Ljungström, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.
10/12 17.00 Hässleholmens kyrka. Luciafirande.
17.00
Hässleholmens kyrka. Thomas Berndt, Linda Arne.
12/12 17.00 Sjöbo kyrka. Luciatåg, Änglabackens förskola, gemenskapskväll i Kyrkans hus.
17.00
Dammsvedjans kyrka. Magnus Abrahamsson, William Lindström.
17.00
Brämhults kyrka. Jan-Åke Carlsson, Sofia Falk, Lotta Arturén, sång.
18.00
Sjöbo kyrka. Johanna Fridäng, Ulric Rudebrant, solist.
15/12
11.00 Dammsvedjans kyrka. Luciagudstjänst med barnkörerna.
15/12 11.00 Brämhults kyrka. Luciagudstjänst med alla åldrar. Thomas Berndt, Linda Arne. Kyrkbackens barn och lärare medverkar. 15/12 15.00 Byttorps kyrka. Luciafirande för alla åldrar!
Nyårsdagen, 1 januari
15/12 15.30 Gustav Adolfs kyrka. Luciagudstjänst. Borås lucia & 18.00 med tärnor. Anders Ljungström, Margaretha Skoglund
15.00
15/12 17.00 Hässleholmens kyrka. Luciagudstjänst och julfest. Thomas Berndt, Linda Arne
Gustav Adolfs kyrka. Musikgudstjänst, Dora Wikner, Staffan Jullander.
Julafton, 24 december 10.00
Dammsvedjans kyrka. Samling vid krubban. Margaretha Andersson, Åsa Hermansson.
10.30
Hässleholmens kyrka. Samling vid krubban. Thomas Berndt, Linda Arne.
11.00
Caroli kyrka. Gudstjänst kring krubban, Maria Fridh, Tony Thornberg.
11.00
Gustav Adolfs kyrka. Samling vid krubban, Carl-Gustav Antonsson, Margaretha Skoglund.
Trettondedag jul, 6 januari
11.00
Byttorps kyrka. Julbön, Johanna Fridäng. Norrmalms kyrka. Samling vid krubban/Julens psalmer. Ulf Andersson,William Lindström.
11.00
Caroli kyrka. Högmässa.
11.00
11.00
17.00
Caroli kyrka. Julbön, Jan Hyllstam, Carl-Gustaf Ekström, Carolikören.
Gustav Adolfs kyrka. Julens sånger ”Hela världen”, Anders Ljungström, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.
Gustav Adolfs kyrka. Julbön, Anders Ljungström, Margaretha Skoglund.
11.00
Byttorps kyrka. Julens sånger.
17.00
11.00
17.00 23.30
Brämhults kyrka. Julbön, Jan-Åke Carlsson, Sofia Falk. Caroli kyrka. Midnattsmässa, Kristian Yngvesson, CarlGustaf Ekström, Daniel Johansson, Carolikören.
Brämhults kyrka. Julens sånger och psalmer, Jan-Åke Carlsson, Sofia Falk, Lars Sjögren, Brämhultskören, Tonfiskarna, Tonsillarna, instrumentalister.
15.00
23.30
Sjöbo kyrka. Midnattsmässa, Jan Hyllstam, Ulric Rudebrant, solist.
Norrmalms kyrka. Festgudstjänst, Patric Cerny, Åsa Hermansson.
17.00
23.30
Norrmalms kyrka. Midnattsmässa, Julgospelkören Gunilla Andersson, William Lindström.
Hässleholmens kyrka. Julens sånger, Jan-Åke Carlsson, Linda Arne.
17.00
23.30
Dammsvedjans kyrka. Julnattsmässa. Dora Wikner, Åsa Hermansson
Dammsvedjans kyrka. Gudstjänst, Patric Cerny, Åsa Hermansson.
18.00
Sjöbo kyrka. Julens sånger.
8
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
LJUSTÄNDNING PÅ STORA TORGET
På gång
30/11 Sånger framförs av ekumenisk kör. Tal av Patric Cerny, ordf i BER, Borås ekumeniska råd. 7/12
Musik av gospelkören Living gospel. Tal av Anders Ljungström, kyrkoherde i Brämhult och Gustav Adolfs församlingar.
14/12 Sång och musik från Bodakyr kan. Tal av Hans Dahlgren, pastor i Bodakyrkan. 21/12 Musiker under ledning av Carl-Gustaf Ekström. Tal av Johanna Fridäng, präst i Caroli församling.
Den 15 december klockan 15.30 & 18.00 gör Borås lucia sitt årliga besök i
Gustav Adolfs kyrka. Välkommen tilll någon av de två gudstjänsterna. Njut av skönsång från årets Borås lucia med sina tärnor. Medverkar gör också Luciaföreningens kör och Borås Brassband. Samarrangemang med Lions.
BIBELSTUDIUM – Jesusbilder olika Jesusbilder utifrån Nya testamentet och framåt. Vi lyssnar och samtalar i grupper på torsdagar jämna veckor hela våren (juluppehåll 26/12). Välkommen! Mer information: 0703 - 43 79 32
dag tid
9/12 9.00
evenemang
26/11 18.30 Norrmalms kyrka. Kören Fasetterna under ledning av Åsa Hermansson, samarbete med Församlingskåren, kvällsmat. 27/11 14.30 Sång- och musikkafé, Sjöbo kyrkans hus. Asta Weiner, Ulric Rudebrant. 1/12 17.00 Adventskonsert - Oratorium. Gustav Adolfs kyrka. Solister, Gustav Adolfs oratoriekör. Borås salongsorkester, dirigent Margaretha Skoglund. 1/12 17.00 Julkonsert – Caroli kyrka, Par Bricoles manskör, dirigenter Tony Thornberg och Carl-Gustaf Ekström
Olotila auki tiistai – perjantai klo 10 – 14. 30.11 klo 14 Evankeliumiyhdistyksen Joulujuhla Olotilassa 8.12 klo 17 Kauneimmat joululaulut Carolin kirkossa. Kylälaulajat kuoro, Helluntaiseurakunnan kuoro, Kirkkokuoro. Pappi Kimmo Kling. SENSUS 25.12 klo 14 Joulujumalanpalvelus ja Herran Pyhä Ehtoollinen. 19-20.1 Evankeliumiyhdistyksen vuosijuhla.
Tillhör du den gruppen av människor som alltid undrat vem Jesus egentligen var? Du är inte ensam! Vi studerar
Kalendarium
under vintern 2013/2014
Finsk verksamhet
Luciagudstjänst – Borås lucia
Varje lördag i advent klockan 14.00 tänds den stora adventsljusstaken på Stora Torget, ett samarrangemang mellan de olika kyrkorna i Borås.
stort & smått
Palveleva puhelin joka ilta klo 21 – 24. 020-26 25 00 Suunnittelemme sururyhmää läheisen menettäneille keväällä 2014. Kiinnostunut? Ota yhteyttä! Eini Ollilainen puh 070-656 16 86. Sielunhoitopalvelu Carolin seurakuntatalossa. Sinua varten! Maksuton. Puh 10 26 40.
Kvinnofrukost ”Breven från Astrid” Caroli församlingshem. Sara Schwardt författare, kostnad 50 kr. Anmälan till tel 17 94 49.
9/12 17.30 Julens stjärna Caroli församlingshem Begränsat antal & 19.00 platser. Boka plats på tel 17 94 49 Caroli past.exp. 10/12 18.30 Föredrag om bibliska platser, Norrmalms kyrka Därefter kvällsfika. 11/12 14.30 Allsång, Norrmalms kyrka. Inga-Lill Cederbank och spontankören. 14/12 15.00 Konsert i Caroli kyrka - God jul önskar RilkeEnsemblen, dirigent Gunnar Eriksson. 17/12 18.00 Grötfest, Norrmalms kyrka, anmälan 0705-15 94 97.
5/12 14.30 Caféträff, Adventssånger, Byttorps kyrka.
24/12 11.00 Julens psalmer, Norrmalms kyrka därefter julbord, anmälan 0705-15 94 96.
5/12 19.00 Ga:dialogen - Martin Schibbye, Norrmalms kyrka - fängslad i Etiopien, benådad efter 14 månader.
16/2 11.00 Högmässa i Caroli kyrka. Biskop Åke Bonnier tar emot Borås nye kyrkoherde Stefan Hiller.
5/12 19.00 Musikgudstjänst med Hemvärnets musikkår. Caroli kyrka. Präst Patric Cerny, Carl-Gustav Ekström.
22/2 9.00
8/12 17.00 Kyrkoparan - Den märkliga natten, Gustav Adolfs kyrka Operasångare från Göteborgsoperan: Aurora Borg, Charlie Borg. Musik Staffan Jullander. Libretto Inger Jullander.
Kvinnofrukost i Caroli församlingshem. Föreläsare ej klar ännu, kostnad 50 kr. Anmälan 17 94 49.
Detta är ett axplock av aktiviteter. Reservation för eventuella ändringar. På vår hemsida, www.svenskakyrkanboras.se, finns alltid aktuell information. Gudstjänster och aktiviteter annonseras under predikoturer i Borås Tidning på lördagar.
Tillsammans på julafton
100
Vill du vara med oss och fira jul? Då är du välkommen till gemensamt julfirande i Caroli församlingshem på julafton kl 14.00 – 16.45.
Barn :- /vu xe 0-15 år gr n atis!
Med sång och musik, gemenskap kring ett gott julbord firar vi julafton tillsammans. Alla barn får var sin julklapp! Anmälan, senast 16/12 till 17 95 06. Begränsat antal platser. Julfirandet avslutas med julbön i Caroli kyrka kl 17.00.
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
9
Aposteln Paulus avbildas oftast med ett svärd eftersom han blev avrättad genom halshuggning – en ”förmån” som kom sig av att han var romare.
ROMARBREVET:
I Romarbrevet fann Luther svaren Paulus brev till den kristna församlingen i Rom kan betraktas som en programförklaring för den kristna tron. Men det var också den bok i Bibeln som på 1500-talet inspirerade Martin Luther till att vända sig mot påven och forma det som blev den lutherska kyrkan och som Svenska kyrkan är en del av.
E
n stor del av Nya testamentet upptas av Paulus tretton brev. Dessa är skrivna till de olika kristna församlingarna i den nordöstra delen av Medelhavsområdet, ett område där Paulus också gjorde flera långa missionsresor. Eftersom Bibeln inte sammanställdes förrän på 300-talet var det Paulus brev som användes när man firade gudstjänster i de församlingar som han grundade. På så sätt spreds evangeliet inledningsvis. Romarbrevet är det mest omfattande av hans brev och berör såväl förhållandet mellan Gud och människan som hur vi bör bemöta varandra. Det kan betraktas som en programförklaring för den kristna tron.
INNAN PAULUS blev kristendomens
kanske störste förkunnare och genom sina missionsresor såg till att budskapet om Jesus på ett tidigt stadium spreds till andra länder, förföljde han själv de kristna. Han var farisé, det vill säga tillhörde en konservativ falang bland judarna som höll hårt på lagen. Fariséerna var en grupp som Jesus ofta kritiserade. Efter att Paulus under dramatiska former blev omvänd (berättelsen finns i Apostlagärningarna för den som vill läsa) ändrades hans inställning 10
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
till sina medmänniskor radikalt. – Paulus säger att vi ska se på varandra med kärlek. Han beskriver också på ett väldigt talande sätt vad det innebär att vara människa med alla sina tvivel, fel och brister med orden: ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag”, berättar Kimmo Kling som nyligen har tillträtt som präst i den finska verksamheten i Svenska kyrkan i Borås. – Ett annat viktigt budskap i Romarbrevet är att vägen till Gud går genom tron och inte genom handlingar av olika slag, utan det enda som gör oss rättfärdiga är tron, fortsätter han.
”
Det kan betraktas som en programförklaring för den kristna tron. JUST DETTA BUDSKAP blev Martin
Luthers stora inspirationskälla. Efter att i många år ha brottats med att känna sig otillräcklig inför vad han upplevde som Guds krav på att få kalla sig en god kristen fann han svaret i Ro-
marbrevet 1:17 där det står ”I evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva genom tron.” När Luther nåtts av den insikten inledde han sin kamp mot det han tyckte var fel inom kyrkan. Till slut blev han bannlyst av påven efter att han velat avskaffa möjligheten att få syndernas förlåtelse genom så kallade avlatsbrev, det vill säga att betala pengar till kyrkan efter att ha biktat sig. Resultatet av att Luther fick allt fler följare blev det som kallas reformationen – en splittring inom kyrkan där den lutherska läran spreds framför allt i norra Europa. På så sätt kan man säga att Romarbrevet ändrade kyrkans historia ungefär 1 500 år efter att det skrevs. YTTERLIGARE nästan 500 år har gått sedan reformationen var ett faktum. Är Romarbrevet fortfarande relevant även i vår tid? – Det tycker jag absolut. Paulus uppehåller sig mycket vid allmängiltiga frågor som att vi inte ska döma varandra och att den starke ska hjälpa den svagare. Och om den förtröstan vi kan ha i att Gud tar hand om oss. Jag tycker att man ska läsa Romarbrevet sakta och
Kimmo Kling kom tidigare i höstas till Borås och sin nya tjänst som präst i den finska verksamheten inom Svenska kyrkan i Borås.
verkligen tänka på vad orden som står där betyder. Man kan också fundera över vilket historiskt sammanhang texterna kommer ifrån och hur samhället såg ut då. Kimmo poängterar att man inte behöver läsa från början till slut, som en roman. – Jag tycker nog att man till och med kan börja med att läsa Romarbrevet kapitelvis bakifrån. Ja, kanske inte det allra sista kapitlet, för det består mest av personliga hälsningar från Paulus till personer han känner i Rom. Och läs gärna tillsammans med någon eller i en bibelgrupp. Då kan man gemensamt diskutera innehållet och hur man tänker kring det som står där. Har du läst texten förut kanske det är dags att återupptäcka den. Min erfarenhet är
”
Ett annat viktigt budskap i Romarbrevet är att vägen till Gud går genom tron och inte genom handlingar av olika slag.
att vi drar olika slutsatser ur Bibelns texter allt eftersom vi själva blir äldre och har upplevt mer. LIKSOM MÅNGA av de andra apostlar-
na slutade Paulus liv med att han blev avrättad. Det skedde i Rom omkring år 65 e Kr. Då hade han redan försäkrat sig om en plats i världshistorien som den kristna kyrkans första teolog och den som skapat formerna för den kristna tron utifrån förkunnandet om att
Jesus var Messias och att han dog på korset för människornas synders skull. Paulus, som ursprungligen var tältmakare och kom från Tarsos i Kilikien på den nuvarande turkiska sydkusten, gjorde en lång resa – både i sitt inre och rent geografiskt.
”Detta brev är skriften framför alla andra i Nya testamentet. Det innehåller evangelium i all dess klarhet och renhet och är väl värt, att en kristen inte blott kan det utantill ord för ord utan dagligen tar för sig därav såsom av ett själens dagliga bröd. Ty brevet kan aldrig bli för mycket eller för väl läst och begrundat. Ju mer man ägnar sig däråt, dess kostligare blir det, dess härligare smakar det.” Företal till Romarbrevet av Martin Luther
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
11
S:ta Birgitta i nytt ljus På S:ta Birgittas griftegård har det tidigare år varit ganska mörkt på kvällarna. Nu välkomnas besökarna av väl upplysta gångstråk genom begravningsplatsen.
S
:ta Birgitta är förmodligen den mest anonyma av Borås tre begravningsplatser. Lite undanskymd ligger den på Göta, ett kvarter in från Gamla Varbergsvägen. Tidigare har området dessutom varit relativt mörkt, åtminstone vintertid. Men nu är belysningsstolpar uppsatta på de stora gångvägarna genom griftegården och starka LED-lampor lyser upp vägen för kvällsflanörerna.
12
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
ETT KONSTANT underhållsarbete pågår på Borås samtliga begravningsplatser. Många av de åtgärder som genomförs syns inte alltid, därför är det extra roligt med alla positiva kommentarer som kyrkogårdsarbetarna fått efter att belysningen kom på plats. – Att vi exempelvis har lagt mycket arbetstid på att ordna avrinning och nya brunnar på S:t Ansgars griftegård under året är ju också viktigt, men inte särskilt påtagligt för besökarna. Ny belysning märks däremot direkt. Vi har egentligen inte fått särskilt många synpunkter på att det skulle ha varit för mörkt här tidigare, utan det var vi själva som ville göra begravningsplatsen mer inbjudande även under kvällstid, berättar Morgan Wass, kyrkogårdsförman. I stolparna sitter LED-lampor med en effekt på 36 watt. I ljusstyrka motsvarar de 125 watt i en gammal kvicksilverlampa. – Vi har sökt efter belysning som både passar in rent estetiskt och som har en låg drift- och underhållskostnad. LEDlamporna har mycket lång livslängd, sannolikt behöver vi inte göra någonting alls mer än att betala elräkningarna under de
kommande tjugo åren. Eftersom vi också asfalterade om de gångvägar som behövdes grävas upp för kabeldragning och montering av stolpar är vi riktigt nöjda med hur det ser ut på S:ta Birgitta just nu. DET LILLA KAPELLET på S:ta Birgitta
har också fått en ansiktslyftning under året. Nytt tak, lagad puts och invändig målning var välbehövligt och arbetet är nu genomfört. En konservator har gjort i ordning den gamla målningen på korväggen inne i kapellet och dessutom är en ny elektrisk orgel inköpt och stolarna har fått ny klädsel. – Kapellet används inte jättemycket eftersom de flesta gravsättningar sker på S:t Sigfrid. Men mellan tio och femton begravningar hålls här varje år och det känns bra att de besökarna nu får komma till ett upprustat kapell.
FAKTA: S:ta Birgittas griftegård invigdes den 27 juni 1893 när S:t Ansgars griftegård inte längre räckte till för Borås växande befolkning. Kapellet tillkom år 1907. Redan femtio år senare behövdes ytterligare en begravningsplats och S:t Sigfrid anlades. Under senare år har flera gamla gravkvarter på S:ta Birgitta gjorts i ordning och upplåtits på nytt.
”TRÅDHÅLLARE” Ragnhild Björklund
Nyfiken på kyrkan
Kyrkovalets resultat Söndagen den 15 september hölls val till kyrkofullmäktige i Borås pastorat, stiftsfullmäktige i Skara samt till det nationella kyrkomötet. På lokal nivå i Borås tog två nya nomineringsgrupper plats i kyrkofullmäktige. Som vi har skrivit om tidigare sker en förändring den 1 januari 2014 när de två pastoraten Caroli samt Gustav Adolf och Brämhult blir ett enda. Vid valet i september fördelades de 35 mandaten i det nya kyrkofullmäktige för Borås pastorat. Två nya nomineringsgrupper, Frimodig kyrka samt Miljöpartiet valdes in. Samtidigt försvann Sverigedemokraterna som inte ställde upp i det lokala valet i år. I sammanställningen nedan gör vi en jämförelse med hur mandatfördelningen ser ut i det samfällda kyrkofullmäk-
Kyrkofullmäktige 2014-2017 Valdeltagande 11,7 %
tige för Borås som om några veckor har spelat ut sin roll. NYTT FRÅN den 1 januari 2014 är också att församlingsråd tillsätts i de tre församlingarna Caroli, Gustav Adolf och Brämhult. Ett nomineringsarbete har pågått under hösten och den 12 december kommer kyrkofullmäktige att fatta beslut om vilka som ska sitta i församlingsråden. Varje församlingsråd ska bestå av sex ledamöter, kyrkoherden alternativt en präst som kyrkoherden utser samt tre ersättare.
Samfällda kyrkofullmäktige 2010-2013 Valdeltagande 9,9 %
Nominerings- antal andel grupp mandat av rösterna
antal andel mandat av rösterna
Socialdemokraterna 12 34,6 Borgerligt alternativ 8 21,9 Moderaterna - - Frimodig kyrka 4 10,7 Miljöpartiet 2 5,2 Posk 9 27,5 Sverigedemokraterna - -
12 35,7 - 9 26,9 - - 12 33,3 2 4,1
Under denna rubrik svarar vi på läsarnas frågor om kyrkan. Denna gång svarar Ragnhild Björklund som ”håller i trådarna” i kören Living Gospel. Har du något du vill fråga? Skriv eller mejla till oss! Vår adress finns på sidan 3. Living Gospel firar 15-årsjubileum, hur gick det till när ni startade? Thomas Elg, tidigare präst i Borås, var på resa med en konfirmandgrupp och besökte en gudstjänst där en gospelkör sjöng. Konfirmanderna blev entusiastiska och Elg bestämde sig för att starta en gospelkör i Borås. Hur togs musiken emot i Borås? Vi började i Trandareds kyrka och fick ett oerhört positivt bemötande. På den tiden var vi inte så många, cirka 15 personer. Men nu är ni desto fler? Ja, vi har varit uppe i hundra medlemmar och då fick vi sätta stopp för nya under en tid. Idag är vi runt 85. Tillströmningen ökade markant när Trandareds kyrka stängdes för några år sedan och vi flyttade våra körövningar till Gustav Adolfs församlingshem. Då var vi ledsna över att behöva lämna Trandared, men det visade sig bli en positiv förändring för kören. Vad är det som är så roligt med att sjunga gospel? Gospel betyder ju ”Det glada budskapet”. Det är härlig musik som man mår bra i hela kroppen av att sjunga. Vi har också väldigt roligt tillsammans. Extra kul är det att vi fått uppträda tillsammans med olika artister som har gästat Borås. Strax innan jul är det dags igen, då ska vi sjunga ihop med Anders Ekborg. Hur firar ni jubileet? Vi hade en jubileumskonsert i en fullsatt Gustav Adolfs kyrka tidigare i höstas där vi också samlade in 27 000 kronor till välgörenhet. Vi har också spelat in en skiva.
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
13
Jesus och tomten
J
ulen närmar sig och vår omgivning fylls återigen av luciatåg, tända ljus, traditioner, tomtar och Jesusbarn. Allt hör samman med vår tradition. Delar kopplar vi till gammal folklig tradition och annat relaterar vi till kristendomen. Det är inte så ovanligt att man försöker göra en uppdelning mellan tomten och Jesusbarnet. Det är som om det vore en julens kamp mellan dessa manliga företrädare för julhelgen. Ska Jesus eller tomten få mest utrymme? DET KAN VARA INTRESSANT att fundera något över bakgrunden till tomtens plats i vår tradition. Det är också viktigt att göra en skillnad mellan våra olika tomtar. Till vår folkliga kultur hör den gamla gårdstomten som bodde i gårdens uthus och som skulle matas med gröt för att han skulle vara på gott humör. Gårdstomtens namn kommer från den ägda marken där gården låg, det vill säga tomten.
Den tomte vi möter på julen är en helt annan. Det är S:t Nikolaus som har förflyttats, inte minst via amerikansk tradition, och har smält samman med vår ursprungliga tomte. Klädselns röda färg har till viss del förstärkts genom Coca Colas reklamkampanjer. S:t Nikolaus var biskop i Turkiet på trehundratalet. Framför allt blev Nikolaus känd för sin givmildhet, och för att han vinnlade sig om att inte framhålla att han själv var givaren. När hans föräldrar dog skänkte han bort hela sitt arv till de fattiga, och han räddade tre döttrar till en skuldsatt man från att prostitueras genom att i tre nätter i rad kasta in en väska med guld till dem. JULENS GÅVOR till de fattiga som ges av tomten har alltså en koppling till en välbärgad biskop i Turkiet på trehundratalet. I detta perspektiv blir det inte lika självklart att skilja mellan Jesusbarnet och tomten. Det är inte två skilda tankelinjer. Det handlar om en männis-
Himlens änglar av Jan Romare
14
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
”
Det handlar om en människa som bär på kärlek till barnen och de fattiga och som använder sitt liv till att göra gott.
ka som bär på kärlek till barnen och de fattiga och som använder sitt liv till att göra gott. Tomtens röda dräkt och luva är med andra ord biskopens kläder. Det vi kalllar tomteluva är egentligen en mitra, biskopens huvudbonad. Mitrans symbolik är att vara kristusljuset. Det vill säga ljuslågan som är direkt från den Gud som säger till oss; jag är världens ljus, den som kommer till mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. Min önskan är att vi lyfter blicken och ser djupare än de schabloner som vid första anblicken kommer in på våra näthinnor när vi funderar över Jesus och tomtens plats i vår jultradition. Jag önskar er alla en god och traditionsfylld advent och jul där både tomten och Jesusbarnet får tala om kärlekens givmildhet.
MINA TANKAR Anders Ljungström Kyrkoherde i Gustav Adolfs och Brämhults församlingar
Drop in-dop i Byttorps kyrka Den 12 oktober erbjöds det, för tredje gången i Borås, ett tillfälle till drop in-dop. I annonsen välkomnades alla åldrar till Byttorps kyrka och spannet mellan yngst och äldst av de döpta blev stort. Yngsta var född under 2013 och äldsta 1964. Dopet är alltid kostnadsfritt, och med drop in-dopet försvinner många andra trösklar – deltagare behöver inte anmäla sig i förväg, man väljer hur man vill vara klädd och dopklänning för barn går att låna. NÅGRA SOM PASSADE på var familjen Jakobsson.
– Drop in-dop passade oss bra, bland annat för att vi önskade en liten och enkel ceremoni bara för oss i vår lilla familj utan en massa förberedelser. Vi vill att vår dotter ska vara med i Svenska Kyrkan och ta del av dess värderingar.
Annica och Torbjörn Jakobsson lät döpa sin dotter Tilde, på drop in-dopet i Byttorpskyrkan den 12 oktober. Präst var Johanna Fridäng.
Lilla korsordet
KLIPP HÄR!
Vinn biobiljetter! Namn Ålder Korsordstävlingen är öppen för dig som fyllt max 12 år. Gör så här: Sänd in det lösta korsordet, senast den 17 dec till Svenska kyrkan i Borås, Box 393, 501 13 BORÅS. Märk Adress kuvertet ”Korsordet”. 1 – 3 pris: två biobiljetter. Postadress Vi gratulerar korsordsvinnarna i vårt förra nummer. 1) Millon Tyrén, 7 år, Sjömarken 2) Nils Bengtsson Svanstedt, 10 år, Borås Vinnarna meddelas personligen och presenteras även på 3) Sara Vinsmo, 9 år, Borås www.svenskakyrkanboras.se MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013
15
VI FRÅGAR
GÄSTKRÖNIKAN:
Nu närmar sig julen och har frågat boråsare på sta’n vad som är det bästa med den tid som kommer nu.
Ängeln på axeln
Bo Lindvert Det är en högtid för familjen. Jag gillar den traditionella julmaten och att göra eget julgodis. Julklappar är viktiga, särskilt till barnbarnen.
Lisa McEwan Till jul träffas hela släkten, det är det bästa. Vi bor utspritt, men då kommer alla hem. Vi brukar äta kalkon, spela spel och bada i tunna utomhus.
Edvard och Natalie Petersson Det bästa är julgranen. Där kan man hänga grejer som man har pysslat. Att träffa familjen är viktigt. På julafton går vi alltid till kyrkan och ser på krubban.
Viktoria Carlerbäck är en av Sveriges mest framgångsrika fälttävlansryttare med en OS-start som främsta merit. Mat är en annan passion, helst med egenodlat och egenplockat på tallriken. Det är terrängritt och vi närmar oss ett av banans många fasta hinder. Jag gör en avståndsbedömning och ger hästen signal att hoppa. Hinner notera att hästen för ovanlighetens skull inte lyder utan tar ett steg till innan vi båda befinner oss i luften över hindret. Vi landar och jag kan konstatera att det var tur att hästen sa nej till min signal, det hade inte gått väl om han gjort som jag bad honom. Hästen var erfaren och hade varit i liknande situationer förut. Så givetvis hade han en bra uppfattning om hur han bäst skulle ta oss båda över hindret. Men jag vill gärna tro att vi också hade en skyddsängel med oss den dagen. Och inte bara då, i min vardag gäller det att hålla sig väl med hela änglaskaran mest varje dag. FÄLTTÄVLAN ÄR min sport, det som också kallas ridsportens Formel 1. Under tre dagar tävlar vi i dressyr, banhoppning och terrängritt. Terrängritten är den tuffaste delen. Banan är krävande och hindren är fasta. Många av momenten går helt emot en hästs naturliga instinkter, till exempel att hoppa ner i en vattengrav. Om och om igen under årens lopp har jag slagits av hur kloka hästar är. Oavsett hur vana de till slut har blivit vid vattenhinder så skulle de ändå inte hoppa ner i ett kärr i skogen. De vet skillnaden och framför allt, de litar på mig. Och jag litar på dem. Och jag har lärt mig att lita på det sjätte sinne som de och andra djur har. Hästarna ser, hör och förnimmer saker långt innan jag själv kan uppfatta dem. På så vis har vi klarat oss genom många situationer, ibland på de mest oväntade sätt. Kanske har skyddsängeln varit inblandad även då.
FOTO SVRF
Anette Carlsson Första advent är mysigt. Det är en mörk tid, så jag tar gärna fram alla adventsljusstakar och ljus redan då. Samvaron med familjen är viktig.
IBLAND FUNDERAR jag över vad jag egent-
ligen utsätter både mig själv och hästarna för. Då tänker jag inte främst på fälttävlan utan framför allt på alla de mil vi tillbringar i hästlastbilen på vägarna. För jag är helt trygg med att de tycker tävlingsmomentet är lika roligt som jag gör. Som de flyktdjur de är skulle de bara springa bort från en obehaglig situation. Och mot en beslutsam häst som väger tio gånger mer än vad jag själv gör skulle jag inte ha en chans.
”
I min vardag gäller det att hålla sig väl med hela änglaskaran mest varje dag.
Min stora utmaning just nu är att klura ut varför min häst Volt af Källstorp verkar trivas så mycket bättre när han är på tävling än hemma på min gård. Han är Sveriges mest framgångsrika fälttävlanshäst i år med åtta placeringar på nio starter. Min hypotes är att han på hemmaplan har fullt upp med att försöka hålla koll på ”sin flock”, ett ansvar som han slipper när vi är borta. Jag önskar att jag kunde förklara för honom att han inte behöver känna det ansvaret, men trots att jag har kommunicerat med hästar sedan jag var liten når jag inte riktigt fram. JAG HOPPAS att min skyddsängel kommer att fortsätta att vaka över både mig och mina hästar. Jag älskar det jag gör och är tacksam över att jag hittills klarat mig utan allvarliga skador trots att det ibland har varit nära ögat. Så snälla skyddsängeln, sitt kvar på min axel. Och tala om för Volt att jag tar hand om flocken!
Nästa nummer av Mellan himmel & jord kommer den 25 februari. 16
MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2013