ODR SAMHÄLLSINFORMATION
STORT OCH SMÅTT
På gång framöver FIRA GUDSTJÄNST PÅ WEBBEN Varje söndag kl. 10 Gudstjänsterna sänds live, men du har också möjlighet att se den senast sända gudstjänsten. Gå in på www.svenskakyrkan.se/boras.
HJÄLP MED INKÖP? Tillhör du någon riskgrupp? Vi hjälper dig med inköp! Svenska kyrkan i Borås samverkar med kommunen för att hjälpa personer i riskgrupp med inköp. Kontakta Borås Stad, tel. 0734-32 79 91, om du behöver hjälp. Välkommen att höra av dig!
Diakonicentrum i nya lokaler
ÖPPNA KYRKOR Caroli kyrka: Måndag-fredag kl. 12-17 Gustav Adolfs kyrka: Måndag-fredag kl. 9-16 Tisdagar kl. 9-19 Lördag-söndag kl. 10-15
Till Svenska kyrkan i Borås Diakonicentrum är du välkommen för att prata om livet. Nu finns diakonicentrum i nya lokaler intill Caroli kyrka. - Till oss kan man komma om man vill delta i gemenskapen eller få råd och stöd, säger diakonichef Monika Linnros.
Välkommen in för en stunds stillhet och för att tända ljus.
Text: Rebecca Möller Foto: Anna Sigge Foto: Anna Sigge
Välkommen att boka dop och/eller vigsel på www.svenskakyrkan.se/boras eller ring bokningscentralen, tel. 033-17 94 00 under vardagar kl. 9-12, 13-16. Foto: Anna Sigge
BEGRAVNING När någon nära har avlidit är det viktigt att få ha begravning relativt snart, inte minst för sorgearbetet. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/boras om hur man kan göra vid en begravning i tider av coronaviruset.
Detta är ett urval av aktiviteter. På svenskakyrkan.se/boras finns alltid aktuell information. Med reservation för ändringar.
Information från förskolorna Änglabackens förskola på Sjöbo är nu tillbaka i nyrenoverade lokaler i Kyrkans hus. Här finns det plats för 35 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan har en egen kock som lagar all mat från grunden, i så stor utsträckning som möjligt med ekologiska, kravmärkta eller närodlade varor. Förutom egna ytor runt om förskolan finns skogsmarker precis in på knuten, dit vi gör utflykter av olika slag. Alla barn har rätt till en trygg vardag, där lärande och omsorg genomsyrar verksamheten på förskolan. På våra förskolor utgår vi från leken och upptäckarlusten: vad är barnen intresserade av och nyfikna på just nu? Vi uppmuntrar barnets utforskande och nyfikenhet, vi stöttar barnet i att utveckla sociala kompetenser och till att utveckla sin fantasi. Språk, matematik och rörelse genomsyrar våra vardagsrutiner, lekar och andra aktiviteter. Svenska kyrkan i Borås har tre förskolor runt om i Borås: Änglabacken på Sjöbo, Kyrkbacken i Brämhult och Ansgarsbacken på Dammsvedjan. Förskolornas taxa är densamma som på kommunala förskolor och anmälan görs via Borås Stads självservice. Mer information om förskolorna finns på www.svenskakyrkan.se/boras.
Som en del av livet.
DOP OCH/ELLER VIGSEL
Välkommen att ringa tel. 033-17 94 00 under vardagar kl. 9-12, 13-16.
starta en ekonomiskola för att stötta dem som lever i ekonomisk utsatthet. För Monika är den kristna tron en självklar del av livet, och ett av kyrkans sätt att visa sin tro är genom den verksamhet som bedrivs. Diakonicentrum är helt enkelt en plats att komma till för att prata om livet. - Både till kyrkan och till Diakonicentrum får du komma med den tro du har. Vi vill att det ska finnas utrymme att prata öppet om tro, säger hon.
MEDITATIONSVANDRING Välkommen att fira gudstjänst på ett annat sätt: gå en meditationsvandring vid våra kyrkor! Du kan gå den på egen hand eller tillsammans med någon, på behörigt avstånd. Ta dig till kyrkporten för mer information.
VILL DU PRATA MED EN PRÄST ELLER DIAKON?
Nr 2 | 2020 svenskakyrkan.se/boras
SVENSKA KYRKANS SOCIALA utåtriktade arbete kallas diakoni, och genom Diakonicentrum knyts det diakonala arbetet i Borås ihop. Diakonicentrum är en mötesplats dit den som är i en utsatt situation kan komma och träffa en diakon. Svenska kyrkan i Borås har ett omfattande diakonalt arbete. Alla sju kyrkor i staden har en eller två diakoner knutna till sig. Diakonerna arbetar även på Diakonicentrum. En del av Diakonicentrum är Kyrkans samtalsmottagning som erbjuder stödsamtal, krissamtal, själavårdssamtal och parsamtal. Utöver det finns det diakoner anställda inom Sjukhuskyrkan och flyktingoch integrationsarbetet. Diakonicentrum gör det lättare för diakonerna att samarbeta och nischa sig inom sina egna specialområden. En del stöttar till exempel människor i asylprocessen och andra arbetar med kyrkornas matbutik. Det skapar en kontinuitet i arbetet och en trygghet för besökarna, som får träffa samma person varje gång. På Diakonicentrum finns också olika stöd- och samtalsgrupper för dem som behöver en möjlighet att bearbeta sorg och andra händelser i livet. Bokar du ett enskilt samtal har diakonerna tystnadsplikt. - Snart kommer vi att starta stödgrupper för barn som mist en förälder. Det är ett samarbete med Kraftens hus i Borås, och pågår parallellt med stödgruppen för den kvarvarande föräldern. Den kan man gå med i även om man inte levt ihop som par, berättar Monika Linnros.
DIAKONICENTRUM LÅG TIDIGARE i Gustav Adolfs församlingshem, men finns nu i nya lokaler intill Caroli kyrka, i samma hus som kommunens ”Träffen” och Borås kommuns Parkerings AB. Här finns ett samtalsrum, ett grupprum och ett samlingsrum med möjlighet att sitta ner och fika.
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA DIAKONICENTRUM I BORÅS. Tel. 033-17 95 22 eller boras.diakonicentrum@svenskakyrkan.se.
LÄS MER:
Begravningsplatsen som en del av livet På gång under hösten
DIAKONICENTRUM SAMARBETAR också med Borås Stad och tillsammans med kommunens budget- och skuldrådgivare planerar Diakonicentrum att
Stöd det diakonala/sociala arbetet i Borås
Ditt bidrag går direkt till människor i ekonomisk utsatthet. Märk din inbetalning ”Gåva till diakonin”. Bankgiro 5079-2159 eller Swish 123 608 48 42. Tack för din gåva!
PLATS FÖR RÅD OCH STÖD
EN TIDNING FRÅN
Svenska kyrkan i Borås Telefon växel: 033-17 94 00 Postadress: Box 393, 50113 Borås E-post: boras.pastorat@svenskakyrkan.se Webbsida: svenskakyrkan.se/boras facebook.com/svenskakyrkanboras twitter.com/svkyboras instagram.com/svkyboras
Diakonicentrum i nya lokaler
Begravningsverksamheten i Sverige STATEN HAR GETT FÖRSAMLINGAR och pastorat (som är samverkande församlingar) samt Stockholms och Tranås kommuner uppdraget som ansvariga för begravningsverksamheten i Sverige. Den finansieras av begravningsavgiften, en avgift som alla som är folkbokförda i Sverige betalar via skatten. Begravningsavgiften finansierar begravningsplatser, kapell och krematorier samt personal, maskiner och annat som behövs för att sköta och vårda verksamheten. Oavsett tro eller inte, ska vi alla få en värdig behandling när livet har tagit slut. Källor: Svenska kyrkan och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Som huvudman för begravningsverksamheten utförde Borås pastorat under 2019: • 591 jordfästningar i kapellen, varav 161 borgerliga. • 861 gravsättningar, varav 57 procent i minneslund. • Totalt 1 737 kremationer, varav 1 080 icke- pastoratsbor. • Vårdade 4 912 gravplatser • Planterade 72 910 vår- och sommarblommor och förvaltade fem kyrkogårdar runt om Borås.
LEDARE
Leva för de levande SOM PRÄST ÄR DET SPECIELLT att hålla i begravningsgudstjänster. Det är ett stort förtroende att ansvara för en samling där människor tar ett sista farväl och där den döde överlämnas i Guds händer. Arbetet med begravningar har lärt mig något om livet. Inför en begravning brukar jag, precis som andra präster, träffa de närmaste för att planera begravningsgudstjänsten. I samband med detta brukar de närstående också berätta om det liv som den som ska begravas har levt. Ofta träffar jag närstående som tillhör en yngre generation än den döde och vissa gånger händer det att de berättar utifrån barnets perspektiv även om de själva har kommit upp i ålder.
Begravningsplatsen som en del av livet
Jag funderar ibland på vad det är som gör att närstående pratar med värme om den som är död. Det är knappast en överraskning för någon att det inte handlar om sådant som om den döde bar moderiktiga kläder, hade ett nyrenoverat kök eller gjorde exklusiva semesterresor. Statusmarkörer gör varken till eller från när livet blir närgånget. Ibland sätter jag mig i bilen efter ett begravningssamtal. Är radions frekvens
På samma sätt kändes S:t Sigfrid avlägsen när den togs i bruk i mitten av nittonhundratalet. Snart beräknas även denna begravningsplats vara full och blickarna vänds längre ut från centrum. - Trots att allt fler väljer kremation i stället för kistbegravning räcker marken här bara i 20 år till, berättar Lars Öhrn, som är kyrkogårdschef i Borås. Trenden går också mot gravsättning i en askgravlund. Minneslundarna som introducerades på 1950-talet blev alltför anonyma för många anhöriga. De vet inte exakt var den avlidne ligger, som kanske valde det en gång för att inte vara till besvär. - I en askgravlund kan de anhöriga vara med vid gravsättningen och de kan smycka platsen med blommor. Även om själva graven är omärkt kan platsen hittas med GPS-koordinater, förklarar Lars Öhrn. När någon gravsätts i en askgravlund på S:t Sigfrid sätts personens namn på en plakett som placeras på en sten i närheten.
Många som talar med värme om den som är död verkar ha upplevt sig sedda. Det kan handla om enkla saker som en faster Rut som lekte kurragömma eller en pappa Gösta som bjöd på blåbärspaj. Ibland funderar jag på vad människor kommer att säga om mig när jag inte längre lever. Frågan kan först verka handla om framtiden men är egentligen mer riktad mot nuet. Det liv jag lever idag är viktigt. Samtidigt inser jag att människor i min närhet inte alltid upplever sig sedda av mig. Även om jag vill se människor kan omständigheterna och det så kallade livspusslet göra att jag inte hinner. Ibland brukar jag stanna upp i vardagen och tänka på en av begravningsbönerna som används i Svenska kyrkan. Där ber vi om Guds hjälp att leva för de levande den tid man har kvar. Bönen i sig löser inte de frågor som livspusslet ställer men den ger perspektiv på det liv jag lever, samtidigt som den påminner om att Gud är med i både död och liv.
LARS ÖHRN BERÄTTAR att de har ett hundratal urnor som fortfarande inte har kommit i jorden. Mycket handlar om fördröjning på grund av pandemin, men även att de anhöriga inte har kommit överens om hur det ska göras. - Det är en rätt omfattande uppgift för oss att medla mellan syskon
Magnus Abrahamson, Chef för utveckling, kommunikation och samhälle
Vill du bli medlem?
eller mejla till boras.pastorat@svenskakyrkan.se. Varmt välkommen! Foto: Anna Sigge
För två och ett halvt år sedan gick Linda Larssons och Jonas Nelsons mamma bort, och i våras förlorade syskonen sin pappa. Under de här åren har S:t Sigfrids begravningsplats i Borås varit en fast punkt att återkomma till. Text: Tomas Pettersson, Budskapet kommunikationsbyrå Foto: Anna Sigge
Mellan himmel och jord ges ut av Svenska kyrkan i Borås och delas ut till alla hushåll i Brämhult, Caroli och Gustav Adolfs församlingar. Upplaga: 39 700 ex, 4 nummer/år Ansvarig utgivare: Fredrik Hägglund Redaktör: Cecilia Svensson, boras.redaktionen@svenskakyrkan.se Text och foto: Svenska kyrkan (där inget annat anges) Layout: R3 reklambyrå Tryck: Exakta Framförda åsikter i utskicket överensstämmer inte nödvändigtvis med redaktionens eller Svenska kyrkans åsikter.
- Allting annat i livet snurrar på så fort, och här har vi fått en möjlighet att vara stilla i sorgen. Efter mammas begravning kom jag hit och satte mig på en filt och sjöng samma psalm som vi sjöng när hon dog. Jag tycker det är viktigt med det rituella, som att kunna komma och tända ett ljus, säger Linda. I närheten av föräldrarnas grav är även farmor och farfar begravda, så området är välbekant. Medan Jonas hämtar en vattenkanna berättar han med ett leende att vattningen var hans uppgift även när han var här som barn. I dag är Jonas son Anton med när syskonen tittar till föräldrarnas grav. - Vi hade gått runt och tittat på olika platser innan vi bestämde oss, då när mamma dog. Det var björken här bakom och ljuset som föll in så fint som gjorde att vi fastnade för just den här platsen, säger Jonas. Graven hade återlämnats till Borås pastorat, och det stod fortfarande en sten kvar, men det var ingen nackdel enligt Linda. - Det kändes fint att ta över efter någon annan. Det blev lite som att flytta in i ett gammalt hus. S:T SIGFRIDS BEGRAVNINGSPLATS på Göta är den största i Borås. När S:t Ansgars begravningsplats anlades på 1800-talet, 500 meter från Caroli kyrka, protesterade boråsarna för ingen ville ”ligga utanför stan”.
inställd på en reklamfinansierad kanal blir kontrasten till samtalet tydlig. Reklambudskapen känns platta trots alla sina löften.
Välkommen att bli en del av Svenska kyrkans gemenskap, oavsett vem du är. Om du inte är medlem i Svenska kyrkan idag och önskar bli det, ring 033-17 94 00
”Allting annat i livet snurrar på så fort, och här har vi fått en möjlighet att vara stilla i sorgen.”
och av omsorg om de anhöriga vill vi hjälpa till att få ett bra avslut. Bestäm därför hur ni vill ha det innan det är för sent. Att dö är en del av livet och det är så mycket bättre att prata om det medan det går, än att lämna åt barnen att gissa hur du ville ha det. Jonas och Lindas mamma visste tydligt hur hon önskade ha både begravningsgudstjänst och gravplats, något som Linda uppskattar att hon blev delaktig i. - Jag är så tacksam att vi precis hann gå igenom allt med mamma, säger Linda. Det är ju så mycket att ta ställning till och det är lättare om man vet vad de vill. Som barn får man plötsligt en annan roll när föräldrarna inte finns mer, och vi har fått en ny relation till varandra, fortsätter Linda och får medhåll av Jonas. BEGRAVNINGAR BLIR, PRECIS SOM DOP OCH VIGSLAR, allt mer personligt präglade. Även kyrkogården får anpassa sig allt mer efter specifika förfrågningar när det gäller service.
Lars Öhrn, kyrkogårdschef.
”Det är otroligt viktigt med respekt för människan, både den avlidna och de anhöriga.” - Vissa saker tar vi betalt för, som blommor och plantering, men det är alltid väldigt viktigt att ha rätt fokus, betonar Lars Öhrn och fortsätter: - Det är otroligt viktigt med respekt för människan, både den avlidna och de anhöriga. Därför är det avgörande att vi ger ett gott bemötande när vi träffar människor på begravningsplatsen. Det kan hända att vi träffar samma människor under en period på 20-30 år, eftersom de besöker olika familjemedlemmars gravar. Många gånger är människor i affekt när de är här, och vi får skäll ibland, men det får vi ta. Det som har fått mig att stanna i det här jobbet i alla år är alla positiva möten med människor. Att begravningsplatsen ska vara en plats dit man gärna går återkommer Lars Öhrn ofta till, och han poängterar vikten av att anpassa miljön så att den passar alla som vill komma hit. Att ha små barn ska till exempel inte vara ett hinder för att besöka en grav. Jonas och Linda uppskattar också att kyrkogården inte bara är en plats för tystnad och allvar. - Det är bra om det är en avstressande miljö, men jag tycker om att platsen används, säger Jonas. Vi bor nära Brämhults kyrkogård och promenerar gärna där. Det är jättehärligt att se folk som springer och att barn kan leka där. Att det kan få vara lite mer park. Det kan vara ett sätt att få döden att bli en lite naturligare del av livet.
Allhelgona på S:t Sigfrids griftegård Allhelgonahelgen har på kort tid blivit en viktig tradition i Sverige och är den tid då flest svenskar besöker en kyrkogård. I år infaller helgen 31 oktober-1 november. Det som präglar helgen är de tusentals ljus som lyser upp höstmörkret. Under de dagarna brukar tio tusen besökare komma till S:t Sigfrids griftegård. I år blir det kanske annorlunda. Se mer information på www.svenskakyrkan.se/boras när allhelgonahelgen närmar sig.