Offensiv 1119

Posttidning A

2 oktober 2014 / # 1 119 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Hongkong reser sig mot diktaturen

Utvisas efter fem år i Sverige

5

3

Friskolor har få behöriga lärare

7-9

Arbetarklassen på frammarsch i USA

Skor sig på flyktingar Flyktingar som flyr krig och diktaturer tvingas bo i eländiga asylboenden. De vittnar om extrem trångboddhet, omfattande mögel- och fuktskador, dålig ventilation, löss i sängarna, trasiga

fönster som de tvingas laga med plastpåsar, inga fungerande tvättmaskiner, dålig mat för barnen etcetera. Samtidigt gör de privata värdarna rekordvinster.

– läs mer på sid 4

Foto: Climate Action Network International / Flickr CC

E

n massiv demokratirörelse har blossat upp i Hongkong, initierad av studenter och ungdomar, som på allvar kan komma att utmana KKP-diktaturen och få till stånd ökade fri- och rät­tigheter för arbetare och unga.

– läs mer på sid 12 och 13

11

Jeminitisk vinter efter Houthi-kupp?

SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr).

T ex: offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

2 OKTOBER 2014 # 1 119

2

veckan väntas regeringsbildningen vara klar. Den nya regeringskoalitionen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet blir helt beroende av andra partier. Enligt Sledaren och blivande statsministern Stefan Löfven är regeringen beredd att gå långt i sin strävan för att nå ”breda” överenskommelser. ”Det finns inte någon anledning att i onödan gå i konfrontation med andra partier”, menade Löfven när han den 26 september gav en lägesrapport om budgetförhandlingarna.

Visserligen menade Löfven att vinster i välfärden var en ”knäckfråga”, men enligt uppgifter i Aftonbladet är Vänsterpartiet berett att ge stöd till budgeten i utbyte mot en ny utredning om vinster i välfärden.

Men frågan om vinster i välfärden låter sig inte begravas i en utredning, utan förblir en av många ”knäckfrågor”, som kommer att förfölja regeringen.

Den oerhört svaga S-MP-regeringen kan inte heller förvänta sig draghjälp från en stark ekonomisk tillväxt. Den svenska kapitalismen fortsätter att stagnera och tillväxten ligger sedan ett år tillbaka på en historiskt låg nivå. ”Svensk ekonomi står och stampar. Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och återhämtningen i ekonomin dröjer. En viktig anledning är att exporten inte har gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. Likaså är investeringarna i näringslivet svaga”, sammanfattade Konjunkturinstitutet i den senaste bedömningen i Konjunkturläget, augusti 2014.

Eftersom exporten inte längre fungerar som den tillväxtmotor den varit, mycket till följd av att Europa är fast i stagnation och åtstramning,

har den svenska kapitalismen i allt högre grad kommit att vila på ett ostadigt ben – hushållens konsumtion. Detta ensidiga beroende kan dessutom förstärkas av den kris som hotar den svenska gruvnäringen efter att järnmalmspriserna globalt har rasat ned till en rekordlåg nivå.

Det är hushållens ökade inkomster och förmögenheter jämte fortsatt kreditexpansion som sedan några år tillbaka står för merparten av den svaga ekonomiska tillväxten.

Och detta av tillfälliga skäl samt till priset av ökade klyftor och en allt högre skuldsättning.

Långt ifrån alla hushåll har fått en inkomstökning och aldrig någonsin har inkomst- och förmögenhetsklyftorna varit så stora som idag. Arbetslösa, sjuka och pensionärer har gått med minus. Under perioden 2006-2012 ökade den ekonomiska standarden för förvärvsarbetande med 17 procent medan den för icke

förvärvsarbetande sjönk med 5 procent, enligt LO. Bakom hushållens ökade konsumtion finns stigande bostadspriser och upplåning. Men i längden kan inte skulderna fortsätta att öka snabbare än inkomsterna. Åtgärder som exempelvis högre amorteringskrav jämte skattehöjningar samt fortsatt hög arbetslöshet kommer att pressa hushållen framöver och dämpa konsumtionen, vilket tenderar att öka risken för att bostadsbubblan ska spricka.

Den nya regeringens åtstramningspolitik och uttalade mål att regera i samförstånd med kapitalisterna (det så kallade näringslivet) samt strävan till breda uppgörelser hamnar i direkt kollision med förväntingarna om uppbrott från högerpolitiken.

Det i sin tur förstärker behovet av socialistisk opposition och gräsrots­ kamp. ■

SÄG NEJ TILL MILJÖBOVEN

Foto: Frankie Fouganthin / Wikipedia Creative Commons

”EKONOMIN STÅR OCH STAMPAR” I

H

ur ställer sig den nya S-MP-regeringen till att helstatliga Vattenfall ämnar öppna brunkolsgruvor i östra Tyskland?

Det är nog en av många frågor som Stefan Löfven och MP:s språkrör helst av allt skulle vilja slippa fatta beslut om.

I valrörelsen var det som om klimat- och miljökrisen inte existerade och de etablerade partierna g jorde tystnad till en dygd när det gällde Vattenfalls brunkolssatsning. Då frågan ändå kom upp svarade Alliansen med att man ville sälja ut helstatliga Vattenfalls europeiska del.

Det vill säga: Vattenfall får gärna vara en klimatskurk, bara vi slipper att framstå som de ansvariga.

När Stefan Löfven å sin sida fick frågan passade han i sakfrågan och mumlade istället att om Vattenfalls europeiska del säljs ut ska det vara ”på marknadsmässiga villkor”.

Hur som helst, det går inte längre att ducka för frågan.

Regeringen har att säga sitt.

I Tyskland omfamnar Socialdemokraterna Vattenfalls brunkolssatsning. I delstaten Brandenburg, där brunkolsgruvorna finns och där Vattenfall har kolkraftverk, fungerar Socialdemokraterna som Vattenfalls kampanjorganisation. En av delstatens ledande socialdemokrater, Ulrich Freese, sitter med i styrelsen för Vattenfalls gruvbolag. ”Det här handlar inte bara om miljön, det handlar om pengar”, yttrade han i fjol och det säger väl det mesta om honom. Inte för inte kallas han för kollobbyisten (”Kohle-Lobbyist”) i Tyskland.

Som styrelseledamot i Vattenfall inkasserar Ulrich Freese ett årsarvode på 350 000 kronor. Han har också avslöjats med att ha haft en valkassa som vida överstiger andra kandidaters. Bland de som gett pengar till Freeses personliga valfond på dryga 800 000 kronor fanns en före detta Vattenfalldirektör. Med bidrag från Vattenfall vann Ulrich Freese plats i förbundsdagen (tyska riksdagen) 2013.

Efter valet 2013 gav den tyska regeringen – en koalition mellan Socialdemokraterna och CDU, de tyska Moderaterna – klartecken för Vattenfalls fortsatta brunkolssatsning.

Vattenfalls befintliga kolkraftverk i främst Tyskland släpper i dag ut 88,4 miljoner ton koldioxid per år i atmosfären. Det är nästan dubbelt så mycket som hela Sveriges sammantagna utsläpp under ett år, enligt Greenpeace. Nya brunkolsgruvor innebär ännu större utsläpp och förödelse samt tvångsförflyttningar när byar jämnas med marken.

S

å det är räkenskapens dag för den nya S- och MP-regeringen: brunkol och förgiftade vinster till Vattenfall – eller miljön och framtid? Svaret borde vara givet: Nej till miljöbovens brunkolssatsning. ■

Efter bråk i FN-organet ILO hotas nu strejkrätten i flera länder, bland annat Kanada, Swaziland och Indonesien. I Belgien finns förslag som hotar att begränsa strejkrätten bland de offentliganställda (Arbetet den 26 september).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Ammar Khorshed och Natalia Medina • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2014 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

2 OKTOBER 2014 # 1 119

3

Nazister kuppar sig in med SD-röster Nu står det ännu mer klart att med rasistiska SD invalda i parlamentariska församlingar inspireras även nazistiska våldssekter till att ta sig ton – nu med att kuppa sig in på SD:s listor och bli invalda.

ANTIRASIST

rs@socialisterna.org

P

Våldsamma nazister från bland annat SMR, som har utfört flera våldsdåd de senaste åren, väljs in i kommunfullmäktige på SD-mandat.

I januari 2012 anföll SMR ett antirasistiskt eftermöte som hölls i samband med en antirasistisk demonstration. Nazisterna försökte dra ut Daniel Riazat, ordförande för Vänsterpartiet i Dalarna och för skolstyrelsen i Falun, ur lokalen. Då det inte lyckades slog de honom med en glasflaska

i huvudet. Trots alla vittnen och att polisen sprang på nazisterna efteråt hände inget i polisutredningen som pågick under två år och i mars i år lades åtalet ner.

En antirasistisk nyhet från Dalarna nu är att Daniel Riazat, som många gånger modigt har stått upp

Utvisad till Armenien efter fem år i Sverige Efter fem år i Sverige blev Emanuel Oganesian, tidigare medlem i ”Until the End Crew”, utvisad.

MIKAEL LINDBÄCK rs.lulea@socialisterna.org

N

är Emanuel blev omhändertagen av polisen samlades både fans och vänner till en manifestation utanför stadshuset i Kiruna. ”Until the End Crew” bildades 2010. Det var en dansgrupp startad av sju ungdomar med ett hjärta som brann för dans. De mångkulturella ungdomarna möttes dagligen av rasism, men när de fann varandra i en tvättstuga i Lombolo i

Emanuel, personen ovanför barnet, har blivit utvisad.

Kiruna växte självförtroendet snabbt.

Många ungdomar såg upp till dem och inspirerades av dem. När första föreställningen ägde rum i Kiruna centrum såg de en chans i livet.

Oron växte då två av medlemmarna var utvisningshotade, men viljan att fortsätta drömmen ledde dem till att ställa upp i ”Talang”, ett av Sveriges mest kända TV-program.

Gruppen lyckades gå vidare till final och hamnade på tredje plats. Efter programmet fortsatte mardrömmen med utvisningshotet och när polisen omhändertog Emanuel Oganesian splittrades gruppen. Sleman, en annan medlem, gick under jorden några dagar före händelsen.

– Ingen i gruppen har längre någon form av kontakt med honom, säger Edward Nguyen, en av dansarna, till Offensiv. Gruppen nådde ut i media med hjälp av ett manifest, protester mot utvisningen och fick med sig kirunaborna. Även kommunpolitikerna skrev under ett brev som vädjade att Migrationsverket skulle ompröva beslutet.

– Han har varit i Kiruna i fem år och går en utbildning här och vi tycker att det är inhumant att en ungdom kan vara på en och samma ort under en så lång tid och sedan utvisas, sade Kristina Zakrisson (S) till Sveriges Radio den 2 september, utan att nämna att hennes parti är medansvarigt för utvisningspolitiken.

Om Emanuel Oganesian hade fått stanna i Sverige fram till februari skulle han ha fått en ny chans att söka asyl. Nu när Emanuel har utvisats väntas han behöva utföra en militärtjänst under tre års tid, där han riskerar livet. Dansgruppen har därför startat en insamlingsfond för att kunna betala en bot på 100 000 kronor, som ger Emanuel möjligheten att avstå från militärtjänsten men även ge tillgång till pass, visum, flygbiljetter och arbetstillstånd i Sverige.

Alla bidrag tas tacksamt emot.

Sätt in pengar på: Clearingnummer: 8264-4, Konto: 63007254-4, Bader Alemam, Sparbanken Nord. ■

Foto: Offensiv

å valdagen stormade nazister från SMR (Svenska motståndsrörelsen) in i flera vallokaler i Stockholm, däribland i Kärrtorp, och välte bord, förstörde valsedlar och skrek slagord. SMR vill avskaffa valsystemet. Samtidigt gick personer från samma nazistgrupp in i valbåsen i Ludvika och skrev upp ledaren Pär Öbergs namn på SD:s kommunala valsedel. 18 handskrivna namn föll på Pär Öberg. Eftersom SD:s valsedel inte var låst och SD:s officiella namn inte räckte till har denna ökända nazistledare blivit invald.

Alla med någon kännedom om rasism och antirasism känner till Ludvika. Hela SMR-ledningen bor i området.

Så som SMR försökt terrorisera Kärrtorp har de gjort med Ludvika med start för flera år sedan, bland annat med träningsläger för nazister från hela Norden.

mot nazismen, valdes in i riksdagen för V. Att SD har låtit hålla sina listor öppna var som att bjuda in SMR, med tanke på att nazismen är så frekvent i området. Lokala ordföranden Benny Rosengren är helt

okritisk och skyller på media (Aftonbladet den 23 september). Det är dock knappast lönt att överlåta antirasismen till SD. Symptomatiskt nog tappade S hela 1 746 röster i Ludvika, av vilka SD vann 1 558 och fick totalt 2 331 röster i kommunvalet (sju mandat).

Varken där eller i grannkommunen Borlänge, med liknande problem, vann Vänsterpartiet några som helst framgångar. I Falun ökade dock V med 1 280 röster.

I Borlänge blir Per Sjögren från SMR ersättare i kommunfullmäktige för SD. Sjögren var en av de nazister som misshandlade Riazat (tillsammans med Emil Hagberg).

SD får hela 12 mandat och 19 procent av rösterna i Borlänge, vilket är en tung utveckling i den historiskt radikala arbetarstaden. Även i Surahammar, i Västmanland, ser det ut som att en nazist, Carolus Motander från Svenskarnas parti, och en ur SD utesluten rasist – Robert Ström – blir invalda.

Allt detta är kupper från extremt få personer. Att Svenskarnas Parti inte lyckades få ett enda mandat på sina egna listor är en antirasistisk framgång. Men nu kvarstår det bekymrade läget där SD:s utbredning göder rasism och även nazism. Därför krävs fler aktiva antirasister och en politiserad antirasistisk rörelse. ■

I Göteborg marscherade 600 kurder för att visa sitt stöd för motståndskampen i Kobanê, Västra Kurdistan. Kristofer Lundberg, Rättvisepartiet Socialisterna, var en av talarna och fördömde bland annat IS attack på Rojava.

INRIKES

2 OKTOBER 2014 # 1 119

4

Flyktingkatastrofernas profitörer Några av företagen som fick mest pengar från Migrationsverket 2013 (Källa: SVT den 2 september 2014)

Utbetalt miljoner kr 2013 Rörelsemarginal

Hewal Fastigheter AB Liagården AB Hermanssonbolagen AB CLT Care AB Grytan Invest FLT El & Bygg AB Kapelludden AB Hotell Fastigheter i Eskilstuna AB Nordsjögården AB A8 Älvbrinken

35,2 20,8 9,1 13,7 26,6 16,6 8,3 14,6 10,3 15,0

Flyktingar tvingas att bo i lokaler med eländig standard samtidigt som privata värdar ser sin chans att göra stora vinster på dem som flyr från krig och diktaturer i bland annat Syrien, Irak och Eritrea.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

M

igrationsverket skrev nyligen upp sin prognos för antalet nya asylsökande och efterfrågan på bostäder ökar.

Dessutom har kommunernas ovilja och oförmåga att ta emot människor som beviljats uppehållstillstånd resulterat i att 12 000 fortfarande bor kvar på Migrationsverkets asylboenden.

Detta är en viktig orsak till de

uppräknade kostnadsprognoserna för Migrationsverket. Det havererade mottagningssystemet är också en källa till privata profitörers ökade möjligheter att exploatera det mänskliga lidandet. Migrationsverket förklarar att ökningen av kostnaderna till stor del beror på att flyktingar tvingas bo på dyra, tillfälliga anläggningar. Det är fyra gånger dyrare att placera flyktingar på privata anläggningar jämfört med vanliga lägenheter, förklarar Migrationsverket i Expressen den 23 juni.

Oftast är det borgerliga kommunpolitiker som har anammat Sverigedemokraternas politik och vägrat att ta emot flyktingar till sina kommuner, bekräftar Göteborgs-Postens granskning den 23 augusti.

Det är uppenbart att Reinfeldts vädjan om att ”öppna våra hjärtan” inte är något som Moderaterna står för i verkligheten. SVT:s Mitt-

56% 52% 45% 37% 32% 31% 29% 27% 24% 23%

Foto: noodlepie / Flickr CC

Företag

nytt uppmärksammade nyligen asylboendet Frånö i Kramfors, där 160 flyktingar har inhysts i ett fallfärdigt hus. Flyktingarna, flera med små barn, tvingas att dela på tre toaletter och saknar ibland varmvatten i de fåtalet duscharna.

De vittnar om extrem trångboddhet, omfattande mögel- och fuktskador, dålig ventilation, löss i sängarna, trasiga fönster som de tvingas laga med plastpåsar, inga fungerande tvättmaskiner, dålig mat för barnen etcetera. Ägaren HK Partners skyller på flyktingarna och har infört fotoförbud för att förhindra att allmänheten ska ta del av missförhållandena.

Bolaget får 56 000 kronor per dag från Migrationsverket och tjänade 600 000 kronor på boendet bara under de två första månaderna.

Vinstmarginalen är på svindlande 50 procent av omsättningen.

P4 Västernorrland rapporterade i förra veckan om att 50 flyktingar vandrade en halvmil till Migrationsverkets kontor i centrala Kramfors för att demonstrera mot misären.

Mittnytt har tidigare granskat flyktingboendet i Sidsjön, där barnfamiljer plågas av vägglöss och mögel. Migrationsverket har felanmält 200 brister i boendet, varav få har åtgärdats. Även ägaren för detta boende, Sidsjö fastigheter som hade en vinstmarginal på 44 procent och gjorde en vinst på 8,5 miljoner kronor år 2013, skyller ifrån sig på flyktingarna.

Migrationsverket bortförklarar att detta får fortgå med att behovet är stort och att det saknas alternativ till dessa flyktingboenden, som drivs av skrupelfria profitörer.

Ansvariga på verket erkänner för SVT Tvärsnytt att de godkänt att en barnfamilj tvingas bo i ett kök på flyktingboendet Ritas hotell i Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun. De boende menar att maten inte räcker till och att det är extremt trångbott.

Här var det Migrationsverkets personal som förhindrade journalisterna från att dokumentera situationen. Ägaren har hittills i år fakturerat Migrationsverket på 14 miljoner kronor. Hans två bolag Åtorp Herrgård AB och Sellpower, som äger Ställdalens och flera andra flyktingboenden, gjorde en total vinst på 9,2 miljoner kronor i fjol. Det är en fördubbling jämfört med år 2012.

Detta är ett tydligt exempel på den institutionella rasismen då en liknande situation för infödda svenskar antagligen aldrig hade godkänts av myndigheterna. Flyktingar ses som andra klassens medborgare och saknar grundläggande rättigheter till en anständig bostad, rätten att arbeta och en inkomst som garanterar ett drägligt liv för dem och deras familjer.

Den största flyktingprofitören är en av de före detta partiledarna för

rasistiska Ny Demokrati, Bert Karlsson. Hans ”asylimperium” omfattar snart 33 boenden över hela landet.

Expressen hävdar den 23 juni att hans boenden kommer att omsätta en halv miljard kronor årligen. Enligt honom själv är vinstmarginalen på 5-10 procent, alltså kommer han att göra 25-50 miljoner kronor i vinst årligen.

– Snälla, hjälp oss. Vi har utslag från vägglöss och maten är dålig, vädjar flyktingar, som bor på Karlssons Stora Ekeberg utanför Skara, i Expressen.

Hallandsnytt rapporterade den 2 september att drygt hälften av de 20,8 miljoner kronor som Migrationsverket betalade ut till flyktingboendet Lia Hof i Halland blev till vinst, som gick till en spa- och konferensanläggning. Även välfärdskapitalisterna har fått upp ögonen för vinsklippen i asylboendebranschen. Vård- och omsorgsjätten Attendo har idag 23 flyktingboenden. Dotterbolaget Attendo Individ och Familj AB, som äger flyktingboendena, har gjort 200 miljoner kronor i vinst under de senaste tre åren. Vinsten skickas vidare till skatteparadisön Jersey via sex mellanbolag och därmed betalades ingen bolagsskatt alls för år 2013.

Sverigedemokraternas valframgångar och rasismens normalisering i samhällsdebatten riskerar att resultera i ännu hårdare tag mot och en förvärrad situation för flyktingar.

Rättvisepartiet Socialisterna deltar i bygget av den antirasistiska rörelsen och asylrörelserna och reser politiska krav på ett återinförande av asylrätten, massproduktion av bostäder till rimliga hyror även för asylsökande samt utökade och lika rättigheter för alla i Sverige oavsett ursprung. För detta krävs en socialistisk politik som omfördelar resurser från förmögna privata intressen till den gemensamma välfärden utifrån de sociala behoven. ■

Besegrad högerallians i Sundsvall ordnar höstrea på äldreboende

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

S

ocialdemokraterna och Vänsterpartiet, som vann makten tillbaka i Sundsvalls kommun på ett uttalat motstånd mot fortsatta privatiseringar, lovar nu att göra allt för att riva upp beslutet efter årsskiftet, då den nya majoriteten tar över ledningen i kommunen.

På Solhaga finns ett starkt motstånd mot privatiseringsförsöket,

som också har förts fram i media.

Personalen Eva Eng säger till Radio Västernorrland att ingen på Solbacka vill ha någon privatisering – ingen personal, ingen boende, ingen anhörig. Personal och boende säger att ingen politiker har besökt dem och informerat om planerna.

I samma radioreportage för Birgit Asker, boende på Solhaga, fram de

äldres krav att politikerna måste komma till Solhaga och ta reda på vad de boende tycker.

Moderaterna Jörgen Berg­ lund, kommunalråd, och Mats-Johan Adner, socialnämndens ordförande, framhärdar mot kritiken med att de har mandat att föra sin privatiseringspolitik mandatperioden ut. Allianspartierna serverar nu sina uppdragsgivare, riskkapitalister och privata välfärdföretag, de sista presenterna från sitt styre i Sundsvall.

Det gäller nu att personalens fackföreningar på Solhaga tillsammans med de äldres intresseorganisationer bevakar frågan och tar kamp för att beslutet verkligen rivs upp. Många Sundsvallsbor kom-

I Sundsvalls säljs äldreboende ut. mer att ställa upp bakom varje initiativ till protest mot att vinster ska styra kvaliteten på äldrevården.

Socialdemokraternas löften kan visa sig vara ritade i ”lösan sand” då

Foto: Anders Sandberg / Flickr CC

Den moderatledda alliansen i Sundsvall tar ingen hänsyn till valförlusten utan skyndade sig att i det första fullmäktigemötet efter valet driva igenom ett beslut att lägga ut det kommunägda äldreboendet Solhaga för upphandling. Äldreboendet skulle i så fall bli det första privata i kommunen.

partiet vill samarbeta över blockgränserna både i riks- och kommunpolitiken och då mycket väl kan vara beredda att kohandla om de löften de har givit. ■

2 OKTOBER 2014 # 1 119

5

I korthet

All privatiserad välfärdsverksamhet måste återtas i offentlig ägo under demokratisk kontroll och styre av personalen.

Ving och Fritidsresor kränker rättigheter

M

änskliga rättigheter Vings och Fritidsresors hotell i Phuket använder sig av ett tvätteri som kränker mänskliga rättigheter. De utsätter bland annat arbetarna för tvångsarbete, vilket har varit känt sedan en två år gammal rapport. Det visar en ny rapport från Fair Trade Center och Schyst resande den 24 september.

Arbetarnas pass och tillfälliga arbetstillstånd är beslagtagna av arbetsgivarna, vilket innebär att de vare sig kan resa därifrån eller byta arbetsplats.

Arbetslösa löper störst risk att dö i förtid

A

Varannan gymnasielärare och var tredje grundskolelärare saknar behörighet i de ämnen som de undervisar i. Det visar nya siffror från Skolverket som presenterades den 25 september.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

O

mkring var femte som arbetar som lärare har inte någon lärarexamen och kan i dagsläget inte heller få någon lärarlegitimation. Nu har Skolverket för första gången undersökt om lärare med lärarlegitimation undervisar i de ämnen som de är behöriga i och statistiken talar sitt tydliga språk: Blott 52 procent av alla lärare inom gymnasieskolan är behöriga i de ämnen de undervisar i. Motsvarande siffra för grundskolan är 67 procent, och i förskoleklass 65 procent.

– Det behövs en nationell handlingsplan för läraryrket och det brådskar. Kommande stora pensionsavgångar, lågt intresse för läraryrket och utbrett missnöje bland lärare kräver satsningar och förändringar. Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i Skolverkets pressmeddelande.

Mer intressant blir det när en jämför antal behöriga lärare i landet inom kommunala kontra fristående grundskolor för läsåret 2013/ 14. 69 procent av lärarna inom kommunal grundskola är behö-

riga i sitt ämne medan endast 55 procent är behöriga i fristående grundskolor.

Inom den kommunala gymnasieskolan är det 53,8 procent av lärarna som är behöriga i de ämnen de undervisar i, och inom fristående gymnasieskolor är 46,5 procent av gymnasielärarna behöriga.

Med Skolverkets statistik kan man också undersöka lärarbehörigheten kommun för kommun och jämföra mellan kommunala och fristående skolor. I Haninge, en av Sveriges sämsta skolkommuner enligt Lärarförbundets senaste rankning, är antalet behöriga lärare lägre både i de kommunala och de fristående skolorna jämfört med rikssnittet. 57,8 procent av lärarna är behöriga i sina ämnen inom grundskolan: 60,3 procent inom kommunal verksamhet och 43,6 procent inom fristående verksamhet.

I Haninge får dessutom varje nystartad friskola 3 000 kronor extra per elev i skolpeng de första fem åren. Det kan tyckas att extra pengar borde innebära en bättre utbildning för eleverna, fler behöriga lärare och en bättre arbetsmiljö för både lärare och elever. Men rapport efter rapport pekar på raka motsatsen.

Alexandra Anstrell (M) har blivit ökänd för sitt uttalande i lokaltidningen Mitt i Haninge om att ”Ur konkurrenssynvinkel måste skolor fungera precis som en ICA-butik” och om elever väljer bort skolor kan de stängas.

I verkligheten är det endast en anledning till att stänga ned kommunala skolor – man bantar skolan på resurser, låter klasserna

Foto: Bob Cotter / Flickr CC

Friskolor har få behöriga lärare

bli överfyllda och lärarna sönderstressade, för att sedan använda den egna nedskärningspolitiken som en anledning till att stänga ned verksamheter. Det var det som skedde med Jordbromalmsskolan, och det är vad som riskerar att ske med Brandbergsskolan. Vem får någon studiero när man tvingas ha undervisning i korridorer, med en hög omsättning av ofta obehöriga lärare och där 10 rektorer har sagt upp sig de senaste 10 åren som på Brandbergsskolan?

För en verklig förändring krävs det en gräsrotsorganisering underifrån bland elever, lärare, föräldrar och andra som är beredda att kämpa för en likvärdig skola för alla. Skolan ska inte vara en marknad där riskkapitalbolag rånar skattepengar för deras egna vinstintressens skull. Låt inte barnen och de anställda inom skolan betala för högerpolitikens förda politik, som innebär nedskärningar, nya privatiseringar av offentlig verksamhet där vinstintresset går före allt annat och att skolpersonal bränner ut sig själva.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver att all privatiserad välfärdsverksamhet återtas i offentlig ägo och ställs under demokratisk kontroll och styre av de verkliga experterna – personalen: Lärare, fritidspedagoger och andra. Det man inte äger kan man inte kontrollera, och det marknaden kontrollerar leder oundvikligen till att allt offras på vinstintressets altare.

Vi kräver mer resurser till skolan för att öka lärartätheten och minska klasstorlekarna. ■

rbete Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram en ny rapport med titeln Yrke och dödlighet 2008–2012 som publicerades den 23 september, vilken visar att arbetslösa löper tre gånger så stor risk att dö i förtid som för yrkesverksamma. Det finns även yrken som nästan är lika hälsofarliga som att vara arbetslös, där lågutbildade löper större risk att dö i förtid än högre tjänstemän. Vid 35 års ålder skiljer det fem år i förväntad återstående livslängd mellan yrkesgrupperna.

– Arbetslösa har högre dödlighet än andra. Det kan bero på att sjuka oftare blir arbetslösa än friska. Det kan också bero på att arbetslöshet skapar sjuklighet och dödlighet. Jag tror på det senare alternativet. Det finns en koppling mellan arbetslöshet och överdödlighet senare i livet, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet, till Arbetet den 23 september.

Forskare brukar peka ut fyra faktorer som påverkar livslängden enligt rapporten: Arbetsmiljön, livsstilen, urvalet till olika yrken och de allmänna villkoren i olika yrken.

800 jobb bort från Stena Line...

R

ederiet En sparåtgärd på en miljard kronor innebär att 800 anställda kommer att bli av med sina jobb. Anledningen sägs vara ökade kostnader för båttrafiken efter de nya, hårdare miljöreglerna för oljebränslet. Det rapporterar Svenska Dagbladet den 25 september.

Det är i dagsläget oklart hur många av tjänsterna som kommer att försvinna från Sverige. Totalt har Göteborgsrederiet 60 fartyg.

...och 70 tjänster försvinner från Eniro

N

edskärning 70 tjänster försvinner från Eniro när företaget vill koncentrera utvecklings- och produktionsresurser till Sverige och Polen. Åtgärderna kommer att innebära en kostnadsbesparing på 50 miljoner kronor. Det skriver Kollega den 23 september.

Neddragningen av resurser drabbar främst Norge och Danmark, men även anställda i Sverige och Polen kommer att beröras av att 70 tjänster försvinner.

Stor sjuksköterskebrist under sommaren

R

ädda vården Vårdförbundets rapport angående bemanningen av sjuksköterskor runtom i landet visar att endast en avdelning av 21 (Jönköping) har upplevt att det funnits tillräckligt med sjuksköterskor under sommaren.

Det skriver Vårdförbundet den 23 september.

Specialistsjuksköterskor har det funnits brist på i alla lokala avdelningar. De har även märkt av att operationsköerna har växt och att psykiatriska kliniker har haft en stor underbemanning. Även barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har saknats.

Upp till 200 jobb försvinner från Nevs

V

arsel Den 24 september har ungefär hälften av de 360 anställda på företaget Nevs (National Electric Vehicle Sweden AB) i Trollhättan varslats om uppsägning. Företaget är sedan slutet av augusti under rekonstruktion. Det rapporterar TTELA den 24 september. ■

INRIKES

2 OKTOBER 2014 # 1 119

6

Järvaråd kräver mer makt åt de boende När en ny majoritet med S, V, MP och FI nu har bildats i Stockholms stad begär Norra Järva Stadsdelsråd en brådskande diskussion om nya och mer deltagande former för hur ortens boende ska kunna diskutera och påverka de politiska besluten i områdets nyckelfrågor.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

S

tadsdelar som särskilt Husby på Norra Järva har en lång och ibland dramatisk historia av lokala protester mot huvudlösa planer som Järvalyftets föreslagna rivningar och renoveringar till nyproduktionspriser, flytten av Husby träff och vårdcentralen och den strukturplan som avsåg att riva gångbroarna, höja gatorna och bryta den trygga trafiksepareringen.

I vissa av dessa frågor har ortens aktivister och boende kunnat vinna, efter mycket hårda strider, men nu efter valet ser rådet ett nytt

tillfälle att kräva en helt annan typ av dialog i viktiga frågor.

Norra Järva Stadsdelsråd bildades den 24 februari i år, efter förberedelser ända sedan förra årets kravaller. Det skedde parallellt med en kampanj för att öppna den stängda Dalhagsskolan i form av ett allaktivitetshus. På grundningsmötet deltog 120 personer aktiva i ett drygt 30-tal lokala föreningar och nätverk, däribland det kanske mest kända Järvas Framtid. Ett år efter kravallerna, den 24 maj, anordnade stadsdelsrådet tillsammans med RATS teater och kulturkvarteret En dag för Husby och Järva.

Rådets uppgift är enligt de antagna stadgarna ”Att i kontakterna med politiker, tjänstemän, sociala institutioner och bostadsföretag eftersträva ett samarbete på de boendes villkor i lokala frågor”.

Några nyckelfrågor som särskilt engagerar alla aktiva i rådet och som arbetsgrupper nu ska bildas kring är: • J obb, praktikplatser och kompletterande utbildningar till de 2 000 unga som idag saknar gymnasiekompetens eller ens

behörighet till gymnasiet och ingångar till arbetsmarknaden.

•L ikvärdig skola, där vi nu också oroas över att Husbygårdsskolan och andra kommunala skolor kan drabbas hårt av Fryshusets planer på att öppna en ny högstadieskola – där vi förordar andra typer av kompletterande utbildningar.

•F ritid, trygghet och den akuta bristen på mötesplatser för offentliga diskussionsmöten, studiecirklar, läxläsning, kultur och en mer levande social miljö.

• Nya och renoverade bostäder, som vi har råd med, i en stadsdel med god miljö och vakthållning kring det gröna Järvafältet, där vi kan trivas och utvecklas.

På rådets höstupptakt den 24 september diskuterades rapporter om bland annat Svenska Bostäders planer för förnyelsen av Husby Centrum och den gamla stadshusledningens Program för sammanhållen stad, som konkretiserar stadens ytterstadsvisioner men också säger sig vilja uppmuntra mer av dialoger med de boende. På mötet disku-

Norra Järva Stadsdelsråd kräver som här i en diskussion med Svenska Bostäder i måndags mer makt åt de boende i området.

terades även en verksamhetsplan för stadsdelsrådet.

Detta ledde till beslut om att bjuda in den nya majoriteten både i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och i stadshuset till en diskussion med rådet om nya former för de boende att diskutera och makt att påverka i viktiga lokala frågor.

Förslaget framfördes redan dagen därpå till stadsdelsnämndens första möte efter valet i Husby. Svaret blev att vi får vänta tills en ny led-

ning hunnit bildas, samtidigt som besked gavs att den remiss om Program för en sammanhållen stad, som skickats ut till stadsdelsnämnderna, redan har dragits tillbaka för omarbetning av den nya majoriteten.

Redan i måndags kväll inleddes en parallell diskussion med Svenska Bostäder om centrumförnyelsen, som hittills främst har diskuterats med handlarna utifrån ett kommersiellt perspektiv. ■

Neddragningar på SUS permanentas Sommarmånaderna har blivit synonymt med vårdkris. Den akuta personalbristen, som har resulterat i nedskurna vårdplatser, är på god väg att permanentas. Situationen på Skånes universitetssjukhus, SUS, har gått så långt att det hållits vad som kan betecknas som krismöte mellan sjukhusledningen och facket, rapporterade Sydsvenskan den 23 september.

Vårdkrisen fortsätter, så även i Skåne.

RS MALMÖ

rs.malmo@socialisterna.org

B

Foto: Christer / Flickr CC

risten på personal och ett stort antal sjuksköterskor som har sagt upp sig på kort tid har inneburit att SUS har förlängt sommarens stängning av 100 vårdplatser över hösten och att internmedicinska avdelningen i Lund har stängts. Personalen är oerhört pressad och tvingas till att springa mellan avdelningarna.

Nu varnas personalen för att patientsäkerheten är hotad, då väntetiden på akuten har förlängts, patienter vårdas på fel avdelningar och operationer ställs in dagligen. Även sjukhuschefen Jan Eriksson håller med om att det behövs höjda löner och bättre villkor för personalen samt mer bemanning för att råda bot på krisen.

Det enorma missnöjet över vårdsituationen i Skåne resulterade i att Femklövern (M, FP, C, KD och MP) förlorade sin majoritet i landstingsvalet och ännu är det

oklart vilka som kommer att styra i regionen.

– Vi har fortfarande ingen rast, och när vi äter vår lunch måste vi ha koll på våra rum och vi hinner i princip aldrig gå utanför byggnaden under våra raster. Vi vet aldrig innan om vi ska få tid att äta lunch.

Det grundläggande problemet är att det finns för få vårdplatser och för lite personal, säger en undersköterska på förlossningsavdelningen på SUS som Offensiv har talat med.

Socialdemokraternas budget för Region Skåne innehåller 892 miljoner kronor mer, eller 3,2 procent extra, till hälso- och sjukvården under år 2014 jämfört med Femklöverns budget. Det motsvarar ungefär 1 800 sjuksköterskor alternativt höjda löner för den befintliga personalen. Ökade anslag är välkomna, även om det är oklart hur stora de verkliga behoven egentligen är.

Det är en sak att lägga en budget i opposition, men en helt annan när S väl styr. Erfarenheterna pekar tyvärr på att S har en ovana av att genomföra nedskärningar och försämringar inom vården, exempelvis i Västernorrlands landsting och Västra Götalandsregionen.

Det kommer krävas att facket, personalen och allmänheten är på tårna och sätter press på politikerna med protestaktioner, utfrågningar och mobiliseringar kring vårdpolitiken. Ökad finansiering till vården är avgörande för att lösa krisen, men det räcker inte. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver att finansieringen ska utgå ifrån de verkliga behoven istället för att, som idag, avgöras av budgetdisciplin och överskottsmål.

Det krävs att sjukvårdslagens krav på vård efter behov upprätthålls genom att ekonomiska styrningsmodeller, som new public management, skrotas och att vården återtas i offentlig ägo under demokratiskt styre av personal och patientgrupper. RS är emot generella höjningar av inkomstskatten, eftersom det främst drabbar dem med lägst ekonomiska marginaler. Istället är det de senaste årtiondenas stora vinnare – bankerna, storföretagen och mångmiljonärerna – som ska betala för att råda bot på vårdkrisen. ■

KLIMATKRISEN

2 OKTOBER 2014 # 1 119

7

”Historien kallar på oss” Den 20 september, på tröskeln till den största klimatmarschen i världshistorien, höll flera av de mest framstående rösterna i den amerikanska vänstern en paneldiskussion om hur man bygger en rörelse för att bekämpa klimatförändringarna. Hur kan vi utmana kapitalismen och ersätta den med ett politiskt och ekonomiskt system som garanterar hållbarhet och social rättvisa? Det är ett centralt tema som hela klimat- och miljörörelsen behöver ta ställning till. Här är Kshama Sawants tal om klimatkrisen: Vilken väg framåt?

Kshama Sawant, kommunfullmäktigeledamot i Seattle för Rättvisepartiet Socialisternas systerparti Socialist Alternative.

KSHAMA SAWANT

cwi@worldsoc.co.uk

S

för att sätta stopp för den ekonomi som baseras på fossila bränslen och istället driva vårt globala samhälle på förnyelsebar energi. Så varför har de inte gjort det?

Sanningen är att inga vetenskapliga bevis eller förnuftiga argument kommer att övertala dem att inte borra och pumpa upp olja till sista fatet ur marken.

Ta till exempel Exxon Mobil, som spenderar miljontals USA­dollar på att göra reklam för sina gröna meriter – men som ändå i ett brev till sina aktieägare försäkrade att de kommer att sälja all olja och gas som de har funnit, och kommer att finna, inom en överskådlig framtid.

Detta är den globala kapitalismens verklighet. Detta är produkten av det gigantiska spekulationskasinot som har skapats av Wall Street-rånarna och de rovgiriga oljegamarna. I detta system är marknaden Gud, och allt offras på profitens altare.

Vi måste inse faktumet att den så kallade fria marknaden inte kommer att kunna avsluta sitt beroende av fossila bränslen, och absolut inte med den hastighet som krävs. Inte heller är den i stånd att verkställa den typ av samordnad, demokratisk och internationell planering som kommer att vara nödvändig.

Vårt budskap på söndag måste vara tydligt: Om du ännu inte är organiserad, finns det ett akut behov av att ansluta sig och förbli engagerad: Gå med i en miljögrupp, gå med i en fackförening, gå med socialisterna, bli en del av denna kamp!

Våra krav till de så kallade ”världsledarna” måste också vara tydliga. Vi behöver massiva offentliga satsningar för att sätta stopp för Många människor är beredda att användningen av fossila bränslen, förändra sin personliga livsstil, och som en del av en snabb omvand- det är viktigt. Men jag fokuserar här ling till ren och förnyelsebar ener- på de stora företagen. Varför? giproduktion, tillsammans med en Det uppskattas att nästan två dramatisk expansion av kollektiv- tredjedelar av de utsläpp av växthustrafiken. Dessa åtgärder skulle ska- gaser som ägt rum sedan den indupa miljontals striella epokens jobb med kolgryning har Vi måste inse lektivavtal och kommit från 90 löner som det faktumet att den så företag. Endast går att leva på. kallade fria markna- 90 företag! ExDe människor Shell, BP, den inte kommer att xon, som kontrolleChevron – ni rar dessa klikunna avsluta sitt vet vilka de är. mattoppmöFör att lösa beroende av fossila klimatkrisen ten är fast bränslen. knutna till inmåste vi dedustrin för fosmokratiskt sila bränslen och den finansiella ari- och rationellt kunna bestämma stokrati som dominerar världseko- hur dessa resurser – som för närvanomin. De fem rikaste företagen i rande är koncentrerade i händerna världen är alla företag som produ- på en liten grupp av oligarker och cerar fossila bränslen. spekulanter – kan användas för heDessa företag har alla de resur- la samhället till gagn för männiser och all den teknik som krävs skorna och planeten.

Foto: Alex Garland

ystrar och bröder, historien kallar på oss! Vi måste se till att morgondagens protest [den 21 september, som samlade 400 000 människor i New York, ö a] markerar en vändpunkt.

Vändningen till kollektiv handling kräver grundläggande strukturförändringar för att ta itu med klimatförändringarna.

Morgondagens protest kommer att samla tiotusentals miljöaktivister, studenter, arbetare och deras fackföreningar. Vi bygger på de tusentals som hjältemodigt har kämpat mot Keystones XL-gasledning. I Seattle har andra aktivister, även jag själv, varit inblandade i civil olydnad mot olje- och koltåg – dessa hotande klimatkatastrofer på hjul.

Men oavsett om det sker via järnväg eller genom rörledningar, är de stora oljebolagen fast beslutna att säkra sina vinster. De har ledningen för båda politiska partierna i sina bakfickor. Det blir ingen lätt sak att stoppa dem.

Men hur kan detta göras utan att de gigantiska energiföretagen övertas i offentlig ägo? Det är enkelt. Du kan inte kontrollera det du inte äger.

Under vår kamp kommer vi naturligtvis att behöva flera olika strategier och taktiker beroende på de konkreta omständigheterna. Men en sak bör vara kristallklar – vi kan inte vara bundna av vad som är acceptabelt för etablissemangets politiker och de stora företag som dessa representerar. Vår rörelse måste istället styras av de arbetande människornas och miljöns behov.

Det finns erfarenheter från andra sociala rörelser. Nyligen i Seattle hjälpte min egen organisation, Socialist Alternative [CWI:s sympatisörer i USA, ö a], till med att föra fram ett krav på en minimilön på 15 USA-dollar (108 kronor) per timme för alla arbetstagare. Vissa avfärdade till en början detta som orealistiskt, men det var ett krav som motsvarade arbetarnas verkliga behov. Vi jobbade med andra för att mobilisera en stark gräsrotsrörelse för att vinna. Företagen var hela tiden emot det, men de var tvungna att ge vika inför det växande masstödet.

Det är sant att vi inte vann allt, och storföretagens politiska tjänare – vilket förresten alla det Demokratiska partiets företrädare i Seattle var – gröpte ut kryphål. Men vi vann den högsta minimilönen i landet genom att kräva det – långt mer än vad

vi skulle ha vunnit om vi hade börjat med att bara be om det vi fick höra var acceptabelt för storföretagen!

I kampen mot klimatförändringarna behöver vi samma tillvägagångssätt, att djärvt kräva ett massivt proram för offentliga investeringar i förnybar energi och kollektivtrafik.

Låt oss koppla detta till en grundläggande utmaning av kapitalismens trasiga system! Jag tror att det finns en bred enighet här om behovet av kollektiv kamp, om behovet av att organisera oberoende av storföretagen. Men jag anser att detta inte kommer att kunna uppnås utan att vi konfronterar företagens politiska makt. Ingen här skulle säga emot att vi inte kan lita på högerkanten, de klimatförnekande Republikanerna. Men vi kan inte heller lita på de storföretagsallierade Demokraterna. Under Obama har det skett en massiv ökning, inte av ren energi, utan av fossila bränslen, av oljeborrning i Arktis, av fracking [ett hydrauliskt uppspräckande av berget för att nå gasrikt skiffer] – det är den största expansionen under mer än en generation.

Och det handlar inte bara om Obama – etablissemanget inom Demokratiska partiet är översköljt av oljepengar. Om vi tonar ​​ ner våra krav för att blidka Demokratiska partiets elit, kommer de helt enkelt att använda vår generositet för att ytterligare blidka sina företagssponsorer. Endast en självständig kraft för

de 99 procenten, ett nytt parti baserat på arbetare, ungdomar, miljöaktivister och fackföreningar, kommer att kunna slåss mot Wall Street och storföretagen. Ett parti som kommer att kämpa och modigt verka för ett alternativ till detta krisdrabbade system.

Den ekologiska klockan tickar för fort för att låta den politiska arenan inför presidentvalet 2016 domineras av klimatförnekande republikaner och frackingvänliga demokrater.

Vi behöver en röst för miljösans, ett alternativ till detta dysfunktionella tvåpartisystem. En oberoende vänsterkampanj som vädjar till de miljoner amerikaner som äcklas av Wall Streets skamlösa koppleri i namn av ”politisk realism.” Faktum är att en ny opinionsundersökning visar att sextio procent av amerikanerna vill ha ett tredje parti. Detta kan fungera som en åskledare för de hundratusentals arbetare och ungdomar som vill slå tillbaka och lägga grunden för en rörelse som kan vinna riktiga segrar, oavsett vem som råkar ockupera Vita huset 2017.

Den stora arbetarklassförkämpen Rosa Luxemburg sade för ett sekel sedan att framtiden antingen kommer att vara socialism eller barbari.

Det är upp till oss att vår framtid inte präglas av klimatets och kapitalismens katastrofer, utan istället av samarbete, mänsklighet, skönhet och hållbarhet. Solidaritet! ■

ANALYS

2 OKTOBER 2014 # 1 119

8

Arbetarklassens motstån En våg av strejker bland anställda i snabbmatsbranschen och valet av Kshama Sawant till kommunfullmäktige i Seattle är tecken på den politiska förändring som pågår i USA. Kshama är medlem i det snabbt växande Socialist Alternative, som är sympatisörer till Committee for a Workers’ International (CWI). ”Hur i helvete kunde Seattle välja en socialist? Vi som brukade vara så trevliga”, var en kommentar i Seattle Weekly under den stora rubriken ”Revolutionens väg”.

Kshama Sawant och Jess Spear i täten för $15 now-kampanjen, som har segrat i Seattle. Kampen fortsätter nu i fler städer.

PETER TAAFFE

cwi@worldsoc.co.uk

K

shama Sawants fantastiska seger, när hon som första socialist på 100 år valdes in i kommunfullmäktige, har lett till rader av liknande förbryllade kommentarer från kapitalistiska talespersoner i USA och på andra håll.

Samtidigt krävs det inte raketforskare för att kunna förklara Kshamas seger, som sedan har lett vidare till den storartade ”15 dollar nu”-kampanjen i Seattle och införandet av den högsta minimilönen i USA. Den amerikanska kapitalismen är inte ”trevlig” längre, om den nu någonsin har varit det, för de miljontals drabbade inom arbetarklassen som tryckts ned i fattigdom av systemets misslyckande. I Seattle syns detta tydligt, där hemlösa tvingas bo på gatorna runt stadshuset.

världens rikaste land hade Kshamas och Socialist Alternatives seger inte varit möjlig. Flera opinionsmätningar har också visat att det finns ett betydande stöd för socialism bland unga människor i hela USA. Men bara ord är inte nog. Många ”vänster”-organisationer och passiva fackliga ledare har beklagat de ”oacceptabla” förhållandena för arbetarklassen. Men detta har haft lika stor effekt som en snöboll i helvetet.

Det är handling som har gjort hela skillnaden, det vill säga det djärva beslutet att utmana företagarna och deras representanter i val, en ”handlingens propaganda”, och att detta kopplades till kravet på 15 dollar i timmen i minimilön.

Socialist Alternative var ensamma om att förstå att detta skulle få ett kraftfullt gensvar hos de lågavlönade i Seattle och över hela USA. Detta har inneburit ett enormt framsteg för de lågavlönade. De har hittills tryckts ned av kapitalismen, men har kommit upp på fötter och krävt en lön som går att leva på och kritiserar företagens omfattande ”lönestöld”. Utan exemplet från Seattle skulle detta troligen inte ha hänt, i vart fall inte just nu.

Tidningen Seattle Weekly gnisslar tänder, men tvingas medge att det är de förvärrade förhållandena för arbetande människor som har lagt grunden för Kshamas seger: ”I Seattle finns det /.../ uppskattningsvis 102 000 arbetare som tjänar mindre än 15 dollar i timmen.

Levnadskostnaderna är de sjunde högsta i landet. En lägenhet med ett sovrum kostar ungefär 1 300 Seattle har tillfört ny energi till dollar i månaden i innerstaden. En arbetarklassen, särskilt de lågavhöjning av lönade i minimilöhela USA. Det handlar om en nen kom- övergripande struktu- Den 4 sepmer bara tember gerell kris för kapitalis- nomfördes att vara ett första förmen, vilket leder till en strejk band. /.../ fortsatt stagnation för av arbetarDen vita na inom levnadsstandarden. s n a b b arbetarklassen blir m a t s yngre, mer liberal och mer öppen branschen i mer än 100 amerikanför progressiva dagordningar. 20 ska städer, bland annat i Chicago, procent av Seattles befolkning är New York och Detroit. Strejken mellan 20 och 29 år gamla (den 19 kombinerades med demonstratioaugusti 2014). ner och sittstrejker vid snabbmatsrestauranger som McDonalds, Storföretagen och deras talesper- Burger King och KFC. Polisen grep soner, inklusive inom det Demo- mer än 400 personer. kratiska partiet, är förfärade över En anställd på en snabbmatsmöjligheten att Kshamas kampan- restaurang i Chiago talade för alla jer kan leda till ”smittoeffekter” när han sa att: ”Vi är helt klart på och är fast beslutna att göra slut på väg framåt, eftersom vi känner att ”detta socialistiska experiment”. rättvisan står på vår sida. Vi kan Utan det sjudande missnöjet inte vänta.” McDonald’s, vars hubland amerikanska arbetare över vudkontor ligger i Chicago, deden fallande levnadsstandarden och klarerade att: ”Alla höjningar av den chockerande ojämlikheten i minimilönen borde ske över en

längre tid så att effekterna /.../ är hanterliga.”

Detta exempel på företagsägare med hjärtan hårda som flinta, som säger sig inte ha råd med något utöver den federala minimilönen på 7,25 dollar i timmen, bemöts av det kapitalistiska språkröret New York Times: ”2013 tangerade vinsternas andel av ekonomin efter skatt rekordnivån från 1965. Samtidigt låg arbetarnas ersättning, som andel av ekonomin, på den lägsta nivån sedan 1948. Löneökningarna har inte hängt med sedan 1979 /.../ vilket har lett till fallande eller stagnerande löner för de flesta arbetare och stor tillväxt i företagens kassakistor, aktieutdelningar och löneökningar för vd:ar och andra på den övre delen av inkomststegen” (den 31 augusti 2014).

Ny forskning från Economic Policy Institute visar att de reala timlönerna sjönk för nästan alla mellan det första halvåret 2013 och 2014, bortsett från de tio procent av befolkningen som tjänar allra mest.

Nu säger anställda i snabbmatsbranschen och andra lågavlönade arbetare att detta inte räcker; 15 dollar i timmen är det som krävs.

Delar av den härskande klassen internationellt talar enträget om

behovet av vissa eftergifter gentemot fackföreningar och arbetare, som ett sätt att skapa ”efterfrågan”.

Anledningen är att de sitter fast i en ”Bermudatriangel” av en kris som, till synes, saknar slut. De hoppas att detta ska erbjuda en väg ut ur den rådande situationen.

I kongressen har Obamas blygsamma förslag på höjningar av minimilönen mötts av ett förbittrat motstånd från Republikanerna.

Det visar att den amerikanska arbetarklassen kommer att få väldigt lite om den inte maximalt utnyttjar sin styrka på både det fackliga och det politiska planet.

Det innebär att på allvar utmana i synnerhet Demokraterna. De företräder inte den amerikanska arbetarklassen. Det tydliggörs av det Obama har gjort när han kommit till makten, liksom av vad andra från Demokraterna har gjort på kommun- och delstatsnivå.

En upprustning av fackföreningarna är också absolut nödvändig.

Många fackföreningsledare formar idag sina dagordningar utan någon tro på att de kan besegra arbetsgivarna. En framstående facklig ledare i Seattle frågade skeptiskt: ”Du tror inte på allvar att det går att besegra storföretagen?” De ersätter tanken på aktioner från ar-

betarklassen med att mobilisera anställda fackliga funktionärer. De föredrar detta framför att engagera massan av arbetare.

Kshamas kampanj har öppnat ett nytt kapitel när det gäller att engagera arbetande människor i masskala för att förändra sina liv.

Detsamma gäller för Jess Spears kampanj. Hon fick nära 20 procent av rösterna när hon utmanade demokraten Frank Chopp i primärvalet i augusti inför valet till delstatsparlamentet. Det var ett utmärkt resultat. Det kapitalistiska etablissemanget har tagit Socialist Alternatives framväxt som det andra politiska partiet i Seattle på största allvar (Republikanerna existerar nästan inte alls i staden).

Allt det som har orsakat den växande ilskan och kraven på handling från amerikanska arbetare gäller också för stora delar av medelklassen. De amerikanska förorterna, som tidigare var liktydiga med en väg bort från fattigdomen i stadskärnorna, har nu blivit de områden där den mest utbredda fattigdomen finns.

Detta kommer troligen att förvärras i takt med att den långsiktiga krisen för USA och världskapitalismen blir tydligare och allt mer erkänns av systemets företrädare.

2 OKTOBER 2014 # 1 119

9

nd på frammarsch i USA Obamas politik har gynnat storföretagen och bankerna. Dags för ett nytt massarbetarparti för miljonerna – inte för miljonärerna.

Detta understryker det vi har sagt gång på gång sedan början på krisen. Det kommer inte att vara enkelt för den amerikanska kapitalismen eller kapitalismen internationellt att komma upp till gångna tiders tillväxtsiffror, vilket kommer att få konsekvenser i form av sänkt levnadsstandard.

Den amerikanska ekonomin är jättelik – samtidigt som delar av ekonomin kan stagnera eller krympa kan andra sektorer och re-

Foto: Christopher Dilts / Flickr CC

Foto: Alex Garland för Socialist Alternative Det finns horder av kapitalistiska ekonomer som sliter sitt hår.

Stanley Fischer, vice ordförande för den amerikanska centralbanken, klagar över ”nedslående ekonomiska data”. Han säger att detta ”kan peka i riktning mot en varaktig nedgång i potentialen hos motorer som USA, Europa och Kina”.

Faktum är att den återhämtning från krisen som inleddes 2007-08 inte har gett några synliga resultat förutom i kapitalisternas fickor.

Fischer fortsätter med att idissla om att framtidsutsikterna är ”osäkra” med ”lägre produktivitetstillväxt och minskat deltagande i arbetskraften /.../ Detta har blivit till bestående drag i den amerikanska ekonomin”. Detta är ett något kryptiskt sätt att beskriva en fortsatt massarbetslöshet.

gioner växa. Men det handlar om en övergripande strukturell kris för kapitalismen, vilket leder till fortsatt stagnation för levnadsstandarden.

Detta står klart utifrån de nuvarande och framtida utsikterna för den amerikanska tillverkningsindustrin, som en gång var en motor för tillväxten i USA. Obama har den senaste tiden talat entusiastiskt om utsikterna för den amerikanska kapitalismen. Men den senaste tidens arbetsmarknadsstatistik ger honom inget stöd. Medan 168 000 arbeten skapades inom tillverkningssektorn under en månad, döljer detta den långsiktiga urholkningen av industrin.

Inom den privata sektorn i USA har det skapats ungefär 10 miljoner jobb sedan början av 2010. För varje nytt jobb i en fabrik, tillkom det två nya i hotell och restauranger och två inom sjukvård och social verksamhet. Med andra ord avspeglar USA den situation som råder i hela den ”utvecklade” kapitalistiska världen, där industrin befinner sig i en utdragen nedgång. USA är fortfarande det ekonomiskt mest avancerade landet när det gäller den totala produktionen. Men liksom Storbritannien har visat, som en gång var världens

största verkstad och den dominerande kraften inom världskapitalismen, leder ekonomisk nedgång till växande sociala spänningar och ökande klasskamp.

USA kommer inte att kunna undgå den utveckling som utvecklingen i Seattle och på andra håll visar. Sammandrabbningar av samma omfattning som på 1960-talet ligger framför oss. Det gäller också upproret bland färgade människor.

Reaktionerna på mordet på Michael Brown, en ung afroamerikan i staden Ferguson, Missouri, visar att händelserna från 1960-talet kan komma att upprepas. Polisens militarisering har gått till extrema nivåer. Polisen har köpt militärt överskottsmaterial. En demokratisk kongressledamot jämförde statens ingripande i Ferguson med den amerikanska ockupationen av Fallujah i Irak!

Metoder som att regelbundet stoppa och visitera svarta och asiatiska ungdomar har använts i Ferguson.

67 procent av invånarna i staden är afroamerikaner. Samtidigt är 94 procent av de anställda inom polisen vita! Polisen fungerar i det närmaste som en ockupationsstyrka i städer som Ferguson. Enligt en beräkning från FBI dödas årligen mer än 400 personer i skottlossningar

med lokal polis i USA. Denna siffra är mycket högre än i andra länder.

Detta har lett till en begynnande politisering av den svarta befolkningen, som liknar utvecklingen under 1960- och 1970-talet.

Socialist Alternatives medlemmar, däribland afroamerikanska medlemmar, har deltagit mycket framgångsrikt i Ferguson för att främja denna process. Samtidigt pågår den skamliga förföljelsen av invandrare från Obamaregeringens sida. Fler invandrare har utvisats från landet än under samtliga tidigare presidenter sammantaget!

Socialist Alternative är den enda kraften till vänster som har formulerat en tydlig politisk strategi för att bryta med kapitalismen, vilket i sin tur kräver en fullständig brytning med det Demokratiska partiet.

Det finns tecken som visar på möjligheterna av kraftfulla utmaningar från vänster mot de sittande högerpolitikerna. Bernie Sanders, senatorn från Vermont som beskriver sig själv som socialist, pressas av Socialist Alternative och andra inom vänstern att ställa upp mot demokraterna i presidentvalet. Lärarfacket i Chicago har varit indragna i en hård strid mot den sittande antifacklige borgmästaren Rahm Emanuel.

Nu antyder Karen Lewis, ordförande för lärarfacket i Chicago, att hon skulle kunna tänka sig att kandidera mot honom som ”icke partibunden” kandidat med blicken riktad mot arbetarrörelsen i nästa års val. Det återstår att se hur Lewis’ kampanj kommer att bli och vilka krav hon kommer att driva.

Mycket hänger på om merparten av arbetarklassen och gräsrötterna inom fackföreningsrörelsen sluter upp i hennes kampanj.

Dramatiska förändringar sker i USA just nu. Detta trots att den föregående perioden, med en begränsad klasskamp, fortfarande påverkar arbetarklassens medvetande. Men det är inte hela bilden, vilket visas av utvecklingen i Seattle och på andra håll. Situationen i världen, i synnerhet en terror­ attack i USA, skulle kunna kasta tillbaka medvetenheten. Men inte ens en sådan fasansfull händelse skulle kunna hejda den amerikanska arbetarklassens återuppståndelse för en längre tid. Seattle ger en föraning av de stora händelser som kommer att inträffa när en stark kraft som verkar för socialistisk förändring växer fram i USA. ■ Fotnot: En dollar motsvarar 7,22 kronor.

INTERNATIONELLT

2 OKTOBER 2014 # 1 119

10

”De gråter men har inga tårar kvar” Det är en eländig situation för kurderna efter IS terror.

Foto: Faima Selma Ahmadi

Den kris och humanitära katastrof som IS framfart har skapat har engagerat tiotusentals i Sverige och internationellt.

Många kurder samlar in pengar, kläder och förnödenheter åt de drabbade. Vissa har åkt dit för att ansluta sig till de kurdiska styrkorna, medan andra åker som hjälparbetare.

Offensiv har talat med Faima Selma Ahmadi från Örebro, som är på plats nu.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

F

aima Selma Ahmadi reste söndagen den 19 september till Kurdistan och kom till staden Zakho. Hon är förkrossad över vad hon har fått se.

– Allt som jag hörde och såg på tv kändes som en mardröm innan jag kom hit och mardrömmen blev

verkligheten för mig. Det är svårt att föreställa sig det hela. Även om Faima hade räknat med att få uppleva hemskheter var hon inte beredd på verkligheten.

– Flyktingar överallt, på bensinstationer, i tält efter vägarna... De har inte tak över huvudet, barnen är

uttorkade och det är brist på förnödenheter, vilket gör dem döende. Mitt hjärta går itu, jag är förkrossad över att få se vad mitt folk genomlider.

Faima klarade inte av att sitta hemma när hon såg vad som hände i Kurdistan. Hon åkte dit med organisationen Kurdish Diaspora.

– Jag klarade inte av att veta att mitt folk lider. Vi har demonstrerat, samlat ihop kläder och skapat opinion men jag kände att det inte räckte. Det var min skyldighet som medmänniska att agera nu och göra något. Jag bestämde mig för att ta mig hit till varje pris, berättar hon uppenbart tagen.

– Situationen är obeskrivlig, det är så hemskt. Jag har träffat kvin-

nor som har blivit våldtagna, barn som har sett sin pappa bli slaktad och flytt. Många kvinnor med små barn har ingenstans att ta vägen, berättar hon och fortsätter: – Jag bröt ihop efter mitt första möte med dem men försöker vara stark för att orka hjälpa till. De känner sig svikna och ber att man inte ska glömma bort dem. Jag ser sorg i deras ögon. De har en madrass för tre familjer, barnen har leriga kläder och de har varken mat eller tak över huvudet. Många är oroliga inför vintern, de saknar kläder och vet inte vart de ska ta vägen. De vädjar om hjälp. Människor gråter men har inga tårar kvar. De behöver vård, kläder och sängkläder.

Det är brist på precis allt.

I Zakho finns det cirka 140 000 flyktingar från Shingal just nu.

– Många bor på gatorna, några ligger på madrasser men utan tak, de har bara en tunn filt över sig. Vissa har ingenting. Många barn är utan föräldrar och vi måste lösa frågan om var alla föräldralösa barn ska ta vägen, de är vår framtid. Att se smärtan i deras ögon är kanske det värsta. Det är verkligen inte lätt, men jag gör allt i min makt och lägger undan mig själv helt när jag möter de här oskyldiga människorna, förklara Faima.

Faima har även träffat Peshmergas (kurdiska miliser) och även de har en svår situation, inte bara på grund av kriget utan också eftersom de inte har fått ut någon lön. De kan därför inte försörja sig eller sina familjer när de försvarar sitt folk.

– Jag träffade Saleh Muslims systerson och andra högt uppsatta i Halwer. Vi diskuterade om hur man går tillväga för att ansluta sig till Peshmerga. På mötet framkom det också att Peshmerga är i stort behov av stöd, både gällande vapen men också ekonomiskt.

Många blir skadade, men de har brist på sjukvård.

– Många privatpersoner har bidragit med saker till Peshmergastyrkorna som till exempel sjukvårdsartiklar, men det är inte det de behöver, utan riktig sjukvårdspersonal som kan finnas på plats och rädda liv. Behovet av hjälp är akut.

De vet inte om de lever dagen efter.

Faima och andra i Kurdish Diaspora åker inte bara ned med humanitär hjälp utan de gör även livet lite lättare för barnen i flyktinglägren med sin närvaro.

– Alla aktiviteter vi gör för barnen är uppskattade. Lek- och läraktiviteter med barnen gör att de får leva, inte bara överleva. ■

5 000 demonstrerade för rätten till abort Kampen för rätten till abort på Irland fortsätter och är fortfarande en fråga som diskuteras på flera olika nivåer. Kvinnorättsgruppen ROSA (for Reproductive rights, against Oppression, Sexism and Austerity), som grundats av kvinnliga medlemmar i Socialist Party (CWI Irland), kräver att abort ska bli helt legaliserat, gratis och tillgängligt för alla kvinnor.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

L

Efter att Savita Halappanavar dog på grund av att hon vägrades abort vaknade en stor rörelse på Irland som krävde en legalisering av abort.

Men kravet som ställdes var inte ett krav på full legalisering, utan på en legalisering vid så kallade ”X-fall”, när en kvinnas liv är i fara inkluderat vid risk för självmord.

Lagstiftningen om abort på Irland är mycket konservativ, och

ROSA kräver att den nuvarande abortlagstiftningen helt ska upphävas, till förmån för en legalisering och full tillgänglighet för alla kvinnor. Det finns en möjlighet att sätta press på Labourpartiet, som står inför en kris och är mottaglig för tryck underifrån. Det är viktigt att fortsätta sätta press på politikerna genom massiva demonstrationer och aktioner. ■

Fortsatt kamp nödvändig för rätten till abort på Irland.

Foto: ROSA

ördagen den 27 september hölls den årliga demonstrationen March for choice (marsch för valmöjlighet) i Dublin för tredje året i rad. De 5 000 demonstranterna krävde en bättre abortlagstiftning. Liknande demonstrationer har även genomförts i många andra länder till stöd för de som kämpar för ett legaliserande av abort på Irland.

lagstiftarna som tvingades göra en lagändring efter påtryckningar från rörelsen urvattnade den till den grad att den i praktiken inte gör någon skillnad. Som i ett nyligen uppmärksammat fall tar byråkratin så pass lång tid att det ändå inte är möjligt med abort, även om kvinnan exempelvis är självmordsbenägen.

2 OKTOBER 2014 # 1 119

11

Efter Houthi-kupp hotar jemenitisk vinter

Inga nya bud från FN:s klimatmöte Klimattoppmötet i New York lovade inga verkliga förändringar. Rekordmarschen för klimatet och de stora demonstrationerna globalt inger däremot ett visst hopp för att gräsrotsrörelserna ska kunna öka trycket inför nästa års ödesmättade toppmöte i Paris.

THERESE SVENSSON rs.haninge@socialisterna.org

E Folket längtar efter frihet och ett slut på den brutala diktaturen, berättar socialisten Ali Omar.

Den 21 september tog styrkor lierade med Houthi-rebellerna över Jemens huvudstad Sana’a. Tre år efter att den arabiska våren även nådde Jemen hotar en brutal diktatur med starka religiösa förtecken.

JONAS BRÄNNBERG jonas.brannberg@socialisterna.org

–D

– Den regering som kom till makten 2011 var en bunt tjuvar som stått för en massiv korruption där de roffat åt sig allt de kunnat, samtidigt som folket har börjat svälta. Även Saleh har skaffat sig en privat förmögenhet på 32 miljarder USA-dollar (231 miljarder kronor) medan befolkningen i Jemen svälter. Mycket av hans regim finns kvar, till exempel

Vad händer nu?

– Idag är det Houthi-rebeller som styr och ställer på gatorna i Sana’a. De har tagit över armébyggnader och för nu massor av både lätta och tunga vapen norrut till deras huvudfäste i Saada. Förmodligen rånar de centralbanken också. Det pågår även en passionerad hämnd på Islah-partiet som dominerat regeringen. En del av deras medlemmar har dödats och deras hus plundrats. På många sätt liknar det fascism – med islam som täckmantel.

Hur skiljer sig Houthis från al-Qaida på den arabiska halvön (som framförallt kontrollerar delar av landsbygden i södra Jemen)?

– Det är inte så stor skillnad mellan dem även om de är fiender till varandra. När Ansar Allah, som Houthi-milisen även kallar sig för, intog Amran, där vänstern har va-

rit stark, förbjöd de musik. De tog över skolor och barnen får nu lära sig att varje dag ropa ”Död åt USA, död åt Israel, förbanna judarna, seger för islam”. Flickor får bara gå i skolan till årskurs sex.

Hur mäktiga är Houthis, kan de behålla makten?

– Redan när Amran intogs för ett par månader sedan började de ett samarbete med grupper allierade till den förra diktatorn Saleh – mot Islah-partiet och den mäktige generalen Ali Mohsen al-Ahmar. Det är tillsammans med dem de har kunnat ta kontroll över Sana’a. Även om de nu skrivit under ett av FN framförhandlat ”fredsavtal” som innebär att makten ska delas, tror jag inte de kommer att lämna de positioner de har intagit. Stora delar av den tidigare så mäktiga al-Ahmar-familjen har till exempel flytt landet.

Finns det risk att landet bryts sönder i inbördeskrig mellan olika grupper?

– Redan idag pågår hårda strider mellan Houthis och al-Qaida i till exempel Rada’a, där al-Qaida för stunden verkar ha övertaget. Houthis har också hotat med fullskaligt krig mot al-Qaida.

Dessutom finns den fredliga självständighetsrörelsen i söder, som inte har gett upp hoppet om att bryta sig loss från dominansen av grupper i norra Jemen.

– Efter revolutionen längtar folk fortfarande efter frihet. Fortfarande sker små demonstrationer, men det är riskfyllt. Vad som behövs är någon som erbjuder ett alternativ till feodalherrars och milisers styre och imperialismens inblandning, avslutar Ali Omar. ■

Men att försöka lösa klimatkrisen med fler marknadsåtgärder, eller inom kapitalismens vinstmaximerande ramar, är motsägelse-

Det anmärkningsvärda med detta klimatmöte var således inte mötet i sig utan den enorma uppslutning till demonstrationerna dagarna innan. Inför mötet i Paris nästa år måste kraven på alla politiker och stormakter trappas upp och kapitalismens skuld i klimatförändringarna diskuteras på allvar.

Gräsrotsrörelser behöver byggas som kopplar samman klimatfrågan till kapitalismens skuld.

Om det avgörande mötet ska ha någon som helst effekt på klimatet måste ett annat hållbart ekonomiskt system vara i centrum för diskussionen. Och drastiska åtgärder måste även genomföras snarast. Nu är det upp till jordens befolkning att sluta upp i massrörelser inför nästa års FN-möte och förra veckans demonstrationer har gett en bra start för denna masskamp. ■

Inga nya bud om klimatet i New York.

Foto: Ministerie van Buitenlandse Zaken / Flickr CC

et är ett väldigt spänt läge just nu. Idag är det Houthi-rebel�ler som styr och ställer på gatorna i Sana’a. Efter Libyen och Syrien riskerar Jemen nu att bli den tredje revolutionen där sekteristiskt våld och förtryck tar över, rapporterar den jemenitiska socialisten Ali Omar.

När USA nu vill ha en ”koalitionsregering” i Irak har Obama gett Jemen som exempel på en framgångsrik sådan. Efter revolutionen som störtade diktatorn Ali Abdullah Saleh 2011 tog en koalition av Salehs parti och de största oppositionpartierna över. Det är en variant av denna regering som nu ser ut att störtas av Houthi-rebellerna, en shiitisk milis som har sin bas i norra Jemen bland den zaydiska befolkningen.

är hela parlamentet samma som under Salehs regim. Arbetslösheten är gigantisk hos den väldigt unga befolkningen. 80 procent är mellan 15 och 30 år, berättar Ali Omar.

– Det som till slut var strået som bröt kamelens rygg var när regeringen avskaffade subventionerna av bränsle och priset för 20 liter bensin steg från 2 500 (84 kronor) till 4 000 rial (134 kronor), samtidigt som regeringens ministrar åkte på semester jorden runt. Folk som förlorat alla sina besparingar gick ut i protester tillsammans med Houthis. I den desperata situationen är många beredda att stödja vem som helst som står för förändring. Man kan säga att Houthi-milisen använde folkets behov för att själva ta makten.

fterrapporteringen från själva mötet har varit tämligen lågmäld i media, men detta kan även bero på att mötet inte hade beslutsfattning som direkt målsättning. Fokus låg istället på att få igång ännu en diskussion mellan länderna gällande de rådande klimathoten.

Med 120 regeringschefer och flera representanter från storföretag ansåg FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon att mötet hade lyckats med sin uppgift, det vill säga att diskutera klimatfrågan inför det stora toppmötet i Paris 2015. ”Aldrig tidigare har så många ledare samlats för att åta sig att genomföra åtgärder för klimatförändringen”, sade han bland annat.

Många länder gav konkreta löften om pengar till FN:s klimatfond, för att hjälpa fattiga länder som drabbas av klimatförändringarna. Deltagare från diverse storföretag diskuterade även olika frågor under mötet. Exempelvis berättade representanter från den globala pappersindustrin att de framöver ska arbeta för att minska den illegala skövlingen av hotad skog, och Statoils vd uttalade sitt stöd för en global koldioxidskatt, eftersom han menade att det genom en sådan skatt också blir en ”global konkurrens mellan de bästa lösningarna för att nå minskade utsläpp”.

fullt eftersom inom kapitalismen går vinstintresset alltid före alla andra intressen. Tiden för att hindra en katastrofal situation i världen håller på att rinna ut.

Klimatmötet i New York ska ha varit förberedande till FN:s stora klimatkonferens i Paris 2015, vilket anses vara det avgörande tillfället för huruvida vi har någon chans att komma tillrätta med de mest akuta klimathoten överhuvudtaget innan situationen är utom vår kontroll – vilken den kanske redan är.

För att kunna påverka klimatförändringarna i dagsläget räcker det inte med att några länder stillar sitt dåliga samvete genom att ge pengar till FN:s klimatfond, eller att några kapitalistiska storföretag ger löften om klimatvänligare processer. Dessa löften klingar väldigt falskt då det är storföretagen som gör stor profit på och är ansvariga för den största delen av världens koldioxidutsläpp. Till exempel har 20 företag stått för över 30 procent av de samlade koldioxidutsläppen sedan 1750 och har heller knappt gjort några verkliga åtgärder för att minska utsläppen.

INTERNATIONELLT

2 OKTOBER 2014 # 1 119

12

Hongkong i revolt diktaturens våld o

Under den gångna helgen förändrades allt i Hongkong. Dygnet runt genomfördes massmobiliseringar, som samlade som mest uppemot 180 000 människor. Ungdomen utgör spjutspetsen i det folkliga motstånd på gatorna, som med en veckolång studentstrejk till sist tvingade den icke-valda Hongkongregeringen samt den tungt beväpnade kravallpolisen att slå till reträtt. ”Demonstranterna sätter skräck i regeringen”, summerade Dagens Nyheter i tisdags och protesterna fortsätter.

VINCENT KOLO

chinaworker.info

M

ed stadigt växande självförtroende kunde massrörelsen slå tillbaka polisens våldsattacker i söndags. Massornas kamp i Hongkong utgör ett stort bakslag för Pekingregimens antidemokratiska dagordning i Hongkong och i Kina.

Den brutala polisattacken söndagen den 28 september fick hela samhället att koka av ilska och chock i en omfattning som aldrig tidigare har skådats. Idag skakas Hongkong av den allvarligaste politiska krisen sedan det kinesiska övertagandet 1997.

Det finns inslag av en förrevolutionär situation; regeringen är i en djup kris och har förlorat kontroll och auktoritet. Det råder en djup misstro och förakt gentemot de statliga institutionerna, särskilt polisen. Påståendena om Hongkongs ”autonomi” och ”särskilda ställning” i Kina möts numera av misstro eller anses vara

en ren bluff av många Hongkongbor.

Men liksom många andra massrörelser världen över står de folkliga mobiliseringarna i Hongkong nästan helt utan organisationer, program eller ledarskap. Det finns också en tydlig antipartistämning bland de som kämpar på Hongkongs gator. De borgerliga partierna gör visserligen uttalanden om att de skulle vara ett med massrörelsen och dess ledare låter sig ständigt intervjuas av media, men i kampen lyser dessa partier nästan helt med sin frånvaro. Även om den ”spontana” formen av kamp har visat sig vara en väl fungerande kickstart för massrörelsen, krävs det nu mer för att ta nya steg framåt; demokratiska strejk- och ockupationskommittéer samt ett program som kan driva kampen framåt och besegra regimens antidemokratiska dagordning.

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

En avgörande uppgift är att sprida proteströrelsen över gränsen och appellera till arbetare och ungdomar i fastlands-Kina att gå med i kampen mot Kinas enpartidiktatur (KKP-diktaturen). Så länge som KKP-dikaturen består kommer det inte att bli några demokratiska val i Hongkong – bara om Pekingregimen störtas uppstår det en möjlighet att öppna vägen till demokrati.

Ensamma kan massorna i Hongkong inte störta regimen i Peking.

Istället för att vädja till USA och Storbritannien, Hongkongs tidigare kolonialherre, som vissa organisationer i demokratirörelsen gör, måste masskampen söka allierade bland arbetare och ungdomar i Kina och i resten av världen.

Eftersom demonstranterna använt paraplyer för att skydda sig mot polisens tårgas och pepparspray har proteströrelsen i Hongkong benämnts som ”Paraplyrevolutionen”.

Inte sedan 1967, då under brittiskt kolonialt styre, har tårgas använts mot demonstranter i Hongkong.

Under måndag kväll, den 29 september, samlades cirka 180 000 demonstranter på sammanlagt tre platser i Hongkong. Mindre barrikader byggdes och kvällen innan hade den fackliga centralorganisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions (HKCTU) manat till generalstrejk. Strejken gav ny tyngd i kampen.

Att fackföreningar i Hongkong går ut i politisk strejk är en unik företeelse och ända fram till nu har Socialist Action (CWI:s anhängare i Hongkong) varit de enda som krävt att facken utlyser en politisk strejk.

Hittills är det dock ett begränsat antal arbetare som deltar i strejken.

Universitets- och högskolestudenternas strejk går nu in på sin andra vecka och allt fler skolelever går ut i strejk, trots skolledningens hot och repressalier.

Demonstranterna kräver nu Hongkongs regeringschef C Y Leungs (CY) avgång. Han var redan innan en hatad figur och CY:s roll som hjärnan bakom helgens polisattacker har drygat ut hans digra brottsregister med ännu ett brott.

Den kris som har utlösts är inte begränsad till Hongkong, utan utgör den potentiellt största utmaningen av KKP-diktaturen sedan protesterna i Kina 1989.

– Det här är redan mycket större än vad myndigheterna i Peking och

Hongkong har förväntat sig, sa Larry Diamond på Stanford University till New York Times och tillade: – De styrande har ingen strategi som fredligt kan ta udden ur protesterna, vilket skulle kräva förhandlingar, och jag tror inte att [Kinas] president Xi Jinping kommer att tillåta det.

Det kommer inte som en överraskning att regimen i Kina har svarat med skärpt kontroll över internet, blockerat sökord som ”tårgas” och ”ockupera” samt förbjudit Instagram, som har använts för att sprida bilder från kampen i Hongkong in till Kina.

Det är signifikant att denna rörelse, som så många andra i historien, inleddes av ungdomar. Den studentstrejk som startade den 22 september kom att visa vägen. Under de senaste två åren har Socialist Action varit ensamt om att kampanja för en total strejk i utbildningssektorn, vilken skulle kunna utlösa strejker bland arbetare och därmed infoga strejkvapnet i demokratikampens arsenal.

De pågående massprotesterna har fötts ur studenternas veckolånga strejk. Fredagkvällen den 26 september lyckades en grupp studenter att bryta avspärrningen runt Civic Square och inledde en ockupation av torget, som hyser regeringsbyggnaderna och som sedan i juli har varit avspärrat på grund av risken för protester. Studenterna attackerades brutalt av polisen och under söndagseftermiddagen var det upp mot 120 000 människor som samlades i protester mot polisvåldet. Även efter de första tårgasattackerna, på söndagkvällen, var det omkring 50 000 som stannade kvar och konfronterade rader av kravallpolis.

Efter att rykten om kulor och pansarfordon började cirkulera manade Occupy Centrals (OC) ledare Chan Kin-man demonstranterna att lämna Civic Square och regeringsbyggnaderna. (OC är en borgerlig demokratirörelse som länge har sagt att den ska ockupera Hongkongs centrala delar, för att öka tyngden i demokratikampen, men som aldrig tagit sig själva på orden, Offensivs red.) Även Studentförbundets ledare uppmanade demonstranterna att lämna området, något som öppet kritiserades av exempelvis den kände aktivisten ”Longhair” Leung Kwokhung, från Socialdemokratiska för-

bundet, som istället uppmanade demonstranterna att stanna kvar.

Samtidigt som de flesta demonstranter till slut började lämna området inleddes två nya ockupationer av andra områden/trafikpunkter, varav en – Occupy Mong Kok – fortfarande pågick under måndagkvällen. Polisen misslyckades alltså med att slå ner Occupyrörelsen, som istället har spridits, vilket har ställt polisen inför en ännu svårare utmaning.

För andra gången inom loppet av en månad har de illusioner som den styrande eliten under årtionden har byggt upp, krossats. Första gången var den 31 augusti, efter att Kinas bluffparlament (NPC, Nationella folkkongressen) punkterade hoppet om fria val i Hongkong 2017.

Därefter krossades illusionerna, bokstavligen över en natt, om Hongkongs polis som kallats ”Asiens bästa”. Även Fung Wai-wah, som leder det mycket ”moderata” lärarfacket Professional Teachers’ Union, har deklarerat att ”polisen har blivit folkets fiende”.

Raserandet av de gamla illusionerna om statens neutralitet och om Hongkongs ”heliga rättssäkerhet” är en följd av KKP:s allt mer hårdföra och repressiva hållning, vilket i sin

2 OKTOBER 2014 # 1 119

13

mot och förtryck

tur är en återspegling av den fördjupade kris som präglar diktaturen.

KKP kan liknas vid en motor som bara har en växel: repression.

Med en regim som siktar in sig på att avlägsna snarare än att införa ”stötdämpare” i form av de begränsade politiska reformer som borgerliga liberaler efterlyser ökar sannolikheten för att det framtida Kina kommer att skakas av en social explosion eller serier av explosioner.

Med andra ord mot revolutionerande omvälvningar, vilka vi nu ser ett smakprov på i Hongkong.

Det brutala bemötande som de styrande och polisen gav demonstranterna har snabbt eroderat regimens kvarvarande stöd. I Hongkong var det många som hoppades och trodde att staden kunde bli en demokratisk enklav i ett auktoritärt Kina.

CWI:s anhängare i Hongkong och Kina har dock under lång tid förklarat att detta inte var möjligt; antingen måste demokratikampen spridas över Kina, med proteströrelsen i Hongkong som en möjlig tändande gnista, eller så skulle diktaturen i allt högre grad stänga Hongkongs demokratiska utrymme. Det är denna dynamiska utveckling som vi nu bevittnar.

Den väldiga massmobilisering,

som ägde rum på kvällen den 29 september och som skanderade ”Ut med CY Leung!”, visar på vilken nivå som proteströrelsen nu befinner sig på. Att också arbetarklassen för första gången har börjat agera som en oberoende kraft, är det mest betydelsefulla för oss socialister. Även om arbetarna inte har gett ett samlat svar på strejkappellen har exempelvis fabriksarbetare, bussförare och lärare lagt ned arbetet i ilska över polisens attacker.

I denna kamp är den två år gamla Occupy Central-rörelsen inte mer än en fotnot. Som Socialist Action tidigare påpekat ämnade OC:s ledare egentligen bara att genomföra små, symboliska protester.

– Ledarna för OC tvekade och sköt upp kampen alltför många gånger. När OC-ledaren Benny Tai Yiu-ting kom till studentprotesterna efter två dagars kraftmätning med polisen och tillkännagav starten av Occupy Central, började många att bua och lämna i vrede, berättar Sally Tang Mei-ching från Socialist Action.

I nästan varje fråga – timing, organisering, strategi och för att inte tala om program – har OC-ledarna varit ur fas med verkligheten och gått i otakt med stämningen bland

massorna. Den gångna helgens händelser har återkallat minnet av demokratikampen i Kina 1989.

Finns det paralleller till vad som då skedde och det brutala krossandet av 1989 års demokratirörelse?

Inom KKP-diktaturen råder det idag en hård intern maktkamp, som kan bli än hårdare i framtiden.

Ledaren Xi Jinping har inte råd att verka svag och handfallen inför en politisk kris i Hongkong. Detta skulle kunna medföra att Xis ställning utmanas från de grupper – ”särintressena” och ”tigrarna” (höga partifunktionärer och statstjänstemän) – som har rensats ut under de senaste åren. Även om läget förändras snabbt och den nuvarade siuationen är kantad av vändpunkter samt en rad möjliga scenförändringar verkar det som att regimen för närvarande inte står beredd att inleda en ny brutal offensiv, utan sannolikt istället står beredd att erbjuda små eftergifter. Möjligen offras någon impopulär myndighetsperson, som man tidigare ibland varit beredd att göra, för att om möjligt vinna tid i hopp om att krisen ebbar ut.

Det kan inte uteslutas att CY kommer att tvingas avgå i syfte att återupprätta ”stabilitet”, även om

hans avgång inför massrörelsens protester kommer att vara kostsam för både regeringen i Hongkong och den kinesiska regimen. Men det skulle öka självförtroendet hos demokratirörelsen och utgöra en bekräftelse på den styrka som ett modigt massmotstånd besitter.

Kravet på CY:s avgång är nu i fokus. Till och med OC-ledare har krävt hans avgång. På måndag kväll uttalade CY att han inte kommer att kompromissa, men i takt med att krisen förvärras, kommer splittringar i regimen att uppstå och pressen att öka på hans avgång.

Socialist Action har varit aktiva under hela denna rörelse och spelar en viktig roll för att organisera strejker bland gymnasieelever genom sin skolstrejkskampanj – Citywide School Strike Campaign.

Socialist Action förklarar att verklig demokrati endast kan uppnås genom att koppla ihop massprotester i Hongkong med de kommande revolutionära omvälvningarna i Kina, där den gigantiska arbetarklassen utgör den avgörande kraften för att förändra samhället och besegra diktaturen.

Kampen för verklig demokrati kan inte vinnas inom kapitalismens ramar. I de ”västerländska demo-

Massorna, främst ungdomar, i uppror mot KKP-diktaturen.

kratierna”, som ledarna för Hongkongs borgerliga demokratirörelse (de så kallade pan-demokraterna) har som sin förebild, är det icke-valda miljardärer och storföretag som har den verkliga makten.

Vårt alternativ är ett socialistiskt samhälle och en demokratiskt planerad ekonomi som kan eliminera de stigande fattigdomsnivåer, bostadsbristen och de urusla boendeförhållandena, arbetslösheten och låglönemarknaden.

I massprotesterna kampanjar Socialist Action för ett massarbetarparti i Hongkong och i Kina, som kopplar revolutionära demokratiska krav till behovet av ett tydligt socialistiskt alternativ.

• Solidaritet med Hongkongs paraplyrevolution, civil olydnad, strejker och ockupationer!

• Sprid strejkrörelsen! Bygg fackföreningar och demokratiska strejkkommittéer av arbetare och studenter.

• För omedelbar och fullständig demokrati i Hongkong och Kina! Ned med KKP-diktaturen!

• Sparka CY Leung och hans icke-valda regering!

• Stoppa repressionen – inget nytt Himmelska fridens torg. ■

KULTUR / INRIKES

2 OKTOBER 2014 # 1 119

14

Resa genom terror och mörker En djupdykning ner i psykets mörkaste vråer. Pjäsen Under tiden sover dom andra tar dig igenom neuroser, pålningar, depressioner och terror som lämnar ett starkt eftertryck.

och andra varje vecka kom för att studera henne på sjukhuset Salpetriere Hospital i Paris. Men när hennes läkare dog försvann också Augustines symptom mystiskt.

Glid in i galenskapen.

Under tiden sover dom andra gjorde ett starkt intryck på mig under resans gång. Den lämnade mig berörd och tagen, och jag sögs in i det mörker och den känsla av terror som föreställningen skapade. Jag kan varmt rekommendera den för alla som vill utforska psykets allra mörkaste delar. ■

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

U

Mellan de olika segmenten tar pjäsens smått galna narrator, spelad av Anna Belstock, dig igenom med små berättelser som introducerar nästa akt i föreställningen (när hon inte stirrar in i folks ögon och ser

Foto: Pressbild Spångas Orkester

tan att avslöja handlingen för mycket, som förvisso inte är en sammanvävd handling utan uppdelad i olika segment med nya karaktärer som har olika psykiska besvär, tar Under tiden sover dom andra med dig på en resa som verkligen gör en berörd.

Den skildrar olika fenomen och historiska begrepp, som till exempel pålning (där den döende inte skulle gå igen efter döden) och neuroser (förr definierat som nervsjukdomar av typen paralys, spasmer, koma, sömnstörningar, mani etcetera och senare också psykosomatiska störningar, som hysteri, migrän, hypokondri och så vidare). Begreppet neuros används sällan idag, mer än svepande och generaliserande. smått psykotisk ut, fast på ett bra sätt).

Ett utav segmenten är en kort interaktiv del där en doktor vid namn Augustine ger åskådarna diagnoser. Jag var själv en av dem

som fick gå fram och bli diagnostiserad. Hon gav mig piller i handen, och när jag invände med att ”nog brukar man skriva ut recept?” sade hon att ”oroa dig inte för det!”.

Augustine visade sig senare vara en förrymd mentalpatient.

I programbladet kan man läsa kort om Augustine, som levde under 1800-talet. Hon var en medicinsk kändis, där flera olika läkare

Under tiden sover dom andra Skriven och regisserad av Frida Spång, bearbetad och framförd av Spångas Orkester.

Baserad på fria tolkningar av historier av bland andra H.P Lovecraft, Bram Stoker, Lewis Carrol, Neil Gaiman samt samlade faktatexter.

Ensemblen: Frida Spång Maja Frykberg Andersson Hjalmar Wide Rasmus Gisby Anna Belstock Spelas på SITE, LM Ericssons väg 26 (T-bana Telefonplan) till och med den 30 november.

För mer info: www.spangsorkester.com

Tonårsflicka fick armarna gipsade på rättspsykiatrisk klinik Den psykiatriska vårdens kris var åter i fokus när Uppdrag Gransknings reportage sändes den 24 september. Det upplystes om hur 16-åringar med psykisk ohälsa tvångsvårdas med människor dömda till rättspsykiatrisk tvångsvård. Situationen är ohållbar mot bakgrund av att allt fler människor har psykiska besvär.

MINELA MAHMUTOVIC

rs.gbg@socialisterna.org

Ö

fick hon sina armar gipsade hela 34 gånger. På samma klinik fanns bland andra Anna Lindhs mördare. ”Anna” är inget ensamt fall. 15 landsting har förra året vårdat patienter med behov av psykiatrisk vård på rättspsykiatriska regionkliniker. Även om det enligt lag inte är något fel med detta, är det inte tomt på kritik. Frågan är varför situationen behöver vara sådan. I ”Annas” fall handlade det om vårdplatsbrist, brist på personal och ett tillämpande av en metod som inte hjälpte utan förvärrade hennes situation – en metod som bestod av inlåsning, fastspänning och medicinering som enda åtgärder. Under en kort period då ”Anna” fick träffa en psykoterapeut, började hon må något bättre innan situationen åter förvärrades.

En massiv upprustning av vården krävs, med fler anställda på bättre villkor och fler vårdplatser. Ingen 16-åring ska behöva vårdas på en rättspsykiatrisk regionklinik. Det är behoven som ska styra och inte budgetdiciplin. Rättvisepartiet Socialisterna säger nej till nedskärningar och privatiseringar. Vi kräver bra vård för alla i offentlig regi. ■

Istället för vård och behandling för sitt självskadebeteende fick tjejen sina armar gipsade hela 34 gånger på en rättspsykiatrisk klinik.

Foto: robotswanking / Flickr CC

ver 50 procent av flickor mellan 14 och 16 år har avsiktligt skadat sig själva det senaste året, visar Uppdrag Granskning i föregående veckas reportage om den psykiatriska tvångsvården. I avsnittet fick vi följa ”Anna”, en ung person som sedan hon var åtta år utövade ett självskadebeteende. Beslut togs senare att ”Anna” skulle få vård enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT).

Efter att ha slussats mellan Barnoch Ungdomspsykiatrin (BUP) och sluten vård, efter att ingen kunde ta emot henne längre på BUP och efter att ha varit inlåst med mediciner och gipsade armar, blev ”Anna” som 16-åring placerad på den rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö.

På den rättspsykiatriska kliniken

Offensiv har flertal gånger tidigare belyst problemen med pågående nedskärningar inom den psykiatriska vården. Samtidigt som vårdplatser försvinner och avdelningar stänger ned, visar Vård­fokus att antalet personer med psykisk ohälsa ökar. Ökningen är störst bland unga vuxna mellan 18 och 25 år. Att den psykiatriska vården då inte rustas upp leder självklart till konsekvenser för patienter som får medicinering som enda lösning då annat saknas.

Det leder även till konsekvenser för personalen med allt högre arbetsbelastning, särskilt när olika former av patienter och brukare slås ihop i samma byggnad. Samtidigt slår situationen hårdast mot kvinnor som är den största delen av både personalen och av patienterna.

PARTI

2 OKTOBER 2014 # 1 119

15

Procent av mål

Norrbotten

Totalt

55% 44 185 kr

11 277 kr

Västerbotten

700 kr

Mellannorrland

820 kr

Stockholm

17 207 kr

Mellansverige

500 kr

Västsverige

13 681 kr

Sydsverige

0 kr

Nya kämpartag i oktober

M

ed en halv dag kvar på september i skrivande stund ligger Ekonomikampanjen på 44 185 kronor, som antagligen blir slutresultatet. Det är 55 procent av 80 000. Det är lågt för att vara september men ändå högre än förra valåret.

SEBASTIAN OLSSON

offensiv@socialisterna.org Valkampanjen är slut för den här gången och vi har återgått till att i första hand erbjuda Offensiv istället för valmanifest till intresserade under våra aktiviteter.

Den gångna veckans resultat har varit låga: 979 kronor i Luleå, 2 809 kronor i Göteborg och 5 023 kronor i Stockholm..

Haninge / Stockholm Perspektiv Haninge efter valet

RS Jordbro, RS Brandbergen, onsdag den 8 oktober kl 18.30.

Plats: Träffen i Jordbro, Moränvägen 3.

För mer info: 073-732 33 97.

I de summorna ingår försäljningen av 184 tidningar i Stockholm, 95 i Göteborg och 27 i Luleå samt 15 prenumerationer i Stockholm och fyra i Luleå.

Totalt under september har vi sålt 711 Offensiv, 48 prenumerationer och 2 019 valmanifest.

Det är stora regionala skillnader när det gäller försäljningen av prenumerationer. I de två största distrikten, Stockholm och Västsverige, har det sålts nästan lika många tidningar: 271 i Stockholm och 253 i Västsverige. Antalet sålda prenumerationer är dock väldigt annorlunda: 33 i Stockholm, men bara en i Västsverige.

Nu är det dags för alla partiföreningar och distrikt att diskutera målsättningarna för oktober månad. ■

Rapport från partistyrelsen

RS Farsta, onsdag den 8 oktober kl 18.30.

Plats: samling Högdalen T-bana.

För mer info: 073-740 39 54.

Rörelser mot rasism och nedskärningar

Rapport från partistyrelsen

RS Södra, onsdag den 8 oktober kl 18.00.

Plats: Bagarmossen.

För mer info: 073-387 65 77.

Göteborg Ådalen 1931

RS Sandeslätt, RS Hammarkullen, torsdag den 9 oktober kl 18.00.

Plats: Hammarhörnan.

För mer info: 073-501 21 37.

RS Tensta-Husby, torsdag den 9 oktober kl 18.30.

Plats: Husby Träff.

För mer info: 076-870 98 84.

tisdag den 7 oktober kl 18.00.

Plats: Partilokalen i Göteborg.

För mer info: 070-298 78 72.

Rapport från partistyrelsen

RS Hjällbo, torsdag den 9 oktober kl 18.00.

Plats Bunkern.

För mer info: 072-307 81 43.

RS Kortedala, RS Biskopsgården, RS Majorna,

Luleå

Malmö

Sundsvall

RS Luleå, torsdag den 9 oktober kl 18.30.

Plats: Partilokalen i Luleå.

För mer info: 0920-22 08 74.

RS Malmö, onsdag den 8 oktober kl 18.00.

För mer info om plats: 070-829 61 10.

RS Sundsvall, torsdag den 9 oktober kl 18.00.

Från Kungsan till Kärrtorp

Systemskiftet i välfärden

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kollektivtrafiken.

• Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

Klimat- och miljöhot

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektiviseringar samt förnyelsebar energi.

• Avveckla kärnkraften.

• Stoppa gruvbolags och storföretags rovdrift på miljön. ­Offentligt ägande av naturresurserna.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

Trygga jobb

• Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

Nej till låglönemarknad!

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3.

Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Rapport från partistyrelsen För mer info om plats: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Mindre klasser och ökad lärartäthet.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Likaberättigande

• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd.

• För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

Umeå

Eskilstuna

076‑259 84 23.

073-373 33 61.

RS Umeå, För mer info:

• Fäll regeringen och bryt högerpolitiken. Följ massprotesternas Europa.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas uppror: från revolutionerna i Nordafrika till generalstrejkerna i Sydeuropa.

En skola för alla

Rapport från partistyrelsen

Rapport från partistyrelsen

Socialistiskt program 2014

RS Eskilstuna, För mer info:

• Nej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten. Kamp för

jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.

Antirasism & asyl

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Stoppa jakten på flyktingar. Återinför rätten till asyl.

• Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

Jobben, krisen och pensionerna

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom massprotester, inklusive de anställdas ockupation av arbetsplat­sen om så krävs.

Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre.

• För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

• Enad, global kamp mot imperialismens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fack

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

• Kämpande och demokratiska fackföreningar. Nej till ­pampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

• För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge de lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi.

• För en demokratisk och socialistisk värld. ■

BRÄNNANDE

2 OKTOBER 2014 # 1 119

Bomarknad med sprickor i fasaden Priserna för bostäder stiger rekordsnabbt i Norrbotten och i synnerhet i Luleå. Enligt siffror från Svensk Mäklarstatistik skenar priserna.

För villor har inte en sådan ökning setts sedan 20042005 och för bostadsrätter har en sådan rekordökning inte setts överhuvudtaget.

Bomarknaden har sannerligen sprickor och mer därtill i fasaden.

RAYMOND OHLSON

rs.lulea@socialisterna.org

D

Med ökad arbetslöshet och osäkra anställningar ökar riskerna för en krasch. När folk inte längre kan betala tvingas de lämna sina hem. I USA såg vi följderna av marknadsekonomins hasardspel där bankerna och storföretagen räddades av staten då den ekonomiska krisen slog till men arbetarfamiljer ställdes på gatan.

Sedan dess har hundratusentals hem utmätts varje år. Risken

Foto: leendeleo / Flickr CC

en procentuella prisökningen på 19 procent för villor i Luleå under det senaste året är 12 procentenheter högre än rikssnittet. Vad gäller bostadsrätter är utvecklingen än mer monstruös, där senaste årets prisökning i Norrbotten ligger på 28 procent och 25 procent för Luleå, men enbart sex procent för hela landet. De senaste tre månaderna har priserna för bostadsrätter i Luleå ökat 13 procentenheter mer än riksgenomsnittet.

Prisökningarna blåser åter upp bostadsbubblan med risk för kraschlandning då allt fler belånar sig. Hushållens skulder har sedan mitten av 1990-talet ökat mer än inkomsterna. Idag ligger skuldkvoten på en rekordhög nivå med 161 procent av den disponibla inkomsten. Lånebubblan har kunnat fyllas på grund av låga räntor. Enligt TT oroar sig Riksbanken och Finansinspektionen över den höga skuldsättningen i Sverige, vilket innan riksdagsvalet förde fram diskussioner om tvingande amorteringskrav.

ökar för uteblivna betalningar och tomma hus i Luleå. Förra veckan rapporterade NSD om hur de skenande bostadspriserna nu innebär förhöjda taxeringsvärden vilket drabbar tomträttsinnehavare redan vid årsskiftet. Oftast är det radhusägare som hyr tomter av kommunen som drabbas när kommunen höjer avgifterna.

NSD skriver om Britt Nilsson Wyöni som får en avgiftshöjning på 60 procent, från 7 002 kronor till 12 060 kronor. De som drabbas uppmanas i NSD av Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarna, att köpa loss tomterna omedelbart. För personer som Britt

Angående taxeringshöjningarna i Luleå säger Södersten till NSD: – Det här är den största höjningen jag har sett i Sverige. Det är väldigt högt. Tittar man på Björkskatan är det ett radhus som får den här höjningen. /.../ Det är liksom inte de stora fantastiska slotten, utan det här är vanliga människor /.../ Tomträtterna är ju till för att människor ska kunna bo, inte för att kommunen ska skära guld med täljkniv”.

Samtidigt som ”den fria mark-

naden” får skena fritt med pris­ ökningar och heliumpump begränsas nybyggnationer av hyresrätter.

I Luleå är det enda som byggs lyxlägenheter för den lilla klick som har råd, parallellt med att allmännyttan fortsätter att säljas ut bit för bit. En byggföretagare avslöjar för Offensiv att det är 30 procent dyrare att bygga hyresrätter i Luleå än i Umeå på grund av det oligopol som finns. Om bostadsbubblan spricker finns det inget skyddsnät i form av billiga eller lediga bostäder.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver en massiv utbyggnad av hy-

resrätter i offentlig regi med statliga byggsubventioner för att hålla nere hyrorna. Byggbolagen med deras vinster och monopol måste förstatligas under demokratisk kontroll och styras efter behov istället för efter vinst.

Räddningen från denna marknadens diktatur för girigbukar och spekulanter är att bryta med det kapitalistiska systemet – för en ekonomi som planeras och styrs offentligt efter behov.

Det enda samhället som skulle kunna föra fram detta är ett socialistiskt samhälle, där de som idag drabbas av bostadsbrist och försämringar är de som dikterar framtiden. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

innebär det en prislapp på 250 000 kronor, som efter årsskiftet ökar till 400 000 kronor.