Offensiv 1101

Posttidning A

22 maj 2014 / # 1 101 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

Kampen mot rasism föder ny folkrörelse

Dag för Husby och Järva

4-5 6 ”Äldreuppror mot högerpolitiken”

8-9

Fi i medvind - en socialistisk analys

Turkiet i vrede efter gruvkatastrofen Explosionen i den privatiserade gruvan i Soma, västra Turkiet, har följts av strejker och ilskna

protester mot de ansvariga: regeringen och profitjakten.

– läs mer på s 11

16

Foto: Jimmy Lilja

R

unt om i landet har stora antirasistiska protester ägt rum mot Sverigedemokraterna och deras ledare Jimmie Åkesson. Antirasismen har fött en ny folkrörelse.

– läs mer på s 3

SEKO varslar om järnvägsstrejk

SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr).

T ex: offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

22 MAJ 2014 # 1 101

2

ROBOTAR ISTÄLLET FÖR VÄLFÄRD Foto: Flickr CC / Pieter Morlion

I

förra veckan presenterade försvarsberedningen med representanter från samtliga riksdagspartier sin nya rapport Försvaret av Sverige. Starkare försvar för försvaret av Sverige (Ds 2014:20). Som titeln anger vill en i huvudsak enig försvarsberedning öka anslaget till militären. Försvarsberedningen skriver att försvarsbudgeten behöver öka med upp till 5,5 miljarder kronor årligen under de kommande tio åren.

Men medan regeringen föreslagit att försvarsanslaget ökar med 1,1 miljard kronor till 2018 vill Socialdemokraterna höja försvarsanslagen med 900 miljoner kronor mer, totalt 2 miljarder kronor mer för 2018. ”Vår bedömning är att ytterligare ekonomiskt tillskott, utöver det som regeringen föreslagit, är nödvändigt till Försvarsmakten åren 2014-2019. En kommande regering har att ta ansvar för detta”, skriver de tre S-ledamöterna i försvarsberedningen.

Den föreslagna militära upprustningen består exempelvis av att antalet nya super-JAS (JAS 39E) ökar från 60 till 70, vilka ”bör utrustas med ett robotsystem som på långa avstånd och med hög precision kan bekämpa prioriterade markmål”. Antalet ubåtar ökas till fem och man vill ha stridsförband som snabbt kan mobiliseras.

DÖDSBRINGANDE PROFITHUNGER

Vidare pläderar försvarsberedningen för ett ännu närmare samarbete med NATO. Försvarsberedningens framtidsscenario är det moderna kalla krigets; Västimperialismen är i en ”utdragen period av friktioner med Ryssland” som visserligen ”kommer att sätta sammanhållningen inom både EU och NATO på prov men det kan även ha en mobiliserande verkan och stärka sammanhållningen inom och mellan organisationerna”.

Försvarsberedningen är egentligen inget annat än en lång partsinlaga för det man kallar det transatlantiska samarbetets – mellan Europa/EU och USA/NATO – globala hegemoni.

Försvarsmakten har cirka 95 miljarder kronor i materiella anläggningstillgångar, cirka 27 000 anställda och tillförs varje år mer än 40 miljarder kronor, skriver försvarsberedningen. Årets försvarsbudget ligger i

själva verket på cirka 43 miljarder kronor, vilket motsvarar kostnaden för nära 130 000 nya välfärdsjobb.

Den svenska militära upprustningen är en del av NATO:s, med stöd av EU, militarisering av Östersjöområdet, vilken skärper dagens konflikter och ökar hotet om framtida väpnade sammandrabbningar.

Rättvisepartiet Socialisterna säger: • Kamp för omedelbar militär nedrustning. Inget svenskt NATO-samarbete eller medlemskap.

• Omedelbart förstatligande av krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av vapenindustrin till civil, samhällsnyttig produktion.

• Stoppa vapenexporten.

• För ett nytt kämpande och socialistiskt arbetarparti.

• Global kamp mot imperialismens plundring och krig – för en socialistisk värld. ■

I

nför öppen ridå utspelas idag en storkapitalistik svindelaffär som hotar jobb och forskning runt om i världen. Svindeln det gäller är den amerikanska läkemedelsjätten Pfizers försök att sluka brittisk­svenska Astra Zeneca. Affären är den moderna rakt igenom parasitära kapitalismen i koncentrerad form.

I Storbritannien har affären rört upp en ”politisk storm” och en redan hårt pressad högerregering gör allt för att ge sken av att man ska slåss för att säkra jobben och forskningen vid Astra Zenecas brittiska anläggningar. Samtidigt tvår man sina händer och säger att till sist är det ägarna – en handfull spekulanter – som avgör.

Den proteststorm som drar fram över Storbritannien fick Financial Times att anmärka att det inte var precis rätt tid för ett nytt exempel på ”rovgirig kapitalism”. Underförstått menat att kapitalismen har nog med problem ändå.

Till och med finansminister Anders Borg har varnat för att Pfizers försök att ta över konkurrenten kan ses som ett exempel på ”kortsiktig kapitalism”. Som om det fanns någon ”långsiktig kapitalism”. Facken på Astra Zeneca säger i ett uttalande klart nej till Pfizer: ”Det vore djupt olyckligt om denna gren av svensk industrikultur med stark kompetens och forskningsbas i landet skulle slås sönder av kortsiktiga intressen där skatteplanering snarare än nya mediciner är den huvudsakliga drivkraften”.

Efter Pfizers köp av Pharmacia 2002 följde en slakt på jobb och forskning i Sverige. Antalet anställda minskade från 3 300 under år 2002 till 500 idag. Astra Zeneca har snart ingen forskning kvar i Sverige och sedan 2010 har över 3 000 jobb försvunnit vid bolagets anläggningar i landet.

Pfizers köp av Astra Zeneca är som facken skriver en följd av att läkemedelsjätten vill slippa betala skatt i USA. Pfizer har hundratals miljarder kronor på konton i olika skatteparadis. Det är en del av dessa skattesmitarmiljarder som ska finansiera kontantdelen av köpet.

Med ett övertagande av Astra Zeneca hoppas Pfizer smita undan de nya hårdare regler mot skattefusk som aviserats i USA och bli registrerad i Storbritannien – ”världens största skatteparadis” enligt en spekulant i BBC – där bolagsskatten är mikroskopisk.

Profithungriga pillerfabrikanter satsar mer än dubbelt så mycket på marknadsföring än på forskning och utveckling. Ägarna får dessutom allt mer. Det är en dödsbringande profithunger. ”Under 2012 skiftade Astra Zeneca ut närmare 7 miljarder dollar [46 miljarder kronor] till aktieägarna, inklusive aktieåterköp, vilket var knappt 90 procent av resultatet och närmare 60 procent mer än vad bolaget investerade i sin forskning” (tidningen Fokus den 4 februari i år).

Behövs det fler argument för ett omedelbart förstatligande av läkemedelsindustrin under de anställdas kontroll och styre? ■

Allvarlig brist på personal under sommaren innebär att många ambulanser kommer att stå stilla (Metro den 19 maj).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki och Natalia Medina • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Norrtälje 2014 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

22 MAJ 2014 # 1 101

3

Folkrörelse mot rasism växer Under måndagen invaderade Åkessons rasistiska turné Norrbotten, men inte utan motstånd.

RAYMOND OHLSON

rs.lulea@socialisterna.org

I

SD provocerar gärna för att få offerrubriker, vilket är tecken på rasisternas demoralisering efter att de gång på gång tyngs ner och tystas av stora demonstrationer vart än de turnerar. Att SD:s siffror varje dag sjunker är ett direkt resultat av

de stora demonstrationer som har genomförts mot rasism runt om i landet den senaste tiden. Det visar att kamp lönar sig. Rasismen kan inte tigas bort och den försvinner inte heller när den får hållas i tidningens mittsidor, debattprogram, torg och gator, skolor eller arbetsplatser.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) var på plats under protesten i Luleå där flera antirasister visade intresse för att fortsätta att organisera sig mot rasism. Vilket är just vad vi i RS förespråkar; organisering är ett måste för att kunna trycka tillbaka rasismen när helst den dyker upp. ■

Sundsvall stod upp mot SD

1 000 personer slöt upp i Luleå för att demonstrera mot SD.

Under sin pågående valturné stannade rasisterna i SD till i Sundsvall den 17 maj.

MATTIAS LANTZ rs@socialisterna.org

S

D:s torgmöte började med tekniska problem. Elverket som skulle driva ljudan-

läggningen fungerade inte vilket resulterade i ett gapskratt från de cirka 600 antirasister som samlats på torget för att vända ryggen mot Jimmie Åkesson. Bakom motdemonstrationen stod nätverket Sundsvall mot Rasism, som uppstod efter att svenska motståndsrörelsen hade ett torgmöte i Sundsvall för tre år sedan. ■

1 000 mot SD i Umeå

Foto: Matilda Eriksson

Polisen hade förberett med kravallstaket och i Luleå även genom att lägga mötet på ett litet torg som var lätt att stänga av och kontrollera.

Innan antirasister vällde in på torget laddade polisen upp med kravallhjälmar som kan ses som en våldsprovokation.

Protest i Borlänge mot SD.

600 antirasister i Sundsvall.

Foto: Jimmy Lilja

Piteå protesterade under måndagen 600 personer mot SD-rasismen och under kvällen möttes Åkesson av 1 000 personer i Luleå. Bilden är klar – rasism är inte välkommet i Norrbotten och motståndet är större än SD. Ryggen mot rasism var parollerna som först på Facebook mobiliserade inför protesterna mot Åkessons rasistiska valturné och SD. Ryggar var också vad som mötte Åkesson så fort han visade sitt fula tryne på våra torg.

På Facebook hade det uppmanats till tysta protester, men i Luleå haglade då och då skurar av talkörer som exempelvis ”Inga rasister på våra gator”. Trots en någorlunda tyst protest var sammanhållningen god, med många som slöt upp.

Lokalmedia rapporterade från Luleå att det aldrig tidigare funnits så många personer på torget samtidigt.

Trots uppladdningen med 20-30 poliser och att SD:s distriktsordförande Jeff Ahl gick runt och hånade samt provocerade bland antirasisterna behöll alla lugnet. Att polisen tystade ner de antirasister som i Luleå ville visa sin avsky med att bua och ropa talkörer är ännu ett exempel på hur staten håller rasisterna om ryggen.

RS Umeå var på plats när Åkesson var där på måndagförmiddag den 19 maj. Åkesson och några av hans hejdukar stod i skuggan framför Rådhuset vid den svarta BMW de kommit körande i. De hade 30 meter ingenmansland fram till polisens kravallstaket. Därefter stod en folkmassa på över tusen personer som vände ryggen mot Åkesson och höll upp plakat och långfingrar. I kategorin tysta protester var detta en av de mer slagkraftiga. Detta möte lär inte ha höjt moralen hos de lokala SD:arna. ■

350 i Örnsköldsvik vände aktivt ryggen mot rasism Under besöket i Örnsköldsvik den 17 maj avvisades SD:s partiledare Jimmie Åkesson av 350 motdemonstranter med ryggarna vända.

SD välkomnas ingenstans.

RAMSES LOPEZ FLORES rs@socialisterna.org

F

”Stick, Jimmie, stick!”

Sammanlagt 3 000 protesterade mot SD i Dalarna torsdagen den 15 maj. Bilden är från protesten i Borlänge. ■

En lugn och fredlig demonstration med många barnfamiljer, pensionärer och studenter i alla åldrar på plats som så många gånger förr. Nu kan inte Jimmie påstå att så kallade vänsterextremister är de enda som uttrycker sig negativt om honom och hans parti. ■

Foto: Ramses Lopez Flores

ler och fler anslöt sig på Torget under dagen med samma motiv: att avvisa Jimmie Åkesson och hans anhängare. ”Kärlek mot rasism” och ”Ett rasistfritt Sverige” var motiven många bar på sina kläder. Polishelikoptern cirkulerade runt torget samtidigt som poliserna spärrade av Örn­ parken och gick fram till personer och uppmanade dem att ej störa talet.

Demonstrera mot SD i Farsta centrum den 23 maj klockan 16.00!

EN DAG FÖR HUSBY OCH JÄRVA DEN 24 MAJ KL 12-24

22 MAJ 2014 # 1 101

4

Med Antigone blir Husby grekiskt drama

Man skyller på Megafonen istället för på polisens agerande angående kravallerna i Husby för ett år sedan.

SVT:s Uppdrag gransknings (UG) reportage om kravallerna i Husby har framfört grovt orättvisa beskyllningar mot ungdomssorganisationen Megafonen, som påstås ha bidragit till att ha uppviglat till kravallerna.

Det skandalösa försöket är inbäddat i ett reportage som, även om det också antyder en viss kritik av polisens agerande, nästan helt bygger på polisens egen ramberättelse.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

D

et främsta ”beviset” mot Megafonen som framförs i UG är en kritik från Niclas Andersson, närpolischefen i Västerort, mot att ungdomsorganisationen arrangerade en demonstration mot dödsskjutningen av en 69-årig man.

Det är ett häpnadsväckande försök att sätta munkavle på ortens unga och förminska polisens eget ansvar för att på ett katastrofalt sätt själv ha ”ställt polisen mot de boende” genom den skandalösa dödsskjutningen av den 69-årige Lenine Relvas-Martins i dennes bostad på Oslogatan i Husby.

Det var något som Megafonen först av alla riktade frän kritik emot. Jag deltog för övrigt själv i Megafonens hastigt sammankallade torgmöte på Kista torg följt av en demonstration till Husby torg, där de självklara kraven ställdes på en ursäkt till husbyborna och en oberoende utredning. Detta var krav som också snabbt fick stöd av Nätverket Järvas Framtid.

Kanske hade upploppen ändå aldrig hänt om polisledningen och ledande politiker i Stockholm själva direkt förstått nödvändigheten av att respektera dessa självklara reaktioner med en snabb offentlig

ursäkt och stöd till kraven på en utredning.

Uppdrag Gransknings reportage gör ont värre genom att sedan också hänvisa till ett hemligstämplat dokument med ”viss underrättelseinformation att individer från Megafonen deltagit och uppmanat andra att delta i oroligheterna”. Detta tonas sedan ned av Västerortspolischefen Niclas Andersson som i en kommentar till Aftonbladet säger att den formuleringen står i en central utvärdering som han inte kan uttala sig om, medan deras egen lokala utvärdering begränsar sig till att kalla Megafonens roll i upploppen diffus.

Beviset för denna enligt Niclas Andersson ”diffusa” roll är en upprepning av det första, och sen ett halvt steg tillbaka.

– Händelserna sammanföljer.

De går ut med information (demonstrationen och protestuttalandet kan man anta) och sedan startar upploppen. Men det är inte de som är grunden till att det blir upplopp, det har med mer djupliggande orsaker att göra.

– Jag tycker det är tydligt i programmet att det är vi poliser som framställs som anledningen till upploppen, men jag tror inte att medborgarna har den bilden. Jag tror att de vill ha poliser i området.

Den uppfattning om polisens agerande som Nätverket Järvas Framtid fick starka applåder för under det massmöte som hölls på Husby torg på kravallernas tredje dag för att samla husbyborna till att själva gå ut för att få slut på kravallerna var att vi vill se ”en demokratiskt förankrad närpolis, inte militariserade insatsstyrkor”. I all synnerhet vill vi inte ha poliser med den människosyn som en kravallpolis framförde till polisens kommunikationscentral: – Det här är snorvalpar, det är bara att köra på, de drar ju så fort man drar batong och spring-

ARNE JOHANSSON

Foto: Wikipedia CC

Tacka istället för att hacka

Med ett helt knippe mobilfilms- och teaterproduktioner för trilogin Antigone i Husby blir kravallerna i Husby under En dag för Husby och Järva nu på lördag den 24 maj upphöjt till grekisk dramapremiär. Liksom i mobilappen av Haimon, kommer RATS Teater denna dag resande till Husby med tunnelbanan från Kungsträdgården.

er ut mot dem. Då drar de ju som råttor.

Det finns ingen anledning att ifrågasätta den tydliga dementi som Megafonens företrädare Rami Al-Khamisi, Emma Dominguez och Patrik Gronostaj gjorde i Aftonbladet redan den 24 maj förra året mot alla misstankar om att Megafonen skulle ha deltagit i upploppen. ”Megafonen startar inga bränder”, och: ”Vi uppmanar alla i orten att organisera sig för rättvisa.

Då ska inte våra bilar brinna, då ska inte stenar kastas”.

Det är tråkigt att Megafonen har pressats så hårt av media, politiker och poliser under det år som gått sedan kravallerna att de själva ännu inte har orkat med att delta i ortens försök att organisera sig bättre. Det är inte så man behandlar de ungdomar, som under flera år innan dess arbetat för att ge många av ortens unga en röst och för att till exempel med Harakat Cafés flera föreläsningar och debatter höja den allmänna medvetenheten i samhällsfrågor.

Det lilla misstaget i Megafonens linje, som dess motståndare var snara att utnyttja, var deras mindre väl genomtänkta kommentar under oroligheterna, att ”det gäller att förstå, inte att vare sig stödja eller kritisera vandaliseringen”. Flertalet av Husbyborna hade, liksom till exempel Rättvisepartiet Socialisterna, lätt att förstå de bakomliggande sociala orsakerna i form av arbetslöshet, misslyckad skolgång och fattigdom och så vidare till den frustration som kokade över bland ett skikt ungdomar. Detta samtidigt som de stödde ansträngningarna att stoppa vandaliseringen av sin egen hemort.

Detta betyder inte något stöd alls för makthavarnas prat om att ställa ”de goda krafterna” mot ”de onda” – ofta från politiker som själva är ansvariga för den nyliberala politik som gjort Stockholm till landets mest segregerade stad. ■

offensiv@socialisterna.org

D

et rör sig om tre fristående föreställningar av RATS Teater, en i mobiltelefonen, en som gps-riggad radioteater och en som ”vanlig” teater inne i Husby träff, om än också visad på LED-skärm ute på torget. Alla dessa knyts ihop som versioner av den grekiska hjältinnan Antigone, en flicka som trotsar makten.

Syftet är, som också som SVT/ Kulturnyheterna berättar, att belysa olika aspekter av vad som egentligen hände under kravallerna.

– Kravallerna är inte bara kravaller. Vi måste prata om de här frågorna, säger Hanna Ghandina Borglund, en av de unga tjejerna i StreetGäris som med sina talkörer är en del av ensemblen i Antigone i Husby.

Bland de andra märks den kända skådespelerskan Gunilla Röhr och till och med solister från Stockholms symfoniker, som spelar musik av Grieg.

Pjäsen På mammas gata, som i all hast skrevs och lästes upp redan några dagar efter kravallerna men som nu är färdig för en riktig premiär, speglar kravallerna utifrån en orolig mors perspektiv.

I den bok om Antigone i Husby som också publiceras samma dag berättar RATS Teaters kreativa manusskribent och regissör Rebecca Forsberg om hur RATS ännu lite rotlösa teater dragits till Husbys gräsrotsaktivism. De kunde bara inte neka till stadsdelsrådets inbjudan om att visa en färdig version av På mammas gata den 24 maj.

– Det finns en väldigt stor grupp som jobbar med föreningsliv som jag är imponerad av som vill förändra sitt samhälle. Jag tycker det är unikt, det här, de har bildat ett oberoende stadsdelsråd i Husby som ska påverka politiker. Alltså man är verkligen mån om att bidra till sitt lokalsamhälle, det är väldigt få ställen som har den drivkraften, säger Rebecca i boken.

För RATS Teater har nu också både StreetGäris, Husby Kulturkvarter och biblioteket blivit självklara samarbetspartners.

Och precis som stadsdelsrådet vill RATS Teater nu kämpa för samlingsplatser och en långsiktig bas i området för sitt arbete. Helst i en lokal med en öppen mötesplats som delas av flera organisationer. ”Störst av allt är människan”. ■

22 MAJ 2014 # 1 101

5

I korthet

Kom till Husby den 24 maj.

Våld och stress stora problem i skolan

R

ädda skolan Arbetsmiljöverket utför för närvarande en granskning av totalt 1 700 grund- och gymnasieskolor (30 procent av alla Sveriges skolor), som påbörjades i september ifjol och förväntas pågå fram till 2016. Efter att 500 skolor inspekterats har stora brister framkommit. Främst gäller det hot, våld, hög arbetsbelastning och hög stress för både elever och personal. Det skriver DN den 14 maj.

– Trots att många skolor vill förbättra arbetsmiljön ser vi att det ofta saknas resurser och rutiner för hur man ska hantera till exempel stress och våld, säger Karin Bennbom, projektledare på Arbetsmiljöverket som leder granskningen, till DN. De krav på åtgärder som hittills har riktats mot skolorna gäller främst det förebyggande arbetsmiljöarbetet, där hela 1 500 åtgärdskrav handlar om att skolorna saknar riktlinjer eller rutiner för hur ett sådant arbete ska fungera.

400 krav har ställts på skolor vad gäller att förebygga akuta problem som våld i klassrummet, och 300 krav på åtgärder har riktats mot skolor och huvudmän som inte gör tillräckligt mycket för att minska den höga arbetsbördan, vilket leder till att skolpersonalen blir sjuka av stress.

50 varslas av Kinnarps

N

edskärning Kinnarps AB, en möbelkoncern, varslar 50 personer om uppsägning. Detta vid fabriken i Kinnarp utanför Falköping i Västra Götaland. Enligt koncernen handlar det om att försäljningen inte gått lika bra som väntat, i kombination med effektiviseringsåtgärder (läs nedskärningar).

Det skriver Arbetet den 14 maj.

Sammanlagt arbetar 422 personer på fabriken. Företaget ska nu inleda förhandlingar med facket.

Bryt segregationen S

Stor kritik mot SD:s rasistiska valreklam

Under En dag för Husby och Järva på lördag den 24 maj och årets val reser Norra Järva Stadsdelsråd krav på en helt annan samhällsutveckling. De kommunalpolitiker från alla partier i stadshuset som inbjudits till att svara på frågor från unga och gamla husbybor kommer att möta krav och förslag som siktar på att bryta Stockholms skenande klassklyftor.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

D

et kommer att handla om konkreta krav på jobb, likvärdig utbildning, bostad vi har råd med och en ny deltagande demokrati, där stadens och Järvas förnyelse utarbetas i en nära dialog med verklig makt att påverka för de boende. Utan ett klart trendbrott i dessa frågor är risken stor av vi i framtiden kan drabbas av än värre upplopp.

– Jag är egentligen helt fullbokad, men jag accepterar för att detta är viktigt för mig, skriver Alexandra Pascalidou, som inbjudits att fungera som moderator under politikerutfrågningen, där frågorna ställs av både unga och äldre husbybor.

Forskare från Stockholm och Uppsala har i veckan publicerat resultat som visar att Stockholm är mer segregerat än man trott och det mest segregerade av landets tre storstadsområden. Professor Bo Malmberg vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet drar tydliga paralleller mellan

förra årets frustrerade oroligheter i Husby och hungriga människors brödupplopp i andra länder.

Arbetslösheten i Husby är 8 procent, fyra gånger så hög som i innerstaden, och medelinkomsten hälften. Att ens några ska behöva gå arbetslösa i en region som växer med ett nytt Malmö vart tionde år och som måste bygga tusentals nya lägenheter, renovera och klimatanpassa miljonprogrammet med mera och på alla sätt stärka och utveckla skola, vård och kollektivtrafik är lika absurt som oacceptabelt.

En andra chans till de 30-40 procent unga och unga vuxna som i dag går utan vare sig jobb eller utbildning måste erbjudas kompletterande utbildningar i kombination med praktikplatser och traineetjänster, som leder vidare till både yrkesutbildningar, fortsatta högre studier och fasta jobb. Liksom i Hovsjö och i Fryshusets renovering av Dalhagsskolan måste vi resa krav på byggutbildningar

och byggjobb för ortens arbetslösa kopplade till Järvalyftets byggarbeten.

Rätten till en likvärdig utbildning kräver någon sorts haveriutredning för det fria skolvalets och de vinstdrivande skolornas katastrofala segregering. Denna måste leda till en plan för utveckling av förorternas skolor, alltifrån förskolorna och uppåt, som tar hänsyn till ortens särskilda krav på språkstöd, små klasser, speciellt kompetenta lärare och fräscha lokaler för både lärarledd läxhjälp och självstudier till ofta trångbodda elever.

Samtidigt som vi välkomnar Fryshusets etablering i Husby vill vi slå larm om risken för att deras planer på att också starta en ny högstadieskola i Dalhagsskolan kan underminera den existerande kommunala Husbygårdsskolan, som i stället måste stärkas upp.

Husbyborna har under flera år tvingats kämpa hårt för att inte köras över av olika försök att genomdriva halsbrytande ombyggnadsoch strukturplaner. När Husby nu åter står inför en centrumförnyelse är kraven på nya former för en deltagande demokrati åter akuta.

Järvalyftet kan inte fortsätta utan att de boende ges verklig makt till att både lägga egna konstruktiva förslag och säga nej till huvudlösa förslag som saknar all förankring bland de boende. ■

toppa rasismen SD:s rasistiska valaffischer som satts upp i Stockholms tunnelbanor har väckt en massiv kritik.

SD basunerar ut att de ska ”stoppa det organiserade tiggeriet” och upprörda människor vill att de tas ned. Storstockholms lokaltrafik (SL) vägrar dock detta. Det skriver Svenska Dagbladet (SvD) den 14 maj.

– Alla ska få chans att föra fram sina budskap, men det är viktigt att poängtera att det ska vara i enlighet med de riktlinjer som finns, säger presskontakt Jesper Pettersson på SL till SvD.

Många lider av sömnbrist i Sverige

S

ömn Sex av tio i Sverige får inte tillräckligt med sömn, och var tionde tar någon form av medicin för att kunna somna.

Det visar en enkätundersökning som tagits fram av analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence på uppdrag av företaget Hästens ihop med Torbjörn Åkerstedt, som är enhetschef på stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet samt professor och föreståndare för Stockholm stress center.

Undersökningen har intervjuat 1 000 slumpmässigt valda personer mellan 20 och 65 år.

Undersökningen visar att ekonomin, kärlekslivet, stress och oro för familjen samt kraven på jobbet är de främsta orsakerna till dålig sömn. Bristen på sömn påverkar koncentrationen och produktiviteten, svarar 30 respektive 20 procent av de intervjuade.

Ännu fler Volvojobb i farozonen

J

obbslakt Eskilstuna-Kuriren skriver den 14 maj att Volvos centrallager i Eskilstuna kommer att flytta stora delar av verksamheten till Gent i Belgien. Det innebär att 160 jobb kan försvinna. Flytten ska vara genomförd 2015, men ännu har inga varsel lagts.

SJ skär ned på tre orter

U

rspårat SJ kommer att minska antalet ombordanställda i Östersund, Sundsvall och Kalmar. Enligt SJ finns det för mycket personal på tågen. Men Seko håller inte med, utan anser att SJ behöver se över bemanningen på helger, under sommaren och vid vintersportresor innan beslut fattas. Det skriver Sekotidningen den 14 maj. ■

INRIKES

22 MAJ 2014 # 1 101

6

Högerpolitiken straffar de äldre – Det behövs ett äldreuppror mot högerpolitiken. En allt lägre andel av de äldre får tillgång till äldreomsorg. Resultatet är sämre livskvalitet, mer press på de anhöriga och mer segregering bland de äldre när de med pengar kan köpa extra hjälp.

RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

D

et sa Jonas Brännberg från Rättvisepartiet Socialis­ terna under den debatt som SPF (Sveriges Pensionärsför­ bund) bjudit in till på Mjölkudden i Luleå.

Många viktiga frågor för äld­ re berördes, till exempel de nya trygghetsboenden som kommu­ nen har börjat bygga. Boendena, som är vanliga lägenheter med ökad tillgänglighet samt tillgång

till en värdinna under en del av da­ gen, hyllades av alla de etablerade partierna som lösningen på äldre­ omsorgens utmaningar.

– Vi tror trygghetsboende har en funktion att fylla, men vi mås­ te öka tryggheten för alla äldre.

Då måste hemtjänsten byggas ut kraftigt och det behövs också fler platser på vård- och omsorgboen­ de, med tillräcklig bemanning och bättre arbetsvillkor för personalen, sade Jonas Brännberg. Även SPF vittnade om att trycket på hemtjänsten har ökat och att många äldre är besvärade över att hemtjänstpersonalen har så bråttom. ”Hela morgonbestyren ska klaras av på 30 minuter innan personalen återkommer kl 13.57 för nästa sväng”, gav debattleda­ ren som exempel på det pressa­ de schemat. Men från höger till vänster ville man inte lova mer pengar.

Inga partier i Luleå vill satsa på de äldre.

– Varje år får Socialstyrelsen och skolan mer pengar, 81 procent av budgeten går redan dit, sa det so­ cialdemokratiska kommunalrådet Yvonne Stålnacke.

– Man kan inte bara begära mer pengar hela tiden, sa Jan Nyberg (MP) och menade att kanske ar­ betslösa kunde hjälpa till?

– Skatteintäkterna har aldrig varit högre, man prioriterar fel, hävdade Ander Josefsson (M).

– Fler måste arbeta och starta företag, tyckte Ylva Mjärdell (FP).

– Det blir en tuff period vid om­ ställningen till trygghetsboenden men det kommer att bli bra. Möj­ ligtvis kan man höja skatten, sade Folke Thuneström (V).

Rättvisepartiet Socialisterna kopp­ lade ihop kommun och rikspoli­ tik: – Det har skett en gigantisk om­ flytttning av resurser från äldre­ omsorg till de allra rikaste.

– Ett exempel är det privata

rs.lulea@socialisterna.org

R

esultatet visar att det inte finns något samband med många prov och höga

studie­resultat. Många länder som ligger högt på PISA-rankningen har bara enstaka prov.

Sverige ligger i toppen vad gäller mängd och omfattning av prov, men ligger samtidigt i botten av PISA. Lärarförbundet menar att lärare går på knäna under provperioden och kräver att lärare ska få lägga tid och energi på bra undervisning istället för prov. ■

Fler prov innebär inte bättre resultat.

Foto: Webbstjärnan.SE / Flickr CC

RAYMOND OHLSON

kan prioritera omsorg istället för reklamkampanjer, företagarfru­ kostar och arenabyggen. Men man måste också se på hela samhället där pengar samlas på hög av ban­ ker och storföretag, avslutade Jo­ nas Brännberg. ■

Arbetsskadorna ökar

Sämst resultat trots flest prov Under våren genomförs nationella prov i svenska skolan. I och med proven har Lärarförbundet sammanställt siffror från en OECD-rapport och jämfört med PISA.

vårdbolaget Attendo, vars ägare plockat ut 1 miljard kronor av våra skattepengar. Det betalas av de äldre med sämre livskvalitet och av personalen med sämre arbets­ villkor.

– Det är klart att kommunen

För tredje året i rad ökar risken att drabbas av allvarliga arbetsolycks­ fall.

Störst risk att drabbas löper de yngsta och de äldsta på arbets­ marknaden. Det visar AFA För­ säkrings årliga rapport ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjuk­ frånvaro”.

Risken att drabbas av ett all­ varligt arbetsolycksfall var 2,5 per 1 000 sysselsatta under 2012, att jämföra med 2,3 år 2011 och 2,1 år

2010. Fallolyckor, maskinolyckor samt skador till följd av hot, våld och rån dominerar statistiken över allvarliga arbetsolycksfall.

Byggnadsträarbetare och även brandpersonal löper de största ris­ kerna. Även antalet allvarliga sjukfall har ökat gradvis sedan 2009, både inom avtalsområdena Svenskt Nä­ ringsliv/LO och i kommuner och landsting. ■

Demonstration mot regeringens och gruvföretagens rovdrift Många slöt upp för att protestera mot rovdriften.

Den 18 maj demonstrerade 300 personer i Stockholm mot regeringens mineralstrategi och den exploatering av naturresurser som dagens nyliberala politik möjliggör.

RS STOCKHOLM rs.stockholm@socialisterna.org

D

etta var fjärde gången en demonstration om den här frågan hölls i Stock­ holm på relativt kort tidsspann.

Arrangörer var ett flertal organi­ sationer, däribland Fältbiologerna, Urbergsgruppen, Jordens vän­ ner, Sametinget och Latinameri­ kagrupperna. Under dagen hölls det spoken word, musik, jojk och talkörer.

Demonstrationen samlades på

Sergels torg klockan 10 och avgick sedan till Norra Bantorget klockan 11. På båda platserna hölls det tal från olika grupper.

– Viktigt att alla vi olika organi­ sationer som är här håller ihop ef­ tersom regeringen vill splittra den här rörelsen. Det splittrar familjer, byar, samhällen och arbetsplatser när man ska ta ställning, sa Mose, som är engagerad i en hemsida mot gruvboomen, under talet och till Offensiv.

– Runt om i hela världen är det folk som gör motstånd. Det finns motstånd här idag, det finns mot­ stånd i Peru, det finns så mycket olika motståndsrörelser runtom i hela världen och vi måste alla hålla ihop, sa Latinamerikagrupperna i sitt tal.

– På lördagen hade det varit en spontan demonstration mot

gruvkatastrofen i Soma (Turkiet), och vi är här för att sätta press på Annie Lööf och regeringen. Vi vill veta hur partierna tar ställning till det här inför valet angående mine­ ralskatten. Partierna måste gå ut med hur de står innan valet, sa Lisa Wannerby från Urbergsgruppen.

– Det handlar inte bara om miljöförstöring eller att utländska företag tar en massa pengar från landet ut till andra länder, utan lokalbefolkningen drabbas också otroligt hårt av dagens situation, sa Stefan Mikaelsson, ordförande för Sametinget, i sitt tal.

Rättvisepartiet Socialisterna stöd­ jer kampen mot gruvbolagens ex­ ploatering och menar att männi­ skors och miljöns behov måste gå före vinstintressen, som i slutändan är det som ligger bakom de miljö­ farliga utsläppen från gruvor. ■

22 MAJ 2014 # 1 101

7

Nuonskandalen förföljer regeringen Maud Olofsson, tidigare näringsminister, vice statsminister och partiledare för Centerpartiet, slingrar sig som en orm vad gäller Nuonskandalen. På frågan om Reinfeldt blivit informerad om uppköpet av Nuon i SVT:s Aktuellt den 13 maj säger hon att det handlar om ”konstitutionella frågor” och att det ”inte är lönt att fråga”.

”Sluta fråga mig om Nuon”, ”det handlar om konstitutionella frågor” med mera är de enda svaren man får av Maud.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

D

Konstitutionsutskottets (KU) årliga granskning av regeringen som tillkännagavs den 13 maj kritiserar Maud Olofsson för bristande dokumentation i hur upphandlingen av Nuon blev godkänd samt att hon vägrat att infinna sig vid KU:s utfrågning av henne angående affären.

Att hon inte dykt upp på utfrågningen hävdar hon har att göra med att hon blivit ”vuxenmobbad” av KU, vilket tillbakavisas av KU:s ordförande Peter Eriksson. Han menar att hon tidigare har hänvisat till att det var någon annan de hade frågat ut som sagt saker hon inte gillade. Det är hursomhelst ganska underligt att hon går med på att ställa upp i direktsänd tv, men inte till att framträda när KU kallar henne.

I den farsartade direktsända intervjun i Aktuellt den 13 maj undvek hon att svara på några som helst frågor som hade med vem som visste vad angående Nuonaffären.

Hela 8 gånger duckade hon för de frågorna. Det är inte för intet hon nu blir hånad på sociala medier för sitt lögnaktiga och bedrägliga förfarande.

På Twitter skrivs bland annat att ”Man undrar ju verkligen vad Reinfeldt och Borg döljer?”. Även Reinfeldt undviker föga förvånande att ge några besked om Nuonaffären och Maud Olofssons undvikande av frågan när DN ber om en kommentar den 14 maj. ”Det är KU som granskar regeringen, inte tvärtom”, blev hans upprepade svar.

I samma veva kräver IF Metall att Olofsson ska avgå från sin post som styrelseordförande för det statliga gruvbolaget LKAB, där hon tillträdde i april 2012.

– Trovärdigheten är inte vad den borde vara och därför anser

Foto: Niklas Carlsson / Flickr CC

et historiskt dåliga uppköpet av det nederländska energibolaget Nuon av det statligt ägda Vattenfall år 2009 till ett värde av 89 miljarder kronor från skattebetalarnas fickor har förföljt Centerpartiet och Moderaternas ministrar. Det kommer sannolikt att fortsätta göra det ända fram till valurnorna den 14 september.

Nuonaffären ledde sannolikt också till att Maud Olofsson fick gå från sin post som näringsminister, i ett försök av de moderata toppministrarna, däribland Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, att skjuta ifrån sig allt ansvar från deras inblandning i affären. För ingen kan väl tro på deras upprepade uttalanden om att de inget visste om en av Sveriges största affärer genom tiderna?

Det framgår dessutom av uppgifter från näringsdepartementets tjänstemän i en tidigare hemligstämplad konsultrapport från konsultföretaget McKinsey att regeringen hade kännedom om affären, och att Vattenfall skulle behöva kapitaltillskott framöver. Men detta nekar både Maud Olofsson och övriga moderata toppministrar till.

vi att hon bör avgå från LKAB:s styrelse. Det beror på hanteringen av hela Nuonaffären, en av Sveriges största och sämsta affärer någonsin, säger Tomas Nilsson, ordförande för IF Metall Malmfälten, till Dagens Industri den 14 maj och fortsätter med att säga att ”alla gruvklubbar står bakom detta”.

Regeringens skandalomsusade uppköp av Nuon, som i grund och botten handlade om att Vattenfall än mer skulle satsa på en smutsig energiproduktion som kolkraft

och gas, har varit en klimatsmutsig travesti på skattebetalarnas nota från början till slut. Vattenfall kommer framöver att satsa ännu mer på kol-, gas- och kärnkraft och halvera satsningen på vindkraft, vilket deras årsredovisning för 2013 visar.

Rättvisepartiet Socialisterna står för att Vattenfall och andra energibolag har tillgångar och kompetens som kan användas för en grön omställning, men det är omöjligt under dess nuvarande form. I dag styrs Vattenfall som vilket kapitalistiskt företag som helst,

med kortsiktiga vinstintressen som det primära fokuset utan att tänka på vare sig människors eller klimatets behov.

Energibolagen måste samlas i ett statligt bolag, styrt demokratiskt underifrån av de anställda i samklang med representanter för miljöorganisationer för att möjliggöra en grön, socialistisk politik.

Hela ekonomin behöver i slutändan ställas under demokratiskt planerad form för att råda bot på den alarmerande klimatkrisen vi redan infinner oss i. ■

600 000 har tillfälliga och otrygga anställningar Antalet tidsbegränsade otrygga anställningar står för en sjundedel av alla anställningar på arbetsmarknaden, hela 600 000 arbetstillfällen.

De allra otryggaste jobben – behovs-, tim- och allmänvisstidsanställningar – har ökat stadigt sedan 1990-talet, medan vikariat, prov- och projektanställningar har minskat. ”Det har bidragit till att de anställningsformer som forskare betecknar som de allra mest otrygga numera står för rekordhöga nio procent av jobben på den svenska arbetsmarknaden” (Arbetet den 16 maj).

Källa: Tidningen Arbetet utifrån siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). ■

ANALYS

22 MAJ 2014 # 1 101

8

Fi på frammarsch – e På bara några månader har Feministiskt initiativ (Fi) vuxit explosionsartat och har idag 14 000 medlemmar. I de senaste opinionsmätningarna varierar deras stöd mellan cirka tre och fyra procent, vilket gör dem till en spelare att räkna med såväl i söndagens EU-parlamentsval som i valet till riksdagen i höst.

ANNAMARIA BERGGREN ERICSSON rs.stockholm@socialisterna.org

D

Under Reinfeldts tid vid makten har klyftan mellan mäns och kvinnors årsinkomster ökat från 45 000 kronor till 63 000 kronor. Skattesänkningspolitiken har gjort att män som tjänar bättre och i högre grad arbetar heltid får en större del av kakan medan attackerna på exempelvis sjukförsäkringen har drabbat kvinnor hårdare. Privatiseringarna i välfärden slår hårt mot kvinnor på flera sätt. Bemanningen är generellt sämre, och belastningen på personalen därmed högre, hos de privata välfärdsföretagen. Var tionde skattekrona till dessa företag går till vinster, enligt en beräkning som Vänsterpartiet har gjort utifrån statistik från Statistiska centralbyrån. Sammanlagt handlade det om nära 9 miljarder kronor år 2010 vilket exempelvis hade räckt för att anställa 22 000 undersköterskor.

Attackerna på välfärden har skett parallellt med en ökning av de rent fysiska attackerna på feminister och antirasister. Vi ser ett hårdnande samhällsklimat där kvinnor som tar plats i den offentliga debatten utsätts för hotbrev och näthat. Nazistiska våldsattacker på vänsteraktivister avslöjar att hotet är ytterst reellt, samtidigt som demonstrationen i Kärrtorp den 22 december visar på en fantastisk kampvilja mot fascism.

Under hösten och vintern växte sig även en rörelse mot våldtäkter stark över hela landet med krav på en samtyckeslag. Startskottet var Vad är det då som gör att det fe- den så kallade FATTA-kampanjen ministiska partiet lockar så många som under förra sommaren samlajust nu? Det var i slutet av januari de in 150 berättelser från personer i år som strömmen av nya med- som utsatts för sexuellt våld. Syftet lemmar tog fart på allvar. En del var dels att bredda förståelsen i av förklaringen stod då att finna samhället för vad en våldtäkt kan i att många feminister blev upp- vara, dels att kräva ett rättsväsende som fokuserar rörda över hur feminismen beNär det kommer på vad den angjort för skrevs i Belinda till klassfrågan klagade att försäkra sig Olssons program Fittstim – visar sig dock Fi:s om att det funnits samtycke min kamp. Bara analys brista. snarare än att några timmar efter att programmets första avsnitt ifrågasätta hur offret betett sig. visats i SVT fick Fi 70 nya medlemsansökningar. Men att intres- De rödgröna riksdagspartiernas set hållit i sig i flera månader och oförmåga att organisera gräsrots­ fortfarande ökar kan inte enbart kamp mot det borgerliga systemförklaras av vare sig stundande skiftet och dess effekter, liksom det val eller enskilda mediahändelser. faktum att de två blockens politik Snarare handlar det om att allt fler tycks alltför lika varandra, visar på fått nog av den växande ojämlikhe- det akuta behovet av ett alternativ. Sannolikt är det just därför så ten, sexismen och rasismen. e senaste veckorna har det dock stormat en del kring Fi i vänstermedia, inte minst sedan två av partiets riksdagskandidater deklarerat att partiet arbetar för en ”kapitalism med ett mänskligt ansikte”. Många undrar nu vad Fi egentligen står för och om de alls kan utgöra ett alternativ för arbetarklassens kvinnor och andra som vill stå upp för sina rättigheter. Offensiv tar en titt på det rosa partiets utveckling och politik.

Sedan Fi bildades 2005 har de hittills inte nått några större framgångar i riksdagsvalen. Röste­talet på 0,7 procent i valet 2006 sjönk till endast 0,4 procent 2010. Skillnaden inför årets val förklarar talespersonen Gudrun Schyman med att de nu har med sig en hel folkrörelse. Det stämmer onekligen!

Partiets satsning på ”homepartyn” som organiseras av intresserade personer själva har vuxit till riktiga stormöten och det finns idag runt femtio aktiva lokalföreningar över hela landet. I Stockholm deltog 4 500 personer i Fi:s egna 1-majtåg i år samtidigt som de i Göteborg samlade nära dubbelt så många deltagare som Socialdemokraternas tåg. För ett parti utan någon enda betald partifunktionär och vars inkomster – utöver ett lokalt partistöd i Simrishamn där partiet har fyra mandat på 45 400 kronor årligen – endast bygger på donationer är det imponerande.

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ.

Att Fi inte vill utmana det kapitalistiska systemet är en allvarlig brist i deras politik, då det systemet göder kvinno­förtrycket. många nu söker sig till Fi. Även om de inte varit medarrangörer har de visat upp sig med talare på flera av årets stora demonstrationer, exempelvis till stöd för en samtyckeslag i januari i Stockholm samt flera av de demonstrationer som ordnades efter den nazistiska knivattacken i Malmö på 8 mars.

Från att ha varit ett parti vars politiska aktivism kunde sammanfattas med enpersonsaktioner, där Gudrun Schyman brände upp pengar för att uppmärksamma löneskillnaderna mellan könen eller köpte aktier i olika börsbolag för att kunna lyfta frågan om könskvoterade styrelser på bolagsstämmorna, har de nu börjat inse vikten av folkrörelseorganisering och fokus på antirasism.

På sin kongress 2013 tog Fi ställning för en non-profitprincip i välfärden. Denna fråga, liksom 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön och rätt till heltid, fanns med bland partiets främsta paroller på 1 maj i Stockholm. Inför EU-valet har man den klatschiga parollen ”Ut med rasisterna – in med feministerna” och toppnamnet på valsedeln, Soraya Post, är en tydligt profilerad förkämpe för att

förbättra situationen för romer i Europa.

Ideologiskt sett har Fi den intersektionella feminismen som utgångspunkt. Intersektionalitet är ett begrepp som börjat etableras inom genusforskningen i Sverige under de senaste 10 åren och handlar om att betona hur olika förtryck såsom sexism, rasism och klass samverkar. Det handlar inte, som det ibland påstås, om att peka ut vilken grupp det är ”mest synd om” utan snarare om att visa på vilka motsättningar som samhället skapar även inom förtryckta grupper.

Feminister med en intersektionell utgångspunkt brukar därför föredra ord som ”solidaritet” framför ”systerskap”, eftersom de menar att det senare klingar falskt på grund av exempelvis klasskillnader kvinnor emellan.

När det kommer till klassfrågan visar sig dock Fi:s analys brista.

Första kapitlet i partiprogrammet, Välfärd som verktyg, inleds med följande formulering: ”Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där alla kan färdas väl genom livet. Det kräver

att samhället i alla avseenden beaktar de mänskliga rättigheterna och tryggar rätten till hälsa, arbete, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet. Politiken ska användas för att säkra människors lika möjligheter och utfall oavsett kön, hudfärg, etnicitet, klasstillhörighet, sexualitet, funktionsförmåga eller könsidentitet.” (artikelförfattarens kursivering).

Det blir en tankevurpa då de placerar ”klasstillhörighet” som en kategori bland övriga som de vill motverka diskriminering utifrån.

Klass handlar nämligen om just det, att alla inte har samma möjligheter till sådant som arbete, utbildning och trygghet. Ett samhälle där möjligheterna och utfallen vore lika vore helt enkelt inte längre något klassamhälle, och därmed finns ingen klasstillhörighet att tala om (däremot skulle människor med all sannolikhet fortfarande att ha en viss färg på huden och en viss köns­ identitet även om det inte längre gav upphov till särbehandling!).

Istället för abstrakta tal om klasstillhörighet pekar socialistiska feminister på nödvändigheten av att människor ur arbetarklassen

22 MAJ 2014 # 1 101

9

en socialistisk analys

Foto: Natalia Medina

Foto: Natalia Medina tar kollektiv kamp för att en sam­ hällsförändring ska uppnås. Den slutsatsen bygger inte bara på att vi upprörs över förtrycket (det gör vi visserligen) utan framför allt på att vi ser arbetarklassen som den nödvändiga faktor som genom or­ ganisering skulle kunna rubba det ekonomiska systemet, med hotet om strejk och i förlängningen re­ volution som maktmedel.

I vår brokiga klass ryms of­ fentliganställda, unga med osäkra anställningar, papperslösa, del­ tidsarbetande småbarnsmammor, heterosexuella, rullstolsburna, tredje­generationsinvandrare, trans­ personer, arbetslösa med flera.

Precis som Fi påpekar överlappar kategorierna varandra – och en in­ tersektionell förståelse för detta är av högsta vikt för att kampen ska bli framgångsrik – men vad som fören­ ar är att vi alla skulle tjäna på att av­ skaffa den kapitalism som låter någ­ ra få göra vinster på övrigas arbete.

Fi lyfter idag många bra krav på reformer och har en radikal samhällskritik, men sammantaget saknar de tyvärr både program för varifrån pengarna ska tas och stra­ tegier för hur de vill utmana den ekonomiska makten.

3 000 demonstrerade i Stockholm för en samtyckeslag den 18 januari. Det är glädjande att allt fler vill engagera sig i kampen mot sexism och kvinnoförtryck.

En verklig systemkritik skulle vara att peka på hur de samlade aktie­ utdelningarna från börsbolagen i Sverige exempelvis väntas landa på mellan 150 och 250 miljarder kro­ nor i år, enligt en sammanställning gjord av nyhetsbyrån TT i mars.

Det är att jämföra med den årliga nettokostnaden för all hälso- och sjukvård i samtliga landets lands­ ting på strax över 200 miljarder kronor, och att de tjugo största bolagen lägger hela två tredjedelar av sin vinst på utdelningar istället för på investeringar. Detta ligger i det ekonomiska systemets natur, eftersom ett företag som väljer att minska utdelningarna skulle se sin värdering på börsen sjunka, något som leder till slutsatsen att syste­ met måste ändras i grunden.

I en artikel i Fria Tidningen den 26 april i år gick Veronica Svärd och Kenneth Hermele (Fi) ut med att partiet arbetar för en ”kapita­ lism med ett mänskligt ansikte” och en ”bättre fungerande global kapitalism”.

Marxistiska feminister menar att kapitalismen är ett system av inneboende motsättningar som aldrig kan fungera särskilt väl, nå­ got som de senaste årens ekonomis­

ka kris i Europa och USA har visat med all tydlighet. Vid de få tillfäl­ len som kapitalismen har visat upp en något ”mänskligare” sida har det skett tack vare massiv kvinno- och arbetarkamp. Gång efter annan har reformerna också snabbt tryckts tillbaka så fort rörelserna under­ ifrån tappat kraft. Rasismen, som Fi så tydligt vill avskaffa, är också intimt sammanvävd med det kapi­ talistiska system som bygger på att så splittring mellan människor för att hårdare kunna utnyttja vissa. ”Kapitalism” nämns ett par gång­ er i Fi:s partiprogram, men endast i termer av ”normer” samt en kri­ tik av riskkapitalisternas vinster.

Detta är något annat än den före detta partistyrelsemedlemmen Tii­ na Rosenbergs tal om behovet av klassperspektiv och rent av avskaf­ fande av kapitalismen. Rosenberg lämnade styrelsen hösten 2005 efter en massiv medial hetsjakt, där en av orsakerna var att hon inte trodde på idén att ena höger- och vänsterfe­ minister inom samma parti.

Det är dock den väg partiet nu valt att gå, även om de säger sig fö­ redra en rödgrön framför en Alli­ ansregering i höst. Enligt YouGovs

majmätning kommer hela fyra av tio av partiets väljare från det blå blocket, främst från Folkpartiet.

Själva förklarar Fi sitt val att stå ut­ anför höger-vänster-skalan med att de även vill utmana demokratins traditionella former. Sett utifrån verkar partiet ha en minst sagt til�­ låtande organisation. På sin hemsi­ da informerar de villigt om att med­ lemskap i både Fi och ett annat parti samtidigt är tillåtet och utöver de lokala medlemsgrupperna kan med­ lemmar fritt bilda tematiska med­ lemsgrupper kring specifika frågor där deltagarna kan syssla med så kallad politikutveckling. I dagsläget finns två sådana grupper kring djur­ rätt respektive klimatfrågor.

Denna inställning, att vilja gå utanför ramarna för traditionell partiorganisering och stå för nya former, kan vara en orsak till att även många med vänstersympa­ tier attraheras av partiet, trots den otydliga politiken.

S-debattören Göran Greiders uppmaning till Fi-väljare att istället rösta rödgrönt i höst för att säker­ ställa ett regeringsskifte är kanske överspelad med tanke på att partiet nu definitivt har en chans att nå över

de magiska fyra procenten. Greiders resonemang visar dock på hur So­ cialdemokraterna ensidigt inriktar sig på frågan om den parlamenta­ riska makten. För oss socialister och feminister som i alla år organiserat protester mot högerpolitik är det dock uppenbart att det krävs mer än att bara byta färg på regeringen för att stoppa systemskiftet.

På nittiotalet var det en socialde­ mokratisk regering, stödd av Vän­ sterpartiet där Gudrun Schyman då satt som partiledare, som stod för massiva nedskärningar och skattehöjningar på sammanlagt 114 miljarder kronor mellan åren 1994 och 1998. Ett parti som repre­ senterar arbetarklassen kan aldrig rösta för sådana attacker, utan vä­ gen framåt borde istället vara att använda sin parlamentariska plats som en plattform för att bygga kampen underifrån och utmana kapitalismens ramar. Hur Gudrun skulle agera om hon återigen kom­ mer in i riksdagen återstår att se.

Till dig som frågar Rättvisepar­ tiet Socialisterna om vårt taktiska tips för att uppnå politisk föränd­ ring säger vi: Organisera dig och delta i kampen! ■

INTERNATIONELLT

22 MAJ 2014 # 1 101

10

Västantarktis glaciärer kollapsar. Samtidigt vill oljebolag borra efter olja där isen smält bort.

– Kapitalismen oförmögen att lösa klimatkrisen Västantarktis glaciärer kol­ lapsar och det är försent att hindra processen. Världsha­ ven kommer därmed att sti­ ga ännu mer och snabbare än man tidigare beräknat.

Detta visar två nya forsk­ ningsrapporter som publi­ cerades förra veckan.

THERESE SVENSSON rs.haninge@socialisterna.org

D

en amerikanska rymdstyrelsen NASA ligger bakom en av rapporterna och en forskargrupp på University of Washington den andra. Oberoende av varandra har de kommit fram till liknande resultat.

Västantarktis istäcke utgör cirka 10 procent av den totala ismassan i Antarktis och där isen mynnar ut i havet bildas flytande glaciärer.

Forskare har de senaste åren uppmärksammat att dessa flytande glaciärer tunnas ut mer och rör sig snabbare för varje år. När isen blir tunnare lyfts den upp mot ytan.

Allt kraftigare vindar, som är en följd av den globala uppvärmningen, får varma vattenmassor från havsbotten att strömma in under isen.

Glaciärerna smälter underifrån och de nya forskningsresultaten visar på att glaciärerna nu har börjat falla sönder i en allt mer oroväckande takt.

I FN:s senaste klimatrapport (IPCC) beräknas vattennivån stiga med cirka 1 meter inom hundra år. Men enligt huvudförfattaren till NASA-rapporten är då inte en massiv islossning i Antarktis medräknad. Han menar att en vattennivåhöjning på upp till tre meter till år 2100 är mer sannolikt, och då processen inte går att stoppa kan all is i Västantarktis vara borta inom några århundranden.

Glaciärsmältningen är en del av de rådande klimatförändringarna.

Sedan den industriella revolutionen har ständigt ökade utsläpp av växthusgaser, framförallt koldioxid, förstärkt den globala uppvärmningen. Dessa gaser hinner inte tas upp av naturen och följden blir en ökad växthuseffekt och högre temperaturer. Detta medför i sin tur ödesdigra konsekvenser för allt liv på planeten.

Det är framförallt de rika ländernas elproduktion och transporter som ligger bakom den stora mängd utsläpp som påverkar klimatet. Men det är de fattiga som får betala när kapitalismen gör rovdrift på miljön. Redan nu drabbas människor världen över av klimatförändringarna. Bangladesh är exempelvis ett land som drabbas hårt av översvämningar och extremt väder.

Tusentals människor flyttar mot städerna där ett liv i absolut fattigdom väntar. Temperaturhöjningen bidrar till att stora områden kom-

mer att bli helt obeboeliga inom några århundraden. Översvämningar, orkaner, extrem torka och ökenspridning kommer att driva hundratals miljoner människor på flykt. När vattennivåerna fortsätter att stiga kommer stora områden vid lågländernas kuster och hela ögrupper att ligga under vatten.

Den globala uppvärmningen och dess konsekvenser är inte längre ett eventuellt framtida scenario utan det sker här och nu. Vi står i startgroparna inför en stundande miljökatastrof, vars process av forskare utnämns som ohejdbar.

Men trots detta fortsätter storföretag att hänsynslöst suga ut de sista av våra naturtillgångar och de utnyttjar klimatförändringarna för sin egen vinnings skull.

Den globala uppvärmningen har slagit hårt även mot Arktis, vars isar smälter i allt snabbare takt.

Människor och djur som lever i Arktis blir redan nu påverkade och hela ekosystem är hotade. Detta ser stora oljebolag som ett utmärkt tillfälle att tjäna pengar på. Då allt fler ytor som förut var täckta med is istället blir till hav, storsatsar nu oljebolag som Shell och Gazprom på att borra efter olja i Arktis. Att de drar nytta av de förödande följder växthuseffekten och oljeindustrin själva har orsakat är bara ännu ett exempel på kapitalismens skoningslösa jakt på profit.

Greenpeace skriver att det är dyrt, farligt och svårt att borra efter olja i de extrema väderförhållanden som råder i Arktis, att risken för en oljeolycka är mycket stor och att ett oljespill skulle vara i princip omöjligt att sanera i isiga vatten. Men den risken anser oljebolagen vara värd att ta.

Vattenfall är ett annat skräckexempel på hur storföretag obekymrat blundar för alla fakta gällande energitillverkningens miljöpåverkan. Vattenfall är Europas femte största elbolag och ägs av den svenska staten. De storsatsar nu på kolkraft som är den klimatfarligaste energikällan som finns. Vattenfall har kolkraftverk i Tyskland, Danmark och Holland och bygger även nya. De släpper ut ca 90 miljoner ton koldioxid per år, vilket är dubbelt så mycket som hela Sveriges samlade inhemska utsläpp.

Trots många dystra prognoser gällande klimatförändringarna finns det även kunskap och teknik för hur vi skulle kunna ställa om till ett mer hållbart sätt att leva. Vi kan ställa om elproduktionen till förnyelsebar energi, vi kan lösa transport

Foto: Horacio Lyon / Flickr CC

Isar smälter i ohejdbar takt

genom miljövänligare alternativ, vi kan producera och fördela mat på ett mer lokalt och hållbart sätt. Kunskapen finns och i många fall tas även initiativ på olika nivåer.

Men om vi enbart fokuserar på att debattera för miljövänliga lösningar på lokal nivå och inte på allvar diskuterar frågan på en global samhällsnivå, kommer vi inte att kunna bromsa den globala uppvärmningen. Inom ramarna för ett kapitalistiskt system som bygger på ökad konsumtion, tillväxt och expanderande marknader finns inte möjlighet till den enorma förändring som kommer att behövas för en mer hållbar utveckling. Kapitalismen är inte hållbar till sin natur då den bygger på en kortsiktig exploatering av naturens resurser.

Vi måste ta ställning nu om vi vill ha en värld att leva i framöver.

Klimatförändringarna är den största utmaningen i mänsklighetens historia och endast genom att bryta upp med det rådande ekonomiska systemet och bryta storföretagens makt har vi en chans att mildra den kommande katastrofen. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

22 MAJ 2014 # 1 101

11

Strejker efter gruvkatastrof Torsdag den 13 maj utlöstes en förödande explosion i en kolgruva i Soma, i västra Turkiet. Troligen var det fel på den elektriska utrustningen i gruvan som utlöste explosionen. De senaste uppgifterna tyder på att minst 302 gruvarbetare har mist livet, samtidigt som fler än 100 fortfarande är instängda under jord och otaliga kroppar ligger kvar i gruvgångarna.

Gruvolyckan i Soma är den värsta industriolyckan någonsin i Turkiet. Hoppet om att hitta överlevande minskar timme för timme.

SOSYALIST ALTERNATIF

cwi@worldsoc.co.uk

P

rotester har snabbt spridits runt om i Turkiet efter olyckan. Många arbetare och ungdomar ser AKP-regeringen och dess vänner inom storföretagen som de huvudansvariga för katastrofen.

Olyckan inträffade i efterdyningarna på en våg av skandaler kring det styrande partiet och premiärminister Erdoğans familj, vilka har avslöjats under de senaste månaderna. Det har inte heller gått lång tid sedan protesterna mot regeringen förra året på Taksimtorget.

Det som skrämmer den härskande klassen i Turkiet denna gång är det faktum att det är i områden där arbetarklassen är stark som ilskan byggs upp mot den allt mer impopulära Erdoğanregimen. Arbetarklassen har varit en viktig del av AKP:s väljarbas.

När Erdoğan besökte gruvan förra onsdagen möttes han av en våg av burop och kallades mördare och tjuv av lokalbefolkningen och gruvarbetarnas familjer. En video visar hur Erdoğan tvingas gömma sig i ett snabbköp, skyddad av livvakter, för att undkomma de ilskna demonstranterna.

I Istanbul, Ankara och många andra städer har tusentals människor gått ut på gatorna med krav på regeringens avgång. I vissa fall har de mötts av våldsamma ingripanden från polisen. Turkiets fackliga centralorganisationer utlyste en 24-timmars landsomfattande strejk under torsdagen, som fick en massiv uppslutning. På många håll ägde massdemonstrationer rum. I Izmir, Turkiets tredje största stad, demonstrerade 20 000 människor.

AKP:s och Erdoğans politik har i grunden syftat till att hjälpa de kapitalister som samlats kring partiet.

Det visas av det arroganta och föraktfulla svaret på den sorg och växande ilska massakern i Soma har lett till i hela det turkiska samhället.

Detta symboliserades av hur premiärministerns rådgivare inför ett stort antal kameror sparkar en släkting till en av de döda gruvarbetarna som hålls fast av säkerhetsvakter.

Erdoğan själv har sagt att katastrofen var en ”normal händelse, som är en naturlig del av verksamheten i denna näringsgren”, och att det inte finns något sådant som ett ”olycksfritt” arbete.

Men som gruvarbetare, arbetarrepresentanter och demonstranter har uttryckt det: Detta är inte en olycka utan en massaker. Ett upprop som har skrivits av SPOT (Solidaritet med Turkiets folk), som kan läsas på socialistworld.net (CWI:s hemsida), säger att ”under de 12 år som AKP varit vid makten har fler än 14 000 människor omkommit på sina arbetsplatser”.

Ansvaret för den senaste dödliga arbetsplatsolyckan ligger helt och hållet på axlarna hos den nyliberala AKP-regeringens och deras supporters inom storföretagen.

Den här regeringen privatiserade gruvan i Soma 2005. Det är väl dokumenterat att det inträffar 11 gånger så många dödsolyckor i privata gruvor jämfört med de statliga. Detta visar hur hundratals gruvarbetares liv offrats för att tillfredsställa en handfull privata gamars jakt på vinst. Därför borde ett viktigt krav för rörelsen vara att

Profitjakt och AKP-politik bär ansvaret

E

AZIZ KUBILAY OVACIKLI rs.lulea@socialisterna.org

nligt gruvarbetare som överlevde massakern är det åtminstone 500 gruvarbetare som miste livet i gruvkatastrofen. Regeringen och ägarna till gruvan försöker dölja antalet döda genom att hålla kropparna begravda inne i gruvan, vilket visar att borgarklassen inte bryr sig särskilt mycket om människovärde. Deras enda intresse är vinstintresset, att göra en större vinst till vilket pris som helst.

Nästan alla gruvarbetare har dessutom skulder till bankerna, och har hotats med avsked om de inte deltar på de massmöten som AKP organiserat. Nu behövs ett enat motstånd mot AKP:s förtryck. ■

Såväl sorgen som vreden är stor efter gruvkatastrofen i Soma, Turkiet. de privata gruvorna återförstatligas under arbetarnas demokratiska kontroll och styre.

De turkiska myndigheterna har under många år vägrat att skriva under den Internationella arbetsorganisationens (ILO) resolution 176 om säkerhet och hälsa i gruvor. Det innehåller ett antal minimikrav på vad regeringar och gruvägare är skyldiga att göra för att tillgodose de anställdas hälsa och säkerhet, samt åtgärder för att förhindra olyckor.

AKP har också avvisat krav från oppositionen på en undersökning av säkerhets- och arbetsförhållanden i de turkiska gruvorna. Helt uppenbart är detta för att skydda sina kumpaner bland gruvägarna.

Det incestuösa förhållandet mellan AKP och kapitalistklassen sträcker sig så långt att hustrun till ägaren av gruvan i Soma är fullmäktigeledamot för AKP. CWI:s grupp i Turkiet, Sosyalist Alternatif, sprider det upprop skrivet av SPOT med de kämpande arbe-

tarna och ungdomarna i Turkiet.

Vi stödjer bygget av en långsiktig massrörelse som kan fälla Erdogans ruttna regim. Dagens strejker måste bli första steget i bygget av en sådan rörelse, som kan avsätta AKP-regeringen och ersätta den med regering för den arbetande befolkningen, som försvarar de demokratiska rättigheterna, bryter kapitalismens grepp och genomför en socialistisk politik.

Sosyalist Alternatif kräver: • Tillsättandet av en oberoende undersökningskommission bestående av representanter för gruvarbetare, fackföreningar och demokratiska organisationer. En sådan kommission borde arbeta helt öppet och offentliggöra allt den kommer fram till.

• Företagsägarna och regeringen måste hållas ansvariga för det inträffade.

• Gratis sjukvård till de överlevande och deras familjer. En betydande ekonomisk ersättning måste betalas till dem.

• S topp för förmedling av tillfällig arbetskraft, som öppnar för en nyliberal, avreglerad och osäker anställning. Nej till barnarbete. Betala gruvarbetarna en skälig lön, som gör att de kan försörja sig och sina familjer.

•A vskaffa alla lagliga och praktiska hinder för medlemskap i fackföreningar och uppmuntra till facklig anslutning.

•D e regeringsmedlemmar som i första hand är ansvariga för katastrofen, det vill säga energiministern och arbetsmarknadsministern, måste avgå omedelbart.

•Ö ppna Somas räkenskaper.

Gruvägarna har berikat sig på arbetarnas bekostnad under de senaste åren. Dessa vinster borde lämnas tillbaka till arbetarna.

• Soma och alla andra privatiserade företag måste återförstatligas under arbetarnas demokratiska kontroll och styre, utan kompensation till de nuvarande ägarna. ■

INTERNATIONELLT

22 MAJ 2014 # 1 101

12

Kina 1989: Sju veckor För precis 25 år var miljoner arbetare och unga ute på gatorna för att protestera mot dikaturen i Kina. Natten mellan den 3-4 juni 1989 krossades denna massrörelse i blod.

Idag, 25 år efteråt, utmanas den kinesiska diktaturen av växande protester samtidigt som problemen hopar sig för landets säregna kapitalism och där en splittrad regim svarar den begynnande krisen med fler “marknadsreformer” samt ökad repression.

Denna artikeln publicerades för första gången i Offensiv år 2009.

VINCENT KOLO

cwi@worldsoc.co.uk

D

en 15 april 1989 dog Hu Yaobang, den tidigare generalsekreteraren för Kinas kommunistiska parti, av en hjärtattack.

Detta blev startskottet för en av den moderna historiens största massrörelser, en rörelse som snart kom att växa bortom dess initiativtagares vildaste förväntningar och som kom nära att störta det så kallade ”kommunistiska” partiets diktatoriska regim.

Det 17 april marscherade de första grupperna av studenter och lärare till Himmelska fridens torg i hjärtat av den kinesiska huvudstaden. De ropade ”Länge leve Hu Yaobang! Länge leve demokratin!

Ner med korruptionen! Ned med autokratin!” Under de följande veckorna skulle dessa paroller komma att eka över världen.

Miljontals människor i över 100 kinesiska städer skulle komma att ansluta sig till vågen av regeringsfientliga protester. Under hela denna rörelse, ända fram till dess blodiga avslutning, sjöng demonstranterna Internationalen, vilket kontrade regeringslögnen om att detta var en borgerlig kontrarevolutionär rörelse.

Studenterna hade en lång lista på klagomål, men den centrala frågan var rädslan för att den ”demokratiserings”-process som de trodde skulle följa på ”marknadsreformerna” nu gick baklänges i Kina. Nyheterna om Hu Yaobangs död fick studenterna att tidigarelägga redan planerade protester.

Regeringens marknadspolitik hade lett till omfattande förändringar av det kinesiska samhället.Inflationen låg på dryga 31 procent, den högsta nivån sedan revolutionen 1949. Över en miljon fabriker stängdes under 1989 till följd av regimens åtstramningsåtgärder. På dagen för Hus begravning (den 22 april) drabbade arbetslösa ungdomar och landsbygds­ migranter i Xian och Changsha samman med polisen.

Månaden innan skakades Tibet av de allvarligaste kravallerna och gatuprotesterna på 30 år. Denna rörelse slogs ner med samma brutala metoder som senare användes i Peking.

Bara fem dagar efter den första blygsamma demonstrationen i april trotsade uppemot 200 000 personer ett regeringsförbud genom att ockupera Himmelska fridens torg på Hus begravningsdag.

En obegränsad ”studentstrejk” utlystes på över 20 universitet och högskolor i Peking och bildandet av en ”autonom federation” tillkännagavs för att samordna rörelsen.

I mitten av maj började industriarbetarklassen också organisera sig och lägga grunden till en oberoende facklig rörelse.

Det var framförallt ”rädslan för en polsk utveckling” [framväxten av en oberoende massarbetarrörelse, som i Polen 1980-81] som skrämde Kinas ledare.

En revolution betecknas av att massorna, som Leo Trotskij uttryckte det, direkt griper in i händelserna och känner sin makt att göra det.

Detta summerar situationen i Kina under denna tid.

Regimen under Deng Xiaoping, som prisades av västregeringarna som mannen som fört kapitalismen tillbaka till Kina, ”verkade förvirrad och impotent”, noterade historikern Maurice Meisner.

Regeringshierarkin och militären var djupt splittrade. Som Militant, som brittiska CWI:s tidning då hette, förklarade ”var alla villkoren för handen för ett fredligt störtande av byråkratin /…/ Den enda avgörande ingrediens som saknades var ett klart program, strategi och taktik” (Militant den 9 juni 1989).

Natten mellan den 3 och 4 juni 1989 vadade Deng Xiaoping och hans ”hårding”-anhängare inom den styrande gruppen fram genom tusentals arbetares och ungdomars blod för att återta kontrollen. Deng lät mobilisera 200 000 soldater för en fullskalig ”invasion” av den kinesiska huvudstaden.

Enligt Amnesty International dödades åtminstone tusen personer under stormningen av centrala Peking. Över 40 000 fångades in i samband med polisräderna under de följande veckorna och månaderna, men det var arbetare snarare än studenter som var de hårdast drabbade.

Ikonisk bild från 1989. Den enorma massrörelsen krossades då i blod, men nya protester växer sig nu starka.

Arbetare som organiserade eller försökte organisera strejker under rörelsens sista dagar dömdes till långa fängelsestraff eller avrättades som ”kontrarevolutionärer”.

Den kortlivade Pekingarbetarnas autonoma federation, som utlyste en generalstrejk för att stoppa militärens slakt, anklagades för att planera ett väpnat uppror mot regeringen och dess aktivister och jagades och fångades in.

De som läser denna artikel bör veta att sådan information av den kinesiska staten anses vara ”uppviglande”.

I likhet med de flesta verkliga massrörelser var rörelsen på Himmel­ ska fridens torg en extremt komplex och spretig sådan.

Detta var oundvikligt, i synnerhet på grund av enpartidiktaturen och den fullständiga avsaknaden av

någon oberonde organisering av arbetarklassen och andra förtryckta skikt.

Massrörelsens gemensamma nämnare var dock en explosion av krav på demokratiska rättigheter.

Det finns många lärdomar av vad som skedde 1989. I inledningsskedet försökte studenterna utestänga arbetare från 1989 års rörelse.

Författaren Minqi Li, som deltog i studentrörelsen 1989, gav följande skäl samtidigt som han erkände att den var felaktig: ”Å ena sidan ansåg vi [studenterna] att arbetare var passiva, lydiga, okunniga, lata och dumma. Inte desto mindre kom de nu för att stödja oss. Å andra sidan förspråkade vi, bara nå­gra veckor innan, entusiastiskt ’marknads’-program som skulle innebära nedläggandet

av alla statliga industrier och ställa arbetare utan jobb” (The Rise of China and the Demise of the Capitalist World Economy).

Den 16 maj 1989 rapporterades en stor folksamling som kommit från al­la kinesiska provinser ha genomfört en protest utanför högkvarteret för den regimkontrollerade Allkinesiska fackföreningsfederationen (ACFTU). Demonstranterna krävde oberoende fackföreningar, strejkrätt och sparken för fackbyråkraterna.

Två dagar senare tillkännagav en grupp unga arbetare på torget att man bildat ett eget självständigt fack. Och den 25 maj bildades den fackliga organisationen Pekingarbetarnas Autonoma Federation (PA AF) på Himmelska Fridens torg.

Inom några få dagar arresterades de fackliga pionjärerna och organi-

22 MAJ 2014 # 1 101

13

som skakade världen sationen som sådan förbjöds som en ”kontrarevolutionär” kraft.

Studentledarna trodde – och detta var ett fatalt misstag – att den kinesiska regimen av masstrycket kunde tvingas att acceptera deras program. För den kinesiska regimen skulle detta emellertid ha inneburit en maktdelning med en uppsjö av nyligen legaliserade medborgar­ organisationer, studentfederationer och oberoende fackföreningar, som skulle åtnjuta ett enormt självförtroende efter att ha kuvat självhärskardömet.

I synnerhet för arbetarklassen skulle detta ha blivit signalen för en omedelbar arbetsplats- och politisk offensiv.

Deng Xiaopings regim hade inga som helst avsikter att låta detta hända. Den hade sett den stalinistiska statsapparatens begynnande sönderfall i Sovjetunionen, med delrepubliker och befolkningsgrupper som utmanade centralstyret, och drog slutsatsen att en liknande process i Kina skulle innebära regimens kollaps och landets möjliga uppsplittring.

Det fanns tragiskt nog inte någon organiserad arbetarklassbaserad politisk kraft som på grundval av orubblig opposition mot stalinism och kapitalism skulle ha kunnat kliva fram och ta på sig den ledande rollen i massrörelsen.

Vad skulle verkliga socialister göra i denna situation och vilket program skulle man ha fört fram? En genuint socialistisk rörelse skulle ha agiterat till stöd för studenter-

Himmelska fridens torg under de massiva protesterna.

nas demokratiska krav, samtidigt som den också skulle ha avslöjat de många myterna om kapitalismens påstådda koppling till demokratiska principer och varnat för att detta skulle ha varit att slå in på fel väg.

Kamp för demokratiska krav skulle ha behövt kombineras med opposition mot den kapitalistvänliga reformpolitiken och attacker-

na på de statsägda företagen. En socialistisk organisation skulle ha bedrivit en kraftfull kampanj inom massrörelsen för dessa krav, vilket i sin tur skulle ha rest frågan: Hur kan ett sådant program genomföras – genom vilken slags regering och vilket slags socialt system?

Vad situationen krävde var upprättandet av en genuin folkförsam-

ling, en revolutionär folkförsamling, tillsatt genom fria val av hela befolkningen. En sådan församling skulle ha mandat att tackla den akuta sociala krisen, sänka de officiella företrädarnas löner och ställa korrupta officiella företrädare inför rätta, höja arbetar- och lärarlönerna (en viktig fråga år 1989), öka anslagen till utbildningsvä­ sendet,

införa priskontroll och återinföra matsubventioner, genomföra en grundlig granskning av ”reform”-programmet under överinseende av en vald arbetar- och fattigbondekommission, med mera.

Förutom dessa krav skulle socialister agitera för demokratiskt valda aktionskommittéer i varje grannskap och på varenda arbetsplats. Dessa kommittéer skulle förkroppsliga rörelsens demokratiska ideal.

Socialister skulle ha drivit kampanj bland studenterna och de oberoende arbetargrupperna för bildandet av sådana aktionskommittéer, med Himmelska Fridens torg som den självklara startpunkten.

Denna uppgift vore särskilt brådskande så fort undantagstillstånd utlystes, i syfte att samordna en riksomfattande strejk och massmobilisering mot ett militärt ingripande.

Arbetarklassen var sen med att göra ett inträde i massrörelsen, men när den väl gjorde det så gjorde den det på ett beslutsamt sätt.

Med krossandet av 1989 års rörelse slog den kinesiska regimen brutalt ned en begynnande politisk revolution för socialistisk demokrati. Nederlaget 1989 kom att bana väg för att marknadskrafterna utvecklades i långt större skala än tidigare.

Den förlorade revolutionen 1989 måste studeras av en ny generation i Kina för att garantera att proteströrelsen nästa gång samlas bakom målet: demokratisk socialism! ■

Snabbmatsarbetare i global protestdag 15 maj Den 15 maj strejkade och demonstrerade snabbmats­ anställda i 15 städer runt om i USA för en minimilön på 15 dollar i timmen, med stöd från demonstrationer i 30 länder.

LOUISE STRÖMBÄCK louise.strömbäck@socialisterna.org

– Det är orimligt att ge McDonald’s och Safeway 3-4 år för att gå över till 15 dollar när de är helt kapabla att göra det just nu, sa Jess Spear, medlem i Socialist Alternative som ställer upp i valet till Washingtons delstatsdepartement.

Det som sker i Seattle just nu är historiskt och visar kraften hos rörelsen, som under en längre period har byggt upp ett tryck underifrån som bara blir starkare. En seger i Seattle verkar idag vara ofrånkomlig och kommer att leda till mer kamp över hela landet. ■

Kampen för en höjd minimilön i USA växer sig starkare för varje dag som går.

Foto: Shannon Kringen / Flickr CC

U

nder demonstrationen i Seattle drogs en namninsamling igång, med krav på en ändring av stadens lagstadgar. Seattle verkar bli den största storstaden i USA att införa en minimilön på 15 dollar i timmen. Enligt en ny opinionsundersökning stöds kravet om 15 dollar i timmen av hela 74 procent! Det kan jämföras med 68 procent i januari, vilket visar på att rörelsen får större stöd och växer sig starkare.

Borgmästaren i Seattle närmar sig ett erkännande av förslaget,

men vill gärna hitta kryphål. Hans förslag skulle innebära en infasningsperiod för storföretagen på 3-4 år.

– Borgmästarens förslag är ett steg framåt, men det når inte nivån som arbetstagarna behöver när de lägger till onödiga förseningar på 3, 5, eller till och med 10 år, sa Kshama Sawant, som var den första som skrev på namninsamlingen.

KULTUR

22 MAJ 2014 # 1 101

14

Reinfeldtkoden synar Alliansen Reinfeldtkoden. Den ädla konsten att rasera den svenska modellen (Föreningen Ordfront, 2014) är titeln på författartrion Stefan Carlén, Christer Persson och Daniel Sohunens nya bok. I boken görs en grundlig genomgång av de många omfattande förändringar till det sämre som högeralliansen genomfört sedan man kom till makten hösten 2006.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

R

einfeldtkoden, som är en uppföljning av författarnas tidigare granskning av Alliansen i allmänhet och de så kallade Nya Moderaterna i synnerhet, är fullstoppad med fakta och argument mot högerpolitiken. Att boken kommer lagom till valet garanterar ytterligare spridning, vilket är välförtjänt. Reinfeldtkoden är att rekommendera. ”Vill vi verklige ha ett sådant samhälle som Alliansregeringen håller på att skapa med sitt systemskifte?”, frågar författarna. Det nekande svar de självfallet ger har idag ett massivt stöd från en majoritet av befolkningen. Enligt SOM-institutets senaste mätning, som presenterades i april, är stödet för välfärdsstaten rekordstarkt och det redan starka motståndet mot vinster i vård, skola och omsorg ökar.

Verkligheten har revolterat mot två decennier av så kallade marknadslösningar med ständiga avregleringar och privatiseringar. Det kraftiga opinionsskiftet, som ännu väntar på att få klara politiska uttryck, har resulterat i att stödet till Alliansregeringen och dess högerpolitik är stadigt sjunkande.

Mot den bakgrunden hade man kunnat vänta sig lite mer djärvhet från författarnas sida när det gäller frågan: hur kan vi vrida samhällsutvecklingen rätt igen? Det finns skäl att misstänka att författarnas gemensamma hemvist – Socialdemokratern som antingen är eller har varit anställda av LO eller LO-förbund – spelat in. Stefan Löfvens socialdemokrater kommer väldigt lindrigt undan, även om Socialdemokraterna också pekas ut som ansvariga för det borgerliga systemskifte som påbörjades redan i mitten av 1980-talet.

Men Reinfeldtkoden är främst en bok om vad som har hänt sedan Alliansen tog makten hösten 2006.

Många nickar nog instämmande i den beskrivning som Reinfeldt­ koden gör av Sverige efter åtta år med Reinfeldt & Co. ”De senaste åren har det spridit sig en känsla av att någonting håller på att gå sönder i Sverige. En känsla av obehag som om mattan håller på att ryckas bort under ens fötter.”

I en oerhört snabbt takt har välfärden monterats ned och sålts ut, samtidigt som arbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå och klassklyftorna ökar i en omfattning och hastighet utan motstycke.

Den gamla svenska modellen, baserad på såväl en ständigt expanderande kapitalism som generell välfärdspolitik och ett institutionaliserat klassamarbete mellan stat, kapitalister och facktoppar, började vittra sönder redan på 1980-talet.

Sedan dess har demonteringen fortsatt i en allt snabbare takt och en ny, nyliberal marknadsstyrd modell har skapats. Det finns ingen möjlighet att vrida tiden tillbaka, och så länge kapitalismen består kommer attackerna på jobb, villkor och välfärd att fortsätta.

Alliansregeringen har allt sedan starten haft en medveten politik för att rasera det som funnits kvar av den gamla svenska modellen, menar författarna och pekar särskilt ut högerns strävan att försvaga facken och det batteri av försämringar som genomförs för att riva hindren mot en utpräglad låglönemarknad.

Det första Alliansen gjorde när man tog makten var att avskaffa löntagarnas rätt till skatteavdrag för medlemsavgiften till fack och a-kassa. Därefter följde införandet av en särskild finansieringsavgift till a-kassan, som chockhöjde medlemsavgifterna till a-kassan. ”Totalt fick löntagarna betala 10 miljarder kronor mer för en försäkring som man redan hade avstått lön för att få.”

Motståndet mot den försämrade a-kassan var kompakt och bland gräsrötterna restes krav på att facken borde utlysa politisk strejk, vilket vann stort stöd. I november 2006 fick de rödgröna över 51 procent i SIFO:s väljarbarometer och de fyra allianspartierna hade rasat ned till runt 43 procent. Alla förutsättningar fanns för att redan då sätta punkt för Alliansen. Men LO och TCO-ledningen valde att lägga sig platt på marken, och istället för en politisk strejk och en kampanj för att fälla regeringen blev det en pliktskyldig demonstration den dag riksdagen klubbade igenom den sämre och dyrare a-kassan.

De första slagen mot a-kassan följdes sedan av flera. De försämrade villkoren för arbetslösa var en medveten politik för att pressa löner och tvinga arbetslösa att ta vilket jobb som helst till vilka villkor och löner som helst.

Ett annat motiv var för att helt enkelt göra det för dyrt att vara med i fack och a-kassa. Åren efter 2006 förlorade facken närmare en halv miljon medlemmar och den fackliga organisationsgraden mins-

kade från över 80 procent 2005 till 68 procent 2012.

Facktopparnas svek i striden om a-kassan bidrog också till att sänka kampmoralen och sprida en känsla av att högerns attacker inte kunde stoppas. Svaghet inbjuder alltid till aggressivitet.

Den skadeskjutna regeringen kunde komma igen och på bred skala genomföra sina orättvisa skattesänkningar i kombination med drakoniska attacker på inte minst sjukförsäkringen.

Den ”stupstock” som regeringen införde i sjukförsäkringen 2009 var ett brutalt slag mot landets långtidssjuka. ”Konsekvensen av det nya regelverket har lett till att vid årsskiftet har knappt 78 000 personer blivit utförsäkrade, det vill säga passerat den bortre parantesen i sjukförsäkringen [utförsäkrad efter 6 månader].” År 2012 skedde första utförsäkringarna för andra gången. ”Dessa personer hade alltså inte,

som det var tänkt, rehabiliterats och fått jobb.”

Arbetslösa, sjuka och äldre är de som främst fått betala regeringens många gåvor till redan rika, banker och storbolag. ”Privatisera mera” har alltid varit Alliansens slagord. Sedan år 2000 har den privatdrivna välfärden exploderat och efter 2006 har takten i privatiseringarna ökat ännu snabbare. ”År 2012 gick 104,3 miljarder kronor av välfärdens resurser till privata aktörer, vilket var en fördubbling från 2005. Omkring 87 miljarder kronor av dessa 104 miljarder gick till vinstdrivande aktiebolag.”

Bland de vinstdrivna aktiebolagen dominerar ett fåtal privatägda vård- och skolkoncerner, oftast ägda av riskkapitalbolag. Plundring av välfärden har blivit en mycket lönsam affär för kapitalisterna. Den privata skoljätten Academedia tjänar flera hundra miljoner kronor varje år, pengar som genom intrikat skatteplanering inte beskattas.

I fjol planerades 333 miljoner kronor bort från att beskattas – i snitt 6 200 kronor per skolelev, räknat på de drygt 30 skolbolagen i bolaget, enligt Aftonbladets granskning av Academedia i april.

Attando Care tjänar en halv miljard kronor om året. Vinsterna kommer från lägre bemanning, fler tillfälligt anställda och omänskliga besparingar på allt.

Sedan 2006 har Alliansen sålt ut statliga tillgångar till ett värde av 160 miljarder kronor och man står itu med att utarbeta en ny säljlista för 2014-2018. Om man vinner valet vill säga. Men det är inte troligt. Även efter att Reinfeldts gäng av plundrare sparkats kommer det finnas behov av kamp och organiserat motstånd mot fortsatt borgerligt systemskifte och för arbetarrörelsen socialistiska pånyttfödelse om vi ska kunna börja forma ett samhälle där gemensamma behov. styr – inte profit. ■

PARTI

22 MAJ 2014 # 1 101

15

Procent av mål

Norrbotten

2 067 kr

Västerbotten

Totalt

53% 42 842 kr

471 kr

Mellannorrland

1 495 kr

Stockholm

18 855 kr

Mellansverige

183 kr

Västsverige

18 527 kr

Sydsverige

1 244 kr

Ge ditt stöd till RS kampanjer

E

konomiskt sett har veckans resultat varit ganska låga.

Undantaget är RS Sundsvall som på mötesinsamling, antirasistdemon­stration och arbetsplatsförsäljning har fått ihop hela 515 kronor och sålt 11 Offensiv.

SEBASTIAN OLSSON

offensiv@socialisterna.org Totalt har summan för maj månad ökat med 3 530 kronor och ligger nu på 42 842 kronor, med två helger kvar. Vi har goda möjligheter att nå 80 000 kronor för hela landet, men det är stora regionala skillnader mellan å ena sidan Norrbotten och Mellansverige och å andra sidan Västsverige och Sydsverige, som kan ses på staplarna här ovan.

Den senaste veckan har RS Stockholm fått in 1 958 kronor och sålt 111 tidningar och 23 prenumerationer, framför allt i Haninge där vi har haft en valkampanjvecka för att repetera inför den stora valkampanjen i september.

RS Norrbotten har samlat in 603 kronor och sålt 16 tidningar och en prenumeration den här veckan, medan RS Malmö har sålt tre tidningar och fått in 104 kronor.

En anledning till veckans i allmänhet låga försäljningsresultat är den satsning på studier och skolning som nu pågår i vissa partidistrikt. Även det kan dock ibland leda till ekonomiska inkomster.

Med två helger kvar att nå ekonomimålet på 80 000 kronor krävs ett större deltagande på aktiviteter samt bidrag från sympatisörer och vänner.

Om du vill stödja RS kampanjer, sätt in ett bidrag på Plusgiro 87 96 49-2. ■

Haninge

Stockholm

RS Jordbro, RS Brandbergen, onsdag den 28 maj kl 19.00.

Plats: Träffen i Jordbro på Moränvägen 3.

För mer info: 072‑524 42 95.

info om nästa veckas möte: 08-605 94 03.

Efter EU-valet

RS Farsta-Vantör, för mer

Efter EU-valet

RS Tensta-Husby.

För mer info om tid och plats: 076-141 62 93.

om nästa veckas möte: 070‑354 33 16.

RS Göteborgs partiföreningar,

Mobilisering och aktiviteter inför Hammarkullekarnevalen.

För mer info: 072-307 81 43.

Luleå

Öppet möte: Medborgarrättsrörelsen i USA och kampen mot rasism idag RS Luleå, onsdag den 28 maj kl 18.00.

Plats: Nordansmak För mer info: 0920-22 08 74.

Umeå

RS Umeå, för mer info om nästa veckas möte: 076‑259 84 23.

RS Malmö, onsdag den 28 maj kl 18.00.

Plats: Studiefrämjandet.

För mer info om tema: 070-829 61 10.

Systemskiftet i välfärden

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kollektivtrafiken.

• Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektiviseringar samt förnyelsebar energi.

• Avveckla kärnkraften.

• Stoppa gruvbolags och storföretags rovdrift på miljön. ­Offentligt ägande av naturresurserna.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

Trygga jobb

Gå med i Malmö

• Fäll regeringen och bryt högerpolitiken. Följ massprotesternas Europa.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas uppror: från revolutionerna i Nordafrika till generalstrejkerna i Sydeuropa.

Klimat- och miljöhot

RS Södra, för mer info

Göteborg

Socialistiskt program 2014

Sundsvall

RS Sundsvall, för mer info om nästa veckas möte: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Eskilstuna

RS Eskilstuna, för mer info om nästa veckas möte: 073-373 33 61.

• Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

Nej till låglönemarknad!

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3.

Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

En skola för alla

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Mindre klasser och ökad lärartäthet.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Likaberättigande

• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd.

• För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

• Nej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten. Kamp för

jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.

Antirasism & asyl

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Stoppa jakten på flyktingar. Åter-inför rätten till asyl.

• Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

Jobben, krisen och pensionerna

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom massprotester, inklusive de anställdas ockupation av arbetsplat­sen om så krävs.

Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre.

• För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

• Enad, global kamp mot imperialismens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fack

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

• Kämpande och demokratiska fackföreningar. Nej till ­pampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

• För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge de lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi.

• För en demokratisk och socialistisk värld. ■

BRÄNNANDE

22 MAJ 2014 # 1 101

SEKO varslar om tågstrejk

Stöd valkampanjen!

Fackförbundet SEKO varslar om strejk i järnvägsstrafiken från den 2 juni.

stödjare

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

V

arslet kommer efter att arbetsgivarorganisationen Almega sagt kategoriskt nej till de förslag SEKO lagt fram gällande begränsningar av antalet tim- och deltidsanställningar i det centrala branschavtalet för spårtrafiken.

Konfliktens kärna handlar om att tågoperatören Veolia, främst verksam i Öresundsregionen, har sagt upp hundratals anställda samtidigt som man vill omvandla en

stor del av de tidigare heltidstjänsterna till otrygga tim- och deltidsjobb. Seko varslar om strejk för att förbundet vill ha ordning och reda inom den alltmer avreglerade järnvägsbranschen, skriver SEKO i ett uttalande med anledning av strejkvarslet.

Deltids- och timanställningar ger en lön som inte går att leva på. Veolias agerande är en provokation som bara kan mötas med strejk.

Bland SEKO:s medlemmar på Öresundståg har det från första stund funnits ett massivt stöd för en strejk. Redan i mars, efter att ha varslat över 250 om uppsägning, fanns diskussioner om att organisera en så kallad vild strejk.

RS-valfond Delta i gräsrotskampen!

”HURRA!! Härligt att Seko stod på sig!! Nu är det kämpaglöden som ska fram!”, löd en omedelbar kommentar på Öresundsbloggen Vi är trötta på Veolia när spåravtalet sades upp den 15 maj.

– Som både arbetsgivare och arbetstagare har kritat upp fronterna nu är det nästan oundvikligt. Vi förbereder oss absolut för en strejk.

Vi måste sätta ner foten, sa Jens Kvist Christensen, klubbordförande i SEKO-klubben på Öresundstågen, till radions P4 Kronoberg den 16 maj.

Sekos strejkvarsel träder i kraft den 2 juni kl. 03.00 och omfattar samtliga medlemmar inom Öresundståg och Snälltåget. ■ Rälsen kommer stå utan tåg om strejken blir av.

75

68 733 kr insamlat av 200 000 kr

34% Alla Offensivläsare, sympatisörer och vänner kan bidra till valfonden!

För att se valfilmen och ge ditt bidrag gå in på:

socialisterna.org/valfonden

Foto: Ulf Bodin/ Flickr CC

I valkampanjen behöver vi valarbetare. Ett frivilligt, klassiskt gräsrots- och arbetarrörelsearbete. Dela flygblad, sätta upp affischer, sälja valmanifest, övertyga folk på torg, vid arbetsplatser, i dörrknackning eller per telefon.

Anmäl dig nu! Skicka ett mejl till val2014@socialisterna.org.

IF Metalls kongress den 16-19 maj körde över förbundsledningen och sa nej till vinst i välfärden.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

D

et var IF Metall Mellersta Norrlands motion ”Bort med vinsterna i välfärden”,

som ville att kongressen skulle ge förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att ta bort vinsterna i välfärden, som vann kongressens stöd.

Röstsiffrorna blev 158 för non profit och 115 till stöd för förbundsstyrelsen, som ville att kongressen skulle nöja sig med de urvattnade förslagen som LO-toppen utarbetat efter att LO-kongressen 2012, mot styrelsens vilja, beslutat om att non profit-princip ska gälla i välfärden.

PRENUMERERA PÅ

– Vi ska inte ha vinster i välfärden, det är en verksamhet som ska drivas i offentlig regi Det är endast genom att dra ner på personal som bolagen kan göra vinster, säger Roger Kristofersson, kongressombud och vice ordförande i IF Metall Mellersta Norrland, till Offensiv. Även Kommunals kongress i fjol trotsade förbundsstyrelsen och röstade nej till vinster i välfärden. ■

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: offensiv@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

IF Metall sa nej till vinster i välfärden