Församlingsinstruktion Borås pastorat 2019-2022

Vävd av många - Identitet och inriktning för Borås pastorat 2019–2022

Vävd av många 1

Många bidrar till att i ord och handling tala tydligt om Jesus.

2 Vävd av många

Vävd av många FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN VÄVD AV MÅNGA kommer här i en uppdaterad version. Pastoratets kyrkoråd och församlingsråd har tillsammans med medarbetarna tagit fram förslag på ändringar. Avdelningen för utveckling och kommunikation har formulerat texten som kyrkofullmäktige beslutat. Domkapitlet i Skara har nu utfärdat en ny församlingsinstruktion för Borås pastorat.

En gemensam plan för all verksamhet, en text som berättar om inriktning och identitet för Svenska kyrkans liv och arbete i Borås. Det finns en stor enighet om att fortsätta på den inslagna vägen. Vi vill arbeta vidare med att på olika platser och i olika sammanhang i Borås gestalta kyrkans närvaro i vår tid. Vi vill förmedla Guds ord till människorna vi möter och vi vill samlas kring våra gemensamma målsättningar.

Tillsammans samlas vi till gudstjänst i stadens kyrkor. Tillsammans sjunger vi Guds lov och låter många olika röster och rytmer stämma in. Tillsammans läser vi Guds ord och låter det bli till inspiration och drivkraft i våra liv. På förskolan och i församlingshemmet, på skolan och på arbetsplatsen, på sjukhuset, högskolan och i fängelset, på kyrkogårdar och i köpcentrum.

Många är en del av det arbetet, många bidrar till att i ord och handling tala tydligt om Jesus – visionen vi delar med Skara stifts övriga församlingar. Vävd av många vill fortsätta vara till inspiration och glädje.

--Borås, i januari 2019 Stefan Hiller, kyrkoherde

Ge kyrkan kraft att sjunga I staden en ny sång Med språk som kan förkunna Bland asfalt och betong, Att mitt i utsattheten Finns det ett rum av ro, Att mitt bland stadens gator Ett frö av tro kan gro.

Psalm 790

Vävd av många 3

Identitet och teologisk grundsyn Borås pastorat tillhör Svenska kyrkan, Skara stift samt Redvägs och Ås kontrakt. Svenska kyrkan utgör en del av den evangelisk-lutherska grenen av kristendomen. Luthersk teologi kretsar kring evangeliet om Kristus. Pastoratets uppgift blir mot denna bakgrund att i ord och handling tala tydligt om Jesus. Gud blir människa i Jesus och uppenbarar sig genom den heliga Anden. I luthersk tradition handlar inte kristen tro främst om vad människan gör för Gud utan om vad Gud har gjort för människan. Det grundläggande förhållningssättet blir en inbjudan till människor att lita på Gud. Gud har skapat alla människor till sin avbild och har själv i Jesus identifierat sig med de mest utsatta. Uppgiften för Borås pastorat blir därför inte bara att i ord och handling tala tydligt om Jesus utan också om att se Jesus i varje medmänniska. Utgår man från detta synsätt har alla människor en inneboende värdighet som inte får kränkas.

Utifrån luthersk tro är det viktigt att skilja mellan å ena sidan Guds uppgift att skapa tro samt frälsa, och å andra sidan människans uppgift som handlar om att peka på och se Kristus. Till sin hjälp har människan kyrkan där sakramenten förvaltas och Guds ord förkunnas. Kallelsen att följa Kristus gäller alla människor. Dopet är vägen in i kyrkan och gudstjänsten det nav kring vilket kyrkans liv kretsar.

Den här församlingsinstruktionen är ett riktmärke för hur Borås pastorat under åren 2019–2022 vill ta sig an uppdraget att se och peka på Kristus. För Borås pastorat är det viktigt att värna hela Guds skapelse. Det är av största vikt att barn och unga inkluderas i det kyrkliga vardagsarbetet. Deras röster måste få höras och deras perspektiv bli förstådda.

Barn och unga breddar färgsättningen när nya trådar fogas till den väv som många generationer under årens lopp varit med och format.

Barn och unga breddar färgsättningen när nya trådar fogas till den väv som många generationer under årens lopp varit med och format.

4 Vävd av många

Vävd av många 5

6 Vävd av många

Situation och utmaning Kommunen Borås kommun har drygt 111 000 invånare och är Sveriges trettonde största kommun. Borås har en historia som präglas av textilindustri och företagsamhet. Under decennierna som följde andra världskriget rekryterade industrierna i Borås arbetskraft från utlandet – inte minst från Finland. Detta har resulterat i att Borås kommun utgör ett finskt förvaltningsområde vilket bland annat ger finskspråkiga invånare rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg på finska. Många av de migranter som idag söker sig till Borås kommer från utomeuropeiska länder och har sökt sig till Sverige för att slippa krig och förtryck. Internationella studenter och forskare kommer till högskolan.

Flera europeiska såväl som utomeuropeiska språk talas i Borås. Mer än var femte person som bor i Borås kommun är född utanför Sveriges gränser. Det finns en stor religiös mångfald. Förutom Svenska kyrkan finns katolska kyrkan, ortodoxa kyrkor och inte minst flera aktiva frikyrkor. I Borås bor också många muslimer.

För en bredare svensk allmänhet är Borås kanske mest känt för sitt fotbollslag IF Elfsborg, sina postorderföretag, sin djurpark och knalleandan. Borås är en del av den expansiva region som omger Göteborg. Pendeltrafiken till Göteborg går tät. Det är fler personer som pendlar till än från Borås och inflyttningen är större än utflyttningen. Det sker en kraftig nybyggnation i kommunen av både privatbostäder och företagslokaler och det är heller inte långt till Landvetter flygplats. Förutom alla kommunala inrättningar och företag bedriver även landstinget och flera statliga myndigheter omfattande verksamhet i Borås.

(Många av uppgifterna om kommunen gäller 2017–12–31 och återfinns på www.boras.se.)

Mer än var femte person som bor i Borås kommun är född utanför Sveriges gränser.

Vävd av många 7

Pastoratet Borås pastorat ligger i Borås tätort och har 73 949 invånare. Av dessa är 37 378 kyrkotillhöriga (50,5 procent). Detta innebär att 13,0 procent av alla människor i Skara stift (567 709) bor i Borås pastorat samt att 10,3 procent av alla stiftets kyrkotillhöriga (364 154) bor här. Borås pastorat bildades den 1 januari 2014 när Caroli pastorat och Gustav Adolfs pastorat gick samman. Pastoratet består av tre församlingar. I Brämhults församling bor 5 190 människor varav 3 402 är kyrkotillhöriga (65,5 procent), i Caroli församling 29 520 varav 14 323 är kyrkotillhöriga (48,5 procent) och i Gustav Adolfs församling 39 239 varav 19 653 är kyrkotillhöriga (50,1 procent).

Svenska kyrkan i Borås genomgick många förändringar under 1900-talet. År 1939 ägde en pastoratsdelning rum och under 1900-talets andra hälft tillkom distriktskyrkorna på Dammsvedjan, Hulta, Trandared, Sjöbo, Byttorp, Hässleholmen och Norrmalm.

Förändringarna har fortsatt efter millennieskiftet. Kyrkorna på Hulta, Trandared och Norrmalm har tagits ur bruk och 2014 bildades Borås pastorat.

Under de senaste decennierna har Svenska kyrkans roll i Borås ändrats drastiskt.

Utvecklingen har gått från att vara en statskyrka där nästan hela befolkningen är medlemmar till att bli en kyrka där dopet är medlemsgrundande och där ungefär hälften av dem som bor i pastoratet är tillhöriga. Fortsätter utvecklingen kommer mindre än hälften av dem som bor i Borås pastorat att vara medlemmar i Svenska kyrkan inom en snar framtid.

Inte bara i övriga Sverige utan i hela norra Europa ställs de traditionella nationalkyrkorna inför liknande utmaningar som i Borås. Övergången från kyrkliga enhetssamhällen till pluralistiska samhällen präglad av religiös mångfald är början på ett nytt kapitel kyrkohistoria som är långt ifrån färdigskrivet. Samtidigt har Svenska kyrkan fortfarande ett lagstadgat uppdrag från staten om att vara en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet där uppgiften är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission (SFS 1998:1591).

(De statistiska uppgifterna gäller 2017–12–31 och är hämtade från Svenska kyrkans statistikdatabas.)

10 Vävd av många

Vävd av många 11

Förändringar Borås tätort och Borås pastorat är två enheter som ändras var för sig. Det är troligt att Borås tätort kommer att expandera ytterligare i framtiden och att pastoratets budget på sikt kommer att minska. Frågan om vilken roll pastoratet kommer att spela är emellertid fortfarande öppen men svaret på frågan handlar till stor del om hur den uppväxande generationen uppfattar kyrkan. Den kyrka som siktar mot framtiden måste prioritera barn och unga. Sammanfattningsvis kan man säga att både kommunen och pastoratet befinner sig i förändringsprocesser. Ingen av dem är vad de har varit och båda kommer i framtiden att bli något annat än vad de är idag.

Utmaningar Utmaningen för Borås pastorat 2019–2022 handlar på många sätt om att vara kyrka i en tid av förändringar. Det är en viktig uppgift för Borås pastorat att vara närvarande i samhället och möta den omvandling som sker. Det handlar om att territoriellt täcka Borås på ett så bra sätt som möjligt och i förberedelser av verksamhet och beslut inkludera områden som tidigare haft en distriktskyrka eller områden där nybyggnation sker.

Övergången från det kyrkliga enhetssamhället till det pluralistiska mångfaldssamhället ställer krav på alla som är engagerade i det kyrkliga arbetet. Kvalitet är viktigt. Mycket som tidigare var givet är inte längre självklart. Detta blir inte minst synligt när det gäller arbetet med dop, konfirmation och gudstjänster. De 14- och 15-åringar som till exempel inte har en positiv förväntan på konfirmationstiden väljer i högre grad bort den idag jämfört med tidigare då traditionen att konfirmera sig var starkare.

Frågan om med vems ögon vi ser mot framtiden är avgörande för hur vi uppfattar verkligheten. I evangelierna finns exempel på hur Jesus låter barn vara förebilder för vuxna (se exempelvis Mark 10:13–16). Detta är skäl nog för att barns och ungas perspektiv ska väga tungt i Borås pastorat. Målsättningen är att ideella, förtroendevalda och anställda så långt som möjligt ska samtala med barn och unga och tänka utifrån deras perspektiv när beslut tas och verksamhet förbereds.

Frågan om med vems ögon vi ser mot framtiden är avgörande för hur vi uppfattar verkligheten.

Att möta förändringarna handlar också om att förstå samtiden på ett idémässigt plan. Stat, kommun och landsting i Sverige är sekulära, det innebär inte att de är religionsfientliga.

Religionsfrihet är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige. Att en offentlig institution är sekulär innebär att ingen religion eller livsåskådning ska ha en priviligierad ställning på någon annans bekostnad. Det har skett en värderingsmässig förskjutning sedan mitten av 1900-talet. Det offentliga rummet i Sverige och Borås präglas allt mer av ett sekulärt ideal men det råder ofta oklara uppfattningar om vilken faktisk roll religionen bör ha i detta rum.

Med en medvetenhet om vad det innebär att vara kyrka, i relation till ett offentligt samhälle som i hög utsträckning kännetecknas av ett sekulärt tänkande men där religionsfriheten är grundlagsskyddad, har Borås pastorat goda möjligheter att även i framtiden ta ett samhällsansvar och på ett trovärdigt sätt vara en resurs för offentliga institutioner som skolor, servicehus, sjukhus, kriminalvårdsinrättningar och så vidare.

Grundhållningen i Borås pastorat är att alla som vistas i pastoratet är välkomna till kyrkan.

Här krävs en medvetenhet för hur de som inte uppfattar sig tillhöra majoriteten bemöts. Vi har människor som inte talar svenska, inte lever utifrån en heteronorm eller av religiösa skäl ser sig som minoritet. Det är upp till det lokala sammanhanget att utifrån Svenska kyrkans teologi och etiska värderingar forma så inkluderande miljöer som möjligt. Hur detta arbete tar sig konkreta uttryck varierar från sammanhang till sammanhang eftersom Borås kyrkor ligger i områden som präglas av olika sociala, kulturella och ekonomiska strukturer.

Vävd av många 13

Pastoralt program Den grundläggande uppgiften och det pastorala programmets syfte Den grundläggande uppgiften för Borås pastorat är enligt kyrkoordningen att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Borås pastorat har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Kyrkoordningen har ett tydligt fokus. Allt kyrkligt arbete som inte handlar om att utföra den grundläggande uppgiften är stöd för, och en konsekvens av, den grundläggande uppgiften (KO andra avdelningens inledning och KO 2 kap. 1 §). Syftet med det pastorala programmet är att beskriva hur Borås pastorat kommer att arbeta med den grundläggande uppgiften under 2019–2022.

Barnkonsekvensanalys Församlingsinstruktionen är det viktigaste lokala styrdokumentet i Borås pastorat.

Samtliga församlingsinstruktioner i Svenska kyrkan ska uppmärksamma barnens perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys (KO 57 kap. 5 §). I framtagandet av Borås pastorats församlingsinstruktion har ambitionen varit att formulera den grundläggande uppgiften utifrån tanken på barns och ungas bästa.

När barns och ungas perspektiv uppmärksammas i den här församlingsinstruktionen bottnar resonemangen i allmänna samtal med barn och unga samt med personal som har en gedigen erfarenhet av att arbeta med barn och unga. Förutom detta har även en barnkonsekvensanalys gjorts. Barnkonsekvensanalysen gjordes utifrån en samling för pastoratets unga ideella ledare där temat var gudstjänstutveckling. De unga ideella ledarna sa bland annat att det är viktigt för dem att bli sedda och vara delaktiga i både gudstjänsten och planeringen. Orden ”gemenskap” och ”relevans” beskriver mycket av det som söks.

Likaså uttryckte många ett behov av en musik som de kan relatera till.

Slutsatsen av samtalen med barn, unga och ledare samt barnkonsekvensanalysen visar dels på vikten av att i församlingsarbetet tänka utifrån barns och ungas perspektiv, dels på vikten av att i den kyrkliga vardagen få ett förhållningssätt där barn och unga inkluderas på ett naturligt sätt. Församlingsinstruktionen ska ge barn och unga en plattform. Barns och ungas perspektiv ska inkluderas i budgetarbetet. Formuleringarna i församlingsinstruktionen ska vara så tydliga att barn och unga inte kan glömmas bort i församlingsarbetet.

14 Vävd av många

Vävd av många 15

Utvecklingsområden När mycket förändras, både i kyrkan och i det samhälle där kyrkan verkar, är det av särskild vikt att fokusera på det som är centralt. Borås pastorat har valt att hantera utmaningar som handlar om befolkningsökning, mångkultur, sekulärt tänkande och krympande budget genom att fokusera på dop, gudstjänst och idealitet. Dopet är ett dop till Kristus och vägen in i kyrkan medan gudstjänsten enligt kyrkoordningen är kyrkolivets centrum samt hela församlingens gåva och uppgift (KO kap. 17 inledning). Pastoratet vill betona att kyrkans uppdrag inte bara är anställdas och förtroendevaldas sak utan allas. Mot den bakgrunden blir det naturligt att fokusera på ideellt medarbetarskap.

Borås pastorat väljer att fortsätta arbetet med utvecklingsområdena dop, gudstjänst och idealitet från 2015–2018. Utvecklingsområdena ska uppmärksammas i de årliga aktivitetsplanerna. Arbetet med utvecklingsområdena har god förankring i pastoratet och svarar väl mot Svenska kyrkans teologiska identitet. En hel del arbete har redan lagts ner, inte minst när det gäller arbetet kring dop, men utvecklingsområdena kräver en långsiktighet som motiverar fortsatt arbete.

• Dop Under de senaste decennierna har dopet blivit allt mindre självklart för människor som bor i Sverige och kunskapen om dopet har sannolikt sjunkit. I en situation där Svenska kyrkan blivit perifer för en allt större del av befolkningen är det av stor vikt att visa på dopet som vägen in i kyrkan och stärka dopundervisningen. Pastoratet vill fortsätta att arbeta för dop med målsättningen att: - underlätta för människor att döpas och prioritera dopgudstjänster i verksamhetsplaneringen - verka för en god kvalitet i dopundervisningen - möta människor på ett kompetent och respektfullt sätt.

• Gudstjänsten I en tid av sekulärt tänkande kan kyrkan ge ett unikt bidrag genom att visa på rikedomen med heliga rum och vilodagen som ett tillfälle för gemenskap med Gud och andra människor. Borås pastorat vill inspirera församlingsråd, anställda och ideella till gudstjänstutveckling i samtliga kyrkor så att gudstjänstlivet upplevs som meningsfullt och relevant. Gudstjänstutveckling drivs huvudsakligen av de människor som firar gudstjänst i en specifik kyrka. Som ett led i gudstjänstutvecklingen är målsättningen för Borås pastorat att: - uppmuntra dem som arbetar med gudstjänsten att fundera på hur det talade ordet, musiken, och liturgin kan vara kanaler för Guds tilltal till gudstjänstbesökare i olika åldrar och med olika förväntningar - de som ansvarar för gudstjänster ser barn och ungdomar som en viktig del av den gudstjänstfirande församlingen - aktivt arbeta för att inkludera människor som inte har svenska som modersmål eller har hörselnedsättningar.

• Idealitet Förtroendevalda och anställda har under lång tid haft givna platser i Svenska kyrkan men ideella medarbetare har alltför ofta kommit i skymundan. I en kyrka som betonar hela församlingens uppdrag är ideella medarbetare oumbärliga. Med sina erfarenheter och kunskaper utgör de en värdefull tillgång. Många gånger tar äldre människor ett stort ideellt ansvar. I en situation där kyrkans ekonomiska tillgångar förväntas minska blir vikten av ideellt engagemang ännu tydligare. Målsättningen är att Borås pastorat under 2019–2022 ska profilera Svenska kyrkan som en kyrka som till stor del bärs av idealitet. För att nå detta mål vill Borås pastorat: - stimulera rekrytering av ideella medarbetare - skapa tydliga strukturer för arbetet kring idealitet genom att bland annat ge en anställd person ett pastoratsövergripande ansvar för de ideella medarbetarna - prioritera utbildning och handledning av unga ideella ledare samt uppmuntra ideellt engagemang som bryter språkbarriärer - bearbeta frågan om vilka arbetsinsatser som bör skötas ideellt.

Vävd av många 17

En del i ett större sammanhang Borås pastorat verkar i en värld där det krävs ett globalt ansvar att värna skapelsen.

Internationell solidaritet handlar mycket om att göra miljömedvetna val. En målsättning för pastoratet är att lämna så få negativa ekologiska fotavtryck som möjligt.

I det geografiska område Borås pastorat ansvarar för finns många människor som dels tillhör andra kristna kyrkor än Svenska kyrkan, dels andra religioner än kristendomen samtidigt som vissa inte identifierar sig alls eller i låg grad med religion över huvud taget.

I relation till människor som inte främst identifierar sig med Svenska kyrkan vill Borås pastorat sträva efter ett förhållningssätt som kännetecknas av generositet och respekt.

I Borås talas många olika språk. Borås pastorat vill så långt det är möjligt synliggöra och överbrygga de språkbarriärer som finns.

Finska är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Den finskspråkiga verksamheten har en särskild ställning i Borås pastorat och är en sedan länge väl etablerad del av arbetet i Caroli församling och Caroli kyrka.

För Svenska kyrkan och Borås pastorat är det viktigt att vara en del av ett större kristet sammanhang – den världsvida kyrkan. Borås pastorat har flera internationella relationer: Brämhults församling har en vänförsamling i Sydafrika, Caroli församling en i Tyskland och i Gustav Adolfs församling finns ett samarbete genom Dammsvedjans kyrka med en församling i Tanzania. Det finns insatser som görs genom Act Svenska kyrkan (tidigare Svenska kyrkans internationella arbete) och Svenska kyrkan i utlandet (SKUT). Pastoratet arrangerar regelbundet resor för unga ideella ledare till Taizé. Dessutom finns möjlighet till internationella utbyten genom Skara stift.

I Borås pastorat är samarbetet med externa aktörer betydelsefullt. Den största externa aktören är kommunen som har flera olika samarbeten med pastoratet. Borås pastorat finns också med i olika ekumeniska sammanhang som exempelvis Borås ekumeniska råd, Borås kristna ungdomsråd och Kyrkornas flyktingrådgivning. Via Sjukhuskyrkan, studentprästen och kriminalvårdsprästen finns också etablerade samarbeten med landstinget, högskolan, Kriminalvården och Sveriges kristna råd. Målsättningen för samarbetet med externa aktörer är att alla som representerar Borås pastorat ska agera pålitligt och kompetent.

Vävd av många 19

Lärande Undervisning är en central del av Svenska kyrkans grundläggande uppdrag. Borås pastorat vill vara en god lärande miljö för mänsklig och andlig utveckling för alla åldrar där ett särskilt fokus läggs på barn och unga. Människor ska erbjudas ett brett utbud av tillfällen och platser för undervisning, samtal och reflektion utifrån olika pedagogiska metoder. Om pastoratet skapar stimulerande miljöer för lärande formar man samtidigt goda miljöer för rekrytering av medarbetare. Pastoratets syn på lärande utvecklas bland annat i Plan för lärande och undervisning (PLU) och i Konfirmandpastoral.

Pastoratet vill uppmuntra till kontinuerlig och medveten reflektion kring allt som görs.

Lärandet är en aspekt av allt kyrkligt liv och har en central roll i de tre utvecklingsområdena.

Det handlar inte minst om en tydlig koppling till dopet eftersom Borås pastorat enligt kyrkoordningen är skyldig att erbjuda dopundervisning till alla som är bosatta i pastoratet och som tillhör Svenska kyrkan (KO 19 kap. 6 §). Pastoratet vill stödja medarbetare som arbetar med dopundervisning genom att ta fram ett dokument till stöd för dopundervisning för barn och unga under 18 år.

Pastoratet driver tre förskolor. Förskolornas verksamhet styrs av Skollagen och Läroplan för förskolan medan Borås Stad ansvarar för tillsynen. Samtidigt är förskolorna en del av pastoratets uppgift att bedriva undervisning. Det finns inga religiösa förväntningar på barnen eller deras vårdnadshavare men de erbjuds att vara en del av ett sammanhang där Svenska kyrkans tro och värderingar utgör resurser för lärandet.

Att stå på de förtrycktas sida Kyrkans diakonala uppdrag handlar på många sätt om att med Jesus som förebild stå på de förtrycktas sida. När Jesus går mot Golgota identifierar sig Gud med de mest utsatta och föraktade. Ett mer inkluderande förhållningssätt är svårt att föreställa sig. Den stora och svåra och kanske ibland provocerande utmaningen för kyrkan blir utifrån detta perspektiv att se Jesus i alla människor.

Ett diakonalt förhållningssätt handlar ofta om att vara medvandrare när livet är svårt.

Samtidigt har kyrkan också ett uppdrag att ge röst åt dem som få eller ingen lyssnar på – även när det är obekvämt. Kyrkan har ett särskilt ansvar att säga ifrån när människors värdighet kränks. Det gäller inte minst barn. Barn är många gånger inte fysiskt närvarande i stödjande samtal men de lever ofta i den värld samtalen handlar om. Borås pastorat vill sträva efter att barns situation medvetandegörs i det diakonala uppdraget. Barn som växer upp i sammanhang som präglas av arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet är särskilt utsatta liksom barn som hotas av utvisning från Sverige.

Borås pastorat står inför stora utmaningar. Många som söker stöd hos kyrkan brottas med en komplex problematik. Det finns inga enkla recept på hur det diakonala uppdraget bäst ska gestaltas. Under 2017 gjordes en omorganisation av det diakonala arbetet i pastoratet med syfte att bland annat samordna kompetens för att möta de förändringar som sker i Borås. Borås pastorat kommer ständigt behöva jobba med frågan om hur man hittar goda former för att lösa den diakonala dimensionen av kyrkans uppdrag. Det diakonala uppdraget som hela kyrkans uppdrag kan förtydligas om det relateras till utvecklingsområdet som handlar om att stärka ideellt medarbetarskap.

Tron på att Gud är med – även i det svåra – kan bära människor som axlar det diakonala uppdraget. Det diakonala uppdraget utgår från gudstjänsten och har en självskriven plats i kyrkans förbön. De medarbetare som arbetar diakonalt, ideella som anställda, får påminnas om möjligheten att lämna det som upplevs övermäktigt i Guds händer.

Ett pastorat, tre församlingar och många människor Borås pastorat leds av kyrkoherden och kyrkorådet är pastoratets styrelse. Det ska ha omsorg om församlingslivet och har tillsammans med kyrkoherden ansvar för att den grundläggande uppgiften utförs. Kyrkorådet ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på pastoratets ekonomiska ställning. Samtliga församlingar i Borås pastorat är enligt kyrkoordningen skyldiga att ha församlingsråd. Församlingsråden är styrelser för de olika församlingarna. Varje församling leds av en församlingschef. Församlingsråden ska fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen, församlingsinstruktionen och de övriga uppgifter som kyrkorådet ger dem. Innan ett ärende avgörs av kyrkofullmäktige ska det ha beretts av kyrkorådet. Om ett ärende särskilt berör någon av pastoratets församlingar ska det berörda församlingsrådet få möjlighet att yttra sig i ärendet (se KO 3 kap. 22 §, KO 4 kap. samt pastoratets arbetsordningar för kyrkoråd och församlingsråd). Församlingsråden i Borås pastorat ska sträva efter att främja det ideella engagemanget i gudstjänsterna.

En viktig uppgift för de tre församlingarna, som sinsemellan skiljer sig från varandra gällande storlek, är att skapa resurser för att lösa den grundläggande uppgiften. Brämhults församling har en kyrka (Brämhults kyrka) och ett församlingshem, Caroli församling har tre kyrkor (Byttorps kyrka, Caroli kyrka och Sjöbo kyrka) och tre församlingshem, och Gustav Adolfs församling tre kyrkor (Dammsvedjans kyrka, Gustav Adolfs kyrka och Hässleholmens kyrka) och tre församlingshem. I samtliga kyrkor firas söndaglig gudstjänst förutom på sommaren. Varje kyrka har ett eget arbetslag och omfattande församlingsverksamhet. Till detta kommer fyra kapell på två av de fem begravningsplatserna (S:t Ansgars griftegård, S:ta Birgittas griftegård, S:t Sigfrids griftegård, Brämhults kyrkogård och Caroli kyrkogård), ett krematorium och lägergården Bovik som ligger några kilometer söder om Borås tätort.

Borås pastorat har i jämförelse med många andra pastorat ytterst få kyrkor både i relation till dem som vistas i pastoratet och i relation till antalet kyrkotillhöriga. Det finns med andra ord ingen övertalighet av invigda kyrkorum. Utmaningen handlar i stället om de stora områden med många invånare i ett växande Borås utan direkt närhet till en kyrka.

Dammsvedjans kyrka är exempelvis den enda kyrka som ligger söder om riksväg 40. Ett sätt att möta utmaningen från områdena som saknar närhet till en kyrka är att betona det pastoratsövergripande ansvaret. Arbetslagen som finns i de olika kyrkorna har både sina respektive kyrkor och hela pastoratet som sina arbetsfält.

22 Vävd av många

Stiftsstyrelsen har beslutat att det i Borås pastorat ska finnas minst sjutton prästtjänster (2012–02– 02). Brämhults församling har en prästtjänst, Caroli församling fem (bland dessa är prästen för den finskspråkiga verksamheten inkluderad) och Gustav Adolfs församling sex prästtjänster. Det är fem präster som har pastoratsövergripande tjänster (kyrkoherden, chefen för utveckling, kommunikation och samhälle, sjukhusprästen, studentprästen och kriminalvårdsprästen).

Lita på Gud Svenska kyrkan är i grunden en trosgemenskap av människor. Människan kommer aldrig att fullt ut kunna förutsäga eller ta kontroll över samhällsutvecklingen och kyrkans roll i den.

Som trosgemenskap har kyrkan till syvende och sist inget annat val än att inför det okända lita på Gud.

Domkapitlets beslut

Domkapitlet har med stöd av kyrkoordningen fastslagit att vissa regler ska gälla i Skara stift. Det handlar om gudstjänstfirande (KO 17 kap. 3 §), antalet huvudgudstjänster med nattvard (17 kap. 5 §), dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänst (KO 22 kap.

5 §) samt frågan om kyrkomusikern är organist eller kantor (34 kap. 2 §).

- I Borås pastorat firas minst en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar. Varje söndag eller kyrklig helgdag utom långfredagen firas minst en av huvudgudstjänsterna med nattvard. I pastoratet firas också mässor vid andra tillfällen.

- Borås pastorat följer Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete.

- Det finns två organisttjänster, sju kantorstjänster och en tjänst som församlingsmusiker i pastoratet.

Vävd av många 23

24 Vävd av många

Svenska kyrkan i Borås Telefon växel: 033-17 94 00 Postadress: Box 393, 50113 Borås E-post: boras.pastorat@svenskakyrkan.se Webbsida: svenskakyrkan.se/boras facebook.com/svenskakyrkanboras twitter.com/svkyboras instagram.com/svkyboras