Pajala Gratistidning vecka 23, 2023

Varje vecka!

Kaunis Irons vd Klas Dagertun har signerat avsiktsförklaringen Jämställd Industri. Här tillsammans med Lotta Finstorp, Norrbottens landshövding, som tillsammans med Västerbotten tagit initiativet.

Drottningg. 3 (Gågatan Boden)

070-832 65 63

LOKALT VÄDER - PAJALA

TEMPERATUR

STÄDER

Umeå 8°C

Stockholm 9°C

Göteborg 11°C

Köpenhamn 12°C

Oslo 8°C

Helsingfors 7°C

London 11°C

Rom 18°C

Madrid 14°C

Paris 12°C

NORRBOTTEN TORSDAG 8/6

TURISTORTER

Gran Canaria 16°C

Nice 21°C

Málaga 19°C

Mallorca 18°C

Rhodos 19°C

Alanya 24°C

Bangkok 36°C

Dubai 34°C

New York 20°C

Orlando 23°C

BOKA ANNONSERING

Boka annons eller frågor - välkommen att kontakta oss!

POSTADRESS

Pajala Gratistidning

Att: Kiruna Annonsblad

Geologgatan 7A

981 31 KIRUNA

Boka: boka@gratistidning.com

Manus: annons@gratistidning.com

Tipsa: tipsa@gratistidning.com

Webb: pajala.gratistidning.com

ANSVARIG UTGIVARE

Peder Gidlund, 070-590 95 69 peder.gidlund@gratistidning.com

PRIVATANNONSER - GRATIS

Webb: pajala.gratistidning.com

SOCIALA MEDIER - FÖLJ OSS

Facebook: @PajalaGratistidning

Instagram: #PajalaGratistidning

VI INFORMERAR OM AVVIKANDE MANUSSTOPP & UTGIVNING

Vecka 25

Utgivning onsdag 21 juni Tryck måndag 19 juni

MANUSSTOPP

för garanterat korrektur onsdag 14 juni kl. 12.00

Tryckfärdiga annonser fredag 16 juni kl. 15.00

Maila gärna in era bokningar och manus på: annons@gratistidning.com

Maria Salonen 070-620 99 22 maria.salonen@ gratistidning.com victoria.timander@ gratistidning.com

alexandra.granstrom@ gratistidning.com

Peder Gidlund 070-590 95 69 peder.gidlund@ gratistidning.com

Tryck: Norrans Tryckeri, Skellefteå Upplaga: 15 000 ex Ansvarig utgivare: Peder Gidlund, 070-590 95 69, peder.gidlund@gratistidning.com Annonspriser: Se www.gratistidning.com

monica.stube@ gratistidning.com

roine.soderlind@ gratistidning.com

Ni kan även gå in på boka.gratistidning.com eller skicka e-post till boka@gratistidning.com.

Distribution: Till alla hushåll av PostNord. Betalningsvillkor: 10 dgr netto. Efter förfallodagen debiteras ränta med gällande diskonto +8% . Utgivningsdag: Onsdagar.

Manusstopp: Radisannonser fredag 15.00. Företags- och föreningsannonser fredag 12.00. Annonsgranskning: Pajala Gratistidning förbehåller sig rätten att avböja olämpliga annonser.

Glad Sommar

Reklamationer: Reklamationer beträffande annonser skall göras inom 3 dgr

Uppdatering: 46 485 105 hopprepshopp på två veckor

Under en två veckors lång period har skolbarn i Sverige med hjälp av Gymnastikförbundets utmaning Hoppreppskoj hoppat över 46 000 000 hopp.

– Det här är ett fantastiskt resultat. Vi är så stolta över att vi har bidragit till att få ett så stort engagemang på Sveriges skolgårdar under den här perioden. Att inspirera till rörelseglädje och utveckla ungas motoriska färdigheter är en viktig fråga för oss. Vi tror och hoppas att Hopprepsskoj kan bidra till fortsatt rörelse i skolan, säger Maria Gottberg som ansvarar för Hopprepsskoj på Gymnastikförbundet.

Förra året hoppades 32 422 722 hopp på tre veckor. I år har 46 485 105 hopp hoppats på två veckor, och det var över 500 som rapporterade in hopp

Virkesköpare

– här för att hjälpa dig

Kära skogsägare, Stora Enso expanderar. Vi är här för att hjälpa dig med alla skogsrelaterade frågor i ditt område Kontakta mig så kan vi prata om dina skogsmöjlighete Övertorne å Virkesköpare Joonas Saviku ja joonas.savikuja@storaenso.com tel +358 40 182 978 4 Alkkulanraitti 48, Ylitornio

Vi vill bli fler som inte skräpar ner. Vill du hjälpa till? Gå med i Sveriges största rörelse mot skräp eller swisha 90 02 817.

Födoämnesallergianalys

Upplever du en spänd, ond och gasig mage och misstänker att det kan bero på någon mat du äter. Gör en födoämnesanalys på 44, 90 eller 270 födoämnen.

Pris från: 1495 kr

från Karesuando i norr till Skegrie i söder.

– Många av våra elever hade inte hoppat hopprep innan men i och med att jag var med, peppade och skrev upp kryss när de hoppat 50 hopp så blev det enklare för dem att testa på. Nu hoppar de, och ler stort. Det är rörelseglädje det, säger elevvärd Elina Kömüves på Kunskapsskolan Krokslätt som är en av alla skolor som deltagit i årets Hopprepsskoj.

Elina berättar att första dagen var det mest 4:or och 5:or som hoppade, något hon förväntade sig.

– Men jag tror att det var själva rörelseglädjen i sig som smittade av sig för helt plötsligt stod där 9:or tillsammans med 4:or och 5:or som hjälptes åt att veva och försöka slå rekord i hur många som får plats i ett långhopprep.

Hopprepsskoj är en del av RF:s satsning på rörelse i skolan och projektet har fått stor uppmärksamhet i både sociala medier och i traditionell press.

– Vi är överväldigade över all uppmärksamhet som Hoppresskoj har genererat och vi kommer med stor sannolikhet att köra även nästa år. Hopprep, som är en gren inom gymnastiken, är en så enkel och inkluderande gren som alla kan prova på, vilket årets projekt verkligen har visat, avslutar Maria Gottberg.

Källa: Svensk Gymnastik

Hälsokontroll

Mätningen undersöker 40 hälsomarkörer, bla stressnivå, hjärt-/blodkärlskondition, inflammationer, livsstilsproblem mm.

Pris: 895 kr

Hårmineralanalys

En (HMA) är en värdefull hälsoanalys som med mycket exakta metoder mäter och berättar om kroppens närings- och mineralstatus under de senaste månaderna. Tungmetaller och obalanser kan skapa hälsoproblem och sjukdomar.

Pris: 1995 kr

Alpha Plus

15% RABATT

Skanna QR-koden med din swish-app och ge ditt bidrag.

H2 Green Steel beviljas miljötillstånd

BODEN MILJÖ

BUSINESS Mark- & miljödomstolen har godkänt

H2 Green Steels ansökan om miljötillstånd för en produktionsanläggning av grönt stål på Boden Industrial Park. Beslutet innebär att företagets satsning på en fullt integrerad, digitaliserad och hållbar produktionsanläggning av grönt stål och grön vätgas går in i en ny fas där målet fortfarande är produktionsstart i andra halvan av 2025.

Företaget knyter fortlöpande samverkansparter till projektet som till exempel tidigare i veckan offentliggjorde ett avtal med Luleå hamn. Slutsumman för etableringen på Boden Industrial Park beräknas till cirka 50 miljarder kronor.

– Ytterligare ett grönt ljus för H2 Green Steels megasatsning som givetvis känns oerhört glädjande och som inte bara kommer att gynna företaget, utan även Boden, hela regionen och Sverige. Det som nu händer på Boden Industrial Park med H2 Green Steel symboliserar på många sätt nyindustrialiseringen här i Norra Sverige - det är här det händer. En smått historisk dag för den gröna stålstaden Boden, säger Claes Nordmark, kommunalråd.

– Detta är en stor dag där vi från Boden, tillsammans med alla andra inblandade instanser, visar hela Sverige

att det faktiskt går att ha snabba processer i komplexa tillståndsfrågor. Det är en viktig milstolpe för vårt bolag som gör det möjligt för oss att fortsätta arbetet i hög takt, säger Henrik Henriksson, VD på H2 Green Steel.

– En oerhört stark och positiv signal där H2 Green Steel passerar ännu en milstolpe i sin satsning. Känslan har hela tiden varit att Sverige AB vill att det här ska hända och nu händer det. Effekterna och trycket kopplat till de stora processer som nu pågår kommer successivt att öka och skapa massor av möjligheter men också utmaningar. Här kommer vi verkligen att behöva vara på tårna för att det här ska landa så bra som bara möjligt i den pågående samhällsomställningen, säger Mats Berg, näringslivschef.■

Källa: Bodens kommun

Vi behöver hjältar!

TILL SALU - 13 MODULER

Totalt 21 rum, fullt möblerade. Gemensamma kök, toaletter och duschar (vitvaror ingår). Klassade som korttidsboende med vinterisolering, brandceller, brandklassade dörrar, larm, nödutgångar mm. Varje rum har en värmeväxlare och i korridoren finns en luft/luft värmepump. Uppställda i Pajala/Norrbotten.

TILLFÄLLE

MOBIL LÖSNING

SNABB ETABLERING

Pris: 2.500.000:exkl. moms

Även tomten till salu! Ca 10 000 kvm - centralt. Paketpris Moduler + Tomt

Kontakt och mer info po@cab.net, 070-330 40 30

"En smått historisk dag för den gröna stålstaden Boden”, summerar Bodens kommunalråd Claes Nordmark, på plats på Boden Industrial Park. Foto: Mats Engfors, Fotographic

Frukostsamtal med Stefankommunchef Millgård

Föreningar får stöd

från Sparbanken Nord

för att säkra barnens

fritidsaktiviteter

NORRBOTTEN Sparbanken

Nord lanserade nyligen

Föreningsmiljonerna, ett initiativ som ger föreningar med barn- och ungdomsverksamhet

chansen att ansöka om ekonomiskt stöd för att klara ökade kostnader. Efter de första beslutsomgångarna har 65 föreningar fått positivt besked.

Många föreningar kämpar för att få sin verksamhet att gå runt och det blir extra utmanande med ökade kostnader för resor och inköp. Detta kan i sin tur påverka barn och ungdomar, då familjer kanske inte klarar av att betala högre medlemsavgifter för deras barns aktiviteter.

– Vårt mål är att barn och ungdomar ska påverkas så lite som möjligt, och att alla ska ha möjlighet till en meningsfull fritid. De pengar vi har avsatt ska användas för

att stötta dessa föreningar framåt, säger Erika Mattsson, chef för Hållbarhet och Samhälle på Sparbanken Nord.

– Vi ser att det finns ett stort behov bland föreningarna, både vad gäller antalet ansökningar och de reaktioner vi har fått.

De flesta föreningar har ingen buffert för kostnadsökningar. Och samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är ideellt arbete som bär stora delar av föreningslivet, fortsätter Erika Mattsson.

Beslut om vilka föreningar som kan få sin ansökan beviljad, och med vilket belopp, tas med hänsyn till föreningens storlek (antal barn och ungdomar), föreningens förmåga att själva hantera ökade kostnader samt bankens lokala närvaro på orten.

– Våra satsningar ska

i möjligaste mån spegla det kundengagemang som finns på respektive ort. Våra kunder är de som gör vårt samhällsengagemang möjligt, säger Erika Mattsson.

Det finns fortfarande chans att få stöd från Föreningsmiljonerna, nästa beslutsomgång sker i mitten av juni. Föreningar i Norrbotten och norra Västerbotten som inte redan har sökt har fortfarande möjlighet att göra en ansökan på bankens hemsida.

– Vi vill att så många som möjligt ska kunna ta del av denna möjlighet, vi vill gärna sprida ordet, avslutar Erika Mattsson.

Källa: Sparbanken Nord

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Pajala Gratistidning ger tillbaka till det lokala föreningslivet tillsammans med våra annonsörer. Företag kan välja vilken förening man vill vara Lokalsupporter till. För all annonsering ger vi Cashback till utvald förening –10% vid nyttjande till egen annonsering eller 5% i pengar.

Cashbacken redovisas och regleras till föreningarna två gånger per år (januari och juli).

Tjäna pengar till din förening!

Rekommendera företag att annonsera i Pajala Gratistidning. Glöm inte att de skall ange att de vill vara Lokalsupporter till din förening.

– Skanna QR-kod. Formulär: Tipsa o om för ag a kontakta! www.gratistidning.com

Ett sextiotal föreningar med barn- och ungdomsverksamhet har hittills fått stöd från Föreningsmiljonerna. ”Vi vill att barn och ungdomar ska påverkas så lite som möjligt av de ökade kostnaderna”.

– Det finns fortfarande möjlighet att söka stöd från Föreningsmiljonerna, nästa beslutsomgång är i mitten av juni, säger Erika Mattsson.

TJÄNA PENGAR TILL DIN FÖRENING!

Sorgtack

För visad vänlighet och allt deltagande i sorgen vid

Hjördis Olssons

bortgång, ett stort tack.

Anki & Maria

Hedra en bortgången vän. Värna om dem som är kvar.

Ge en minnesgåva till Naturskyddsföreningens arbete så ger du samtidigt en värdefull gåva till kommande generationer.

RI N G

JOURH AVANDE MEDMÄNNISKA

08 – 702 16 80

Vi finns till för dig som behöver någon att tala med, någon som lyssnar. Du kan tala om problem i familjen, på arbetet, om ensamhet, sjukdom Det finns inget som oroar dig som du inte kan tala om.

naturskyddsforeningen.se/gava

Givarservice: 08 - 702 65 00

VÅRT DOP

Jag fick ett sms med en liten filmsnutt från vår mellan dotter där hon filmade sina minsta pojkar när de tog sig ett snabbdopp ute vid stugan i mitten på maj. Vissa bitar av stranden var täckt av isflak som ännu inte hade tinat. Uppe på solaltanen var det cirka trettio grader varmt men i vattnet bara några plusgrader. Småpojkarna sprang raskt ut i det kalla vattnet och under höga skrik kastade de sig ner i det grunda och iskalla vattnet.

var arkitekten bakom Kiruna kyrka som en av Sveriges största träkyrkor. Det var ju inte Gustaf Wickman som byggde kyrkan utan det var hundratals byggnadsarbetare som var anlitade.

är ett av flera sätt att informera om ett dödsfall och om en kommande begravning.

I Pajala Gratistidning samlar vi dödsannonserna tillsammans med annonserna Till minne och Sorgtack på en familjesida i början av tidningen. Även publicering i Kiruna Annonsblad ingår utan extra kostnad.

Norrbotten - större spridning

För dig som vill kan vi även erbjuda din annons att publiceras i Norrbotten på orterna Kiruna, Pajala, Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och Jokkmokk, då når du sammanlagt 104 500 hushåll och företag.

Kontakta er lokala begravningsbyrå så får du hjälp med er dödsannons.

Vår käre

Förnamn

Efternamn

* 00/0 0000

† 00/0 0000

Har lämnat oss i sorg och saknad

Familj Släkt och vänner

Lika självklart som vi alla föddes skall vi alla en gång födas åter, skall vi stå som barnet framför porten till det ofattbaras verklighet - Bo Setterlind

Begravningen äger rum i kyrkan lördagen den 0/00 kl 00.00. Efter gravsättning inbjudes till minnesstund i församlingshemmet.

Exempel - dödsannons 1 spalt (40 mm bred)

Pajala Gratistidning når alla hushåll och företag i Pajala och Pajala kommun med en upplaga på ca 4000 exemplar. Tidningen delas varje vecka ut gratis i hela kommunen på torsdagar. Pajala Gratistidning finns även på nätet vilket också gör att alla, även den som befinner sig utanför vårt distributionsområde och utomlands kan ta del av annonsen via Pajala Gratistidnings nättidning.

När jag såg den lilla videosnutten på pojkarna kände jag långt inom mig hur kallt det kunde vara i vattnet. Den här tiden på året brukade jag också då och då ofrivilligt bada när jag snubblade på någon sten som låg gömd under vattnet i samband med att jag byggde upp den söndertrasade bryggan. Jag hade alltid på mig mina vadarstövlar och när jag snubblade och föll fylldes stövlarna snabbt av det iskalla vattnet. Varje år har jag fått mig ett iskallt bad vid stugan

Det handlade oftast om att jag var för oförsiktigt och ivrig till att få bryggan på

Just nu håller jag på att förbereda en av våra båtar till att sjösättas. Det är en massa påtande men för mig är det ett kärt pysslande eftersom jag trivs så bra att vara nära vattnet och havet. Jag polemasar som man säger här i Piteå. Det betyder att man gör lite här och lite där som det kommer på.

En båtbyggare kan vi läsa om i helgens

Gubben Noak var en heders man..... det var nog en av de första sångerna som mina stora syskon lärde mig. Men de hittade på en massa roliga texter omkring honom, som till exempel, ”att när han skulle bädda hitta han en gädda, gäddan gapa, gubben rapa oj vad det var kul.” Vi barn hade roligt när vi hittade på olika verser omkring båtbyggaren Noa. Han förberedde sig för den stora översvämningen som Gud hade sagt skulle komma. Det står att han byggde denna stora båt för att den skulle rymma tusentals olika djurarter. Men förmodligen kunde han ju inte bygga den själv utan liksom som Salomo, när han byggde templet i Jerusalem hade han ju tusentals människor som var med och byggde. Noa och Salomo står med sina namn där som arkitekter liksom Gustaf Wickman

Mina associationstrådar denna vecka hämtar jag från båt, bygge och vatten. Texterna handlar om vårt dop i vatten. Dopet det är inte bara en engångsföreteelse utan det är som jag skrivit tidigare, det är ett livsprogram. Det handlar om att leva i sitt dop. Det handlar om att vara byggnadsarbetare i det att vi tar ansvar för det som en gång hände med oss den dagen då vi döptes, antigen som ett litet barn eller som vuxen. Att vi bygger vidare på det som vi fått i dopets vatten. Arkitekten bakom dopet är ju Gud själv där han säger till oss att vi ska döpas i Faderns, Sonens och i den Helige Andes namn.

Vid dopet fick vi en vattenstämpel som aldrig försvinner. Där i dopet gav Gud oss sitt sigill på att vi är hans barn. Tillsammans bygger vi vidare på det tempel som Gud kallar sina egna. Du och jag är ett tempel för den Helige Ande och vi är stenar i ett och samma bygge, som kallas Guds rike.

Vi kan vara barn i Guds närhet eller vi kan vara bortsprungna barn. Du kanske bildligt talat har gjort som jag, snubblat och hamnat i ett ”iskallt vatten,” och då tänkte du att nu är allt över, nu finns det ingen nåd för dig. Du lämnade kyrkan och och gemenskapen med Gud på grund av skammen och skulden. Men även om du vänt Gud ryggen, har Gud inte vänt ryggen till dig. Han har för evigt satt sin stämpel på dig. Han längtar att du ska kliva på ”båten” och komma in i den kärlekens värme som dopet en gång gav dig.

Jag önskar dig en skön helg Allt gott

Gösta Degerman

Länk till min YouTube-kanal:

Dela sorgen på familjesidan i Pajala Gratistidning

Öka tillgängligheten – ta bort enkelt avhjälpta hinder

Sommarkampanj:

Bakom varje siffra finns en människa

Över 100 miljoner människor är på flykt och 300 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd.

Bakom varje siffra finns en människa. En människa som har rätt till trygghet och ett värdigt liv.

De humanitära behoven i världen har fortsatt att öka de senaste åren och just nu pågår flera stora humanitära katastrofer parallellt. Många kriser beror på en kombination av konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar och underliggande grundorsaker såsom fattigdom och en ojämlik fördelning av resurser.

Kraft att resa sig starkare Genom lokala partner finns Act Svenska kyrkan

på plats när katastrofer inträffar och kan snabbt mobilisera resurser dit de behövs som mest. För att återuppbygga samhället och stärka förmågan att hantera framtida kriser involveras de människor som själva drabbats. Genom att bidra med sin kunskap och sina styrkor får de kraft att resa sig starkare efter en katastrof.

Viktigt att arbeta förebyggande i katastrofer Samtidigt som akuta insatser pågår runt om i världen, arbetar Act svenska kyrkan också förebyggande för att förbättra människors och samhällens motståndskraft och mildra effekterna av framtida katastrofer. Det är avgörande att knyta ihop akuta insatser

med långsiktig förbättring för att skapa hållbar förändring

Var med i kampen för varje människas rätt till ett värdigt liv Din gåva går bland annat till mat, rent vatten, sjukvård och psykosocialt stöd. Gåvorna som samlas in används där behoven är som störst. Swisha till 900 1223.

Här kan du läsa mer om Act och ge en gåva som bidrar till förändring:

PAJALA I alla lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet avhjälpas. Vi har träffat Petter Särkijärvi, ledamot i Tillgänglighetsrådet Pajala kommun för att reda ut vad ett enkelt avhjälpt hinder är och vad du som fastighetsägare eller verksamhetsutövare kan tänka på.

Den som är fastighetsägare eller verksamhetsutövare i Pajala kommun kan vända sig till Petter Särkijärvi för råd när det kommer till att ta bort enkelt avhjälpta hinder.

- Jag brukar säga att det inte är funktionshindret som gör oss handikappade utan det är omgivningen, säger Särkijärvi.

I plan- och bygglagen ställs krav på att byggnader ska utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga.

- Det vill säga att fastighetsägare och lokalhållare dit allmänheten har tillträde måste åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH), säger Petter Särkijärvi.

Exempel på enkelt avhjälpta hinder är bland annat mindre nivåskillnader eller trappsteg, höga trösklar, tunga dörrar och avsaknad av ledstänger, dåligt skyltat, avsaknad av kontrastmarkering, samt dålig snöröjning.

- Det är du som äger, eller i vissa fall du som är verksamhetsutövare som hyr en lokal dit allmänheten har tillträde, som ansvarar för att åtgärda hinder som är enkelt avhjälpta, säger Särkijärvi.

Kravet gäller om det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa hindren.

- Mitt tips till alla fastighetsägare och verksamhetsutövare är att upprätta en plan för enkelt avhjälpta hinder.

På så sätt får du göra dina åtgärder i din egen takt och inte efter vad andra beslutar åt dig, säger Särkijärvi.

Utöver att det är krav på att enkelt avhjälpta hinder ska tas bort så finns det flera goda anledningar till att fastighetsägare och verksamhetsutövare ska göra något.

- Dom det berör många, minst 1,8 miljoner människor i Sverige antas ha någon form av permanent funktionsnedsättning. Låt säga att det kommer en buss med 50 personer varav en person är rörelsehindrad, om din lokal inte är tillgänglighetsanpassad kommer de att åka vidare till ett annat ställe och du missar 50 presumtiva kunder, säger Petter Särkijärvi.

Du som är fastighetsägare eller verksamhetsutövare är välkommen med frågor eller för att rådgöra med Petter gällande EAH eller tillgänglighetsfrågor överlag.

Källa: ACT – Svenska kyrkan

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Fältarbeten i sommar

PAJALA I sommar kan du stöta på flera av Länsstyrelsens verksamheter ute i fält. Vi inventerar olika arter

och miljöer, orörda skogar och återställer lekområden för fiskar och mycket mera.

Källa: Länsstyrelsen

Här kan du läsa hela artikeln:

Källa: Pajala kommun REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Genom lokala partner finns Act Svenska kyrkan på plats när katastrofer inträffar och kan snabbt mobilisera resurser dit de behövs som mest. Foto: Magnus Aronson /Ikon

Petter Särkijärvi, ledamot i Tillgänglighetsrådet Pajala kommun.

En skräntärna inventeras av Länsstyrelsens medarbetare för arbetet med hotade arter inom ramen för åtgärdsprogrammet för skräntärna.

VARJE VECKA

I DIN GRATISTIDNING

BOSTAD

Tipsa oss: tips@gratistidning.com

Vinnare på villamarknaden 2018 – 2023: Gotland, Kalmar, Lekeberg och Danderyd i topp

BOSTAD Ny statistik som Fastighetsbyrån sammanställt visar att villapriserna i Sverige stigit med 19 procent de senaste fem åren, och sjunkit med i snitt 13 procent på tolv månader. Bland länen har Gotland haft den högsta prisökningen på fem år med 36 procent. De senaste 12 månaderna har villor i Kalmar län gått ner minst i pris, med minus 3 procent.

Fastighetsbyrån har, med hjälp av statistik från Svensk Mäklarstatistik, sammanställt hur priserna på villor i Sverige utvecklats de senaste fem åren samt under de senaste tolv månaderna. En turbulent omvärld har nu på allvar börjat få effekt på den svenska bostadsmarknaden. Bland Sveriges 21 län har samtliga haft en negativ prisförändring för villor de senaste tolv månaderna, även om utvecklingen på fem år fortfarande är positiv.

På fem år har snittpriserna ökat med 19 procent på riksnivå. För prisutvecklingen i kronor ligger snittökningen på 592 093 kronor för riket. Ser man till de senaste tolv månaderna har priserna på villor i Sverige däremot sjunkit med i snitt 544 061 kronor. När det kommer till den procentuella prisförändringen på ett år har priserna backat i genomsnitt 13 procent.

– Räntehöjningar, inflation och generell osäkerhet kring ekonomin har gett en turbulent bostadsmarknad de senaste tolv månaderna. Det finns geografiska skillnader men villapriserna har sjunkit över tio procent i stora delar av landet. Samtidigt hade vi en kraftig prisuppgång under pandemin och på fem års sikt har vi fortfarande en tydlig ökning, säger Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

Länstoppen – Gotland i topp På länsnivå står Gotland för

den starkaste prisökningen procentuellt sett, med 36 procent över de senaste fem åren. Svagast utveckling under samma period har det varit i Västernorrlands län där prisutvecklingen stått still. De senaste 12 månaderna har däremot samtliga län i landet haft en negativ prisutveckling. Kalmar län har sjunkit minst med 3 procent, medan Södermanlands och Västerbottens län har backat mest med 17 procent vardera.

När det kommer till pris-

utveckling i kronor toppar Stockholms län listan med en genomsnittlig ökning på 1 385 627 kronor över fem års tid.

Kommuntoppen på fem

år – Lekeberg i topp, Haparanda i botten

På kommunnivå har villor i Lekeberg kommun i Örebro län haft en superstark procentuell ökning på hela 149 procent de senaste fem åren. Tvåa på listan är Bengtsfors i Västra Götaland med en ökning på 91 procent, och på tredjeplats återfinns

Munkfors i Värmland med 89 procent. I botten hamnar Haparanda kommun i Norrbotten, som sjunkit med 31 procent under samma period n

Källa: Fastighetsbyrån

BOSTAD 9

ALLT INOM BYGG!

Arbeten som vi utför Attefallshus • Fjällstugor • Nybyggnationer och utbyggnation • Takbyten (plåt, papp, sten) • Grunder Badrum (matta, sten, microcement) • Sanering av kryp- och torpargrunder • Målningsarbeten

Jättebalsamin är en av de tre invasiva främmande växtarter som kommuner och andra fastighetsägare är skyldiga att bekämpa på egen mark. Foto: Lena Bondestad.

invasiva främmande arter

NORRBOTTEN Länsstyrelsen har idag beslutat att förelägga var och en av länets kommuner att bekämpa invasiva främmande växter på sina egna marker. Föreläggandet tydliggör kommunernas skyldighet och vad de förväntas göra när det gäller bekämpningsarbetet.

Föreläggandet innebär att kommunerna ska bekämpa de tre invasiva, främmande växtarterna jättebalsamin, jätteloka och tromsöloka på egen

mark. I slutet av året ska kommunen redovisa vilka bekämpningsåtgärder som har genomförts. Kommunerna ska också ta fram en femårig handlingsplan för arbetet.

Kommunerna viktiga på flera sätt – Kommunerna har en mycket viktig roll i bekämpandet av invasiva främmande arter, inte minst för att de ofta är en stor markägare, säger Lena Bondestad, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen. Alla markägare är enligt lag skyl-

diga att på egen mark bekämpa de landlevande växtarter som omfattas av EU:s lagstiftning.

Kommunen kan också beröras i sin roll som fastighetsägare, myndighet, park- och grönyteförvaltare, verksamhetsutövare i entreprenader och som ansvarig för avfallshantering. Dessutom blir kommunerna med sin bekämpning ett föredöme som visar vägen för privatpersoner och andra, som också är skyldiga att bekämpa dessa arter på egen mark.

Tromsöloka är en av tre invasiva främmande växtarter som kommuner och andra fastighetsägare är skyldiga att bekämpa på egen mark. Foto: Lena Bondestad.

Ett av de största hoten – Invasiva främmande arter räknas som ett av de största hoten mot biologisk mångfald, säger Sara Byrsten, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen. Arterna kan också medföra stora ekonomiska kostnader då de kan påverka skogsoch jordbruk, infrastruktur och byggnader samt människors hälsa.

På grund av klimatuppvärmningen har de invasiva arternas antal och utbredning ökat kraftigt under senare år. Dessutom sprids de snabbare genom människans ökande resande och handel.

Från information till föreläggande

Länsstyrelsen samordnar arbetet med invasiva

främmande arter i länet och har under flera år informerat och haft möten med kommunerna om dessa arter och om kommunernas skyldigheter som markägare. Flera kommuner har också redan påbörjat bekämpningsåtgärder.

– Ska vi lyckas med att bekämpa de invasiva arterna och se till att de inte sprider sig ytterligare i länet är det viktigt att alla hjälper till, avslutar Bondestad.

Vad är en invasiv främmande art?

En invasiv främmande art är en art som har spridits, oavsiktligt eller med människans hjälp, till nya områden och som påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Invasiva främmande arter förkortas ofta IAS, efter det engelska namnet ”Invasive alien species”.

Jätteloka är en av de invasiva främmande växtarter som kommuner och andra fastighetsägare är skyldiga att bekämpa på egen mark.

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Vi

tillverkar och levererar Villor

Fritidsboende i Riksgränsenfjällen!

Uthyres årsvis 4-bäddsrum i Vassijaure. Möblerad med gemensamt allrum/kök, fullt utrustat. Lugn och fridfull fjällmiljö med några minuter från skidbackarna i Riksgränsen. Fina jakt och fiskeområden och nära till Norska fjällen.

Icke bindande intresseanmälan och ytterligare information på 070-330 40 30, po@cab.net

ONLINEVERKTYG FÖR

TIDNINGSANNONSER

 SKRÄDDARSY DIN EGEN ANNONS

Gå in på privat.gratistidning.com

Några få enkla steg till ett enastående resultat!

SÄLJES från 100:-

VÄLJ EN ELLER FLERA AV VÅRA TIDNINGAR

Välj i vilken eller vilka tidningar du vill annonsera i.

Pris 3.500 kr/månad. Ha sängarna färdigbäddade och utrustningen på plats! Du slipper städa ur varje gång du åker hem. 1 2 3 4

LÄGG TILL DIN EGEN

TEXT OCH BILD

Redigera enkelt din bild och text tills du är nöjd med annonsens uteseende.

VÄLJ ANNONSTYP OCH ANNONSMALL

Välj annonstyp och annonsmallFamilj, Köp & Sälj eller Övrigt.

ANNONSEN SKICKAS

TILL GRATISTIDNINGEN

Välj datum för publicering och slutför betalningen, sen är du klar!

VARJE VECKA I DIN GRATISTIDNING

MOTOR

Tipsa oss: tips@gratistidning.com

MOTOR Andelen rattfyllerister som grips efter tips från allmänheten har minskat med 90 procent under de senaste 20 åren. MHF och Bilprovningen vill se ett större civilkurage från allmänheten när det gäller att tipsa polisen om misstänkta rattfyllerister. Ett tips kan vara avgörande för att förhindra en olycka och rädda liv i trafiken.

På Trafiknykterhetens dag den 25 maj uppmärksammar MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) och Bilprovningen alla de som har drabbats av rattfylleriets konsekvenser. 56 personer omkom i alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor 2022. Det visar Trafikverkets djupstudier. Det betyder att 25 procent av alla som dödades på vägarna förra året förolyckades på grund av rattfylleri.

Minskade med 90 procent Andelen rattfyllerister som

grips efter tips från allmänheten har minskat med 90 procent under de senaste 20 åren. Det visar statistik från polisen.

– Vi vill se ett ökat civilkurage från allmänheten, när det gäller att tipsa polisen om misstänkta rattfyllerister. Det handlar om att rädda liv och se till att färre människor dödas och skadas allvarligt till följd av rattfylleri, säger MHF:s projektledare Tomas Jonsson.

Under 2022 rapporterades 10 398 rattfylleribrott och 12 722 drograttfylleribrott, enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Polisen upptäcker rattfyllerister via rutinmässiga nykterhetskontroller (slumpmässiga utandningsprov), tips från allmänheten, genom riktade kontroller och på avvikande körbeteende.

År 2000 greps nära 6 000 rattfyllerister efter tips från allmänheten. 2022 hade den siffran sjunkit till 570. Det motsvarar en minsk-

ning om 90 procent på drygt 20 år

– Det är jätteallvarligt att människor lämnar betydligt färre tips än tidigare om rattfylleri, eftersom det betyder att en stor del av dem som tidigare stoppats och fått vård för sitt missbruk, nu fortsätter att köra påverkade och utsätter andra människor för livsfara i trafiken, säger Tomas Jonsson.

Så tipsar man om rattfylleri

Vid akuta pågående rattfylleribrott ska man alltid ringa larmnumret 112. Skjutsar grannen sina barn rattfull till fotbollsträningen varje söndag? Den typen av tips om misstänkta rattfyllerister lämnas på polisen. se eller via 114 14.

För att få fler svenskar att tipsa polisen om misstänkta rattfyllerister kan det behövas fler kontaktvägar.

– En möjlig lösning skulle kunna vara ett eget nationellt tipsnummer för rattfylleriärenden, säger Tomas Jonsson. ■

Vi är återförsäljare av följande märken:

Källa: Bilprovningen

Att vara vaken i närmare ett dygn och köra bil mitt i natten är en dålig kombination.

Det är ungefär lika illa som att köra med en sömntablett i kroppen eller med

Källa: Sveriges Trafikskolors Riksförbund & www.somnainte.nu

Tips från allmänheten är viktigt för att polisen ska upptäcka rattfyllerister. Foto: AdobeStock.

Stor otrygghet i trafiken bland cyklister

Drygt hälften av alla bilister har gjort osäkra omkörningar av cyklister på landsväg, visar en ny undersökning från försäkringsbolaget If.

Många cyklister vittnar i undersökningen om stor oro och osäkerhet på vägarna. ”Omkörningar av cyklister på landsväg är en röd flagga i trafiksäkerhetsarbetet”, säger Magdalena Lindman, trafikforskningsledare på If.

Cyklister utgör den största gruppen allvarligt skadade i vägtrafiken, om man bortser från fallolyckor bland gående. Varje år skadas cirka 2 000 cyklister allvarligt i trafiken och 20–30 omkommer, enligt Trafikverket.

I Ifs nya undersökning som representerar hela Sverige, uppger 89 procent att de rör sig på landsvägar. Drygt 70 procent av cyklisterna säger att de cyklar på landsväg för ett specifikt ändamål, som transport till jobbet, affären eller till en kompis.

38 procent av de tillfrågade väljer bort att cykla på landsväg på grund av trafikljud, avgaser, stressande trafik och otrygghet i trafikmiljön. Det är vanligare att kvinnor avstår, lika så den lite yngre åldersgruppen från 18 år.

”Lucka i lagstiftningen” 60 procent av bilisterna

svarar att de har kört om en cyklist på ett osäkert sätt på en landsväg någon gång. Där är det cyklister i bredd och smala vägar som är den främsta orsaken till att man kört om osäkert.

– Det finns en lucka i lagstiftningen, ett glapp som skapar osäkerhet. Vi behöver se till att både cyklister och bilister är överens om hur en säker omkörning ska gå till.

Här behövs ett tydliggörande och mer information. Vilket avstånd anses vara just betryggande? säger Magdalena Lindman, forskningsledare på If.

Bland cyklisterna är det 56 procent som upplever ofta eller ganska regelbundet att omkörningar inte känns betryggande. Drygt en tiondel känner otrygghet i princip varje gång de cyklar på landsväg. Här är en stor kontrast till bilförare – där bara 9 procent uppger att de hamnat i en trafikfarlig situation när de kört om en cyklist.

Ökad skaderisk

Enligt Trafikförordningen ska omkörning av cyklister på landsväg ske med ”betryggande avstånd”.

Vilket det avståndet är fastslås inte i lagen. Ett förslag som utretts av Transportstyrelsen är att kräva att omkörning av cyklister måste ske genom ett filbyte, men slutsatsen var att det skulle skapa köer och förseningar.

– Vi ser en stor oro bland cyklister som inte vågar cykla på landsväg, trots att det är ett både hälsosamt och klimatsmart sätt att transportera sig. Det finns också en osäkerhet hos bilister som vill göra rätt. Resultatet är en ökad risk för personskador, säger Magdalena Lindman.

Enligt Trafikverkets nationella cykelbokslut 2021 har antalet allvarligt skadade cyklister inte minskat i samma takt som andra allvarligt skadade trafikanter.

Sett till samtliga trafikantkategorier var antalet omkomna i stort sett oförändrat under 2021 i förhållande till 2020, förutom gällande cyklister. Cyklister är den enda grupp som uppvisar en tydlig ökning jämfört med 2020, från 16 till 24

omkomna, skriver Trafikverket i bokslutet.

Drygt en tiondel av alla cyklister i Ifs undersökning känner otrygghet i princip varje gång de cyklar på landsväg. ”Vi behöver se till att både cyklister och bilister är överens om hur en säker omkörning ska gå till”, säger Magdalena Lindman, trafikforskningsledare på If. Foto: If

Glad Sommar

Välkommen med din annonsbokning senast den 2 juni!

Upplaga 110.000 ex! Delas ut tlll alla hushåll i Norrbotten!

Norrbottens största sommartidning - vecka 24 2023

I din lokala Gratistidnings stora sommarnummer har du möjlighet att annonsera dina erbjudanden till semestrande norrbottningar, turister och besökare i hela länet.

Kontakta din lokala gratistidning för info och annonsbokning:

Maria Salonen 070-620 99 22 maria.salonen@gratistidning.com

Åke Tapani 070-330 50 67 ake.tapani@gratistidning.com

Peder Gidlund 070-590 95 69 peder.gidlund@gratistidning.com

Monica Stubé 070-515 80 07 monica.stube@gratistidning.com

Utgivning: vecka 24, 2023

Upplaga: 110.000 ex

Manusstopp: 2/6 2023

QR-KOD Mer info Kontakt- och bokningsformulär.

Distribution Till alla hushåll i Kiruna, Pajala, Jokkmokk, Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. Tidningsställ på utvalda turist- och samlingsplatser runt om i Norrbotten.

Annonsmaterial skickas till: annons@gratistidning.com

www.gratistidning.com

Fiskeregler 2023 Gränsälven

Laxfiske i gränsälven

Torneälvens laxstam har under en tid haft en mycket positiv utveckling. Under några av de senaste åren har mängden återvändande lax varit den största som noterats sedan räkningen startade. Orsaken är framför allt de omfattande fiskeregleringar som genomförts i havs- och kustfisket likväl som i älvarna. Idag är Torneälvens laxstam så stark att vi inte längre behöver vara oroliga för att den ska utrotas. Vi kan nu istället inrikta förvaltningen mot att på ett långsiktigt hållbart sätt nyttja denna naturresurs till största möjliga nytta för bygden. Öringen har bekymmer

För öringen, och då framför allt för havsöringen som likt laxen vandrar ut till havet, är situationen mer oroande. Havsöringen i Bottenviksområdet bedömdes bara för några år sedan som utrotningshotad av det Internationella havsforskningsrådet (ICES). Omfattande fiskevårdsåtgärder i vattendragen och fiskeregleringar både i kustområdet och i älvarna har gjort att det idag finns tecken på en viss återhämtning i en del älvar. Öringsstammarna är dock fortfarande i så dåligt skick att de inte kan betraktas som en fisk bar resurs.

Det är mot denna bakgrund som förbudet mot att avliva öring i gränsälven finns. Genom att respektera denna regel hjälper du till att återuppbygga Torneälvens havsöringsstam så att vi kan få ett bättre fiske i framtiden.

Eget ansvar

Du som fisk ar är alltid skyldig att ha giltigt fisketillstånd och känna till de bestämmelser som gäller för det vatten du fiskar i. Du bör också rapportera din fångst. Rapporteringsställe kan du hitta på spor ta ffärer, campingområden och hos flera fiskekortsförsäljare.

Observera att Gränsälvskortet endast gäller i delar av gränsälven, mer information hittar du på https://tornealvslaxkort.se/yhteislupa/ För mer information om regler se www.havochvatten.se.

Regler för fiske med handredskap*

Observera att detta inte är samtliga fiskeregler i gränsälven. De kompletta reglerna finns i Fiskeförordningen (SFS 1994:1716). Fiskerättsägare kan dessutom besluta om ytterligare skärpta regler för deras vatten. Kolla därför alltid upp vad som gäller lokalt när du köper ditt fiskekor t. *Spö, lina och krok.

Tider för fiske inom Torne älv (Gränsälven)

Fiske efter lax är tillåtet fr.o.m. 1 juni t.o.m. 31 augusti

Förbud mot laxfiske söndag k l. 18.00 - måndag kl. 18.00 (svensk tid)

Allt fiske är förbjudet fr.o.m 15 september t.o.m. 15 december (Se undantagsregler nedan*)

* Fiske efter lake med krok, lakryssja och lakmjärde samt pilkfiske efter lake från isen i älvområdet är dock tillåtet fr.o.m. 15 september t.o.m. 15 december.

Särskilda regler och otillåtna metoder •

Vid fiske med s.k. spinnfluga (handredskap med sänke, tafs och drag/fluga) är det endast tillåtet att använda enkelkrok med största öppning på 12 mm. Släplina får inte ha mer än tre krokar.

Ryckfiske är förbjudet (en fisk som krokats utanför munnen ska genast släppas tillbaka i vattnet).

Fiske med utter (harrbräda) eller därmed jämförbar fiskemetod (till exempel användande av paravan) är förbjudet.

Personer med funktionsnedsättningar, som innebär svårigheter att bedriva annat fiske med handredskap, kan ansöka om tillstånd att fiska från land med paravan hos Länsstyrelsen. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Lokala regler

Vid fiske från båt är användning av motor förbjudet med undantag av lugnvattenområden/selen nedströms bron mellan Övertorneå och Aavasaksa.

Det är förbjudet att använda motor närmare forsområdena än 200 meter. Förbudet enligt detta stycke gäller inte personer med sådana funktionsnedsättningar som försvårar användningen av båt utan motor.

I Kilpisjärvi är det tillåtet att använda motor vid fiske med drag från båt.

Fiske med handredskap utrustat med sänke, tafs och drag (spinnfluga) eller fiske med drag som är tyngre än 40 gram är i älvområdet förbjudet från och med 10 juni på den finska sidan om riksgränsen nedströms om linjen från den finska stranden vid mynningen till Martimojoki i sydvästlig riktning till riksgränsen ända ner till en linje från den västligaste punkten av Ajoksenniemi från den finska stranden rakt västerut till riksgränsen (Matkakoski området) samt på båda sidor om riksgränsen nedströms om linjen från den finska stranden i höjd med den södra udden på ön Toivolansaari rakt västerut till den svenska stranden ända ner till en linje från den finska stranden rakt västerut till den svenska stranden i höjd med den norra udden av ön Teppolansaari (Kukkolaforsen området).

VIKTIGT ATT KÄNNA TILL

•Öringen är totalt fredad året runt. All fångad öring ska omedelbart återutsättas, levande eller död.

•Endast lax över minimimåttet på 50 cm får behållas och endast 1 lax per fisk are och dygn.

•Endast harr över minimimåttet 35 cm får behållas.

•Fisk under minimimåttet ska ovillkorligen släppas tillbaka, levande eller död.

•Fiske efter lax med handredskap från en förankrad båt får inte störa andras fiske

•Om du träffar på en sjuk eller skadad fisk k an du rapportera den här: https://rapporterafisk .sva.se/.

Märkning av redskap

Fiskeredskap ska tydligt märkas med namn och kontaktuppgifter. Märkningen ska kunna ses utan att redskapet tas ur vattnet. Handredskap behöver inte vara märkta.

Flytnät, Kullenät och Håv

Dessa räknas till traditionella fångstmetoder och är under vissa tider tillåtet för fiske av lax och sik på vissa begränsade sträckor av älven. Observera dock att all Öring som fångas omedelbart ska återutsättas levande eller död, då den är fredad under hela året enligt förordning (1994:1716).

Flytnät och kullenät efter lax Tillåtet under midsommarveckan från och med tisdagen och till och med torsdagen och under de två veckoslut som följer på midsommaren från fredagen kl. 18 till söndagen kl. 18 (svensk tid) Maskstorleken skall vara minst 100 millimeter vid fiske efter lax med flytnät och kullenät.

Ett flytnät får vara högst 120 meter långt och ett kullenät får vara högst 200 meter långt. Högst ett flytnät per båtlag får användas eller förvaras ombord under dagar då fisket får bedrivas.

Håvning efter lax Fiske med håv efter lax är tillåtet från 8/6 till och med 15/7. Sådant fiske är dock förbjudet från söndag kl.18.00 till måndag kl. 18.00 (svensk tid).

Flytnät och kullenät efter andra arter än lax

Tillåtet endast från och med den 8/8 till och med den 14/9 och maskstorleken måste vara minst 80 mm och högst 100 mm. Högst ett flytnät per båtlag får användas eller förvaras ombord under dagar då fisket får bedrivas.

Håvning efter andra arter Fiske i älvområdet med håv efter andra arter än lax och öring är tillåtet från 16/7 till och med 14/9, bara med håv som är tillverkad av entrådig nylon (monofil) med en trådtjocklek på högst 0,40 mm. Sådant fiske är dock förbjudet från söndag kl.18.00 till måndag kl. 18.00 (svensk tid).

Nätfiske efter andra arter Vid fiske efter andra arter än lax med förankrat nät får vara högst 60 meter och maskstorleken på nätet vara minst 80 mm och högst 100 mm.

Särskilda regler i Kilpisjärvi och Könkämäälven

Endast tillåtet på sträckorna av älven som ni hittar i Bilaga 4 i Fiskeförordningen (SFS 1994:1716).

Endast tillåtet på sträckorna av älven som ni hittar i Bilaga 4 i Fiskeförordningen (SFS 1994:1716).

Endast tillåtet på sträckorna av älven som ni hittar i Bilaga 4 i Fiskeförordningen (SFS 1994:1716).

Endast tillåtet på sträckorna av älven som ni hittar i Bilaga 4 i Fiskeförordningen (SFS 1994:1716).

Fiske med förankrat nät är endast tillåtet inom älvområdets lugnvatten, sel och sjöar.

•Fiske efter andra arter än lax, öring och röding med förankrade nät är tillåtet i Könkämäälvens lugnvatten, sel och sjöar under tiden 15/9 - 30/9

•Förankrade nät får inte sättas närmare än 200 m från forsområden i Könkämäälven.

•Förankrade nät ska ha en maskstorlek om minst 70 mm och högst 100 mm.

•Vid fiske i Kilpisjärvi får ett förankrat nät vara högst 240 m långt.

•Fiske i Kilpisjärvi är förbjudet fr.o.m. 1/10 t.o.m. 15/11.

•För fullständiga regler om tillåtna fiskeområden i Kilpisjärvi hänvisas till Fiskeförordningen (SFS 1994:1716).

De senaste veckorna har jag fördjupat mig i kokkonsten från Balkan. Jag blev inspirerad av Mat & Dryck i DN:s lördagsbilaga för några veckor, där matkreatören Diana ”Donna” Dontsova delade med sig av några fantastiska recept (rekommenderar hennes böcker ”Diadonnas Balkanmat” och ”Diadonnas balkangrill”). Det i kombination med att jag har vänner och bekanta med rötter i både Serbien och Kroatien väckte min nyfikenhet. Då hittar jag också en anleding att avnjuta den fantastiska Slivovicen som jag varje höst får av Danijela och Snezana på Belgobaren, som omsorgsfullt destilleras av deras föräldrar av årets plommonskörd. Jag lovar att Pljeskavica med Aivar och Kajmak i Lepinja kommer att bli en ny favorit tillsammans med en Babic från Kroatien i glaset. Det är lite småpyssel, men väl värt det. I vanlig ordning, läs igenom allt och planera utifrån det.

Veckans tips

Pljeskavica

Pljeskavica är en typ av pannbiff som har sitt ursprung i Serbien, men är också vanligt förekommande i grannländerna. På mitt favorithak Belgobaren i Stockholm serveras det som lunch varje fredag. Jag har valt att göra den mer som en serbisk burgare.

Det här behövs för 4 personer

600 gram nötfärs (det går också att blanda nöt, fläsk och lamm)

1 liten riven gul lök

2 rivna vitlöksklyftor

1 tsk spansk rökt paprikapulver från Kryddlandet.se

1 tsk salt

2 krm grovmalen svartpeppar

75 gram finhackat bacon eller rökt sidfläsk

100 gram cheddar i tärningar (Cathedrall Cellar eller

Falbygdens Mature)

1/2 dl kolsyrat vatten

1/2 tsk bikarbonat (gör burgarna saftiga)

Gör så här:

1. Lägg färs, lök, vitlök, paprikapulver, salt, svartpeppar, ost och bacon i en bunke.

2. Blanda vatten med bikarbonat och häll i färsen, jobba ihop till en jämn smet och låt vila minst ett par timmar i kylen, men det går bra att förbereda kvällen innan.

3. Blöt händerna och gör fyra burgare och grilla på båda sidorna några minuter alternativt 22 minuter på 180 grader i Airfryern.

Kajmak

75 gram rumstempererat smör (hyvla med osthyvel så går det snabbare)

Inspireras av recept och goda drycker från Erik Grödahl, välkänd vinkännare och utbildare inom mat & dryck.

150 gram fetaost eller vitost

150 gram färskost (Philadelphia är big No No, eftersom Mondelez är verksamma i Ryssland)

Lägg smör, smulad ost och färskost i en bunken och mixa till en slät röra med stavmixer.

Ajvar

1 aubergine

1 röd chillifrukt

4 klyftor finhackad vitlök

3 grillade inlagda paprikor

4 msk olivolja

Salt

1. Dela auberginen på längden och skär i tunna skivor. Pensla med olivolja och lägg på bakplåtspapper i en ugnsform tillsammans med chillifrukten som du sticker små hål i. Rosta i ugnen på 200 grader i 20-25 minuter.

2. Skär paprikan i små tärningar och blanda med vitlök, aubergine skuren i små bitar, chili och olivolja i en bunke. Mixa till en slät röra.

Lepinja

2 1/2 dl fingervarmt vatten

25 gram jäst

5-6 dl vetemjöl

2 msk olivolja

1 tsk salt

1 1/2 tsk rårörsocker

1. Blanda jäst och socker med vattnet, tillsätt olivoljan och blanda.

Blanda i mjöl och salt och jobba ihop till en smidig deg. Låt vila i rumstemperatur minst en timme eller i kylen över natten.

2. Dela degen i fyra bitar och

forma till bullar som får vila cirka 30 minuter under kökshanduk.

3. Tryck ut bollarna till ett runt bröd och lägg på en bakplåtspapper på en plåt. Gör ett rutat mönster på bråden med en vass kniv, strö över lite mjöl och låt vila 30 minuter under kökshanduk.

4. Grädda mitt i ugnen på 225 grader i 12-15 minuter.

Servering

Bred ut ajvar och kajmak på brödet och lägg sedan in Pljeskavican och ät som en burgare. Lite inlagd rödlök och grönsaker är också gott till.

VINTIPS

För att det skall vara Balkan hela vägen blir det vin från Kroatiens första svenskägda vingård, Testament Winery. Sverige populäraste hund, The Dalmatian Dog Babic 2019 (Nr 2097, pris 129,-) finns på hyllan i Piteå och Skutviken Luleå, till övriga butiker beställer Ni. När Ni beställer komplettera även med ett par flaskor av deras andra röda, Testament Babic 2019 (Nr 73669, pris 158,-), så är Ni redo för ytterligare grillfester. Serveringstemperatur för båda runt 17 grader.

ALKOHOLFRITT

Rålund Alkoholfri Kallpressad 100 % Blåbär (Nr 19039, pris 72,-), servera runt 15 grader.

Marknadstidning

Pajala Marknad v.26

Upplaga: 25.000 ex Utgivning: torsdag 29/6

i Pajala, Kiruna, Ö-klx, Ö-torneå Manusstopp: torsdag 15 /6

ARRANGÖR:

MEDIAPARTNER :

Priser:

helsida: 9.800 sek

halvsida: 5.800 sek

kvart: 3.800 sek

Manusstopp: Vecka 24, torsdag 15 juni

Kontakta oss för info och bokning:

Erik Grödahl – Årets svenska vinprofil 2016 och utbildare inom mat och dryck från Piteå.

♥ Packa ryggan med fika och ge dig ut

♥ Morgonstund har faktiskt guld i mund

♥ Upptäck molnens teaterscen

♥ En brasa på kvällskvisten

♥ Underbara Self care stunder

Juni, juli och augusti hitta ut och njut!

Din mentala hälsoinspiratör

Tina Persson

Internationella Yogadagen

Internationella Yogadagen (International Day of Yoga), ”Yogadagen”, firas sedan 2014 årligen den 21 juni efter ett beslut i FN:s generalförsamling (UNGA). Yoga är en fysisk, psykisk och andlig praktik, som framför allt förknippas med Indien. Som internationell Yogadag hade den indiska premiärministern Narendra Modi föreslagit den 21 juni, årets längsta dag på norra halvklotet, och en dag som dessutom anses ha speciell betydelse i många delar av världen. Den 11 december 2014, tog generalförsamlingen ett enhälligt beslut om en resolution för att göra 21 juni till en "International Day of Yoga".

Firandet av den första Yogadagen fick den 21 juni 2015 stor internationell uppmärksamhet. Omkring 35 000 personer, inklusive premiärminister Narendra Modi och en mängd andra dignitärer, utförde 21 asanas (yogaställningar) under 35 minuter på Rajpath i New Delhi,och dagen uppmärksammades på många platser globalt.

Samlingen vid Rajpath skapade dessutom två Guinness rekord – ”largest Yoga

Class”med 35 985 personer och rekordet för flest deltagande nationer - 84. Sommarsolståndet infaller omkring den 21 juni på norra halvklotet, men exakt datum (normalt 20 eller 21) kan variera år från år, beroende på årets plats i den fyraåriga skottårsperioden och ortens longitud.

Källa: Wikipedia