Offensiv 1124

Posttidning A

6 november 2014 / # 1 124 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

LEDARE

9 november: Demonstra mot rasism & nazism

Kan klimatkrisen hejdas?

2 4

Nollräntan: ”Något är fel”

8-9

Från stalinism till låglönemarknad

Foto: Natalia Medina

I

helgen blir det manifestationer över hela Europa mot rasism och nazism. I Sverige blir det demonstrationer på årsdagen av Kristallnatten – nazisternas våldsnatt den 9 november 1938 vilken blev upprinnelsen till – läs mer på sid 6-7, 11 Förintelsen.

Globalt stöd till Kobanê långtifrån villkorslös. USA vill ha politiskt inflytande i Kobanê och Rojava. Den turkiska regeringen agerar med sina makt­ intressen för ögonen. Kurdernas verkliga allierade finns bland världens arbetare och fattiga.

– läs mer på sid 3, 12-13

Foto: Sebastian Olsson

Lördag den 1 november genomfördes det stora demonstrationer världen runt till stöd för kurdernas kamp i Kobanê. I Sverige demonstrerades det på flera orter.

Kampen i Kobanê går mot ett avgörande skede. Imperialismens stöd till den kurdiska kampen är

16

Respektera nej:et i folkomröstningen!

SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr).

T ex: offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

2

”UTSLÄPPEN MÅSTE NER TILL NOLL”

F

N:s klimatpanel IPCC har ett år innan toppmötet för ett globalt klimatavtal i Paris 2015 publicerat sin femte och allvarligaste vetenskapliga sammanställning om klimatförändringarna.

Världens klimatforskare har i denna höjt sin sannolikhetsbedömning för att den globala uppvärmningen till dominerande grad beror på mänskliga aktiviteter från ”mycket” till ”extremt” trolig, med ”ovedersägliga” 95 procents säkerhet.

För första gången säger IPCC rakt ut att utsläppen av växthusgaser måste ner till noll detta århundrade om planeten ska undvika ”allvarliga, omfattande och oåterkalleliga konsekvenser”. Rapporten pekar på att de rubbningar av ekosystemen som vi redan nu ser i många delar av världen, i form av ”torka, stormar, eldsvådor och utbrott av pest” ger en försmak av klimatförändringarnas destruktiva kraft.

Att det inte klart sägs att målet bör vara att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5° C istället för rapportens 2° C och att nollutsläpp måste uppnås redan inom femtio år är något som möter stark kritik av både forskare och klimataktivister.

Enligt IPCC går världen, om inte dagens utsläppstrender bryts, mot en global temperaturhöjning på 4,8° C eller värre med ”omfattande utrotning av arter, global och regional mat-osäkerhet, stora begränsningar av vanliga mänskliga aktiviteter och begränsad potential för anpassning”. Till detta kommer risken för abrupta och oåterkalleliga tippunkter när permafrosten och polarisarna smälter.

På den positiva sidan noteras den tekniska utvecklingen. Priset

på solpaneler har till exempel rasat med 90 procent på 25 år.

Det betyder att vad som krävs nu ”bara” är den politiska viljan och makten. Dessvärre ger EU:s nya mål som Stefan Löfven har ställt sig bakom, att minska utsläppen sedan 1990 med 40 procent till 2030 och uppnå 27 procent förnybar energi och energieffektivisering, en helt otillräcklig signal inför Paris, jämfört med de 60-70 procenten som skulle krävas. Än värre saknas både konkreta planer och makten att ställa om.

Som klimatikonen Naomi Klein påpekar fungerar varken kapitalismens styrmedel som handel i utsläppsrätter, verkningslösa politiska överenskommelser, oljelobbyism eller förmögna kändisfilantroper i knäna på stora industriintressen.

Hoppet står till att en pånyttfödd och radikaliserad klimatrörelse, efter den väldiga klimatmarsch som nyligen samlade 400 000 på New Yorks gator, snarast kan förenas med en ny och arbetarklassbaserad socialistisk vänster, som liksom Kshama Sawant gjorde i New York kan peka ut nyckelfrågan av att erövra makten och ägandet över världens energijättar och banker.

För Sveriges del kan en ny klimatrörelse också ta avstamp i kraven på regeringen att svenska statligt ägda Vattenfall inte ska tillåtas öppna sina nya brunkolsgruvor i Tyskland och i en ny kampanj för att bygget av Förbifart Stockholm definitivt stoppas till förmån för en upprustad och utbyggd kollektivtrafik. ■

DET STINKER OM VATTENFALL

V

attenfall är en av Europas värsta miljöbovar. Istället för att satsa på förnybar energi har Vattenfall försökt göra snabba vinster på kol och gas. Det i sin tur har resulterat i att det statligt ägda bolaget släpper ut nära dubbelt så mycket koldioxid som hela Sverige sammantaget.

Vattenfalls svindlande affärer kan läsas som en lång lista av miljöbrott och förluster för skattebetalarna. ”Vattenfalls köp av Nuon är inte längre bara en felsatsning på energi, utan även den största spekulationsförlusten i svensk historia”, skrev SVT:s ekonomikommentator Peter Rawet i förra veckan med anledning av de gigantiska förluster som Vattenfall – skattebetalarna – har g jort på 100-miljarderkronorsköpet av holländska energibolaget Nuon 2009.

Affären var vad gäller kontantinsatsen den största i Sveriges historia. Köpet, som g jordes med godkännande av Fredrik Reinfeldts högerregering, innebar att Vattenfall fick både flera gas- och koleldade kraftverk och Nuons så kallade tradingverksamhet – spekulationsavdelning som bland annat köpte och sålde energirelaterade värdepapper. När Vattenfall köpte Nuon värderades tradingverksamheten till nära 20 miljarder kronor – idag till knappa 700 miljoner kronor. ”På Nuons tradingverksamhet har det svenska folket hittills alltså tappat svindlande 19,3 miljarder kronor i värde”, konstaterar SVT:s Peter Rawet vidare och tillägger att det lägger sig en doft av det amerikanska energihandelsföretaget Enron över Vattenfall.

Enron har gått till historien som bolaget som har g jort en av historiens största konkurser. Bolagets fall och konkurs 2001 blev en sådan skandal att det kapitalistiska etablissemanget fann sig tvingade att sätta Enrondirektörerna i fängelse för att skydda det kapitalistiska systemet som sådant.

Att Vattenfalls direktörer och de politiskt ansvariga skulle hamna i fängelse är knappast troligt. Och den nya regeringen tycks vilja göra som den gamla – sälja några delar av Vattenfalls förgiftade tillgångar för att på så sätt skydda både sig själv och direktörerna.

M

ed rätta frågar nu Greenpeace om den nya S-MP-­ regeringen tänker låta Vattenfall sälja brunkol till reapriser.

Skälet är att regeringen och Vattenfall signalerat att de utreder möjligheterna till att sälja delar av brunkolsverksamheten i Tyskland. ”En försäljning innebär att varken Vattenfall eller regeringen tar sitt klimatansvar”, skriver Greenpeace.

Denna ”lösning” innebär att Vattenfall får in lite mer pengar för att täcka Nuonförlusterna och för att finansiera fortsatta gas- och kolsatsningar samt ny kärnkraft. Business as usual, med andra ord.

Detta i ett läge där det bara finns en sak att göra – investeringar i förnybar energi för en brådskande grön omställning. ■

Svårt sjuka EU-migranter nekas vård och får vända i receptionen. Vårdpersonal och hjälporganisationer larmar nu om att EU-migranter i många fall hamnar helt utanför systemet (DN Sthlm den 4 november).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2014 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

3

Global dag för Kobanê Tiotusentals slöt upp i solidaritet med Kobanê och dess motståndskamp mot IS på den internationella protestdagen den 1 november. Från Honduras i Latinamerika till Sydafrika och de Europeiska storstäderna gick arbetare och unga ut i solidaritet med Kobanê.

I London, Bryssel, Hamburg och München fylldes gatorna av tusentals, så också i Paris, där PYD:s ledare Salih Muslim demonstrerade och samlade tusentals. Även i Istanbul och andra turkiska städer slöt tiotusentals upp i mestadels fredliga protester.

I kurdiska Diyarbakir (Bakur) marscherade minst 15 000 och i Suruc demonstrerade 5 000. Även i av Iran ockuperade Kurdistan fylldes gatorna till stöd för Kobanê.

5 000 i Göteborg till stöd för kampen i Kobanê.

Foto: RS Göteborg

OFFENSIVS REPORTRAR offensiv@socialisterna.org

Göteborg:

P

Gävle:

3

00 marscherade i Gävle och RS hade bjudits in för att tala.

Talkörer, dikter, sånger och tal samlade Gävles kurder och aktivister i en stor ring av demonstranter på Stortorget.

Arrangörerna i NCDC-Gävleborg (Centrum för ett demokratiskt kurdiskt samhälle) tillsammans med andra ledde marschen fram till manifestationen på Stortorget, där förste

I

Malmö demonstrerade uppåt 1 000 personer på initiativ av Rättvisepartiet Socialisterna och kurdiska ungdomar. På Möllevångstorget öppnade Camilo Flores (RS) demonstrationen och presenterade talarna. En av dem var Sten Axelsson Fisk, ordförande i Socialistiska Läkare: – Samtidigt som situationen i Kobanê är fruktansvärd kan vi finna hopp och inspiration där. När den gamla regimen har dragit sig tillbaka har folket själva byggt upp organisationer inte bara för sjukvård utan också för utbildning, försvar och arbetsmarknad, sa Sten.

Kristofer Lundberg, inbjuden talare från RS Göteborg, varnade också för den utpressning som bedrivs från Turkiet och USA. Demonstrationen marscherade sedan livligt till Gustav Adolfs torg och tillbaka. ”Kämpa Kobanê, framåt, framåt YPG” ekade talkörerna mellan husväggarna.

Stockholm:

N

ågra tusen personer samlades i Humlegården i Stockholm. Många hade flaggor, banderoller eller plakat och var klädda i den kurdiska flaggans färger. Demonstrationen gick genom staden och talkörer som ”Turkiet är Isis, Isis är Turkiet” och ”Vi är med Kobanê” ropades.

Väl framme på Sergels Torg lästes uttalanden upp till stöd för Kobanê och kampen mot IS. Detta varvades med musik och poesi, både på kurdiska, svenska och engelska.

I slutet av demonstrationen fick representanter för de 37 med-

Stockholm.

verkande organisationerna hålla väldigt korta tal. Rättvisepartiet Socialisterna stöder motståndet i Kobanê och kurdernas rätt till en egen stat.

Uppsala:

I

Uppsala demonstrerade 500 personer med Kurdistans solidaritetsförening och Kurdiska kvinnoföreningen i Uppsala.

Från Vaksala torg marscherade tåget sedan till Stora torget med krav på att omvärlden ska skicka vapen till de kurdiska försvarsstyrkorna. ”Vad ska vi göra – Krossa Isis” och ”Isis ut ur Kurdistan” skanderades det under demonstrationen. ■

Gävle.

”Viktigt att IS undermineras ekonomiskt” Efter demonstrationen i Gävle hölls en solidaritetsgala för rent vatten till de kurdiska flyktingarna. Zerdash Ebrahim, vice ordförande för NCDC-Gävleborg, träffade Offensiv senare på Mezopotamya kulturförening för en intervju och samtal om kampen mot IS.

Hur kan IS stoppas?

– Det är viktigt att IS undermineras ekonomiskt. Kapitalister och diktaturer som ger ekonomiskt stöd till IS borde möta hårt folkligt motstånd och press från andra länder. Det vi kan göra i Sverige är att kämpa med alla medel mot rekrytering av ungdomar till IS. Vi måste snacka med föräldrar och pressa politiker till att vidta åtgärder. Kommunerna måste jobba förebyggande med sociala åtgärder.

Vad tror du händer i Kobanê framöver?

– Kobanê kommer alltid att vara under PYD:s styre och kommer aldrig att falla. Det vi hoppas på är att vi kan få hjälp från andra länder, att PYD kan upprätta en arbetarregering och att kvinnorna ska bli fria. Om detta blir möjligt kan vi komma att se det mest demokratiska samhället som har existerat i modern tid.

Foto: Enzo Costa

I

Karlstad demonstrerade 150 personer. Demonstrationen gick under parollen Solidaritet med Kobanê och dominerades av Kurdiska arbetarpartiet. Under oktober har kurdiska ungdomar haft informationstält under tre dagar, som har samlat in och skickat 6 800 kronor till Kurdiska Röda Halvmånen.

Malmö:

Foto: Kristofer Lundberg

Karlstad:

1 000 demonstrerade i Malmö.

Foto: Sebastian Olssoon

å initiativ av Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och tillsammans med 12 kurdiska partier och föreningar demonstrerade 5 000 i Göteborg.

Under en veckas tid har ungdomar från Kurdiska arbetarpartiet tältat i centrala Göteborg dygnet runt för att uppmärksamma allmänheten på kampen i Kobanê och mobilisera till demonstrationen. ”Vilka försvarar Kobanê – YPJ, YPG” och ”Isis ut ur Kurdistan” ljöd talkörerna nedför Avenyn, från Götaplatsen till Brunnsparken som snabbt fylldes.

Första talare var Minela Mahmutovic, RS, som hyllade de hjältemodiga insatserna från de kurdiska försvarsstyrkorna – Kurdiska folkets enighet är ett starkt vapen mot IS. Vi står i solidaritet med de kurdiska försvarsstyrkorna, som bekämpar IS terror, sa Minela Mahmutovic.

talare var Rättvisepartiet Socialisternas Enzo Costa, som bjudits in från Stockholm för att tala.

– Världen står med Kobanê idag, som blivit en symbol för motstånd och revolution, sa Enzo.

INRIKES

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

4

Riksbankens nollränta: ”Något är väldigt fel” Efter Riksbankens beslut i förra veckan har Sverige för första gången nollränta.

Det “är inte ett tecken på att det går åt rätt håll. Snarare förstärker det känslan av att något fortfarande är väldigt fel”, konstaterade ekonomikommentatorn Andreas Cervenka i Svenska Dagbladet.

västerländskt problem är det nu globalt. Till slut fungerar inte ens nollräntor för att hålla lånemaski­ nen igång. Kraven på att ECB ska börja trycka pengar följer därmed manus. Och på Stefan Ingves låter det som att Riksbanken följer ef­ ter”, sammanfattar Andreas Cer­ venka i Svenska Dagbladet den 28 oktober.

Nollräntan införs eftersom ekonomin är i ett ”ganska ovanligt läge”, enligt Riksbankschefen Stefan Ingves. Recessionen som inleddes 2008 över hela världen är inte över.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

U

nder hård kritik i flera år – från ekonomen Paul Krugman, från LO och inte minst från Lars EO Svensson, som tidigare satt i Riksbankens ledning – har Riksbanken under Stefan Ingves ledning vägrat att sänka räntorna.

När det nu sker är det därför ett tecken på oro i Riksbanksledning­ en. Tidigare teorier håller inte och ekonomin är i ett ”ganska ovanligt läge”, som Ingves uttrycker det.

Dessutom sägs redan nu att noll­ räntan ska ligga kvar fram till 2016.

Utlösande för beslutet är den låga inflationen. I september föll konsumentprisindex i Sverige med 0,4 procent. För hela året ligger priserna i princip stilla.

Situationen är liknande i euro­ länderna, där nya rapporter om tysk nolltillväxt gör att oron ökar för deflation (fallande priser) och recession (krympande ekono­ mier). Prisfallet eller låga prisök­ ningar späs dessutom på av att ol­ jepriset faller.

Foto: Riksbanken

Deflation, att priserna faller, kan vara inledningen på en period av stagnation och ekonomisk till­ bakagång. Fallande investeringar och efterfrågan leder till minskad produktion och färre jobb. Detta späs på av att återbetalning av skul­ der blir dyrare när det är deflation.

Detta är en utveckling som i över ringar. Även fram­över väntas kon­ 20 år har tyngt Japan, vars ekono­ sumtionen vara en viktig drivkraft mi idag fortfarande är mindre än för tillväxten.” år 1990.

R i k s b an ke n Riksbanken följer Den tydligaste försöker nu sti­ därmed i spåren på andra stora mulera ekono­ effekten har centralbanker i min. varit att aktiefrågan om rän­ I sin rapport kurserna och tan, och håller säger banken att öppet om att gå k o n j u n k t u r e n fastighetspriservidare. I rappor­ förbättrats, men na stiger, det förklaras att den är ”fram­ vill säga att nya ten man har ”samma för allt driven möjligheter som av hushållens finansbubblor andra central­ konsumtion och skapas. banker att vid­ bostadsinveste­

ta ytterligare åtgärder för att öka stimulansen i penningpolitiken”.

Riksbanken hänvisar till Europe­ iska Centralbankens (ECB) nya stora köp av värdepapper som bo­ stadskrediter och obligationer.

Paradoxen är att Riksbankens tidi­ gare motstånd mot att sänka rän­ tan berott på oron över bostads­ bubblan. Nu konstateras att denna kommer att fortsätta växa: ”Efter att skulderna som andel av dis­ ponibel inkomst legat relativt still sedan mitten av 2010 har de åter börjat stiga det senaste året /.../ till 185 procent i slutet av 2017”.

Vad blir effekten av noll som styrränta, och kanske ytterligare åtgärder av Riksbanken? Om detta träter ekonomer världen över. Den tydligaste effekten har varit att ak­ tiekurserna och fastighetspriserna stiger, det vill säga att nya finans­ bubblor skapas. ”Den signal som centralbankerna gett sedan slutet av 1980-talet är att varje bubbla som spricker kommer att mötas med lite mer stimulanser.

Under tiden har nya problem stap­ lats på de gamla. Skuldsättningen i världen har ökat kraftigt sedan 2008, och om det tidigare var ett

Fredagen den 31 oktober lansera­ de Japans centralbank ett nytt gi­ gantiskt stimulansprogram, vilket ytterligare är ett tecken på despe­ ration.

I USA är oron störst inför att uppköpen nu avvecklas. Banker och kapitalister världen över har blivit beroende av stimulanserna.

I Sveriges fall leder nollräntan också till att kronans värde faller, vilket är medvetet. Dels kan det ge konkurrensfördelar för exporten, dels kommer det att öka priserna på importvaror och därmed öka inflationen.

En annan paradox är att den nya regeringen nyss har lagt vad finansminister Magdalena An­ dersson kallade en ”stram bud­ get”. S-MP-regeringen satsar på att fortsätta minska statsskulden och på att budgeten ska hållas inom de mycket hårda svenska budgetreglerna, med sikte på ett överskott 2018.

Riksbankens rapport konstate­ rar torrt att regeringens finanspoli­ tik väntas ”dämpa tillväxten något under prognosperioden”.

Riksbanken gör därmed vad en regering borde göra, försöker sti­ mulera ekonomin. Men bankens möjligheter är begränsade. Och eftersom Stefan Ingves misslyckats med att minska bostadsbubblan begär han nu att regeringen ska sätta upp regler, som kan bli exem­ pelvis amorteringskrav. Detta i sin tur skulle motverka en del av den stimulans banken vill uppnå.

Riksbanken har inte att hantera en specifikt svensk kris. Den stora re­ cession som inleddes i världsskala 2008 är inte över. Det är en kris som är inbyggd i kapitalismens sätt att fungera, där jakten på högsta möj­ liga vinst och allt mer kortsiktiga vinster är det enda målet. De åtgär­ der som vidtagits avvärjde värsta scenariot till priset av nya bubblor.

Svaret på krisen är att förstat­ liga bankerna och storföretagen, inklusive deras miljardvinster. Då finns möjligheten att upprätta en demokratisk planering av ekono­ min, minska klyftorna och låta behoven styra. ■

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

5

Pajalaborna kräver att regeringen, som ägare till LKAB, ska ingripa för att rädda jobben.

I korthet Postnord sparar trots miljonvinst

P

osten Postens ägare, det statliga Postnord, kommer att genomföra ett besparingsprogram som kommer innebära en personalminskning med 700-800 anställda inom administration och andra supportfunktioner. Detta samtidigt som de gör en vinst på 308 miljoner kronor före skatt för det tredje kvartalet – nästan dubbelt så mycket som 2013, då de under det tredje kvartalet tjänade 179 miljoner kronor före skatt. Det skriver DN den 29 oktober. ”Utöver detta arbetar vi med att verifiera ytterligare åtgärder, framförallt inom produktionen, för att stärka vår långsiktiga konkurrenskraft”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Fler får bidrag under längre perioder

Pajala vill ha jobben kvar Soltorget i Pajala fylldes av människor när Pajalaborna demonstrerade för fortsatt gruvdrift. Kraven riktades till regeringen, att den som ägare till LKAB ska ingripa för att säkra framtiden för gruvan i Kaunisvaara.

RS NORRBOTTEN

rs.lulea@socialisterna.org

D

et var ett mäktigt tåg som drog fram genom Pajala på kvällen den 30 oktober. Trots att demonstrationen hade utlysts med bara några dagars varsel var uppslutningen stor. Uppskattningarna efteråt varierade från 800 till en bit över 1 000 personer. Det är mycket i en kommun med drygt 6 000 invåna-

re. Samtidigt var stämningen dämpad, det hördes inga talkörer och syntes inga plakat i tåget.

som ägare till LKAB måste se till att säkra en fortsatt gruvverksamhet i kommunen.

Talarna var många under mötet efter demonstrationen. Tydligast formulerades kraven av det tillträdande kommunalrådet Harry Rantakyrö (S). Han ville att demonstrationen skulle skicka en tydlig hälsning till regeringen att gruvan ska vara kvar.

Han påminde om hur Stefan Löfven när han var på besök i Kaunisvaara luktade på malmkoncentratet och sa att ”det här luktar pengar”.

– Det finns ingen tid att avvakta Stefan Löfven, agera nu, sa Rantakyrö bland annat.

Ett uttalande till regeringen antogs också under demonstrationen. Det gick ut på att regeringen

Men ingen representant för regeringen var på plats i Pajala den här kvällen och det har varit tyst om denna ödesfråga för regionen sedan Northland Resources stoppade verksamheten vid gruvan i början av oktober och sa upp nästan all personal. S-minstrarna Mikael Damberg och Sven-Erik Bucht har nu aviserat att de planerar ett besök, men det är oklart vad de har att komma med.

Det skulle behövas en snabb uppföljning av demonstrationen i Pajala med nya aktioner för att sätta press på regeringen. En tydlig upptrappning skulle vara en samordnad protestaktion av alla gruvfack i Malmfälten. ■

Vinstmaximering ger fler dödsolyckor på jobbet Förra veckans dödsfall vid SSAB i Luleå var ett slag mot alla arbetare. Att säkerhet tummas på för att ”effektivisera” eller rättare sagt maximera vinsten är ett enormt arbetsmiljöproblem.

RAYMOND OHLSON

rs.lulea@socialisterna.org

N

är Offensiv går i tryck den 4 november ska Arbetsmiljöverkets utredning påbörjas, enligt Norrländska Socialdemokraten (NSD). Utredningen gäller den 53-årige arbetaren från Slovakien som klämdes till

döds när den truck han framförde kolliderade med ett tåg som transporterar inne på stålverksområdet.

I måndags höll även Byggnadsarbetareförbundet och Metallklubben på SSAB ett gemensamt möte som en del i utredningsarbetet.

Dödsfallet var det fjärde på SSAB inom loppet av bara tre år. Alla dödsfall har drabbat anställda av under­ entreprenörer, det senaste under företaget Termostav. Facken vill nu se över avtal och uppgörelser mellan de olika parterna.

I dagsläget är det Byggnads som skriver under avtalen med exempelvis företaget Termostav, något som IF Metalls klubb vid SSAB

vill ändra på. Peter Thornberg från Metallklubben säger till NSD att det borde vara de som tecknar avtal eftersom de är på plats.

Att dödsolyckorna drabbar anställda hos underentreprenörer kan peka på att deras villkor är sämre, vilket tidigare uppdagats på SSAB. De senaste fem åren har 13 personer dött på jobbet i Norrbotten.

Av dessa har ännu bara ett fall lett till skadestånd, ett har lett till åtal (vilket ålades huvudbeställaren, entreprenörerna slapp undan), ett annat ledde inte till åtal och resten av dödsfallen är fortfarande under utredning eller är nedlagda. ■

E

konomiskt bistånd Fler personer lever med ekonomiskt bistånd, tidigare socialbidrag, under en längre tid än innan. På fyra år har andelen ökat med fem procentenheter, från 31,7 procent till 36,7 procent, enligt Socialstyrelsen. Det rapporterar TT den 29 oktober.

Att leva under längre perioder med ekonomiskt bistånd ökar risken för utanförskap och ger sämre möjligheter att få en förankring på arbetsmarknaden, slår Socialstyrelsen fast.

Andelen av befolkningen i Sverige som har ekonomiskt bistånd ligger på 4,4 procent.

Psykiatrin sviker våldsutsatta kvinnor

P

sykiatri Många kvinnor som vårdas inom psykiatrin upplever att deras erfarenheter av våld och övergrepp inte tas på allvar. Därför behöver personalen inom psykiatrin utbildning i hur de ska bemöta kvinnor som har blivit utsatta för våld. Det visar en ny avhandling från Malmö högskola som Vårdfokus rapporterar om den 28 oktober.

– Sambandet mellan våld och psykisk ohälsa är välkänt, ändå finns inga rutiner inom psykiatrin att fråga kvinnor om deras erfarenhet av våld. Det är olyckligt eftersom symtom på övergrepp kan döljas i psykiatriska diagnoser, säger psykiatrisjuksköterskan och forskaren Karin Örmon till Vårdfokus.

Tidigare har studier visat att nästan hälften av alla kvinnor i Sverige har blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld efter 15 års ålder, en andel som är än högre bland de kvinnor som vårdas inom psykiatrin.

Ny dödsolycka på byggarbetsplats

A

rbetsplatsolycka Under tisdagsmorgonen den 4 november dog två byggnadsarbetare och ytterligare en skadades allvarligt när en 40-50 ton tung vägg rasade på en arbetsplats i Hjorthagen i Stockholm. Bygget ska bli ett nytt värmeverk drivet av Fortum, rapporterar TT samma dag.

Informationen kring olyckan är knapp, men en förundersökning om arbetsmiljöbrott har inletts. 800 arbetar på byggarbetsplatsen där flertalet entreprenörer, däribland JM, är involverade.

På bygget används underentreprenörskedjor som undergräver det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Förbundsordföranden för Byggnads Johan Lindholm förklarar för TT att både beställaren Fortum och entreprenörerna har givit kalla handen åt kraven på svenskt kollektivavtal, och fortsätter: – Det är en stor svart dag. Återigen är det byggnadsarbetare som får sätta livet till på våra arbetsplatser och ingenting görs.

Det här har vi pratat om i många år och det tas inte på allvar.

Maskinolyckor vanligare bland yngre

A

rbetsmiljö En rapport från Afa försäkring som Arbetet skriver om den 29 oktober visar att yngre är den grupp som löper störst risk att allvarligt skadas av maskiner och verktyg på jobbet. Den allra vanligaste orsaken till allvarliga olyckor på jobbet är fallskador. På andra plats kommer maskin­ olyckor. Framför­allt sker olyckor med verktyg, maskiner och lyftanordningar inom industri-, bygg- och anläggningsyrken.

– Unga män tar större risker och saknar erfarenhet. Sedan kan man diskutera hur introduktionen av unga ser ut, säger Michel Normark, chef för analys och försäkringsvillkor på Afa försäkring, till Arbetet. ■

ANTIRASISM

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

6

Nazisternas våldsnatt blev Förintelsens början

Den 9 november är det 76 år sedan Hitlers paramilitära SA-milis, tillsammans med fascistiska supportrar, utlöste en omfattande och våldsam pogrom mot judar i nazistiska Tyskland och Österrike. Kristallnatten, som natten blev kallad (förmodligen av nazisterna för att förminska händelsen) på grund av de enorma mängder krossat glas som täckte gatorna utanför judiska hem och lokaler, betraktas som startskottet på nazisternas systematiska mord på sex miljoner människor under Förintelsen.

STEPHEN RIGNEY rs.haninge@socialisterna.org

V

id Kristallnattens slut hade ett hundratal judar dödats, 30 000 fängslats i koncentrationsläger, 7 500 judiska affärer, företag och lokaler förstörts medan så många som 1 400 synagogor och bönehus hade utsatts för skadegörelse.

Medan Kristallnatten kanske markerade Förintelsens officiella början hade nazisternas skräckvälde länge riktats mot judar, romer, homosexuella och andra ”icke önskvärda”, inte minst fackliga aktivister och socialister som hade motsatt sig nazisternas brutala väg till makten.

Omedelbart efter maktövertagandet 1933 började nazisterna att sätta romer i koncentrationsläger samt tvångssterilisera romer, förståndshandikappade och mörkhyade tyskar.

Bojkott mot judar och attacker på andra minoriteter och vänstermöten var vanliga under åren före Kristallnatten samt officiella försök att få judarna att lämna Tyskland.

Redan i oktober 1938 hade nazisterna tagit steg mot att utvisa ”utländska” judar från Tyskland.

I detta syfte hade 12 000 polska judar förts över gränsen till Polen där den polska regeringen vägrade att ta emot dem. Bland de som satt fast i ingenmanslandet mellan de två länderna var föräldrarna till en 17-årig jude boende i Paris, Herschel Grynszpan.

Den 7 november 1938 tog sig Grynszpan till den tyska ambassaden och bad att få tala med en

tjänsteman innan han avlossade fem skott och allvarligt skadade diplomaten Ernst vom Rath.

För nazisterna, som länge hade väntat på en situation som kunde utnyttjas för att attackera judarna i en mer omfattande skala, var Grynszpans handling en gåva.

Medan ledande nazister var försiktiga med att öppet kräva en pogrom mot judarna (då det kunde ha fått diplomatiska återverkningar), var allt som krävdes en liten knuff för att den växande antisemitiska hysterin skulle explodera.

När nyheten att vom Rath hade avlidit nådde partiledningen den 9 november sa nazisternas propagandaminister Joseph Goebbels att det inte vore vettigt att samla demonstrationer i partiets eget namn, men om spontana demonstrationer skulle bryta ut skulle de inte förhindras. Trots att ordergivningen på så sätt skulle döljas var detta ett klartecken till pogromen.

Inom två timmar hade de första grupperna påbörjat sina våldsamma raserianfall, beväpnade med släggor och yxor. Judiska lokaler slogs sönder eller sattes i lågor. En tysk brandman i Laupheim beskrev hur han förbjöds att rycka ut med sin brandbil och hur ”mordbrännare kom i sina bruna uniformer [SA-trupper] för att beundra resultatet av deras förstörelse”.

I Wien i Österrike förstördes stadens samtliga 94 synagogor och böneplatser. Ett annat ögonvittne som drev ett judiskt barnhem

Kristallnatten blev startskottet för en fruktansvärd pogrom mot judar, romer och andra grupper. i Dinslaken mindes hur en mobb på ett 50-tal personer förstörde hemmet. När hon flydde med barnen för att söka skydd hos polisen beordrades hon och hennes barn tillbaka till hemmet för att titta på förstörelsen. Hur judar togs från sina hem och tvingades att titta på förstörelsen är vanligt förekommande i rapporterna.

Men terrorn slutade inte där. Innan SA-trupperna hade släppts lös på gatorna hade nazichefen för säkerhetspolisen, Reinhard Heydrich, gett ordern att alla judiska arkiv skulle beslagtas från synagogorna, och de kommande veckorna användes de för att gripa ännu fler ”friska, judiska män som inte är för gamla”. Sedan fördes de till koncentrationsläger i bland andra Dachau och Buchenwald och som i en tidig glimt av framtidens fasor dog några hundratals innan de flesta släpptes efter några månader under förutsättning att de lämnade Tyskland.

Trots en officiell order från Goebbels, som krävde att våldet skulle upphöra den 11 november, fortsatte nazisterna med sin kampanj mot judarna.

En kollektiv bot på en miljard tyska mark utfärdades den 12 november till hela den judiska befolkningen för mordet på vom Rath medan 6 miljoner mark i försäkringsersättningar betalades ut till regeringen istället för till de vars hem och affärer hade förstörts. Det var offren som skulle betala för förtrycket av dem själva.

Dessutom beslagtogs all egendom som ägdes av judar som hade flytt landet medan en rad lagar infördes som syftade till, med Herman Görings ord, ”att vidta alla åtgärder för att eliminera juden från den tyska ekonomin”. Judar förbjöds ha körkort, judiska barn stängdes av från ”tyska” skolor medan diskussion om en slutgiltig lösning av judefrågan, om inte än på ett uttalat eller systematiskt sätt, blev mer alldaglig.

Trots Kristallnatten och Förintelsen, med alla dess fasor, har nazismen och dess förespråkare inte dött ut. Just som i Tyskland under 1920-talet har finanskrisen samt kapitalismens oförmåga att bygga bostäder och skapa jobb åt alla berett vägen för fascistiska styrkor igen. Detta, tillsammans med en vägran från den fackliga ledningen och de traditionella arbetarpartierna att erbjuda ett alternativ, har tillåtit rasistiska och fascistiska organisationer att utnyttja ilskan och frustrationen som finns i samhället.

I Grekland, där det fascistiska Gyllene Gryning har vuxit i opinionen under de senaste åren, har antifascister kallat till alleuropeiska demonstrationer den 9 november.

Sådana demonstrationer måste vara nästa steg mot att bygga en bred antifascistisk och antirasistisk rörelse som kan se till att inga fler Kristallnätter äger rum. ■

Vad var Hitlers nazism?

A Hitlers fascism var en extrem form av kapitalism. John Heartfields klassiska fotomontage är beskuren.

dolf Hitlers variant av fascismen – nazismen – var en extrem form av kapitalism där all möjlighet till arbetarorganisering krossades.

Småborgarna – de ruinerade handelsmännen, besvikna officerare och bönder samt utblottade ”tras­proletärer”, utgjorde basen för den nazistiska massrörelsen. Dessa grupper drogs till nazismen först

efter år av krig, kris och den tyska revolutionens (1918-23) nederlag.

Hitler hade under de första åren på 1930-talet fortfarande kunnat stoppas om de socialdemokratiska och kommunistiska arbetarpartierna samarbetat om detta.

Istället tog nazisterna makten genom valurnorna och avskaffade omedelbart demokratin samt krossade arbetarnas organisationer.

Hitler fick stöd av de tyska kapitalisterna i sina planer för ett nytt krig mot Ryssland för att komma åt råvaror och en ny nivå av supervinster baserade på slavarbete. Även högerpolitiker i andra länder, som den dåvarande brittiska premiärministern Winston Churchill, såg inledningsvis Hitler som en nödvändig mur mot arbetarkampen. ■

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

7

9 november: Demonstrera mot rasism och nazistvåldet Runt om i Europa samlas antirasister i manifestationer den 8-9 november för att minnas nazismens offer och för att varna för att fascismen är på frammarsch i Europa.

2014 har varit ett år inte bara av växande röstetal för Sverigedemokraterna utan också för en stark växande antirasistisk rörelse.

2014 har inneburit en växande antirasistisk rörelse – dags att ta den vidare till att också kämpa mot rasismens grogrund, det vill säga högerpolitiken.

ANTIFASCIST I STOCKHOLM rs.sthlm@socialisterna.org

F

I EU-valet i maj ökade de högerextrema från 50 till 77 mandat i EU-parlamentet, främst på grund av Dansk Folkepartis, franska Front Nationals och österrikiska FPÖ:s framgångar, trots att vissa partier som Vlaams Belang i Belgien backade. Fascistiska Jobbik fick färre röster än vad partiet erhållit i de tre senaste valen i Ungern.

Nu i oktober lyckades partiet få fler borgmästarposter på landsbygden trots att röstetalet totalt föll igen. I industristaden Ozd, med en mycket hög arbetslöshet, vann Jobbik borgmästarposten efter en hotfull kampanj riktad mot den romska befolkningen.

Att det inte är fråga om några raka kurvor för fascisterna visas också från det krigshärjade Ukraina. Fascistiska Svoboda, som efter kuppen i februari satt med i regeringen ett tag, gjorde nu i helgen ett dåligt val och hamnade under fem-­ procentsspärren. Ett annat högerextremt parti, Radikala partiet,

gick däremot framåt och fick över 7,5 procent. Nazister från Högra sektorn och bataljonen Azov blev också invalda i parlamentet.

En studie av den europeiska politiska kartan visar sambanden mellan kapitalismens kris, vilken resulterar i hög arbetslöshet och stora attacker på välfärden, och tillväxten av högerextremism. Speciellt i länder där arbetarkampen inte har lyckats stoppa attackerna från högerpolitiken har det lett till en ökad polarisering. En fara i den politiska kris som Europa befinner sig i är inte bara högerextremisternas stöveltramp utan också att etablissemangets partier kopierar nationalismen och rasismen – så som Danmarks lagar mot flyktingar eller franska och ungerska regeringars jakt på romer.

Att rasistiska Sverigedemokraterna blev tredje största parti på 12,9 procent i det svenska riksdagsvalet i september är ytterligare ett skäl till att demonstrera den 9 november. Vi kan inte vänta i fyra år för att få till ett bättre valresultat. När vi här och nu kan vinna fler individer till den antirasistiska rörelsen behöver också siktet ställas in på att bygga ett brett politiskt alternativ som kan utmana den kapitalism som göder rasism och fascism.

Den senaste tiden har rättsväsendet återigen chockerat när de friade de tre nazisterna från SMR som den 7 december förra året överföll två män i Hökarängen på grund av deras hudfärg. Åklagaren lade först ner fallet. Detta överklagades först efter att tv-programmet

Foto: Elias Theodorsson

ör ett år sedan blev det bara en dag i förväg känt att nazistiska Svenska motståndsrörelsen (SMR) tänkte marschera i centrala Stockholm den 9 november för att ta sig till den grekiska ambassaden i stöd för deras broderparti i Grekland – fascistiska Gyllene Gryning. Det var första gången som svenska nazister vågade sig på en sådan provokation på självaste Kristallnatten.

Rättvisepartiet Socialisterna kontaktade andra antirasister och tillsammans lyckades vi bli 800 personer som översköljde nazisterna med slagord, vilka svarade med ett regn av glasflaskor. Detta blev SMR:s uppladdning inför attacken i Kärrtorp den 15 december, som i sin tur besvarades med den hittills största antirasistiska demonstrationen med 20 000 den 22 december.

I år har det kommit en speciell appell från den antirasistiska rörelsen i Grekland (se separat artikel). Redan i våras anordnande de en internationell konferens med uppåt 600 deltagare (läs Offensiv # 1 097, den 24 april) som tog beslut att samordning behövs för att stärka antirasismen lokalt och att den 8-9 november skulle bli en internationell protestdag.

Uppdrag Granskning lagt fram bevisen. Till vilken nytta?, kan man fråga sig, då tingsrätten ändå friade samtliga. Det första överfallet och misshandeln finns med på övervakningskameran. Det andra, som klassas som mordförsök medelst kniv, styrks dels av offret – Fidel Ogu – och dels av en vän till nazisterna som vittnat mot sina kam-

rater. Tingsrätten säger att det inte går att säga vem som gjorde vad.

Men varför fria? Varför inte döma samtliga till till exempel medhjälp till mordförsök? Det här är ytterligare en länk i den kedja av agerande från polis och rättsväsende som ger en övertydlig bild: det går inte att lita till stat och polis i kampen mot nazismen.

Det behövs en organiserad massrörelse underifrån, mot rasism och kapitalism. Låt oss gå ut och bygga den rörelsen. Pressa fackföreningar till att ta kamp mot till exempel diskriminerande lönedumpning och utvisningar av papperslösa – för stora proteströrelser för allas rätt till anständiga jobb, bostäder och välfärd. ■

INGA FLER KRISTALLNÄTTER – stå upp mot den växande fascismen i Europa

Demonstrera till minne av Kristallnattens offer – mot rasism, nazism och förtryck.

STOCKHOLM: Sergels torg den 9 november kl 15.00.

GÖTEBORG: Brunnsparken den 9 november kl 14.00.

MALMÖ: Gustav Adolfs torg den 9 november kl 17.00.

LULEÅ: Gula paviljongen den 8 november kl 13.00. Även demonstrationer i: Umeå, Visby, Helsingborg, Trelleborg och Allingsås – för tid och plats sök på ”Fackeltåg till minne av Kristallnatten” via Internet.

BERLINMURENS FALL

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

8

Från stalinism till

25 år efter Berlinmurens fall – vad hände med Den 9 november 1989 har i historieböckerna skrivits in som den dag då människorna i Östberlin bokstavligen tog saken i sina egna händer och började riva muren mellan östra och västra Berlin. Denna avgörande händelse hade föregåtts av en flera månader lång rörelse för demokratiska rättigheter i dåvarande Östtyskland (DDR).

Stora demonstrationer ägde rum i Östtyskland med krav på verklig demokrati och socialism under hela 1980-talet. Dock saknade rörelsen ett program och en ledning för att nå socialistisk demokrati.

KATJA RAETZ

offensiv@socialisterna.org

T

ill skillnad från vad historieböckerna och massmedierna idag påstår var det ingen kommunistisk stat som föll med muren. DDR hade bildats efter andra världskrigets slut under sovjetiskt styre och med stalinismen som förebild. Till skillnad från Sovjetunionen, där den ryska revolutionens första år av arbetarstyre steg för steg hade krossats av den framväxande byråkratin under Stalin under 1920-talet, fanns det aldrig någon form av socialistisk demokrati i Östtyskland. Tvärtom, all form av självständig arbetarorganisering, som uppstod strax efter Hitlertysklands fall, slogs sönder av stalinismen.

cialisering (förstatligande) av produktionsmedlen. På några få orter bildades även arbetarråd.

Den sovjetiska militäradministrationen samarbetade med ledningen för kommunistpartiet KPD, med Walter Ulbricht i spetsen, för att upplösa denna oberoende organisering. Bara partier som grundats under Moskvas kontroll, som KPD och Socialdemokraterna (SPD), til�läts. På många håll växte dock KPD och SPD ganska snabbt trots order från Moskva att tona ned socialismen. Under året 1946 påbörjades förstatliganden av ekonomin, men från ovan och utan tillstymmelse till socialistisk demokrati. De tillåtna partierna sammanslöts till en ”enhetsfront” – det så kallade enhetspartiet SED, som bildades som en sammanslagning av KPD och SPD.

Efter andra världskrigets slut 1945 delade de segrande makterna upp Tyskland. De tre västliga zonerna, under USA, Frankrike och Storbritannien, kom några år senare Med DDR:s bildande 1949 hade att bli Västtyskland (BRD) medan stalinismen tagit ett fast grepp om den östra zonen, under Sovjets sty- både Östtyskland och östra Eurore, blev Östtyskland (DDR) 1949. pa. Industrier och jordbruk var förHuvudstaden Berlin blev i sin tur statligade, men samhället styrdes uppdelad i fyra zoner, som blev av en privilegierad byråkrati och Väst- och Östberlin. det skulle snart bli ett direkt hinEfter krigsslutet fanns en ut- der för framsteg. Leo Trotskij, en av bredd stämning i hela Tyskland om den ryska revolutionens viktigaste att ett nytt samhälle måste byggas ledare och den som först tog upp och många hoppades på en socia- kampen mot stalinismens framlistisk väg framåt. växt, skrev i mitOm detta vittnar Lärdomen är att ten av 1930-talet: valet i oktober ”I en nationadet krävs organi- liserad 1946 då även ekonomi sering, ett parti kräver kvalitet en Kristdemokraterna CDU (som och ett politiskt producenternas kan jämföras program för att och konsumenmed Moderaterternas demonå målet – en na i Sverige) påkrati, frihet att stod sig vara ”det demokratisk, so- kritisera och ta stora socialistiska cialistisk värld. initiativ – villkor, som är oförenliga folkpartiet”. Det fanns stort stöd för förstatligande med en totalitär regims fruktan, av storföretag och banker, där lögner och smicker.” ockupationsmakterna USA och Efter att arbetarupproret i ÖstStorbritannien fick ingripa för att tyskland 1953 – för mer demokrati förhindra socialiseringslagar i flera och äkta socialism – slagits ned av västliga delstater, som Hessen och militären började allt fler människor Nordrhein-Westfalen. lämna Östtyskland, framförallt via Både i västra och östra Tysk- Berlin. Regimen reagerade med att land bildades kommittéer, ”Antifas”, den 13 augusti 1961 stänga gränsen som i första hand ville ta itu med mellan Öst- och Västberlin. Några de nazistiska förbrytelserna, men dagar senare påbörjades byggandet som också tog upp frågor som so- av Berlinmuren, som officiellt skul-

le vara till skydd för Östberlin men där alla visste att målet var att förhindra massflytten till väst.

Under 1980-talet hade det stalinistiska systemet i Sovjet och Östeuropa hamnat i en återvändsgränd och stod vid ruinens brant. Redan 1980 började strejker i den polska staden Gdansk och den fria fackföreningen Solidarność (Solidaritet) bildades. Via västtysk tv och radio spreds information om detta även till Östtyskland.

I DDR fick framförallt krav på demokratiska rättigheter, åsiktsoch informationsfrihet samt frihet att resa en allt större sprängkraft. Även miljöfrågan spelade en stor roll. (Själv läste jag för första gången om den miljökatastrof som hade drabbat Aralsjön i dåvarande Sovjetunionen i den tyska utgåvan av tidskriften Sputnik.)

När Michail Gorbatjov blev ny Sovjetledare 1985 påbörjades ett försök till en reformering av stalinismen uppifrån. Med Glasnost (öppenhet) och Perestrojka (om-

byggnad) var det många som hoppades på en liknande utveckling i Östtyskland. Gorbatjovs politik var dock inget annat än ett försök från den styrande eliten att behålla makten via eftergifter till marknaden, privat ägande och vissa demokratiska lättnader.

I Östtyskland var det med allt hårdare repression som den stalinistiska regimen försökte förhindra en utveckling som i Polen 1980-81.

Under pingsthelgen 1987 ingrep polis och säkerhetstjänsten Stasi hårt mot de tusentals ungdomar som i flera dagar hade marscherat till muren för att lyssna på en rockkonsert som hölls på västsidan.

Många hamnade i fängelse.

Efter den första attacken från polisen sjöng ungdomarna Internationalen samt ropade slagord mot muren. Oppositionsgrupperna samlade sig under taket av kyrkorna, inte på grund av religionen, utan för att finna en fristad för att diskutera politik. I november samma år genomfördes en razzia mot oppositionella

Umweltbibliotek (Omvärldsbiblioteket) i Berlin, som besvarades med protester från 500 personer. Razzior genomfördes även mot andra oppositionella grupper.

Under 1988 förstärktes den politiska censuren. Förbudet av tidskriften Sputnik kom i november 1988 och åtföljdes av fler förbud av andra sovjetiska tidningar och filmer. Förbuden spädde enbart på missnöjet och de oppositionella grupperna fortsatte att agera.

Ett viktig vändning ägde rum i samband med lokalvalen den 7 mars 1987. Det hade aldrig funnits äkta fria val i DDR under den stalinistiska regimen, men i detta val ledde det utbredda missnöjet till att fler försökte rösta mot det styrande partiet SED:s enhetslista ”Nationale Front”.

När valutgången kungjordes på 98,77 procent till SED var det helt uppenbart att det hade begåtts valfusk. Detta ledde till spontana protester i hela landet och sedan återkommande demonstrationer den sjunde varje månad.

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

9

l låglönemarknad

d alla löften om ett ”blomstrande landskap”?

Människor tar sig över Berlinmuren i slutet av 1989.

Även internationala händelser påverkade situationen. Massakern i Kina på Himmelska Fridens torg i juni 1989 visade med all tydlighet det brutala systemets karaktär. I Polen började det nya Solidarność, som hade bildats 1988 att organisera strejker under det året och agera som ett politiskt parti. I stalinistiska Ungern blev olika partier tillåtna vid ungefär samma tid och gränsen mellan Ungern och Österrike öppnades upp. Under sommaren 1989 började en stor flyktingvåg från Östtyskland till Västtyskland via Österrike, Hösten 1989 förändrades dock stämningen från ”Vi vill ut” till ”Vi stannar här”. Den fjärde september hölls den första måndagsdemonstrationen i Leipzig med 1 200 deltagare, som hade lämnat ett möte i kyrkan för att öppet demonstrera för demokratiska rättigheter. Vid den andra och tredje måndagsdemonstrationen, med ungefär samma deltagarantal som den första, ingrep polisen och demonstranter arresterades.

Den 25 september demonstrerade 8 000 personer med krav på bland annat ett erkännande av organisationen ”Neues Forum”, som grundades den 9 september. De hade dock inget egentligt program, utan ville bli en plattform där människorna kunde delta i demokratiska diskussioner.

Demonstrationerna växte i styrka.

Den 2 oktober samlades 20 000, den 9 oktober 80 000, den 16 oktober 120 000 etcetera. Den 7 oktober, dagen då DDR firade 40 år sedan grundandet och som var tänkt att bli en maktuppvisning från regimen, hölls demonstrationer i flera städer.

I Dresden demonstrerade 40 000, i Leipzig 20 000 och i Berlin 10 000. Avgörandet kom den 9 oktober då militären beväpnades och gjordes redo att ingripa mot demonstrationen i Leipzig som hade samlat 70 000. Men uppenbarligen hade den revolutionära rörelsen sått tvivel i den styrande eliten, regimen backade undan och militär sattes inte in. Istället försökte regimen att

klamra sig fast vid makten genom reformer uppifrån.

Den 17 oktober fick Erich Honecker lämna över makten till Egon Krenz. Pressfrihet infördes. Effekten blev att fler människor fick självförtroende till att gå med i protesterna, som började spridas över hela Östtyskland. Höjdpunkten blev demonstrationen med en halv miljon människor i Berlin den 4 november.

Den 9 november tillkännagav en pressad regim att gränserna mellan Öst- och Västtyskland skulle öppnas. Av vad som uppenbarligen var ett misstag sa regeringens talesperson att detta omedelbart skulle börja gälla. Samma natt drog människorna i Berlin till gräns­ övergångarna för att öppna muren.

Efter murens fall blev det mycket tydligt att revolutionen, trots sin mäktiga kraft, saknade ett klart ledarskap och inte heller hade en plan för nästa steg. Många av de nybildade organisationerna talade om att bygga en äkta socialism men utan att ge ett konkret svar

på hur det kunde göras. Det fanns till exempel inga ansatser till att bilda kommittéer som kunde bli grunden för en ny socialistisk demokrati. Men det fanns vid denna tidpunkt en ganska utbredd vilja till återförening. Samtidigt hade den gamla stalinistiska regimen förlorat sitt inflytande.

I detta maktvakuum kunde pro-kapitalistiska krafter med Helmut Kohl, den västtyska förbundskanslern, i spetsen framträda som de enda som gav en väg framåt. Redan i november lät Kohl tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta ett 10-punktsprogram för en återförening som presenterades den 28 november 1989.

Med stalinismens sammanbrott i DDR blev det också känt att ekonomin låg i ruiner. Många av de gamla stalinistiska byråkraterna drogs med av den pro-kapitalistiska vinden och kunde inte sällan stanna kvar på sina poster. Det skapades till och med ett ord för dessa personer, ”Wendehals” (bokstavligen göktyta, men ska läsas som kapp-

vändande opportunist). Med löften om ett ”blomstrande landskap“ (Helmut Kohl) hoppades allt fler på en snabb återhämtning av Östtyskland efter återföreningen. I det sista parlamentsvalet som genomfördes i DDR i mars 1990 fanns det inte ett enda parti som var emot Tysklands återförening och införandet av marknadsekonomin, som genomfördes först med en valutaunion och sedan i och med återföreningen den 3 oktober 1990.

Förhoppningar om att levnadsstandarden i det forna DDR skulle bli som i västra Tyskland grusades dock snabbt. Valutaunionen ödelade den östtyska industrin, som nu skulle hitta nya marknader, samtidigt som man förlorade sina gamla handelsförbindelser med Östeuropa. 1991 hade östra Tysklands BNP fallit till en tredjedel och industriproduktionen till två tredjedelar av nivån före återföreningen.

Den 1 juli 1990 tog den nyskapade institutionen Treuhandanstalt över den östtyska ekonomin och en gigantisk privatiseringsprocess sattes igång. De tidigare storfabrikerna styckades upp och de som ansågs vara vinstbringande såldes till främst västtyska ägare. Resten blev nedlagt med följden av att arbetslösheten drastiskt steg. Mellan 1989 och 2005 lämnade cirka 1,5 miljoner människor Östtyskland, framför allt unga människor och kvinnor. Sedan den senaste ekonomiska krisen har flytten till väst tilltagit igen.

Trots enorma subventioner har östra Tysklands ekonomi inte kunnat återuppbyggas på kapitalistisk grund. Forskare har på uppdrag av tidningen Die Welt beräknat att återföreningen kostat 2 000 miljarder euro mellan 1990 och 2013.

Men fortfarande är produktionen och lönerna lägre och arbetslösheten högre i östra Tyskland än i västra. En fjärdedel av alla anställda (1,6 miljoner människor) i östra Tyskland tjänar mindre än 8,50 euro (dryga 75 kronor) i timmen.

Det finns mycket av händelserna 1989 som bär lärdomar för idag.

Trots att förhoppningarna som fanns under revolutionen för 25 år sedan inte infriades gav den besked om att även en till synes mäktig regim kan besegras. Det visar vilken styrka som arbetare och ungdomar besitter om man står enade. Men lärdomen är också att det krävs organisering, ett parti och ett politiskt program för att nå målet – en demokratisk, socialistisk värld. ■

INTERNATIONELLT

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

10

Erkännandet av Palestina är endast ord utan handling.

Erkännandet av Palestina – tomma ord?

Förra veckan erkände den nya svenska regeringen den palestinska staten.

Den symboliska gesten har mötts av sympatier från allmänheten och upprördhet bland ”israelvännerna”.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

S

-MP-regeringen erkände i förra veckan Palestina som stat, liksom 133 andra länder redan har gjort. Däremot är det få länder i västvärlden som hör till denna skara.

Föga förvånande gick Israels högerextrema utrikesminister Avigdor Lieberman i taket och kallade hem ambassadören från Stockholm.

Han fick även uppbackning av den svenska borgerligheten. Folkpartiets Birgitta Ohlsson menade att det är fel att erkänna Pale­stina utan att ställa krav på att våldet ska upphöra. Men när har Ohlsson någonsin ställt krav på att Israels omfattande och systematiska våld mot palestinierna ska upphöra? Även om S-MP-regeringens erkännande är en tvärvändning jämfört med Carl Bildts vulgära utrikespolitik, som i både ord och handling var

ett direkt eko av USA- och EU-imperialismens politik, finns det goda skäl till att tona ner hyllningarna.

– Vi väljer inte ena partens sida, fastslog Wallström i Aftonbladet den 30 oktober. Det är en påminnelse om att det inte handlar om att ta kamp mot den israeliska statens förtryck. Istället är det en symbolisk handling som är ett utslag av de antiimperialistiska stämningarna och den utbredda solidariteten med det palestinska folkets lidande i Sverige och internationellt.

Erkännandet kostar inte mycket, det är mest ord som mycket väl kan vara tomma mot bakgrund av fortsatta intima ekonomiska och mi-

litära förbindelser mellan Sverige och Israel. Handeln mellan Sverige och Israel har haft en ”generell positiv utveckling”, enligt den svenska ambassaden i Tel Aviv. Förra året uppgick värdet av den svenska exporten till 3 miljarder kronor och importen till 1 miljard kronor. EU har ett associeringsavtal med Israel, som innebär att handeln med industriprodukter är tullfri.

Sverige importerade vapen från Israel för över 500 miljoner kronor under det första decenniet av 2000-talet, rapporterade Fokus den 4 juni 2010. Det var den förre socialdemokratiske statsministern Göran Persson som utsåg

en svensk militärattaché i Israel år 2005, för att främja de militära förbindelserna och vapenhandeln med landet.

Hittills är det inget som talar för att den svenska regeringen skulle vara beredd att göra en helomvändning och riva upp dessa långtgående handels- och militärförbindelser med Israel. Därmed förblir erkännandet av Palestina endast ord utan handling.

Biståndet till Palestina höjs visserligen med 500 miljoner kronor, men med villkoret att palestinierna ska ”ta avstånd från våld”. Det är en verklighetsfrånvänd syn från den svenska regeringens sida, som därmed inte erkänner palestiniernas rätt till självförsvar.

Den israeliska staten spenderar i princip mest pengar i världen per invånare på sin militär (enligt SIPRI:s databas för militära utgifter 2014), har tillgång till avancerad militär teknologi och är uppbackad av världens i särklass största vapenmakt USA. Palestina har inte någon reguljär armé och inga avancerade vapen. Vilket våld är det Wallström vill att det ska tas avstånd ifrån?

Rättvisepartiet Socialisterna erkänner palestiniernas självklara rätt att försvara sig mot den israeliska statens övergrepp och rätten till självbestämmande. Men försvaret måste organiseras demokratiskt och rikta sig mot militära mål. Det är av avgörande betydelse att även den israeliska arbetarklassen reser sig mot sin nationalistiska högerregering, som upprätthåller olika grader av exploatering utav arbetarklassen, inklusive den judiska. Bara genom ett massivt uppror bland arbetarklassen och förtryckta i hela regionen kan en socialistisk framtid fri från krig och från etniska och religiösa motsättningar byggas. ■

Abortpillertåg för rätten till abort på Irland Förutom protester världen över för aborträtt på Irland den 28 oktober ägde en historisk protest rum i Dublin för att uppmärksamma behovet av säkra, billiga, icke-kirurgiska abortmöjligheter.

LINA RIGNEY THÖRNBLOM

rs@socialisterna.org

D

en 28 oktober hade utlysts som en internationell protestdag för den irländska aborträtten och protester ägde rum i cirka 15 länder, bland annat i Indien, Sverige, USA, Australien med flera.

Irland har ett av världens mest strikta abortförbud i och med att abortförbudet är inskrivet i grundlagen. Tack vare de protester som följde efter Savita Halappanavars död 2012, vilken skedde till följd av

att hon nekades abort, tvingades en lagförändring igenom. Förändringen skulle ha inneburit att vid risk för kvinnans liv skulle hon ha rätt till en abort. Men den urvattnade lagen har visat sig vara tandlös. Nyligen förhalades en kvinnas begäran om abort av myndigheterna så länge att den inte var möjlig längre.

Följden av att bryta mot abortförbudet genom att göra en abort eller att bistå någon annan kan vara så högt som ett 14-årigt fängelsestraff.

På protestdagen genomfördes det en historisk aktion. Kvinnor från flera kvinnorättsorganisationer tog tåget från Dublin, det så kallade Abortion Pill Train (abortpiller-tåget), till Belfast i Nordirland. Där hämtades det abortpiller som beställts via Women­ OnWeb (posten i Nordirland söks inte igenom lika noggrant som den i Irland). Tabletterna togs sedan tillbaka med till Dublin och

svaldes av flera av deltagarna, däribland Socialist Partys parlamentsledamot Ruth Coppinger, på en protest framför mediernas kameror.

Att inga juridiska påföljder har ägt rum visar att den irländska regeringen är satta under press av kravet på aborträtt – den vill inte bidra till mer fokus på den landsomfattande kampanjen.

Aktionen var en imitation av de protester som ägde rum under 1970-talet då preventivmedel var förbjudna i landet och kvinnor åkte med tåget för att hämta hem dem från Nordirland.

Kampen på Irland fortsätter för att inga fler kvinnor ska behöva sätta livet till, med krav på bland annat gratis preventivmedel och kvinnors rätt till säker vård, inklusive rätten till abort, men också med krav på att stoppa nedskärningarna i välfärden som allra mest drabbar kvinnor. ■

Kampen för rätten till abort på Irland kommer att fortsätta.

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

11

”Aktionsdagen blir det första alleuropeiska svaret på rasismen” Det är nu 14 månader sedan mordet på antifascisten och musikern Pavlos Fyssas. Han mördades av Gyllene Gryning-medlemmen Roupakias. Det var ett mord som chockade hela det grekiska samhället och blev en vändpunkt för den antifascistiska rörelsen.

Massiva demonstrationer ägde rum i Grekland efter mordet på Pavlos Fyssas ifjol. Den 9 november demonstrerar vi runtom i hela Europa.

GIORGOS LIGOURIOTIS

cwi@worldsoc.co.uk

B

ara dagar efter mordet den 18 september 2013 ägde över 100 demonstrationer rum runtom i Grekland. Den största och mest slagkraftiga antifascistiska demonstrationen ägde rum i Keratsini dagen efter mordet samt i centrala Aten en vecka senare, den 25 september 2013.

De flesta av de högst uppsatta ledarna i Gyllene Gryning, som deras ”ledare” Michaloliakos och partiets nummer två Pappas, är nu i fängelse.

Nästa avgörande steg var skapandet av Aten-Pireus Antifascistiska Koordination. Det är ett försök till att samordna aktioner mellan de olika antifascistiska kommittéerna runt provinsen Attica.

Den här antifascistiska samordningen har under loppet av 16

Den alleuropeiska antifascistiska aktionsdagen är en viktig utveckling, eftersom det är det första svaret på ett alleuropeiskt plan mot återuppståndelsen av extremhögern och nynazismen i flera länder, som vi tyvärr även kunde se under EU-valet i maj i år.

Därför vill vi visa att i varje hörn av Grekland och i hela Europa är extremhögern och nazister inte välkomna, och vi kommer att fortsätta kampen mot rasism, nazism och fascism. Antifascistiska

Foto: Elias Theodorsson

Den grekiska antifascistiska rörelsen tog sina första steg under 2012, efter att Gyllene Gryning kom in i parlamentet. Rörelsen gick vidare till att bilda antifascistiska kommittéer i olika stadsdelar i storstäderna, som Aten, Thessaloniki och Volos, men även i en rad mindre städer. Antifascistkommittéerna skapades underifrån och tusentals gräsrotsaktivister deltog.

Just nu finns det 48 aktiva kommittéer i Grekland, som inser vilket hot nazistiska partier och organisationer utgör. Dessa ingriper systematiskt och kontinuerligt i olika stadsdelar för att informera samhället och visa Gyllene Grynings verkliga ansikte.

månader lyckats organisera den stora demonstrationen i centrala Aten den 25 september 2013, har hjälp till i demonstrationer i hela Aten och organiserade ”den antifascistiska aktionsmånaden”, vilken resulterade i den alleuropeiska antifascistiska mötes- och planeringshelgen den 11-13 april.

Under den månaden ägde evenemang rum i över 15 stadsdelar i Aten samt i ytterligare sex städer runtom i Grekland. Under tiden deltog över 32 olika grupper och organisationer från 20 europeiska länder under mötes- och planeringshelgen. 4 000 personer deltog sammanlagt under helgen.

Den helgens viktigaste utslag var beslutet om att ha en alleuropeisk antifascistisk aktionsdag.

Datumet valdes inte av en slump, utan just för att den 9 november är världsdagen mot fascism och antisemitism, efter nazisternas pogromer mot den judiska befolkningen i Tyskland den 9 november 1938 (läs mer på sidan 6).

protester kommer att äga rum i en rad grekiska städer, som Thessaloniki, Volos och Korfu.

I Aten kommer huvudevenemanget att vara ett offentligt

möte/konsert den 8 november, med artister som New Model Army, Baildsa och One Hour Before the Trip. Dessa datum är det första koordinerade försöket

att kraftfullt visa ett alleuropeiskt NO PASARÁN (ingen passage), för att på så sätt isolera fascismen, inte bara i Grekland, utan i hela Europa. ■

Höstinsamling till RS och CWI Insamlat: 17 350 kronor Mål: 70 000 kronor

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

Foto: Natalia Medina

Vår kamp mot högerpolitik och för rättvisa behöver ekonomiskt stöd. Ännu mer gäller det för socialister som tar kamp i Nigeria, Sri Lanka och andra länder i Asien, Afrika och Latinamerika.

Stöd den internationella kampen för socialism! Sätt in ditt bidrag på Plusgiro: 87 96 49-2, märk insättningen ”CWI” för CWI-insamlingen.

Märk insättningen ”RS” för ett bidrag till den svenska sektionen av CWI. Tack!

INTERNATIONELLT

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

12

Kampen för Kobanê – inget f Kampen för Kobanê har placerat den kurdiska frågan i världens blickfång. Gränsstaden Kobanê, som är en del av Rojava (Västra Kurdistan), har befunnit sig under belägring av den Islamiska statens (IS, tidigare Isis) mordiska styrkor sedan i mitten av september och den har blivit en central punkt i motståndskampen mot jihadisternas framfart.

SERGE JORDAN

cwi@worldsoc.co.uk

D

en Islamiska staten (IS) IS-erövrande av Kobanê skulle bli har attackerat Kobanê, ett förödmjukande slag mot USA:s den sårbaraste av Roja- prestige och trovärdighet. vas städer, från nästan alla håll och kanter med tunga vapen, strids- Det är heller ingen hemlighet att vagnar och missiler, i ett mer än den turkiska armén (som blockefem veckor långt försök att krossa rat vapen och frivilliga till Kobanê) stadens motstånd. Rojava och dess hållit sina gränser öppna för att til�uttalat sekulära styre har represen- låta jihadistiska militanter att gå in terat ett direkt trotsande av IS reak- på syriskt territorium och att ta sig tionära teokratiska agenda. tillbaka in i Turkiet för att erhålla Framstegen i Rojava och mot- sjukvård, samt för att sälja olja på ståndet i Kobanê har erbjudit en den svarta marknaden. Den turkispotentiell bro för kurdernas väg till ka regeringen önskade att Kobanê självbestämmande och, mer gene- besegrades av IS i hopp om att det rellt, en möjlig referenspunkt för skulle skicka ett brutalt budskap till arbetarnas och de fattigas återupp- den kurdiska rörelsen i Turkiet. tagande av kampen mot IS fasor I ett uttalande i förra veckan sa och andra diktatoriska regimer i Abdullah Öcalan, den fängslade Mellanöstern.

PKK-ledaren, att den fredsprocess Många kommentatorer förut- som påbörjades i början av 2013 spådde att Kobanê skulle falla inom mellan PKK och den turkiska stanågra få dagar, men kampens utgång ten har ”gått vidare till ett nytt staär långt ifrån avgjord, trots att delar dium”, med tillägget att han nu var av staden är under jihadistisk kon- ”mer optimistisk”. troll. En av anledningarna till detta Detta uttalande gjordes alldeles är att PYD och dess väpnade styrkor, efter att den kurdiska befolkningens YPG (Folkets försvarsenheter) och ilska hade exploderat, vilket visade YPJ (Kvinnornas försvarsenheter), att den stora delen av kurderna inte har bedrivit en heroisk kamp. förefaller dela detta optimistiska YPG/YPJ:s kamp står i skarp synsätt. Samtidigt har våldsamma kontrast till den totalt korrupta ira- sammandrabbningar mellan den kiska arméns och peshmergastyr- turkiska statens väpnade styrkor kornas (den halvautonoma kur- och kurdiska militanter mångfaldidiska regeringens väpnade styrkor gats under de senaste veckorna. i norra Irak) dåliga meritlista. Detta visar att när folk har ett seriöst Spänningarna har också växt alternativ att kämpa för kan deras mellan USA och den turkiska Ermoral och beslutsamhet i viss ut- doğanregimen. Washington anser sträckning övervinna även tekno- att Turkiet har backat upp de styrkor som USA har logisk och militär Det kurdiska mot- bombat under de underlägsenhet. senaste veckorna.

Det i sin tur ståndets första har satt USA-­ allierade borde På grund av i mp e r i a l i s m e n alla dessa faktointe vara den och dess militära rer tvingades till imperialistiska korståg mot IS, slut den turkiska supermakten USA regeringen att som hittills inte har krönts med eller någon annan göra en omsvängnågra verkliga kapitalistisk makt, ning ifråga om framgångar, unKobanê. Erdoğan utan den aktiva der ett ökat tryck. och självständiga försökte då visa att han var missUSA:s strateger mobiliseringen var till att börja med USA:s av arbetande och nöjd med redo att låta ensidiga beslut fattiga människor i om att assistera Kobanê erövras av IS-trupper. regionen och inter- PYD med att hitta nationellt.

Men USA-impeett alternativ utan att tappa ansiktet, rialismen ändrade sin hållning, och det som började genom att låta 150 peshmergakämsom ganska återhållsamma luftan- par, med band till Kurdistans regiogrepp mot IS vid Kobanê har följts nala regering (KRG) i norra Irak, ta av större ansträngningar att bistå de sig till Kobanê via Turkiet. kurdiska kämparna. Motiven bakErdoğanregimen har utvecklat om detta politiska inställningsskifte väldigt nära relationer med KRG:s var den växande insikten om att ett notoriskt korrupta prokapitalistis-

ka ledare. KRG:s president Massoud Barzani och hans parti KDP (Kurdistans Demokratiska Parti), som själva fram till nyligen till synes var nöjda med att se YPG bli krossade i Kobanê, har en historia av direkt samarbete med den turkiska armén i försöken att eliminera PKK-kämpar från KDP-kontrollerat territorium.

De peshmergas som passerar gränsen förväntas hålla sig undan frontlinjen i Kobanê. Den politiska betydelsen av detta är faktiskt mycket större än dess militära rättfärdigande. De turkiska härskarna försöker genom denna manöver minska och motverka PYD:s inflytande samt få ett fotfäste i syriska Kurdistan genom att dra in sina egna högerallierade i leken.

Committee for a Workers’ International (CWI) har länge argumenterat för uppbygget av demokratiskt kontrollerade, icke-sekteristiska organ som grundvalen för att organisera ett massförankrat folkligt försvar i hela regionen. Inte bara för att driva kampen mot IS, utan också mot alla andra religiösa extremistgrupper, mot de syriska

och irakiska regimernas brutala och sekteristiska styrkor, samt mot imperialistisk intervention – då den senare bär huvudansvaret för framväxten av de jihadistgäng som nu angriper Kobanê.

En sådan kamp behöver, för att kunna cementera enighet tvärs över nationella, etniska och religiösa skiljelinjer, utrustas med ett politiskt program som tar kompromisslös ställning för lika rättigheter för alla förtryckta folk och lokalsamhällen i regionen, inklusive deras rätt till sjävbestämmande.

Kobanês försvarare och många kurder internationellt har, ställda inför hotet om ett etniskt folkmord genomfört av IS-mördarna, krävt att det ”internationella samfundet” assisterar dem mot de mycket bättre utrustade IS-enheterna. Detta är med tanke på omständigheterna förståeligt men inte desto mindre ett misstag för vilket massorna i Kobanê och andra delar av Rojava riskerar att få betala ett högt pris för.

Om västliga regeringar verkligen vore intresserade av Kobanê­ befolkningens välbefinnande, eller ens av att driva ut IS utan att ha någon baktanke med det, skulle de

ha försett stadens försvarare med de vapen de behöver för länge sedan, utan att i gengäld kräva några politiska eftergifter. Det som nu händer är emellertid något helt annat.

USA:s väpnade assistans används i praktiken som en form av utpressning för att tvinga Kobanê-kämparna till politisk underkastelse och PYD till allt större uppslutning bakom USA:s politiska hållning.

Washington har försökt stärka Kurdiska Nationella Rådet (KNR), en högerkoalition av syriska kurdiska partier som backas upp av Barzani, som en motvikt till PYD i Rojava.

Men den 22 oktober undertecknade PYD officiellt en maktdelningsöverenskommelse med det prokapitalistiska KNR om en gemensam administration av Syriens kurdiska områden.

Tre dagar innan dess lät YPG:s ledning publicera ett uttalande: ”Vi kommer att arbeta för att konsolidera konceptet med sant partnerskap för administrationen av detta land i samklang med det syriska folkets strävanden med alla dess etniska, religiösa och sociala klasser”.

Detta är ett farligt prejudikat. Även

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

13

förtroende för imperialismen Gränsen mellan Syrien och Turkiet är hårt kontrollerad av den turkiska militären, som har släppt igenom IS styrkor men inte personer som vill strida för Kobanê.

Foto: Fraktion DIE LINKE. im Bundestag / Flickr CC

”ISIS mördare – AKP-regeringen delaktiga” står det på banderollen i en demonstration som ägde rum i Istanbul i oktober.

om Rojavas konstitution nämner skyddet av arbetares rättigheter, hållbar utveckling och generell välfärd, kan dessa målsättningar inte uppnås om man argumenterar för harmoni mellan alla sociala klasser.

Denna utveckling markerar ett klart och tydligt försök av USA-­ imperialismen och dess partner att installera ett mer följsamt kurdiskt ledarskap i Rojava.

CWI anser att kampens styrka och uthållighet i Rojava är direkt knuten till att lokalbefolkningen är aktivt engagerad i den. Även om steg har tagits i denna riktning belyser ovan nämnda manövrer en brist på demokratisk transparens i hur kampen bedrivs och hur beslut tas.

Utan några verkliga demokratiska kontrollmöjligheter och massornas genuina självorganisering finns en ständig fara för att byråkratiska drag vinner mark. Kampen i Rojavas alla kantoner bör både militärt och politiskt organiseras så brett och demokratiskt som möjligt, på grundval av full transparens i fråga om beslut på alla nivåer. De omtalade folkförsamlingarna och -kommittéerna borde utvidgas och demokratiseras,

med representanter som omedelbart kan avsättas vid behov.

Politiska partier borde utöva makt endast på grundval av deras verkliga tyngd i samhället, inte på grundval av uppgörelser bakom lyckta dörrar som tvingas fram ovanifrån av makthavare utifrån.

Inför det fortsatta hotet från IS behöver massan av befolkningen i varenda stad och by i alla delar av Rojava energiskt uppmuntras till att delta i grundläggande militär träning och till att organisera försvarsorgan på en icke-sekteristisk grundval. Detta skulle möjliggöra smidandet av maximal styrka och enighet samt förbereda motståndet mot den jihadistiska fienden.

De återstående kämparna i Kobanê kommer inte att kunna upprätthålla sin kamp hur länge som helst utan att aktivt involvera ett ett större antal i de omgivande områdena.

Det kurdiska motståndets första allierade borde inte vara den imperialistiska supermakten USA eller någon annan kapitalistisk makt, utan den aktiva och självständiga mobiliseringen av arbetande och

fattiga människor i regionen och internationellt.

Ett underminerande av Rojavas framsteg av prokapitalistiska, proimperialistiska krafter skulle tvärtom utgöra ett bakslag och komplicera det kurdiska folkets långvariga kamp för sina rättigheter, likaväl som av alla de förtrycktas mycket välbehövliga enade kamp i regionen för ett bättre liv. Det är därför nödvändigt att fördjupa den kurdiska kampen och utvidga den geografiskt genom att nå ut till de arbetande och fattiga massorna i hela regionen med ett djärvt program för social förändring.

Den tyska tidningen Der Spiegel rapporterade om att hundra textilfabriker och små arbetsplatser i den syriska staden Aleppo nyligen flyttades till Rojavas östra provins Efrîn. De regionala myndigheternas attityd i Efrîn, som aktivt försöker attrahera privata företag till regionen, belyser de inneboende motsättningarna i försöken att bygga en ny modell baserad på social rättvisa samtidigt som man arbetar inom kapitalismens ramar.

Kampen i Rojava behöver fortsätta till att också gälla massornas

kontroll över ekonomin genom en kollektivisering av industrier och jordbruk för att möjliggöra en demokratisk socialistisk planering.

Detta, tillsammans med fullstän-

diga demokratiska rättigheter för alla, skulle ge massorna i Mellanöstern ett levande exempel på hur fattigdom, förtryck, sekteristisk och nationell splittring kan besegras. ■

Rättvisepartiet Socialisterna och CWI står för:

• Ingen tillit till imperialismen – nej till uppgörelser bakom stängda dörrar med utländska makter och andra prokapitalistiska krafter.

• För bygget av arbetarnas och de fattigas enighet i kampen mot det regerande AKP i Turkiet.

• Upphäv förbudet mot kurdiska organisationer i Europa och USA. • Fullständiga demokratiska rättigheter för det kurdiska folket – för kurdernas rätt till självbestämmande i alla delar av Kurdistan, liksom för alla förtryckta grupper och områden i regionen.

• F ör ett demokratiskt och socialistiskt Rojava som en del av en frivillig socialistisk konfederation i Mellanöstern.

• Solidaritet med folket i Kobanê och Rojava.

• Bryt belägringen av Kobanê – för det omedelbara öppnandet av den turkisk-syriska gränsen för alla som vill hjälpa till med försvaret av staden. För skickandet av frivilliga till Kobanê, under gemensam organisering av den kurdiska och turkiska vänstern, lokalorganisationer och fackföreningar.

• F ör massförankrade icke-­ sekteristiska försvars­ kommittéer, baserade på en demokratisk organisering av arbetare, unga människor och fattiga bönder, för att säkra alla delar av Rojava.

INTERNATIONELLT

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

14

Fler fattiga barn i rika länder

Massornas revolt fällde Burkina Fasos diktator Det folkliga upproret i Burkina Faso i Västafrika har fortsatt efter att president Blaise Compaoré tvingades avgå den 31 oktober.

Protesterna får ständigt ny bränsle av militärens försök att kidnappa den revolutionära processen och stoppa massornas kamp.

– Jag är här för att protestera mot militärens försök att stjäla vår seger, sa en av de många som demonstrerade i huvudstaden Ouagadougou i söndags till brittiska Guardian.

CWI ELFENBENSKUSTEN cwi@worldsoc.co.uk

Foto: Frédéric de Villamil / Flickr CC

E I de 41 rikaste länderna i världen lever hela 76,5 miljoner barn un­ der fattigdomsgränsen.

Sedan 2008, när finanskrisen slog till, har fler än 2,6 miljoner barn som lever i världens 41 rikaste länder hamnat under fattigdomsgränsen, enligt rapporten Lågkonjunkturens barn av Unicef. Situationen förvärrades markant under 2010 när många länder införde hårda åtstamningar i statsbudgetarna. Sammanlagt lever 76,5 miljoner barn i dessa 41 länder under fattigdomsgränsen.

THERESE SVENSSON rs.haninge@socialisterna.org

U

ppgifterna i rapporten avslöjar en stark relation mellan den stora ekonomiska krisen och en kraftig nedgång i barns välbefinnande sedan 2008, speciellt i länderna kring Medelhavet. Barnen lider mest i de länder där recessionen har slagit till som hårdast. Dessa länder har sett en stadig försämring av situationen för familjer, främst genom förlorade arbetstillfällen.

Medianinkomsten i hushåll med barn har minskat i nästan hälften av de undersökta länderna. Antalet familjer som anger att deras situation är mycket svår har ökat i de flesta länder. Rapporten visar även att ett eller flera barn i ett hushåll ökar risken för ”arbetande fattiga”, det vill säga där man trots arbete lever ytterst fattigt på grund av en mycket låg lön.

Barn vars föräldrar drabbas av arbetslöshet eller kraftig inkomstförlust lever ofta med konstant stress.

Många barn har en stark oro för att bli vräkta eller att familjen inte har råd med mat och kläder. Problemen i hemmet förvärras också av försvagat skyddsnät från samhällets sida gällande vård, utbildning

och försörjning. För många familjer kommer det att ta många år att återgå till liknande levnadsförhållanden och välmående som före krisen. Ju längre dessa barn förblir fångade i fattigdom, desto svårare blir det för dem att ta sig ur det.

Dessutom är barn i särskilt utsatta situationer – som de med ensamstående, utlandsfödda eller arbetslösa föräldrar – överrepresenterade bland de fattigaste.

Krisen har även slagit hårt mot ungdomar och unga vuxna gällande utbildning och arbete. I åldersgruppen 15-24 år har antalet som inte arbetar eller studerar ökat kraftigt. Och i många fall där arbetslösheten på senare tid har minskat ser man att jobben utgörs av deltidsarbete eller underbetalda arbeten.

Otrygga anställningar har generellt blivit allt vanligare.

Förutom sysselsättning och utbildning har den ekonomiska krisen påverkat ett antal andra viktiga delar av människors liv även för ungdomar. Känslor av otrygghet och stress har ökat i 18 av de undersökta 41 länderna. Lågkonjunkturens inverkan på ungdomars välmående är

långt ifrån över – i många fall har det till och med förvärrats under de senaste åren.

Anmärkningsvärt är att mitt i denna enorma ekonomiska kris har flera länder lyckats begränsa eller till och med minska barnfattigdomen.

Men rapporten visar på att ojämlikheten har ökat i vissa av länderna där den övergripande barnfattigdomen har minskat, vilket tyder på att sociala transfereringar avsedda att hjälpa de fattigaste barnen har varit relativt ineffektiva.

Sverige hör till de länder där barns levnadsvillkor har påverkats minst av de senaste årens ekonomiska kris, och andelen barn i fattigdom har minskat från 12,9 procent år 2008, till 12,1 år 2012.

Men flera av våra nordiska grannländer har lyckats minska barnfattigdomen betydligt mer. Island är dock det nordiska land som sticker ut mest. I landet, vars banksektor smulades sönder under den inledande delen av finanskrisen, lever idag runt en tredjedel av barnen under fattigdomsstrecket.

Många miljoner barn har försummats under lågkonjunkturen. Om denna utveckling får fortsätta kommer ohälsan bland dessa barn fortsätta långt efter en ekonomisk återhämtning. De långsiktiga levnadsförhållandena står på spel. Stora ekonomiska kriser kommer att fortsätta drabba människor och detta påvisar än en gång behovet av ett hållbart ekonomiskt system där man inte offrar barns välbefinnande för att rädda bankernas miljarder. ■

fter 27 år vid makten planerade Blaise Compaoré för att bli president på livstid. Men de senaste dagarnas händelser har förändrat allt i Burkina Faso, ett av världens fattigaste länder.

Sedan den arabiska våren har ungdomar i detta västafrikanska land utmanat och protesterat mot den styrande eliten. När landets parlament i förra veckan stod berett att ändra grundlagen för att förlänga Compaorés styre exploderade ilskan i ett folkligt uppror.

När Compaoré besvarade revolten med undantagstillstånd stormades parlamentet av demonstranter och statliga byggnader sattes i brand.

Trots att demonstranter sköts ihjäl fortsatte motståndet.

Den 30 oktober ansåg Compaoré att han inte hade något annat val än att avisera sin egen möjliga avgång. Dagen after var han avsatt och på flykt.

General Honoré Traoré utsåg sig själv till ny statschef med uppdrag att försvara den konstitutionella ordningen (militären utnämnde sedan överstelöjtnanten Isaac Zida som sin ledare för den ”övergångsmyndighet” man

har sagt sig vilja upprätta, Offensivs anm).

Nyheten om Compaorés avgång följdes av massornas firande i huvudstaden Ouagadougou. De långa åren med Compaorés diktatur, en nära allierad till USA och den franska imperialismen, var över. Men frågan är vad som kommer efter hans avgång?

För att revolutionen ska segra krävs inte endast protester på gatorna. Massornas resning fällde diktaturen i Egypten och Tunisien, men det i sig var inte tillräckligt för att åstadkomma grundläggande sociala förändringar för massorna.

Compaorés avgång måste ses som en början, inte som slutet. Om inte massorna lyckas bygga ett eget politiskt alternativ är det troligt att en ”övergångsregering” bildas av militären och pro-kapitalistiska oppositionspolitiker.

Massorna i Burkina Faso kan inte ha något förtroende för falska oppositionspolitiker eller höga militärers så kallade välvilja.

För att säkerställa en fortsättning på den självständiga masskampen krävs organisering underifrån i form av folkliga kommittéer, som kan bli stommen i en rörelse för grundläggande politiska, ekonomiska och sociala förändringar. En sådan massrörelse kan splittra de väpnade styrkorna och vinna över de vanliga soldaterna till massornas kamp.

Alternativet till en ”övergångsregering”, som samlar samhällets toppar, är fortsatt kamp för en revolutionär konstituerande församling som samlar delegater från alla delar av landet så att folket själva kan bestämma och upprätta en ”republik för de fattiga”, på grundval av förstatligande av ekonomins nyckelsektorer, en demokratiskt planerad ekonomi och revolutionens spridning.

Att Blaise Compaoré (”Västafrikas gendarm”) har tvingats till att avgå kommer att få kontinentala återverkningar och öppna dörren för proteströrelser i hela Afrika. ■ Blaise Compaoré fälldes av mass­ rörelsen, som nu behöver fortsätta.

PARTI

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

15

Procent av mål

Totalt

90% 71 782 kr

Norrbotten

8 992 kr

Västerbotten

1 200 kr

Mellannorrland

771 kr

Stockholm

44 751 kr

Mellansverige

0 kr

Västsverige

12 675 kr

Sydsverige

3 393 kr

Oktober årets bästa månad

M

ed 71 782 kronor blev oktober årets bästa månad! Hittills, är det bäst att tillägga, eftersom november har startat riktigt bra. Och vi behöver mer pengar.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

Offensivs och Rättvisepartiet Socialisternas ekonomikampanj är det klassiska sättet som socialistiska pionjärer finansierar sin kamp och sin tidning. Vi vet att vi kan lita på våra aktiva och sympatisörer för att få in de pengar som behövs. När oktober nu blir årets bästa månad var det absolut nödvändigt.

Räkningarna har strömmat in från valkampanjen, en rad demonstrationer och andra utgifter.

Haninge / Stockholm Socialistisk bostadspolitik RS Haninge Norra, torsdag den 13 november kl 18.30.

Plats: Kulturhuset i Handen.

För mer info: 073-918 42 81.

Här är hur vi fick in pengarna: • Vi har i oktober sålt närmare 1 000 Offensiv och över 150 prenumerationer. Vi har fått bidrag när vi står på stan och i demonstrationer.

• Vi har fått enskilda bidrag, från några hundra till 1 000 kronor.

Våra politiska argument och aktivitet gör att vi får stöd. Anmäl dig till rs@socialisterna.org om du vill bli aktiv!

Nu fortsätter november i ett liknande tempo. Bara första lördagen sålde vi närmare 400 Offensiv.

Vi ligger på 14 178 kronor, med fyra helger kvar på månaden!

Vi behöver även fortsatt enskilda bidrag, stora och små. Det gäller både till ekonomikampanjen och till CWI (se ruta på sidan 11). ■

Rapport från Socialism 2014

RS Farsta, RS Södra, onsdag den 12 november kl 18.30.

Plats: Skarpnäck.

För mer info: 073-387 65 77.

Varför är vi socialister?

RS Haninge Södra, onsdag den 12 november kl 18.30.

Plats: Träffen, Moränvägen 3, Jordbro.

För mer info: 073-918 42 81.

RS Tensta-Husby,

torsdag den 13 november kl 18.30.

Plats: Husby Träff.

För mer info om tema: 076-870 98 84.

RS Sandeslätt, RS Hammarkullen, RS Hjällbo, onsdag den 12 november kl 18.00.

För mer info om plats: 073-501 21 37,

RS Kortedala, RS Biskopsgården, onsdag den 12 november kl 18.00.

Plats: Partilokalen i Göteborg.

För mer info om tema: 076-094 63 91.

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kollektivtrafiken.

• Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

Klimat- och miljöhot

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektiviseringar samt förnyelsebar energi.

• Avveckla kärnkraften.

• Stoppa gruvbolags och storföretags rovdrift på miljön. ­Offentligt ägande av naturresurserna.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

En skola för alla

RS Majorna,

onsdag den 12 november kl 18.00.

För mer info om tema och plats: 070-298 78 72.

Luleå

Malmö

Sundsvall

RS Luleå, torsdag den 13 november kl 18.30.

Plats: Partilokalen i Luleå.

För mer info: 0920-22 08 74.

RS Malmö, onsdag den 12 november kl 18.00.

För mer info: 070-829 61 10.

RS Sundsvall, onsdag den 12 november kl 18.00.

Nationella frågan

För mer info om plats: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Mindre klasser och ökad lärartäthet.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Likaberättigande

• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd.

• För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

Umeå

Eskilstuna

076‑259 84 23.

073-373 33 61.

RS Umeå, För mer info:

Systemskiftet i välfärden

• Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

Nej till låglönemarknad!

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3.

Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Kampanjmöte: Rädda baden i Angered

Befria Palestina

• Riv upp högeralliansens försämringar.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.

Trygga jobb

Göteborg

Kina idag

Socialistiskt program 2014

RS Eskilstuna, För mer info:

• Nej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten. Kamp för

jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.

Antirasism & asyl

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Stoppa jakten på flyktingar. Återinför rätten till asyl.

• Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

Jobben, krisen och pensionerna

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom massprotester, inklusive de anställdas ockupation av arbetsplat­sen om så krävs.

Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre.

• För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

• Enad, global kamp mot imperialismens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fackföreningar

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

• Kämpande och demokratiska fackföreningar. Nej till ­pampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

• För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge de lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi.

• För en demokratisk och socialistisk värld. ■

BRÄNNANDE

6 NOVEMBER 2014 # 1 124

Respektera folkets nej 57 procent av rösterna i en folkomröstning med 73 procents valdeltagande röstade nej till trängselskatt – endast 43 procent röstade för. Men politikerna är beredda att på nytt köra över folkviljan. Rättvisepartiet Socialisterna har varit den kraft som hela tiden pekat på klassorättvisan i trängselskatten och säger nu: Respektera folkets röst.

Prenkampanjen Mål: 250 nya

autogiro­prenumerationer

Lyssna på folkets nej – skrota trängselskatten.

Hittills 4/11: 85

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

A

RS var den tydligaste rösten i valet mot denna orättvisa avgift. Medan andra populistiskt sa nej pekade RS på alternativ för att minska biltrafiken. Som enda politiskt parti drev vi kravet på gratis kollektivtrafik.

– Politikeretablissemanget vill att medborgarna ska bekosta vägbyggen med egenavgifter. RS menar att det är staten som ska stå för infrastruktursatsningar. Socialdemokratin visar ett stort förakt mot folkflertalet då man kör över folkomröstningens utfall , säger Minela Mahmutovic.

Det S-ledda rödgröna styret led ett stort nederlag i folkomröstningen. I delar av Angered, där RS kampanjade hårt, nådde nej-sidan över 89 procent och i Bergsjön var siffran över 80 procent. Det var framför­allt i Göteborgs förorter och arbetarstadsdelar som nej till trängselskatten blev starkast, vilket på nytt visar på frågans klasskaraktär.

Diskussionerna inom socialdemokratin idag är inte att det är fel att köra över folkomröstningens tydliga resultat, utan att det var fel att låta folket säga sitt. Förtroendet

Foto: Erik Lundin/ Wikimedia Commons

nneli Hultén (S), kommunstyrelsen, meddelar efter ett möte med avtalsparterna att ingen av dem är beredda att ta bort trängselskatten.

Onsdagen den 22 oktober kal�lade Göteborgs Stad till möte om folkomröstningens resultat. ”Ingen var beredd att omförhandla avtalet”, meddelade Anneli Hulthén.

Hänvisningen till att folkomröstningen bara är rådgivande, inte beslutande, är de styrandes enda svar.

– Rättvisepartiet Socialisterna är tydliga i vår hållning, följ folkets vilja, säger Minela Mahmutovic, Rättvisepartiet Socialisterna (RS).

borde vid det här laget vara förbrukat och begravt. Ett nytt arbetarparti måste ta form som kan utmana de maktfullkomliga politikerna.

RS är nu med och mobiliserar till de demonstrationer som planeras för att tvinga politikerna att respektera folkomröstningen. ■

RS pressar V om baden i Angered Rättvisepartiet Socialisterna (RS) fortsätter att kämpa för att rädda bad- och gymverksamheterna i Hammarkullen och Rannebergen. De tre förslag som presenterades den 23 oktober (läs mer i Offensiv # 1 123) innebär alla att verksamheterna på ett eller annat sätt läggs ned. Offensiv har pratat med Bettan Andersson (V), 2:e vice ordförande i Idrotts- och föreningsnämnden i Göteborg, för att höra vad V anser om frågan.

RS GÖTEBORG

rs.gbg@socialisterna.org

Hur ställer sig V till förslagen om de två bad- och gymverksamheterna?

– Vi har ju bara förslag, eller snarare varianter av eventuella för-

Men ni måste väl som politiskt parti i nämnden ha en linje om vad ni anser om badens överlevnad?

– Oavsett hur förslagen blir måste vi ta hänsyn till saker, vi måste ta hänsyn till kostnader och till ett rödgrönt samarbete. Vi styr tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men vi kommer att diskutera detta i Vänsterpartiet också inom de kommande veckorna.

85

RS lyfter fram att bevara, renovera och utveckla de båda baden. Är inte det något som även V kan driva i nämnden?

– En stängning eller renovering tar vi ställning till när vi har en fullständig bild av kostnaderna.

– Det är en fråga om utgifter och det problemet hamnar så småningom hos kommunstyrelsen. För ökade kostnader innebär att vi måste få ökade anslag, avslutar Bettan Andersson.

RS kommer fortsätta att driva frågan vidare för att rädda baden. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

slag. Vi vill inte ta ställning förrän vi sett en fullständig utredning och fullständigt förslag.

125