Posttidning A
19 februari 2015 / # 1 139 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Danmark efter terrordådet:
Nej till hat och splittring
– sid 7
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Hur stoppa Förbifarten?
16 4
Riksbanken i ”okänd terräng”
10
Irland: ”Ni kan inte arrestera oss alla”
12
Arbetslöshet en fara för livet
Haninge: Rädda Lakeside Politikerna i kultur- och fritidsnämnden kommer att få det fortsatt hett om öronen vad gäller ungdomshuset Lakesides framtid. Ungdomarna och andra verksamma samlade till ett planeringsmöte på Lakeside i onsdags (den 18 februari) för att diskutera
och förankra idéer, aktioner och metoder för att rädda ungdomshuset Lakeside. – Vi kommer inte att ge upp den här kampen i första taget, säger Cassandra Bergström när Offensiv besöker Lakeside.
– läs mer på sid 3
SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr). T ex: offensiv 50
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
2
HAR FREDEN EN CHANS?
D
en vapenvila som har ut lysts i Ukraina från sön dagen den 15 februari har ännu inte fått vapnen att tystna helt. Vapenvilan, som förhandlades fram av den ryske presidenten Vladi mir Putin, Tysklands förbundskans ler Angela Merkel, Frankrikes president François Hollande och Ukrainas president Petro Porosjen ko i vitryska Minsk, är tänkt som ett första steg i en färdplan mot fred. De första rapporterna talar om att vapenvilan tycks ha respekterats vid de flesta frontavsnitten. Men att fortsatta strider rasade runt De baltseve och ett par andra platser i måndags (den 16 februari), samma dag som de tunga vapnen ska börja dras bort från stridsområdena, är djupt oroande. Båda sidor söker en ursäkt för att inte börja dra bort sin tunga militära utrustning och till fullo uppfylla vapenvilans villkor. ”Omöjligt att dra bort tunga vapen under rådande förhållanden anser både separatister och armén”, rap porterade finska yle i måndags. De proryska separatisterna kontrollerar idag ett betydligt större område än när den tidigare vapenvilan, som ingen respektera de, slöts i september i fjol. Denna utveckling på slagfältet vill separa tisterna befästa genom att erövra staden Debaltseve, vilket i sin tur skulle binda samman de två så kall ade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Samtidigt kan de hårt pressade re geringsstyrkorna bara hoppas på att separatisterna ger upp Debaltseves belägring och låter staden bli en del av den tänkta demilitariserade zo
nen, vilket är mindre sannolikt. Mer troligt är att Debaltseve hamnar un der separatisternas kontroll. Debaltseves framtid utgör inte det enda hotet mot vapenvilan. EU:s nya sanktioner riktade mot Ryssland och separatistgrupper i Ukraina, tillsammans med att USA kommer att utbilda tre ukrainska bataljoner redan i mars, bidrar inte heller till att minska spänningarna. De imperialistiska makternas täv lan om makt och inflytande i Ukrai na splittrar och militariserar landet. Det i sin tur lägger stora hinder i vägen för freden, särskilt om USA gör allvar av sina överväganden att beväpna högerregeringen i Kiev. Risken för eskalerande strider och en apokalyptisk utveckling
bortom all kontroll kan dock bli den faktor som till sist får de stri dande att gå med på en vapenvila, som ”fryser konflikten” utifrån de rådande frontlinjerna och upp splittringen av Ukraina. Den utbredda krigströtthet och den stadigt fördjupade krisen i alla delar av Ukraina jämte hotet om ett krig i Europa, där de två stormak terna USA och Ryssland agerar via ombud, ger trots allt det nya avtalet i Minsk en chans. Men för att en väg till verklig fred och Ukrainas återuppbyggnad ska öppnas krävs att arbetarklassen förenas i en gemensam kamp för att störta de kapitalistiska härska re och krigsherrar som idag styr landet uppackade av rivaliserande imperialistiska makter. ■
MAXAT VIDRIGT OCH GALET
M
ed ett sms sa hambugerkedjan Max upp tillfälligt anställda i Karlskrona, rapporterade tidningen Sydöstran i förra veckan. ”Hej. Jag kommer att ta bort anställningen på er som inte har jobbat på över en månad”, började sms:et från restaurangchefen Charlene Nilsson på Max i Karlskrona. ”En klumpig formulering”, sa hamburgerkedjans personalchef i ett försök till ursäkt när avskedandet blev känt. Sedan klämde hon till med att avsikten egentligen varit ”att se hur många det var som ville jobba kvar”. Genom att meddela dem att de sägs upp? I Sydöstrans artikel berättar två av de uppsagda om de slavliknande villkor som råder på Max och om chefernas översitteri. Båda hade jobbat på Max i två år, varav den ene började en fast anställning i februari 2013 som sedan övergick i tillfälliga inhopp när hon började studera. De har inte kunnat jobba under de senaste veckorna på grund av sjukskrivning för ryggskada respektive bruten hand. De berättar: – Jag var fast anställd fram till i höstas då jag började läsa kriminologi i Lund, sen dess har jag hoppat in. Nu blir jag borta några månader på grund av handen, men jag har sagt att jag vill jobba där i sommar. Då svarade chefen: ”tror inte det, se dig om efter något annat”. – Det är ju inte bara för vår skull vi berättar om det här. Det är så många unga som har otrygga anställningar och inte vågar säga ifrån.
D
et är inte första gången som Max visar sig vara maxat odrägligt och omänskligt. För drygt ett år sedan avslöjades det att cheferna på Max i Uppsala hade infört ett eget seriesystem där ”de bästa” säljarna placerades i ”Elitserien” och belönades med en biobiljett medan ”de sämsta” åkte ned i ”Korpen” och bestraffades. Inför valet i fjol fick alla Max-anställda ett brev från hamburgerkedjans vd Richard Bergfors och dennes bror Christoffer Bergfors. I brevet manade ägarbröderna till en röst på Alliansen. Anledningen var att ägarna ville slå vakt om de miljonvinster som de hade inkasserat på Alliansens sänkta arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år (85 procent av de anställda på Max) och den sänkta krog- och restaurangmomsen. Cirka 100 miljoner kronor per år brukar Max ägare – klanen Bergfors – belöna sig själva med per år. Skattesubventionerade vinster plus slavvillkor har g jort att hamburgerkedjan i år passerade tvåmiljarderspärren i omsättning. ”Vi är lite galna”, kommenterade vd:n Bergfors. Lite? ■
Rumänska skogsarbetare jobbade 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan – men fick blott ett par tusen kronor i månaden. De blev lovade betydligt högre lön när de anlitades av en entreprenör, som i sin tur hade anlitats av skogsbolag som Stora Enso och Sveaskog (Dagens Arbete nr 1, 2015). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
3
Stoppa kulturslakten i Haninge Politikerna i kultur- och fritidsnämnden kommer att få det fortsatt hett om öronen vad gäller ungdomshuset Lakesides framtid. Ungdomarna och andra verksamma samlade till ett planeringsmöte på Lakeside i onsdags (den 18 februari) för att diskutera och förankra idéer, aktioner och metoder för att rädda ungdomshuset Lakeside. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
N
är Rättvisepartiet Socialisterna återigen träffar de verksamma ungdomarna på Lakeside, som också har tagit initiativ till en arbetsgrupp för att rädda verksamheten, är stridsviljan och energin på topp: – Vi kommer inte att ge upp den här kampen i första taget, säger Cassandra Bergström. På det möte som ungdomarna anordnade i förra veckan sa de ansvariga politikerna att om ungdomarna hade en handlingsplan var de välkomna att lämna in den till nästa nämndmöte, den 11 februari. Men så var inte fallet: – När vi kom till kommunhuset sa Christer Erlandsson (S) att han skulle komma ner inom några minuter och ta emot oss. Men när det hade gått en halvtimme undrade vi var han höll hus. När vi slutligen fick komma in i kommunhuset satt han med resten av sina kollegor i kulturoch fritidsnämnden och diskuterade. ”Detta är inget nämndmöte, vi bara diskuterar olika saker”, hävdade de. När vi sedan skulle överlämna handlingsplanen sa de att det var för sent! ”Det borde ni ha gjort tidigare under dagen, nu är det för sent”, sa de. Men vi mer eller mindre tvingade på dem handlingsplanen, och de sa att de skulle läsa igenom
den. Men det känns som att de ansvariga politikerna aktivt försöker att motarbeta oss, berättar Thomas Hansen upprört. – Politikerna har verkligen inte förstått vilken otroligt bra och viktig roll Lakeside spelar. Lakeside-andan och -själen är så värd att bevara! Den har hjälpt så många ungdomar att utvecklas, säger Linnea Björnberg, även hon aktiv i kampanjen. Precis som deras verksamhetsplan påpekar är kostnaden för en ungdom som hamnar i utanförskap på mellan 10-15 miljoner kronor för samhället. Många ungdomar som har gått eller just nu går på olika verksamheter och kurser på Lakeside uppger att det har gett dem en sysselsättning och en riktning i deras liv. Dessutom skulle 45 sommarjobb försvinna om Lakeside lades ned. Samhällskostnaden skulle alltså bli mycket högre än det underskott på 11 miljoner kronor som kultur- och fritidsnämnden vill skära bort från budgeten. – Hur kan politikerna tro att vi ska gå med på det här? De olika verksamheterna kommer att splittras upp och möjligheterna till de många verksamheterna vi har här kommer att gå förlorade, säger Kristian Borelius, en av de aktiva. – Vi kommer att göra allt som krävs för att rädda Lakeside; de-
Istället för att skära ned på kultur- och fritidslivet i Haninge kräver Rättvisepartiet Socialisterna och de verksamma satsningar och en utveckling av kulturen. monstrationer, dela flygblad, till och med ockupera huset om det krävs. Det tagna beslutet angående Lakeside är fullkomligt odemokratiskt, säger Linn Hedberg, en av de kampvilliga ungdomarna. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) stödjer kampen för att bevara och utveckla verksamheten på Lake side. Kultur- och fritidsnämnden i Haninge vill uppenbarligen inte re-
presentera de faktiskt aktiva inom kultur- och fritidslivet, som de verksamma på Lakeside. Dessutom vill de lägga ned en fritidsgård i Västerhaninge som en del av nedskärningen. Inga beslut är heller huggna i sten. RS kräver att beslutet rivs upp och att pengar istället skjuts till till kultur- och fritidsnämndens budget från till exempel kommunstyrelsens reservkassa för att rädda verksamheterna i Haninge samt att kultur- och
fritidsnämnden börjar lyssna på de verksamma på Lakeside. Det är de verksamma inom kultur- och fritidslivet som är de verkliga experterna, och alla förändringar och förslag angående verksamheter måste ske i demokratiska samråd med och inflytande av kultur- och föreningslivet. En demonstration kommer att äga rum inför nästa nämndmöte den 25 februari. Besök rshaninge. blogspot.se för tid och plats. ■
Luleå: Studenter mot rasism startar upp Studenter mot rasism i Luleå har nu samlat ett 70-tal intresserade och ska på torsdagen den 19 februari ha ett möte för att diskutera och organisera ungas fortsatta kamp mot rasism. ANTON LINDBÄCK rs.lulea@socialisterna.org
T Studenter mot rasism i Luleå samlar allt fler intresserade. Bilden är från den antirasistiska protesten mot SD under valkampanjen år 2014.
isdagen den 24 februari och torsdagen den 26 februari anordnar Studenter mot rasism två öppna möten om Malcolm X och kampen i USA idag. Mötena kommer att innefatta en filmvisning med efterföljande diskussion om de historiska händelserna i den amerikanska medborgarrättsrörelsen och hur situationen ser ut idag. Studenter mot rasism vill organisera studenter och unga mot den
ökande rasismen i Sverige. Sverigedemokraternas valframgångar har lett till att rasismen i samhället normaliseras och ger nazistiska organisationer självförtroende. Vi ser hur rumänska tiggare attackeras på stan, och hur deras tältläger bränns ned utan att polisen ser det som rasistiska hatbrott. Två terrorattentat mot moskéer under julhelgen är tydliga exempel på att hatbrotten mot muslimer ökar och blir grövre. Samtidigt inför staten Revaprojektet där människor misstänks utifrån sitt utseende, och människor utvisas ur landet tillbaka till de krig och den svält samt det förtryck de har flytt ifrån. Att rösta vart fjärde år räcker inte. Det behövs en organiserad rörelse underifrån som tar kamp mot rasism och utvisningar varje dag. ■
INRIKES
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
4
Riksbanken i ”okänd terräng” gationer och bostäder ger en större och omedelbar avkastning? Den ökade tillgången på billiga pengar som är Riksbankens syfte kommer därför i första hand att ge en stimulans till Stockholmsbörsen och pressa upp redan högt övervärderade bopriser samt öka hushållens skuldbörda. Med sin minusränta trappar Riksbanken också upp det svenska deltagandet i det globala ränte- och valutakrig som pågår. Minusräntan följdes omedelbart av ett väntat nytt kronras (till följd av att efterfrågan på kronan faller när färre vill placera finanskapital i Sverige när räntan är låg). Billigare krona ska ge ökad export, men även andra länder låter sina valutor sjunka, inte minst mot dollarn, för att få fart på den egna exporten på konkurrenternas bekostnad. Den tilltagande globala rivaliteten förstärks också av överkapacitets- och överskottskrisen som pressar priser nedåt och förstärker deflationstendenserna.
Historisk minusränta kan innebära att bankerna får högre vinstmarginaler på till exempel bolån.
Foto: Public Domain
Riksbanken har sänkt styrräntan till minus 0,10 procent. Det är första gången någonsin som den svenska reporäntan (den viktigaste styrräntan) är negativ. Skälet till Riksbankens historiska räntebesked är dels den tilltagande oron i världen och dels den svaga ekonomiska återhämtningen på hemmaplan som har resulterat i att Sverige står på randen till deflation. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
A
rbetare och vanligt folk har inget skäl att lita på Riksbanken. Kapitalister och banker kan inte ”stimuleras” till att få igång ekonomin. Det krävs stora offentliga investeringar som kan finansieras med bland annat storbankernas enorma vinster. Samtidigt med beslutet om minusränta aviserade Riksbanken att man med nytryckta pengar ska stödköpa statsobligationer för 10 miljarder kronor för att om möjligt stimulera ekonomin. Det sistnämnda är en symbolisk variant av de program av ”kvantitativa lättnader” som har genomförts i USA, Storbritannien, Japan och som inom kort även inleds i eurozonen. – Vi är ute på okänd terräng, sade Riksbankschefen Stefan Ingves till SVT efter beskedet och tillade att det kan komma ytterligare räntesänkningar och stimulansåtgärder. Deflation uttrycks i att penning-
värdet stiger, vilket ökar värdet på skulderna och riskerar att fördjupa stagnationskrisen till följd av sjunkande löner och priser och i förlängningen minskade investeringar och konsumtion. Inflation å andra sidan betyder penningvärdeförsämring som resulterar i ökade priser och att värdet på skulderna minskar. Efter att under flera år ha varit den värsta åtstramaren och hökaktigt bekämpat en inflation som inte fanns har Riksbanken sedan beslutet om nollränta i fjol haft siktet inställt på att försöka stimulera ekonomin och få igång inflationen igen. Skälet till denna helomvändning under galgen var att krisen år 2008-2009 inte följdes av ihållande hög tillväxt och ökad inflation som Riksbanken och andra kapitalistiska institutioner hade räknat med. Istället följde vad Konjunkturinstitutet benämnt som en utdragen
lågkonjunktur där ekonomin står omvärlden. Storbankernas vinster och stampar tillsammans med först blev över 100 miljarder kronor för en historiskt låg inflation och från 2014, varav 57-60 miljarder kronor 2013 ingen inflation. Sedan dess kommer att delas ut till aktieägarna. har konsumentprisindex (KPI-in- Ungefär var tredje krona på ett rörflationen) varit minus, trots fortsatta ligt bolån är en ren vinst för banken hyres- och avgiftshöjningar. Infla- och bankerna vill att det så ska förbli. tionstakten, på årsbasis, var i januari Storbankerna kommer inte att -0,2 procent. gå från nollränta till minusränta på Tendenser till deflation finns i spar- och lönekonton, men kommer nästan hela Västvärlden. ”Deflation, att höja en rad avgifter och behåleller fallande konsumentpriser, är la det höga räntenettot (skillnaden nu en realitet i ett 30-tal av världens mellan inlånings- och utlåningsränländer, varav mer än hälften finns tan). Med minusränta kan bankerna få högre vinstmarinom EU och ginaler på exemmerparten av de Ungefär var pelvis bolån. senare inom eutredje krona på roområdet”, skrev SvD Näringsliv ett rörligt bolån På ”okänd terden 12 februari. är en ren vinst räng” ska tydas ett slags erför banken och som kännande av att Att Riksbanken inför minusränta bankerna vill att Riksbankchefen innebär att ban- det så ska förbli. egentligen inte kerna får betala för vet vilken effekt att placera sina pengar hos Riksban- minusräntan och det symboliska ken, vilket i sin tur ska få bankerna stödköpet av statsobligationer att istället låna ut pengarna till före- kommer att få. tag och enskilda till ett superbilligt Kapitalismen är ett system för pris (en ränta som ligger nära noll). produktion av profit i första hand Mer pengar i omlopp istället för i och idag är spekulativa affärer och bankvalv och Riksbank ska leda till transaktioner den snabbaste vägen inflation och tillväxt. Så är det tänkt. till vinst. Varför använda det billiOm de vinsthungriga storban- ga lånekapitalet till att finansiera kerna tänker i samma banor är en långsiktiga investeringar när uppannan sak och dessutom handlar det köp av konkurrerande bolag eller också mycket om vad som händer i köp och försäljning av aktier, obli-
Svenskt Näringsliv har tagit deflationshotet som intäkt för att kräva lönesänkningar. Facken måste nu rusta till strid för att försvara jobb och löner när arbetsgivarna går till offensiv för att ytterligare pressa kostnaderna – öka utsugningen – och påtvinga facken nollavtal eller direkta lönesänkningar i nästa års avtalsrörelse. Höj istället lönerna på vinsternas bekostnad. Med ett överskott av billiga pengar samtidigt som storbolagens och bankernas kassakistor svämmar över faller regeringens tal om ”tomma lador” platt till marken. Det har aldrig varit så billigt för staten, landstingen och kommunerna att låna till offentliga satsningar för att bygga ut välfärd, infrastruktur och genomföra en grön omställning, vilket skulle ge nya jobb. Men för att de penningstinna bankernas och storbolagens rikedomar ska komma samhället till del och fördelas i enlighet med behov krävs ett förstatligande under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Hela fackföreningsrörelsen bör omedelbart samlas bakom 6F- fackens (Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko) krav på ett tioårigt program för bostadsbyggande och infrastruktursatsningar för 28 miljarder kronor – totalt dryga 280 miljarder kronor – per år som totalt skulle skapa 170 000 nya jobb. Ett sådant program, tillsammans med offentliga välfärdssatsningar, kräver ett totalt uppbrott från högerpolitiken och att facktopparna bryter samförståndet med regeringen och Svenskt Näringsliv. Nu finns det inget utrymme för fortsatta eftergifter och underdånighet. Det är dags att ta fajten för en total kursändring och ta pengarna ifrån där de finns – hos storbolag, banker och superrika. ■
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
5
I korthet
Miljöpartiet har svikit i princip alla sina vallöften och flirtar hejvilt med allianspartierna.
Fas 3 långt ifrån utfasat
A
rbete Arbetsförmedlingens månatliga redovisning av antalet arbetslösa i Sverige för januari månad visar att 389 000 människor stod utan arbete. Det är 23 000 färre än januari månad år 2014, men samtidigt ökar antalet inskrivna i Fas 3. 35 700 personer var inskrivna i Fas 3, vilket är 200 fler på ett år. – I stort sett har arbetslösheten stått stilla under de senaste fyra månaderna. Den ökar bland svaga grupper – framför allt kortutbildade och de som är födda utanför Europa. Samtidigt minskar arbetslösheten bland unga och de som är starkare på arbetsmarknaden, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman till tidningen Arbetet den 11 februari.
Foto: Miljöpartiet de gröna / Flickr CC
Avgående SCA-chef får miljonfallskärm
”Betyg en metod för urval” Förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) har gjort sig en karriär på en populistisk skolpolitik. Trots Folkpartiets ras och Alliansregeringens valförlust i höstas försöker FP-ledaren envist att driva igenom sin linje om mer disciplin och betygshets i skolan. S-MP-regeringen går nu i Björklunds ledband och inför betyg från fjärde klass på prov. AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org
Å
r 2011 införde den tidigare Alliansregeringen betyg från sjätte klass. Efter valförlusten i höstas hotade Björklund att, med stöd av Sverigedemokraterna, driva igenom betyg från fjärde klass. Regeringen har varit kritisk i ord, men gör nu en avgörande eftergift i frågan. I valrörelsen sa nuvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP): ”Vi har precis ändrat betygssystemet och att nu börja sätta betyg på tioåringar ger inte en bättre skola.” (Sveriges Radio den 20 augusti 2014) Blott ett halvår senare gör Fridolin och hans regering upp med Allianspartierna om betyg för tioåringar.
Uppgörelsen innebär att betyg från fjärde klass införs på prov i uppåt hundra skolor med varierande socioekonomiska förutsättningar och att resultatet sedan ska utvärderas innan förslaget eventuellt införs i alla skolor. Miljöpartiet har tvingats överge den mesta av sin politik i utbyte mot ministerposter. Illa kvickt gav MP upp sitt motstånd mot motorvägsbygget Förbifart Stockholm och nu kapitulerar man alltså i Fridolins profilfråga skolan. S-MP-regeringen går inte emot
den borgerliga skolpolitiken på någon punkt. Istället har regeringens skolpolitik varit helt inriktad på ”breda uppgörelser” över blockgränserna. Forskningen, lärarna och deras fackförbund, skolledare och många andra är överens om att betyg längre ner i åldrarna inte kommer att förbättra resultaten i skolan. Tvärtom riskerar svaga elever att slås ut samtidigt som pressen ökar på alla barn. Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat dramatiskt sedan 1990-talet och riskerar att öka ännu mer med ökad betygshets, stress och utslagning bland barn i ännu tidigare ålder. Professor Sven-Eric Liedman, som har skrivit boken Hets om den svenska skolan, skriver i DN den 13 februari: ”Betygen säger enbart vad en elev presterat men inte hennes utvecklingspotential. Vidare innebär de mycket oftare att barn och unga förlorar tilltron till sig själva än sporras till ännu bättre resultat.” – Betyg i sig fyller inte någon funktion för att utveckla elevernas kunskaper, utan är framförallt en metod för urval, förklarar Lina Westerlund, högstadielärarstudent och aktiv i Lärarnas Riksförbunds
studerandeförening. Hon menar, liksom Liedman, att summativa betyg (av elevens slutprestation) snarare riskerar att få motsatt effekt på kunskapsresultaten då betyg inte handlar om att utveckla eleverna i deras lärandeprocess. – Istället för att fokusera på återkoppling som tar eleverna framåt tenderar tyvärr betygsättning att styra lärarens undervisning mot att bocka av det enklast mätbara. – Det är oseriöst av politikerna som står bakom det här förslaget att inte istället ta itu med sådant som det finns belägg för behövs, som till exempel satsningar på lärarstudenter och verksamma lärare, när skolan nu står inför stora utmaningar med fallande kunskapsresultat, avslutar Lina. I grunden handlar politikernas förslag med betyg längre ner i åldrarna om att försöka dölja deras misslyckade politik och skolans verkliga behov. Det är mer resurser till ökad lärartäthet och höjda lärarlöner som måste skjutas till för att få den svenska skolan på fötter igen. Dessutom måste marknadslogiken och vinstintresset bort ur skolan för att garantera en likvärdig skola, det vill säga att alla elever får gå i en skola som håller hög kvalitet och att resurserna går till eleverna och lärarna istället för till profit. Det behövs en mobilisering av alla de verkliga experterna; elever, vårdnadshavare, lärare, skolpersonal och alla andra som inser vikten av att stoppa betygshetsen i en gemensam kampanj med siktet inställt på protestaktioner, för att avslöja politikerna och pressa dem till eftergifter. ■
S
vindleri Den skandalomsusade före detta SCA-chefen Jan Johansson behöver inte skriva in sig på Arbetsförmedlingen i första taget då han får en fallskärm på 22 miljoner kronor – motsvarande två årslöner. Det skriver Svenska Dagbladet den 11 februari. Enligt SCA:s hållbarhetsrapport råder ”nolltolerans för all form av korruption och oetiska affärsmetoder”, vilket dock inte verkar gälla företagsledningen eftersom Jan belönas med 22 miljoner kronor för sin korruption och oetiska förhållningssätt.
Hot om strejk för rätten till kollektivavtal
T
rygga jobb Ryanair kommer att upprätta en bas på Kastrups flygplats i Köpenhamn, Danmarks största flygplats. Men Ryanair vägrar att teckna kollektivavtal som bland annat skulle innebära sjuklön och betald semester. Därför varslar fackförbundet Serviceforbundet om konflikt, skriver Arbetsvärlden den 13 februari. − Det är social dumpning på högsta nivå, säger Serviceforbundets ordförande John Dybart till Arbetsvärlden. Danska LO har också sagt att flera förbund står redo att gå ut i sympatikonflikt om Ryanair fortsätter att vägra förhandla med facket.
Alarmerande vårdkris i Varberg
R
ädda vården Situationen på medicinavdelningarna på Varbergs sjukhus har länge varit satt under hård press, med underbemanning och vakanta platser som täcks av bemanningssjuksköterskor. Trots att Vårdförbundet vid flera tillfällen påtalat hur allvarliga problemen är har ingen handlingsplan upprättats. 16 sjuksköterskor har därför sagt upp sig och 10 av 25 vårdplatser stängs då patientsäkerheten inte kan garanteras. Det skriver Vårdfokus den 12 februari. – När det är så få fast anställda försämras arbetsmiljön. Det sker inte utvecklingsarbeten, vi-känslan och tillhörigheten försvinner. Arbetsmiljön är redan hård och överbeläggningar vanliga. När de nyfärdiga som söker arbete dessutom inte får gehör för sina lönekrav väljer de bort kliniken. [...] Risken är att de låtit problemen med arbetsmiljön gå för långt och att skyddsombudet måste ta till tråkiga åtgärder. Det är nära att hela vårdavdelningen behöver stängas nu, säger Camilla Henningsson, ordförande i Vårdförbundet Halland, till Vårdfokus.
Flest dödsolyckor för lastbilschaufförer
D
ödsolycka Under år 2014 var lastbilschaufförer den yrkesgrupp som drabbades av flest dödsolyckor. Tolv förare omkom i fjol under ett år då totalt 53 personer miste sina liv i arbetsplatsolyckor. Det rapporterar tidningen Arbetarskydd den 16 februari. – Varför det här sker just nu vet jag inte, men vi ser det som en förlängning av de villkor som har varit. En hårdnad konkurrens har lett till att man ibland har börjat tumma på säkerheten, säger Martin Miljeteig vid Transportarbetareförbundet till Svenska Dagbladet den 16 februari. ■
INRIKES
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
6
Ohämmad rasism i vaktvåldets spår Sydsvenskans videoklipp som släpptes förra veckan och visade hur en nioårig pojke brutalt omhändertogs av en ordningsvakt på Malmö centralstation väckte omedelbart starka reaktioner. Redan dagen efter publiceringen demonstrerade cirka 400 personer på Stortorget i Malmö mot ordningsmaktens våld. PATRIK BERG rs.malmo@socialisterna.org
M
från dagen fanns det inget som bekräftade någon av uppgifterna. Ingen lögn blir för vidrig och inget offer skonas när rasisterna vädrar blod. Ordningsvaktens agerande försvaras också med att kritikerna saknar kompetens för att bedöma vad som är nödvändigt våld vid ingripanden. Men vi har all anledning till att sakna förtroende för dessa myndigheter. I måndags beslutade åklagare att åter öppna utredningen om polisens agerande i Limhamn efter att en inspelning dykt upp där en polis pratar om att medvetet rida ner demonstranter. Dessutom hindrade polisen ambulanser från att komma fram och spred även direkta lögner om demonstranternas våld.
RS/Offensiv säger: • Stoppa jakten på flyktingar. Återinför rätten till asyl. • Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. • Ställ polisen under demokratisk kontroll och styre underifrån.
Ordningsvaktens skandalösa agerande har försvarats av såväl borgerliga ledarskribenter som av rasister.
Akut krisläge på Sunderby sjukhus Norrbottens sjukvård krisar gång på gång. Allt fler vårdplatser stängs ner på grund av personalbrist. Operationer skjuts upp, patienter får vänta eller flyttas, personalen går på knäna och politikerna står tafatta vid sidan om.
ständigt återkommande. Att läsa om vårdskador och dödsfall i vården har blivit vardagsmat. Tio procent av landets vårdplatser är stängda och 900 vårdplatser har stängts på grund av personalbristen. Enligt Svenska Dagbladet saknas närmare 2 000 sjuksköterskor på landets 68 akutsjukhus. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro kommenterar situationen med att säga att det inte behövs fler utredningar utan att det istället behövs höjda löner, en fråga som ligger på politikernas bord.
De anställda på Sunderby sjukhus slår återigen larm om den krisartade situationen på sjukhuset.
RAYMOND OHLSON
rs.lulea@socialisterna.org
L
I Läkartidningen påpekas att det inte bara är sköterskebristen som framtvingat nedstängning av vårdplatser utan även nedskärningar som har minskat marginalerna. Med för få vårdplatser ökar trycket på personalen som bågnar under pressen. Bristen på vårdplatser, vilket har resulterat i överbeläggningar i kombination med hårt tryck
Foto: Joakim Syk / Wikimedia Commons
äkarna vid Sunderbys sjukhus larmar nu om en kaosartad situation och vädjar till landstingsledningen om åtgärder. Vi har tidigare skrivit om såväl nedskärningar som bristen på sjuksköterskor, vilket vid återkommande tillfällen under de senaste åren har lett till nedläggningar av vårdplatser.
på akuten, tvingade förra veckan Sunderby sjukhus till förstärkningsläge, vilket betyder att sjukhuset befinner sig i ett allvarligt krisläge. Förstärkningsläge inne-
bär att den lokala krisledningen följer läget extra noggrant. Planerade operationer ställs in och patienter körs till andra sjukhus om möjligheten finns.
Sverige ligger i botten av OECD-länderna i fråga om antal vårdplatser i relation till befolkningsmängden. Patientsäkerheten hotas och nya vårdskandaler är
Men till Ribeiros förtret kommer vi inte att se några förändringar komma från politikerhållet. Låt exempel som sjuksköterskestudenternas Inte under 25 000-kampanj eller ockupationen av sjukstugan i Dorotea vara vägledande kampexempel för en tryggare vård utan nedskärningar med en vettig personalpolitik. Om Vårdförbundet skulle stödja sina medlemmar fullt ut borde de ta täten i en sådan kamp. I Dorotea var det lokalbefolkningen som tog till ockupation. I början var inte fackledningen beredd att ge stöd till sjuksköterskestudenternas kampanj, vilket ändrades efter påtryckningar underifrån. ■
Foto: Johnny Söderberg / Flickr CC
en filmklippet släppte inte bara fram rösterna från de som motsätter sig polisövervåldet, något som Malmöborna har stora erfarenheter av efter den antinazistiska demonstrationen i Limhamn i fjol där polisen urskillningslöst och medvetet red över flera demonstranter med sina hästar, utan även en flod av hat och rasistiska attacker riktade mot pojken samt mot blotta tanken på att ordningsmakten kritiskt bör granskas av folket. På internet spreds snabbt påståenden om den nioåriga ensamkommande flyktingpojkens ”brottslighet”, med ”tre olika droger i blodet”, ”rånade en 82-årig kvinna” och ”egentligen [är] 13 år gammal”. När media granskade inkomna rapporter
Ordningsmaktens yttersta uppgift är inte att skydda befolkningen från brott utan att försvara makt elitens privilegier och upprätthålla den kapitalistiska ordningen. Varken Socialdemokraternas prat om ”mer medmänsklighet” eller Vänsterpartiets krav på oberoende utredning är tillräckligt. Vad som behövs är ett kompromisslöst ansvarsutkrävande och en fullständig demokratisering av poliskåren och rättssystemet. Det behövs också en fortsatt kamp mot högerpolitiken som göder den rasism som gör att det ses som acceptabelt att svartmåla och förtala en nioårig pojke som fått sitt huvud dunkat i golvet av en 90 kilo tung ordningsvakt. ■
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
7
Danmark efter terrordådet:
Nej till hat och splittring Helgens två brutala ter rordåd i Köpenhamn där en ensam terrorist gick till våldsam attack med ett au tomatvapen lämnade tre döda, fem skottskadade poliser och ett Danmark i chock. I Danmark, liksom i Sverige och i hela Europa, leder detta till förnyad oro för både fler terrordåd och ökad rasism, såväl islamofo bi som antisemitism. Risken är också stor för mer av ras profilerande poliskontrol ler, myndighetskampanjer mot all sorts “radikalism” och statlig övervakning.
liksom andra vänsterorganisationer många gånger deltagit i demonstrationer mot till exempel Israels terrorbombningar av Gaza, men har en kristallklar linje mot antisemitism. Vi har mycket sällan hört några slagord eller andra uttryck för antisemitism i sådana sammanhang, där för övrigt en organisation som Judar för israelisk-palestinsk fred ofta har deltagit i första ledet. Sveriges makthavare vill lika litet som Danmarks och EU:s makthavare inse sitt eget såväl utrikessom inrikespolitiska ansvar för det högerextrema våldet.
Svaret mot terrorism och enskilda hatbrott är en enad kamp mot rasism, högerpolitik och imperialistisk krigspolitik.
OFFENSIV
E
offensiv@socialisterna.org
n ännu värre katastrof avvärjdes av allt att döma av närvarande poliser både under det första attentatet på lördag eftermiddag mot ett möte i kulturhuset Krudttönden i Österbro, Köpenhamn, med den islamofobiske konstnären Lars Vilks som varit mordhotad ända sedan sin framställning av profeten Muhammed som rondellhund, och därefter strax efter midnatt mot söndagen mot en synagoga i Köpenhamn där en Bat Mitzva, en judisk konfirmationsfest, pågick. Chock och rädsla för nya attentat har präglat judiska kommentarer i såväl Danmark som Sverige. Mönstret är slående likt terrordåden i Paris först mot satirtidningen Charlie Hebdo och därefter mot en judisk butik, även om det i detta fall tycks ha utförts ensamt av den förmodade gärningsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein, som dödades av polisen i den efterföljande polisjakten. Två unga män har gripits misstänkta för att ha hjälpt den förmodade gärningsmannen. Den ihjälskjutne uppges vara en 22-årig danskfödd son till palestinska flyktingar, som bara två veckor innan terrordåden frigavs ur fängelse efter att ha avtjänat ett straff för att ha knivhuggit en man i ett pendeltåg. Omar el-Hussein uppges också ha varit känd av polisen tidigare för vapeninnehav och gängrelaterad brottslighet. Han uppges också ha hört till en grupp på 39 personer som den danska kriminalvården har listat som ”radikaliserade”, efter att bland annat ha talat öppet om sin önskan att resa till Syrien för att kämpa för Islamiska staten (IS). Liksom de franska terroristerna var han därför redan känd av polisens underrättelsetjänst, PET.
De två andra personerna som dödades var en förbipasserande filmregissör utanför Lars Vilks-kommitténs möte under rubriken ”Konst, hädelse och yttrandefrihet”, där även en representant för feministgruppen Femen, en brittisk konstnär och den franske ambassadören deltog, och församlingsvakten Dan Uzan utanför synagogan.
Danmarks statsminster Helle Thorning-Schmidt om öppenhet och sammanhållning. Mot detta slår att den statliga övervakningen och kontrollsamhället nu skärps. – Det är mörka krafter som vill oss ont, och därför måste vi leverera markanta motsvar. Vi kommer att uppleva ett Köpenhamn som ser annorlunda ut och låter annorlunda en tid framöver, uppger Danmarks Även om media förmedlar bilden justitieminister Mette Fredriksen. av ett attackerat möte för ”yttrandeFrån EU:s ordförande Donald frihet” lär knappast någon liknande Tusk utlovas ett raskt genomförande våg av sympati som mötte Charlie av den gemensamma strategi mot extremism och Hebdo uppstå för Lars Vilks el- Sveriges maktha- terrorism som stats- och ler dennes stödvare vill lika litet EU:s regeringschefer kommitté, vars ”satir” uppfattas som Danmarks enades om för bara ett par dasom ett enkeloch EU:s makt- gar riktat hån av sedan, som havare inse sitt bland annat islam. Ett talande exempel på eget såväl utri- innehåller förslag om en systemaVilks motiv är hur han såg sin kes- som inrikes- tisk registrering egen närvaro på politiska ansvar av flygresenärer, den islamofobiskontrolför våldsbejakan- skärpta ka konferensen ler av EU:s yttre de extremism. gränser och ett ”Stop Islamizaökat samarbete tion of Nations” i New York 2012 som ”en del av sitt mellan underrättelsetjänsterna. konstverk”. Oavsett Vilks reaktionära idéer måste vi ändå självklart Även i Sverige pågår enligt den ta avstånd från attentatet. socialdemokratiske inrikesminisDäremot slöt tiotusentals dans- tern Anders Ygeman ett parallellt kar upp i de manifestationer mot arbete med en ny nationell strateterrorn, som hölls redan på mån- gi mot terrorism för att ytterligare dagen. Liksom tidigare den fran- stärka de resurser till fler poliser, ske presidenten Hollande talade signalspaning, övervakning och
skydd av institutioner och personer som ökat kraftigt ända sedan hotbilden höjdes 2010. Ygeman vill också se över möjligheterna av betydligt mer omfattande kameraövervakning inom ramen för de lagar som redan finns. Än så länge har visserligen inga tortyrcentraler föreslagits som dem som USA upprättade i Guantanamo Bay eller outsourcade till västvänliga diktaturer. Men riskerna är uppenbara för en utveckling där ökade poliskontroller och åsiktsregistrering inom till exempel invandrartäta förorter spär på den frustration som redan gror. Direkt olycksbådande är också den svepande retoriken från den förra S-ledaren Mona Sahlin, som utsetts till nationell samordnare mot ”våldsbejakande extremism”. Sahlins förebyggande kampanj vill göra lärare, fritidsledare, socialarbetare och religiösa ledare till polisens och säkerhetspolisens medhjälpare för att spana på barn och ungdomar som riskerar att söka sig till ”våldsbejakande extremism”. Samtidigt har hon nu själv i radio, TV och tidningar gång på gång upprepat svepande uttalanden som drar vad hon kallar ”de tre stora hatideologierna” jihadism, höger- och vänsterextremism över en kam. Till bilden hör att hon heller inte förmår att se skillnaden på en skarp kritik av den israeliska statens terror och antisemitism. Rättvisepartiet Socialisterna har
”Danmark är tillsammans med Belgien och Storbritannien det enda europeiska land som under de senaste tolv åren har deltagit i de fyra krigen i Irak, Afghanistan, Libyen och nu mot Islamiska staten”, skriver den danske journalisten Carsten Jensen i DN den 16 februari och påminner vidare om att Danmark i sitt parlament också har den starkaste främlingsfientliga högerflygeln, Dansk folkeparti, som kan bli landets största parti i nästa val och vars reaktionära åsikter anammats av flertalet folketingspartier. Och ju mer Sverige dras in i Nato och involveras i denna typ av katastrofal krigförening, ju mer ökar motsvarande hotbild även här. Men som en talesperson för initiativet Köpenhamn för Mångfald förklarar i danska Arbejderen är ”exkludering, diskriminering och förnedring av en minoritet också en grogrund för extremism”. Till bilden hör att fängelset också är en miljö som befäster och radikaliserar en identitet av utanförskap, vilket förefaller vara precis vad som har hänt i Omar el-Husseins fall. I Danmark finns det även hopp om en annan samhällsutveckling. Där har exempelvis etablissemangets manifestationer liksom i Malmö förra veckan föregåtts av mångdubbelt större motdemonstrationer mot försöken att etablera en dansk gren av den främlingsfientliga och islamofobiska rörelsen Pegida som har velat etablera rasistiska måndagsmarscher i danska städer. Hit hör också att det radikala vänsterpartiet Enhedslisten i en nylig opinionsmätning fortsatt att öka, i Köpenhamn till uppemot 20 procent och är därmed huvudstadens största parti. Gentemot makthavarnas kontraproduktiva kampanjer i terrorns spår gäller det för en ny vänster att mana till en enad kamp för såväl verklig yttrandefrihet som mot terror, rasism, högerpolitik och imperialistisk krigspolitik. ■
ANALYS
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
8
Förändringens vindar bl
Den åttonde upplagan av CWI:s latinamerikaskola (en vecka av diskussioner för CWI-medlemmar i Sydamerika) präglades av diskussioner om allvaret i den nya situationen som råder i världen och i kontinenten. Positiva händelser, som Syrizas valseger i Grekland och nya kamputbrott i Brasilien, Chile och USA, blandades med farhågor om rasism, aggressivare höger och ökad repression mot sociala rörelser samt de sociala konsekvenserna av den ekonomiska krisen. Diskussionerna bidrog till att klargöra de bakomliggande processerna och vänsterns roll för att bygga ett socialistiskt alternativ på kontinenten.
När regeringen i Brasilien försökte höja avgifterna på kollektivtrafiken under sommaren år 2013 gick hundratusentals ut i protester, som blev till en protest mot hela högerpolitiken.
MARCUS KOLLBRUNNER
lsr@lsr-cit.org
S
kolan hölls i brasilianska Niterói, grannstad till Rio de Janeiro, den 3-8 februari och samlade cirka 160 deltagare från Brasilien, Chile, Bolivia, Venezuela och USA. Från CWI:s ledning deltog Tony Saunois. Skolan började med en diskussion om situationen i världen med en inledning av Tony: – Syrizas valseger i Grekland har förvandlat situationen i landet och har redan haft stora efterverkningar, som i Spanien där 100 000 deltog i Podemos demonstration i Madrid, efter valsegern. För första gången på drygt 30 år har vi en regering i Europa som trotsar åtstramningspolitiken. Detta har återgett arbetarna självförtroendet, efter så många år av åtstramningar. – Det är nu en kamp mellan marknadens och EU:s tryck å ena sidan och arbetarnas mobilisering i Grekland å andra sidan, som kan tvinga Syrizas regering att ta till än radikalare åtgärder.
Skolan gjorde sedan en djupdykning i situationen i Latinamerika. Förutom en allmän diskussion om de politiska processerna på kontinenten hölls också diskussioner om Brasilien, Argentina, Chile, Venezuela och Bolivia. André från Liberdade Socialismo e Revolução (LSR, CWI i Brasilien) öppnade diskussionen om Latinamerika: – Vi ser nu slutet på en period av relativ stabilitet. Under 2000-talets år av tillväxt kunde de sittande regeringarna omväljas med en viss lätthet. I flera länder har samma allians eller koalition suttit i makten i över ett årtionde. De latinamerikanska länderna gynnades av råvaruprisernas uppgång och den ökade efterfrågan i Kina. Mellan åren 2000 och 2013 tiodubblades handeln mellan Kina och Latinamerika. Denna trend har nu vänts och många länder har ekonomiska problem som lett till större politisk instabilitet och sociala kriser. – Ett exempel på barbariet på kontinenten är Mexiko. Landet har ett större beroende till USA och har haft en viss ekonomisk återhämtning den senaste tiden. Men den sociala situationen är katastrofal. Upp till 150 000 människor har dödats under det senaste årtiondets ”kriget mot knarket”, som i realiteten är ett krig mot de fattiga. Regeringar och polisen samarbetar med knarkkartellerna, vilket massakern på 43 lärarstudenter ifjol, som ledde till massprotester, visade.
Efter den inledande punkten följde en rapport från USA. Toya från Socialist Alternative [CWI:s sympatisörer i USA] bland annat berättade om kampen mot rasismen: – Efter Ferguson har vi sett den största vågen av protester mot rasismen och polisvåldet i USA sedan 1960-talet. Utmaningen är att länka denna kamp med den övriga kampen som pågår och därmed mot själva det kapitalistiska systemet. – Det pågår en djupgående förändring av medvetenheten, om att det nuvarande systemet inte duger för vanligt folk. Opinionsunder- Mariana Cristina inledde diskussiosökningar pekar nen om Brasilien: på att 80 procent av – I Brasilien har Efter segern mot föräldrarna tror att ekonomin stagnehöjningen av kolderas barn komrat och president lektivtrafiksavgifmer att ha en sämDilma har inlett re levnadsstandard terna har kampen sin andra manän de själva. En datperiod med en fortsatt, men motreaktion mot rad attacker. Kriuppsplittrat. LSR de ökade klyftorna sen har lett till en står för behovet och maktkoncenökad polarisering. av ett gemensamt PSOL [vänsterpartrationen hos de kampprogram. en procent rikaste tiet som LSR ingår håller på att uti] gick fram i valet, vecklas. Efter Occupyrörelsen har från tre till fem parlamentsledavi sett Kshama Sawants valseger möter, men den reaktionära höoch en seger för kampanjen för 15 gern har också haft landvinningar. dollar i timmen i minimilön i Se– Massrörelsen 2013 inledde en attle, framgångar som nu sprids. ny period av kamp. Efter segern mot
höjningen av kollektivtrafiksavgifterna har kampen fortsatt, men är uppsplittrad. LSR står för behovet av ett gemensamt kampprogram. – Regeringen hotas nu av flera kriser: Den ekonomiska krisen, som kommer att förvärras av åtstramningspolitiken, korruptionsskandalen kring oljejätten Petrobras samt vattenbristen som också hotar elförsörjningen. São Paulo, landets största stad, drabbas hårt av bristen på vatten, med reservoarerna på rekordlåga nivåer. Delstatsregeringen, som länge har vägrat erkänna vattenkrisen, planerar nu att ransonera vattnet. Hushållen kommer att få vatten under två dagar för att sedan vara utan under fyra dagar! Det kommer att leda till ett socialt kaos. Ekonomin i delstaten São Paulo, landets största, drabbas redan av vattenbristen. De två i storleksordning följande storstadsområdena, Rio de Janeiro och Belo Horizonte, hotas också av vattenbrist. Vattenkrisen har allt att göra med kapitalismen. Privatiseringspolitiken har gjort att vatten- och avloppsbolaget satsat mer på vinster åt aktieägarna än investeringar på nya vattenförsörjningssystem, trots
larmrapporter redan för tio år sedan. Storjordbrukens framfart med massiv skogsavverkning har också reducerat det naturliga skyddet för vattentäkterna. Bostadsspekulation och avsaknad av stadsplanering spär på kaoset. Till detta ska läggas effekterna av den globala uppvärmningen och förändrade vädermönster. Franco från CWI:s bolivianska sektion, som ursprungligen är från Argentina, gav en bakgrund till de ökade ekonomiska problemen i Argentina: – Kirchnerregeringen kom till som en krisregering, då den ekonomiska krisen tvingade landet att ställa in betalning av statsskulden. Landet kunde sedan dra nytta av tillväxten i världsekonomin fram till krisen, men nu ökar problemen, med en hög inflationstakt. Den sociala pakten, där fackliga ledare backade upp regeringen, håller på att lösas upp. I valet år 2013 såg vi att det finns ett utrymme för ett vänsteralternativ, då drygt en miljon röstade på Arbetarnas vänsterfront, som består av tre vänstergrupper. Men vänstern i Argentina präglas än av en stor fragmentering. Franco talade också om Bolivia: – Den ekonomiska tillväxten
gav ett utrymme för sociala reformer. Den ekonomiska makten lämnades dock orörd. 83 procent av jorden är fortfarande i händerna på storgodsägarna och lantbruksföretagen. Med en ekonomisk kris kan många som har fått det något bättre lätt halka tillbaka i fattigdom. De fallande råvarupriserna har redan börjat leda till att gruvor stängs. Carlos, facklig ledare och fabriksarbetare i bolivianska Cochabamba, talade om kampen mot nyliberalismen, som ”Vattenkriget” mot privatiseringen av vattnet i Cochabamba år 2000, ”Gaskriget” 2003 och 2005, fram till idag. Han poängterade också betydelsen av att bilda ”Socialistiska kvinnor” för att ta upp kampen mot kvinnovåldet som har nått alarmerande nivåer. Pedro talade om Chile: – I Chile ser vi också slutet på en cykel med en kollaps av stödet för de traditionella partierna. Under det senaste valet var det 60 procent som avstod från att rösta, en rekordnivå. Samtidigt saknas ett vänsteralternativ. Ungdomen, som gick ut i masskamp 2011, präglas ännu av en antipartistämning och vänstern är splittrad. Chile har drabbats hårt av prisfallet på kopparn.
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
9
låser över Latinamerika Omkring 250 personer närvarade på det offentliga mötet.
Foto: Jonathan Mendonça
Fullt hus under det offentliga möte där bland annat Kshama Sawant från USA talade.
Johan talade om den nya situationen i Venezuela: – Det råder en ny situation i Venezuela efter Chavez död och de ekonomiska problemen i spåren på oljeprisfallet. Landet får 95 procent av sina dollarinkomster, avgörande för att kunna importera matvaror, medicin med mera, genom oljeexporten. – Högern är splittrad i två falanger, som båda söker olika vägar att få bort president Maduro, som efterträdde Chavez: En hårdför falang som har satsat på fysisk konfrontation och en mer moderat höger som bedriver ekonomisk krigföring, vilken har skapat en brist på många basvaror. Folket tvingas att köa timtals dagligen för förnödenheter.
Foto: EricaAlves
Foto: Eduardo Fonseca Arraes / Flickr CC Tomas, 15 år, skolans yngste deltagare, berättade om ungdomarnas kamp i Chile: – År 2011 ockuperades drygt 500 skolor under sju månader med krav på en offentlig och gratis utbildning med kvalitet samt mot vinstintressen inom utbildningssektorn. I slutet av förra året var det lärarnas tur att gå ut i kamp. Drygt tusen skolor stängdes av strejken. Strejken inleddes efter att gräsrötterna körde över den byråkratiska fackliga ledningen.
Kampstämningen var på topp under årets latinamerikaskola. Medlemmar från hela Sydamerika, men även vissa från Nordamerika och Europa, deltog under veckan. Regeringens linje har varit att söka uppgörelser med och göra eftergifter till den moderata högerfalangen. Inflationen är på drygt 60 procent, kontinentens högsta och bland de högsta i världen. – Vår linje har varit att betona behovet av att bygga en självständig organisering och kamp från arbetarna. Chavismen gav en viktig impuls till arbetarkampen. Många fabriker är ockuperade och arbetarna försöker inrätta arbetarkontroll. I förorterna organiserar arbetarna kontrollen över mattillgången. Men byråkratin och den nya eliten som har vuxit fram saboterar allt detta. – Det är bråttom att bygga ett vänsteralternativ som lyckas appellera till arbetarklassen och kämpa tillsammans med och vinna över chavismens gräsrötter för ett konsekvent socialistiskt alternativ. Det genomfördes också en diskussion om de nya vänsterpartierna i världen. Tony inledde diskussionen: – CWI var först med att lägga fram behovet av nya arbetarpartier, efter socialdemokratins förborgerligande i spåren på stalinismens kollaps. Framväxten av nya vänsterpartier har dock varit en mer
utdragen och komplicerad process än vad vi först trodde. Många av de nya partierna reagerade på den djupa kapitalistiska krisen som bröt ut år 2008 genom att gå åt höger, istället för att se tillfället att bygga ett socialistiskt alternativ. – Syrizas valseger och en möjlig valseger för Podemos i Spanien reser perspektivet för vänstersegrar i valen och kommer att stimulera framväxten av nya vänsteralternativ. Även i andra delar av världen ser vi ett ökad utrymmer till vänster, som i valet i Argentina, Kshamas valseger i Seattle och även PSOL:s framsteg i Brasilien. Men det gäller för oss att bygga starka marxistiska grupperingar inom dessa partier för att hindra att dessa partier hamnar i samma fälla som de socialdemokratiska partierna och blir en del av etablissemanget, bara inriktade på val. Även om valen är viktiga är vår betoning den utomparlamentariska kampen och framväxten av ett socialistiskt alternativ som kan leda till en brytning med det kapitalistiska systemet. Det hölls en speciell session för att diskutera CWI:s kvinnoarbete. Jane från Brasilien höll i inledningen som grundades på ett dokument som håller på att tas fram som ett
bidrag till CWI:s världskongress i början av nästa år, där temat kommer att diskuteras. – Kvinnorna är de som drabbas hårdast av krisen världen över. CWI bedriver ett viktigt arbete för kvinnors rättigheter, ända från Pakistan där vi tvingas utmana talibanerna i ett mycket kvinnoförtryckande samhälle, till Irland där vi har tagit initiativ till ROSA som kämpar för rätten till abort och mot åtstramningspolitiken. Segern för 15 dollar i timmen i minimilön i Seattle är en seger för kvinnorna, som är i majoritet bland de lågavlönade arbetarna. – Vi måste säkra att kvinnorna, som är dubbelt förtryckta, har ett utrymme för att växa politiskt, genom kvinnoutskott med mera, samtidigt som kvinnoarbetet måste vara en del av hela partiets politik. Även andra aspekter av kapitalismens förtrycks- och splittringspolitik sattes under luppen, med diskussion om kampen mot rasism och hbtq-förtryck samt förtrycket av ursprungsbefolkningar. CWI bedriver ett viktigt arbete inom alla dessa fält. En av skolans absoluta höjdpunkter var det offentliga mötet som hölls i centrala Rio de Janeiro på fredagskvällen. Cirka 250 personer deltog
i mötesrummet, som packades till bristningsgränsen under en entusiastisk stämning. På mötet talade representanter från CWI:s sektioner i Brasilien, Bolivia, Chile och Venezuela, samt Tony Saunois. Dessutom talade tre av PSOL:s viktigaste kandidater i valet i fjol. Robério Paulino och Tarcisio Motta ställde upp som kandidater till guvernörsposterna i Rio Grande do Norte och Rio de Janeiro och fick båda knappt 9 procent av rösterna. Luciana Genro var partiets kandidat till president. Hon kom fyra med 1,6 miljoner röster. Men störst uppmärksamhet drog Kshama Sawant som kom till Brasilien enkom för att tala på mötet. Hon möttes av stor entusiasm och förståelse av hur viktigt det är att bygga ett socialistiskt alternativ i hjärtat av imperialismens högborg. Hon mottog en flagga från MTST, som är den viktigaste rörelsen i kampen för bostäder åt bostadslösa arbetare i landet, av Vitor Xoquito, som också talade på mötet. Skolan avslutades med en rapport från CWI:s arbete runt om i världen, och deltagarna kunde påbörja sina resor hem, en del tusentals kilometer åtskilda, men med känslan av att vara än mer enade kring bygget av en socialistisk värld. ■
INTERNATIONELLT
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
10
Irland: ”Ni kan inte arrestera oss alla!”
Den våg av polisrepression mot de aktiva i kampen mot vattenavgifter på Irland visar hur panikslagen regeringen är. Den 14 februari hölls det demonstrationer över hela landet som en reaktion på polisens arresteringar.
Polisen på Irland fortsätter att systematiskt gripa aktivister efter protesten mot vattenavgiften för tre månader sedan. Samtidigt har inte ens hälften av hushållen registrerat sig för att betala avgiften. LINA RIGNEY THÖRNBLOM
rs@socialisterna.org
M
åndagen den 9 februari började polisen på Irland sin politiska insats mot aktivister i kampanjen mot vattenavgifter. Man har sedan dess dagligen gripit mellan tre och fem personer (under helgen verkar polisen däremot ha tagit ledigt). Minst fyra av de gripna är minderåriga, varav en så ung som 14 år. Aktivisterna har gripits med anklagelsen om att olagligt ha frihetsberövat vise premiärministern Joan Burton under en protest i arbetarförorten Jobstown i södra Dublin, i november förra året. De boende i Jobstown, som har fått nog av nedskärningar och åtstramningspolitik, ”välkomnade” Burton till protesten genom att omringa hennes bil där hon sedan fick sitta i ett par timmar tillsammans med sin rådgivare. Den första dagen greps bland annat Paul Murphy, parlamentsleda-
mot för Antiåtstramningalliansen (AAA) och medlem i Socialist Party (CWI i Irland), och två kommunfullmäktigeledamöter från samma organisation. Polisens agerande har politiska förtecken och AAA ifrågasätter varför polisen agerar just nu: – Varför straffas ett arbetar klassområde för handlingar som kan likställas med tidigare protester utförda av studenter från andra socioekonomiska förhållanden vilka inte har bestraffats? Det blir extra tydligt att gripandena är politiskt motiverade i och med att tre av de första fyra som greps är offentliga talespersoner och representanter för proteströrelsen. Polisen har i ett slag lyckats attackera Jobstowns invånare, antivattenavgiftsrörelsen och AAA. Man försöker medvetet att försvaga rörelsen genom att svart-
måla den och få folk att associera den med kriminalitet. Alla gripna släpptes samma dag som de greps och brottsmisstankarna lades ned. Regeringen är panikslagen över det faktum att inte ens hälften av hushållen har registrerat sig för att betala avgiften, trots flera års ansträngningar från regeringens sida. Desperationen blev särskilt tydlig när Ruth Coppinger, parlamentsledamot för AAA och medlem i Socialist Party, debatterade mot Joan Burton i parlamentet och ifrågasatte regeringens inblandning i gripandena. Coppinger frågade om vice premiärministern tänkte kalla tillbaka hundarna (call off the dogs). Regeringen fokuserade resten av debatten enbart på att rasa över att Coppinger skulle ha kallat polisen för hundar. Polisens roll i att försvara Irish Water (vattenbolaget), vattenavgiften och införandet av vattenmätare har avslöjat dem och deras så kal�lade neutralitet och opartiskhet. Polisen har varit inblandade i att spärra av stora områden i anslutning till boendes hus för att möjliggöra installationer av vattenmätare utan protester.
Installationer av vattenmätare har kostat staten 450 miljoner euro (4,3 miljarder kronor). Ett av regeringens argument för att införa vattenavgiften har varit för att ha råd att bekosta nya vattenledningar. På vissa ställen läcker 49 till 60 procent av vattnet ut i marken på grund av att många av ledningarna är uppåt 95 år gamla. Socialist Party och AAA argumenterar att man borde ha bekostat det med installationspengarna för vattenmätarna istället. En delseger har redan vunnits i kampen mot avgiften. Från början var förslaget att ha en viss mängd gratis vatten, 30 000 liter per vuxen och år. Detta skulle inte räcka till att både gå på toa, duscha och laga mat. Nu har man tvingats att istället införa ett tak på 160 euro (1 500 kronor) per vuxen och år eller 260 euro (2 500 kronor) för flera vuxna
och år. Man får även 21 000 liter vatten gratis per år och barn. I och med att myndigheterna inte har hunnit installera vattenmätare i alla hushåll ännu kommer dessa att få betala maxbeloppet. Den här eftergiften har man gjort för att det ska se bättre ut, men det har ändå inte fått folk att backa. Taket och den aktuella avgiften gäller bara fram till år 2018. Efter det riskerar avgiften att bli än högre. Om en majoritet vägrar att betala kommer Irish Water vara inträngda i ett hörn finansiellt och regeringen kommer att vara inträngd i ett hörn politiskt. Labour, som sitter i regering tillsammans med högerpartiet Fine Gael, gick till val på att inte införa vattenavgifter. De riskerar nu att åka ut i nästa val senast sommaren 2016. Paul Murphys och Ruth Coppingers chanser att bli återvalda har däremot ökat dramatiskt. ■
Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
11
Gatuprotester utmanar Kabila Planerna från Kongo-Kinshasas (DRC, Demokratiska republiken Kongo) president Joseph Kabila om att förlänga sitt styre ytterligare möttes av massprotester i januari. Polis och militär med skarpladdade vapen sattes in mot demonstranterna. Men den främst ungdomliga protestens styrka tvingade de styrande att backa. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
E
nligt den nuvarande grundlagen kan Kabila inte ställa upp i de val som ska hållas 2016, eftersom en president bara kan sitta två perioder. Regimen lanserade därför ett förslag om folkräkning, som beräknades ta flera år och som skulle innebära att presidentvalet skjuts upp. Bland etablerade oppositionspartier och studenter planerades därför demonstrationer i samband med att förslaget skulle behandlas i det korrupta parlament som kontrolleras av Kabila.
Demonstrationerna startade i huvudstaden Kinshasa den 19 januari sedan parlamentets ena kammare har antagit förslaget. Polis och militär, uppbackade av helikoptrar, sattes in mot gatuprotesterna, som dominerades av studenter och ungdomar. Några av de hårdaste sammandrabbningarna ägde rum vid universitet i Kinshasa. Senaten, parlamentets andra kammare, backade för att försöka dämpa massprotesterna, genom att ändra lagförslaget om folkräkningen. Oppositionspartierna avblåste då demonstrationerna, men ungdomarna fortsatte. De befarade med all rätt att reträtten var en manöver och krävde att Kabila måste avgå senast nästa år. Demonstrationerna fortsatte i fyra dagar. De spreds snabbt till Goma och Bukavu
i Kivu, östra Kongo. Även där ingrep polisen mycket brutalt och många flydde över gränsen till Rwanda. Det blev den hårda repressionen som satte stopp för rörelsen. Redan på andra dagen stängde regeringen ner internet och sms-trafik. Mass arresteringar genomfördes och tre veckor senare sitter över 300 personer fortfarande häktade. Enligt människorättsorganisationer dödades 42 personer av polis och de elitsoldater som sattes in, men det finns också uppgifter på att över hundra demonstranter har dödats. Att senaten plötsligt backade på grund av protesterna var en oväntad framgång. Det återstår att se hur Kabila och hans anhängare nu agerar. – Det är första gången vi har sett att ett folkligt tryck på gatorna i Kinshasa har fått en dramatisk politisk effekt, sa Jason Stearns, en expert på Kongo, till nyhetsbyrån Reuters. Politikerna är väl medvetna om hur det gick för den tidigare presidenten Blaise Compaoré i Burkina Faso, som störtades av massprotester i oktober 2014 när han försökte förlänga sitt mandat. Samtidigt betonar aktivister i föreningen Kongomoko i Sverige som jag talat med att Kabila har starkare uppbackning än Compaoré av företag och regeringar internationellt. Joseph Kabila fick ta över när hans far, Laurent, mördades år 2001. Sedan dess har han ”vunnit” valen år 2006 och 2011 genom olika former av valfusk. De imperialistiska mak-
Plan A för regimen är fortfarande att Kabila ska sitta kvar. Samtidigt har flera etablerade politiker försökt att lansera sig själva som alternativ. Inte minst Katangas guvernör Moïse Katumbi framställs i internationella medier som en stabil efterträdare. Katumbi har profilerat sig som de multinationella gruvbolagens kandidat, samtidigt som han har försökt att vinna stöd genom att kritisera regeringens våld mot demonstranter. Men för majoriteten av befolkningen saknas det ett verkligt alternativ som kan stoppa krigen och plundringen av landet. Oppositionspartierna är korrumperade och toppstyrda. – Jag ser inte protesterna som ett massivt stöd för oppositionen. Jag tror det mer är massiv opposition mot att Kabila sitter kvar, kommenterade en tidigare chef för OSISA, en NGO (icke-statlig organisation) som arbetar för demokratiska val i södra Afrika.
Massfattigdomen förklarar hur milisgrupper kan rekrytera soldater, varav en stor del av dem är barn. Dessa milisgrupper är sedan knutna till och finansieras genom exploatering, handel och smuggling av råvaror. Kongo är världens största producent av metallen kobolt (används i elektronik) och bryter mest koppar i Afrika. Här finns också stora tillgångar av guld, uran och hundratals andra mineraler. 95 procent av exportinkomsterna kommer från råvaror. De multinationella bolagen har drivit en skamlös kampanj mot regeringens förslag om blygsamma höjningar av bolagens skatter och avgifter till staten. Efter hot om minskade investeringar har regeringen backat. Statens andel i nya projekt föreslås nu bli 10 procent, mot 30 procent i det ursprungliga förslaget. Skatten för guldgruvor stannar på sex procent. Landets styre är fortsatt i händerna på dem som expl o ater ar mineralerna, där Kina spelar en allt större roll.
42 demonstranter dödades av polis och elitsoldater i januari.
International Crisis Group, en Brysselbaserad analysgrupp av före detta politiker, betecknar Kongo-Kinshasa som ”farligt instabilt”. Landet är enligt FN världens näst minst utvecklade land, bara Niger ligger efter. Medelinkomsten är motsvarande 3 480 kronor per år – mindre än 10 kronor per dag – men många har ännu mindre.
Planerna på avväpning av de många miliserna främst i östra Kongo har nästan helt upphört. Rebellarmén M23 besegrades militärt i november 2013, efter att bara ett år tidigare ha hotat med att marschera från öster och inta Kinshasa. Det avtal som slöts i februari år 2014 (PSCF, freds- och säkerhetsavtalet) har dock helt misslyckats. M23 har inte avmobiliserats som planerat. Liksom i tidigare fall har före detta soldater hamnat i eviga läger där det även
förekommer svält och där många värvas till andra väpnade grupper. Kongos armé, FARDC, och FN-styrkorna MONUSC ses av stora delar av befolkningen som korrupta och inkapabla. Generaler i regeringsarmén är ansvariga för massakrer och våldtäkter. När M23 till sist besegrades utsågs hutumilisen FDLR, med ursprung i Rwanda, till nästa måltavla. MONUSC utrustades med en extra ”interventionsbrigad” för dessa strider. Men brigaden har knappt använts på de 1,5 år som har gått. En planerad offensiv sköts nyligen upp. Regeringsarmén har prioriterat strider mot en annan milis, ADF. Regeringen i Kinshasa har öppet krävt att FN ska minska sin militära styrka i landet, som idag omfattar 22 000 soldater. Att inget har hänt mot FDLR har förstärkt de regionala spänningarna. Rwanda har invaderat Kongo två gånger för att försöka krossa FDLR och är mycket kritiska mot både FARC och MONUSC. Rwanda backas upp av regeringarna i Uganda och Kenya. Andra regionala makter, som Sydafrika, Angola och Zimbawe ger sitt stöd till Kabilas regering. I grunden är dessa konflikter en kamp om andelar av och transportvägar för Kongos naturtillgångar. Sydafrika har också tecknat ett stort avtal om vattenkraft i Kongo. Demonstrationerna i januari kan vara starten på en upptrappad opposition underifrån, utan band till etablerade organisationer, med de unga i huvudrollen. Detta är en förutsättning för att bryta med den imperialistiska utsugningen och de ständiga krig som dödat upp till åtta miljoner människor de senaste 20 åren. ■
Foto: Per-Åke Westerlund
Föreningen Kongomoko, som har verksamhet i flera städer i Sverige, förbereder en demonstration på Sergels torg i Stockholm fredagen den 27 februari kl 14.00.
ter som plundrar landet på råvaror – USA, EU och Kina – har sett Kabila som en stabil partner och accepterat valresultaten. Imperialismen, multinationella gruvbolag som Glencore, Freeport McMoRan och AngloGold samt de många stater i regionen som har deltagit i krigen i Kongo bedriver en ständig strid om makten över Kongos rikedomar.
INTERNATIONELLT
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
12
Arbetslöshet skördar liv Varje år tar en miljon människor livet av sig. Enligt en internationell rapport från University of Zürich är ett av fem självmord relaterat till arbetslöshet.
Men vi är inte maskiner som bara kan bytas ut och slängas bort. Släng istället bort det system som påstår något annat.
LINA LARSSON rs.lulea@socialisterna.org
S
Rapporten slår fast att ett av fem självmord beror på arbetslöshet och att arbetslöshet leder till självskadebeteende, oro, stress och nedstämdhet. specifik för vare sig kön eller åldersgrupp. I slutkommentaren till studien räknas faktorer som ligger till grund för självmord upp. Man nämner de allmänna nedskärningarna i välfärden och hur krisen ofta medför sjunkande inkomster
vilket kan leda till att individer skuldsätts. Författarna gör det också tydligt att konsekvensen inte bara är självmord. En individ som befinner sig i ekonomisk otrygghet ligger i riskzonen för många psykosociala åkommor. Några vanligt förekommande är självskadebeteende, stress, oro
och nedstämdhet. Även ökad risk för alkoholproblem nämns som en effekt av den ekonomiska instabiliteten samt hur de sociala relationerna påverkas. Aggression är en vanlig följd och detta är också en anledning till de ökade problemen i relationerna – allt detta för arbetsgivarnas vinstmaximering.
Foto: David Shankbone / Flickr CC
ambandet mellan arbetslöshet och självmord har länge varit känt. Nyligen presenterades denna rapport som bekräftar detta med ett statistiskt underlag. Studien visar en markant ökning åren 2008-2009, i samband med den globala finanskrisen. Ekonomisk nedgång resulterar i stigande arbetslöshet och social utslagning, vilket i sin tur leder till ett ökat antal självmord. Under finanskrisen ökade självmorden niofaldigt jämfört med tidigare år. Rapporten tar upp faktorer som depression, försämrad ekonomi och att många inte har råd med psykiatrisk behandling som anledningar till den kraftiga ökningen. Siffrorna visar även att de länder där arbetslöshetsnivåerna generellt har varit låga drabbas allra hårdast. Statistiken är baserad på 63 länder runtom i hela världen, indelade i fyra regioner. Mellan år 2000 och 2011 ökade självmordsrisken med uppskattningsvis 20-30 procent. Ökningen är inte
Massarbetslöshet är en verklig effekt av dagens ekonomiska system. En rapport från Statistiska Centralbyrån, Yrke och dödlighet 20082012, visar också att arbetslöshet är det farligaste yrket. Att ge arbetslösa och andra som är i behov av det stöd och psykiatrisk vård är inte en fullständig lösning, även om det självklart är en nödvändig akut åtgärd. Rätten till vård och anställningstrygghet borde redan vara en självklarhet. Långsiktigt måste vi sträva mot ett samhälle där en meningsfull sysselsättning och en trygg inkomst i praktiken är en rättighet för alla. Vi kan inte ignorera att det samhällssystem vi lever i profiterar på människor utan hänsyn till den psykiska ohälsan som har blivit vardag för många. Vi kan inte låta den vård som människor behöver skäras bort för högerpolitikens skeva prioriteringar. Vi kan inte under några som helst omständigheter acceptera hur kapitalismens jakt på profit låter arbetare jobba i maxfart tills de slits ut och kan bytas ut mot nya tills systemet sliter ut dem också. Vi måste kämpa tillsammans för rätten till trygghet och en god psykisk hälsa för alla. ■
Tyskland: Avtalsrörelse med varningsstrejker igång Måndagen den 16 februari började kollektivavtalsförhandlingar inom den offentliga sektorn för delstatsanställda. Till dessa räknas till exempel lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, renhållningsarbetare med flera. KATJA RAETZ
offensiv@socialisterna.org
F
ett avtal har löpt ut) har redan mer än 450 000 metallarbetare varit ute i varningsstrejker för att sätta press på förhandlingarna. Än så länge erbjuder arbetsgivarna ynka 2,2 procent i höjd lön. För denna vecka har metallfacket IG Metall förklarat att de ska trappa upp varningsstrejkerna och protesterna. Samtidigt pågår även andra strider vid sidan om avtalsförhandlingarna. Arbetsmarknaden i Tyskland är kraftigt segregerad och anställda inom många branscher och företag saknar helt kollektivavtal. Som exempel för ver.di just nu avtalsförhandlingar med vårdkoncernen Fresenius Helios, som äger 111 akutsjukhus och rehabkliniker, där man kräver 6,5 procent i löneökning och minskad arbetstid per vecka på grund av skiftarbete. Men bara 33 av de 111 vårdenheterna ingår i den förhandlingen medan resten står utan.
De offentliganställdas fack Ver.di tar strid för rejäla löneökningar och fler semesterdagar för lärlingar samt för ett förbud mot grundlösa timanställningar. Facket ver.di kampanjar också för uppvärdering av vård- och omsorgsyrken. Särskilt eftersatta är lönerna inom vård av äldre. Anställda inom äldrevården
(som i de flesta fall är privata arbetsgivare) tjänar avsevärt mindre än sina kollegor som jobbar på sjukhus. Ett annat exempel där de an-
Foto: Ver.di
acken som Ver.di (offentliganställdas fack) och GEW (lärarfacket) kräver 5,5 procent i löneökning, minst 174 euro (1 650 kronor) för varje anställd med en löptid på 24 månader. Dessutom krävs en ökning av lärlingars lön på 100 euro (950 kronor), en ökning av semesterdagar för lärlingar från 27 till 30 dagar och förbud mot grundlösa timanställningar. Lärarfacket GEW kräver också upprättandet av ett lönegrupperingssystem för lärare för att avsluta en avtalslös situation där arbetsgivarna ensidigt kan klassificiera lönegrupper för lärare. I förhandlingarna var metalloch elektronikindustrin först ut. Även här kräver facken 5,5 procent i löneökning, men även utökade möjligheter till betald vidareutbildning. Sedan fredsplikten har löpt ut (detta inträder fyra veckor efter att
ställda fortsatt kämpar för kollektivavtal är på onlinedetaljhandelskedjan Amazon. Bland annat genomfördes en strejk hos Amazon i Leipzig den 14 januari. ■
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
13
26 personer dödades under protesterna den 11 februari när över 1 miljon intog gatorna i Taiz. ”I både Taiz och Sanaa deltog många oberoende unga som kritiserar alla försök att kidnappa folkets revolution”, berättar socialisten Ali Omar för Offensiv.
Gruvstrejker skakar Polen Polens kolgruvesektor har skakats av två stora strejker på mindre än en månad. Totalt har 80 000 gruvarbetare varit ute i strejk. Den första strejken vid Kompania Weglowa, Polens största kolgruvebolag, varade i tio dagar (den 7-17 januari) och den andra vid Jastrzebska Spólka Weglova (JSW) avslutades i måndags efter en tre veckor lång strejk. WOJCIECH OROWIECKI
Alternatywa Socjalistyczna
I
Jemen allt närmare blodigt inbördeskrig Fem dagar före fyraårsdagen av den jemenitiska revolutionen avsatte Houthimilisen den av gulfstaterna, USA och FN uppbackade presidenten Hadi och upplöste parlamentet. Jemen rör sig allt närmare fullskaligt inbördeskrig, som riskerar att precis som i Syrien bli ett krig genom ombud. ”Jemen faller sönder inför våra ögon”, sade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, som själv är ansvarig för sammanbrottet som regissör för den nu kollapsade ”maktdelningen”. JONAS BRÄNNBERG
jonas.brannberg@socialisterna.org
S
om ett resultat av oroligheterna och Houthis maktövertagande har en rad länder nu stängt sina ambassader, däribland Saudiarabien, USA, Turkiet, Frankrike, Tyskland, Japan och Förenade arabemiraten. Gulfstaternas samarbetsorganisation GCC, som domineras av den medeltida diktaturen Saudiarabien, hotar med att om inte ”världssamfundet” agerar mot Houthimilisen och kuppen kommer de att ”vidta de nödvändiga åtgärderna för att bevara regionens säkerhet och stabilitet”. Redan nu pågår en väpnad konflikt genom ombud där Iran backar upp den shiitiska Houthimilisen medan Saudiarabien stödjer sunnimuslimska stammar i sydöstra Jemen. Efter kuppen har oppositionspartierna i det upplösta parlamentet beslutat att ”överföra makten” till hamnstaden Aden i söder, där
Houthimilisen inte finns men där det istället finns en stark sekulär självständighetsrörelse. Konflikten i Jemen hotar också det saudiska kungahusets styre. Missnöjet är redan stort bland de 10-15 procent shiiter som lever under stort förtryck i Saudiarabiens oljerika östra provins. Som Offensiv tidigare har skrivit har Houthimilisen i praktiken haft kontrollen över huvudstaden Sanaa sedan i höstas. Men det var först den 6 februari som de formellt avsatte presidenten och upplöste parlamentet (parlamentet var dock inte folkvalt och presidenten var enda kandidaten i presidentvalet 2012). Till ny president utnämndes Houtimilisens ledares kusin, Mohammed Ali al-Houthi. Efter kuppen har protester ägt rum på många ställen. På årsdagen av revolutionen, den 11 februari,
marscherade uppemot 1 miljon människor i Taiz. – Tyvärr har flera av de största demonstrationerna letts av det muslimska brödraskapet, som visserligen är emot Houthimilisens kupp, men som har sin egen agenda, berättar socialisten Ali Omar direkt från Jemen för Offensiv och fortsätter: – Men i både Taiz och Sanaa deltog också många oberoende unga som kritiserar alla försök att kidnappa folkets revolution. I Sanaa blev de attackerade av Houthis som sköt skott i luften och knivskadade flera. Totalt rapporteras om 26 döda i protesterna den 11 februari. Redan sedan tidigare är Jemens ekonomi i fritt fall, vilket också var en anledning till att den gamla regeringen föll och till att Houthimilisen kunde ta över, ridandes på vågen av missnöje med att inget förbättrats sedan revolutionen störtade den förre diktatorn Ali Abdullah Saleh år 2011. När landet nu mer eller mindre är delat betyder det att den i princip enda inkomstkällan, oljeproduktionen, också är uppdelad. Oljan och gasen finns i Mareb/ Shabwa-fyndigheten och i Masilafyndigheten i Hadhramuth, medan gasrör och tillverkningsanläggningar för LNG-terminaler (för att tillverka och skeppa ut flytande naturgas) finns i andra delar av landet. Produktionen av olja har redan
fallit från som mest 480 000 till 50 000 fat om dagen, vilket inte ens räcker till den arabiska halvöns mest folkrika lands egna behov. I en del områden samarbetar lokala stammar med al-Qaida i en allians mot Houthi. – Förra veckan lyckades al- Qaida inta en militärförläggning i oljeprovinsen Shabwa och komma över stora mängder vapen. Houthi använder al-Qaida för att attackera all opposition som ”terrorister” och ”IS” (Islamska staten). Till och med bland de fredliga protesterna hävdar de att de arresterat människor ”med koppling till IS”, berättar Ali Omar. Risken är nu stor för ett upptrappat krig där Houthi och sunnimuslimska stammar (ibland i samarbete med al-Qaida) backas upp av Iran respektive gulfstaterna. Den motkraft som finns ligger i enade massprotester, som för bara fyra år sedan störtade diktatorn Ali Abdullah Saleh. Det som behövs nu är ett program som kan ena de fattiga massorna mot de krigsherrar som med imperialismens hjälp för landet mot sammanbrott. I centrum för ett sådant program måste sociala krav på arbete, elektricitet, säkerhet och så vidare stå – kopplat till ett gemensamt ägande och demokratisk kontroll och styre över landets resurser; olja, gas med mera. ■
början av januari presenterade Polens regering en plan för ”reformering” av kolgruvejätten Kompania Weglowa med omkring 50 000 anställda. Regeringsplanen innebar nedläggning av fyra gruvor och att 5 000 gruvarbetare skulle förlora sina jobb. Dessutom skulle en omorganisering av bolaget följas av införandet av sexdagarsveckor och andra försämringar. Regeringens besked möttes av omedelbara strejker. Från den 8 januari genomfördes massmöten och vägblockader så gott som dagligen i städerna i närheten av gruvorna. I Brzeszcze (en liten stad med endast omkring 11 000 invånare) deltog uppemot 3 000 personer i protesterna. I andra gruvstäder demonstrerade 10 000 personer. Den fackliga byråkratin skrämdes dock av kamprörelses utveckling och omfattning. Den 17 januari undertecknade ledarna för gruvarbetarfacket en överenskommelse med premiärminister Ewa Kopacz, som påstods vara en ”seger”. Men uppgörelsen garanterar varken jobb eller drägliga villkor. Den 28 januari inleddes strejken vid JSW. Strejken var en följd av att bolaget sagt upp nio fackligt aktiva samt aviserat sämre pensions- och anställningsvillkor. Det var först efter att bolaget sagt sig vara beredda att lyssna till arbetarnas krav och vd:n sagt sig vara villig att avgå som strejken avslutades. Gruvarbetarnas strejker är en av de största kamprörelser som har skakat Polen under senare tid. ■
80 000 gruvarbetare deltog i strejkerna.
KULTUR / INSÄNT
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
14
Snowdens flykt Under sommaren år 2013 blev Edward Snowden världskänd när han läckte topphemliga uppgifter om USA:s säkerhetstjänsts olagliga övervakningsprogram av telefoner och internet. Han anklagas för bland annat spioneri och jagas än idag av USA. SVT:s Dokument utifrån sände söndagen den 15 februari en dokumentär om händelseförloppet efter Snowdens avslöjanden. LOUISE STRÖMBÄCK
louise.strömbäck@socialisterna.org
S
nowden arbetade tidigare som system administratör och infrastruktur analytiker för CIA (underrättelsetjäns ten) och NSA (nationella säkerhetsbyrån) i USA, där han kom över tusentals dokument som visade på en omfattande global över vakning av internet- och telefontrafiken. Snowden flög den 20 maj 2013 till Hong kong där han träffade två journalister från den brittiska tidningen The Guardian för att förse dem med informationen för att den skulle kunna publiceras.
Fyra dagar efter att avslöjandena blivit en världsnyhet gick Snowden ut med sin iden titet. Han lyckades därefter med hjälp av Wikileaks (en ideell byrå som offentliggör hemligstämplat material) fly från Hongkong med tilltänkt mellanlandning i Moskva. Snowden kommenterade själv i intervju er hur han förvånades över den amerikanska statens starka reaktioner och om den mängd resurser som spenderades på att försöka fånga
Snowden, precis som Manning och Wiki leaks, är en visselblåsare som riskerar sin egen säkerhet för att informera världen om de odemokratiska metoder som den amerikanska sta ten i samarbete med många andra länders regeringar, inkluderat Sverige, använder för att massövervaka oss. Edward Snow den är fortfarande efterlyst av USA:s regering och bor för tillfället i Ryssland där han har asyl. ■
FÅR JAG L.O.V?
Insänt: Brev från SEKO Tunnelbanan
U
nder de senaste åren har det pågått och pågår fort farande en situation i vårt samhälle där utförsälj ningen av våra gemensamma tillgångar fortsätter i olika former. Samtidigt pågår en hetsjakt på de anställda inom tunnelbanan, och även på andra ställen. Hetsjakten pågår både inom nästan alla de privata kollektivtrafikbola gen men också i andra företag inom den offentliga sektorn (vård, skolor och så vidare). Vi inom SEKO Tunnelbanan, Klubb 111, som represen terar cirka 1 400 medlemmar, är oroliga över denna utveck ling. Vi vill sätta stop för detta! Vi har sett att landstinget, kommunen och de privata företagen (i vårt fall MTR) är ansvariga för denna utveckling. De problem som vi nämner nedan drabbar både våra arbetskamrater samt allmänheten i stort.
1. Tidhållning, säkerhetsproblem. Det saknas eller finns li ten respekt för de anställda. Bristande underhåll från TBT [Tunnelbanan Teknik]. Kostnader ställs mot säkerheten då vite utgår till SL. Uteblivna kisspauser! Vi menar här att MTR under den närmaste perioden koncentrerar sig på tidhållning/bemanning för att få extra pengar från SL med hjälp av olika sorters projekt och genom att pressa de anställda.
2. Effektivisering. Minsta möjliga antalet anställda gör sam ma arbete. Trots att vi har personalbrist försöker man få de anställda att utföra samma mängd arbete som har gjorts tidigare. Man skapar tighta tjänster utan någon som helst tidsmån, med resultatet att personalen jobbar övertid is tället. MTR:s sätt att hantera och planera för sin personal medför att de anställda inte kan planera sin fritid. På fö rarsidan nyanställer MTR bara deltidare, trots att det finns behov av heltidare. MTR anställer lokalvårdare via en så kallad introduktion och där Arbetsförmedlingen (staten igen) står för 80 procent av lönen. MTR påstår att man gör detta för att man har ett socialt ansvar. Om MTR har ett socialt ansvar, varför anställer man inte då med kollektiv avtalsenliga löner som företaget betalar själva? Vi anser att det behövs fasta nyanställningar med heltidare i alla yrken, förare, spärrexpeditörer, kundservicevärdar, lokalvårdare och administrativ personal. 3. Vinst till MTR undgår skattebetalarna. MTR har de senas te åren genererat en vinst på många miljoner kronor. SL, det vill säga skattebetalarna, står däremot för alla kostna der, vagnar, stationer, underhåll, och så vidare. Nu byggs det upp ett nytt signalsystem samt köps in nya tunneltågs vagnar genom SL med våra pengar.
MTR kammar in vinsten genom att fortsatt skära ner på personalen och pressa dem i deras arbete. Vi förstår inte varför vi, de anställda samt de som bor i Stockholm, ska betala för att MTR ska kamma hem miljoner för en verk samhet som vi själva driver och kan bättre än någon annan. 4. Utbyggnad av tunnelbanan ger MTR option på markan läggning. Nya hus/butiker med mera. MTR försöker att tjä na ännu mer pengar med en minimal utgift, åter igen med våra skattepengar som insats. MTR vill tillsammans med Stockholms stad, landstinget och staten bygga nya bostäder i anslutning till de nya tunnelbanestationerna som ska byg gas. Självklart kommer offentliga medel att stå för nästan hela kostnaden, medan MTR för en billig slant kommer att utnyttja bostäderna och andra verksamheter i anslutning till dessa i många år, kanske 50 år. Detta bäddar för att MTR i framtiden står som ensam trafikutövare i tunnelbanan el ler till och med i de planer som finns för utförsäljningen av delar eller hela tunnelbanan i framtiden. Vi är motståndare till detta. Vi anser att de offentliga institutionerna ska verka för folkets väl och inte bidra eko nomiskt till de privata bolagens vinster. ■ Styrelsen för SEKO Tunnelbanan, Klubb 111
Illustration: Ruben Derkert
Snowden – en jagad man.
honom. Bland annat tvingades Bolivias presi dent Evo Morales regeringsplan, efter påtryck ningar från USA, att landa i Wien på grund av misstankar om att Snowden var ombord. Jakten på Snowden och västländers väg ran att bevilja honom politisk asyl visar på europeiska regeringars otroliga undfallenhet inför USA-imperialismens påtryckningar. Både Snowden, hans advokat och Wiki leaks grundare Julian Assange kommente rade också behandlingen av den tidigare amerikanske soldaten Chelsea Manning efter dennes avslöjanden om tortyr och an dra omänskliga förhållanden i amerikanska fängelser i Irak. USA har utsatt Manning för brutal psykisk tortyr och hon tvingades sit ta i isoleringscell i tre år. Samma sak skulle vänta Snowden om han hamnade i händer na på den amerikanska staten.
PARTI
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
15
Procent av mål
Norrbotten
2 700 kr
Västerbotten
0 kr
Mellannorrland
Totalt
21%
520 kr
Stockholm
17 019 kr
8 024 kr
Mellansverige
0 kr
Västsverige
3 419 kr
Sydsverige
2 356 kr
Nya tag efter halva februari
D
et har inte varit särskilt många politiska höjdpunkter under veckan som har gått. Många kampanjer är i en mellanperiod med mer planeringsmöten och inte så mycket demonstrationer, strejker, blockader eller ockupationer.
De som ligger bäst till i februari hittills är samma som förra veckan: Norrbotten och Sydsverige. De har dock rört sig minst sedan dess, så om Stockholm, Göteborg och Sundsvall lägger i en högre växel kanske de hinner ifatt och förbi Malmö och Luleå innan månaden är slut. Norrbotten är för övrigt det enda distrikt som lyckades sälja fler nya prenumerationer under år 2014 än 2013, då antalet nya ökade från 45 till 94. Även antalet lösnummer ökade där, från 375 till 906. De två andra distrikt som sålde fler lösnummer under år 2014 än de gjorde 2013 är Sydsverige, som sålde 519 Offensiv år 2013 och 620 stycken år 2014, och Västerbotten som ökade antalet sålda Offensiv från 72 till 79. ■
SEBASTIAN OLSSON
offensiv@socialisterna.org Alla distrikt har haft låga resultat den här veckan, det högsta hade Stockholm som fick in 4 288 kronor på försäljningen av bland annat 125 Offensiv och 12 prenumerationer.
Haninge / Stockholm Stoppa Haninges kulturslakt RS Haninge Norra, torsdag den 26 februari kl 18.30. För info om plats: 073-918 42 81.
RS Stockholm Södra,
onsdag den 25 februari kl 18.30. Plats: Bagarmossen. För info om mötestema: 073-387 65 77.
RS Haninge Södra,
onsdag den 25 februari kl 18.30. Plats: Föreningen Träffen, Moränvägen 3. För info om mötestema: 072-524 42 95.
Ny giv för unga i Husby?
torsdag den 26 februari kl 18.30. Plats: Husby träff. För info: 073-567 47 06.
Socialistiskt program 2015 • Riv upp högeralliansens försämringar. • Internationell solidaritet med ar betare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.
Systemskiftet i välfärden
• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kol lektivtrafiken. • Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentli ga välfärdsjobb. Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.
Klimat- och miljöhot
• Massiva, offentliga klimatinveste ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektivise ringar samt förnyelsebar energi. • Avveckla kärnkraften. • Stoppa gruvbolags och storföre tags rovdrift på miljön. Offentligt ägande av naturresurserna. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.
Trygga jobb RA DIG ORGANISE m o rd et p å 5 0 år se d an
Malcolm X
X
A id ag & ka m pe n i USsMatter ckLive
#Bla
MOT RASISM
facebo ok.com /stude
Stationsgatan 25
Arbetarrörelsen och alkoholfrågan
lulea.s tuden termo trasis
Öppna möten i Luleå nä sta vecka.
Luleå
50 år sedan Malcom X mördades
RS Luleå, torsdag den 26 februari kl 18.30. Plats: Nordansmak. För mer info: 0920-22 08 74.
Umeå RS Umeå,
RS Hjällbo, tisdag den 24 februari kl 18.00. Plats: Hjällbo. För mer info: 072-307 81 43.
Che Guevaras liv och gärning
RS Gbg Södra, onsdag den 25 februari kl 18.00. Plats: Fjällgatan. För mer info: 070-298 78 72. RS Sandeslätt-Hammarkullen, torsdag den 26 februari kl 18.00. Plats: Hammarhörnan. För mer info: 073-501 21 37.
STUDENTER MOT RASISM
nterm otrasi sm
Kultur och marxism
Öppna möten: Tis. 24/2 15.00 No rda nsm ak Tor 26/2 18.30 No rda nsm ak (i sama rbete med RS)
STU DEN TER MOT RASISM
Göteborg
för mer info: 076‑259 84 23.
m@gm ail.com
Malmö
Sundsvall
onsdag den 25 februari kl 18.00. Plats: ABF-huset, Spånehusv. 47 För info om mötestema: 073-561 91 98.
RS Sundsvall, onsdag den 25 februari kl 18.00. För mer info om plats:
070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Eskilstuna
Borås
för mer info: 073-373 33 61.
för mer info: 070-396 47 83
RS Malmö-Lund,
RS Eskilstuna,
Varför minusränta?
RS Borås,
• Stoppa lönedumpning via pri vatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. Nej till låglönemarknad! • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ a-kassan och sjukförsäk ringen. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
En skola för alla
• Skrota det segregerade skolsyste met. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Mindre klasser och ökad lärartät het. • Kasta ut vinstintresset. Återförstat liga skolan.
Likaberättigande
• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd. • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Bostadskrisen
• Nej till utförsäljning av allmännyt tan, ombildningar och marknads hyror. Stoppa skattediskrimine ringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten. Kamp för
jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.
Antirasism & asyl
• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Stoppa jakten på flyktingar. Åter inför rätten till asyl. • Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostä der, vård och utbildning för alla.
Jobben, krisen och pensionerna
• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom masspro tester, inklusive de anställdas ocku pation av arbetsplatsen om så krävs. Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre. • För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensi onärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensioner na – riv upp pensionsuppgörelsen.
Nej till militarismen
• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten. • Enad, global kamp mot imperialis mens krigsrustning, plundring & krig.
Demokratiska kämpande fackföreningar
• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. • Kämpande och demokratiska fack föreningar. Nej till pampstyre; valda representanter på arbetarlön.
Nytt arbetarparti & socialism
• För ett nytt socialistiskt arbetarpar ti som kan ge de lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokra tiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi. • För en demokratisk och socialis tisk värld. ■
BRÄNNANDE
19 FEBRUARI 2015 # 1 139
För sent att rubba Förbifarten? I folkomröstningen om trängselskatten i Stockholm lovades det att pengar skulle gå till kollektivtrafiken. Istället har allt gått till motorvägsbyggen som Förbifart Stockholm.
ARNE JOHANSSON
offensiv@socialisterna.org
I
nte minst på Porkalagatan bara ett par hundra meter från den trafikplats vid Akalla där motorvägstunneln tar slut i den nordligaste änden och där nya treglasfönster ska installeras närmast motorvägen är känslorna allt starkare bland bostadsrättsinnehavarna. Stämningen var också upprörd bland de hundratalet deltagare under ett informationsmöte i förra veckan där Bostadsrättsföreningen Porkala bjudit in Trafikverket och landstinget, men där dessa bara ville ge en enkelriktad information och sedan svara enskilt på frågor. Förtroendeklyftan är bråddjup, skriver DN:s Ulrika By från mötet. – Ni kommer med kaffe och tror att vi ska låta oss tystas. Vad håller ni på med? Vi ska fråga och ni ska svara: pang på, ryter Stefan Sigfried, som precis har fått veta av Samuel Scott, informatör på Trafikverket, hur kvällens upplägg ser ut. På stormötet måndagen den 23 februari i Akalla By står tre frågor i fokus, som troligen kommer att resultera i konkreta krav från deltagarna: • Världens längsta sexfiliga motorvägstunnel dras under jord, varför gäller inte den hänsynen Akalla och Hjulsta? Vilka krav kan resas mot denna miljöorättvisa?
• I folkomröstningen om trängselskatten utlovades att denna skulle betala för kollektivtrafik och vägar. Nu ska allt gå till Förbifarten och motorvägar. Kan vi acceptera detta löftesbrott som innebär att det är vi kollektivtrafikanter som får betala med höjda SL-kort, glesare busstrafik och uteblivna investeringar i kollektivtrafik? • Är det inte ett svek mot våra barns framtid att satsa kanske 60 miljarder kronor på att bygga världens längsta sexfiliga motorvägstunnel när mänsklighetens liv på planeten kräver en dramatisk minskning av koldioxidutsläpp i atmosfären? De boende i Akalla och runt Järva lär i varje fall inte nöja sig
Enligt en rapport från Bostadsrättsföreningen Porkala lovade Trafikverket att utreda möjligheten att täcka över huvudvägen mellan tunneln och Akalla trafikplats med ett tak för att bland annat få ned bullernivån ytterligare två decibel. När Offensiv strax innan denna tidnings pressläggning talar med Förbifartens projektchef Johan Brantmark svarar denna att man bedömt effekten på ljudnivån som så liten att man inte har gått vidare med detta. När vi går vidare med frågor om att det ju också handlar om luftföroreningar hänvisar Brantmark
utan att våga svara vidare till den lokala projektledaren. Samtidigt kan väl en skillnad på tre decibel knappast kallas marginell då tre decibel enligt Vägverkets information betyder en halvering av ljudenergin och omvänt en ökning med tre decibel uppskattas öka störningen med 30-100 procent beroende på bullrets karaktär? Efter utspelet från det moderata trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons som Offensiv berättade om i förra veckan om att SL (Storstockholms Lokaltrafik) nu måste dra i nödbromsen för kollektivtrafiken med höjt SL-kort, utglesad busstrafik och nedbantade investeringar i utbyggd kollektivtrafik, står det samtidigt klart att det inte bara handlar om lokala miljökonsekvenser och miljödiskrimine-
ring. Det handlar om vägskälet för hela trafikpolitiken, då Förbifarten blir en gökunge som tränger ut kollektivtrafiken ur boet. Under ett år som ska avslutas med det ödesdigra klimattoppmötet i Paris, där frågan är hur mänsklighetens liv på planeten ska kunna säkras med en närmast omedelbar och dramatisk minskning av alla utsläpp av koldioxid, vore det också mycket märkligt om inte opinionen mot hela Förbifartsbygget än en gång tar fart. ■
Är det för sent att rubba Förbifarten? STORMÖTE I AKALLA BY MÅNDAG 23/2 KL 18
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
Foto: Natalia Madina
Gå med i
med mindre än konkreta besked om överdäckning av Förbifarten om och när den omstridda vägen till sist byggs.
Montage: Natalia Medina, Foto: Holger.Ellgaard / Wikimedia Commons, Skärmdump SVT
Förbifart Stockholm fortsätter att väcka protester och oro trots att den rödgröna regeringen redan från årsskiftet upphävt den frysning av projektet till den 1 maj som var tänkt att ge Stockholms stad, Stockholms läns landsting och staten tid för en omförhandling av finansieringen.