Atomer och molekyler

Page 1

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner En grundkurs i kemi


Atomer och molekyler – naturens egna byggstenar Allt är byggt av atomer Du själv och allt runt omkring dig Fråga 1-3 är byggt av mycket små byggstenar som kallas atomer. Om du lägger 10 miljoner atomer i en rad blir det bara 1 mm långt. Det finns ungefär hundra olika sorters atomer, man säger att det finns hundra atomslag. När vi studerar kemi är det hur atomerna sitter ihop som vi är intresserade av. Ett ämne kan omvandlas till ett annat när atomerna byggs ihop på ett annorlunda sätt. Historia Redan för 2 400 år sedan hade greken Demokritos idén om att allt består av atomer. Då hade han inga bevis för detta utan det dröjde fram till år 1800 då engelsmannen Dalton kunde bevisa att det finns atomer. Molekyler är atomer som sitter ihop För det mesta sitter flera atomer ihop och bildar då molekyler. En del molekyler består bara av två atomer och blir då små medan andra består av tusentals atomer och är stora. Ett exempel på en molekyl är vattenmolekylen, den består av en syreatom och två väteatomer.

En vattenmolekyl

Malin Åhrby, Häggvallskolan

2


Grundämnen Grundämnen Ett ämne som bara innehåller ett Fråga 4-6 atomslag kallas ett grundämne. Eftersom det finns ungefär 100 olika atomslag så finns det också 100 olika grundämnen. Ett grundämne består ofta av molekyler men då innehåller de bara en sorts atomer. Ett exempel är syre, där sitter atomerna två och två.

En syremolekyl Metaller och icke-metaller Tre fjärdedelar av grundämnena är metaller. De har flera egenskaper gemensamt, t.ex. är de glänsande, leder värme och elektricitet bra. Övriga grundämnen är icke-metaller och de har mycket olika egenskaper. Exempel på icke-metaller är kol, syre och svavel. Kemiska tecken I kemin har varje grundämne ett eget kemiskt tecken som består av en eller två bokstäver. Det går fortare att skriva då och alla i världen med kemikunskaper kan förstå. Vilket tecken ett ämne har beror på dess latinska namn. Syre heter oxygenium på latin och har det kemiska tecknet O. Alla grundämnen är ordnade i en tabell som kallas det periodiska systemet. Väte

Syre

Kväve

Kol

Klor

Svavel

Järn

Silver

H

O

N

C

Cl

S

Fe

Ag

Malin Åhrby, Häggvallskolan

3


Kemiska föreningar och kemiska reaktioner Kemiska föreningar En kemisk förening är uppbyggd av Fråga 7-9 mer än en sorts atomer, ett exempel är vatten där molekylerna består av atomslagen syre och väte. Antalet kemiska föreningar är runt 20 miljoner. Allt runt omkring oss består av dessa kemiska föreningar och grundämnena. Kemiska reaktioner De ämnen som finns runt om oss kan förvandlas till helt nya ämnen genom kemiska reaktioner. Ett exempel – om syrgas och vätgas blandas och man sedan tänder eld på den blandningen kommer det att ske en explosion. Atomerna i kommer att byggas om och bilda ett nytt ämne, vatten. En kemisk reaktion innebär alltså att atomer i ett ämne tas isär och byggs ihop till nya ämnen. Viktigt är att inga atomer försvinner, det finns exakt lika många atomer kvar efteråt.

vätemolekyler

syremolekyler Malin Åhrby, Häggvallskolan

vattenmolekyler 4


Kemins språk Molekylformler Med hjälp av en molekylformel Fråga 10-12 kan man beskriva vilka atomer som finns i en molekyl. I syrgas sitter atomerna ihop två och två. Syre har det kemiska tecknet O, för att visa att det är två atomer som sitter ihop skrivs en liten tvåa efter O. Alltså blir molekylformeln O2. Syrgas har molekylformeln O2 Om det är fler än en molekyl skriver man antalet framför. För att visa att det är tre syremolekyler skriver man då 3 O2. Om det är en kemisk förening man vill beskriva får man använda flera kemiska tecken. Vattenmolekylen innehåller två väteatomer och en syreatom. Vatten har molekylformeln H2O Molekylformeln blir då H2O. Reaktionsformler Med en reaktionsformel kan en kemisk reaktion beskrivas. Man skriver först de molekyler som finns från början sedan en pil och sist de molekyler som bildas. Viktigt är att det är lika många atomer på båda sidor om pilen. Inga atomer försvinner och inga nya kommer till.

vätemolekyler

2 H2 Malin Åhrby, Häggvallskolan

+

vattenmolekyler

syremolekyler

O2 5

2 H2O


Fast, flytande och gas Ett ämne kan ha tre olika former Fråga 13-16 De flesta ämnen runt omkring oss kan ha tre olika former – fast, flytande och gas. Vilken form ämnet har beror på vilken temperatur det är. Om vi tar vatten som exempel kallar vi den fasta formen för is. Is kan smälta och blir då flytande. Om vi kokar vatten blir det vattenånga som är en gas. Vattenånga som kyls blir flytande igen och vi kan frysa vatten till is. Fysikaliska omvandlingar Oavsett vilken form ett ämne har så är molekylerna desamma. Det sker alltså inte någon kemisk reaktion när det blir en annan form. Man säger istället att det sker en fysikalisk omvandling. De olika omvandlingarna har olika namn, namnen ser du i figuren nedan

Kondenserar

Stelnar

Smälter

Malin Åhrby, Häggvallskolan

Gas

Flytande

Fast

Förångas

6


Värme Fråga 17 Värme är molekyler i rörelse I ett fast ämne ligger molekylerna i ett bestämt mönster. Om man värmer det fasta ämnet börjar molekylerna att röra sig mer och mer. Värme är faktiskt rörelsen hos molekylerna. När ett fast ämne smälter lossnar molekylerna ur mönstret. I ett flytande ämne håller molekylerna fortfarande ihop men kan glida runt varandra. Om man värmer ännu mer lossnar molekylerna från varandra, rör sig åt olika håll och är då en gas.

Fast

Malin Åhrby, Häggvallskolan

Flytande

7

Gas


Frågor

1. Vad är en atom?

2. Ungefär hur många sorters atomer finns det?

3. Vem bevisade att atomer finns?

4. Vad är ett grundämne?

5. Vilka två grupper kan grundämnen delas in i?

6. Beskriv några egenskaper som metaller har.

Malin Åhrby, Häggvallskolan

8


Frågor

7.

Vad är en kemisk förening?

8. Ge exempel på ett ämne som är en kemisk förening.

9. Vad menas med en kemisk reaktion?

10. Vad är en molekylformel?

11. Vad betyder siffrorna tre och två i 3 H2O?

12. Vad är en reaktionsformel?

Malin Åhrby, Häggvallskolan

9


Frågor

13. Vilka är de tre former som de flesta ämnen kan ha?

14. Vad menas med att ett ämne kondenserar?

15. Vad menas med att ämne förångas?

16. Vad menas med fysikaliska omvandlingar?

17. Vad är värme för någonting?

Malin Åhrby, Häggvallskolan

10


Facit till frågorna 1.

2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16.

17.

En atom är en liten partikel, en byggsten, som bygger upp alla ämnen omkring oss. Det finns ungefär 100 olika atomslag. Demokritos kallade den minsta delen för atom, som betyder odelbar på grekiska. John Dalton bevisade att atomerna finns. Ett grundämne är ett ämne som består av bara en sorts atomer Huvudgrupperna är metaller och icke-metaller Metaller leder ström och värme samt har metallglans. En kemisk förening är ett ämne där varje molekyl innehåller minst två olika slags atomer. Till exempel vatten – två väteatomer är sammankopplade med en syreatom. En kemisk reaktion är en ”förvandling” där det bildas nya molekyler, och därmed nya ämnen. En molekylformel är en beskrivning av en molekyl med hjälp av kemiska tecken. Molekylformeln visar vilka atomer som sitter ihop i molekylen. Siffran två visar att det finns två väteatomer i vattenmolekylen. Siffran tre visar att man har tre vattenmolekyler. En reaktionsformel visar vilka ämnen som deltar i reaktionen och vilka ämnen som bildas. De tre formerna är fast, flytande och gas. Kondensering är när ett ämne övergår från gasform till vätska. Förångning är när ett ämne går från vätska till gas. En fysikalisk omvandling innebär att ämnet endast ändrar form, till exempel när is smälter till vatten. Men det är fortfarande samma molekyler, det sker alltså ingen kemisk förvandling. Värme är när byggstenarna – atomer och molekyler – i ett ämne rör sig. Snabbare rörelse mäter vi som högre temperatur.

Malin Åhrby, Häggvallskolan

11


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.