Offensiv 1164

Posttidning A

20 augusti 2015 / # 1 164 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Skolstart med akut lärarbrist

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Personalkris på Sahlgrenska

3 6

Flyktingkatastrofen vid Syriens gräns

12

Foto: Webbstjärnan.SE / Flickr CC

Jeremy Corbyn får borgarna att se rött

–L

ärarbristen är ett tecken på att det inte satsas tillräckligt, säger Jan-Erik Kyrö, ordförande för lärarförbundet i Falun till Sveriges Radio.

Högre lärarlöner och minskad arbetsbelastning krävs.

– läs om skolan på sid 3 och 4

75 år sedan mordet på Leo Trotskij Den 20 augusti 1940 dödades Leo Trotkij av Stalins lejde mörda­re, Ramon Mercader.

Trotskij var en revolutionär socialist och en av Oktoberrevo-

lutionens förgrundsgestalter. Han mördades på grund av sin kompromisslösa kamp mot stalinismen och för socialistisk demokrati samt internationalism.

– läs mer på sid 7-11

16

(S)katteplanering när Lulebo säljer ut

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

2

GREKLAND: NY VÄNSTER KRÄVS

I

slutet av förra veckan antog det grekiska parlamentet de hårda villkor som kreditgivarna anförda av euroländernas regeringar har krävt för att ge ytterligare nödlån till Grekland. Till priset av det egna partiets – det regerande Syriza – splittring fick den grekiske premiärministern Alexis Tsipras till sist majoritet. Men nära en tredjedel av Syriza:s 149 parlamentsledamöter röstade emot eller avstod från att rösta, vilket är fler än i omröstningen i juli. ”En splittring av Syriza ser nu ut att vara oundviklig”, menade regeringens taleskvinna Olga Gerovasili efter omröstningen. Den tidigare energiministern Panayiotis Lafazanis har föreslagit bildandet av en ny rörelse mot åtstramningspolitiken och Trojkan med målet att krossa ”eurozonens diktatur”.

Bland de som har undertecknat hans upprop finns Xekinima (CWI i Grekland).

Tsipras strävan att skapa ett annat Trojkavänligt Syriza har rest den omedelbara uppgiften att bygga ett nytt vänsterparti i Grekland. Redan den 17 juli anordnades en konferens, på initiativ av Xekinima och andra socialister, för att samla till en ny vänster. Uppemot 300 deltog och alla vänsterströmningar inom Syriza fanns representerade. Konferensen, det fortsatta bygget av förenade vänsterkommittéer lokalt och den förre energiministerns steg kan lägga grunden till en ny socialistisk vänster i Grekland.

Tsipras å sin sida vill att torsdagens (den 20 augusti) förtroendeomröstning ska följas av ett nyval i höst. Men Trojkan och den

grekiska kapitalistklassen vill inte ha ett nyval, utan reser krav på att Tsipras ska regera vidare tillsammans med olika borgerliga partier i en nationell samlingsregering.

Oavsett om det blir nyval eller samlingsregering fördjupas den politiska, sociala samt ekonomiska krisen och skuldberget växer.

De nya lån som har utlovats kommer, precis som det gamla, till stor del bara att gå till att betala av gamla lån och stötta det inhemska banksystemet. De nya lånen är förenade med skärpta åtstramningsvillkor samt ett privatiseringstvång som saknar motstycke. Den nyligen beslutade momshöjningen jämte beslutet om att ytterligare försämra pensionerna är bara början.

Enligt den brittiska tankesmedjan National Institute of Economic

and Social Research resulterar de nya hårda åtstramningskraven i att den grekiska ekonomin krymper med ytterligare dryga 5 procent åren 2015-2016. Det i sin tur betyder att den grekiska ekonomin i mitten av nästa år kommer att ha krympt med nästan en tredjedel sedan år 2007 och att BNP är mindre än när Grekland blev ett euroland år 2001.

De umbäranden som krisavtalet innebär kan till sist bli så outhärdliga att det till sist blir omöjligt för Grekland att vara kvar i eurozonen.

Syrizaledningens kapitulation och svek var ett nederlag. Men sista ordet är långt ifrån sagt. Missnöjet och den fortsatta krisen kommer att resultera i nya revolter och uppror.

Men för att masskampen ska segra krävs en ny vänster med ett revolutionärt socialistiskt program. ■

MODERAT LÅGLÖNEMARKNAD

N

är Moderaterna säger att man ska göra saker och ting ”lättare” gäller det att hålla hårt om såväl plånboken som rättigheter.

Minns Alliansens alla jobbskatteavdrag som skulle skapa jobb, men som bara fick klassklyftorna att skena iväg. Alliansen g jorde långtidsarbetslöshetens elände till ett eldorado för cyniska arbetsgivare som har tjänat stora pengar på alla de som har hamnat i Fas 3 och på de så kallade instegsjobben för nyanlända invandrare som infördes år 2007. ”Det statliga stöd som ska gå till instegsjobbare utnyttjas systematiskt av arbetsgivare som stoppar pengarna i egen ficka, uppger personer som nyligen fått uppehållstillstånd och facket”, rapporterade Sveriges Radio Ekot den 22 juli.

Att antalet inskrivna i Fas 3 har fortsatt att öka även under den nya regeringen, trots löften om en ”avveckling”, är en skandal i sig och ännu ett bevis på att Löfvens ”jobbagenda” innehåller mycket prat och lite verkstad.

Men tillbaka till Moderaterna, som nyligen föreslog något som man kallar en ”första jobbet-anställning”, som ska vara tidsbegränsad, upp till 18 månader, och som enligt M ”ska vara till för att komma in på arbetsmarknaden”. En anställning som Moderaterna vill ska vara möjlig på hela arbetsmarknaden, oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller ej. ”Med Moderaterna mot en låglönemarknad” är M-ledningens paroll.

Det Moderaterna kallar ”första jobbet-anställning” är ett antifackligt förslag som ska bana väg för mer av lönedumpning.

Eller som Arbetets politiske redaktör Martin Klepke skriver: ”Som Moderaterna valt att formulera sitt förslag räcker det nu med att ett företag vägrar teckna kollektivavtal och erbjuder timlöner på några tior för att företaget ska belönas med frikostiga första jobbet-bidrag från statliga skattepengar under 18 månaders tid. En inte alltför vild gissning är att vi då återigen får se en uppsjö av oseriösa företag som skapas enbart för att utnyttja bidragen, på samma sätt som vi sett inom Fas 3 och friskolesystemet.”

M

oderaterna och sanningen har för övrigt alltid varit två helt skilda saker. Minns bara den förre finansministern Anders Borg som sa att grekerna jobbar för lite och går i pension vid 40 års ålder.

Men grekiska arbetare jobbar i genomsnitt 2 034 timmar per år, vilket är mest arbetstimmar i Europa och näst mest i världen efter Korea. Vad gäller pensionerna var den genomsnittliga pensionsåldern för män drygt 62 år när Borg g jorde sitt uttalande år 2011.

Nu ska det inte längre bli möjligt att gå i förtidspension innan man har fyllt 67 år och nästan hälften av landets 2,67 miljoner pensionärer lever under den officiella fattigdomsgränsen. ■

Under måndagen samlades hundratals demonstranter i Tianjin för att protestera mot bristande information från Kinas myndigheter om omfattningen och orsakerna till förra veckans dödsbringande explosioner i staden (Skärmdump svt.se den 17 augusti).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki och Natalia Medina • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Norrtälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

3

Facken larmar om akut personalbrist på Sahlgrenska Foto: Elias Theodorsson

Personalbristen är värre än någonsin på Sahlgrenska. Flera har stressymptom som sömnstörningar och näsblödningar.

Det råder en akut personalbrist på Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg. De fyra fackförbunden Kommunal, Vårdförbundet, Vision och Saco har nu gemensamt slagit larm och anmält sjukhuset till Arbetsmiljöverket.

MINELA MAHMUTOVIC

rs.gbg@socialisterna.org

G

öteborgs-Posten (GP) rapporterade den 7 och 11 augusti om situationen för anställda och patienter inom Sahlgrenska. Det råder en situation med överbeläggningar, hög grad av sjukskrivningar bland sjuksköterskor och med obefintliga vikarier trots ett stort behov.

De som arbetar har fått göra dubbla pass på 15-17 timmar totalt och många har fått stressymptom

som sömnstörningar, bröstsmärtor och näsblödningar.

Antalet sjukskrivningar kommer med stor sannolikhet fortsätta att öka. Så långt har högerpolitiken gått i nedskärningar och privatiseringar och nu är brytpunkten nådd.

Att de anställda nu går på knäna och att en säker vård inte kan garanteras är ingen situation som uppstod just precis nu. Det är

konsekvenser av tidigare försämringar och enorma besparingar av landstinget.

Offensiv har till exempel tidigare rapporterat om nedskärningar på cirka 500 miljoner kronor totalt år 2009 och 2010.

Vilka det är som drabbas hårdast av försämringar ser vi tydligt idag – det är inte de som har tagit besluten, utan det är patienterna, barnmorskorna, undersköterskorna, sjuksköterskorna, läkarna och lokalvårdarna.

Göran Matejka, områdeschef för en av avdelningarna på Sahlgrenska, anser att ”bemanningssituationen är acceptabel”, vilket är enkelt för honom att säga då han inte arbetar under samma förhållanden som de flesta anställda gör.

Vårdförbundets huvudskyddsombud på Sahlgrenska, Monica Djurner, säger till GP att fackens krav nu är att minska vårdplatserna då en bra och säker vård inte kan ges med den underbemanning som råder.

Det är förståeligt att kraven lyfts mot vårdplatserna då de anställda inte har tid att ta hand om alla.

Det är dock en åtgärd som kommer att ge konsekvenser som förlängda vårdköer. Att minska på vårdplatser har även gjorts tidigare på Sahlgrenska, och det har inte varit i små mängder.

Men facken borde mobilisera för förändringar som verkligen möter både behovet av vårdplatser i samhället, men också för en förbättring av de anställdas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Sådana åt-

gärder innefattar bland annat att anställa fler och att det satsas på yrket genom en höjning av lönen och bättre arbetsvillkor med kortare arbetsdagar. Det behövs mer resurser, inte mindre.

Sjuksköterskestudenter och barnmorskor är några av de som på senare år har varit ute i protester och krävt högre lön och bättre arbetsvillkor. Det är det som krävs för att bryta paradoxen av den nutida vården i Sverige som gör anställda sjuka.

De fyra facken som nu har gått samman skulle kunna spela en viktig roll i att samla ihop ännu fler i massprotester mot slakten på vården och för mer resurser till Sahlgrenska och vården som helhet. ■

Kampen mot mobbning har stått still i 20 år Friends senaste rapport om läget vad gäller mobbning i skolan, Friendsrapporten 2015, visar att över 60 000 elever mobbas i skolan, vilket motsvarar ungefär två barn per klass. En majoritet av offren har blivit mobbade under en längre tid. Detta är samma statistik som för 20 år sedan och rapporten visar inga som helst framsteg.

AMANDA TAAVO HELLSTRÖM

rs.lulea@socialisterna.org

Mobbning är en större eller mindre del av allas vardag och det är väldigt svårt att förhindra sådana problem i ett samhälle som styrs av en girig och snål högerpolitik.

Politiker hävdar att det inte finns resurser till att rusta upp skolorna – när det i själva verket har skett en omfördelning av pengarna, som försvinner till de rika som bara kräver mer. Är det inte dags att kräva att resurser läggs på de som behöver det, till det som en majoritet av samhället kan ta del av och är i akut behov av?

Mobbning behöver inte vara att bli nedtryckt i toaletter eller att få kläderna stulna i omklädningsrummen. Det är oftast en osynlig mobbning som folk är medvetna om, men inte tar tag i då det inte rör dem själva. Vardaglig mobbning kan vara allt ifrån att bli utfryst i grupparbeten, att behöva äta själv i matsalen eller att ständigt få elaka kommentarer och kalla blickar. Alla har vi sett det, upplevt det eller utsatt någon annan för det.

Det som behövs är ökad lärartäthet, mer elevhälsovårdande personal och fler kuratorer som är på

Foto: Mattia Mionetto / Flickr CC

F

ör att motverka detta problem vill nu Friends och Lärarförbundet student att regeringen ska satsa på att rektorerna ska få en ökad medvetenhet och även införa ett så kallat trygghetslyft i skolan.

Enligt Friends lär detta trygghetslyft kosta drygt 650 miljoner kronor, vilket är lika mycket som matematiklyftet. Ifall förslaget skulle genomföras menar organisationerna att det ska göra en skillnad för elevernas trygghet i skolan.

De hoppas på att de 60 000 eleverna ska kunna känna sig trygga och få en bättre situation i skolan.

Vad hände med mänskliga rättigheter och att inte behöva gå till skolan med en klump i magen? Trakasserierna är ofta kopplade till etnicitet, kön och funktionsnedsättning. Barnen lär sig av de vuxna och samhället de lever och växer upp i – säger inte det en del om de samhällsstrukturer som råder som upprätthåller rasism, sexism och andra förtryck?

60 000 elever mobbas i skolan årligen, lika många som för 20 år sedan. plats när det behövs. Det som behövs är en kamp för upprustning av välfärden.

Barnen är framtiden och därför är skolorna något av det viktigaste vi har. Det är dags att inse det nu. ■

INRIKES

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

4

Krönika:

A- och Bskolor och -kommuner SIGBRITT HERBERT

S

offensiv@socialisterna.org

ommarlovet är slut. Det är brist på lärare i landet.

Desperata rektorer bjuder över varandra för att fylla vakanser. Lärare som byter kommun kan i ett slag tjäna flera tusen kronor mer i månaden.

En kollega till mig fick några dagar innan vi började ett samtal från en rektor i Stockholms skärgård. Familjen har bekanta där och planerar att flytta söderöver. Hon hade inte sökt jobbet, men rektorn hade genom familjens bekant hört att hon fanns och kunde tänka sig att flytta dit. Hon skulle då få 7 000 kronor mer i månaden än hon i dagsläget tjänar.

Det låter väl bra, att lärare kan skära guld med tälj­knivar.

Riktigt bra är det dock inte. Det är inte alla kommuner som kan hänga med i budgivningen. Det finns fattiga och rika kommuner. Fattiga kommuner kommer att få svårt att få lärare och svårt att behålla de lärare man har. Det kan bli så att vi får en del skolor som byter ut en stor del av lärarkåren varje år.

Vilka är vinnare på detta? Jo, de lärare som kan tänka sig att byta kommun titt som tätt. Vilka är då förlorarna på det? Jo, det är eleverna på de skolor som får en stor omsättning av lärarkåren. Det blir dålig kontinuitet på undervisningen. Vi riskerar att få A- och B-skolor och -kommuner. Vi riskerar alltså att elever över hela landet inte kan få en enhetlig undervisning, något som alla partier säger sig önska.

Vad kan göras? Staten måste ta över lönesättningen från kommunerna. Dessutom måste den individuella lönesättningen som vi har nu slopas. Kommuner ska inte kunna bjuda över varandra på det sätt som nu sker. Individuell lönesättning med oklara lönekriterier kan skapa motsättningar i lärarkollektivet och på det sättet motverka det lagarbete som man vill ha.

• Förstatliga skolan!

• Skrota det individuella lönesystemet!

• Bra villkor för alla lärare över hela landet! ■

Beställ från Kungsan till Kärrtorp

EU-parlamentet röstade för fortsatta förhandlingar av det av gräsrötterna kritiserade frihandelsavtalet mellan USA och EU, Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP), i juli. Det är inte särskilt förvånande eftersom avtalet omfamnas av kapitalet och dess representanter, vilka EU är en institution för.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

D

en mest omdebatterade frågan kring frihandelsavtalet TTIP har varit turerna kring Investor-State Dispute Settlement (ISDS), ett slags investeringsskydd. Det skulle innebära att utländska företag via särskilda skiljedomstolar kan stämma stater om beslut fattas som inskränker företagens ”rätt till handel” – alltså deras ”rättighet” att göra så mycket som möjligt i vinst på bekostnad av levnadsvillkor, hälsa, miljö och trygghet.

Nu hävdar EU-parlamentet att man har enats om en kompromiss: Ett investeringsskydd ska fortfarande finnas, men ISDS ska bytas ut mot ett nytt system.

Hur det ”nya systemet” ska utformas är inte helt och hållet utkristalliserat ännu.

EU-kommissionen ska lägga fram det reviderade förslaget under hösten som enligt dem kommer att säkra att utländska investerare inte får fler rättigheter än inhemska, möjliggöra att beslut går att överklaga samt att systemet för att tvister ska lösas mellan stat

enbart att gynna makteliten, storföretagen och kapitalisterna.

Avtalet har dessutom förhandlats fram av hundratals olika så kallade ”rådgivare” från storföretagen tillsammans med representanter från olika stater.

Nästa förhandlingsrunda mellan EU och USA kommer att äga rum under det tredje kvartalet i år.

En kraftfull mobilisering till omfattande protestdagar från fackens gräsrötter, tillsammans med andra, skulle kunna skaka etablissemanget, särskilt om det sker i kombination med strejker och andra åtgärder.

och investerare ska göras om. Men troligen kommer deras ”reviderade förslag” inte skilja sig särskilt mycket från nuvarande ”tvisteslösningsmekanism”.

Det anser även Europafackets generalsekreterare Bernadette I förlängningen krävs det dock en Ségol, som ställer sig fortsatt kritisk kamp för ett helt annat samhällstill EU-parlamentets stöd till TTIP: system – ett socialistiskt samhälle, – Det inger storföretagen för- där människors och naturens behoppningar om speciella lagliga hov sätts i första rummet, snarare privilegier. Storföretagen, och en- än profitjakt. dast storföretaI en tid då gen, får möjligklassklyftorna Syftet med frihet att utmana handelsavtalet är ökar, orättvisor beslut de inte cementeras och gillar. Ingen ska att lägga än mer etablissemanglåta sig luras av makt i storföreta- ets attacker mot parlamentets idé alla skikt av argens händer. om att ersätta ett betarklassen och ISDS med ett annat, säger hon till naturen både blir fler och grövre Arbetsvärlden den 10 augusti. har socialismen blivit en än mer skriande nödvändighet.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Kamprörelser mot högerpoliMalmström anser att förhandlingar- tikens nedskärningar, privatisena ”lägger grunden för en stark och ringar och attacker mot arbetares framåtblickande politisk plattform” villkor och rättigheter behöver – så klart säger hon inte för vem el- byggas omgående samt kopplas ler vilka, eftersom syftet med frihan- samman med varandra för att delsavtalet är att lägga än mer makt få ett slut på den förtryckande i storföretagens händer och kommer världs(o)ordningen. ■

TTIP kommer att lägga än mer makt i storföretagens händer om det klubbas igenom.

Foto: Elin Gauffin

Per-Åke Westerlunds bok om den antirasistiska kampen från Kungsan 1991 till Kärrtorp 2013 och framåt är ett måste för socialister, antirasister och rättvisekämpar.

E-posta: rs@socialisterna.org eller ring: 08-605 94 00.

Priset är 99 kronor plus porto.

EU vill stärka kapitalets makt

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

5

I korthet Asylboende, finansmän V och bilhandlare ”Aldrig varit såhär tidigare”

årdkrisen Överallt råder vårdkrisen. På Nyköpings lasarett har Vårdförbundets skyddsombud slagit larm om de 19 överbeläggningar som drabbar lasarettet. Det rapporterar Vårdfokus den 12 augusti.

– Vi har aldrig haft så många överbeläggningar på akuten.

Det är svårt att hinna med, säger Rose-Marie Brunberg, sjuksköterska på akuten i Nyköpings lasarett och skyddsombud, till Södermanlands Nyheter den 12 augusti. Hon fortsätter: – Man kan inte längre säga att patientsäkerheten inte är hotad, för det är den. Vi hinner inte med och det blir inget bra omhändertagande av patienten, både medicinskt och ur omvårdnadssynpunkt. [...] Det knäcker personalen. Alla här har det för jävla tufft. Man undrar när man når ett tak för hur många patienter man kan ha per personal.

M: ”Fel att inte tillåta SD:s reklam”

R Foto: Tomislav Stjepic

asism När SD också ville ha sin rasistiska reklam i Skånetrafiks bussar fick de nej. De motiverade det med att ”Kollektivtrafiken ska uppfattas som en öppen och välkomnande miljö, både av resande och vår egen personal”. Men Moderaterna i Skåne kritiserar deras stopp av SD:s reklam.

Det skriver Sydsvenskan den 12 augusti.

Stefan Lindhe (M), gruppledare i kollektivtrafiknämnden, anser att det är ”en demokratisk grundprincip som man åsidosätter när man agerar smakdomare”. Men rasism är ett aktivt förtryck, och inga förtryck ska någonsin få bli ”demokratiska grundprinciper”.

En bilhandlare (!) ska starta asylboende i Holm. Invånarna är starkt kritiska till alla oseriösa fastighetsägare i Holm, Sundsvalls kommun.

I ett decennium har hyresgästerna i skandalhusen i Holm, Sundsvalls kommun, plågats av giriga och oseriösa fastighetsägare. Nu är Migrationsverket intresserade av att hyra husen till boende för 200 asylsökande.

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

I

dag har alla hyresgäster flytt från lägenheterna – alla utom en barnfamilj som deponerar sin hyra hos länsstyrelsen efter en konflikt med hyresvärden. Hyresgästerna har flytt från bostäder som inte underhållits, som inte har haft uppvärmning då oljan har tagit slut, bostäder där ström och sophämtning har upphört. Då ägdes fastigheterna av Master Bob Collection, men företräddes av den ökände finansmannen och hyreshajen Johan Stendahl.

Denne klippare, som påstås äga hundratals miljoner kronor i utlandet, är i Sverige känd som landets mest kritiserade fastighetsägare med otaliga konkurser, ekobrott, hot och misshandelsdomar i sitt CV. Han förföljs av kronofogden för en skatteskuld på 280 miljoner kronor.

I våras ansökte plötsligt bilhandlaren Håkan Larsson från Örebro om att starta ett asylboende i skandalhusen i Holm. 200 platser á 187 kronor om dagen skulle ge företaget en dagsinkomst på 37 400 kronor. SVT Västernorrland har i några reportage undersökt misstanken att Johan Stendahl står bakom bilhandlaren.

SVT har bland annat fångat de två affärsmännen på film: De delade bil när Larsson besökte Sundsvall för att inspektera husen i Holm i våras. Bilen som används för reparationsarbeten av husen i Holm är registrerad på Aros energideklarationer AB – ett bolag starkt förknippat med Stendahl.

Migrationsverket har just nu stor press på sig att på kort tid skaffa fram bostäder för de som har lyckats fly krigens barbari och förföljelse. De är mycket väl medvetna om alla oseriösa lycksökare som nu erbjuder torftiga asylboenden till fantasisummor.

Ett antal gånger har de också tvingats säga upp avtal, som när SVT:s Uppdrag Granskning skildrade skandalhusen i Tobo i Tierp. Även där missköttes asylboenden av Aros energideklarationer AB. Ola Andersson, ansvarig upphandlare på Migrationsverket, säger till SVT att de har att följa lagen om offentlig upphandling (LOU).

Angående Håkan Larssons anbud säger han: – Är firman fläckfri kan vi inte göra något.

Hittills har Migrationsverket inte hittat något att anmärka på i fråga om Håkan Larssons bilföretag. Nu ska husen inspekteras och Ola Andersson utlovar stickprovsinspektioner om avtalet blir av. Invånarna i Holm har genom sin intresseförening Holmbygden varit tydliga med att deras kritik inte riktas mot de asylsökande, utan mot de oseriösa fastighetsägarna. På en fråga från SVT:s Västernorrlands reporter om hur husen i Holm kommer att fungera som asylboende svarar Niklas Wikholm från Holmbygden: – Det går inte med sådana här fifflare och skojare som inte bryr sig om de som kommer hit, det är ju personer med PTSD [post­traumatiskt syndrom] och mycket svårigheter som kommer landa oss bybor i knäna, här finns ju inte ens någonstans att köpa mat.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) är emot att privata lycksökare tillåts profitera på asylsökande. Resurser finns för att tillgodose jobb, bostäder och trygghet för alla – såväl för asylsökande som för andra. Men det krävs att resurserna tas från banker och storföretag och används till samhällets behov istället för till vinstjakt.

RS/Offensiv står för: • Stoppa jakten på flyktingar. Återinför rätten till asyl.

• Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. ■

Naturens årliga budget är slut

K

limatkrisen Den så kallade Overshoot Day, som innebär att mänskligheten har gjort sig av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser, inträffade den 13 augusti och kom i år sex dagar tidigare än i fjol. Det rapporterar Världsnaturfonden WWF den 13 augusti.

– Förra året var det den 19 augusti, och det här tyder på att vi inte har lyckats vända den alarmerande trenden med ökat koldioxidutsläpp i atmosfären från fossila bränslen, säger Carina Borgström-Hansson, expert på WWF på ekologiska fotavtryck, till Dagens Nyheter den 13 augusti.

På blott 15 år har Overshoot Day flyttats från oktober till augusti enligt forskare på Global Footprint Network, som står bakom beräkningarna. År 2030 beräknas Overshoot Day inträffa den 28 juni med dagens trender.

Patienter i korridorer i Sundsvall

V

årdkrisen I förra veckan gjorde arbetsmiljöverket en oannonserad inspektion på Sundsvalls sjukhus. Trots förbud läggs fortfarande patienter i korridorerna.

– En del av dem står i korridorer och en del ligger på vårdplatser där man dragit ner över sommaren, men som man ändå har belagt för att man har mer patienter än man hade räknat med, säger Ingrid Andersson, som är inspektör på Arbetsmiljöverket, till radio P4 Västernorrland den 12 augusti.

Enligt uppgifter till Arbetsmiljöverket hade man 46 överbeläggningar på Sundsvalls sjukhus vid inspektionen. Nu hotas landstinget återigen av vite för överbeläggningarna, och det är just när det handlar om sängar som står placerade med för litet avstånd omkring som Arbetsmiljöverket har rätt att kräva vite.

– Vårt redskap är ju i första hand viten och just när det gäller att placera en säng med långsida mot vägg i korridor eller någon annanstans finns det ju redan ett beslut om vite, så jag ska ta upp det här med min chef i ett beslutsmöte och är det så att vi kommer fram till att begära ut vite så går det till förvaltningsrätten för beslut, säger Ingrid Andersson.

Över 500 jobb bort från Evrys

N

edskärning Mellan 500 och 550 heltidsanställda i Norge och Sverige kommer tvingas att gå då IT-konsultbolaget Evrys genomför nedskärningar. Anledningen sägs vara att den finansiella utvecklingen är ”otillfredsställande. Det rapporterar DN den 17 augusti. ■

INTERNATIONELLT

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

6

”Vi hoppas alla kunna återvända hem”

Hur kommer det sig att en ung brittisk kvinna är så intresserad av och passionerad om den syriska och irakiska flyktingkrisen? Personligen blev jag involverad för två år sedan och har sedan dess haft en önskan om att fortsätta min resa.

Jag tog nästa steg denna månaden, då jag reste till Turkiet för att resa längs med den syriska gränsen för att besöka flyktingläger. Just nu (den 17 augusti) är jag i den irakiska delen av Kurdistan och besöker flyktingar som har flytt från många olika situationer.

Mitt mål är att belysa deras svåra situation genom personliga berättelser från de män, kvinnor och barn som jag träffar, från deras erfarenheter i Syrien till deras nuvarande situation som flyktingar som jag hoppas ska ge en bättre förståelse för deras situation. Min första berättelse kommer från ett av de första flyktinglägren jag besökte, i Osmaniye i Turkiet.

KIMBERLEY TAYLOR rs@socialisterna.org

N

är jag och min tolk kom fram till flyktinglägret mottog de oss med öppna armar. Vi satt i skydd av en blå presenning och bjöds omedelbart på te, en gästvänlighet som aldrig glöms bort, oavsett omständigheterna.

För närvarande finns det 2 000 tält med sammanlagt 9 000 flykting-

ar i lägret. 99 procent av dem är turkmenska syrier, varav de flesta bodde i nordvästra Syrien. Det var ett av de första områden som Assads regim attackerade i början av revolutionen år 2011.

De flesta jag mötte i detta läger hade flytt från Syrien kort efter det, då Assads kontroll över området var både stark och brutal.

När jag frågade om personliga berättelser om deras erfarenheter från kriget tvekade alla och tittade på varandra, i väntan på vem som skulle börja.

– Vi vågar inte ens prata om det.

Jag och min familj lämnade Syrien i början av kriget eftersom Assads armé slog och våldtog barn i min stad. Mina yngre bröder är fortfarande där. De vill lämna landet, men kontrollen är så hård att de inte kan, säger Mehmed, pappa till två barn.

Jag frågade om hur de upplever lägret, om förhållandena i lägret och om det är något de behöver men inte har: – Vi är nöjda över hur vi blir omhändertagna. Vi vet från vänner att förhållandena i Jordanien är värre och att de i Libanon är fruktansvärda. Världslivsmedelsprogrammet ger oss varje månad ett 25-eurokort (ungefär 250 kronor), men marknaderna här är dyra.

Kortet tar slut på tio dagar. Vi måste ut och hitta arbete för att klara oss resten av månaden.

Det här området av Turkiet har bland de högsta temperaturerna

och luftfuktigheten i hela landet.

Det innebär problem för kvinnorna i lägret: Eftersom de har begränsat privatliv bär de sina hijabs genom hela dagen.

– Det finns ingen luftkonditionering. Det finns inga sociala eller yrkesförberedande aktiviteter för kvinnor, så vi stannar mest inne i lägret. Många av kvinnorna är änkor, eller har sina makar i fängelse eller helt enkelt försvunna, vilket medför psykiska problem utan något som kan få dem att tänka på något annat än var deras makar är, om de lever eller inte, sa en kvinna till mig som önskar vara anonym.

Turkiet tillåter flyktingar att besöka hälsovårdskliniker gratis, precis som deras invånare, men lägret har också egna läkare då och då.

– Det finns vissa bekymmer med hälsovården. Hygienen är inte den bästa, många har diarré och blir väldigt sjuka. Vissa har även tuberkulos. De bor i karantän tills de blir friskare.

– Värmen är det största problemet. Förra veckan dog två barn på

Foto: Kimberley Taylor

Ögonvittnesskildring från flyktingläger vid den syriska gränsen

grund av de höga temperaturerna, då vi inte hade något sätt att kyla ned dem med.

Hamid, som är 17 år, volontärarbetar för UNICEF i lägret för ett projekt vid namn Children Friendly (barnvänligt): – Vi organiserar aktiviteter för alla barnen. Vårt mål är att ge dem glädje och skratt, att försöka hålla dem borta från krigets trauma, berättar han.

– Vårt största bekymmer är barnen. När de ritar i skolan är det alltid bilder på skjutvapen och pansarvagnar. När de leker är det alltid krigslekar, berättade en annan man.

När jag frågade dem vad de vill ha i framtiden svarade Mustapha: – Vi hoppas alla kunna återvända hem. I början var det fredliga protester för mänskliga rättigheter och demokrati. När kriget bröt ut flydde jag hit, men jag har alltid velat återvända för att strida mot Assad. Men det blev ett smutsigt krig, det finns så många olika grupper. Jag vill inte kämpa mot kurder eller alawiter eller kristna eller shiiter. Jag vill inte vara en del av en viss grupp. Vi var enade mot Assad, men titta nu.

Vad skulle du säga till omvärlden?

– Vi skulle säga att omvärlden inte ser oss som människor. Vi är alla offer av en bild. Vi är turkmener och framförallt är vi civila offer, men hela världen ser oss som araber och terrorister bara för att vi är från Syrien.

– Väst har hjälpt till att störta diktatorn i Libyen och regeringen i Egypten, men mot Assad gör de inget. Väst accepterar fortfarande Assad som regent, trots alla krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter som han har begått. De talar om Islamiska staten (IS), men har glömt Assad som har dödat fler än någon annan och är skälet till att kriget bröt ut. Vi har förlorat vår tillit till omvärlden. Vi väntar inte längre. Efter fyra år är vi slut, berättar Mustapha.

Om Europas gränser öppnades upp, skulle du flytta dit nu?

– Nej, jag är rädd för att de ska behandla oss illa. Jag har hört om rasismen och islamofobin i Europa från vänner. Jag vill hellre att omvärlden hjälper oss att kunna återvända till våra hem, sa Mehmed. ■

USA: Fortsatt kamp mot polisens rasism

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

U

nder manifestationen hölls bland annat fyra och en halv minuts tystnad, för att symbolisera de fyra och en halv timmar som Michael Browns kropp

hade lämnats av polisen vid sidan av vägen efter att han hade skjutits ihjäl.

Senare under kvällen sköts 18-­ åriga Tyrone Harris Jr av polis, efter att han påstås ha skjutit mot

dem. Han överlevde, men med allvarliga skador.

Dagen efter, den 10 augusti, införde politikerna ännu en gång undantagstillstånd i St. Louis. Många fortsatte att demonstrera under dagen, och fredliga demonstranter greps av polis för att de blockerade ingången till det federala tingshuset.

Reportrar som försökte dokumentera händelserna hotades med gripande av polisen om de inte avlägsnade sig. Sammanlagt greps över 100 personer under protesterna. ■

Fortsatta protester mot polisens dödsskjutningar av svarta i USA.

Foto: The All-Nite Images / Flickr CC

Den 9 augusti var det ett år sedan Michael Brown skjöts till döds av polisen Darren Wilson i Ferguson, St. Louis, USA. Det blev startskottet för proteströrelsen Black Lives Matter, som nu är landsomfattande.

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

75 ÅR SEDAN MORDET PÅ TROTSKIJ 7

Trotskismen idag: Den permanenta revolutionen

En revolution måste fortsätta även när en regim har fallit. För verklig förändring måste hela systemet bytas ut, men även då behöver kampen mot normer, förtryck, ideal med mera fortsätta.

Det är 110 år sedan den första ryska revolutionen då Leo Trotskij först formulerade teorin om den permanenta revolutionen. Riktigheten i teorin bekräftades 12 år senare då den ryska arbetarklassen med stöd av bondemassorna först störtade tsaren i februari 1917 och sedan, då inget egentligen blev bättre, fördjupade och permanentade revolutionen. I oktober 1917 togs det avgörande steget då arbetarklassen grep makten och upprättade en ny ordning, baserad på gemensamma beslut och ägande.

Håller teorin om den permanenta revolutionen för en prövning år 2015? Vad står den moderna trotskismen för?

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

R

ättvisepartiet Socialisterna kupp i Chile, imperialismens plund(RS) och den internationella ring av fattiga länder under årtionorganisationen vi är en del den samt skapandet av ett klimathot av, Committee for a Workers’ Inter- som kan utplåna möjligheterna för national (CWI), bygger vidare på mänsklig aktivitet på jorden. trotskismen. Vi pekar på hur världsArbetarna har inte blivit mer marknaden domineras av ett fåtal mogna för socialism. De som påstormakter i knivskarp konkurrens. stod detta för 100 år sedan har anDe kan visserligen bytas ut, men att tingen själva totalt slutat att stå för alla länder skulle ges utrymme för socialism – socialdemokratin – elatt bli välmåenler slutat att exisde kapitalistiska Vi har en tilltro till tera – stalinisterekonomier basena. Priset är en arbetarklassen. lägre medvetenrade på borgerlig Det är just arbe- het om socialisdemokrati händer inte. Det har tarklassen som tiska idéer idag inte hänt de seän vid tiden för genom sin ställ- de ryska revolunaste 100 åren.

Priset har ning i produktio- tionerna. bland annat varit nen kan stanna 1930-talets ekoAtt vänta är inget ekonomin och alternativ – det nomiska depression, nazismen, fälla avgörandet. innebär död och utrotning. Fortstalinismens vulgarisering av begreppet socialism, farande dör sex miljoner barn unandra världskriget, Francos 40-åriga der fem år varje år av orsaker som diktatur i Spanien, Pinochets blodiga lätt hade kunnat undvikas.

Sju procent av alla djurarter har redan utrotats till följd av mänsklig aktivitet. Därför måste vi trotskister alltid resa den socialistiska fanan.

I de kampanjer som vi är involverade i, i debatter, genom vår tidning, i valkampanjer med mera säger vi vad som behövs i förlängningen och det är socialism. Vi deltar i mycket dagskamp, som till exempel för 15 dollar (130 kronor) i timmen i minimilön i USA eller för att stoppa nedläggningen av fritidsgårdar och simhallar i Sverige. Vi länkar ihop frågor och visar sammanhang.

För att lyckas behöver systemet ifrågasättas. Denna metod att bygga program är en praktisk tillämpning av teorin om den permanenta revolutionen och kallas övergångsprogrammets metod.

Den senaste revolutionära vågen – den arabiska våren – bekräftar vår hållning.

Det var ungdomarna i 6 april-rörelsen som startade upproret i Egypten år 2011. Massdemonstrationerna på Tahrirtorget var imponerande stora, men de körde fast.

Det var när arbetarklassen steg upp på kamparenan genom strejker och deltagande som upproret segrade och Mubarak tvingades avgå. RS/ CWI argumenterade för att revolutionen måste fördjupas, permanentas. En diktator var utbytt, men systemet var kvar. Militärens makt var påtaglig överallt i samhället, utsugningen av arbetarklassen i företag och stat likaså.

Idag, under president Al-Sisis

första 10 månader, har 40 000 människor arresterats. 6 april-rörelsen är förbjuden. Strejker är förbjudna. Imperialismen, som alltid först och främst ser till sina egna intressen, är återigen tyst om förtrycket.

Det finns två andra aspekter av den permanenta revolutionen. En revolutionär process avstannar inte i och med själva maktövertagandet, inte ens om detta går hela vägen. Kampen mot exempelvis miljöförstöring, sjukdomar och hunger, rasism, sexism, klassprivilegier och heteronorm kommer att behöva fortsätta även om en socialistisk ekonomi som grund ger helt andra förutsättningar än under kapitalismen. Detta bekräftas varje dag i pågående rörelser i dessa frågor.

För det tredje blir en revolution som startar i ett land permanent när den sprider sig internationellt.

Proteströrelser tenderar att bli större och större. År 2003 demonstrerade uppåt 30 miljoner människor samma dag mot USA:s bombkrig mot Irak. År 2012 genomfördes den första internationella politiska strejken med deltagande i stora delar av södra Europa och demonstrationer över hela kontinenten. År 2013 strejkade över 100 miljoner indiska arbetare i 48 timmar – historiens största strejk.

Bakgrunden till EU:s ohöljda odemokratiska diktat gentemot Grekland är deras rädsla för spridningseffekter av antikapitalism till andra länder.

Trotskism är också begrepp som den subjektiva faktorns roll och behovet av enhetsfronter. Under hela 1900-talet har ett stort antal revolutioner misslyckats genom att det saknats en subjektiv faktor, ett revolutionärt parti, som ger vägledning till massorna. Just nu är de trotskistiska krafterna små, men det är likaväl vår uppgift att hålla fast vid dem.

Samtidigt ser vi behovet av nya stora arbetarpartier (då dessa har försvunnit i och med socialdemokratins förborgerligande över hela världen) och nätverk – enhetsfronter. CWI är med och bygger nya partier samtidigt som vi inte upplöser oss själva, då det bara leder till att den socialistiska udden försvinner.

Något som skiljer CWI från andra som kallat sig för trotskister är att vi har en tilltro till arbetarklassen. Det är just arbetarklassen som genom sin ställning i produktionen kan stanna ekonomin och fälla avgörandet. Ungdomar, ursprungsbefolkningar och fattiga bönder behövs också i kampen, men de kommer inte att kunna ersätta arbetarklassen.

Arbetarklassen är genom de senaste årens industrialisering världen över större än någonsin (oavsett om du har på ett dig blåställ eller en vit rock på jobbet). Detta är den materiella grunden.

Förr eller senare kommer klassen att bli medveten om sin egen potential och kunna förändra framtiden för alla människor, växter och djur på planeten. ■

75 ÅR SEDAN MORDET PÅ LEO TROTSKIJ

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

8

Trotskijs idéer oum Den 20 augusti 1940 högg Stalins lejde mördare, Ramón Mercader, Leo Trotskij med en ishacka i huvudet. Trotskij slogs som ett lejon mot mördaren och hindrade fler slag (mördaren var också utrustad med pistol och kniv). Men ishackans träff var för svår – ett dygn senare avled han.

Det 13:e mordförsöket hade lyckats. Med anledning av att det är precis 75 år sedan mordet återpublicerar Offensiv denna artikel från år 2010.

Trotskij mördades av Stalins agent, men hans idéer lever kvar och är lika oumbärliga för dagens rättvisekämpar som för gårdagens.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

T

ill sin sekreterare Joseph Hansen yttrade Trotskij sina sista ord: ”Jag är säker på den Fjärde Internationalens seger – gå framåt”.

Den 22 augusti lades kroppen på lit de parade – 300 000 mexikanska arbetare defilerade förbi under fem dagar. Begravningen skedde i Mexiko.

Trotskij befann sig i Mexiko som politisk flykting. År 1929 utvisades han av Stalin från Sovjetunionen.

Ef­ter några år vardera i Turkiet och Frankrike kom han till Norge på sommaren 1935. Men även den norska socialdemokratiska regeringen ville bli av med honom, under tryck från Stalin i Moskva. I december 1936 fraktades Trotskij och hans maka Natalja Sedo­va med ett lastfartyg till Mexiko, vars regering var den enda på hela planeten som tog emot honom.

nens ledande figurer – Stalin själv hade spelat en undanskymd roll år 1917. Trotskij hade dess­utom applicerat Marx och Lenins idéer på det nya komplicerade världsläget under 1920- och 30-talen.

Från Mexiko riktade Trotskij en skoningslös kritik mot Stalins pakt med Hitler. Trotskij underströk samtidigt att alternativet inte var att göra stora politiska eftergifter för att upp­ nå en allians med Storbritannien och USA – just den linje som Stalin valde från och med det tyska angreppet.

Diktatorn i Moskva lade ner Kommunistiska Internationalen år 1943 – han låtsades inte längre att hans bundsförvanter var arbetarklassen internationellt, nu var det regeringar och diplomati som gällde.

Stalin förstod att Trotskijs marxistiska kritik av diktaturen i Moskva hade ett stort potentiellt stöd.

Mordet på Trotskij var kulmen på När två av de högsta ledarna för ett ensidigt inbördeskrig. Stalins det mexikanska kommunistpartiet, hemliga poliser – GPU och NKVD Valentin Campa och Herman La– satsade enorma resurser på att borde, invände mot de hemliga plafysiskt utplåna Trotskij och hans nerna på att mörda Trotskij, sparnärmaste medarbetare. Trotskijs kades de ut ur partiet i mars 1940. son Leon Sedov, som tillhörde Den 24-25 maj genomfördes Fjärde Internationalens ledning, det första direkta mordförsöket. En mördades i februari 1938. grupp av beväpnade män trängde Under Moskvarättegångarna sig in i Trotskijs hem och sköt in åren 1936-38, där ledande bols- i sovrummen med maskingevär.

De misslyckades jeviker från dock både med Lenins tid anFör verkliga att sätta eld på klagades för marxister är huset och med samarbete med Hitlers nazister Trotskijs idéer en bomb de hade placerat ut. och omedeloch metoder De misstänkta bart avrättades, oumbärliga red- som greps av var det Trotskij och Leon Sedov skap i kampen polisen hade som stod som mot kapitalister band till höga ledare i kommuhuvudanklaga­ och byråkrater, nistpartiet. de. Parallellt med Ramón Merr ätte g ång ar n a för att uppnå en ­sattes åtta miljo- demokratisk soci- cader inledde redan år 1938 ner människor alistisk värld. under falsk i fängelse eller identitet ett fångläger. Två miljoner dog och upp till en miljon förhållande med en amerikansk trotskist, Sylvia Ageloff, vilket så avrättades.

Stalin kunde inte nöja sig med småningom gav honom tillträde massutrensningarna. Trotskij re- till Trotskijs hem i Coyacan i södra presenterade mer än någon av de Mexiko city. Under förevändning åtalade i Moskvaprocesserna den om att be Trotskij om synpunkter ryska revolutionens och bolsjevis- på en artikel han hade skrivit kom mens minne. Han var den ende han så nära att den dödliga attacköverlevande av den ryska revolutio- en den 20 augusti kunde utföras.

Den blodiga söndagen under den första Ryska revolutionen år 1905, där tsarens armé mördade över 4 000 protesterande.

Omedelbart efter mordet belönades Mercaders mor av Stalin genom att hon fick motta Lenin­orden.

När mördaren släpptes fri år 1960 och därefter bodde i både Sovjet-

unionen och på Kuba, fick han utmärkelsen Sovjetunionens hjälte.

För stalinismen var detta politiska mord ett hjältedåd.

För verkliga marxister är Trotskijs idéer och metoder oumbärliga redskap i kampen mot kapitalister och byråkrater, för att uppnå en demokratisk socialistisk värld. ■

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

9

mbärliga även idag Fram tills sin död den 20 augusti 1940 försvarade Leo Trotskij marxismens idéer och metoder och tog strid mot Stalins diktatoriska byråkratiska styre.

Leo Trotskij (9 oktober 1938): Vad är meningen med kampen mot ”trotskismen”? ”Under fyrtiotre år av mitt medvetna liv har jag varit en revolutionär, under fyrtiotvå år har jag kämpat under marxismens baner. Om jag finge leva om mitt liv, skulle jag naturligtvis söka undvika det och det misstaget, men mitt livs allmänna inriktning skulle jag inte vilja ändra. Jag skall dö som en proletär revolutionär, som marxist, som en dialektisk materialist, och följaktligen som en oförsonlig ateist. Min tro på mänsklighetens kommunistiska framtid är inte mindre glödande. Tvärtom är den fastare nu än den var i mina ungdomsår…

Livet är underbart. Må de framtida generationerna rensa det från all ondska, allt förtryck och allt våld, och njuta av dess rikedom”, skrev Trotskij i sitt testamente i februari 1940, bara ett halvår innan han mördades.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

T

rotskijs kamp mot den stalinistiska diktaturen och bildandet av Fjärde Internationalen år 1938 säkrade framtiden för den revolutionära socialismens idéer och metoder. Trotskij arbetade från år 1933 med att grunda den Fjärde Internationalen, vilket formellt skedde på en kongress fem år senare.

I det Övergångsprogram som antogs på grundningskongressen sammanfattade Trotskij och hans anhängare sitt program mot det kommande världskriget och för internationell socialism.

Men Fjärde Internationalen

bestod samtidigt ofta av små organisationer som förföljdes av både stalinister och fascister, liksom av socialdemokrater och statens repression. Många ledande trotskister mördades under slutet av 1930-talet och andra världskriget. I några länder fick trotskismen trots detta masstöd – i till exempel Sri Lanka, Vietnam och Bolivia. I andra, som i Sverige, fanns ingen trotskistisk tradition alls.

Den organisation som tog namnet Fjärde Internationalen efter andra världskriget var en samling organisationer som utan Trotskijs ledning och erfarenhet begick ra-

der av misstag. Man tappade tilltron till arbetarklassen och tonade ned det revolutionära programmet i det nya världsläge som hade uppstått efter andra världskrigets slut år 1945, med halva Europa under stalinismens kontroll och kapitalismens uppsving i Väst efter att socialdemokraterna och stalinisterna (kommunistpartierna) hade avlett den revolutionära arbetarkampen som följde efter krigets slut.

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI (Committee for a Workers’ International), en internationell socialistisk rörelse som utgår från Trotskijs analyser, liksom av Marx, Engels, Luxemburgs och Lenins.

Vi strävar efter att bygga den globala masskraft som krävs för att bekämpa kapitalismens förtryck, krigshot samt den accelerande miljö- och klimatkrisen och för att skapa en socialistisk värld.

Borgerliga historiker framställer alltid Trotskijs kamp mot urartningen i Sovjetunionen som en fråga om personlig ambition. I denna artikel förklarar Trotskij de verkliga orsakerna samt ger en förklaring till stalinismens framväxt och dess blodiga terror.

Trotskijs artikel publicerades

för första gången på svenska i Marxismen idag, nr 12, mars 1999, och därefter i en nyarbetad, kompletterad version av marxistarkiv.se, vilken Offensiv nu publicerar något förkortad.

Originalet finns i Writings of Leon Trotsky (1938-39). ”Jag har i ett antal brev och samtal blivit tillfrågad om betydelsen av den nu pågående kampen i Sovjetunionen mellan stalinister och trotskister. Jag uppskattar dessa frågor därför att de ger mig en möjlighet att besvara dem offentligt med största möjliga klarhet och noggrannhet.

För det första måste man klart och tydligt förstå att när en politisk kamp av stor betydelse utvecklas, i synnerhet om den drar in tio- och hundratusentals människor, kan den omöjligen förklaras i termer av några ’personliga’ motiv. Inte så få ytliga och beräknande människor tillskriver kampen mellan trotskister och stalinister till personliga ambitioner och motiv. Det är en absurd ståndpunkt att framföra.

Personliga ambitioner kan bara motivera individuella politiker.

Men i Sovjetunionen har tusentals och åter tusentals människor som kallats ’trotskister’ blivit avrättade och avrättas fortfarande. Offrar

dessa människor sin ställning, sin frihet, sitt liv och ofta sina familjers liv bara på grund av en enda individs ambitioner, nämligen Trotskij?

Motsatsen, att den stalinistiska politiken kan förklaras i termer av Stalins personliga ambitioner, är lika absurd att tänka sig. Denna kamp har för länge sedan överskridit Sovjetunionens gränser.

För att på ett riktigt sätt kunna förstå meningen med den konflikt som för närvarande splittrar arbetarrörelsen i hela världen måste man innan man går vidare förkasta allt tomt prat om personliga motiv och börja ta itu med de historiska orsaker som skapat konflikten.

Hela världen är bekant med orsakerna till och problemen med oktoberrevolutionen som bröt ut i Ryssland 1917, om än bara de generella grunddragen. Den var de förtryckta massornas första lyckade revolution, under ledning av proletariatet. Revolutionens mål var att avskaffa klassutsugning och ojämlikhet, att skapa ett nytt socialistiskt samhälle grundat på kollektivt ägande av jorden, gruvorna och fabrikerna och åstadkomma en rationell och rättvis fördelning av resultatet av arbetet mellan samhällsmedborgarna. forts s 10

75 ÅR SEDAN MORDET PÅ LEO TROTSKIJ

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

10

forts från s 9 När vi genomförde denna revolution sade många socialdemokrater (opportunistiska reformister) till oss att vi inte kunde lyckas, att Ryssland var ett alltför underutvecklat land, att kommunismen var omöjlig där, etc.

Vi svarade på följande sätt: Naturligtvis är Ryssland, sett för sig självt i isolering, ett alltför efterblivet och ociviliserat land för att på egen hand kunna bygga upp ett kommunistiskt samhälle.

Men, tillade vi, Ryssland är inte ensamt. Det finns mer avancerade kapitalistiska länder i världen, med en mer utvecklad teknologi och kultur och ett mycket mer utvecklat proletariat.

Vi, ryssarna, inleder den socialistiska revolutionen, det vill säga, vi tar de första djärva stegen framåt, mot framtiden. De tyska, franska och engelska arbetarna kommer dock att påbörja sin revolutionära kamp direkt i hälarna på oss, kommer att ta makten i dessa länder och kommer sedan att hjälpa oss med hjälp av sin överlägsna teknologi och kultur. Under ledning av proletariatet i de mer utvecklade länderna kommer också folken i de efterblivna länderna (Kina, Indien, Latinamerika) slå in på den nya socialistiska vägen. På så sätt kommer vi att gradvis grunda ett socialistiskt samhälle i världsskala.

Under historiens gång har vi mer än en gång sett exempel på att partier och organisationer som vuxit fram ur folkliga rörelser senare har genomgått en fullständig degenerering. Det var vad som på sin tid hände med den kristna kyrkan som började som en rörelse av fiskare, snickare, av förtryckta och slavar, men som byggde upp en mäktig, rik och grym kyrklig hierarki. Det var vad som hände inför våra egna ögon med Andra internationalens, den så kallade socialdemokratins, partier, som gradvis fjärmades från proletariatets verkliga intressen och drogs till borgarklassen.

Under kriget [Första världskriget 1914-18] försvarade socialdemokratin i varenda land sin egen nationella imperialism, det vill säga rövarkapitalismens intressen, och sålde ut arbetarnas och de koloniala folkens intressen. När den revolutionära rörelsen började ta fart under kriget, hjälpte socialdemokratin, det parti som borde ha lett arbetarna på vägen mot uppror, i själva verket borgarklassen att krossa arbetarrörelsen. Förräderiet inom dess generalstab paralyserade proletariatet.

Det är därför förhoppningarna om en europeisk och en världsrevolution efter kriget aldrig förverkligades. Borgarklassen behöll greppet om sina rikedomar och sin makt. Bara i Ryssland, där det verkligt revolutionära bolsjevikpartiet existerade, segrade proletariatet och skapade en arbetarstat. Men Sovjetunionen fann sig vara isolerat. Arbetarna i de rikare och mer utvecklade länderna förmådde inte hjälpa Sovjetunionen. På grund av det befann sig det ryska proletariatet i ett väldigt besvärligt trångmål.

Som ni vet infriades inte våra förhoppningar om en tidig proletär revolution i Europa. Varför inte? Det berodde inte på att de arbetande massorna saknade vilja. Tvärtom började proletariatet i alla europeiska länder kämpa mot den imperialistiska borgarklassen efter det Stora kriget 1914-18 [Första världskriget], och de visade sig vara fullt ut Om teknologin i Ryssland hade bebenägna att ta makten. Vad höll till- funnit sig på en lika hög nivå som baka den? Ledarna, de konservativa den i Tyskland eller USA hade den socialistiska ekonomin redan från arbetarbyråkraterna.

För att kunna nå sitt mål mås- början kunnat producera allt som te arbetarklassen skapa sina orga- behövdes för att tillgodose folkets nisationer: fackföreningarna och dagliga behov. Under sådana omdet politiska partiet. Under denna ständigheter skulle sovjetbyråkratin process reser sig ett inte ha kunnat spehelt skikt av byråla någon betydelRevolutionen brykrater, företrädare sefull roll, av den ter ut som kulmen anledningen att en för fackföreningar på en historisk och andra organihögt utvecklad teksationer, fullmäktinologi också skulle process, när folha inneburit en hög geledamöter, jourkets massor inte kulturell nivå, och nalister med flera längre är villiga att arbetarna aldupp ovanför de exatt tolerera de ploaterade skikten. rig skulle ha tillåtit gamla formerna byråkratin att köra De reser sig ovanav förtryck. med dem. för arbetarna lika mycket i fråga om Men Ryssland deras materiella levnadsvillkor som var ett fattigt, underutvecklat vad gäller deras politiska inflytan- land. Dessutom var det ödelagt av de. Få av dem behåller inre förbin- år av krig och inbördeskrig. Det delser med arbetarklassen och för- var anledningen till att förstatliblir lojala med dess intressen. gandet av jorden, fabrikerna och Långt fler byråkrater i arbetar- gruvorna inte kunde åstadkomrörelsen börjar vända sig till de ma, och än i denna dag inte åstadsom står över dem istället för till kommer, en snabb produktion av de som står nedanför dem. De bör- den nödvändiga mängden varor jar smyga sig upp till borgarklassen för att tillgodose befolkningens och glömmer de arbetande klas- dagliga behov, trots de enorma sernas lidande, misär och förhopp- ekonomiska framsteg som gjorts. ningar. Detta är orsaken till många Varhelst det uppstår varubrist blir av de nederlag som arbetarklassen det också oundvikligen kamp om drabbats av. dessa varor.

Trotskij försvarade den Ryska revolutionen, men tog strid mot den urartning som leddes av Stalin.

Byråkratin ingriper i den kampen; agerar egenmäktigt, splittrar, ger till en, tar från en annan. Naturligtvis glömmer byråkratin inte bort att ta hand om sig själv i den processen. Vi måste komma ihåg att det i Sovjetunionen handlar om en byråkrati som inte bara finns inom partiet eller fackföreningarna, utan också inom statsapparaten. All förstatligad egendom, polisen, domstolarna, armén och flottan står till byråkratins förfogande.

Sovjetbyråkratins kontroll över ekonomin och distributionen av varor har gett den chansen att samla all makt i sina händer och utesluta de arbetande massorna från all makt­ utövning. På så sätt har det i oktoberrevolutionens land höjt sig ett nytt, privilegierat skikt ovanför massorna, och det styr landet med metoder som är nästan identiska med fascismens metoder. Arbetar-

och bondesovjeterna spelar inte längre någon roll. All makt ligger i byråkratins händer. Den person som styr är överhuvudet för denna byråkrati: Stalin.

Det är omöjligt att säga att Sovjetunionen går i riktning mot socialistisk jämlikhet. Vad gäller de materiella villkoren har byråkratins översta skikt samma livsstil som överklassen i de kapitalistiska länderna. Mellanskiktet lever mer eller mindre på samma sätt som medelklassen. Arbetarna och bönderna, slutligen, lever under mycket besvärligare förhållanden än vad arbetarna och bönderna gör i de utvecklade länderna. Detta är den enkla sanningen.

Man frågar sig kanske: Betyder detta att oktoberrevolutionen var ett misstag? En sådan slutsats skulle utan tvekan vara helt felaktig. Revolutionen är inte resultatet av en enda persons eller ett enda partis

ansträngningar. Revolutionen bryter ut som kulmen på en historisk process, när folkets massor inte längre är villiga att tolerera de gamla formerna av förtryck.

Oktoberrevolutionen har trots allt möjliggjort enorma framsteg.

Den har förstatligat produktionsmedlen och på grundval av en plan­ ekonomi möjliggjort en extremt snabb utveckling av produktivkrafterna. Detta är ett enormt steg framåt. Hela mänskligheten har lärt sig av den erfarenheten.

Oktoberrevolutionen har givit folkmassornas medvetenhet en kolossal knuff. Den har uppväckt en självständighets- och initiativanda hos dem. Även om arbetarnas situation på många sätt är svår är den inte desto mindre bättre än den var under tsarismen.

Nej, oktoberrevolutionen var inget ’misstag’. I det isolerade Ryss-

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

11

Lenin utvecklade den ytterst betydelsefulla kampen för arbetarklassens erövrande av makten, i själva verket enbart bestod av spioner och borgerliga agenter. Samtidigt utplånades huvudrepresentanterna för den nästföljande generationen, den som bar inbördeskrigets (1918-21) hela tyngd på sin rygg.

Stalins byråkratiska välde innebar elände för arbetarklassen. Hans bankrutta politik ledde bland annat till att revolutionerna i Kina och Spanien krossades i blod samt att Hitler kom till makten.

land kunde den dock inte uppnå sitt främsta mål, nämligen att upprätta ett broderligt, socialistiskt samhälle. Detta mål återstår fortfarande att uppnå.

Från det ögonblick ett nytt parasitärt skikt reste sig på proletariatets rygg i Sovjetunionen har massornas kamp av naturliga skäl riktat sig mot byråkratin som det främsta hindret på vägen mot socialism. När byråkratin försöker rättfärdiga sin existens förklarar den att dess ansträngningar redan har lett till att socialismen har ’uppnåtts’. I verkligheten är den sociala frågan bara löst för byråkratin själv, som lever ett långt ifrån dåligt liv. ’Staten, det är jag’ resonerar byråkratin. ’Så länge allt går mig väl i händer är allt i sin ordning.’

Det är inte förvånande att folkets massor, som inte har undkommit misären, är fientliga och

Rosa Luxemburg var en ivrig försvarare av den internationella socialismen och stod på Lenins och Trotskijs sida.

hatfulla mot denna nya aristokrati Det är helt naturligt att arbetarna, som slukar en stor del av frukterna som genomförde tre revolutioner av deras arbete. inom loppet av tolv år (1905-17), inte När den hävdar att den försva- torde vara förtjusta i denna regim och mer än en gång rar socialismens torde försöka få intressen försvaDet var just de kontroll över byrårar byråkratin i bolsjeviker som själva verket sina kratin. De represenhade ett sant revo- tanter för arbetaregna intressen och undertrycker och klassens missnöje i lutionärt förflutet utrotar obarmhärSovjetunionen som som var de första tigt vilken det än att protestera mot kritiserar och provara månde som testerar kallas för den nya byråkrariktar någon som trotskister, därför tiska kasten och helst kritik mot att deras kamp svadess oerhörda förtrycket och den rar mot det program privilegier. som jag försvarar i fruktansvärda pressen. ojämlikhet som existerar i Sovjetunionen.

Om byråkratin kämpade för folByråkratin stödjer Stalin därför kets intressen skulle den kunna beatt han resolut, obevekligt och med straffa sina fiender inför massorna en total beslutsamhet försvarar dess för verkliga istället för påhittade privilegierade ställning. Den som brott. Men då byråkratin enbart inte har förstått detta har inte för- kämpar för sina egna intressen och mot folkets och dess verkliga vänstått någonting.

ners intressen, kan den naturligtvis inte säga sanningen om orsakerna till de oräkneliga fallen av förföljelser, arresteringar och avrättningar.

Därför anklagar byråkratin de som den kallar för trotskister för förfärliga brott som de inte har begått och som de inte kan ha begått.

För att kunna skjuta en oppositionell som försvarar arbetarnas livsviktiga intressen förklarar byråkratin helt enkelt honom vara en ’fascistisk agent’.

Det finns ingen som helst kontroll av byråkratins aktiviteter. Under de hemliga domstolsförhandlingarna, som genomförs i den Heliga inkvisitionens stil, framtvingas bekännelser om otroliga brott ur de anklagade. Sådana är de Moskvarättegångar som har skakat om en hel värld. Resultatet av dessa rättegångar är till synes att hela gardet av gammelbolsjeviker, hela den generation som tillsammans med

Oktoberrevolutionen genomfördes alltså av fascister? Och arbetarnas och böndernas inbördeskrig leddes av förrädare? Nej! Detta är ett föraktligt förtal av revolutionen och bolsjevismen! Den grundläggande faktorn i detta förtal är att det var just de bolsjeviker som hade ett sant revolutionärt förflutet som var de första att protestera mot den nya byråkratiska kasten och dess oerhörda privilegier. Byråkratin var dödligt rädd för oppositionen, och bedrev en obarmhärtig kamp mot representanterna för det gamla bolsjevikpartiet och genomförde i slutänden en nästan total utrotning av dem. Detta är den enkla sanningen.

För ett och halvt år sedan påbörjade den internationella Undersökningskommissionen sitt arbete att undersöka Moskvarättegångarna.

Den internationella kommissionen [Dewey-kommissionen efter dess ordförande, John Dewey, amerikansk filosof och pedagog] bestod av personer som är kända över hela världen för sin oförvitlighet, och den publicerade resultatet av sitt arbete i två böcker på mer än ettusen sidor.

Alla dokument undersöktes. Dussintals vittnen förhördes. Varje lögn och förtal undersöktes med mikroskop. Kommissionen ansåg enhälligt att samtliga anklagelser mot mig och min bortgångna son Leon Sedov var illvilliga påhitt som kokats ihop av Stalin. Vad svarade Stalin och hans agenter? Ingenting – inte ett ord. […]

Jag tillhör Fjärde internationalen.

Fjärde internationalen är det enda världsparti som bedriver en verklig kamp mot imperialism, fascism, förtryck, exploatering och krig.

Endast denna unga och växande organisation uttrycker världsproletariatets verkliga intressen. Det är av just precis den anledningen som den oförsonligt kämpar mot den korrupta byråkratin inom de gamla, patriotiska Andra och Tredje internationalerna.

Opportunisternas, äventyrarnas och de självbelåtna profitörernas rabiata hat mot ’trotskismen’ härstammar ur detta. Där så låter sig göras, lönnmördar Kremlgänget våra kämpar, Erwin Wolf, Ignace Reiss, Leon Sedov, Rudolf Klement och många [som tillsammans med Trotskij kämpade mot stalinismen och för att bygga Fjärde Internationalen]. Där så inte låter sig göras, förtalas de. Det saknas vare sig pengar eller betalda agenter. Inte desto mindre är det dömt till en skamfylld kollaps. Revolutionära idéer som svarar mot den historiska utvecklingens nödvändighet kommer att övervinna alla hinder. Baktalarna kommer att bryta nacken av sig mot den oövervinnliga sanningen.” ■

INTERNATIONELLT

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

12

Helt fel, Amnesty Förra tisdagen antog Amnesty International den omdiskuterade resolutionen om att förespråka en total avkriminalisering av alla aspekter av prostitution.

Något som svenska Amnesty motsätter sig.

LINA RIGNEY THÖRNBLOM

rs@socialisterna.org

A

mnesty International (AI) är inte en politisk rörelse, men det är en respekterad organisation för mänskliga rättigheter. Frågan är dock om AI börjar tappa greppet. Redan tidigare har organisationen kritiserats för att inte förespråka kvinnors rätt till abort. Man är för en avkriminalisering av abort, men bara sedan år 2007. Man ser inte aborträtt som en mänsklig rättighet.

Däremot ses sexarbetares rättigheter som mänskliga rättigheter, vilket de är. Men en avkriminalisering av så kallat sexköp eller av bordellverksamheter leder inte till en tryggare tillvaro för de prostituerade som Amnesty hävdar. Istället bidrar det till en större efterfrågan och en utvidgad sexhandel. AI:s nya linje innebär snarare ökade rättigheter för ”sexköparna”.

Foto: Lei Han / Flickr CC

Man skriver i sitt uttalande efter beslutet att man vill avkriminalisera alla aspekter av frivilligt sex som inte involverar övertalning, exploatering eller övergrepp. Men som Rachel Moran (irländsk prostitutionsöverlevare och författare) skriver på sin blogg: ”[Prostitution är] kommersialiseringen av sexuella övergrepp”. Det är den extrema formen av objektifieringen av kvinnor.

Att gå till en prostituerad handlar inte om att köpa sex. Det handlar om att köpa en kropp, om maktutövande och om att köpa sig rätten att göra vad man vill med någons (framförallt en kvinnas) kropp.

Prostitution är kommersialiseringen av sexuella övergrepp.

Att Amnesty International är för prostitution är skandalöst.

Jeremy Corbyn får borgarna att se rött, särskilt i Storbritannien, men även i Sverige, där man ondgör sig för den vänstervridning han är uttryck för.

AI vill med avkriminalisering av sexmarknaden minska prostituerades utsatthet. Man vill öka deras trygghet. Och man ställer till och med krav på stater att förebygga social och ekonomisk utsatthet som tvingar in människor i prostitution.

Men varken legaliseringen av prostitution i Tyskland eller Nederländerna har lett till en förbättrad situation för de prostituerade. Däremot har sexhandeln ökat enormt.

Under år 2011 ökade antalet prostituerade flickor under 18 år i Amsterdam från 4 000 till 15 000, enligt Child Right Organization.

Vi lever i ett kapitalistiskt system och inom alla industrier är det billigare att utnyttja fattiga människor från andra länder som billig arbetskraft än att använda inhemsk arbetskraft. Det blir konsekvensen inom sexhandeln också. Det är därför som det i Tyskland finns 62 gånger fler offer för människohandel med prostituerade än i Sverige.

AI säger att man baserar sitt beslut på sexarbetares upplevelser.

Dock verkar man strunta i de prostitutionsöverlevare som är motståndare till deras beslut.

Att argumentera mot en avkriminalisering och som Rättvisepartiet Socialisterna ge kritiskt stöd till den svenska lagstiftningen innebär inte att man vill stigmatisera den prostituerade. Precis som att vara motståndare till vapenindustrin inte innebär att vara motståndare till de som arbetar inom den. Istället måste kraven riktas mot behovet av en upprustad välfärd, för fler arbetstillfällen med kollektivavtal vars löner man kan leva på – socialistiska krav.

Prostituerades rättigheter kan inte försvaras utan detta och inte heller utan en kvinnokamp mot objektifiering, tabun mot kvinnors sexualitet och könsmaktsordningen, en kamp för ett socialistiskt alternativ som de prostituerade måste ingå i. ■

Corbyn skakar om – Vänsterkandidaten Jeremy Corbyn har blivit en åskledare för ilskan mot åstramningspolitiken i Storbritannien. Han är nu favorit att bli ny labourledare, samtidigt som han utsätts för en hetskampanj i media och från högern i Labour.

Det säger Judy Beishon, Socialist Party (CWI England/ Wales) till Offensiv.

SOCIALIST PARTY (CWI ENGLAND/WALES)

cwi@worldsoc.co.uk

6

10 000 personer har registrerat sig inför omröstningen, som ska redovisas den 12 september. Nedan följer ett utdrag ur en intervju med Judy Beishon.

– Labour högerledning har varit förvånad och förskräckt över att Jeremy Corbyn samlat tusentals på möten under de senaste veckorna.

Karriäristerna som försvarar åtstramningarna kan bara drömma om att locka så stora, entusiastiska och unga åhörare.

– Jeremy Corbyn har blivit en åskledare för en imponerande uppvisning av massilska mot sjunkande levnadsstandard, den svåra situationen för ungdomar med svältlöner och bristen på bostäder till rimliga priser. Han erbjuder utlopp för uppdämd ilska och frustration efter år av nedskärningar och privatiseringar.

– Ju mer smutskastning och ödesdigra varningar om ”vem som helst utom Corbyn” från politiker och de kapitalistiska medierna, desto mer har hans stöd ökat. Det återspeglar vad Socialist Party länge har hävdat – att befolkningen är avsevärt till vänster om de nuvarande Labourledarna, vilket framgår av de opinionsundersökningar som har visat majoritetsstöd för offentligt ägande av järnväg, energi och post.

Labour förlorade inte valet i maj för att partiledaren Ed Miliband var

”alltför vänster” som högermedia har sagt, utan för att han knappt var urskiljbar från högerpartiet Tories.

– Utöver hans motstånd mot åtstramning har Jeremy Corbyn lockat stöd på en rad andra frågor, bland annat gratis utbildning och fackliga rättigheter plus hans antikrig- och antikärnkraftsståndpunkt. Dessutom har han väckt förhoppningar om en annan typ av politik, att han inte är en karriärpolitiker full av spinn, klichéer och bedrägeri, utan villig att diskutera idéer på ett ärligt sätt och vägra göra personliga angrepp på motståndare.

– Som han själv påpekat är det stämningen i Grekland, Spanien och USA som kommer till Storbritannien efter den kraftiga ökningen i dessa länder för vänsteralternativ som Syriza, Podemos och Bernie Sanders.

– Hans kampanj har redan presenterat en antiåtstramningspolitik, något som sällan har skådats i storföretagens massmedia. Det är också mycket viktigt att de två största fackförbunden, Unison och Unite, tillsammans med andra fack som kan mobilisera stort, stöder Corbyn.

– Högerregeringen är i själva verket mycket svag, vald av mindre än en fjärdedel av väljarna. En dags generalstrejk, med ytterligare åtgärder om det behövs, skulle locka ett massivt stöd som kan

leda till ett stopp för nedskärningar och nyval.

– Socialist Party uppmanar de lokalpolitiker som nu stöder Corbyn att vägra genomföra nedskärningar.

Och även om Labour byter ledare kommer TUSC (den socialistiska val­allians som Socialist Party deltar i) att ställa upp med kandidater i lokalvalen mot de ledamöter från Labour som gör nedskärningar.

– Labours höger kan känna sig tvingade att tolerera Corbyn under en tid om han vinner med stor marginal – och utveckla hundra sätt att underminera honom och manövrera fram en ny ”måttlig” ledare. Motståndet kommer inte bara inifrån partiet, utan även från topparna i statsförvaltningen, de prokapitalistiska media och från i stort sett hela den härskande klassen i Storbritannien.

– Han skulle behöva organisera back-up från arbetarklassen i fackföreningsrörelsen, kampanjer mot åtstramningar och vänsterorganisationer. Han skulle behöva samla till en öppen konferens av de som stöder honom – även av dem som röstade på honom – för att diskutera hur hans vänsterprogram kan genomföras och vidareutvecklas. Det handlar om kamp för offentligt ägande av storföretag och banker under demokratisk arbetarkontroll.

– Det är inte omöjligt att Labourhögern lämnar för att bilda ett nytt parti och att Labour i sin helhet kan svänga åt vänster. Det skulle i praktiken bli ett nytt parti på många sätt.

Corbyn har antagit en öppen strategi mot nya anhängare och ”välkomnat tillbaka” medlemmar som har återvänt. Men om vägen till en sådan omvandling blockeras bör Corbyn hjälpa till att bygga ett nytt massarbetarparti utanför Labour. ■

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

13

Brasilien i djup politisk kris Brasilien går igenom en djup ekonomisk och politisk kris.

I spåret på ökad inflation, arbetslöshet, nedskärningar och korruptionsskandaler har stödet till president Dilma Rousseff rasat. Hon är nu den mest impopulära presidenten sedan återdemokratiseringen på 1980-talet.

Flera protester har ägt rum från såväl högern som vänstern mot Dilmas regering.

MARCUS KOLLBRUNNER

lsr@lsr-cit.org

V

arje dag slås man av nya siffror i tidningarna som visar hur den ekonomiska krisen fortsätter att fördjupas. Industrin är särskild hårt drabbad, med ett ras på 6,3 procent i produktionen under det första halvåret. Arbetslösheten stiger nu snabbt och inflationen är den högsta på ett årtionde, drygt 9 procent.

Landets BNP spås sjunka med 2 procent i år för att nästa år landa nära nolltillväxt. Om man lägger till en tillväxt på miserabla 0,1 procent förra året, innebär det tre förlorade år.

Det styrande socialdemokratiska PT (Arbetarpartiet) ekonomiska modell har fallerat. Den byggde på ökad export av primärvaror, främst till Kina, och växande inhemsk produktion, baserat på ökad tillgång på krediter och en begränsad omfördelningspolitik.

Men den globala krisen gör nu att exporten till Kina och andra länder minskar.

President Dilma lyckades vinna valet i fjol genom att spela på en kvardröjande känsla av framgång för landet och genom att måla upp en skräckbild av en tillbakarullning av allt som har vunnits om högern tillläts vinna valet. Men efter valet följde en hårdare åtstramningspolitik med nedskärningar och räntehöjningar.

Det fick en dubbel negativ effekt. Å ena sidan har nedskärningarna spätt på lågkonjunkturen, å andra sidan kände sig många svikna av Dilmas snabba kappvändning efter valet. Nedskärningarna, inflationen och arbetslösheten slog direkt mot PT:s väljare.

Samtidigt har den stora utredningen (”Operation högtryckstvätt”) kring korruptionsskandalerna i den statliga oljejätten Petrobras fortsatt att skörda nya offer.

Alla stora byggentreprenörer har fått se sina högsta chefer häktade, anklagade för att ha mutat sig till kontrakt. Tänk er en situation där Peab, Skanska, NCC och JM:s VD:ar och styrelseordföranden sitter bakom lås och bom!

En del av dessa mutpengar har gått till PT:s kassakistor och partiets kassör hör till dem som har häktats. José Dirceu, tidigare PT:s andreman efter Lula, som avsattes

Korruptionsskandalerna kring den statliga oljejätten Petrobras har duggat tätt, där flera toppolitiker har ingått.

och fängslades för korruptionsskandalen ”stora månadspengen” för tio år sedan, har häktats på nytt.

Utredningen rullar på och det är tydligt att borgerligheten inte har full kontroll på domaren och åklagaren bakom utredningen, vilket gör att vem som helst kan drabbas.

För att göra ont värre för president Dilma har representanthusets talman Cunha, från PT:s främsta allierade PMDB, lett ett verkligt uppror mot regeringen. Flera viktiga förslag har röstats ned, vilket har satt käppar i hjulet för åtstramningsprogrammet och regeringen har blivit allt mer handlingsförlamad. Till och med den förre presidenten Lula har beklagat sig över att landet har en ”regering av stumma människor”.

Förtroendet för ekonomin är i botten och värdet på valutan (Real) faller.

I början av augusti såg regeringen ut att hänga på en skör tråd. I den högsta valdomstolen diskuterades det om att fälla presidenten för att ha använt olaga medel i valkampanjen. Kongressens revisionsdomstol diskuterar om den ska fälla regeringens bokslut för förra året för regeringens användning av ”kreativ bokföring” för att hålla uppe skenet för de offentliga finanserna inför valet. I kongressen finns det flera förfrågningar om att in-

Dilmas stöd har rasat. Hon är nu den mest impopulära presidenten sedan återdemokratiseringen på 1980-talet.

leda en riksrätt, impeachment, för Aécio Neves, som förlorade knappt att avsätta presidenten. mot Dilma i fjol, ser ett nyval som Samtidigt mobiliserade den sin chans att vinna. Men hans konutomparlamentariska högern för kurrenter i partiet vill hellre låta reden tredje landsomfattande pro- geringen blöda till år 2018, utan att testdagen den 16 augusti med krav ta ansvar för de impopulära åtpå riksrätt mot Dilma. Enligt poli- stramningsåtgärderna mitt under sens siffror deltog knappt 900 000 krisen. Då skulle till exempel den i cirka 200 städer, vilket är fler än nuvarande guvernören i São Paulo, vid högerns protestdag i april men Geraldo Alckmin, kunna tävla om färre än den i mars. att vara partiets kandidat.

Men regeringens fall skulle ytterligare fördjupa den ekonomiska Sedan explosionen av masskamp i krisen och flera centrala represen- juni 2013 är kampnivån fortsatt hög. tanter för borgerligheten har gjort Antalet strejker har nått 1980-talsett försök att lägga en våt filt över nivåer. Problemet är att kampen den politiska krisen. De viktigas- fortsätter att vara fragmenterad. te tidningarna och arbetsgivarorDen 15 april och den 29 maj hölls ganisationerna uttalade sig för två protestdagar mot förslaget att av”samarbete” mot reglera outsourkrisen. FinansAntalet strejker cing (vilket nu tas upp i Agministern, bankhar nått 1980-tals- åter mannen Levy, enda Brasilien), och senatens nivåer. Problemet men med betalman, Renan gränsat genomär att kampen Calheiros, sydde Den 29 maj fortsätter att vara slag. ihop ett paket kallades det till fragmenterad. under namnet en protestdag ”i Agenda Brasiriktning mot en lien, med en rad åtstramningsåt- generalstrejk”, men det har inte följts gärder för att lägga grunden för att upp. För CUT, som är landets viktiåterställa samarbetet med kongres- gaste fackliga landsorganisation, har sen och regeringens handlingskraft. regeringskrisen gjort att de tvingats Även inom det viktigaste oppo- hålla tillbaka kampen för att inte sitionspartiet, högerpartiet PSDB, hota den ”egna” regeringen. finns det starka krafter mot en riksCUT fortsätter att delta i protesrätt. Den förre presidentkandidaten ter då det finns ett stort tryck bland

gräsrötterna, men med handbromsen åtdragen, samtidigt som de regeringsvänliga organisationerna, inklusive CUT, gör allt för att varna för det ”pågående kuppförsöket” mot regeringen Dilma. CUT:s ordförande sa nyligen att CUT var berett att gå ut på gatorna med ”vapen i hand” för att stoppa ”kuppen”.

Det är en avgörande tid för vänstern i Brasilien. Det är en historisk vändpunkt där PT:s grepp över arbetarklassen har försvagats kraftigt.

Men ännu finns inget tydligt vänsteralternativ och många gånger bekämpar vänstern varandra istället för att verkligen utmana PT:s grepp över arbetarklassen.

PSOL (det breda vänsterpartiet som LSR, CWI i Brasilien, är med i) har gått fram i valen och har ytterligare potential, men är ännu svagt.

Inom fackföreningsrörelsen finns det flera olika vänsteralternativ, där LSR deltar i det viktigaste, CSP-Conlutas, men dessa är ännu små. Bland de sociala rörelserna som inte stödjer regeringen utmärks MTST (de taklösa arbetarnas rörelse), som regelbundet samlar tiotusentals till protester för bostäder och mot åtstramningspolitiken.

LSR kampanjar för nödvändigheten av att ena kampen genom att bygga en generalstrejk som utmana högern och åtstramningspolitiken. ■

KULTUR

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

14

Mannen som aldrig dog Den 25 november 1925 samlades omkring 30 000 sjungande människor på gatorna utanför West Side Auditorium i Chicago. Anledningen? Det var den andra begravningsakten för den svensk-amerikanske fackföreningsmannen och textskrivaren Joe Hill (Joel Hägglund). Han hade arkebuserats i Salt Lake City fredagen den 19 november.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

D

en första begravningsakten ägde rum söndagen den 21 november 1925 i Salt Lake City. Även den drog stora människomassor som fick stå utomhus eftersom bårhusets kapell var alldeles för litet och det inte hade gått att få tag i någon större lokal. Under fredagen och lördagen efter avrättningen defilerade tusentals personer förbi kistan med den döde. Allt detta står att läsa i William M. Adlers bok Joe Hill: Mannen som aldrig dog.

Innan en genomgående skildring av en mycket korrupt och partisk rättegång berättar Adler om Joe Hills barndom och uppväxt i Gävle där han blev faderlös som åttaåring. I Amerikafeberns tid var det kanske ett naturligt beslut att, efter moderns död i januari 1902, söka sig en framtid i Amerika. Livet där blev inte så enkelt som propagandan lät påskina.

Väl anländ till New York väntade hårt jobb och dålig lön, om det överhuvudtaget fanns något jobb att få för en nyanländ invandrare utan yrkesutbildning.

På något sätt tog sig Joe över kontinenten och han befann sig i San Fransisco under den stora jordbävningen där år 1906. Efter jordbävningen tog han sig till Portland i Oregon. Där fick han kontakt med den radikala fackföreningsrörelsen IWW (Industrial Workers of the World), en organisation som hade bildats två år tidigare.

I Spokane, nära gränsen mellan Washington och Montana, vistades Joe en tid. Där fanns 31 privata anställningsförmedlingar som erbjöd arbete mot en avgift på några dollar. Det visade sig sedan att jobben

i bästa fall varade någon månad – i värsta fall fanns det inget jobb. I den miljön försökte IWW organisera de arbetslösa.

Påhejade av arbetsgivarna började Frälsningsarmén störa IWW:s möten med högljudd musik. IWW:s organisatör Jack Walsh kom då på idén med en egen sångbok, The little Red Songbook, som ett sätt att med sångens hjälp överrösta Frälsningsarmén. Det var till den sångboken som Joe Hill började bidra med sina texter, ofta till medryckande frälsningsarmémelodier.

Sången blev ett viktigt inslag i IWW:s verksamhet. Boken innehåller flera exempel på det från flera delar av landet, exempel på att man med hjälp av gemensam sång kunde skapa en gemenskap som besegrade myndigheters försök att komma åt arbetarna och deras organisation.

Myndigheterna hade förstås andra medel till sitt förfogande, till exempel att släppa loss laglösa medborgargarden som misshandlade arbetare, ibland till döds.

I början av juli 1913 flyttade Joe till Murray utanför Salt Lake City för att försöka få arbete där.

Den 10 januari 1924 dödades en specerihandlare och hans tonårige son i något som förmodades vara en hämndattack. Joe Hill anklagades för mordet. Boken beskriver ingående hur mordet gick till och den följande rättsliga processen. I Salt Lake City, där många inflytelserika personer var medlemmar i mormonkyrkan, fanns det många korrumperande vänskapsband. Joe Hill dömdes till döden.

Efter gripandet den 14 januari 1914 fram till avrättningen den 19 november 1915 pågick en kampanj

som bara tilltog i styrka för att släppa Joe fri. En som vädjade till delstaten Utah var president Woodrow Wilson. Allt förgäves.

William M. Adler har gjort grundliga efterforskningar, gått igenom domstolsprotokoll med mera och har skrivit en lättläst biografi över Joe Hill. Han presenterar också vem som han tror utförde mordet.

Han avslöjar också namnet på den

kvinna som Joe hade varit i bråk med kvällen för mordet. Joe själv ville inte avslöja namnet.

Förutom en biografi över Joe Hill får man en kortfattad historia över IWW och en inblick i de omänskliga förhållanden som nyinvandrade arbetare levde under i de västra delarna av USA i början av förra seklet.

Vi sjunger fortfarande Joe Hills sånger. Många skrevs till ett speci-

fikt kamptillfälle medan andra är mer allmänna. Fortfarande aktuell är följande bit ur Alla slavar vakna: Utan enhet går det galet.

Man och kvinna hand i hand, ska vi slå mot kapitalet som en flodvåg mot en strand.

Kom kamrat, organisera!

Ensam du ej mycket rår.

Men häng hop som halm och lera, då ska framtiden bli vår. ■

Glöm aldrig John Hron som mördades av nazister 1995 För 20 år sedan, den 16 augusti 1995, mördades 14-åriga John Hron vid Ingetorpssjön i Kode, norr om Göteborg, av ett gäng nazister i en tortyrliknande misshandel som höll på i timmar, innan de dumpade den döda kroppen i sjön.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

J

ag glömmer aldrig orden och berättelsen av hans föräldrar när jag själv var 16 år och vi var en grupp skolungdomar som tillsammans hade startat upp en

antirasistisk grupp på gymnasiet.

Vårt första stora möte inför hela skolan blev en frivillig föreläsning med John Hrons föräldrar.

Berättelsen började om de två

unga pojkarna John och Christian som en sensommarkväll gick ned till sjön för att tälta.

Ungdomarna tände upp en eld och satte sig vid stranden då det plötsligt flög en ölflaska genom luften som träffade John i huvudet.

Därefter ska attacken ha inletts.

Nazisterna, som var fyra till antalet och större än John, överöste honom med slag och sparkar med kängor. De brände John med vedträn och cigaretter innan de slängde honom i sjön.

John, som var en duktig simmare vaknade till i vattnet och började fly. Nazisterna hotade då att misshandla Johns kompis Christian som ropade och bad sin vän om hjälp.

John vände om för att hjälpa sin vän, ett hjältemodigt beslut som kostade honom livet.

Blöt och rädd släpade de omkring på honom innan sparkar, slag och stampande på hans huvud fick honom medvetslös. De hällde öl på honom för att få honom att vakna för att sedan fortsätta misshandeln

till livet runnit ur den 14-åriga kroppen och John på nytt dumpde i sjön. Denna gång sjönk han.

Det är 20 år sedan John Hrons liv släcktes. På nytt hörs hoten från stöveltramp och rasismen ekar från talarstolen i riksdagen.

Vi har tillsammans ett ansvar att agera, du har ett ansvar, jag har ett ansvar. Låt oss göra det för den 14-åriga pojke som simmade tillbaka för att skydda sin vän från nazisternas våld. ■

PARTI

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

15

Procent av mål

Norrbotten

0 kr

Västerbotten

Totalt

51% 31 091 kr

1 100 kr

Mellannorrland

30 kr

Stockholm

12 921 kr

Mellansverige

640 kr

Västsverige

7 720 kr

Sydsverige

0 kr

Bra gensvar för vårdkampanj

F

örra veckan skrev Offensiv om den otroliga krisen vad gäller arbetsbelastningen och personalbristen på Karolinska sjukhuset i Solna – en livshotande kris som förekommer i hela sjukvårdssektorn. I samband med det hade vi två riktigt bra aktiviteter på både Solna och Huddinge sjukhus i fredags.

STEPHEN RIGNEY

rs@socialisterna.org

Våra ”Rädda vården”-namnlistor fick ett väldigt positivt svar från såväl vårdpersonal som patienter. Nästan 1 900 kronor samlades in till ekonomikampanjen och 49 Offensiv och 8 prenumerationer såldes.

Partiföreningsmöten Stockholm/Haninge: Socialism på frammarsch i USA RS Haninge, onsdag den 26 augusti kl 18.30.

Plats: Träffen, Moränvägen 3.

För mer info: 073-732 33 97.

75 år sedan mordet på Trotskij RS Sthlm Sydväst, torsdag den 27 augusti kl 18.30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 073-387 65 77.

Men krisen inom vården kommer att fortsätta och det finns ett växande behov av att bygga gräsrotskampanjer och rörelser som kan kasta ut riskkapitalisterna från vård och omsorg och som kräver en riktig upprustning av välfärden.

Rättvisepartiet Socialisterna är en aktiv del av just den kampen, men vi behöver ditt stöd, både politiskt och ekonomiskt.

•R iv upp Alliansens försämringar.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.

Just nu ligger vi på strax över 50 procent av målet på 30 091 kronor. Med nästan hälften av lägerinsamlingen kvar att samla in och två helger kvar i månaden är vi på god väg att klara augustimålet, men vartenda extra öre är alltid till stor hjälp för oss.

Vill du bidra till Offensivs arbete och kampanjer kan du sätta in ditt bidrag på Plusgiro 87 96 49-2 eller Swisha det till 123-240 32 85. ■

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kollektivtrafiken.

• S toppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

Antirasism & asyl

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektiviseringar samt förnyelsebar energi.

• Avveckla kärnkraften.

• Stoppa gruvbolags och storföretags rovdrift på miljön. O ­ ffentligt ägande av naturresurserna.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

Jobben, krisen och pensionerna

Marikana, Liv Shange och gruvstrejkerna Vad har hänt tre år efter Marikana-massakern?

Varför anklagas Luleå-födda Liv för “anarkin” i Sydafrika?

Öppet möte om Sydafrika Torsdag 20 augusti 18:30 Nordansmak (Stationsg. 25)

Vilka lärdomar har Liv av kampen?

Trygga jobb

RS Sthlm Norra, torsdag den 27 augusti kl 18.30.

För mer info: 073-567 47 06.

RS Hjällbo, För mer info: 072-307 81 43.

RS Gbg Södra, För mer info: 070-298 78 72.

RS Sandeslätt-Hammarkullen, För mer info: 073-501 21 37.

Luleå: RS Luleå, Torsdag den 27 augusti kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För info om tema: 073-053 68 84.

Sundsvall: RS Sundsvall, För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Malmö-Lund: RS-Malmö-Lund, För mer info: 073-561 91 98.

Umeå:

För mer info: 076‑259 84 23.

Eskilstuna:

För mer info: 073-373 33 61.

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Systemskiftet i välfärden

Klimat- och miljöhot

Hur stoppa SD? RS Sthlm Sydost, onsdag den 26 augusti kl 18.30.

Plats: Åsgärdevägen 75, Dalen.

För mer info: 070-326 65 94.

Göteborg:

Socialistiskt program 2015

Luleå: Liv Shange berättar om kampen i Sydafrika efter den blodiga massakern i Marikana, där polisen sköt ihjäl 34 strejkande gruvarbetare.

Den senaste artikeln om massakern finns i Offensiv nummer 1 163. Läs den och fler artiklar på socialisterna.org. ■

Beställ Beating the Big end of Town – boken om hur Australiens ”Förbifart” stoppades Boken är skriven av Anthony Main, medlem i Socialist Party (CWI Australien) och en av dem som stod i ledningen för den massiva gräsrotsrörelsen mot East West Link. Det skulle bli världens största infrastrukturprojekt om det byggdes – Australiens motsvarighet till Förbifart Stockholm.

Boken visar vad som är möjligt när hela samhällen går samman i gemensam kamp mot storföretagens och politikernas intressen. Beställ genom att e-posta rs@socialisterna.org. Priset är 100 kronor. ■

• Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

Nej till låglönemarknad!

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­ sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

En skola för alla

• S krota det segregerade skolsystemet.

Bra, enhetlig utbildning till alla.

•M indre klasser och ökad lärartäthet.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Likaberättigande

•F ör en kämpande kvinnorörelse och utbyggd välfärd, mot lönediskriminering, sexism och våld mot kvinnor.

•F ör ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

•N ej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten. Kamp för jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 71 000 hyresrätter per år med låga hyror.

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Stoppa jakten på flyktingar. Återinför rätten till asyl.

•A mnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

•F acken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom massprotester, inklusive de anställdas ockupation av arbetsplat­sen om så krävs.

Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre.

• För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

•O medelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten.

•E nad, global kamp mot imperialismens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fackföreningar

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

• Kämpande och demokratiska fackföreningar. Nej till p ­ ampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

•F ör ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge de lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi.

• För en demokratisk och socialistisk värld. ■

BRÄNNANDE

20 AUGUSTI 2015 # 1 164

(S)katteplanering när Lulebo säljer ut Socialdemokraterna i Luleå säljer cirka 1 600 lägenheter och ett antal ”samhällsfastigheter” till det privata fastighetsbolagen Rikshem. För att undvika skatt på hundratals miljoner används ett upplägg med paketeringsbolag som säljs istället för fastigheterna i sig. Alla detaljer har hållits hemliga till sista sekund för att undvika debatt.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

F

örutom 1 600 lägenheter ska 560 nya lägenheter i Luleå, mot ett fyra äldreboenden och Kul- vite på 80 miljoner kronor. Vitet är turbyn Kronan säljas. Ett av visserligen högt, men för Rikshem äldreboendena, Sundsgården/Fy- är affären utan risk, med tanke på ren, kommer troligen inom några år den enorma bostadsbristen i Luleå. att byggas om till bostäder. Likaså Dessutom kan ett vite stoppas geär risken stor att samma öde väntar nom en juridisk process. konstnärernas ateljéer på Kronan, Samtidigt har kommunledningäven om det finns en lös skrivning en bisarrt nog minskat ned byggi avtalet med Rikshem om att nuva- taktsplanerna för Lulebo, trots att till exempel cirka 400 studenter komrande verksamhet ska ”utvecklas”.

Men att tro att ett vinstdrivande mer stå helt utan bostad när unibolag på sikt kommer att låta att- versitetskurserna startar i septemraktiv mark användas av konstnä- ber. Detta troligen för att tillgodose rer som betalar en hyra som inte Rikshem som vill minska sin risk. ens täcker driftskostnaderna är en medveten naivitet från kommun- Bland de hyresfastigheter som ska ledningens sida för att slippa skyd- säljas är nyrenoverade Tunastigen da kulturarbetares möjligheter till och Kallkällan. Priset är totalt 1,6 att utöva sin konst och överleva miljarder kronor. Utan insikt i vilken ekonomiskt. vinst (”driftsnetto”) varje fastighet Kommunen ska teckna 20-åri- ger är det omöjligt att avgöra om ga hyreskontrakt på tre av äldre- priset är högt eller lågt. Affären har dock kritiserats boendena. Det innebär minskad För hyresgästerna av en med insyn, förra kommunalflexibilitet samt är det definitivt att kommunen rådet Karl Peteren dålig affär. På sen, som menar i framtiden är sikt hotar högre att Lulebos mest ”låst” i att förhandla med den hyreshöjningar, lönsamma fastigprivata ägaren heter säljs och att lyxrenoveringar detta är en dålig som får en mooch minskat affär för Lulebo. nopolliknande För hyresgässituation. boendeinflytande.

Avtalet med terna är det defiRikshem innebär att företaget för- nitivt en dålig affär. På sikt hotar höbinder sig att under sju år bygga gre hyreshöjningar, lyxrenoveringar

och minskat boendeinflytande. Rikshem har lovat att till exempel behålla de boendestyrda bofonderna, men ingen vet hur länge det löftet gäller och det gäller definitivt inte om/när Rikshem hittar en mer lönsam investering någon annanstans och väljer att sälja lägenheterna vidare, alternativt ombildar till bostadsrätter.

Den historiska privatiseringen av allmännyttan har lett till ett uppror bland Lulebos personal. När VD:n för bolaget ifrågasatte att ingen konsekvensanalys av försäljningen gjordes, att företagets ledning inte fick information samt att styrelsen bröt mot upphandlingslagar fick hon

sparken. Sedan dess har personalen krävt styrelsens avgång samt meddelat att det inte har något förtroende för den tillförordnade VD:n Peter Kieri, tillika vice kommundirektör och kommunalrådet Niklas Nordströms (S) högra hand i denna affär.

När affärsupplägget presenterades för Kommunstyrelsen tackade kommunchefen Anne Karlenius Niklas Nordström för att ”hans kontaktnät” öppnat vägen för affären.

Det är nämligen Niklas Nordströms kompis från tiden på den borgerliga PR-byrån Prime, Ilja Batljan, som är vice VD för Rikshem. Då samarbetade de, med pengar från Svenskt Näringsliv, för att driva S högerut.

Nu ska Luleå kommun privatiseras och drivas högerut. Redan planeras nya utförsäljningar av ytterligare lägenheter. I riskzonen ligger till exempel Hertsön. Även om Rikshemsaffären kan gå igenom, efter diverse överklaganden, kommer motståndet mot högerpolitiken att växa. Det kommer att bli tydligt att överlåta välfärden, inklusive bostäder, till marknaden och privata företag inte är någon lösning för arbetare, fattiga studenter eller pensionärer.

För det behövs offentliga satsningar som endast kan komma ur gemensam kamp och gräsrotsprotester underifrån. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Skattefusk på hundratals miljoner kronor när Socialdemokraterna i Luleå säljer ut Lulebo till det privata fastighetsbolaget Rikshem.