Heritage

An Insider’s Look at Swedish Culture

Jakten om repet och Corona i Vasaloppets snöstorm

Av Yvonne Gossner E fter 20 mil längdskidåkning genom hela mitt liv var dagen äntligen kommen. Jag skulle bevisa för mina tusentals följare på Instagram att skåningar visst klarar av att köra 9 mil på skidor. Att som en “Swedish Influencer” uppleva samma sträcka, som Sveriges första kung Gustav Vasa fick erfara då han blev jagad av danskarna, kändes som en stor kulturell höjdpunkt och var tvunget att genomlidas även om jag kände mig vilsen i vasaloppskarusellen.

Väl på startlinjen med hackande tänder och en oro över att skidorna skulle gå sönder innan jag ens hunnit starta bland alla 15 000 åkare, så fanns det inget annat val än att följa strömmen. De flesta deltagare tycker att backen uppför är ansträngande. För egen del var det

perfekt eftersom jag mest fick stå i kö och hämta andan. Valet att inte valla mina skidor kändes plötsligt helt rätt i uppförsbacken, för nu slapp jag glida baklänges och skapa “domino effekt” för de åkare som var bakom mig.

Lyckan att ha klarat första reptiden i Smågan var en enorm glädje, för nu hade jag i alla fall inte gjort bort mig helt. Det var bara att hälla i sig sin blåbärssoppa utan att ta av stavarna och köra vidare, för fler reptider ville jag klara.

Jag klarade andra reptiden och även tredje. Naturen hade hunnit att ändra sig när jag begav mig mot fjärde kontrollen, där jag förhoppningsvis skulle kunna få en kopp kaffe i all hast. Nu började skåningen känna sig ordentligt trött, och en viss irritation uppstod över hur arrangörerna kunde missat att sätta ut kilometerskyltarna längs spåren. Det visade sig sedan att skyltarna fanns där, det var bara för mig helt obegripligt hur lång en kilometer skulle kunna vara samtidigt som klockan rusade iväg. Aldrig hade tiden gått så snabbt samtidigt som kilometerna känts så långa.

Efter 8-timmars skidåkning fick jag avsluta mitt vasaloppsäventyr. Vid det laget var jag så trött att funktionären fick ta av mig chipet som skavt i 8 timmar på min fotled, för jag orkade inte ens böja mig. Tårarna rann när jag fick ringa familjen som hade suttit bänkade

lika länge som jag åkt att nu var min vasaloppsresa slut.

Tro nu inte, att jag efter detta äventyr aldrig skulle bli sugen på att åka längdskidor igen. Tvärtom. Jag inser att Vasaloppet har förtrollat mig och jag har redan anmält mig till två lopp nästa år. Tydligen har jag även lyckats inspirera min annars något bekväma make att ställa upp tillsammans med mig samt även våra flickor i Ungdomsvasan. Varken Corona eller snöstorm kan stoppa oss från att deltaga i det svenskaste och coolaste som finns, nämligen Vasaloppet!

Summary in English: The author offers a hilarious description of her first participation in the venerable Vasaloppet, the world’s oldest crosscountry ski race with the largest number of participants. Exhausted after 8 hours of skiing, she still had not reached the goal and had to admit defeat. Not that the surrender has discouraged her from taking part in other skiing contests next winter. She has even persuaded her husband and daughters to give it a try.

Footnote: Yvonne Gossner är en f.d universitetsadjunkt och Swedish influencer, numera ägare av Learn Swedish Culture AB. www. learnswedishculture.com

Swedish Press Connects [ ] ‘Utlandssvenskar en viktig nod för strandade svenskar’

Nätverk av utlandssvenskar en resurs i coronakrisen

Stängda gränser och indragna flyglinjer drabbade över en natt människor världen över. Plötsligt fann sig tusentals svenska turister instängda på hotell i länder där militär patrullerade på gatorna för att säkerställa att undantagstillståndet följdes. Samtidigt insåg permanent boende utlandssvenskar att deras möjligheter att kunna besöka sjuka eller döende släktingar i Sverige var så gott som obefintliga. I det läget kan man välja att rasa av sig i sociala medier, eller så gör man sitt bästa för att hjälpa till. När det verkligen gäller, ja då måste man hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Den förmågan behövs speciellt i dessa tider då coronaviruset skoningslöst drar fram. Svenskar i Världens fantastiska nätverk hjälper såväl utrikesministern som strandade svenska turister.

Möte med utrikesministern I mitten av mars fick Svenskar i Världen, SVIV, ett samtal från utrikesministerns stab som berättade att utrikesministern ville ta del av organisationens uppfattning om situationen. Samma dag skickade därför SVIV ut en enkät till sitt nätverk, och på nolltid trillade svar in från drygt 1 300 utlandssvenskar och andra strandade svenskar.

Några dagar senare hade SVIV:s ordförande Louise Svanberg och generalsekreterare Cecilia Borglin ett telefonmöte med utrikesminister Ann Linde, biträdande enhetschef på konsulära enheten Peter Svensson Kemeny och sakkunnige Johannes Danielsson, där resultatet av enkäten presenterades. I korthet var det största orosmolnet alla reserestriktioner, både vad gäller evakuering men också begränsningar beträffande möjligheten att besöka sjuka släktingar. Oro kring logistik av passförnyelse och visum lyftes också fram av många, liksom det faktum att även utlandssvenskar kan ha språkliga utmaningar med att följa lokala instruktioner. Det vore önskvärt att få ta del av information på engelska eller svenska, ansåg många.

I en situation som i stort sett enbart består av problem blir det extra viktigt att försöka se de möjligheter som finns. Det framkom tydligt i samtalet med utrikesministern att UD och ambassaderna gör sitt yttersta i en extraordinär situation som denna, och det ska de ha en stor eloge för.

Det är först när krisen är över som det är läge att utvärdera de initiativ som gjordes för att komma fram till ännu bättre framtida lösningar, säger generalsekreterare Cecilia Borglin.

Landsmän redo att hjälpa till Svenskar i Världen har drygt 90 representanter världen över som står redo att dela med sig av sitt nätverk och ge råd och tips. Därutöver når organisationen ut till tusentals utlandssvenskar via sitt nätverk bestående av andra svenska organisationer och klubbar. I coronavirusets framfart utgör dessa utlandssvenskar en viktig nod för strandade svenskar. I Peru stod SVIV:s nomad-representant Joakim Söder för en enastående insats då han tillsammans med en chaufför för Rosa Bussarna hämtade upp svenska turister från olika delar av landet och körde dem till Lima för vidare transport till Sverige. Räddningsinsatsen gjordes i nära samarbete med Svenska Ambassaden.

I Danmark har utrikesdepartementet tagit initiativ till en Facebookgrupp där danskar boendes utomlands hjälper strandade danskar under tiden de befinner sig i landet utan möjlighet att komma hem. Det kan handla om översättning, tips på boende eller hjälp med mediciner.

Något motsvarande har inte gjorts av svenska utrikesdepartementet. Istället kan den handlingskraftige söka upp Facebookgrupper som har startats av strandade turister för att se om det är något man kan hjälpa till med. Det handlar inte om att ha kontakter för att chartra ett plan, utan snarare hjälp med att få tag på mediciner, rena kläder eller ge lokala råd i väntan på att turisterna kan ta sig tillbaka till Sverige.

Svenskar i Världen har ett stort antal representanter i USA, bland annat i New York, Houston, Tampa Bay, New Orleans, Chambersburg, Pasadena och Honolulu. Kontaktuppgifter till dessa och övriga finns på SVIV:s webbplats, www.sviv.se.

Summary in English: Following a discussion with Sweden’s Foreign Minister, SVIV undertook a survey of its membership to find out about concerns that pre-occupy Swedish expats the most. The survey drew 1,300 replies from Swedish residents, and also from Swedish tourists stranded abroad as a result of COVID-19 lockdowns. Swedes trapped in the United States can seek advice and support by contacting SVIV representatives found on the SVIV website, and also by consulting Facebook groups created by stranded Swedes.