Posttidning A
2 juli 2015 / # 1 158 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Trojkans diktat möter grekiskt motstånd
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Klimatkampanj i Stockholm
10 3
12 timmar långa pass knäcker personalen
6-7
Grön omställning kräver socialism
G
rekiska Syriza:s beslut om att gå till folkomröstning mot fortsatta åtstramningar har skakat Trojkan. Nu måste Syriza vara beredda att gå hela vägen och mobilisera arbetarklassen till offensiv kamp.
– sid 2, 8
Vårdkrisens Sundsvall Krisen på Sundsvalls sjukhus och i hela Västernorrlands landsting fortsätter. Ett av de stora problemen den senaste tiden har varit att sjuksköterskor flyr från sjukhuset på grund av låga löner och dålig arbetsmiljö. Resultatet har varit stängda
vårdplatser, överbeläggningar och ytterligare försämrad arbetsmiljö i det som har blivit en ond cirkel. Tiden är övermogen för ett omfattande vårduppror bland vårdpersonal, rättvisekämpar och övriga gräsrötter.
– läs mer på sista sidan
9
Viktig seger för hbtq-rörelsen i USA
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
2 JULI 2015 # 1 158
2
GREKISKT EU-DRAMA
N
är detta skrivs tisdag eftermiddag spekuleras det om att den grekiske premiärministern Tsipras är beredd att en minut i tolv försöka uppnå en kompromiss om den grekiska åtstramningsplanen med EU-kommissionen och de andra ”institutionerna”, som Trojkan idag kallas. Detta måste i så fall lyckas innan ett lån från IMF på 1,7 miljarder euro som Grekland inte kan betala förfaller vid midnatt och en grekisk statsbankrutt blir oundviklig. Ställd inför en för EU-topparna hotfull folkomröstning nu på söndag den 5 juli, där Syriza-regeringen har rekommenderat ett nej till EU:s nya nedskärningspaket, antydde EU-kommissionens chef Jean-Claude Juncker på måndag kväll en beredskap till ett par små eftergifter. Oron är stor för konsekvenserna av en nej-seger, som skulle sporra motståndet överallt mot EU:s krispolitik. Ett grekiskt utträde ur euron skulle skaka föreställningen om den gemensamma valutan som oåterkallelig. Även Tsipras står under extrem press. Inte bara från hela världens kapitalistiska makthavare, utan också hela det grekiska etablissemanget, inklusive Syrizas högerflygel. Hans egen regering är också, trots månader av resultatlösa förhandlingar, illa rustad för en statsbankrutt och bankkollaps. Ändå kanske det mest är ett spel om var ansvaret för sammanbrottet ska läggas. De små eftergifter som antytts av EU handlar om att ur en lång katalog av höjda skatter och nedskärningar begränsa momsen på hotell och lätta på kravet att skära i socialbidragen till fattiga pensionärer. Mot att acceptera detta skulle Grekland kanske erbjudas en viss omstrukturering av skuldbördan. Den grekiska regeringen har svarat med att föreslå ett nytt och två-
SVENSKA NATOBLADET
”N årigt tredje nödlånsprogram för att betala gamla lån från den europeiska räddningsfonden utan IMF, som kan lätta skuldbördan en aning. Det är uppenbart att Trojkan vill statuera exempel genom att kväsa Syriza-regeringen. Ur den synvinkeln var det kanske som en grekisk kommentator hävdat ett taktiskt misstag av EU-topparna att inte acceptera den grekiska regeringens egen 47-sidiga lista av åtstramningar och privatiseringar, där skillnaden till EU:s mest bestod i fler skattehöjningar än sociala nedskärningar. ”Hade de accepterat och Tsipras försökt genomföra den, skulle hans regering ha kollapsat inom sex månader”. En rutten kompromiss om en bara marginellt lindrad åtstramningspolitik skulle ge Trojkan en ny chans att underminera Syriza. Utan kompromiss kan en folkomröstning med ett rekommenderat nej från den grekiska regeringen bli det historiska val emot EU:s
nyliberala systemskiften och katastrofala åtstramningspolitik som den gångna helgen tänt en gnista av hopp bland alla motståndare till EU:s åtstramningspolitik i och utanför Grekland. Genom att underkänna Syriza:s egen 47-sidiga åtstramningsplan har EU:s makthavare velat gnugga in att inte ens en marginell avvikelse från denna ”den enda vägens politik” ska gå ostraffad. I en sådan folkomröstning blir ett grekiskt Oxi (nej) en angelägenhet för all verklig vänster och levande arbetarrörelse. Och så även för Rättvisepartiet Socialisterna, trots den kritik mot Syriza:s beredskap till extremt långtgående eftergifter och brist på beredskap för socialistiska motåtgärder som vi delar med vår systerorganisation Xekinima. Precis som dessa säger måste en Nej-seger följas av en nationalisering av banker och nyckelföretag och en demokratiskt planerad ekonomi. ■
ato: Almedalens viktigaste fråga”. Så lyder rubriken på en så kallad gästledare i det moderata husorganet Svenska Dagbladet den 24 juni. Gästledaren är en del i Moderaternas upptrappade kampanj för Natoanslutning. Natofrågan kommer att sväva över årets Almedals vecka i Visby. Som bekant har regeringen kommit överens med tre Allians partier om att militarisera Gotland. (Folkpartiet g jorde inte upp med reger ingen eftersom major Björklund, efter att ha skjutit skolan i sank, nu vill profilera sig som Nato- och missilpartiet). Nato har välkomnat militariseringen av Gotland och snart kommer Nato att öva på ön. Hur som helst, gästledaren är skriven av Erik Brattberg och Henrik Breitenbauch. Den förstnämnde är verksam vid McCain Institute for International Leadership i Washington DC och den andre ingår i Atlantic Council i Washington DC. McCain Institute är en reaktionär tankesmedja som repu blikanen John McCain satt upp med pengar som blev över från hans presidentvalskampanj år 2008. McCain är en ökänd och notorisk krigshetsare. Under senare år har han manat USA och Nato till att skicka trupper till Syrien. När han var i Ukraina år 2013 hyllade han fascistiska Svoboda och nazistiska våldsverkare. McCain Institute har en direkt koppling till Nato via tanke smedjans chef Kurt Volker, som tidigare var USA:s Nato ambassadör. Egentligen är tankesmedjan inget annat än en lobbygrupp för Nato:s värsta krigshökar. Atlantic Council är av äldre årgång och kan beskrivas som en filial till Nato:s och USA:s militärindustriella komplex. Atlan tic Council har tagit sitt namn från North Atlantic Council, det Nord atlantiska rådet som är Natos högsta beslutande organ. Atlantic Council är så mycket Nato att man på samma dag som gäst ledaren publicerades lät toppa sin hemsida med en artikel från Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg, före detta socialdemokratisk statsminister i Norge. I artikeln, rubricerad ”18 Nato-länder ökar sina försvarsutgifter”, no terar Stoltenberg med glädje att fem Natoländer kommer att spendera en summa motsvarande 2 procent av BNP på sin militär i år, vilket Nato ställer som ett krav. Vidare noterar han att i totalt 18 Natoländer ökar militärutgifterna realt år 2015. Något som Stoltenberg benämner som ”den goda nyheten”. Men slutklämmen är att Natoländerna och dess samarbetspartners, därbland Sverige, måste rusta ännu mer. Ubåtar och stridsflygplan istället för välfärd är Nato:s budskap. Natohögkvarteret borde stå som undertecknare till Svenska Dagbla dets gästledare. Svenska Dagbladet är Svenska Natobladet. ■
Tio av tio tillfrågade län anser att regeringens satsningar på infrastruktur är otillräckliga, enligt en undersökning av Seko och 6F-facken. ”Järnvägen är i fritt fall med lång bromssträcka”, anser Sekos förbundsordförande Janne Rudén i Dagens Arena (skärmdump Dagens Arena den 29 juni). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
2 JULI 2015 # 1 158
3
Vräkningen av 35 barnfamiljer stoppades tack vare att boende och aktiva i området organiserade sig och slöt upp i gemensam kamp.
35 barnfamiljer i Tensta, nordvästra Stockholm, skulle tvingas lämna sina lägenheter tisdagen den 30 juni. Men en snabb mobilisering i området och stöd från aktivister från hela Stockholm satte stopp för Svenska Bostäders vräkningsplaner. På måndagkvällen backade hyresvärden och lovade att hjälpa alla uppsagda till nya bostäder och att ingen skulle behöva flytta innan de hade annat boende ordnat. BJÖRN SUNDBLAD Föreningen Bostadsbrister
T
he Voice of Tensta, en ideell förening som vill skapa förändringar i området genom kulturella aktiviteter, har under våren engagerat sig för 35 barnfamiljer som hotats av vräkning. Familjerna har haft ”korttidskontrakt” på sina bostäder. Kontrakten har varit på tre månader, men har gång på gång förlängts och de flesta av familjerna har bott i lägenheterna i mer än två år. I början av året skickade Svenska Bostäder uppsägningar till familjerna, men efter protester sköts
utflyttningen upp med två månader till den sista juni. Svenska Bostäder har genom hela processen haft en mycket arrogant hållning gentemot de boende och har inte velat ta något som helst ansvar för de uppsagdas situation. De 35 familjerna har känt sig hotade av Svenska Bostäders representanter och uppfattat att de kommer att bli svartlistade på bostadsmarknaden om de inte flyttar ut. Den 25 juni ordnade The Voice of Tensta en hearing med de drab-
bade familjerna där det framkom att de inte fick någon hjälp med nytt boende varken av Svenska Bostäder eller av socialförvaltningen. På mötet fanns många lokala aktivister från Föreningen Bostadsbrister, en aktivistorganisation som bland annat verkar i Tensta och som i sitt arbete har kommit i kontakt med flera av de drabbade familjerna. Alla som var med på hearingen upprördes över Svenska Bostäders agerande mot familjerna och man beslöt att jobba stenhårt under de få dagar som återstod innan vräkningen. Redan på torsdagskvällen, direkt efter mötet, satte arbetet igång och på fredagsmorgonen samlades många personer i The Voice of Tenstas lokaler på Husingeplan, där många av de uppsagda familjerna bor. På fredagsmorgonen anslöt några aktivister från Högdalens vänner och ett intensivt arbete startade.
Flygbladstext och affisch utformades, pressmeddelanden skrevs och distribuerades, en facebookgrupp startade och telefonerna gick varma. Folk kom och gick under hela fredagen. Lördagen ägnades mest åt utåtriktad propaganda för den demonstration som skulle genomföras på måndagen. Medan några kopierade och klippte till små flygblad på Husinge plan gick grupper av de uppsagda ut i området och satte upp affischer och delade ut flygblad i centrum. Ett apellmöte genomfördes i centrum och familjerna berättade för förbipasserande om sin situation. På måndagen genomfördes en av de största demonstrationerna i Tenstas historia med cirka 250 deltagare. Samtidigt genomfördes en aktion vid Svenska Bostäders seminarium i Almedalen där ungdomar från Tensta gymnasium ställde kritiska frågor om vräkningarna och flygblad delades ut.
Foto: Jeanette Ngabo
Svenska Bostäder på reträtt i Tensta Demonstrationen i Tensta väckte en hel del oro hos polisen och det cirkulerar uppgifter om att polisen efter demonstrationen tog kontakt med Svenska Bostäder och krävde att de måste agera för att lösa upp den spända situationen. Svenska bostäder bad hur som helst att få komma till ett möte som ordnades i Tensta bibliotek efter demonstrationen, som egentligen var tänkt att vara ett planeringsmöte för den fortsatta kampen. Vid detta möte på måndagkvällen meddelades familjerna att de skulle få bo kvar och att Svenska Bostäder ska arbeta för att ta fram individuella lösningar för samtliga familjer. En snabb och kraftfull mobilisering gav resultat och de drabbade hyresgästerna segrade. En segerfest ska arrangeras, men snart väntar nya strider och uppsägningar väntar runt hörnet. Vi hoppas att Svenska Bostäder har lärt sig en läxa till dess! ■
12-timmarspass i äldreomsorgen kör slut på personalen Luleå kommun har blivit anmäld till arbetsmiljöverket av Kommunal då 12-timmarspass inom äldreomsorgen har varit skadligt för de anställda. Anna Ekman, som jobbar inom äldreomsorgen, berättar om situationen på hennes arbetsplats. AMANDA TAAVO HELLSTRÖM
rs.lulea@socialisterna.org
betsdag? – Vi har 12-timmarspass på våran arbetsplats. Jag hade fyra sådana pass under en sexveckorsperiod. Man är på arbetsplatsen i tolv timmar med en timmes rast kl 12.30 och en timmes rast kl 16.30. Det tyngsta arbetet är på förmiddagen. Många sängliggande tunga personer ska tvättas, duschas och kläs på. En del kan inte äta själva och måste matas. På kvällen är det lite lättare, men samma procedur.
– Många är väldigt dementa och kan därför vara svåra att hantera och förhålla sig till (varje person med demens måste man lära sig att förstå hur deras demens är). Efter en sådan dag är man både kroppsligt och mentalt slutkörd. Det finns varken tid eller ork till något annat. Känslan är jämförbar med depression.
Hur skulle du vilja ha det istället för delade turer och 12-timmarspass? – Vad som krävs för att få bort 12timmarspass och delade turer är en ökad personalstyrka. För att mor-
Man är både kroppsligt och mentalt slutkörd.
Foto: RS Luleå
H
ar ni 12-timmarspass på din arbetsplats? Hur mår man efter en sådan ar-
Flera protestaktioner och demonstrationer mot delade turer har ägt rum i Luleå de senaste åren. Nu behövs massiva protester även mot 12-timmarspassen. gonarbetet ska flyta på bra behövs det tre personal. För att kunna utföra morgonarbetet på tunga brukare måste man vara två personal – den tredje personalen är då i köket och ger frukost till brukare. På kvällen fungerar det oftast med två personal, men är avdelningen väldigt ”orolig” behöver man vara tre även då.
Hur påverkar den här tuffa arbets situationen er anställda? – Man tappar arbetsglädjen, känner sig utnyttjad och stressen blir allt mer påtaglig. Jag har också sett en tendens till irritation mot varandra och ett individualistiskt tänkande istället för ett kollektivt tänkande.
– Det jag också tror skulle vara bra är sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för att få möjlighet att ladda på med ny energi för att orka med och känna glädje på jobbet. Det är roligt att jobba med äldre. Deras historia och liv och det de har blivit idag tycker jag är intressant. ■
INRIKES
2 JULI 2015 # 1 158
4
Stockholm – klassklyftornas stad I Stockholms innerstad har inkomsterna ökat med 64 procent, men i fattiga Skärholmen bara med en procent, mellan åren 1991 och 2012. ”Ojämlikheten syns redan i munnen på våra barn […] Bland treåringar i Rinkeby-Kista är tandkaries 13 gånger vanligare än på Kungsholmen.” Kvinnor på rika Östermalm lever i snitt åtta år längre än män i fattiga Skärholmen. Skillnadernas Stockholm heter Stockholms stads kommission för ett socialt hållbart Stockholms första rapport. Den blottlägger de växande och extrema klassklyftorna och dess konsekvenser.
Kapitalismens kriser och en medveten nyliberal klasspolitik har lett till ökande orättvisor och nyfattigdom.
AMMAR KHORSHED
ammar.khorshed@socialisterna.org
”S
År 2012 levde 22 000 barn i staden i absolut fattigdom där inkomsten inte räckte för nödvändiga levnadsomkostnader. ”Mönstret återupprepar sig i betygskuverten där skillnaderna mellan stadsdelar och enskilda skolor är stora”, fortsätter rapporten. I Rinkeby-Kista och Spånga Tensta fick bara 77-78 procent av niondeklassarna gymnasiebehörighet. I de mer välmående områdena Östermalm, Norrmalm, Södermalm, Kungsholmen, Bromma och Hägersten-Liljeholmen är andelen 93-94 procent.
De materiella förutsättningarna i hemmet avgör allt mer möjligheterna att utbilda sig. I Rinkeby och Tensta har 21 re spektive 26 procent av invånarna eftergymnasial utbildning – i villaområdet Södra Ängby (i Bromma) är andelen 86 procent. Endast 47 procent och 53 procent av de vuxna i Rinkeby-Kista respektive Tensta förvärvsarbetar. Detta har inte förbättrats sedan raset under 1990-talskrisen och skillnaderna mellan könen har faktiskt ökat i de fattiga områdena – en mindre andel av kvinnorna har ett jobb att gå till än för tio år sedan. På Kungsholmen, i centrala Stockholm, förvärvsarbetar 86 procent. En allt ojämlikare fördelning av arbetstillfällen och utbildningsklyftorna avspeglar sig i allt extremare inkomstskillnader. I innerstaden har medelinkomsten (i fasta priser) ökat med 64 procent mellan åren 1991 och 2012. I Skärholmen har den bara ökat med 1 procent och i Rinkeby-Kista med 5 procent. Ojämlikheten och den nyliberala bostadspolitiken gör att de fattiga får en allt svårare boendesituation, samtidigt som möjligheterna har ökat för dem med högre inkomster. ”I takt med att andelen bostadsrätter kraftigt ökat i staden genom ombildning och nyproduktion och att hyresrätterna blivit färre har valmöjligheterna för låginkomsttagare
Foto: Arlid, Flickr CC
tockholm är en skillnadernas stad”, konstaterar rapporten och varnar för att staden därför riskerar ”att bli slagfält för sociala konflikter”. Rapporten är fullspäckade med fakta om de extrema och växande klassklyftorna och segregationen i Stockholm. ”Skillnaderna mellan barnfamiljer med olika inkomstnivåer har blivit större”, slår rapporten fast. Dessutom förstärks sambandet mellan etnicitet och socialt utanförskap. 12 procent, 16 000, av Stockholms barnfamiljer lever i relativ fattigdom. Det är en ökning med 16 procent sedan år 2004. 42 procent och 33 procent av barnen i miljonprogramförorterna Rinkeby respektive Tensta lever i relativ fattigdom. Fattigdomen är även stor i Hässelby-Vällingby och Husby samt i söderförorterna Rågsved och Vårberg.
att välja bostadsområde allt mer begränsats”, konstaterar rapporten. De mer resursstarka väljer att lämna de fattiga bostadsområdena och segregationen ökar: ”Vi ser en utveckling i Stockholms stad där den socioeko nomiska polariseringen mellan olika områden ökar. De med låg inkomst koncentreras till vissa områden och vice versa.” Större inkomstklyftor ger utslag i en ökande trångboddhet i de fattigare stadsdelarna. I Rinkeby mäts trångboddheten till 1,2 rum per person – på Östermalm har varje person 2,08 rum. De växande klassklyftorna är en fråga om liv och död. ”Ekonomiska
beräkningar av kostnaden för socioekonomisk ojämlikhet i Stockholms stad saknas. Däremot har en beräkning för Västra Götaland genomförts som visade att ojämlikhet i hälsa under ett år gav upphov till 1 600 dödsfall, cirka 27 000 förlorade levnadsår”, anger rapporten. Även om rapporten Skillnadernas Stockholm bidrar med ett rikt faktaunderlag om de växande klassklyftorna finns inga som helst förslag på vad som behöver förändras. Istället återfinns verklighetsfrämmande påståenden som ”Näringslivet stärker den sociala hållbarheten” – när det i själva verket är det
så kallade näringslivet och dess politiska representanter som har drivit på för nyliberalism och undergrävt den ”sociala hållbarheten”. Nyckelbegreppet klass finns inte på någon av de 84 sidorna – trots att rapportens tema är just klassklyftor, som omnämns under den förskönande termen ”skillnader”. Ännu mindre finns några politiska förklaringar i rapporten. Det är kapitalismens kriser i kombination med en medveten nyliberal klasspolitik som har monterat ner välfärden och arbetsvillkoren samt permanentat massarbetslösheten – med ökande orättvisor och nyfattigdom som resultat. ■
70 deltog på Unga byggares fyra dagar långa konferens Aktivera, Organisera, Stärk var parollen som samlade Byggnadsmedlemmar i Unga byggare från hela landet under fyra dagars diskussioner. Tydligt var ställningstagandet mot sexismen i byggbranschen. Dessutom fick det internationella fotbollsförbundet Fifa rött kort på grund av undfallenheten gentemot byggnadsarbetarnas usla villkor vid arenabyggena i Qatar. UNG FACKLIG AKTIVIST rs.sthlm@socialisterna.org
D
et var den andra konferensen sedan uppstarten av Unga byggare, som är en satsing på unga inom Byggnads. Ungefär 70 unga fackliga aktivister slöt upp i Rönneberga för
att diskutera situationen på arbetsplatserna. Flera handlingsplaner lades fram för att bedriva facklig verksamhet i olika regioner med bland annat arbetsplatsbesök, skolinformation och aktivism.
På konferensen återvaldes Emmelie Renlund till ordförande för Unga Byggare. Emmelie har varit drivande och har uppmärksammats i diverse medier för Byggnads kamp mot machokulturen i branschen. – Det som måste ske för att vi ska utrota sexismen i byggbranschen är att alla erkänner att den finns och är ett problem. Men vi måste börja jobba i byggnads som organisation först, se normer och strukturer som tillåter machokulturen. Därför måste alla jämställdhetsansvariga till att börja med få utbildning i jämnställdhetsfrågor för att kunna arbeta aktivt med att
få bort machokulturen i byggbranschen, sa Emmelie. På plats fanns även internationella besökare, däribland Simon Larsen, elektriker och aktiv i Dansk elförbund och ungdomsansvarig för NBTF i Danmark (Nordiska byggnads- och trä arbetarefederationen). – Jag har sett mycket passion och styrkor, men även, såklart, svagheter som ni jobbar med, sa Simon Larsen och fortsatte: – I Danmark har vi också problem med lönedumpning som leder till rasism och det är bra att
det har diskuterats lite grann på konferensen. Internationellt pratar vi i NBTF även om Grekland och att vi kommer att stödja arbetarna och fackföreningarna i Grekland så gott vi kan. Det var en lång konferens med viktiga och intressanta diskussioner, som inte alltid har siktet inställt eller kanske inte ens krut i bössan. Enkelt sagt i vår arbetarrörelse måste vi hålla fokus. Vi vet inte än om detta har varit en bra konferens, resultatet är det bara vi själva som kan stå för, kommenterade konferensdeltagaren Felix Edberg LeBlanc. ■
2 JULI 2015 # 1 158
5
Rättvisepartiet Socialisternas Sommarläger 6-9 augusti 2015
I korthet Stora brister i Malmös vuxenpsykiatri
V
Välkommen på socialistiskt sommarläger med Rättvisepartiet Socialisterna! Utöver sol och bad blir det fyra dagar med politiska diskussioner, med allt från marxistisk teori och historiska kamperfarenheter till internationella teman och dagsaktuella kampanjer. Dessutom blir det lagtävlingar och annat socialt som aktiverar kroppen och knoppen. Sommarlägret gästas av Laura Fitzgerald från Socialist Party, CWI Irland. Hon kommer att ge oss en inspirerande inblick i massrörelserna mot vattenavgifterna, för aborträtten och för rätten till samkönade äktenskap samt om de socialistiska valframgångarna. Pris inklusive resekostnad, mat och logi: Heltidsarbetande 1 200 kronor, student/deltidsarbetande 800 kronor, elev/fattig 600 kronor. Anmäl dig nu! E-posta namn, telefon, bostadsort och eventuella matpreferenser samt vilken priskategori du tillhör till rs@socialisterna.org.
Varslen på Ericsson slår hårt
PER T ERICSSON Ericssonanställd
V
i som blir kvar får jobba ännu mer. Enligt facket jobbades det motsvarande 400 heltidstjänster i övertid (på 10 000 anställda i Kista) före varslen. Nu är vi 1 400 färre. Vi ska inte göra samma jobb som innan för det har säkert skurits i projekten, men mer blir det. När varslen kom i mars reagerade de flesta med trötthet, ”here we go again”. De flesta har varit med förut. Det börjar bli väldigt regelbundet. Det trista är att Ericsson tycks använda varsel som en metod för att byta ut personal och för att flytta produktion och konstruktion utom-
1 400 färre anställda i Kista är ett av resultaten av Ericssons nedskärningar.
Foto: Holger.Ellgaard, Wikipedia Commons
Så kom dagen till slut, Tell Day, den 24 juni. Många har väntat länge. Man vill ju veta innan semestern och det fick vi nätt och jämnt. De flesta är beredda, ändå blir det många tårar och andra reaktioner. Vissa som får en tidig pension är glada, men många som har jobbat i 1020 år kan bli skapligt sura.
lands. Fabriken i Katrineholm med 400 heltidstjänster läggs ner helt. Produktionen byggs för tillfället inte upp utomlands, men när affärerna går bättre igen kommer den inte att byggas upp i Sverige. Förhandlingarna blev särskilt svåra den här gången, trots att fack och arbetsgivare har gjort det här förut flera gånger och kan sin sak vid det här laget. Därför drog det ut på tiden. Tell Day skulle ha varit för en månad
sedan och ett tag såg det ut som att det skulle dröja till efter semestern. Ericsson har sina affärer inom telekom och elektronik. Det är en bransch som förändras i rasande takt och man måste hela tiden hitta på nya produkter. Det går inte att bara luta sig mot AXE-växlarna (telefonväxelsystem) som har varit stommen i Ericsson de senaste decennierna. Men det är alltid personalen som måste ta smällen när det blir problem. ■
årdkrisen Bristen på vårdplatser i landet slår hårt även mot psykiatrin. I Malmö har antalet platser på slutenvården i vuxenpsykiatrin minskat från 160 till 137 sedan 2009. Det har lett till att patienter får vänta i timmar – ibland över ett dygn – på en sängplats och att läkare försöker skriva ut patienter mitt i natten. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 24 juni. Eftersom det finns färre vårdplatser är de patienter som läggs in sjukare än tidigare. – Det försvårar ju ytterligare bedömningssituationen för läkarkollegorna. Speciellt på akuten. Då går det inte att känna sig fri att låta någon stanna kvar för en tids observation, utan man måste ha väldigt stränga intagningskriterier för att handskas med de få platser som finns, uppger Louise Lundberg, överläkare inom psykosvården och skyddsombud för Läkarförbundet, till SR. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lade i mars i år ett föreläggande mot Malmös vuxenpsykiatri med massiv kritik på grund av brister vid nio självmordsfall. I en av Lex Maria-utredningarna redogörs det för hur patienten flyttades mellan tre olika psykiatriavdelningar på blott fem dagar.
Bostadsbrist i allt fler kommuner
B
ostadsbrist Två tredjedelar av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder, rapporterar Sveriges Radio (SR) den 24 juni. Tidigare i juni rapporterades det om att det råder bostadsbrist för ungdomar i 3 av 4 kommuner. Det är inte heller enbart i storstäderna som det råder brist på bostäder. I till exempel Luleå är 5 000 i akut behov av en bostad, och bostadsköerna blir allt längre. Längst är kön i Stockholm, följt av Uppsala och regioner som Halland och Norrbotten. – Vi skulle behöva bygga 400 000 bostäder fram till år 2020, vilket skulle motsvara ett nytt Stockholm. Man får gå åtminstone 40 år tillbaka i tiden för att komma på de volymer som det här handlar om, säger Bengt Eriksson, analytiker på Boverket, till SR.
Arbetsförmedlingen dumpar villkor
A
rbetsmarknad 170 000 arbetslösa deltar i Arbetsförmedlingens arbetsplatsförlagda insatser såsom Fas 3 och ”nystartsjobb”. Det betyder att staten subventionerar hela eller delar av lönen för arbete på en ordinarie arbetsplats. Handeln är den bransch där flest deltar i insatser – 24 000 personer. Trots att Arbetsförmedlingen ska samråda med facket innan placering struntar man i Handels avrådan i 84 procent av fallen, visar Handels nya rapport I arbete eller åtgärd?. Handels avråder i 14 procent av fallen, oftast på grund av att arbetsplatsen saknar kollektivavtal. Handels hävdar i rapporten att ”Då Arbetsförmedlingen ändå placerar på dessa arbetsplatser trots avrådan riskerar det att undergräva den svenska modellen”. Facket oroas över att oseriösa arbetsgivare har satt i system att utnyttja subventionerad arbetskraft istället för att anställa. – När drygt 50 procent av personalen är subventionerad konkurrerar man inte på lika villkor med butiken tvärs över gatan som bara har vanliga anställda, säger Handels förbundsordförande Susanna Gideonsson till tidningen Arbetet den 25 juni.
Jordens vatten överutnyttjat
V
attenkris Forskare vid Stockholms universitet kan i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidsskriften Science konstatera att en femte planetär gräns, den för sötvatten, också är överskriden. Sedan tidigare är gränserna för klimatet, den biologiska mångfalden, markanvändningen och kväveanvändningen överskriden. Det skriver Ingenjören den 26 juni. Gränsen för färskvattenanvändning globalt är satt till 4 000 kubikkilometer per år. De nya uppgifterna gör gällande att den årliga användningen ligger på 4 664 kubikkilometer per år. De största faktorerna är vattenreservoarer för bland annat vattenkraft samt stora odlingsytor som ökar avdunstningen. ■
ANALYS
2 JULI 2015 # 1 158
6
Kapitalismen förhindrar Möjligheterna att snabbt ställa om energiproduktionen i Sverige till förnyelsebara energikällor som inte orsakar klimatutsläpp har aldrig varit bättre. Men ändå stapplar utvecklingen framåt. Inte så konstigt när det är årsredovisningar och kvartalsrapporter som styr investeringar som får effekter för många årtionden framöver. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
Ö
verskottet på el har vuxit i snabb takt de senaste åren, framför allt som ett resultat av en snabb utbyggnad av vindkraften. Överskottet motsvarar vid det här laget flera kärnreaktorer. När det gäller solel har den tekniska utvecklingen gått oerhört snabbt, så att den nu också har blivit till en energikälla att räkna med. Produktionen har flerdubblats de senaste åren, om än från en låg nivå. Därmed finns det ytterligare en förnyelsebar energikälla med en stor potential redan på några års sikt. Den goda tillgången på el har också fått priserna att sjunka till extremt låga nivåer.
ett totalt sammanbrott av energisystemet. Utan någon form av stöd för den förnyelsebara elen skulle utvecklingen ha gått mycket långsammare. Det hade redan uppstått bristsituationer när kärnkraften har stått stilla, vilket har hänt ganska ofta på senare år, eller när det regnat lite någon sommar. Men framför allt skulle beredskapen ha varit obefintlig för att hantera en situation när flera kärnreaktorer skulle falla för åldersstrecket eller för ett större haveri i någon av de allt mer ålderstigna anläggningarna. Prisnivån skulle antagligen ha legat på nivåer där de stora energibolagen inte skulle vara intresserade av att investera i ny elproduktion, för att sedan skjuta i höjden när frågan om att stänga kärnreaktorer blev akut. Vi har redan sett denna process gå ett varv sedan elmarknaden avreglerades i mitten av 1990-talet. Först rasade priserna. Kraftverk togs ur drift och investeringarna lades på ett minimum. Det ledde fram till situationen med en illa fungerande kärnkraft, knappa marginaler för elförsörjningen under kalla vinterdagar och dramatiska prishöjningar åren runt 2010.
Det låter som ett drömläge för en snabb omställning av den svenska elproduktionen. Kärnkraften borde kunna avvecklas med minimalt gnissel och utan att elpriset skjuter i höjden. Förutsättningarna för att stimulera en övergång till el- och laddhybridbilar borde vara lysande. Men tyvärr är det inte så verklighe ten ser ut. I början av juni meddelade Statkraft att bolaget stoppar alla planerade vindkraftprojekt i Norden. Det handlar inte om några enstaka vindsnurror utan om projekt som Det här är egentligen inget konstigt. skulle producera el motsvarande en De stora energibolagen finns inte mindre kärnreaktor. Det är bara ett för att tillgodose samhällets behov av flera tvärstopp som har annonse- av energi utan för att ge avkastning åt sina ägare. Då är det lönsamherats inom vindkraftsbranschen. Bygget av Europas största land- ten här och nu och inte behovet av el om tio år som baserade vindkraftpark, Mark- Sverige släpar ef styr. bygden utanför Även det ter andra kapita statligt ägda Piteå, stoppades listiska länder på grund av Vattenfall arbebrist på kapital tar enligt sammed en sämre förra året. I bäsma princip. Setillgång på egna dan 1990-talet ta fall kan bygget energiresurser. h a r b o l a g e t återupptas nästa år. Branschorgaexpanderat i nisationen Svensk vindenergi räknar Europa. Genom olika uppköp med att utbyggnadstakten kommer har Vattenfall blivit ägare till 14 att halveras jämfört med förra året kolkraftverk som släpper ut nära under perioden fram till år 2018, till 90 miljoner ton koldioxid varje år, enligt en sammanställning av Greföljd av de lägre elpriserna. När nu utbyggnaden av den för- enpeace. Nu håller Vattenfall, med nyelsebara elproduktionen brom- regeringens goda minne, på att sas upp, samtidigt som flera kärn- sälja vidare kolkraftverken i Tyskreaktorer avvecklas, kan nya pro- land. Det kommer att se snyggablem uppstå om några år. re ut i Vattenfalls miljörapporter, men utsläppen kommer inte att bli Svenskt Näringslivs svar på detta mindre. är att kräva ännu mer av marknaEn ordnad avveckling av kolkrafden. Man tycker att subventionerna ten är det enda rimliga alternativet till förnyelsebar energi ska avskaf- om det ska finnas något allvar bakfas och vill inte se en effektskatt på om talet om att minska svenska fökärnkraften. Detta är ett recept för retags klimatfarliga utsläpp.
Ovanpå detta kom så köpet av det holländska energibolaget Nuon för 89 miljarder kronor – den största och antagligen sämsta svenska företagsaffären någonsin. Hade de pengar som satsades på Nuon affären istället använts för att bygga förnyelsebar elproduktion hade det inneburit minskningar av koldioxidutsläppen med många miljoner ton. Exempelvis hade en bråkdel av summan räckt till att bygga ut ett heltäckande nät av laddstolpar för elbilar, vilket är en förutsättning för att elbilar och laddhybrider ska bli användbara för fler. Just bygget av laddstolpar är ännu ett typiskt exempel på marknadens begränsningar. Det krävs en engångsinvestering i ett nät som täcker hela landet för att tekniken ska vara användbar. Men detta är inte lönsamt annat än på mycket lång sikt. Därför är det inga privata företag som vill satsa på detta. Att övergå till att producera el och annan energi från förnyelsebara energikällor är den ena sidan av myntet, den andra är att hushålla med energin. Ett exempel är bostäder och lokaler, som står för 40 procent av
den totala energiförbrukningen. Det finns krav på maximal energiåtgång för nya bostäder, men de är satta utifrån riktlinjer som EU fastställt för vad som anses vara ekonomiskt rimligt. Det gör att kraven är mycket svaga jämfört med vad som är tekniskt möjligt idag. För en trerummare på 70 kvadratmeter i Mellansverige ligger gränsen vid 5 600 kWh i total energiförbrukning per år. En villa på 120 kvadratmeter får förbruka ungefär det dubbla. Men med dagens teknik är det fullt möjligt att reducera förbrukningen till nära noll och till och med att bygga plushus, som ger ett överskott på energi genom att montera solceller på taken. Det här innebär att en orimligt hög energiförbrukning byggs in i nya hus för många årtionden framöver.
Sverige släpar efter andra kapitalistiska länder med en sämre tillgång på egna energiresurser. Exempelvis har det franska parlamentet precis röstat igenom regler som tvingar alla som bygger nya lokaler att antingen installera solceller eller plantera gräs på taken, vilket är ett effektivt sätt att reglera värme och regnvatten.
Ett annat ”klipp” som skulle kunna göras när det gäller att minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom byggsektorn är att styra mot mer byggande i trä. Framställning av stål och cement kräver mycket energi och orsakar stora utsläpp. Träd däremot binder koldioxid medan de växer. Används de som byggmaterial förblir koldioxiden bunden för lång tid framöver och energiåtgången är förhållandevis liten. Enligt branschorganisationen Sveriges träbyggnadskansli minskas koldioxidutsläppen under byggprocessen med 90 procent med trä som byggnadsmaterial. De kommuner som har satsat på trähusbyggande har dock mött starkt motstånd från Sveriges byggindustrier, som menar att det är marknaden som ska styra valet av byggnadsmaterial. Transporter svarar för en stor andel av energiförbrukning och klimatutsläpp. De totala utsläppen fortsätter också att öka på grund av en snabb ökning av flygtrafiken. En snabb och kraftfull utbyggnad av järnvägar och annan kollektivtrafik är vad som behövs för att lägga en stabil grund för en
2 JULI 2015 # 1 158
7
grön energiomställning på förnyelsebar energi. Men en inställning som pendlade mellan ointresse och aktivt motstånd gjorde att satsningarna rann ut i sanden och att utvecklingen kom att släpa efter jämfört med flera andra länder. Redan på 1970-talet började Vattenfall att bedriva forskning om vindkraft. En prototyp till ett vindkraftverk byggdes i Näsudden på södra Gotland. Området växte till att bli en stor försökspark för olika typer av vindkraftverk. Men Näsudden förblev en isolerad ö. Industrin och merparten av det politiska etablissemanget kämpade ihärdigt för att försvara kärnkraften och var måttligt intresserade av förnyelsebar energi. Ett annat projekt som uppstod under trycket från kärnkraftsmotstånd och höga oljepriser var Welgas i Härnösand. Ett lågenergihus kombinerades med solceller som användes för framställning av el och vätgas för att kunde driva en bil. Projektet präglades av en utdragen dragkamp mellan miljöengagerade tekniska pionjärer och industriföreträdare. Welgas avvecklades under andra halvan av 1980-talet.
Protesterna mot energi-, gruvbolagens och storföretagens exploatering av natur och miljö behöver fortsätta och trappas upp.
Möjligheterna till en fullständig omställning av energisystemet till att bli helt förnyelsebart och näst intill fritt från koldioxidutsläpp är stora. Med den redan existerande tekniska kunskapen och industriella tillverkningen skulle det kunna gå mycket fort. Naturskyddsföreningen tar fas-
ta på det i sin klimatpolicy där man tar sikte på en minskning av koldioxidutsläppen i Sverige med 9 procent årligen räknat från år 2011. Det skulle innebära att utsläppen år 2030 skulle bli nära noll. Vidare sätter man en halvering av den svenska energianvändningen till år 2030 och en utbyggnad av förnyelsebara energislag. Hindret för att nå dessa mål är inte tekniska. Levnadsstandarden skulle inte försämras på något avgörande sätt. En omställning av energisystemet skulle samtidigt minska både de lokala och globala miljöhoten. Det som gör att utvecklingen mot en omställning trots allt stapplar framåt är de hinder som den kapitalistiska marknadsekonomin skapar på område efter område. Minskad förbrukning av el, råvaror och färdiga produkter går emot systemets mest grundläggande drivkrafter. Alla företag vill ju öka sin försäljning och därmed sina vinster. Återvinning blir till en extra kostnad och förlängd livslängd på produkter är också av ondo. Alla politiska steg för att utmana vinstintressena möts med hårt motstånd från näringslivets makthavare.
Om de största företagen, som står för merparten av energiförbrukningen och utsläppen, skulle ägas av samhället och styras demokratiskt skulle det i grunden förän dra drivkrafterna i ekonomin. Be hov, jobb och miljö skulle styra snarare än vinsten. Det skulle också skapa förutsättning för en mer långsiktig hushållning med energitillgångarna, något som kommer att vara nödvändigt för att begränsa den globala uppvärmningen och säkra den framtida tillgången till knappa naturtillgångar.
Konflikterna kring utbyggnaden av vindkraft har blivit fler under senare år. En okontrollerad utbyggnad av storföretag med vinsten som mål gör att även utbyggnad av förnyelsebar energi kan urarta till rovdrift på naturen. Utbyggnaden av vindkraften har under några år gått i rasande fart. År 2007 producerade vindkraften i Sverige för första gången över 1 TWh. Under förra året var produktionen mer än 11 TWh. Samtidigt har vindkraftverken blivit högre och vindkraftparkerna större. Särskilt gäller detta i norra Sverige.
Foto: axelivarsson / Flickr CC
Foto: Elin Gauffin omställning. Fungerande snabbtåg skulle både minska bilresandet och resor med inrikesflyget. När det gäller bussar utvecklas tekniken snabbt. Elbussar med snabbladdning används i reguljär stadstrafik i flera städer. Problemet är att även om det finns tekniska möjligheter för en omställning och det görs en del försök med ny teknik går utvecklingen i stort alldeles för långsamt eller till och med i fel riktning. Det eftersatta järnvägsunderhållet har varit en följetong under de senaste åren. S-MP-regeringen fortsätter bygget av Förbifart Stockholm och behåller Bromma flygplats. Ökad återvinning av metall, mer byggande i trä och bättre hushållning med landsvägstransporter skulle minska behovet av nya gruvor och därmed energiförbrukning.
Vindkraftverkens vinster hamnar ofta hos storföretagen och inga regler finns som gör att en del av vinsten hamnar i området där vindkraftparkerna byggs som fallet är i andra länder.
Detta gör att konflikterna med lokalbefolkning och andra näringar har tilltagit. De stora vindkraftparkerna tar stora arealer i anspråk. Markbygden, den största av de planerade vindkraftparkerna i Sverige, kommer att täcka en yta på 450 kvadratkilometer när den är färdigbyggd. Det är mer än dubbelt så mycket som Stockholm stads yta. Vinsterna från vindkraftparker na hamnar till största delen hos stora energibolag, pensionsbolag eller storföretag som SCA och Ikea. Till skillnad från de flesta länder där det byggs mycket vindkraft finns det heller inga regler som gör att en del av vinsten hamnar i området där vindkraftparkerna byggs. Även en utbyggnad av förnyelsebar energi riskerar oundvikligen vissa ingrepp i naturen. Men när utbyggnaden drivs av storföretag med vinsten som mål kommer ingreppen i vissa delar av landet att bli oerhört stora, samtidigt som det lokala inflytandet och den lokala nyttan av utbyggnaden blir liten. Oljekrisen på 1970-talet och det växande motståndet mot kärnkraften pressade fram en del satsningar
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl år 1986 ökade på nytt trycket för att ersätta kärnkraften med förnyelse bar energi. Men den politiska färd riktningen från den socialdemokratiska regeringen var en annan. Detta var perioden när avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar ställdes på den politiska dagordningen. Bland annat bolagiserades Vattenfall. Moderaterna, Folkpartiet, SAF (idag Svenskt Näringsliv) och LO argumenterade samtidigt för behovet av mer och billig el och en fortsatt satsning på kärnkraft. År 1991 träffade Socialdemokraterna en energiöverenskommelse med Folkpartiet och Centern. Det förslag som sedan lades fram för riksdagen inleddes på följande sätt: ”Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling.” (Martin Hultman, Den inställda omställningen: Svensk energi- och miljöpolitik i möjligheternas tid) Begreppet ”omställning” hade skjutits i bakgrunden. Formuleringar om ”en överlevnadskris för mänskligheten” och ”gigantisk utmaning” hade ersatts med formuleringar som ”Erfarenheter och nya kunskaper vi sar att miljöskadorna går att hejda”. Utvecklingen på 1980-talet visar hur näringslivets ointresse för och motstånd mot utvecklingen av förnyelsebar energi tillsammans med Socialdemokraternas vandring högerut bäddade för att en möjlighet till att inleda en omställning av energisystemet missades. ■
INTERNATIONELLT
2 JULI 2015 # 1 158
8
En historisk folkomröstning kommer att äga rum den 5 juli som förhoppningsvis ger ett tydligt besked åt Trojkan: Vi vägrar betala er kris!
Foto: Wikimedia commons / Ggia
Grekland folkomröstar: ”Skulden är inte vår, vi vägrar att betala!” Lördagen den 27 juni utlyste den grekiska regeringen en folkomröstning om Trojkans (EU, Europeiska centralbanken ECB och Interna tionella valutafonden IMF) åtstramningsprogram. Samma dag publicerade Xekinima (CWI i Grekland) ett uttalande: ”Till slut tog den grekiska Syriza-ledda regeringen rätt beslut, att följa det grekiska folkets vilja gällande frågan om ’uppgörelsen’ med långivarna och att förorda ett avslag genom en folkomröstning.” XEKINIMA CWI Grekland
D
en grekiska regeringens in ledande reträtter inbjöd de så kallade ”institutionerna” (det vill säga Trojkan med ett annat namn) till att bli arroganta bortom alla proportioner. De ville förvandla den nya regeringen till en kopia av den tidigare koalitionsregeringen mellan det traditionellt borgerliga Ny demokrati, socialdemokratiska Pasok och liberala Potami, genom att tvinga den att genomföra exakt samma politik och förödmjuka hela det grekiska folket. På så sätt skulle Trojkan statuera ett exempel och hota alla andra eu ropéer som vågar ifrågasätta dess diktat. Den grekiska Syriza-ledda rege ringens nej till detta kan skaka om hela Europa och även globalt. Den grekiska arbetarklassen, inklusive de skikt av medelklassen och de småföretagare som har tryckts ner
av kapitalismens kris, måste käm pa för ett nej i folkomröstningen. På motståndarsidan står reak tionens krafter samlade. Bankirer, rederimogulerna, fabriksägarna, byggjättarna, massmedierna, EUetablissemanget, Trojkan och de multinationella bolagen kommer alla att försöka övertyga grekerna om att vi står inför en katastrof om vi säger nej. Men katastrofen är om vi skulle rösta för att fortsätta med den politik som har förts un der de senaste fem åren och som har raserat ekonomin och orsakat en social katastrof. Dessa ”gentlemän” (och damer) har mage att säga åt oss att om vi säger nej till dem som har orsakat den sociala katastrofen kommer vi att skapa en katastrof. Det är sam ma lögnare som från första början hävdade att deras politik skulle lösa ”våra” problem, skapa tillväxt och utveckling samt skulle ”rädda” oss.
Och dessutom förödmjukade och hånade de oss genom att kalla oss ”lata”, ”korrupta” och ”värdelö sa” människor som slösar med de ras pengar och tid.
storkapitalet skeppar iväg de pengar och vinster som arbetarna har ska pat utomlands. Det måste införas en begränsning för bankuttag, tillräck ligt för att täcka behoven för arbe tande familjer och småföretag, men som förhindrar kapitalister från att tömma bankernas reserver. Skulden till IMF på 1,5 miljar der euro (13,9 miljarder kronor), som förfaller den 30 juni, måste vägras att betalas. Vi har betalat nog, skulden är inte vår, vi vägrar att betala!
Samtidigt måste vi vara på det klara med att ett nej till långivarna innebär ett utträde ur eurozonen. Omställningen från en stark inter nationell valuta som euron till en liten valuta som drachman innebär en fara. Men faran kan avstyras med en korrekt politik som bryter med det nuvarande ruttna systemet. Propagandan från kapitalismens Det råder ingen tvekan om att representanter om att en återgång storkapitalet kommer att sabotera varje försök att till drachman är att likställa med Den grekiska ar- få ekonomin på igen. Där ”en inkörsport betarklassen, in- fötter för är det helt till helvetet” är en stor lögn. klusive de skikt av avgörande och Varför skulle medelklassen och brådskande att ban dessa korrupta de småföretagare förstatliga kerna, alltså att lögnare tala som har tryckts överföra ägan sanning denna gång? ner av kapitalis- det, kontrollen förvaltning Det är en mens kris, måste och en av bankerna fortsättning på den kapitalistis kämpa för ett nej i till samhället. Dessutom ka vägen som le folkomröstning. måste storföre der till helvetet. Genom en rad åtgärder kan den tagen förstatligas under arbetarnas grekiska ekonomin åter stå på egna och samhället kontroll och styre. fötter, växa och börja att uppfylla På så sätt skulle produktionen och samhällets intresse istället för att fördelningen kunna planeras efter behoven. generera profiter åt kapitalägarna. Detta är en historisk händelse! Kapitalkontroll måste omedel bart införas för att förhindra att Se paniken i ansiktet på repre
sentanterna för den styrande klas sen och njut. För arbetarna, de ar betslösa, fattiga och de desperata är detta en stor möjlighet. Men samtidigt måste vi kräva att Syriza inte begränsar kampen till nej-rösten. Regeringen måste ta bestämda steg mot att ta makten från kapitalisterna och sätta kon trollen över ekonomin i händerna på samhället, under demokratisk kontroll och styre. Därmed kan plundringen av vårt arbete, skan dalerna, korruptionen och stölden en gång för alla upphöra. Med en tydlig socialistisk politik kan vi få tillbaka hoppet, inte bara till det grekiska folket, utan även skapa en katalysator för folket i Eu ropa och hela världen. ”Institutionerna” vill ha ett ”re gimskifte” i Grekland. De fruktar med rätta det grekiska motståndet mot den styrande klassens an strängningar för att tvinga arbe tar- och medelklassen att betala för kapitalismens kris, som myck et väl kan inspirera till liknande rörelser över hela Europa. Deras skräck är befogad. Det finns en stor potential för att motstånd bland grekiska arbe tare triggar liknande rörelser i andra länder. Det är därför som rege ringarna i Irland, Spanien och Por tugal av rädsla för sin egen över levnad är särskilt fientliga till det grekiska folket. ■
2 JULI 2015 # 1 158
9
IS-attack mot Kobanê mördade familjer, spred sedan ut sig och genomförde självmordsbombningar för att uppnå största möjliga förödelse. En av måltavlorna var Läkare utan gränsers mottagning där majoriteten av dödsoffren var barn. Kobanê belägrades av IS under flera månader i höstas, men drevs ut av en massiv folkbeväpning av tiotusentals som anslöt till försvaret mot islamisterna.
KRISTOFER LUNDBERG
Sedan Kobanê besegrade IS har det självständiga västra Kurdistan, Rojava, nått stora framgångar som har pressat tillbaka IS. När blickarna riktades mot Turkiet för att ha släppt igenom IS-terrorister gick Turkiets pre-
kristofer.lundberg@socialisterna.org
I
S tog sig in i Kobanê med hjälp av de turkiska gränsvakterna utklädda till YPG-soldater. De gick från hus till hus och
sident, Recep Tayyip Erdoğan, ut och konstaterade att Turkiet aldrig kommer att tillåta kurderna att bilda en kurdisk stat i Rojava. Erdoğan och den turkiska härskande klassen är rädda för att ett självständigt Rojava ska ge inspiration till kurderna i det av Turkiet ockuperade norra Kurdistan, Bakur. Denna rädsla har fördjupats efter det prokurdiska vänsterpartiet HDP:s valframgångar i det turkiska parlamentsvalet den 7 juni. HDP fick i vissa av de kurdiska områdena 80 procent av rösterna. Återuppbyggnaden av Kobanê och dess försvar fortsätter under svåra omständigheter och behöver den internationella arbetarrörelsens stöd. ■
Foto: Robert Bielecki
Den kurdiska gränsstaden Kobanê har på nytt attackerats av den så kallade Islamiska staten (IS). Över 220 människor har mördats i den värsta massakern sedan kantonen befriades av de kurdiska försvarsstyrkorna YPJ/YPG, det styrande vänsterpartiet PYD:s väpnade gren.
Stöddemonstrationer ägde rum runtom i världen, bland annat i Stockholm.
Israel kapade Ship to Gazas skepp
Israeliska militären hindrar återigen medicins utrustning från att nå Gaza.
Israelisk militär bordade under söndagen den 28 juni Ship to Gazas skepp Marianne av Göteborg på internationellt vatten. Skeppet var lastat med medicinsk utrustning och solcellspaneler ämnade för sjukhus, en last som Gaza är i stort behov av. KRISTOFER LUNDBERG kristofer.lundberg@socialisterna.org
Foto: Jöran Fagerlund
I
nte minst är behovet stort sedan förra årets krig då Israels bomber mördade över 2 000 palestinier och skadade över fem gånger så många. Värst drabbade var barnen.
Hbtq-seger i USA: Rätt till samkönade äktenskap Högsta domstolens beslut att samkönade par får rätten att gifta sig i alla femtio stater är en historisk seger i hbtq-personers kamp för jämlikhet i USA. Det är resultatet av en beslutsam och välorganiserad masskampanj som har kämpat i delstat efter delstat, och som tidigare har stött på många bakslag.
Socialist Alternative (CWI USA)
U
nder det senaste årtiondet har det skett en massiv och snabb skiftning av de sociala attityderna i USA i förhållande till hbtq-personer, liksom i många andra länder. Det var blott elva år sedan som Högsta domstolen satte stopp för delstatslagar som förbjöd samkönat sex och tio år sedan som delstaten Massachusetts blev den första att införa samkönade äktenskap. Opinionen visar nu att en majoritet av amerikaner, särskilt ungdomar, stödjer rätten till samkönade äktenskap. Lika rätt till äktenskap är mer
än ett symboliskt erkännande. Det innebär att ett stort antal rättsliga förmåner som heterosexuella gifta par åtnjuter nu även innefattar hbtqpar. Vi menar dock att alla par, gifta eller inte, borde ha dessa förmåner. Såväl i USA som i andra länder är erkännandet av rätten till samkönade äktenskap en del av en bredare opinionsskiftning åt vänster bland stora delar av befolkningen. Men vi får inte stå under några illusioner om att högern inte kommer att fortsätta driva på andra delar av sin reaktionära agenda. Exempelvis står kvinnors sex-
Vad kvinnorörelsen har vunnit, och senare förlorat, vad gäller rätten till abort visar att segrar inte är huggna
En historisk seger för hbtq-rörelsen uppnåddes av en beslutsam och välorganiserad masskampanj.
Foto: Atomische * Tom Giebel / Flickr CC
JESS SPEAR & ELLIE BLOOM
uella och reproduktiva rättigheter under kontinuerliga angrepp i en rad delstater, särskilt i södra USA. Det är fortfarande möjligt att lagligt diskriminera på basis av sexuell orientering och könsidentitet i 19 delstater, vilket är på väg att öppnas för i ytterligare delstater. Med religiösa förevändningar kan vem som helst som verkar vara homosexuell eller inte passar in i köns- och heteronormerna nekas bostad, toalettbesök och sjukvård bland mycket annat. 40 procent av de hemlösa ungdomarna är hbtq-personer, rapporterade Center for American Progress i februari år 2015. Transpersoner löper fyra gånger så stor risk att leva i fattigdom än resten av befolkningen, enligt National Center for Discrimination. Transpersoner blir också arbetslösa i dubbelt så snabb takt som övriga befolkningen.
Ship to Gazas målsättning är, förutom att leverera förnödenheter, att bryta Israels blockad av Gaza. Detta är fjärde gången som Ship to Gazas konvoj bordas av israeliska soldater. År 2010 dödades nio per-
soner ur besättningen under den israeliska stormningen. 18 personer befann sig på Marianne av Göteborg, bland dem aktivisten Dror Feiler och författaren Kajsa Ekis Ekman. Den svenska regeringen har erkänt Palestina som stat och har också framfört en protest mot bordningen till Israel. Internationell press behöver sättas på Israel för att förnödenheter ska släppas in till Gaza. Det behövs en enad massrörelse över etniska och religiösa gränser för att bryta blockaden och skapa fred. ■
i sten. En massrörelse är nödvändig för att mobilisera breda skikt av hbtq-personer och andra delar av arbetarklassen, som skulle ha goda möjligheter att bygga vidare på den framgång som kommer ur Högsta domstolens beslut.
Men för att uppnå större och långvariga segrar för hbtq-personer måste vi rikta kampen mot det system som exploaterar alla arbetare och som använder könsoch sexuella normer för att splittra oss. ■
KULTUR/KAMPANJ
2 JULI 2015 # 1 158
10
Reggaefestivalen Öland roots ”tar storstadsfolket till landet” För tolfte året i rad arrangeras reggaefestivalen Öland roots, den 9-11 juli. Festivalen startades av ett gäng öländska ungdomar som hade fått nog av det fattiga kulturlivet. Sedan dess har festivalen successivt växt, utan att tappa sin familjära atmosfär. Offensiv har talat med en av arrangörerna, Olof Svensson.
Öland roots arrangeras av den ideella kulturföreningen med samma namn och har ägt rum årligen sedan år 2004.
AMMAR KHORSHED
ammar.khorshed@socialisterna.org
O
– Man lunkas in i ett Öland roots-mode, berättar han om den speciella stämningen på festivalen. Konceptet är en inkluderan de festival, i naturskön miljö vid stranden, som står upp för reggae musikens värden om rättvisa, soli daritet och jämlikhet. – Vi är inte en stor kommer siell aktör med vinstintresse, po ängterar Olof Svensson och be
tonar att även om det är musiken som är grunden är atmosfären helt avgörande. Just helhetsupplevelsen tappas ofta bort när festivaler enbart fo kuserar på att boka så kända och dyra artister som möjligt. God ekologisk mat kommer att kunna avnjutas och ett hundratal aktiviteter så som en yogaklass kommer att erbjudas vid sidan av musiken. Dessutom kommer fes tivalområdet att prydas med konst från lokala konstskolor. Men musiken står självfallet i cen trum. Tanken är att blanda kända artister med nykomlingar, såväl in ternationella som lokala förmågor. Årets stora dragplåster blir reggaeikonen Bob Marleys styv bror Bunny Wailer, från Jamaica. Dessutom får vi se den mer dags aktuella svenskamerikanska stjär nan Mapei. Ytterligare en jamaicansk artist som kommer att uppträda är den världsberömde Tarrus Riley med sin säregna röst ackompanjerad av, enligt Olof, en av världens skickli gaste saxofonister.
Foto: Pressbild Öland roots
lof Svensson och hans vänner kände en frustra tion över att replokaler stängdes ner och över det fattiga kulturutbudet på Öland. – Då får vi göra det själva, be rättar Olof. Festivalen startades år 2004 och har sedan dess arrangerats årligen av den ideella kulturföreningen Öland roots. Då deltog 400 personer. I år väntas 5 000 besöka festivalen. Trots att den har vuxit menar Olof att festivalen har bibehållit den familjära känslan och karaktären av en mötesplats för reggaeälskare. Men festivalen uppskattas även av besökare som inte är reggae entusiaster, tillägger han.
– Vi tar storstadsfolket till landet, avslutar Olof Svensson. Särskilt stolt är han över mång
falden bland besökarna: Öländska, långväga, unga och äldre besökare, inkluderat barnfamiljer och pen
sionärer, som i juli varje år flockas till den glesa tallskogen vid Ölands västra strand. ■
Klimatkampanj för kollektivt trafikval i Stockholm Deltagare från ett dussintal organisationer och nätverk i Stockholm, varav många klimat- och miljöaktivister men också fackligt aktiva inom kollektivtrafiken, möttes torsdagen den 25 juni i Husby träff. Det diskuterades om vad som kan göras gemensamt för att trappa upp kampen i Stockholm inför det stora klimattoppmötet i Paris i slutet av året.
Olika organisationer slöt upp för att diskutera vad som kan göras inför klimattoppmötet i Paris.
ARNE JOHANSSON
offensiv@socialisterna.org
P
å mötet deltog aktiva från bland annat Klimatsverige, Klimataktion, Nätverket stoppa Förbifarten, Jordens vän ner, Norra Järva Stadsdelsråd, Trevliga Porkala, Järva föräldra allians, Initiativgruppen i Tensta och Seko tunnelbanan.
Foto: Natalia Medina
Initiativet till träffen togs i samband med den demonstration till lands tingets budgetfullmäktige som ar rangerades av de tre Seko-klubbarna inom tunnelbanan, pendeltågstrafi ken och på lokalbanorna. Christiane Furnkranz, som re
presenterat Klimatsverige på inter nationella förberedelsemöten inför Paris, berättade om de omfat tande aktiviteter som väntas ske i Paris mellan den 29 november och den avslutande massdemonstratio nen den 12 december. Olle Persson från Seko tun nelbanan klubb 111 berättade om fackens beslutsamhet att fortsätta och utveckla en gemensam kamp mot nedskärningarna inom kol lektivtrafiken efter delsegern för protesterna mot prishöjningen av SL-kortet. Mötet beslutade att nappa på
Klimatsveriges idé om ”klimatverk städer” inför en ny internationell aktionshelg den 26-27 september. Det beslutades också att kalla just denna klimatverkstad ”Kollektivt trafikval för Stockholm”, med argu mentet att utbyggd kollektivtrafik istället för motorvägar, med ett stopp för bygget av Förbifart Stock holm, idag är den enskilt största klimatfrågan inom vår region. Kampanjen kommer självklart även att stödja de starka lokala kraven på att Förbifarten grävs ner vid Akalla och Hjulsta, om vägen ändå byggs. Nästa träff för att påbörja förbe redelserna ska hållas någonstans i Järvaområdet onsdagen den 5 au gusti klockan 17. Bortom den 26-27 september väntar också utmaningen att mo bilisera till så stora klimatdemon strationer som möjligt även i Sve rige den 29 november, liksom ett talrikt deltagande därefter i Paris. ■
PARTI
2 JULI 2015 # 1 158
11
Procent av mål
Norrbotten
593 kr
Västerbotten
Totalt
69% 27 921 kr
1 100 kr
Mellannorrland
513 kr
Stockholm
17 513 kr
Mellansverige
977 kr
Västsverige
5 250 kr
Sydsverige
0 kr
Stöd Offensiv – ge ett bidrag
E
konomikampanjen ligger i skrivande stund på 27 921 kronor, vilket är 69 procent av målet på 40 000 kronor, och det kan öka lite till. Även om det låga resultatet i juni till viss del vägs upp av det höga i maj behöver vi öka intäkterna ytterligare i juli – målet är 30 000 kronor. SEBASTIAN OLSSON
offensiv@socialisterna.org Många Offensivförsäljare är bortresta de kommande veckorna och därmed är det ännu viktigare för de få som är kvar att sälja tidningar.
Partiföreningsmöten Stockholm/Haninge: Den permanenta revolutionen RS Haninge, RS Sthlm Sydväst, RS Sthlm Sydost, RS Sthlm Norra, måndag den 6 juli kl 18.00. Plats: Partilokalen. För mer info: 08-605 94 00.
Göteborg: Ny vändning i Grekland RS Hjällbo, RS Sandeslätt-Hammarkullen, RS Gbg Södra, onsdag den 8 juli kl 18.00. Plats: Hammarhörnan. För mer info: 073-591 21 37.
Juli är vanligtvis den månad på året som vi får in minst pengar. Har du möjlighet att stödja oss med ett ekonomiskt bidrag? Vårt PlusGiro är 87 96 49-2, sätt in pengarna där. Ni som har autogiroprenumeration kan också bidra genom den. Ring till 08-605 94 03 eller skicka e-post till prenumerant@socialisterna.org och meddela hur mycket du vill bidra med via autogiro. Glöm inte att skriva om det är en engångsbetalning eller varje månad. Du kan även använda mobilen via Swish eller sms. Swisha en summa till nummer 123-240 32 85, eller sms:a till exempel ”Offensiv 100” till nummer 72 550. Stort tack till alla er som hjälper till med stora och/ eller små bidrag! ■
Minnescermoni för Walter Medina Walter Medina sköts till döds för sin opposition mot militärkuppen i Uruguay.
Foto: Natalia Medina
Sundsvall:
För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Malmö-Lund: RS Malmö-Lund, onsdag den 8 juli kl 18.00. Plats: ABF, Spånehusvägen 47. För mer info: 073-561 91 98.
Eskilstuna:
För mer info: 073-373 33 61.
Den 8 juli 1973 blev Walter Medina, 16 år gammal, mördad av en polis i Uruguay. Han blev skjuten i ryggen när han på en mur skrev Consulta Popular (folkomröstning) som en protest mot diktaturen i landet.
Borås:
NATALIA MEDINA
För mer info: 070-396 47 83.
natalia.medina@socialisterna.org
I
juni 1973 utförde militären i Uruguay en kupp. Två veckor efter militärens maktöverta gande begav sig Walter Medina, som hade varit politiskt aktiv i fle ra år, ut för att i protest mot mili tärkuppen göra en muralmålning i sitt bostadskvarter. Han hann ald rig avsluta texten. Walter var socialist, aktivist,
Systemskiftet i välfärden
poet, tidningsbud och student. Var med och hedra hans och de syda merikanska diktaturernas offer ge nom att avsluta den muralmålning som Walter påbörjade. Vi samlas på Cyklopen i Högdalen klockan 14.00 och målar, spelar musik, läser poesi och grillar. Alla är välkomna att sluta upp.
• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar och bygga 71 000 hyresrätter per år med låga hyror.
• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kol lektivtrafiken. • S toppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya of fentliga välfärdsjobb. • Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, bruka re, anhöriga och föräldrar.
Antirasism & asyl
• Massiva, offentliga klimatinveste ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektivi seringar samt förnyelsebar energi. • Avveckla kärnkraften. • Stoppa gruvbolags och storföre tags rovdrift på miljön. O ffentligt ägande av naturresurserna. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.
Jobben, krisen och pensionerna
Trygga jobb
RS Luleå, onsdag den 8 juli kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 0920-22 08 74.
För mer info: 076‑259 84 23.
•R iv upp Alliansens försämringar. • Internationell solidaritet med arbe tare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.
Klimat- och miljöhot
Luleå:
Umeå:
Socialistiskt program 2015
• Stoppa lönedumpning via priva tiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. Nej till låglönemarknad! • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ a-kassan och sjukförsäk ringen. Stoppa jakten på arbetslö sa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbets dag med bibehållen lön.
En skola för alla
• S krota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. •M indre klasser och ökad lärartäthet. • Kasta ut vinstintresset. Återför statliga skolan.
Likaberättigande
•F ör en kämpande kvinnorörelse och utbyggd välfärd, mot lönedis kriminering, sexism och våld mot kvinnor. •F ör ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och an dra hierarkier.
Bostadskrisen
•N ej till utförsäljning av allmännyt tan, ombildningar och marknads hyror. Stoppa skattediskrimine ringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten. Kamp för jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.
• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Stoppa jakten på flyktingar. Åter inför rätten till asyl. •A mnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostä der, vård och utbildning för alla.
• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. •F acken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom massprotes ter, inklusive de anställdas ockupa tion av arbetsplatsen om så krävs. Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre. • För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa höger politik med fackföre ningar, nät verk, pensionärsorganisationer med flera. •O medelbar höjning av pensioner na – riv upp pensionsuppgörelsen.
Nej till militarismen
• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialis mens krig. Stoppa vapenexporten. •E nad, global kamp mot imperia lismens krigsrustning, plundring & krig.
Demokratiska kämpande fackföreningar
• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. • Kämpande och demokratiska fack föreningar. Nej till p ampstyre; val da representanter på arbetarlön.
Nytt arbetarparti & socialism
•F ör ett nytt socialistiskt arbetar parti som kan ge de lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas de mokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi. • För en demokratisk och socialis tisk värld. ■
DEN SVENSKA VÅRDKRISEN
2 JULI 2015 # 1 158
Vården i Sundsvall är inte säker Krisen på Sundsvalls sjukhus och i hela Västernorrlands landsting fortsätter. Ett av de stora problemen den senaste tiden har varit att sjuksköterskor flyr från sjukhuset på grund av låga löner och dålig arbetsmiljö. Resultatet har varit stängda vårdplatser, överbeläggningar och ytterligare försämrad arbetsmiljö i det som har blivit en ond cirkel.
Per Johansson arbetar på Sundsvalls sjukhus och märker av den förvärrade vårdkrisen.
PER JOHANSSON
rs.sundsvall@socialisterna.org
T
På förra veckans sammanträde för landstingsfullmäktige diskuterades överbeläggningarna vid Sundsvalls sjukhus. Senaste veckorna har det ”slagits rekord” med närmare 50 överbeläggningar. Eva Back (S) påpe kade att ännu har inte alla vårdplat ser som stängdes förra sommaren öppnats, innan det stängs ytterligare platser över denna sommar. På samma fullmäktigemöte rap porterade landstingsdirektör Anders L Johansson att han tillsammans med tjänstemännen försöker presentera förslag till hösten för att ”stärka eko nomin” med 250 miljoner kronor. I deras planer finns vad de kallar för effektiviseringar, avgiftsbeläggningar och skattehöjningar. Massuppsägningar av sjuksköter skor riskerar nu att fortsätta. Tidiga
re har till exempel Intensivvårdsskö terskor kollektivt sagt upp sig och krävt högre lön för att stanna. Efter att arbetsgivaren backat och höjt lö nerna stannade större delen kvar. Denna ”kampmetod” har funge rat vid ett par tillfällen. Nu ser det ut som om sjukhusledningen vill sätta klackarna i backen för att bromsa detta. Förra veckan höll förvalt ningschefen Margaretha Berglund Rödén möte med anestesisjukskö terskor på Sundsvalls sjukhus. Bland dessa har 25 av totalt 34 sagt upp sig i protest mot låga löner. En av deras företrädare, Oskar Malker, berättar för mig att Berg lund Rödén och arbetsgivarna på mötet menade att de inte ändrar något i sitt lönebud. De hänvisar till ett nytt lönesystem, en ”kompetens trappa”, som ska introduceras i höst. Ledningen vill uppenbarligen sätta stopp för den här kampmeto den för att den inte ska sprida sig. Malker berättar att de fick ett mejl från arbetsgivaren där sköterskor na påminns om att de har tre må naders uppsägningstid. På grund av ett dåligt bemötan de och attityd från arbetsgivaren tror Malker att en stor del av dessa sköterskor nu söker nya jobb. Jag har också talat med Kenneth Challis, som är läkare (tidigare chef för kvinnokliniken vid läns sjukhuset) och sitter som lands tingspolitiker för Vänsterpartiet. Vid senaste landstingsfullmäktige menade han helt riktigt att sjuk sköterskornas löner måste upp och arbetsmiljön förbättras.
Challis menar att det behövs skattehöjningar för att stärka lands tingets ekonomi. Att höja skatten är ett krav som V har drivit länge. När det gäller sjukvården vid Sollefteå sjukhus, som har varit omdebatterad, menar Challis att förlossningsvården där inte har något existensberättigande. Det ta inte bara av sparskäl, utan be roende på att verksamheten där är för liten för att upprätthålla en patientsäker vård. Där sker för få förlossningar, vilket gör att kompetensen hos barnmorskor med flera inte upp
rätthålls. En viss spareffekt skulle man i så fall få på köpet. Primärvården behöver också stärkas, menar Challis. Vi behöver få bort dyra stafettläkare. Det finns idag en nationell brist på allmänläka re, vilket är ett stort problem. Challis håller också med om att staten borde ta ett större ansvar för sjukvården. – Av 24 landsting går 22 back, avslutar Challis. Vi kan se att nedskärningar och vårdkris fortsätter runt om i landet. Samtidigt vet vi att det finns mer pengar än någonsin i Sverige. BNP
har ökat och företag och banker gör rekordvinster. Dessutom tillåts pri vata bolag göra miljardvinster på skattepengar inom välfärden. Vi måste nu kräva ett stopp på nedskärningarna, för en upp rustning av välfärden med höjda löner och mer personal. Säg nej till riskkapitalister i vård, skola och omsorg. Vi som jobbar inom vården, både sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal, behöver disku tera och planera protester runt om i landet mot nedskärningarna och för en upprustning av vården. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
Foto: Natalia Medina
Gå med i
Foto: Therese Lindberg
idigare i vår gick 27 överlä kare vid medicinkliniken ut i ett brev till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De varna de för en katastrof inom vården på Sundsvalls sjukhus: ”Redan i nulä get bedömer vi att vården av resurs skäl inte är medicinskt säker. Med de ytterligare neddragningar som är aviserade fruktar vi en fullbordad katastrof där vi inte ens kan upprätt hålla en basal medicinsk vård.” Läkare har i media beskrivit hur svårt det är att bedriva säker vård då det inte finns platser att lägga in patienter på. Risken är att man tummar på bedömningar och skickar hem patienter som under andra förhållanden kanske hade lagts in. Särskilt hård press sätts på akutmottagningen.