Kris med Marocko

ALLVArLIG krIS MED MArOckO

Tusentals personer släpptes förbi till Ceuta.

Spanien och Marocko har åter hamnat på kollisionskurs, efter att mer än 8.000 personer under mindre än två dygn tagit sig in i den spanska enklaven ceuta. Den allvarligaste krisen mellan Spanien och Marocko sedan dispyten om Persiljeholmen i juli 2002 jämförs av många med den gröna marschen, som brukades för att tvinga bort Spanien från västsahara.

A ñ SPA E DE OBIERNO ONCLOA – G A M : L OTO F

Regeringschefen Pedro Sánchez besökte personligen både Ceuta och Melilla 18 maj. Det var det första besöket i enklaverna av en spansk regeringschef sedan José Luís Rodríguez Zapatero, en händelse som väntas reta Marocko ytterligare. Deras ambassadör i Madrid, Karima Benyaich, kallades samma dag till ett möte av den spanska utrikesministern Arancha González Laya. Benyaich har uppgivit att ”vissa handlingar har sina konsekvenser”, innan hon senare kallades tillbaka till Marocko för överläggningar. Hon syftade på det faktum att Spanien i hemlighet tagit emot ledaren för frihetsrörelsen Frente Polisario, Brahim Ghali, för att erbjuda honom vård för svår Covid-19.

Den senaste migrationskrisen, som saknar motstycke, anses ha orsakats avsiktligt av Marocko för att pressa Spanien ytterligare beträffande frågan om tidigare Spanska Sahara. De marockanska myndigheterna uppges ha skärpt sina anspråk på herraväldet över området, efter att den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump i början av året öppet erkänt Marockos rätt.

fIlMEr vISAr hur marockansk gränspolis öppnat grindar vid gränsen till Ceuta för att släppa förbi ungdomar in i spanskt territorium. Tusentals andra migranter har vadat eller simmat över till Ceuta, där de omhändertagits av dels spansk militär och dels spanska Röda korset.

Omkring hälften av migranterna, de flesta marockaner, skickades tillbaka närmast omgående. Omkring 1.500 minderåriga förblev dock tills vidare i Ceuta, då de enligt internationell rätt inte får utvisas utan föregående identifikation och granskning av deras situation.

Oppositionsledaren Pablo Casado beskyller regeringen för att ha orsakat krisen genom bristfällig diplomati. Vox å sin sida kallar migrationskrisen för en invasion och har i sociala nätverk spridit hatpropaganda. Omkring 300 personer demonstrerade 18 maj utanför Marockos ambassad i Madrid, bakom parollen ”Krig mot invaderaren”.

rEGErInGSchEfEn pEDrO SánchEz StäLLDE 18 MAJ In Ett pLAnErAt BESök I pArIS Och rEStE BråDSkAnDE MED BLAnD AnnAt InrIkESMInIStErn fErnAnDO GrAnDE MArLASkA tILL BåDE cEUtA Och MELILLA.

hIStOrISk kLIMAtLAG GODkänD tILL SLUt

kongressen har röstat igenom en ny miljölag för att bekämpa klimatförändringarna. lagen antogs med stöd av PSoE, Podemos och ciudadanos, medan PP lade ned sina röster. Endast vox röstade emot reformen, vars ambition är att minska utsläppen med 23 procent till 2030.

Lagen är den första i sitt slag i Spanien och syftar till att landet ska uppfylla sina internationella åtaganden i kampen mot den globala uppvärmningen. Däribland att bli klimatneutralt till 2050. Det innebär att endast växthusgaser tillåts som kan absorberas på naturlig väg, genom exempelvis skogar. I praktiken betyder det att den spanska ekonomin i mitten av seklet måste ha frigjort sig helt och hållet från fossila bränslen. Det skriver tidningen El País.

För att uppnå målet för 2050, fastslår den nya lagen flera konkreta delmål för 2030. Bland annat ska 74 procent av energin komma från förnybara källor. Vidare ska åtgärder vidtas för att främja ren energi och utsläppsfria fordon. Utsläppen av växthusgaser ska minskas med 23 procent, jämfört med nivån 1990. Utvecklingen kommer att utvärderas regelbundet och den första revisionen sker 2023.

Lagen började utarbetas redan för tio år sedan, men har inte antagits i kongressen förrän 8 april i år. Efter att den passerat Senaten antog kongressen planen definitivt 13 maj. Enligt Juan López de Uralde, tidigare direktör för Greenpeace, är det en bra lag, om än dock väldigt försenad.

bevakning på slakterier Spanien kommer som första EU-land att införa krav på kameror på slakterierna, för att säkerställa att djuren behandlas väl. Konsumentdepartementet, som leds av Alberto Garzón, förbereder ett dekret som medför krav på kameraöversyn, som än så länge endast existerar i Storbritannien. Lagförlaget väntas träda i kraft före årets slut och ska förbättra djurhållningen samt öka kontrollen av att sanitära åtgärder följs. Från och med att det nya dekretet träder i kraft måste systemet finnas på samtliga gårdar i landet. Sannolikt tillåts dock en övergångsperiod på mellan ett och två år.

Dom för gruppvålDtäkt Tre ungdomar har dömts till upp till 31 års fängelse vardera för att ha våldtagit en 18-årig flicka i en industrilokal i Sabadell. Provinsdomstolen i Barcelona finner flickans vittnesmål vara fullt trovärdigt, mot de nu fälldas påståenden att hon samtyckt till relationerna. En fjärde åtalad har dock friats, av brist på bevis. Händelserna inträffade 3 februari 2019, när offret var på väg hem tidigt på morgonen från en födelsedagsfest och med våld tvingades in i industrilokalen.

lägsta föDelsetalet I Spanien har det registrerats drygt 48.000 födslar under årets två första månader. Det är den lägsta siffran sedan 1941, när statistik började föras. Födslarna i januari och februari var nästan 15 procent färre än motsvarande period 2020. Statistiken ligger på historiskt låga nivåer för tredje månaden i rad. Det visar de senaste uppgifterna från statistikinstitutet INE.

självproDuktion av el Andalusien strävar efter att uppnå autonomi på energiområdet, tack vare förnybara energikällor som sol och vind. Att Andalusien skulle kunna bli självförsörjande på el har gått från utopi till ett nåbart mål på bara några år. Enligt en rapport från 31 december 2020 täcks nästan 40 procent av energibehovet i Andalusien numera av förnybar energi. Regionalmyndighetens mål är att bli självförsörjande på grön el och har just nu mer än 700 nya energiprojekt på gång i olika faser, med en total investering på 17 miljarder euro.

SOLVErk I SEVILLA.