Posttidning A
4 februari 2016 / # 1 186 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Nu behövs samling mot rasistvåldet
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Stoppa massutvisningarna
6 2
Högerpolitik bakom S-krisen
10-11
Sanders, Sawant – vänstersväng i USA
CWI: En värld att vinna
Tidpunkten för CWI:s elfte världskongress den 25-30 januari kunde knappast ha varit lämpligare, efter COP21, globala börsras, ny revolt i Tunisien och där ett spöke börjar gå runt i kapitalismens metropol USA – socialismens spöke, för att parafrasera Kommunistiska manifestets ord.
Totalt deltog mer än 130 kamrater från alla delar av världen på det veckolånga historiska mötet. Kongressen inleddes som sig bör med en diskussion om världsläget. Därefter följde särskilda diskussioner om de olika kontinenterna. – läs mer på sid 8-9
Foto: Sebastian Olsson
A
ntirasistiska organisationer, fackföreningar och gräsrotsrörelser måste samlas till stora omedelbara demonstrationer mot rasistvåldet, som i Kärrtorp 2013 efter nazistattacken. – läs mer på sid 3
16
Nej till exploatering och miljökatastrof
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
2
S-KRISEN BLIR ALLT DJUPARE
S
Med Göran Perssons S-regeringar under 1990-talet fullbordades för borgerligandet av den svenska socialdemokratin. Partiet blev ett offer för den kapitalistiska kris man försökte administrera. Sedan mitten av 1990-talet har Socialdemokratin rasat stadigt utför och medlemstalet har mer än halverats. S har blivit ett tomt skal, extremt toppstyrt och med företrädare som ser ”politiken” som en språngbräda i karriären mot välavlönade jobb i ”näringslivet”.
P Foto: Socialdemokraterna / Flickr CC
ocialdemokratins är i sin djupaste kris någonsin. I Sifo:s senaste väljarbarometer har stödet till Socialdemokraterna rasat till rekordlåga 23,2 procent – den sämsta siffran sedan Sifo började sina mätningar år 1967 och ”1,4 procent lägre än det värde vi mätte upp under de mest turbulenta dagarna under Håkan Juholt” (Sifo Opinion den 25 januari). I storstäderna är det inte ens var femte väljare som stödjer S. Bakom Socialdemokraternas bottensiffror och raset för Miljöpartiet ligger regeringens högerpolitik i allmänhet och den dramatiska högersvängen i flyktingpolitiken med början i oktober ifjol i synnerhet. Efter att S-MP-regeringen har gjort stora delar av Moderaternas omänskliga flyktingpolitik till sin egen har den politiska kartan ritats om till höger, vilket inte minst märks i SD-rasisternas frammarsch, men också i att avståndet mellan de så kallade blocken växer. I ett allt mer polariserat politiskt klimat blir bristen på ett stort socialistiskt arbetarparti och kämpande fack som kan utgöra en stark vänsterpol allt mer akut.
GENERAL PÅ KRIGSSTIGEN
Den borgerliga socialdemokratin har heller inga problem med att samarbeta med Moderaterna. Region Jämtland styrs numera av en koalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Även i Eskilstuna styr S och M. Jimmy Jansson, kommunalråd (S) i Eskilstuna, säger till Dagens Nyheter den 31 januari att han önskar ett liknande samarbete även på riksplanet ”den här mandatperioden och kanske nästa”. Bortom dagens samarbete över ”blockgränserna” väntar nya regeringskonstellationer, varav en S-M-regering är en möjlighet, men långt ifrån den enda. Den omedelbara följden av den nuvarande regeringskrisen kan dock bli att Alliansen frestas att med stöd av SD fälla regeringen. Delar av det bor-
gerliga etablissemanget har länge argumenterat för att rasistiska SD bör ses ses en del i Allliansens regeringsunderlag. Aftonbladets Lena Melin hade rätt när hon i förra veckan skrev att ”Stefan Löfven kommer med stor säkerhet att gå till historien som Sveriges svagaste statsminister i modern tid”. Regeringens svaghet öppnar för snabba scenförändringar. Oavsett vad som händer den närmaste tiden uttrycks den politiska krisen i Sverige framför allt i en kris för det borgerliga S och av ett skriande tomrum till vänster. Inget kan nu vara viktigare än att socialister, fackliga aktivister och gräsrotskämpar förenas i gemensam strävan att lägga den första grunden i vad som kan bli början till en rörelse för att bygga ett nytt stort socialistiskt arbetarparti. ■
å Markstridsdagarna i Boden denna vecka ska det övas inför det krig som väntar Sverige inom några år. Träna för krig är stridsropet från Sveriges arméchef, generalmajor Anders Brännström. I ett dokument inför Markstridsdagarna som arméchefen har skrivit och Expressen tagit del av heter det att: ”Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år. Det är mot den bakgrunden som Markstridsdagarna 2016 ska ses. Alla inom armén och alla som kan stödja oss behöver förenas i arbetet för en bättre krigsduglighet.” Efter Expressens avslöjande inledde arméchefen och hela Försvarsmakten operation bortförklaring. Men krigshetsen kvarstod. Vad arméchefen sade att han egentligen menade var att Sverige kanske inte skulle vara direkt i krig om några år, utan snarare delaktig i ett krig på baltisk mark. Lugn, någon?
I
takt med att regeringen och Allianspartierna ökar försvarsanslagen slår Försvarsmakten allt hårdare på krigstrumman. Mycket vill ha mer. Det gäller i synnerhet direktörer och generaler. I gemensam front marscherar militären och regeringen mot ryssen som redan står vid gränsen. Och ska man tro marinen är ryska ubåtar i svenska farvatten numera minst lika vanliga som en gång torsken var. Att man aldrig hittar någon ubåt ”bevisar” bara att ryssen skaffat sig nya miniubåtar som likt visan om ”Okända djur” är små, mycket små, men finns ändå. Att denna ”analys” av säkerhetsläget delas av Nato kan väl knappast förvåna. ”Ryssland är den största utmaningen”, sade Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg när han i förra veckan presenterade krigsalliansens årsrapport och tillade att: ”Natoländerna har svarat på otryggheten och nedskärningarna i de europeiska medlemsländernas försvarsbudgetar har nu så gott som stoppats.” Rysskräcken har alltså betalat sig, men till priset av freden. Putin, Nato:s och Sveriges krigshökar håller på göra Östersjöområdet till en allt farligare plats. • Inte en krona, inte en man och kvinna till den förbrytelse mot mänskligheten som stavas militarism och imperialism. ■
Flera syriska flyktingbarn och flyktingar har arbetat åt en underleverantör åt H&M utan arbetstillstånd. Även det brittiska företaget NEXT har under år 2015 utnyttjat flyktingar för egen vinnings skull (svt.se/nyheter den 2 februari). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina, Robert Bielecki och Lina Rigney Thörnblom • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2016 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
3
Nazister stärks av regeringspolitiken Etablissemangets fortsatta rasistiska högersväng ger råg i ryggen åt rasister och nazister. Lördagen den 30 januari hade det rasistiska ”Folkets demonstration”, före detta Pegida, en hatfull demonstration i centrala Stockholm. Men antirasisterna var fler. OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
I
Flera medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna (RS) fick mottaga hatiska ordslängar från rasister som gick förbi påväg mot hatdemonstrationen – en RS-are blev fasthållen i tröjan vid brösthöjd och fick höra ”Du ska bara hålla käften, din jävel”. Det skrämde dock inte RS antirasister. Rasisterna hade olika hatiska
Foto: Offensiv
Stockholm föregicks demonstrationen av en fredag fylld av rasistiska våldsdåd mot personer med icke-svenskt utseende samt spridandet av rasistisk propaganda. ”Det är nog nu” var rubriken i de hatfyllda papperslapparna som spreds för att ”markera mot gatubarn” – S-MP-regeringens politik omsatt i praktiken. Uppåt hundra personer attackerade rasifierade på Sergels torg på kvällen samt slogs med väktare. Vittnesmål uppger hur nazister har heilat och skålat till Hitlers ära på krogar på Stureplan under fredagskvällen. Den nazistiska sekten Svenska motståndsrörelsen lade på fredag natt ut en text om hur dessa nazister har ”rensat upp bland de kriminella invandrarna”. Det hatiska så kallade ”Folkets demonstration” samlade omkring 200 rasister och nazister från land och rike runt – bland annat var polska nazister där – men möttes av 350 antirasister som hade samlats på Norrmalmstorg för att visa sitt avsky och motstånd.
Rasister och nazister möttes av som mest 350 antirasister i Stockholm. paroller, bland annat ”Stoppa våldtäktsimporten”. Som att patriarkat, sexism, objektifiering och sexuellt våld inte utövas av män födda i Sverige. Nu har tusentals kvinnor startat en nätkampanj vid namn #InteErKvinna, som tar avstånd från rasisternas falska retorik. Dessa kvinnor vill inte användas som förvänding för rasistiska attacker. Rasisternas tal buades ut totalt av de 350 antirasister som hade slutit upp. ”Inga rasister på våra gator”, ”Den som flyr har inget val – ingen människa är illegal” med flera talkörer skanderades. Efter demonstrationen utförde nazisterna flera attacker mot antirasister. Aktiva i nätverket Linje 17 mot Rasism blev överfallna av polska nazister med banderoll-
pinnar. När de försvarade sig blev såväl de som nazisterna gripna. Antirasisterna släpptes senare, men lyckligtvis inte nazisterna. En av de anfallna säger att de är skärrade av attacken, men att de annars är okej. Även RS blev attackerade efter demonstrationen. Ett gäng på 10 nazister dundrade in i ryggen på några av kamraterna och sökte konfrontation. Kamrater hade dock is i magen och stod emot nazisterna, som verkade skrämda av vår beslutsamhet då de backade ifrån oss skrikandes hatiska budskap. ”Åk hem till ert eget jävla land”, skreks exempelvis. På grund av att S-MP-regeringen, såväl som Allianspartierna och resten av etablissemanget, har
anammat SD:s rasistiska retorik och omvandlat den till praktik (med id-kontroller, gränskontroller, tillfälliga uppehållstillstånd, polisiär klappjakt på papperslösa och de som inte har fått asyl) kan våldsamma rasister och nazister känna medvind. Inrikesminister Anders Ygeman (S) har mage att efter demonstrationen uttala sig till Aftonbladet om att ”Det är en oroande samhällsutveckling. Rasistiska grupper sprider hot och hat på våra gator. Det måste mötas med kraft”. Men deras attacker legitimeras av den politik och det samhällsklimat som råder samt av media, där rasismen från SD och andra allt mer normaliseras. Det är en allvarlig utveckling.
Mot detta måste en enad antirasistisk rörelse stå som kan koppla kampen mot rasism med kampen mot högerpolitiken, med krav på välfärd, jobb, bostäder och trygghet åt alla. Vi har råd – Sverige har aldrig varit så rikt som idag, men tillgångarna och resurserna har heller aldrig varit så extremt ojämlikt fördelade som idag. Många är motståndare till den utveckling som sker. 10 000-tals demonstrerade för flyktingsolidaritet i höstas och tusentals runt om i hela landet jobbade som volontärer för att ta emot de som har flytt från krig, förtryck, terror och förföljelse. Antirasismen måste samlas, enas och slå tillbaka under år 2016 – så som vi gjorde efter Kärrtorp för drygt två år sedan. ■
”Folkets demonstration” – allians av SD:are och nazister
P
å ”Folkets demonstration” i Stockholm i lördags samlades Sverigedemokrater från Avpixlat tillsammans med ökända nazister. Rasistdemonstrationens budskap liknade SD-toppen Kent Ekeroths hets på ett torgmöte i Trelleborg. Där uppmanade han till handling för ett totalstopp för flyktingar och invandring. Det blev startskottet för mordbränder på flyktingförläggningar och våldsdåd. Liksom i lördags deltog även nazister på Ekeroths möte.
Folkets demonstration – Ett rasistiskt hopkok.
Foto: Offensiv
”Folkets demonstration” innebär en ytterligare upptrappning, med grova uppmaningar till våld mot flyktingar och ”landsförrädare”.
Nazister och våldsamma rasister tar uppmaningen på allvar. Officiell initiativtagare är Johan Widén, SD:are med uppdrag i Enköpings kommun och Uppsala tingsrätt. Ansikte utåt är också Jan Sjunnesson, tidigare chefredaktör på SD:s tidning Samtiden och ledande på Avpixlat, den mesta rasistsidan på nätet. Det passar SD, som till media kan säga att de inte är inblandade samtidigt som de stärker sin position bland rasistiska kärntrupper. SD-avdelningar i Mellansverige erbjöd bussresor till Stockholm. Att SD har fått ökad prestige i dessa kretsar märks inte minst bland nazisterna. Gruppen Nordisk Ungdom, som organiserar våld och hets mot flyktingar, del-
tog med 15-20 deltagare i lördags. Nazisten Magnus Söderman, som har tillhört både Smr och SvP och idag driver nazistradion Motgift, hör också till dem som har hyllat Folkets Demonstration och våldet i helgen. Enligt Expo deltog även aktiva medlemmar i Smr i på lördagens samling. Även de fascistiska ”identitärernas” ledare Daniel Friberg var på plats. Expo drar slutsatsen att det finns ett nära samarbete mellan de olika grupperna. Rasisters och nazisters återkomst på gatorna är en mycket allvarlig varning. De står för en våldsam reaktionär högerpolitik. Den absolut viktigaste lärdomen från historien och andra län-
der är att de måste stoppas medan de är små. ”Folkets Demonstration” samlade 2-300 i lördags. Trots de många uppmaningarna på hatsajter var det färre än de 500 som samlades i november. Stora antirasistiska demonstrationer gjorde att Pegida inte tog fart i Sverige. Den stora mobiliseringen i Kärrtorp innan jul 2013 stoppade nazisterna. •M assmobilisering mot nazister och rasister. Gräsrotsnätverk, fackföreningar, vänstern och alla antirasister måste samlas. • Riv muren mot flyktingar. Försvara rätten till asyl. • Bryt den orättvisa högerpolitiken. Rusta upp välfärden. Låt de rika betala. ■
INRIKES
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
4
M: Ingen välfärd åt de som flyr Moderaterna fortsätter sin rasistiska agenda och föreslår nu att människor utan permanent uppehållstillstånd inte ska ha rätt till välfärd.
betsvillkor, och man använder välfärden (som de själva har raserat) som ett svepskäl för att bygga murarna runt Sverige allt högre. Alliansregeringen införde RUToch ROT-avdrag och bidrog till en utökad låglönemarknad. Nu använder S-MP-regeringen och Allianspartierna människor på flykt som anledning till att skapa fler låglönejobb. I debattartikeln skriver de: ”Moderaterna har nyligen presenterat flera förslag för att än en gång minska sjukfrånvaron. Bland annat bör en ny karensdag införas vid dag 15, och den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinföras.” Det här är inte ett nytt förslag från Moderaterna, men de passar på att föreslå det igen och skylla på flyktingarna.
LINA RIGNEY THÖRNBLOM
rs@socialisterna.org
I
Moderaterna föreslår att människor som enbart får tillfälliga uppehållstillstånd inte ska ha rätt till den svenska välfärden. Det vill säga att Moderaterna anser att ingen som flyr till Sverige på eget initiativ ska ha rätt till välfärd då tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel från och med den 1 juli i år. Moderaterna föreslog i maj att tillfälliga uppehållstillstånd skulle införas, något man fick igenom i förhandlingarna med regeringen i oktober. Innan dess var det enbart Sverigedemokraterna som argumenterade för detta. Den senaste tidens utveckling
Foto: EPP / Flickr CC
september förra året sågs Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra sitta på läktaren i Globen i Stockholm under Hela Sverige Skramlar-galan, en gala för att samla in pengar för att hjälpa människor på flykt. Häromveckan, fyra månader senare, skriver Kinberg Batra tillsammans med Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson på DN Debatt om hur människor ska delas upp i två grupper utifrån de som är födda i landet och de som är tvingade till flykt. Moderaterna skriver att det krävs ”tuffa prioriteringar” och ”besparingar” för att få Sveriges ekonomi på rätt köl. Man talar i toner om att den nuvarande S-MP-regeringen har sänkt den stabila ekonomi som den före detta Alliansregeringen påstårsig ha byggt upp. Moderaterna vill inte att flyktingar ska ha tillgång till välfärden – ännu en rasistisk anpassning till SD:s hatiska politik. mot en allt mer öppet rasistisk politik är något som Offensiv har varnat för länge. Med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen och Socialdemokraternas skarpa högersväng med nedskärningar och privatiseringar var det bara en tidsfråga innan Sverige fick en så kallad dansk utveckling: En utveckling där vi har sett de fyra Allianspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte bara gå högerut, utan även närma sig
Sverigedemokraterna. Den senaste opinionsundersökningen som genomfördes i januari visar Socialdemokraternas sämsta resultat sedan år 1967. Sverigedemokraterna är fortfarande tredje största parti, trots att både S och M försöker vinna tillbaka väljare genom en allt mer rasistisk flyktingpolitik. Medan Moderaterna skyller det man anser vara tvungna nedskärningar i offentliga sektorn på flyk-
tingar och den rödgröna regeringen (nåja, om man är färgblind) vill jag påminna om Alliansregeringens införande av jobbskatteavdrag, avskaffande av förmögenhetsskatt, att man räddade de fyra storbankerna som nu gör rekordvinster, privatiseringar av välfärden med mera. Det här har kostat skattebetalarna miljarder. Moderaterna använder ”migrationskrisen” som en anledning att attackera välfärd, löner och ar-
Förslaget om att människor som inte är permanent bosatta i Sverige (som M formulerar det) inte ska ha rätt till samma välfärd har en väldigt brun nyans. Ulf Kristersson (M) formulerar på Facebook frågan om det är rättvist att den som kommer till Sverige idag ska ha samma rätt till välfärd som den som är svensk medborgare, har bott här länge, arbetar eller betalar skatt. Man utesluter i förslaget enbart utomeuropéer från exempelvis vården eftersom EU-medborgare har rätt till vård inom EU. Den förra regeringen ökade klyftorna och segregeringen och den nya cementerar dem. Det enda som kan ändra den rasistiska utvecklingen är en gemensam kamp mot högerpolitiken och för att bygga upp välfärden, vilket automatiskt skulle innebära fler arbetstillfällen. Det behövs också en kamp för att avskaffa privata företags vinster på den gemensamma välfärden, för billiga kommunala bostäder och på det sättet göra det möjligt att ha ett mänskligt flyktingmottagande för de som flyr krig och fattigdom. ■
Vårdrörelsen i Västernorrland måste fortsatt ha hög kampberedskap Kampen har gett vissa eftergifter, men behöver fortsätta för att stoppa vårdslakten helt.
Foto: Stefan Lundqvist
Höstens massiva demonstrationer i Örnsköldsvik och Kramfors tvingade landstingspolitikerna i Västernorrland att skjuta upp sina drastiska nedskärningsbeslut på totalt 240 miljoner kronor. BB i Örnsköldsvik har fått löfte om att bli kvar. 15 000 demonstranter i ”Röda Ådalen” har visat att de är beredda att kämpa för att rädda kvar Sollefteå sjukhus intakt med akut och BB. Nu väntar alla på de nya ”besparingsförslag” som ska komma denna månad. STEFAN LUNDQVIST
rs.sundsvall@socialisterna.org
I
väntan på detta ordnade föreningen Sollefteå Framtidens Akutsjukhus med över 12 000 medlemmar ett offentligt möte i Kramfors under temat ”Vad händer med vården och våra sjukhus efter manifestationen?”. Politikerna anslog på mötet en försonlig ton
och sade att de ville ha dialog med personalen. Läkare sade på mötet att de inte hade någon tilltro till de åtgärdsprogram som landstinget tidigare hade presenterat. De vittnade om att nedskärningshoten bara har skapat nya extrakostnader i form
av stafettläkare, då det har blivit allt svårare att rekrytera och att fler har fått erbjudas utomlänsvård. I en intervju i Radio Västernorrland avslöjade tillförordnade
landstingsdirektören Inger Bergström att inga stora beslut kommer att tas före sommaren. Ändå flaggas det för att några förslag kommer upp på landstings-
fullmäktiges möte i slutet av denna månad. Länets socialdemokrater är splittrade i frågan. Socialdemokraterna i Ådalen kräver att vallöftet om tre akutsjukhus i länet ska hållas. S i Sollefteå och Kramfors för nu också i en gemensam motion till partiets distriktårskonferens fram att landstinget ska driva all omsorg och sjukvård i Ådalen tillsammans. Höstens stora gräsrotsmobilisering av kamp för vården i Västernorrland har utan tvekan fått landstingets politiker att ställa sig på bromsen och tills vidare ”simma lugnt”. Men under en yta av avvaktan och tal om dialog simmar fortfarande nedskärningshajarna. ”Red Alert”, hög kampberedskap, gäller även i fortsättningen. ■
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
I korthet
Skulden måste läggas på arbetsgivarens bristande ansvar i att ta tag i de arbetsmiljöproblem som råder, inte på de som tvingas fly.
5
Städare varslas mer än andra
U
tsatta En genomgång som Fastighetsfolket, Sekotidningen och Kommunalarbetaren har genomfört med hjälp av statistik från Arbetsförmedlingen visar att städare varslas om uppsägning tre gånger så ofta som övriga arbetsmarknaden. Facken och tidningarna vittnar om att varslen ofta träder i kraft när en ny entreprenör vinner en upphandling, vilket innebär att villkoren försämras. Det skriver SVT Nyheter den 29 januari. – Den som vinner en upphandling ska ha rätten att organisera arbetet, men vi kan inte låta det gå ut över personalen. Min bild är att det okynnesvarslas, säger ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till de olika tidningarna.
M:s kommunpolitiker vill regera med SD
R
asism De moderata kommunpolitikerna tycker att det vore bra om man regerade med stöd av SD. Det visar en enkät genomförd av SVT publicerad den 1 februari. 54 procent tycker att det vore en bra idé. – Jag tycker inte att vi ska behandla dem annorlunda än andra partier. Har de goda idéer där vår politik möts, då är det klart att vi måste värdera dem också, säger oppositionsrådet Sophia Jarl (M) i Norrköping till SVT.
Alexandra arbetade S ensam – mördades
Fler arbetsskador – färre anmälningar
Den 25 januari mördades Alexandra Mezher endast 22 år gammal på sin arbetsplats, ett HVB-hem i Mölndal utanför Göteborg. Detta HVB-hem (hem för vård eller boende) öppnades av ett privat aktiebolag, HVB Living Nordic AB, i september. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
E
n 15-årig pojke som bodde på hemmet är anhållen misstänkt för mord alternativt dråp och ska nu genomgå en psykiatrisk undersökning. Alexandra Mezher kom ursprungligen från Libanon och hade bara jobbat på boendet i några månader. Natten då hon knivhöggs till döds arbetade hon ensam och försökte avstyra ett bråk. Hon hade 30 minuter kvar av sin arbetsdag och skulle avlösas då hon mördades.
Mordet har skapat ilska och frustration och utnyttjas nu av extremhögern som ett slagträ mot flyktingar. Men mordet på Alexandra Mezher hade kunnat undvikas. Anställda har upprepade gånger larmat om osäkerhet, rädsla och riskerna med att arbeta ensam. De har påtalat att de har velat se en förändring. – Vi måste hitta en strategi för att sätta press på arbetsgivaren att skapa en säker arbetsmiljö, säger skyddsombudet Marie Skruf till Kommunalarbetaren. Hotbilden mot personal på boenden består av flera delar. Det
handlar om hot som kan komma inifrån av de boende och hot utifrån av extremhögeraktivister. Att Alexandra arbetade ensam är oansvarigt av arbetsgivaren, men inte unikt. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har medlemmar som har arbetat med flyktinghjälp och har påpekat att personal inte borde arbeta ensamma under utsatta situationer och att personal borde få såväl utbildning som sätt att larma och tydliga rutiner om hur hot och våld hanteras. Viktigt är också just bemanningen, att ingen ska arbeta ensam. De ungdomar som kommer till hemmet bär med sig traumatiska upplevelser, kan ha varit barnsoldater, korsat hav, öken och berg, upplevt krig och misär, kanske förlorat familjemedlemmar under fruktansvärda händelser med mera. Många unga har vuxit upp föräldralösa, blivit slagna och våldtagna, har flytt bomber och minor, tortyr och död. De kan ha överlevt mot alla odds och mår därefter. Många som kommer har inga förutsättningar för att klara sig utan det stöd
de borde få. De behöver professionell hjälp i form av psykiatrisk vård och kuratorer. De behöver studier och fritidssysselsättning. Asylsökande måste få bearbeta händelser med hjälp av expertis. Det är föga konstruktivt att bara placera ungdomarna på asylboenden, tillsammans med andra i samma situation utan språkkunskaper, utan psykologhjälp, utan möjlighet att få bearbeta upplevelser och posttraumatisk stress. Väntan med sina egna tankar, oron och utanförskapet kombinerat med bristande framtidstro skapar givetvis problem. Kanske får de vänta på möjligheten att gå i skolan eller inte få rätten att försörja sig. Stressen i sig skapar problem. Politiker, tjänstemän och ansvariga måste inse vad det är för situation man försätter de anställda i när man lämnar dem med personer som bär på ett känslomässigt bagage som många av de ensamkommande flyktingbarnen har med sig. Man måste dessutom se till att säkerheten inte tummas på för de som valt att arbeta med att hjälpa dessa barn. – Vi har ställt krav på bemanningen på de boenden vi har känt till. Vi vill se till att det på nätterna också finns en vaken jour, inte bara en sovande. Det är på nätterna som många mår som sämst och då är det viktigt att det finns personal att prata med, och att man är flera som kan hjälpas åt, säger Marie Skruf till Kommunalarbetaren. ■
kolan Bland lärarkåren har antalet arbetsskador den senaste tiden ökat, men allt färre söker ersättning för det. Anledningarna är bland annat ändrade sjukpenningsregler och en uppfattning om att det inte lönar sig att anmäla arbetsskador. Det skriver Arbetet den 1 februari. – Vi ser bara toppen av isberget. Vi gör ett stort jobb inom det här området, men har inte lyckats få ut tillräcklig information, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet, till Lärarnas Tidning.
Hyrpersonal rekordmånga inom vården
R
ädda vården Aldrig någonsin tidigare har vården i Sverige lagt så mycket pengar på hyrsjuksköterskor som under föregående år. I Region Skåne ökade kostnaderna med 51 miljoner kronor ifjol, visar Vårdförbundets undersökning som publicerades den 1 februari. Mellan åren 2011-2013 ökade kostnaderna för hyrsjuksköterskor i 17 av 21 landsting. Kring månadsskiftet oktober/november år 2013 låg de totala utgifterna på 217 miljoner kronor. Vid elva regioner, landsting och sjukhus spenderade under förra året 411,8 miljoner kronor på hyrsjuksköterskor, vilket motsvarar en ökning med 26 procent jämfört med 2014. Örebro är idag det enda landstinget som inte använder sig av hyrsjuksköterskor, men detta har istället lett till mycket övertid och stängda vårdplatser.
Ensamkommandes ålder ska ”kollas mer”
I
nhuman flyktingpolitik För att se om barn ”verkligen är barn” som har flytt från krig, förtryck och elände säger regeringen nu att man måste öka antalet diskriminerande och förnedrande åldersbedömningar. Det skriver DN den 31 januari. – Vi pekar inte specifikt ut medicinska åldersbedömningar, det finns andra sätt, via samtal till exempel. Vi vill i alla fall att Migrationsverket ska utveckla nya metoder för att bättre bedöma ålder, säger migrationsminister Morgan Johansson (S) till DN. Många barnläkare och tandläkare vill inte utföra medicinska åldersbedömningar eftersom de rekommenderade metoderna anses vara otillförlitliga och osäkra.
Kritiserat bolag slopar kollektivavtal
O
trygga jobb Stuvbutiken i Karlstad hade kollektivavtal, men inte för EU-medborgare som fick en lön långt under de övrigas. Efter kraftig kritik mot bolaget säger de nu upp kollektivavtalet för alla anställda. Stuvbutiken har ett 100-tals anställda och kan jämföras med Bauhaus. Det skriver Handelsnytt den 1 februari. ■
INRIKES
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
6
S vill utvisa 80 000 flyktingar i år Regeringen förbereder för massutvisningar av flyktingar. 80 000 flyktingar hotas av utvisning i år.
och storföretag fortsätter att göra mångmiljardvinster som går till de redan rika sätter etablissemangets politiker fokus på de som flyr.
AMER MOHAMMED ALI amer.mohammed.ali@socialisterna.org
I
nrikesminister Anders Ygeman (S) uppgav till Dagens Industri den 27 januari att det skulle röra sig om mellan 60 000 och 80 000 personer i år, vilket motsvarar ungefär hälften av dem som sökte asyl förra året. Den så kallade rättsäkerhet som Sverige har stoltserat med är bortblåst med det här påståendet. Ygeman sätter ett antal på de som ska utvisas, utan att ha prövat asylrätten för de människor som har flytt. Att utvisa 80 000 människor motsvarar 220 personer om dagen. Gränspolisen kommenterade direkt att deras styrkor behöver utökas från 1 000 till 2 000 anställda. Ygeman kommenterade också att han inte vet hur mycket massutvisningarna skulle kosta. Syftet är detsamma som id-kontrollerna, tidsbegränsade upphållstillstånd och inskränkt rätt att återförena familjer – att människor som flyr från diktaturer och krigshärdar ska förstå att de inte är välkomna. S-MP-regeringen har gjort en
Kontrarevolutionen i Sverige syns framförallt på den fruktansvärt inhumana flyktingpolitik som råder och som bara blir värre. helomvändning. I höstas demonstrerade 10 000-tals under parollen ”Refugees welcome” med miljöpartister och socialdemokrater
bland talarna. Nu är det totalstopp som gäller. EU följer samma linje. Under hösten pågick diskussioner inom EU bakom stängda dörrar
om planer på att utvisa 400 000 flyktingar från EU. Det finns pengar och resurser i Sverige. Men medan banker
Helgens rasistiska attacker i Stockholm är inte en isolerad händelse. Riksdagspartierna och borgerlig media har gett rasisterna ”rätt” och de har fått en blodad tand. Det är också därför SD har vuxit i opinionen under de senaste månaderna. Det som behövs är en massrörelse och potentialen finns för det. Under hösten gjorde asylaktivister tillsammans med människor som ville visa sin solidaritet med flyktingar det som myndigheterna inte gjorde. Runt om i landet hjälptes nyanlända på centralstationer många gånger med egna ekonomiska medel. Rättvisepartiet Socialisterna kommer att fortsätta kämpa under året mot det här tillsammans med alla som är beredda att kämpa. Det behövs en politisk rörelse för gemensam kamp mot rasismen, men även mot högerpolitiken som är den verkliga orsaken till bostadsbrist, arbetslöshet och nedrustad välfärd. Utvisningarna är en del av högerpolitiken. Behovet av ett arbetarparti som verkar för majoritetens intresse har aldrig varit tydligare när S idag driver politik som inte bara går de rikas ärenden, utan också göder rasisterna. ■
Regeringens slutrapport om EU-migranter ett rasistiskt hopkok Regeringens slutrapport om sin utredning angående utsatta EU-medborgare, de som tvingas tigga för sitt uppehälle, är ingen rolig läsning för den som är antirasist eller har någon form av medmänsklighet i sig.
offensiv@socialisterna.org
M
artin Valfridsson, regeringens samordnare i frågan om utsatta EU-medborgare, presenterade slutrapporten på Rosenbad den 1 februari. Enligt honom har ”EU-medborgare rätt att komma till Sverige” (det var ju snällt), men att det inte ”är acceptabelt att slumsamhällen växer fram”. Svaret borde rimligtvis vara att se till att de mest utsatta i samhället får den hjälp och det stöd som de behöver, till exempel tak över huvudet, men istället måste ”Polisen ta ett kliv fram” – att arbeta aktivt med avhysning av ”illegala” läger. Man ska inte heller ge dem särskilda platser där de kan vistas – då ”uppstår i slutändan nya svårigheter”. Man anser heller inte att människor ska ge de som tvingas tigga pengar. ”Det är bättre att skänka pengar till organisationer för att hjäl-
Barnen till de som tvingas tigga ska ”generellt inte erbjudas skolgång i Sverige”. Bara ”i undantagsfall och efter individuella prövningar” ska skolgång ges. Att grundläggande mänskliga rättigheter allt mer nekas för vissa grupper i Sverige är mycket allvarsamt. S-MP-regeringens rasistiska högerkurs har accelererat i en oemotsvarad takt. Man sparkar neråt mot de allra mest utsatta i samhället. Man anser att hemländerna måste ta ansvar, men blundar för att det är Trojkans (EU, ECB, IMF) åtstramningar för att rädda bankerna som har lett till den snabbt växande fattigdomen och utsattheten sedan den ekonomiska krisen år 2007-08 slog till. Man blundar för det eftersom man stödjer Trojkans diktat. Slutrapportens besked är att de som tigger ska ut ur landet – oavsett till vad eller till vilket pris.
Foto: News Øresund / Johan Wessman
ROBERT BIELECKI
pa långsiktigt”, menar Valfridsson – men det borde vara staten och samhället som hjälper långsiktigt, inte frivilligorganisationer som dessutom måste strida mot S-MP-regeringens klappjakt på flyktingar, asylsökande, papperslösa och EU-migranter. Ge pengarna till organisationer i Bulgarien och Rumänien, säger man och blundar för varför dessa människor har tvingats fly.
EU-migrantläger i Malmö med hundratals boende utan tillgång till värme, avlopp eller rinnande vatten. Enligt beslut av Malmö stad måste de lämna området senast den 1 november i år. Diskrimineringen mot och utsattheten bland romer, den grupp människor som till största del tvingas tigga i Sverige, är allvarlig i hela Europa, men mest extrem i östra Europa där fattigdomen och det sociala sönderfallet har gått längre. Romer diskrimineras systematiskt när de söker vård, utbildning, arbete och annat – såväl i Sverige som i resten av Europa. Dagens makthavare spär på det historiska
förtrycket av romerna, och denna slutrapport är inget undantag. Istället för att skuldbelägga flyktingar och de EU-migranter som tvingas tigga, som etablissemanget gör, menar Rättvisepartiet Socialisterna (RS) att man måste föra en kamp mot orsakerna till att människor tvingas tigga: Fattigdom, bostadsbrist, arbetslöshet med mera. I förlängningen måste kampen föras mot det kapitalistis-
ka systemet och dess innevarande kriser som driver folk till ruinens brant. Ingen väljer frivilligt att tigga för sitt uppehälle – det är något man tvingas till. Kampen måste också föras mot rasismen och diskrimineringen av flyktingar, invandrare och utsatta människor som tvingas till att tigga – i många fall handlar det om romer – samt mot det ökade våldet mot dessa grupper av människor. ■
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
7
StMR Luleå: Kampanj mot sexism och sexuella trakasserier
15-åriga Robin Sinisalo sköts ihjäl utanför Akallaskolan i januari i år. Även hans fem år äldre bror skottskadades.
Många av medlemmarna i Studenter Mot Rasism har upplevt att en får lära sig för lite om feminism, sexism och om sexuella trakasserier i skolan. Därför har vi i Studenter Mot Rasism bestämt oss för att starta en kampanj för högstadieelever om just det. ASTRID BERGLUND rs.lulea@socialisterna.org
Natten mot julafton knivmördades den 20-årige undersköterskan och rapparen Aiman Qabli vid Albys t-banestation i Botkyrka. På eftermiddagen den 19 januari blev skolpojken Robin Sinisalo, som nyss hade fyllt 15 år, brutalt ihjälskjuten strax utanför Akallaskolan i Akalla när han försökte gå emellan en attack mot sin 20-årige storebror, som blev mycket allvarligt skadad av tre skott. ARNE JOHANSSON offensiv@socialisterna.org
E
nbart i Rinkeby-Kistas stadsdelar på Järvafältet har sex pojkar och unga män skjutits ihjäl på bara ett drygt halvår. Detta är toppen på ett isberg av upptrissat våld och bruk av vapen i gänguppgörelser om allt från droghandel till privata konflikter som bara har accelererat de senaste åren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Som i Robins fall är det ibland några som dödas bara för att befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle. Men ur den chock som har skakat de berörda förorterna föds en vrede över den politiska passiviteten inför dessa djupa sociala revor som allt oftare kulminerar i dödligt våld i ett Stockholm och ett Sverige som bara fortsätter att slitas isär. Om detta kan leda vidare till en stark och samlad rörelse för krav på att segregationen nu ska brytas har inte 20-årige Aiman och 15-årige Robin offrat sina liv helt förgäves. Att möjligheten finns visades av de uppåt 1 500 ungdomar, föräldrar, kompisar och nattvandrare från flera av Stockholms förorter som på initiativ av Aimans familj samlades på Sergels torg lördagen den 20 januari till manifestationen ”Släng ditt vapen, skapa kärlek”. – Vi är här för att visa att det finns ett motstånd mot våldet. Vi vill
visa andra ungdomar att vi inte är ensamma. Här finns flera unga från flera olika förorter som går ihop och säger att det räcker nu, sade kompisarna Jennifer Guijo Da Silva och Gulda Qasa Torres, som båda hyllade sin dödade vän Aiman som en förebild i ansträngningarna att förbättra sitt område. ”Var är satsningarna nu?”, skriver Melody Farshin i en upprörd krönika i reklamtidningarna Vi i Kista, Rinkeby och Tensta. ”Korta notiser som ploppat upp veckovis om minderåriga pojkar som inte längre finns bland oss. Dagen efter har Sverige gått vidare. När offret var en brinnande bil blev det en världsnyhet, vad orsakar tystnaden nu? Det finns ingen ursäkt som berättigar denna passivitet. Är detta accepterat som en förortskultur kanske, ska vi skylla oss själva? Hela mitt liv har spenderats i samma område, normaliserat våld tillhör inte vår vardag.” Drygt 100 personer deltog den 20 januari i den minnesstund för den skjutne 15-åringen från Akalla som anordnades utanför Akalla skolan på initiativ av hans skolkamrater på Fryshusets nya skola i Kista. I den tysta manifestationen deltog även elever från Akallaskolan, ungdomar och personal från Akalla ungdomsgård, några boende i Akalla,
personal och chefer på Fryshuset, några fältare och medborgarvärdar, Lugna gatan och ett par poliser, däribland rikspolischefen. För de av oss från Norra Järva Stadsdelsråd som var där blev det helt uppenbart att det här är en utveckling som absolut inte kan accepteras. ”Nog av droghandel och våld, segregationen ska brytas” blir också ett givet huvudtema på nästa veckas Järva Café-möte i Husby träff måndagen den 8 februari. På mötet deltar fyrabarnspappan Rodrigo Rojas, vars 15-åriga dotter är halvsyster till den mördade Robin och varje dag besöker sin svårt skadade bror, som kanske aldrig mera kan gå, på sjukhuset. – Det är tragiskt, jättesorgligt och skrämmande. Det är en helt vanlig och skötsam familj som har drabbats, inte kriminella, inga droger, och som var politiskt aktiva när de kom hit på 1970-talet, säger Rodrigo Rojas. Rodrigo är skrämd över hur fort välfärden har rasat och föräldrars och vuxnas engagemang med den. – När jag själv växte upp i Kista på 1980- och 90-talet fanns en helt annan politisk medvetenhet med engagerade lärare i bra skolor och välutrustade fritidsgårdar, med många utflykter och sommarläger. Jag själv spelade fiol i den kommunala musikskolan i en tid då ungas sport och musik inte kostade något och diskussionerna var heta mellan till exempel MUF:are, SSU:are och mig som var Offensivare. Och lärarna hade inget emot att vi till exempel deltog i en demonstration på skoltid mot kärnvapensprängningarna på Mururoa. – Idag går skolan på knä. Och barns fritid vilar på några få eldsjä-
Foto: Arne Johansson
Järva och Alby reser sig mot våld och misär
T
lar som till slut ger upp, samtidigt som många föräldrar inte har råd att betala för sina barns aktiviteter, eller kanske bara har råd att låta en gå. Nu går var och en för sig som några zombies. Det har hållits en tyst minut och kyrkan har haft öppet hus för samtal, men sen? Alltså – dags att vakna. Det får inte bli, som Husbysonen Duraid Al-Khamisi skrev i Expressen den 28 januari, att ”barn dödar varandra och vi står handfallna”. För att råda bot på droghandel och vapenbrott är det, som professor Jerzy Sarnecki säger i Vi i Kista ”inte bara att pumpa in fler poliser”. Direkt förödande vore om polisen nu också som ett led i den 180-gradiga omsvängningen till Europas lägsta nivå i flyktingpolitiken skulle få ett uppdrag att leta papperslösa invandrare i våra förorter. Den debatt som nu kommer om integrationsfrågor får inte längre gå över våra huvuden. Det handlar närmast nu på måndagens Järva Café-möte om att enas kring krav på arbete, bostad, mötesplatser och den lagliga rätt vi har att kräva en likvärdig skola. Att bara hälften av skolbarnen kvalificerar sig till gymnasiets nationella program och att, som vi just fick höra, Ross Tensta gymnasium läggs ner efter svidande kritik från Skolinspektionen är direkt alarmerande. Norra Järva Stadsdelsråd planerar därefter redan nu för ytterligare ett stormöte i mars tillsammans med Unga byggare och talare från Byggnadsarbetarförbundet om hur unga från förorten ska kunna ges chansen att gå från arbetslöshet till att delta i bygget av ett bättre Stockholm. ■
rots att var femte gymnasieelev har varit med om någon form av sexuellt övergrepp, varav en av tre var tjejer, en av tio killar (enligt en undersökning gjord vid universiteten i Linköping och Lund 2014), pratas det inte mycket om det eller hur en kan bekämpa det. Vi har precis börjat skriva ett manus och planen är att vi ska prata och diskutera om vardagssexism, våldtäkt, kvinnokampens historia och vad den har för betydelse för oss idag. Det är ett väldigt aktuellt ämne i och med polisens mörkande av de sexuella övergrepp som unga tjejer utsattes av på festivalen We are Stockholm, för att nämna ett exempel. Vi hoppas även på att träffa andra ungdomar som är intresserade av att engagera sig på olika aktiviteter vi ska hålla i på internationella kvinnodagen den 8 mars. ■ Enad kamp mot sexism.
Nedskärningar hotar på Kungälvs sjukhus Akutmottagningen i Kungälv hotas i ett nedskärningsförslag. SUAD RADONCIC rs.gbg@socialisterna.org
A
tt stänga ner akutmottagningen under nattetid är ofattbart. Även den psykiatriska och somatiska vårdavdelningen riskerar att stängas ner. För att stoppa nedskärningspolitiken krävs det massiva protester från gräsrötter, boende, personal och brukare. ■
CWI:S ELFTE VÄRLDSKONGRESS
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
8
CWI: En historisk världs
Tidpunkten för CWI:s elfte världskongress den 25-30 januari kunde knappast ha varit lämpligare – efter COP21 i Paris och mot bakgrund av att året inletts med globala börsras, ny revolt i Tunisien och där ett spöke börjar gå runt i kapitalismens metropol USA – socialismens spöke, för att parafrasera Kommunistiska manifestets ord. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
T
otalt deltog mer än 130 kamrater från alla delar av världen på det veckolånga historiska mötet. Kongressen inleddes som sig bör med en diskussion om världs läget. Därefter följde särskilda dis kussioner om de olika kontinen terna: USA och Bernie Sanders utmaning, Europa, Latinamerika, Afrika och södra Asien, CWI och den globala kampen mot kvinno förtryck – för jämställdhet, hur bygga CWI och dess sektioner (an slutna partier och grupperna) och en avslutande punkt med bland annat val av ny styrelse (IEC). Offensiv kommer under de kommande veckorna att spegla kongressens diskussioner och le vandegöra CWI:s arbete med hjälp av en rad intervjuer med kamrater från olika länder.
den runt har varit stadigt uppåt stigande sedan år 2010 och nu har ”protesternas intensitet nått en ny nivå/platå”. Slutsatsen var att under 2016 kommer protesterna intensi tet att öka. Det i sin tur ger CWI nya möjligheter. Kapitalismens sociala reserver har försvagats. Även medelklas sens, till och med den övre medel klassens, jobb och levnadsstandard attackeras. Nya grupper är ute i kamp, som exempelvis de brittiska underläkarnas strejk i januari, bön dernas pågående kamp i Grekland och Egypten ifjol där polis i strejk attackerades av säkerhetsstyrkor.
År 2016 har inletts med flera globa la börsras, med början i Kina, som hittills raderat ut nära 68 000 mil jarder kronor på världens börser, enligt nyhetsbyrån Reuters. Börsrasen är en indikation på Världen idag kännetecknas av tillståndet i världsekonomin efter enorma klasskillnader. Precis inn vändningen nedåt i Kina. an världskongressen hade hjälpor CWI är den enda socialistiska ganisationen Oxfam publicerat en organisation som förutom med ny rapport om de växande klass lemmar i Hongkong och Taiwan orättvisorna. Världens 62 rikaste också når in i till fastlands-Kina. individer sitter på en gemensam Vändningen i Kina var självfal förmögenhet som är större än vad let en av de avgörande förändringar den fattigaste hälften av världens som stod i fokus under CWI-kon befolkning äger. Vid CWI:s förra gressen. Kina har varit den globala världskongress 2010 hade världens kapitalismens tillväxtmotor sedan 388 rikaste individer en lika stor år 2010. Den investeringsledda sammanlagd förmögenhet som uppgången i Kina var en viktig or den fattigaste hälften. sak till att krisen åren 2007-2009 Fattigdom och ökad ojämlikhet inte utvecklades till en ekonomisk mitt i det växande överflödet visar kollaps som under 1930-talet. på att den globala kapitalismen är Men Kina höll världen uppe inne i en total återvändsgränd. till priset av ökad skuldsättning. – Det är en vändpunkt i världs Kina är nu en av världens tre mest utvecklingen. Det är en värld som skuldtyngda nationer. präglas av organisk ekonomisk, De totala skulderna i Kina fyr politisk och social instabilitet samt faldigades från 60 000 miljarder hotande kata kronor år 2007 till 240 000 mil strofer till följd Framtidens med- jarder av klimat- och kronor i miljökrisen, sade vetenhet kommer mitten av 2014 Peter Taaffe från – över 280 pro att uttryckas i CWI:s ledning av BNP. antikapitalism cent när han öppnade Enligt färska diskussionen om och systemkritik. uppskattningar världen. växte skulden Kampen mot dessa kriser är under förra året till 346 procent sammanlänkad eftersom roten är av BNP. densamma – kapitalismen. I Kina utvecklas en kapitalistisk När den globala makteliten möt kris med överkapacitet och över tes i Davos den 20-23 januari dis produktion. kuterade topparna bland annat Regimens siffror om att ekono en rapport kallad ”World Protest min fortfarande växer med nära 7 Intensity” (Världens protester och procent är det ingen som tror på. Ki dess intensitet). Rapportens slut nas ekonomiska djupdykning tende sats är att antalet protester värl rar att dra med sig resten av världen.
CWI:s elfte världskongress var lyckad och nödvändig i det politiska, ekonomiska och sociala läge som råder globalt. Inte minst de råvaruproducerande länderna i Afrika och Latinamerika samt Australien drabbas av detta. Att utvecklingen i Kina har ta git en vändning som går i riktning mot att landet kan bli ett nytt Japan är skälet till varför regimen stärker sin regim och försöker piska upp nationalismen. Från år 1950 och fram till kraschlandningen i början av 1990-talet var Japan världens mest framgångsrika kapitalistiska land. Efter kraschen har landet va rit i en depressionskris av kronisk stagnation och världens högsta skuldsättning. ”Kina står inför ett skuldpro blem av en storleksordning som världen aldrig tidigare har skådat.” Detta uttalande från en analytiker kan sammanfatta den kinesiska krisens djup och omfattning. – Vi hade trott att krisen åren 2007-2009 skulle innebära en re nässans för den socialistiska med vetenheten. Det var en förhastad slutsats, sade Peter Taaffe vidare. Trots kampen och protesternas ut bredning släpar medvetenheten ef ter. Men om medvetenheten hittills har reflekterat ett ökat missnöje med följderna av kapitalismens härjningar, regeringarnas åtstram
ning, den ökade utsugningen och tilltagande marginalisering samt alienation, kommer framtidens medvetenhet att uttryckas i antika pitalism och systemkritik. En ny kris kommer att skaka om och börja svepa bort de illu sioner som finns om det rådande systemet och släcka hoppet om att det kanske blir bättre ändå. En förvarning om hur snabbt lä get kan ändras är det ökade intres set för socialismen på amerikansk mark och att Bernie Sanders, som kallar sig demokratisk socialist, har fått ett masstöd, särskilt bland unga. I USA har också antalet CWI-an hängare tredubblats sedan år 2013. Ett annat exempel är Jeremy Corbyns jordskredsseger i valet av ny ledare för brittiska Labour (Socialdemokraterna). Ingen, allra minst Corbyn själv, hade trott att han skulle bli vald. Det var mest av en slump som Corbyn ställde upp; ”Det var min tur” sade han själv, att vara kandidat för vad som finns kvar av Labourvänstern. Till det ska läggas att högern var så säkra på att vinna att man gjorde valet till ett slags primärval, där det räckte med att betala dryga 30 kronor för att få vara med och rös ta. En röst på Corbyn blev en röst
mot åtstramning. Efter valet är La bour två partier. Vid den förra världskongressen 2010 diskuterade CWI möjlighe ten av en kommande revolution i Egypten. Det var ingen gissning, utan en följd av de ökade motsätt ningar som har resulterat i strejker och sociala rörelser samtidigt som regimen blev allt svagare. Den arabiska våren som inled des i Tunisien och snabbt spreds till Egypten och andra länder i Nord afrika och Mellanöstern var den första fasen i en revolutionär pro cess. Det vore att begära för mycket av massorna om inte bakslag skulle vara oundvikliga. Det var utan pro gram, parti och ledning och efter årtionden av diktatoriskt förtryck som massorna reste sig och fäll de diktaturen. Det skulle ha krävt medvetna och självständiga arbe tarorganisationer, som kan utgöra embryot till en ny statsmakt och socialistisk demokrati, för att kon solidera de första segrarna. Tidigt varnade CWI för att i avsaknad av arbetarorganisationer var risken stor för att resningen i Syrien, som till viss del var orsa kad av klimatkrisens torka, skul le kunna kidnappas och avledas
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
9
skongress
CWI går till val på Irland
O
m några veckor är det val på södra Irland. Anti ÅtstramningsAlliansen (AAA), där Socialist Party (CWI i Irland) ingår, ställer upp med 14 kandidater, merparten från Socialist Party. Laura Fitzgerald, som var på Världskongressen, men åkte tillbaka tidigare för att delta på valupptakten i Dublin den 29 januari, berättar:
– Det var närmare 300 personer på vår valupptakt och stämningen var fantastisk. Det är med entusiasm som vi drar igång valkampanjen.
– Vi går till val under parollen ”Det behövs en politisk revolution”, den sammanfattar och uttrycker den vrede människor känner mot det politiska etablissemanget, korruptionen, orättvisorna samt att den
Foto: Natalia Medina
Laura Fitzgerald för Socialist Party (CWI Irland).
omskrivna återhämtningen bara är en återhämtning för de riktigt rika. På våra valaffischer står det även ”Ta från de rika för att betala vård, utbildning och bostäder”. Vi står för en verklig förändring, inte små förändringar i marginalen som nationalisterna och populisterna förespråkar. – Vi hoppas åtminstone på att vinna två parlamentsplatser i Dublin och kanske kan vi också vinna i någon annan stad. ■
Peter Taaffe, CWI:s ordförande.
Foto: Natalia Medina
Flyktingkatastrofen i världen var ett tema i diskussionen om Europa som inleddes av Hannah Sell. Världen har blivit en farligare plats under senare år. Allt fler dödar allt fler och tvingar allt fler på flykt. Terrorhotet är globalt och epidemiskt. Oavsett hur höga flyktingmurar och -stängsel som EU bygger kommer man inte att kunna hindra att en del av världens dryga 60 miljoner flyktingar också försöker nå Europa. Flyktingkatastrofen har gett upphov till att EU är i sin djupaste kris någonsin. I ett desperat försök att stoppa flyktingar från att komma till Västeuropa föreslår nu EU att gigantiska flyktingläger ska byggas i Grekland, ett land som EU
och Trojkan har skjutit i sank, och att Makedonien, som inte är med i EU, ska få pengar för att bygga en mur mot Grekland. I det försvagade och splittrade EU bygger regeringarna nya murar efter Schengens fall i en inbördes tävlan om vem som hårdast attackerar flyktingar. Motsättningarna växer och polariseringen ökar. Kampen för asylrätt och för jobb, välfärd och bostad till alla – mot högerpolitik, rasism och sexism står i förgrunden i alla europeiska länder. Det är kamp för arbetarklassens enhet som hämtar sin styrka från den våg av flyktingsolidaritet som svepte över Europa hösten 2015. På världskongressen gavs många exempel på den tongivande roll som CWI:s partier spelar i den kampen. Från Köln i Tyskland och de måndagsdemonstrationer som kamraterna i Berlin organiserar, från Wien i Österrike och till Grekland där människors beredskap att hjälpa flyktingar med mat, medicin, kläder och att ta sig vidare blev dominerande i en tid präglad av miss modet efter Syrizas förräderi och ökat armod, som Eleni från Xekinima berättade om. ■
”En värld att vinna”
–D
et här var den viktigaste kongressen sedan CWI:s grundande 1974, säger Peter Taaffe från CWI:s ledning till Offensiv när vi träffar honom strax efter att kongressen avslutats med den internationella socialistiska rörelsens kampsång Internationalen. – Vi står inför en ny global kapitalistisk kris. Ingen kan säga exakt när. Men kapitalistklassen är oförmögen att leverera vad som krävs för att ge majoriteten ett drägligt liv. Gapet mellan fattig och rik är groteskt. De som kontrollerar världens rikedomar är inte fler än att alla skulle få plats i en Londonbuss, säger Peter Taaffe vidare och fortsätter:
– Samtidigt skärps den politiska krisen. De etablerade partierna förlorar stöd och saknar förankring. Förtroendet är i botten för kapitalismens alla institutioner. Det finns heller ingen makt som ensamt kan utöva kontroll och diktera villkoren i världsutvecklingen. I den meningen påminner situationen i världen om den som rådde innan första världskrigets utbrott 1914. – De styrande har ingen lösning på de kriser de har skapat. Lösningen ligger i att världens arbetare förenas. Framför oss ligger en tid som också ger utslag i ökad socialistisk medvetenhet och i ett växande ökat intresse för socialis-
tiska idéer som vi börjat se i USA. CWI vill sprida ett budskap som ger hopp och visar en väg framåt. Världskongressens diskussioner, debatter och beslut (resolutionerna kommer på CWI:s hemsida inom kort) har gett oss en politisk grund för framtiden. – För att segra måste vi ha ett parti, program och ledarskap som är beredd att driva kampen till seger. Vi strävar efter att tillsammans med andra bygga den globala politiska kraft som behövs för att genomföra en serie segerrika socialistiska revolutioner och forma en demokratiskt socialistisk värld, avslutar Peter Taaffe. ■
Foto: Natalia Medina
av sekteristiska grupper. Idag har ingen av de sekteristiska grupperna styrkan att besegra den andra. Inbördeskriget i Syrien har dragit in världens alla makter och kriget i Jemen fortsätter. Men utvecklingen i Tunisien visar att den revolutionära viljan inte är helt bruten och Iran kan gå mot en ny revolution. Till följd av proteströrelsen i Tunisien kunde inte medlemmar från CWI i Tunisien delta på Världskongressen (läs mer på sid 12).
INTERNATIONELLT
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
10
Hur socialistisk är Bernie San Mycket länge var alla medias blickar på den högerpopulistiske fastighetsmiljardären Donald Trump, som förlorade det första av USA:s republikanska primärval i Iowa. Men det allra mest spektakulära resultatet i denna traditionellt konservativa delstat var att den 74-årige senatorn Bernie Sanders, som kallar sig socialist och utmanar Wall Street med en långt radikalare vänsterretorik än till exempel V-ledaren Jonas Sjöstedt, lyckades göra ett dött lopp mot det ekonomiska och politiska etablissemangets storfavorit Hillary Clinton i Demokraternas primärval. ARNE JOHANSSON offensiv@socialisterna.org
E
nligt Iowa-Demokraternas hemsida fick Clinton 49,6 procent av rösterna jämfört med Sanders 49,3 procent, och därmed bara en delegat mer än honom till det partikonvent som till sist ska utse vem som blir demokraternas presidentkandidat. Det är en moralisk kickstart som knappast minskar hans möjligheter att vinna nästa veckas andra primärval i New Hampshire, där Sanders enligt opinionsmätningarna har en klar ledning.
Sedan mordet på Michael Brown i Ferguson, Missouri, för ett drygt år sedan har också tiotusentals svarta ungdomar tagit till gatorna i Black Lives Matter. Lika viktigt är den rörelse för att höja minimilönen till 15 dollar i timmen som började bland snabbmatsrestaurangernas personal och som fick sitt första politiska genombrott med segern för Socialist Alternatives kandidat Kshama Sawant i Seattles kommunval – som Bernie Sanders faktiskt var en av de första att gratulera. Till detta kommer den växande klimatrörelsen i spåren av växande väderkatastrofer, oppositionen mot Keystone XL och så vidare. Sanders kampanj måste ses som en del av den internationella radikaliseringstrend, som också har uttryckts genom uppsvingen för Syriza i Grekland (till sveket under trojkans järnhäl), Podemos i Spanien och Jeremy Corbyns plötsliga seger i Labours partiledarval. Det stora intresse som både Corbyns och Sanders framgångar har fött för socialistiska idéer skakar makthavarna världen runt. Sanders gick under den första debatten inför 15 miljoner TV-tittare mellan demokraternas presidentkandidater till hårt angrepp mot den casino-kapitalism vars girighet och vårdslöshet har kastat landet ned i ekonomisk kris. På frågan om varför han kallar sig socialist svarade han att “demokratisk socialism handlar om att det är omoraliskt och fel att de en procent rikaste i landet äger lika mycket som de fattigaste 90 procenten”. Hans uttalanden ledde till en enorm anstormning av sökordet ”socialism” på nätet. Det är minst sagt anmärkningsvärt att samtidigt som mycket få av Europas etablerade vänsterpartier tar ordet socialism i sin mun säger sig idag 12 procent fler av Demokraternas anhängare i hela landet föredra ”socialism” före ”kapitalism”.
Foto: Alex Hanson / Flickr CC
Så vad är det denne Bernie Sanders står för? Trots sin mycket långa politiska karriär har Sanders alltid setts som en ”outsider”. Efter att han först valdes in i för delstaten Vermont i USA:s representanthus år 1991 har han suttit längre i den positionen än någon annan oberoende ledamot innan han 2006 valdes in i senaten. Ingen annan som kallar sig ”demokratisk socialist” har vare sig förr eller senare lyckats bli senator i USA. När han till sist nu också har ställt upp i USA:s presidentval har dock Sanders valt att göra detta inom det Demokratiska partiet, tillsammans med ett löfte att inte gå vidare som en oberoende tredje kandidat om han skulle förlora nomineringen. RS systerorganisation i USA, Socialist Alternative, har trots sin tydliga kritik mot detta och inte minst flera av hans utrikespolitiska ställningstaganden valt att aktivt stödja Bernie Sanders i primärvalet i kampanjer som Movement4Sanders, Marches4Sanders på gator och torg och Labour4Sanders i facken. De viktigaste skälen är att Sanders med sin agitation för ”en politisk revolution” mot Wall Street och USA:s ekonomiska och politiska miljardärsvälde har lyckats bli landets mest uppmärksammade talesperson för de 99 procenten mot de en procent rikaste, som först förorsakade finanskrisen 2007-08 och sedan har lagt beslag på hela vinsten av återhämtningen. Hans kandidatur bidrar precis som våra kamrater i USA har förutsett till en radikalisering av miljontals. Den är därmed det hittills mest omfattande politiska uttryck-
et för den klassrevolt som har grott ända sedan upproret i Wisconsin 2011 mot guvernören Scott Walkers försök att krossa den fackliga rörelsen och som därpå fortsatte med Occupyrörelsen.
Bernie Sanders tal om en politisk revolution mot miljardärsklassen har fått gehör av massor av amerikanare. Sanders har också under primärvalskampanjen tagit ställning för mobiliserande krav som en minimilön på 15 dollar timmen, kostnadsfri högskoleutbildning, allmän sjukförsäkring och en uppbrytning av de stora bankerna, om än inte offentligt ägda. Han har också tagit ställning mot den enorma omfattningen av fängelsedomar mot svarta ungdomar och handelsavtal som TPP och TTIP. Under en lång rad lokala People4Bernie-möten och demonstrationer har Socialist Alternative kunnat resa frågan om hur kampen för dessa ska kunna segra och den politiska revolution mot biljardärerna som Sanders talar för ska se ut. Det handlar då om att bygga arbetarklassförankrade massrörelser mot ojämlikhet, fattigdom och rasism på arbetsplatser, skolor och universitet, gator och torg. Att Sanders själv förespråkar massaktioner, som en miljonmarsch av studenter till Washington för kostnadsfri utbildning på college, är positivt. Det är ändå fortfarande ytterst osannolikt, om än inte uteslutet, att Sanders till sist skulle vinna det de-
mokratiska primärvalet. Om detta skulle börja framstå som troligt skulle Sanders med all sannolikhet utsättas för samma sorts enorma påtryckningar om att backa från radikala ställningstaganden som EU-topparnas mot Tsipras i grekiska Syriza, och med all sannolikhet redan innan partikonventet. USA:s härskande klass, inklusive det demokratiska etablissemangets senatorer och kongressledamöter, skulle göra allt för att undergräva honom. Även om Sanders inte själv skulle utgöra ett fundamentalt hot mot systemet skulle de förväntningar som hans kampanj har väckt kunna trigga omfattande rörelser mot det kapitalistiska systemet. Socialist Alternative är tydliga i sin kritik av Sanders svagheter, särskilt inom utrikespolitiken och när det gäller statens kärna, som polis, militär och övervakningssamhälle. Till skillnad från Clinton, som har varit en hök i utrikespolitiken, har Sanders inte stött vare sig invasionen av Irak eller nya USA-ledda invasioner. Han har däremot stött kriget i Afghanistan
och ett samarbete mot Islamiska Staten (IS) i Syrien med en rad reaktionära grannstater, liksom Israels agerande i Gaza. Att hans socialism till syvende och sidst stannar vid krav på radikala reformer inom systemet i stil med de nordiska ländernas innan alla baklängesreformer visas tydligt av hans val att blunda för imperialismens roll som en förlängning utanför landet av miljardärernas ekonomiska och politiska makt på hemmaplan. Flertalet av USA:s små organisationer till vänster om Demokraterna fascineras av Sanders spektakulära framfart, men väljer ändå att stå vid sidan av. Till skillnad från dessa har Socialist Alternative valt att kasta sig in i kampanjen för Bernie Sanders med hull och hår, samtidigt som de kritiserar hans lojalitetsförklaring till Demokraterna och inför en allt större publik upprepar sitt budskap om att en politisk revolution inte kan segra utan ett nytt, oberoende, massbaserat och socialistiskt parti för arbetare, fattiga och de 99 procenten.
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
11
nders? Som Philip Locker, Socialist Alternative, förklarar är Sanders beslut att begränsa sin kampanj inom ramen för det storföretagsdominerade Demokratiska partiets primärval en återvändsgränd: ”Att uppmana folk att mobilisera mot Wall Street och samtidigt säga att du kommer att stödja den till slut företagsstödda demokratiska kandidaten är som att försöka starta en brand och meddela sin avsikt att hälla på vatten så snart den verkligen tar fart.” ”Samtidigt kan Sanders inspiration till hundratusentals lägga en grund för många människor att lämna det demokratiska partiets omloppsbana.” ”Socialister kan spela en nyckelroll i denna process genom att ingripa på ett skickligt men beslutsamt sätt: För de som sätts i rörelse i kampanjen för Sanders kan vi ge länken till att bygga massrörelser och strukturer som är oberoende av det Demokratiska partiet. Vi kan utmana med våra förslag att Sanders (efter primärvalet) ska köra hela vägen till (presidentvalet i) november 2016 som en oberoende kandidat och, om han inte gör det, sträva efter att involvera dem som lockas av Sanders politik i att stödja den starkaste oberoende vänsterkampanjen i 2016 års presidentval.” ”Med tanke på de svaga krafter som står för oberoende politik, kommer Sanders-kampanjen mest sannolikt att vara den största arenan under det kommande året för diskussioner om att bekämpa storföretagens politik och erbjuda den största publiken för att vinna stöd för en oberoende politik.” ”Socialist Alternative kommer inte att hjälpa till med att skriva in människor i det Demokratiska partiet. Istället kommer vi att arbeta för att dra med dem till Sanders kampanj för 15 dollar i timmen, allmän sjukvård och kritik av miljardärs-klassen.” ”Många som entusiasmeras av Sanders har ännu inte tänkt igenom detta fullt ut, utan är istället pragmatiskt ute efter att hitta ett sätt att slå tillbaka. Men erfarenheterna från Sanders-kampanjen kan bli en del av arbetet med att klargöra för tiotusentals om nödvändigheten att bygga en helt ny politisk kraft för arbetande människor, särskilt om socialisterna deltar aktivt.” ”Det verkliga misstaget för dem som vill bygga ett alternativ till företagens politik är att avstå, eller helt enkelt kritisera från åskådarplats.” ■
Kshama Sawant – en tvättäkta socialist.
USA: ”Behövs ett tredje parti som kämpar för arbetarna” Åtta år efter att den globlala kapitalismens kris bröt ut i USA är krisen för det politiska etablissemanget i landet akut. JONAS BRÄNNBERG jonas.brannberg@socialisterna.org
I
nför presidentvalet är etablissemangets republikanska och demokratiska kandidater många. Från höger får den rasistiska högerpopulisten Donald Trump enorm uppmärksamhet. Men den största utmaningen kommer egentligen från vänster, där Bernie Sanders har skapat en entusiasm som inte har funnits på decennier. Offensiv har träffat Phillip Locker och Kshama Sawant från Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer i USA) för att få veta mer. Kshama blev i höstas omvald till Seattle kommunfullmäktige på ett tydligt socialistiskt program. – Tvåpartisystemet i USA är i djup kris. Det går inte att utesluta att det blir ett presidentval mellan Trump och Sanders. Jeb Bush (republikan) och Hillary Clinton (demokrat) uppfattas som irrelevanta. Det är antietablissemangkandidater som forcerar framåt. Sanders samlade 20 000 på sitt se-
naste stormöte, berättade Sawant och fortsatte: – Det har varit en utdragen period där ilskan och misstroendet med det politiska systemet har växt, samtidigt som krisen har spätt på orättvisorna ytterligare. Trots en viss återhämtning i ekonomin har denna utveckling inte vänt. Idag kan 63 procent av amerikanerna inte betala en större oväntad utgift. Samtidigt äger 20 miljardärer lika mycket som halva USA:s befolkning.
sen mot de en procent rikaste. Nu når Sanders kampanj tiotals miljoner amerikaner och skapar en bred debatt om socialism.
– Även om vi inte kallar Sanders för socialist säger han att systemet är ”riggat” mot arbetarklassen och att det behövs ”en politisk revolution mot miljardärsklassen”. Han stödjer 15 dollar i minimilön, en allmän sjukförsäkring, att storbankerna ska delas upp och han tar inte emot några pengar från storföretagen. Istället har han sam– Sanders attackeras för att han lat in 650 miljoner kronor genom kallar sig socialist, men det finns mer än en miljon små bidrag, fler ett växande stöd för socialism, även än vad någon annan kandidat har om det finns församlat in vid samvirring om vad orma tid i kampan– Det har varit det egentligen bejen, sade Locker en utdragen och fortsatte: tyder. Både bland period där ilskan de under 30 år och – Det här är krav och misstroendet bland demokrasom socialister stötiska väljare är fler der fullt, även om med det politiska positiva till socisystemet har växt, Sanders inte ser att storföragens makt alism än till kapisamtidigt som måste brytas för talism, berättade krisen har spätt att genomföra det. Phillip Locker och på orättvisorna Däremot är hans fortsatte: ytterligare. utrikespolitik inte – Ironiskt nog bra, värst var hans började intresset för S-ordet [socialism] med att stöd till Israel krig mot Gaza. reaktionära media som Fox News attackerade Obama för ”socialism”. Vilka chanser har Sanders att beIntresset steg ytterligare med radi- segra Clinton? kaliseringen med Occupy-rörel– Jag tror att det första primär-
valet i Iowa blir kritiskt. Om Sanders vinner där får han momentum eftersom han verkar kunna vinna nästa val i New Hampshire också. Samtidigt är det fortfarande uppförsbacke. Sanders har hela demokratiska partiapparaten och media emot sig. Faktum är att han försöker bli vald på ett program mot miljardärerna i miljardärernas eget parti.
Hur ingriper Socialist Alternative i valkampanjen? – Våra medlemmar ingriper genom olika kampanjer som Labour4Bernie, Movement4Bernie och Marches4Bernie. I Chicago har vår organisation inte många medlemmar, men vi kunde ändå arrangera en marsch med 3 000 deltagare där vi kunde föra fram våra åsikter. – Vi ordnar också träffar där vi ser debatter mellan Sanders och Clinton och diskuterar olika frågor som varför en vänsterrörelse måste bryta med demokratiska partiet och varför vi behöver ett parti för de 99 procenten. Vi uppmuntrar människor att bli aktiva för Sanders program, men för att programmet ska bli verklighet behövs ett tredje parti som kämpar för arbetare och är oberoende av de miljardärer som kontrollerar både demokraterna och republikanerna. ■
INTERNATIONELLT
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
12
Med krav på jobb och social utveckling har unga tagit sig ut på gatorna i protest. Nu måste de få stöd av arbetarorganisationer.
”Jobb eller ny revolution” Tunisien: Fem år efter revolutionen – unga åter på gatorna De som har hävdat att andan från revolutionen i Tunisien åren 2010-2011 är begraven har ännu en gång fått fel. Under slutet av januari svepte en ny ”intifada” fram över Tunisien. ”Jobb eller en ny revolution”, rapporteras unga demonstranter och protesterande ha skanderat i Sid Bouzid. AL-BADIL AL-ISHTIRAKI
CWI i Tunisien
P
rotesterna började med en tragisk händelse som hade slående likheter med den som inledde den så kallade ”Arabiska våren” för dryga fem år sedan; en ung arbetslös, Ridha Yahyaoui, begick självmord den 16 januari genom att klättra upp på en elledningsmast efter att han tagits bort från myndigheternas rekryteringslista i staden Kasserine, ökänd för sin fattigdom och arbetslöshet. Hundratals arbetslösa och desperata tunisier har ändat sina liv sedan störtandet av president Ben Ali i januari 2011. Den 10 oktober ifjol, på exakt samma dag som en ”nationell dialogkvartett” från Tunisien tilldelades Nobels fredspris, brände sig en man till döds i industristaden Sfax. Detta belyste kontrasten mellan landets påstådda ”framgångssaga” och de flesta tunisiers vardag. Den 20 januari begick en annan man självmord genom att sätta eld på sig själv efter att de varor han sålde hade konfiskerats av polisen – ytterligare ett eko av gatu försäljaren Mohamed Bouazizis självmord i Sidi Bouzid i december 2010, vilket tände de första protesterna mot Ben Alis diktatur.
Bristen på jobb är ännu värre än under den förra regimen. Enligt en färsk utgiven OECD-rapport är 62
procent av alla tunisier som har gått ut skolan utan jobb. Den informella ekonomin är för många en desperat utväg i försöken att överleva. För försäljare utan försäljningstillstånd är livet synonymt med så gott som dagliga polisräder samt konstant rädsla över att få sina varor beslagtagna och själv bli arresterad. Känslan av att ingenting har förändrats sedan revolutionen är utbredd, särskilt i marginaliserade regioner som Kasserine. Ilskan förstärks av det faktum att familjer i Kasserine fortfarande väntar på rättvisa och upprättelse efter att ha förlorat sina nära och kära till följd av polisens blodiga framfart under revolutionen för fem år sedan. Som salt i såren gränsar Kasserine till det bergiga området Chaambi, som härbärgerar jihadister som regelbundet får tidningsrubriker för sina attacker och våldsamma bakhåll på soldater och lokalinvånare. Då de första ungdomarna kom ut på Kasserines gator med krav på jobb och utveckling efter Yayahouis död svarade regimen med sitt favoritvapen: Statlig repression. Utan förvarning sattes polisen in mot protesterna i Kasserine. Statens provocerande nedslag fick motsatt effekten mot vad myndigheterna hade hoppats på.
Protesterna fortsatte och möttes av stor sympati från andra delar av landet. Tunisier landet runt är djupt missnöjda med den skyhöga arbetslösheten, de höga levnadskostnaderna, den sociala otryggheten och en alltmer aggressiv polismakt som i stadig takt återgår till att praktisera samma metoder som den gamla Ben Ali-regimens. Regimen införde även utegångsförbud (först i Kasserine och från den 22 januari i hela landet), men det ignorerades av de protesterande som stannade kvar ute på gatorna under natten. En rad faktorer har bidragit till det spända läget. En av dem är utan tvekan uppfattningen om att regeringen, ledd av premiärminister Habib Essid, bakom sin fasad av styrka och polisbrutalitet är allt svagare och mer splittrad.
la staten ett omfattande finansiellt inflöde som i massiv skala skulle kunna investeras i infrastruktur och välfärd. Ett massprogram för offentliga arbeten skulle skapa socialt nyttiga jobb för hundratusentals av de arbetslösa och skulle snabbt kunna förpassa regionala skillnader till historiens sophög. Denna typ av åtgärder kräver dock en regering av arbetarna och de fattiga. En generaliserad masskamp som drar med sig stora delar av det tunisiska folket, som under åren 20102011, är vad situationen kräver.
Landets fackliga centralorganisation UGTT måste lägga hela sin tyngd bakom proteströrelsen. Det var arbetarklassens kamp och UGTT:s maningar till strejker som till sist fick Ben Ali att fly. Det var, återigen, hotet om en generalstrejk som I likhet med alla retvingade toppargeringar efter Ben na att nyligen gå Landets fackliga Alis regim har Hamed på en 6-procentralorganisabib Essids regering centig lönehöjtion UGTT måste inte bara misslyckning inom den lägga hela sin ats med att leverera privata sektorn. tyngd bakom proifråga om revolutioDetta visar vad nens krav, den har kapitalisterna och teströrelsen. medvetet fortsatt att deras regeringimplementera samar är allra mest ma gamla nyliberala ekonomis- rädda för – att arbetarklassen slår ka recept som har ålagt miljontal mot roten till deras vinster, genom arbetar- och medelklassfamiljer att lägga ner arbetet och lamslå faruntom i landet misär. brikerna, gruvorna, transporterna, Medan åtstramningar och ned- skolorna, administrationen och skärningar av statliga subventioner jordbruket. har stått på menyn för majoriteFör att undvika att de unga och ten har 70 tunisiska miljardärer en de arbetslösa lämnas åt sitt eget sammanlagd förmögenhet som är öde i den nuvarande rörelsen bor37 gånger större än statsbudgeten! de arbetarna kräva att facket omeÖvertagande av dessa tillgångar delbart förbereder strejkaktioner. Solidaritetsprotester är viktiga och förstatligandet av storbolag och bankerna skulle tillhandahål- till att börja med, men arbetaror-
ganisationernas aktiva inblandning är vad som radikalt skulle kunna förändra styrkebalansen till fördel för de som är ute på gatorna. En generalstrejk i Kasserineregionen skulle till exempel kunna tjäna som den första i en serie av regionala generalstrejker som kulminerar i en landsomfattande 24-timmars generalstrejk. Detta är den handlingsplan som UGTT-ledarna borde föreslå, istället för att nöja sig med uttalanden och ”varningar” till regeringen om situationens allvar och symboliska uppmaningar till ”nationell dialog”, som de för närvarande gör. Om en sådan utveckling inte äger rum kan frustrationen över avsaknaden av en väg framåt leda en del unga utför längs med den återvändsgränd som kravaller och våldsamheter utgör. Lokala försvarskommittéer skulle kunna upprättas för att hjälpa till med att skydda protesterande demonstranter, för att hålla möjliga provokatörer borta samt för att försäkra sig om disciplinerade massaktioner. Organiserandet av lokala aktionskommittéer i grannskapsområdena, på skolorna, universiteten och på arbetsplatserna behövs för att organisera en proteströrelse och garantera att den kan leva vidare. Lärdomarna av den revolutionära kampen åren 2010-2011 måste studeras och dras samt dess bästa traditioner tas upp av den nya generationen, som tillsammans med sina äldre bröder och systrar går ut i kamp för att förverkliga samma grundläggande strävanden: Rätten till frihet, jobb och ett värdigt liv. ■
INRIKES
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
13
StMR Stockholm fortsätter kampen Måndagen den 1 februari anordnade Studenter Mot Rasism (StMR) i Stockholm ett uppstartsmöte för att skissera ut vad som behöver göras under år 2016. 19 ungdomar deltog och intresset var stort för fortsatt kamp.
Idun Larsson talade för StMR Luleå i Stockholm.
STUDENTER MOT RASISM
studentermotrasism@gmail.com
Idun Larsson, som representerade StMR i Luleå, berättade sedan vad de har gjort i Luleå. Bland annat togs asylkampen upp, där de har haft kampanjer för utvisnings hotade klasskamrater, samt kam panjen mot Nato:s krigsövningar i Norrland. Även klimatkampen nämndes,
Foto: Robert Bielecki
U
ngdomar från en rad oli ka skolor i Stockholm slöt upp för att engagera sig i kampen mot rasism, sexism, inhu man flyktingpolitik och splittrande högerpolitik. Leo Nobel för StMR välkomna de deltagarna och lät första talaren Ville Karlsson inleda om behovet av att organisera sig och hur samt om varför StMR grundades. Det är extra viktigt med en organiserad kamp i nuläget med tanke på den skarpa rasistiska högerkurs som hela etablissemanget har tagit.
ella trakasserier, där hon pekade på vad som ägde rum i Köln i början av året. Media och etablissemang skyllde alla sexuella trakasserier på flyktingar och att det är ett slagträ som rasister har börjat använda sig av just nu. Detta trots att sexism, patriarkat och trakasserier även utförs av vita europeiska män.
där StMR har spelat en ungdomlig roll i klimatrörelsen. Robert Bielecki från Rättvise partiet Socialisterna (RS) hade ett inlägg om nazisternas ökade själv förtroende i och med den förda re geringspolitiken och att de känner att deras attacker legitimeras av det rådande samhällsklimatet. Där för är det än viktigare att vi enas i kamp och kopplar kampen mot rasism med kampen mot högerpo litik, samt ungdomskampen med arbetarprotester. Noshen Shokor talade sedan om kampen mot sexism och sexu
När mötet sedan diskuterade kam panjer kom man överens om att föra en kampanj mot rasism och högerpolitik ute på gator och torg samt i skolorna. De krav som ge mensamt beslutades om var:
• Stoppa det rasistiska våldet. • Försvara rätten till asyl. • Stoppa vinstuttag i välfärden. • Kamp för trygga jobb, bostad, välfärd och trygghet åt alla – Låt banker, storföretag och de rika betala. Vidare beslutades det om att ha ett torgmöte kring dessa krav den 11 februari klockan 17.00 på Ser gels torg. Den 16 februari kl 15.30 träffas vi utanför Näringsdeparte mentet där Greenpeace har öppnat ett växthus för klimatkamp. Kravet kommer vara att Vattenfalls kol ska ligga kvar i marken.
Nästa stormöte kommer att äga rum måndagen den 29 februari klockan 17.00, som kommer att handla om kampen mot sexism och förbereda StMR:s demonstra tion den 8 mars. Till detta möte kommer Unga Feminister och andra organisatio ner att inbjudas. Efter mötet samlades deltaga re i smågrupper och diskuterade olika frågor. Allt som allt var mö tet väldigt lyckat och många kän ner sig manade att fortsätta kam pen för ett bättre, mer solidariskt samhälle. ■
Svartöstan: Utdömning av skollokalerna dömdes ut Den 1 februari hade gruppen som kämpar mot skolnedläggningarna i Luleå bjudit in bland andra Mikael Wänstedt, kommunens fastighetschef, för en rundvandring på Svartöstadsskolan för att visa att skolan inte är i det nedläggningsskick som Barn- och utbildningsförvaltningen talar om. Wänstedt fick erkänna flera fel. BRITTA BERGGREN
rs.lulea@socialisterna.org
M Foto: Anna Widén
Med lång näsa fick kommunens fastighetschef Mikael Wänstedt stå när rundvandringen visade att skollokalerna visst duger.
ed sakkunniga på plats tillbakavisades kommu nens påståenden och uppskattningar en efter en – en rung ande utdömning av det undermåliga Framtidens Skola-underlaget. Skolan i Svartöstan, liksom Vitå skolan och Klöverträskskolan, hotas av nedläggning i juni enligt Framti dens Skola-förslaget som innefattar nedstängningen av totalt nio skolor och elva förskolor i Luleå Kommun. Bakom förslaget finns styrande po litikers och tjänstemäns önskan om att lönsamhetsanpassa skolan ge nom att etablera stora enheter. I underlaget för beslut hävdar Barn- och utbildningsförvaltning en (BUF) att Svartöstadsskolan inte
är ”funktionell som skollokal och köket har stora brister”. Kommunen har valt att tolka skolans kulturmin nesmärkning som att i princip inget kan göras åt de stora renoverings behov som sägs föreligga. Samtidigt påstås i underlaget att nästan 22 miljoner kronor skulle behövas de närmaste tio åren för att hålla skolan i skick – en fanta sisumma, menade Anna Widén, ordförande i Svartöstans Intresse förening, och andra föräldrar ak tiva i kampen för att rädda skolan som ledde inspektionen.
skolans historia och kunde bland annat berätta om de många om byggnader och anpassningar som har gjorts genom åren, i linje med hur Svartöstadens unika kåkstads bebyggelse i stort har vuxit fram och utvecklats. Kommunens fastighetschef Mi chael Wänstedt blev tvungen att be klaga att det blivit fel på flera punk ter i uppgifterna i beslutsunderlaget.
Liknande missar går igen överallt i utredningen. Bland annat påstås det att skolan i Klöverträsk är byggd år 1937 och i stort renoveringsbe Byggnadsantikvarien från Norr hov, när den byggnaden i själva bottens Museum och Länsstyrelse, verket är riven och ersattes av en ny Jenny Dahlén Vestlund, deltog som skola år 1997. sakkunnig och tillbakavisade kom Wänstedt sade också att Svartö munens misstolkning av Q-märk stadsskolan är en skola med väl ningen. Hon förklarade också att digt billig hyra, alltså väldigt låga Q- märkning framförallt handlar lån – ett argument för utrymme om ”skalet” och för renovering kunde peka på och utveckling Ytterligare en många möjlig istället för av heter att anpassa delmatch har ut- veckling, tyckte skolan till aktu fallit till skolkäm- skolgruppen. Yt t e r l i g a r e ella behov. parnas fördel. en delmatch har Svartöstads skolan har varit utfallit till skol i drift sen den byggdes år 1901, kämparnas fördel. Nu laddar längre än någon annan grundsko Svartöstadsborna och andra käm la i Luleå. Gunnel Johansson från par för protester inför Barn- och Svartöstadens Hembygdsfören utbildningsnämndens beslut den ing bidrog med sin kunskap om 22 februari. ■
KULTUR
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
14
Hem till varje pris hjärtskärande skildring om de äldres situation Under 2000-talet har var fjärde plats på äldreboenden, 32 000 stycken, försvunnit. Det har inneburit att många äldre drabbas hårt då de inte får plats och tvingas strida i domstol mot kommuner.
Foto: SVT
På 15 år under 2000-talet har var fjärde plats i landets äldreboenden, 32 000 platser, försvunnit i Sverige. Dokumentären Hem till varje pris, som sändes i SVT den 19 januari, börjar med att ställa den retoriska frågan om vart de äldre har tagit vägen och ger även svaret: I det egna hemmet. KATJA RAETZ
offensiv@socialisterna.org
U
nder en halvtimme får tittarna en inblick i vad det innebär för de äldre och dess närstående att äldre så länge det bara går ska bo hemma. En av huvudpersonerna som vi träffar är Wiwi som bor i Norrköping och tar hand om sin demenssjuke make i hemmet. Tittarna får även följa hur hennes 94-åriga mamma Kerstin flyttar in hos henne och tas om hand av Wiwi. Detta efter att Kerstin har fått avslag på sin ansökan om plats på äldreboende, eller vård- och omsorgsboende som det heter på myndighetsspråk. Kerstin berättar att hon inte kan läsa längre på grund av synen och
att hon lider av konstant värk. Hennes största problem är att hon känner sig ensam och otrygg hemma till den grad att hon närmast har slutat äta och tappat livsgnistan. För mig som arbetar som sjuksköterska och vårdsamordnare på en geriatrisk avdelning (geriatrik är läran om åldrandets sjukdomar) känns mycket i dokumentären igen. Oftast är det bara fysiska funktionsnedsättningar och sjukdomar som man tar hänsyn till under vårdplaneringar med biståndshandläggare innan utskrivning och mycket sällan till psykiska besvär som oro, ensamhet eller nedstämdhet. Men som man får veta i dokumentären är det inte ens grava fysiska funktionsnedsättningar som kan garantera en plats på boende. Vi möter Linnea som efter en stroke har fått stora men och inte ens kan använda ett trygghetslarm. Trots detta får Linnea avslag på en plats på korttidsboende efter sin sjukdomsvistelse och skickas hem ”för att prova”. Precis som undersköterskorna och sjuksköterskorna som intervjuas kan man inte låta bli att bli illa berörd av hur äldre människor i 90-årsåldern kan bli behandlade,
samtidigt som man som vårdpersonal bara har små möjligheter att påverka kommunens beslut. Linnea har inga egna anhöriga, utan det är hennes granne och vän Vivi Jansson som gör allt hon kan för Linnea. Även detta känns så väl igen, att det framförallt är de äldre utan några anhöriga som har svårast med att få sina ansökningar beviljade.
insamling och träffar Norrköpings kommunalråd i en manifestation för överlämning av namnunderskrifterna och offentlig debatt.
Det är synd att producenterna till dokumentären väljer att enbart fokusera på Wiwi som person och att vi inte får höra själva debatten. Var kommunledningen i Norrköping står visar sig dock i och med Det har blivit allt vanligare att de att kommunstyrelsen nu föreslår äldre måste kämpa i domstol för att införa lagen om valfrihet (LOV) att få rätt till en plats på ett bo- inom hemtjänsten med fri etableende. Kerstin får hjälp av dot- ringsrätt för privata företag. Samtitern Wiwi med detta och får rätt digt som man alltså skär ner inom i förvaltningsrätten. Kommunen äldreomsorgen ska man tillåta priväljer dock att vata vinster ur överklaga domSamtidigt som offentliga medel. stolsbeslutet och man alltså skär renDokumentäWiwi får strida erbjuder inga ner inom äldre- entydiga svar på vidare. Samtidigt varför utveckomsorgen ska drabbas hon av blev som man tillåta pri- lingen en motgång på den blev inom vata vinster ur äldreomsorgen ett annat håll. Wiwis make går offentliga medel. och därmed vitill dagverksamsas det inte heller heten Gläntan, vilket för Wiwi är på någon lösning. Det finns en del en värdefull avlastning och förut- historiska inslag om hur äldreboensättning för att orka ta hand om den fram till 1960-talet snarare likmaken. Men nu är även denna nade dåtidens fattigstuga, där fattiga verksamhet akut hotad av nedlägg- gamla var tvungna att bo, vilket blev ning. Wiwi drar då igång en namn- till kvarboendeprincipen. Med rät-
ta ansåg man att fler ska kunna bo hemma med rätt vård. Men det besvarar inte frågan om varför dessa drastiska nedskärningar äger rum just under 2000-talet. Svaret ligger i den nyliberala högerpolitiken som redan under S-regeringen, med Göran Persson i spetsen, påbörjades under 1990-talet för att sedan ta fart under de åtta åren med Alliansen vid makten. Privatiseringar och marknadsanpassningar har urholkat den offentliga sektorn, inte minst äldreomsorgen. För de anställda i privat äldreomsorg betyder det ofta sämre arbetsvillkor då fler har visstids- och deltidsanställningar. Det är denna högerpolitik som behöver bekämpas för att säkra god äldreomsorg efter behoven. Dokumentären har en mycket viktig lärdom och det är att kamp lönar sig. Med namninsamlingar och demonstrationer lyckades Wiwi och de andra aktivisterna stoppa nedläggningen av dagverksamheten. Även Kerstin lyckas i slutändan få rätt mot kommunen och får plats på ett boende. Dokumentären kan ses på SVT Play fram till den 17 juli. Se den! ■
PARTI
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
15
Procent av mål
Totalt
65% 39 059 kr
Norrbotten
5 224 kr
Västerbotten
1 250 kr
Mellannorrland
380 kr
Stockholm
19 305 kr
Mellansverige
820 kr
Västsverige
10 840 kr
Sydsverige
1 240 kr
Nya kamptag i februari
T
rots ett ekonomiryck under sista delen av månaden som samlade in 26 558 kronor har vi tyvärr hamnat en bra bit borta från januari-målet. Slutresultatet för januari var således 39 059 kronor, vilket var strax över 65 procent av vårt mål på 60 000 kronor. STEPHEN RIGNEY
rs@socialisterna.org
Januari är dock alltid en svårare månad med tanke på att julledigheten fortsätter in i början av månaden. Vi har också haft en framgångsrik insamling till vår internationella organisation, Committee for a Workers’
Partiföreningsmöten Luleå: Myten om det afrikanska tillväxtundret RS Luleå, torsdag den 11 februari kl 18.00. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.
International, som organiserar socialister i fler än 40 länder. Hittills har vi samlat in 31 445 kronor av ett mål på 65 000 kronor. Det finns dock nästan ett helt år kvar för att gottgöra januari, men det är viktigt att vi har så bra uppslutningar som möjligt på alla våra aktiviteter, inte minst ur en säkerhetssynpunkt efter förra veckans attacker på flyktingar och antirasister.
Socialistiskt program 2016
Antirasism & asyl
• Riv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening. • Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.
Målet för februari är 80 000 kronor som är fullt möjligt att nå. Vi har till och med en extra dag på köpet denna månad. Vill du skänka en slant till ekonomikampanjen kan du göra det på flera olika sätt – sätt in ett bidrag på PlusGiro 87 96 49-2, alternativt Swisha till nummer 123-240 82 35 eller SMS:a ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■
Bra uppslutning på demonstration mot Turkiets folkmord på kurder
Rusta upp välfärden
• Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. •V älfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.
Fler protester krävs över hela världen mot Erdoğans terror.
Umeå:
För mer info: 076‑259 84 23.
Sundsvall:
För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Stockholm/Haninge: För kämpande och demokratiska fack RS Haninge, onsdag den 10 februari kl 18.30. Plats: Jordbro kultur- och föreningshus. För mer info: 073-732 33 97. Ny situation i Sverige: Rasismen och motståndet RS Sthlm Sydväst, torsdag den 11 februari kl 18.30. Plats: Högdalen. För mer info: 073-387 65 77.
Klimat- och miljöhot Foto: Lina Rigney Thörnblom
Vikten av ett revolutionärt part RS Sthlm Sydost, onsdag den 10 februari kl 18.30. Plats: Dalen. För mer info: 070-326 65 94. Brasilien: Kriser och ökad polarisering RS Sthlm Norra, torsdag den 11 februari kl 18.30. Plats: Grimstagatan 219. För mer info: 073-576 98 69.
Västerås
För mer info: 070-723 22 06.
Eskilstuna:
För mer info: 073-373 33 61.
Örebro Facket och avtalsrörelsen samt Rapport från CWI:s världskongress RS Örebro, måndag den 8 februari kl 18.00. För mer info: 073-310 70 87.
Borås:
För mer info: 070-396 47 83.
Göteborg: Valet i USA RS Sandeslätt-Hammarkullen, RS Hjällbo, onsdag den 10 februari kl 18.00. Plats: Hammarhörnan. För mer info: 073-501 21 37. Valet i USA RS Gbg Södra, onsdag den 10 februari kl 18.00. Plats: Djurgårdsgatan 43, Majorna. För mer info: 070-606 59 81.
Malmö-Lund:
För mer info: 073-561 91 98.
Söndagen den 31 januari hölls en demonstration mot den turkiska statens repression mot kurder, vänsteraktiva och regimkritiker på Medborgarplatsen i Stockholm. LEO NOBEL rs.sthlm@socialisterna.org
D
emonstrationen arrangerades av Kommittén Mot Folkmord i Turkiet, som är en plattform som består av en rad olika vänsterorganisationer och föreningar, däribland Rättvisepartiet Socialisterna (RS). Omkring 300 personer deltog och kampstämningen var god trots det dåliga vädret. Tal hölls av bland andra NCDK-Sverige,
Socialistiska Partiet och SEKO Stockholm. Många talare riktade svidande kritik mot Sveriges och EU:s stöd till Turkiet. Demonstrationen enades under kraven: • Stoppa Turkiets Massaker! • S töd det kurdiska folkets kamp! • Inget svenskt stöd till Erdoğan! • Stoppa vapenexporten! ■
• Stoppa gruvbolagens och fossilföretagens rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinveste ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.
Trygga jobb
• S toppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. •Å terställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkringen. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
En skola för alla
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.
•K asta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.
Socialistisk feminism
• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.
Likaberättigande
•F ör ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Bostadskrisen
• Nej till utförsäljning av allmännyt tan, ombildningar och marknads hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
Kämpande fackföreningar
• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. • Demokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.
Nej till militarismen
• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemsskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.
Nytt arbetarparti & socialism
•F ör ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■
BRÄNNANDE
4 FEBRUARI 2016 # 1 186
Stoppa gruvkapitalets falskspel upp flera gånger. Under tiden har Länsstyrelsen rättat in sig i ledet – i somras ändrades dess rekommen dation till bifall.
Fortsatta protester mot gruvföretagens exploaterande verksamhet kommer att äga rum framöver.
Foto: Alva Snis Sigtryggsson / Fältbiologerna
Få bilder illustrerar kapitalismens vansinne bättre än en fågelvy över det enorma, meningslösa sår i marken som Northlands gruva i Kaunisvaara utanför Pajala utgör. LIV SHANGE
rs.lulea@socialisterna.org
N
orthlandgruvan begärdes i konkurs i december, och Pajala är minst 500 jobb fattigare. Diverse fordringsägare, inte minst de många lokala små sparare som rycktes med i ruschen, räknar sina förluster. Samtidigt som bolagets flyttbara tillgångar styckas upp och förs bort pågår för sök till en farsartad repris med eta bleringen av en ny järnmalmsgruva i Gállok utanför Jokkmokk. Spekulanterna i Beowulf Mining förväntar sig att få besked om reger ingens beslut om gruvdrift vilken
dag som helst. Blir det ett ja betyder det chansen till snabba cash – på be kostnad av miljön, renbetesmarker, samebyarnas rättigheter och turis men, utan någon som helst garanti för att jobb eller tillväxt skapas. På börsspekulantbloggen redeye. se lovar en anonym expert att ”Be owulf kommer att slå alla tidigare kursraketer!” Nu är det dags att köpa för att sen ”ofelbart” göra en vinst på ”3 000 procent”, får läsaren veta. Så mycket kommer aktievärdet nämligen att stiga då regeringen
Frågan är om regeringen är beredd att gå riskkapitalisternas ärenden i
Gállok eller om någon lärdom har dragits av Northlandfiaskot. Hittills har statens olika instan ser mer eller mindre beredvilligt agerat smörjmedel för Beowulfs planerade exploateringsmaskineri. Bergsstaten, som beslutar om till stånd och prospektering för gruvor, har sedan länge deklarerat sitt stöd för Gállokgruvan, baserat på en oerhört snäv, teknisk bedömning om huruvida fyndigheten kan vara ekonomiskt lönsam att utvinna. Bergsstaten underlät att bedö ma frågan om markanvändning – i huvudsak hur en gruva skulle påverka renskötseln – genom att hävda att underlaget som erhållits från Länsstyrelsen var för svagt. Då Länsstyrelsen har tagit ställ ning mot gruvan hänvisade Bergs staten i mars 2015 ärendet till re geringen. Där har beslutet skjutits
RS står för: • Ingen gruva i Gállok/Kallak – veto mot nya gruvor för lokal befolkningen. • Gruvindustri i gemensam ägo – med drift efter behov. • Förstatliga Northlands gruva i Pajala utan kompensation till gruvspekulanterna. Endast kompensation till småsparare. • Fortsatt långsiktig drift under de anställdas och lokalbefolk ningens kontroll. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
Foto: Lina Rigney Thörnblom
Gå med i
med all sannolikhet beviljar före tagets ansökan om att få utvinna malmfyndigheten i Gállok/Kallak, enligt ”experten”. För proffsspekulanter är den här typen av ohederligt hajpande en industri i sig. Vem bryr sig om att järnmalms priset har fallit till just över 40 dol lar per ton (340 kronor) och inte visar några tecken på att röra sig från de trakterna, eller att Gállok området precis som Kaunisvaara saknar inte bara järnväg utan ock så egentliga bilvägar, så länge det finns en chans att locka in pengar i den storslagna visionen om gru van? Inte Beowulf Mining eller dotterbolaget Jokkmokk Iron Mi nes i alla fall.
Motståndet mot gruvplanerna i Gállok är fortfarande starkt. Mot bakgrund av skandalen i Pajala samt att järnmalm stämplats som årets katastrofråvara av Världs banken finns chansen att fortsatta protester kan pressa regeringen, annars så bekvämt installerad i gruvkapitalets båt, till en eftergift. År 2013 hölls uppmärksamma de blockader av provborrningarna i Gállok. Nu behöver kampen breddas – gruvfrågan är inte en lokal miljö fråga, utan rör även allt från jobb och välfärd i Norrbotten till det globala klimathotet. Samtidigt som statens gruvbo lag LKAB gör omfattande nedskär ningar hänvisade näringsminister Mikael Damberg (S) vid ett besök i Pajala i veckan till just LKAB som enda möjliga räddning för Northlandgruvan – ett hån. Ett förstatligande av Kaunisvaara gruvan skulle kunna möjliggöra för att övervintra gruvan för framtiden, framförallt om Northlandarbetarna kan dras med i kampen för demo kratisk kontroll över gruvindustrin. Så kunde också framtiden säkras för att fortsätta den hållbara renskötseln i Gállok istället för att låta staten le verera ytterligare ett byte åt gruvka pitalets omättliga rovdrift.