Posttidning A
24 september 2015 / # 1 169 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Startskott för höstens klimatkamp
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Asylrätt och säkra flyktvägar
4 6
”Dold agenda bakom ÅVC-flytten”
13
Pyrrhusseger för Syriza
I
Stockholm den 26-28 september blir det tre aktionsdagar för klimatet. På söndag den 27 september blir det demonstration mot Förbifart Stockholms miljökonsekvenser, samling på Tensta torg kl 14.30.
– läs mer på sid 5, 7, 10, 11 och 14
Politisk storstrejk mot Finlands högerstyre Storstrejken i Finland den 18 september har skakat om den finska högerregeringen, även om den inte vill visa det. Beslutet om attacker på facken har skjutits upp efter strejkerna och efter att
uppemot 30 000 demonstrerat i Helsingfors. Frågan är nu om kampen kommer att kunna tas vidare mot en nödvändig tvådagars generalstrejk.
– läs mer på sid 8-9
16
Utvisa inte Hanna Tadesa
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
2
SMÅ DROPPAR I ETT STORT HAV
FRÅN SD TILL KUNGEN & NATO
F
M
Foto: Björn Nordqvist
ed tanke på behoven är de satsningar som regeringen påstår sig göra i höstbudgeten att beteckna som små droppar i ett stort hav. Enligt regeringen har höstbudgeten lagt grunden för en ekonomisk politik som ska ge 150 000 nya jobb de kommande åren. Men bakom detta antagande finns förhoppningar om en ökad tillväxt för världsekonomin och att den inhemska ekonomin inte vänder nedåt igen under mandatperioden. För att nå en kraftig och varaktig sysselsättningsökning krävs en helt annan politik än den som regeringen för. Regeringens krona-för-krona-politik och strävan efter att vinna näringslivets gunst gör att de nödvändiga offentliga satsningarna låter vänta på sig. Utgångspunkten för regeringens ekonomiska politik, som stöds av Vänsterpartiet, är att de åtgärder som föreslås ska finansieras fullt ut genom inkomstökningar och/eller besparingar för att de offentliga utgifterna – inte samhällsekonomin – ska vara i balans. Om det ska vara utgångspunkten för politiken krävs det skattehöjningar och besparingar på upp mot 100 miljarder kronor fram till år 2019, enligt Konjunkturinstitutet (KI). Och detta endast för att klara dagens åtaganden. Lägg därtill att kostnaderna för exempelvis de nya ubåtar och JAS-plan som regeringen har bestämt sig för att införskaffa redan blivit tre miljarder kronor dyrare än beräknat och det blir än mindre kvar till välfärd och offentliga jobbsatsningar. Om regeringen vidhåller sin nuvarande kurs. Visst innehåller höstbudgeten en rad förbättringar som bland annat
att stupstocken i sjukförsäkringen försvinner, gratis medicin till barn och unga under 18 år, fler unga får gratis tandvård, höjd grundnivå i föräldraförsäkringen och skattesänkning för pensionärerna.
Totalt är det någonstans mellan 2 och 3 procent av statens utgifter som på något sätt förändras, övriga 97 till 98 procent ligger kvar”, kommenterade SEB:s privatekonom Jens Magnusson.
En stor del av de föreslagna förbättringarna och extra anslagen betalas genom skattehöjningar: ökad skatt på bensin och diesel, reducerat rut- och rot-avdrag och minskat jobbskatteavdrag för dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden. Inga av dessa skattehöjningar gräver några större hål i de välbärgades plånböcker. Alliansregeringarnas skattesänkningar ligger i stort sett fast; ojämlikheten fortsätter att öka. Trots de föreslagna förbättringarna, varav flera som till exempel gratis tandvård upp till 23 år och fri sjukvård för äldre över 85 år, inte blir verklighet förrän om några år, rymmer höstbudgeten ingen avgörande kursändring. ”De sammantagna förändringarna mot tidigare års budget är ganska små.
Inte heller denna gång genomför Socialdemokraterna sitt vallöfte om att höja barnbidraget med 100 kronor per barn och månad till 1 150 kronor i månaden. Ränteavdragen – lånesubventionen till rika – som årligen kostar statskassan 30 miljarder kronor blir däremot kvar. Ränteavdragen slukar dubbelt så mycket som det skulle kosta att införa gratis kollektivtrafik i hela landet. Regeringen är snart ensam om att inte vilja röra ränteavdragen. Nu krävs det verkliga satsningar på jobb, välfärd, bostäder och en grön omställning. För att det ska vara möjligt krävs det en kamp för en politik som tar från de rika, storbolag och banker för att betala gemensamma behov. ■
örra veckans I marginalen handlade om hur riskkapitalisterna försöker rädda sina vinster i välfärden med hjälp av rasistiska Sverigedemokraterna. Sedan dess har det kommit nya avslöjanden om ”näringslivets” samarbete med SD-topparna i allmänhet och pr-byråns Kreab i synnerhet. Pr-byrån Kreab grundades av moderaten Peje Emilsson och byråns nuvarande Sverigechef är en annan moderat, Markus Uvell, som tidigare var nyliberala Timbros VD. I början av 1990-talet skrev denne Uvell en skrift om Offensiv, dagens Rättvisepartiet Socialisterna, som hette ”Inte mycket till vänster.” Skriften skrevs på uppdrag av Timbro och det enda man kan säga om den är att det inte var mycket till rapport. Hur som helst, år 2010 blev Uvell ny VD på Timbro, som är en filial till Svenskt Näringsliv (Timbro grundades år 1978 av Svenskt Näringslivs föregångare Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF). Det är alltså inte förvånande att Uvell och Kreab fungerar som Svenskt Näringslivs brobyggare till Sverigedemokraterna. Enligt uppgift har brobygget gått så långt att SD:s Linus Bylund numera räknar Uvell som en sina vänner. När de inte träffas på möten umgås de privat på krogen enligt Bylund, som också säger att det inte är ”konstigt och vi behöver saker som de [Kreab och Svenskt Näringsliv] har”. Så vad har rasisterna fått som ”de har”? Pengar, lyxmiddagar och lite till är nog ingen djärv gissning.
I T
nte så lite till fick kungen av regeringen som inte ansåg sig ha råd med höjda barnbidrag. Kungliga hovstaten får hela 135,3 miljoner kronor i apanage nästa år. Det är en höjning på drygt 7,8 miljoner kronor jämfört med årets anslag. ”Ett Sverige där alla är med och bidrar” är rubriken på regeringens budget. Men ”alla” är som bekant ett relativt begrepp.
ill sist kan noteras att borgarpressen öser beröm över Stefan Löfvens nya regeringsförklaring. ”I 2015 års regeringsförklaring kom Stefan Löfven direkt in på säkerhetsfrågorna efter sin allmänna inledning. Natomotståndet var struket”, noterade Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski förtjust i sin senaste söndagskrönika. Vidare heter det i samma krönika att ”Socialdemokraten Peter Hultqvist har g jort mer nytta som försvarsminister än alla sina företrädare de senaste 25 åren”. Försvarsministerns och regeringens politik betyder i klartext att ”Sverige ökar försvarsanslagen och fördjupar samarbetet med USA/Nato”, slår en lyrisk Wolodarski fast som chefar för en tidning som numera fungerar som ett Kreab för Nato. ■
”Den 18 september är bara början!” var rubriken på det finska flygblad som Rättvisepartiet Socialisterna delade ut tillsammans med våra CWI-sympatisörer i Finland, Sosialistinen Vaihtoehto, under strejken den 18 september. Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Lina Rigney Thörnblom och Natalia Medina • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
3
RS kämpar mot slumvärden Graflunds i Hammarkullen.
Foto: Kristofer Lundberg
Kamp för värdiga boenden Dåligt underhåll, fallfärdiga balkonger, drag i fönster, dålig värme, kalla lägenheter, trasig ventilation, fuktskador, rått invasion i källaren, mögel och eftersatt trapphus. Det råder ingen brist på exempel på vad Graflunds hyresgäster i Ham markullen, Göteborg har fått utstå med bristfälliga åtgärder. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
D
et finns således heller inte brist på frågor som de boende bör organiseras sig runt för att förbättra sin levnadssituation. I Graflunds lägenhetsbestånd på Bredfjällsgatan och Gropens gård i Hammarkull-
en, Göteborg har protester pågått i flera år. – Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har kämpat många år för de boende som har drabbats av denna slumvärd och har lyckats med några enskilda segrar med hyresgäster
som fått sina lägenheter åtgärdade, i lägenheten att vända sig till både säger Amer Mohammed Ali, RS, Hyresgästföreningen och miljöoch fortsätter. förvaltningen. – Situationen är så allvarlig att vi Miljöförvaltningen har redan menar att det är hög riktat skarp kritik tid att kommunen mot Graflunds och Graflunds har går in och tar ankrävt att värden gång på gång rättar till problesvar över beståndet. – Graflunds har visat att de inte är men. Miljöförvaltgång på gång viintresserade av att ningen konstaterar även att missförsat att de inte är genomföra nödintresserade av att vändiga åtgärder. hållandena är hälsoskadliga. genomföra nödDen 27 april vändiga åtgärder. 2014 skrev vi: ”Rättvisepartiet SoRättvisepartiet Socialisterna upp- cialisterna kräver en omedelbar manar de som drabbas av problem upprustning av lägenheterna efter
behov och utan hyreshöjningar. Visar sig Graflunds oförmögna till att göra detta behövs det kamp och protester för att tvångsförvalta lägenheterna och sätta dem under samhällets demokratiska kontroll.” Vad de boende och hela området behöver är en långsiktig ägare som exempelvis kommunala Bostadsbolaget. RS reser nu kravet på att kommunalisera Bredfjällsgatan och Gropens gård. Kampen börjar med krav på upprustning på de boendes villkor och bör gå vidare i protester för kommunalisering. ■
Västernorrland: Rädda vården – stoppa nedskärningarna I slutet av förra veckan höll ledningen för Västernorrlands läns landsting en ny presskonferens där budskapet var att 240 miljoner kronor ska bantas bort på tre år – annars hotar underskottet att snabbt växa till 1,8 miljarder. De tidigare planerna på nedläggning av BB och barn och kvinnoklinikerna i Sollefteå och Ö-vik samt andra neddrag ningar finns kvar. Förutom nedskärningar planeras även en skattehöjning på runt 80 öre. PER JOHANSSON, sjuksköterska
rs.sundsvall@socialisterna.org flera mindre orter i jämtland är det närmare till Sollefteå sjukhus än in till Östersund och det är vanligt att man åker dit istället. Går sparplanerna igenom innebär det att det inte kommer att finnas något BB eller ordentlig barn- och kvinnosjukvård i hela Ångermanland. Ångermanlänningarna kommer att få samma skattehöjningar med mera som oss övriga, men deras vård försvinner. Politikernas planer på skattehöjningar för oss vanliga löntagare är i längden inte en bra lösning. Vi har redan hög skatt. Vad som behövs är att ta pengarna där de finns: Hos de rika och storföretagen. Vi ser hur
Den kommande helgen planeras för demonstration i Ö-vik. En av initiativtagarna är barnmorskan Katharina Tjernström. Hon berättar för mig att hon blev förtvivlad då hon fick reda på sparplanerna. – Jag tänkte att vi kan inte bara sitta här, utan måste reagera, berättar hon. Därför togs initiativ till en demonstration under parollen ”Utan barn stannar Ö-vik”. Demonstrationen kommer att hållas på söndagen den 27 september klockan 14.00 med samling utanför Fjällräven Center i Örnsköldsvik.
Nedskärningarna kommer att innebära att bland annat BB läggs ned i Ö-vik och Sollefteå.
Foto: Daniel Lobo / Flickr CC
N
ågon opposition mot sparplanerna finns inte bland något av partierna som finns reprsenterade i landstinget, som styrs av S, V och MP. En KD-politiker klagar över att hon har inte fått bra underlag och siffror, men ingen politiker driver någon linje mot nedskärningarna. De sparplaner som nu diskuteras i landstinget innehöll bland annat nedläggning av BB och kvinnosjukvård i både Ö-vik och Sollefteå. Detta har såklart väckt befogad ilska i dessa orter. Detta ses nu som bara starten på att helt lägga ned Sollefteå som akutsjukhus. Hotet mot Sollefteå sjukhus har även fått boende i Jämtland att reagera. Från
banker och storföretag gör storvinster och trots detta har fått sänkt bolagsskatt. Dessa pengar borde istället ha satsats på sjukvården. Samtidigt med detta har alla riksdagspartier gått vapenindustrin till mötes och satsar många miljarder på fler JAS-flygplan med mera. Till det finns det pengar! Att lägga pengar på att rädda vården i Västernorrland är småsmulor i jämförelse med det som satsas på militären. Det är dessutom mer akut än någonsin att vi stoppar plundringen till privata vinster från vården.
Jag uppmanar alla som har möjlighet att åka dit att göra det. Det behövs nu största möjliga protest mot nedskärningarna! Det är viktigt att vi vårdpersonal försöker hålla ihop över hela länet. Vi får
inte låta politikerna spela ut orter mot varandra. Vi behöver agera tillsammans mot nedskärningarna. Därför är det självklart för mig, trots att jag är sundsvallsbo, att åka upp och delta på demonstrationen på söndag i Ö-vik. ■
INRIKES
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
4
Flyktingsolidaritet och det politiska etablissemangets hyckleri i Borås
EU-ledarna bygger upp sina flyktingmurar, men solidariteten och kampen underifrån fortsätter att vara stark.
Lördagen den 19 september hölls en manifestation i Borås under namnet ”Refugees Welcome” som samlade ungefär 500 personer. RS BORÅS
rs.boras@socialisterna.org
Foto: Lina Rigney Thörnblom
B Asylrätt och säkra flyktvägar Fort Europas murar och lagar har hittills dödat 2 900 flyktingar som har försökt nå något av EU:s medlemsländer. Säkra, legala vägar till Europa är ett måste om inte fler flyktingar ska dö. PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org
Y
tterst få av världens dryga 60 miljoner flyktingar har en chans att nå Europa. Merparten av de flyktingar som
tvingats bort från sina hemländer lever i flyktingläger i världens fattigaste länder. Samtidigt som antalet flyktingar i världen ökar snabbare än någonsin befäster Fort Europa sina yttersta utposter med nya murar, militariserade gränser och repressiva lagar. Vilket får våldsamma följdverkningar i länder som gränsar till EU som exempelvis Serbien, Kroatien och Makedonien. ”Vad vi ska diskutera är hur vi ska skydda Europas gränser”, sa den polske utrikesministern Grzegorz
Schetyna strax innan EU:s krismöte inleddes. Han sa rakt på sak vad som egentligen står på dagordningen när EU-regeringarna håller krismöte om Europas flyktingmottagningunder den 22 och 23 september. Men i skarp kontrast till EU-ledarnas strävan att resa nya hinder mot flyktingar står den våg av solidaritet som har brutit fram och som Refugees Welcome blivit ett uttryck för. Nu måste även fackföreningarna sluta upp i arbetet för flyktingars rättigheter.
Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Riv Fort Europa. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Avskaffa Dublinförordningen. • Masskampanjer mot rasism och mot skuldbeläggning av flyktingar. • Försvara rätten till asyl. Stoppa tvångsutvisningarna. • Flyktingamnesti – nu. • Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad. • Internationell solidaritet: Global kamp mot imperialismens krig och plundring. ■
Istället för att avveckla säljer Vattenfall ut sin giftiga kolverksamhet Vattenfall ska sälja ut sin tyska brunkolsverksamhet. Säljs anläggningarna kan det följas av att nya brunkolsgruvor öppnas upp och 1,2 miljarder ton koldioxid släpps ut i atmosfären.
Enligt en studie från University College London, som publicerades i tidskriften Nature i början av året, måste 82 procent av världens kolreserver stanna kvar under mark för att 2-gradersmålet ska uppnås.
– Det är en skam om regeringen tillåter denna försäljning. För bara ett par dagar sedan stod statsministern i riksdagens talarstol och bredde ut sig om regeringens miljöarbete och att Sverige ska bli ett
fossilfritt land. Om man blir fossilfri genom att sälja sina koltillgångar har man inte uppnått någon klimatnytta alls, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige, i ett pressmeddelande. ■
akom arrangemanget stod Borås politiska etablissemang som medvetet höll såväl Rättvisepartiet Socialisterna (RS) som Asylrörelsen utanför. En av talarna var Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige, Ida Legnemark: – Idag samlas vi för att kärlek och medmänsklighet är starkare än hat och främlingsfientlighet. Vi säger välkomna till Borås, välkomna att bygga framtiden med oss. Hon fortsatte med att läsa dikten ”En broder mer” av Stig Dagerman, som är en kort dikt om att man visserligen aldrig kan förändra världen, men att det i alla fall går att hjälpa enskilda individer.
Detta är talande för det sätt på vilket V:s toppskikt ser på hur dagens problem ska lösas. Inte genom gemensam kamp, utan genom individuella insatser och uppoffringar. Uppoffringar har vi sett mycket av på sistone, och det är glädjande att se hur stark känslan av samhörighet och viljan att hjälpa till är. Dessa gemensamma krafter skulle kunna uträtta stordåd på en ny nivå. RS, som var den största organiserade kraften på plats, förde fram att vi tillsammans måste bygga en massrörelse som kämpar för att riva Fort Europas murar, stoppa tvångsutvisningar och för asylrätten. Att det finns ett sug efter politiska svar kunde ses i att 145 personer köpte Offensiv under demonstrationen. ■
”Det går att förändra om vi går samman” När Offensiv träffar Sebastian Salazar står han i en gymnasieskola i Stockholm och delar ut flygblad. Det handlar om ett möte som Studenter Mot Rasism bjuder in till, ett möte fullspäckat med intressanta teman. OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
Vad vill Studenter Mot Rasism? – Vi vill få studenter och andra ungdomar engagerade i frågor som antirasism och kampen för att stoppa utvisningar – det går att göra om vi är tillräckligt många. Studenter Mot Rasism i Stockholm driver också en klimatkampanj. Vårt arbete är en del av ett globalt klimatnätverk som försöker förhindra klimatförändringar. Vi vill
pressa politikerna genom demonstationer. Vår del i det hela är att väcka ungdomars intresse.
Du har varit ut på flera skolor nu i terminsstarten. Hur tycker du att stämningarna är? – Många känner att det behöver göras något, men många vet inte vad som kan göras. Att det till exempel går att bygga upp en rörelse. Att det går att förändra om vi går samman och att det finns en styrka i att tillhöra en grupp. – Vi ska försöka sätta upp grupper på skolorna. Demonstrationer är ett av våra verktyg. Andra sätt är möten och olika former av informationsspridning. ■
– Vi vill få studenter och andra ungdomar engagerade, säger Sebastian Salazar från Studenter Mot Rasism.
Foto: Offensiv
U
nder mötet den 23 september, alltså dagen innan detta nummer av Offensiv utkommer, kommer Kimmie Taylor att tala om situationen i flyktinglägren på gränsen till Sy-
rien – som hon besökt den senaste månaden. Hanna Tadesa ska berätta om sin egen kamp för att förhindra utvisning. Ville Karlsson och Ammar Khorshed pratar om klimatet och motståndet mot Förbifart Stockholm.
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
5
I korthet
Hälften av allt liv i haven har dött ut sedan 1970-talet. Det slår Världsnaturfondens nya rapport fast.
”Aldrig varit värre än nu”
V
årdkrisen På Karolinska sjukhusets akutmottagningar i Stockholm förvärras krisen snabbt. Svenska Dagbladet (SvD) skriver den 17 september om hur var tionde patient tvingas vänta i mer än åtta timmar. Omkring 20 procent av vårdplatserna är stängda på grund av den personalbrist som råder, och flera uppger att ”det har aldrig varit värre än nu”. – Vi kan inte garantera en patientsäker vård, uppger Ann- Charlotte Jansson, förtroendevald för Vårdförbundet och sjuksköterska på KS-akuten i Solna till SvD, och fortsätter: – Akuten är inte anpassad för att patienter ska ligga kvar flera dygn. Vi ska stabilisera och skicka vidare patienten, inte svara för behandlingen. Det är därför vi har vårdavdelningar. Till slut blir det här ett arbetsmiljöproblem som gör att ännu fler slutar och då fördjupas krisen. Och det är precis det vi ser efter sommaren. Vi borde ha stabsläge nästan hela tiden för att allvarliggöra att det här inte håller längre.
Coop stäms i Arbetsdomstol av Handels
A
Häften av allt liv i haven har försvunnit sedan 1970-talet. Det visar den nya rapporten Living Blue Planet Report från Världsnaturfonden (WWF). THERESE SVENSSON
rs@socialisterna.org
R
apporten utkom den 18 september och ger en mycket skrämmande bild av vad som händer under ytan. Utöver att fiskebestånden har minskat drastiskt har även populationen av fåglar, marina däggdjur och kräldjur minskat. Sammantaget har livet i haven halverats på bara 40 år. Överfiske är det i särklass största problemet. I rapporten framgår att det globala fisket är upp till tre gånger större än vad som är hållbart. Fisket fortsätter att öka, trots att fiskebestånden minskar och att flera arter är på väg att utplånas.
Förutom det alltför intensiva fisket används även extremt ohållbara metoder, som exempelvis bottentrålning där stora områden på havsbotten sopas rent och förstör livsmiljön för massor av djuphavslevande arter. Bifångsten av bland annat delfiner, valar och sköldpaddor är också särskilt stor vid bottentrålning. Mänsklig påverkan orsakar fle-
ra av de allvarligaste problemen för havslivet utöver det industriella fisket. Det dumpas exempelvis åtta miljoner ton plast i haven varje år, och denna mängd beräknas fördubblas inom tio år. Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen, orsakat av det parasitära kapitalistiska systemet, gör att havsmiljön förändras snabbare nu än på flera miljoner år. En tredjedel av all olja och gas tas upp från haven, trots att det inte finns säkra sätt att göra detta på. Detta utsätter havsmiljöerna, djur och växter för oerhörda risker och påfrestningar, både direkt genom stora oljespill, men också indirekt genom ökade utsläpp av koldioxid som bidrar till klimatförändringarna. Även växtligheten i haven har minskat kraftigt. Korallrev och sjögräsängar är helt nödvändiga miljöer för en stor del av livet i havet. De senaste 30 åren har hälften av revbyggande koraller försvunnit
Foto: Retrofresh! / Flickr CC
Kapitalismen dödar haven
från tropiska rev, och en tredjedel av alla sjögräsängar har försvunnit. Världens alla korallrev beräknas vara borta innan år 2050. Rapporten påvisar således mycket alarmerande fakta. Ungefär tre miljarder människor är i dagsläget beroende av havet för sitt dagliga proteinintag. Inom 35 år beräknas jordens befolkning öka med cirka två miljarder människor. Om ekosystemen i havet kollapsar kommer det att innebära oerhörda konsekvenser för människors livsmedelsförsörjning. Det är inte försent att vända trenden, men för att havet ska ha en chans att återhämta sig krävs stora förändringar mycket snabbt. Världens ledare möts under FN:s mest avgörande klimattoppmöte i Paris i december, och här måste miljontals samlas och kräva att situationen i världshaven ligger högt på agendan. Vi kan under inga omständigheter acceptera att detta klimatmöte blir ännu ett misslyckande. Vi måste kräva kraftfulla och verklighetsförankrade lösningar på klimatkrisen, och att dessa lösningar sätts i verket nu. För att detta ska kunna ske måste en massrörelse skaka etablissemangets vägran att genomföra klimatsmarta förändringar. ■
rbetsrätt Det har blossat upp till konflikt mellan livsmedelsföretaget Coop och fackförbundet Handels. Detta efter att 80 anställda på butikerna i Jönköping och Marieberg tvingats ned i arbetstid. Enligt Handels ska turordningsreglerna gälla och om arbetsbrist råder ska de anställda sägas upp enligt lagen om anställningsskydd, las. Coop menar dock att nedskärningen är en ”omreglering av tjänst” och därför kan göras direkt. Handels stämmer nu Coop till Arbetsdomstolen (AD), rapporterar Handelsnytt den 18 september. – Det här är en viktig principiell fråga. Vi ser att många av våra medlemmar drabbas och att trenden är att allt fler företag gör som Coop. Vi måste få detta ordentligt prövat i domstol, säger Per Bardh, avtalssekreterare på Handels, till Handelsnytt.
Stor brist på BB i Stockholm inom kort
F
örlossning En rapport från hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm den 21 september visar att omkring 3 000 förlossningsplatser kommer att saknas i Stockholms län om några år. Oppositionen i länet säger sig vara bekymrade över utvecklingen, medan det borgerliga styret säger att de kommer att klara alla förlossningar. – Jag är jätteoroad, för det här [rapporten] bekräftar att situationen är mycket mer allvarlig än vad Alliansen har låtsats om, säger oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) till SVT den 21 september.
”Vi skulle kunna hjälpa så många fler”
T
jejjourer Allt fler unga tjejer tar kontakt med Tjejzonen, en jour för unga tjejer, för att få hjälp. Men trots att fler söker stöd och att fler vill stötta saknas det pengar för att utbilda nya volontärer. Det leder till att många tjejer blir utan hjälp. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 21 september. – Det är extremt frustrerande, man blir tokig. Det löjliga är att vi skulle kunna hjälpa så många fler. Men vi skulle behöva mer resurser. Och resurser är fler volontärer, alltså pengar för att utbilda fler volontärer, säger Lotta Zetterqvist, verksamhetschef på tjejjouren Tjejzonen i Stockholm, till SR. Bara två av tio tjejer kommer i dagsläget fram till tjejjouren. Resten får stå i kö eller prova en annan kväll.
Statliga bolag sponsrar Almega
N
äringsliv Almega, som är en paraplyorganisation för flera olika arbetsgivarföreningar, får ekonomiskt stöd från statliga bolag som SJ, Post Nord, Svenska Spel med flera. I Almega Tjänsteföretagens styrelser sitter dessutom fyra vd:ar från statliga bolag. Det skriver Arbetet den 21 september. – De statliga bolagen är de största finansiärerna av Almega, som inte är opolitiskt på något sätt. Tvärtom, Almega är rabiat när det gäller försämringar för löntagarna. Organisationen går i spetsen för Svenskt Näringsliv och kör fram sin ideologi mer än andra Är det rimligt att staten ska finansiera en sådan propagandamaskin? frågar sig Seko:s ordförande Janne Rudén till Arbetet. ■
INRIKES
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
6
”Dold agenda i ÅVC-flytten – och det är Cronimet” När Niklas Nordström efter valet år 2014 tillträdde som socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå blev det signalen till en skarp högersväng för kommunledningen. Nordström lämnade sin tidigare arbetsplats, den moderata tankesmedjan Prime, men inte dess idévärld och S styr nu Luleå i riktning mot en nyliberal lekplats för de rika – på medborgarnas bekostnad. LIV SHANGE rs.lulea@socialisterna.org
F
– Luleå Kommun gör en satsning som måste vara unik i Sverige, de bygger ut industriell verksamhet i ett bostadsområde istället för att avveckla! säger TorBjörn Nilsson och fortsätter: – Det är fruktansvärt. Vi har bara ett grönområde här – skogen som kommer att huggas ned. Det är det enda området för rekreation för de boende och för förskolan samt äldreboendet som finns här. – ÅVC:n beräknas få 150 000 personbilsbesök per år, plus en stor ökning av tung lastbilstrafik, och risken för ”smittrafik” därifrån genom Lövskatan är stor, tillägger Kurt Eriksson. I förra veckan överlämnade Kurt och TorBjörn de boendes svar på den nya detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning som kommunen hade presenterat. ”Slarvigt, skralt och ogenomtänkt, och i vissa stycken oärligt.”
Foto: Liv Shange
lytten av kommunens återvinningscentral från Kronan till Lövskatan är en del i högersvängen. Det anser de boende på Lövskatan som har erbjudit kommunledningen hårt motstånd sen planerna blev kända i december. Offensiv har träffat Kurt Eriksson och TorBjörn Nilsson som tillsammans med andra i Lövskatans boendeförening kämpar för sitt område. Lövskatans hyreslängor och småhus byggdes på 1940-talet, främst som bostäder till arbetarna i stadens stora industri, järnverket SSAB som ligger på andra sidan ett litet skogsområde. De utgör ett av Luleås mindre bostadsområden. Om kommunens planer verkställs kommer skogen snart att få lämna plats för Luleås största återvinningscentral (ÅVC), som ska flyttas för att inte ligga i vägen för det växande och lukrativa bostadsområdet på Kronan.
Det privatägda företaget Cronimet kommer tjäna storkovan på ÅVC:s flytt. Så sammanfattar TorBjörn kommunens (senkomna) underlag för beslutet. – Vad som är mest slående med förslaget på ny detaljplan är att de inte tar någon hänsyn till kontexten, fortsätter han. Det är som om de planerar och bygger i ett tomrum. Kurt visar detaljplanens bullerkarta, framtagen av Tunemalm Akustik. Där visas i rött hur långt utanför anläggningen som störande buller skulle nå – förutsatt att inte ett ljud hörs från redan existerande industri eller trafik. I själva verket påverkas de boende redan nu av bullernivåer som ligger över det tillåtna. Buller är inte den enda föroreningen som oroar Lövskataborna. Nedskräpning är ett stort problem – företag som verkar i området använder skogen som soptipp för allt från asfaltsrester till skrotbilar. De boende har fört upp det här problemet med kommunen under många år, men har bara mötts av svikna löften. Partikelstoft och andra luftföroreningar är liksom gifter i mark och grundvatten redan verklighet. Kommunens miljökonsekvensbeskrivning omnämner, svepande,
mycket höga zinkhalter i grönområdets mark (mycket troligt urlakad ur företaget Cronimets metallskrotupplag). De boende har länge oroat sig för just urlakning av miljögifter. De har gjort egna mätningar och låtit miljölaboratoriet på Luleå Tekniska Universitet analysera dem. Mätningarna visade på höga och mycket höga halter av flera tungmetaller, till exempel bly, nickel, mangan och arsenik i både grundvatten och regnvatten. Konsultfirman som kommunen nu har hyrt in har i princip nått samma resultat. – Men det är ”ingen fara” enligt dem. För det är ju inte meningen att vi ska dricka grundvattnet! Att grundvatten rör på sig förbiser man. Och vad som är källan till föroreningarna är tydligen helt ointressant, kommenterar TorBjörn, och fortsätter: – Sen har Skanska helt olagligt fått använda vårt grönområde för industriell verksamhet i 30 år. De har en blandning av lagerupplag och soptipp mitt ute i skogen, där det lakas ur väldigt mycket ut i marken och vattnet. Luleå kommun upplåter det åt Skanska genom ett arrendeavtal.
Att kommunledningen värnar om företag och deras vinstintressen på de boendes bekostnad är en bitter lärdom från de nio månaderna av kamp mot ÅVC-flytten. Enligt kommunens tjänste män ska föreberedelserna för ÅVC-flytten ha pågått i tre år. En arbetsgrupp ska ha jobbat med frågan i två år.
tag, ett tysktägt multinationellt bolag som driver både gruvor och metallåtervinning i omkring 50 länder, bland annat i Sverige. Cronimet har redan en anläggning på Lövskatan, olagligt driven med stora metall- och elektronikskrotupplag mindre än hundra meter från bostäderna. Enligt den nya detaljplanen ska Cronimet ligga precis vid infarten till den kommunala ÅVC:n – en strategisk placering som Cronimet förstås kommer att kunna tjäna bra på. Här, misstänker Lövskataborna, finns förklaringen till kommunens i övrigt oförklarliga beslutsamhet för just Lövskatan. – Det är ju tydligt att Luleå har blivit någon sorts sandlåda för företagarvänner till [S-kommunalrådet] Niklas Nordström, säger TorBjörn, och fortsätter: – Det har ju varit försöken att lägga ned Vitåskolan, upphandlingen av driften av Hertsö badhus, Lulebo-affären och nu ÅVC:n. Vem som helst kan se att det här är inte ens är ”bra affärer”. Man tömmer helt enkelt kommunen på kapital! – Man dränerar våra gemensamma tillgångar. Vad S gör nu är att ge sig på sina egna gräsrötter. De ger sig på de som de tror är svaga, tillägger Kurt. – Det är chockande att det är vänskapskorruption och vinstintressen som styr, säger Kurt.
Under de nio månaderna som Lövskataborna har kämpat mot ÅVC-lokaliseringen har de slagits av förvirringen bland kommunens tjänstemän och politiker. På ”Medborgardialogen” som kommunen anordnade den 18 maj hade de väntat sig 20 persoMen enligt dokumentation som ner. Istället kom över 200 arga Offensiv har sett kallade chefen Lövskatabor och mötet urartade i för Renhållningen till ”ett första kaos. Likadant gick det med samkort möte” av arrådsmötet i aubetsgruppen den gusti. Protesterna Det är chockeran6 november 2014. har fortsatt, med de att det är vänMötet hölls den bland annat två skapskorruption 20 november, och JO-anmälningar och vinstintressen beslutade utan och ett otal insänsom styr. något som helst dare. skriftligt underlag – Man blir ju om Lövskatan som destination matt när man inser hur anti-medför flytten. En ”lokaliseringsut- borgare våra politiker är. Men vi redning”, skrevs först två måna- kommer att fortsätta kämpa emot der senare, den 22 januari 2015, det här tills vi vinner, säger Tordär Lövskatan synbarligen vägdes björn. – Vi är i vägen. Och vi är dessmot tre andra alternativ. Utredningen dömde dock ut alla dessa utom besvärliga. Vi ställer krav. De hade ju någon slags förhoppning alternativ redan i förväg. – Det finns en dold agenda i det att det bara skulle vara jag och Torhär. Och det är ju Cronimet, kon- Björn, men de fick en chock när de insåg att vi hade hela Lövskatan staterar TorBjörn. Cronimet är ett privat före- bakom oss, avslutar Kurt. ■
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
7
Regeringens budget är långt ifrån tillräcklig vad gäller klimatåtgärder.
Klimatet påstås vid sidan av jobben och skolan ha högsta prioritet i den budget som regeringen har lagt fram. Enligt både Stefan Löfven, miljöministern Åsa Romson och finansplanen är “klimatfrågan vår tids stora ödesfråga”. Men när det kommer till kronor och ören är det istället slående att det inbillade hotet från Putin prioriteras högre i regeringens och V:s första rödgröna budget än klimatomställning och energibesparande. ARNE JOHANSSON
offensiv@socialisterna.org
D
e 1,32 miljarder kronor mer som satsas på den Nato-anpassade upprustningen av militären (och dess ökade koldioxidutsläpp) är mer än de 1,19 miljarder som satsas på ökade investeringar i klimatomställning och energi (varav 0,5 miljarder är klimatfinansiering i utvecklingsländer) under år 2016. Även därefter beräknas också anslagen till militären öka snabbare varje år till 2019, då ökningen till militären blir 2,32 miljarder kronor jämfört med de ökade investeringarna i klimatomställning och energi med 1,57 miljarder. Att regeringen ändå kan hävda att den totalt satsar 4,5 miljarder kronor för klimatet år 2016 är en glädjekalkyl som beror på att den räknat in höjda bränsleskatter, det tidigare så kallade jobbpaketets satsning på renovering av flerfamiljshus och ökade anslag till järnvägsunderhåll. Men som Naturskyddsföreningen konstaterat kopplas inte höjningen av bensinpriset till någon satsning på förnybara bränslen och el. Inte heller innehåller investeringspaketet några pengar alls till nya järnvägar eller ens ett förstatligande av det kaotiska järnvägsunderhållet. Samtidigt glöms direkt negativa klimatsatsningar bort, som till exempel att SJ tvingas betala en avkastning till staten på 2 miljarder kronor, vilket bland annat leder
till indragna nattåg till Jämtland. Än mer uppenbara baklängessatsningar är det påbörjade bygget av världens största och dyraste sexfiliga motorvägstunnel Förbifart Stockholm i en huvudstad där kollektivtrafiken förfaller och de ökade utsläpp som skapas av militära upprustningar och övningar. Trots att den svenska regeringen vill sola sig i glansen som världsledande i klimatomställningen ligger Sverige också hopplöst på efterkälken i den så kallade solrevolutionen, på tjugonde plats i Europa. Detta trots att solenergitekniken har utvecklats språngartat och att priserna på solpaneler har fallit med 80 procent sedan år 2008. Medan solelen redan uppgår till sju procent av Tysklands elproduktion, är Sveriges andel fortfarande endast mindre än en hundradel så stor, 0,06 procent. I det perspektivet ska man se regeringens upphaussade ökning av stödet till solceller från 50 till 225 miljoner kronor år 2016 och 390 miljoner per år därefter. Det är en satsning som omedelbart devalveras av att regeringen samtidigt ansett sig tvingad av EU:s konkurrensregler att införa en ny skatt på större anläggningar av förnybar el från sol och vind med 194 miljoner kronor, som tidigare har varit skattebefriade. Detta sker samtidigt som OECD:s generalsekreterare Ángel Gurría säger att ”vi är totalt schi-
zofrena” om det faktum att de 34 OECD-länderna tillsammans med sex utvecklingsländer fortfarande på 800 sätt subventionerar produktionen och konsumtionen av kol, olja och gas med 167 miljarder dollar per år. Det är också långt mer i stöd till några av världens rikaste företag än de totala subventionerna till förnybar energi med 121 miljarder dollar och långt mer än de 100 miljarder dollar om året i klimatstöd från rika till fattiga länder från år 2020 som de länge har utlovat på papperet, men ännu står långt ifrån att infria. ”Med högt ställda mål ska Sverige vara drivande i de internationella förhandlingarna”, heter det i finansplanen. Men inget tyder på att de föreslagna åtgärderna ens kommer i närheten av att infria Riksdagens mål från år 2009 om att Sverige ska minska de utsläpp som inte ingår i EU:s utsläppshandel med 40 procent till år 2020 jämfört med år 1990. När knappt fem år återstår har de svenska utsläppen sedan år 1990 enligt Supermiljöbloggen bara minskat med strax över 20 procent. För att inte tala om att utsläppshandeln sedan länge har kollapsat. Två och en halv månad innan toppmötet i Paris mellan den 30 november och 12 december där den kapitalistiska världens ledare jobbar hårt för att undvika ett intryck av totalt fiasko som i Köpenhamn år 2009 har nu 62 länder som mellan sig står för 70 procent av världens utsläpp lämnat in sina frivilliga nationella åtaganden (INDC:s). Men även om orden i dessa och de ytterligare åtaganden som väntas före Paris även från Indien, Brasilien och Indonesien verkligen fullt ut infrias i effektiv handling skulle detta inte alls räcka för att begränsa den globala uppvärm-
ningen till 2 °C-målet. Enligt FN:s chefsförhandlare Christiana Figueres pekar det snarare mot 3°C. Den svenska miljöministern Åsa Romson medger att såväl Sveriges som EU:s mål att minska utsläppen med 40 procent till år 2030 jämfört med år 1990 är otillräckliga. Den EU-lösning på detta dilemma som Sverige sägs ha varit pådrivande för är att det avtal som tecknas i Paris ska innehålla en överenskommelse om femåriga översyner, där bollen sparkas till framtidens politiker att skärpa sina åtaganden. Det är en linje som redan oroar en stor majoritet av forskarna och som dessbättre genomskådas av en allt mer radikaliserad rörelse av rörelse för klimatet. Enligt ett tidigare uttalande till ETC av Johan Rockström, Sveriges mest kända klimatforskare, behöver världens utsläpp av växthusgaser enligt vetenskapen minska i storleksordningen 80 procent till år 2050, och då från EU med 60 procent till år 2030 som ett absolut minimum. Det är en målsättning som inga framtida femårsöversyner av samma sorts politiker inom samma kapitalistiska system kan uppnå om inte de avgörande besluten fattas i Paris eller mycket snart därefter. ”Vi har idag en nödsituation”, för att citera den gamle klimatforskaren James Hansen, tidigare chef för det NASA som just har deklarerat både att 2015 hittills är det varmaste år som uppmätts och att en mycket snabbare höjning av havsnivån till minst 93 centimeter detta århundrade redan är oundviklig. Att världens ledare (i bästa fall) planerar för 3 °C medan värmeböljorna redan under 1 °C har blivit tio gånger vanligare åren 1981-2010 än mellan åren 1951-1980, polarisarna börjat brytas upp och havens biologiska mångfald har halverats, innebär att det kapitalistiska systemet för oss mot katastrofens rand. ■
Från Stockholms förorter till klimatmötet i Paris Planeringen är i full gång för en demonstration nu på söndag den 27 september mot Förbifart Stockholms miljökonsekvenser från Tensta C till Hjulsta, med samling på Tensta torg kl 14.30.
D
emonstrationen blir den utåtriktade höjdpunkten på tre aktionsdagar för klimatet i Stockholm och Tensta den 26-28 september, som inleds med seminarier i ABF-huset, Sveavägen 41, kl 10.00 till 16.00. Vi citerar ur pressmeddelandet att: ”Förbifart Stockholms utformning i Skärholmen, Hjulsta och Akalla är ett typiskt exempel på miljödiskriminering och dubbelmoral. Trafikverket lägger ner miljarder på att gräva ner sina vägar när de passerar välbärgade områden. Men när vägarna byggs vid förorter med en fattig befolkning finns det inga pengar för tunnelbyggen. Befolkningen i dessa förorter ska tvingas leva med de avgaser, skadliga partiklar och buller som andra medborgare ska slippa.” Aktionsdagarna är också en avstamp för fortsatt kamp inför i klimattoppmöte i Paris. För hela helgens program, se klimatsverige.se. Medarrangörer till demonstrationen i Tensta är: Initiativgruppen Gräv ner Förbifarten i Hjulsta, Norra Järva Stadsdelsråd, Föreningen Trevliga Porkala i Akalla, Voice of Tensta, Jordens vänner, Nätverket Stoppa Förbifarten, Gulliga folkrörelsen, Internationella Solidaritetskommittén, Studenter Mot Rasism, 7Generation Förort, nätverket KlimatSverige med flera. ■
Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet
Ett helt otillräckligt klimatkliv
ANALYS
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
8
Politisk storstrejk mot fi En massiv politisk strejk lamslog stora delar av Finland den 18 september. Offensiv fanns på plats i Helsingfors och Kemi för att diskutera med arbetare och andra samt tydliggöra behovet av en socialistisk politik. I Helsingfors var kollektivtrafiken helt nedstängd under strejk- och protestdagen och polisen räknade med ett stort trafikkaos. Men det var påtagligt lugnt, som det bör vara under en stor strejk. Trots tidvis ösregn fylldes Järnvägstorget snabbt av uppemot 30 000 demonstranter. De tre fackföreningsfederationerna hade tagit dit en stor scen med en enorm skärm fylld av ordet: #STOP.
30 000 tog till gatorna i Helsingfors mot den finska högerregeringens attacker mot arbetarklassen.
ELIN GAUFFIN & PER-ÅKE WESTERLUND
rs@socialisterna.org
N
edskärningspaketet som högerregeringen vill införa och facket stoppa är historiskt vad gäller försämringar och statligt övertagande av den fackliga friheten. Det var en påtagligt livlig, mångfärgad och öppen stämning under strejkdagen. För att vara en facklig demonstration var det också många ungdomar på plats. Det märktes att det var en spirande och nyfiken rörelse. – Vi har nyupptäckt demonstrationviljan. Först den stora Pride-paraden i somras, sedan 10 000 mot nedskärningar för en månad sedan och en lika stor demonstration mot rasismen, sade Ainur Elmgren, som också forskar i politisk historia.
av övertidsersättning. Dessutom sänks till exempel barnbidraget. Att gå med på det här är inget alternativ. Det är inte rätt av regeringen att gå in och ta över lönesättningen. Behovet av en generalstrejk diskuteras på arbetsplatserna, sade Melanie Kirscher. Kimmo Tanner jobbar som säkerhetsvakt och Mikko Hakkinen som telefonförsäljare: – Den enorma besvikelsen över regeringen håller på att vändas till en ilska. Ingen köper regeringens lögner, som att vi i Finland skulle ha högre löner när de faktiskt är lägre än i motsvarande länder. Finland är på fjärde plats i världen när det gäller produktivitet. Så hårt jobbar vi redan. För att stoppa attackerna krävs längre strejker där alla är med. Många vi pratade med nämnde att de rika slipper undan besparingar, att till exempel skattesmitare går fria. Kimmo och Mikko nämnde speciellt hyckleriet om att en av ministrarna står åtalad för skattebrott och får sitta kvar. Foto: Per-Åke Westerlund
Skandalöst nog fick regeringspartierna tala från scenen, men de blev totalt utbuade. Bara Sannfinländarna vågade skicka dit en välkänd företrädare, Sampo Terho (ledare för riksdagsgruppen). Flera demonstranter påpekade att det är komiskt att höra att de som alltid har velat framstå som så annor- Kristiina Koskiluoma organiserar lunda nu försvarar regeringen. socionomer i Talentia-facket. De Sällan har det varit så lätt att hade en egen samling redan klockdela ut flygblad. Budskapet på an 10.00 och marscherade sedan geSosialistinen Vaihtoehtos flygblad mensamt till Järnvägstorget. Många är: 18 september – bara början. socionomer var ute i strejken, trots Och just detta är en utbredd upp- att det var en ”frivillig” strejk utan strejkersättning. fattning. Juha Tapio, som Kristiina berät– Den enorma var en av de som tade att det handbesvikelsen över delade ut flygblalar om en nyliberal regeringen håller attack som hon det, menar att det bland de fackliga kallar Thatchepå att vändas till ledarna på scenen rism. Högern vill en ilska. Ingen ködock inte sades slå mot facket och per regeringens något alls om fortarbetarklassen. lögner. sättningen. Liksom många anOffensiv pratadra som vi träffade de med många arbetare och strej- gör hon poängen att besparingar kande i Helsingfors. Här följer ett inte är en lösning, vilket länder axplock av uttalanden. som Grekland och Portugal visar. Det förvärrar bara krisen i en ned– 100 procent strejkar på mitt gara- åtgående spiral. ge, berättade Melanie Kircher som Socionomerna drabbas så klart är bussförare. På tre av fem buss- som alla andra av borttagen ersättföretag i Helsingfors stod trafiken ning när en är sjuk och av en hårhelt stilla under strejkdagen. dare arbetsmiljö till följd av sänkta – Kvinnor drabbas hårdast av socialbidrag. Även förskolelärare är regeringens attacker eftersom fler organiserade av Talentia. De drabbas har låga löner och är beroende genom att barngrupperna blir större.
– Regeringen har ingen respekt för arbetares villkor, säger Samiya Bahlsouane (t.v) och Laura Haapasalo (t.h). – Det är en väldigt polariserad situation. Kampviljan bara växer på arbetsplatserna, samtidigt som regeringen fortfarande har stöd av ett skikt, sade Kriistina. – Regeringen har ingen respekt för arbetares villkor. Vårt arbete innebär natt- och helgarbete, som nu får kraftigt sänkta tillägg. Normallönen är 2 400 euro i månaden (22 500 kronor), och nu sänks den ytterligare. Det är en regering för de rika, sade Laura Haapasalo och Samiya Bahlsouane, som studerar till barnmorskor. – Vi är 600 från Tammerfors här. Priserna i Finland är mycket höga, lönen räcker inte redan innan försämringarna. Jag tror att de som jobbar i vården drabbas hår-
dast, sade Jani Tuomisto, järnvägsarbetare från Tammerfors. – Försämringarna slår hårt inom vården och särskilt mot kvinnor. Jag har sett hur välfärden i Sverige, som länge var ett föredöme, har raserats. Nu följer Finland efter, sade Sari Ahonen, sjuksköterska och vårdlärare. – Demonstrationen är bra, men det räcker inte, det är strejkerna som är viktigast, sade Rauni Salminen, pensionär. – Regeringens program är inte överraskande, de agerar precis som väntat. Det var inga förhandlingar med facket, bara en attack. Facken uppmanar nu medlemmarna att komma med förslag om fortsättningen, det är bra, sade Veera
Minkin, som arbetar på motsvarigheten till Skolverket. Nu stundar en vecka av förhandlingar mellan regeringen och facket, vilket är en väldigt vansklig tid. Det gäller att mobilisera maximalt med massivt tryck underifrån för att förhindra en svekuppgörelse från fackledningen. Samtidigt som Offensiv lämnade Helsingfors påbörjas en ockupation av universitetet. På flygplatsen stötte vi på den före detta finansministern Anders Borg (M), ett mycket illavarslande tecken. Flera av demonstranterna nämnde att han är rådgivare till den finska högerregeringen. På en direkt fråga medgav Borg till Offensiv att han också hade deltagit i strejken – på andra sidan. ■
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
9
finska högerregeringen Storstrejken i Finland i fredags har skakat om den finska regeringen, även om den inte vill visa det. Beslutet om attacker på facken har skjutits upp efter att uppemot 30 000 människor samlades på järnvägstorget i Helsingfors för att demonstrera. JONAS BRÄNNBERG jonas.brannberg@socialisterna.org
Ä
Foto: Elin Gauffin
Foto: Elin Gauffin
– Kvinnor drabbas hårdast av regeringens attacker eftersom fler har låga löner och är beroende av övertidsersättning, säger Melanie Kircher.
– Mina arbetskamrater är arga, speciellt på att regeringen vill ta våra söndagspengar. Regeringen ska inte diktera våra villkor, säger Pentti Honkanen.
Foto: Jonas Brännberg
”Jag hoppas att detta kan ena arbetarna” – Vi hoppas att strejken får effekt. Det är våra rättigheter det handlar om. JONAS BRÄNNBERG jonas.brannberg@socialisterna.org
D
et säger Johanna Buska som är ordförande för servicefacket PAM i Kemi vid protesten i staden på den his toriska strejkdagen 18 september, och fortsätter:
– Kvinnor drabbas hårdast av regeringens förslag som sänker lönerna på helger och söndagar. Regeringen har redan skurit ned på barnbidraget. Jag tror att Sipilä (statsministern) vill att alla kvin nor ska vara hemma och ta hand om barnen. En annan som slöt upp bland de 150 protesterande var metall arbetaren Pentti Honkanen från Outokumpus stålverk i Tornio, där han jobbar treskift med nat tarbete sedan 25 år. På Outukum
pu strejkade alla 2 500 anställda på strejkdagen. – Mina arbetskamrater är arga, speciellt på att regeringen vill ta våra söndagspengar. Vi vill inte ar beta på söndagar, jag har en familj som jag vill vara med. Men vi mås te – fabriken ska producera dygnet runt, varje dag. – Jag hoppas detta kan ena ar betarna. Regeringen ska inte dik tera våra villkor, man måste kunna prata med varandra. ■
nnu viktigare var den omfattande strejken som stoppade alla kommunika tioner och stora delar av den tunga industrin. Olyckligtvis är den fack liga enigheten bruten, när tjänste mannafacken Akava och STTK är beredda till långtgående kompro misser och pressar SAK/FFC (mot svarande LO) till att följa efter. Listan över strejkande grupper kan göras lång. Bil och transport facket AKT:s strejk var total under 24 timmar. Likaså stängde pap persindustrifacket 60 pappersbruk under samma tid. På Åbo varv strejkade 850 skeppsbyggare. – Extra viktigt var Metallarbe tarfackets strejk, som var väldigt stridvillig, berättade Juha Tapio, en av dem som delade ut Sosialistinen Vaihtoehtos (CWI:s sympatisörer i Finland) flygblad på demonstratio nen i Helsingfors. Metallstrejken innebar till exem pel att Outokumpus stora stålverk i Tornio med 2 500 anställda stod stilla. Andra grupper som strejka de var postanställda, poliser och andra offentliganställda, även om strejken där inte var total, och ofta bara under några timmar när de monstrationerna pågick. Många reste över halva landet för att delta i demonstrationen. Till exempel gick bussar från Vasa till Helsing fors. I Oulu samlade en demon stration över 1 000 personer. Borgerlig media i Finland har gjort allt för att tona ned strejkens betydelse, samtidigt som de har lyft upp EK:s (motsvarigheten till Svenskt Näringsliv) siffror om att strejken har kostat 100 miljoner euro (ungefär 1 miljard kronor). Is tället har tidningarna fyllts med rap portage om flyktingkrisen, där till exempel Sannfinländarnas krav på minskad invandring har lyfts fram. Till och med statsminister Sipiläs utspel om att regeringen skjuter upp beslut om attacker på fackförenig narna till den 30 september, för att de ska kunna komma med egna för slag, hänvisar till flyktingfrågan! Tyvärr har båda tjänstemanna facken öppnat för att förhandla om ”andra förslag” som ger sänkta ”en hetsarbetskostnader” på fem pro cent. Detta har satt hårt press på SAK/FFC, som hittills har sagt nej till
det som i praktiken, oavsett hur det genomförs, innebär lönesänkningar på fem procent. Även SAK har öpp nat för att acceptera försämringar som en del av ett ”större paket”, där även arbetsgivarna får betala. Ett positivt tryck från andra hållet kommer i form av studenternas ockupation av en byggnad vid Hel singfors universitet, som har på gått sedan strejken i fredags. Förra veckan meddelade Helsingfors uni versitet att upp till 1 200 anställda kan förlora sina jobb fram till år 2020, på grund av regeringens nedskärningar på utbildningen. Ockupanterna hävdar med rätta att kvaliteten på forskningen och un dervisningen hotas och protesterar också mot att den statliga finan sieringen ska ersättas med med ett ökat ”kommersiellt samarbete”. Frågan är nu om kampen kom mer att kunna tas vidare. Tjänste mannafackens eftergifter har öpp nat vägen för att även SAK går med på en rutten uppgörelse där regeringens attacker går igenom med några mindre symboliska för ändringar. Ett förslag som har lyfts fram är att istället ta bort den extra semesterlön som finns idag. Det skulle visseligen innebära att för sämringarna sprids jämnare bland arbetare, men skulle likväl innebära en stor försämring av levandsstan darden. Dessutom skulle det inte ändra på det grundläggande faktu met att nedskärningar inte är någon lösning på krisen och nya försäm ringar skulle vänta runt hörnet. Den finska fackföreningsrörelsen är fortfarande stark och bland de bäst organiserade i hela Europa. Precis som i Belgien, där flera strejker och en massiv generalstrejk har genom förts, har de muskler till att verkligen utmana regeringens attacker. Det handlar också om en politisk utmaning, där det måste lyftas fram hur de rika bara blir rikare medan fattiga attackeras. Förra året ökade VD:arnas bonusar och löner med 79 000 euro medan arbetare fick 1,5 procent. VD-lönerna är nu 25 gånger högre än en genomsnittlig löntagares. Bland de som har höjt sina egna löner mest är de VD:ar som har sparkat flest anställda, till exempel UPM:s VD Jussi Pesonen. Det som behövs är en motof fensiv, där fredagens demonstra tions-slogan #STOP verkligen bety der stopp, och där kampen trappas upp med mobilisering inför en två dagars generalstrejk om regeringen inte backar. Förhoppningsvis kan de radika lare facken inom SAK/FFC pressa fram en kampinriktning. Om inte behöver de mer radikala fackfören ingarna i samarbete med andra som vill kämpa, som studenter och socia lister, börja en mobilisering som kan tvinga andra fack att följa efter. ■
INTERNATIONELLT
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
10
Oljebolagen fortsätter att förorena vår planet, samtidigt som de tjänar storkovan. Det är hög tid att trappa upp kampen för en grön klimatomställning.
Vi har känt till klimatförändringen i över 20 år. Och i över 20 år har världens ledare samlats för att ”diskutera” hur de ska hantera den ohanterliga mängd bevis som finns angående vilket kolossalt hot mot klimatet som koldioxidutsläppen utgör. JESS SPEAR
Socialist Alternative (CWI USA)
D
e samlas igen i Paris i slutet under People’s Climate March och av året för att diskutera ett tusentals studenter har gått med i globalt avtal med målet att kampanjer för en fossil bränsleavhålla nere temperaturökningen till veckling på sina universitet. mindre än en grad celsius, till en ökning av den globala medeltempe- Alla resurser och all teknologi som behövs för en övergång till en förraturen med 2 grader totalt. Trots vad media vill få oss att nybar energiekonomi existerar. tro vill en stor majoritet (mer än Vad som står i vägen är de storfö60 procent av USA:s befolkning) retag som har miljarder i vinster på att något görs spel likväl som för att skydda de Vi ser en växande deras politiska framtida generepresentanter. rationerna från rörelse av klimat- Blott 90 företag klimatföränd- rättviseaktivister är ansvariga för ringen (enligt som bokstavligt två tredjedelar av alla utsläpp Yale Project on talat sätter sina sedan början av Climate Change Communication liv på spel för att den industrielfrån år 2015). stoppa bygget av la revolutionen. Än värre är att Vi ser en växnya fossila de som beslutar ande rörelse av klimaträttvisebränsleprojekt. om dessa enoraktivister som ma förorenande bokstavligt talat sätter sina liv på industriers öde, ”beslutsmakarna, spel för att stoppa bygget av nya VD:arna... Alla skulle kunna få fossila bränsleprojekt, från Keys- plats i en eller två Greyhoundbustone XL till ”Shell No!”. Hundra- sar”, som The Guardian skrev den tusentals marscherade förra året 11 september 2013.
Denna lilla minoritet använder sin makt för att göra massiva vinster på bekostnad av arbetares säkerhet, samhällens hälsa och planetens framtid. De har spenderat miljarder för att köpa politiker som vill göra karriär. Republikanerna är de som får överlägset störst donationer. av de superrika Och medan det är helt förståeligt att folk vill stödja Demokraterna mot den klimatförändringsförnekande politiken hos Republikanerna, får vi inte heller glömma att Demokraternas ledning också får massiva bidrag från den fossila bränsleindustrin. Minns hur ledningen för Demokraterna, med president Obama i spetsen, för bara tre månader sedan tvingade igenom en så kal�lad ”fast-track authority” (innebär ungefär att USA:s president kan snabba på processen för internationella avtal) för TPP-avtalet (frihandelsavtal mellan USA och sydostasiatiska länder). Detta var en besvikelse för såväl fackföreningar som klimataktivister och rättvisekämpar. Minns hur Obama nyligen gav tillåtelse åt Shell att återigen borra efter olja i Arktis. Vi kan inte blockera tåg och oljeledningar hur länge som helst och vi kan inte längre tillåta oss själva att bli hindrade politiskt. Precis som Bernie Sanders (kandiderar för att bli Demokraternas presidentkandidat i nästa val) säger:
Vi behöver en politisk revolution och vi behöver mobilisera miljoner människor för att kunna utmana de stora oljebolagen och etablissemangets politiker som står i vägen. Avskyn för båda partier har nått rekordnivåer. Nästan 60 procent av befolkningen i USA vill ha ett tredje parti. Att Bernie Sanders utmanar miljardärsklassen, tillsammans med hans modiga arbetar- och klimatprogram för att skapa 13 miljoner jobb ”för att modernisera vårt lands fysiska infrastruktur”, har attraherat tusentals att komma till stormöten, bland annat 28 000 i Portland. Även om han kandiderar för Demokraternas manar Socialist Alternative (CWI USA) till bygget av ett nytt parti för de 99 procenten på hans stormöten, vilket har fått ett varmt mottagande. Om Sanders förlorar primärvalet borde han inte ge sitt stöd till en Demokrat med band till de fossila bränslebolagen som exempelvis Hillary Clinton. Han borde fortsätta kampanja som en självständig kandidat som ett steg mot att organisera
alla de som stödjer honom mot en ny självständig politisk rörelse. I det osannolika fallet att han vinner Demokraternas primärval, som redan domineras av företags pengar, kommer man inte att kunna lita på att ledningen för Demokraterna, som har miljontals band till de stora oljebolagen och Wall Street, ger honom sitt stöd. Vi behöver en självständig, organiserad kraft för att vinna: Ett parti för de 99 procenten. Ett massarbetarparti som står självständigt och inte går att köpa skulle kunna erbjuda en vision om vad som är möjligt om arbetarklassen får bestämma. Vi skulle kunna utnyttja alla resurser och all teknologi till att möta våra energibehov med förnybara energikällor och samtidigt anställa miljontals i välbetalda arbeten med facklig anslutning. Våra partirepresentanter och -kandidater skulle kunna använda våra positioner till att vinna över arbetare till ett alternativ som kan hjälpa till att organisera och stärka massrörelser – den verkliga motorn för förändring. ■
Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net
Foto: dpbirds / Flickr CC
Bryt oljebolagens dominans
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
11
Exploatera inte Arktis Samtidigt som världens ledare å ena sidan talar hycklande om behovet av klimatåtgärder planerar nu å andra sidan USA:s president Barack Obama och Ryssland att borra efter olja i Arktis. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
D
Obama har tidigare kritiserats av olika miljöorganisationer, däribland Greenpeace, för sitt beslut att tillåta det gigantiska oljebolaget Shell att borra efter olja i Tjuktjerhavet, beläget norr om Berings sund mellan Sibirien och Alaska. Det är ett beslut som han försvarar, eftersom ”USA fortfarande behöver olja och gas”, som han sade i ett tal i slutet av augusti. Att borra efter än mer olja i en tid av en akut nödvändighet av att genomföra en grön klimatomställning är inget annat än vansinnigt ur ett klimatperspektiv, men tyvärr helt logiskt i den kapitalistiska världsordningen vi lever i. Jakten på profiter har gång på gång visat sig stå över alla andra intressen – det är ingen slump att 90 storföretag har stått för två tredjedelar av världens totala utsläpp av industriell koldioxid och metan sedan den industriella revolutionens början ca år 1750, där merparten har släppts ut de senaste 30 åren. Det är ingen slump att regnskogen skövlas för att bereda åkermark för sojaodling, varav 90 procent går
Isbjörnar svälter ihjäl och är bara en av alla de som kommer att drabbas allvarligt av en exploatering av Arktis. till foder åt boskapsdjur inom köttoch mejeriindustrin, vilket har en enormt negativ påverkan på klimatet. Och det är heller ingen slump att man nu gör allt för att försöka borra efter olja i Arktis.
joner människor som bor i Arktis, vilka framförallt tillhör ursprungsbefolkningar som inuiter och samer.
Det känsliga ekosystemet i Arktis skulle drabbas enormt hårt av ett eventuellt oljeutsläpp, eftersom de På grund av de utsläpp som framför hårda väderförhållandena och omallt storföretagen har genererat har rådets otillgänglighet skulle göra omkring tre fjärdet till en exdedelar av Arktis tremt svår uppKlimathotet kan is försvunnit ungift att sanera. aldrig åtgärdas Och bygger der de senaste 30 åren, och Arktis med individuella man stora olkan snart vara helt i aktioner eller på jeplattformar isfritt, vilket skulle området skulle en individuell vara en katastrof det innebära av kataklysmishot mot de basis. Det behövs ett över 2 000 år ka proportioner. en massiv kol- gamla koralDetta eftersom isen reflekterar ut lektiv kraft – en ler som finns i en stor del av soområdet. I takt med lens strålar tillba- massrörelse från att polarisarna ka ut i atmosfären gräsrötterna för smälter höjs och därmed håller ett helt annat också vatten nere den globala temperaturen samhällssystem. nivån, vilket för många av samt stabiliserar vädersystemen. Om där ingen is världens allra fattigaste innebär ett finns kommer stora ytor att istället akut hot mot deras existens efterdra till sig värmen och påskynda som stora landområden kommer såväl uppvärmningsprocessen som att hamna under vattenytan. Hela avsmältningen. öområden kommer att försvinna Dessutom påverkas de fyra mil- och många boende vid kustområ-
den och deltaområden kommer att tvingas fly. I till exempel Bangladesh har befolkningen drabbats hårt av stigande vattennivåer och översvämningar då inte bara landområden försvinner och hem förstörs, utan också att jord och dricksvatten förstörs av saltinfiltration. Redan idag äger allt fler naturkatastrofer rum, som översvämningar och orkaner, vilket leder till att fler förlorar sina hem och tvingas på flykt. De fattigaste massorna har inte råd att bygga hem som kan stå emot elementen och lever ofta på låglandsområden, till skillnad från de rika som bor högre upp i mer stabila hus. Dessa så kallade klimatflyktingar omfattas inte av flyktingkonventionen, vilken definierar vem som klassas som flykting och vilka rättigheter denne har, vilket kommer att användas emot dem som flyr av den härskande klassen och dess inhumana flyktingpolitik. Det råder ingen tvekan om vilken monumental uppgift arbetarrörelsen och klimataktivister har för att stoppa kapitalismens rovdrift på vår gemensamma natur och planet. Det är inte, som borgare och andra påstår, en ”mänsklig påverkan” som har orsakat klimat-
förändringarna – det är de superrikas, storföretagens och energibolagens exploaterande jakt på profiter som ligger till grund för den förödande situationen vi står inför. Klimathotet kan aldrig åtgärdas med individuella aktioner eller på en individuell basis. Det behövs en massiv kollektiv kraft – en massrörelse från gräsrötterna för ett helt annat samhällssystem. Ingen fråga visar så tydligt behovet av en socialistisk samhällsförändring, där storföretag, energibolag och de viktigaste ekonomiska institutionerna såsom banker ställs under demokratisk kontroll och styre underifrån för att kunna planera samhället utifrån människors, miljöns och djurens behov. Inför det stundande klimattoppmötet i Paris (COP21) i slutet av året kommer Rättvisepartiet Socialisterna och CWI, den socialistiska international vi är en del av, att ingripa i de massiva protester som kommer att äga rum. Vi kommer att resa de nödvändiga socialistiska och antikapitalistiska parollerna som får ett allt bredare stöd bland klimataktivister, då allt fler ser kapitalismens sanna natur och dess vägran till verkliga åtgärder för klimatet. ■
Foto: Kerstin Langenberger Photography
et är rätt att beskriva etablissemangets prat om klimatåtgärder som hycklande, eftersom deras förda politik är allt annat än klimatsmart. Det senaste exemplet på detta är Obamas och Rysslands ambitioner om att borra efter olja i Arktis. Detta som ett resultat av att de smältande isarna – ett direkt resultat av klimatförändringarna – har gjort det lättare att komma åt oljan som finns under Arktis. Detta framkom efter en klimatkonferens i Alaska i början av september som USA:s utrikesminister John Kerry stod som värd för, dit 20 utrikesministrar från runt om i världen hade bjudits in till. Även Barack Obama fanns på plats. Johan Rockström, professor i Miljövetenskap, är en av de forskare som deltog på konferensen i Alaska. – USA är berett att i princip slänga bensin på brasan genom att öppna upp för exploatering på Arktis som är det ställe som smälter snabbast på hela planeten. Det här är en oerhörd spänning som också kommer att leda till mycket kritik när det gäller trovärdigheten i den amerikanska klimatpolitiken, säger han till Sveriges Radio den 2 september.
INTERNATIONELLT
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
12
Det finns ett stort missnöje i Norge med den blå-blåa regeringens arbetarfientliga politik. På bild Høyres partiledare Erna Solberg.
Norges lokalval straffade den blå-blåa regeringen Den stora flyktingkatastrofen världen upplever nu påverkade även lokalvalen i Norge den 14 och 15 september. Men valet visade också att många, särskilt unga människor, försöker hitta alternativ till de etablerade partierna och deras politik. Valdeltagandet var endast 59,9 procent. TROND SVERRE rs@socialisterna.org
P
artierna i den blå-blåa regeringen var valets stora förlorare. Fremskrittspartiet gick tillbaka med 1,5 procentenheter till 9,7 procent, vilket är det sämsta resultatet sedan år 1991, medan Høyre gick tillbaka mest, från 27,9 procent till 23,2. Hade det varit stortingsval idag hade det blivit ”röd” majoritet – utan att Arbeiderpartiet hade varit beroende av stöd från valets vinnare De gröna. Arbeiderpartiet (Ap) fick 33,0 procent, en ökning från 31,7. De gröna gick upp mest, och partiets 4,2 procent hade gett nio mandat i stortinget [riksdagen] mot ett i dag. Medan solidaritet med flyktingar har skapat ett enormt engagemang, med spontant stöd och insamlingar, valde det rasistiska och högerpopulistiska Fremskrittspartiet att göra nej till att släppa in flyktingar till sin valfråga. I Oslo drev den tidigare ledaren för Fremskrittspartiet, Carl I.
Högerpartierna har förlorat majoriteten i flera av de största städerna. Kommentatorer säger att den anti-fackliga politiken med den nya arbetsmiljölagen, som innebär mindre anställningstrygghet och sämre arbetsvillkor, har lett till Høyres nedgång och till ett ökat stöd för Arbeiderpartiet.
Hagen, detta som sin huvudfråga. Men även om Ap är det största parMen vad han förmodligen är mest tiet är orsaken förmodligen mer oroad över är Fremskrittspartiets en opposition till högerpolitiken sjunkande stöd efter två år i den och den försämrade kommunala blå-blåa regeringen. Han ser hur ekonomin än att Ap står för något det gick med SV (motsvarande V riktigt alternativ. De ”tar ansvar för i Sverige) efter att ha varit i den budgeten” som en ledande Ap-poröd-gröna regeringen ledd av Ap. litiker sade i tv nyligen, vilket komSV blev nästan utrotat. I förra va- mer att innebära nedskärningar. let var de tvungna att kämpa för att För bara några månader sedan var klara 4-procentsspärren, och star- Ap uppe på cirka 45 procent i opinitade denna valkampanj med 2,6 onen på grund av motståndet mot procent i opinihögerregeringonsmätningaren. Då var också Det finns ett ökat kampen mot den na. I år lyckades motstånd mot de inte nå mer nya arbetstidslaän 4,1 procent. gen som starkast, de etablerade Det styrande en halv dags partiernas politik, med partiet Høyre generalstrejk i jasärskilt bland (motsvarande nuari. Mo derater na) I Oslo, där ungdomar. var valets största de konservativa förlorare. Efter två år i regeringen och Fremskrittspartiet har styrt i har många sett effekterna av den 18 år, gick faktiskt Ap bakåt något. blå-blåa politiken, med växande I valkampanjen lovade Ap bara att klasskillnader och stora skatte- höja fastighetsskatten och sysselsänkningar för de rika. sätta fler i den offentliga sektorn.
De sade lite eller ingenting om att ta tillbaka en del av de massiva nedskärningar och privatiseringar som det borgerliga kommunfullmäktiget har genomfört. Det finns ett ökat motstånd mot de etablerade partiernas politik, särskilt bland ungdomar. I skolvalen gjorde De gröna och Rødt (ett vänsterparti) det mycket bra och det stämde väl överens med valresultatet. I Oslo var det bara De Gröna och Rødt som ökade. De gröna har gått kraftigt framåt även i resten av landet. Partiet låg långt under 1 procent långt in på 2000-talet och fick vid det senaste riksdagsvalet ett mandat. De har haft föga gemensamt med sina mer strömlinjeformade partier i Europa, och har blivit känt för sina många märkliga uttalanden. Ledningen har försökt att göra partiet mer ”normalt”, men fortfarande är de emot högre löner och anser till exempel att varje person bara bör tillåtas att köpa en ny telefon vart femte år. Inte heller kommer de att välja mellan blocken. De kommer först att förhandla, vilket skulle kunna leda till att de borgerliga behåller makten i Oslo. Men det mest sannolika är att de borgerliga förlorar makten i huvudstaden efter 18 år. Däremot kommer många unga människor som nu stöder De grö-
na så småningom se att det inte finns något som är farligare för miljön än kapitalismen. Klimatfrågan är ett av de bästa argumenten för socialismen. Hur är det möjligt att vara grön utan att vara röd? Det lilla partiet Rødt, som på sin tid grundades av det maoistiska AKP (ml), fick nu 2 procent nationellt. De fick 5 procent i Oslo, ungefär lika mycket som SV, och 14,4 procent i Tromsø, där de blev tredje största parti. I Kragerø blev de näst största parti. Medan SV har stagnerat har Rødt nått goda enskilda resultat trots att partiet odemokratiskt förbjöds att delta i TV-debatterna. SV:s högerkurs har inte attraherat arbetare och ungdomar. I flera städer är Rødt nu det största partiet till vänster om Ap. Rødt har också öppnat upp för andra grupper till vänster. Partiet har många unga aktivister, och en hög andel unga kvinnor. Det är bra att de fokuserade på de växande klasskillnaderna i valkampanjen, men Rødt syns lite utanför valkampanjerna. Detta val visar att ett parti med ett tydligt socialistiskt program, som kombinerar kampen mot kapitalismen och rätt politik med kampen för miljön, och som driver socialistiska kampanjer på gator och torg också mellan valkampanjerna, har en stor potential. ■
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
13
Syrizas pyrrhusseger Det var ett helt annat Syriza som blev största parti i söndagens (den 20 september) val än det parti som vann valet i januari i år. Denna gång var det inte entusiasm och förhoppningar som bar fram Syriza, utan mer den resignerade känslan av att partiet var det minst onda av alla de åtstramningspartier som förväntades bilda regering. Dessutom var det betydligt fler som inte röstade än som lade sin röst på Syriza. Valdeltagande var bara dryga 55 procent – det lägsta sedan militärjuntans fall år 1974.
Valdeltagandet var det lägsta sedan militärjuntans fall år 1974. Blott 55 procent röstade i valet.
PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
D
Regeringens U-sväng splittrade och förändrade för evigt Syrizas karaktär – från ett vänsterparti till ännu ett åtstramningsparti. För att om möjligt rädda sitt politiska eftermäle valde premiärminister Alexis Tsipras att avgå den 20 augusti och utlysa nyval till den 20 september. Det fanns flera skäl till varför nyvalet utlyses med så kort varsel. Ett var att regeringen snabbt skulle börja förlora stöd när följderna av de försämringar som man kommit överens om med ”långivarna” och euroländernas stats- och regeringschefer i mitten av juli började slå igenom. Ett annat var att Tsipras och spillrorna av Syriza ville förhindra att ett vänsteralternativ gavs tid att formera sig och sätta sig på den politiska kartan. Det nya vänsterpartiet LAE (Folklig Enhet), som bildades på initiativ av bland annat den förre energiministern Panayiotis Lafazanis i augusti, kom aldrig att få det genomslag som det fanns förutsättOmkring 2 000 demonstrerade i Dublin den 19 september till stöd för de 27 rättviseaktivister som åtalas på grund av en fredlig sittprotest mot vice premiärminister Joan Burton och för rätten till att kunna protestera mot etablissemanget utan att mötas av repressiva åtgärder. Runt om i Europa har solidaritetsmanifestationer hållits till stöd för de åtalade. Rättvisepartiet Socialisterna anordnade en utanför den irländska ambassaden den 18 september. ■
ningar för. Bristen på interndemokrati bidrog snabbt till att den första entusiasmen avtog och partiet lyfte aldrig. I valet fick LAE inte de 3 procent som krävdes för att komma in i parlamentet och partiets framtid är i högsta grad osäker. Xekinima (CWI i Grekland) uppmanade till en röst på LAE, samtidigt som man propagerade för nödvän digheten av att olika socialistiska grupper och riktningar samt sociala rörelser förenades bakom uppgiften att bygga ett revolutionärt vänster alternativ med massförankring. Denna valrörelse var till skillnad från valkampanjen i januari präglad av uppgivenhet och misstro mot alla partier. Syriza vann valet, men nådde inte alls upp till samma siffror som i januari då man fick 36,3 procent och 2,25 miljoner röster mot 35,5 procent och dryga 1,9 miljoner i söndagens val. Klart största parti blev de som inte röstade – närmare 44 procent. Precis som socialdemokratiska PASOK:s seger i lokalvalen år 2010 kommer Syrizas seger denna gång att visa sig vara en pyrrhusseger som inte kan hindra partiets fortsatta urartning. Valets nästa största parti blev högerpartiet Ny demokrati med 28 procent. Tredje största parti blev nazistiska Gyllene Gryning som fick strax under 7 procent, vilket är en liten ökning jämfört med valet i januari. Gyllenes Grynings valsiffror är en allvarlig varning, och mest illavarslande är partiets starka frammarsch på Lesbos och andra grekiska öar som utgör den första
Foto: European Parliament / Flickr CC
et låga valdeltagandet, dryga 55 procent, är ett mått på de stämningar som råder i Grekland efter Syrizaregeringens och premiärminister Alexis Tsipras svek och kapitulation. I januari i år vann Syriza valet efter att ha lovat ett slut på åtstramningspolitiken och Trojkans (EU, ECB och IMF) diktatoriska styre av Grekland. Ett halvår senare hade Syriza kapitulerat och börjat genomföra det värsta nedskärningspaketet hittills. Detta trots att över 61 procent sade nej till ytterligare pålagor och Trojkans diktat i folkomröstningen i början av juli.
anhalten på väg in till Europa för tiotusentals flyktingar. Socialdemokratiska PASOK, som idag är ett renodlat högerparti, fick tillsammans med sina allierade dryga 6 procent av rösterna och kommunistpartiet KKE 5,5 procent som i januari. För bara några år sedan kunde PASOK och Ny Demokrati tillsammans inkassera 80 procent av rösterna och turas om att regera. Att valet till stor del kom att stå mellan Ny Demokrati och Syriza spelade onekligen Tsipras i händerna. Syriza sågs som det minst onda av alla dåliga regeringsalternativ.
Direkt efter valet deklarerade Syriza-ledningen att man vill fortsätta att regera tillsammans med det lilla högerpartiet ANEL. Det är en regering som ska genomföra nya drastiska försämringar mot bakgrund av fortsatt kris för den grekiska kapitalismen. De nya hårda åtstramningskraven riskerar att krympa den grekiska ekonomin med ytterligare dryga 5 procent åren 2015-2016. Det i sin tur innebär att den grekiska ekonomin i mitten av nästa år kommer att ha krympt med nästan en tredjedel sedan år 2007 och att BNP är mindre än när Grekland blev ett euroland år 2001.
Den fortsatta sociala, ekonomiska och politiska krisen samt det växande skuldberget betyder att en Grexit – att Grekland tvingas ut ur euron – fortsätter att utgöra ett möjligt scenario. Den nya regeringens högerpolitik och piskrapp kommer oundvikligen att innebära att dagens resignerade stämningar börjar övergå i pånyttfödd kampvilja, vilket ger nya möjligheter till att ta steg mot att bilda den revolutionära socialistiska masskraft som krävs för att bryta marknadens och EU-politikens diktatur. ■
KULTUR
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
14
Gräsrotskampanj stoppade Australiens ”Förbifart” Mastondontprojektet East-West Link, en 18 kilometer lång motorväg delvis i tunnel genom Australiens näst största stad Melbourne, skulle bli världens dyraste infrastruktur projekt. För motsvarande 106 miljarder kronor, mer än dubbla prislappen för Förbifart Stockholm, planerade Liberala partiet att driva igenom detta vansinnesprojekt. I debattboken Beating the Big End of Town (ungefär ”Besegra den mäktiga delen av staden”) beskriver den ledande aktivisten Anthony Main hur en välorganiserad och ihärdig gräsrotskampanj satte stopp för etablissemangets planer och fällde delstaten Victorias regering på köpet. AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org
M
ed dyra vägavgifter skulle motorvägen i första hand vara avsedd för företagens godstransporter. Men bygget och driften av vägen skulle till största delen finansieras av skattepengar via subventioner till de privata investerarna motsvarande 340 miljoner kronor årligen i 25 år. Det offentliga skulle ta risken medan storföretagen garanterades vinster.
Vägprojektet skulle svälja ofantliga resurser som hade behövts till den underfinansierade och föråldrade kollektivtrafiken i decennier framöver. Över 100 bostäder skulle rivas och en populär park förstöras. År 2013 återlanserade det Liberala partiet, som styrde delstaten Victoria, vägbygget som blev ett prestigeprojekt för delstatens premiärminister Denis Napthine, inför valet i november 2014. Han fick ekonomisk och politisk uppbackning av sin partikamrat, Australiens premiärminister Tony Abbott, som lovade drygt 17 miljarder kronor i federalt bidrag till projektet. Hela det politiska etablissemanget stod bakom East-West Link: Bägge stora partierna Labour och Liberala partiet, uppbackade av massmediernas propagandakampanj och även de flesta fackföreningarna. Det fanns ett underliggande motstånd mot slöseriet på motorvägen och en allmän önskan om utbyggd kollektivtrafik. Utmaning-
en var att omsätta denna stämning i handling på gatorna i form av kollektiva aktioner. Socialist Party (SP, CWI i Australien), med sin kommunfullmäktigeledamot i Yarra (del av Melbourne) Stephen Jolly och med lång erfarenhet av kampanjer för att rädda skolor, förskolor, parker och annan samhällsservice, spelade en avgörande roll i kampen. Till skillnad från övriga partier var Jolly den enda politikern som, istället för valtaktik, argumenterade för att vägprojektet bara kunde stoppas av att fler tar kamp och ansluter sig till kampanjen. Efter ett första kampanjmöte som samlade 200 deltagare cirkulerades ”The Pledge”, en namninsamling med försäkran om deltagande i direktaktioner för att stoppa bygget, i bostadsområden. Lokalinvånarna skrev under på att ”Jag förbinder mig att delta i fredliga men beslutsamma direktaktioner – inklusive blockader – för att säkerställa att den impopulära, kostsamma och miljömässigt förödande tullvägen och tunneln aldrig byggs”. Hela 1 000 personer skrev under de två första månaderna. Kampanjen riktade in sig på att stoppa de inledande provborrningarna, som var avgörande för att binda upp investerarna. Den första blockaden kunde med bara 50 deltagare stoppa borrningarna i flera dagar i september 2013. I arm
krokskedjor appellerade aktivisterna till arbetarna som skulle utföra borrningarna, med framgång. Kampanjen upprättade ”snabbinsatsteam” i olika delar av staden som kunde rapportera om provborrningar och snabbt mobilisera till blockader. Polisen svarade med allt större mobiliseringar och hårdare tag, vilket gav ökad medieuppmärksamhet och ökade allmänhetens sympatier för motståndet. Dessutom fick aktivisterna möjligheten att sprida budskapet och locka fler aktivister. ”Projektet började förknippas med bilder av pensionärer, studenter och vanliga arbetare som står upp mot regeringen och trotsar polisen”, skriver Main. En annan kampanjgrupp fokuserade på några husägares problem, vilket var en isolerande strategi. SP framhöll att de övergripande frågorna som berör miljoner måste vara i förgrunden för att sprida och bredda kampen. Aktivisterna tog alla chanser de fick i medierna med att projektet gynnar storföretagen på bekostnad av vanligt folk och miljön och att vi istället borde kräva investeringar i kollektivtrafiken som skulle ge fler och varaktigare jobb. Men medierna står på etablissemangets sida och försökte isolera ledande aktivister och splittra rörelsen genom att förtala enskilda. Den Murdochägda tidningen Herald Sun hängde ut bokens författare på förstasidan med bild och epitetet ”skadedjur”. Efter månader av kamp med demonstrationer, konfrontationer med poliser som resulterade i att aktivister tvingades uppsöka sjukhus och uthålliga blockader i drygt 40-gradig värme, nya polislagar och vad som kan liknas vid belägringar av stadsdelar besegrades slutligen etablissemangets projekt. Provborrningarna avslutades och de stora investerarna drog sig ur på grund av ”geotekniska risker”. Då hade staten slösat bort nästan 30 miljoner kronor på att försöka försvara
borrningarna och ytterligare 2 miljarder kronor på upprivna kontrakt. I delstatsvalet i november 2014 förlorade Liberala partiet, till stor del som en följd av att de besegrades på frågan om East-West Link. Istället för att uppmana till röster på politiker tvingade proteströrelsen politikerna att ändra sig. Trots att Labour i samma utsträckning som Liberala partiet sponsras av storföretag inom olje- och byggbranschen var de tvungna att lova att skrota projektet för att kunna vinna valet: ”Vår gräsrotskampanj visade hur de stora partiernas företagsvänliga agenda kan tryckas tillbaka.” Labours inledande ”fake opposition” – partiet utgav sig för att vara emot projektet men tänkte inte riva upp kontrakten – förbyttes
efter hård press till ett vallöfte om att stoppa bygget vilket till slut blev verklighet när Labour vann valet. Kampanjer som denna är en del av processen för att nå mer omfattande sociala förändringar av samhället, lyfter medvetenheten om hur kapitalismen fungerar och hur den kan bytas ut mot ett annat, socialistiskt system. Under kapitalismen kommer alla segrar och förbättringar att vara hotade och begränsade. Mobiliseringen av rörelser som denna ger en glimt av vad som skulle kunna vara möjligt att uppnå med ett nytt arbetarparti med rötter inom fackföreningarna. Om du själv vill läsa boken kan du beställa den genom att e-posta till rs@socialisterna.org. Priset är 100 kronor. ■
Insänt: ”Vem tror Niklas Nordström (S) att han är?” Tror Nicklas Nordström [socialdemokratisk kommunalråd i Luleå] att han är Gud? Han talar i höga brösttoner om vad han tycker är riktigt och rätt. Hör bara vad det mullrar om maktens stämma! Det betyder ”tig medborgare, här vet jag bäst och det är jag som bestämmer över er alla”. Låt bli att tänka betyder det också!
I den här kommunen tänks det egna tankar herr Nordström! Han kallar andra politiker korkade – ett sådant utryck kommer från den svage, och visar på dålig klokskap. Nu har allmännyttan sålts, kanske väntas det fler icke klokskaper på den fronten? Han jublar över att det ska byggas nya bostäder. Ja naturligtvis, men för vilka? Arbetslösa unga,
de ska också få bo, och andra med mindre börs än honom betvivlar jag att Nordström kan ordna med sitt makalösa makttänkande för de som har det gott ställt. Nordström mullrar på och kör utan minsta fingertoppskänsla över den rörelse som finns här för ett kärnkraftsfritt Bottenviken, och det i en tid när alternativ är fullt möjliga.
Kärnkraft ger möjlighet till kärnvapen, det vill vi inte vara med om. Kärnkraftverket i Finland ligger 15 mil härifrån. Norrbottens vilja är att närma sig Nato, yttrar sig Nordström om. Vilka har han frågat eller lyssnat på? När vi kommunmedborgare ställer oss frågor om demokratin och att miljön ska värnas mullrar han bara
på. Det finns en rörelse också här för ett hållbart samhälle och att det svenska jordbruket inte ska hotas. Nå, Nicklas Nordström, kom ner på jorden från de höga höjderna, lägg örat mot marken och lyssna, som en klok politiker ska göra. Vi kommunmedborgare och norrbottningar både tänker själva och samlar oss! ■ Barbro Midbjer
PARTI
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
15
Procent av mål
Totalt
78% 55 244 kr
Norrbotten
3 433 kr
Västerbotten
1 100 kr
Mellannorrland
695 kr
Stockholm
24 632 kr
Mellansverige
4 164 kr
Västsverige
14 813 kr
Sydsverige
2 547 kr
Många vill stödja kampen
V
i börjar närma oss slutet av månaden, men vi är en bra bit på vägen till att klara målet för september. Knappt 15 000 kronor är nu utestående. Hittills har vi samlat in 55 244 kronor och 114 nya prenumerationer har värvats. Med en bra satsning på ekonomiarbetet den här veckan kan vi lätt slå målet. STEPHEN RIGNEY
rs@socialisterna.org Det märks att Offensivs kampanjer får ett stort stöd på gator och torg, på arbetsplatser och på skolor med tanke på de pengar vi har lyckats samla in under september. Kampen mot EU:s inhumana flyktingpolitik, för Hanna Tadesas rätt till asyl, mot slumvärdar i Ham-
Partiföreningsmöten
paw@socialisterna.org
D
et handlar om tidningarnas ekonomi. Flygblad, tidningar, affischer, lokalhyra, anställda, tågbiljetter – det finns många skäl till att socialistiska tidningar behöver samla in pengar. Högertidningar däremot får stora bidrag direkt från storföretagen, inte minst i form av annonsintäkter. Den största skillnaden är förstås det politiska budskapet. Medan högern vill bevara den nuvarande ordningens klassklyftor och jättevinster ska vänstern stå för rättvisa och solidaritet.
Vi kämpar för ett helt annat samhälle – ett socialistiskt samhälle, fritt från orättvisor och förtryck. Vi är den svenska sektionen av Committee for a Workers’ International, som finns i närmare 50 länder runt om i världen. Vi kämpar alla mot samma mål – en socialistisk värld. Vill du stödja vår kamp, sätt in ett bidrag på PlusGiro 87 96 49-2. Du kan också Swisha ett bidrag till 123-240 32 85 eller sms:a Offensiv 50 till nummer 72550. Tack för ditt stöd! ■
Tre nya medlemmar i Luleå.
Stockholm/Haninge: Militärkuppen i Chile RS Haninge, onsdag den 30 september kl 18.30. Plats: Träffen, Moränvägen 3 i Jordbro. För mer info: 073-732 33 97.
Foto: Lina Larsson
RS Sthlm Sydost, onsdag den 30 september kl 18.30. Plats: Åsgärdevägen 75, Dalen. För info om mötestema: 070-326 65 94. Kurdernas situation i Turkiet RS Sthlm Norra, torsdag den 1 oktober kl 18.30. Plats: Husby Träff För info om mötestema: 073-567 47 06.
Göteborg: Lokal bostadskamp RS Sandeslätt-Hammarkullen, onsdag den 30 september kl 18.00. Plats: RS Bokcafé. För mer info: 073-501 21 37. Kan hyresrätt bli hyresfel? RS Hjällbo, tisdag den 29 september kl 18.00. Plats: Hjällbo. För mer info: 072-307 81 43. RS Gbg Södra, onsdag den 30 september kl 18.00. Plats: Djurgårdsgatan 43, Majorna. För info om mötestema: 070-606 59 81.
Luleå: Identitetspolitik RS Luleå, torsdag den 1 oktober kl 18.30. Plats: Partilokalen. För info om tema: 073-053 68 84.
Sundsvall: RS Sundsvall, För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Örebro Malmö-Lund: RS-Malmö-Lund, För mer info: 073-561 91 98.
Umeå:
För mer info: 076‑259 84 23.
Eskilstuna:
För mer info: 073-373 33 61.
Borås:
För mer info: 070-396 47 83.
Tre personer gick under helgen med i Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå. LINA LARSSON rs.lulea@socialisterna.org Varför gick du med i Rättvisepartiet Socialisterna (RS)? – Jag har letat länge efter något att engagera mig i. Under några månader har jag följt partiet och de delar mina värderingar. När partiet sedan tog kontakt med mig var det självklart att gå med, säger Kalle.
– Antirasism och feminism har länge varit två viktiga frågor för mig och RS delar mina åsikter i dessa frågor, säger Astrid. – Det började nog med att jag diskuterade med borgarna i min klass. Jag gick på en friskola med borgare, kapitalister och antifeminister. De diskussionerna fick mig att inse mina åsikter och jag ville organisera mig, men visste inte var. Jag har varit politiskt aktiv och intresserad i flera år, men inte hittat ett parti att stödja förrän nu, säger Sofia. ■
Globala aktionsdagar för klimatet Helgen den 26-27 september äger en aktions- och möteshelg för klimatet rum i Stockholm. På lördag är det ”klimatverkstad för verkliga lösningar” med start klockan 10 på ABF-huset. Mellan kl 10.30-12 är det tre parallella seminarier som alla hand-
lar om hur Stockholm kan gå från bilberoende och motorvägar till ett klimatsmart kollektivresande. På söndag är det ånyo en demonstration mot Förbifart Stockholm kl 14.30 i Tensta Centrum. För fullständigt program, gå in på klimatsverige.se. ■
Offensiv skiljer ut sig även bland vänstertidningar genom att aktivt delta i gräsrotskamp, nätverk och rörelser. Särskilt stolta är vi över våra marxistiska analyser och rapporter, allt från mindre protester till global revolution och kontrarevolution. Många tidningar kämpar idag för att överleva. Fria Tidningen har just nu en kampanj där de vädjar prenumeranter om stöd för att slippa lägga ner tre tidningar. ”Hjälp Arbetaren överleva” är rubriken på en kampanj på Facebook. Syndikalisterna/SAC:s tidning Arbetaren kämpar för att hålla sig över 2 000 prenumeranter, vilket är mindre än hälften av SAC:s medlemstal. Arbetaren ville ha hjälp att klara en extra utgift på 300 000 kronor. Historiskt finns inget annat sätt för vänstertidningar att få in pengar än att be sina läsare och sympatisörer. Det var därför något överraskande att läsa ett påhopp på Offensivs insamlingar – i just Arbetaren. Det var ett grovt påhopp eftersom Arbetaren ställde Offensivs ekonomikampanj mot insamlingarna till flyktingar. Arbetarens smutskastning uttryckte antagligen mest en frustration över sin egen upplagekris
Många vill bidra till RS kampanjer.
jämfört med Offensivs rapport att vi har sålt över 500 tidningar den senaste helgen. Påhoppet struntade i verkligheten: a) Offensivs ekonomiruta här intill är den enda av alla vänstertidningar som varje vecka redovisar inkomster från tidningsförsäljning på stan och i demonstrationer, prenumerantinkomster och extra bidrag från enskilda och insamlingar. I varje nummer finns också plusgiro- och Swishnummer. Vi får tior och 20-lappar – och en del större bidrag – från många enskilda lågavlönade, en tradition som vi tror att Arbetaren tappade för länge sen. b) Vår appell om pengar handlar om att stödja en socialistisk politik. Vi tror inte att den syndikalistiske redaktören läste vår ekonomiruta: ”För att på riktigt stoppa den fruktansvärda situationen som flyktingar befinner sig i måste vi tillsammans kämpa för en återuppbyggd välfärd, för bostäder och arbetstillfällen, men särskilt mot de imperialistiska krig som skapar flyktingströmmarna och för ett socialistiskt samhälle. Vill du stödja den kampen kan du sätta in ditt bidrag på PlusGiro 87 96 49-2. Alternativt kan du Swisha till 123240 32 85 eller sms:a ’Offensiv 50’ till nummer 72550.” Ingen som vill förstå det vi skriver kan tolka detta som att det är in insamling till nödhjälp. Det är bidrag till en politisk kamp för ett annan ordning, en kamp som vi tror även Arbetarens läsare håller med om är nödvändig och behöver ekonomiskt stöd. c) Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna, som ger ut tidningen, är samtidigt ständigt aktiva i konkreta kampanjer mot utvisningar av flyktingar. Det gäller hjälp med allt från protestaktioner, advokater och boende till insamling av mat. Offensiv driver just nu krav på att EU:s murar mot flyktingarna ska rivas, att Dublinförordningen ska skrotas, att tvångsutvisningar stoppas och rätten till asyl upprätthållas. Vi betonar också behovet av gemensam kamp för fler bostäder, samt ökade resurser till vård och utbildning. Att fler då köper Offensiv, tar prenumeration och ger bidrag är inte överraskande. ■ Foto: Lina Rigney Thörnblom
RS Örebro, För mer info: 073-310 70 87.
”Självklart att gå med”
Tidningen Arbetaren går högerns uppdrag genom att grovt förtala en annan socialistisk tidning – Offensiv – och medvetet verka för sekterism och splittring inom vänstern. PER-ÅKE WESTERLUND
markullen och mot den högerpolitik och kapitalism som ligger till grund för den förtryckande världsordningen får bra respons bland vanligt folk – arbetare, unga, pensionärer och så vidare. Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna är beroende av ekonomiskt stöd från alla som stödjer oss politiskt. Och vi är övertygade om att man är beredd att bidra ekonomiskt om man stödjer vår politik.
Vad händer i fackföreningarna? RS Sthlm Sydväst, torsdag den 1 oktober den kl 18.30. Plats: Högdalen. För mer info: 073-387 65 77.
Offensiv svarar på Arbetarens grova påhopp
BRÄNNANDE
24 SEPTEMBER 2015 # 1 169
Utvisa inte Hanna Tadesa
Volontärer, som Maria- Theresa Tess Asplund, gör jobbet som myndigheter borde göra, men inte gör.
Demonstrera den 28 september kl 16.00 på Mynttorget
ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
M
en många engagerar sig i kampen för Hanna Tadesas rätt till asyl. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Studenter mot Rasism såväl som hela Asylrörelsen Stockholm stödjer hennes kamp. Störst engagemang visar dock hennes klasskamrater och lärare på Riksäpplet, där hon går det tredje och sista året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. De samlade på bara en lunchrast in över 200 namn till en protestlista med krav på att Hanna måste få stanna kvar. En kampanjgrupp med namnet ”Låt Hanna stanna!” har startats upp av klasskamrater och lärare.
”Vi gör Migrationsverkets jobb”
Veckans kampanjmöte (den 21 september) beslutade om att anordna en demonstration på Mynttorget utanför Riksdagen måndag den 28 september klockan 16.00. Lärare och klasskamrater kommer på förmiddagen inför demonstrationen att tillverka plakat som de ska ta med sig (rum 303 på plan 3 kl 12.00). Ju fler som sluter upp för att sätta press på de ansvariga politikerna bakom den inhumana flyktingpolitiken, desto bättre. Vågen av solidaritet med flyktingar behöver omvandlas till en kämpande rörelse som kräver asyl åt alla som tvingas fly. Låt oss tillsammans se till att Hanna får stanna i Sverige. ■
En våg av solidaritet har svept genom landet för att hjälpa flyktingar som anländer efter en hård tid på flykt. Det är inte kommuner, landsting eller myndighetssverige som bär upp hjälpen – det är vanliga människor med vanliga jobb som på sin fritid volonterar på alla möjliga sätt.
MATTIAS BERNHARDSSON mattias.bernhardsson@socialisterna.org
Slut upp på demonstrationen – Låt Hanna stanna!
M Foto: Lina Rigney Thörnblom
Gå med i
ånga flyktingar har ingenstans att ta vägen första natten när Migrationsverket är stängt eller inte förser boende. Andra behöver övernattning innan de fortsätter till andra svenska städer eller till Finland. Tusentals flyktingar, många med små barn, har fått övernattning och ett varmt mål mat efter insatser av Refugees Welcome-rörelsen. I Stockholm har exempelvis Fryshuset, ABF, 4h-gården i Akalla gård, Café Marx, kyrkor och moskéer ställt i ordning sina lokaler för flyktingar att övernatta i.
Hundratals volontärarbetar under parollen Refugees Welcome, allt från samfund och frivilligorganisationer till jurister och aktivister i asylnätverk- och organisationer som Ingen människa är illegal, FARR och Asylrörelsen. Harald Wagner står på Centralstationen i Stockholm och talar med flyktingfamiljer flera dagar i ända: – Människor kommer med saker till oss hela tiden, säger Harald framför ett bord med hygienartiklar, smörgåsar, juice och nallebjörnar. Faryana Ashgari koordinerar olika insatser på Centralen. Hon tolkar och hjälper flyktingar i kontakten med Migrationsverket: – Jag har aldrig sett något liknande. Folk som tidigare skulle hängt på nattklubben till tidig morgon volontärar här nu. Vi har volontärer som möter upp flyktingar på tågperrongen och hjälper dem med vad som än kan behövas. Ingen ska behöva sova ute i kylan eller gå hungriga, säger hon. – Vi gör Migrationsverket jobb. Vi tolkar åt Migrationsverket, ordnar övernattningar och hjälper
med transport till Migrationsverkets lokaler, berättar Faryana. Maria-Theresa Tess Asplund, som bland annat har samordnat sovplatser på ABF-huset, instämmer: – Politikerna och kommunerna måste vakna och ta ansvar. Vi gör det här efter och innan våra riktiga jobb. Faryana, Harald och Tess har mångåriga engagemang i asylkampen bakom sig, bland annat inom Asylrörelsen Stockholm. Solidariteten med flyktingar handlar också om att stoppa de tvångsutvisningar som trots allt fortsätter, som fallet med Hanna Tadesa (se artikel till vänster). Vi måste bygga en rörelse mot tvångsutvisningarna och för ett rivande av Fort Europas murar. Men vi behöver också kräva av kommuner och myndigheter att de tar tag i det bristande stödet till flyktingar och bristen på bostäder, såväl som att sätta stopp för den vidriga flyktingindustrin där kapitalister idag tillåts göra mångmiljonvinster på bekostnad av flyktingars boende och vård såväl som hela vår välfärd. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
Foto: Lina Rigney Thörnblom
Hanna Tadesa flydde från den etiopiska diktaturens förtryck. Hon blev fängslad och torterad blott 16 år gammal. Hennes pappa blev mördad på grund av sin politiska aktivism och hennes mamma är försvunnen. Trots hennes hjärtskärande berättelser och upplevelser planerar Sverige att utvisa henne till ett land där hon inte har några anhöriga.