Offensiv 1146

Posttidning A

9 april 2015 / # 1 146 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Vårbudgeten bryter inte högerkursen

Lägg inte ned Vitåskolan

3 7

Avskaffa avgifterna i kollektivtrafiken

8-10

Revolutionär kamp gav kvinnlig rösträtt

Var fjärde i EU fattig Var fjärde invånare i EU – 123 miljoner människor – lever i fattigdom eller på gränsen till fattigdom. Den ökade fattigdomen är en följd av kapitalismens global kris och EU:s högerpolitik som slagit ut jobb och välfärd.

I Bulgarien, Grekland, Lettland, Rumänien och Ungern är var tredje invånare fattig eller riskerar att hamna i fattigdomsfällan. I hälften av EU:s 28 länder lever ett av tre barn i fattigdom.

– läs mer i ledaren på sid 2

Foto: Martina Huber/ Regeringskansliet

Regeringens myrsteg rubbar inte det borgerliga systemskiftet – sid 4

16

Rusta upp bostäderna på de boendes villkor

SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr).

T ex: offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

9 APRIL 2015 # 1 146

2

VAR FJÄRDE I EU ÄR FATTIG

V

ar fjärde invånare i EU – 123 miljoner människor – lever i fattigdom eller på gränsen till fattigdom. Den ökade fattigdomen är en följd av kapitalismens globala kris och år av högerpolitik som har slagit välfärden i spillror och försämrat löne- och anställningsvillkor.

– Vi ser att klyftorna har växt inom de egna länderna. Rika har blivit rikare och redan fattigare har fått det sämre. EU:s åtstramningspolitik skulle leda fram till en ekonomisk nystart. Istället har den ökat den ekonomiska snedvridningen i samhället. Social omsorg har dragits ned och fri skolmat plockats bort. Något som drabbar särskilt utsatta grupper som barnfamiljer, säger Jorge Nuño Mayer, som har varit ansvarig för hjälporganisationen Caritas senaste rapport om fattigdomen i Europa till Dagens Nyheter den 2 april.

Enligt Caritas lever var tredje invånare i Bulgarien, Grekland, Lettland, Rumänien och Ungern i fattigdom eller i riskzonen för ett liv i fattigdom och socialt utanförskap.

I hälften av EU:s 28 medlemsländer lever ett av tre barn i fattigdom.

Kvinnor, arbetslösa och de som är födda utanför Europa löper störst risk att leva i fattigdom. Men i många EU-länder är inte ens ett jobb en garanti för att man inte ska hamna i fattigdomsfällan. Antalet arbetande fattiga växer snabbt runt om i Europa. Löner som det inte går att leva på är en av de främsta anledningarna till att nära hälften av Bulgariens befolkning (det EU-land med lägst löner) lever i fattigdom.

Även i EU-länder som har drabbats relativt milt av krisen växer fattigdomen. I Tyskland, som brukar beskrivas som Europas ekonomiska tillväxtmotor och maktcentrum, har fattigdomen stadigt ökat sedan år 2006. År 2013 var det 12,5 miljoner människor i Tyskland som levde i fattigdom, 15,5 procent av landets befolkning. Det är den högsta andelen sedan den tyska återföreningen år 1989 och en följd av att antalet arbetande fattiga vuxit dramatiskt under senare år.

Sedan den globala krisen slog till år 2008 har antalet arbetslösa i EU blivit tio miljoner fler. Trots allt tal om att ekonomin nu vänder uppåt i EU ligger arbetslösheten fortfarande på omkring tio procent i EU och ännu högre i eurozonen. Hälften av de nära 24 miljoner arbetslösa i EU

har gått utan jobb i mer än ett år. I Grekland har tre fjärdedelar av de officiellt 1,23 miljoner arbetslösa varit utan jobb i mer än ett år.

Högerpolitiken har inneburit att massarbetslösheten och nyfattigdomen har resulterat i en social kris utan motstycke i modern tid (efter år 1945). Det är en medvetet skapad fattigdom i syfte att öka vinsterna på bekostnad av jobb, välfärd och levnadsvillkor. De outhärdliga villkor som detta skapar har redan gett upphov till såväl stora kamprörelser som att hela Europas politiska karta börjat ritas om. Men de politiska och sociala stormar som inte minst blåst över Grekland de senaste åren är bara en förvarning om de folkliga revolter som väntar i ett Europa som håller på att slitas sönder av växande klyftor. ■

EN GÅVA TILL DEM SOM HAR

D

et finns många orsaker till den svenska bostadsbubblan. En är statens generösa ränteavdrag som fungerar som en uppmuntran till att ta lån och skuldsätta sig. Det i sin tur blåser upp priserna på bostadsrätter och villor och ju mer hushållen skuldsätter sig för att köpa bostad, desto större blir statens kostnader för ränteavdragen. De stora vinnarna på ökad skuldsättning är storbankerna.

Hushållens skulder uppgår idag till 175 procent av den disponibla inkomsten, mot strax under 100 år 1995. ”När det gäller skuldsättning intar Sverige en särställning. Hushållens skuldsättning i förhållandet till inkomsterna är bland de högsta i Europa. Bara Danmark och Irland ligger högre. Och där har bostadsmarknaden redan kraschat”, skriver tidningen Fokus i sitt senaste nummer.

Men åter till ränteavdragen. På pappret ser avdraget ut som det kommer alla, både rik och fattig, till del. Men allt är inte som det ser ut att vara och det är långt ifrån alla hushåll som har stora lån att göra avdrag på.

Enligt en undersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) har g jort åt SVT går det mesta av de dryga 30 miljarder kronorna som statskassan betalar i ränteavdrag till de redan välbärgade. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer subventioner än den ekonomiskt svagaste. Häri finns mycket av förklaringen till varför de högavlönade toppolitikerna förenas i sitt försvar av ränteavdragen.

Slår man ut pengarna visar SVT:s genomgång att 85 procent av miljarderna går till den rikare hälften av hushållen. Den fattigare hälften får bara 15 procent.

De som bor i hyreslägenheter får ingenting. ”Men har man köpt en villa för tre miljoner kronor, och lånar maximala 85 procent blir det räntor idag på kanske 50 000 kronor. Ränteavdraget blir 30 procent av den summan, alltså 15 000 kronor per år. Ligger villan på tjusig adress bredvid finansministern i Nacka, kostar den kanske tio miljoner kronor. Avdraget kan då bli på 40 000-45 000 kronor om året”, skriver SVT och ger sedan följande exempel på vad man istället kunde göra för dessa 30 miljarder kronor: • Fattigpensionärer till EU:s minimistandard: 4,5 miljarder kronor • Gratis förskola för alla: 4 miljarder • Gratis kollektivtrafik i hela landet: 18 miljarder • Gratis inträde till museer: 80 miljoner.

Och det blir ändå 1,2 miljarder kronor över, vilket är en summa som skulle kunna betala årslöner, ob-tillägg och arbetsgivaravgifter för nästan 3 000 undersköterskor. ■

Socialist Party, Rättvisepartiet Socialisternas systersektion i England och Wales, har en ny layout på the Socialist, motsvarigheten till svenska Offensiv (the Socialist nummer 849).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

9 APRIL 2015 # 1 146

3

Lägg inte ned Vitåskolan På det senaste kommunfullmäktigemötet i Luleå pressades Socialdemokraterna hårt om planerna på att lägga ned Vitåskolan – och därmed hota hela Vitådalens framtid. Det var framförallt Rättvisepartiet Socialisterna, Centerpartiet och Landsbygdspartiet som argumenterade för att skolan skulle vara kvar.

RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

–D

en utredning som har genomförts har ingen helhetssyn, vad skolan betyder för hela bygden.

Skolan med folkets hus är bygdens hjärta. Att man har gjort detta bakom ryggen på föräldrar och boende i Vitådalen gör saken ännu värre, sade Jonas Brännberg, Rättvisepartiet Socialisterna.

– Det här är dödsstören för landsbygden, sade Carola Lidén från Centerpartiet, och Erland Nilsson från Landsbygdspartiet påpekade med darr på rösten att Niklas Nordström (S), nytt kommunalråd, firar sin återkomst till Luleå med att lägga ned sin egen gamla skola.

– Det här går stick i stäv med vad vi har kommit överens om. Vad säger S-politiker från Råneåområdet om detta?, sade Erland Nilsson som tidigare närmat sig S i ett samarbete kring ”landsbygdsfrågor”.

Foto: Anna Eriksson

– Det är naivt av Erland Nilsson, som har en genuin omsorg om en levande landsbygd, att tro att man kan ”göra upp” med nedskärningspolitiker om en utveckling av landsbygden. Högerpolitikens

utarmning av all service, speciellt utanför stora befolkningscentra, innebär att landsbygden utarmas.

För att vända utvecklingen behövs en socialistisk politik med offentliga investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik och välfärd åt alla – även på landsbygden, kommenterar Jonas Brännberg.

Miljöpartiet, som styr tillsammans med S, hävdade att de ”inte har tagit ställning ännu” och att de skulle göra det efter ett möte med Barn- och utbildningsnämndens (BUN) socialdemoratiske ordförande – inte efter att ha träffat föräldrar till barnen! Vänsterpartiet tog inte heller ställning, utan talade bara i allmänna ordalag positivt om Vitåskolan och hävdade att frågan skulle lyftas till fullmäktige för beslut samt att det inte var bråttom att besluta.

BUN kommer att ta beslut den 24 april och S-ledningen hoppas på en snabb nedläggning. Frågan är nu om de vågar fullfölja nedläggningen eller om beslutet skjuts upp till att börja med. Mer protester behövs för att öka pressen ännu mer, kanske till att börja med genom en stor manifestation i Vitå eller Råneå som samlar hela bygden. ■

Socialdemokraterna i Luleå vill lägga ned Vitåskolan, men möter hårt motstånd och pressades rejält på det senaste kommunfullmäktigemötet.

Återförstatliga järnvägsunderhållet I tisdags aviserade regeringen att man avsätter 620 miljoner kronor mer till järnvägsunderhåll i år och 1,24 miljarder mer per år fram till år 2018. Det är enligt regeringen 20 procent mer än vad Alliansen ville satsa på järnvägsunderhåll.

– Två av mina kolleger sitter just nu och förhandlar om 30 övertaper.olsson@socialisterna.org liga tjänster. De försvinner sedan Infranord förlorat underhållet i er pengar till järnvägs­ Tvärtom – underhållet har försäm- Malmö. Så länge underhållet uppunderhåll är en absolut rats under de senaste åren. Nära handlas kommer det att fortsätta. nödvändighet. Men trots tusen järnvägsarbetare har varslats Regeringen lyssnar tyvärr mer på de extra anslagen är regeringens om uppsägning unaffärsmännen än satsning alldeles för liten mot bak- der de senaste åren. på de anställda. SoRegeringen lyssgrund av det länge eftersatta undercialdemokraterna nar tyvärr mer på lovade i valrörelsen hållet och det behov som finns av I valrörelsen lovade affärsmännen än att återförstatliga att byta ut exempelvis växlar.

Socialdemokraterunderhållet, men Dessutom finns inga garantier na att återförstatpå de anställda. det sa Stefan Löfför att de privata bolag som utför liga underhållet av underhållet inte använder de höjda järnvägen. Men seven inget om vid anslagen till att öka sina vinster, eller dan har ingenting hänt förutom dagens presskonferens. Regeringen att pengarna når järnvägen, utan is- några luddiga tilläggsdirektiv till borde redan i höstas stoppat alla nya tället ”försvinner” i det kaos och den den utredning om järnvägens fram- upphandlingar. istället fortsätter de, byråkrati som upphandlingseländet tid som leds av Gunnar Alexan- sa Jörgen Lundström, ordförande skapar. De senaste årens höjningar dersson, tidigare vd för branschför- för Seko på det statliga Infranord, av anslagen till järnvägsunderhållet eningen Tågoperatörerna och ivrig till Sekotidningen i en kommentar har inte resulterat i bättre underhåll. förespråkare för avreglerad järnväg. till regeringens besked den 7 april. ■ PER OLSSON

M Foto: Mikael Tigerström / Flickr CC

Socialdemokraternas löfte om ett återförstatligande av järnvägsunderhållet var inte mycket till löfte.

När vårbudgeten presenterades i tisdags nämnde regeringens representanter inget om återförstatligande av underhållet.

INRIKES

9 APRIL 2015 # 1 146

4

Vårbudgeten: Myrsteg som inte rubbar systemskiftet Decemberöverenskommelsen mellan regeringen och Allianspartierna gör att några av de små men välkomna justeringarna av Alliansens politik, som tyvärr röstades ned i höstas, nu kan genomföras.

modulbostäder, göra det lättare att strunta i buller och minska möjligheten att överklaga bygglov.

Den lilla uppgraderingen av järnvägsunderhållet försvinner i ett svart hål av avreglerat kaos.

Löfven & co presenterade vårbudgeten den 7 april som dock inte innebär en varaktig förbättring för de av klassamhället förtryckta grupperna.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

H

Foto: Socialdemokraterna / Flickr CC

öjt underhållstöd för ensamstående föräldrar väntas nu för första gången sedan år 2006, med 300 kronor per barn. En miljard kronor i år och två miljarder nästa år satsas på utökad bemanning inom äldreomsorgen, vilket sägs motsvara 2 500 fler anställda i år och ytterligare 5 000 år 2016. Även ett par hundra miljoner kronor i år och 400 nästa år till en förstärkning av förlossningsvården föreslås, liksom ökat stöd till kvinnojourer. Kostnadsfria läkemedel för barn upp till 18 år, inklusive för barn till asylsökande och barn till föräldrar som vistas i landet utan tillstånd, utlovas också – men först senare i höstbudgeten.

Det är några små men så klart välkomna förstärkningar på marginalen som utlovas efter förhandlingar mellan S-MP-regeringen och Vänsterpartiet. Ulla Andersson (V) säger sig vara mycket nöjd med att ha haft ”regeringens öra” om dessa satsningar på inte minst kvinnors decemberöverenskommelsens frivälfärd och hälsa.

V har också fått gehör för en höj- kort för budgetuppgörelser. Det ning av bostadstillägget för de idag handlar om ett tilläggsdirek285 000 fattigaste pensionärerna tiv till skolkostnadsutredningmed 90 kronor per månad. Men en om kommunal vetorätt mot nyetablering av att bidragsnivån Summa summarum vinstdrivande frihöjs från 93 till 95 betyder regering- skolor, något som procent av hyran är av mycket be- ens vårbudget små SD har sagt sig vara gränsat värde då beredda att stödja. justeringar här detta fortfarande och där som inte bara ska gälla upp på allvar ruckar de Men vare sig detta eller löftet om till 5 000 kronor. snabbt växande höjda lärarlöner orättvisorna eller och karriärpengar Inte minst för de låginkomsttagare den sociala segre- räcker till för att geringen av som drabbas när riva upp det förömiljonprogrambostadsområden, dande systemskifte inom skolan: mets och andra skolor och livsKommunalisering hy­r eslägen heter chanser. och nedskärningar renoveras, med på­följande hyreshöjningar, innebär i fattiga kommuner samt skolpeng, fria skolval och vinstdrivande skolor detta en katastrofal fattigdomsfälla.

Också inom skolan föreslår för skattepengar. Det är en dödlig S-MP-regeringen förstärkningar kombination som har fått den svensmed två miljarder kronor till fler ka skolan att sjunka som en sten i inlågstadielärare, vilket kan betyda ternationella PISA-jämförelser.

Inte heller lär riskkapitalbolagen något mindre klasser och fler lärare, förskollärare och speciallärare. och de andra privata ägarna till de Den fråga som mest upprör Al- vinstdrivande skolorna, äldreboenlianspartierna är ett förslag utanför dena och vårdcentralerna med fle-

ra oroa sig särkilt mycket över den vinstutredning som skjutit upp hela frågan för större delen av mandatperioden. Som lök på laxen har dessa rövare fått med sig ett besked från civilminister Shekarabi (S) om att sex procent i vinst är en acceptabel nivå.

För första gången sedan år 2002 utlovas nu en höjning av taket i a-kassan från 680 till 910 kronor per dag – något som också stöds av alla Allianspartier utom Moderaterna. Det betyder 80 procent upp till 25 025 kronor, men enbart de 100 första dagarna.

Alliansens tydliga nedtrappning skärps till. Tiden för den högsta ersättningen halveras från 200 till 100 dagars arbetslöshet, och fortsätter sedan med ytterligare nedtrappningar efter 200 och efter 300 dagar. För den som går mellan arbetslöshet och tillfälliga jobb kan 100-dagarsgränsen slå till när som helst då ersättningsdagarna inte börjar om, utan räknas utspridda.

I sjukförsäkringen utlovas ett avskaffande av den bortre gränsen, vars katastrofalt usla facit visar att bara 2 procent har kunnat

återgå till ett vanligt ickesubventionerat jobb. Men inga pengar avsätts vare sig till rehabilitering eller höjning av taket.

Mest jubel inom till exempel Byggnads har bostadsminister Mehmet Kaplans (MP) besked väckt angående att regeringen tänker satsa 3,2 miljarder kronor per år på att stimulera byggandet av främst små, energieffektiva och relativt sett billigare hyresrätter och studentbostäder i kommuner med bostadsbrist.

Något som uppges räcka till stöd för 15 000 nya lägenheter årligen.

Det är så klart välkommet, men enligt en ny analys av Boverket är bostadsbristen idag nästan lika svår som innan miljonprogrammet lanserades på 1960-talet.

Medan regeringens mål är att det ska byggas 250 000 bostäder fram till år 2020, behövs det enligt Boverket byggas 426 000 stycken.

Det skulle kräva minst en fördubblad takt i bostadsbyggandet, till 71 000 per år.

Samtidigt kan allvarliga frågetecken också resas kring regeringens idéer om att bygga billiga

Den som har trott att regeringen skulle rätta till den grova skattediskrimineringen av hyresrätter jämfört med villor och bostadsrätter sviks dock än en gång. Inget rotavdrag för hyresrätter föreslås och inte heller någon begränsning av ränteavdraget för bolån till villaägare och bostadsrättsinnehavare.

De extremt kostsamma ränteavdragen på bolån behålls. Inget återinförande föreslås heller av skatterna på fastigheter eller förmögenheter.

Rutavdraget behålls om än halverat, samtidigt som rotavdraget för reparation och tillbyggnad minskas från 50 till 30 procent. Det betyder att merparten av den mångmiljard­rullning till rotavdrag på 17 miljarder om året som utnyttjats tio gånger mer i Danderyd än i en genomsnittlig kommun består.

Visserligen höjs bensinskatten en aning, men bensinen blir till exempel inte tillnärmelsevis lika mycket dyrare som den planerade höjningen av SL-kortet i Stockholms län.

Summa summarum betyder regeringens vårbudget små justeringar här och där som inte på allvar ruckar de snabbt växande orättvisorna eller den sociala segregeringen av bostadsområden, skolor och livschanser.

Rättvisepartiet Socialisterna står för en helt annan politik och har till exempel genom att stödja den bankprotestvecka som genomförts av Folkkampanj för Gemensam Välfärd bidragit till att peka ut varför allt tal om tomma lador klingar falskt.

Vi välkomnar varje litet steg i rätt riktning. Men en radikalt annorlunda, demokratisk och socialistisk politik krävs för riktiga och schyssta jobb åt alla som kan arbeta, liksom för att omfördela samhällets resurser som alla skapats av vårt gemensamma arbete.

Vi måste bryta den sociala segregeringen och höja inkomsterna för de fattiga, bryta privatiseringspolitiken och återta och rusta upp en gemensam välfärd, där behoven och inte vinstintresset ska styra, bygga bort bostadsbristen samt till syvende och sist klara klimathotet genom att övergå till förnybara energikällor, energieffektivisera och lägga om till gratis kollektivtrafik på bekostnad av motorvägar. ■

9 APRIL 2015 # 1 146

5

I korthet

Sjuksköterskor säger upp sig på löpande band från Sundsvalls sjukhus på grund av den ohållbara arbetssituationen och den låga lönen.

Psykisk ohälsa allt vanligare

F

olkhälsa Nya siffror från Försäkringskassan visar att den psykiska ohälsan har ökat tre år i rad. År 2014 var ökningen kraftigare än tidigare år. De psykiska sjukfallen var 48 procent fler, totalt 71 000 sjukfall, än år 2012. Dessutom ökade de psykiska sjukfallens andel av alla sjukdomar med 5 procentenheter, till 40 procent, från år 2012 till 2014.

Akut stressreaktion är den vanligaste diagnosen och det är också den som ökar mest, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande den 1 april.

Platsbristen i cancervården kritiseras

S Foto: Quinn Dombrowski / Flickr CC

Sundsvalls sjukhus i allvarlig kris Offensiv har tidigare skrivit om den ökade arbetsbelastningen och de låga lönerna på Sundsvalls sjukhus. Fackföreningarna på sjukhuset (Vårdförbundet, Kommunal och Saco) har gjort en anmälan till arbetsmiljöverket – en så kallad framställan enligt 6 kapitlet, paragraf 6a i Arbetsmiljölagen.

PER JOHANSSON rs.sundsvall@socialisterna.org

F

acken begär nu åtgärder för arbetsmiljön. I fackförbundet Kommunals framställan kräver de av arbetsgivaren bland annat att: ”Ni skall ange vilka konkreta åtgärder som vidtas för att på kort och lång sikt behålla undersköterskor” samt vad som görs ”för att på kort och lång sikt rekrytera undersköterskor”.

Att göra något åt detta är verkligen akut. Arbetsmiljön, tillsammans med de låga lönerna, har fått personal att lämna sjukhuset och det blir allt svårare att rekrytera ny personal. Den onda cirkeln är igång då situationen skapar än mer stress och överbelastning.

Vi hör ofta vittnesmål om hur personal mår dåligt, har svårt att sova med mera. Detta är klassiska stress- och utbrändhetssymptom.

Sedan har vi frågan om patientsäkerheten också. Det är inte säkert

att bli vårdad i korridoren av stressad personal.

Jag ser under de senaste veckorna att allt fler av mina sjuksköterskekollegor säger upp sig i protest. Senaste veckan ser det ut som kollektiva uppsägningar. Sköterskor har begärt löneförhöjningar och när dessa har avslagits har de sagt upp sig.

Ett redan svårt personalläge skakas rejält av de senaste veckornas omfattande uppsägningar. Senaste veckan ser det ut som om över tio av 26 sköterskor sagt upp sig på Intensivvårdsavdelningen (Iva) i Sundsvall. Enligt ett inlägg på Facebooksidan ”Stöd våra sjuksköterskor” sägs att 15 sjuksköterskor nu har sagt upp sig. Om dessa i slutänden verkligen lämnar arbetsplatsen är krisen fullständig.

Ledningen för landstinget och sjukhuset verkar inte förstå situa-

tionens allvar. Landstingsdirektör Anders L Johansson har kommenterat med att personalomsättningen är ganska normal.

– Han har ingen koll över huvud taget. Han är inte i verkligheten, säger Åsa Holgersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Sundsvalls sjukhus till Sundsvalls Tidning den 1 april.

Vågen av uppsägningar sker över hela landstinget. Sjuksköterskor har även sagt upp sig i stor skala på sjukhuset i Örnsköldsvik. Till exempel rapporterar radio P4 om nio sköterskor som har sagt upp sig på dialysavdelningen.

Under åren 2008-2009 genomfördes stora nedskärningar och uppsägningar på sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik. Jag var med och arrangerade flera protester mot detta. Vi hade ett nätverk, ”Rädda vården”.

Men neddragningarna gick inte att stoppa. Mellan 400 och 500 tjänster försvann i Sundsvall. Det vi ser nu är delvis ett resultat av detta. Arbetssituationen för dem som blev kvar blev ohållbar.

För att vända utvecklingen finns det ingen annan väg än uppvärdering av lönerna och mer personal. ■

jukvård Läkare reagerar på att canceroperationer och -behandlingar allt oftare ställs in eller skjuts upp, genom en skrivelse till Skånes universitetssjukhus (Sus) ledning.

Läkartidningen skriver den 1 april att bakgrunden till krisen i cancersjukvården är vårdplatsbristen som till stor del är en följd av bristen på sjuksköterskor. Cancerpatienter tvingas istället att vända sig till akutmottagningarna vid akuta komplikationer.

Läkarna som har undertecknat skrivelsen har även föreslagit åtgärder som ska diskuteras med sjukhusledningen.

Uppsagd när dottern blev sjuk

A

rbetsvillkor Sanna Teghammar jobbade på Kommunals medlemsservice i Malmö och fick visstidsanställning efter visstidsanställning. När hennes dotter blev sjuk och hon tvingades vara hemma flera gånger fick hon ingen förlängning. Det rapporterar SVT Nyheter den 1 april. ­– Det som fick mig att gå i taket var när jag läste en debattartikel av Kommunals ledning att visstidsanställningar var för jävligt och att det var en kvinnofälla att man staplade visstidsanställningar på varandra. Och så sitter man och gör samma sak, säger hon till SVT. SVT kan också avslöja att Kommunal har använt sig av anställningsformen vid över 30 tillfällen sedan år 2013, trots deras uttalade kritik mot visstidsanställningar.

Orenat vatten dumpas i Östersjön

M

iljökatastrof Driften av reningsverket i ryska Kaliningrad, som bland annat har bekostats av svenska skattebetalare, försenas återigen. Ingen vet när det kan tas i drift. Det innebär att orenat avloppsvatten från nästan en halv miljon människors hushåll pumpas rakt ut i Östersjön – ett hav som redan är hårt drabbat av bottendöd och övergödning. I dagsläget rinner det ut lika mycket fosfor från Kaliningrad som från hela Sverige, rapporterar SVT Nyheter den 5 april.

Genom biståndsorganet Sida har svenska skattemedel, 145 miljoner kronor, använts för att betala bygget av reningsverket.

Eftersom det nästan färdigbyggda verket står oanvänt finns nu risken för att delar av utrustningen förstörs.

”Vissa homosexuella kan botas”

H

omofobi Ungdomar som konfirmerar sig i den katolska församlingen Ärkeängeln Sankt Mikael i Växjö, som samlar 2 000 medlemmar, får höra att en form av homosexualitet är obotlig, medan en annan handlar om ”psykologisk oordning” i människan och kan botas. Dessutom menar dessa homofober på att de homosexuella som lider av ”impotens eller andra hälsoproblem” inte bör ta på sig ”familjelivets ansvar”. Det skriver Smålandsposten den 7 april.

– Det är djupt olyckligt att man på vissa håll i samhället fortfarande betraktar hbtq-personer som sjuka. Det är sorgligt att den synen lärs ut till barn och ungdomar, säger Suzana Mocevic, en av de drivande bakom Växjö Pride.

22 jobb försvinner från Lakkapää

U

ppsäging 22 jobb försvinner från byggvaruhuskedjan Lakkapää i norra Sverige, rapporterar Handelsnytt nummer 4 april 2015. Butiken i Skellefteå läggs ned och de tre andra butikerna minskar sina öppettider. ■

INRIKES

9 APRIL 2015 # 1 146

6

Ny konvoj till Gaza – Tre båtar kommer att avsegla till Gaza innan första halvåret är slut, berättar Dror Feiler för Offensiv.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

F

tidigare konvojerna till Gaza åren 2010, 2011 och 2012. Under åren 2013 och 2014 satsade vi på att bygga en båt i Gaza, som bombades sönder och samman av Israel.

– Vi är väldigt målmedvetna.

Det handlar nu om att sätta press på Israel och på Egypten som är en lika stor bov, säger Dror Feiler.

Israels krig mot Gaza i somras var det värsta sedan år 1967, med över 2 000 döda, varav 550 barn.

– Den humanitära situationen i Gaza är värre än någonsin och läget försämras dag för dag.

Våra fartygskonvojer kommer att fortsätta tills den illegala blockaden av Gaza har hävts permanent, skriver Freedom Flotilla i sitt pressmeddelande. ■

Nya skepp mot Gaza kommer att avgå inom en snar framtid.

Rädda socialtjänsten Socialsekreterares arbetssituation har kraftigt försämrats de senaste åren. Det visar en ny undersökning från Novus, beställd av Akademikerförbundet SSR. Resultatet är skrämmande, men visar på det som facken och socialsekreterare själva sedan tidigare har larmat om. Nu krävs det krafttag i rörelserna för mer resurser och bättre arbetsvillkor.

MINELA MAHMUTOVIC

rs.goteborg@socialisterna.org Foto: Ship to Gaza

Dror Feiler åtalad för antirasism Anser staten att det är olagligt att demonstrera mot rasism och nazism? Frågan är aktuell då Södertörns tingsrätt den 7 eller 8 april ska meddela sin dom i rättgången mot Dror Feiler.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

T

– De säger att jag störde Jimmie Åkesson på Nytorget, men vi kunde visa att jag greps innan han började tala, berättar Dror Feiler.

– Poliserna sa under rättegången att jag fört ”oljud”, men jag svarade att det inte är en estetisk debatt. Det handlar om rätten att demonstrera mot rasism och fascism, och om yttrandefriheten. ■

Förutom att socialsekreterare själva drabbas hårt av arbetssituationen är det de personer som söker sig till kommunen för stöd och hjälp som förlorar på detta. Värst är situationen inom enheterna för barn och unga där arbetsbelastningen är som störst.

Risken är att detta leder till de återkommande skandalerna kring barn som inte har fått hjälp i tid och i värsta fall omkommit på grund av bristen på hjälp från socialtjänsten.

Det handlar om socialsekreterare som redan går på knäna och inte hinner med sina arbetsuppgifter i tid. Kvaliteten och rättssäkerheten i arbetet hamnar åt sidan.

Situationen har försämrats efter högerns attacker på socialförsäkringen och införandet av ökad kontroll från socialtjänsten, som har ökat arbetsbelastningen och det administrativa arbetet. ”Nu bryter vi tystnaden” är namnet på den förmodligen största kampanjen och nätverket av socialsekreterare från fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR. Genom olika former av protest­ aktioner har nätverket ställt krav på en förbättrad arbetssituation.

Dessa protester har mestadels ägt rum i Stockholm och skulle som nästa steg kunna omfatta fler socialkontor och planera för en landsomfattande protestdag.

Situationen inom socialtjänsten börjar bli allt mer akut och en förändring är nödvändig för att inte bara uppnå en förbättring för socialsekreterarna, utan även för alla som söker sig till eller på annat sätt har kontakt med socialtjänsten. Det kan handla om en kortsiktig hjälp eller om liv eller död. ■

Upptaktsmöte med Studenter mot rasism i Luleå Tisdag den 31 mars höll Studenter mot rasism (StMR) i Luleå ett uppstartsmöte.

Bort med rasisterna från Luleå och alla andra städer.

LINA LARSSON rs.lulea@socialisterna.org

S

tämningen var god och det planerades inför vårens aktiviteter.

Kommande aktiviteter i Luleå är bland annat protester mot Nato­ länders militärövningar i Norrland. Kring det skall StMR hålla ett infomöte samt affischera, trycka flygblad, måla en banderoll och ha aktiviteter inför en planerad demonstration mot Arctic Challenge Exercise (ACE, en stor militär flyg­ övning) och Nato.

Utöver detta kommer StMR att hålla presentationer på skolor

Foto: Natalia Medina

Dror Feiler.

Foto: Natalia Medina

re åtalspunkter riktades mot honom: Störande av tillståndsgiven allmän sammankomst, ohörsamhet mot ordningsmakten och våldsamt motstånd. En tidigare anklagelse om uppvigling ingår inte.

I samtliga fall deltog Dror Feiler i massprotester mot Sverigedemokraternas rasistiska valkampanj i fjol. Hans uppskattade bidrag var att spela ”Här kommer Pippi Långstrump” på sin saxofon.

– Jag svarade tingsrätten att jag ville uttrycka min avsky mot rasism, nazism och fascism. Alla andra som var där hade samma syfte. Att skramla med nycklar, vissla, spela musik och ropa talkörer är en del av vår yttrandefrihet, säger Dror Feiler.

Vid de tre tillfällen åtalet gäller – Farsta, Nytorget och Norrmalmstorg – deltog tusentals demonstran-

ter. Dror Feiler övervakades från första stund av både civilklädda och uniformerade poliser. Han var utsedd till måltavla för polisens agerande, som representant för kollektivet.

7

0 procent av socialsekreterarna i Novus studie uppger att de allvarligt funderar på att byta jobb från socialtjänsten.

Den största anledningen till detta är den låga lönen och därefter kommer de försämrade arbetsvillkoren. Personalomsättningen är problematiskt stor och 64 procent uppger att arbetsbelastningen har ökat under det senaste året.

I samband med detta har sjukskrivningarna ökat lavinartat bland socialsekreterare. Enligt studien har sjukskrivningarna ökat med 45 procent jämfört med 26 procent för två år sedan.

Foto: Natalia Medina

reedom Flotilla Coalition träffades i Tunis nyligen, i samband med World Social Forum. Där möttes representanter från Spanien, Sverige, Norge, Sydafrika och de två palestinska organisationerna mot belägringen av Gaza (European Campaign to end the Siege of Gaza och International Coalition to end the Siege of Gaza).

– Detta är en fortsättning på de

Socialarbetare protesterar mot den försämrade arbetsmiljön och låga löner.

lokalt, delta i Luleå Pride och fortsätta med öppna möten och dis-

kussionsträffar. Mer detaljerad info kommer inom kort. ■

9 APRIL 2015 # 1 146

7

Gör kollektivtrafiken gratis Alliansen i Stockholms läns landsting planerar nu en dramatisk höjning av avgifterna i kollektivtrafiken och att trappa upp jakten på plankare. Uppemot 950 kronor i månaden kan ett SL-kort komma att kosta nästa år.

Det är tvärtemot vad som skulle krävas för ett rättvist och hållbart resande. Avgiftsfri kollektivtrafik är nödvändigt för att ge alla tillgång till staden och motverka den orättvisa sociala segregationen.

Bara om du tjänar över 73 000 kronor i månaden blir en skattefinansierad kollektivtrafik en förlustaffär.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

T

det kostar 250 miljoner kronor om året, men utgår ifrån att alla som plankar i annat fall hade betalat, vilket är felaktigt. De får uppläxning av landstingets revisorer som förklarar i DN den 4 mars att beloppet bara är en gissning.

SL, med Alliansen i ryggen, vill nu ta till hårdhandskarna mot dem som åker utan biljett genom att öka antalet kontroller uppbackade av ordningsvakter och polis samt höja tilläggsavgifterna. Kontrollanterna ska inte längre vara ”vänliga”, ”serviceinriktade” och ”det ska inte längre handla om att fria hellre än fälla”, skriver DN. Mest kontroversiellt är att jakten på plankare nu omsätts i en klappjakt på fattiga. Kontrollerna kommer främst att förläggas till de stationer och tunnelbanelinjer där man tror att flest plankar, vilket sammanfaller med de fattigare områdena.

Trafiknämndens färska Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2014 Resandet med kollektivtrafiken är reflekterar inte ens över att en förtill största delen en nödvändighet för klaring till plankningen är att många att ta sig till jobb, utbildning och an- inte har råd med SL:s dyra priser. dra sociala aktiviteter. KollektivtraRepression och hårdare tag ska fikens funktion är inte bara samhälls- främst sättas in på den röda linjen nyttig, utan faktiskt samhällsnöd- söderut och den blåa linjen mot Järvändig. Det är nödvändigt att många va, där det sociala utanförskapet är pendlar kollektivt till sina arbeten som störst. Högerpolitikens alternaför att samhällsekonomin ska funge- tiv för dem som inte har råd med ett ra, men också för att vägtrafiken i tusen kronor dyrt SL-kort är isoleannat fall helt och hållet hade kor- ring i förorten eller att ständigt leva kat igen. Nyttan av kollektivtrafiken med oron att bli gripen och bötfällas är samhällelig och samhället borde av poliser, vakter och kontrollanter. självklart också finansiera den geTamsons erkänner i DN att han inte tror att jakten på plankare trygmensamt och rättvist.

Landstingsmajoriteten skyller gar SL:s ekonomi. Istället motivekrisen i kollektivtrafiken på plan- ras upptrappningen med att kare, samtidigt plankning ”skasom den blankt Exempel visar att par berättigad irhar sagt nej till ri­tation hos be­en avgiftsfri och talande rese­näatt delar av intäkterna från skattefinansie- rer” och att det trängselskatten rad kollektivtrafik är viktigt att ”ta ska gå till kolansvar för det gebåde är rättvis lektivtrafiken. mensamma”.

Istället kommer Men det är och leder till att trängselskattein- fler väljer att åka Alliansens politik som inte tar täkterna att helt och hållet och kollektivt och där- ansvar för det under många med miljövänligt. gemensamma.

Istället har man decennier framöver finansiera det vansinniga 45 slumpat bort gemensam egendom miljarder kronor dyra motorvägs- som vårdcentraler, hemtjänst, skolor, förskolor och äldreboenden till projektet Förbifart Stockholm.

SL menar att man behöver dra privata profitörer och planerar nu in ytterligare 1 miljard kronor om för att privatisera ett akutsjukhus.

Tamsons inser att SL:s problem året i intäkter. Trafikförvaltningen och Tamsons hävdar att plankan- beror på att inte tillräckligt många

Foto: Storstockholms Lokaltrafik / Flickr CC

rafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) förklarar att landstingets ekonomi är körd i botten och drar i ”nödbromsen” för kollektivtrafiken: Indragen trafik, uppskjutna investeringar och höjda avgifter. ”Färre bussar, tunnelbanetåg och pendeltåg kommer att transportera fler människor. Det kommer att bli trångt, mycket trångt”, sammanfattade Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell den 15 mars.

Avgiftsutvecklingen i Storstockholms lokaltrafik (SL) har varit extrem under flera decennier. Mellan år 1990 och 2010 har det inflationsjusterade priset för SL-kortet ökat med 182 procent. En avgiftshöjningen från dagens 790 till 950 kronor skulle innebära ytterligare 17 procents höjning sedan år 2010.

Få av oss som är beroende av kollektivtrafiken har fått motsvarande inkomstutveckling, vilket innebär att resandet åstadkommer allt större hål i plånboken.

åker kollektivt. Men att bygga Förbifart Stockholm samt att höja SL:s avgifter och dra ner på trafiken skulle locka ännu fler att välja bilen istället.

Exempel visar att en avgiftsfri och skattefinansierad kollektivtrafik både är mer rättvis (skatt, till skillnad från avgift, betalas mer efter förmåga) och leder till att fler väljer att åka kollektivt och därmed miljövänligt.

I Tallinn infördes avgiftsfri kollektivtrafik år 2013 efter en folkomröstning. Trenden med ökande privatbilism bröts och det kollektiva resandet ökade direkt med 3 procent (Cats, Reimal och Susilo, 2014).

På sikt kommer sannolikt effekten att bli ännu större. Inte minst ökade resandet bland fattiga och arbetslösa, vilket kan bidra till att motverka det sociala utanförskapet. Även i Sverige har liknande försök gjorts, exempelvis i Avesta från år 2012. Utvärderingen ett år senare visade att bussresandet hade ökat med hela 80 procent och koldioxidutsläppen hade minskat med 40 ton

per år. 39 procent av bussresorna har ersatt bilresor och i första hand ökade det kollektiva resandet bland pendlare. I Kiruna ökade bussresandet med 220 procent efter bara ett år när avgifterna togs bort år 2011.

SL:s biljettintäkter är 7,2 miljarder kronor per år. Landstingsbidraget, det vill säga skattefinansieringen, till SL är 8,9 miljarder kronor för år 2015, vilket motsvarar 45 procent av SL:s totala intäkter.

Spärrar och biljettsystem kostar enligt Planka.nu:s rapport Till varje pris (2009) 225 miljoner kronor varje år. Dessutom får entreprenören ISS Facility AB årligen 40 miljoner kronor för att genomföra tre miljoner biljettkontroller (Landstingsrevisorerna 2014). Avgiftssystemet kostar alltså minst 265 miljoner kronor per år. Det är mer än trafiklandstingsrådets saltade gissning av intäktsbortfallet till följd av plankningen.

Spärrarna utgör dessutom en säkerhetsrisk för resenärerna. Under år 2013 inrapporterades 26 personskador fram till september, skrev SvD den 17 september 2013. Att av-

skaffa avgifterna skulle avlägsna risken för hot och våld samt otrygghet som uppstår vid konfrontationer mellan kontrollanter och plankare.

SL:s avgifter skulle kosta knappt 7 miljarder kronor per år att avskaffa. Det motsvarar 3 900 kronor per invånare över 15 år i Storstockholm, vilket ska jämföras med de 11 400 kronor som varje resenär snart kommer att tvingas betala för SL-kortet.

7 miljarder kronor skulle motsvara en skattehöjning på 1,3 procentenheter i Stockholms län. För en undersköterska som tjänar 20 000 kronor i månaden före skatt blir det 260 kronor i månaden och för en ingenjör med 40 000 kronor i månadslön blir det 520 kronor. Det är för höginkomsttagare som tjänar mer än 73 000 kronor i månaden som en skattehöjning för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik skulle bli en förlustaffär.

En rättvis finansiering av kollektivtrafiken behöver i första hand betalas av de rika och storföretagen. ■

ANALYS

9 APRIL 2015 # 1 146

8

Revolutionär kamp g Detta är fortsättningen på artikeln Kvinnokampens historia i Offensiv # 1 141. Båda texterna finns ursprungligen i skriften Marxism och Feminism. Medan första delen koncentrerade sig på arbetsmarknaden och den fackliga organiseringen handlar denna artikel om den påföljande rösträttskampen.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

Å

r 1862 hade ogifta kvinnor fått samma rösträtt som män, medan gifta kvinnor inte var myndiga och därmed saknade rösträtt. Att kvinnan inte hade rösträtt användes som förevändning av arbetsgivarna att diskriminera och utsuga kvinnorna.

En myndig kvinna blev omyndig då hon gifte sig. Då var hon alltså under mannens förmyndarskap och en del av honom.

Våldtäkter inom familjen var inget brott. En gift kvinna fick bara lönearbeta med mannens tillåtelse.

Kvinnor var utan rösträtt för att de var kvinnor – de tillhörde mannen.

Män som inte hade rösträtt saknade den beroende på sin klasställning.

Eftersom det krävdes en årsinkomst på minst 800 kronor (motsvarar idag 5 000 kronor) saknade även de flesta arbetare rösträtt i praktiken. Den kommunala rösträtten var graderad på en 5 000-gradig fyrkskala (ju mer skatt du betalade desto fler röster fick du). Det blev sedan en 40-gradig skala.

sig till socialdemokratin 1890. Hon vittnade om hur det borgerliga Fredrika Bremerförbundet struntade i kommunala och sociala frågor.

Den socialistiska kvinnorörelsen drev genom åren krav på lika lön för lika arbete (kvinnor hade ofta hälften av männens löner), höjda löner, bättre arbetsmiljö, rätten till arbete, 8 timmars arbetsdag (det vill säga en halvering), rätt till bra bostäder (90 procent av arbetarfamiljerna bodde i ett rum och kök), rätt till fritid, bort med smutslitteraturen, utbildning fri från kyrkans inflytande, moderskapsförsäkring, ensamstående mammors rätt, änkepension, BB, barnkolonier, barnmorskehjälp, undervisning i spädbarnsvård, mot fosterfördrivningslagen och för allmän rösträtt.

Främst den syndikalistiska rörelsen krävde preventivmedel.

Frågan om förhållandet mellan den socialistiska och den borgerliga kvinnorörelsen har granskats av feminister i efterhand som har frågat sig om inte ett samgående skulle Den liberala kvinnoröströrelsen ha gynnat kvinnokampen. I detta stod inte för ”allmän rösträtt” utan skuldbeläggs marxistiska ledare för ”lika rösträtt för kvinnor och män”, ståndpunkten att arbetarkvinnor vilket enbart innebar rösträtt för måste organisera sig inom arbeöverklassens kvinnor. Sophie Ad- tarrörelsen. Debatten var självklart lersparre hade år 1884 grundat livlig även på den tiden.

Fredrika Bremerförbundet.

Socialdemokratin tillät indiHon menade att Gud hade ska- viduellt medlemskap i Landsförpat kvinnor och män likvärdiga eningen för kvinnans politiska och att staten också borde behand- rättigheter (den borgerliga röstla könen lika. Kvinnor borde ha rättsrörelsen, LKPR), men inte ett rätt till alla arbetsfält och utbild- samgående med S-kvinnoklubbarningar som lockar dem. Exempel- na. Den internationella socialisvis deltog Ellen tiska kvinnokonFries, den första ferensen år 1907 De som attackerar förespråkade också kvinnan som tog doktorsexamen, i den en klassbaseden nuvarande Fredrika Bremerrad organisering. behandlingen av förbundet.

Betoning på klass kvinnor utan att Kata Dalström söka förklaringar i är i själva verket till godo även för övervar en av de allra det moderna samfrämsta agitatorerklassens kvinnors hällets ekonomi är frigörelse. Detta efna under arbetarsom doktorn som rörelsens uppbyggtersom kvinnoförbehandlar en ennad. Under tre detrycket, genusordcennier reste hon skild åkomma utan ningen, har sin bas outtröttlig över hei klassamhället. att undersöka la landet och höll kroppens generelföredrag, satte upp Eleanor Marx – la hälsotillstånd. fackföreningar och dotter till Karl socialdemokratisMarx – förklarar ka klubbar. Kata Dalströms första i sitt förord till den engelska utoffentliga tal hölls för Stockholms gåvan av Bebels bok Kvinnan och allmänna kvinnoklubb år 1894. Socialismen att den marxistiska Hon talade om rösträtt. analysen gav klarhet i hela kvinnoDalström hade lämnat den bor- frågan. ”Grundläggande fakta är att gerliga kvinnorörelsen och anslöt

Suffragetterna ly samlade till mas stration i Storbrit ten på politiskt pr frågan är ekonomisk. Kvinnans position vilar som allt annat i vårt komplexa moderna samhälle på en ekonomisk grund. Hade inte Bebel förklarat någonting annat än detta i sitt verk hade det för den saken skull ändå varit värdefull. [...] De som attackerar den nuvarande behandlingen av kvinnor utan att söka förklaringar i det moderna samhällets ekonomi är som doktorn som behandlar en enskild åkomma utan att undersöka kroppens generella hälsotillstånd.” (Eleanor Marx & Edward Avelling, The Women Question).

Eleanor Marx kritiserar den vid den tiden, år 1886, officiella kvinnorörelsen på tre punkter: Den involverar nästan uteslutande medel- och överklasskvinnor, den genomskådar inte samhället, den studerar inte samhällets historiska utveckling och är inte beredd att kräva någonting som skulle utmana rådande begränsningar i samhället. Hon menar att man måste se bortom en formell jämställdhet på papper. Angående kampen för rätt till skilsmässa slår den väldigt olika mellan fattig och rik samt mellan

man och kvinna. Hon varnade för att utan ekonomisk jämlikhet skulle rätten till skilsmässa utnyttjas av männen som lätt skulle lämna kvinnor och barn medan en arbetarkvinna har mycket svårare att ta detta steg till ytterligare fattigdom.

Den största kvinnofrågan i världen kring förra sekelskiftet var kampen för rösträtt. Hur vann kvinnorna rösträtt, vilken var kraften till förändring, vilka kampmetoder gav framgång? Hur slog genus kontra klass igenom i denna fråga?

Landsföreningen för kvinnans politiska rättigheter bildades år 1903. LKPR hade som mest 17 000 medlemmar i 213 föreningar år 1913. Metoden man använde sig av var lam: En namninsamling, som visserligen omfattade hela 350 000 underskrifter. År 1902 hade LO använt generalstrejken för att sätta kraft bakom rösträttskravet och arbetarklassen visade upp sin fulla styrka. Vid den tiden hade arbetsgivarna inte ens erkänt föreningsrätten och regeringen hade till och med infört Åkarpslagar (som gjorde det för-

bjudet att ens uppmana folk att inte agera strejkbrytare).

Men år 1902 steg 120 000 arbetare fram, 85 procent av alla industriarbetare, organiserade likväl som oorganiserade, i en politisk strejk i samband med att riksdagen debatterade frågan om rösträtt. Därefter krävde majoriteten av medlemmarna en ny strejk år efter år, men LO-ledningen vek alltid undan.

Inom det socialdemokratiska partiet pågick en strid. S-ledaren Hjalmar Branting hade börjat kompromissa med den liberala regeringen under Karl Staaff och hade år 1905 fått igenom att S-riksdagsgruppen enbart skulle driva krav på manlig rösträtt, av taktiska skäl som det hette. När en enskild liberal, Carl Lindhagen, förespråkade kvinnlig rösträtt i riksdagen år 1906 fick han inte stöd från S-riksdagsmännen. Kritik mot den svenska S-ledningen kom bland annat från August Bebel (Knut Bäckström, Arbetarrörelsen i Sverige).

Ungdomsförbundet och kvinnorna drev på oppositionen inom partiet och fick först år 1908 igenom att Socialdemokraterna skulle

9 APRIL 2015 # 1 146

9

gav kvinnor rösträtt Kravallpolis sattes in mot arbeterskornas matdemonstration den 25 april 1917 på Södermalm i Stockholm.

Den kampvåg som svepte in över Sverige hämtade inspiration från den revolutionära kampen i Ryssland.

yfte frågan om kvinnors rättigheter och ssaktioner, bland annat en jättedemontannien med 250 000 deltagare. Men brisrogram gjorde att rörelsen spårade ur. motionera för kvinnlig rösträtt i riksdagen. ”Orsaken till krisen är enligt vår mening den trånga kälk­ borgerliga anda som smugit sig in i rörelsen, kompromissen och und­ fallighetens anda”, skrev ungdoms­ förbundet i artikeln Krisen inom arbetarrörelsen, rätning till vänster i tidningen Stormklockan år 1908.

Sveken mot kvinnorna var inte det enda i den högervridning som skulle sluta med Brantings stöd till borgfred. När första världskriget bröt ut svek socialdemokratiska ledare över hela Europa (med un­ dantag för Lenins parti, Rosa Lux­ emburg i Tyskland, Zeth Höglund och Kata Dalström i Sverige med flera) sina partiprogram och prin­ ciper att inte stödja kapitalisternas imperialistiska krig som ställde ar­ betare mot arbetare. ”Borgfred” gick ut på att lägga kriget mellan klasserna på hyllan till förmån för ”det stora” kriget, vilket bara innebar att arbetare slaktades som soldater eller svalt för att de fick betala för kriget, sam­ tidigt som fack- och partitopparna vägrade att slå tillbaka.

Vad man kan se är att kriget gjorde att klasskillnaderna slog ut i full skala och skar rakt igenom även arbetarorganisationerna. Hö­ gervridningen av Branting och kompani var en följd av ett faktiskt förborgerligande där topparna hade höjt sin levnadsstandard långt över vanliga arbetares huvuden.

Samma klass- och politiska polari­ sering syntes i rösträttsrörelsen.

Fredrika Bremerförbundet kom nu ut som krigsförespråkare. Kriget var rentav något positivt eftersom det ”skapar ett luttrat och enigt Sverige”. Den socialdemokratis­ ka vänstern däremot samlade till freds­ konferenser. Inom LKPR fanns med andra ord kvinnor med totalt motsatta uppfattningar, vil­ ket man lät vara eftersom rösträtts­ frågan var helt frikopplad. Men med skilda uppfattningar i den största frågan, med ett världskrig vinande kring knutarna, var LKPR kraftlöst (Kjell Östberg i antologin Kvinnor mot Kvinnor).

En intressant parallell kan dras med Suffragettrörelsen (för kvinn­ lig rösträtt) i England. År 1884 hade

de flesta arbetarmän vunnit röst­ rätt, men kvinnorna var fortfarande utan. År 1903 bildade Emmeline Pankhurst Womens Social and Po­ litical Union (WSPU), med rötter i arbetarrörelsen. WSPU kom att organisera tusentals kvinnor med olika klassbakgrund. ”Suffragetterna” har gått till historien för sina individuella ak­ tioner (som att låta sig fängslas av politiska skäl, krossa bankfönster, demonstrera i parlamentet och uppträda allmänt ”okvinnligt”), men det som gjorde rörelsen mäk­ tig var, till skillnad från LKPR, massaktioner. År 1908 genomför­ des en av de största demonstra­ tionerna i Storbritanniens historia med 250 000 deltagare.

Men bristen på politiskt program gjorde att suffragettrörelsen spårade ut. Även Emmeline Pankhurst blev patriot vid krigsutbrottet. Labour­ partiet hade förbisett den kvinnliga rösträttskampen och undlät att gå in i den och ge en vägledning.

En av de socialistiska arbetar­ klass-suffragetterna, Hannah Mit­ chell, beskrev motståndet inom de egna leden med orden: ”De flesta

av oss som gifter sig finner hur rösträtt för kvinnor är mindre in­ tressant för våra män än att mid­ dagen står på bordet”. Inte förrän år 1912 gick Labourpartiet med på att driva kravet på kvinnlig rösträtt (Fighting for women rights and so­ cialism, Socialist Party).

Hur kom det sig att rösträtt för kvinnor infördes tio år tidigare i Sverige än i England? År 1912 fi­ rades internationella kvinnodagen i Sverige för första gången. Den ryska revolutionären Alexandra Kollontaj var på en två veckors ta­ larturné i Sverige. Hon talade på temat ”Hem och prostitution”. Från Ryssland kom också den kraft som mer än något annat gav de svenska kvinnorna rösträtten.

De första som vann allmän röst­ rätt var finländarna. Masstrejkerna under den första ryska revolutionen år 1905 tvingade tsaren till eftergif­ ter. Finland vann autonomi och blev enligt världspressen ”världens mest demokratiska stat”. Kvinnor hade tidigare fått rösträtt, men inte val­ barhet, i fyra delstater i USA, Nya Zeeland och Australien, men detta

enbart på grund av ”frontförhållan­ den” då männen var ute i krig.

Utvecklingen i Finland påver­ kade självklart arbetare och borga­ re i Norden. Överklassen gav dock inte upp sina privilegier i första ta­ get. Men det skulle komma en an­ dra revolution i Ryssland, år 1917, och vad som kallas ”den svenska revolutionen”.

Hungerupploppen startade i Väs­ tervik den 16 april år 1917 och spred sig över hela landet.

Den 19 april tågade 1 200 kvin­ nor i Södertälje till rådhuset och krävde mat. Därefter begav de sig till jutefabriken och klagade på de låga kvinnolönerna.

På kvällen var det en ny matde­ monstration med 4 000 deltagare.

I Göteborg demonstrerade 15 000, i Eskilstuna 7 000 och i Halmstad 10 000. Precis som i Ryssland i fe­ bruari gick kvinnorna först. Den 25 april samlades 7 000 arbeterskor på Södermalm i Stockholm och angreps av kravallpoliser. I Norr­ köping stormade 4 000 kvinnor bagerier och köttbutiker. forts sid 10

ANALYS / INTERNATIONELLT

9 APRIL 2015 # 1 146

10

Kata Dalström är en av den svenska arbetarrörelsens mest kända agitatorer och kämpade under hela sitt liv för bland annat kvinnors rättigheter.

Klassperspektivet saknas i debatten om prostitution Frågan om prostitution och trafficking avpolitiseras och individualiseras ofta i diskussioner och debatter. Så även i SVT:s Korrespondenterna förra veckan.

LINA RIGNEY THÖRNBLOM

rs@socialisterna.org

I

forts från sid 9 Till regeringens fasa såg det ut som att militärmakten skulle smälta bort vid en konfrontation. Soldater demonstrerade och matstrejkade till stöd för sina systrar och mödrar. Arbetarråd bildades i Västervik och i andra städer. Huvudkravet var återställd levnadsstandard till förkrigsnivå, 8 timmars arbetsdag och rösträtt. Kulmen kom den 5 juni med en massdemonstration utanför riksdagen där arbetarna krävde storstrejk, men LO-ledningen lyckades återigen värja sig undan med hänvisning till höstens val.

I november 1918 hettade det till igen, då revolutionen i Tyskland hade fällt kejsardömet. Den svenska monarkin och kapitalistklassen gjorde sig redo på att arbetarrevolten skulle nå även Sverige, men återigen svek S- och LO-ledningen.

De var rädda för generalstrejken eftersom kraften i strejken är så stark att de inte skulle kunna kontrollera den.

Det finns många fler lärdomar att dra. Vad hände då med de arbetarledare som ändå närmade sig borgarklassen? Jo, de svek till slut fullständigt idealen, både socialismen och kvinnoemancipationen. Det kan finnas tillfällen då tillfälliga allianser över klassgränserna kan fungera, till exempel för kvinnlig rösträtt och mot reglementering.

Utan de kampmetoder som tillhör arbetarklassen, massprotester av olika slag och ytterst hotet om revolution, blir en sådan allians kraftlös. Det var inte LKPR:s namninsamling som gav allmän och lika rösträtt, utan det var just en revolutionärt inriktad kamp. ■

Svaret på frågan ”Vad kostar en kvinnokropp?” varierar. På John Heers bordell kostar den 30 euro.

Men på gatan utanför i Stuttgart kostar en kvinnokropp endast 10 euro. Den här prisdumpningen upprör John Heer då det innebär att kunder vill betala mindre för ”hans” prostituerade.

Och här hittar vi nyckeln till svaret varför prostitution inte kan eller bör legaliseras eller sexköp avkriminaliseras. Tyvärr missar Korrespondenterna tyngden i den poängen. Poängen är klassamhället, och det är långt ifrån enbart Korrespondenterna som missar den.

Klassamhället innebär att vissa suger ut för maximal vinst medan andra tvingas låta sig utsugas för att överleva. Det kommer alltid att innebära en löne- och kostnadsdumpning, om inte laglig så olaglig.

Tvärt emot vad prostitutions­ förespråkare säger handlar det inte

om puritanism. Alla människor, oavsett kön, ska kunna ha sex med vilka de vill under samtycke utan att bli dömda för det. Men vi lever i ett samhälle med kvinnoförtryck, där kvinnors kroppar ses som varor och objekt. Prostitutionen är ett extremt uttryck för dessa strukturer.

Det räcker inte med att argumentera för en kriminalisering av sexköp. Orsakerna till prostitutionen måste bort. Vi måste argumentera och kämpa för en välfärd för alla – för bostad, jobb, vård och utbildning åt alla. Det finns inget biologiskt inbyggt behov av att köpa en annan människa. Prostitution existerar som en konsekvens av fattigdom som i sin tur är en konsekvens av klassamhället. ”Sexköpare” (kanske kroppsköpare är ett bättre uttryck?) är en konsekvens av patriarkala strukturer och kvinnoförtryck.

Klassperspektivet måste vara en del av diskussionen om prostitution och trafficking för att den ska vara relevant. Det hade varit en bättre säsongsstart av Korrespondenterna om de hade knutit ihop trådarna. ■

Prostitutionen är ett extremt uttryck för de strukturer som bär upp kvinnoförtrycket: Att kvinnors kroppar ses som varor och objekt.

Foto: Thibaud Saintin / Flickr CC

Ställd inför hotet om revolution, att helt få sina privilegier bortsvepta, valde borgarklassen till sist att göra upp om en rösträttsreform.

Kvinnor fick rösträtt och inkomstskalan försvann, men tvåkammarsystemet var kvar liksom ett partiellt skattestreck. Den kommunala rösträttsåldern rentav höjdes. År 1919 gick förslaget igenom i första kammaren och år 1921 i den andra. Inte förrän år 1945 togs fattigvårdsstrecket bort och först i valet

år 1991 fick alla medborgare allmän och lika rösträtt då begreppet omyndigförklarad försvann.

En del feminister som idag försöker hitta fel på marxismen lägger all skuld på dem som tog kampen.

Socialdemokraterna var vid sekelskiftet de enda partierna i Europa som stod för lika rättigheter för kvinnor och män. Varför skulle arbeterskorna gå till frun till den som gav henne svältlön och tvingade hennes barn till arbete för en allians inom deras könsgrupp? Överklassens kvinnor var oftast inte intresserade av förbättrade villkor för tjänstefolket eftersom de själva levde på denna utsugning. Medan socialdemokratin ändå krävde rätt till studier och rösträtt för de välbärgade kvinnorna idkade dessa i bästa fall välgörenhet i arbetarbarackerna eller vände dem helt ryggen.

avsnittet ”Vad kostar en kvinnokropp” porträtteras enskilda kvinnoöden, kvinnor från Rumänien som har prostituerat sig för att försörja sin familj och kvinnor som tvingas till Tyskland där prostitutionen är legaliserad.

Den röda tråden genom det 30 minuter korta programmet är att det är den ekonomiska situationen som är bakgrunden till varför kvinnorna som intervjuas har prostituerat sig. Det är också pengarna som styr hallicken och bordell­ ägaren John Heer som intervjuas.

Han tjänade tidigare pengar på finansmarknaden, men äger nu strippklubbar och bordeller.

Kvinnorna får hyra ett rum för 130 euro per dag och kan efter hy-

ran är betald, en normal dag, göra en vinst på 150 euro.

– Det motsvarar min mammas månadslön, berättar Nicole som jobbar på bordellen och tar emot mellan 10 och 30 kunder per dag.

9 APRIL 2015 # 1 146

11

Att PDP förlorade valet efter 16 år vid makten är välkommet, men APC, som vann valet och styrs av Muhammadu Buhari, en före detta militärdiktator, kommer inte att innebära ett slut på utsugningen.

För första gången sedan Nigeria blev självständigt för 55 år sedan har ett styrande parti – PDP som har suttit vid makten i 16 år, sedan slutet av militärstyret år 1999 – besegrats i ett val. Valet markerar därmed en avgörande vändpunkt.

DEMOCRATIC SOCIALIST MOVEMENT

CWI Nigeria

N

y president blir APC:s general Muhammadu Buhari, en före detta militärdiktator och muslim. Han fick drygt 15 miljoner röster (54 procent), 2,6 miljoner fler än den avgående presidenten, PDP:s Goodluck Jonathan.

Valresultatet innebär därmed en maktförskjutning från en del av den härskande klassen till en annan.

När resultatet tillkännagavs under kvällen den 31 mars samlades folk spontant och jublade i bland annat Lagos, Ibadan och Osogbo i sydväst och i många delar i norr.

Detta har inte hänt efter ett val sedan år 1993. Ändå röstade färre än hälften av de registrerade väljarna, 42,76 procent. Tiotals miljoner ansåg att valet inte erbjöd något alternativ eller var irrelevant för deras liv.

Varför förlorade PDP och Goodluck Jonathan? Under 16 års PDP-styre har de arbetande massorna ständigt uthärdat försämrade ekonomiska och sociala villkor mitt bland oljerikedomarna. Nigeria tjänade 424 miljarder USA-dollar på oljeexpor-

ten mellan åren 2010 och 2014. Men dessa enorma intäkter har inte använts till att utveckla infrastrukturen och förbättra levnadsvillkoren för de allra flesta.

Detta har spätts på av den ekonomiska kris som landet befinner sig i sedan mitten av år 2014, till följd av kollapsen för det globala oljepriset. 70 procent av Nigerias intäkter kommer från oljan. Omkring 18 delstatsregeringar har inte betalat ut löner på 2-5 månader.

Den tredje faktorn är uppfattningen om Jonathans presidentskap som den mest misslyckade kapitalistiska regeringen sedan år 1999. När han vann valet år 2011 med 24 miljoner röster fanns det förhoppningar på grund av hans fattiga bakgrund. Men som vi varnade för då fortsatte han med attacker mot arbetare och fattiga, samtidigt som korruptionen ökade. Misslyckandet i hanteringen av Boko Harams uppror i nordost ökade kraven på att han måste avgå.

Oavsett vinnaren av detta val är

Jonathans och PDP:s nederlag en välkommen utveckling och en välförtjänt förlust. Redan under den stora proteströrelsen och generalstrejken i januari år 2012 krävde massorna ett slut på Jonathans regim. Men de två fackliga centralorganen, NLC och TUC, skrämdes av radikaliseringen och avblåste strejken utan någon seger.

Den fjärde faktorn var general Muhammadu Buhari – en före detta militärdiktator som styrde Nigeria från december 1983 till augusti 1985, då han avsattes i en kupp.

Hans styre präglades av försök att stävja korruptionen, men också av attacker mot demokratiska rättigheter som pressfrihet, strejker och demonstrationer kombinerat med kapitalistisk åtstramningspolitik.

Trots alla dessa prokapitalistiska och ökända egenskaper hos Buhari har han setts som en folklig och omutlig person av de fattiga i norr och nu också en betydande del av de arbetande massorna och unga i städerna i söder. Denna uppfattning har tillsammans med frånvaron av ett trovärdigt arbetaralternativ lett till stödet för Buhari som en representant för det ”mindre onda”.

Etniska och religiösa faktorer dominerade inte lika mycket som i tidigare val. Muslimen Buhari vann fyra av sex mestadels kristna delstater i landets mittbälte och i

fem av de sex delstaterna i sydväst.

Men i storstaden Lagos, som har styrts av Buharis APC i 16 år med få eller inga förbättringar för den fattiga majoriteten, röstade bara 1,5 av 5,8 miljoner registrerade väljare på APC. Avgörande för Buharis seger var ändå hans stora övertag i de muslimskt dominerade norra delstaterna. Det etniska missnöjet kommer oundvikligen att komma upp till ytan vid något tillfälle. Detta beror på kapitalismen – ett orättvist system som inte tillåter en rättvis fördelning av rikedomar utan berikar ett fåtal.

Valet beskrivs som ”relativt lugnt”, trots att 50 personer dödades under valdagen den 28 mars. Utmärkande för valkampanjen var de enorma belopp som spenderades av både PDP och APC. PDP använde statsapparaten och APC använde delstaternas fonder. Detta är förklaringen till varför exempelvis delstaten Osun, som styrs av APC, låg efter med utbetalningen av hela 5 månadslöner.

Buhari kunde inte ha bedrivit sin otroligt dyra valkampanj (långt dyrare än hans tre tidigare försök tillsammans) – han åkte privatjet kors och tvärs över landet – utan betydande bidrag från skurkar och plundrare av den offentliga sektorn som finns i överflöd inom APC.

Den tillträdande regeringen under Buhari styr i en mycket dyster period för kapitalismen. De statliga intäkterna har rasat på grund av den drastiska nedgången av råoljepriset.

Det kommer att tvinga regeringen till att överge många av sina löften, samtidigt som arbetare kommer att förvänta sig ”förändring”. Buhari kommer också att möta stora förväntningar från sina finansiärer – börsen steg med 8,5 procent efter valet. Utan tvekan kommer Buharis regering att förföljas av kriser.

Som en följd av sjunkande i intäkter kommer regeringen att försöka genomföra åtstramningar, men också visa upp en del åtgärder mot några få av de mest korrupta.

Men arbetarna och ungdomarna som fällde Jonathans PDP-regering kommer inte att sitta passiva medan deras levnadsvillkor angrips.

Massprotester och strejker kan vara på dagordningen, snarare förr än senare.

Politiskt finns också lärdomen om att det går att fälla en sittande regering. Democratic Socialist Movement (DSM, CWI Nigeria) och Socialist Party of Nigeria (SPN) upprepar vår uppmaning till arbetarrörelsen att snarast samla fackföreningar, socialister och civilsamhället till en konferens där frågan om att bygga ett politiskt parti för arbetarklassen kan diskuteras. ■

Foto: Heinrich-Böll-Stiftung / Flickr CC

Nigeria: Historiskt val fällde PDP

INTERNATIONELLT

9 APRIL 2015 # 1 146

12

Seattle vann en minimilön på 15 dollar i timmen tack vare den outtröttliga kampen från gräsrötterna, vars rörelse sedan Kshama Sawant blev en spjutspets för.

Så vann Seattle 15 dollar Kampen för en minimilön på 15 dollar i timmen har fått ytterligare fart. Den 1 april fick Seattles lågavlönade arbetare sin första löneförhöjning tack vara arbetarnas, arbetarrörelsens och nu också 15 Now-rörelsens ansträngningar.

PHILIP LOCKER

Socialist Alternative

S

eattle är den första större staden att införa en minimilön på 15 dollar i timmen. Den kommer att fasas in de närmast åren.

I slutänden kommer 100 000 arbetare att få förhöjd lön, en av fyra arbetare i staden. Den 1 april fick alla arbetande på storföretag som McDonald’s, Starbucks, Macy’s och Target en omedelbar höjning av lönen till ett minimun på 11 dollar i timmen, och år 2025 kommer alla arbetare i Seattle att tjäna minst 18 dollar i timmen.

Det beräknas att företagen kommer att betala ut 3 miljarder dollar i höjda löner till de lägst avlönade arbetarna under de kommande 10 åren. Rasifierade och kvinnor kommer att tjäna särskilt på detta, på grund av deras överrepresentation bland de lägst avlönade.

Rörelsen för 15 dollar i timmen, startad av snabbmatsarbetare i New York City i slutet av år 2012, har vunnit en stor seger. Framgången i Seattle har öppnat slussarna över hela landet, vilket har inspirerat till ytterligare segrar. En ännu starkare lagstiftning för 15 dollar i minimilön följde i San Francisco.

Möjligheterna för en större framgång i Seattle blev tydliga i no-

vember år 2013. Den första öppet socialistiska kandidaten på ett århundrade, Socialist Alternatives Kshama Sawant, vann en plats i Seattles stadsfullmäktiga med nästan 100 000 röster. Hon vann på en plattform med kravet på 15 dollar i timmen i minimilön som en del av ett program för att göra Seattle till en stad som alla har råd att leva i.

Vikten av denna seger stod klar då Kshama Sawant vidtog omedelbara åtgärder. Hon lanserade 15 Now i januari år 2014 för att tillhandahålla ett organisatoriskt verktyg för alla aktivister och för att ge full demokratisk kontroll över kampanjen till de aktiva arbetarna.

15 Now byggde redan från början grannskaps- och universitetsaktionsgrupper för att aktivera så många människor som möjligt.

En kraftfull demonstration för kravet på 15 dollar i timmen ge-

nomfördes den 15 mars. En nationell konferens samlade hundratals den 26 april. 15 Now-rörelsen förberedde ett initiativ till folkomröstning, om ett ”författningstillägg”, i syfte att omedelbart öka trycket på stadsfullmäktige samt som en beredskapsplan om stadsfullmäktige inte levererade.

Det ägde rum ständiga mobiliseringar, sattes upp kampanjbord i alla delar av staden, föreläsningar och konferenser genomfördes, det affischerades och genomfördes större demonstrationer för 15 dollar i timmen på Martin Luther King-dagen i januari och på första maj. Dessa ändlösa ansträngningar var nödvändiga för att vinna ett brett stöd i Seattle mot stor föret agens och massmediernas arbetarfientliga propaganda.

Det var endast tack vare det utbredda stödet som Kshama Sawant, 15 Now-rörelsen och arbetarrörelsen vann som näringslivet tvingades att anpassa sig till den nya politiska verkligheten.

– Man behöver inte vara socialist för att kämpa för social rättvisa, men det underlättar definitivt, sa Kshama Sawant i ett uttalande efter att 15 dollar i timmen blev lagstiftad minimilön.

– Det underlättar förståelsen av att arbetare konfronteras med storföretagens och deras storföretagsvänliga politikers makt

– inte bara av de som står till höger, avlönade av bröderna Koch, utan också av Demokraternas partilednings storföretagsagenda. Segern för kravet på 15 dollar i timmen ägde rum på grundval av en medveten organisering från vår sida – arbetare, arbetarrörelsen och lokala aktivistgrupper, sa Kshama.

Det var endast tack vare det utbredda stödet som Kshama Sawant, 15 Now-rörelsen och arbetarrörelsen vann som näringslivet tvingades anpassa sig till den nya politiska verkligheten med en minimilön på 15 dollar i timmen. Även Seattles borgmästare Ed Murray medger i efterhand detta.

Kapitalisternas agenda var klar: Om de inte kunde stoppa en minimilön på 15 dollar i timmen skulle de åtminstone försöka urvattna den så mycket som möjligt med alla till buds stående medel.

Det som uppnåddes var ett resultat av styrkan hos den rörelse som byggdes upp av Kshama Sawant, Socialist Alternative och arbetarrörelsen. Svagheterna i Seattles lagstiftning var resultatet av affärsvärldens motåtgärder uppbackade av Demokraternas borgmästaren och stadsfullmäktigemajoriteten.

– Vår seger är inte fullständig, men vi har kämpat ända fram till den sista dagen och den sista timmen mot alla de kryphål som näringslivet krävde [...] Vi kommer att komma tillbaka till frågorna om löneavdrag för drickspengar, den långa infasningstiden och lärlingslönerna. 15 dollar är bara början. Vi har en hel värld att vinna, sa Kshama Sawant i sitt tal innan hon röstade för den nya minimilönen den 6 mars 2014.

Kampen för 15 dollar i timmen påminner på många sätt om den tidiga arbetarrörelsens kamp för 100 år sedan för en 8 timmars arbetsdag. Uppgiften att återuppbygga arbetarrörelsen och en socialistisk rörelse ligger framför oss.

Segern för 15 dollar i minimilön i Seattle kommer att bli ihågkommen som en vändpunkt i inledningen av denna historiska uppgift.

Lågavlönade arbetare, fackföreningar, lokala aktivistgrupper och många fler förbereder för en nationell aktionsdag den 15 april.

– 15 Now manar alla till att ansluta sig till denna protest, säger Ty Moore, nationell organisatör för 15 Now, och fortsätter: – Vi har övertaget; vi kämpar för 15 dollar i timmen i samtliga 50 delstater under år 2015. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

9 APRIL 2015 # 1 146

13

Antirasistisk seger i Melbourne Den nybildade rasistiska högergruppen ”Reclaim Australia” (återta Australien) höll antimuslimska protester i större städer runt om i landet under lördagen den 4 april. På flera håll möttes de av motdemonstrationer som protesterade mot deras trångsynthet, rasistiska och hatiska budskap.

SOCIALIST PARTY

CWI Australien

H

Reclaim Australias manifest pekar särskilt ut muslimer, som utgör 2 procent av Australiens befolkning, bland annat genom att sprida konspirationsteorier. Kärnan i Reclaim Australia utgörs av högerextrema och nynazistiska grupper som söker en bredare bas att rekrytera ifrån.

En ökning av rasistiska och antimuslimska hatbrott har redan rapporterats runt om i Australien.

Måltavlorna för attackerna är inte enbart muslimer, utan även andra etniska och religiösa minoriteter.

Foto: Socialist Party

undratals antirasister slöt upp i Sydney, Canberra, Brisbane och Perth. Den största antirasistiska demonstrationen ägde rum i Melbourne, där Socialist Party (CWI Australien) jobbade hårt för att bygga en massiv respons mot rasisterna.

Antirasisterna var tio gånger fler än Reclaim Australias demonstranter. Omkring 4 000 antirasister fyllde Federation Square i centrala Melbourne.

I Melbourne slöt 4 000 antirasister upp för att mota bort den hatiska och rasistiska högergruppen Reclaim Australia.

En högerextrem rörelse byggd kring Reclaim Australiens idéer skulle spä på dessa attacker.

I över ett årtionde har australiensiska politiker använt antimuslimsk retorik för att rättfärdiga sina beslut om att skicka trupper till krig i Mellanöstern, för att sedan låsa in flyktingar som flyr från dessa krig.

Premiärminister Tony Abbott attackerade nyligen australiensiska muslimer verbalt och hävdade att muslimska företrädare i Australien borde ställas till svars för vad högerextrema islamistiska rörelsen gör i andra delar av världen. Användningen av rasistisk och antimuslimsk propaganda som en distrak-

tion har tjänat regeringen väl för att kväsa motståndet mot dess impopulära politik och för att kunna fortsätta de nyliberala attackerna.

Samma dag som Reclaim Australias rasistiska demonstrationer hölls bekräftade den australiensiska skattemyndigheten att omkring 60 miljarder dollar [400 miljarder

kronor] hade slussats ut till utländska konton av storföretag för att undvika beskattning.

Samtidigt innehöll den senaste budgeten miljardtals dollar i nedskärningar på service och infrastruktur – det senaste försöket att öka företagens vinster på bekostnad av arbetare och unga. Inte undra på att klyftan mellan rik och fattig ökar i en alarmerande takt.

Den enda minoriteten som borde beskyllas för problemen är den superrika procenten som samlar på sig en massiv del av samhällets rikedomar på vår bekostnad. Vi har ett gemensamt intresse i att förena oss och slå tillbaka mot denna elit.

Reclaim Australia utnyttjar det faktum att båda de större partierna skyddar de rika och storföretagen och att det därmed inte finns en större kraft som kan tala för de 99 procentens intresse.

Det första steget vi måste ta är att vinna över folk från grupper som Reclaim Australia och deras rasistiska utpekande av syndabockar. Här ingår att svara på deras ideologi likväl som att hindra dem från att organisera sig på gator och torg samt sprida sitt hatiska budskap.

Metoder och taktiker som den massiva motdemonstrationen i Melbourne behöver återupptas varje gång rasisterna försöker att mobilisera. Dessa aktioner kan göras ännu starkare om fackföreningarna på allvar ställer sig bakom dem och på allvar står upp mot försöken att splittra arbetarklassen. ■

Vapen till krig och diktaturer

FOI en våning till D

en svenska vapenexporten har ökat snabbt under 2000-talet. Särskilt påtaglig har ökningen varit till krigförande länder och diktaturer som egentligen inte borde få köpa vapen från Sverige.

Illustration: Ruben Derkert

”År 2000 exporterades vapen till fem länder i väpnad konflikt.

2011 och 2012 exporterades till åtta länder i väpnad konflikt. Sett till värdet på exporten framkommer en ännu tydligare bild. År 2000 stod 2,8 procent för export till länder i väpnad konflikt av det totala värdet av krigsmaterielexporten. 2012 var motsvarande siffra 32,7 procent. Vi har även granskat vapenexporten till icke­ demokratier, inklusive diktaturer, och kan visa att den ökat med 65 procent sedan år 2000” (Anna Ek, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, och Marcus Nilsson, Uppsala universitet i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 20 december 2013).

Räknat per invånare var Sverige år 2011 det land som sålde mest

vapen i världen. Det året såldes vapen för 13,9 miljarder kronor och Saudiarabien var med sina 2,9 miljarder den näst största köparen av krigsmateriel från Sverige.

Efter 2011 har den svenska vapenexporten minskat en aning. I fjol såldes vapen för 8 miljarder kronor, vilket är dubbelt så mycket som år 2000.

Bland de största mottagarna av svensk vapenexport år 2014 fanns USA (världens största krigsmakt) och Thailand (en militärdiktatur).

Vapen såldes även till bland annat Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar, det vill säga länder som idag, direkt eller indirekt, bedriver krig i Jemen.

Men minskningen markerar inget trendbrott. Regeringen och vapenindustrin gör nu en storsatsning för att hitta köpare till nya super-JAS och att det ökända Saudiavtalet sagts upp är inte detsamma som ett stopp för vapenexport till Saudiarabien och andra diktaturer i exempelvis Mellanöstern. ■

KULTUR

9 APRIL 2015 # 1 146

14

Svenskjävel skrapar på ytan Sedan jag såg trailern till Ronnie Sandahls film Svensk­ jävel har jag gått och läng­ tat efter ett tillfälle att få se den. Tyvärr levde den inte på långa vägar upp till mina högt ställda förväntningar.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

S

kildringen av livet som ung svensk gästarbetare i Oslo – som jag själv har upplevt under tre somrar – var tunn. Istället är Svenskjävel rakt igenom ett banalt relationsdrama som så många andra.

Foto: Pressbild

Dino (spelad av Bianca Kronlöf) är en ung tjej som bestämt sig för att likt många andra svenska ungdomar arbeta i Oslo. Hon har alkoholproblem och bryter armen när hon är ute och slirar. Det gör henne inte särskilt attraktiv på arbetsmarknaden för unga gästarbetare i Norge, en arbetsmarknad som mest liknar daglöneri.

Bemanningsföretaget Work Life skickar Dino till ett vikariat i en sushirestaurang i Oslos finare kvarter. Ägaren Steffen Dahl (spelad av Henrik Rafaelsen) blir förskräckt och undrar hur Work Life kunde skicka någon med gipsad arm, som inte kan utföra några arbetsuppgifter på restaurangen. Istället får Dino bli barnvakt hos Steffen, vars fru Marianne är bortrest till Botswana i tjänsten.

Så börjar Dinos och Steffens relation bortom det professionella.

Bianca Kronlöf och Henrik Rafaelsen gör gedigna skådespelarinsatser, men filmen lämnar mycket att önska.

Bianca Kronlöfs och Henrik Rafaelsens skådespeleri är gediget. Filmen försöker vällovligt att beröra teman som könsroller, mobbning och rasism, men lyckas i bästa fall endast med att skrapa på ytan. Om ens det. Däremot är skildringarna av klassföraktet träffsäkra.

Men att gästarbetande ungdomar tvingas ta de sämst betalda jobben och samtidigt föraktas av de

mer privilegierade är knappast något unikt för Norge. Ungdomar behöver inte korsa gränsen för att mötas av en arbetsmarknad som kräver full flexibilitet, det vill säga total otrygghet för arbetarna, nedpressade arbetsvillkor och löner samt svårigheter att finna anständiga jobb och bostäder.

Att sova med tre främlingar i samma rum med garderoben ned-

tryckt i en hockeytrunk under tältsängen, tjafsa över vems ketchupen i kylen är och micrad fryspizza med ketchup till middag blir för min egen del en uppskattad nostalgitripp.

Filmens behållning är ögonblicket då Dino vid middagsbordet kläcker kommentaren ”Vi ser på Norge som en utvecklingsstörd kusin som vunnit på lotto. Vi unnar er det”,

som svar på Steffens medel­klassväns spydiga klassförakt mot svenska gästarbetare.

Trots mina förväntningar – eller kanske på grund av förväntningarna – blir omdömet lågt. Svenskjävel lyckas enligt min mening varken med att underhålla eller förmedla något budskap och jag måste tyvärr avråda er som har bättre saker för er från att se filmen. ■

SVT-dokumentär om hela Sveriges Astrid Lindgren Astrid Lindgren föddes år 1907 i småländska Vimmerby och var dotter till bygdens präst. När Astrid var 18 år fick hon barn utanför äktenskapet med en redan gift man. Detta sät­ ter igång historien om Astrids minst sagt inspirerande liv, svårigheterna med att lämna bort sin son Lasse, hennes arbete i brev under censuren under andra världskriget och engagemang emot orättvisor i samhället.

Astrid Lindgrens liv porträtteras väl i dokumentärserien Astrid.

JOHANNA ANDERSSON

rs.malmo@socialisterna.org

D

på hennes berättelser i lika hög grad som på hennes privatliv fast man ser kopplingen klart däremellan, ångesten över sitt eget och andra ensamma och oälskade barn och dess lika värde.

När föräldrarna i boken Kajsa Kavat till exempel lämnar bort Kajsa till hennes mormor – ”ta hand om den här ungen, för det finns ingen annan, som gör det” – går det att se likheter med hur Astrid berättar om när hon och andra kvinnor måste sett ut när de lämnade bort sina barn.

För att inte tala om hur hon skriver om den galna tösen Pippi Långstrump som varken var en vanlig ”tjej” eller ”kille”, eller Ma-

Foto: Pressbild

et är med detta även en historia om Sverige under hennes livstid. Hon var en av de kvinnor som fick uppleva den tidiga kampen för rösträtt, världskrigen och dess konsekvenser samt ett omtumlande århundrade i Sverige och världen. Dokumentären är otroligt välgjord och innehåller allt ifrån utdrag ur hennes krigsdagbok från andra världskriget till dagboksanteckningar om hur det var att leva ensam och fattig som kvinna i ett dåtida Sverige.

Sagofigurerna som Astrid skapade var ofta inspirerade av henne själv och händelser som hon varit med om och dessa vävs in i en historisk kontext. Fokuset ligger inte

dickens förvirring över fattiga och rika. Hennes berättelser var lika genomtänkta som hennes engagemang i olika politiska frågor.

Dokumentärserien Astrid gick på SVT i vintras men finns tyvärr inte att se på SVT längre. Däremot finns den på Youtube. En viktig och sevärd

dokumentär i dagens samhällsklimat för att påminna om vikten av civilkurage. Vad funkar inte bättre än en moraliserande Astrid Lindgren? ■

PARTI

9 APRIL 2015 # 1 146

15

Foto: Natalia Medina

Stöd rättvisekampen

U

nder påsken har det som väntat inte kommit in så jättemycket.

Slutsiffran för mars blev 54 265 kronor. Hittills i april har vi 1 050 kronor.

SEBASTIAN OLSSON

offensiv@socialisterna.org Den bästa starten på april fick Västsverige, som förutom tio tidningar och en prenumeration har sålt armband, matekoppar och väv med Che Guevara-tryck. Bäst slut på mars hade Stockholm, tack

Haninge / Stockholm Situationen i Iran

RS Haninges partiföreningar, onsdag den 15 april kl 18.30.

Plats: Träffen, Moränvägen 3.

För info om tema: 072-524 42 95.

vare insamlingen på distriktsstyrelsemötet förra måndagen, som gav 2 450 kronor.

I Sundsvall har det redan sålts sju Offensiv i april och vi har fått ett bidrag från en medlem. I Luleå såldes det böcker och knappar den sista mars.

Nu är det bara tre helger kvar i april i och med att maj börjar på en fredag. Veckans tidningsförsäljning kommer att vara lite begränsad på grund av partistyrelsen som äger rum under helgen, men förhoppningsvis ger insamlingen där ett högt belopp.

Kan du lägga en slant för att stödja Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv? Sätt in ett bidrag på PG 879649-2. Tack! ■

RS Stockholm Norra

Torsdag den 16 april kl 18.30.

Plats: Husby träff.

För info om mötestema: 073-567 47 06.

Kampen mot Förbifarten: Hur går vi vidare?

Rapport från RS partistyrelse

Norra Järva Stadsdelsråd och grannskaps­ föreningen Trevliga Porkala samlar till rådslag om nästa steg i kampen.

Måndag den 13 april kl 18.00.

Plats: Husby Träff.

RS Stockholm Södra, onsdag den 15 april kl 18.30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 073-387 65 77.

RS bloggar

Göteborg

Svenska perspektiv

RS Hjällbo, tisdag den 14 april kl 19.00.

Plats: Hjällbo.

För mer info: 072-307 81 43.

Svenska perspektiv

RS Gbg södra, onsdag den 15 april kl 18.00.

Plats: Djurgårdsgatan.

För mer info: 070-298 78 72.

Inför kongressen

RS Sandeslätt-Hammarkullen, torsdag den 16 april kl 18.30.

Plats: Hammarhörnan.

För mer info: 073-501 21 37.

Besök våra lokala bloggar för uppdateringar angående kampanjer, protester, demonstrationer och händelser som Rättvisepartiet Socialisterna deltar i och tar initiativ till.

RS Haninge: rshaninge.blogspot.se RS Stockholm: rssthlm.wordpress.com RS Göteborg: rsgoteborg.wordpress.com RS Borås: socialistboras.wordpress.com RS Luleå: rslulea.wordpress.com RS Sundsvall: rssundsvall.wordpress.com RS Malmö/Lund: rsmalmo.wordpress.com

Luleå

Malmö

Sundsvall

RS Luleå, torsdag den 15 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 0920-22 08 74.

Onsdag den 15 april kl 18.00.

Plats: ABF, Spånehusvägen 47.

För info om mötestema: 073-561 91 98.

RS Sundsvall, torsdag den 16 april kl 18.00.

För mer info om plats:

Stoppa Nato och ACE 15

Umeå RS Umeå

För mer info: 076‑259 84 23.

RS Malmö-Lund

Rapport RS partistyrelse

070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Socialistiskt program 2015 • Riv upp högeralliansens försämringar.

• Internationell solidaritet med ar­ betare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.

Systemskiftet i välfärden

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kol­ lektivtrafiken.

• Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentli­ ga välfärdsjobb.

Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

Klimat- och miljöhot

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektivise­ ringar samt förnyelsebar energi.

• Avveckla kärnkraften.

• Stoppa gruvbolags och storföre­ tags rovdrift på miljön. ­Offentligt ägande av naturresurserna.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

Trygga jobb

• Stoppa lönedumpning via pri­ vatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

Nej till låglönemarknad!

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3.

Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

En skola för alla

• Skrota det segregerade skolsyste­ met. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Mindre klasser och ökad lärartät­ het.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstat­ liga skolan.

Likaberättigande

• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd.

• För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

Eskilstuna

Borås

För mer info: 073-373 33 61.

För mer info: 070-396 47 83

RS Eskilstuna

RS Borås

• Nej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimine­ ringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten. Kamp för

jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.

Antirasism & asyl

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Stoppa jakten på flyktingar. Åter­ inför rätten till asyl.

• Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostä­ der, vård och utbildning för alla.

Jobben, krisen och pensionerna

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom masspro­ tester, inklusive de anställdas ocku­ pation av arbetsplat­sen om så krävs.

Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre.

• För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensi­ onärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensioner­ na – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

• Enad, global kamp mot imperialis­ mens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fackföreningar

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

• Kämpande och demokratiska fack­ föreningar. Nej till ­pampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

• För ett nytt socialistiskt arbetarpar­ ti som kan ge de lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokra­ tiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi.

• För en demokratisk och socialis­ tisk värld. ■

BRÄNNANDE

9 APRIL 2015 # 1 146

Hammarkullen: Rusta upp på de boendes villkor Problemen i lägenhetsbeståndet på Bredfjällsgatan och Gropensgård i Hammarkullen, nordöstra Göteborg, som förvaltas av den privata värden Graflunds har uppmärksammats i flera artiklar i Offensiv. Rättvisepartiet Socialisterna hjälpte flera hyresgäster att få rätt mot värden under år 2014. Men trots att enskilda lägenheter tack vare den politiska påtryckningen renoverades består de grundläggande problemen i hela lägenhetsbeståndet med fukt, mögel och brister i ventilationen.

Miljöförvaltningen har riktat skarp kritik mot ägaren Graflunds. Nu är lägenhetsbeståndet på Bredfjällsgatan och Gropensgård åter till salu.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

M

iljön i lägenheterna är idag så dålig att den utgör en risk för hyresgästernas hälsa. Nu riktar även Miljöförvaltningen skarp kritik mot fastighetägaren med krav på att problemen måste åtgärdas. De två lägenhetsbestånden Bredfjällsgatan och Gropensgård ägs och förvaltas av Graflunds sedan år 2011 och ligger redan ute för försäljning.

Till Göteborgs-Posten (GP) den 17 mars säger Jens Berglund, regionchef på Graflunds, att: ”Vad jag vet är att vi långsiktigt kommer koncentrera fastighetsbeståndet till Mellansverige.”

I de två bestånden i Hammarkullen handlar det om så många som 900 lägenheter. Rättvisepartiet Socialisterna, som i flera år har kämpat i området, kräver att Graflunds, som är en av Sveriges största privata fastighetsförvaltare, ska ta sitt ansvar och renovera och rusta upp lägenheterna på de boendes villkor.

Görs inte detta borde Bredfjällsgatan och Gropensgård tvångsförvaltas och överlåtas till det kommunalt ägda Bostadsbolaget. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rätvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Foto: Kristofer Lundberg

Problemen hos de privata värdarna i Hammarkullen är inte nya och har sin grund i privata ägares kortsiktiga intressen. De privata köper upp, tar ut vinst och säljer.

– Med den affärsverksamheten är det ingen som vill ta ett långsiktigt ansvar och renovera bostäderna, säger Jir Kahraman, boende på Gropensgård och medlem i Rättvisepartiet Socialisterna.

Miljöförvaltningens kritik vid sin inspektion i februari visar framförallt brister i ventilation och luftkvalitet, vilket är allvarligt

på grund av de allvarliga hälsoriskerna. Brister med lågt eller inget tilluftflöde i sov- och badrum samt i vardagsrum pekas ut.

Miljöförvaltningen visar också förståelse för var problemet ligger (ständiga ägarbyten) och vill därför undvika att husen säljs i nuvarande skick. Den har hotat med vite om inte husen åtgärdas inom en snar framtid.

– Fastighetsägare kan kringgå regler genom att låta bli att sköta underhåll och sälja husen vidare.

Hyresgästerna får löften om att saker ska åtgärdas. När de får nya ägare riskerar hyresgästen att få börja om sin kamp, säger Miljöinspektören Yusra Moshtat till GP.