ANDRUM NUMMER 1 2018
Aktuellt från församlingarna i Törnsfall, Hallingeberg-Blackstad, GladhammarVästrum, Hjorted, Västervik och Misterhult
Nu även med Misterhult församling!
Ny artikelserie:
Levnadsöde Anna Cederflychts liv och gärning
Andhämtning Uppskattad lunchpaus lockar många till S:t Petri
INTRO | 2
Det växer så det knakar… N
är snödroppar och tussilago har slagit hål på den sista snön och marken börjar torka upp förstår vi att våren är på väg. Luften är lättare att andas och markens dofter återvänder efter djupfrysningen. Vi vill hjälpa våren på traven, sopar gångar fria från grus, räfsar undan rester av det gamla, eldar. Vi röjer väg för det nya livet som ska födas. Nu vill vi krypa ur våra välisolerade iden och njuta av våren. Det växer så det knakar. Det talesättet passar särskilt bra när naturen exploderar i blommor och grönska. Växandets kraft ser ut att ske bara utifrån en enda stor vilja att växa. Varje år köps det påsar med små, små frön som vi sedan gömmer långt ner i den mörka jorden för att sedan tro att det kommer upp fantastiska blommor och härliga grönsaker som bilderna på fröpåsarna visar, vilken tro! Men vi vet av erfarenhet att det inte bara är att plantera utan också att vårda, vattna, ge näring och värme för att växandet både i naturen och i våra liv ska kunna ske. Men innebörden i talesättet säger också att det är med en viss smärta växandet sker. Både i naturen och i människolivet är växandets villkor hårda. Det viktigaste är det som sker under ytan, det som inte syns. På ett djupare plan kan vi uppfatta detta som en påminnelse om påskens budskap, om Jesu död och uppståndelse, som innebär att livet och kärleken har segrat. Kärlekens kraft, svag och på samma gång stark. Svag som blomman stjälk, stark som samma blomma som kan bryta igenom asfaltens hårda mark. Svag som en man som gråter i Getsemane och dör på ett kors. Stark som samme man som besegrar döden och uppstår till livet och säger: Jag lever, det ska ni också göra. Vågar vi leva? Det är ju livsfarligt, vad som helst kan hända… samme man säger: Jag vet! Jesus säger: Jag är med er alla dagar intill tidens slut. Trevlig läsning önskar Karin Björk, kyrkoherde
INNEHÅLL 4 Andhämtning 6 Språkcafé 8 Anna Cederflycht 12 Pilgrimsritt 14 Porträtt Karin Björk 16 Påsken 18 Krönika 20 Kyrkovalet 23 Pubvandring 25 Misterhults församling 28 Törnfalls församling 30 Hallingeberg-Blackstads församling 33 Gladhammar-Västrums församling 37 Västerviks församling 42 Hjorteds församling Ansvarig utgivare
Karin Björk Redaktör
Thomas Sjöström Kontakt
Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik sodratjust.andrum@ svenskakyrkan.se Utgivning
4 nr/år. Andrum trycks i 19 225 exemplar. Redaktion
Karin Björk, Thomas Sjöström, Karin Sanell, Kenth Björk, Peter Alrikson, Helene Thorsson, Anna Hedfors, Anna Lideborg och Kajsa Andersson. Produktion
Design: Everday.se Text och bild där inte annat anges: Södra Tjusts pastorat. Foton där annat ej anges: Nathalie Chavez, Everday. Tryck
Lenanders Grafiska, Kalmar.
3 | MELLAN HIMMEL OCH JORD
400%
Ny kyrkohandbok
så stor var ökningen av antal besökare till Förintelsens minnesdag i S:t Petri kyrka, i jämförelse med förra året.
Premiär n pingstdage 20 maj! Hur blir det i just din kyrka? På pingstdagen vet vi. Välkommen!
Sök inte ert eget bästa utan andras Första Korintierbrevet 10:24
Tacos och gemenskap i Gunnebo
Under fem torsdagar kl 17-19 (drop in) bjuder Gladhammar-Västrums församling på Tacos i Gunnebo kyrka. Premiären genomfördes den 15 februari. De tillfällen som återstår är 15 mars, 19 april, 17 maj och 7 juni. Välkommen till en öppen gemenskap och kostnadsfri mat för alla åldrar! Se hemsidan för mer information.
Foto Magnus Aronsson /IKON
Fokus på Rättvisemärkt i S:t Petri
Viktigt internationellt arbete
Årets fastekampanj har titeln ”Att resa sig starkare”. Genom kampanjen vill Svenska kyrkan visa vad det är som gör att människor kan gå från att överleva till att leva. Det handlar om att organisera människor som därmed hjälper sig själva att kunna återgå till ett normalt liv. Kampanjen pågår t o m 25 mars. Läs mer på webben.
Lördagen den 12 maj, på World Fair Trade day, anordnar Västerviks församling Fairtrade-dag i S:t Petri kyrka. Välkommen att handla varor som är tillverkade under schyssta villkor. I sortimentet finns bland annat hantverk, kryddor och choklad. Som vanligt bjuder vi på rättvisemärkt kaffe. Vi tar swish.
Foto Adobe Stock
På pingstdagen tas Svenska kyrkans nya kyrkohandbok i bruk. Den har tagits fram efter långa livliga diskussioner både lokalt och nationellt. Många, bland annat Svenska Akademien och Svenska Musikaliska Akademien, har fått tycka till. Det är framför allt balansen mellan tradition och förnyelse som varit svår att hitta. Men varför är kyrkohandboken viktig? Jo, kyrkohandboken är vårt viktigaste styrdokument när vi ska forma framtidens gudstjänster. Hur vill vi att musiken ska låta? Vilka böner ska formuleras?
ANDHÄMTNING | 4
Andhämtning i Västervik
Uppskattad paus från vardagsjäkten Sedan 2001 har lunchtid på torsdagar varit synonymt med Andhämtning i S:t Petri kyrka, en möjlighet för församlingsbor att ta en paus från vardagen och stilla sin hunger, såväl i mage som sinne.
n doft av kokos, lime och kyckling sprider sig mellan kyrkbänkarna. Ovanför lägger organist Peter Alrikson en varsam hand på klaviaturen, tonerna från kyrkorgeln börjar strömma samtidigt som besökarna sätter sig. Andhämtningen i S:t Petri kyrka är inne på sitt sjuttonde år. Bo Ingelberg var organist vid Andhämtningens tillkomst och minns hur församlingen resonerade. – Vi ville skapa en ny kontaktyta på vardagar som lockade yrkesverksamma.
E
Västervik är känt för sina orglar. Genom lättillgänglig orgelmusik - det går att spela Abba på orgel! - ville vi visa orgelmusikens bredd, berättar Bo Ingelberg.
arbeta under Andhämtningen. Många besökare har berättat att de verkligen uppskattar evenemanget. Här finns inga slutna grupper, alla har en plats, säger Märtha.
Till en början lockade evenemanget ett tiotal besökare. Men genom åren har Andhämtningen växt ...och växt. I dag samlar man inte sällan fler än 100 besökare. Den som står för den uppskattade soppan är Märtha Blomberg, vaktmästare i Västerviks församling. – Det är jätteroligt att
Just denna torsdag är Eva Pierrou, Mats Petterson, Benkt Norberg, Kerstin Asplund, Nils-Olof Berg och Ragnar Asplund samlade kring ett av lunchborden. – Andhämtningen är inprickad i kalendern, det är sällan vi missar ett tillfälle. Musiken är jättefin och soppan hemlagad och fantastiskt
5 | ANDHÄMTNING
Trevlig samvaro kring lunchbordet.
Märtha Blomberg. god, säger Eva Pierrou. För Kerstin Asplund och maken Ragnar var Andhämtningen en väg in i Västervik. – Jag och min man flyttade hit från Jämtland 2007. Genom Andhämtningen fick vi de första sociala bekantskaperna i Västervik. Här får man ett utmärkt tillfälle att träffa nya människor på ett informellt sätt, säger Kerstin Asplund. Vårens säsong avslutas den 26 april. /Thomas Sjöström
FAKTA ANDHÄMTNING
Torsdagar kl 12.10 i S:t Petri kyrka. Textläsning, orgelmusik och lättlunch 30 kr (endast kontant bet). Se Facebook, Svenska kyrkan i Västervik, för veckans meny. Varmt välkommen!
SOPPA MED KYCKLING OCH KOKOS (4 PORT) 2 kycklingfiléer 8 champinjoner 1 squash 1 röd chilifrukt 3 dl vatten 2 kycklingbuljongtärningar Färsk ingefära (en liten knöl) 1 burk kokosmjölk, 400 g. 1 limefrukt Kokosolja till stekning
Recept på god soppa - prova själv!
Hacka chili och ingefära i småbitar, fräs i kokosolja i en soppkastrull. Strimla kycklingfilé, champinjoner och squash och fräs även upp det i kastrullen (kycklingen ska vara genomstekt). Tillsätt vatten, buljong och kokosmjölk. Pressa i lime. Låt soppan koka upp och smaka av!
SPRÅKCAFÉ | 6
Foto Thomas Sjöström
Språkcaféet – en fristad
Mats Rydén och Maisah Khodr går igenom några av dagens uppgifter.
Svenska språket är ofta nyckeln till det svenska arbetslivet. På Mötesplats S:t Johannes får nyanlända möjlighet att träna svenska – och träffa svenskar.
M
aisah Khodr lyssnar uppmärksamt till Mats Rydén som pekar på ett stycke text på papperet. – Det där, säger Mats och pekar, är en bisats med rak ordföljd, och där är en sats med omvänd ordföljd. Varför är det så? Maisah lägger pannan i djupa veck, kommer på svaret och skiner upp. Han är tuff, den där Mats. Men som pensionerad lärare är han också en van pedagog.
med att antalet nyanlända minskat, och att Lysingsbadet slutat ta emot asylsökande, har antalet deltagare sjunkit. I dag bedrivs verksamheten på Mötesplats S:t Johannes. En stor fördel är att barnen kan leka i lekrummet medan föräldrarna kan fokusera på språkundervisningen. - Språkcaféet blir en fristad. Även om det numera är färre som deltar, har de som kommer hit ett större behov av att lära sig svenska, säger Lena Åkerlund, Röda korset. För Maisah finns det ingen väg bakåt. För tre år sedan lämnade hon Syrien. I Damaskus arbetade hon som frisör på salong. Men inget av salongen finns kvar, eller av hemmet för den delen. – Min framtid är här, säger Maisah, men jag måste bli bättre på språket!
Sedan i höstas har Maisah, tillsammans med ett tiotal andra varit flitiga besökare på Röda korsets språkcafé på Mötesplats S:t Johannes. Här får nyanlända En bit möjlighet Min framtid är här, bort sitter att träna men jag måste bli Ziwar och svenska i tittar i sin små grupbättre på språket mobilteleper tillsamMAISAH KHODR fon. Bilder mans med på utsökta frivilliga fontäner, handfat, skålar, från Röda korset. Ofta är det skulpturer. Allt i marmor. I just språket som står i vägen Syrien arbetade Ziwar som för en plats i yrkeslivet. stenhuggare. Väl i Sverige har han arbetat på restaurang. Röda korsets språkcafé – Jag har försökt få praktik startade 2013. De första åren bedrevs verksamheten på Lys- som stenhuggare, men det är svårt: “Du kan ju inte ingsbadet där också många språket”. av de nyanlända bodde. Från Intill honom sitter frivilligbörjan deltog 50-60 personer arbetarna Gunilla Nilsson vid varje tillfälle. Men i takt
” ”
7 | SPRÅKCAFÉ
Foto Thomas Sjöström
och Kajsa Andersson. I dag pratar de om yrken och skillnader mellan Sverige och Syrien, vad man lever av och vilka naturresurser som finns. Samtalet kommer snart in på stenhuggeri och någon nämner den svenska graniten.
– Men jag gillar marmor, säger Ziwar och får något drömskt i blicken när han tittar ned på fotografierna som rullar förbi på mobiltelefonen. /Thomas Sjöström
FAKTA SPRÅKCAFÉ
Anordnas i två församlingar. Tisdagar kl 14: Ankarsrums församlingshem. Onsdagar kl 10.30: Mötesplats S:t Johannes.
Ziwar visar Kajsa Andersson marmorskulpturer, det går inte ta miste på hans kärlek till sitt yrke.
Välkommen på en Kreativ eftermiddag! Har du lust att skapa något med färg, garn eller lera? Då kan en torsdagseftermiddag på Johannesgården vara något för dig! Kreativ eftermiddag, torsdagar kl 14.30-17.00 Mötesplats S:t Johannes, Tre Bröders väg 9, Västervik
HISTORIA | 8
LEVNADSÖDE
Det Cederflychtska fattighuset från 1748 står kvar i Västervik och rymmer idag Kyrkans Hus.
9 | HISTORIA
Anna Cederflycht Hon ägde rikedom och makt under sin livstid men dog i ensamhet. Hennes verk består än, 266 år efter hennes död.
HISTORIA | 10
Anna Cederflycht styrde på Helgerum nna Cederflycht på Helgerum är en ganska välkänd kvinna i vår lokala historia. Hon är framför allt känd för att ha donerat pengar till ett fint fattighus i Västervik (nuvarande Kyrkans Hus) och för att ha skilts från sin make i vredesmod efter ett gräl i Skafte backe.
A
Anna föddes som Anna Hansdotter 1684. Hennes far Hans Andersson var en rik köpman i Västervik, gift med Christina Månsdotter. Hans Andersson köpte Helgerums gods 1698. Han ägde då redan Ankarsrums bruk. 1724 dog han på Helgerum och efterlämnade hustrun och döttrarna Catharina och Anna. Catharina var ett år äldre än Anna och ogift och hon hade troligen någon form av handikapp. Anna var gift med köpmannen och redaren Anders Nilsson från Göteborg, adlad Cederflycht. 1718 hade de övertagit Ankarsrums bruk. Makarna fick tre barn, Hans, Eric och Christina. Alla barnen dog före sin mor utan att efterlämna några arvingar. Systern Catharina dog 1742 och då ärvde Anna hennes del av förmögenheten också. Sedan deras mor dött var det Anna som ägde Helgerum med sitt skeppsvarv och sina gårdar och bruk.
Anna och hennes make kom decennier senare att ”gamle inte särskilt väl överens. Cederflycht haft galanterier Deras sista bittra gräl någon för sig, vilket så småningom gång på 1730-talet är välkänt. åsamkade groll”. På väg till Göteborg hade de kommit till Skafte backe, Anders dog bitter, rik och väster om den nuvarande ensam i Göteborg 1747. bron i Skaftet. Där gick den Sonen Hans skulle ärva sin gamla vägen upp på berget i far men dog bara en dryg en brant backe. vecka efter att de fått besked Makarna åkte förstås om hans fars död i Göteborg. häst och Eftersom vagn på Anna sin resa, svurit på och hade att inte förmodlibefatta sig gen en del mer med packning maken med sig. eller hans När de förmögenkom till het doSkafte nerade hon backe ville den till en Anna att rad större Anna Cederflychts mor Christina de skulle hjälpproMånsdotters porträtt hänger i gå ur vagjekt. Västrums kyrka. nen och 100 000 i stället daler koppromenera bredvid för att parmynt gick till att bygga det inte skulle vara så tungt ett nytt fattighus i Västervik för hästarna. Men det ville 1748. Det Cederflychtska inte Anders. Då klev Anna ur, fattighuset står där än, ritat förmodligen arg som ett bi, av Carl Hårleman, och blev och lämnade maken för tid så fint att stadsborna sa att “i och evighet. Hon lovade att Västervik bor de fattiga bättre hon aldrig mer skulle träffa honom, och så blev det också. Inte heller ville hon ärva I Västervik bor honom. de fattiga bättre Osämjan makarna emellan än de rika var känd under deras levnad. I en berättelse av den samtida Daniel Tilas skrev han ett par
” ”
11 | HISTORIA än de rika”. Donationen gick också till försörjning av de fattiga.
/Eva Johansson
På ladugårdsbacken vid Helgerum finns delar av en stengrund kvar som möjligen kan vara från huset där Anna Cederflycht bodde. Placeringen stämmer med en karta från 1788, då husen ännu fanns kvar.
Foton Eva Johansson
72 000 daler donerade hon till ett nytt kyrkbygge i Hallingeberg, den socken där Ankarsrums bruk ligger, ett av de bruk hon ägde. Även denna byggnad ritades av Carl Hårleman. Resten av pengarna gick till kyrkans inredning, bland annat predikstol och altare. Kyrkan byggdes först 1753 och då var Anna redan död. Hon dog den 11 januari 1752 och prästen skrev att dödsorsaken var “värk i hela kroppen”. Då var hon 67 år gammal. Innan hon dog hade hon donerat pengar till Västrums kyrka, för att hennes grav skulle underhållas och för att kyrkan skulle få ny klockstapel med klocka. 1727 hade Anna och systern Catharina skänkt en predikstol och en altartavla till kyrkan. Så trots att hon sedan länge är borta kan vi fortfarande se vad hon åstadkom.
Anna Cederflycht är begravd i det Cederflychtska gravkapellet på Västrums kyrkogård tillsammans med sin syster Catharina och sina tre barn. Gravkapellet är det som finns kvar av Västrums gamla kyrka.
I Gladhammars kyrkbok kan vi läsa prästens notering om värlborna fru Anna Cederflychts död den 11 januari 1752. Som dödsorsak har han skrivit “sjukdomen värk i hela kroppen”. Bildkälla: Arkiv Digital, Gladhammar (H) C:2 (1708-1764) Bild 215 / sid 419.
PILGRIMSRITT | 12
Med hästen till hjälp Pilgrimsritter, hästunderstödd själavård och sorgbearbetning till häst – tre inriktningar där pastoratet tar hjälp av hästarna i våra liv. i rider på trygga Nordsvenska hästar, som lugnt liksom ”flyter” fram i en skog där marken är helt täckt av mjuk grön mossa. Det är maj och träden har små ljusgröna blad och skott. Solen står lågt och strålarna silas genom lövverken och gör allt grönskimrande och mjukt. Det är tyst, allt man hör är vinden i träden, hästarnas hovar på den mjuka stigen och en gren som då och då knäcks.
V
Vi är på pilgrimsritt i de småländska skogarna. En pilgrimsritt är en turridning en eller flera dagar. Pilgrimsritten hjälper oss att påbörja vår inre resa. Hästarna hjälper oss på den resan. De gör oss mer närvarande, hjälper oss att hitta balans och lugn. De tvingar oss att visa vår vilja
och vår beslutsamhet. Vi får öva oss på att ha tillit till dem, de utmanar oss också att övervinna vår rädsla. Inte minst hjälper de oss att känna styrka och frihet. Hästunderstödd själavård är aktiv kyrklig omsorg om människors kroppsliga, själsliga och andliga välbe-
finnande med hjälp av hästar. Kropp, själ och ande, är tre dimensioner av vårt liv som behöver vårdas på olika sätt. Alla hänger ihop och att leva ett fullödigt liv, att vara i balans, är att röra sig fritt mellan de tre dimensionerna utan att vare sig fastna eller förneka någon av dem. Kroppens välbefinnande är
Foto Adobe Stock
13 | PILGRIMSRITT
”
Jag var med på en ritt för att få hjälp med en personlig sorg. Kombinationen av att, under ridningen, ibland behöva vara bestämd och viljestark och att ibland bara lita på och blir buren av hästen gav ny energi. Sorgen blev lite rundare i kanterna och det blev lättare att andas.
”
ANNA, DELTAGARE I PILGRIMSRITT MAJ 2017
viktigt. Ridningen ger ökad kroppskänsla, mer smidighet och rörlighet. Hästarna hjälper oss att hitta balansen och gör oss mindre stressade eftersom de kräver vår totala närvaro. Själen kan beskrivas som en sammanfattning av de mänskliga egenskaper som möjliggör vårt tanke-, känslooch viljeliv. Vårt själsliga välbefinnande hänger ihop med vår vilja, våra mål, våra önskningar att mogna som människor. Det finns ett antagande i vårt samhälle att vi är självstyrande, kraftfulla, viljestarka och att vi själva helt formar vårt liv. Detta är positivt och inspirerande, men det är också viktigt att balan-
sera upp vår tro på vår egen förmåga med den andliga dimensionen som bland annat ger oss insikten att allt inte bara hänger på mig och mina prestationer. Allt ligger inte i mina händer. Vårt andliga välbefinnande börjar när det går upp för oss att det finns någon bortom våra egna tankar och vår egen vilja. En universell kraft som vi, hästarna och vår värld är en del av. I en andlig upplevelse får man en stark känsla av att vara en del av en helhet, ofta känner man en känsla av lugn och tillhörighet. Där finns en Någon man kan luta sig emot, bli buren av. Man behöver inte göra något, inte prestera eller
förändra. Bara vila i att allt är som det är. Sorgbearbetning är att vi rider och umgås med hästarna och samtalar om vår sorg. Sorgen kan handla om förlusten av en människa som betytt mycket för oss, men det kan också vara sorg över förlusten av hälsa eller det liv vi trodde och hoppades vi skulle få. /Karin Sanell
PILGRIMSRITT
Ridning en halvdag upp till två dagar. Bidrag finns att söka. Se www.svenskakyrkan.se/ sodratjustför ytterligare information.
PORTRÄTT | 14
”Att bli präst är ett livsval” Vägar kan vara mer eller mindre raka. För Karin Björk, kyrkoherde i Södra Tjusts pastorat, har tron alltid varit en medvandrare. en första januari 2014 tillträdde Karin Björk tjänsten som kyrkoherde i Södra Tjusts pastorat, ett nyskapat pastorat med ny organisation, möjligheter och utmaningar. – En utmaning var att få fem församlingar, fem kulturer, att hitta varandra. Det är en balansgång mellan de lokala församlingarna och den administrativa överbyggnaden. Jag anser att vi har lyckats bra, säger Karin Björk. Karin Björk är född i Örebro 1961. Familjen var frikyrklig, kyrka och tro fanns alltid närvarande under uppväxten. – En av mina förebilder i livet är tant Dagny, min söndagsförskolelärare. Jag kände verkligen att hon trodde på mig, gav mig ansvar och lyfte mig, minns Karin Björk när vi träffar henne i Kyrkans hus i Västervik, arbetsplatsen sedan drygt fyra år.
D
Att Karins väg skulle bli kyrklig stod inte helt klart. Under tonårstiden fanns tankar på att bli textillärare. – Men av olika anledningar
KARIN BJÖRK FAMILJ Man, tre barn, två bonusbarn, tre barnbarn och ett bonusbarnbarn. FRITIDSINTRESSE Handarbete och stickning (just nu en babyfilt till kommande barnbarn). HÄR FÅR JAG ANDRUM Föräldrarnas sommarställe vid Nora sjö. FAVORITCITAT UR BIBELN Herren ska själv gå före dig. Han skall vara med dig. Han sviker dig inte och överger dig inte. Var inte rädd, tappa inte modet. 5 mos 31:8
så kom det alltid något emellan. Det blev inga textilstudier, berättar Karin. Istället började Karin arbeta inom Svenska kyrkan med barn och ungdomar. Snart fick hon en fast tjänst som församlingsassistent i Slaka-Nykil. Detta var dock inte slutpunkten: Karin ville utbilda sig. Att läsa till församlingsassistent kändes inte aktuellt, en sådan tjänst hade hon ju redan. Men att läsa till präst var inte heller självklart. I uppväxtmiljön var det inte vanligt med kvinnliga präster. – Kyrkoherden i Slaka-Nykil var Margaretha Stjernstedt, en person som kom att betyda mycket för mig. Hon visade att det var möjligt att som kvinna bli präst, och till och med kyrkoherde. Hon stöttade mig i mitt beslut att läsa teologi på Uppsala universitet på distans. Beslutet att bli präst kantades inte av religiösa tvivel. För Karin var tron grundmurad sedan uppväxten. Om det fanns tvivel handlade det snarare om tron på sig själv: Klarar jag av det? – Att bli präst är ett livsval. Det redskap som du använder är till syvende och sist dig själv. Som präst möter man människor i de mest utsatta av livssituationer. Det gäller att hitta en balans mellan professionalitet och det känslomässiga engagemanget, säger Karin. Karin vigdes till präst 1998 i Linköpings domkyrka. Förrättare var dåvarande biskop Martin Lind. Efter ett år
15 | PORTRÄTT
som pastorsadjunkt i Kärna församling, jobb i Vadstena, Skäggetorp och Kärna följde en tid som stiftsadjunkt i Linköping. 2006 återvände hon till församlingsarbetet – som kyrkoherde i Åtvids församling, den tjänst hon senare lämnade till förmån för Södra Tjust. Kyrkan står inför många utmaningar. En av dem som lyfts fram är medlemsutvecklingen. Fler väljer att aktivt lämna kyrkan än att aktivt gå med. – En del oroar sig över kyrkans framtid, men att vi blir färre är helt naturligt. De medlemstal som vi en gång hade kommer vi inte att nå upp till igen eftersom samhället har förändrats. Men kyrkan kommer alltid att överleva, även om kyrkans nuvarande organisation inte gör det, säger Karin. En väg framåt är att förändra vårt eget tankesätt. – Vi behöver komma bort från tankesättet om vi och dem. Om 60 till 70 procent är medlemmar i Svenska kyrkan är inte de ”dem”, de är vi. En del kan säga att ”kyrkan måste bege sig ut till skolorna”. Men ser man på vilka som arbetar där, är många medlemmar. På så sätt är ”vi” redan där. Kyrkan handlar om relationer. Relationen till Gud, till oss själva och till varandra, säger hon och tillägger: – Det är relationerna som vi måste vårda. /Thomas Sjöström
”
Kyrkoherden i Slaka-Nykil var Margaretha Stjernstedt, en person som kom att betyda mycket för mig. Hon visade att det var möjligt att som kvinna bli präst, och till och med kyrkoherde
”
KARIN BJÖRK
PÅSKEN | 16
Påsken, ärtsoppan och pannkakorna! Påsken har väl ingenting med pannkakor att göra tänker ni - men då tänker ni fel! åra högtider är förknippade med mat, så även påsken. Mat är tradition som ger året struktur och innehåll. Allt har sin tid, ägg, lammstek, sill och färskpotatis, kräftor, kalkon, skinka, grisfötter och lutfisk. Naturen tar fram allt i rätt årstid. Det känns bra att följa årstiderna med maten. Det är helt enkelt roligt att äta. I det sammanhanget är det
V
extra roligt att vara kristen; för vi får äta allt: ”Därmed förklarade han all föda ren.” Jesus bryter gamla rituella förbud – han äter vad som helst med vem som helst, även de människor som hamnat utanför den sociala gemenskapen. Att äta tillsammans gör att vi kommer närmare varandra. Det är väl därför det är så
Om att ta adjö och säga hej ör mig blir den här påsken lite extra jobbig. Påsken står för offer. Uppoffringar och avslut. Ett adjö av det som ligger bakom oss. Samtidigt, på påskdagen… Uppståndelse, fest och glädje! Den första dagen på det nya livet och ett nytt förbund med nya möjligheter och
F
nya möten mellan Gud och mänskligheten. På skärtorsdagen samlar vi oss och tar in påskmåltidens stilla delande. Bland lärjungarna som ligger till bords med Jesus kan jag nästan ana en förväntan inför allt de kommer att få se och uppleva under dessa dagar i Jerusalem. Samtidigt lurar något i luften.
jobbigt att äta med någon man inte är sams med. Mat är också trygghet och tröst. I en amerikansk tidning bad man läsarna skicka in den mening som de tyckte var den mest tröstande, det man helst ville och behövde höra. Det kom in tusentals svar och de tre som hamnade högst upp på listan var: Jag älskar dig. Jag förlåter dig. Maten är klar.
Något okänt, obehagligt, skrämmande… Vadå förråda? Lida och dö? Uppstå? Jag tror att många av oss känner oro inför nya och okända vägar. Lärjungarna kände en oro när Jesus berättade att han skulle lämna dem. Jag står den här påsken inför en ny och okänd framtid. Efter snart sex år som fängelsepräst i Västervik har jag tackat ja till en spännande och utmanade tjänst som kyrkoherde i Södra Vi-Djursdala församling. Jag vet vad jag har och vilka krav och förväntningar
17 | PÅSKEN
Så varför äter vi ärtsoppa och pannkakor på torsdagar, och vad har det med påsken att göra? Jo, förr fastade många kristna på onsdagar och fredagar.
Fastan ansågs ge skydd mot ondskan och göra oss mer ”motståndskraftiga” mot den. Att onsdagen och fredagen på ett särskilt sätt förknippades med ondskan hängde ihop med att det var på onsdagen, dagen före skärtorsdag, som Judas förrådde Jesus och på fredagen blev ju Jesus torterad och dödad. Alltså fasta på onsdag och fredag och då behövde man fylla på med rejäl mat på torsdagen: Ärtsoppa med fläsk och pannkaka!
Foto Adobe Stock
Christina Fjellström, etnolog och professor i måltidsforsning skriver: Vid samvaron under måltiden får vi vår identitet bekräftad och vi påminns om vår tillhörighet till familjen, släkten, vänskapskretsen. Maten har att göra med vår identitet, våra värderingar och våra minnen och vår historia.
/ Karin Sanell
TILLFÄLLEN TILL MAT & GEMENSKAP
Måndagsmat Hjorteds församlingshem Måndagar kl 16-18 t o m 23/4. Kostnadsfritt.
Taco-torsdagar Gunnebo kyrka Tors kl 17-19 15/3, 19/4, 17/5, 7/6. Kostnadsfritt.
Andhämtning S:t Petri kyrka Torsdagar kl 12.10 t o m 26/4. 30 kr, endast kontant bet.
som finns på mig i min nuvarande tjänst. I detta ligger det naturligtvis en trygghet. Det är inget fel på att vilja vara trygg. Behovet av att känna trygghet ligger i våra gener från det att vi för första gången lämnar tryggheten i livmodern och tar våra första egna prövande andetag. Samtidigt ligger det i vår natur att vilja utforska och prova okända vägar. Att våga stå på egna ben, se och upptäcka vad som finns bakom nästa dörr och nästa dörr… Vi lär oss så länge vi lever! Så det är med blandade känslor som jag närmar mig
den här påsken. Jag kan känna igen mig i lärjungarnas oro inför framtiden. Samtidigt får jag hämta styrka i uppståndelsens enorma kraft! Precis som i nattvardsbönen: ” Ditt liv i oss. Uppståndelse i det brutna. Hopp i det trasiga”.
kolleger, församlingsbor och intagna. Tack för denna gång och vi ses igen någonstans där framme, i det som kallas livet! Jag bär med mig er i mitt hjärta som små goda avtryck.
Inför alla nya vägar och möten, uppdrag och ansvar, är vi inte ensamma. Det finns en gudomlig plan och omsorg om oss. Här vet jag att min tro bär! Så jag ser fram mot det okända med tillförsikt och glädje. Samtidigt lämnar jag bakom mig många goda välsignade möten med alla
/ Anita Waernqvist
KRÖNIKA | 18
Om vikten av förlåtelse et finns böcker, och så finns det böcker med stort B, sådana som griper tag. Jag har just läst en sådan, nämligen Desmond och Mpho Tutus bok Förlåtelse. Desmond Tutu är den anglikanske ärkebiskopen i Sydafrika som fick fredspriset 1984, och Mpho är hans dotter, som också är präst i anglikanska kyrkan. När apartheidsystemet avskaffades i Sydafrika valde Nelson Mandela och ANC att avstå från att hämnas. I stället tillsatte man Sanningsoch försoningskommissionen (Truth and Reconciliation Commission), som leddes av Desmond Tutu. Inför den fick både offer och förövare vittna, men syftet var inte att mäta ut straff, utan att nå fram till försoning och bygga en gemensam framtid. Dagens Sydafrika saknar inte problem, men i ett avgörande ögonblick i landets historia lyckades man undvika ett blodbad genom att välja att förlåta. När jag var nästan färdig med boken hamnade jag i
Foto Thomas Sjöström
D
en situation där jag behövde hantera ett besvärligt möte med en annan människa. Då visade det sig att det jag hade läst hade påverkat mig på ett sätt som jag inte var medveten om. När jag hade hälsat och mött den andres blick hörde jag mig själv säga ”Vi är båda människor. Gud ser oss båda.” Det var inte ett direkt citat ur boken, men det kunde ha varit det, och kontakten med den jag pratade med var omedelbar. Samtalet som sedan följde kan bara beskrivas som plågsamt, och efteråt sved otillräckligheten i hjärtat, men den goda kontakten som uppstod bär jag med mig som en positiv erfarenhet.
En av de bärande tankarna i Tutus bok är ubuntu, som betyder ”mänsklighet” eller ”jag är den jag är på grund av vad vi alla är”. Begreppet finns i flera afrikanska språk och står för en livshållning byggd på solidaritet och empati. Förlåtelseprocessen är nära förknippad med ubuntu, och börjar när jag inser att den andre också är människa och att rollerna kunde ha varit ombytta. Under andra omständigheter kunde det ha varit jag som befann mig i den andres situation och behövde förlåtelse. Gemenskapens väv är tunn och går ofta sönder, men den kan alltid – alltid! – lagas. Människor gör ibland förfärliga saker, men de förblir alltid människor, och att vara människa är att behöva andra människor. Den insikten finns inte bara i Afrika utan också här i Norden: Ung var jag fordom och for ensammen, då råkade jag vilse om vägen; jag tyckte mig rik, då jag träffade en annan: man är mans gamman. /Eddan
19 | KRÖNIKA
När någon har gjort mig illa kan jag alltid välja att förlåta eller inte förlåta, att försonas med det som varit eller planera hämnd. Men priset för att inte förlåta är högt. Då blir jag kvar i det som hände, som i ett fängelse, lika effektivt som det på Robben Island där Nelson Mandela satt. Jag kan förlåta för att den andre ber om det, men om inte så behöver jag förlåta ändå, för min egen skull. Det är på det sättet jag blir hel och fri. Kristen tro är i grunden en tro på förlåtelsen, på Guds förlåtelse. Det är den vi firar i påskens gudstjänster. Men vi firar inte gudstjänsterna var och en för sig, utan tillsammans. Då påminns vi samtidigt om ubuntu och att man är mans gamman – människa är människas glädje.
/Ingrid Bergman
Foto Adobe Stock
”Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.” /Paulus
KYRKOVALET | 20
”Kyrkan är en kropp”
Foto Magnus Aronsson
Sedan i höstas är Sven-Gunnar Persson (POSK) ordförande i kyrkorådet, pastoratets styrande organ.
SVEN-GUNNAR PERSSON ÅLDER 63 år i rappet. FAMILJ Hustru Siw sedan 42 år, två vuxna döttrar med familjer inklusive 4 barnbarn. BOR Äspö, Figeholm. FAVORITCITAT UR BIBELN “Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen ska kunna berömma sig. Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till” Efesierbrevet 2:8-10.
För Sven-Gunnar är det ödra Tjusts pastorat viktigt med en närvarande bildades 2014 av kyrka, en kyrka som har en församlingarna i pasnaturlig plats i människornas toraten Västervik, Hjorted, Hallingeberg-Blackstad, Glad- vardag. – Det finns ett existentiellt hammar och Misterhult. vacuum och en längtan efter – Den stora utmaningen mening i daunder gens samhälle. mandatKyrkan har en perioden Det finns ett viktig roll att är att ta arspela genom betet med existensiellt vacuum att dela såväl pastoratet och en längtan glädje som vidare. Jag efter mening i sorg, framtidsser kyrkan dagens samhälle hopp som oro, som en med våra medkropp där SVEN-GUNNAR PERSSON människor. händer Kyrkans stora och fötter utmaning är att fördjupa utgörs av församlingarna, kontakten med våra försammedan pastoratet är ämneslingsbor, säger han. omsättningen och det som ska ge näring och energi till Ett nytt sätt att nå ut kan händer och fötter, säger Sven vara att samverka med andra Gunnar Persson. aktörer kring viktiga frågor. Sven-Gunnar Persson är – Gud verkar genom alla född i Vingåker men sedan goda krafter. Det är vår 2008 bosatt i Figeholm i Misterhults församling. Under skyldighet att samverka med dem. Att arbeta med miljöåtta år var Sven-Gunnar frågor eller könsmaktsordpartisekreterare för Kristning handlar inte om att vara demokraterna. Åren 19911994, under Bildt-regeringen, politiskt korrekt, det handlar om att förmedla kyrkans budvar han statssekreterare i regeringens samordningskansli. skap och människosyn, säger Han har också hunnit med en Sven-Gunnar Persson. period som riksdagsledamot /Thomas Sjöström åren 2002-2008.
S
”
”
21 | KYRKOVALET
Här är dina företrädare I kyrkovalet den 17 september 2017 valdes ett nytt kyrkofullmäktige för mandatperioden 2018-2021. Valdeltagandet var rekordhögt med det högsta antalet röstande någonsin – nationellt avgavs 984 680 röster. I vårt pastorat ökade valdeltagandet med drygt 5 procent.
Kyrkofullmäktige Ordförande Nils Carlsson 1:e vice ordf Lena Folckner 2:e vice ordf Eva-Lena Fungmark ArbetarpartietSocialdemokraterna Lennart Petersson Jan Björklund Kajsa Andersson Jan-Peter Brinkby Eivor Hagelin Kenth Hirdeland Staffan Hederberg Anna Hederberg Ove Leijonqvist Ersättare Rose-Marie Sköldsson Per Degerman Irmeli Thörn Göta Henriksson Nils-Erik Karlsson Borgerligt alternativ Anders Björkman Jenny Gustavsson Lena Folckner Erik Torbrand Ersättare Ragnwaldh Larsson Göran Karlsson
Tack för att du röstade!
Centerpartiet Conny Tyrberg Eva-Lena Fungmark Bertil Lundén Anette Torstensson Kerstin Karlsson
Kyrkorådet
Ersättare Margaretha Gabrielsson Göran Lindberg Sven-Erik Gabrielsson
Ledamöter Kajsa Andersson Jan Björklund Anders Björkman Jan Brandel Marcus Brännström Tina Erixon Lena Folckner Eva-Lena Fungmark Eivor Hagelin Susanne Israel Dan Larsen Bertil Lundén Inger Nilsson Karin Björk
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) Marcus Brännström Susanne Israel Inger Nilsson Sven Gunnar Persson Nils Carlsson Fayme Heybroek Christer Gyllenstrand Jan Brandel Eva Petersson Olof Hjortvid Elisabet Östman Margareta Gustafsson Cecilia Hultén Lundin Lennart Arfwidsson Ersättare Torgil Höckergård Gun-Britt Mattsson Fredrik Barnekow Siw Persson Kent Lundström Elssjö Tina Erixon Peter Lundin Sverigedemokraterna Dan Larsen Yvonne Edvardsson
Ordförande Sven-Gunnar Persson Vice ordförande Lennart Petersson
Ersättare Nils Carlsson Yvonne Edvardsson Jenny Gustavsson Christer Gyllenstrand Lars-Göran Hansson Staffan Hederberg Fayme Heybroek Kenth Hirdeland Olof Hjortvid Kerstin Karlsson Ove Leijonkvist Gun-Britt Mattsson Rose-Marie Sköldsson Anette Torstensson Elisabet Östman
kes! ö s d r ä v t s n Gudstjä Vill du bli Gudstjänstvärd i S:t Petri? Som gudstjänstvärd hälsar du var och en välkommen till kyrkan i samband med gudstjänst/mässa, delar ut psalmböcker m m - allt i en härlig miljö! Kontakta Clara Lundén, diakon Tfn 0490-842 07 clara.lunden@svenskakyrkan.se
0490 0 0 860 l) (vx
Öppen förskola, Kyrkis, småbarnssång, pyssel, matlagning, Öppet hus.... Församlingarna anordnar många tillfällen för barn & föräldrar att umgås och skapa nätverk!
Se svenskakyrkan.se/sodratjust för kalendarium och öppettider.
På Västerviks Sjukhus ryms livets alla skiften Ibland råder vi inte över livet. Det är sårbart och skört. Sjukhuskyrkan finns med som en samtalspartner - till för alla - när de riktigt stora frågorna tar tag i oss. Välkommen att ta kontakt.
Saknar dig!
Eva-Maria Heedman Ingrid Bergman Sjukhuspräst Sjukhuspräst 0490-842 25 0490-842 04
Jonas Karlsson Sjukhuspastor 0730-88 31 10
Foto Adobe Stock
23 | EVENEMANG
Sommarens längsta pubvandring I sommar anordnar pastoratet en annorlunda pubvandring: en pilgrimspubvandring längs den hundra kilometer långa S:t Cuthbert´s Way i Skottland. Det finns fortfarande tid att anmäla sig. tt vara pilgrim är att göra en resa – en vandring - som har ett mål. Det kan vara ett geografiskt mål men målet kan också vara det som sker under vandringen. Varje människa som gör en pilgrimsvandring har sina personliga skäl att göra det. En del är historiskt eller kulturellt intresserade. En del gillar att vandra. Andra vill göra en inre resa.
A
Varför pub? Pilgrimspubvandring kallar vi det för att vi äter de flesta middagarna på pubar och övernattar ibland på pubar. Det går
OM VANDRINGEN / ANMÄLAN
Leden St Cuthbert´s Way invigdes 1996 och är 100 km lång. Den följer den skotska gränsen mot England. Vi reser från Köpenhamn måndagen den 25 juni. Åter måndag 2 juli. Anmälan, gärna före 4 april, till Karin Sanell 0490-842 64. naturligtvis bra att ta en öl eller en whiskey på kvällen. Vilka deltar? De som brukar delta i pilgrimsresorna är män och kvinnor, unga och gamla, troende och icketroende. Det
Läs mer om anmälan här nedanför!
har varit enskilda och grupper från olika organisationer, föreningar och arbetsplatser: Banktjänstemän, poliser, krögare, före detta kriminella, vårdpersonal, officerare med mera. På just den här vandringen deltar 12 män och prästen Karin Sanell, som ledare. Hur går det till? Varje morgon har vi en kort samling där ett tema, ett ord blir utgångspunkten för dagen. Vandringen varierar mellan 24 och 9 km per dag. Man går i sin egen takt, tillsammans eller ensam och tänker på temat för dagen, något helt annat eller inget alls. Lunchen är matsäck så man äter när man vill. På kvällen har vi gemensam middag, om man vill.
När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!
foto: magnus aronson/ikon
SMS:a LIV tilL 72 905 och ge 100 kr
Eller swisha till 9001223 svenskakyrkan.se/fastekampanjen
25 | MISTERHULTS FÖRSAMLING
”Vilken Kalle?” itt namn är Karl-Johan Karlsson, även om jag mestadels kallas för Kalle. Jag är född och uppvuxen på landsbygden utanför Örsjö – en ort som ligger mellan Nybro och Emmaboda. Jag prästvigdes den 5 februari 2017 av biskop Fredrik Modéus i Växjö domkyrka. Mitt första år har jag varit i Södra Ölands pastorat där jag succesivt fått växa in i rollen som präst. Jag har särskilt varit i GlömmingeAlgutsrums och Torslundas (dit Färjestaden hör) församlingar. Året har varit intensivt, men fyllt av glädje, kärlek och stöd från församlingsbor och kollegor. Gång efter annan har jag under mitt första år upplevt att jag valt ett av de bästa arbetena.
M
I februari månad bär flyttlasset av från Södra Öland till Figeholm. Då börjar jag som ny komminister/präst i Misterhults församling. Detta rymmer både glädje och förväntan. Jag längtar efter att få lära känna människor, utbyta erfarenheter att vara såväl människa som kristen. Jag ser fram emot att möta församlingsbor i såväl glädje som sorg i livets olika skiften. Jag ser fram emot att tillsammans med er få bygga och vara kyrka i Misterhults församling och Södra Tjusts pastorat. Innan jag blev präst har jag, förutom teologistudier, ägnat mig åt att arbeta inom vård och omsorg. Särskilt med inriktning mot socialpsykiatri – något som berikat mitt liv och gett mig erfarenhet av hur människors liv kan se ut. Mina fritidsintressen är bland annat att spela piano och orgel – något som ibland varit till nytta under det första året som präst. Ett annat intresse, som varit vilande under några år men som jag tagit upp under de senaste månaderna, är släktforskning. Jag är även en kattmänniska som längtar efter att så småningom skaffa en katt. Vi ses!
/Kalle Karlsson, församlingspräst
Misterhults församling Postadress: Skötegårdsgatan 10, 572 75 Figeholm Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: misterhults.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61 Församlingsrådets ordförande: Kerstin Karlsson, 070-286 81 69 Församlingspräst: Kalle Karlsson, 0490-842 74 Musiker: Jeanette Hedlund, 0490-842 85 Diakoniassistent: Lena Jenefeldt, 0490-842 88 Församlingsassistent: Camilla Nilsson, 0490-842 87 Vaktmästare/församlingsvärdinna: Maria Magnusson, 0490-842 91 Figeholms kyrka och församlingshem: 0491-312 21 Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt 0490-842 43
Foton Thomas Sjöström
MISTERHULTS FÖRSAMLING | 26
”Vi behöver satsa mer på det lokala” Efter drygt 22 år i kyrkans tjänst ser församlingsvärdinnan Maria Magnusson slutet på sitt arbetsliv. I höst väntar pensionering och allt det där som man vanligtvis inte hinner med. et känns lagom att gå i pension vid sextiofyra. Man blir ju inte yngre och det gäller att ta vara på den tid man har. Men jag kommer att sakna kontakten med alla församlingsbor, säger Maria när vi träffar henne på den plats där hon kanske känner sig som mest hemma: I Misterhults vackra kyrka, för dagen snöklädd under februarisol.
D
Vid sidan av kyrkporten står två snöskovlar. Som församlingsvärdinna är man något
av spindeln i nätet. Under en arbetsdag är det många beting som ska utföras, allt från att städa, ordna semlor till fastlagsgudstjänsten och att stryka linnedukar – till att skotta snö. Maria Magnusson föddes i Södra Vi 1954. Maken Vilhelm är pensionerad lantbrukare. – Under lång tid arrenderade vi den mark som vi brukade. Som arrendator är man lite som en nomad. Flyttarna blev många. Våra barn är födda på olika platser.
Ett arrende är också anledningen till att bopålarna slogs ned i Misterhult. 1984 började man arrendera Grönhult, en av Misterhults prästgårdar. Paret hade ett trettiotal mjölkkor på gården, men detta var fram till inledningen av 1990-talet,
” ”
Som arrendator är man lite som en nomad MARIA MAGNUSSON
då finanskris och mjölkkris gjorde att livet tog andra vägar. Maria, som efter flytten till Misterhult såväl sjungit
27 | MISTERHULTS FÖRSAMLING
Gudstjänster Sön 11/3 kl 16.00
Mässa, Misterhults kyrka. Sön 18/3 kl 11.00
Mässa, Figeholms kyrka. Sön 25/3 kl 11.00
Mässa, Misterhults kyrka. Tis 27/3 kl 20.00
Passionsandakt, Figeholms kyrka. Tor 29/3 19.00
Mässa, Figeholms kyrka. Fre 30/3 kl 15.00 & 18.00
i kyrkokören som utsetts till kyrkvärd, fick ett erbjudande om att bli ny församlingsvärdinna. – Jag var inte sen att tacka ja, jag hade redan vikarierat som församlingsvärdinna och kände mig bekväm med jobbet, säger Maria. Som församlingsvärdinna har Maria mött många församlingsbor i livets olika skeden. Hon tycker sig ha märkt att det finns en grundinställning bland församlingsborna som säger att kyrkan är viktig, och en grundtro på församling, kyrka och tro. – Vi har absolut en närvarande kyrka i Misterhult. Vi har en livaktig syförening med relativt låg medelålder och välbesökt barnverksamhet, samtidigt som det sker en viss inflyttning till bygden. – Visserligen ser vi inte alla nyinflyttade i kyrkan, men vi kan nå dem på andra sätt, till exempel genom
föräldra-barngruppen i Figeholm, som även lockar pappor. För Maria är det viktigt att kyrkan satsar på det lokala och närheten till medmänniskorna. – Pastoratets ledord är jättebra: Närvaro, gemenskap och framtidshopp. Det gäller bara att omsätta det i praktiken, säger Maria. Vilka egenskaper bör din ersättare ha? – Som församlingsvärdinna har du många viljor att ta hänsyn till. Det kan krävas lite pondus… /Thomas Sjöström MARIA MAGNUSSON FAMILJ: Maken Vilhelm, fyra barn (31-42 år), elva barnbarn (5-20 år). BOR: I Mörtfors. SER FRAM EMOT: ”Att väva och sticka och ta tag i allt det som jag inte hunnit med innan”.
Långfredagsgudstjänster. Kl 15.00 Misterhults kyrka. Kl 18.00 Figeholms kyrka. Sön 1/4 kl 11.00
Påskdagsmässa, Misterhults kyrka. Sön 8/4 kl 11.00
Mässa, Figeholms kyrka. Sön 15/4 kl 16.00
Mässa, Misterhults kyrka. Sön 22/4 kl 11.00
Mässa, Figeholms kyrka. Sön 29/4 kl 11.00
Mässa, Misterhults kyrka. Sön 6/5 kl 09.00 & 15.00
Andakt, Figeholms kyrka. Inledning på pilgrimsvandring till Misterhult, ca 17 km. Möjligt att åka häst och vagn del av vägen. Ta med egen lunch eller beställ färdig (75 kr). kl 15.00 mässa, Misterhults kyrka. Avslutning på pilgrimsvandring! Med reservation för ev. ändringar.
TÖRNSFALLS FÖRSAMLING | 28
Tankens kraft n av mina första tankar på morgonen – inte den allra första, men en av de första – brukar vara: ”Usch, vad trött jag är!” Det är jag nämligen, när jag just har kommit ur sängen, även om jag snabbt piggnar till sedan. Jag skulle tro att en och annan känner igen sig. Men det är inte så bra att tänka ”trött” det första man gör när man stiger upp. Det finns nämligen vetenskapliga bevis för att det spelar roll vilka ord jag säger till mig själv. Om jag säger till mig själv att jag är trött så finns det risk att dagen som ligger framför kommer att präglas av det och bli en trött, tung och trist dag. Psykologin kallar detta för ”priming”. (tips, läs mer på http://www.psychfiledrawer. org/replication.php?attempt=MTU%3D)
E
Törnsfalls församling Postadress: Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: tornsfalls.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61 Församlingsrådets ordförande: Olof Hjortvid, 0490-240 30 Församlingspräst: Ingrid-Maria Bergman, 0490-842 04 Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76 Musiker: Gunnel Ekblom, 0490-842 89 Barnverksamheten: Maria Elmerfjord, 0490-842 92 Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Tipsa oss vad du vill läsa om: sodratjust.andrum @svenskakyrkan.se
Jag använde mig själv som försökskanin och provade hur ”priming” fungerar under några dagar i december. Jag tänkte på hur vänliga människor brukar beskriva mig och hur jag gärna vill vara, och så valde jag ut fem adjektiv som var lätta att komma ihåg. De upprepade jag sedan inom mig när jag gick fram och tillbaka mellan sjukhuset och Kyrkans Hus. Och det är bara att konstatera: det fungerar. Det går att påverka sin bild av sig själv så enkelt som genom en lista på fem ord. Spelar det någon roll vad en församling, t ex Törnsfall, tänker om sig själv? Kan vi påverka vår bild av oss själva med hjälp av tankekraft? Jag tror det, åtminstone i någon mån. Om vi tänker positiva tankar om oss själva så spelar det roll för vad som händer när vi träffas/församlas. Jag berättade för mig själv vem jag är och vill vara med hjälp av fem adjektiv. På ett liknande sätt berättar kyrkan för sig själv vem hon är genom sina gudstjänster. Nu, i Stilla veckan och påsk, kommer vi att fira de tre viktigaste, som alla handlar om det som med en sliten formulering kallas Guds kärlek. Men verkligheten bakom är inte sliten, utan splitter ny och skimrande och pulserande av liv. Välkommen till påskens gudstjänster i Törnsfalls kyrka! Varma hälsningar
/Ingrid Bergman, församlingspräst
29 | TÖRNSFALLS FÖRSAMLING
Gudstjänster I Törnsfalls kyrka om inget annat anges. Sön 11/3 kl 11.00 Foto Ingrid Bergman
Mässa. Sön 25/3 kl 11.00
Mässa. Tor 29/3 kl 18.00
Bordsmässa. Från vänster: Gunnar Svensson, Karl Johansson, Börje Svensson, Nils Carlsson, Olof Hjortvid och Bert Axklo.
Fre 30/3 kl 16.00
Kyrkobröder med anor
Sön 1/4 kl 11.00
redagen den 26 november 1954 samlades sju herrar i Averum i Törnsfall för att diskutera bildandet av en kyrkobrödrakår. De sju fick snart sällskap av fler: I början av 1960-talet samlade kåren över 25 medlemmar. I dag har kåren åtta medlemmar. Fortfarande är samtliga herrar, även om kåren 1983 ombildades till församlingskår, och därmed öppnades upp för kvinnor.
F
Kåren har möten en gång i månaden då man studerar olika ämnen inom det kyrkliga området. – Vi läser böcker och diskuterar allt mellan himmel och jord. Det viktigaste med
våra möten är den sociala samvaron, säger ordförande Börje Svensson. Genom åren har församlingskåren genomfört insamlingar och lotteriförsäljning till behjärtansvärda ändamål. Studieresor har varit en annan uppskattad aktivitet. Den första resan företogs 1957 och resmålet var Skänninge, Vadstena, Röks och Heda kyrkor. Sedan dess har det blivit många resor i Östergötland och Småland. Medlemskap i kåren är öppet för samtliga församlingsbor. VILL DU VARA MED?
Kontakta ordförande Börje Svensson på tel. 0490-402 43.
Korsvägsandakt. Påskdagsmässa. Sön 15/4 kl 16.00
Gudstjänst ”Frälsarkransen”, Törnsfalls församlingshem. Efter Gudstjänsten informerar Eva von Kern om dagens kollektändamål ”Bistånd Östeuropa”. Kyrkafika. Sön 29/4 kl 11.00
Mässa. Sön 13/5 kl 16.00
Gudstjänst ”Frälsarkransen”, Törnsfalls församlingshem. Ons 16/5 kl 18-19.30
Grillkväll. Sön 27/5 kl 11.00
Mässa. Med reservation för ev. ändringar.
Onsdag 16 maj kl 18-19.30
Grillkväll vid Törnsfalls kyrka Grillkväll med tipspromenad i ljuvlig miljö. Förutom grillrätt blir det även efterrätt - och Rösträtt (?) Vi avslutar med musikandakt i kyrkan. Välkommen!
HALLINGEBERG-BLACKSTADS FÖRSAMLING | 30
En vårdikt är våren återvänder till kalla Sverige, återvänder jag i sinnet till min barndoms vårar i kalla norr. Våren nådde aldrig dit upp. Snön smälte bort. Isen. Sen var det sommar. Typ. Vi skulle skriva en egen vårdikt. Jag skrev. Första gången jag skrev på data. Jag valde det snyggaste vårligaste typsnittet. Dikten blev jag hyfsat nöjd med. Mamma valde att rama in den och hänga upp den i hallen. Där hängde den till dess huset såldes. På sin höjd tolv år. Jag gillade aldrig att den hängde där till allmän beskådan. ”Kom alla och läs vad Anton har skrivit!” Så fantastisk var den inte.
N
Hallingeberg-Blackstads församling Postadress: Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: hallingeberg-blackstads. forsamling@svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61 Församlingsrådets ordförande: Katarina Vernersson Kopowski, 070-515 36 49 Församlingspräst: Anton Hultgren, 0490-842 63 Kantor: Annelie Lockneman, 0490-842 79 Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76 Vaktmästare/arbetsledare: Fredrik Johansson, 0490-842 93 Barnverksamheten: Maria Elmerfjord, 0490-842 92 Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Följ Hallingeberg-Blackstads församling på Facebook!
När mamma kom ner och hälsade på nu sist i höstas hade hon dikten med sig. I samma ram vill jag minnas. Jag kunde knappt tro det. Har försökt förtränga min norrbottniska vårdikt varje riktig vår. Vad fick henne att tro att jag skulle vilja ha tillbaka en inramad vårdikt jag skrev som tioåring? Och som jag dessutom aldrig gillade hängandes på väggen i hallen. Jag undrar. Men för min mamma som bor i landskapet som saknar vår betyder min vårdikt kanske mer. Och att det är just hennes barn som skrivit. När jag läser min gamla dikt om våren vet jag inte riktigt vad jag hoppas på. Kanske att det i själva verket hade varit ett lyriskt mästerverk och att jag, under alla år jag försökt förtränga den om våren nu inser dess storhet. Så fantastisk var den inte. Som jag ser det är våren i sig ett större mästerverk än vad min dikt var, vad än mamma säger. Till dig som vill ta del av min dikt: hör av dig, så ska jag recitera hela för dig! /Anton Hultgren, församlingspräst
31 | HALLINGEBERG-BLACKSTADS FÖRSAMLING
En del av medlemmarna ur Ankarsrums kyrkliga syförening.
Foto Annelie Lockneman
360 000 till välgörande ändamål V ad vore en församling utan en syförening? Ankarsrums kyrkliga syförening firade 60 års jubileum den 14 januari. Initiativtagare till bildandet av föreningen var Anna-Stina Pettersson, Margareta Boström och Stina Andersson. De startade verksamheten den 20 januari 1958. 19 damer kom till första träffen. Som mest har medlemsantalet varit
35. Idag består syföreningen av 14 damer.
Under årens lopp har 360 000 kronor insamlats. Lutherhjälpen, Rädda Barnen, Diakonia, Missionen, SKUT och Demensförbundet är några organisationer som fått bidrag. Nuvarande ordförande Ingela Manfred Astvall överlämnade dopservetter och
nattvardsservetter till församlingens präst Anton Hultgren under gudstjänsten. Efter mässan följde kaffesamkväm i församlingshemmet. Där uppvaktades även RoseMarie Jonsson med ljus och diplom. Hon har varit medlem i föreningen i 50 år samt dess sekreterare i 49 år. /Katarina Vernersson Kopowski
Vill du vara med i vår syförening? För mer information kontakta Vivan Adolfsson 0490-507 75, eller Ingela Manfred Astvall 070- 233 82 16.
HALLINGEBERG-BLACKSTADS FÖRSAMLING | 32
Gudstjänster Sön 11/3 kl 11.00
Gudstjänst, Ankarsrums kyrka. Sön 18/3 kl 11.00
Mässa, Blackstads kyrka. Kyrkokörerna. Liv Klasén, tvärflöjt. Våfflor i församlingshemmet. Sön 25/3 kl 11.00
Gudstjänst, Ankarsrums kyrka. Barnkörerna Triolerna och Ung Ton. Tor 29/3 kl 19.30
Vill du vara med? Endast fyra körövningar svenska och engelska poplåtar om kärlek!
Övningar i Blackstads kyrka: onsdagar 16:e, 23:e och 30:e maj kl 19-21. Genrep torsdag 7 juni kl 18-21.
Popkörskonserter Sön 10 juni kl 15 & 18 i Blackstad kyrka Sista anmälningsdag måndag 7 maj. Läs in din anmälan eller skicka SMS på tel. 070-841 30 54 Hälsningar / Annelie Lockneman
Skärtorsdagsmässa, Hallingebergs kyrka. Fre 30/3 kl 18.00
Musikgudstjänst, Hallingebergs kyrka. Musik ur bl a ”The Crucifixion” (J Stainer). Hallingeberg-Blackstad kyrkokör. Ludvig Verner, tenor. Sön 1/4 kl 11.00
Påskdagsgudstjänst, Blackstads kyrka. Ung Ton och Triolerna. Kyrkokörerna. Mikael Milton, slagverk. Mån 2/4 kl 10.00
Påskgudstjänst, Ankarsrums k:a. Sång av Ankarsrums kyrkokör, Annelie Lockneman och Jenny Larsson. Kl 11.00 påskfrukost i församlingshemmet. Sön 8/4 kl 18.00
Musikgudstjänst, Blackstads k:a. Anette och Björn Danielsson, sång och musik. Sön 15/4 kl 11.00
Gudstjänst, Hallingebergs kyrka. Sön 22/4 kl 11.00
Gudstjänst, Blackstads kyrka. Med reservation för ev. ändringar.
33 | GLADHAMMAR-VÄSTRUMS FÖRSAMLING
När knoppar brister et var mitten av april. Jag kom just hem efter att ha firat påsk. Det hade varit en intensiv tid. Jag var trött. Det var underbart väder, så där skirt som det kan vara i vårens tid. Jag slog mig ner i vilstolen för att låta solen värma, ge ny kraft och energi. Efter en liten stund började det smälla, lite här och där, som knallskott, eller små påsksmällar. Var det grannpojkarna som roade sig? Nej, det var alldeles tomt i grannhuset. Var det barnen från byn som var på väg för att spela landbandy? Nej, det fanns inte tillstymmelse till liv på vägen. Smällandet fortsatte, med oregelbundna intervaller, än här, än där. Det tog tid innan vi förstod, min dotter och jag, att det var skyddshöljet på trädens bladknoppar som brast för att de små bladen skulle kunna vecklas ut och växa till av solens värme och ljus.
D
Jag satte mig åter i solstolen. Efter ett tag föll blicken på pionerna som växte i grässlänten. Jag kunde faktiskt med blotta ögat se hur bladstjälkarna växte minut för minut. En märklig upplevelse att få höra och se naturen vakna till liv i vårens tid. Jag fick med mina sinnen erfara naturens inneboende, starka och livgivande krafter som åter och åter, varje vår ger nytt liv i det som synes visset och livlöst. Från död till liv, nytt liv, det gäller inte endast naturen utan också våra mänskliga liv. Det är påsk! Det inger hopp! Glad påsk önskar
/Eva-Maria Heedman, församlingspräst
Gladhammar-Västrums församling Postadress: Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: gladhammar-vastrums. forsamling@svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61 karin.bjork@svenskakyrkan.se Församlingsrådets ordförande: Margareta Gabrielsson, 0490-120 15 Församlingspräst: Eva-Maria Heedman, 0490-842 25 Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76 Barnverksamheten: Maria Elmerfjord, 0490-842 92 Musiker: Cecilia Tengver, 0490-842 54 Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Tipsa oss vad du vill läsa om: sodratjust.andrum @svenskakyrkan.se
GLADHAMMAR-VÄSTRUMS FÖRSAMLING | 34
Fann efterlängtad stjärnhimmel Ellen Olovsson är sjätte generationen på gården Dala. Djuren, t ex katten Diesel, naturen och familjen betyder mycket för henne.
Mitt ute i skogen på gården Dala, mellan Västrum och Gunnebo, bor Ellen Olovsson med sin familj. äri ingår fyrtio höns, två katter och en hund. Ellen vill gärna ha fler djur, kor till exempel. – Jag är uppvuxen på gården Sutaremåla inte långt härifrån. Jag har gått ut och in i mina föräldrars växthus och tidigt fått lära mig ta hand om och uppskatta allt som växer och förstås hjälpa till med djuren. Pappas kor går fortfarande här utanför på sommarbete, berättar Ellen.
Foto Thomas Sjöström
D
Ellen är utbildad florist och trädgårdsmästare och har bott både i Norrköping och Kalmar. Som tonåring ville hon lämna landet för storstaden, men stod ut bara i några år. Så, när hon träffade sin sambo Patrik och farfaderns föräldragård Augustenborg, Dala, samtidigt stod
35 | GLADHAMMAR-VÄSTRUMS FÖRSAMLING
utan hyresgäster, bestämde hon sig – de flyttade dit. – Jag kan inte förklara det här med tystnaden och stjärnhimlen, som jag tycker är så häftigt - det saknade jag i staden. Och allt det gröna omkring oss, säger Ellen.
känner sig ensamma; där kan kyrkans öppna, utåtriktade verksamhet betyda så mycket. Att arbeta med de gröna näringarna och följa och stödja unga människor är något hon brinner för. Ellen stortrivs på sitt arbete som lärare/instruktör i trädgård på Gamleby Ellen lyssnar gärna på musik, Naturbruksgymnasium. hon tycker om kyrkans – Jag är övertygad om, och musikgudstjänster och har det finns forskning som visar en begravningspsalm som det, att man mår psykiskt favoritpsalm – helt underbar, bättre omgiven av grönska tycker hon! – det finns en frihet i att se – Sången och psalmerna och lära sig mer om det som är det bästa, annars går jag växer. Dessutom finns en andsällan i lighet i naturen, kyrkan. Det en koppling jag tycker är Där kan kyrkans öppna, mellan männiså viktigt är utåtriktade verksamhet skans psyke och att kyrkans naturen som är betyda så mycket barngrupunik, säger hon. ELLEN OLOVSSON per får vara Ellen har kvar. Det också sitt eget stora klivet till förskola blir företag där uppfödning av mycket lättare när barn och höns, trädbeskärning och föräldrar känner varandra. föräldrarnas växthus ingår Det märkte jag tydligt när samt ett stort engagemang i vår dotter var mindre och vi LRF, Lantbrukarnas Riksregelbundet besökte torsdags- förbund. gruppen. Och jag ser de barn som har det svårt hemma eller /Anna Hedfors
”
ELLEN OLOVSSON BOR Augustenborg, Dala. ÅLDER 28 år. FAMILJ Sambo och tvåårig dotter, hund, katter och höns. FAVORITPSALM ”Där rosor aldrig dör” av D. Bergagård.
GLADHAMMAR-VÄSTRUMS FÖRSAMLING | 36
Blommor populärt tema!
Gudstjänster Sön 11/3 kl 16.00
Mässa, Gunnebo kyrka. Tor 15/3 kl 17-19
Tacotorsdag, Gunnebo k:a. Sön 18/3 kl 16.00
Foto Maria Elmerfjord
Mässa, Gunnebo kyrka. Musikmedverkan av ”4 blås och 1 tamburin”. Konfirmander. Lör 24/3 kl 14.00
Inspirerande temakvällar Två gånger per termin bjuder församlingen in till roliga och inspirerande temakvällar. Ett populärt och återkommande tema är blommor. Vi varierar mellan att arbeta med snittblommor och arrangemang. Nu till påsk, den 27 mars, får vi besök av Ellen Olovsson (se föregående uppslag) som visar hur du med hjälp av krukor och äggkartonger - och ibland även skor (!) - kan skapa arrangemang av snittblommor och oasis. Temakvällarna brukar locka 10-20 personer och sker i samarbete med församlingarna i Hjorted och HallingebergBlackstad. VILL DU VARA MED PÅ TEMAKVÄLLARNA?
Maila och anmäl dig till: maria.elmerfjord@svenskakyrkan.se
Gunnebo kyrkliga sykrets auktion, Gunnebo kyrka. Liten andakt med Lennart Tildemyr. Sön 25/3 kl 16.00
Mässa, Gunnebo k:a. Medv. av manskören Mr Hult. Tor 29/3 kl 18.00
Bordsmässa, Västrums k:a. Fre 30/3 kl 11.00
Långfredagsgudstjänst, Gladhammars kyrka. Henrik Alf, cello. Sön 1/4 kl 16.00
Påskdagsmässa, Gunnebo kyrka. Medv. av Gunnebokören, Happy Voices & Körkul. Sön 8/4 kl 16.00
Gudstjänst, Gunnebo k:a. Sön 15/4 kl 16.00
Taizémässa, Västrums k:a.
Taco-torsdagar
Tor 19/4 kl 17-19
Gunnebo kyrka, torsdagar kl 17-19, 15/3, 19/4, 17/5 och 7/6. Kostnadsfritt. Välkommen!
Sön 22/4 kl 16.00
Tacotorsdag, Gunnebo k:a. Mässa, Gunnebo kyrka. Konfirmander medverkar. Med reservation för ev. ändringar.
37 | VÄSTERVIKS FÖRSAMLING
Från mörker till ljus i sjöng för några månader sedan ”Nu är det jul igen och julen varar väl till påska. Det var inte sant för däremellan kommer fasta”. Nu är vi mitt inne i den sex veckor långa fastetiden, förberedelsetiden, på kyrkoåret. Fastan är egentligen inte en mörk och dyster tid utan en tid av ljus förväntan, en väg till glädjen.
V
Under dessa veckor får vi vandra med Jesus på vägen upp till Jerusalem, till lidandet och döden. Men vägen slutar inte på Golgata kulle utan fortsätter mot påsken, mot uppståndelsens soluppgång. Långfredagen predikar för oss om det ställföreträdande lidandet - Kristus dog i ditt och mitt ställe. ”Jesus för världen givit sitt liv”. ”Vad ljus över griften”, ”Dina händer är fulla av blommor” sjunger vi på Påskdagen. Jesus är uppstånden! Han lever! Livet har segrat. Döden måste släppa ifrån sig sitt byte. Den morgonen förändrades mänsklighetens historia. Påsken infaller när våren håller på att bryta in i vårt land, när förnyelsens under sker ännu en gång: solen stiger högre och dagarna blir längre, knopparna brister och grönskan slår ut. Livet segrar även i naturen. ”Vi tror på de dödas uppståndelse och ett evigt liv” läser vi i trosbekännelsen. Påskens löfte och den kristna trons ljusa förvissning är att det finns något efter döden. Jesus säger: ”Jag är uppstånden och livet”. Kristus lever – vi ska också leva. Välkommen att uppleva både Långfredag och Påskdag i våra kyrkor! Var glad, för Kristus lever! Ny framtid vill han ge. Ur vetekornets offer skall växa livets skörd. Vi sörjer ej hans minne. Han är vår morgondag. Han är ej bland de döda. Han är vår framtids Gud. (Psalm 743:1) /Britt Alf, präst
Västerviks församling Postadress: Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: vastervik.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61 Församlingsrådets ordförande: Lena Folckner, 070-677 82 51 Församlingspräster: Anette Lindblom Franzén, 0490-842 81 Mikael Eriksson, 0490-842 75 Britt Alf, 0490-842 14 Eva-Lena Karlsson, 0490-842 98 Therése Andersson, 0490-842 05 Ingrid Bergman (sjukhuspräst), 0490-842 04 Eva-Maria Heedman (sjukhuspräst), 0490-842 25 Diakoner: Eva Byström, 0490-842 32 Clara Lundén, 0490-842 07 Ulrika Hamrén, 0490-842 62 Anna Ekelund, 0490-842 77 Musiker: Elisabeth Ingelberg, 0490-842 30 Peter Alrikson, 0490-842 34 Linnea Jonasson, 0490-842 08 Sara Andersson, 0490-842 09 Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
VÄSTERVIKS FÖRSAMLING | 38
Anette Lindblom Franzén hade länge planer på att bli veterinär men som arbetsledare får hon utlopp för sitt intresse för verksamhetsfrågor och personalfrågor.
39 | VÄSTERVIKS FÖRSAMLING
Anette ny arbetsledare i Västervik ”Ibland har jag uppförsbacke. Jag är präst och vegetarian, jag varken snusar eller röker.” Anette Lindblom Franzén är ny arbetsledande komminister i Västervik. pastoratet finns två präster med samordnande ansvar, en på landsbygden och en i Västerviks församling. Sedan mitten av februari är Anette Lindblom Franzén arbetsledare för ett tjugotal anställda i Västervik. – Det känns roligt att återigen ge mig in i arbetsledande uppgifter. Jag har ett stort intresse av verksamhetsfrågor och personalfrågor, säger Anette som tidigare arbetat som arbetsledare i Vimmerby pastorat.
I
Närmast kommer hon från en kort sejour som församlingspräst i Hjorteds församling. – Jag hann knappt börja i Hjorted förrän jag fick erbjudandet om den här tjänsten. Det känns tråkigt att lämna
arbetslaget i Hjorted – ett härligt gäng! – men nu får jag möjlighet att arbeta på den plats där jag bor, det är inte alla förunnat, säger Anette. Anette är född i Hultsfred. Vägen till prästyrket var inte spikrak. Innan teologistudier arbetade hon bland annat i fabrik, som kontorist, på restaurang, och hon hann även pröva flera bostadsorter, såsom Malmö, Stockholm och Lofoten. – Men det beror inte på rastlöshet. Jag har alltid varit en nyfiken person och tycker om att anta nya utmaningar. Om någon frågat: Vill någon hänga med till Lofoten? Då är det jag som räckt upp handen, berättar Anette.
samfund och åskådningar finns en tanke om att vi gemensamt ska vårda skapelsen.
”
Intresset för tro och existentiella frågor väcktes i 25-årsåldern. Prästyrket hade dock konkurrens av ett annat vårdande yrke: Länge fanns planer på att läsa till veterinär. Med tre katter och en hund hemmavid är det inte förvånande. Intresset för djur och natur är stort. – Kyrkan ska ligga i fronten i miljöarbetet. I de flesta
Vi kan ta ett större ansvar och visa vägen för andra, men först måste vi titta på oss själva
”
ANETTE LINDBLOM FRANZÉN
Vi kan ta ett större ansvar och visa vägen för andra, men först måste vi titta på oss själva. Hur arbetar vi med miljöfrågor och hur kan vi bli bättre? En utmaning är att sätta kyrkan i människors medvetande. – Intresset för andliga frågor är stort, men ibland misslyckas vi med att nå ut. Vi behöver fundera över våra arbetssätt och hur vi kan bygga nya relationer genom att förklara att kyrkan arbetar med det som hör livet till. – Kyrkan behöver vara en samhällsaktör, avslutar hon. /Thomas Sjöström
VÄSTERVIKS FÖRSAMLING | 40
Foton Linus Källman
Spelas 20-24/4
Evangeliet som interaktiv teater Även i år blir det påskspel i S:t Petri kyrka, en interaktiv teater där åskådarna själva får medverka i föreställningen. Handlingen kretsar kring en journalist som vill få en intervju med Jesus. Under
Barnkörs-musikal
Moder Jord, Mr FNatt & Living Stones Den 17 mars är det återigen dags för barnkördag i Västervik, en dag då ett hundratal barn sammanstrålar för ett gemensamt uppträdande.
handlingens gång spelas välbekanta scener upp. Här finns Judas förräderi, den sista måltiden, Jesu tillfångatagande, rättegång, korsfästelse - och uppståndelse. – Mottagandet har varit väldigt positivt. Eleverna får stor frihet och kan själv välja
om de vill spela med, och får själva bevittna testamentet, berättar dramapedagog Linus Källman som också regisserat föreställningen. Att föreställningen är interaktiv innebär bland annat att åskådarna får hjälpa till med att bära korset. Före-
Barnkördagarna i Linköpings stift anordnas utifrån ett väl beprövat koncept. Körerna övar först på varsitt håll för att sedan träffas dagen för konsert. Samtliga barnkörer i pastoratet deltar tillsammans med besökande barnkörer från södra delarna av Linköpings stift. – Det är jätteroligt att alla barn kommer hit och får sitt ”lilla bo” i S:t Petri kyrka, säger Elisabeth Ingelberg, kantor och körledare för Johannes barnkör. Årets musikal, Moder Jord,
Mr Fnatt & Living Stones, är skriven av den välkände musikpedagogen och sångförfattaren Gun-Britt Holgersson. Handlingen kretsar kring två huvudpersoner, Moder Jord, som står för det liv som vi alla delar här på jorden, och Mr FNatt, barnens ombud i FN som kan alla artiklar i barnkonventionen utantill, och är ivrig att lära ut dem. Musikalen rymmer stora och allvarliga frågor, men här finns också plats för glädje och humor.
41 | VÄSTERVIKS FÖRSAMLING
Gudstjänster & konserter Söndagar kl 11.00 Högmässa, S:t Petri kyrka. Onsdagar kl 08.30 Morgonmässa, S:t Petri kyrka OBS! Ej 21/3! Lör 17/3 kl 17.00
Ekumenisk gudstjänst, S:t Petri kyrka. Påskens sånger.
Sön 18/3 kl 17.00
Gudstjänst, S:t Andreas kapell. Sacre kör.
Gudstjänst, S:t Nikolai kapell. Sång-trio Cantabile. Målargruppen ställer ut.
ställningen avslutas med att en tidningspojke delar ut tidningar som berättar vad som tilldragit sig under den senaste veckan, och ett samtal kring vad man bevittnat. Föreställningen spelas tisdag till torsdag 20-24 mars och riktar sig till barn i mellanstadieålder.
Lör 24/3 kl 17.00
Lördagsmusik, S:t Petri kyrka. Konsert med S:t Petri kyrkokör. ”Membra Jesu nostri”, Dietrich Buxtehude. Sön 25/3 kl 17.00
Psalm sing-along, S:t Johannes kapell. Önska din favoritpsalm. Tor 29/3 kl 18.00 & 19.00
– Barnen har verkligen tagit till sig sångerna. Barn är fantastiska på så många sätt. De är otroligt snabba på att lära sig texterna utantill och går verkligen in för vad de gör, säger Elisabeth Ingelberg. Övriga musiker är Fredrik Ingå, piano, Krister Persson, trummor, och Christer Davidsson, bas.
MISSA INTE!
S:t Petri kyrka, 17/3 kl. 17.00.
Mån 2/4 kl 17.00
Barnkörkonsert ”Moder Jord, Mr FNatt & Living Stones”, S:t Petri kyrka.
Skärtorsdagsmässor. Kl 18.00 S:t Andreas kapell. Kl 19.00 S:t Petri kyrka. Fre 30/3 kl 11.00 & kl 15.00
Kl 11.00 Långfredagsgudstjänst, S:t Petri kyrka. S:t Petri kyrkokör. Kl 15.00 andakt, S:ta Marias kapell. Lör 31/3 kl 23.30
Påsknattsmässa, S:t Petri kyrka. Sön 1/4 kl 11.00
Högmässa. S:t Petri kyrkokör, Johannes- och Nikoliakörerna.
Sön 8/4 kl 17.00
Tis 10/4 kl 17.15
Gudstjänst ”Gud och spaghetti” S:t Johannes kapell. Johannes barnkör. Sön 15/4 kl 17.00
Gudstjänst, S:t Nikolai kapell. Barnkören. Ons 18/4 kl 18.00
Gudstjänst, S:t Andreas kapell. Andreas barnkör. Lör 21/4 kl 13.00 & 13.30
Vårfest! S:t Johannes kapell. Johannes barnkör. Kl 13.30 mässa, S:t Petri kyrka. Lör 28/4 kl 17.00
Lördagsmusik, S:t Petri kyrka. Manskören m fl. Sön 29/4 kl 17.00
Vår-konsert i S:t Petri. Nikolai-kören & Nykil-Gammalkils kyrkokör under ledn. av Linnea och Eva Jonasson. Fredrik Ingå, piano. Tis 1/5 kl 17.00
Gospelkonsert, S.t Petri kyrka. Gästande gospelkör. Med reservation för ev. ändringar.
HJORTEDS FÖRSAMLING | 42
Det behövs så lite... i människor är flockdjur. Vi behöver verkligen varandra. Ensam är inte stark. “För är man ensam är man ingen, men tillsammans är ett sätt att finnas till.” Men mänskliga relationer kräver också sitt. Att ta ansvar i en relation till en människa kan vara nog så svårt. Att ha ett positivt förhållningssätt och att vara genuint intresserad av sina medmänniskor. En uppmuntrande kommentar, en blick som visar uppskattning, en klapp på axeln, ett värmande mail, ett snällt sms, ett stöttande telefonsamtal. Det behövs så lite, men kan betyda otroligt mycket framför allt när det behövs som mest. För det är det som krävs. Det genuina, att man verkligen menar det. Om det ska göra nytta och göra skillnad.
V
Hjorteds församling Postadress: Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: hjorteds.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61 Församlingsrådets ordförande: Susanne Israel, 073-096 02 94 Församlingspräst: Vakant Musiker: Jenny Larsson, 0490-842 84 Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76 Barnverksamheten: Helena Johansson, 0490-842 82 Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Följ Hjorteds församling på Facebook!
Man mår också bättre själv när man försöker att se det som är gott och att få se en positiv reaktion kan ge mycket tillbaka. Det handlar också om att tänka positiva tankar. Vi har så lätt för att klaga och det leder ju sällan någon vart. Dåligt väder kan ju få de flesta på dåligt humör. Men kom ihåg att ovan molnen är himlen alltid blå. Negativ kritik är ingen framgångsfaktor, konstruktiv kritik kan vara till stor nytta, men oslagbar är den positiva kritiken. Den hävdar jag, leder till, att nästa gång man ska göra något krävande ger man lite mer av bara farten. Det är inte lätt, men att lära av andra och varandra är utvecklande. Ibland räcker man inte till och ibland blir det fel. Men då finns det en väg att gå, att be om ursäkt och att säga förlåt. Men det måste komma från hjärtat och det måste finnas en vilja att göra om och göra rätt. Att ha en vän är fint. Att vara någons vän är ännu bättre. Men vänskap är något man måste vårda. Se till att stigen till dina vänner inte växer igen, utan trampa den ofta! /Susanne Israel, ordförande Hjorteds församlingsråd
43 | HJORTEDS FÖRSAMLING
Fr. v: Ellen Hjortbrandt, Axel Hjortbrandt och Thea Åsberg
Gudstjänster I Hjorteds kyrka om inget annat anges.
”Han sitter på månen”
Måndagar kl 16-18 Måndagsmat, Församlingshemmet. T o m 23 april. Sön 11/3 kl 11.00
Gudstjänst. Duettsång av Jonna Kuronen och Alicia Lindstrand. Ons 14/3 kl 08.30
Mässa.
Kyrkis är en grupp för 4-5-åringar där lek, andakt, sång och pyssel står i centrum. Vi ställde tre snabba frågor till Ellen Hjortbrandt, Axel Hjortbrandt och Thea Åsberg, tre av deltagarna. Ni sjunger ju ofta i kyrkan. Men hur gammal är Hjorteds kyrka (den måste vara suuupergammal)? Axel: Ja, den är jättegammal. Minst tretton år. Ellen: Kanske är den lika gammal som min mamma, men jag vet inte hur gammal hon är. Thea: Max 40 år. I kyrkan pratar vi ofta om Jesus. Men vem var han? Axel: Han sitter på månen och träffar änglar som kan hjälpa oss med grejer. Ellen: Jesus var en pojke som växte upp och blev stor. Thea: Han skickar iväg änglar och han kommer och flyger när man sover.
Snart är det påsk. Vad säger vi om påskmaten? Axel: Man äter kokis (”kokis?”/red). Ja, kokis.
Sön 18/3 kl 11.00
Mässa. Hjorteds kyrkokör. Sön 25/3 kl 18.00
Gudstjänst. Medverkan av manskören Mr Hult från Misterhult. Mån 26/3 kl 18.30
Passionsandakt. Sång av Petra Nilsson.
Ellen: Ingen höjdare. Jag är inte så förtjust i kokade ägg.
Tis 27/3 kl 18.30
Thea: Det är vanlig mat. Potatis. Kött.
Ons 28/3 kl 18.30
Ingen höjdare. Jag är inte så förtjust i kokade ägg ELLEN HJORTBRANDT
KYRKIS
Träffas onsdagar kl 14.3016.00 i församlingshemmet. Mellanmål ingår. Föranmälan krävs ej.
Passionsandakt. Passionsandakt. Sång av Lisa Karlsson. Tor 29/3 kl 18.30
Mässa. Susanne Israel, flöjt. Fre 30/3 kl 11.00
Långfredagsgudstjänst. Sön 1/4 kl 11.00
Påskdagsmässa. Hjorteds kyrkokör, Mix Vox, barngrupper. Nils-Inge Andersson, trumpet. Sön 8/4 kl 18.00
Sinnesrogudstjänst. Med reservation för ev. ändringar.
KORSORD
Tävla om rättvisemärkta varor! 1:a pris värde 500 kr, 2:a pris värde 300 kr, och 3:e pris värde 200 kr.
Ditt namn:
Adress:
PERSONAL
MEST MARMORERADE
SKRID- INNEHÅLLER SKOR PRIS
VÅR UNGA LITEN ÖSTAFRIKANSK STAT
INTE VASSASTE SMART
ÖVERLÅTA PAUS MED KAFFE
STARTAR I SCHACK HÖJD
BÄRSTÅNG MUSICEMISERA- RANDE BLA
INGEN MEDGÅNG
3,14
SKOJA
PRONOMEN
HÖGLAND
ELDSTADEN SE ROAD UT
RIKTIGT RYSSJA KAN MAN TAPPA
MARKER
PRONOMEN
EMOT
OXUDDE 0794
BARNPYSSEL 1 vinnare av pysslet får en barnbok. Ange din ålder när du skickar in lösningen.
Vilken av de fyra bilderna här under passar in till den stora bilden till höger?
SKICKA IN DIN LÖSNING TILL: Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se Senast: Vi behöver din lösning senast den 20 april 2018 Vinnarna presenteras på www.svenskakyrkan.se/sodratjust och i nästa nr.
Vinnare förra numret: 1:a pris Åke Ringström, Verkebäck. 2:a pris Kalle Henriksson, Västervik. 3:e pris Birgitta Johansson, Västervik. Barnpyssel Albin Zenkert, Västervik.