Posttidning A
15 januari 2015 / # 1 134 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Miljonmarsch i Paris för solidaritet
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Bostadskamp i Jordbro
3 4
Nej till högerns Nato och militarism
8-9
PYD: ”Vi vill bygga en folkmakt”
Bygg en gräsrotsrörelse mot rasism och högerpolitik – läs mer på sid 12-13
208 nya AG-pren Rättvisepartiet Socialisternas årliga prenumerationskampanj, där vi uppmanar fler att teckna en prenumeration på Offensiv via autogiro, lyckades denna gång att få 208 nya prenumeranter över hela landet – ett bra resultat. Det
ekonomiska stöd vi får tack vare prenumerationer är ovärdeligt för kampen, men än viktigare är att vi nu kan nå ut till många fler med vår politik och vårt program. Tack till alla som har tecknat en prenumeration på Offensiv!
16
Vad kan vi lära av badsegern?
SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr). T ex: offensiv 50
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
15 JANUARI 2015 # 1 134
2
EN KÄLLA TILL NYA KRISER
D
en globala kapitalismen står ännu på bräcklig grund och osäkerheten tilltar. Inte ens stigande tillväxt i USA och drastiskt sjunkande olje priser ger anledning till optimism. Snarare tvärtom. Farhågorna växer över att prisfallet på olja kan skapa nya oroshärdar och ge upphov till förstärkt rivalitet länder emellan. Dessutom riskerar satsningar på förnybar energi att skjutas upp. Till det ska läggas såväl risken för nya finansiella kriser orsakad av exempelvis kapitalflykt, valutakrig och fallande börskurser liksom av nya geopolitiska chocker. Det är egentligen bara i USA som ekonomin visar tecken på en återhämtning efter krisen 20072009. Men det är långt ifrån en ”vanlig” återhämtning. BNP-till växten är betydligt lägre än vid tidigare återhämtningar och jobb tillväxten har inte följts av några löneökningar. Istället har sjunkan de oljepriser blivit till en inkomst förstärkning för de amerikanska hushållen. Men samtidigt stiger värdet på dollarn och det hämmar exporten och pressar upp USA:s importpriser. Det i sin tur dämpar oljerisfallets subventionseffekter. Under det andra halvåret 2014 näs tan halverades priset på olja. Även priset på andra råvaror sjönk, dock inte i samma grad. Året 2015 har börjat med fortsatt prisfall på olja. ”Ett fat Nordsjöolja, Brent, för leverans i februari kostar på mor gonen runt 46:50 dollar, den lägsta nivån sedan början av 2009 och ett prisras på närmare 60 procent se dan i somras”, skrev energinyheter. se den 13 januari.
Huvudskälet till att priset på olja och råvaror sjunker är minskad global efterfrågan, bland annat till följd av den sjunkande tillväxttak ten i Kina och eurozonens fortsatta stagnation. Men även andra fakto rer spelar in. USA har under senare år ökat sin inhemska oljeproduktion (olje skiffer) kraftigt och Saudiarabien fortsätter att öka sin produktion och säljer olja till rabatterade pri ser för att behålla sin ställning som världens största oljeproducent. ”Oljepriset är också i hög grad storpolitik. USA tog i slutet av 2014 steg som, för första gången på 40 år, tydligt öppnar upp för USA som energiexporterande nation. Saudi arabiens motiv, världens största oljeproducent, är både politiska (underminera till exempel Iran och Ryssland) och ekonomiska (vinna marknadsandelar och omvandla landets oljereserver till finansiella
reserver för att så småningom kun na möta en ’arabisk vår’). Mycket talar för fortsatt lågt oljepris. Flera oljeproducenter ställs därmed inför utökade politiska och sociala ut maningar vilket förhöjer en redan uppskruvad geopolitisk riskpre mie”, summerar SEB:s chefseko nom Robert Bergqvist i en krönika daterad den 2 januari. Oljeprisfallet har redan kastat ned flera oljeproducerade länder i en djup kris; Angola, Jemen, Libyen, Nigeria och Venezuela samt påskyndat Rysslands ekonomiska nedgång och bidragit till att armo det växer i Iran. Samtidigt börjar varningsklock orna ringa om att den finansiella bubbla som omger olje- och gasex pansionen i USA kan börja spricka. Fallande oljepriser är på väg att gå från att ge ekonomierna i Väst en stimulans till att bli en källa till in stabilitet och nya allvarliga geopoli tiska kriser. ■
FILIPPA (M) DÄR HON HÖR HEMMA
D
et var nästan en icke-nyhet att Filippa Reinfeldt (M) har blivit chefslobbyist på det Wallenbergägda vårdbolaget Aleris. Som tidigare sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län var hon med och lade grunden för att göra Stockholm till ett eldorado för de privata vårdjättarna. ”För två decennier sedan gick endast några få procent av Stockholms sjukvårdsbudget till verksamheter som drevs i privat regi. Idag går runt 35 procent av budgeten på runt 50 miljarder kronor till sjukvårdsverksamhet som nästan uteslutande ägs av vinstsyftande aktiebolag. Det är big business. Stockholms står i en klass för sig”, skrev Dagens Arena den 19 december. Att Filippa Reinfeldt blir chefslobbyist och får plats i koncernledningen är Aleris sätt att tacka för allt de har fått av henne och landstingets högerstyre. Aleris blev ökänt efter avslöjandena om vanvård på äldreboendet Vårbacka Plaza i Huddinge 2013. En undernärd på boendet låstes in i en skrubb. ”Det var ett rum som inte har några fönster. Det var kvavt, det stank och fanns en plastmadrass på golvet. Han var helt isolerad och ensam. Jag var jätterädd, orolig och chockad”, berättade ett ögonvittne som kommit till äldreboendet för att besöka sin mamma. Filippa Reinfeldt höll tyst. Men i andra sammanhang var hon desto mer talför. Vårdkrisen skyllde hon på de anställda. Det var exempelvis personalens fel att det var barnmorskebrist i Stockholm. Barnmorskorna arbetade bara deltid menade Filippa Reinfeldt och drog på sig en berättigad storm av kritik. ”Filippa Reinfeldt löser barnmorskebristen med att barnmorskor ska jobba mer. En bättre lösning vore kanske om Reinfeldt slutade jobba helt?”, twittrade en barnmorska och krav restes på M-landstingsrådets avgång. Men sedan blev det val och efter att ha sidsteppats av länets övriga M-toppar hoppade Filippa Reinfeldt av politiken för att ta jobb hos en av sina hemliga uppdragsgivare – Aleris. – Jag tar med mig mina erfarenheter från Sverige till Norge och Danmark, sa Filippa Reinfeldt i ett pressmeddelande med anledning av sitt nya jobb. Man frågar vad våra nordiska grannar har g jort för ont för att bestraffas med dessa M-”erfarenheter”. Från privatisering av vården till chef hos en privat jätte. Det stinker lika mycket som de politiker som har gått från försvarsdepartementet till att tjäna den Wallenbergägda vapensmedjan Saab. ”Medarbetarna måste förstå vilkens hand de äter ur”, brukade patriarken och ärkereaktionären Peter Wallenberg säga. När det gäller Filippa Reinfeldt behöver inte Wallenberg oroa sig – hon biter aldrig den hand som föder henne. Tvärtom, hon äter mer än gärna ur den. ■
Över 100 000 personer har funnits i Kronofogdens register i 20 år eller längre. Det är betydligt fler än år 2010. Många evighetsgäldenärer (skuldsatta för livet) drog på sig sina skulder under 1990-talets kris (Metro den 13 januari). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2014 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
15 JANUARI 2015 # 1 134
3
Rusta upp Jordbro kämpar vidare Kampen för upprustning av bostäderna i Jordbro tar nya tag efter julledigheten.
Den 14 januari, efter att detta nummer av Offensiv dimper ned i brevlådan, hade kampanjen Rusta Upp Jordbro sitt första möte för året. Redan märks resultatet av de senaste månadernas kamp. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
U
Foto: kenny_lex / Flickr CC
nder julen har flera hyresgäster rapporterat att Newsec, som än så länge förvaltar åt slumvärden Patrizia Immobilien KAG, har synts ute mycket mer och börjat åtgärda brister. Rättvisepartiet Socialisterna var med och startade Rusta Upp Jordbro, kampanjen där hyresgäster går samman och sätter gemensam press genom aktioner. Den 15 december genomförde kampanjen en massfelanmälningsaktion då ett 20-tal hyresgäster gick gemensamt till bovärdens kontor. Tidigare har hyresgäster upplevt att de blivit dåligt bemötta, men nu har Newsec och Patrizia börjat slingra sig för att undgå Rusta Upp Jordbros krav på tvångsförvaltning. – Bara några dagar efter felanmälningsaktionen kom Newsec ut och började åtgärda en fasad som varit vattenskadad i flera år, berättar Sadegh Shahabpour, boende på Blockstensvägen. Han är dock orolig över att det ska bli slarvigt gjort,
som i höstas när de målade över möglet i badrummet. – Vi kommer att föreslå till kampanjmötet att det görs ett nytt massutskick till hyresgästerna med beskedet att organiseringen lönar sig och uppmanar fler att nu passa på att felanmäla. Samtidigt är det de fundamentala problemen med vattenskador, gamla rör, bristande ventilation med fler problem som måste åtgärdas. Det är enormt stora projekt som kräver totalsanering – vi är inte på långa vägar nöjda ännu, säger Mattias Bernhardsson, boende i Jordbro och ledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i kommunfullmäktige, och fortsätter: – Vi kommer vidare att föreslå en demonstration i Jordbro centrum. Detta dels för att pressa Patrizia i de hyresförhandlingar som stundar och dels för att pressa kommunen och ägaren av Jordbro Centrum att rusta upp centrumet samt det nyligen räddade Kultur- och föreningshuset. ■
Om du också är boende i Jordbro och vill ta strid för värdiga bostäder, gå med i nätverket Rusta upp Jordbro. Ring 072-524 42 95 eller besök hemsidan: rustauppjordbro.wordpress.com för mer info.
Luleå demonstrerade för sammanhållning – mot rasism Under lördagen den 10 januari hölls en demonstration för sammanhållning i Luleå av nätverket Ett Luleå för alla (ELFA), som en reaktion på attentatet i Paris och moskébränderna i Sverige. Rättvisepartiet Socialisterna deltog i demonstrationen som samlade ett femtiotal personer.
nder demonstrationen som gick genom centrala Luleå hölls talkörer som bland annat ”Inga rasister på våra gator”. Demonstrationståget stannade i centrum där talare pekade på hur muslimer och andra grupper hotas. Moskébränderna och terrorattentatet i Paris har fått ett efterspel i media och av rasister som innebär attacker på religionsfrihet och demokrati. Några av talarna ställde frågan: Vilka står näst på tur? Hbtq-personer, socialister, antirasister och fler därtill hotas nu av dem som vill tysta ner folk.
Högerpolitiken finns inte bara hos Decemberöverenskommelsens partier, utan den finns minst lika mycket hos Sverigedemokraterna. SD har röstat för skattelättnader för de rika, försämringar för de fattiga och står för än mer ökade klyftor i samhället toppat med ren och skär rasism. Vi behöver sammanhållning mellan arbetstagare, hyresgäster, studenter, pensionärer, arbetslösa, utförsäkrade – listan är lång över oss som förtrycks av kapitalismen. Men oavsett religionstillhörighet, hudfärg och härkomst är det vi som måste hålla ihop mot splittring, högerpolitik och rasism. ■
RAYMOND OHLSON
U
50 personer marscherade i Luleå mot rasism.
Foto: RS Luleå
rs.lulea@socialisterna.org
Till frågan om sammanhållning måste det tilläggas, kanske speciellt i Sverige efter decemberöverenskommelsen, att sammanhållningen måste ske på klassbasis. När borgerliga politiker av olika färg samarbetar kommer vi att se fortsatt högerpolitik, det vill säga samma politik som banat väg för rasistiska Sverigedemokraterna. Ökande klassklyftor och fortsatta nedskärningar ger ingen sammanhållning – istället kommer utanförskapet och desperationen att öka.
INRIKES
15 JANUARI 2015 # 1 134
4
Nej till Nato-medlemskap Högern vill att Sverige går med i USA:s krigsallians Bara några veckor efter Decemberöverenskommelsens utfästelser om fortsatta blocköverskridande överenskommelser vad gäller försvars- och säkerhetspolitik blåser det upp till strid i Nato-frågan. Allianspartierna önskar ett svenskt Nato-medlemskap, medan regeringen för stunden vill nöja sig med att ”utveckla” det rådande partnerskapet med Nato.
ett avtal om värdlandsstöd (Host Nation Support, HNS) med Nato. Avtalet medför att Nato, på Sveriges inbjudan, kan öva på eller använda svensk mark i händelse av kris”, skrev Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i samband med Natos toppmöte i Wales i september i fjol. På toppmötet beslutades bland annat att Nato ska öka sin permanenta militära närvaro i Östersjöregionen. Bland annat ska en speciell ”spjutspetsstyrka” stationeras ut i Polen, som ska vara beredd att sättas in mot Ryssland inom loppet av 48 timmar och alla Nato-länder uppmanades att kraftigt rusta upp för att nå målet om att militären ska sluka 2 procent av ländernas BNP. Regeringens vilja att stryka Försvarsmakten medhårs jämte strävan att sluta blocköverskridande uppgörelser gör den oförmögen att stå upp mot högerns kampanj för medlemskap. Socialdemokraternas nej till medlemskap idag är långt ifrån principfast. Ett nej idag kan bli till ett ja imorgon om läget tillspetsas i Östersjöregionen med omnejd, nya ubåtsjakter och/eller att den finska regeringen tar det fulla steget mot medlemskap.
Högern vill inget hellre än att ingå i Nato. Rättvisepartiet Socialisterna säger nej till militär upprustning och krigshets.
PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org
D
et blåser upp till strid i Nato-frågan. Det stod klart efter att den nyvalda Moderatledningen under den gångna helgen höjt tonläget i frågan och krävt en utredning om svenskt medlemskap. Därmed står hela Alliansen för samma linje. ”Den nye M-ledaren har lyckats, delvis av interna partiskäl, att skapa en total konflikt med den rödgröna sidan”, kommenterade Svensk Dagbladet i måndags den 12 januari. Detta är en konflikt som regeringen absolut inte vill ha. Regeringen hade hoppats på att December överenskommelsens ord om att de ”ingående partierna värdesätter den tradition vi har haft i Sverige när det gäller blocköverskridande överenskommelser om försvars- och säkerhetspolitik” skulle borga för ett fortsatt samarbete vad gäller försvaret och förhållandet till Nato. Men nu kan Natofrågan bli inkörsporten till att Allianspartierna också hissar stridsflaggan i andra frågor. Socialdemokraterna och Allianspartierna har i samförstånd tagit Sverige allt närmare ett Nato-medlemskap. Gemensamt har högeralliansen och S fattat beslut om att skicka svenska trupper och vapen till Nato:s krig i Afghanistan och Libyen samt att Sverige ska ingå i en snabbinsatsstyrka (NRF). Under senare år har Socialdemokraterna till och med försökt att övertrumfa Alliansen vad gäller Nato-vänlighet, ”rysskräck” och beredskap att höja försvarsanslagen. S-MP-regeringen sa både ja till nya JAS-plan och u-båtar samt höjda försvarsanslag. ”Det var längesen en svensk försvarsminister var så kärvänlig mot överbefälhavaren som försvarsminister Peter Hultqvist (S)” (radions Ekot den 12 januari under rubriken ”S flirtar med försvaret”). I samband med att försvaret jagade vad som sades vara en rysk undervattensfarkost i fjol var Ste-
fan Löfven minst lika krigisk som en utredning som ska ge grönt högerns värsta hökar. ljus för medlemskap. – Vi har ett utmärkt och viktigt ”Under 20 år har Sverige utvecklat ett nära samarbete med samarbete med Nato. Inom Förförsvars alliansen Nato. Genom svarsberedningen har vi för bara att delta i alla större Natoopera- ett halvår sedan nått en bred övertioner under FN-mandat och i enskommelse om att vår relation större övningar med Natoländer till Nato ska handla om att utveckla i Europa har Sverige utvecklat en detta partnerskap. Det är vad vi nu samverkansförmåga med allian- ska göra, sa utrikesminister Margot sen och dess medlemsländer som Wallström på Folk och Försvars årär lika hög som många av Nato:s liga rikskonferens den 11-13 januari. Bakom ”utveckla partnerskamedlemmars”, konstaterade utredningen Försvarspolitiskt samarbe- pet med Nato” döljer sig ett stänte – effektivitet, digt närmande Sveriges militära i riktning mot solidaritet, suveränitet som Alliupprustning och ett medlemskap. ansregeringen aktiva deltagande i Det är denna tillsatte och som hållning från Natos operationer Socialdemokrapresenterades i bidrar till såväl att terna, med stöd oktober 2014. Utredningav Miljöpartiet, förstärka spänen, som gjordes ningarna i regionen som tillsammans med det av ambassadör Tomas Bertel- som att öka risken oroliga världsför terrorattentat läget och det man, manade politikerna i på svensk mark. tillfälligt ökade Sverige och opinionsstödet Finland att gemensamt utreda för Nato-medlemskap samt den frågan om Nato-medlemskap. fortsatta viljan att hålla samman Detta används nu flitigt av Alli- Alliansen gör att högen känner ansen och Försvarsmakten för att att tiden är mogen för att kräva att pressa regeringen till att tillsätta Sverige går med i Nato.
Även i Finland har regeringen, en koalition mellan Socialdemokraterna och flera högerpartier, aktualiserat frågan om Nato-medlemskap. Argumenten i Finland är desamma som i Sverige: Hotet från Ryssland och de tilltagande spänningarna i Östersjöregionen, ett område som har militariseras allt mer i takt med att Nato trappar upp sin militära närvaro samtidigt som Ryssland rustar upp. Sveriges militära upprustning och aktiva deltagande i Natos operationer bidrar såväl till att förstärka spänningarna i regionen som att öka risken för terrorattentat på svensk mark. Det råder en i det närmaste politisk samsyn mellan topparna i Sverige och Washington, vilken också återspeglas militärt och vad gäller Försvarsmaktens integrering i Nato. ”Det mest långtgående samarbetet mellan Nato och dess partner finns i ’Enhancement Opportunity Programme’ som i dagsläget omfattar fem länder: Sverige, Finland, Georgien, Australien och Jordanien. Denna grupp har en hög interoperabilitet med Nato och bidrar till Nato:s insatser. Nyligen fattade Sverige också beslut om att ingå
Regeringen och Alliansen vill rusta upp militären samtidigt som samhällets försvar mot det akuta klimatoch miljöhotet rustas ner och behovet av social upprustning bara växer. Rättvisepartiet Socialisterna/ Offensiv kämpar för verklig och omedelbar militär nedrustning. Vi säger nej till svenskt Nato-samarbete och -medlemskap samt nej till varje form av deltagande i imperialistiska krig och ingripanden. Likt tidigare socialister säger vi: Inte en krona, inte en man och kvinna till den förbrytelse mot mänskligheten som stavas militarism och imperialism. Vårt försvar av arbetares intressen i Sverige, liksom i andra länder, börjar med stöd till kampen för oberoende, demokratiska och socialistiska massrörelser mot kapitalistisk plundring och imperialism. ■
RS/Offensiv står för: • Nej till svenskt Nato-samarbete och -medlemskap. • Kamp för militär nedrustning. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion. • Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.
15 JANUARI 2015 # 1 134
5
I korthet Arbetsgivare vill inte förbättra arbetsmiljön
Foto: Näringsdepartementet / Flickr CC
A
rbetsmiljö Under 2014 har det kommit ett antal rapporter angående den försämrade psykosociala hälsan på jobbet (till exempel för hög arbetsbelastning och arbetstakt, mobbning och trakasserier på jobbet med mera). Under de senaste fyra åren har sjukfrånvaron på grund av sociala orsaker ökat med 50 procent, enligt statistik från Arbetsmiljöverket. I höstas lämnade således Arbetsmiljöverket ut ett förslag på remiss om förslag på förbättringar vad gäller den dåliga arbetsmiljön, som skulle innebära bindande regler med sanktioner som påföljd om reglerna bryts. Facken är positiva – men arbetsgivarna säger blankt nej. Det rapporterar Arbetet den 8 januari. Svenskt Näringsliv förnekar att det är på grund av arbetsmiljön som den psykiska ohälsan ökar och vill inte ha några bindande regler. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarverket är kritiska till förslaget. Men såväl LO som Saco och TCO anser att det behövs regleringar. – Tidigare skickade vi in folk att jobba med asbest. De fick skador, men det visade sig kanske inte förrän efter 20 år. Det är samma sak med detta. Man får sin hjärtinfarkt, eller andra sjukdomar, förr eller senare om man jobbar för mycket, på fel tider och om tempot är för högt, säger Sten Gellerstedt, arbetsmiljöutredare på LO, till Arbetet.
Var tredje arbetslös måste låna Etablissemanget skrattar medan miljön och vanligt folk får betala ett högt pris.
Sveket om Förbifarten Kompromissen om att skjuta upp Förbifart Stockholm med syfte att omförhandla finansieringen har nu gått i stöpet. Lokalmiljöer och klimatet äventyras när det gigantiska motorvägsbygget återupptogs vid årsskiftet. AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org
F
örbifarten har länge varit ett prestigeprojekt för borgerligheten. Dels avser projektet, i kombination med trängselskatten, att minska bilköerna och miljöförstöringen i innerstaden samt att öka utrymmet för privatbilismen i Stockholmsregionen. Detta på bekostnad av lokalmiljöer i ytterstaden, där mindre bemedlade grupper som inte kör bil i samma utsträckning lever, som kommer att utsättas för mer trafikbuller, luftföroreningar och försämrade grönytor. Sammantaget kommer detta att försämra folkhälsan främst i arbetarområdena. Framför allt innebär Förbifart Stockholm ett gigantiskt resursslöseri eftersom offentliga medel binds upp för motorväg, istället för kollektivtrafik, i flera decennier framöver. Miljöpartiets profilfråga i valrörelsen var att stoppa motorvägsbygget. Eftersom Socialdemokraterna sluter upp bakom Alliansen och är för bygget, blev det en dyr och yt-
terst bräcklig kompromiss mellan Miljöpartiet lägger sig platt inMP och S om att lägga byggstarten för Alliansens önskemål och ovilja på is fram till maj och under tiden att diskutera Förbifart Stockholms försöka att omförhandla finansie- vara eller icke vara. Språkröret Åsa ringen med Stockholms stad och Romson (MP) och ordföranden Stockholm läns landsting. Syftet i riksdagens trafikutskott, Karin var att undvika att alla intäkter från Svensson Smith (MP), beklagar i trängselskatten skulle finansiera en debattartikel i Svenska Dagbladet den 17 devägbygget, att en Miljöpartiet läg- cember att ”tydel i enlighet med utfallet av ger sig platt inför värr har vi inte folkomröstningAlliansens önske- lyckats få med en 2006 istället något av mål och ovilja att oss ska gå till kolAllianspartierdiskutera Förbifart na” och därmed lektivtrafiken. Det borgerStockholms vara ”saknar regerligt styrda ingen anledning eller icke vara. Stockholms läns att bibehålla landsting har gett kalla handen åt frysningen av projektet”. regeringens inviter till att förhandla om finansieringen av Förbifar- Enligt Demoskops opinionsunderten. Därmed går landstingspoliti- sökning, gjord på uppdrag av Miljökerna emot sitt ansvarsområde att partiet, föredrar 60 procent av stockutveckla kollektivtrafiken genom holmarna och 75 procent av dem att avstå från mer pengar till kol- under 35 år utbyggd kollektivtrafik lektivtrafiken. framför bygget av Förbifart Stockholm. En stark opinion finns för en Dagens Nyheter rapporterade den klimatomställning av samhället och 18 november att Alliansen bantar för ökad miljörättvisa på bekostnad SL:s (Storstockholms regionala av privatbilismen. MP och V kan i trafikhuvudman) budget med 250 ord säga att de är emot Förbifart miljoner kronor, motsvarande Stockholm men saknar helt ambi1 000 bussturer om dagen och färre tionen och ett politiskt program för tunnelbaneavgångar, jämfört med att verkligen stoppa den. Det krävs nämligen organisering vad SL efterfrågade för att upprätthålla dagens trafiknivå. av en rörelse underifrån som involIstället för mer pengar minskar verar människor från ytterstadens borgarna i landstinget 2015 års arbetarområden, vilka är de som kollektivtrafikinvesteringar med drabbas hårdast av en underutvecknästan 1,8 miljarder kronor, 20 lad kollektivtrafik och försämringen av deras lokalmiljöer. ■ procent, jämfört med år 2014.
A
-kassan Var tredje arbetslös måste låna pengar för att få ekonomin att gå ihop. Det visar en undersökning som A-kassornas Samorganisation (SO) publicerade den 12 januari. – Nu måste taket höjas. Det har legat still i tolv år och arbetslöshetsförsäkringen ger inte längre inkomsttrygghet under perioder av arbetslöshet, säger SO:s kanslichef Melker Ödebrink i ett pressmeddelande.
Betyg från årskurs 4 trots massiv kritik
S
kolan Trots experternas avrådan driver Alliansen, med stöd av rasistiska Sverigedemokraterna, igenom betyg från årskurs 4. En promemoria skickades till 75 remissinstanser i augusti 2014 och i december, när förslaget röstades igenom i rikdsdagen, hade ett fyrtiotal svar kommit in. Alla med särskild insyn på utbildningsområdet avråder från sänkt betygsålder. Det skriver Dagens Arena den 9 januari. Skolinspektionen, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Skolverket, Skolledarnas riksförbund, Specialpedagogiska myndigheten och Barnombudsmannen är bland de som avråder.
Stress vanligt arbetsmiljöproblem
P
sykisk ohälsa 2 av 3 arbetsmiljöombud, 67 procent, anger hög arbetsbelastning och stress som den viktigaste frågan, oavsett bransch, att lösa. Det visar Unionens arbetsmiljöbarometer från den 9 januari. Samtidigt som den psykosociala arbetsmiljön fortsätter att försämras i allt fler branscher minskar det systematiska arbetsmiljöarbetet. – Vår undersökning visar att bristande arbetsmiljöarbete och en dålig arbetsmiljö ofta går hand i hand, förklarar Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg till DN den 9 januari.
Tillfälligt stopp för vargjakt
N
aturvård Förvaltningsrätten i Karlstad beslutade på torsdagen den 8 januari att licensjakten på varg tillfälligt ska stoppas i Dalarna, Värmland och Örebro län. Naturvårdsverket har tidigare givit klartecken för jakten, ett beslut som nu har överklagas till Förvaltningsrätten som ska utreda om vargjakten strider mot EU:s regler. 449 tamdjur skadades eller dödades av varg år 2013 och trenden har varit sjunkande sedan år 2009, enligt Viltskadecenters statistik. Utvecklingen av vargpopulationen är den motsatta. Vinterhalvåret 2009-2010 fanns 49 vargfamiljegrupper i landet och 2013-2014 var antalet 66, enligt Naturvårdsverket. Sedan den 19 maj 2014 går det att ansöka om bidrag från länsstyrelserna för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. ■
INRIKES
15 JANUARI 2015 # 1 134
6
Sex timmars arbetsdag i Göteborg? Sex timmars arbete om dagen för en lön motsvarande åtta timmars arbete kan bli verklighet i Göteborg, men försöket som inleds i februari är än så länge mycket begränsat. Det politiska förslaget har funnits i flera år men det är först nu som det införs på prov. Detta i ett projekt på Svartedalens äldreboende på Hisingen.
Kostnaden för en arbetslös är omkring 80 procent i förhållande till vad anställda kostar. Det är alltså bara en 20-procentig nettoökning av lönekostnaden. ”I kronor handlar den extra kostnaden om cirka 80 000 kronor per år. Det är nettokostnaden för varje nyanställning”, skriver Johan Ehrenberg i ETC den 16 januari 2014.
Försöket med sex timmars arbetsdag är positivt men borde ske i större utsträckning och under en längre period.
KRISTOFER LUNDBERG kristofer.lundberg@socialisterna.org
Foto: Andreas Pross / Flickr CC
D
et är Vänsterpartiet som har drivit fram frågan i kommunfullmäktige och gör det nu till sitt flaggskepp för att visa att de får igenom någonting i det rödgröna samarbetet. Men Vänsterpartiet har varit långt ifrån ensamma om att lyfta fram frågan om sex timmars arbetsdag. Både Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Kommunistiska Partiet har aktivt drivit frågan i Göteborg. Från den första februari inleds projektet som kommer att följa upp hälsoeffekterna för personalen och de samhällsekonomiska effekterna. Samtidigt som personalen på Svartedalens äldreboende går ned i arbetstid kommer kommunen att projektanställa fler undersköterskor. Totalt ingår omkring 60 anställda som arbetar på avdelningarna i försöket, som kommer att pågå under ett års tid. Sex timmars arbetsdag är en jämställdhetsfråga som tar bort
deltidsfällan för framför allt kvinnor. Det är också en lösning på massarbetslösheten. Sex timmars arbetsdag handlar dessutom om att öka livskvaliteten. Till GP den 29 december 2014 säger Roland Paulsen, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, att kortare arbetstid kan ses som ett sätt att ändra fördelningen mellan lönerna och sam-
hällets totala inkomster. I en rapport från den 4 november 2014 skriver OECD att kortare arbetstid sannolikt leder till ökad produktivitet. Trots att de samhällsekonomiska konsekvenserna sedan tidigare är välkända fortsätter högern sitt motstånd. ”Sex timmars arbetsdag raserar välfärden” och ”Vi har inte råd”, svarar den samlade borgerligheten
med Folkpartiet i spetsen. Detta är samma gamla högerargument som användes mot åtta timmars arbetsdag för snart hundra år sedan. Det är en falsk argumentation. Det finns två utgiftssökningar vid arbetstidsförkortning: Fler anställda och den timlöneökning som bibehållen dagslön innebär. Det högern blundar för är att arbetslöshet redan är en samhällskostnad.
Vid ett verkligt införande av sex timmars arbetsdag skulle kostnaden hamna på omkring 80 miljarder kronor per år – det är bara drygt hälften av d en tidigare högerregeringens skattesänkningar. För 96 år sedan, 1919, infördes åtta timmars arbetsdag med 48 timmars arbetsvecka som tak. Det dröjde fram till perioden mellan 1958 och 1973 innan arbetstiden successivt skulle kortas ner till 40 timmar per vecka. Med tanke på samhällsutvecklingen är det nu hög tid för ytterligare en arbetstidsförkortning. Rättvisepartiet Socialisterna välkomnar försöket som projektet innebär men lyfter samtidigt fram att det är långt ifrån tillräckligt. Det borde vara i större skala och under en längre period. Samtidigt betonar vi att det krävs en massiv rörelse underifrån från den samlade arbetsklassen för att sex timmars arbetsdag ska bli verklighet. De fackliga organisationerna har här ett ansvar att på nytt ta upp kampen om arbetstiden. RS kommer inte vänta på de fackliga ledarna utan kommer fortsatt att resa kravet på sex timmars arbetsdag. ■
Facklig kritik mot upphandlad vuxenutbildning Åtta fackliga ombud för Lärarnas riksförbund inom vuxenutbildningen i Göteborg har gemensamt skrivit en debattartikel som kritiserar privatiseringarna inom Komvux och SFI. MINELA MAHMUTOVIC
rs.goteborg@socialisterna.org
I
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) tar strid mot nedskärningar och privatiseringar. I detta fall visas det tydligt hur det inte är en bra utbildning för elever som sätts i främsta led utan att ekonomin är det som prioriteras. RS tar strid för mer resurser till skolan, för fler lärare, höjd lärarlön och mindre klasser. Idag kan en klass på vuxenutbildningen bestå av mellan 40 och 60 elever. Med ett återförstatligande av skolan under demokratisk kontroll och styre kan resurser sättas in efter behov istället för profitjakt. ■
Kritiken växer mot den privatiserade vuxen- och SFI-utbildningen.
Foto: Wolfstroy / Flickr CC
debattartikeln, som publicerades i Göteborgs-Posten den 8 januari, belyser skribenterna konsekvenserna av att vuxen utbildningen i Göteborg har konkurrensutsatts och nu styrs utifrån entreprenadmodellen. Via ett anbudsförfarande köper kommunen utbildningsplatser från olika företag. Lärarrepresentanterna påpekar att det främst är anordnare som går med på att utbilda för så låg ersättning som möjligt som vinner anbuden. Satsningar på lokaler och resurser i form av lärare blir sekundärt. Lärsträckan på vuxenutbildningen har förkortats och
precis som inom andra delar av utbildningsväsendet har de administrativa uppgifterna blivit fler. Lärarna tvingas liksom eleverna att utstå konsekvenser som ökad press och stress, vilket avspeglas i fler sjukskrivningar bland lärare samt i elever som hoppar av studierna. Vuxenutbildningen har också fått utstå enorma nedskärningar. År 2007 togs 600 miljoner kronor ifrån verksamheten, vilket motsvarar 20 000 utbildningsplatser.
15 JANUARI 2015 # 1 134
7 Återigen rustar Svartöstaden för kamp mot husrivningar.
Den 4 februari klockan 19 kallar Svartöstadens intresseförening till stormöte och medborgardialog på Folkets Hus Blackis om Svartöstadens rivningshotade hus och stadsdelens framtid. Efter förra årets händelser, då det visade sig att 8 kommunala bostadsfastigheter på nytt är rivningshotade, mobiliserar de boende nu för att rädda husen och låta stadsdelen utvecklas. RAYMOND OHLSON
rs.lulea@socialisterna.org
S
vartöstaden är utnämnt som ett riksintresse för kulturmiljö på grund av dess kåkstadskaraktär. Riksintresset handlar både om de faktiska husen (ofta mer än hundra år gamla, med hus mot gatan och stora innergårdar med gårdshus) och det rika sociala
liv som stadsdelens historia och utformning har gett upphov till. Trots detta har kommunen satt sina åtta fastigheter i stadsdelen på en ”regleringslista”. Fastigheterna ska antingen rivas eller säljas. För de sex fastigheter som står på mark som enligt kommunens
detaljplan inte är till för bostäder planeras rivning, trots att de står inom Svart östadens naturliga avgränsningsområde och tillhör riksintresset. För 26 hyresgäster, varav flera familjer, är situationen mycket otrygg. I sin inbjudan till politiker och kommunledning förklarar Intresseföreningen hur situationen ska lösas: ”Bäst och enklast är att ändra de delar av detaljplanen som berörs med så kallade frimärksplaner. Så gjorde kommunen till exemepel med den före detta kyrkan i Svartöstan. Husen går också att rädda utan att ändra detaljplanen. Även om husen strider mot gällande plan och står på parkmark, får
fastighetsägaren utföra omfattande ändringar och rusta upp husen. Detta regleras i 9 kap 13§ PBL.” Kampen för husen handlar om Svartöstadens framtid. Redan har stadsdelen blivit mer stängd, när 100 hyresrätter omvandlades till bostadsrätter förra året. Om kommunens hyreslägenheter försvinner blir den sociala segregeringen ännu större. Svartöstadens Intresseförening pekar på att det istället behövs fler bostäder, framförallt hyresrätter och ett i allmänhet mer varierat boende, för att alla ska kunna ha möjlighet att bo där. – Rättvisepartiet Socialisterna har stark förankring i Svartöstaden och deltar förstås i kampen för
husen fullt ut. Nu måste vi mobilisera hela Svartöstaden och gärna människor från andra stadsdelar också inför mötet den 4 februari. Om Svartöstaden kan sätta press vad gäller fler hyresrätter får det positiv påverkan för hela kommunen, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå och boende i Svartöstaden, och avslutar: – Vi måste redan nu visa att en rivning av husen är helt uteslutet, att politikerna bara har att välja mellan att göra detta den svåra eller lätta vägen. Skulle de fortsätta hålla fast vid rivningsplanerna måste vi vara beredda att trappa upp kampen, till exempel genom att ockupera husen. ■
Demonstrationer landet runt för att stoppa utvisningen av Maria Gevokiyan Tvååriga Maria Gevokiyan hotas fortfarande av utvisning, och nu sprids protester runtom i landet. På lördagen den 17 januari hålls protester i Piteå, Boden, Luleå, Skellefteå med flera platser. Det är en fråga som berör och kanske också är ett tecken i tiden. RS NORRBOTTEN
rs.lulea@socialisterna.org
M
aria Gevokiyan hotas av utvisning till Armenien tillsammans med sin bror och sina föräldrar. Men Marias familj heter Marklund och bor i en by utanför Piteå. Hon har ingen anknytning till Armenien. Det var sju dagar efter att Maria föddes som hon fosterhemsplacerades eftersom hennes mamma är i ett apatiskt tillstånd och pappan mår så psykiskt dåligt att ingen av
dem kan ta hand om sina barn. Föräldrarna har haft ytterst liten kontakt med Maria och brodern David, men nu ska de alltså skickas till Armenien tillsammans. Offensiv har tidigare skrivit om fallet och de protester som hölls i våras. Beslutet om utvisning drogs tillfälligt tillbaka efter protester, men återupptogs senare. För tillfället är fallet under prövning igen. Men en tillfällig paus på tre måna-
der har inte stoppat spridningen av protester. I helgen kommer protester runtom i Norr- och Västerbotten att hållas, men även på andra platser i landet som Stockholm, Östersund och Helsingborg. I Luleå och Boden arrangeras protesterna av Asylrörelsen och Studenter mot rasism. Självklart berörs folk när det handlar om utvisningen av ett litet barn, men att protesterna diskuteras och sprids kan vara ett tecken i tiden. Ett tecken på att allt fler ser den svenska statens inhumana migrationspolitik för vad den är. Marias fall är tyvärr bara ett i mängden. Familjer kastas kontinuerligt ut i misär, fattigdom, förtryck, krig och diktatur. Att den svenska staten genom myndigheter som Migrationsverket och Poli-
sen misstänkliggör flyktingar och asylsökanden är en form av statlig rasism. Att papperslösa förföljs genom rasprofilering i det omtalade Reva-projektet är ytterligare en del av den statliga rasismen. Den rasistiska migrationspolitiken går hand i hand med den högerpolitik som sparkar på dem som redan ligger. Därför måste asylaktivister och antirasister gå hand i hand mot högerpolitiken för att verkligen kunna förändra det system som i grunden inte fungerar. ■
Demonstrera lördag den 17 januari kl 13:00. Piteå: Byxtorget Luleå: Gula paviljongen Boden: Medborgarplatsen
Låt Maria stanna.
Foto: RS Luleå
Svartöstaden mobiliserar mot husrivningar
UNIK OFFENSIVINTERVJU MED PYD:s LEDARE
15 JANUARI 2015 # 1 134
8
”Vi vill bygga upp en folkmakt” – Det kurdiska samhället är historiskt sett mycket politiserat och idag kanske mer politiserat än någonsin. Så inleder Salih Muslim samtalet när han träffade Kristofer Lundberg, från Rättvisepartiet Socialisterna, för en exklusiv intervju i december. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
P
partiet förberedde befolkningen på att göra det. Ur själva organiseringen växte folkmakten fram. – PYD styr inte folket, folket styr samhället och här spelar PYD en viktig roll i att medvetandegöra och ge befolkningen redskap för att regera över sina egna liv.
Vilken är den avgörande orsaken till den beslutsamhet som vi ser hos kurderna i Rojava? – Arméer kunde inte stå emot IS (Islamiska staten) och utbildade välbeväpnade soldater flydde, men Kobanês folk kunde försvara sig. Befolkningen i Kobanê vet vad de har vunnit och vad de kan förlora. Därför anslöt de sig till YPG och YPJ. – De tre kantonerna – Kobanê, Cizire och Efrin – administreras av deras respektive befolkning på olika nivåer. De är idag tre fristående kantoner. PYD har en vilja att dessa blir en, men det är inte upp till oss att avgöra. När kriget har lagt sig eller situationen stabiliserats kan folket avgöra hur de vill göra. Om de liksom oss anser att ett Rojava är nödvändigt tror jag Rojava väljer enighet. Hur ser säkerhetsläget ut idag? – Kobanê, Rojavas hjärta, är hårdast ansatt, men alla tre kantonerna befinner sig i strider. Till exempel strider kantonen Cizire för att skapa en säker väg till Shingal (på den irakiska sidan av gränsen), där strider mot IS pågår. På andra håll är striderna hårdast med IS ”kusiner” Al Nusra.
Vilka ser ni som era allierade? – Den internationella solidaritetsrörelsen är vår främsta allierade. De som har demonstrerat till stöd för Kobanê och vår kamp, de som har samlat in pengar och spridit information. Arbetarrörelsen, Vad har maktövertagandet i juli folkrörelser och människorättsorganisationer. De 2012 inneburit? förstår att IS är ett – Det syriska inDu kan inte hot mot alla, att de bördeskriget har raförändra ett inte är isolerade till sat sedan 2011. Vad samhälle med Mellanöstern. vi kunde göra var vapen. Man att förbereda och – Sedan har vi lägga grunden för stödet från regerbehöver en filoen folkmakt. Det är ingar, men detta sofi, värden och ingen lätt uppgift, ska inte ses som principer. speciellt inte under allianser. Regeringpågående krig. arna har sina egna – Tack vare organiseringen intressen, sina maktambitioner. Det kunde folket överta kontrollen och spelar givetvis in i hur de agerar. De samhället organiseras underifrån ”stödjer” oss utifrån egna intressen, av de tre kantonernas befolkning- det är vi väl medvetna om. ar. Det var således inte ett maktö– De är ute efter oljan och hanvertagande av partiet. Det är inte delspartners. Mänskliga rättigheter PYD som har säkrat makten, utan är oviktiga för dem. Det är därför
Foto: RS Göteborg
YD är ett relativt ungt parti, vad var bakgrunden till bildandet och vilka ideologiska grunder vilar PYD på? – I Rojava lever vi sida vid sida med araber, i Bakur sida vid sida med turkar, i Rohjalet med iranier och så vidare. Varje kurdisk del har sin situation, sina förutsättningar och sin egen problematik. I Rojava har vi problemet med den syriska diktaturen, med islamism och idag med inbördeskrig. Rojava behövde därför ett eget parti för sin kamp och för att bemöta problemen. – PYD är inte ett klassiskt parti. Vi vilar i grunden på Abdullah Öcalans ideologi, men PKK växte fram under en period med andra förutsättningar och andra maktförhållanden i världen mellan det kommunistiska blocket i öst och imperialismen i väst. – PYD vilar inte på samma marxist-leninistiska utgångspunkt som PKK. Vi har vuxit fram efter murens fall och har inte behövt förhålla oss till den problematiken. Vi är emot alla former av diktatur, även om det kallas proletariatets. Vi vill ha ett samhälle där befolkningen styr. Vi har därför inget gemensamt med de ”gammelkommunistiska” [läs stalinistiska, reds anm] staterna. – Vi måste förhålla oss till situationen i övriga Kurdistans tre delar och till den arabiska befolkningen i Syrien. Att bygga broar och brödraskap med den arabiska befolkningen kommer att vara viktigt. – Kurdistan är en nation och kurderna ett folk uppdelade i fyra delar med olika förhållanden. Avgörande frågan för frigörelse är att knyta band och bygga brödraskap mellan folken i hela regionen och världen.
Salih Muslim, ledare för PYD, berättar om kampen för ett fritt Kurdistan. ”Den internationella solidariteten är vår främsta allierade”, säger Salih. viktigare att världens folk står vid vår sida. Vi har idag ”stöd” av regeringar som tidigare förvägrade oss vår existens. Kurder fanns inte som folk. Men idag är det kurder som försvarar mänskliga rättigheter i regionen. – I striderna får vi uppbackning av imperialismen. Det innebär inte att imperialismen har vårt stöd. Men vi befinner oss i en situation där vi inte kan välja eftersom vi står inför en situation där det är frågan om att överleva. Vi hotas från alla håll och att vi accepterar stöd ska inte förknippas med att vi ger dem stöd.
Vad betyder självstyret och det ”nya” Rojava? – Radikal demokrati betyder att folket ska styra allt och att befolkningen ska bestämma över ekonomin. Vi vill ena, stödja och utveckla byar och städer. Våra idéer innebär att bygga upp en folkmakt. – Vi står för social demokrati, social ekonomi och det innebär antikapitalism.
Det låter för mig som demokratisk socialism? – Vi talar inte i termerna av demokratisk socialism, vi säger radikal demokrati. Vi anser inte att det viktiga är vad vi kallar det utan vad vi gör politiskt och att vi organiserar befolkningen. Vi organiserar arbetarklassen, de fattiga och bönderna. Vi är den förtryckta befolkningens parti. På den fronten är vi ett vänsterparti. – PYD, demokratiska enhetspartiet, är inte ett kurdiskt parti utan vi är ett parti för alla som bor i Rojava. Alla som håller med om partiets program och mål kan bli medlemmar, oavsett om du är kurd, arab eller något annat. – YPG är den militära grenen. Men går du med oss eller ansluter dig till YPG får du också en ideologisk träning. Du kan inte försvara ett samhälle om du inte vet vad du strider för. Du kan inte förändra ett samhälle med vapen. Man behöver en filosofi, värden och principer.
Hur är relationerna med Södra Kurdistan (KRG i norra Irak)? – Vi har olika åsikter, olika ideologier och olika filosofier jämfört med de andra partierna. Men i dagsläget behöver vi ett militärt samarbete med Peshmerga [KRG:s väpnade styrkor] på grund av situationen. Så länge vi kan kämpa för att försvara folket vill vi ha bra relationer med de kurdiska partierna. Men vi utgår alltid från folkets bästa. – När Shingal befriades var det med hjälp av ett samarbete mellan YPG och Peshmerga. Det vore ett stort misstag att bekämpa varandra i detta läge. Hur ser PYD på ett framtida Kurdistan? – Jag tror att ett framtida Kurdistan kommer att vara, vilket PYD:s målsättning är, en kurdisk demokratisk konfederation i ett nytt Mellanöstern. Den traditionella nationalstaten är historia världen över, även i Europa. ■
OFFENSIVS KOMMENTAR
15 JANUARI 2015 # 1 134
9
Att organisera sig i kampen för en socialistisk samhällsomvandling är direkt nödvändigt för kurdernas frihetskamp.
Socialistisk kamp och organisering är avgörande Kurdernas kamp i Rojava, som har slagit tillbaka IS i Kobanê, har fått ett stort stöd bland förtryckta och rättvisekämpar världen över. Medan militärregimer och högerextrema islamister har etablerat sig i flera länder i Mellanöstern har västra Kurdistan (i norra Syrien) uttryckt ambitionen att utveckla ett verkligt demokratiskt styre. RS / OFFENSIV
rs.@socialisterna.org
I
intervjun här intill förklarar PYD:s ledare Salih Muslim sin och partiets syn på utvecklingen. Rättvisepartiet Socialisterna har deltagit och haft talare på många demonstrationer för Rojava och Kobanê, och hundratals Offensiv har köpts på dessa. RS och vår international CWI betonar framför allt behovet av en socialistisk organisering och politik i kampen för befrielse från nationellt förtryck, imperialism och kapitalism med dess krig och utsugning. Rojava och Kobanê har uppvisat exempel på motstånd och framsteg, men ännu kvarstår allvarliga hot om bakslag och kontrarevolution. Historiska och internationella erfarenheter visar att kamp och revolutionär utveckling inte kan stanna halvvägs eller begränsas till ett land eller en region. Att statsapparaten, främst militären, och kapitalisterna lämnades orörda efter att Mubarak störtades i Egypten 2011 gav kontrarevolutionen möjligheten att slå tillbaka. Avsaknaden av ett arbetarparti med massförankring och ett socialistiskt program banade väg
först för Muslimska Brödraskapets valseger och sedan för militärens maktövertagande. Detta allvarliga exempel från senare tid visar att historiska socialistiska lärdomar inte är mindre viktiga efter stalinismens fall. De är tvärtom ännu viktigare att betona på grund av att arbetarrörelsen allvarligt har försvagats i många länder och att kapitalismens propaganda säger att socialismen är historiskt död. Salih Muslim förklarar att PYD utgår från PKK-ledaren Abdullah Öcalans ideologi. Det är idéer som har förändrats avsevärt sedan PKK bildades 1978 och inledde sin väpnade kamp i Turkiet 1984. Ursprungligen var PKK:s ideologi i grunden maoistisk och betonade att en väpnad gerillarörelse skulle befria kurderna och upprätta ett demokratiskt Kurdistan. PKK:s oförsonliga kamp fick starkt stöd. Militären i Turkiet svarade med enorm repression, vilket ökade stödet för PKK bland kurderna. De styrande har också successivt tvingats till eftergifter, vilket gör att det kurdiska språket
och kulturen inte längre är totalförbjudna. PKK:s perspektiv utgick från ett schema där kampen för demokrati och kampen för socialism delades upp i två olika stadier. Men denna stadieteori blir ett hinder för kampen eftersom diktatur och inskränkta demokratiska rättigheter hänger samman intimt med det ekonomiska förtrycket från kapitalister och multinationella företag. Kampen för nationell frigörelse kräver också ett socialistiskt klassperspektiv, det vill säga att finna allierade bland arbetare och förtryckta över nationella och religiösa skiljelinjer. Det är viktigt att, som Salih Muslim säger i intervjun, PYD inte ser sig som enbart ett kurdiskt parti och söker stöd hos araber och alla berörda folkgrupper. I kurdernas historiska kamp finns det viktiga lärdomar att dra i frågan om allianser och samarbete med regeringar och imperialismen, som speglas i intervjun. Det viktigaste är, som Salih Muslim också är inne på, att kurder och andra förtryckta aldrig kan lita på stater, regeringar och imperialismen. Gång på gång har regeringar som sagt sig stödja kampen i ett senare skede förrått de kämpande. Detta gällde också PKK, som under de första 15 åren hade sin bas i Bekaadalen i Libanon, som kontrollerades av Assadregimen i Syrien. Men när Assad inledde ett ekonomiskt samarbete med Turkiet attackerades PKK och kurderna direkt. Detta ledde senare
fram till att Turkiet kunde gripa och fängsla Öcalan. PYD bildades 2003 och har utan tvekan ett masstöd i Rojava. Redan innan maktövertagandet den 19 juli 2012 hade PYD gjort sig känt för att under tilltagande krig distribuera mat, bränsle och vård till befolkningen. Dess idéer om lokalt styre och lika rättigheter för kvinnor och män har bidragit till en radikalisering och politisering, i skarp kontrast till den nattsvarta reaktion som kännetecknar IS och andra högerextrema jihadister bland de syriska rebellerna. Assadregimens trupper drogs tillbaka av taktiska skäl, för att koncentrera dess militära kraft runt Damaskus och Aleppo. Den avgörande förändringen i Rojava inträffade utan massrörelser som i revolutionerna Egypten och Tunisien. PYD/YPG kunde träda in i ett maktvakuum och bli den dominerade kraften, även om Salih Muslim tonar ner PYD:s roll. Råd och kommittéer har upprättats, men under speciella omständigheter. Den nya makten organiserar framför allt tidigare statlig verksamhet – lag och ordning, jordbruk, viss oljeproduktion – men har inte tagit över kapitalistiska verksamheter. Kooperativ av olika slag uppmuntras. PYD står under ett starkt tryck att anpassa sig, särskilt när de bestialiska IS-trupperna hotade att krossa Kobanê. USA utlovade att bomba IS ställningar och har även levererat vapen till PYD:s väpnade grenar YPG och YPJ (kvinnobataljoner-
na). Det var också det kombinerade trycket från opinionen i Turkiet och USA-imperialismen som gjorde att regeringen i Ankara gjorde upp med Barzanis regering i södra Kurdistan (norra Irak) om att denna skulle sända peshmergatrupper till Kobanê. Socialister och marxister är inte motståndare till kompromisser, taktik eller eftergifter. Men dessa måste då förklaras offentligt för alla anhängare. Att ta emot vapen som erbjuds kan vara nödvändigt. Det är en helt annan sak att tona ner motsättningen mellan kurdernas befrielsekamp i Rojava och Barzanis reaktionära regim i södra Kurdistan. Att underordna PYD politiskt under Barzanis parti KDP och Kurdiska nationalrådet i Syrien (kompromissvänlig organisation grundad av Barzani) skulle leda till nederlag. Detsamma gäller om USA och de av Väst, Turkiet och Gulfstaterna stödda rebellgrupperna inom Fria Syriska Armén får ta taktpinnen i de militära striderna. Salih Muslim vill använda beteckningen radikal demokrati istället för demokratisk socialism, samtidigt som han säger att det viktiga inte är själva orden. Självklart är kampens metoder, program och mål viktigast. Att vi som socialister säger att målet är ett socialistiskt Kurdistan i ett socialistiskt Mellanöstern är inte en fråga om begrepp, utan om lärdomar om hur avancerad kamp och progressiva reformer enbart kan försvaras som en del av en socialistisk, internationalistisk kamp. ■
INTERNATIONELLT
15 JANUARI 2015 # 1 134
10
Sri Lanka: Exit Rajapaksa Rajapaksa led ett fatalt nederlag. Nu behöver massorna organisera sig i kamp för att få till stånd ett slut på utsugning och misär.
Foto: Maximillien Nguyen / Flickr CC
I presidentvalet som hölls den 8 januari i Sri Lanka led den sittande presidenten Mahinda Rajapaksa ett fatalt nederlag. Oppositionskandidaten Maithripala Sirisena vann valet med 6,2 miljoner röster (51,3 procent) mot Rajapaksas knappt 5,8 miljoner röster (47,6 procent). TU SENAN
Grekiska valet: Syriza i ledningen
cwi@worldsoc.co.uk
R
Foto: Mahinda Rajapaksa / Flickr CC
ajapaksa har blivit en av de mest impopulära presidenterna i Sri Lankas historia, ansvarig för att ha etablerat en diktatorisk makt i händerna på sin egna familjedynasti. Regimen har varit notoriskt insyltad i korruptionshärvor. Rajapaksa är också känd som en svuren fiende till yttrandefrihet och demokratiska rättigheter samt som en slaktare av minoriteten tamilerna. Detta eftersom han avslutade inbördeskriget 2009 genom att massakrera tiotusentals tamiler. Siritunga Jayasuria, ordförande för United Socialist Party (USP, CWI Sri Lanka) som kom trea i valet 2005, varnade då för att Rajapaksa skulle trappa upp den singalesiska (majoritetsbefolkningen) nationalistiska chauvinismen.
na bara har stärkt presidentens familj och deras förmögenhet.
Med de stärkta banden till Kina, särskilt sedan 2007, försågs Rajapaksa med militärt och ekonomiskt När valet utlystes blottlades splittstöd som användes för att vinna in- ringarna i Rajapaksas egna led och bördeskriget och konsolidera hans hans allierade sedan en lång tid tillmakt. Sedan dess har Kinas eko- baka, ordföranden för SLFP (hans nomiska inflytande i landet ökat eget parti), kom ut som oppositionsdramatiskt, med investeringar på kandidat. 26 parlamentsledamöter, uppskattningsvis över 40 miljoner även några av hans egna ministrar, kronor i landet. Sri Lanka har där- gick över till oppositionen. med blivit en bricka i det geopoliDet var inte bara de diskrimitiska spelet om Sydasien. Valet har nerade tamilerna och muslimerna setts som en regional strid mellan som inte röstade på Rajapaksa, utKinas, Indiens och Västs stormakts- an i södra Sri Lanka vände sig även medelklassen emot honom: aktivisintressen. Även om ekonomin har vuxit ter, journalister, konstnärer och andra. med 7 procent – en av de snabbast En allmän förståDetta gav styrväxande ekonoka åt oppositioelse har utvecklats nen, som då fick mierna i världen bland massorna medvind. Efter– är det inget som massorna känt av. om att de kinesis- krigsstämningarStödet som Rajana, som Rajapakka investeringarna sa hade hoppats paksa hade direkt bara har stärkt efter kriget inom skulle bidra till en landets singalevalseger, avtog på presidentens siska majoritet grund av bristen familj och deras på förbättringar började att dala i förmögenhet. takt med prisökför folkflertalet. ningar, attacker Dock var det på utbildningsväsendet och hälso- oklart in i det sista huruvida han vården med mera. Lärare, arbetare skulle använda sig av militärt våld i de ekonomiska frizonerna (om- för att upprätthålla sitt styre. Han råden där företag är undantagna missbrukade kontrollen över statskonventionella regleringar och har apparaten i propagandasyfte och förmånlig beskattning), fiskare och för att störa valrörelsen genom att offentliganställda har protesterat hindra journalister och aktivister att mot regeringen. En allmän förståel- resa in i landet för att bevaka och se har utvecklats bland massorna delta i valet. Dödshot riktades mot om att de kinesiska investeringar- människorättsaktivister och militä-
ren användes för att skrämma folk. Trots detta blev valdeltagandet högt, omkring 75 procent av de röstberättigade röstade och miljontals använde sin röst för att sparka ut Rajapaksa. Det var inte någon entusiasm för oppositionsledaren Maithri Sirisena som låg bakom maktskiftet, utan snarare det stora missnöjet med Rajapaksa. Den nya presidenten har inga avsikter att förändra de ekonomiska förhållandena för massorna. Eftersom folket inte såg något annat alternativ tog många risken att rösta på Maithri för att bli kvitt galningen Rajapaksa. Till och med Rajapaksa själv erkände att massorna stod inför ett val mellan två ondskor – eller två djävular. Han manade till en röst på sig själv som den ”kände djävulen”. Det var mot denna bakgrund som Siritunga Jayasuriya ställde upp som oppositionskandidat för USP och lyckades samla till möten med uppåt tusen deltagare. Vi argumenterade att det inte räcker med att få bort Rajapaksa utan att det behöver byggas en massorganisation av arbetare och fattiga för verklig förändring. Siritunga var den enda kandidaten som stod för tamilernas rätt till självbestämmande, för avlägsnandet av trupper från de tamilska områdena norr och öst, emot privatiseringar och flera andra krav i arbetarklassens intresse. I valkampanjen blottade USP oförmågan hos
de båda prokapitalistiska lägren att uppfylla vad som krävs av majoriteten av arbetare och de förtrycka och manade massorna att dra lärdomar från deras historiska erfarenhet av att rösta för det ena eller det andra borgerliga partiet, vilket aldrig har gynnat folket. Siritunga fick 8 840 röster – ett okej resultat i en svår och polariserad situation. Att vinna massornas förtroende för en röst på socialistiska kandidater är en svår uppgift på grund av historien av förräderi. ”Kommunist”partiet och LSSP, som en gång i tiden var socialistiskt, har deltagit i regeringskoalitioner och gav sitt stöd till Rajapaksa i detta val! Trots svårigheterna har USP upprätthållit en principfast hållning för tamilers och andra minoriteters rättigheter och för bygget av en kämpande socialistisk masskraft efter valdagen. Nu när Maithri tar över presidentskapet kommer massorna att förvänta sig en förändring inom de utlovade 100 dagarna. Men det är svårt att se hur mycket han kan förändra så länga Rajapaksafamiljen håller fast vid sitt grepp om den ekonomiska makten. Nu inleds en period av politisk osäkerhet. Maithri är inte ett alternativ till Rajapaksa och kommer inte att leverera någonting för arbetare, fattiga och ungdomar i Sri Lanka. Det är viktigare än någonsin att bygga massornas organisatoriska styrka och lyfta USP:s krav. ■
I en opinionsundersökning som publicerades i måndags (den 12 januari) behåller vänsterpartiet Syriza sin ledning inför det grekiska valet den 25 januari. Syriza får 31 procent gentemot 27,5 procent för huvudrivalen, det regerande högerpartiet Ny Demokrati. OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
I
alla de nio olika opinionsundersökningarna som nyligen publicerades i grekiska media är Syriza största parti. Skillnaderna till Ny demokrati är 2,7-5,5 procentenheter. – Valet är ännu inte avgjort, men mycket pekar mot att Syriza vinner. Kapitalisterna i Grekland och globalt bedriver en enorm skrämselkampanj för att vända opinionen och förhindra en Syrizaseger. Men skrämselkampanjen har inte haft samma inverkan på befolkningen. Människor är arga nog för att rösta på Syriza och inom etablissemanget börjar paniken nu att sprida sig, säger Andros Payiatsos från Xekinima (CWI i Grekland). ■
Dödligt VM-bygge
Varje dag dör en till två gästarbetare på arenabyggena inför fotbolls-VM i Qatar 2022. I november strejkade 600 gästarbetare från Nepal mot de slavliknande arbetsförhållandena. ■
15 JANUARI 2015 # 1 134
11
Länka kampen mot rasism med kampen för 15 dollar i timmen Den nya rörelsen mot polisens rasism, som föddes i Ferguson efter polismordet på afroamerikanen Mike Brown, har utvecklats till den folkligaste revolten sedan Occupy Wall Street. Tiotusentals söker efter ett sätt att ta rörelsen framåt. En potentiell strategi växte fram när aktionsveckan för ”15 dollar och en fackförening” sammanföll med den nationella vågen av protester mot uteblivet åtal mot polisen som dödade. TY MOORE
cwi@worldsoc.co.uk
D
Arbetarna gick mestadels organiserade av SEIU, tillsammans med OUR Wal-Mart och otaliga lokala koalitionspartner, ut på gatorna i nästan 200 städer under den nationella aktionsveckan från Black Friday (fredagen den 28 november förra året, en nationell lågpris- och rabattdag i USA, ö a) till den 4 december förra året. På Wal-Mart, McDonald’s, flygplatser och i regeringsbyggnader var dessa de största arbetaraktionerna dittills för ”15 dollar och en fackförening”. De flesta av strejkerna drog bara med sig ett litet antal arbetare som anslöt sig till större möten med lokala anhängare. Potentialen för detta att utvecklas till en masskampanj har aldrig varit klarare och tydligare än nu, särskilt när de ungdomliga #BlackLivesMatter-protesterna (kampanj mot rasistiskt polisvåld) gick samman med låglönearbetarnas strejker. Det finns en utbredd insikt om att rasism är strukturellt inbäddad i den amerikanska kapitalismens
ekonomiska och politiska liv. För att en rörelse mot det rasistiska polisvåldet ska kunna härdas och byggas vidare måste kraven på lokalinvånarkontroll över polisen kombineras med ekonomiska krav som tar upp massarbetslösheten, de låga lönerna och den otillräckligt finansierade offentliga servicen. Kampen för en minimilön på 15 dollar i timmen erbjuder tillsammans med krav på full sysselsättning, billiga bostäder och tillgänglig högkvalitativ offentlig service en tydlig väg framåt, i synnerhet med tanke på koncentrationen av rasifierade i låglönesektorerna. De fackliga ledarnas band till Demokraterna på nationell och lokal nivå – där Demokratiska partiets borgmästare har överseende med en rasistisk polis – undergräver deras förmåga att vinna de unga protesterandes förtroende. I synnerhet under Fergusonprotesterna ingrep guvernören och de demokratiska politikerna huvudsakligen för att få ett slut på protesterna, antingen genom att stödja polisrepressionen eller genom uppmaningar till de protesterande att lämna gatorna i syfte att återställa ”lugnet”. Därför är det förståeligt att många unga #BlackLivesMatter-protesterande är rädda för att alliera sig med politiker och fackliga ledare eftersom det riskerar att avleda rörelsen. Den nya rörelsen mot polisens rasism kommer dock, i likhet med Occupyrörelsen tidigare, att snabbt ställas inför tuffa val. Ändlösa protester och motorvägsblockader kommer till slut, om de inte kopplas ihop med en klar och tydlig strategi för att vinna påtagliga segrar, att trötta ut rörelsen. En del av aktivisterna kommer att dras in i andra organisationer som inte kommer att kunna leda kampen framåt.Att begränsa kraven till plåster på såren-reformer som poliskameror eller bromsandet av flödet av militära vapen till den lokala polisen kommer, även om de är positiva, inte att vara tillräckliga för att inspirera det slag av massrörelse som krävs. Det finns en brinnande längtan efter grundläggande förändringar. Många liberala ledare gör inte desto mindre misstaget att begränsa kra-
Foto: SocialJusticeSeeker812 / Flickr CC
et var för bara två år sedan, i december 2012, som parollen ”15 dollar och en fackförening” slog igenom med en snabbmatsarbetarstrejk i New York, organiserad av fackförbundet Service Employees International Union (SEIU). Parollen togs emot med entusiasm av arbetare och unga som hade radikaliserats av Occupy Wall Streets kritik av ojämlikhet och storföretagens korruption. Politiker och massmedier förlöjligade idén om en höjning av minimilönen till 15 dollar (121 kronor) i timmen som totalt orealistisk. Även SEIU begränsade först parollen till snabbmatsbranschen istället för att föra upp kravet till riksnivå. Mycket har förändrats sedan dess. 15 dollar har populariserats med segrarna i Seattle och senare i San Fransisco, i kombination med upptrappade strejkaktioner av lågavlönade arbetare. På ett sätt som liknar hur kravet på 8 timmars arbetsdag gav arbetarrörelsen kraft tidigare i historien, har kravet på 15 dollar i timmen också framträtt som en samlande stridsmaning för dagens omfattande mångetniska låglönearbetararmé.
Protester har hållits över hela USA mot polisens rasistiska dödskjutningar av unga afroamerikaner. ven till vad de tror är ”realistiskt” inom det rådande systemet och vad den sittande regeringen kan leverera.
poliskåren, befriat från fattigdom, ojämlikhet i fråga om jobb, bostäder, utbildning med mera.
Detta så kallade ”realistiska” tillvägagångssätt misslyckas på två sätt. Det misslyckas därför att, som Malcom X på sitt berömda sätt förklarade, ”Man kan inte ha kapitalism utan rasism”, vilket betyder att det inte finns något sätt att möta rörelsens förväntningar om grundläggande förändringar utan att utmana hela det ruttna systemet. I kontrast till liberala ledare manar socialister rörelsen till att länka ihop krav på omedelbara småskaliga reformer till större systemutmanande krav som tillhandahåller en vision om en genomgripande, grundläggande förändring. De unga människor som kräver rättvisa och upprättelse för Mike Brown och Eric Garner har med all önskvärd tydlighet klargjort att de vill leva i ett samhälle fritt från rasism inom
15 Now lanserades i början av 2014 för att skapa ett utrymme för en bred gräsrotsrörelse för kravet på 15 dollar i timmen att utvecklas oberoende av Demokraterna och de mer konservativa fackliga ledarna. 15 Now-kampanjen arbetar nu runt om i landet så nära SEIU och andra krafter som möjligt i kampen, samtidigt med det ständiga upprätthållandet av en självständig hållning baserad på perspektivet av att bygga en bred massförankrad gräsrotskampanj på arbetsplatserna för en höjd minimilön. För att vinna en nationell minimilön på 15 dollar i timmen och andra systemutmanande och -omvandlande krav för de miljontals som lever i fattigdom, kommer det att krävas en verklig massrörelse impregnerad med samma mot-
ståndsvilja som vi har sett visas upp sedan Mike Brown och Eric Garner mördades. Det kommer att behövas nya självständiga gräsrots organisationer med djupa rötter i de rasifierade lokalsamhällena. Sådan gräsrotsorganisering var i Seattle nyckeln till att striden för en minimilön på 15 dollar i timmen segrade. Vi gick in i och kanaliserade den Occupyinspirerade indignationen över ojämlikheten och byggde en mångfaldig gräsrots kampanj som intog en kämpande och kompromisslös attityd till Seattles politiska etablissemang. Starka 15 Now-kampanjer har också byggts i flera andra städer, från Philadelphia till Minneapolis, där vi har etablerat en imponerande bas av stöd bland arbetare, lokala aktivister och inom fackföreningsrörelsen. Låt oss gå framåt mot en masskampanj för en minimilön på 15 dollar i timmen under år 2015. ■
TERRORDÅDET I PARIS
15 JANUARI 2015 # 1 134
12
högerpartiet UMP och FN, nu kommer att använda rädslan för terrorismens spöke till att dölja sin oförmåga att lösa de växande sociala och ekonomiska problem som plågar majoriteten av befolkningen. De kommer också att rättfärdiga de krig i Afrika och Mellanöstern, som i själva verket är orsaken till uppkomsten av de terroristgrupper som har producerat de tre galningar som mördade 17 oskyldiga människor. GR skriver: ”Arbetare och ungdomar måste förenas för att bekämpa rasismen, oavsett ursprung. För detta kan vi inte räkna med Valls, Hollande och Sarkozy! Vi måste organisera oss tillsammans för att angripa roten till problemet, det kapitalistiska systemet, exploateringen och utarmningen av majoriteten till förmån för en liten minoritet som systemet vilar på.”
”Det är klart att en stor majoritet ville bemöta det terroristiska våldet för att bekräfta rätten till yttrandefrihet, men till stor del också för att visa sitt motstånd mot rasism och splittring”, skriver Gauche Révolutionnaire, RS systerparti i Frankrike.
Miljonmarsch i solidaritet För arbetarenhet mot terror, rasism och högerpolitik 3,7 miljoner uppges ha deltagit i söndagens väldiga manifestationer runtom i Frankrike mot det spektakulära attentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Under tre dagars terror, gisslantagan och polisjakt den 7-9 januari berövades 17 människor livet. OFFENSIVS REDAKTION offensiv@socialisterna.org
B
ara i Paris ska 1,2-1,5 miljoner ha slutit upp i den väldiga manifestation, som presidenten Francois Holland i spetsen för hela det franska politiska och mediala etablissemanget, utom Marine Le Pens Nationella fronten (FN) kallat till i namn av ”nationell enhet” för yttrandefrihet och demokratiska värden. ”Det är klart att en stor majoritet ville bemöta det terroristiska våldet för att bekräfta rätten till yttrandefrihet, men till stor del också för att visa sitt motstånd mot rasism och splittring”, skriver Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation Gauche Révolutionnaire (GR) på CWI:s hemsida.
GR deltog i manifestationerna, trots den bisarra upplevelsen att se sig tåga bakom inte bara Hollande och dennes föregångare Sarkozy, Frankrikes två mest impopulära presidenter sedan andra världskriget, utan också bakom 44 inbjudna världsledare, vars egna fingrar ofta dryper av både blod och undertryckt yttrandefrihet. Vissa andra vänsterorganisationer, som antikapitalistiska NPA, valde att bojkotta manifestationen i Paris. ”Närvaron av kungen av Saudiarabien, där ett kritiskt uttalande kan bestraffas med spöstraff eller den israeliske premiärministern Netanyahu, vars armé har dödat tusentals palestinier, eller den turkiska premiär-
ministern Erdoğan, som har varit en ledande medhjälpare till Islamiska staten i Syrien, och många andra av de värsta krigsmånglarna och dödgrävarna av frihet i sina egna länder, var stötande för många demonstranter. Detta är förståeligt”, skriver GR, ”men vi ville för vår del inte ge upp gatan till [premiärminister] Valls gester och föredrog att delta med de miljoner som var där för att uttrycka sitt motstånd mot hat och terrorism. Vi deltog i marscher överallt där vi finns, samtidigt som vi delade ut vårt uttalande utan att möta någon fientlighet, utan snarare tvärtom”. Mest imponerande under helgens enorma demonstrationer var enligt GR vägran att falla i den fälla som hade gillrats av terrorister och rasister. Den extremhöger som organiseras av Marine Le Pens FN lyckades på sin kant inte samla mer än tusen demonstranter i Beaucaire dans le Gard. Många genomskådar också att den franska regeringen vill använda tillfället till att avleda arbetarnas
A
ttackerna på moskéer i Sverige fortsätter. Natten till söndag (den 11 januari) utsattes muslimska föreningens lokal i Svenljunga, nära Borås, för klotter och ett grishuvud hade placerats vid entrén. Lokalen används som moské och för andra aktiviteter. ”Viva de la France” var sprayat på fasaden, vilket visar på hur högerextrema krafter över hela Europa nu använder terrorådet i Paris för att angripa muslimer i allmänhet. ■
och befolkningens gryende motstånd mot dess politik. ”Å andra sidan finns det gott om journalister och politiker som försöker överträffa varandra med nationalism, som om landet var på väg att gå ut i krig. Men detta var den totala motsatsen till de känslor som dominerade marscherna i alla städer, ofta lugna och tysta men framförallt kamratliga”, skriver GR. Marine Le Pen, som vill återinföra dödsstraffet, är långtifrån ensam om att hetsa mot muslimer. Den förre presidenten Sarkozy (som åter siktar på att kandidera i nästa val), som har kallat invandrarungdomar för ”slödder”, talar idag som vissa andra om ”civilisationernas krig”. Trots detta förkastade 66 procent i en opinionsmätning från den 10 januari, kort efter terrordåden, försöken att blanda ihop ”muslimer som lever fredligt i Frankrike” med våldsbejakande islamister. GR manade under manifestationerna till motstånd mot att den ”socialistiske” premiärministern Valls, liksom
Parollerna i det uttalande som GR spred löd: ”Ingen begränsning av yttrandefriheten!”, ”Vi får inte låta oss splittras!”, ”Nej till rasism!” och ”Ingen enighet med Valls-MerkelRajoy-Sarkozy eller Le Pen!”. Uttalandet börjar med att ta avstånd från det chockerande terrordådet och uttrycka solidaritet och deltagande i sorgen med dem som stod nära de dödade och skadade på Charlie Hebdos redaktion. GR riktade under manifestationerna en appell till fackföreningar och andra organisationer inom arbetarrörelsen och vänstern om att bygga en ”enad rörelse mot rasism och den politik som tvingar miljontals till otrygghet. Vi är för ett tolerant och demokratiskt samhälle där alla kan leva som de vill, enligt den kultur, filosofi eller religion de väljer. Ett demokratiskt samhälle som detta är möjligt, men kräver att vi alla kämpar för att rycka upp förtryckets och splittringens rötter i kapitalismen, som styrs av vinstjakt och exploatering av arbetare och naturresurser till förmån för en liten minoritet av superrika. Genom att ta de viktigaste produktionsmedlen och utbytet av varor och tjänster ur händerna på kapitalisterna och genom att organisera samhället demokratiskt på grundval av offentligt ägande och under kontroll och ledning av arbetarklassen och befolkningen som helhet, kan vi få ett slut på ojämlikhet, krig och orättvisor. Detta är vad vi försvarar, denna vision om ett demokratiskt och socialistiskt samhälle, i total opposition mot det ändlösa barbari som kapitalismen påtvingar oss”. ■
Borgarna fruktar protester underifrån
Borgerligheten och makthavarna fruktar gräsrotsrörelser och protester underifrån. De vill ha total kontroll, vilket visades särskilt under massmanifestationen i Paris. Svaret på terrorismen och rasismen är inte ”enighet” över klassgränserna. Det är regeringarna och det kapitalistiska systemet som har skapat terrorism och Skärmdump bt.se den 12 januari 2015
krig. Det krävs gemensam kamp från arbetare och ungdomar, över etniska och religiösa gränser, mot nyliberalism, högerpolitik och krigsrustningar.
Det behövs rörelser och arbetarpartier som står för ett demokratiskt och socialistiskt svar på dagens kriser. ■
15 JANUARI 2015 # 1 134
13
Genuin massrörelse bästa försvar
Rädslan är stor för fler attentat. Även deras egna uppgifter tyder på att de tre dödade terroristerna, bröderna Chérif och Saïd Kouachi som genomförde massakern på Charlie Hebdos medarbetare och Amedy Coulibaly som dödade en polis och tog gisslan i en judisk butik, har haft band till al-Qaida respektive Islamiska staten (IS). En av dem, Chérif Kouachi, har också tidigare avtjänat ett fängelsestraff för att ha deltagit i rekryteringen av frivilliga till IS i Irak. Om de tre sedan agerat på eget initiativ eller som del i en större komplott är oklart.
S
amtidigt rapporterar CNN att IS har lagt ut videoklipp där man uppmanar sina anhängare att ”resa sig och döda säkerhetspersonal, poliser, soldater och civila” i länder som USA, Frankrike, Australien och Kanada. Även i Sverige ligger säkerhetsnivån enligt säkerhetspolisen fast på en förhöjd nivå. Om attentaten är en medveten del av en ”spänningens strategi”, som syftar till att skapa ökad frustration mot den statliga repressionen och driva ännu fler trakasserade och arbetslösa ungdomar in i jihadisternas armar än de cirka 3 000 från Europa som redan tros ha anslutit sig, är risken stor för att de leder till vissa framgångar. I Frankrike, där rädslan är fortsatt hög för nya attentat, utposteras nu 10 000 soldater och 5 000 extra poliser för att skydda offentliga byggnader och trafikknutpunkter. Inte bara Marine Le Pen utan även Frankrikes nye högersocialdemokratiske premiärminister, den hårdföre f d inrikesministern Manuel Valls, talar i svepande ordalag om ”ett krig mot radikal islam”. Enligt inrikesdepartementet ska ytterligare 700 poliser utplaceras till skydd av 717 judiska skolor utöver de 4 100 gendarmer som redan har detta uppdrag. Nu har det gått upp för dem att även moskéer hotas, liksom i Sverige. – Synagogor, judiska skolor, men också moskéer ska skyddas för det har de senaste dagarna ägt rum flera attacker mot moskéer, sa Valls i BFM TV.
Mycket tyder också på att allt fler spärrar i hela Europa nu släpps i uppbygget av ett övervakningssamhälle, liksom för en ytterligare militarisering av polisen. Från det hastigt inkallade mötet i Paris, där den svenske inrikesministern Anders Ygeman (S) deltog tillsammans med justitie- och inrikesministrar från 11 EU-länder, USA och Kanada, kom signaler om snabba initiativ för såväl hårdare övervakning av internet och flygresenärer som skärpta gränskontroller och ökat samarbete mellan underrättelsetjänsterna. Även på toppmötet för EU:s statsoch regeringschefer den 12 februari blir detta en huvudfråga, i syfte att riva upp EU-parlamentets motstånd mot integritetskränkningar. Risken är uppenbar för att upplevelserna av en kränkande övervakning ökar som kan driva in fler i terroristernas armar. Hotet om fler terrordåd måste så klart tas på största allvar. Men svaret på detta kan varken i Frankrike, Sverige, övriga EU eller någon annanstans vara en nationell enhet bakom de kapitalistiska makthavare och deras politiska lakejer som överallt är ansvariga för en pågående avveckling av efterkrigstidens välfärdsreformer, med en allt mer auktoritär inskränkning av demokratiska rättigheter, hand i hand med en imperialistisk, vårdslös och konfliktskapande utrikespolitik. Sveriges närmande till Nato, militära upprustning och deltagande i
Det bästa försvaret är att förstärka, radikalisera, förnya och förena de gryende rörelserna underifrån. Västimperialismens krig innebär också en ond spiral av förhöjd säkerhetsrisk, inte bara för eventuella ryska ubåtar utan också för terrorism. När risken för terrordåd idag ökar finns det alla skäl att påminna om att al-Qaidas och IS rötter finns i det kaos som skapades av USA:s fruktansvärda krig i Irak, ivrigt understött av Sveriges före detta stats- och utrikesminister Carl Bildt, och det
terrorhot som nu växer ur det kaos som Sverige bidragit till att skapa i Libyen. Det finns också all anledning att varna för Margot Wallströms utspel om svenska militära rådgivare till Irak. Liksom GR argumenterar för i Frankrike är det bästa försvaret även i Sverige att förstärka, radikalisera, förnya och förena de gryende rörelserna underifrån: För en upprustad välfärd utan vinstintressen med rörelserna mot rasismen, liksom för
upprustning av förorterna och mot klimathotet inför klimattoppmötet i Paris, mot militär upprustning och de hotande inskränkningarna av demokratiska rättigheter. Alla dessa strider måste så snart som möjligt knytas ihop till en gemensam kamp mot de kapitalistiska makthavarna och deras politiska tjänare, parallellt med kampen för ett politiskt alternativ som kan utveckla ett demokratiskt och socialistiskt program. ■
Tyskland: 100 000-tals demonstrerar mot rasism och islamofobi På flera tyska orter har tiotusentals demonstrerat mot den rasistiska och extremt islamofobiska organisationen Pegida (Patriotiska européer mot islamiseringen av västerlandet).
OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
I
måndags kväll (den 12 januari) demonstrerade Pegida på nytt i Dresden. 25 000 personer deltog och marschen blev Pegidas hittills största. Men två dagar tidigare hade minst 35 000 demonstrerat i Dresden mot Pegida. I måndags var det nära 10 000 som deltog i de antirasistiska manifestationer som ar-
rangerades mot Pegida som utanför Dresden i regel bara har kunnat samla ett par hundra personer. I exempelvis huvudstaden Berlin stoppade uppemot 5 000 antirasister den skara på knappt 200 personer som marscherade med Bärgida (Pegidas avläggare i huvudstaden) i måndags. Totalt var det närmare 100 000 som demonstrerade mot Pegida i Tyskland den 12 januari och dagen efter följde nya stora antirasistiska manifestationer. Hittills är det endast i Dresden, i delstaten Sachsen, som Pegida har kunnat samla större skaror. Delstaten är den enda som styrs ensamt av kristdemokratiska CDU och här fick det höger-
extrema partiet Alternative für Deutschland (AfD) sin första ledamot i ett delstatsparlament, efter att ha fått nära 10 procent av rösterna i regionvalet i augusti i fjol. Afd stödjer Pegida och vill att de förenas bakom en gemensam politisk plattform. En av Pegidas ledare är också AfD-medlem. Ända fram till valet i fjol fanns nazistiska NDP representerad i Sachsens delstatsparlament. Pegida har inte bara fått avläggare i andra delar av Tyskland. Även i andra europeiska länder gör högerextrema försök att bilda motsvarigheter till Pegida. Antirasistisk kamp är därför av yttersta vikt. ■
”Flyktingar välkomna – mot rasism och högerns våld”.
Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net
KULTUR
15 JANUARI 2015 # 1 134
14
Pride – när kampen förenar En inspirerande historia baserad på verkligheten under Thatchers järnhand, om gruvstrejker och vad som hände när hbtq-aktivister klev in på arenan. Fantastiska skådespelare gör Pride till en av de bästa filmerna 2014. LINA RIGNEY THÖRNBLOM
rs@socialisterna.org
1
984 i Thatchers Storbritannien. Strejkande gruvarbetare och deras familjer gick på knäna i sitt motstånd mot att gruvor skulle stängas eller privatiseras. 20 000 människor riskerade att förlora jobbet och hela samhällen som kretsade kring den lokala gruvan riskerade att dö ut. Till stöd för strejken bildades organisationen Gays and Lesbians Support the Miners (GLSM, Bögar och lesbiska stödjer gruvarbetarna) med mål att samla in pengar till de strejkande och deras familjer, vilka Thatcher försökte svälta tillbaka till jobbet. Att ta emot det stödet var långt ifrån en självklar sak för flera av gruvarbetarna. De strejkande hade sedan tidigare blivit förlöjligade av motståndare för att de behövde hjälp av sina fruar (som jobbade hårt med att samla in pengar) för att klara av strejken. När GLSM bildades var det långt ifrån accepterat att vara homosexuell och det blev inte lättare av att Thatcher drev igenom homofobiska lagar under 1980-talet som förbjöd kommuner att sprida informa-
Pride
Regissör: Matthew Warchu I rollerna: Bill Nighy, Imelda Staunton, Dominic West
tion om homosexualitet – lagar som inte revs upp förrän år 2000 i Skottland och 2003 i resten av Storbritannien. Det var heller inte lätt med tanke på att AIDS vid denna tid spred sig snabbt och slog hårt mot homosexuella, vilket försvårades ytterligare av skräck- och smutskastningskampanjerna från bland annat media. GLSM fokuserade framför allt sin verksamhet på samhällen i södra Wales och samlade in över 20 000 pund. Den största insamlingen ägde rum på konserten Pits and Perverts (Hålor & Pervon) som var ett direkt svar på medias smutskastningskampanj. Den historiska gruvkampen förlorades och ledde till att endast 15 gruvor blev kvar men privatiserades. Dock var det en kamp som ledde till en förändring för hbtq-personer. På Labours kongress 1985 lades en motion fram om att partiet skulle stödja kravet på sexuellt likaberättigande. Motionen röstades igenom tack vare ett enhälligt stöd från det nationella gruvfacket. Pride är i klass med Allt eller inget, Brassed Off och Billy Elliot som alla ger en bild av hur de stora gruvstrejkerna har påverkat Storbritannien. Inte bara människorna utan även det politiska klimatet. Vi ser en fantastisk skådespelarskara, dels yngre förmågor men även klassiska talanger som Bill Nighy och Imelda Staunton. Staunton gestaltar Dolores Umbridge i Harry Potter
Beställ från Kungsan till Kärrtorp Per-Åke Westerlunds nya bok om den antirasistiska kampen från Kungsan 1991 till Kärrtorp 2013 och framåt är ett måste för socialister, antirasister och rättvisekämpar. Beställ den redan idag! E-posta: rs@socialisterna.org eller ring: 08-605 94 00. Priset är 99 kronor plus porto.
och Fenixordern. För att vara helt uppriktig trodde jag aldrig att jag skulle klara av att se henne efter det, så bra och så intensivt får hon tittaren att hata henne. Och i Pride får hon tittaren att tvärtom absolut älska karaktären Hefina Headon. Hon måste vara en av Storbritanniens bästa skådespelare. Pride har belönats med flera priser, bland annat Queer Palm på filmfestivalen i Cannes. Och det är inte förvånande med tanke på skådespelarinsatser, manus och filmmusik.
Filmen ger såklart en mer romantiserad bild av kampen som var hårdför och tuff för alla inblandade. Man har också tonat ner en del politik. Filmens huvudkaraktär och GLSM:s ena grundare Mark Ashton (som dog 1987, 26 år gammal, av AIDS), var en politiskt aktiv socialist, vilket inte nämns. I USA har filmen klassats med ”R”, vilket innebär att personer under 17 år måste ha vuxens sällskap. Det här har lett till hård kritik då det inte är första gången filmer med hbtq-tema blir barnförbjudna. Inför släppet av filmen på DVD har man
gått ännu längre i USA och tagit bort allt som har med hbtq på omslaget (utom möjligen titeln) att göra. Storbritanniens filmscen fortsätter att glänsa. Till skillnad från plastiga och normativa Hollywood ser vi även i denna film kroppar i
olika storlekar, åldrar och av olika kön. Kvinnor tar plats och diskuterar sex och macho. Gruvarbetare dansar i normbrytande manér loss på bondageklubb. Ska du se en enda film från 2014, och då menar jag en enda, ska du se Pride. ■
PARTI
15 JANUARI 2015 # 1 134
15
Procent av mål
Norrbotten
Totalt
12% 9 799 kr
270 kr
Västerbotten
0 kr
Mellannorrland
0 kr
Stockholm
4 169 kr
Mellansverige
0 kr
Västsverige
5 060 kr
Sydsverige
300 kr
Stöd kampen – gå med i RS
R
ättvisepartiet Socialisternas (RS) ekonomikampanj för januari ligger hittills på ett ganska lågt resultat, vilket är att vänta så här tidigt efter julledigheterna.
När vi kampanjar har vi protestlistor som folk skriver på samtidigt som vi ber om ett stöd till kampen. Detta innebär att vi både kan sprida vår politik via Offensiv och också samla in pengar. Ett annat sätt är att erbjuda fler att teckna en autogiroprenumeration på tidningen. Det är den kanske mest stabila inkomstkällan för oss – teckna därför en prenumeration om du inte redan har en. Det absolut bästa sättet att stödja oss på är dock att själv bli aktiv i kampen. Vi behöver vara fler som kämpar för socialism och rättvisa. Alla som håller med om vårt program kan bli medlemmar. E-posta offensiv@socialisterna.org eller besök vår hemsida, socialisterna.org, för mer info om medlemskap och prenumeration. ■
ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org Nu behöver vi dock alla göra vårt yttersta för att samla in pengar till den socialistiska kampen. Vi som är aktiva medlemmar i RS gör detta på flera olika sätt. Varje helg och även vissa vardagar är vi ute och kampanjar kring politiska frågor. Det kan handla om kampen mot rasism, för rätten till bostad åt alla, för att rädda badhus eller för att stoppa en utvisning.
Haninge / Stockholm Socialistiskt svar mot terrorismen
Socialisters roll i fackföreningar
RS Haninge Norra, torsdag den 22 januari kl 18.30. Plats: Handen. För mer info: 073-918 42 81.
RS Stockholm Södra, onsdag den 21 januari kl 18.30. Plats: Bagarmossen. För mer info: 073-387 65 77.
Högerextremismen i Europa
Socialistiskt svar mot terrorismen
RS Haninge Södra, onsdag den 21 januari kl 18.30. Plats: Träffen, Moränvägen 3 i Jordbro. För mer info: 072-524 42 95.
RS Tensta-Husby, torsdag den 22 januari kl 18.00. För info om plats: 076-870 98 84.
Göteborg
Besök våra lokala bloggar för uppdateringar angående kampanjer, protester, demonstrationer och händelser som Rättvisepartiet Socialisterna deltar i och tar initiativ till.
RS Hammarkullen, RS Sandeslätt, torsdag den 22 januari kl 18.00. Plats: Hammarhörnan. För mer info: 073-501 21 37.
Planering för RS i Majorna 2015 RS Majorna, onsdag den 21 januari kl 18.00. Plats: Fjällgatan. För mer info: 070-298 78 72.
RS Haninge: rshaninge.blogspot.se/ RS Stockholm: rssthlm.wordpress.com/ RS Göteborg: rsgoteborg.wordpress.com/ RS Luleå: rslulea.wordpress.com/ RS Sundsvall: rssundsvall.wordpress.com/ RS Malmö/Lund: rsmalmo.wordpress.com/
Luleå
Malmö
Sundsvall
RS Luleå, torsdag den 22 januari kl 17.30. Plats: Partilokalen i Luleå. För mer info: 0920-22 08 74.
onsdag den 21 januari kl 18.00. För mer info om mötestema och plats: 070-829 61 10.
RS Sundsvall, måndag den 19 januari kl 18.00. För mer info om plats:
Rädda husen i Svartöstaden
Umeå RS Umeå,
för mer info: 076‑259 84 23.
• Riv upp högeralliansens försämringar. • Internationell solidaritet med ar betare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.
Systemskiftet i välfärden
• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kol lektivtrafiken. • Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentli ga välfärdsjobb. Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.
Klimat- och miljöhot
• Massiva, offentliga klimatinveste ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektivise ringar samt förnyelsebar energi. • Avveckla kärnkraften. • Stoppa gruvbolags och storföre tags rovdrift på miljön. Offentligt ägande av naturresurserna. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.
Trygga jobb
RS bloggar
Bygget av RS i Angered 2015
Socialistiskt program 2015
RS Malmö-Lund,
Politiska krisen i Sverige
070-363 60 87 / 070-227 42 21.
• Stoppa lönedumpning via pri vatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. Nej till låglönemarknad! • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ a-kassan och sjukförsäk ringen. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
En skola för alla
• Skrota det segregerade skolsyste met. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Mindre klasser och ökad lärartät het. • Kasta ut vinstintresset. Återförstat liga skolan.
Likaberättigande
• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd. • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Bostadskrisen
Eskilstuna
RS Eskilstuna,
för mer info: 073-373 33 61.
• Nej till utförsäljning av allmännyt tan, ombildningar och marknads hyror. Stoppa skattediskrimine ringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten. Kamp för
jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.
Antirasism & asyl
• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Stoppa jakten på flyktingar. Åter inför rätten till asyl. • Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostä der, vård och utbildning för alla.
Jobben, krisen och pensionerna
• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom masspro tester, inklusive de anställdas ocku pation av arbetsplatsen om så krävs. Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre. • För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensi onärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensioner na – riv upp pensionsuppgörelsen.
Nej till militarismen
• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten. • Enad, global kamp mot imperialis mens krigsrustning, plundring & krig.
Demokratiska kämpande fackföreningar
• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. • Kämpande och demokratiska fack föreningar. Nej till pampstyre; valda representanter på arbetarlön.
Nytt arbetarparti & socialism
• För ett nytt socialistiskt arbetarpar ti som kan ge de lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokra tiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi. • För en demokratisk och socialis tisk värld. ■
BRÄNNANDE
15 JANUARI 2015 # 1 134
Viktiga lärdomar ur badkampen Året 2014 avslutades med en stor seger för bad och gym i Angered. Rättvisepartiet Socialisternas krav på att bevara, renovera och utveckla bad- och gymverksamheterna i Hammarkullen och Rannebergen, områden i arbetarförorten Angered i Göteborg, gick igenom på alla punkter. Vi kunde på nytt visa att kamp och protester lönar sig och att inga politiska förslag och beslut är skrivna i sten när det börjar röra sig på arbetsplatser, i arbetar- och folkrörelser och i bostadsområden.
Baden räddades efter intensiv kamp av boende, anställda och aktiva i området.
KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
D
Medlemmar i RS arbetade på flera håll för att stärka kampen politiskt, socialt och fackligt under två års tid. När slutstriden inför beslutet i december 2014 skulle fattas hade inte mindre än tre demonstrationer organiserats i Hammarkullen, Rannebergen och centrala Angered under en period av två månader. Lika många stormöten hade legat till grund för protesterna och politikerna hade uppvaktats. Ett speciellt fokus sattes på Vänsterpartiet, som har övertagit ordförandeklubban i nämnden. På RS-medlemmars initiativ hade elva lokala Hyresgästföreningar antagit ett uttalande för badens bevarande och fackförbundet Kommunal hade hållit en manifestation.
Det var en lång och utdragen strid om baden och utgången var långt ifrån klar. Avgörande för utgången var RS förankring i området, på arbetsplatser, i facket och folkrörelser. Kampen för baden sträcker sig över en tvåårsperiod med delsegrar. Det påstods in i det sista att det saknades pengar, men det är politiska beslut som avgör om pengar finns eller inte. Efter protester togs ett beslut som innebär att kommunstyrelsen måste skjuta till mer pengar till nämnden. Detta visar att när vi går samman och organiserar oss kan vi skapa förändring. Rättvisepartiet Socialisterna uppmärksammade kampen för baden, tog fram fakta om hälsovård och simkunnighet och satte press på politiker i inte mindre än 25 artiklar och reportage under år 2014. Samtidigt visade kampen den avgörande skillnaden mellan revolutionärer och reformister. RS bjöd in Vänsterpartiet till att ansluta sig till kampen för baden, men deras svar var att ”vi har en valkampanj att driva”, som om de dagliga frågorna som rör förortens arbetarbefolkning var åtskilda från valkampanjen. Som socialister använde RS istället valet som plattform för att informera, skapa opinion och förbereda för kampen som skulle komma efter valet. ■
Överblick: så vanns kampen för baden i Göteborg 27 augusti: RS överlämnade pro-
testlistor med 1 700 namn till Idrotts- och föreningsnämnden. 23 oktober: ”Badhusutredningen” presenterades till nämnden. 27 oktober: RS uppmärksammade allmänheten på att bad och gym på nytt hotades. 6 november: RS kallade till stormöte i Hammarkullen, som beslutade om kommande protestaktioner.
10 november: RS arrangerade de-
monstration utanför Hammarbadet. 16 november: Elva Hyresgästföreningar i Angered antog uttalanden för bad och gym. 17 november: RS arrangerade demonstration utanför Rannebergsbadet. 25 november: Kommunal manifesterade i Angered centrum. 26 november: Rätt att simma höll
stormöte i Angered Arena, nämnden avböjde deltagande. 2 december: RS överlämnade protestlistor till nämnden. Personal och besökare deltog på mötet. 10 december: Politikerutfrågning på Angered Arena. Nämnden pressades hårt. 15 december: Nämnden gick med på protesternas krav.
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
Prenumerera på
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
Foto: Sebastian Olsson
Gå med i
Foto: Elias Theodorsson
et finns många viktiga lärdomar att dra för kommande strider och mobiliseringar om hur proteströrelsen i Angered byggdes upp och hur den successivt spreds och stärktes genom ett medvetet agerande. Rättvisepartiet Socialisternas (RS) roll i räddandet av Hammarbadet och Rannebergsbadet är vida känt, vilket inte minst tydliggörs av personalen vid badens uttalanden när nyheten kom. – Detta visar att det lönar sig att kämpa och jag vill tacka för Rättvisepartiet Socialisternas underbara jobb i frågan, sa Alija Osmanovic, vikarie på Angered Arena.