Offensiv 1144

Posttidning A socialisterna.org

26 mars 2015 / # 1 144 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Stoppa Förbifart Stockholm

Vem tänker på Vitådalen?

3 5

Demonstration mot buller, föroreningar och höjt SL-kort

Högern hetsar mot EU-migranter

– sid 6-7

8-9

Kapitalismen utarmar glesbygden

Foto: Mehmet Can Koçak / Flickr CC

13

Tunisien mot terror och splittring

Biskopsgården i sorg Den 18 mars klev flera maskerade män in på restaurangen Vår krog på Vårväderstorget i Biskopsgården, Göteborg, och öppnade eld med automatvapen. Tio personer skadades allvarligt och två personer miste sina liv.

– Känslan av otrygghet är det

värsta. Det handlar inte längre om gänguppgörelser. Drogkriget har tagit sig in bland vanligt folk, bland barnfamiljer och drabbar nu hela stadsdelen. Det är fruktansvärt, säger en småbarnsmamma som vill vara anonym.

– läs mer på sista sidan

SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr).

T ex: offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

26 MARS 2015 # 1 144

2

SPLITTRINGAR HÖGERUT?

”J

E

Foto: Frankie Fouganthin / Wikipedia Commons

ag blir mycket besviken på Moderaterna för att de lämnar det allianssamarbete som varit så framgångsrikt.” Det sa en bitter folkpartistisk ledare i Borås, Morgan Hjalmarsson, när Moderaterna nyligen gjorde upp med Socialdemokraterna.

Borås, som är landets 13:e största kommun, blir därmed den 24:e kommunen där Moderaterna och Socialdemokraterna sitter tillsammans i kommunstyret. Ibland ingår också andra Allianspartier, men i exempelvis Strängnäs och Strömstad står C, FP och KD utanför.

I Borås kommer Socialdemokraterna att styra med Moderaternas budget, eftersom denna vann majoritet i kommunfullmäktige.

Folkpartiet i Borås menar att Moderaterna har gjort upp med Socialdemokraterna bakom ryggen på de andra Allianspartierna och att det hade gått att tvinga Socialdemokraterna att genomföra högerbudgeten utan en uppgörelse med Moderaterna.

Debatten mellan och inom Allianspartierna liknar kritiken av Decemberöverenskommelsen. Där tog de fyra partierna ”ansvar” genom att lova att stödja Socialdemokraternas kommande budgetar så länge Socialdemokraterna hade ett större regeringsunderlag än de fyra i riksdagen.

Det retade upp dem inom Allianspartierna som vill gå längre högerut.

Alla de fyra Allianspartierna försöker nu ”förnya” sig, i de flesta fall genom att gå ytterligare högerut.

Hittills har det inneburit en ökad splittring partierna emellan. ”Alliansen är inte den benhårda koalition som den nyss var”, konstaterade Expressen i en ledare nyligen.

Uppsplittringen är uppenbar i flera frågor: Överskottsmålet. Regeringen vill byta ut målet att statens budget ska gå med en procents överskott till att budgeten ska vara i balans under en konjunkturcykel. Folkpartiet och Centerpartiet har uttalat sig positivt, medan Moderaterna är kritiska.

Militären. När S-MP-regeringen föreslog ytterligare 6,2 miljarder kronor mer till militären bjöd Moderaterna över och begärde 10 miljarder kronor. Folkpartiets Jan Björklund menade att 17 miljarder kronor är en absolut nödvändighet.

Socialförsäkringarna. Den gigantiska socialförsäkringsutredningen föreslog en viss lättnad på försämringarna i a-kassa och sjukförsäkring. Moderaterna var emot båda dessa förändringar medan övriga Allianspartier var för.

Folkpartiet har ensidigt gjort

upp med regeringen om att avskaffa vårdnadsbidraget och att införa en tredje ”pappamånad” i föräldraförsäkringen.

De kanske viktigaste utspelen högerut har gjorts av Folkpartiet och Kristdemokraterna i migrationspolitiken. Båda vill tidsbegränsa uppehållstillstånden och göra det svårare för anhöriga att förenas med sina släktingar. De närmar sig Sverigedemokraterna.

Spänningarna inom Alliansen kommer att förstärkas när Ebba Busch Thor blir ny KD-ledare.

Borgerligheten är djupt splittrad i många länder: USA, Storbritannien, Frankrike och Italien har alla varsin ”tokhöger”, inklusive rasism och reaktionära idéer.

Deras splittring, liksom i Sverige, återspeglar desperationen över både kapitalismens kriser och att de saknar stöd underifrån. ■

EN SVENSK THATCHER

bba Busch Thor kommer med all sannolikhet att bli ny ledare för den borgerliga sekten som lystrar till namnet Kristdemokraterna.

Högst på hennes dagordning står att vrida KD än mer högerut, vilket var något som även hennes företrädare Göran Hägglund försökte göra. Hägglunds marsch högerut slutade med att han lät som ett eko av SD-ledaren Mattias Karlsson. Bakom den förre KD-ledarens tal om att man måste lyssna till ”verklighetens folk”, vilka de nu är, fanns inget annat än högerpopulism.

Vad ska då Ebba Busch Thor göra för att partiet ska gå än mer åt höger? Ett korståg mot aborter. Som den abortmotståndare hon är lovar hon att ”Kristdemorkaterna måste göra mer i abortfrågan”, vilket ger en bild av vad som väntar.

Ebba Busch Thor är också en varm anhängare av det som felaktigt kallas samvetsfrihet, vilket betyder att vårdanställda ska kunna vägra att utföra aborter. Att patienter ska få den vård som de har rätt till är inget som ryms i den nya KD-ledarens samvete. Man bävar inför vad som kan hända om hon blir nästa sjukvårdsminister.

Moralkonservatism, kvinnofientlighet, mer av SD-flirtar och nyliberalism är att vänta med Ebba Busch Thor. Inte undra på att den förre moderate och ultranyliberale riksdagsledamoten Karl Sigfrid hoppas att Busch Thor blir en ”svensk Margaret Thatcher”.

Ebba Busch Thor vill inget hellre. Alliansens så kallade ”arbetslinje” ska enligt henne nu följas av en ”företagarlinje”. ”Det finns skäl till självrannsakan kring om inte mer kunde g jorts för att ytterligare öka utbudet av arbetstillfällen. Vi måste erkänna att vi inte lade tillräcklig kraft på att förstå vilka hinder arbetsgivare stöter på för att anställa”, skrev hon nyligen i en debattartikel. Det låter som en blåkopia från Svenskt Näringsliv.

Enligt Ebba Busch Thor måste den privata sektorn gynnas än mer.

Därför måste de sista resterna av anställningstryggheten avskaffas och bolagsskatterna sänkas än mer. Samtidigt ska etablerinsgbidraget till flyktingar sänkas.

Det inte bara låter som Thatcher, det är rätt och slätt thatcherism.

O

ch nu till något helt annat. Forbes Magazines årliga lista över världens rikaste visar att det fanns 1 826 dollarmiljardärer i världen år 2014, varav 290 nykomlingar, med en sammanlagd förmögenhet på sanslösa 7 biljoner USA-dollar, motsvarande 58 biljoner kronor (58 000 000 000 000 kronor). Det är betydligt mer än Japans BNP, och då är Japan världens tredje största ekonomi och ett land med dryga 127 miljoner invånare. Så visst finns det pengar – det finns till och med ett överflöd av pengar. ■

Fackförbundet Handels och flera andra fack vill att anställningsformen allmän visstid ska tas bort då den lätt missbrukas. Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ger inga sådana besked (Handelsnytt nummer 3 mars 2015).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

26 MARS 2015 # 1 144

3

Vitådalens framtid på spel Den 16 mars samlades 200 oroliga föräldrar och andra från Vitå, Jämtön och omkringliggande byar till ett informationsmöte i Vitåskolan. Deras värsta farhågor besannades när de fick höra att S-ledda Luleå kommun planerar att lägga ned skolan, hjärtat i Vitå. Skolan är en förutsättning för en framtid och utveckling i Vitå­ dalen.

surser. Samtidigt baserar sig beslutet på antaganden – de ekonomiska konsekvenserna av en nedläggning av skolan är inte ens utredda!

För barnen och deras familjer vore en nedläggning en stor försämring och skulle i några fall tvinga familjer att flytta. Vissa barn skulle redan från 6 års ålder få 48 kilometers enkel resväg till skolan!

– I praktiken vore det att säga ”Här kan ni inte bosätta er med barn”. Det blir barnlösa områden i kommunen, kommenterar Jonas Brännberg.

Förutom de längre resorna och att en mycket väl fungerande verksamhet som binder ihop bygden slås sönder, innebär förslaget också en kvalitetssänkning på fritidsverksamheten, där kompetens­krav och läroplanskrav försvinner när verksamheten nedgraderas från ”skolbarnomsorg” till ”pedagogisk omsorgsverksamhet”.

S-ledda Luleå kommun vill lägga ned Vitåskolan. Det skulle leda till att vissa barn så unga som sex år tvingas åka buss 48 kilometer enkel resväg till skolan.

RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

–M

Utredningsdirektiven från politiker och skolchefen sägs handla om att ”säkerställa elevers likvärdiga och lagstadgade rätt till utbildning”, men inget direktiv gavs om att utreda skolans funktion för lands-

Foto: Anna Eriksson

ånga upprörda boende i Vitådalen har hört av sig till Rättvisepartiet Socialisterna (RS) dels om det skandalösa beslutet, men också om hur illa bemötta de har blivit av kommunpolitiker och tjänstemän som inte har velat lyssna på deras fakta och argument, berättar Jonas Brännberg, gruppledare för RS i Luleå kommunfullmäktige.

Kommunens tjänstemän har utrett frågan sedan i september förra året, men planerna har hållits hemliga fram till årsskiftet, då boende fick nys om vad som var på gång.

Sedan dess har en arbetsgrupp för skolans överlevnad bildats, som har försökt att få mer information, men som hela tiden har motarbetats.

bygdens överlevnad och som social mötesplats. Utredningen skriver i allmänhet om bristen på utbildade och legitimerade lärare och de särskilda svårigheter som finns på mindre skolor att få ihop behörigheter och heltidstjänster. Däremot sägs inte att Vitåskolan inte har några sådana problem. Lärarna har jobbat länge och är behöriga i alla ämnen som de undervisar i.

Skolan har idag 49 elever och i utredningen förväntas en drastisk minskning de närmaste åren. Arbetsgruppen för skolan har dock motbevisat utredningen och istället visat hur ett generationsskifte är i antågande, vilket kommer att leda till fler barn i skolan.

Dessutom räknar kommunens utredning helt felaktigt med att 70 procent av barnen som föds i områ-

det kommer att ha flyttat ut innan de börjar skolan. Om skolan däremot läggs ned blir prognosen om färre barn en självuppfyllande profetia.

Den egentliga orsaken till förslaget om nedläggning stavas nedskärningar. Små skolor kostar mer och politikerna ser en möjlighet att pressa in fler barn i Råneåskolan utan att tillföra allt för mycket re-

– RS ger fullt stöd till kampen för Vitåskolan. Arbetsgruppen för skolan har gjort ett fantastiskt jobb i att punkt för punkt pulverisera politikernas argument för att lägga ned skolan. Vad vi tror behövs nu är en bredare politiskt press på Socialdemokraterna. De boende i Vitådalen behöver gå ”man ur huse” för att uppvakta Barn- och utbildningsnämnden och kommunledningen. Även andra som hotas av samma utveckling borde uppmanas att ge sitt stöd, till exempel Svartöstadsskolan, Mariebergsskolan och Ersnässkolan. Vi kommer också att ta upp frågan i kommunfullmäktigemötet den 31 mars, avslutar Jonas Brännberg. ■

Ordningsvakt försökte stoppa Offensivförsäljning i Angered centrum Lördagen den 21 mars försökte ordningsvakter i Ange­ red centrum, i nordöstra Göteborg, hindra Rättvisepartiet Socialisterna (RS) från att sprida Offensiv. De gick så långt att de brottade ned och satte handfängsel på Amer Mohammed Ali, varefter RS kallade på polis.

RS GÖTEBORG

rs.gbg@socialisterna.org

Ordningsvakten saknar laga stöd för sitt agerande. Tryckfrihetsförordnings (TF), en av våra fyra grundlagar, sjätte kapitlet, 1 §, ger rätt åt varje svensk medborgare eller svensk juridisk person att själv eller med biträde av andra ”till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter”.

Tryckfrihet innebär rätten att trycka och sprida information och uppfattningar fritt i text, till exempel via böcker, internet, tidningar eller flygblad. Tryckfriheten innebär att medborgare och grupper

inom landet får publicera alster utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum. Envar har också rätt att fritt distribuera producerade texter.

Rättvisepartiet Socialisterna har vid flera tillfällen fått ta diskussioner med ordningsvakter som inte kan grundlagen och bara blint ”följer order” från centrumledningar.

Men RS har rätt, vilket polisens uttalande i både Dagens Nyheter och till SR P4 Stockholm visar: – Privata ägare får varken förbjuda allmänna sammankomster eller utdelning av tryckta skrifter. Ett centrum är en offentlig plats när den är öppen på dagarna. På en offentlig plats har man rätt att utan tillstånd dela ut och sälja tryckta skrifter, säger Annelie Granstedt på Stockholmspolisens tillståndsenhet i DN den 22 januari 2008.

Angered centrums ledning distanserar sig från övergreppet: ”Ordningsvakten handlade på eget bevåg. Ni har all rätt att stå där, vi kan inte hindra er. Vi ber om ursäkt för hans

Amer Mohammed Ali, RS, blev handfängslad av ordningsvakter i Angered. agerande.” De meddelar även att det kan bli aktuellt att byta vaktbolag.

RS reagerar starkt mot varje försök att hindra oss från att sprida vårat politiska material. Vi har även polisanmält händelsen. Vi accepterar

inte att någon försöker hindra eller skrämma oss ifrån att utöva våra rättigheter. Detta markerade vi tydligt genom att dagen efter vara 19 medlemmar som sålde Offensiv i centrumet med gott resultat. ■

Foto: Kristofer Lundberg

R

ättvisepartiet Socialisternas medlemmar står varje vecka och säljer Offensiv på gator, torg och i gallerior landet runt och är väl medvetna om vilka rättigheter vi har.

– I Angered Centrum står vi varje fredag och lördag, men nu är det nya vakter här som tydligen vill visa upp sig lite, säger Amer Mohammed Ali (RS) och fortsätter: – Ingen har rätt att inskränka vår rätt att sprida tryckt politiskt material. Det är en av de viktigaste demo-

kratiska rättigheter som vi har och är grundlagsskyddat. Jag försökte förklara detta för ordningsvakten. Jag uppmanade honom att kontakta polisen för att få reda på vad som gäller. Men istället sa han att jag skulle avlägsna mig från centrum. Jag svarade nej och plötslig slog han ned mig i marken och satte handfängsel på mig. Mina glasögon repades och blev sneda och jag fick ligga på marken en lång stund, vilket var oerhört kränkande.

INRIKES

26 MARS 2015 # 1 144

4

Fortsatt panik hos Riksbanken Tor Borg, chefsekonom på SBAB, kommenterade till Aftonbladet: ”Jag hade inte väntat mig det. För min del signalerar det någon sorts panik.”

”Vi rör oss i okänd terräng”, ”en bomb” och ”en panikåtgärd”, kommenterade ekonomer beslutet om sänkt styrränta. På bild Riksbankens kontor.

Foto: H. Ellgaard / Wikipedia Commons

Förra veckans besked att Riksbanken sänker styrräntan ännu mer betecknas som en ”bomb” och en ”panikåtgärd” av ekonomer och affärstidningar. Uppenbart är att den svenska kapitalismen, särskilt exportindustrin, har begärt sänkningen.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

E

inflationen när den kanske styrs av krafter utanför Riksbankens kontroll.”

Sveriges möjligheter till att stå upp mot ECB och EU i ett krig om räntor och valutor är också begränsade. Även med upptrappade metoder från Riksbanken kan eventuella vinster bara bli kortvariga. Istället kommer bostads- och andra lånebubblor att blåsas upp ytterligare.

Desperationen hos riksbankens chef Stefan Ingves grundas i en osäkerhet som kommer att öka efter beskedet. ■

Stefan Ingves – desperat Riksbankschef.

Foto: Lesula / Wikimedia Commons

ffekten blev direkt att kro- vid 14-tiden på onsdagen den 18 nans värde föll, vilket gyn- mars. Minusräntan, som infördes i nar exportindustrin som oktober med -0,1 procent, sänktes den senaste tiden har oroats av att nu ytterligare till -0,25 procent. kronan förstärkts gentemot euron. Denna ränta ska ligga fast till åtEuropeiska centralbanken, ECB, minstone andra halvåret 2016.

Riksbanken utökar också de inledde sina kvantitativa lättnader tidigare beslutade stödköpen av (stödköp av statspapper) den 9 mars, vilket har sänkt eurons vär- statsobligationer med 30 miljarder kronor, en fördubbling de (läs mer på s 11).

Nu steg kronan i förhållande jämfört med beslutet i februari. till euron till 9,32 efter att ha va- Att beslutet togs på ett ordinarie rit nere på 9,15 möte och inte Beskedet från på ett räntemötidigare i veckan.

Exportindustrins Riksbanken för- te understryker brådskan hos oro späddes naturligtvis på efter stärker bilden av R i k s b a n k e n s staten som en ledning. den senaste tiDet uttalade dens många stora gratisbankomat syftet är att ”göra varsel om nedför banker och penningpolitiläggningar och ken ännu mer avskedanden. storföretag. expansiv”, skriDen andra ver banken i ett pressmeddelande. vinnaren av beskedet var aktiebörsen, som ökade med en procent på 15 minuter. ”Glödhet börs”, rap- Riksbanken agerar för att sänka porterade Dagens Industri. kronan för att minska risken för Det överraskande beskedet kom deflation (fallande priser). Om

kronans värde sjunker blir importerade varor dyrare och inflationen stiger. Riksbankens rädsla för deflation, som delas av till exempel ECB, beror på att deflation kan utvecklas till en längre period av depression i ekonomin, där investeringar, konsumtion och vinster sjunker, medan arbetslösheten ökar.

Riksbanken har därmed fortsatt den svenska kaptalismens del av det ränte- och valutkrig som pågår världen över. Olika länders regeringar och centralbanker försöker vinna fördelar gentemot andra. Riksbanken förklarade också att fler åtgärder kan komma, exempelvis stöd till banker som lånar ut till företag.

Ekonomer världen över har problem med att förklara vad den negativa räntan har för effekt: ”Man får ställa sig på huvudet för att förstå vad negativa räntor innebär”, kommenterade Robert Bergqvist, chefsekonom vid SEB, till Svenska Dagbladet efter beslutet i februari. Efter förra veckans besked sa han: ”Återigen är det ett historiskt beslut av Riksbanken. Vi rör oss i okänd terräng.

Det jag är rädd för är att man tar i för mycket just nu för att få upp

Kvantitativa lättnader har använts i stor skala av centralbankerna i USA, Storbritannien och Japan de senaste åren. Tusentals miljarder dollar, pund och yen har ”producerats” för att köpa statspapper och andra skuldsedlar.

Förhoppningarna om att detta skulle leda till en allmän stimulans av ekonomin har dock inte infriats. Den mest uppenbara effekten har varit en stor uppgång på aktiebörserna samt en känsla hos banker och spekulanter att de alltid kommer att räddas av staten. Även i Sverige har först nollräntan och sedan minusräntan lett till en stor börsuppgång, med en tredjedel sedan i höstas till nya rekordnivåer.

Beskedet från Riksbanken förstärker bilden av staten som en gratisbankomat för banker och storföretag. När det inte finns pengar till verkliga behov i samhället finns det alltid pengar till finansvärlden.

26 MARS 2015 # 1 144

5

I korthet

Högerpolitiker i Haninge skuldbelägger EU-­ migranter för att de blir jagade med kofot och får sina sovplatser nedkissade.

Coopbutiker på landsbygden hotade

N

edläggning Elva Coop Konsum-butiker i Värmland, framförallt på landsbygden, hotas av nedläggning. Det beror enligt koncernen på att Konsum Värmland gjorde en förlust med 50 miljoner kronor år 2014. Det skriver Handelsnytt den 18 mars.

– Vi kan inte subventionera butiker som går med underskott år ut och år in. Nu åker vi runt och pratar med medlemmar, ägare, personal och kommuner och länsstyrelse för att hitta lösningar för öka omsättningen, säger Tomas Sjölander, vd på Konsum Värmland, till Handelsnytt.

SKL: ”Öka löneskillnaderna”

K

lassklyftor Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) går emot LO:s ambition om att minska löneskillnaderna. Istället vill de se större löneskillnader mellan olika yrken och jobb. Det skriver Arbetet den 18 mars.

– Det är svårt att premiera de goda insatserna om man gör som LO vill. Vi vill att det ska löna sig att anstränga sig, utbilda sig och att dela med sig av sin kunskap, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande för förhandlingsdelegationen hos SKL och moderat kommunpolitiker, till Arbetet.

Att vi lever i ett samhälle där alla inte har lika tillgång och rättigheter till utbildning vill hon inte kännas vid. Vidare uppger hon att LO:s mål om att bemanningsföretagen ska begränsas är orealistiskt.

Foto: Sebastian Olsson

Stoppa högerns hets mot EU-migranter R Moderaterna i Haninge har den senaste tiden fört fram krav på att avhysa de människor som uppehåller sig vid Västerhaninge pendeltågstation. De pratar om att barn och kvinnor skulle känna sig otrygga på grund av tiggarna och att de smutsar ner. Att avhysa tiggarna är ”det bästa för alla parter”, säger politikerna.

JOEL SÖDERSTRÖM rs.haninge@socialisterna.org

M

oderaternas Alexandra Anstrell kritiserade i kommunfullmäktige de frivilligorganisationer som hjälper migranterna med mat och kläder.

Moderaterna Mikael Fridebäck och Sven Gustavsson skriver i tidningen Mitt i Haninge att kommunen inte ska hjälpa EU-migranterna, då det skulle ”bidra till ett växande problem med tiggeri i Haninge kommun”. Istället vill de förbjuda tiggeriet och ge polisen större befogenheter att driva bort migranterna. Till vad? ”Tiggeriet är en ordningsfråga”, skriver Moderaterna Haninge på sin hemsida. Fel. Tiggeriet är en fattigdomsfälla orsakad av högerpolitiken i hela Europa och högerns egen politik i Sverige. Att romer rör sig över gränserna har med förföljelse och rasism att göra. Tiggeriet i sig är påtvingat. Den ekonomiska krisen åren 2008-2009 innebar att

romerna var de första att bli av med sina jobb runt om i Europa Som en konsekvens av högerpolitiken ser vi en allt aggressivare retorik mot utsatta grupper och en avhumanisering av till exempel tiggare. Människor blir ett problem på papper och beskrivs av högern som en ”sanitär olägenhet”.

Det är ett problem som högern har all skuld för, men som man vägrar att ta minsta lilla ansvar för.

Tiggare reduceras till en smutsig olägenhet, men är en följd av de superrikas allt tjockare plånböcker. Nu blir de en olägenhet som statsmakten och polisen ska städa undan.

Högern har inget intresse av att göra något åt misären, utan problemet ska bara sopas under mattan och hamna i någon annan kommun där politikerna slipper se det.

Eller som Glenn Wigermark, en av Centerpartiets valkandidater själv uttrycker det på facebook: ”Skicka hem dom jävlarna istället [...] hur svårt kan de va?”.

Högern bidrar till en normalisering av rasism och en aggressivitet mot de som har minst i samhället. Resultatet har blivit att tiggarna vid Västerhaninges station har blivit jagade med kofot, nedsprutade med brandslang, fått sina madrasser nerkissade och får utstå återkommande trakasserier.

Haninges rödgröna minoritetsstyre (S, MP och C) pratar om ett visst stöd, som garanterad hjälp

till tiggande EU-migranter genom kyrkans verksamhet Kryckan. Men där finns bara 12 nattplatser som redan är fyllda. Ansvaret bollas runt mellan kommunen, SL, polisen och migranternas hemland samt att man viftar med att ”större insatser på regional och nationell nivå” ska lösa problemet.

Resultatet blir att den enda hjälpen kommer ifrån ideella organisationer och samfund, som redan har begränsade resurser och arbetar frivilligt.

Kommunen måste erbjuda alternativa sovplatser än vid pendeltåget i Västerhaninge. De grundläggande mänskliga behoven, som tak över huvudet, måste tillgodoses. Haninge kommun bör därför upprätta ett kommunalt härbärge som ger EU-migranter, tiggare och hemlösa en varm plats att sova på, möjlighet att tvätta sig och få ett mål varm mat. Haninge borde också utveckla en meningsfull dagverksamhet med målet att skapa andra inkomstkällor.

Man måste ta vara på människors kunskaper – alla är vi bra på något. Pengar finns både till pensionärer, barn, sjukvård och att hjälpa utsatta tiggare. Att blunda för fattigdom och fösa bort de fattiga är inget alternativ. Då blir den extrema fattigdomen än mer rotad och problemen blir än större på sikt. Haninge kommun ska inte sopa misären under mattan. Ta istället ansvar och visa vägen för andra kommuner. ■

Friskola vägrar att höja lärarlöner

ädda skolan I december år 2014 höjde Stockholms stad skolpengen som ett sätt att höja lärarnas löner med två procent, utöver den ordinarie löneökningen. Men Internationella Engelska skolan vägrar att höja lärarnas löner på friskolekoncernens fem Stockholmsskolor. Det rapporterar P4 Stockholm den 17 mars.

Fristående skolor får en högre skolpeng än kommunala, i snitt 613 kronor mer till fristående grundskolor och 595 kronor mer till fristående gymnasieskolor per elev och år. För Internationella Engelska skolan innebär detta 700 000 kronor mer per månad.

Trots löfte – stupstocken blir kvar

S

jukförsäkringen Regeringen hade lovat att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen skulle avskaffas från den 1 juli i år. Detta för att förhindra att sjuka utförsäkras.

Men förslaget finns inte med i vårbudgeten. Det erfar Sveriges Radio Ekot den 20 mars.

– Det tycker jag är väldigt tråkigt. Att avskaffa den bortre tidsgränsen är ett otroligt viktigt rättvisekrav och dessutom har vi i dag en förfärlig massa människor som har blivit utförsäkrade, också många under pågående behandling. Den oron ska man inte behöva känna, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till Ekot.

Protest mot den iranska regimen

F

acklig solidaritet LO och Transportarbetareförbundet har gjort ett protestuttalande mot den iranska regimen inför vänskapsmatchen i fotboll mellan Sverige och Iran den 31 mars i Stockholm. Protesten riktar sig mot den politiska repressionen mot i första hand fackliga aktivister. Regimen har sedan Rohani blev president ifjol trappat upp avrättningarna och förlängt fängelsestraffen för oppositionella.

De svenska fackförbunden vill ”visa vår solidaritet med de iranska fackligt aktivas kamp för demokrati och frihet”. LO och Transport kräver: • S topp på alla avrättningar.

• Stopp på den brutala behandlingen av de oliktänkande i landet.

•F rigivning av alla fackliga och politiska fångar.

•E n internationell sanningskommission som skall undersöka tillståndet för fackliga och politiska fångar i Iran samt utreda de dödsfall som tidigare har inträffat i fängelserna. ■

INRIKES

26 MARS 2015 # 1 144

6

Skadliga luftburna partiklar kommer att öka om Förbifarten byggs och dödligheten kommer att öka med 4 respektive 3 procent i Hjulsta och Akalla. På bilden Allianspolitiker som inte bryr sig nämvärt om befolkningen i förorten.

Demonstration söndag den 29 mars kl 14.00, Akalla torg vid ICA Förbifart Stockholms miljökonsekvenser drabbar fattigare bostadsområden i Akalla och Hjulsta särskilt allvarligt. Politikerna har insett att bilismen skapar stora hälsoproblem för befolkningen (fler dör av trafikgenererade luftföroreningar än av trafikolyckor) och försöker därför förflytta trafikflödet från inner- till ytterstaden.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

A

tt Trafikverket tonar ner allvaret i de lokala miljökonsekvenserna beror på att man utgår ifrån uppsatta gränsvärden. Men det finns inget golv för när buller och luftföroreningar är harmlösa.

Trafikbuller ökar risken för sömnsvårigheter, hjärt- och kärlsjukdomar och har en negativ på-

verkan på barns inlärningsförmåga.

Buller i grön- och friluftsområden försvårar den nödvändiga stress­ återhämtningen för boende i närområdet och påverkar hälsan negativt.

Luftföroreningar ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar liksom för luftvägssjukdomar. Värst drabbas barn, astmatiker, sjuka och

gamla.Ohälsotalen är redan högre i fattigare områden som Akalla och Hjulsta, som nu alltså kommer att drabbas av ytterligare en ohälsokälla i form av Förbifarten.

För varje ökning av luftburna ultrafina partiklar (från väg- och bromsslitage) ackumuleras fler partiklar i kroppen över tid, som leder till försämrad hälsa. Den så kallade dosresponsen för luftburna PM10-partiklar innebär att för varje koncentrationsökning i inandningsluften med 10 µm/m3 ökar den förtida dödligheten med 4,3 procent.

Trafikverket uppskattar ökningen av dessa luftburna partiklar till

50 procent i Hjulsta och 38 procent i Akalla. Dödligheten kommer därmed att öka med drygt 4 procent i Hjulsta och 3 procent i Akalla i jämförelse med om Förbifarten inte byggs. Det finns skäl att betrakta dessa siffror som underskattningar eftersom bilismen och utsläppen i hela regionen troligen skulle minska om projektet skulle skrotas, vilket Trafikverket inte beaktar i sina analyser.

Sot, som är bland de farligaste luftburna ämnena och kan uppmätas upp till en kilometer från större vägar, diskuteras överhuvudtaget inte i miljökonsekvensbeskrivningen för Hjulsta och Akalla.

Förbifart Stockholm handlar om liv och död.

Trafikverket försöker mildra de lokala miljökonsekvenserna med bullerskärmar, -vallar och ljudisolerande fönster för att minska bullerstörningar i bostäderna, men utemiljöer och grönområden kommer ändå att bli lidande.

Dessutom minskar effekten av barriärerna redan på 100 meters avstånd från vägen och skärmarna skapar ett störande lågfrekvent buller som inte inkluderas i Trafikverkets modeller.

Förbifart Stockholm handlar om liv och död för de som bor och verkar i närheten av tunnelmynningar och där vägen ska gå i ytläge. Kravet på överdäckning är utan tvekan viktigt, men egentligen inte nog för att förhindra ökade hälsorisker. ■

Alliansen höjer SL-kortet, glesar ut trafiken och drar in på investeringar Bygget av den gigantiska motorvägen Förbifart Stockholm slukar resurser som skulle behövas till en kollektivtrafik i kris. Alliansen i landstinget aviserar nu om höjda biljettpriser, glesare trafik och uppskjutna investeringar.

N

är regeringen efter valet i höstas beslutade att pausa bygget av Förbifarten för att omförhandla finansieringen svarade den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting tvärt nej. Omförhandlingen syftade till att

intäkterna från trängselskatten, i enlighet med den vinnande sidans löfte i folkomröstningen år 2006, skulle gå till både kollektivtrafik och vägar, inte enbart till motorväg.

Borgerlighetens och bilkramarnas främsta argument för Förbifarten är att det går att satsa både på väg och kollektivtrafik och att bilköerna måste lösas. Men argumentationen är falsk och trängseln går aldrig att lösa med mer vägar som skulle öka bilismen och åter korka igen vägnätet även i innerstaden.

Landstinget är i ekonomisk kris och drar nu i nödbromsen. Priset

för SL-kortet kommer att höjas efter sommaren, turer kommer att dras in och planerade investeringar kommer att skjutas upp.

– Resenärerna kommer att känna av inbromsningen, sa trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) i Svenska Dagbladet den 6 februari.

Storstockholms Lokaltrafik (SL) kommer att glesa ut pendeltågstrafiken mellan Nynäshamn och Stockholm. På vardagar kommer sex turer om dagen att dras in och det blir ett tåg i timmen på helgerna, istället för dagens halvtimmestrafik.

I november rapporterade DN att landstingets underskott innebär att

1 000 bussturer om dagen kommer att dras in, tunnelbanetrafiken glesas ut och att 7 miljarder kronor bantas från investeringsbudgeten. Nu flaggar Tamsons för att flera busslinjer kan komma att dras in helt. Även tvärbanan till Kista kan stoppas.

De 45 miljarder kronor som ska plöjas ner i Förbifart Stockholm hade gjort stor nytta för en eftersatt, dyr och underdimensionerad kollektivtrafik. Alliansens plan för kollektivtrafiken innebär begränsade investeringsbudgetar för åren 2015 och 2016 (7,3 respektive 7,7 miljarder kronor). Av de 9,1 miljarder kronor

som enligt budgeten för år 2013 skulle ha investerats i bland annat utbyggd tunnelbana var det hela 3,4 miljarder kronor som inte användes.

Enligt landstingsdirektörens budgetförslag ska SL öka intäkterna med en miljard kronor år 2016.

Det motsvarar en höjning av priset för månadskortet från dagens 790 kronor till skyhöga 950 kronor.

SL-kortet är inte en konsumtionsvara som vilken annan, utan en förutsättning för att delta i det sociala och ekonomiska livet. Därför är avgiftshöjningen en straffavgift som drabbar alla som inte har bil.

Höjda biljettpriser är en orättvisa

Foto:Marie-Louise Anekrans/Näringsdepartementet

Stoppa Förbifartens miljödiskriminering

26 MARS 2015 # 1 144

som drabbar kvinnor, unga och alla med låga inkomster värst, eftersom avgiften slukar en större del av lågavlönades inkomster jämfört med skatten som betalas efter bärkraft.

Orsaken till att SL:s intäkter halkar efter utgifterna är enligt trafiklandstingsrådet att många väljer andra färdmedel. Med höjda priser och försämrad trafikering å ena sidan och omfattande motorvägsbyggen å andra sidan kommer kollektivtrafikens attraktivitet att tappa ytterligare gentemot bilen.

Resultatet av en sådan transportpolitik är en ond spiral mot ökad privatbilism, när det i själva verket behövs en radikal omställning mot mer effektiva, hållbara och tillgängliga transporter i ett växande och allt trängre Stockholm. Förbifart Stockholm fortsätter i ett uråldrigt hjulspår.

RS/Offensiv står för: • Skrota Förbifart Stockholm och omfördela resurserna till kollektivtrafik och cykelstråk.

• Stoppa höjningen av SL-­ kortet.

• Bygg sammanhängande cykelnät. Cyklister och fotgängare ska ha företräde i staden.

• Ett nytt transportpolitiskt mål som prioriterar miljöoch transporträttvisa högst.

• Stegvis utfasning av behovet av privatbilismen.

• E n stadsplanering som tillgodoser närhet till samhällsservice och en arbetsmarknad nära bostaden. Minimera behovet av långväga pendling.

• Massiva investeringar i och avgiftsbefriad kollektivtrafik. Det behöver finansieras rättvist med skattemedel och de rika och storbolagen måste tvingas att betala.

Applåder för protest på Nordeas stämma

Flygande start för bankprotestveckan vid Nordeas bolagsstämma.

Den bankprotestvecka för pengarna tillbaka till välfärden som Folkkampanj för Gemensam Välfärd i Stockholm genomför i samband med de fyra storbankernas årsstämmor den 19-26 mars fick en flygande start utanför Nordeas bolagsstämma i Grand Hotels extravaganta Vinterträdgård.

ARNE JOHANSSON offensiv@socialisterna.org

D

e 1 599 röstberättigade aktieägarna och hundratals gästerna från när och fjärran på Nordeas stämma kunde inte undgå vare sig Dror Feilers saxofontoner av ABBA:s Money, Money, Money, högljudda slagord från de 50-talet demonstranterna eller de Folkets inkassobrev som Teater Tribunalen och dess dussintalet elever i politisk scenkonst delade ut till dem.

Många tog sig tigande förbi, medan andra fräste ut sitt klassförakt. Men förvånansvärt många av de småsparare som var där för showen och förtäringen visade sin uppskattning.

Själv hade jag köpt fyra aktier i Nordea för att om möjligt komma till tals även inne på bolagsstämman, vilket även lyckades över förväntan. Storföretagens bolagsstämmor är förvånansvärt generösa med talartid till de fåtal kritiska röster som vågar sticka upp, väl medvetna om att dessa naturligtvis obarmhärtigt röstas ner av de stora ägarna.

Mina egna fyra röster vägde så klart lätt mot de om jag minns rätt två miljarder hundrafyrtio tusen röster som fanns representerade i den lokal där kapitalet avgör röst-

styrkan. Det var väl 5-6 personer som tog chansen att ställa frågor, varav tre kritiker.

Först upp i talarstolen, efter bankledningens och revisorernas lägesrapporter, var Aktiespararnas vd Carl Rosén, med en svidande kritik av Nordeachefen Christian Clausens jaktresor med SCA och den misstänkta korruption som nu utreds.

På det svarade Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos, som basar över Nordeas största ägare Sampos och är Nordens mäktigaste finansman, att det fanns två kriterier till grund för hans helhjärtade försvar av Clausen.

“Motsvarar det här sättet att umgås, personens approximativa normala livsföring?”, var det första och på det löd svaret att det på inget sätt avviker från finansvärldens normala umgängesformer. ”Att typiskt jaga älg är en tradition i Norden, bortsett från Danmark som är för litet och platt för älgjakt.”

Och lika bestämt avvisades varje insinuation om att SCA:s beryktade gästabud skulle ha påverkat Clausens beteende och höga etiska standard. Om Clausen ville fortsätta att umgås med bankens kunder på detta sätt skulle Wahlroos verkligen ”inte sätta några käppar i hjulet”.

Det svaret öppnade för mig, som nummer två på talarlistan och representant för Folkkampanj för Gemensam Välfärd och de som demonstrerade utanför och nyss delat ut Folkets inkassobrev.

– Nyckelfrågan är att det här avslöjar finanselitens livsstil, sa jag och fortsatte med att berätta att jag på finska Yles hemsida hade läst att Björn Wahlroos nya bok ska komma ut på svenska nu i vår med titeln ”De tio sämsta ekonomiska teorierna, från Keynes till Piketty” (fransmannen Thomas Piketty har skrivit Kapitalet i det 21:a århundradet).

– I den boken säger Wahlroos enligt Yle att ”Fungerande finansmarknader har gjort det möjligt för de mest begåvade att utnyttja sitt humankapital och bli rika”.

Jag uttryckte motvillig beundran över hur begåvat Wahlroos och hans vd Clausen verkligen har lyckats med att berika sig själva. I Clausens fall med en inkomst förra året på 23 miljoner kronor, vilket jag trodde motsvarade ungefär 100 undersköterskors årslöner. Jag förklarade också att bankerna knappast representerar väl fungerande marknader, när Riksbanken har räknat ut att de under åren 2002-2008 har tjänat 30 miljarder kronor om året, eller totalt 270 miljarder kronor under hela perioden, tack vare billigare upplåningskostnader då staten garanterar att den rädda dem under deras återkommande kriser.

Jag frågade också Wahlroos och Clausen om de kunde förstå hur upprörda folk därute är över de skenande klyftorna och frågade om de har blivit helt fartblinda:

Foto: Sebastian Olsson

Att satsa på bilismen är en djupt orättvis politik ur flera aspekter.

Antalet bilar per stockholmare har minskat med drygt 14 procent sedan år 2004 (men ökat i absoluta tal).

Därmed gynnar väginvesteringar en allt mindre andel av stockholmarna.

Priset på SL-kortet har ökat med 182 procent sedan år 1990 (kommande höjningar ej inräknade), medan bensinpriset ökade med 50 procent under motsvarande period. Det blir alltså allt dyrare att resa kollektivt i förhållande till att köra bil.

Förbifartens syfte är att underlätta för långväga pendling, vilket i första hand gynnar högutbildade, välavlönade och män. Kvinnor, unga och arbetare har mindre nytta av motorvägen och drabbas hårdare av neddragningar och avgiftshöjningar i kollektivtrafiken.

Projektet kommer att påverka hela regionen med ökad bilism och en dränering av offentliga resurser som borde investeras i kollektivtrafiken istället. Motorvägsbygget måste skrotas för att det ska bli möjligt att ta konkreta steg mot den nödvändiga klimatomställningen av transportsystemet. ■

7

– Inser aktieägarna här i salen att en aktieutdelning från de fyra storbankerna på 57 miljarder, varav Nordea svarar för nästan en tredjedel med 23 miljarder – en ökning sedan förra året med 44 procent till 70 procent av rekordvinsten. Inser ni att 57 miljarder är i nivå med statens utgifter för all utbildning och universitetsforskning eller för all hälsovård, sjukvård och social omsorg och är vida mer än vad försvaret kostar staten?

Wahlroos svarade med ett nytt brandtal till försvar för bankerna.

Han menade att bankerna har räddat miljoner människor världen runt ur fattigdom. Att dela ut 23 miljarder av de pengar man inte behöver till ägarna var enligt honom helt i sin ordning.

Jag återkom under punkten om hur vinsterna ska disponeras med att yrka avslag på styrelsens förslag med argumentet att aktieutdelningen är orimlig och att om de har 23 miljarder över så har samhället stora behov och att man måste sluta med att plundra sina låntagare, som får betala var tredje krona av bolåneräntan till bankernas vinster.

Till min förvåning fick jag faktiskt applåder av kanske en tiondel eller ett par hundra av de närvarande aktieägarna för min attack i talarstolen mot finanselitens plundring av samhällets tillgångar. ”Tack för en bra insats”, sa en äldre dam som satt bredvid mig och som kommenterade och röstade som mig båda gångerna. Hon hade annars börjat med att beklaga att det inte bjöds på vin som hos Handelsbanken. ■

ANALYS

26 MARS 2015 # 1 144

8

Norrlandsparado

Marknaden och högerpolitiken utarmar gle Norrlandsparadoxen (Ord&visor förlag, 2015) är titeln på Arne Müllers nya bok. Den granskar i vilken mån de mångmiljardbelopp som har satsas på stora gruv- och vindkraftprojekt sätter sina spår i de norrländska inlandskommunernas lokala ekonomier.

Författaren tar läsaren med på en fängslande reportageresa för att finna svaret på frågan ”hur blir det med jobben?” Hur mycket sanning finns det i alla löften om att nya gruvor och vindkraftparker betyder ett lyft för Norrlands inland och bryter dagens negativa utveckling?

Sällan har marknadsekonomins misslyckande beskrivits på ett så levande och engagerande sätt. Detta är en bok som förtjänar största möjliga spridning.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

A

rne Müller, som jobbar under senare år är det slående hur på SVT Västerbottensnytt lite avtryck det har gett i befolkoch som är författare till ningsstatistiken. Kiruna är dock den banbrytande boken Smutsiga ett undantag. I andra kommuner i miljarder – den svenska gruvboo- Norrlands inland är bilden betydmens baksida, skriver själv att när ligt mörkare. han började arbetet med sin nya Det är mot den bakgrunden bok hade begreppet Norrlandspa- knappast förvånande att varje utradoxen ett frågetecken efter sig. lovad satsning och löfte om nya Men i takt med att arbetet fort- jobb tänder ett hopp om en möjlig skred, desto större blev anledning- vändning. Inte minst nya gruvor en till att ta bort frågetecknet. Det och bygget av jättelika vindkraftsfinns en Norrlandsparadox och det parker har väckt förväntningar är den som boken handlar om. om jobb och framtid. Som Arne ”Efter att under det senaste året Müller konstaterar är investeringha läst, rest, intervjuat och läst arna i vindkraft i minst samma igen, är jag beredd att ta bort fråge- storleksordning som satsningarna tecknet. Det finns en Norrlands- på gruvorna. paradox. Investeringarna i främst gruv- och vindkraftprojekt är Om man ska tro gruv- och vindenorma i norra Sverige. Men den kraftsbranschens egna prognoser utdelning som glesbygdsområde- kommer tiotusentals nya jobb att na får i form av jobb, inflyttning skapas. Så sent som hösten år 2012 och en allmän samhällsutveckling, presenterade SveMin (branschorstår inte i någon proportion till ganisationen för gruvor, mineralinvesteringarnas storlek. Särskilt och metallproducenter i Sverige) om man betänker att det handlar en optimistisk vision som talade om investeringar som har ett pris. om 50 000 nya gruvjobb fram till Dels för att de innebär betydande år 2025. ingrepp i naturen och risk för konTre år innan hade rapporten Jobb kurrens med andra näringar, dels i Medvind, som har tagits fram på för att det när det gäller gruvorna uppdrag av branschorganisationen handlar om en ändlig resurs, som Svensk Vindenergi, prognostiserat förr eller senare att vindkraftsintar slut”, skriver Alternativet till dustrin skulle författaren. skapa 12 000 nya marknadens jobb under åren Visst har jobb diktatur och den 2010-2020. När skapats. Det är ekonomiska och r a p p o r t e n svårt att tänka år 2009, politiska makteli- skrevs, sig Malmfälten jobbade 2 000 utan gruvnä- tens nyliberalism personer inom ringen. LKAB:s gror i den kamp branschen. Den nya investeringökningoch det motstånd utlovade ar har möjligen var fenomesom växer fram. nal. I likhet med gjort att befolkningsantalet i gruvnäringen Kiruna kommun i alla fall inte finns flera av de nya vindkraftsprominskar, vilket är fallet för andra jekten i Norrlands glesbygder. kommuner i Norrlands inland.

Men löften är en sak och utfall en Men trots att LKAB har ökat annan. Det gäller särskilt i en tid av både produktion och sysselsättning kapitalistisk stagnation och intensi-

Protesterna mot gruvbolagens exploatering av mark och natur har växt. I Kallak ockuperade aktivister och andra området. Striden är dock inte över ännu. fierad vinstjakt. Om man dessutom lägger till marknadens nycker och ständiga svängningar samt att regionalpolitik inte längre finns på de etablerade partiernas dagordning riskerar de utlovade satsningarna att i mångt och mycket gå Norrlands glesbygdsområden förbi. Om de överhuvudtaget blir av vill säga.

När gruvnäringen var som mest optimistisk och ”bara himlen var gränsen” var den i högsta grad färgad av att järnmalmspriserna stadigt hade ökat åren innan och nått en toppnivå på 190 USA-dollar per ton. Det, tillsammans med rationaliseringar, medförde att den statliga gruvjätten LKAB – då ett av världens vinstrikaste företag – tjänade drygt 3 miljoner kronor per anställd.

Idag är järnmalmspriset nere på cirka 60 USA-dollar per ton. Priset på järnmalm faller för närvarande mest av alla basmetaller. ”Det handlas nu för under 60 dollar för första gången sedan år 2006 och under finanskrisnivå. Järnmalm drabbas extra hårt när den växande produktionen från nya gruvor möts av minskad efterfrågan i Kina”, noterade Handelsbanken i sin råvarukommentar den 6 mars.

Fallande järnmalmspriser har på ett lika brutalt som snabbt sätt förändrat bilden för de orter och kommuner som har satt sitt hopp till nya gruvor. I Pajala hade Northland Resources nyöppnade gruva i Kaunisvaara, som togs i drift i slutet av år 2012, väckt förhoppningar om att kommunen till och med skulle kunna bli den snabbast växande i landet. Med den nya gruvan skulle ”Pajala bli ett klart skinande ljus i ett tämligen kompakt mörker i Norrlands inland”. I Offensiv har vi i flera artiklar skildrat hur det ljuset släcktes. Kombinationen av fallande järnmalmspriser och ett bolag som egentligen inte hade några pengar resulterade till sist i att gruvan stängdes i oktober år 2014. I december samma år begärde det skuldtyngda Northland Resources sig självt i konkurs. Totalt försvann 500 jobb. Det är i högsta grad osäkert om gruvan någonsin öppnar igen.

Skulderna i Northlands konkursdrabbade bolag överstiger tillgångarna med ofantliga 12,1 miljarder kronor. ”Man får gå tillbaka till Kreugerkraschen för att hitta något värre”, säger konkursförvaltaren Hans Andersson i Dagens Industri den 23 mars.

För Pajala kommun och dess invånare är det en katastrof. Kommunen hade investerat stort och byggt bostäder, med sikte på att befolkningen snabbt skulle öka från 6 300 invånare år 2010 till 10 000 tio år senare. Den befolkningsprognosen baserades på att gruvan skulle sysselsätta betydligt fler än vad den gjorde och vilade på förhoppningen om att gruvan skulle ge en massa nya jobb i kommunens övriga näringar.

Men som flera studier (i Sverige och Australien) har visat och som bokens grävande berättelse pekar på tenderar arbetskraften att pendla till gruvorterna och spridningseffekterna av de nya jobben har i huvudsak märkts i större städer vid kusten.

Med hänvisning till Tillväxtanalys rapport 2010:05 gör Müller följande viktiga anmärkning: ”Gruvindustrin som helhet skapar 1,1 jobb i andra branscher för varje gruvjobb.

Men i områden med smalt näringsliv och litet befolkningsunderlag väntas effekterna bli mycket mindre. Det är främst inom transporter, handel och lokal serviceproduktion som gruvan kan ge indirekta effekter. Redan om man räknar på de indirekta

26 MARS 2015 # 1 144

9

oxen

tatur omintetgjorde förhoppningen om 150 nya arbetstillfällen och en verksamhet som kunde ha blivit bestående även efter det att vindkraftverken byggts.

Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. Även i Sverige växer antal vindkraftverk.

Men utlämnad åt marknaden blir denna utbyggnad inte långsiktig och utan regleringar riskerar den att gå lokalsamhället förbi och åsamka skada på lokala näringar som rennäring och turism samt naturmiljön.

Det finns en Norrlandsparadox, och särskilt i Norrbotten märks kontrasten mellan de mångmiljardbelopp som investeras och de begränsade positiva effekterna. Vinsterna och jobben hamnar långt bort från de platser där gruvorna och vindkraftparkerna finns. ”Kort och gott. Det kommer att ligga ljusår mellan löftena och förhoppningarna om en ny guld­ålder i norra Sverige på grundval av jätteinvesteringar som planeras i gruvor och vindkraft å ena sidan och det blygsamma utfallet å den andra.

Besvikelsen för de som hoppats på en bättre framtid kommer att bli många. Glädjeämnena kommer att vara ganska få”, skriver Arne Müller.

esbygden

effekterna för hela Norrbotten har siffran sjunkit till 0,7 indirekta jobb.

I Pajala blir siffran lägre – 0,5 om man räknar med att en stor del av gruvarbetarna bosätter sig i kommunen och 0,4 om en stor del pendlar från andra orter.”

Idag bor det drygt 6 200 invånare i Pajala kommun och arbetslösheten låg i slutet av år 2014 nära fem procentenheter högre än ett år innan.

Den öppna arbetslösheten är den högsta i Norrbottens län.

Det nya kommunalrådet Harry Rantakyrö (S), som är en av många som intervjuas i boken, varnar för risken att någon bara köper och monterar ned utrustningen för flytt någon annanstans. Det han föreslår är att LKAB tar över ”eller förvaltar gruvan tills det är läge att starta om verksamheten”.

Det är vägen till en möjlig lösning. Staten bör omedelbart ta över gruvan som ett led i ett förstatligande av hela gruvindustrin under de anställdas och lokalinvånarnas kontroll och styre. Ett sådant förstatligande är väsensskilt från dagens LKAB som drivs som vilket kapitalistiskt företag som helst.

Gruvan i Kaunisvaara står stilla

medan miljöproblemen växer. Helt klart är att för lite pengar finns avsatta för att åtgärda dagens problem och framtida miljöskador. ”Om gruvan inte skulle starta på nytt är risken uppenbar att samhället kommer att få stå för merparten av kostnaderna för att städa upp”, skriver Arne Müller.

Efter att boken skrevs kom en ny rapport med budskapet att en gruva inte ensamt räddar glesbygden. Det krävs en mer allsidig och uthållig satsning, vilket den kapitalistiska marknadsekonomin inte är förmögen till. Enligt rapporten, Samhällsomvandling som följd av en gruvetablering i Jokkmokk, skulle trenden med minskande befolkning i Jokkmokk inte vändas med en gruvetablering. Det enda som skulle ske är att befolkningsminskningen bromsas upp (SVT Nordnytt den 9 mars under rubriken ”En gruva räddar inte Jokkmokk”.)

Gruvan är den järnmalmsgruva som Jokkmokk Iron Mines AB (JIMAB) i Kallak/Gállok vill öppna vid porten till världsarvet Laponia.

Efter omfattande protester valde Länsstyrelsen att säga nej till bolagets ansökan om bearbetningskoncession. Om den togs i drift skulle

det få förödande effekter på rennäringen (en av kommunens basnäringar), natur och miljö.

– Jag tycker inte att man ser långsiktigt på inlandet. Det är ett jävla tagande och inget givande.

Det handlar om att det ska roffas åt för att tjäna pengar på kort sikt, säger Niklas Spik, ordförande för Jåhkågsska sameby, den sameby som skulle drabbas hårdast om gruvplanerna realiserades.

Striden om gruvan i Kallak/Gállok är ännu inte avgjord. Avgörandet ligger hos regeringen och i Stoppen har gruvbolagen vanligtvis en vän, vilket kan symboliseras av att när Stefan Löfven var i Pajala år 2012 tog han en näve järnmalmkoncentrat och sa att ”det här luktar pengar”. Men ingen från regeringen dök upp när Pajala gick man ur huse efter beslutet om att stoppa driften vid gruvan. Pajala väntar fortfarande på stöd och åtgärder från regeringen.

Vindkraften kan lika lite som gruvorna ensamt ge ett uppsving för sysselsättning och befolkning i glesbygdsområdena. Markbygden Vind AB, som ägs av svenska Svevind och tyska Enercon, bygger för närvarande en jättelik vindkraftspark i

Markbygden i Piteå kommun. Totalt planerar de att bygga upp till 1 101 vindkraftsverk. På bygget av de första vindkraftsverken jobbar det inte många från trakten. Hur många bestående jobb som sedan följer är ytterst svårbedömt eftersom hela projektet sviktar och blir allt mer osäkert när elpriserna sjunker.

I vilket fall har Piteå kommun gått en lång väg för att understödja projektet. Erik Persson på Piteå kommuns näringslivsavdelning berättar i boken att: – Redan tidigt tog Enercon upp möjligheten att bygga en fabrik för betongdelarna av tornen i Piteå [Enercons närmaste fabrik, där en del av tornen till vindkraftverken byggs ligger i Malmö]. Tanken var att lägga den vid Haraholmens hamn. Det skulle också öppna för att exportera delar av tornen från Piteå.

– Oj vad vi jobbade med det här! Vi ordnade bland annat en stor tomt i hamnen. Vi tyckte vi var nära att komma till skott år 2011. Men så tystnade Enercon och så småningom fick vi ett brev där de sa att konjunkturen var så sviktande att de inte ville genomföra planen.

Denna studie i marknadens dik-

Det är lätt att misströsta. Men alternativet till marknadens diktatur och den ekonomiska och politiska maktelitens nyliberalism gror i den kamp och det motstånd som växer fram. Kampen i Kallak/Gállok vann en viktig delseger och det finns växande krav på regleringar, omfördelning och en politik för regional utjämning. ”Jag blev förvånad över hur många som varnar för en övertro på marknaden eller ställer krav på reglering för att kontrollera marknadskrafterna”, sammanfattar författaren.

Norrlandsparadoxen visar att argumentet ”det ger i alla fall jobb” inte riktigt håller och att det inte går att lita på de privata bolagens löften.

Men samtidigt växer behovet av nya varaktiga jobb och att glesbygden får ta del av de vinster som skapas.

Den tilltagande regionala utarmningen och den allt snedare fördelningen av den växande kakan är en direkt följd av den kapitalistiska marknadsekonomins misslyckande.

En av bokens stora förtjänster är att stimulera till förnyad debatt och diskussion kring den brännande frågan: På vems villkor och med vem i förarsätet ska framtiden formas? En förändring brådskar. En socialistisk samhällsomvandling är nödvändigt för att riva ner de hinder som kapitalismen och dess många motsägelser och orättvisor, varav Norrlandsparadoxen är en, sätter i vägen för en hållbar utveckling baserad på gemensamma behov. ■ Arne Müller kommer till Nordansmak i Luleå på torsdag den 26 mars klockan 18.30 och berättar om sin nya bok Norrlandsparadoxen. Arrangemanget är ett samarbete med ABF och Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå.

INTERNATIONELLT

26 MARS 2015 # 1 144

10

Ny strejkvåg över Nordcypern att inte genomföra nedskärningar.

Dock fortsatte de med nedskärningspolitiken.

En strejkvåg har svept över hela Nordcypern med strejker den 18 och 25 mars. På bild en av Nordcyperns större städer, Kyrenias, där strejker har ägt rum.

Några av fackföreningarna har kämpat emot åtstramningspaketet sedan i september. Grundskole­lärare och vikarier började kampanja mot paketet under ledigheterna, inte bara genom att stå som strejk­ vakter vid regeringsbyggnader utan också genom att gå från by till by för att informera folket om immigrationslagen.

KTAMS, de offentliganställdas fack, gick ut i strejk den 16 februari och nästföljande dag bildades en koalition med 12 fack i offentlig och privat sektor som började organisera en rad strejkaktioner.

I förhandlingarna med fackföreningarna har CTP-DP-regeringen lovat att teckna ett nytt avtal med Turkiet efter presidentvalet i Nordcypern som äger rum den 17 april.

Dock tror ingen på att avtalet inte kommer att innehålla mer nedskärningar och privatiseringar.

Arbetare i Nordcypern är beslutsamma om att den här gången fortsätta kampen tills paketet upphävs och åtstramningen stoppas. De tre datumen för regionala generalstrejker är bara början. Lärare som anställdes efter år 2011 gick ut i 48-timmarsstrejker den 11 och 12 mars.

Den 18 och 25 mars organiserade tolv fackföreningar tvåtimmarsstrejker och demonstrationer i de tre storstäderna på Nordcypern – Famagusta, Kyrenia och huvudstaden Nicosia. Redan den 11 mars ägde en tvåtimmarsstrejk rum. ÖZGÜR INSANOGLU och BAHTIYAR GIRNE

CWI Nordcypern

D

essa strejker är en del av en bredare kampanj emot åtstramningspaketet från koalitionsstyret (det socialdemokratiska partiet Republikanska Turkiska Partiet, CTP, och center-högerpartiet Demokratiska Partiet, DP). Denna koalition genomför nedskärningar som är en del av avtalet som koalitionsregeringen har tecknat med den turkiska regeringen.

Sedan år 2009 har fackföreningarna i Nordcypern kämpat mot den så kallade ”immigrationslagen” – ett nyliberalt paket som den turkiska regeringen implementerade

som en del av det senaste avtalet (som innebär att Turkiet finansierar en del av Nordcyperns statsbudget). Turkiet finansierar nästan 30 procent av Nordcyperns budget.

Sedan mitten av 1990-talet har avtalen som har tecknats mellan den turkiska regeringen och den nordcypriotiska regeringen innehållit nyliberala åtgärder, som har stängt ned fabriker och gjort ekonomin mer beroende av finanssektorn.

Det senaste nyliberala paketet, som implementerades under år 2011, innebar att offentliganställ-

da förlorade 30 procent av sin köpkraft och att nyanställda inom offentliga sektorn tvingades arbeta med löner som ligger under fattigdomsgränsen.

De offentliganställdas minimilön har sedan dess minskat med 14,7 procent. Pensionsåldern har höjts från 50 till 60 år inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Kollektivavtal har i princip avskaffats inom den privata sektorn.

Det turkisk-cypriotiska flygbolaget KTHY gick i bankrutt och privatiserades. Näst på tur för att privatiseras står telekommunikationen och elförsörjning.

Samtidigt som regeringen säger att den inte har tillräckligt med pengar fortsätter den att lura arbetare och ger förmåner och skattelättnader till storföretagen.

På grund av strejkvågen mot nedskärningspaketen under år 2009 tvingades den dåvarande

CTP-regeringen att avgå och utlysa nyval. Nationella Enhetspartiet (UBP, ett högerparti) kom till makten med löftet om att de inte skulle implementera nedskärningspaketet – vilket de ändå gjorde. År 2011 svepte en enorm strejk­våg fram över landet med massiva demonstrationer. Över 80 000 personer deltog i kampen, men på grund av att CTP, då i opposition, saboterade det momentum som fanns i rörelsen vanns inga betydande förbättringar för arbetare. År 2013 gick CTP in i regering med DP, återigen med löfte om

Arbetarna kräver: Inga mer lönesänkningar, upphäv ”immigrationslagen” som innebär nedskärningar och privatiseringar, att nyanställda i offentlig sektor ska få lika lön som deras kolleger som anställdes innan år 2011, att på nytt starta upp den automatiska löneindexeringen, att stoppa privatiseringarna och att få tillbaka kollektivavtalen till den privata sektorn. Åtstramningen som åläggs Nordcypern är inte annorlunda än den som Trojkan – ECB, IMF och EU – ålägger övriga Europa.

I Nordcypern är dock den ”ekonomiska hjälpen” från den turkiska regeringen sockrad med retorik om ”fredsbevarande” och ”beskydd”. Men för turkisk-cypriotiska arbetare innebär åtstramningarna fattigdom och påtvingad emigration för att hitta arbete.

Solidaritet behövs för deras kamp. Nya Internationalistiska Vänstern i Cypern (NEDA, CWI i Cypern) uppmanar arbetare över hela Europa att visa solidaritet med de turkisk-cypriotiska arbetarna. Skicka solidaritetsbrev till de strejkande facken – besök Socialistworld.net för adresser. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

26 MARS 2015 # 1 144

11

Valuta- och räntekriget ökar motsättningarna och istället för en verklig tillväxt växer bubblorna.

Skärpt valuta- och räntekrig Måndagen den 9 mars inledde Europeiska Centralbanken (ECB) sin nya linje med kvantitativa lättnader. Ett omedelbart resultat var att ytterligare skärpa det pågående valuta- och räntekriget mellan centralbanker världen över.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

E

nbart i år har över 20 länders centralbanker sänkt sina räntor. Dit hör – förutom Sverige (läs mer på s 4) – Danmark, Kanada, Israel, Kina, Thailand, Indien, Ryssland, Chile och Australien. Alla med syftet att pressa ner värdet på sina valutor. Att sänka värdet på valutan syftar till att få fart på den ekonomiska tillväxten. Det ska ske dels genom att exporten ökar när valutan faller och dels genom att avvärja risken för deflation, det vill säga fallande priser. Om valutans värde sjunker ökar priserna på det som importeras och inflationen stiger.

Både USA och eurozonen har haft fallande priser det senaste året, något som har förstärkts av att oljepriset har halverats sedan i somras. I Sverige sjönk också priserna från december år 2013 till december år 2014.

ECB reviderade nyligen ner sin egen prognos på 0,7 procents inflation i år till noll. Banken tror inte att inflationen de närmaste tre åren når upp till målet ”nära två procent”.

Rädslan för deflation beror på att den signalerar en nedåtgående spiral för ekonomin. Investeringar och konsumtion skjuts upp, produktionen sjunker och arbetslösheten ökar.

QE-åtgärder, varav den japanska fortfarande pågår.

Dessa enorma belopp har ökat penningmängden i hela världen.

Finansmarknaderna i länder som Indien och aktiebörserna i USA har gynnats, och enorma kapitalreserver har byggts upp hos banker och storföretag. En av konsekvenserna av att Fed:s QE avslutades i höstas är det upptrappade valutaoch räntekriget.

Fallande priser leder till att skulder blir dyrare. Den verkliga, reala, räntan är nämligen den officiella räntan minus inflationen. Om räntan är en procent och inflationen två procent blir realräntan minus en procent. Men om räntan är kvar på ECB:s kvantitativa lättnader, som en procent och inflationen är -0,5 just har börjat, omfattar 60 miljarder euro i månaden i närmare två blir realräntan plus 1,5 procent.

Det varnande exemplet för värl- år, totalt 1 100 miljarder euro. ECB dens länder är hur deflationen bitit ska köpa statspapper (obligationer) sig fast i Japan i två decennier. Japan från alla länder i eurozonen utom är idag det land som har den största Grekland och Cypern. Inköpen ska statsskulden jämfört med BNP utan ske på ”marknaden”, det vill säga från banker och att tillväxten ännu finansbolag, inte har återvänt.

Rädslan för defla- direkt från staterC entralbantion beror på att na. Meningen är kernas svar har blivit kvantitaden signalerar en att det extra kapitalet ska gå vidare tiva lättnader nedåtgående spi- till investeringar (QE). Men efral för ekonomin. och tillväxt. fekterna är omstridda, även Investeringar och Men precis bland kapitalissom i USA är tiska ekonomer. konsumtion skjuts den stora effekten I USA har QE upp, produktionen av QE att aktiegenomförts i tre börserna har rusjunker och arolika omgångar sat. ”Intresset för under nästan sex betslösheten ökar. europeiska aktier har sällan varit år, från 2008 till 2014. Centralbanken, Federal Re- större än det är idag”, konstaterade serve, har köpt obligationer för Sveriges största börsmäklare, Avantotalt 4 500 miljarder USA-dollar. za, under rubriken ”Europa glödBank of England och Japans cen- hett”. Dax-index på den tyska börtralbank har genomfört aggressiva sen i Frankfurt ökade med 24 pro-

cent från årsskiftet till mitten av mars. Avanzas krönikör konstaterar samtidigt att det inte finns någon motsvarande ökning i efterfrågan på industrivaror. Svenska Dagbladets Tomas Lundin menar även att ”marknaderna kommer att ha svårt att absorbera 60 miljarder euro i månaden”. Det vill säga, det blir bara ytterligare kapital som läggs på hög.

Nästa steg är negativa räntor. ”Ekonomer har länge utgått från att det i praktiken skulle vara omöjligt med nominella räntor ’under nollgränsen’. Men sådant är allvaret i situationen att vissa centralbankirer nu är beredda att ge negativa räntor en chans”, skriver den världsledande affärstidningen The Economist.

Danmark har haft negativa räntor sedan år 2012 och nu har Sverige och Schweiz anslutit sig. ECB har formellt en styrränta på 0,05 procent, men sedan ifjol har man infört en negativ ränta för banker som deponerar kapital hos ECB. Först var denna -0,1 procent och sedan höjdes den till -0,2.

Meningen är att den negativa räntan ytterligare ska sporra bankerna till att öka utlåningen. Men i Danmark har ingen sådan effekt kunnat mätas. Och i eurozonen minskade utlåningen andra halvåret ifjol, efter att den negativa räntan hade annonserats.

Bankerna har snarare valt att trots negativ ränta fortsätta att försvara sitt kapital hos centralbankerna.

Detta eftersom andra alternativ är

ännu sämre. Det finns ingen stor efterfrågan av kapital till produktiva investeringar. The Economist beräknar att oanvända reserver i eurozonen ökade från 1,8 miljarder euro år 2008 till 158 miljarder år 2013. Med ECB:s QE kommer summan nu att växa ännu snabbare, liknande utvecklingen i USA som beräknas ha 2 600 miljarder USA-dollar i reservkapital.

Bank for International Settlements (BIS) i Schweiz, som övervakar centralbankerna, varnar för att fortsatta sänkta räntor och låg inflation kan pressa gränserna för ”ekonomisk och politisk stabilitet” närmare brytpunkten. De pekar på att den här ekonomiska politiken, som aldrig har prövats tidigare, redan har lett till underskott i många pensionsfonder och lägre vinster för bankerna. I Danmark har vissa banker redan infört negativ ränta även för vanliga sparare. The Economist menar också att institutioner på finansmarknaden försvagas, vilket minskar möjligheterna att få fart på ekonomin.

Sju år efter den stora recessionen åren 2008-10 har ingen verklig återhämtning skett. Istället för verklig tillväxt växer bubblorna igen, samtidigt som valuta- och räntekriget ökar motsättningarna.

Att kapitalismen som system inte kan hitta en gemensam väg framåt blir uppenbart för allt fler. Antikapitalistiska stämningar kommer att öka, liksom sökandet efter ett verkligt, socialistiskt alternativ. ■

INTERNATIONELLT

26 MARS 2015 # 1 144

12

PMDB, som försöker utnyttja den politiska krisen för att öka sin makt.

Ingen av de massiva demonstrationer (från högern samt till stöd för den sittande regeringen) erbjuder en väg ut ur krisen. Den socialistiska vänsterns utmaning är att erbjuda en tredje väg ur krisen som går emot regeringens åtstramningspolitik och hotet från högern.

Brasilien i politisk kris Brasilien skakas av en politisk kris. Söndag den 15 mars gick hundratusentals ut på gatorna i manifestationer runt om i landet, utlysta av högergrupperingar, för att protestera mot korruption och PT:s (Arbetarpartiets) regering. Störst var manifestationen i São Paulo, som med stor medieuppbackning lyckades samla 210 000 demonstranter.

MARCUS KOLLBRUNNER

lsr@lsr-cit.org

Ä

ven på fredag den 13 mars gick folk ut på gatorna.

Manifestationerna var utlysta av fack och sociala rörelser som står regeringen nära och samlade några tiotusentals, som mest 41 000 i São Paulo. Dessa gick under parollerna ”till försvar av Petrobras” (den statliga oljejätten som skakas av en korruptionsskandal), ”för arbetarnas rättigheter” och ”för en politisk reform”. Men tonen var främst att försvara regeringen mot en allt sturskare höger.

Men varken demonstrationerna på fredagen eller söndagen visar en väg ut ur krisen. Utmaningen för den socialistiska vänstern är att lägga grunden för en tredje väg ur krisen, som går emot regeringens åtstramningspolitik och mot hotet från högern. Arbetarrörelsen måste bygga en självständig linje ut ur krisen, baserad på ett socialistiskt alternativ.

Det allmänna missnöjet har lett till att president Dilmas popularitetssiffror har fallit som en sten.

Bara 13 procent anser att hennes re-

gering gör ett bra eller utmärkt jobb, jämfört med 42 procent i december och som mest 65 procent under år 2013. Hon är nu den mest impopulära presidenten sedan Collor, som avsattes efter massprotester år 1992.

Lulas och Dilmas PT-ledda regeringar sedan år 2003 verkade under en tid kunna överbrygga motsättningarna i samhället. De behöll grunderna i den nyliberala politiken men genomförde också en viss omfördelningspolitik som har ökat köpkraften för de fattigaste. Det var möjligt tack vare en ekonomisk tillväxt, grundad på en växande kinesisk ekonomi som gynnade den brasilianska råvaruexporten samt en ökad kreditgivning som eldade på konsumtionen.

Omfördelningspolitiken byggde inte på en omfördelning från storföretag och rika till arbetare, utan snarare var det medelklassen som fick stå tillbaka. Det förklarar att söndagens demonstrationer var präglade av den vita medelklassen, som har fått

ut minst av tillväxtåren. När den ekonomiska krisen slog till i Brasilien i slutet av år 2008 kunde statliga åtgärder dämpa krisens effekter tillfälligt, genom att öka krediterna och sänka konsumtionsskatter.

Men nu börjar vi se en ”perfekt storm”, som samlar alla negativa konsekvenser av denna politik.

Inflationen har skjutit i höjden och närmar sig 8 procent. USA-dollarn har skjutit i höjden och leder till höjda priser på importerade varor.

Samtidigt är hushållen överbelånade och tvungna att dra in på sin konsumtion. Industrin, vars produktion har minskat flera år i rad, har börjat göra stora personalneddragningar.

Arbetslösheten, som har varit historiskt låg, börjar nu stiga.

Den enorma korruptionsskandalen i Petrobras, som innefattar tiotals miljarder kronor, har fått ekonomiska konsekvenser inom oljesektorn. Tiotusentals har redan förlorat sina jobb och ännu fler jobb hotas. Den svenska byggjätten Skanska är, liksom flera andra storföretag, djupt involverat i korruptionsskandalen. Ekot avslöjade under tisdagen den 24 mars att brasilianska åklagare kommer att väcka åtal mot Skanska för kartellbildning och för att ha mutat till sig kontrakt av Petrobraschefer.

Den ekonomiska nedgången accelereras av regeringens åtstramningspolitik. Under valrörelsen målade president Dilma upp en

hotbild av vad som skulle hända om högern kom till makten: Högern skulle skära ned, höja räntorna och styra i bankernas intresse. Men Dilma och PT förberedde redan åtstramningsåtgärder och gav under valrörelsen sken av att ekonomin var bättre än den verkligen var.

Efter valet var regeringen ”tvungen” att agera snabbt för att lugna finansmarknaden. Allt det som högern befarades göra vid en valseger började Dilmas regering själv genomföra dagarna efter valet.

Räntorna, som redan var bland världens högsta, har höjts flera gånger. En bankdirektör utsågs till finansminister och ett åtstramningspaket lanserades mot löntagarna med tuffare regler för att få arbetslöshetsersättning, änkepension med mera.

Regeringen har gjort stora neddragningar av statsbidragen till delstater och kommuner. De federala universiteten har stora problem. Flera har skjutit upp terminsstarten då pengar har saknats för städning, vakter och annan personal. På flera håll i landet genomförs studentprotester och en nationell protestdag för utbildningen har utlysts till den 26 mars.

Höjningen av arbetsgivaravgifterna har försenats av det viktigaste stödpartiet i koalitionsregeringen, det borgerliga PMDB. Både senaten och representanthuset leds av

PT och de regeringsvänliga rörelsernas minskade inflytande blev tydligt i den sociala explosionen som ägde rum i juni år 2013. Det var den första stora rörelsen sedan slutet på diktaturen på 1980-talet där inte PT var en ledande kraft.

Den öppnade upp för en polarisering i samhället. Vänstern har växt, vilket visades av vänsterpartiet PSOL:s valframgångar i fjol.

Partiet gick från tre till fem ledamöter i den nationella kongressen, fördubblade antalet ledamöter i delstatsförsamlingarna och fick 1,6 miljoner röster på sin presidentkandidat Luciana Genro.

Stora och viktiga strejker och kamprörelser har ägt rum de senaste åren. Det senaste exemplet är den stora strejken i delstaten Paraná, där tiotusentals lärare, tillsammans med andra offentliganställda, lyckades stoppa stora nedskärningar. Nu i veckan har lärarna i São Paulo gått ut i strejk. Men vänstern är ännu alltför svag och dessa kamputbrott är fragmenterade och saknar samordning. Å andra sidan har en mer reaktionär höger börjat bli mer talför sedan år 2013. I valet invaldes flera kristna högerfundamentalister med hundratusentals röster. De försvarar en sänkt brottsmyndighetsålder och har en rasistisk, homofobisk och machoistisk politik.

Under demonstrationerna som har genomförts mot regeringen finns det de som öppet försvarar en militärkupp mot regeringen. Många tog gärna kort tillsammans med militärpolisen som årligen står för tusentals mord i de fattiga förorterna.

Allt detta har fått en del av vänstern att börja tala om en ”konservativ flodvåg” eller till och med om hotet av en kupp. De som stödjer regeringen utnyttjar detta för att få till en ”samling” bakom regeringen mot högern. Men även de mest regeringsvänliga är tvungna att gå emot regeringens attacker mot arbetarna, vilket förklarar den motsägelsefulla linjen på demonstrationerna den 13 mars.

Men även söndagens demonstrationer var otydliga. Det som samlade mest folk var stämningen mot korruption och mot PT. Men flera av högeroppositionens politiker som försökte tala buades ut.

Talet om ”kupp” är överdrivet.

Högerns taktik är att försvaga regeringen så mycket som möjligt för att år 2018 kunna vinna valet även mot den populäre Lula, som lär ställa upp.

LSR, CWI i Brasilien, menar att om högern stärks under nästa val, efter att ha varit i en djup kris, är det tack vare PT:s misslyckade politik.

Att backa upp PT-regeringen nu, för att hålla högern borta, skulle vara att försvaga den enda kraften som verkligen kan stoppa högern och ett eventuellt framtida kuppförsök – nämligen arbetarnas självständiga organisering och kamp, beväpnad med en socialistisk politik. ■

26 MARS 2015 # 1 144

13

Tunisien: Stoppa terrorn Minst tjugotre personer dog i en terrorattack utförd av beväpnade män vid Bardomuséet i Tunis den 18 mars. Den självutnämnda ”Islamiska staten”-gruppen har tagit på sig ansvaret för dådet. CWI i Tunisien fördömer starkt denna avskyvärda och fega attack.

Tusentals tunisier har demonstrerat i solideritet med offren för terroristattacken. För att få trygghet krävs det dock ett slut på den högerpolitik som utarmar det tunisiska folket och ger utrymme för terroristerna att rekrytera.

CWI TUNISIEN

cwi@worldsoc.co.uk

E

n våg av indignation och ilska svepte fram över landet.

Tusentals tunisier tog sig spontant ut på gatorna för att demonstrera i solidaritet med offren i terroristattacken inklusive en tunisisk anställd på muséet.

Den här typen av attacker är tyvärr inte förvånande. Rekryteringskampanjer och ideologisk indokrinering av jihadistgrupper har varit på uppgång under en tid i Tunisien. Jihadisterna stärks av den allt djupare sociala krisen, likväl som det totala sönderfallet av grannlandet Libyen efter Västimperialismens intervention.

rörelser nu väletablerade. Därmed borde alla illusioner om delar av den kapitalistiska härskande klassen falla. President Essebsi erbjöd nyligen sina kondoleanser för den saudiske despoten Abdullahs död och bjöd in den saudiske prinsen Alwaleed till Tunisien. Prinsens regim har exporterat den giftiga wahhabismen över hela regionen.

Den senaste terroristattacken är också en konsekvens av de katastrofala krig som de imperialistiska makterna har fört i Mellanöstern, med vilka de båda styrande partierna har varit ivriga sammarbetspartners.

Militärstyrkor är nu utplacerade på gatorna, och efter terroristattacken är det möjligt att många tunisier välkomnar detta. Men att placera ut militären kommer inte att lösa några av de underliggande problemen. Däremot kan den komma att användas som ett sätt att trycka ner oppositionen mot regeringen och hindra folket från att ta till gatorna.

Under de senaste åren har tusentals tunisier anslutit till jihadistiska grupper i Syrien och Irak, inklusive Islamiska staten (IS), vilket gör Tunisien till en av de huvudsakliga källorna till utländska slagskämpar i regionens konflikter.

Regeringen utnyttjar tragedin för att mana till ”nationell enighet” mot terrorism. Tunisier borde absolut stå tillsammans, men inte med en sådan rutten regering som Regeringen kommer att försöka inkluderar ett parti med rötter i använda den chock och de känslor den gamla dikta­turen och ett med som har rörts upp efter den senaste rötter i religiös fundamentalism. attacken för att försöka att attackera Ingen av dessa krafter kan få för- grundläggande rättigheter och återtroendet att leda kampen mot ter- införa det tunga statsmaskineriet. rorism.

Samtidigt kommer den att fortÖver hälften av parlamentsle- sätta den katastrofala politik som damöterna från det styrande Nidaa drabbar de fattiga och alienerar Tounes (ungefär ”det tunisiska ro- stora delar av befolkningen, vilket pet”) är tidigalägger grunden re medlemmar för tillväxten av eller sympati- Regeringen kom- religiösa extremer att försöka mister. Behovet sörer till RCD, ett parti som i av att lägga ”hela använda den många år annationens satschock och de vände ”kampen ningar” på kamkänslor som har pen mot terrorn mot terrorism” som en paroll rörts upp efter kan också verka för att slå ned ett bekvämt den senaste at- som mot medborgersvepskäl för att liga rättigheter tacken för att för- få ett slut på och kväsa all söka att attacke- strejker och proopposition i lantester. det. Den dödliga ra grundläggande Den nuvarättigheter. terroristattackrande regeren som på den ingen har inget tunisiska medelhavsön Djerba år verkligt svar att erbjuda mot terro2002, som krävde 19 liv, visar tyd- rismen. Den riskerar endast att dra ligt att en diktatorisk regim inte på ner landet i en ändlös spiral av våld, något sätt är en murbräcka mot samtidigt som den använder ”kriget terrorism, vilket står i bjärt kon- mot terrorn” som ett svepskäl för trast mot vad vissa försöker pracka att få bort arvet från revolutionen år på oss idag.

2011 och för att återupprätta en regim som baserar sig på statsterror.

Vad gäller ledarna i regerande Terrorn har inte endast ett Ennahda är deras ideologiska band ansikte. Även tortyren i polisstamed radikala islamistiska salafist- tionerna och att protesterande

människor skjuts till döds på gatan (som återigen hände i Dehiba i februari) är terror. Majoriteten av det tunisiska folket är emot även denna typen av terror.

De flesta tunisier har en berättigad och genuin önskan om trygghet.

Men den första grundläggande tryggheten är rätten till ett jobb och en stabil inkomst för att kunna leva ett hyggligt liv. Denna rättighet förvägras allt fler.

Tunisien har bland de högsta ungdomsarbetslöshetstalen i hela världen och priset för basvaror har ökat markant. Tre gånger fler tunisier anser att ekonomin är ”mycket dålig” idag jämfört med under Ben Alis diktaturår. Den nya regeringens politik – som planerar nya nedskärningar och nyliberala attacker – kommer bara att förvärra den sociala krisen.

Oförmågan hos ledningen för arbetarrörelsen att erbjuda ett radikalt revolutionärt alternativ till den återvändsgränd som utgörs

av den kapitalistiska krisen har skapat ett vakuum, i vilket extremistgrupper har klivit in. Salafistoch jihadistorganisationer lägger mycket resurser på marginaliserade områden (varifrån Bardoaattackens gärningsmän kommer), där misströstan och massarbetslöshet redan gör halva jobbet åt dem.

Ansvaret för att rädda landet ur terrorn, oavsett vilka former den uttrycks i, ligger helt och hållet i händerna på arbetarklassen och ungdomarna, vilka delar intresset och önskan om radikala förändringar.

Makthavarna låtsas som att de bryr sig om folkets trygghet, samtidigt som deras statsapparat fortfarande är nerlusad av människor som stödjer den gamla regimen.

Rättvisa har fortfarande inte skipats för några av deras mord och tortyr. Faktum är att den tryggaste perioden i den samtida tunisiska historien var när massorna i miljoner styrde samhället från ga-

torna med en direkt påverkan på politiken.

De bästa traditionerna från revolutionen, som bygget av revolutionära försvarskommittéer, borde återupplivas för att undvika att kampen mot terrorism och jihadism läggs i händerna på det härskande etablissemanget.

Det är hög tid för massmobiliseringar. Fackföreningsrörelsen, med den fackliga centralorganisationen UGET i spetsen, de arbetslösas organisationer, vänstern och de revolutionära ungdomarna måste utlysa massaktioner på sina egna villkor.

Att utlysa en 24-timmars generalstrejk skulle vara ett viktigt första steg för enandet av alla arbetare, unga och majoriteten av det tunisiska folket mot terrorismen. Det krävs också ett resolut försvar av demokratiska rättigheter och för bygget av ett motstånd mot kapitalismens politik, med social misär och statsrepression, vilken har bidragit till den nuvarande situationen. ■

KULTUR / INRIKES

26 MARS 2015 # 1 144

14

”Det finns ingen hjälp att få” Uppdrag gransknings reportage Mellan stolarna, som sändes i Svt den 18 mars, visar den mörkaste sidan av högerpolitikens nedskärningar på den psykiatriska vården. Bland annat visades ett klipp av en kvinna som slängdes ut på gatan efter att hon nekades hjälp.

LOUISE STRÖMBÄCK louise.strömbäck@socialisterna.org

P

SVT:s reporter Anna-Klara Bankel och fotograf Emil Larsson befann

Åsa, en kvinna som intervjuades, hade inte haft någon inkomst alls under flera månader och var på väg att vräkas från sin lägenhet.

Hon svalt då hon inte hade pengar till mat. Hon försökte få hjälp och behandling för sitt heroinmissbruk och en tid efter intervjun försökte Bankel få tag på henne för att följa upp hur det hade gått.

Efter mycket sökande fick hon

Makteliten drar ifrån

Högerpolitiken slår hårdast mot dem i störst behov av psykiatrisk vård. reda på att Åsa först hade förlorat sin pojkvän och därefter blivit våldtagen.

Efter det dog hon i en överdos. Nyheten kom naturligtvis som en chock.

De människoöden som skildras är mörka och visar den sanna problematiken med nedskärningarna

på den psykiatriska vården i Sverige. Det finns inte resurser och inte tid, och de som har drabbats värst är de som behöver hjälpen mest.

När välfärden rustas ned drabbas svaga grupper hårdast. Psykia-

trin måste rustas upp och ges de resurser som krävs för att alla människor ska få den hjälp de behöver, utan väntetider, byråkratiskt krångel eller negativt bemötande. Vård är en mänsklig rättighet – ingen handelsvara. ■

Många kom till dialogmötet den 23 mars och visade sitt missnöje mot de ansvariga politikernas försök att kuppa igenom en flytt av Lakeside.

Foto: Mattias Bernhardsson

LO har kommit ut med en ny rapport om den svenska makt eliten. Rapporten visar att år 2013 tjänade de 200 tillhörande ”makteliten” i snitt, innan skatt, motsvarande 17 industriarbetarlöner. De 50 mäktigaste representanterna för näringslivet är ännu rikare, motsvarande 50 arbetarlöner.

Foto: RS Borås

sykiatrireformen, som Socialdemokraterna genomförde år 1995, skulle innebära bättre levnadsvillkor för personer med psykiska funktionshinder med egna bostäder, ökad delaktighet i samhället, bättre vård och socialt stöd.

Men i verkligheten har reformen inneburit att det är betydligt svårare för psykiskt sjuka människor att få den hjälp de behöver.

Bland annat hamnade många svårt sjuka personer i öppenvården under 1990-talet efter reformen, vilket innebar att de själva blev ansvariga för att hålla kontakten med psykiatrin.

Samma sak gäller personer som idag behöver hjälp, stöd eller vård.

I regel måste personer som lider av psykisk ohälsa mer eller mindre tjata för att få hjälp, vilket många inte orkar eller klarar av.

sig utanför en polisarrest när de såg hur en kvinna kastades ut på gatan där hon sedan låg kvar, gråtandes.

Bankel gick fram och försökte hjälpa kvinnan när en grupp poliser kom ut.

Kvinnan hade blivit hämtad av polis vid S:t Görans psykiatriska akutmottagning. ”Jag söker hjälp, men det finns ingen hjälp att få i det här landet. Jag fryser”, sa kvinnan.

Polisen tog med henne in på stationen igen, då hon inte ens klarade av att själv ställa sig upp. Hon ska åter ha blivit skjutsad till S:t Görans sjukhus, men vad som sedan hände är oklart.

Anna-Klara Bankel träffar i sitt reportage även flera drogmissbrukare, varav många är bostadslösa.

De använder allmänna toaletter som tillflykt för att kunna ta sina droger och för att ha någonstans att sova.

De som deltog i intervjuer ville förmedla budskapet att man hamnar i deras situation när det inte finns andra utvägar, men att drogerna bara bedövar smärtan tillfälligt för att sedan snarare förvärra den. Det handlar om ett självmedicinerande, då riktig hjälp inte finns att få.

MINELA MAHMUTOVIC

rs.gbg@socialisterna.org

S

edan år 1950 har inkomstskillnaden mellan ”makteliten” och industriarbetare ökat markant. Samtidigt haltar jämställdheten mycket långsamt framåt. Före år 2000 fanns det inte någon kvinna inom den ekonomiska makteliten. År 2013 var enbart tre av näringslivets 50 ledande chefer kvinnor, vilket visar på hur de patriarkala strukturerna och kapitalismen går hand i hand.

LO-rapporten går igenom hur många industriarbetarlöner det går på en chefs lön. Näringslivet ligger högst med 50 industriarbetarlöner, nästan 17 miljoner kronor, per person och år.

Värt att nämna är att även representanter för folkrörelseorganisationer, som borde leva i nivå med

dem som de representerar, tjänar nästan sex gånger mer än vad en industriarbetare gör.

Rapporten redogör tydligt för de väldiga klassklyftorna, och det är bra för lokala fackföreningar att ha en studiecirkel kring rapporten och analysera den.

Det som rapporten däremot inte tar upp är fackföreningarnas passivitet.

Det är viktigt att idag inte fastna i en klagoanda utan att även diskutera hur vi kan förändra situationen.

Det görs inte med appeller till arbetsgivarna utan genom facklig organisering, mobilisering och kamp. Då behöver medlemmarna också representanter som svarar direkt inför medlemsleden och lever som dem de representerar. ■

Svettig nämnd på dialogmöte Den starka opinionen mot Haninges kultur- och fritidsnämnds försök att splittra upp och flytta verksamheten från ungdomens kulturhus Lakeside visades på det dialogmöte som Haninges ungdomsråd kallade till den 23 mars.

ROBERT BIELECKI offensiv@socialisterna.org

O

mkring 60 personer deltog på mötet och att politikerna känner sig såväl stressade som pressade över den växande

opinionen blev tydligt på mötet.

Christer Erlandsson (S), vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden och den som driver på hårdast för

att lägga ned Lake­side, fick höra från såväl dansare som Ormprojektet, Haninges ungdomsråd och andra föreningar och ungdomar hur katastrofalt det vore att flytta verksamheten samt om hur nämden har brutit mot kommunallagar om ungdomsinflytande.

Rättvisepartiet Socialisternas överklagan mot beslutet möttes av medhåll från alla förutom nämndpolitikerna. Kampen fortsätter och en demonstration äger rum efter att tidningen går i tryck. ■

PARTI

26 MARS 2015 # 1 144

15

Procent av mål

Totalt

46% 36 940 kr

Norrbotten

1 407 kr

Västerbotten

1 200 kr

Mellannorrland

550 kr

Stockholm

12 533 kr

Mellansverige

0 kr

Västsverige

19 817 kr

Sydsverige

1 433 kr

Vaktvåld ger ökat stöd

M

ålet på 80 000 kronor i mars är inom räckhåll. Vi behöver dra in drygt 43 000 kronor på veckans Offensivförsäljningar för att nå det.

SEBASTIAN OLSSON

offensiv@socialisterna.org Närmast sitt regionala mål ligger Västsverige, där ordningsvaktens attack mot RS i Angered (se sid 3) fick tredubbelt fler att vilja försvara tryckfriheten och sälja Offensiv.

Veckans högsta resultat i förhållande till målsättning står Västerbotten för, tack vare ett större bidrag

Haninge / Stockholm RS Haninge Södra och Norra Onsdag den 1 april kl 18.30.

Plats: Träffen, Moränvägen 3.

För mer info: 072-524 42 95.

från en privatperson. Jag rekommenderar alla våra läsare att visa sitt stöd genom att sätta in en slant på PG 879649-2.

Resten av regionerna har av olika anledningar haft en ganska dålig vecka vad gäller ekonomiresultaten och behöver därför fler och längre aktiviteter med fler deltagare de kommande dagarna.

I Stockholm fortsätter bankprotestveckan efter den lyckade protesten vid Nordeas bolagsstämma (se sid 7). Under onsdagen och torsdagen, när tidningen är på väg ut till din brevlåda, hålls det protestaktioner vid Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks stämmor. Därför redovisas inte de pengar som vi kommer att få in under dessa aktiviter i siffrorna ovan. ■

Spaniens nya vänster Podemos RS Stockholm Norra, onsdag den 1 april kl 18.30.

För info om plats: 073-567 47 06.

Malcolm X och medborgarrättsrörelsen i USA RS Stockholm Södra, onsdag den 1 april kl 18.30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 073-387 65 77.

RS bloggar

Göteborg

Bygget av RS och Offensiv

RS Hjällbo, tisdag den 31 mars kl 19.00.

Plats: Hjällbo.

För mer info: 072-307 81 43.

Vad är Övergångsprogrammet?

RS Gbg södra, onsdag den 1 april kl 18.00.

Plats: Djurgårdsgatan.

För mer info: 070-298 78 72.

Bygget av RS och Offensiv

RS Sandeslätt-Hammarkullen, torsdag den 2 april kl 18.30.

Plats: Hammarhörnan.

För mer info: 073-501 21 37.

Besök våra lokala bloggar för uppdateringar angående kampanjer, protester, demonstrationer och händelser som Rättvisepartiet Socialisterna deltar i och tar initiativ till.

RS Haninge: rshaninge.blogspot.se RS Stockholm: rssthlm.wordpress.com RS Göteborg: rsgoteborg.wordpress.com RS Borås: socialistboras.wordpress.com RS Luleå: rslulea.wordpress.com RS Sundsvall: rssundsvall.wordpress.com RS Malmö/Lund: rsmalmo.wordpress.com

Luleå

Malmö

Sundsvall

Onsdag den 1 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 0920-22 08 74.

RS Malmö-Lund, onsdag den 1 april kl 18.00.

Plats: ABF, Spånehusvägen 47.

För mer info: 073-561 91 98.

RS Sundsvall, torsdag den 2 april kl 18.00.

För mer info om plats:

RS Luleå

Umeå RS Umeå

För mer info: 076‑259 84 23.

Arbetarlitteratur

För rätten till asyl

070-363 60 87 / 070-227 42 21.

• Riv upp högeralliansens försämringar.

• Internationell solidaritet med ar­ betare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.

Systemskiftet i välfärden

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kol­ lektivtrafiken.

• Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentli­ ga välfärdsjobb.

Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

Klimat- och miljöhot

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektivise­ ringar samt förnyelsebar energi.

• Avveckla kärnkraften.

• Stoppa gruvbolags och storföre­ tags rovdrift på miljön. ­Offentligt ägande av naturresurserna.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

Trygga jobb

• Stoppa lönedumpning via pri­ vatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

Nej till låglönemarknad!

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3.

Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

En skola för alla

• Skrota det segregerade skolsyste­ met. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Mindre klasser och ökad lärartät­ het.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstat­ liga skolan.

Likaberättigande

• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd.

• För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

Eskilstuna

Borås

För mer info: 073-373 33 61.

För mer info: 070-396 47 83

RS Eskilstuna

Socialistiskt program 2015

RS Borås

• Nej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimine­ ringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten. Kamp för

jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.

Antirasism & asyl

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Stoppa jakten på flyktingar. Åter­ inför rätten till asyl.

• Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostä­ der, vård och utbildning för alla.

Jobben, krisen och pensionerna

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom masspro­ tester, inklusive de anställdas ocku­ pation av arbetsplat­sen om så krävs.

Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre.

• För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensi­ onärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensioner­ na – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

• Enad, global kamp mot imperialis­ mens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fackföreningar

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

• Kämpande och demokratiska fack­ föreningar. Nej till ­pampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

• För ett nytt socialistiskt arbetarpar­ ti som kan ge de lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokra­ tiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi.

• För en demokratisk och socialis­ tisk värld. ■

BRÄNNANDE

26 MARS 2015 # 1 144

Biskopsgården: En stadsdel i sorg och ilska Onsdag den 18 mars klev flera maskerade män in på restaurangen Vår krog på Vårväderstorget i Biskopsgården, Göteborg, och öppnade eld med automatvapen. Tio personer skadades allvarligt och två personer bragtes om livet. De som dödades var två män, 20 och 25 år gamla, hemmahörande i stadsdelen.

Ännu en skottlossning i Biskopsgården. Två människor miste livet och flera skadades allvarligt.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

S

kotthålen syns fortfarande genom restaurangens vägg och ger en brutal påminnelse om kvällen för de boende i området och vilken verklighet de lever i.

Detta är den andra skottlossningen på samma torg på kort tid. Den 30 januari ägde den första rum.

Polisavspärrningar, ljus och blommor är vad som nu tydligast utmärker torget då boende så gott det går försöker att återgå till vardagen.

Biskopsgården är en stadsdel i sorg, ilska och som bär på en stor besvikelse, vilket blev tydligt under

– Känslan av otrygghet är det värsta. Det handlar inte längre om gänguppgörelser. Drogkriget har tagit sig in bland vanligt folk, bland barnfamiljer och drabbar nu hela stadsdelen. Det är fruktansvärt, säger en småbarnsmamma som vill vara anonym.

– Jag bor ju här, jag passerar torget varje dag och vill inte utmärka mig, säger hon.

Tre män har efter händelsen häktats misstänkta för grovt vapenbrott och kan ha koppling till morden.

Då de greps fann polisen två kalashnikovs (AK-47, automatvapen) i bilen, enligt poliskällor i media.

På lördagen samlades omkring 100 personer på Vårväders­torget, på initiativ av Kommunistiska Partiet, under parollen ”Efter skotten, satsa på förorten”. Inger Johansson

pekade helt riktigt ut nedskärningspolitiken som våldets orsak.

Rättvisepartiet Socialisterna har i flera år kämpat mot den sociala nedrustningen. När vi tillsammans med andra kämpade för Biskopsgårdens folkhögskola, demonstrerade mot stängningen av Folkets hus, strejkade mot skolnedskärningar, protesterade mot stängningen av

fritidsgården G-Spot och ockuperade för öppnande av fler fritidsgårdar har vi hela tiden varnat politikerna för vad utvecklingen kan komma att leda till. Idag blir den brutala verkligheten än tydligare.

Att stadens politiker blundat för frågan om trygghet och välfärd gör dem till direkt medansvariga för våldet, skotten och de personliga tragedier som det har medfört. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rätvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Foto: Kristofer Lundberg

Den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven kom på fredagen till platsen för skottlossningen med ett stort pressuppbåd, där vänner och familj till dem som miste livet och skadades hade samlats. Stämningen blev snabbt hätsk. Statsministern mötte hård kritik av de boende.

– Den dagen du kommer hit och lägger en blomma av ditt hjärta, då kan du få respekt. Men nu kommer du omringad av kameror. Det här är våra vänner, vet du ens namnet på de döda?, frågade en ung man som drog applåder. Statsministern vände och tog pressen med sig för en presskonferens.

– Hur många ska dö innan ni agerar? ropade en annan efter Löfven.

statsministerns besök. Stefan Löfvens parti Socialdemokraterna har styrt staden i 20 år och Göteborg är ett socialdemokratiskt skyltfönster.

Men under S-styret har klassklyftorna ökat och staden slitits isär.

Resultatet av nedskärningar, arbetslöshet och bostadsbrist ser vi tydligast i stadens förorter. Skottlossningarna är ett resultat av sjunkande skolresultat, nedlagda fritidsgårdar och trångboddhet.

Ett resultat av ett samhälle där unga har tappat tron på möjligheterna till att få ett arbete, där klasstorlekarna har ökat och inte kan ge alla elever det stöd de behöver, där trånga lägenheter och stängda fritidsgårdar har förpassat unga till torg och trappuppgångar, där de enda som bjuder in dem i värme och gemenskap och möjligheter att tjäna pengar är de kriminella gängen.