VI JOBBAR FÖR MÄNNISKOVÄRDET Årsöversikt 2010
Verksamhetsidén
Kyrkans Utlandshjälp förändrar världen genom handlingar för människovärdet.
Vision
Ett människovärdigt liv för dem som har det sämst ställt förverkligas bättre på våra verksamhetsområden. Att försvara ett människovärdigt liv är utgångspunkten för vårt arbete. I ett människovärdigt liv förverkligas människans grundrättigheter så att hon har möjligheter till ett gott liv.
• En kärlek till medmänniskan som inte väljer bort någon • Ett hopp som inte ger upp • Mod • Kvalitet
2
Foto: Lauri Soini
Värden
Mer resurser för förändring Kyrkans Utlandshjälp arbetar för att åstadkomma en bestående förändring: mindre fattigdom och ett människovärdigt liv för alla. Situationen i Haiti och Pakistan och många mindre uppmärksammade kriser präglade år 2010. Matpriserna fortsatte att stiga. De människor och samhällen som Utlandshjälpen riktade sig till under året hade råkat ut för flyktingskap, politisk osäkerhet och instabilitet och långsam återhämtning från kriser och konflikter. Kärleken till medmänniskan konkretiseras i handling. I de allt svårare omständigheterna måste vi vara mer förutseende och bättre förberedda, reagera snabbare och fördomsfritt välja nya alternativ. I vart och ett av våra verksamhetsländer eftersträvar vi en strategisk helhet för bistånd och påverkningsarbete som verkligen höjer välbefinnandet för de människor och de samhällen som omfattas av vårt arbete. Utlandshjälpen fortsatte att verkställa sin strategi under året. Insatserna inom bistånd och påverkningsarbete gav goda resultat. Arbetet med att flytta administrationen av programmen till region- och landskontoren, närmare de lokala samarbetsparterna och de hjälpbehövande, fortsatte. Antalet volontärer och givare ökade, liksom också de tillgängliga resurserna. Människorna och samhällena som åtagit sig att utveckla sig själva, givarna och finansiärerna som understött vårt arbete, volontärerna som gett oss av sin tid, våra lokala samarbetsparter, den internationella ACT-alliansen och beslutsfattarna och medarbetarna vid Utlandshjälpen – allas insatser är viktiga. Tack för ditt arbete för en mer rättvis värld!
Pauliina Parhiala direktor
3
Arbete på fem områden Asien
Foto: Lauri Soini
I Nepal fokuserade man på att öka de jordlösa befolkningsgruppernas kännedom om sina rättigheter bland annat genom att stöda daliternas organisationer. Samtidigt förbättrade man utkomstmöjligheterna för de jordlösa befolkningsgrupperna.
Foto: Aarno Lahtinen
Det långsiktiga utvecklingssamarbetet i Asien fortsatte år 2010.
I Kambodja fortsatte programmet för landsbygdsutveckling i syfte att förbättra utkomsten och livsmedelsförsörjningen för befolkningen. I programmet ingår minröjning. I både Kambodja och Nepal fortsatte projekten för Kvinnobanken. I Asien stödde vi även regionala program för beredskap inför katastrofer i Bangladesh och Nepal samt arbetet mot människohandel.
Afrika
Foto: Mirva Moilanen
År 2010 inträffade inga stora oväntade humanitära katastrofer i Afrika. De omfattande långvariga kriserna i Kyrkans Utlandshjälps arbetsområden i bland annat Demokratiska republiken Kongo, Somalia, Sudan, Etiopien och Zimbabwe fortsatte. Kyrkans Utlandshjälp stödde de mest utsatta i dessa länder genom att förbättra matsäkerheten, satsa på utvecklingen av utkomsten och stärka den fredliga samexistensen på gräsrotsnivå.
Det långsiktiga utvecklingssamarbetet fortsatte till exempel i Liberia och Sierra Leone med medel från Kvinnobanken. Många unga kvinnor har fått yrkesutbildning i sömnad, jordbruk eller catering, kvinnoorganisationernas verksamhet har stötts i syfte att utveckla utkomsten och fattiga kvinnor har beviljats smålån. Kyrkans Utlandshjälp öppnade en regionkontor för Östafrika i Nairobi sommaren 2010. De övriga byråerna fortsatte att utvidga och fördjupa programarbetet tillsammans med Kyrkans Utlandshjälps lokala samarbetsparter.
4
Latinamerika och Karibien
Europa I Moldova stöder Kyrkans Utlandshjälp projektet för förebyggande av våld i hemmet. År 2010 utförde vi utredningsarbete för att inleda ett projekt för landsbygdsutveckling.
Jordbävningen i Haiti åstadkom en våg av donationer, vilket möjliggjorde Kyrkans Utlandshjälps humanitära biståndsoch återuppbyggnadsarbete i Haiti under år 2010.
I Kosovo stöder vi programmet för kvinnoarbete samt jordbruksprogrammet tillsammans med våra lokala samarbetsparter.
I Europa stöder vi ett regionalt program mot människohandeln. Arbetet i Finland omfattade påverkningsarbete, medelanskaffning, internationalitetsfostran och kommunikation. Frivilligarbetets betydelse växte år 2010.
I Haiti utvecklade vi beredskapen inför katastrofer. Syftet är att förbereda sig för de årligen återkommande orkanerna i Karibien så att skadorna kan förbli små och återhämtningen kan ske snabbt. I Haiti grundades ett landskontor för Kyrkans Utlandshjälp. I Centralamerika, Guatemala och Honduras fokuserade Kyrkans Utlandshjälp på att öka befolkningens kännedom om sina rättigheter. På så vis har samhällena bättre möjligheter att bland annat skydda och utnyttja miljön på ett hållbart sätt. Foto: Sari Kaipainen
I Ryssland stöder vi de lokala samarbetsparternas arbete för utslagna grupper, i synnerhet barn och unga. Dessutom främjar vi den estniska kyrkans och den ingermanländska (ryska) kyrkans arbete med att utveckla diakoni- och fostringsarbetet och utbildningen för arbetstagare.
Snart efter jordbävningen fokuserade Utlandshjälp på programmet Utbildning i katastrofsituationer, där man har utbildat lärare i att ge elever psykosocialt stöd samt byggt skolor.
Mellanöstern
År 2010 genomförde vi olika projekt i Libanon, Syrien, Jordanien, de palestinska territorierna och Irak.
År 2010 sände Kyrkans Utlandshjälp sex frivilliga EAPPI-observatörer från Finland för att följa hur de mänskliga rättigheterna förverkligas i de palestinska territorierna och för att rapportera om eventuella förseelser. Lokala samarbetsparter är enheter underställda rådet för kyrkorna i Mellanöstern och lokala samarbetsorganisationer.
Foto: Paul Jeffrey
Vi arbetar för flyktingarna på de palestinska territorierna och i Libanon samt förbättrar social- och hälsotjänsterna och i synnerhet situationen för kvinnor och unga i dessa områden. Vi utför psykosocialt arbete och strävar efter att förbättra matsäkerheten och utkomstmöjligheterna.
5
Kyrkans Utlandshjälps viktigaste arbetsområden
Landskontoret i Haiti Port-au-Prince • Landskontoret i Haiti öppnades i Port-au-Prince våren 2010 • Nio anställda* vid slutet av 2010 • Årsbudget** ca 3,1 miljoner euro • Insatserna fokuserades på programmet för skolor i katastrofsituationer och på miljövård.
Haiti Guatemala Honduras Sierra Leone Liberia
Peru
Regionkontoret i Västafrika Monrovia, Liberia • Tre anställda vid utgången av 2010 • Årsbudget ca 700 000 euro • I Liberia och Sierra Leone fokuserar man på att utveckla jordbruket och matsäkerheten, förbättra utkomstmöjligheterna för unga och främja kvinnors rättigheter. Att skapa bättre verksamhetsmöjligheter för de lokala partnerorganisationerna är en viktig del av arbetet.
6
*
Regionkontoret i Centralafrika Goma, Demokratiska republiken Kongo • Tre anställda vid utgången av 2010 • Årsbudget ca 1,6 miljoner euro • Verksamheten fokuserades på humanitärt bistånd i östra Kongo samt på att förbättra utkomsten och kvinnornas rättigheter. Man arbetade för att främja fred och stabilitet och stärka lokalsamhället.
Antalet anställda inkluderar personalen för programmen och förvaltningsuppgifterna. På kontoren finns också assisterande personal. Inbegriper budgeterna för kontoret och de projekt som det förvaltar.
**
Regionkontoret i Asien Phnom Penh, Kambodja • Ett regionkontor för Asien kommer att grundas i Phnom Penh våren 2011 • 2–3 anställda • Årsbudget ca 300 000 euro • Viktigaste teman: tryggad utkomst samt människors rättigheter och delaktighet.
Moldavien Serbien Kosovo
Mellanöstern
Afganistan Nepal Bangladesh Indien
Myanmar
Sudan Eritrea
Tshad
Etiopien
Kambodja
Landskontoret i Somalia Hargeisa
Somalia
Uganda Demokratiska republiken Kongo
Ruanda Burundi
Kenya
Angola
Moçambique Zimbabwe
Landskontoret i Sudan Juba Regionkontoret i Östafrika Nairobi, Kenya • Två anställda vid utgången av 2010 • Årsbudget 510 000 euro • Arbetets tyngdpunkt låg på att stöda fredsprogrammet i Somalia och att starta kontoret.
• Landskontoret i Juba öppnades våren 2010 • Två anställda vid slutet av året • Årsbudgeten uppgick till nästan 1,4 miljoner euro • I arbetet fokuserade man på utbildning i demokrati- och valfrågor, stöd för utbildningssektorn och humanitärt bistånd.
7
Mångsidigt arbete för människovärdet Kyrkans Utlandshjälp vill förändra världen genom handlingar för ett människovärdigt liv så att människans grundläggande rättigheter kan förverkligas. Kyrkans Utlandshjälp arbetar mot det här målet tillsammans med alla som stöder arbetet och sina samarbetsparter speciellt genom att arbeta för en tryggad utkomst och stabilitet i samhället samt för att rättigheterna och delaktigheten ska kunna förverkligas. Till den tryggade utkomsten hör tryggad matsäkerhet, ekonomisk utkomst och kampen mot klimatförändringen och dess effekter. Samtliga teman är nära ihopkopplade. Hur Kyrkans Utlandshjälps teman ansluter sig till varandra
Säkrad utkomst
Rättigheter och delaktighet
Stabilt samhälle
År 2010 lyfte vi fram speciellt matsäkerheten, som är ett bra exempel på hur de olika temana hör ihop. Utgångspunkten är alltid människans rätt till mat: I FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter fastställer alla stater i världen gemensamt varje människas rätt till en levnadsnivå som bl.a. garanterar en tillräcklig näring. FN:s millenniemål betonar också rätten till mat. Stabiliteten i samhället är kopplad till matsäkerheten. I länder, där största delen av befolkningens disponibla inkomster går åt till
maten, kan kraftiga fluktuationer i matpriserna försämra den politiska stabiliteten. År 2010 skedde detta till exempel i Moçambique där de förhöjda matpriserna ledde till upplopp. En orsak till instabiliteten kan också vara interna eller gränsöverskridande flyktingströmmar som orsakas av en försvagad matsäkerhet. Torka och översvämningar på grund av klimatförändringarna förstör skördar. Stigande havsnivåer, som också orsakas av klimatförändringen i synnerhet i de afrikanska kustområdena, är skadliga för matproduktionen. Matsäkerheten har en stark koppling till den ekonomiska utkomsten. Småbrukarna spelar en viktig roll när det gäller att förbättra matsäkerheten i utvecklingsländerna. Vi är med och förändrar politiska strukturer och handelsstrukturer så att småbrukarna har förutsättningar att förvärva sitt uppehälle genom det egna arbetet och samtidigt förbättra matsäkerheten i allmänhet. I utvecklingsländerna står kvinnorna för 60−80 procent av matproduktionen. På grund av den svaga ställningen är kvinnorna däremot inte jämlika med männen när det gäller att utnyttja resurserna i jordbruket och de tjänster som stöder jordbruket. I allt vårt arbete strävar vi efter att beakta inverkan av den ojämlikhet som könsrollerna medför och att främja jämlikhet. De teman som Kyrkans Utlandshjälp har valt är inga separata arbetsområden utan alla teman är nära ihopkopplade. Utlandshjälp eftersträvar tillsammans med sina samarbetsparter att i verksamheten beakta lokalsamhället som en helhet. Den vägen kan vi tillsammans åstadkomma förändringar.
9
Foto: Paul Jeffrey
10
Foto: Lauri Soini
”Jag tillverkar nudlar enligt efterfrågan och allt går alltid åt.”
Säkrad utkomst
Sok.
Livsmöjligheter Fattigdom innebär brist. Bristen innebär vatten som inte kan drickas, dålig näring eller direkt hunger, bristfälliga boendeförhållanden och analfabetism. Till fattigdomen hör även bristen på utbildningsmöjligheter och hälsovård, utslagning, ojämlikhet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. De fattiga saknar både egendom och pengar. De fattigas säkerhet och trygghet som även i bästa fall är bräcklig står först på spel om freden i samhället, naturen eller klimatet rubbas. Som ett strategiskt tema omfattar en säkrad utkomst de olika
dimensionerna av fattigdomen och strävar efter att lindra dem. Fokus ligger på att skapa livsmöjligheter och välfärd för individerna och samhällena. Som prioriterade delområden har vi valt att främja matsäkerhet och ekonomisk trygghet, som också är nära anknutna till beredskap inför och anpassning av människans verksamhet till klimatförändringar, såsom föränderliga förhållanden inom jordbruket, översvämningar och torka. Särskild uppmärksamhet fästs vid befolkningsgrupper och samhällen som är i sämre ställning än de andra på grund av samhällelig
eller social ojämlikhet, konflikter eller naturförhållanden. Vi eftersträvar också att påverka de strukturella orsakerna till fattigdomen och otryggheten. År 2010 lyfte vi i synnerhet fram utvecklingsländernas rätt till en stark lokal livsmedelsproduktion eftersom produktionen av livsmedel försvagas av en orättvis global konkurrens och prismanipulation. Konsekvenserna av matkriserna hänför sig mest just till de fattigaste länderna och de fattigaste befolkningsgrupperna där.
Nudelfabrikör med hjälp av Kvinnobanken Sok, 38, i Kambodja har blivit nudelfabrikör. Företagandet blev möjligt när Kyrkans Utlandshjälps Kvinnobank inledde sin verksamhet i Soks hemby Oudoun Pov. ”Vi är ett familjeföretag. Min make byggde av en gammal cementmaskin en anläggning som är lämplig för tillverkning av nudlar. Anläggningen fungerar med ett aggregat eftersom byn saknar elektricitet”, säger Sok entusiastiskt om det inledande skedet av verksamheten. Sok är inne på sin tredje låneperiod i bybanken. Hon har fått sammanlagt 115 euro i finansiering för att inleda och utveckla företagsverksamheten. Kö-
pet av aggregatet och den gamla cementkvarnen har varit en av de största utgiftsposterna. Sok är påtagligt nöjd med sin situation och de förbättrade levnadsförhållandena som affärsverksamheten medförde för familjen. Nudlarna tillreds efter svärmoderns lärdomar. ”Tack vare finansieringen från Kvinnobanken har jag haft möjlighet att tillreda nudlarna maskinellt. Produktionsvolymerna är därför helt annorlunda än när man gör nudlar traditionellt för hand. Jag tillverkar nudlar enligt efterfrågan och allt går alltid åt”, säger hon leende.
11
12
Foto: Liisa Perkkiö
”Jag är lycklig över att jag fick utbildning och kan vara med i att hävda kvinnornas rättigheter.”
Rättigheter och delaktighet
Människovärdigt liv är varje människas rättighet Alla människor är jämlika, men på grund av olika samhälleliga, ekonomiska och kulturella omständigheter förverkligas rättigheterna inte för alla människor på samma sätt. För att främja rättvisa stöder Kyrkans Utlandshjälp speciellt förverkligandet av rättigheterna för de allra mest utsatta människogrupperna samt minskningen av utslagningen. En förutsättning för utvecklingen är att människorna känner till sina rättigheter, deras röst hörs och de får delta i byggandet av samhället. År 2010 fokuserade Utlandshjälpens arbete på situationerna i Nepal och i Haiti samt på att påverka de internationella struktu-
rerna. Vi arbetade för att minska diskrimineringen av kastlösa och för att förbättra situationen för utsatta kvinnliga flyktingar och offer för människohandel. I Nepal inleddes utbildningen av människorättsobservatörer för att bevaka att daliternas, alltså de kastlösas, rättigheter förverkligas. Observatörerna ger befolkningen information om deras rättigheter och om hur man kan kräva att dessa förverkligas. Dessutom diskuterar observatörerna olika människorättsfrågor med myndigheterna. Fattigdomen är förknippad med det faktum att de mänskliga rättigheterna inte har förverkligats. Därför är verksamheten för
att förbättra de mänskliga rättigheterna och i synnerhet för att främja kvinnors rättigheter en fast del av allt vårt arbete. Rättigheter och delaktighet i Haiti 2010 • uppföljning av de mänskliga rättigheterna i tältläger • vi stödde de lokala medborgarorganisationernas deltagande i återuppbyggnaden • Vi har genom Europeiska Unionens politik krävt att medborgarsamhället på bred front ska delta i återuppbyggnaden
Medvetenheten om kvinnors rättigheter sprider sig ”Flickor och kvinnor som upplevt våld hotas för att de inte ska föra ärendena till domstolsbehandling”, säger Godeliv Kasenge, som biträder offren för människorättskränkningar i byn Kyondo på landsbygden i Norra Kivu i Demokratiska republiken Kongo. Under instabila förhållanden känner kvinnor som lidit av våld inte alltid till sina rättigheter och de hotas för att de ska ändra sina berättelser. De frivilliga medhjälparna besöker byar och sprider information om kvinnors rättigheter, letar efter våldsoffer och hjälper vid behov dem att få rättshjälp inom ramen för projektet Kvinnor i krigets efterverkningar, som genomförs av en organisation av kvinnliga jurister.
”En våldtäktsman kan betala polisen för att han inte ska anhållas, och många flickor och kvinnor ändrar sin berättelse på grund av hot.” Godliev säger att fattigdomen leder till att offrets familj kan gå med på en överenskommelse till exempel mot en get eller pengar. ”Detta tycker ner kvinnor och gör deras kroppar till en handelsvara. Ibland kan det däremot hända att familjen överger kvinnan till följd av våldtäkten och då försöker vi hjälpa till vid medlingen. ”De kvinnliga juristernas arbete är viktigt och jag är lycklig för att jag fick utbildning och kan vara med i att hävda kvinnornas rättigheter”, säger Godeliv.
13
14
Foto: Nils Carstensen/ACT
”Jag trodde inte att vi skulle kunna komma så här långt.”
Foto: Nils Carstensen/ACT
Ett stabilt samhälle
Stöd för de religiösa ledarnas fredsarbete Ett av de viktigaste målen för temat Ett stabilt samhälle är att försvara människovärdet och att främja förutsättningarna för rättvisa och hållbar utveckling. Krig, konflikter och instabiliteten i samhället är ofta de största hoten för dessa värden. Det mest omfattande projektet inom fredsarbetet år 2010 var fredsprojektet i Somalia som stödde de religiösa ledarna samt byäldste och klanäldste. Dessa är de två viktigaste och mest infly-
telserika grupperna med tanke på freden. År 2010 fokuserade projektet på att lösa konkreta konflikter och nådde betydande resultat i flera utdragna konfliktsituationer. Ett viktigt framsteg i fredsarbetet var att öka påverkningsarbetet. Bland annat introducerade vi på FN:s och den övriga internationella gemenskapens agenda lösningsmodeller som stöder stabiliteten, till exempel de religiösa och de traditionella
ledarnas samt diasporans roll i fredsarbetet. En viktig insats var också det stöd Utlandshjälpen gav sina lokala samarbetsparter i freds- och påverkningsarbete, vilket ökar på den lokala handlingskraften. Påverkningsarbetet för stabilitet var ett prioriterat område i Somalia och Sudan, men även i Haiti där fokus låg på utbildningens betydelse för stabiliteten i samhället.
Information om röstning Paul Misa visar upp sitt blåa pekfinger. ”När fredsavtalet undertecknades år 2005 trodde jag inte att vi skulle kunna komma så här långt.” Det är början av december i Sydsudans huvudstad Juba. Bläcket på fingret är tecknet på att Misa registrerade sig för folkomröstningen i januari 2011 där befolkningen i Sydsudan beslutade om landets självständighet. Folkomröstningen i Sydsudan förknippades med stora känslor. Vid sidan av glädjen och hoppet förekom även rädsla för att omröstningen skulle ge upphov till oroligheter. Kyrkans Utlandshjälp har i flera år tillsammans med lokala kyrkor och medborgarorganisationer stött den demokratiska och fredliga utvecklingen i Sydsudan.
Våren 2010 förrättades de parlaments- och presidentval i Sudan som hade fastställts i fredsavtalet år 2005. För största delen av befolkningen i Sudan var valen de första där de någonsin röstat. Dessutom var en stor del av röstarna inte läskunniga. Med Utlandshjälps stöd har befolkningen informerats om innehållet i fredsavtalet och fått utbildning i omröstning, de mänskliga rättigheterna och sina egna rättigheter att delta i beslutsfattandet i samfundet. Såväl byledare och statliga tjänstemän som kvinnogrupper, ungdomar och andra nyckelpersoner har deltagit i utbildningarna. Namnet har ändrats
15
Humanitärt bistånd De största akuta katastroferna år 2010 var jordbävningen i Haiti och översvämningarna i Pakistan. Kyrkans Utlandshjälp satsade under året också på att förbättra sin katastrofberedskap. Bland annat i Bangladesh och Nepal arbetade man för att förebygga naturkatastrofer och konflikter orsakade av människan och för att minska riskerna för dessa. Katastrofhjälpen och återuppbyggnadsprogrammen stod för 34,2 procent av våra hjälpinsatser år 2010. Utrikesministeriets understöd till det humanitära biståndet via Utlandshjälp ökade med 13 procent jämfört med året innan. Utlandshjälpen och de lokala samarbetsparterna iakttar i sina katastrofinsatser de internationella reglerna och principerna för humanitärt bistånd. Fokus i hjälparbetet ligger på människors nöd och rätt att få hjälp oavsett etnisk bakgrund, religion eller nationalitet.
Följande länder mottog humanitärt bistånd av Kyrkans Utlandshjälp 2010: Angola Chile Eritrea Haiti Irak Jordanien Kambodja Kirgizistan Demokratiska republiken Kongo Libanon Mali Moldavien Myanmar Pakistan Palestina Somalia Sri Lanka Sudan Tchad Uganda Ryssland
Skolan hjälper barn att återhämta sig i samarbete med det lokala samhället. Utöver skolbyggen har man bland annat arrangerat psykosocial utbildning för lärarna så att de kan bättre hjälpa barnen att hantera traumatiska upplevelser. I slutet av 2010 hade cirka 20 000 barn fått möjlighet att gå i skola med vårt stöd. Under koleraepidemin som drabbade landet kunde man via skolorna nå ut till både eleverna och deras familjer för att ge koleraupplysning och dela ut biståndsmaterial.
Katastrofdrabbade barn är mycket utsatta då deras trygghetskänsla skakas i grunden. Att så fort som möjligt få återgå till skolan och de vardagliga rutinerna hjälper barnen att återhämta sig. Foto: Sari Kaipainen
Byggplatsen i St. Matthieu.
Foto: Chris_Herlinger
Efter jordbävningen i Haiti i början av år 2010 fokuserade Kyrkans Utlandshjälp på att snabbt inleda programmet för skolor i katastrofsituationer. Med våra finansiärers hjälp byggde vi temporära klassrum och var en av de första organisationer som började återuppbygga skolhusen. Skolan St. Matthieu i Léogâne i Haiti byggs med stöd av Utlandshjälp, och som byggmaterial används bl.a. spillror av byggnader som förstördes i jordbävningen. Den nya skolan är konstruerad så att den tål jordbävningar och orkaner. Byggprojektet genomförs på ett så miljövänligt sätt som möjligt
Hälsovård till Pakistan Översvämningarna, som började i Pakistan i slutet av juli 2010, drabbade cirka 20 miljoner människor. Med stöd av Kyrkans Utlandshjälp delade man ut förnödenheter och matpaket till 3 000 familjer och finansierade tre rörliga kliniker. Utlandshjälpen sände en hälsovårdsexpert och en koordinator för humanitärt arbete till Pakistan för september–oktober. Utlandshjälpen fortsätter år 2011 att finansiera hälsovårdstjänster i distriktet Kohistan.
17
Samarbetsparter och samarbetsnätverk Kyrkans Utlandshjälp verkar inom ramen för kyrkornas internationella och ekumeniska nätverk. Vi är medlem i ACT-alliansen som är en paraplyorganisation för kyrkliga aktörer inom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och påverkningsarbete. ACT är en av världens största biståndsorganisationer och arbetar för att underlätta livet för de allra fattigaste i världen. ACT verkar i 140 länder och den totala biståndsvolymen är 1,2 miljarder euro per år. Inom ACT verkar över 100 biståndsorganisationer. Medlemsorganisationerna både finansierar och utför varandras insatser. En viktig partner för Utlandshjälpen i utvecklings- och katastrofprogram är Lutherska Världsförbundet (LVF). År 2010 medverkade Utlandshjälpen i LVF:s program i 17 länder.
Genom Kyrkornas världsråd (KVR) stöder vi många olika program för att främja jämlikheten och de mänskliga rättigheterna, påverka den internationella handeln och arbeta för fred. KVR är kyrkornas språkrör i bland annat FN. Det ekumeniska nätverket EAA (Ecumenical Advocacy Alliance) fokuserar på hiv- och aidsrelaterade frågor, matsäkerhet och problem inom den internationella handeln. Utöver samarbetet med våra kyrkliga samarbetsparter verkställer vi projekt tillsammans med andra lokala organisationer. Ett av Utlandshjälpens mål med att grunda region- och landskontor är att hitta nya lokala samarbetsparter och stöda deras arbete.
Nätverk
Utrikesministeriets partnerskapsorganisation
Kyrkans Utlandshjälp medverkar i de europeiska kyrkliga biståndsorganisationernas samarbetsorgan Aprodev. Dess främsta uppgift är att påverka EU:s utveckloingssamarbetspolitik för att främja rättvisa, motarbeta fattigdom och förmedla information till medlemsorganisationerna. Utlandshjälpen är representerad i flera av arbetsgrupperna inom Aprodev. I Finland är Utlandshjälp medlem i EUplattformen för finländska biståndsorganisationer Kehys, som följer med politiken inom EU och tillhandahåller rådgivning till medlemsorganisationerna. Utlandshjälpen är också medlem i Servicecentralen för utvecklingssamarbete Kepa.
18
Kyrkans Utlandshjälp är Utrikesministeriets partnerskapsorganisation. För åren 2010–2012 har man ingått ett treårigt finansieringsavtal om sammanlagt 22,2 miljoner euro. Utlandshjälp har avtal för åren 2008–2012 med Europeiska byrån för humanitärt bistånd ECHO.
Kampanjen Handling
Foto: Ville Asikainen
Nästan en miljard människor i världen lider av hunger och 17 000 barn svälter ihjäl varje dag. Utlandshjälpens tvååriga kampanj Handling fokuserar på frågeställningar kring matsäkerhet. Målet är att stöda småodlare i utvecklingsländerna, speciellt kvinnorna, och förbättra deras möjligheter till livsmedelproduktion i lokal skala. Kampanjen Hunger. Något att bita i? år 2010 aktiverade finländarna i kampen mot hunger. Kampanjbudskapet förmedlades via TV, utomhusreklam och webbmaterial. Kampanjen syntes vid olika evenemang, startade de första Handling-temadagarna i Kotka och utmanade politiska förgrundsfigurer att diskutera temat. De politiska partierna bjöds in till ett seminarium om matsäkerhet och fick bakgrundsmaterial om ämnet. Facebookgruppen ”Lusikkaliike” (Skedrörelsen) blev en samlingspunkt där intresserade kunde hitta bakgrundsinformation och uppmuntran att sprida budskapet. Med hjälp av församlingarna sattes 12 997 skedar i rörelse på olika håll i Finland. Dekalerna som klistrats på skedarna fick uppskattningsvis 70 000 personer att inse hur omfattande bristerna inom matsäkerhet de facto är. Kampanjen fortsätter år 2011.
19
Påverkningsoch frivilligarbete Jordbävningen i Haiti i januari 2010 gav upphov till en våg av solidaritet i Finland och runtom i världen. Med församlingarnas stöd startades insamlingen Gemensamt Ansvar i förtid för att hjälpa haitierna. Stödet till Haiti från privatpersoner och församlingarna var över tre miljoner euro. Tack vare hjälpen från frivilliga och donatorer kunde Kyrkans Utlandshjälp inleda sitt arbete i Haiti. Arbetet pågår fortfarande. Utlandshjälp utvecklade sin frivilligverksamhet i Finland genom att bland annat erbjuda möjlighet till frivilligarbete på kontoret. Ungdomsnätverket Changemaker och Kvinnobanken växte under året. Ombuden i församlingarna i
Finland hjälpte att synliggöra Utlandshjälpens verksamhet. Teman för påverkningsarbete var matsäkerhet, arbetet mot klimatförändringarna, klimatfinansieringen och fredsarbetet. Kyrkans Utlandshjälps Annorlunda Gåva har behållit sin popularitet med ett gåvobelopp om 1,4 miljoner år 2010. Utlandshjälps face-to-facevärvare har arbetat med gatuinsamling i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Jyväskylä sedan sommaren.
•
Gåvor för över 1,1 miljoner euro.
•
Nya grupper för Kvinnobanken grundades på nio orter och vid årsslutet fanns det sammanlagt 13 grupper.
•
Nya projekt startade i Kongo, Liberia och Sierra Leone. Planeringen av nya projekt inleddes i Haiti, Guatemala, Palestinska områdena och Kosovo.
Kvinnobanken, som administreras av Kyrkans Utlandshjälp, är ett frivillignätverk och en fond som stöder företagande och utkomsten för kvinnor i utvecklingsländer enligt principerna för hållbar utveckling.
20
Foto: Satu Lapinlampi
Kvinnobanken växte år 2010
•
Undervisningsministeriet tilldelade priset för förtjänstfullt ungdomsarbete år 2010 till ungdomsnätverket Changemaker.
•
Medlemsantalet ökade med 17 procent år 2010.
•
Två nya lokalgrupper grundades, en i Kotka och en i Vasa.
•
Nätverkets nya bestående teman är fred, skuld och miljö
Foto: Changemaker
Changemaker fick pris
Changemaker är ett nätverk som fungerar i anslutning till Kyrkans Utlandshjälp. Nätverket erbjuder ungdomar en möjlighet till frivilligverksamhet och påverkningsarbete i utvecklingsfrågor.
Du kan ge en bättre värld i arv Vår dröm är att varje människa ska ha möjlighet till ett människovärdigt liv. Det är ett digert arbetsfält, men vi tror på att en förändring är möjlig och kämpar för att uppnå den. Genom att komma ihåg Kyrkans Utlandshjälp i ditt testamente kan du bidra till detta arbete i framtiden och trygga fortsättningen för vårt viktiga uppdrag.
Foto: Lauri Soini
Små donationer är också till hjälp Efter att du först har tänkt på dina nära och kära, hur skulle det vara att skriva in ytterligare en avlägsen medmänniska i ditt testamente? Du behöver ingalunda testamentera stora summor. Det spelar ingen roll om donationen är 500 eller 50 000 euro – varje gåva är viktig i livet för en fattig familj! Många bäckar små gör en stor å. Eftersom Utlandshjälpen är en allmännyttig organisation blir det ingen skatt på testamentsdonationer, utan beloppet dirigeras i sin helhet till verksamheten. Ta kontakt: www.kyrkansutlandshjalp.fi/testamentsdonation testamentsdonation eller per telefon Johanna Karjalainen, 040 733 0471
21
Foto: Jussi Seppälä
Foto: Oksana Dyba
Kyrkan i Petroskoj, som är Ingermanländska kyrkans sista byggnadsprojektet som Kyrkans Utlandshjälp stöder, står nästan klar.
Stöd till kyrkan i Ingermanland Kyrkans Utlandshjälp har på uppdrag av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland åtagit sig att stöda den evangelisk-lutherska kyrkan i Ingermanland. Arbetet görs i samarbete med församlingarna och andra kyrkliga organisationer. Ingermanländarnas historia sträcker sig 400 år tillbaka i tiden, då finsktalande utvandrare slog sig ned i Ingermanland som då var en del av det svenska riket. Området blev senare en del av Ryssland och S:t Petersburg byggdes mitt i området. Ingermanländarna behöll sitt språk, sin kultur och sin lutherska tro. Efter ryska revolutionen trappades de politiska och antireligiösa kampanjerna upp och situationen förändrades. Ingermanländare deporterades till olika delar av Sovjetunionen och många dödades i rensningarna under Stalintiden. Den sista ingermanländska församlingen upplöstes år 1938. Med tillstånd av sovjetmyndigheterna grundades två församlingar på 1970-talet och människor färdades till och med flera hundra kilometer till gudstjänsterna. I och med religionsfriheten i slutet av 1980-talet grundades många nya församlingar i rask takt. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Ingermanland grundades år 1992 och består i dag av cirka 80 församlingar. Kyrkans centrum och biskopssäte finns i S:t Petersburg. Ingermanländarnas traditioner har inte försvunnit, trots att
22
församlingarna består av flera etniska grupper och majoritetens språk är ryska. Församlingarna och organisationerna inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har understött återuppbyggnaden av den ingermanländska kyrkan på många sätt. Utlandshjälp har satsat speciellt på att utveckla utbildningen av kyrkans medarbetare och volontärer i Ingermanland. Det som var en anspråkslös början har utvecklats till den ingermanländska kyrkans utbildningscentrum i Keltos i närheten av S:t Petersburg som tillgodoser kyrkans utbildningsbehov i dag. Utlandshjälpen stöder utbildningen främst genom stipendiefonden för den ingermanländska kyrkan. Dessutom har man arrangerat ledarskapsutbildning för de ledande medarbetarna inom kyrkan. Utlandshjälpen har även bistått utvecklingen av diakoniarbetet, barn- och ungdomsarbetet och utvecklingen av kyrkans förvaltning och ekonomi. Det ekonomiskt mest omfattande åtagandet har varit renoveringen och byggandet av församlingslokaler, vilket har skett i samarbete med vänförsamlingarna och samarbetsorganisationerna. Det sista projektet, kyrkan i Petrozavodsk, avslutas år 2011. Aarno Lahtinen, regionalkordinator, Kyrkans Utländshjälp
Man bär in mer bänkar i kyrkan. En del står i gångarna. De har kommit för att lyssna på musik, trivas tillsammans och ge en gåva som ska glädja många. I dag sjungs de ”groovigaste” julsångerna i Riihimäki. Publiken får välja vilken Annorlunda Gåva kollektpengarna går till. Vi får höra glimtar av hur barn och vuxna lever i de länder där Utlandshjälpen arbetar och vad man kan åstadkomma med gåvorna. Det här är en av höjdpunkterna för församlingens internationella diakoni: att få rasera myter om biståndsarbetet, berätta om det långsiktiga arbetet och katastrofhjälpen och om hur hjälpen når fram och åstadkommer välbehövda förändringar. Feststämningen blir handgriplig också i kyrksalen när publiken får höra kollektens slutsumma och vad allt man kan få för den. Internationellt ansvar är en helhet som alla funktioner och medlemmar i församlingen ansvarar för. Min uppgift är att sporra och uppmuntra volontärer och församlingsarbetare. Internationellt ansvar är i mitt arbete synonymt med Rättvis Handel, Gemensamt Ansvar, arbete som ombud för Kyrkans Anne Immonen. Utlandshjälp, internationalitetsfostran, samarbete med församlingens andra arbetsformer och samarbetsparter i frågor kring internationellt ansvar samt att hitta lämpliga kanaler för medverkan för olika arbetsformer. Vi tar upp internationellt ansvar bland annat vid skolornas morgonsamlingar, andakter på olika anstalter, på skriftskolorna och i grupper för olika åldrar. På skriftskolelägren äter vi ofta en gång en mer anspråkslös måltid som tillretts av lägerledarna och skänker de sparade pengarna till ett ändamål som skriftskoleungdomarna får välja. Jag tror på att människorna vill dela med sig på ett sätt som passar dem och att de vill göra gott med glimten i ögat. Vi har bland annat agerat som barberare och gjort klassiska korttrick till förmån för Gemensamt Ansvar.
Foto: Minna Törrönen
Internationellt ansvar i vardag och fest inom församlingarna
Anne Immonen diakoni, Riihimäen seurakunta
Församlingen i Riihimäki är en av de församlingar som pilottestade katastrofinsamling med bössor. Erfarenheterna var uppmuntrande. Såväl unga som äldre kan gå runt med insamlingsbössor. När en katastrof slår till väcks också viljan att hjälpa. Alla har emellertid inte möjlighet att ge pengar, men man kan hjälpa genom att gå runt med insamlingsbössan. Insamlarna bemöttes positivt, många som gav pengar berättade att de hade letat efter en lämplig hjälpkanal och insamlarna upplevde att de hade uträttat ett meningsfullt värv.
23
Varför är internationell diakoni viktigt? Kyrkornas globala biståndsarbete spelar en otroligt viktig roll. Stödet från församlingarna är hörnstenen i arbetet och församlingarna kan känna sig stolta över det. Här är några av orsakerna: 1. Behovet är stort. Konkreta exempel på behovet var jordbävningen i Haiti och översvämningarna i Pakistan i fjol. Var sjätte människa i världen lider av svält. Dagens barmhärtige samarier möter ett hjälpbehov som är större än någonsin. Lyckligtvis har också våra möjligheter att påverka förbättrats. 2. Arbetet ger resultat. Omfattningen och kvaliteten av kyrkornas biståndsarbete står i en klass för sig. År 2010 grundades ACT-alliansen, en internationell paraplyorganisation för de kyrkliga biståndsorganisationerna, där Finland representeras av Kyrkans Utlandshjälp. Alliansen är ett konkret bevis på samarbetets kraft: 33 000 medarbetare från över 100 kyrkliga organisatio-
24
ner arbetar i 140 olika länder med en årsbudget om 1,2 miljarder euro. Exempelvis i Haiti gick ACT och Utlandshjälpen i bräschen för biståndsorganisationerna och hörde till de effektivaste hjälpkanalerna. Stödet från finländarna har gjort det möjligt för tiotusentals haitier att leva vidare, gett dem rent vatten, skyddat dem från farsoter och hjälpt barnen att börja i skolan igen. 3. Arbetet håller hög klass. Kyrkorna är insatta i de lokala förhållandena. Man arbetar tillsammans med lokalbefolkningen och låter dem delta i att bygga upp sin framtid. I stället för att bli biståndsberoende får de en möjlighet till självständig utkomst. 4. Finländarna värdesätter kyrkans insatser. Efter jordbävningen i Haiti stod människorna i kö till kyrkokonserterna som också den högsta politiska ledningen deltog i.
5. Finländarna vill delta. Enligt kyrkans framtidsredogörelse sysslar var tredje finländare aktivt med frivilligverksamhet och lika många är intresserade av det. Den viktigaste motivationen är att göra gott. Utlandshjälpens Kvinnobanken och ungdomsnätverket Changemaker är uppmuntrande exempel på hur människor engagerar sig i frivilligverksamhet. Detta är uppmuntrande också med tanke på utvecklingen av volontärverksamheten inom församlingarna.
6. Den diakonala kyrkan är en biblisk kyrka. Kyrkornas globala ansvar utgår från Jesu förebild och kärnan i det kristna budskapet: det finns två tusen bibelställen som berättar om hur Gud värnar om de allra fattigaste och mest utsatta. När finländarna möter en kyrka som värnar om de svagaste, ser de en kyrka som handlar i enlighet med sina värderingar. De ser en kyrka vars värderingar och handlingar står i samklang med värderingarna hos majoriteten av finländarna. Petri Merenlahti, chef för det kyrkliga arbetet vid Kyrkans Utlandshjälp
Foto: Lauri Soini
Utlandshjälpens insamling för Haiti inhämtade över tre miljoner euro under året och Gemensamt Ansvar 2010 gav ett rekordbelopp. Enligt undersökningar värdesätter finländarna kyrkan mest för dess insatser för att hjälpa de svagaste och för många är det en viktig orsak att tillhöra kyrkan.
25
Välj ditt sätt att förändra världen!
Foto: Ville Asikainen
Kyrkans Utlandshjälp erbjuder möjligheter till viktiga handlingar för människovärdet. Vi förser församlingarna med olika slags lättanvända verktyg och handlingsmodeller. Här följer några exempel: Annorlunda Gåva Beställ korten för Annorlunda gåva och en ställning till din församling. När korten finns framme är det enkelt för ortsborna att främja hållbar utveckling med en värdefull gåva. Annorlunda Gåva hör till de populäraste etiska gåvorna i Finland!
Foto: Ville Asikainen
www.annorlundagava.fi
Katastrofinsamlingsbössa En oförutsedd katastrof förstör hemmet och sveper bort ens nära och kära. Telefonen är utslagen. Det är ingen som hör. Man känner sig rädd och hjälplös. Du kan hjälpa! Att vara insamlare är ett enkelt sätt vara en länk i den hjälpande kedjan. Fundera på katastrofberedskapen i din församling! Samla ditt eget utryckningsteam och beställ insamlingsbössor och ‑västar! Information och materialbeställningar. Hanna-Leena Karjalainen, hanna-leena.karjalainen(at) kyrkansutlandshjalp.fi, tfn 0400 737 702
26
Kampanjen Handling Den tvååriga kampanjen Hunger. Något att bita i? lyfter fram matsäkerheten och symboliseras av en sked. I kampanjen ingår bland annat material för andakter och information om vad matsäkerhet innebär för människorna i utvecklingsländerna. www.handling.fi
Material för internationalitetsfostran Kyrkans Utlandshjälp gör upp material som kan användas i skolorna och i församlingens internationalitetsfostran. Pilgrimsvandringen Hoppets vandring är speciellt tänkt för skriftskolgrupper men Pelasta maailma kan också tillämpas i andra sammanhang. Materialet Rädda världen är främst på finska men dvd-filmerna är textade till svenska. Kansainvälisyyskasvatusta Film café -menetelmällä
Minna Törrönen (Toim.)
Materialet finns i vår materialsida: www. kyrkansutlandshjalp.fi
Tidningen Tekoja/Handling berättar om människor som har fått hjälp och om hur du kan delta i arbetet för ett människovärdigare liv. Beställ tidningen gratis eller läs den på webben.
Ohjaajan ja opettajan materiaali II Pelasta maailma kansainvälisyyskasvatushankkeen julkaisu
Material för gudstjänster Foto: Liisa Perkkiö
www.kyrkansutlandshjalp.fi/tidningen
Inför Kyrkans Utlandshjälps kollekthelger skickar vi kollektupprop och gudstjänstmaterial till församlingarna. Vill du arrangera en konsert eller ett evenemang eller aktivera frivilliga i din församling? Ta gärna kontakt med oss: Koordinator för församlingskontakter Cecilia Forsén cecilia.forsen@ kyrkansutlandshjalp.fi.
Nyhetsbrevet
Vi bygger en skola i Kongo Kyrkans Utlandshjälps har en svenskspråkig satsning i år. Med projektet Vi bygger en skola i Kongo vill vi ge församlingarna en möjlighet att göra en konkret insats för barnen i Demokratiska republiken Kongo. Kom med! www.kyrkansutlandshjalp.fi/skolan
berättar om vår verksamhet ute i världen, aktuella händelser och hur du kan dra ditt strå i stacken! Med brevet (på finska) får du nyheter från Utlandshjälpen lätt och behändigt i din e-post.
Utlandshjälpens webbplats Ovan presenterades några exempel, mer information finns på webbplatsen: www.kyrkansutlandshjalp.fi. Där finns mycket aktuell information, bakgrundsfakta och välbeprövade idéer för presentation av internationell diakoni och mycket annat. Vi finns också på Facebook och YouTube.
27
Administrationen Stiftelsen för Kyrkans Utlandshjälp leds av en styrelse med elva medlemmar, tillsatt av kyrkans utrikesråd. Styrelsen har ett arbetsutskott med tre medlemmar. Styrelsen har också tre suppleanter. Styrelsen sammankom under år 2010 fyra gånger och arbetsutskottet tio gånger. Till Kyrkans Utlandshjälps styrelse hörde under år 2010: Ordförande förvaltningschef Markku Porvari Viceordförande biskop Matti Repo Övriga medlemmar ecklesiastikrådet Risto Cantell riksdagsledamot Pekka Haavisto kanslirådet Simo Huhta högskolepastor Leena Huovinen expert på internationella ärenden Tarja Kantola EU-parlamentariker Eija-Riitta Korhola understatssekreterare Ritva Koukku-Ronde ledande branschsekreterare Pia Kummel-Myrskog chefredaktör Merja Ylä-Anttila lagfaren assessor Jyri Klemola stiftssekreterare Helena Tuominen direktör Anni Vepsäläinen sekreterare Antti Pentikäinen till 6.9.2010, från 7.9.2010 Pauliina Parhiala och av styrelsen kallade sakkunnigmedlemmar generalsekreterare Heikki Huttunen från Ekumeniska rådet i Finland chef Kalle Kuusimäki från kyrkans diakoni- och samhällsarbete missionssekreterare Jaakko Mäkelä från kyrkans missionscentral t.f. projektchef Vuokko Sajaniemi, OrtAid Till styrelsens arbetsutskott hörde under verksamhetsåret: som ordförande styrelsens ordförande Markku Porvari, personlig suppleant ecklesiastikrådet Risto Cantell och som medlemmar stiftssekreterare Helena Tuominen, som personlig suppleant högskolepastor Leena Huovinen och ledande branschsekreterare Pia Kummel-Myrskog, som
28
personlig suppleant kanslirådet Simo Huhta och som sekreterare Antti Pentikäinen till 6.9.2010, från 7.9.2010 Pauliina Parhiala.
Delegationer och arbetsgrupper I planerings- och koordineringsarbetet deltog tre arbetsgrupper i vilka utomstående samarbets- och expertgrupper var representerade: • kyrkoherdearbetsgruppen • ombudsarbetsgruppen
Kyrkans Utlandshjälps representanter i samarbetsorgan Direktor Antti Pentikäinen till 6.9.2010: medlem i Helsingfors Diakonissanstalts stiftelses förvaltningsråd, medlem i den av statsrådet tillsatta Utvecklingspolitiska kommissionen, medlem i Kyrkans delegation för ansvarsfull placeringsverksamhet, medlem i ledningsgruppen för Kyrkans utrikesavdelning, expert i Kommittén för kyrkans missionsarbete, ordförande i styrelsen för Ylehjälpen, sakkunnigmedlem i den Ortodoxa kyrkans utlandshjälps styrelse, medlem i insamlingskommittén för Gemensamt Ansvar Direktor Pauliina Parhiala: medlem i delegationen för Utrikespolitiska institutet medlem i styrelsen för Crisis Management Initiative (CMI), ordförande för Nuorten Akatemia (De Ungas Akademi) Från 7.9.2010: medlem i den av statsrådet tillsatta Utvecklingspolitiska kommissionen, medlem i ledningsgruppen för Kyrkans utrikesavdelning, expert i Kommittén för kyrkans missionsarbete, ordförande i styrelsen för Ylehjälpen, sakkunnigmedlem i den ortodoxa kyrkans utlandshjälps styrelse, medlem i insamlingskommittén för Gemensamt Ansvar
Enhetschef Eija Alajarva: medlem i styrelsen för Servicecentralen för utvecklingssamarbete KEPA, suppleant i styrelsen för medborgarorganisationernas stiftelse för mänskliga rättigheter (KIOS) Regionalkoordinator Outi Behm: medlem i styrelsen för de finländska utvecklingssamarbetsorganisationernas EU-föreninig Kehys ry från 1.8.2010 Regionalkoordinator Susanna Korpia-Bond: medlem i styrelsen för de finländska utvecklingssamarbetsorganisationernas EU-föreninig Kehys ry till 31.7.2010 Regionalkoordinator Aarno Lahtinen: medlem i Kyrkans utrikesråds arbetsgrupp för Östeuropa, medlem i de kyrkliga organisationernas Ingermanlanddelegationen Enhetschef Petri Merenlahti: medlem i Kyrkans förhandlingsdelegation frö mänskliga rättigheter (KION) (2005–2012), medlem i arbetsgruppen för Ansvarsveckan Planerare Kaarina Nieminen: medlem i styrelsen för Flyktingrådgivningen rf Expert på fredsarbete Jussi Ojala: medlem i Kehys rf:s Säkerhet och Utveckling-grupp, representant för Kehys ry i Concords EU-Afrikaarbetsgrupp, medlem i organisationssektionen vid delegationen för civil krishantering Expert på sociokulturella rättigheter Eva-Marita Rinne-Koistinen: medlem i Kyrkans förhandlingsdelegation för mänskliga rättigheter (KION) (2008–2012), medlem i styrelsen för medborgarorganisationernas stiftelse för mänskliga rättigheter (KIOS) Enhetschef Aaro Rytkönen: medlem i arbetsgruppen för kyrkans ekumeniska kontakter
Internationella förtroendeuppdrag Följande förtroendevalda och anställda vid Kyrkans Utlandshjälp verkade i förtroendeuppdrag inom internationella kyrkliga organisationer och samarbetskyrkor: Direktor Antti Pentikäinen: ordförande för de europeiska kyrkornas utvecklingssamarbetsorganisation APRODEV till 6.9.2010 Direktor Pauliina Parhiala: stadigvarande medlem i kommittén för Lutherska världsförbundets avdelning för världsservice, ordförande för de europeiska kyrkornas utvecklingssamarbetsorganisation APRODEV från 6.9.2010 Regionalkoordinator Aarno Lahtinen: medlem i styrelsen för Ingermanlands kyrkas stipediefond och teologiska institut Chef för enheten Aaro Rytkönen: medlem i Aprodevs PAG (Policy Advisory) -grupp (från augusti 2010), medlem i centralkommittén för Kyrkornas världsråd, medlem i planeringsgruppen för Kyrkornas världsråds generalförsamling Programchef Leo Siliämaa: medlem i styrelsen för Life and Peace Institutet Expert på utvecklingspolitik Nina Suomalainen: medlem i strategigruppen för matsäkerhetskampanjen för Ecumenical Advocacy Alliance, medlem i styrelsen för FinnWatch Expert på klimatförändring Katri Suomi: medlem i Klimatarenan, andra ordförande för klimat- och utvecklingsgruppen vid APRODEV, medlem i ACTs arbetsgrupp för att minska på klimatoch katastrofrisker, medlem i miljögruppen för Kehys rf Chef för enheten Suvi Virkkunen: medlem i Aprodevs PAG (Policy Advisory) -grupp (till augusti 2010)
29
Kyrkans Utlandshjälps biståndsområden 2010 Biståndsområden (Summor i euro) LVF KV ACT Bilateralt Egna Sammanlagt % Världsdel projekt Afrika 3 964 679 0 648 808 2 590 298 1 386 943 8 590 728 38,7 % Asien 1 590 028 0 586 215 1 008 109 13 794 3 198 146 14,4 % Mellanöstern 0 75 000 80 000 484 115 189 570 828 685 3,7 % Latinamerika 1 169 189 0 50 000 272 947 1 848 024 3 340 160 15,0 % Europa 0 0 30 000 930 279 0 960 279 4,3 % Globala program 709 326 395 000 287 264 116 424 216 839 1 724 854 7,8 % SAMMANLAGT 7 433 223 470 000 1 682 287 5 402 172 3 655 170 18 642 852 83,9 % Planering och övervakning 3 567 754 16,1 % ARBETE I UTLANDET SAMMANLAGT 7 433 223 470 000 1 682 287 5 402 172 3 655 170 22 210 607 100,0 %
AFRIKA LVF KV ACT Bilateralt Egna Sammanlagt % Land projekt Angola 512 387 482 957 995 344 11,6 % Burundi 100 000 100 000 1,2 % Eritrea 338 932 338 932 3,9 % Etiopien 524 620 296 859 7 804 829 283 9,7 % Östra Afrika, regionalt 52 389 30 201 247 657 330 247 3,8 % Kongo dem. republik 447 227 268 808 208 824 171 174 1 096 032 12,8 % Liberia och Västafrika 6 116 82 860 227 869 316 845 3,7 % Moçambique 605 049 39 216 644 265 7,5 % Ruanda 155 000 155 000 1,8 % Sierra Leone 150 000 235 985 385 985 4,5 % Somalia 633 096 90 397 723 493 8,4 % Sudan 381 653 290 228 204 285 876 166 10,2 % Tshad 330 000 330 000 3,8 % Uganda 681 306 51 028 435 732 770 8,5 % Zimbabwe 140 355 140 355 1,6 % Övriga Afrika 10 000 50 000 98 688 437 323 596 011 6,9 % SAMMANLAGT 3 964 679 0 648 808 2 590 298 1 386 943 8 590 728 100,0 % LVF = Lutherska världsförbundet KV = Kyrkornas världsråd ACT = ACT-alliansen (Alliansen för kyrkliga biståndsorganisationer)
30
ASIEN LVF KV ACT Bilateralt Egna Sammanlagt % Land projekt Afganistan 169 502 169 502 5,3 % Bangladesh 433 185 433 185 13,5 % Indien 130 397 130 397 4,1 % Kambodja 938 549 938 549 29,3 % Myanmar 15 822 56 460 72 281 2,3 % Nepal 635 658 18 377 654 035 20,5 % Pakistan 580 611 12 146 592 757 18,5 % Övriga Asien 5 603 200 189 1 648 207 440 6,5 % SAMMANLAGT 1 590 028 0 586 215 1 008 109 13 794 3 198 146 100,0 %
MELLANÖSTERN* LVF KV ACT Bilateralt Egna Sammanlagt % projekt SAMMANLAGT 0 75 000 80 000 484 115 189 570 828 685 100,0 % De ockuperade palestinska territorierna, Jordanien, Libanon, Syrien LATINAMERIKA OCH KARIBIEN LVF KV ACT Bilateralt Egna Sammanlagt % Land projekt
*
382 000 Centralamerika** Peru Haiti 787 189 Övriga Latinamerika 50 000 SAMMANLAGT 1 169 189 0 50 000
25 757 212 190 20 000 1 848 024 15 000 272 947 1 848 024
407 757 212 190 2 655 213 65 000 3 340 160
12,2 % 6,4 % 79,5 % 1,9 % 100,0 %
inkl. Guatemala, El Salvador, Honduras
**
EUROPA LVF KV ACT Bilateralt Egna Sammanlagt Land projekt Kosovo Moldavien Serbien Ryssland 30 000 Ryssland/ byggnadsprojekt Övriga Europa 0 SAMMANLAGT 0 0 30 000
343 829 67 232 109 245 226 152 114 000 69 822 0 930 279 0
343 829 67 232 109 245 256 152 114 000 69 822 960 279
%
35,8 % 7,0 % 11,4 % 26,7 % 11,9 % 7,3 % 100,0 %
31
RESULTATRÄKNING
Euro 1.1. - 31.12.2010 1.1. - 31.12.2009 ORDINARIE VERKSAMHET Biståndsarbete Intäkter Staten 11 514 621,86 11 649 278,38 EU 135 924,54 161 902,81 Församlingarna 9 417 349,32 7 001 729,50 Internationell finansiering 1 010 698,47 0,00 Övriga intäkter 113 025,99 38 578,26 22 191 620,18 18 851 488,95 Utgifter Direkta bidrag -15 935 285,49 -16 558 933,34 Personalutgifter -3 299 290,86 -2 769 784,75 Övriga utgifter -2 133 266,84 -1 384 653,39 -21 367 843,19 823 776,99 -20 713 371,48 -1 861 882,53 Biståndsarbetets stödfunktioner Kommunikation, utbildning och påverkningsarbete Intäkter 502 632,33 475 511,39 Utgifter Personalutgifter -684 972,80 -982 178,58 Övriga verksamhetskostnader -1 092 638,64 -1 056 108,36 -1 777 611,44 -1 274 979,11 -2 038 286,94 -1 562 775,55 Allmän förvaltning Intäkter 59,47 2 494,97 Utgifter Personalutgifter -858 916,00 -563 229,36 Övriga verksamhetskostnader -144 162,61 -266 511,47 -1 003 078,61 -1 003 019,14 -829 740,83 -827 245,86 Utgiftsrest för ordinarie verksamhet -1 454 221,26 -4 251 903,94
MEDELANSKAFFNING Intäkter Gåvor från privatpersoner 5 685 199,56 4 080 796,69 Intäkter från företag och organisationer 508 037,84 305 916,22 6 193 237,40 4 386 712,91 Utgifter -1 284 915,55 4 908 321,85 -813 820,62 3 572 892,29 Intäkt/underskott 3 454 100,59 -679 011,65 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter 62 799,40 35 502,13 Utgifter -7 529,71 55 269,69 -13 610,18 21 891,95 Intäkt/underskott 3 509 370,28 -657 119,70
ALLMÄNNA UNDERSTÖD Stöd från Kyrkostyrelsen 638 000,00 601 000,00 Intäkt/underskott 4 147 370,28 -56 119,70
SJÄLVFINANSIERADE FONDER Katastroffonden Intäkter 807 552,15 985 660,16 Bidrag -598 563,85 -909 363,88 Fondförändring -208 988,30 -76 296,28 Biståndsfonden Intäkter 1 051,78 1 823,77 Bidrag 0,00 -911,89 Fondförändring -1 051,78 -911,88 Utvecklingssamarbetsfonden Intäkter 37 918,91 46 460,72 Bidrag -100 000,00 0,00 Fondförändring 62 081,09 -46 460,72 Kvinnobankens fond Intäkter 1 062 654,30 695 193,44 Bidrag -144 199,55 -198 325,50 Verksamhetskostnader -123 619,55 -121 682,99 Fondförändring -794 835,20 -375 184,95 Resultat före fondöverföringar 4 147 370,28 -56 119,70
32
ÖVERFÖRINGAR TILL FONDER Överföring till utvecklingssamarbetsfonden -1 400 000,00 -70 000,00 Överföring till katastroffonden 0,00 -60 000,00 Asien-fonden/förändring 37 955,29 198 190,97 Haiti-fonden förändring -2 752 812,63 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 32 512,94 12 071,27
BALANSRÄKNING
Euro 31.12.2010 31.12.2009 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Immateriella rättigheter ADB-program 187 869,36 179 759,74 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 117 460,92 190 752,03 Placeringar Övriga aktier och andelsbevis 64 776,05 72 092,05 MEDEL I FONDER MED SPECIALTÄCKNING Katastroffonden, fondandel och bankdepositioner 1 183 546,09 974 557,79 Utvecklingssamarbetsfonden, fondandel och bankdepositioner 2 554 248,13 1 216 329,22 Biståndsfonden, fondandel och bankdepositioner 114 448,92 113 397,14 Kvinnobankens fond, fondandel och bankdepositioner 1 568 236,87 773 401,67 Fordningar Kortfristiga Förskottbetalningar 2 118 562,54 764 813,27 Försäljningsfordringar 11 486,52 278,1 Girotillgodohavanden 354 197,76 601 622,79 Andra fordningar 117 909,75 2 602 156,57 32 088,14 1 398 802,30 Kassa och banktillgodohavanden 9 663 247,33 6 169 202,78 AKTIVA SAMMANLAGT 18 055 990,24 11 088 294,72 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 33 637,59 33 637,59 Självfinansierade fonder Katastroffonden 2.6.1999 1 183 546,09 974 557,79 Utvecklingssamarbetsfonden 31.12.2005 2 554 248,13 1 216 329,22 Biståndsfonden 21.8.1984 114 448,92 113 397,14 Kvinnobankens fond 24.5.07 1 568 236,87 5 420 480,01 773 401,67 3 077 685,82 Övriga bundna fonder Asien-fonden 262 382,08 300 337,37 Haiti-fonden 2 752 812,63 3 015 194,71 0,00 300 337,37 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 3 665 854,13 3 653 782,86 Räkenskapsperiodens över-/ underskott 32 512,94 12 167 679,38 12 071,27 3 665 854,13 7 077 514,91 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskottsbetalningar 2 232 120,50 1 204 987,62 Skulder till leverantörer 483 619,36 804 016,28 Övriga skulder 94 852,83 76 589,14 Resultatregleringar 3 077 718,17 5 888 310,86 1 925 186,77 4 010 779,81 PASSIVA SAMMANLAGT 18 055 990,24 11 088 294,72
33
Ökade intäkter år 2010 Kyrkans Utlandshjälp använde totalt 26,4 miljoner euro för internationellt biståndsarbete och övrig verksamhet år 2010. Cirka fem miljoner euro överfördes till fonder, t.ex. Haiti-fonden och Kvinnobankens fond. Intäkterna uppgick till 31,5 miljoner euro, vilket är en ökning på mer än 20 procent jämfört med året innan. Av intäkterna bestod 23,8 procent av gåvor från privatpersoner och sammanslutningar. En betydande del av ökningen inriktades på öronmärkta ändamål, såsom de nästan fem miljoner euro som kom in som katastrofhjälp och återuppbyggnadsbistånd efter jordbävningen i Haiti i januari. Stödet från församlingarna var 10,6 miljoner euro, vilket är 30,2 procent mer än året innan. Församlingarnas andel av intäkterna totalt var 33,8 procent. Där ingår medlen från insamlingen Gemensamt Ansvar och verksamhetsanslaget från Kyrkostyrelsen. I avkastningen av Gemensamt Ansvar ingår 1,5 miljoner euro som erhölls via insamlingsbyrån för katastrofhjälpen på Haiti. Statens och internationella finansieringskällors andel av intäkterna var 41,9 procent. Stödbeloppet, 13,2 miljoner euro, visade en ökning på
8,0 procent från året innan. Utrikesministeriet tillsköt 7,2 miljoner euro till utvecklingssamarbetet och 4,6 miljoner euro till det humanitära biståndsarbetet. Kostnaderna för räkenskapsperioden var 26,4 miljoner euro, vilket innebar en ökning på 3 procent jämfört med året innan. Kostnaderna för biståndsarbetet uppgick till 22,2 miljoner euro. Det viktigaste arbetsfältet var fortfarande Afrika, som stod för 8,6 miljoner euro av kostnaderna. Latinamerikas andel ökade på grund av upptrappningen av verksamheten i Haiti. Genom Lutherska Världsförbundet, som är Utlandshjälpens viktigaste programpartner, kanaliserades 7,3 miljoner euro. Vid slutet av 2010 hade Utlandshjälpen 109 anställda, med en arbetsinsats på totalt 99 årsverken under året. Utlandshjälpen lanserade medelanskaffning på gatorna och per telefon med egna krafter, och 84 visstidsanställda bidrog med sammanlagt 5 årsverken. Revisionssammanslutning för Kyrkans Utlandshjälp 2010 var Ernst & Young. Verksamhetens genomskinlighet säkerställs också genom interna kontrollprocesser.
Mer stöd från givarna Penninggåvorna från privatpersoner och företag till Kyrkans Utlandshjälp uppgick till inemot 7,5 miljoner euro, vilket är mer än någonsin tidigare. Insamlingen till Haiti aktiverade många finländare, vilket syns i rekordbeloppet. De regelbundna givarna utgjorde fortfarande fundamentet för medelanskaffningen. Många nya månadsgivare kom till oss tack vare aktivt värvningsarbete. Annorlunda Gåva var fortfarande populär, med ett totalbelopp om 1,4 miljoner euro år 2010. Dessutom fick Utlandshjälpen också glädjande många betydande gåvor av privatpersoner. De stora gåvorna vittnar om ett gott förtroende för Utlandshjälpens arbete.
34
Kyrkans Utlandshjäps intäkter 2010 4,2 %
13,5 % 12,8 % 3,9 % 1,4 % 2,2 % 0,4 % 37,8 % 23,8 % 4,2 % 100,0 %
milj. € 4,3 4,0 1,2 0,4 0,7 0,1 11,9 7,5 1,4 31,5
32,5 % 15,3 % 12,7 % 3,6 % 6,5 % 13,5 % 12,1 % 3,8 % 100,0 %
milj. € 8,6 4,0 3,3 1,0 1,7 3,6 3,2 1,0 26,4
13,5 %
23,8 % 12,8 %
3,9 % 1,4 % 2,2 % 0,4 %
Församlingarnas budgetanslag Gemensamt Ansvar Kollekter Övrigt stöd från församlingar Bidrag från kyrkostyrelsen Bidrag från EU Utrikesministeriet Privatpersoner och organisationer Övriga intäkter SAMMANLAGT
37,8 %
Kyrkans Utlandshjäps verksamhetskostnader 2010 3,8 % 12,1 % 32,5 %
13,5 %
6,5 %
Afrika Asien,Mellanöstern och Oceanien Latinamerika Europa Globala program Planering och övervakning i utlandet Stödfunktioner i hemlandet Allmän förvaltning SAMMANLAGT
Stödfunktioner innefattar finansiering, samhällspåverkan, kommunikation och internationalitetsfostran. Allmän förvaltning innefattar direktorns byrå, ekonomibyrån och allmänna kostnader.
3,6 % 15,3 % 12,7 %
Internationellt arbete 2010 4,0 % 9,0 %
Utvecklingssamarbete Humanitärt arbete Påverkningsarbete Samarbete mellan kyrkor SAMMANLAGT
53,0 % 34,0 % 9,0 % 4,0 % 100,0 %
milj. € 9,8 1,6 6,4 0,8 18,6
53,0 %
34,0 %
35
441 612 Painotuote
36
Biståndskonton: Nordea 157230-500504 Aktia 405512-210437 Ålandsbanken 660100-4003646
IBAN: FI33 1572 3000 5005 04 IBAN: FI19 4055 1220 0104 37
BIC: NDEAFIHH BIC: HELSFIHH
IBAN: FI91 6601 0004 0036 46 BIC: AABAFI22
Foto: Paul Jeffrey
Kyrkans Utlandshjälp PB 185 (Lotsgatan 1 A) 00161 Helsingfors Tfn 020 787 1200 E-post: fornamn.efternamn@kyrkansutlandshjalp.fi www.kyrkansutlandhjalp.fi