Offensiv 1140

Posttidning A

26 februari 2015 / # 1 140 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Varje vecka dör en person på sitt jobb I fjol dog 53 personer på jobbet

socialisterna.org

Tar strid mot Förbifarten

3 4

Rädda mötesplatsen i Hammarkullen

– sid 7

4

Storbankerna badar i miljarder

Foto: Elias Theodorsson

Nedslag i välfärdskrisen Vilka effekter har en ny regering haft för kommunerna? Efter att ha gått igenom S-styrda Luleå kommuns bokslut för år 2014 och dess framtidsplaner är svaret tydligt: Inga!

Kommunerna och landstingen samt socialförsäkringarna får ta

den största smällen när regeringen försöker hålla fast vid högerpolitikens förödande budgetdisciplin och så kallade överskottsmål. Det i sin tur betyder nedskärningar och skattehöjningar på sammanlagt 120 miljarder kronor fram till år 2018.

– läs mer på sista sidan

8-9

50 år sedan mordet på Malcolm X

SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr).

T ex: offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

2

KRYPERI FÖR DIKTATURER

S

-MP-regeringen har satt som sitt primära mål ”att utveckla handelsrelationerna med andra delar av världen” och därmed öka den svenska kapitalismens export. Bland de länder som regeringen önskar att se som framtida stora handelspartners finns flera ökända diktaturer som Förenade Arabemiraten, Qatar, Saudiarabien, Kazakstan och Kina. Kina och Saudiarabien tillhör redan några av Sveriges absolut största exportmarknader.

Regeringen försvarar sin och kapitalismens jakt på nya exportmarknader med att man ser ”handel och kontakter som ett sätt att lyfta frågor som brott mot mänskliga rättigheter” (Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) till Dagens Nyheter den 7 februari).

I samma intervju hävdar han också på fullt allvar att svenska företag sprider ”en annan kultur” och öppenhet när man bedriver handel med diktaturer.

Men på vilket sätt har den ökade handeln med exempelvis Kina eller Saudiarabien ”främjat demokratin” i dessa länder? Mer handel med diktaturer har istället följts av mer kryperier för de diktatoriska regimerna. I regeringens mål att öka exporten ingår även oreserverat stöd till EU:s och USA:s handelsavtal TTIP som skriver in att demokrati är underordnad kapitalets krav på vinst- och investeringsskydd.

När riksdagen för en tid sedan diskuterade den svenska beväpningen av den saudiska härskarfamiljen vågade statsminister Stefan Löfven inte ens benämna Saudiarabien som en diktatur. När yppa-

de regeringen ett enda kritiskt ord mot diktaturen i Kina? Idag bedriver omkring 500 svenska företag verksamhet på plats i Kina. Över 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina. Det är i skydd av diktaturens allt hårdare repression som den svenska kapitalismen expanderar i landet.

I skydd av diktaturen finns idag fyrtio svenska företag på plats i Saudiarabien. ”En ny tendens är att företag väljer att förlägga tillverkningen till Saudiarabien. Trioplast, Tetra Pak, ABB, Volvo Lastvagnar, Outokumpu med flera har anläggningar i Saudiarabien, bland annat för att få närhet till råvaror och billig energi”, skriver den svenska ambassaden i Saudiarabien i sin se-

naste landrapport. Inte ett ord om mänskliga rättigheter.

Bakom talet om att man också exporterar ”öppenhet” döljs nya vapen till Saudiarabien och andra diktaturer. Ungefär 40 procent av den svenska vapenexporten går idag till ickedemokratier.

Det var för att öppna dörren till ännu en diktatur som den dåvarande S-regeringen slöt det långtgående militära samarbetsavtalet med Saudiarabien år 2005. Kryperiet för den saudiska diktaturen vill den nuvarande regeringen fortsätta med, samtidigt som man ställer in siktet på att hjälpa ”näringslivet” att vinna nya exportmarknader i andra diktaturer. Det kan inte kallas annat än diktaturkrameri i kapitalismens tjänst. ■

BANKAUTOMAT FÖR RIKA

D

en senaste tiden har avslöjandena haglat om de internationella storbankernas smutsiga affärer. Hur mycket kapital som storbankerna fifflar undan genom att hjälpa rika att fly undan skatter är oklart. Klart är att det rör sig om sanslösa belopp. Den brittiska storbanken HSBC beräknas exempelvis ha hjälpt till att smussla undan 800 miljarder kronor. Det motsvarar exempelvis hela Ungerns BNP eller en svensk statsbudget.

På listan över HSBC:s alla skattesmitare fanns över 100 000 personer, varav 500 svenskar.

När HSBC:s skumma affärerer avslöjades i början av februari betygade bankens vd och koncernchef Stuart Gulliver att han ”inget visste” och att han ”djupt beklagade” det hela.

Men nu har det kommit fram att Stuart Gulliver själv har använt hemliga konton i bankens schweiziska filial för att gömma sin privata förmögenhet. Omkring 64 miljoner kronor har han gömt undan på två hemliga konton. Pengarna kommer bland annat från bonusar som har betalats ut till honom när han arbetade i Hongkong.

Stuart Gulliver är inte precis en fattig person. Som bankchef har han en årlig inkomst på dryga 100 miljoner kronor.

Men trots att han sedan ett par år tillbaka bor och arbetar i Storbritannien fortsätter Stuart Gulliver att hävda att han är Hongkongbo och att han är anställd av bankens nederländska filial. Allt för att slippa betala brittisk skatt.

Han är ett levande exempel på att bakom varje stor förmögenhet döljer sig ett brott.

Men tillbaka till HSBC:s skattetrixande. ”HSBC:s schweiziska del fungerade som en bankautomat för rika”, skrev brittiska the Guardian den 8 februari. In gick pengarna på hemliga konton i Schweiz. Sedan hjälpte banken till att betala ut pengarna i smyg i den valuta fuskaren önskade.

Från de hemliga gömmorna betalades det även ut pengar till såväl Tories (motsvarande Moderaterna) som socialdemokratiska Labour. Tories fick mest – dryga 60 miljoner kronor.

H

SBC:s skattefuskande är dock bara toppen på ett isberg. ”Att bankindustrin hjälper till att undkomma skatt har enorma effekter på samhällen över hela jorden. Försiktiga uppskattningar av ledande forskare säger att så mycket som 60 biljoner kronor (60 tusen miljarder, eller 60 000 000 000 000 kronor) göms undan i skatteparadis och på nummerkonton. Pengar som i normala fall skulle ha bidragit till ägarnas hemländer med minst 1 600 miljarder kronor i skatt varje år”, konstaterade Sveriges Radio Ekot den 9 februari. ”Tomma lador”, eller...? ■

Fler lärare kommer att saknas framöver än vad man tidigare har trott, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån och Lärarförbundet. Över 65 000 behöriga lärare kommer att saknas år 2025 om inget görs för att vända trenden (Metro den 23 februari).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

3

Akalla redo för strid mot Förbifarten Måndagen den 23 februari höll grannskapsföreningen Trevliga Porkala tillsammans med Norra Järva Stadsdelsråd ett fullpackat, livligt och kampberett möte i Akalla by med temat ”Är det försent att rubba förbifarten?”. Drygt 80 deltog.

Fullsmockat i Akalla by när frågan om hur man kan stoppa Förbifarten diskuterades.

LEO NOBEL rs@socialisterna.org

D

Inledningsvis pratade aktiva från Trevliga Porkala, Norra Järva Stadsdelsråd, Naturskyddsföreningen, Nätverket Stoppa Förbifarten och Kollektivtrafikant Stockholm om avigsidorna med Förbifarten och tidigare kamp för att försöka stoppa projektet. Det togs upp att tunneln, som större delen av vägen kommer att gå i, kommer att bli den tredje längsta vägtunneln i världen, och att de två tunnlar i Schweiz och Norge som är något längre bara är små rännilar i jämförelse med Förbifarten med sina sex filer.

Luftkvalitén i denna tunnel beräknas bli 100 gånger sämre än högsta tillåtna utomhus. Det talades även om att de cirka 60 miljarder kronor som Förbifarten beräknas kosta är pengar som måste lånas, vilket gör risken stor för att projektet aldrig kan slutföras.

Hård kritik riktades mot att de namninsamlingar som bland annat Nätverket Stoppa Förbifarten genomfört och den kritik som både forskare och vanligt folk uttalat knappt har blivit bemött. Det konstaterades även att det är underligt att bygget startats trots att det fortfarande prövas i mark- och miljödomstolen.

I diskussionen togs det upp hur detta vansinnesprojekt i synnerhet slår mot utsatta grupper. I och med bygget av Förbifarten kan trängselskatten inte längre gå till att finansiera utbyggd kollektivtrafik.

En dåligt fungerande och dyr kollektivtrafik kommer främst att drabba förorternas folk med låga inkomster samt kvinnor, som åker mer kollektivtrafik än män. Dessutom finns det en enorm diskriminering i att boende i Akalla får höra att en överdäckning av vägen skulle vara för dyr då den i mer välmående områden går under marken.

Många på mötet var frustrerade

Foto: Ammar Khorshed

etta var det andra mötet som Trevliga Porkala och stadsdelsrådet har hållit tillsammans. Ambitionen var att fatta konkreta beslut om vad som kan göras på detta sena stadium. Den lokala oron för buller och luftföroreningar är i alla fall så stor att en kampanj mot miljödiskrimineringen av miljonprogramsområden och för att den sexfiliga motorvägen ska dras i tunnel eller överdäckas även i Akalla och Hjulsta kan få massivt stöd. Samtidigt innebär beskedet att landstinget redan nu vill dra i nödbromsen genom att höja priset på SL-kortet, glesa ut trafiken och dra in på planerade nyinvesteringar att fler kan få upp ögonen för konsekvenserna av det gigantiska motorvägsprojektet.

över hur dåligt informerade de hade blivit av Trafikverket. Folk vittnade om hur de knappt hade fått någon information alls hemskickad, hur den information som har kommit inte har beskrivit hur vägen är tänkt att gå och att informationen bara har funnits på svenska.

Många var eniga om att det som nu behövs är att sprida information, bygga en stark opinion mot vägbygget och att börja genomföra gemensamma aktioner.

Mötet beslutade om ett upprop som både riktar sig mot politikerna och ska samla människor till protester.

I uttalandet lyfts tre krav fram: • Att Förbifarten, ifall den trots alla invändningar byggs, ska dras i tunnel eller överdäckas vid Akalla och Hjulsta.

• Att SL på inga villkor ska til�låtas att höja priset för SL-kortet, glesa ut busstrafiken eller dra in planerad utbyggnad av kollektivtrafiken.

•A tt regering och riksdag förklarar hur Förbifarten om den verkligen byggs inte ska äventyra målet om noll nettoutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser redan till år 2050.

Det togs även beslut om att ha en demonstration den 29 mars i Akalla. En planeringsgrupp av frivilliga bildades och ska försöka få demonstrationen att bli så stor som möjlig. ■

”Politikerna har ljugit för oss från första stund” Plakatverkstad på Lakeside inför demonstrationen.

På förra veckans planeringsmöte den 18 februari för kampanjen Rädda Lakeside samlades ett tjugotal för att diskutera den fortsatta kampen för att stoppa kulturslakten i Haninge.

riga i kultur- och fritidsnämnden har drömt ihop. Något officiellt beslut finns inte, bara en allmän formulering i nämndens strategi och budget för år 2015, slog Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, fast på mötet.

RS HANINGE

– Kultur- och fritidsnämnden vill uppenbarligen inte representera kulturoch fritidslivet i Haninge. Politikerna har i frågan ljugit om allt: Att det inte finns pengar, att beslut är fattat och att de lyssnar på ungdomarna här. Kommunen gjorde ett överskott på hela 74 miljoner kronor förra året. Nog får vara nog. Nu behöver vi planera och organisera motståndet, sade Robert Bielecki (RS).

Ungdomarna och de verksamma på Lakeside har många bra idéer och förslag på vad som kan göras.

– Vi behöver ha en demonstration när nästa kultur- och fritidsnämndmöte är den 25 februari.

Och vi behöver flygblad och affischer inför demonstrationen, sa

rs.haninge@socialisterna.org

N Foto: Robert Bielecki

är Rättvisepartiet Socialisterna (RS) inför mötet gick igenom nämndprotokoll i jakt på beslut om uppsplittring och förflyttning av ungdomshuset Lakeside visade det sig att något sådant beslut inte har fattats. Dessutom hade kultur- och fritidsnämnden ett överskott på 1,5 miljoner kronor i slutet av år 2014, trots att nämndens ordförande Mehmet Cocksürer (MP) har hävdat att det skulle finnas ett underskott på 11 miljoner kronor. Detta går inte ihop.

– Beslutet verkar vara någonting som Mehmet Cocksürer och de öv-

Cassandra Bergström, aktiv i kampanjen Rädda Lakeside.

Vidare diskuterades det om att under mars månad ha flera kulturaktiviteter, som musikuppträdanden på Poseidons torg, kulturhelger på Lakeside och dansshower, med banderoller och flygbladsutdelning om kampanjen.

– Det är uppenbart att politikerna har ljugit för oss från första stund.

Därför känns det skönt att vi tillsammans kan organisera ett motstånd mot dem och att vi kan knyta an till bland annat kampanjgruppen Rädda Haninges kulturpark, sade Linnea Björnberg, även hon aktiv i kampanjen Rädda Lakeside.

Demonstrationen kommer att äga rum onsdagen den 25 februari klockan 16.00 med start på Poseidons torg. Därifrån marscherar vi gemensamt till kommunhuset för att sätta press på politikerna i kultur- och fritidsnämnden som har möte där klockan 17.00. Kampen kommer att fortsätta. ■

INRIKES

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

4

Stoppa det stora bankrånet Dags att kräva våra pengar tillbaka.

Sammanlagt gjorde de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – en vinst på 104,5 miljarder kronor under förra året. 57,1 miljarder av vinsten går direkt ned i aktieägarnas fickor.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

S

torbankernas vinster är betyd­ ligt större än exempelvis lan­ dets utgifter för grundskolan under ett år (86,5 miljarder kronor).

Om storbankernas vinster delades ut till landets alla invånare skulle var och en inkassera 11 000 kronor.

Så visst finns det pengar.

Samtidigt som storbankerna vräker miljarder över sina aktie­ ägare får direktörerna och che­ ferna både jättelika lönelyft och miljonbonusar.

Swedbanks vd Michael Wolf fick förra året en löneförhöjning på 6,3 miljoner kronor – nästan en 60-procentig ökning.

400 chefer på Nordea kan se fram emot en miljon kronor vardera i

bonus efter att banken har gjort en vinst på svindlande 31 miljarder kronor under helåret 2014. ”Bakom [Nordeas] vinstök­ ningen ligger bland annat mer utlåning. Och dessutom till högre vinst gentemot bolånekunderna – kunderna får betala en högre räntemarginal på varje lånad kro­ na.” (SVT den 28 januari) Bankerna tjänar sina pengar på att plundra kunderna. Var tredje kro­ na på ett rörligt bolån blir till vinst för banken. Sedan år 2009 har stor­ bankernas vinster nästan tredubb­ lats – från 35 miljarder kronor till 104,5 miljarder kronor år 2014.

Denna vinstexplosion skulle inte vara möjlig utan statens stöd och lånegarantier.

När storbankerna håller sina bolagsstämmor i mars kommer de att mötas av starka krav på att det är dags att betala tillbaka till skat­ tebetalarna. ”Vi kräver våra 34 miljarder kronor tillbaka”, säger Folkkam­ panj för Gemensam Välfärd i Stockholm, som har tagit initiativ till bankprotestveckan i samband med bankernas bolagsstämmor den 19-26 mars. ■

Rädda mötesplatsen i arbetarförorten Hammarkullen tiga är dock att detta sker i dialog med boende och utifrån de behov som finns.

Göteborgslokaler, som också äger den nyräddade simhallen i området, har exempelvis inte gjort några större investeringar för renovering, vilket ledde till att frågan om stängning av badet till slut blev aktuell.

Känslan är nu att man kan re­ novera, bygga om och bygga ut lokalerna med projektpengar för att sen ta ut en högre hyra från nå­ gon etablerad kedja. Rädslan för att priserna hamnar därefter och att Hammarkulleborna exkluderas mer än de inkluderas är påtaglig.

Ännu en viktig mötesplats för förorten är påväg att försvinna.

Foto: Johannes Lundberg

Marias pizzeria har fått sitt hyreskontrakt uppsagt. Arbetarförorten Hammarkullen i nordöstra Göteborg riskerar nu att tappa en central och viktig mötesplats.

JOHANNES LUNDBERG

johannes.lundberg@socialisterna.org

D

et kommunalt ägda fast­ ighetsbolaget Göteborgs­ lokaler hyr ut lokalerna till Folkets Hus som i sin tur hyr ut

till Marias. Nu har kontraktet sagts upp av hyresvärden. Detta sker till förmån för annan hyresgäst och/ eller verksamhet. Ryktet talar om

ett EU-projekt, med en upprustad entré till Folkets Hus och intillig­ gande café för de studenter som håller till i ovanliggande lokaler.

Till månadsskiftet, alltså redan den 28 februari, skall all verksamhet och inventarier ha flyttats ut.

Marias pizzeria utgör en viktig mötesplats mitt på Hammar­ kulletorget där alla välkomnas.

Folk kommer och går och det

skapas rörelse kring torget till sen kväll vilket också ger en trygghetskänsla för boende i hela Hammarkullen. Hyresgästerna erbjuds heller inga alternativa lokaler och köps motvilligt ut för en mindre summa.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) ställer inte olika verksamhe­ ter mot varandra. Vi välkomnar initiativ till olika former av upp­ rustning i våra förorter. Det vik­

I detta läge borde ursprungsfrågan vara, vad behöver Hammarkullen?

Ett café är inte fel, men andra lo­ kaler borde kunna hittas till verk­ samheten och inte ersätta en be­ fintlig och fungerande mötesplats som drivs av hårt arbetande perso­ ner som nu ställs på gatan.

Alla boende och berörda måste ha rätt till information och möjlig­ het att påverka vad som händer i Hammarkullen.

Demonstration mot Göteborgs­ lokaler och till stöd för Marias piz­ zeria äger rum under torsdag den 26 februari klockan 17.30 på Ham­ markulletorget med kraven: • Förläng kontraktet.

• Bevara viktiga mötesplatser.

• För ett levande torg. ■

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

5

Academedia gör storvinster samtidigt som lärarnas löner urholkas och arbetsmiljön förvärras. På Plusgymnasiet i Jönköping har flera lärare sagt upp sig i protest mot den ohållbara arbetssituationen.

I korthet Färre arbetare fackligt anslutna

O

rganisering Arbetarnas organiseringsgrad nådde i fjol en ny bottennotering, då endast 64 procent av alla arbetare var fackligt anslutna. Mer än var tredje arbetare står alltså utanför facket. Bland tjänstemännen är det däremot fler som är medlemmar i facket, 74 procent. Detta enligt ny statistik sammanställd av Anders Kjellberg, professor i Sociologi vid Lunds universitet.

Det stora tappet inleddes under år 2007 efter att den dåvarande Alliansregeringen chockhöjde avgifterna för a-kassan. Det ledde till att många valde att lämna facken. Avgifterna återställdes i januari år 2014, men utan någon effekt på organiseringsgraden.

– När avgiften chockhöjdes märkte folk det direkt i plånboken och gick ur. Det finns inte samma automatik i att man går med igen när avgiften sänks. Det blir ingen massrusning tillbaka utan det krävs ett aktivt rekryteringsarbete av facket, säger Anders Kjellberg till tidningen Arbetet den 17 februari.

Inom offentlig sektor är 77 procent av arbetarna medlemmar i facket, medan andelen i hotell- och restaurangbranchen är på låga 29 procent.

Foto: Hellebardius / Flickr CC

Rektorer drunknar i byråkrati

R Låg lärarlön ger hög

vinst till Academedia

För ett tag sedan pratade jag med en bekant som arbetar på en kommunal gymnasieskola i Östersund som berättade om den skillnad som finns mellan elever som kom från kommunala skolor och de som kom från fristående skolor.

Eleverna från kommunala skolor kunde mer.

SIGBRITT HERBERT rs@socialisterna.org

D

en senaste tiden har strålkastarljuset riktats mot Wallenbergägda (via riskkapitalbolaget EQT) Academedia.

I Jönköping sade alla tre lärare vid vård- och omsorgsprogrammet upp sig mitt i terminen eftersom de inte orkade längre. Enligt Smålandsnytt har fler lärare vid samma skola upplevt en ständigt ökande arbetsbörda.

Skolledningen säger sig bara ha känt till problemet de senaste veckorna och ska nu anställa ytterligare två på det aktuella programmet, istället för att nyanställa de tre som har sagt upp sig. Problemet med låg bemanning finns dock inte bara på det aktuella programmet, utan på hela skolan.

Academedia är Sveriges största friskolekoncern och gör stora vinster. Förra året var rörelsevinsten 432 miljoner kronor, motsvarande 7 000 kronor per elev. Man får samma skolpeng som kommunala skolor och skryter med att man bedriver verksamheten ”effektivare än kommunerna utan att kompromissa med kvalitén”, som Harry Klagsbrun, partner på EQT, sade till ETC den 9 februari i år.

Enligt Sten Svensson, skolutredare för LO och TCO, etablerar sig friskolor i attraktiva områden med lättutbildade elever och ser till att fylla skolorna med sådana mindre resurskrävande elever.

En lärarkollega till mig berättade om en släkting till henne som hade en dotter på en fristående skola. När föräldrarna ville att även deras tvillingar skulle börja på samma skola uppstod det problem. Tvillingarna behövde hjälp av talpedagog och den kommunala skolan var ”mycket bra på att ta hand om sådana barn” – med andra ord var de för resurskrävande för att börja på friskolan.

Det skulle kosta för mycket pengar att hyra in en talpedagog.

– Det viktigaste är att ha rätt lärare och att de ges de bästa förutsättningarna, tycker Klagsbrun. Jag förstår inte hur man lyckas med att få rätt lärare med de bästa förutsättningarna genom att underbetala dem.

Lärare på friskolor tjänar ungefär 3 000-4 000 kronor mindre än lärare på kommunala skolor som inte precis är högavlönade. I början av året protesterade lärare vid Academe-

dias skolor i Stockholm mot att de inte hade fått del av de pengar som Stockholms stad hade satsat för att höja lärarlönerna. Academedia hävdade att man hade använt pengarna till att höja lönerna för alla sina anställda oberoende av kommun.

– Vad säger att lärare i Stockholm ska ha högre löner än de i till exempel Norrköping?, säger Paula Hammarberg på Academedia enligt SVT nyheter den 12 februari. Hon svarar inte på varför en lärare på Academedia tjänar i snitt 2 449 kronor mindre än en lärare som arbetar inom Stockholms stads skolor.

Efter omfattande protester gjorde företaget en helomvändning och lovade sina lärare en löneökning i samma storleksordning som kommunens.

Academedia, liksom andra fri­ skolekoncerner, gör stora vinster och det bästa sättet att gå med vinst på är att driva verksamheten ”mer effektivt”, det vill säga att minska personaltätheten. Kan man sedan välja sina elever och se till att de får bra betyg är de nöjda och glada.

Bra betyg är i sig inte en garant för bra kunskaper.

Sverige är i dagsläget det enda landet i världen som tillåter privata skolföretag att göra vinst av skattemedel. Det är en fråga som regeringen försöker att undvika.

Det kan den dock inte göra i längden. Protesterna kommer att växa sig allt starkare i takt med att fler skandaler avslöjas. ■

ädda skolan Enligt en undersökning utförd av Skolverket som Lärarnas Tidning skriver om den 19 februari går hälften av svenska rektorers arbetstid till administration. 51 procent går till administrativa uppgifter men endast 18 procent går till det pedagogiska uppdraget.

Inom OECD-länderna utmärker sig Sverige, Danmark och Finland negativt.

– Det kan vara en indikation på att rektorerna inte hinner med sitt pedagogiska uppdrag, säger Tomas Matti, undervisningsråd på Skolverket, till Lärarnas Tidning.

I Sverige har endast 7 procent av rektorerna undervisningsskyldighet, medan motsvarande siffra i Finland är 71 procent.

Patientsäkerheten hotad i Sundsvall

V

årdkrisen Överbeläggningar och stabsläge har blivit allt vanligare på Sundsvalls sjukhus. Den 16 februari nåddes ett nytt rekord med hela 43 överbeläggningar.

Sjuksköterskor och läkare varnar nu för att patientsäkerheten är hotad. Detta rapporterar Vårdfokus den 19 februari.

– Vårdplatser har skurits ned och sjukhusledningens förklaring är att det saknas sjuksköterskor. Trots det gör de ingenting. Vi vet att högre lön och bättre arbetsvillkor skulle få sjuksköterskorna att stanna, men som det är nu slutar de för att jobba i kommunerna, flytta till Norge eller börja på bemanningsföretag, säger Vårdförbundets huvudskyddsombud på sjukhuset, Åsa Holgersson, till Vårdfokus.

Strejkvarsel med krav på kollektivavtal

A

rbetsvillkor Företaget som städar på Armémuseet i Stockholm, Isab clean, vägrar att teckna kollektivavtal för sina tjugotalet anställda. Därför har facket Fastighets varslat om strejk och blockad den 9 mars om inget kollektivavtal tecknas fram tills dess. Det skriver Fastighetsfolket den 19 februari.

– Det här är inget vi gör för att det är kul. Dels är det vår skyldighet som fackförbund att skapa bra förutsättningar för våra medlemmar, dels handlar det om anställningsvillkor.

Men det handlar också om inflytandet och möjligheten att organisera sig fackligt på arbetsplatsen, kollektivavtalet är nyckeln till det, säger Ewa Edström, avtalsansvarig ombudsman på Fastighets, till Fastighetsfolket.

40 vårdplatser bort i Trestad

R

ädda vården De två sjukhusen NÄL och Uddevalla sjukhus i Trestadsområdet (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) kommer att stänga 40 vårdplatser, rapporterar ttela den 19 februari. Orsaken sägs vara dålig ekonomi.

– Det är brist på läkare och sjuksköterskor. [...] Därför väljer vi att tillfälligt stänga cirka 40 vårdplatser, säger Lars Wiklund, sjukhusdirektör, till ttela. ■

INRIKES

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

6

Nej till Nato:s krigsövning I maj och i juni kommer en stor flygövning att genomföras i Norrbotten och Västerbotten. Totalt deltar åtta länder i krigsövningen som sammanfaller med en ökad imperialistisk hets kopplad till Ukrainakrisen.

RAYMOND OHLSON

rs.lulea@socialisterna.org

F

rån den 25 maj till den 4 juni kommer bland annat Frankrike, England, Tyskland och USA att tillsammans med Sverige, Norge och Finland delta i övningen Arctic Challenge Exercise (ACE).

Enligt försvarsmakten kommer svenskt, finskt och internationellt luftrum att användas och USA:s flygvapen kommer att utgå ifrån Ämari i Estland. Övningen innebär att Sverige och Norrbotten återigen blir en

arena för Nato:s övningar, vilket passar den krigshets som förs från riksdagens talarstol. Samtidigt ökar de imperialistiska motsättningarna runtom i världen, med hetsen mot Ryssland och de olika sekteristiska inbördeskrigen i Syrien, Mali med flera länder.

Såväl inom vänstern som bland krigshetsande kommentatorer finns exempelvis Ryssland och Islamska staten (IS) som orosmoln om Sverige

fortsätter att gå västimperialismens ärenden. Och visst skulle fortsatt inblandning från Sverige

öka risken för hämndaktioner på hemmaplan.

Krigsmotståndare från nätverket Nato ut ur Norrbotten och uppropet Stoppa ACE pekar även på klimatfrågan som en kommande imperialistisk faktor. När frågan om nya energiresurser blir alltmer brännande kan Arktis bli ett område som imperialistiska makter än mer hungrar efter. Då kan exempelvis Sverige hamna i en militär konflikt eller bli en bas för utländska trupper.

Det är inte bara klimatfrågan som kan knytas samman med krigsmotstånd. Även antirasismen är en viktig del. I spåren av de krig som förs idag som provocerar fram terror­attentat gottar sig rasister och fascister.

Stoppa ACE-uppropet lyfter också frågan om

samernas rättigheter då bland annat testområdet NEAT i Norrbotten placerades i Sápmi där verksamheten har stört rennäringen.

På uppropets hemsida påpekas exempelvis att det var skogssamernas område som valdes för att simulera en kärnvapendetonation när Ro-

botförsöksplats Norrbotten skapades. Under övningen Loyal Arrow som hölls i Norrbotten år 2009 kallades också målområdet i scenariot rasistiskt för Lapistan.

Gräsrotsaktivister som försöker att störa och eller stoppa dessa militärövningar drabbas oftast av repressalier från staten. Samma sak sker för de människor som flyr undan krig som stöttas av svenska staten militärt, ekonomiskt eller på grund av den svenska vapenexporten.

Så länge krig lönar sig och motstånd straffar sig kommer maktens elit att fortsätta tills de stoppas. USA:s krig i Mellanöstern skickade hem alltför många i kistor. Det var en av anledningarna till att Obama inte vann stöd för att gå in i Syrien. Första världskriget stoppades när folket tröttnade på misären, men hur många sociala och ekonomiska bakslag ska vi tvingas genomleva? ■

RS/Offensiv säger: •N ej till EU- och Natomilita-

rism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

•E nad, global kamp mot imperialismens krigsrustning, plundring och krig.

Skuldberget för studenter blir allt större ”Sjung om studentens lyckliga dar” brukar man säga.

I Sverige ska alla ha möjlighet att kunna läsa vidare, något som vi under lång tid har tryckt på och känt stolthet över. Bakom denna romantiserade yta byggd på svensk folkhemsromantik finns det ett problem. Studenters tillvaro brukar beskrivas som sjungande munter men samtidigt visar undersökningar att det ekonomiska stödet knappt räcker till det mest vitala.

JOHANNA ANDERSSON

rs.malmo@socialisterna.org

N

med 944 kronor, till det totala 9 948 kronor i månaden, varav bidraget ligger på ynka 2 828 kronor.

Glappet mellan lån och bidrag har successivt ökat de senaste åren.

Rebecka Stenkvist, ordförande för SFS, berättar för Sydsvenskan den 17 februari att en student som tar en treårig examen kommer att ha en 40 000 kronor högre skuld (totalt 195 000 kronor) i år jämfört med år 2010.

De rödgröna har lyft fram glappets problematik de senaste åren, om hur de som saknar studievana hemifrån kan avskräckas från att studera vidare på grund av den höga skuldsättningen. Däremot har de inte tagit några initiativ till

Idén om att vem som helst ska ha möjlighet till att läsa vidare fallerar.

Det ses tydligt efter att ha slängt ett snabbt öga på CSN:s diagram över det extra bidrag du kan få om du har barn, fysiska eller psykiska hinder eller något som leder till högre utgifter – summan är knappt synlig.

Studieskulden blir allt större samtidigt som studenter inte får ekonomin att gå ihop.

Den avgiftsfria högre utbildningen är en oerhört viktig del i arbetet mot orättvisa och större avstånd i livsförutsättningar mellan

Foto: bildbanklub / Flickr CC

är Sveriges förenade studentkårer (SFS) genomförde en undersökning utav studenternas budget år 2013 konstaterades att en student som studerar på heltid går back 756 kronor varje månad. De tryckte på att bidraget från CSN borde höjas för att studenten ska kunna täcka sina utgifter.

Lånedelen var redan hög nog som det var och inte i fas med bidragsdelen. Därför ansåg SFS att bidragsdelen borde höjas för att täcka utgifterna och genom detta jämna ut glappet mellan lån och bidrag.

Efter årsskiftet fick SFS sin önskan uppfylld. Den 1 Januari i år höjdes studiestödet, dock inte på bidragsdelen utan på den redan höga lånedelen. Vid årsskiftet höjdes lånet

att åtgärda problemen. I samma veva passar politikerna även på att höja påminnelseavgiften till hela 450 kronor istället för det tidigare 200 kronor.

Det är otroligt hur regeringen bestämmer sig för att höja en lånedel som redan ligger i ofas med bidragsdelen. Samtidigt kommer undersökningar från Centrala studiestödsnämnden (CSN) som visar att var tredje student lider av sömnproblem och att 30 procent av studenterna är i farozonen för alkoholmissbruk.

Att studera heltid ska vara likvärdigt med att ha ett arbete på heltid, men fler och fler väljer att arbeta vid sidan av studierna för att fylla ut den tajta budgeten eller för att slippa skuldsätta sig i alltför hög omfattning. Det är ett stort problem då pressen blir för stor och hälsan tar skada.

ungdomar ur olika samhällsklasser. Det är inte bara de resursstarka som ska ha tillgång och möjlighet till eftergymnasial utbildning. ■

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

7

En dör på jobbet varje vecka En långvarig trend med minskande antal dödsfall på jobbet bröts i fjol. 53 arbetare kom aldrig hem från jobbet, fem fler än året innan.Transportbranschen krävde för första gången flest anställdas liv, följt av skogs- och jordbrukssektorn och byggbranschen. Orsaken är försummade arbetsmiljöinsatser, långa entreprenadkedjor utan huvudansvar och villkorsdumpning med superexploaterad utländsk arbetskraft.

Att arbetsmiljön försummas, i kombination med långa entreprenadkedjor utan huvudansvar och dumpade arbetsvillkor, leder till att allt fler dör på arbetet.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

A

ntalet förolyckade på jobbet har minskat stadigt under hela efterkrigstiden, men trenden planar ut under 2000-talet. I fjol bröts trenden och fler dog på jobbet än året dessförinnan, 53 mot 48 arbetare. Tidningen Arbetarskydd visar att endast 13 av dessa hade kollektivavtalad livförsäkring. Många av de förolyckade arbetade alltså för oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal. Även arbetsplatsolyckorna utan dödlig utgång ökar. Den stadigt nedåtgående trenden bröts år 2009 då ”anmäld sjukfrånvaro på grund av arbetsolycka” ökade bland män och upphörde att minska bland kvinnor, enligt Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2012.

Foto: Elias Theodorsson

Sex och nio av de som omkom på arbetsplatserna år 2014 respektive år 2013 var utländska arbetare utstationerade på svenska arbetsplatser. Därmed var nästan 15 procent av de förolyckade under perioden 2013-2014 utländska arbetare. Det är en kraftig överrepresenation av utländska arbetare bland de som omkommer på jobbet, eftersom des av tekniska brister, maskiner/ utländska arbetare endast utgör en verktyg (exklusive trafikolyckor), fallande föremål och att den förpromille av arbetskraften.

Det är inte särskilt förvånande olyckade har fallit. En stor andel av att just de utländska arbetstagar- tragedierna hade kunnat undvikas med mer resurser na är mest utsatta, till och ökat fokus eftersom de i höHögt tempo, på arbetsmiljöargre utsträckning betet istället för är oorganiserade, långa under­ besparings­iver och saknar kollektiventreprenörs­ tidspress på aravtal och utför de kedjor och betsplatserna. mest riskfyllda armånga utländ­ betsmomenten. ska arbetare Lavallagen, Inom åkerinäringen som har sämre som stiftades efter dumpas villkoren E G - d om s t o l e n s med hjälp av utarbetsmiljö le­ dom år 2007, förder till att även ländska lastbilar bjuder fackförenandra arbetare och förare från fatingar att ta strid tigare länder. 400 inte vågar för kollektivavtal utländska lastbilar ställa krav. för utländska arbefrån i första hand tare som är utstaöstra Europa forttionerade i Sverige, eftersom EU:s sätter att köra inom Sverige, trots att fria rörlighet för arbetskraft står reglerna begränsar vistelsen till en över fackliga rättigheter. vecka, enligt SVT den 15 februari.

43 procent av dödsolyckorna De utländska chaufförerna saknar under åren 2007-2012 orsaka- kollektivavtal och kör ofta olagligt

långa pass, vilket innebär en säkerhetsrisk på vägarna. Många tvingas leva i misär och saknar de rättigheter som svenska chaufförer har.

I fjol reagerade lastbilschaufförer på att en makedonsk kollega friades i rätten trots att han saknade körkort. Kampanjen Här stannar Sverige samlade lastbilschaufförer över hela landet, som demonstrerade mot villkorsdumpningen och osäkerheten på vägarna genom att dagligen stanna till vid vägrenen.

Den nedåtgående trenden för dödsolyckor i byggbranschen sedan år 2010 bröts i fjol. Då dog 10 arbetare i jämförelse med 7 personer vart av ett av åren 2012 och 2013. Majoriteten var anställda av underentreprenörer eller hade F-skattsedel.

Arbetsmiljöverket pekar ut uppsplittrande entreprenadkedjor, bristfällig samordning och undermåligt säkerhetsarbete som de viktigaste orsakerna bakom ökningen.

Av fjolårets dödsolyckor var fyra fallolyckor och ytterligare fyra ar-

betare blev ihjälklämda eller krossade av fallande föremål.

Fjolårets värsta byggolycka skedde på bygget av Fortums värmekraftverk i Hjorthagen i Stockholm. Där förolyckades två polska arbetare och ytterligare en arbetare skadades allvarligt när en 50 ton tung värmesköld rasade över en skylift i början av november.

Elektrikerförbundet gjorde en polisanmälan på grund av den undermåliga arbetsmiljön och att arbetsgivaren medvetet och systematiskt struntat i att åtgärda bristerna. Åklagaren beslutade i förra veckan att inte inleda någon förundersökning. Ingen kommer att utkrävas ansvar för arbetarnas död.

Petter Johansson, regionalt skyddsombud på Elektrikerförbundet, menar att om åtal inte väcks i det här fallet måste det vara hål i lagstiftningen som genast måste täppas till.

– Tyvärr är vi inte speciellt för-

vånade. Högt tempo, långa under­ entreprenörskedjor och många utländska arbetare som har sämre arbetsmiljö leder till att även andra arbetare inte vågar ställa krav, förklarar Johansson ökningen av dödsfall vid arbetsplatsolyckor.

Han är noga med att påpeka att utländska arbetare är välkomna, men att de borde ha likvärdiga villkor. För att det ska bli möjligt menar Petter Johansson att det behövs en lagändring som ger fackföreningarna befogenhet att tillträda och kontrollera även de arbetsplatser som saknar kollektivavtal och medlemmar.

Kampen för kollektivavtal för alla arbetare, oavsett nationalitet, är också en viktig antirasistisk fråga och avgörande för att motverka rasisternas splittringsförsök. Enighet i kampen är helt avgörande för att uppnå en säkrare arbetsmiljö, men också för att slå tillbaka högerpolitikens attacker på den gemensamma välfärden. ■

MALCOLM X – EN SYMBOL FÖR SVARTAS RÄTTVISEKAMP 8

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

Malcolm X inspirerar miljontals än idag eftersom rasism, arbetslöshet och nedskärningspolitik – hela det kapitalistiska systemet – fortfarande råder. På bilden syns en av de många jättedemonstrationer som har varit mot polisens övervåld och dödsskjutningar mot unga svarta män i USA.

Foto: The All-Nite Images / Flickr CC

50 år sedan mordet på Malcolm X Den 21 februari i år var det 50 år sedan Malcolm X mördades. Idag samlar parollen #BlackLivesMatter embryot till en ny rörelse med afroamerikanska unga i spetsen, mot rasistiskt polisvåld, ekonomisk exploatering och socialt utanförskap. Malcolm X försökte göra slut på det förtryckande och förnedrande systemet och är en symbol för dagens revolutionärer. Hans liv och kamp förtjänar att studeras.

följa med sin pappa på UNIA-möten och har själv skrivit om dessa: ”Mötena avslutades alltid med att min far flera gånger uttalade en fras som de andra skanderade efter honom: ’res dig du mäktiga ras, du kan uppnå vad du vill!’”

Nation of Islam (NOI) via ett par av sina syskon som var engagerade där. NOI förespråkade i likhet med UNIA svart nationalism och var prokapitalistisk. Under 1930-talets krisår växte NOI i storlek.

PER JOHANSSON rs.sundsvall@socialisterna.org

Malcolms pappa dödades när en spårvagn körde på honom. Modern och hans vänner, liksom Malcolm, var säkra på att han hade mördats av rasister. Men försäkringsbolaget betecknade det som självmord och betalade inte ut försäkringspengarna. Louise blev ensamstående mor med åtta barn mitt under 1930-talets ekonomiska kris.

Efter skolgången hade Malcolm många olika jobb. Under andra världskriget jobbade han en del på järnvägen som servitör i restaurangvagnen. Men ständigt återkommande arbetslöshet ledde till småbrott, droger och en fängelsedom.

Det var under fängelsetiden som Malcolm kom i kontakt med

Efter fängelset jobbade Malcolm en kort tid inom bilindustrin men snabbt avancerade han inom NOI och började jobba som präst.

Inom NOI var det tradition att ta bort sitt efternamn och ersätta det med ett X, vilket Malcolm också gjorde.

Malcolms predikningar och andra aktiviteter kom snabbt att öka medlemsantalet i NOI. Han åkte på mötesturnéer över stora delar av landet.

Flera av hans tal är rena mästerverk i att visa hur de svarta i USA har tryckts ned. Flera klipp kan hittas på nätet och är väl sevärda idag. Temat var ofta att visa på historien av slaveri och förtryck och att få de svarta att

M

alcolms föräldrar, Earl och Louise, gifte sig år 1919 i Montreal, Kanada. År 1921 flyttade paret till Omaha i Nebraska, USA. Båda var engagerade i Universal Negro Improvement Association and African Communities (UNIA), som hade grundats av den jamaikanske aktivisten Marcus Garvey.

Garveys rörelse var en social rörelse för svarta i USA, som angrep den vita rasismen och det vita styret. Rörelsen kämpade för ”svart makt”, en enad svart kultur och svart kapitalism. Den uppmuntrade bland annat till uppbygget av afroamerikanska företag.

Vid denna tid hade rasistiska Ku Klux Klan (KKK) fått en åter-

komst i USA. Denna nya våg av KKK-aktivitet drevs inte bara av hat mot afroamerikaner utan även mot judar, asiater och andra icke-vita. Under år 1921 bildades hela 24 lokalavdelningar av KKK i Nebraska. De arbetade öppet med demonstrationer, korsbränningar och möten, och påstods ha 45 000 medlemmar. KKK blev snart en kraft i den nationella politiken. År 1925 födde Louise sitt fjärde barn – Malcolm. Som aktiv i UNIA blev Malcolms far utsatt för regelbundna hot och trakasserier från KKK. När familjen bodde i Michigan och Malcolm var fyra år gammal satte rasister eld på familjens hus och det var på håret att de undkom.

Malcolm kom som barn att

Vem lärde dig att hata dig själv? Vem lärde dig att vara pacifist?

känna stolthet. Ofta var de fyllda av retoriska frågor: – Vem lärde dig att hata dig själv? Vem lärde dig att vara pacifist? Var han en pacifist? Vem sa att svarta inte kan försvara sig själva?

Försvarade han sig själv?

Precis som idag fanns en debatt om kampmetoderna. Trots de i många fall stora framgångar som skedde under 1950- och 60-talens kamp mot diskrimineringen med de så kallade icke­våldsmetoderna fick metoderna hård kritik av personer som Malcolm och Black Power-anhängare.

Malcolm deltog vid några tillfällen i möten arrangerade av Socialist Workers Party, ett parti som kal�lade sig trotskistiskt, men som var anhängare av exempelvis Fidel Castro på Kuba och Che Guevara.

Malcolm X hade fått ett starkt intryck av upproren och befrielsekampen i Afrika och Asien mot kolonialism och imperialism. Vid ett tillfälle fick han en hälsning från Che Guevara. Det var en tid då Malcolm X omprövade flera av sina åsikter, radikaliserades och närmade sig socialistiska idéer. ■

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

9

Malcolm X som revolutionär Den 8 mars 1964 meddelade Malcolm X att han skulle lämna Nation of Islam (NOI) för att till fullo engagera sig i kampen för medborgerliga och mänskliga rättigheter i hemlandet och utomlands. Då hade han redan varit avstängd från NOI i 90 dagar.

ELJEER HAWKINS

cwi@worldsoc.co.uk

M

alcolm skulle komma att bilda Muslim Mosque Inc för att fortsätta organisera en muslimsk rörelse för svarta amerikaner och i juni år 1964 grundades den politiska gren som skulle tillåta honom att fullt ut delta i medborgarrättsrörelsen: Organisation for Afro-American Unity, inspirerad av Organisation for African Unity som bildades i efterdyningarna av befrielsekampens segrar i den så kallade tredje världens fattiga länder.

Efter att ha lämnat NOI inledde Malcolm i april år 1964 vad som skulle bli två långa resor till Afrika, Mellanöstern och Europa. Resorna hade religiösa och politiska mål.

Han försökte genomföra sin pilgrimsresa till Mekka och formellt anamma den sunnimuslimska läran. Malcolm ville bli en förgrundsgestalt för den muslimska rörelsen i USA. Malcolms resor i Mellanöstern och Afrika hade en enorm inverkan på hans tankar om islam. Han trodde att islam skulle kunna spela en andlig och politisk roll i befrielsekampen mot rasism och vit överhöghet. Han ansåg att ”Vår framgång i Amerika kommer att omfatta två sfärer, svart nationalism och islam [...] Och islam kommer att länka oss andligt till Afrika, Arabien [Arabiska halvön] och Asien”.

Politiskt strävade Malcolm efter att befria 22 miljoner afroamerikaner från fattigdom, polisvåld och politisk diskriminering. Han tvingades att navigera i den nya världsordningen efter andra världskriget med revolution och kontrarevolution. Revolutionerna i den koloniala världen, som i Kina, Algeriet, Vietnam och Kuba, mordet på den kongolesiske premiärministern Patrice Lumumba 1961 och den oberoende rörelsen som utmynnade i den inflytelserika Bandungkonferensen år 1955 fick djupgående effekter för Malcolms politiska världsbild.

De antikoloniala revolutionerna, framväxten av USA som en dominerande kapitalistisk supermakt samt förstärkningen av socialdemokratin i Västeuropa och av stalinismen i Östeuropa gav upphov till att Malcolms idéer snabbt förändrades under hans sista 11 månader i livet.

I USA hade den svarta frihetsrörelsen inlett en ny fas år 1955.

Det brutala mordet på Emmitt Till samt Rosa Parks trotsiga väg-

ran att resa sig från ett bussäte i Montgomery antände medborgarrättsrörelsen som en kraftfull social rörelse mot slaveriets efterföljare: De rasistiska Jim Crow-lagarna.

President Harry Trumans antikommunism, senator Joe McCarthys häxjakt och Kalla kriget fick en förödande effekt på den radikala svarta frihetsrörelsen och dess ledande vänsteraktivister.

En reformistisk, liberal och kyrkobaserad ledning utvecklades, med organisationer som National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) och Southern Christian Leadership Council (SCLC). Medborgarrättsrörelsen, med dess ickevåldsinriktade civila olydnadstaktik och kamp för politiska och sociala reformer mot storföretagen och dess två partier (Demokrater och Republikaner), blev den dominerande kraften i frihetskampen.

Den liberala politiska och ekonomiska eliten trodde att kapitalismen kunde ta itu med fattigdom, rasism och förtryck. Men det var masskampen som tvingade president Lyndon B. Johnsons administration att under åren 1964-65 genomföra viktiga sociala reformer under parollen ”kriget mot fattigdomen”.

Marcolm X.

Malcolm X:s arbete under denna period var en fortsättning på hans analys av tredje världen, som han utvecklades under 1950-talet och genom hans möte med Fidel Castro i Harlem år 1960.

Han betonade den borgerliga liberalismens begränsningar, vilket skulle bli uppenbart när Johnson beslutade om USA:s fullskaliga militära intervention i Vietnam.

Malcolm X fördömde tvåpartisystemet och särskilt det Demokratiska partiet för att avleda sociala rörleser och befästa den vita

överhögheten. Han fördömde den amerikanska demokratins hyckleri inför de sociala explosionerna i ett antal städer och den våldsamma repressionen mot aktiva i medborgarrättsrörelsen, inklusive morden på James Earl Chaney, Andrew Goodman och Michael ”Mickey” Schwerner.

Malcolm förespråkade rätten till väpnat självförsvar mot rasistiska medborgargarden och det statsunderstödda våldet. Hans linje fungerade som en motvikt till Martin

Luther Kings och medborgarrättsrörelsens lednings ickevåldsideologi. Malcolm X:s analys av den terror som drabbade svarta arbetare och ungdomar i hela det rasistiska USA lade grunden för utvecklingen av Black Panther Party och black power-rörelsen.

Han försökte återknyta kampen för medborgerliga rättigheter i USA till ett internationalistiskt perspektiv genom att förena de mest förtryckta och de unga i tredje världen och USA, för en total frigörelse från maktens dagliga förtryck och exploatering. Hans kampanj för att dra USA inför rätta i FN för brott mot afroamerikaners mänskliga rättigheter var avgörande för att sätta kampen på den globala dagordningen.

Den internationella härskande eliten, amerikanska statliga styrkor och NOI-medlemmar ville se Malcolm död på grund av hans förmåga att organisera, inspirera och ge ett alternativ till rasism och kapitalism.

I slutet av sitt liv gjorde Malcolm en djupare analys av kapitalismen och den vita överhögheten som kunde ge en vägledning för black power-­ aktivister, organisationer och framtida generationer.

Malcolm X har betydelse eftersom de sociala villkor som formade Malcolm fortfarande existerar: Misär, rasism, hög arbetslöshet, massfångenskap, polisvåld, uppsägningar och massiva budgetnedskärningar är alla produkter av ett sjukt kapitalistiskt system som bygger på att leverera supervinster för en global styrande elit. Dessa villkor kommer att frambringa en ny generation av revolutionärer som likt dagens ungdomar i Ferguson och runt om i USA kommer att inspireras av Malcolm X:s lysande exempel. ■

INTERNATIONELLT

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

10

Greklands premiärminister Tsipras skakar hand med Martin Schulz, Europaparlamentets talman. Det verkar nu som om Syriza viker sig för Trojkans åtstramningsdiktat.

Den 20 februari godkände de grekiska förhandlarna en fyra månaders förlängning av krisavtalet med Trojkan (EU, Internationella valutafonden IMF och Europeiska centralbanken ECB). Det rapporteras att den grekiska delegationen var utsatt för regelrätt utpressning av eurogruppen (eurozonens finansministrar). Utan ett avtal skulle den grekiska Syrizaledda regeringen tvingas att införa kapitalkontroll inom kort.

NICOS ANASTASIADES

Xekinima (CWI Grekland)

H

uvuddragen i uppgörelsen är att Grekland accepterar åtstramningspolitikens ramverk under den kommande fyramånadersperioden, att nödlånen endast betalas ut om Trojkan är nöjd, att Grekland måste betala av lånen i tid, att alla pengar som kommer in genom åtstramningarna används för att betala av skulden och att landet inte ”handlar unilateralt”.

Det är uppenbart att uppgörelsen utgör ett stort nederlag för den grekiska regeringen.

Det fyra månader långa avtalet har möjligtvis förhindrat att Grekland omedelbart lämnar euron, men till ett mycket högt pris. Trots premiärminister Tsipras positiva min har de gjort stora eftergifter, som att överge kravet på en nedskrivning av den enorma skulden.

Syriza hävdar att man fick det ”bästa” av de dåliga uppgörelser som fanns på bordet under trycket av kapitalflykt från de grekiska bankerna och från hotet av en kaotisk tömning av bankerna. ”Vi vann tid”, hävdar Syriza. Men tid till vad?

Avtalet tvingar Grekland till att endast föreslå åtgärder som är acceptabla för fordringsägarna. Syrizas förslag måste godkännas av eurogruppen och Trojkan innan deadline i april. Om inte Syriza accepterar dessa diktat kommer man inte att få de lån som krävs för att undvika att ställa in avbetalningarna av skulden på 320 miljarder euro (3 048 miljarder kronor).

Betyder detta att ”allt är förlorat”?

Det beror helt på kampstämningarna inom den grekiska arbetarklassen. Arbetarrörelsen kommer att kämpa för att vidga valsegern över etablissemanget till arbetsplatserna, samtidigt som Trojkan kommer att försöka inlemma Syriza i EU:s kapitalistiska ramverk.

Regeringen kommer att trängas hårt mellan dessa två krafter. Hur denna maktkamp kommer att sluta går inte att förutsäga eftersom det är en strid mellan levande krafter.

Syriza borde säga sanningen till det grekiska folket. Om regeringen har gjort eftergifter för att vinna tid för att implementera en strategisk

plan för att besegra åtstramningspolitiken skulle folket ha förståelse för det och ansluta sig till striden.

Men att misslyckas med det kommer sorgligt nog att visa på att den väg som den grekiska regeringen har valt bygger på klassamarbete med EU och den grekiska eliten och att man accepterat deras agenda.

Syriza lägger inte fram ett allmänt socialistiskt program. Dess ledare strävar efter att till varje pris stanna kvar i den kapitalistiska eurozonen. Detta innebär att de grekiska arbetarna tvingas in i EU-elitens kapitalistiska tvångs­ tröja och ett accepterande av den ”gemensamma marknaden” och Trojkans diktat.

Den grekiska finansministern Varoufakis hävdar att avtalet tillåter Grekland att justera ned budget­ överskottet och att det finns en ”kreativ tvetydighet” kring överskottskravet efter år 2015. Den grekiska regeringen menar att detta kommer att möjliggöra vissa ”humanitära åtgärder”.

Det är sant att några få miljarder euro kan mildra den fasansfulla bördan som ligger på dem som har drabbats allra hårdast av åtstramningspolitiken. Detta kan ses av arbetare som något slags framsteg i jämförelse med tidigare regeringars dystra meritlistor.

Däremot kommer det inte att vara nog för att bekosta en rad reformer för arbetarklassen och för den typen av massiva offentliga investeringar som det finns ett desperat behov av. Huvuddelen

av Syrizas ”Thessaloniki-program”, som i sig var en reträtt jämfört med tidigare Syrizaprogram, kommer att skjutas upp – i värsta fall i all oändlighet.

Det kommer inte att komma i närheten av att återställa de skador som har orsakats av de senaste fem årens 25-procentiga BNP-fall.

Om den Syrizaledda regeringen ger efter för de drakoniska villkor som den tyska kapitalismen kräver kommer det förr eller senare att uppfattas av den grekiska arbetarklassen som en helomvändning och kapitulation.

Syrizaledarna vacklar redan på några av sina politiska löften, som att återupprätta det statliga TV-bolaget ERT. Samtidigt som man har hävdat att inga fler privatiseringar ska genomföras har Syriza diskuterat möjligheten att privata bolag ska kunna involveras i ”utvecklingen” av fastigheter. Över 100 000 marscherade i centrala Aten den 15 februari till stöd för Syrizas inledande förhandlingsläge. Stämningen var kampfylld.

Fascisterna i Gyllene gryning och reaktionära nationalister har marginaliserats av den nya Trojka­ fientliga och antiimperialistiska

stämningen. 66 procent av Gyllene grynings väljare uppgav att de står bakom den Syrizaledda regeringens hållning.

Detta visar på det gigantiska aktiva stödet som kan vinnas för en kamp mot Trojkan och för ett tydligt socialistiskt program, med ett förkastande av skulden, för ett slut på åtstramningar och för offentligt ägande av storbanker och industrier.

Om Syriza tålmodigt skulle hålla fast vid sitt Thessaloniki-program skulle arbetare och fattiga i Grekland entusiastiskt mobilisera till stöd för programmets implementering, med aktivt stöd från arbetare över hela Europa, som skulle kunna utmana deras egna nedskärningsivriga regeringar.

Om vänstern misslyckas med att staka fram en väg framåt och medelklassen och stora delar av arbetarklassen faller in i frustration och demoralisering kommer det att bereda väg för konservativa Ny Demokratis och andra nedskärningspartiers återkomst till makten samt ett förnyat stöd för Gyllene gryning. Insatsen kan inte bli högre för den grekiska och europeiska arbetarklassen. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

Foto: Martin Schulz / Flickr CC

Syriza backar för Trojkan

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

11

Medvind för spanska Podemos Opinionsundersökningar placerar upprepade gånger det spanska vänsterpartiet Podemos på första eller andra plats med över 20 procent i mätningarna. Det hotar det spanska tvåpartisystemet med högerpartiet PP och det socialdemokratiska PSOE, som tillsammans inte ens lyckas skrapa ihop ett 50-procentigt stöd. Över 100 000 personer fyllde Madrids gator under Podemos “marsch för förändring” den 31 januari – en imponerande styrkedemonstration.

Den spanska arbetarklassen vill ha en verklig förändring.

Frågan är om Podemos kan motsvara de förväntningar som ställs på dem.

DANNY BYRNE

cwi@worldsoc.co.uk

U

öppnade upp vägen för någonting annat att utvecklas och fyllde tomrummet med något nytt.

Podemos växte fram som en alternativ kraft med en vänsterinriktad linje mot åtstramningspolitiken och ett program för att förkasta illegitima skulder och upphäva de senaste årens nedskärningar. Man tog till sig mycket av den retorik och de krav som Indignadosrörelsen och andra sociala rörelser har haft och saknar ”ryggsäck” i form av ett tidigare administrerande av systemet, vilket gjorde Podemos attraktivt för en ny generation.

Med Pablo Iglesias och andra vänsterakademiker som förgrundsgestalter framställer sig partiet som en motvikt mot ”la casta”, den korrupta politiska ”kast” bestående av prokapitalistiska politiker som har berikat sig själva sedan diktaturens fall. Detta lyckades fånga upp det utbredda politikerföraktet, vilket av Indignados tidigare uttrycktes i Podemos framgångar är på många form av en antipartistämning.

Iglesias & Co tog detta till nästa sätt ett resultat av de traditionella vänsterorganisationernas och ar- nivå. Podemos gjorde anspråk på betarrörelsens misslyckanden. Led- att representera ”folkets” inträde i ningarna för dessa organisationer – politiken, över de diskrediterade särskilt Förenade vänstern (IU) och politikernas huvuden. de stora fackliga organisationerna – Dess ledare har inte lanserat röklarade inte av att förstå och erkän- relsen som ett parti i traditionell na att krisen har kastat in oss i en mening, utan som ett ”forum för delny period med intensiv klasskamp tagande” genom vilket Spaniens folk och radikal förändring. De fortsatte som helhet kan göra sin politiska med den uråldriga och misslyckade röst hörd. Podemos organisatoriska politiken med samarbeten och upp- huvudbas är därför inte ett nätverk görelser inom systemet och med av partiföreningar eller gräsrots­ kommittéer, utan en ”medborgarsamhällstopparnas partier.

Samma ledare vägrade också församling” varigenom dess ledning att öppna upp sina organisationer väljs i öppna primärval på internet genom att främja och i framtiden en mer menings- Podemos ledning genomför konfull kampenigsulterande onlihar i likhet med neomröstningar het och leva upp Syrizas ledning till den massiva om en del viktiga stämning som rört sig högerut politiska frågor. fanns för mer de300 000 allt eftersom dess Drygt mokratisk gräspersoner har restöd har ökat. rotskontroll och gistrerat sig för att -deltagande. delta.

För de miljontals som har kämpat emot ”1978 års regim” (när PP Partiets organisatoriska struktur och PSOE har turats om att styra) inkluderar trots allt inte folket fullt – i synnerhet de med bakgrund ut i politiken på ett meningsfullt inom Indignados (torgprotest- sätt. För socialister är det viktigt att rörelse) – innebär detta att den få folk aktiva genom att inkludera traditionella vänstern och fack- massorna i politik med demokraföreningarna mer framstår som tiska strukturer för diskussioner, en del av regimen än som en kraft debatter och beslut om rörelsens som leder kampen mot den. Detta politik och strategi. Detta innebär

Foto: Bloco / Flickr C

nder vad som kommer att bli ett år med många val i Spanien kommer Podemos säkerligen att bli en kraft att räkna med. Regionalvalen i Andalusien i mars kommer att innebära ett första genombrott på den politiska scenen, följt av lokal- och regionalval i maj, det eventuella katalanska valet i september och parlamentsvalet i november.

Podemos plan för året är att för varje val ska partiets stöd öka ytterligare, med sikte mot ett makt­ övertagande i november som höjdpunkt. Även om utsikterna för en egen majoritet just nu är små kan Podemos framväxt komma att tvinga in Spaniens två kapitalistiska huvudpartier – konservativa PP och socialdemokratiska PSOE – i en ”storkoalition” för att bromsa vänsterns framsteg. En sådan åtgärd skulle naturligtvis påskynda de etablerade partiernas dödsspiral, i synnerhet PSOE:s.

mer än att enbart vid enstaka tillfällen klicka på omröstningsknappen på internet.

Podemos har hundratals ”cirklar”, eller lokalföreningar, runt om i landet, men dessa har bara en symbolisk roll i rörelsens funktionssätt.

Avsaknaden av masscirklar eller föreningar i bostadsområden och på arbetsplatser som ett grundfundament innebär att partiet i praktiken är toppstyrt av ett ledarskikt baserat runt ordförande Iglesias – som tar alla beslut så fort den har blivit valt i primärvalen. Detta funktionssätt förskriver, om än draperat i en demokratisk retorik, en passiv roll för massorna och utgör ett hinder i bygget av en verkligt demokratisk politisk kraft för den spanska arbetarklassen.

Podemos ledning har i likhet med grekiska Syrizas ledning rört sig högerut allt eftersom dess stöd har ökat. Podemos program var till att börja med radikalt och vänsterinriktat och utlovade en basinkomst som går att leva på för alla, rätten till bostad och höjda löner samt förstatligande av ekonomins strategiska sektorer med flera radikala åtgärder.

Under de senaste månaderna har dock Podemos ledare tonat ner sin retorik och övergivit nyckellöf-

ten som pension vid 60 års ålder och betalningsvägran av statsskulden. Medan rörelsens första program framhöll nödvändigheten av en brytning med den rådande ordningen har dess ledning nyligen beskrivit sitt program som ”socialdemokratiskt” och jämfört sina planer med Lulas i Brasilien. Denna högervridning har genomförts i ”realismens” och den internationella ”kontextens” namn, som inte tillåter radikala åtgärder.

Om Podemos tar sig till regeringsställning kommer partiet i slutändan att bedömas efter i vilken utsträckning man kan tillgodose arbetarklassens krav. Dessa krav är, om än modesta – mat, jobb och bostäder, vilka restes av den 2 miljoner personer starka ”marschen för värdighet” förra året – oacceptabla för den härskande klassen inom ramen för den kapitalistiska krisen.

En verklig vänsterregering skulle stå upp mot kapitalets utpressning och på ett beslutsamt sätt försvara majoritetens intressen, vilket innebär att stå upp mot Trojkan (EU, ECB och IMF) och att avskriva den illegitima skulden samt att ta kontroll över bankerna och rikedomarna för att finansiera en verklig höjning av levnadsstandarden.

Att försöka jämka ihop de folk-

liga intressena med vad som är acceptabelt för Trojkan och den spanska kapitalismen kommer bara att sluta med kris för en vänsterregering och en besvikelse i masskala.

Det är naturligtvis sant att det finns en ”kontext” som verkar emot de åtgärder som är nödvändiga för att få ett slut på folkets misär. Denna kontext utgörs av fortsatt dominans för de multinationella företag och banker, vars marknader och institutioner (både nationella och europeiska) kommer att motarbeta varje regering som försöker ruppfylla arbetarklassens behov och krav.

Istället för accepterandet av denna kontext behöver arbetarrörelsen kämpa emot åtstramningar och för att ersätta denna kontext!

Endast organiserandet och mobiliserandet av arbetarklassen och en vänsterregering med en revolutionärt socialistisk politik för att byta ut marknadernas diktatur mot arbetardemokrati, baserad på offentligt demokratiskt ägande av rikedomarna, kan svara upp mot denna uppgift. En sådan regering behöver anknyta till arbetarklassens kamp i Grekland, Irland, Portugal och hela Europa för att bygga en socialistisk federation ur askan av det kapitalistiska EU. ■

INTERNATIONELLT

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

12

USA: Stöd oljearbetarnas strejk

Den 1 februari gick 3 800 arbetare vid nio oljeraffinaderier runt om i USA ut i strejk. Sedan dess har strejken spridits till flera andra raffinaderier.

JORDAN QUINN

Socialist Alternative

S

trejken är ett svar på att oljebolagen har vägrat att fortsätta förhandlingarna med arbetarnas fackförbund United Steel Workers (USW).

De strejkande kräver ett slut på outsourcing, korttidsbemanning och obligatoriskt övertidsarbete.

Tryggare arbetsvillkor innebär en ökad säkerhet på jobbet. Dagens villkor ökar risken för utmattning ock trötthet, vilket kan leda till försumlighet och misstag med katastrofala följder.

– Vår fackavdelning har förlorat 14 medlemmar under de senaste 16 åren till följd av arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Vi är trötta på att våra medlemmar ska dödas och utsättas för denna risk, berättar Steve Garey, ordförande i USW Local 12591, för tidningen The Stranger.

Strejken riktar sig ytterst mot oljebolagens riskfyllda och många gånger dödliga vinstjakt. Det är också därför som den har fått ett såpass brett stöd.

Oljearbetare strejkar mot outsourcing, korttidsbemanning och obligatoriskt övertidsarbete.

För att vinna strejken krävs det, förutom strejkvakter och blockader för att förhindra strejkbryteri, också att arbetet läggs ner vid fler raffinaderier.

Om alla USW:s medlemmar vid oljeraffinaderier gick ut i strejk skulle det kunna slå ut två tredjedelar av raffinaderiernas samlade produktionskapacitet. Det skulle ge en möjlighet att få ner oljejättarna på knä. Ägarna och direktörerna för de stora oljebolagen förstör vår miljö, klimatet och vägrar att inrätta säkerhetsföreskrifter. Vilken rätt har de att äventyra vår framtid?

Oljebolagen och deras tillgångar måste tas över av samhället och styras demokratiskt av arbetare och representanter från lokalsamhällena.

På så vis skulle vi kunna använda oljejättarnas miljarder till investeringar i tryggare arbetsmiljö och forskning på alternativ förnybar energi som vindkraft, solenergi och vattenkraft för att kunna genomföra den nödvändiga gröna omställning som planeten är i ett skriande behov utav.

Socialist Alternative, CWI:s sympatisörer i USA, står i fullständig solidaritet med de strejkande oljearbetarna och erbjuder allt stöd vi kan för att kampen ska resultera i en seger. ■

Turkiet: Massiv proteströrelse efter mordet på Aslan Turkiets kvinnor är i uppror efter mordet på den 20-åriga studenten Özgecan Aslan i februari i år. Hon mördades efter ett våldtäktsförsök från en busschaufför, vilket har provocerat fram enorma protester framförallt bland kvinnor.

Nu berättar många andra turkiska kvinnor om sina egna erfarenheter av sexuella trakasserier och våld.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.stromback@socialisterna.org

D

en 11 februari utsattes Özgecan Aslan för ett våldtäktsförsök på en buss, vilket hon lyckades avvärja genom att använda pepparspray. Då blev hon både knivhuggen och slagen med ett järnrör. Hennes kropp hittades inte förrän två dagar senare, när den flutit upp på en flodbädd.

Den 16 februari greps busschauffören, som erkände att han hade mördat henne och sedan med hjälp av två andra bränt hennes kropp och dumpat den i floden.

Den 14 februari hölls Aslans begravning. Där deltog tusentals kvinnor som trotsade imamens uppmaning om att kvinnorna skulle hålla sig i bakgrunden. Istället tog sig kvinnor fram för att bära Aslans kista. De menade att ”ingen mans händer ska röra henne igen”.

Situationen för kvinnor i Turkiet har förvärrats i rasande takt under de senaste tio åren. Förra året mördades 281 kvinnor, varav hälften av sin partner. Över hundra våldtäkter an-

mäldes förra året, samt drygt 550 fall av kvinnomisshandel och 140 fall av sexuella trakasserier. Mörkertalet är mycket stort då det är ovanligt att den här typen av övergrepp anmäls.

Mellan år 2003 och 2009 steg antalet mördade kvinnor i Turkiet med 1 400 procent, från 66 till 953! Özgecan Aslan har blivit en symbol för de kvinnor som utsätts för våld och trakasserier. Tusentals har gett sig ut på gatorna i enorma protester i flera städer. Det finns också kampanjer på sociala medier där kvinnor delar med sig av sina egna erfarenheter och sprider information om liknande fall. Även män har dragit igång en kampanj på Twitter, där de lägger upp bilder på sig själva iklädda korta kjolar. Motiveringen är att stödja de kvinnor som själva skuldbeläggs för det de utsätts för, ofta just på grund av sin klädsel. I lördags demonstrerade män iklädda korta kjolar i protest mot våldet mot kvinnor i Turkiet. Onsdagen den

Många kvinnor har gått ut i demonstrationer efter mordet på Özgecan Aslan.

18 februari hölls en demonstration med hela 15 000 deltagare.

President Recep Tayyip Erdoğan har sagt att han kräver ”det hårdaste av straff ” för förövarna, och att våldet mot kvinnor är ett blödande sår i Turkiet. Men presidentens uttalande har tagits emot med skepsis då Erdoğan tidigare har fått

skarp kritik från bland annat kvinnorättsgrupper då han föreslagit inskränkningar av aborträtten som i praktiken skulle innebära ett förbud. Han har också sagt att kvinnor och män aldrig kan vara jämlikar, och att kvinnor borde stanna hemma med barnen istället för att arbeta.

Den här händelsen och de pro-

tester som har följt kan bli början på en större kamprörelse för kvinnors rättigheter i Turkiet. Redan nu har tiotusentals gått ut på gatorna i protester och demonstranterna har uttryckt att de inte kommer att sluta förrän våldet mot kvinnor upphör. Det finns även en namninsamling som redan har samlat in över 600 000 namn. ■

INRIKES

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

13

Militär blir polis – ekot av Ådalen Sedan den 1 februari i år kan militär kallas in av polis vid kriser och terrorsituationer. Det gör att det snart inte är långt borta innan militär, precis som i Frankrike och Belgien, patrullerar på gatorna i Sverige.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

F

ör tio år sedan beslutade den dåvarande socialdemokratiska regeringen att polisen skulle kunna kalla in militär förstärkning vid terrorbekämpning och ”andra brott mot samhället”.

Beslutet hade föregåtts av en militarisering av polisen, som fick nya vapen och befogenheter, med hänvisning till bland annat händelserna i Göteborg år 2001. Beslutet hade också sin bakgrund i att Sverige hade gått med i det globala ”kriget mot terrorismen” som USA med flera stater lanserade efter de avskyvärda terrordåden den 11 september 2001.

Det var också deltagandet i det kriget som låg till grund för regeringens beslut om att låta CIA (USA:s underrättelsetjänst) forsla två egyptier från Bromma till tortyr i Egypten i december år 2001.

Kapitalisternas svar på dagens kris är egentligen samma som då.

Det är bara en tidsfråga innan arbetsgivarnas aggressivitet (krav på lönenedpressningar och ytterligare inskränkningar i strejkrätten) och högerpolitiken föder sin motreaktion i form av kamp och folkliga resningar.

Upprustningen av polisen och att militären nu kan kallas in som stöd utgör en del i makthavarnas förberedelse inför ett läge när Sverige präglas av masskamp och revoltstämningar.

Från år 2006 blev det möjligt för polisen att ta hjälp av militären, vilket året därpå ändrades till att militären endast skulle få bistå polisen med sjö- och luftstridskrafter. Men i förra veckan rapporterade Sveriges Radios Ekot att en ny tolkning av lagen gäller från den 1 februari.

Den gör enligt Ekot ”gällande att polisen också kan be försvarsmakten om hjälp med att säkra byggnader, med underrättelse, IT, bombskydd och stridande personal”.

Håkan Wall, chef vid Rikskriminalpolisens ordningspolisenhet, säger med anledning av den nya tolkningen att ”detta innebär att försvarsmakten får polismans befogenhet”.

Länge var minnet av militären som dödade fem arbetare i Ådalen år 1931 ett avgörande hinder mot varje försök från de styrande att öppna för militären att agera polis.

Men de reaktionära effekterna av terrorattackerna i USA år 2001, Madrid år 2004 och London år 2005 och den chock de spred gav politikerna och staten möjligheter att börja frigöra sig från det man har Den nya lagtolkningen fick bland benämnt som ”Ådalensyndromet”.

I en av de utredningar som låg annat Dagens Nyheters ledarskritill grund för att det skulle bli reger- benter att jubla: ”Militären ska ingens beslut om huruvida polisen äntligen kunna hjälpa polisen vid skulle kunna få hjälp av militären terrorangrepp. Det är på tiden att vi släpper de ständiga parallellerhette det att: ”Händelserna i Ådalen måste na till Ådalen år 1931 i debatten”, bedömas i sitt tidsmässiga sam- skrev DN i lördagens huvudledamanhang. De samhällspolitiska och re. I samma ledare hänvisade man strukturella förhållanden som då också till att den numera svenska rådde finns inte idag. Vi lever i ett armén av yrkessoldater med sin helt annat samhälle nu än för drygt krigserfarenhet var särskilt väl läm70 år sedan. Det framstår därför pade efter ha att fått en symbolisk som både förlegat och osakligt att en till två veckors utbildning i poidag av principiella skäl åberopa lisiära uppgifter. händelserna i Ådalen år 1931. Det Samtidigt gör man gällande, är således dags att påtagligt nyanse- med hänvisning till ett uttalande ra den gamla synen på det militära från den tidigare socialdemokratisförsvarets roll i civila sammanhang.” ke statsministern Per-Albin Hans(Sammanfattning av betänkandet son, att skulden för dödsskotten i Polisens behov av stöd i samband Ådalen var jämnt fördelad ”mellan kommunister med terrorismoch arbetsgivabekämpning, Terrorhotet SOU 2005:70) Det vill säga stoppas inte med re”. offren var lika mer repression mycket skyldiga Skotten i Ådalen som bödlarna, var en följd av de och militär på och de tusentals stegrade klassgatorna. arbetare som motsättningarna som följde i spåren på kraschen på strejkade och demonstrerade i ÅdaWall Street 1929. Kapitalisterna sva- len 1931 var ”kommunister” som rade krisen med lönenedpressning- kan liknas vid dagens terrorister.

DN:s ledarskribenter är inte de ar och massavskedningar, vilket var första som skriver om historien orsaken till kampen i Ådalen.

Den nya lagtolkningen innebär att militära styrkor kan sättas in i ett läge när Sverige präglas av masskamp och revoltstämningar, vilket är ett medel för makthavarna att kunna sitta kvar vid makten. Bilden visar hur svensk militär tränar på att upplösa folksamlingar. med syfte att skydda dem som bar ansvaret – kapitalismen och dess representanter – för dödsskotten mot en fredlig jättedemonstration i Ådalen för snart 84 år sedan. Det var arbetsgivarna, med stöd av regeringen och myndigheter, som mobiliserade de beväpnade strejkbrytarna som militären skulle skydda. Det är också värt att påminna DN om att det inte var vanliga värnpliktiga soldater som skickades till Ådalen utan yrkessoldater.

Dödsskjutningarna följdes av massdemonstrationer landet runt och starka krav på en politisk strejk för att fälla den sittande borgerliga regeringen. Den revolutionära jäsningen fick S-toppen att avge ett löfte om att de socialister och aktivister som dömdes efter skotten i Ådalen skulle få amnesti.

Men det första S-regeringen gjor-

de efter att man vann valet år 1932 var att svika vallöftet. Med sitt svek ville S-toppen visa kapitalistklassen att man önskade samförstånd och klassamarbete. Socialister fick fängelse och straffarbete, medan bödlarna däremot gick fria och till och med fick skadestånd. Sällan har statens klasskaraktär avslöjats så tydligt.

Med beslutet om att ge militären polisiära uppgifter ökar risken för nya dödsskjutningar likt de i Ådalen.

Det vidsträckta begreppet terrorbekämpning kan också användas mot såväl stora demonstrationer som enskilda aktivister, där ”skydd av byggnader” kan användas mot protester utanför beslutande församlingar och myndigheter eller mot exempelvis ockupationer av arbetsplatser och lokaler för att rädda jobb och service. När polisen sköt skarpt i Göteborg år 2001

och begick en rad övergrepp ursäktades detta med att man hade ”bevis” för att det fanns terrorister bland demonstranterna, vilket var en lögn från början till slut.

Terrorhotet stoppas inte med mer repression och militär på gatorna.

Vad som istället krävs är en upptrappad kamp mot högerpolitik, rasism och nya repressiva lagar som stryper demokratin. Samtidigt behövs en oförsonlig kritik mot Sveriges deltagande i imperialistiska terrorkrig och ett kompromisslöst avståndstagande från de reaktionära gruppernas fega terrorhandlingar som drabbar oskyldiga och vars reaktionära effekter gynnar makthavarna.

Det som behövs är ett nytt kämpande arbetarparti och en socialistisk global arbetarrörelse som visar vägen i kampen mot krig, terror och kapitalistisk plundring. ■

KULTUR / KRÖNIKA

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

14

: a k i n ö r K om jag

”Vet inrteatt kunna komme i tid” komma BRITTA BERGGREN

O

rs.lulea@socialisterna.org

k, jag känner mig tacksam för att när jag nu blev och är skadad, då är det bra att jag lever i Sverige, där vi under så lång tid har hjälpts åt (de flesta) att betala skatt.

Att det finns kvar så många lagar och bestämmelser om grundtrygghet, allas lika värde och så vidare.

I Luleå gick färdtjänstavtalet, som kommunen hade skrivit med ett taxibolag, ut vid årsskiftet. Då kom det ju in nya anbud, alltför höga tyckte nog kommunen. Men ett mindre taxibolag, som först bara ägde rullstolsbussar, kom in med ett skamligt lågt anbud (ansåg de andra taxibolagen).

På det följde ju att när man bokade en resa, blev man sambokad med många andra färdtjänstkunder. Man visste inte alls hur lång tid resan kunde ta. Det blev ju problem när man hade tider att passa. Även om mina vänner alltid har vetat att man inte riktigt kan tidsbestämma något med mig, eftersom jag aldrig vet hur lång tid en färdtjänstresa kan ta, blev det nu än värre eftersom det inte fanns så många bilar och inte heller andra bolag som ville hjälpa till för det låga kilometerpriset.

Det finns nog andra kommuner, med andra problem. Jag är medveten om och har hört att i vissa andra kommuner har man, som färdtjänstberättigad, ett max antal resor per vecka.

Eftersom Luleå ligger i Norrbotten och vi har så stora avstånd och ännu ingen tillgänglig lokaltrafik finns det inget ”max antal resor per tidsperiod”, ännu.

Alla klagomål till kommunen från färdtjänstkunder har lett till att avtalet nu har sagts upp och från och med den 1 mars har ett annat bolag åtagit sig uppdraget.

Så nu vet jag inte om jag kommer att kunna komma i tid i fortsättningen. Men, jag är hoppfull. ■

Konst om Husby i förändring ”Impressionism, aktivism, fasader och däremellan” heter en utställning i Husby konsthall som hävdar att Husbys fasader förmedlar platsens politik och historia.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

M

ed utgångspunkt i det impressionistiska landskapsmåleriet och Husby har en löst sammansatt grupp arbetat med staden i förändring.

Bakom utställningen står konstnärer som inspirerats av de konflikter som har kantat renoveringsprocessen i Husby. ”Boende i området har kämpat för att förhindra rivningar och renoveringar som skulle medföra stora förändringar av området och höga hyreshöjningar”, skriver de bland annat. Utställningen reser frågan om vad Husbys färgsättning säger om den tid den skapades och om varför den försvinner.

Safia Ahmed, Anita Karp, Anette Klinke, Rohi Kohandani, Kerstin Wikström och Nasli Kilic visar målningar av fasader och platser i Husby som har gjorts under en målarvecka på Husby gård. Elever i Husbygårdsskolan har också dokumenterat Husbys fasader under en workshop om förortens arkitekturhistoria.

Arkitekturforskaren Maria Ärlemo bidrar med en minst sagt intressant och talande bild av hur Husbys gemensamhetslokaler har försvunnit, något som idag leder fram till en kamp för offentliga mötesplatser.

Se utställningen denna vecka, som i hög grad bygger på att Eva Arnqvist, Filippa Arrias, Johanna Gustafsson Fürst och Lisa Torell under en längre tid har utvecklat arbeten i dialog med människor i Husby. ■

Husby skildras i en konstutställning i Husby konsthall.

Ny giv för Husbys och Järvas unga?

Förortsrådet Norra Järva Stadsdelsråd har bildats av boende och aktiva i Husby, Akalla och Kista som kämpar för att försöka mobilisera, aktivera och driva på för en bättre framtid. Du är välkommen till att delta! Vi träffas den första måndagen i varje månad i Husby träff. Gå också med i vår facebookgrupp.

Välkommen till att höra och syna den nya majoriteten i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd.

Innebär det rödgrönrosa styret en ny giv för Husbys och Järvas unga? Vad kan vi göra gemensamt för att förändra?

Låt oss diskutera hur det ska gå till att skapa: • Meningsfulla och riktiga jobb • Andra chans till gymnasiekompetens med mera • Bostad, meningsfull fritid och demokrati

Järva Café måndag den 2 mars kl 18 – vi fikar och diskuterar ortens brännande frågor

PARTI

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

15

Procent av mål

Norrbotten

Totalt

29% 23 851 kr

2 959 kr

Västerbotten

900 kr

Mellannorrland

770 kr

Stockholm

12 305 kr

Mellansverige

0 kr

Västsverige

4 661 kr

Sydsverige

2 356 kr

Nu krävs ett superryck

V

ästerbotten och Sydsverige har ekonomimålet inom räckhåll, men det är de större distriktens resultat som påverkar totalen mest. För att vi ska komma i närheten av målet på 80 000 kronor i februari behöver vi nå riktigt bra resultat även i Stockholm, Göteborg och Luleå.

sista februaridagarna samt insamlingar på partiföreningsmötena.

Om du inte kan gå på något partiföreningsmöte (se tider, platser och mötesteman nedan) men ändå vill ge ett bidrag till insamlingen, gör en betalning till PlusGiro 87 96 49-2 och märk insättningen ”Ekonomikampanjen”.

Om du vill ge regelbundna extrabidrag via autogiroprenumerationen, skriv ett mejl till ekonomi@socialisterna.org och ange vilket belopp du vill ge och när samt ditt betalarnummer. För att teckna en ny autogiroprenumeration, skicka e-post till prenumerant@socialisterna.org eller ring 08-605 94 03. Då behöver vi även namn, adress och telefonnummer samt bank, kontonummer och personnummer. ■

SEBASTIAN OLSSON

offensiv@socialisterna.org De resultat som dessa tre regioner har redovisat den senaste veckan är långt ifrån tillräckliga. Nu krävs det tidningsförsäljningar som varar extra länge de

Haninge / Stockholm Internationell kvinnokamp RS Haninge Norra, torsdag den 5 mars kl 18.30.

Plats: Brandbergen.

För mer info: 073-918 42 81.

Internationell kvinnokamp RS Stockholm Södra, onsdag den 4 mars kl 18.30.

Plats: Bagarmossen.

För mer info: 073-387 65 77.

RS Haninge Södra,

Onsdag den 4 mars kl 18.30.

Plats: Föreningen Träffen, Moränvägen 3.

För mer info om mötestema: 072-524 42 95.

Kvinnokamp inför 8 mars RS Stockholm Norra, torsdag den 5 mars kl 18.00.

Plats: Husby träff.

För mer info: 073-567 47 06.

RS bloggar

Göteborg

Socialistisk kvinnokamp

Alla Göteborgs partiföreningar, torsdag den 5 mars kl 18.00.

Plats: Hammarhörnan.

För mer info om tema: 072-307 81 43.

Besök våra lokala bloggar för uppdateringar angående kampanjer, protester, demonstrationer och händelser som Rättvisepartiet Socialisterna deltar i och tar initiativ till.

RS Haninge: rshaninge.blogspot.se RS Stockholm: rssthlm.wordpress.com RS Göteborg: rsgoteborg.wordpress.com RS Borås: socialistboras.wordpress.com RS Luleå: rslulea.wordpress.com RS Sundsvall: rssundsvall.wordpress.com RS Malmö/Lund: rsmalmo.wordpress.com

Luleå

Inför 8 mars: Kamp mot sexism

RS Luleå, torsdag den 5 mars kl 18.30.

Plats: Partilokalen i Luleå.

För mer info: 0920-22 08 74.

Umeå RS Umeå,

för mer info: 076‑259 84 23.

Malmö

Sundsvall

onsdag den 4 mars kl 18.00.

För mer info om mötestema och plats: 073-561 91 98.

RS Sundsvall, torsdag den 5 mars kl 18.00.

För mer info om plats:

RS Malmö-Lund,

Socialistisk kvinnokamp

070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Eskilstuna

Borås

för mer info: 073-373 33 61.

för mer info: 070-396 47 83

RS Eskilstuna,

RS Borås,

Socialistiskt program 2015 • Riv upp högeralliansens försämringar.

• Internationell solidaritet med ar­ betare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.

Systemskiftet i välfärden

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kol­ lektivtrafiken.

• Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentli­ ga välfärdsjobb.

Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

Klimat- och miljöhot

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektivise­ ringar samt förnyelsebar energi.

• Avveckla kärnkraften.

• Stoppa gruvbolags och storföre­ tags rovdrift på miljön. ­Offentligt ägande av naturresurserna.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

Trygga jobb

• Stoppa lönedumpning via pri­ vatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

Nej till låglönemarknad!

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3.

Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

En skola för alla

• Skrota det segregerade skolsyste­ met. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Mindre klasser och ökad lärartät­ het.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstat­ liga skolan.

Likaberättigande

• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd.

• För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

• Nej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimine­ ringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten. Kamp för

jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.

Antirasism & asyl

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Stoppa jakten på flyktingar. Åter­ inför rätten till asyl.

• Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostä­ der, vård och utbildning för alla.

Jobben, krisen och pensionerna

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom masspro­ tester, inklusive de anställdas ocku­ pation av arbetsplat­sen om så krävs.

Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre.

• För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensi­ onärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensioner­ na – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

• Enad, global kamp mot imperialis­ mens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fackföreningar

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

• Kämpande och demokratiska fack­ föreningar. Nej till ­pampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

• För ett nytt socialistiskt arbetarpar­ ti som kan ge de lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokra­ tiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi.

• För en demokratisk och socialis­ tisk värld. ■

BRÄNNANDE

26 FEBRUARI 2015 # 1 140

Nedslag i välfärdskrisen Vilka effekter har en ny regeringen haft för kommunerna? Efter att ha gått igenom Luleå kommuns bokslut för år 2014 och dess framtidsplaner är svaret tydligt: Inga! Att det offentliga underskottet på 120 miljarder kronor de närmaste åren ska täckas genom nedskärningar i kommuner och landsting är tydligt.

RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

A

Det är också inom barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden, som tillsammans står för 80 procent av kommunens budget, som krisen syns tydligast.

Det handlar om en långsiktig resurs- och personalbrist som nu leder till sämre hälsa och planer på storskaliga nedskärningar.

Inom äldreomsorgen och hemsjukvården leder bristen på sjuksköterskor till att allt mer läggs över på delegation till undersköterskor, speciellt under sommaren.

Detta trots att undersköterskor känner att de inte har fått tillräcklig utbildning för att genomföra uppgifterna på ett säkert sätt.

I Luleå hävdar Socialdemokraterna att kommunen har 75 äldreboendeplatser mer än rikssnittet. Med det argumentet har alla kommuner deltagit i ett ”race mot botten” de senaste tio åren, då 13 500 platser på äldreboenden i landet har försvunnit.

I Luleå ska kostnaden inom äldreomsorgen minska med två procent.

Samtidigt ger nedskärningar och personalbrist i landstinget problem i kommunens äldreomsorg, när platsbristen gör att äldre skickas hem från sjukuhus innan de är medicinskt färdigbehandlade. Istället för att se att problemet är likadant i hela landet, och kräva mer resurser från regeringen, säger S-ledningen i Luleå med Niklas Nordström i täten att ”Nu ser ni priset av att vi sitter med fem sjukhus i länet”. Det vill säga: lösningen är att skära ned ännu mer genom att lägga ned sjukhus!

Det som inte drabbas av nedskärningar är byråkratin. ”Fler chefer gör att vi kan hålla ramarna bättre” är budskapet, samtidigt som sjuktalen stiger. Stadsbyggnadsnämnden rapporterar om en ökning av stressrelaterade sjukdomar. Även i skolan ska ökade behov med digitalisering, fler barn och så vidare ”lösas” genom nedskärningar. En utredning pågår om varför förskolan är dyrare än rikssnittet och nedskärningsförslag kommer till sommaren/hösten.

Redan nu pratas det om arbetsplatsträffar på kvällstid, vilket sparar in kostnaden för vikarier (som

13 500 platser på äldreboenden har försvunnit från landets kommuner de senaste tio åren. Men i Luleå kommun ska kostnaden för äldreboenden istället minsta med två procent. dessutom inte går att få tag i). Kompetensutveckling ska ske i verksamheten – personalen ska inte kunna gå ifrån. Som Offensiv tidigare nämnt hotas förskolornas tillagningskök, samtidigt som skolornas matproduktion ska centraliseras ännu mer.

Det pågår också en ”översyn av lokalstrategi”, vilket kan sammanfattas med att kommunen ser över möjligheterna att lägga ned små skolor. Skolor ska pressas hårdare till att inte ha underskott, oavsett skäl (exempelvis för barn i behov av särskilt stöd).

Nedskärningspolitiken resulterar i att personalen är mycket stressad. I skolan är situationen kanske värst. Orsakerna är tydliga:

• En budget som inte räcker till.

• Krav på att utveckla undervisningen och nå bättre resultat trots mindre resurser.

• Skolan har juridiserats: allt måste dokumenteras och det tar tid.

• Det finns för få vikarier, samtidigt som vi har skolplikt – någon måste undervisa.

Det är inte bara skolan och socialförvaltningen som drabbas.

Nedskärningar planeras överallt.

Arbetsmarknadsförvaltningen ska minska utbudet på gymnasievux, köpa färre yrkesutbildningar (trots att de ger bra resultat) och göra mindre arbetsmarknadsåtgärder.

På sikt finns det också planer på

att minska antalet brandstationer till blott en längs Lule älv, trots att det innebär en sämre täckningsgrad för Räddningstjänsten.

Klimatförändringarna ökar också kommunens konstnader.

Luleå kommun är inte unik. Tvärtom finns det många kommuner med ännu sämre läge. Välfärdskrisen är långt ifrån över och kommer bara att förvärras under en helt högerorienterad ”rödgrön” regering.

Tiden är övermogen för ett välfärdsuppror, med krav på pengarna tillbaka till det gemensamma från roffare i banker och storföretag, vilka på välfärdens bekostnad formligen badar i pengar. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Foto: Ralf / Flickr CC

tt S-ledda Luleå kommun inte förväntar sig några nya pengar från staten de närmaste åren blir tydligt när bokslutet för år 2014 och dess framtidsplaner granskas.

Till exempel innebar det att investeringarna bromsade in rejält.

Av planerade 750 miljoner kronor investerades bara 441 miljoner kronor. Orsaken sägs vara förskjutningar i byggprojekt, men också att de stora förvaltningarna för skola och äldreomsorg beslutade att inte genomföra nödvändiga investeringar – eftersom de inte har haft pengar att betala för driften.

Det är även stor brist på socionomer och legitimerade och behöriga lärare, vilket skapar arbetsmiljöproblem och stress.

Den S-ledda socialnämndens sätt att hantera de ökade behoven är inte att kräva mer pengar utan att skära ned. De vill lägga ned små äldreboenden och boenden för funktionsnedsatta.