Offensiv 1228

Posttidning A

1 december 2016 / # 1 228 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Försvara den

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

kubanska

revolutionen Kampen måste fortsätta för genuin socialism i Latinamerika och Kuba

Taxikampanj mot slavvillkor

5 3

Haningemoderater i SD:s famn

4

Planer på stor­ regioner skrotade

10

Spanien: Studenter vinner segrar

– läs mer på sid 8-9

Var är klimatåtgärderna?

När Parisavtalet om klimatet fyllde ett år firades det bland annat med att ett leende grönt jordklot projicerades på Eiffeltornet. Tyvärr är anledningarna att fira än så länge få, eftersom storföretag och politiker fortsätter enligt principen ”business as usual”.

Politikerna undviker alla åtgärder som begränsar storföretagens makt och vinster.

Vad är vägen framåt för att verkligen få ett stopp på klimatförändringarna och få till stånd en grön omvandling?

– läs mer på sid 6-7

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

1 DECEMBER 2016 # 1 228

2

VAD KAN RÄDDA DEN SVENSKA SKOLAN?

NOLLTAXERANDE STORFÖRETAG

D

D

Lärarnas Riksförbund (LR) hade helt rätt i sina farhågor vad gäller kommunaliseringen av skolan, som drevs igenom av Socialdemokrater­ na och Vänsterpartiet med dåva­ rande utbildningsminister Göran Persson i spetsen.

Foto: Offensiv

en 6 december public­ eras Pisarapporten, ut­ bildningstudien som ut­ kommer vart tredje år och mäter kunskaperna bland 15-åringar i OECD-länderna. De senaste gång­ erna har Sverige gått från illa till värre och har sjunkit som en sten i resultaten.

– Det finns ingen tydlig nationell linje, ingen stark betoning på vilken roll läraren ska ha. Allt är väldigt isolerat och fragmenterat. Ett skol­ system måste vara mer än tusen individuella skolor, säger Andreas Schleicher, direktör för OECD:s ut­ bildningsdirektorat och ansvarig för Pisaundersökningarna, till Svenska Dagbladet (SvD) den 28 november.

Den politiska debatten angående skolan och skolpolitiken skruvades upp rejält senaste gången som Pi­ saundersökningen rullades ut. Men inte mycket har hänt för att komma åt de verkliga orsakerna till de da­ lande skolresultaten, även om den så kallade Timss-undersökningen nyligen visade att svenska elevers kunskaper i matematik och natur­ kunskap i årskurs 4 och 8 har blivit marginellt bättre jämfört med den föregående Timss-undersökningen.

Privata vinstaktörers intressen inom välfärdssektorn, kommunali­ seringen av skolan, det fria skolva­ let och friskolereformen i början av 1990-talet är de starkast bidragande orsakerna till skolans nedgång vad gäller elevers resultat, lärarnas ar­ betssituation och den generella ar­ betsmiljön inom skolan.

De fruktade att skolan skulle bli mindre likvärdig, alltför beroende av hur de olika kommunerna för­ valtade sitt uppdrag och att lärar­ yrkets status skulle urholkas med sämre löneutveckling som följd, vilket också har skett. Kommu­ naliseringen medförde att staten kunde skjuta kostnader och ansvar ifrån sig. Det blev även ett sätt att försvåra riksomfattande proteströ­ relser mot nedskärningarna.

Friskoleeländet har kontinuerligt dränerat den kommunala skolan på pengar, där riskkapitalbolagsägda friskolors vinst går till aktieutdel­ ningar och skatteparadis. Samtidigt har elevpengen också hjälpt till att skapa en skolmarknad där varje elev är värd en viss summa pengar.

Friskolor ratar dessutom elever som verkar stökiga eller i behov av sär­ skilt stöd, vilket skapar en segreger­ ing mellan den kommunala skolan och friskolan. Därmed går den lik­ värdiga skolan förlorad.

Främst är det skolor i arbetar­ klassområden, såsom i landets förorter, som får betala det högsta priset för friskoleeländet.

Men Ilmar Reepalus tandlösa för­ slag om en begränsning av vinsterna till 7 procent plus statslåneränta på investerat kapital för privata bolag inom välfärden kommer knappast att tackla alla de problem som skolan och resten av välfärdsområdena lider under. Förslaget kommer troligtvis ändå att stoppas i riksdagen då Al­ lianspartierna och Sverigedemokra­ terna står för att bolagen ohämmat ska kunna ta ut vilka vinster som helst på bekostnad av vem som helst.

Vad som kan stoppa plund­ ringen av välfärden och göra den likvärdig och tillgänglig för alla är massiv kamp underifrån. Gräsrots­ rörelser, nätverk, fackförbund och alla rättvisekämpar behöver enas i stora demonstrationer mot kapita­ lets intressen inom välfärden. ■

en globala kapitalismens race mot nollpunkten vad gäller bolagsskatter når ständigt nya bottennivåer. Detta trots att storbolagen aldrig eller sällan betalar någon skatt på hemmaplan.

I vilket fall har Donald Trump med sitt löfte om att sänka bolagsskatten till 15 procent sänkt ribban ytterligare. Trumps långa brottsregister rymmer för övrigt också att han inte har betalat någon federal skatt på 18 år.

Men efter Trump har även den brittiska premiärministern Theresa May lovat landets kapitalister att bolagsskatten ska sänkas till 15 procent eller ännu lägre ”för att Storbritannien skulle få den lägsta bolagsskatten av världens alla stora ekonomier”. ”Det riskerar att bli ett självmål för Storbritannien”, kommenterade den svenska finansministern Magdalena Andersson (S) den brittiska högerregeringens planer.

Det var lite oklart vad hon menade. Bolagsskatt är inte Magdalena Anderssons bästa gren. Inom loppet av ett år gick hon och Socialdemokraterna från att vara helt emot den sänkning som Alliansregeringen genomförde 2012 till att året därpå vara för densamma. Sedan dess har det aldrig varit tal om att höja bolagsskatten, utan regeringen har till och med sagt att man inte ska stirra sig blind på nivån 22 procent – man ska istället se till den effektiva skattesatsen som ofta blir betydligt lägre än så.

Det är ett understatement.

De svenska storbolagen har satt skattefifflet i system. ”Åtta av Sveriges 20 största bolag betalar ingen eller mycket lite i bolagsskatt i Sverige, trots att de redovisar stora vinster för sina aktieägare. Nolltaxerarna är SCA, AB Volvo och Volvo Personvagnar, Electrolux, Sandvik, Securitas, SKF och Skanska”, konstaterade SVT tidigare i år efter att ha granskat storföretagens deklarationer.

I Storbritannien är det lika illa. Sex av Storbritanniens tio största multinationella bolag, bland dem oljejätten Shell och storbanken Lloyds, betalade noll i brittisk bolagsskatt år 2014. Detta trots att dessa sex bolag totalt gjorde en vinst på över 330 miljarder kronor.

I USA visar en granskning att de 500 största storföretagen kollektivt har fifflat undan hisnande 7 000 miljarder dollar (65 000 miljarder kronor) från den federala kassan genom att skicka pengarna till skatteparadis som Bermuda eller Caymanöarna, men även till europeiska lågskatteländer som Nederländerna och Irland. Regeringarna ser dock till att brott lönar sig för storföretagen. Skattesmitare får lägre skatt istället för att klämmas åt och skönstaxeras. Pengarna tillbaka – konfiskera skattebovarnas tillgångar. ■

Beskedet från Ericsson angående anläggningarna i Borås och Kumla är massiv personalslakt: 360 får gå från Kumla och sammalagt försvinner 820 jobb från de båda anläggningarna. Nu börjar lokala förhandlingar (skärmdump Svt.se den 29 november).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Robert Bielecki, Natalia Medina, Sebastian Olsson och Lina Rigney Thörnblom • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2016 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

1 DECEMBER 2016 # 1 228

3

Haningemoderater än mer rasistiska Moderaterna i Haninge har anammat Sverigedemokraternas politik och nu även retorik. I Haninge har M delat ut flygblad där man hetsar mot flyktingboenden.

LINA RIGNEY THÖRNBLOM

OCH NÄR NI GÖR FLYGBLADEN, FÅ MED EN KARTA TILL BOENDENA DÅ.

rs@socialisterna.org

H

I Moderaternas senaste flygblad står att läsa: ”Kommunen har bidragit med boende till 120 flyktingar och nu får Migrationsverket vänta eller placera flyktingar i kommuner där det finns bostäder.” M ger sken av att det är formen av de

knappt 400 temporära bostäderna som ska byggas som är problemet.

Att det inte är värdigt med ”baracker”. Att det redan finns flertalet liknande ungdomsbostäder är inget som Moderaterna har rasat emot.

Bostadsbristen är ett problem i hela Stockholm. Men det är inte flyktingarnas fel. De senaste tio åren har det skett en snabb utförsäljning av allmännyttiga bostäder.

De bostäder som byggs är antingen bostadsrätter eller privata hyresrätter där hyran är för hög för de som idag står utan bostad. Det sker lyxrenoveringar i förorterna, även i Haninge, vilket leder till att människor inte har råd att bo kvar.

Moderaterna i Haninge påstår att flyktingar kommer att få gå före i bostadskön. Det är falskt. Moderaterna vet att kommunen redan har avtal med Haninge Bostäder om ett antal tillfälliga övergångslägenheter som används av Socialtjänsten. Att låta folk tro att det handlar om ”förtur” är bara ett rasistiskt försök att ställa grupper mot varandra.

Det är inte idealt med tillfälliga bostadslösningar för någon. Rättvisepartiet Socialisterna har under alla de tio år vi har suttit i fullmäktige i Haninge krävt att det behövs fler, billiga hyresrätter. Nu har läget blivit akut och de människor som har flytt hit måste få stanna.

JA, JA...

Illustration: RS Haninge

aningemoderaterna har delat ut flygblad i alla kommundelar där man på kartor har markerat ut var temporära flyktingboenden planeras ligga. Man uppmanar till att ”så många invånare som möjligt protesterar mot planerna”.

Starka paralleller kan dras till Sverigedemokraternas liknande flygbladsutdelningar i Skåne förra året som sedan följdes av närmare 50 brandattentat mot planerade flyktingboenden.

I maj tidigare i år kastades en brandbomb in i på en tomt till ett planerat HVB-hem i Tungelsta i södra Haninge. Någon hade även lagt fläskkotletter på brevlådan.

Veckorna innan hade Sverigedemokraterna delat ut flygblad till Tungelstaborna. ”SD Haninge kommer att göra allt i vår förmåga för att hindra öppnandet av nya boenden för ensamkommande", skrev man. Även Moderaterna hade innan händelsen sagt att man motsatte sig fler flyktingboenden i kommunen för att ”Haninge ska vara en trygg kommun att bo i”.

ÖKAR INTE RISKEN FÖR ATTENTAT DÅ?

På det senaste kommunstyrelsemötet föreslog Moderaterna att Haninge kommun ska meddela Migrationsverket att man vägrar att ta emot fler flyktingar – alltså att bryta mot den nya lag som infördes den 1 mars 2016 eftersom

vissa (läs moderatstyrda) kommuner redan har vägrat detta.

Det är en oroväckande utveckling vi ser i Haninge. Moderata kommunpolitiker använder, likt SD, begrepp som ”åsiktskorridor” och deklarerar

öppet på sina Facebooksidor att man kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna i vissa frågor. Den moderata och rasistiska uppviglingen måste bemötas med antirasism och gemensam kamp för fler bostäder och en återuppbyggd välfärd. ■

Globala protester mot det dödliga våldet mot kvinnor Den 25 november, internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, hölls det demonstrationer runtom i världen mot våldet mot kvinnor och det patriarkala klas�samhälle som det grundar sig på.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

I

– Runtom i världen dör kvinnor av mäns dödliga våld. I Kurdistan dödas kvinnor av terrorgruppen Daesh [Islamiska staten]. Vi samlas här idag för att visa att vi står enade emot detta hänsynslösa våld och för att visa att vi aldrig tänker ge upp kampen!

SUF:s Ada Yamada betonade att kampen måste vara utomparlamentarisk och föras på arbetsplatser, inom fackföreningarna och på gator och torg. Även Kurdiska mödrar i Sverige och poeten Clara Lee Lundberg höll uppskattade tal.

Lina Rigney Thörnblom, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisternas, talade också:

Manifestationen kännetecknades av gemenskap och en anda av att kampen måste fortsätta varje dag. Även nästa år den 25 november kommer det att anordnas manifestation i Stockholm mot det dödliga våldet, och Rättvisepartiet Socialisterna kommer att fortsätta spela en viktig roll i 25 novemberkommittéen. ■

En tyst minut hölls för de mördade.

Foto: Natalia Medina

Stockholm stod Kurdiska Kvinnorådet AMARA som arrangör med en rad medarrangörer, däribland Kurdiska mödrar i Sverige, Rättvisepartiet Socialisterna (RS), Syndikalistiska ungdomsförbundet (SUF), Kvinnolobbyn, Folkets solidariska förening, Alevitiska kulturföreningen, Kvinnors fredsinitiativ med flera.

Flera ljus tändes och lades på marken i ett kvinnotecken. Runtom ljusen fanns det bilder på kvinnor som blivit utsatta för det dödliga våldet: Lucia Pérez, Fadime Şahindal, Savita Halappanavar och Rosa Luxemburg för att nämna några. Talet av Ferah Bozcali från AMARA öppnade manifestationen:

– Att kämpa mot våld mot kvinnor är att kämpa för ändrade strukturer, för samtyckeslag, för ett rättssystem där kvinnor möter specialutbildad polis i specialutbildade domstolar. Men det måste också vara att kämpa för ett annat samhälle, att kämpa för mer resurser, mot nedskärningar, mot utvisningar, för att bostäder ska byggas för alla. Vi måste kämpa för ett socialistiskt samhälle där det heteronormativa och patriarkala samhällssystemet som sätter vinstintresse före människor förpassas till historien.

INRIKES

1 DECEMBER 2016 # 1 228

4

Storregionsplaner skrotade

Regionindelningsreformen är död. Det började med att Jämtland lyftes ur. Sedan beslöts det om att slopa resten av Stornorrland innan hela regionindelningen lades ner den 24 november.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

Foto: Imbecillsallad / Flickr CC

I

dén om storregion handlar yt­ terst om att än mer kunna banta de offentliga utgifterna. Det skul­ le vara ett slag mot främst glesbygden och inlandet. Även de tätbefolkade orterna, som Sundsvall, skulle drab­ bas hård av en än mer centraliserad och nedbantad vård och infrastruk­ tur. Men det finns starka faktorer till det hårda motståndet mot storregion i det glesbefolkade inlandet, som i Jämtland där motståndet i princip dödade hela förslaget, bland annat efter en namninsamling som fick ett massivt gensvar.

De norrländska kustregionerna har en industriell historia, något som inlandsregionerna inte har i samma utsträckning. Här har man sett råvarorna (timret och malmen) transporteras till kusten för föräd­ ling. Där har rikedomarna samlats, men främst i ett fåtal rikas händer.

Så här har det också sett ut i an­ dra inlandsområden. Där har man dock historiskt haft handel med Öst­ ersjökusten. I Jämtland och Härje­ dalen har det historiskt sett bedrivits handel med Atlantkusten i högre grad än med Östersjökusten.

Det blir inga storregioner, mycket tack vare motståndet underifrån.

I Jämtland och Härjedalen är det många som vill betrakta sig som östtrönder. Området tillhörde Nor­ ge fram till år 1645.

Bristen på historiska band med Östersjökusten är en del av avoghe­ ten till Stornorrland. Få ser hur det skulle gagna området. Många anar att administrationen skulle flytta till kusten, långt från Jämtland och de problem som finns här. Man litar inte på Ardalan Shekarabis tal om att storregioner är förutsättningen för en jämlik utveckling i hela landet.

Motståndet mot Stornorrland har inte bara funnits i Jämtland utan också i andra delar av Norrlands in­ land, det vill säga de delar som lig­ ger längst från ett blivande centrum och de delar som har sett sina råva­ ror föras till kusten för förädling.

Det handlar inte bara om tim­ mer och malm, utan också om vat­ ten- och vindkraft. Naturresurserna utnyttjas av hela landet, men för­ tjänsterna hamnar i ett fåtal kapita­ listiska fickor. Det är dags att ta strid för jobb, välfärd och utveckling i hela landet. ■

Allt stöd till kampen mot försämringarna inom LSS Under året har regeringen och barn-, äldre- och jämställdhetminister Åsa Regnér flaggat för åtgärder för att minska kostnaderna inom personlig assistans. Detta har mötts av en kritikstorm.

LEO NOBEL

rs@socialisterna.org

R

gör stora vinster på brukares och assistenters bekostnad.

Detta är dock bara ett alibi. Även om regeringen förnekar att det rör sig om några nedskärningar är det hela ganska genomskinligt. Det verkliga syftet är att dra ner kost­ naderna generellt – det finns inget i direktiven som handlar om att komma åt folk som utnyttjar syste­ met – och vad privata företags vin­ ster beträffar har ju regeringen som bekant visat sig vara högst ovillig att driva igenom något vinststopp i vare sig assistansen eller någon annan del av välfärden.

Konsekvenserna blir istället att vanliga människor som är i behov av personlig assistans kommer ha svårare att få de assistanstimmar som de behöver beviljas. Pratet om jämställdhet mellan de som bevil­ jas assistans är rena lögner. Detta

Nedskärningarna har kritiserats hårt av flera brukarorganisationer.

Riksförbundet för Rörelsehind­ rade barn och ungdomar (RBU) kallar besparingsplanerna för kata­ strofala i en artikel i Aftonbladet i augusti. De uppger även att med­ lemmar redan nu har börjat ringa upp dem för att de är oroliga för vad som kommer att hända med deras assistans. Redan idag finns det de som vittnar om att de har fått sina assistanstimmar indrag­ na till följd av Försäkringskassans skärpta direktiv.

Den 3 december, på den Inter­ nationella funktionshindersdagen, hålls det landsomfattande protester mot nedskärningarna under nam­ net ”Assistans är frihet! Rädda LSS”.

Demonstrationerna samordnas av en facebookgrupp med samma namn där allmänheten uppmanas till att medverka och sprida mani­ festationen. ■

Regeringens sparförslag slår hårt mot en redan utsatt grupp.

Foto: Seth Wells / Flickr CC

egeringen har pekat på att kostnaderna för assistans­ ersättningen har ökat kon­ tinuerligt sedan Lagen om Särskilt Stöd (LSS) stiftades 1994. Kostna­ derna låg enligt en debattartikel av Åsa Regnér på 10 miljarder kronor årligen 2002 och uppgick till 28,6 miljarder år 2014. Samtidigt har antalet beviljade assistanstimmar ökat i snabbare takt än antalet som har beviljats assistans, det vill säga snittet för antalet beviljade assis­ tanstimmar har ökat.

Med detta som bakgrund har regeringen tillsatt en utredning om kostnaderna för assistanser­ sättningen samt gett Försäkrings­ kassan nya direktiv om att verka för att antalet assistanstimmar ska minska. Skälet, uppger regeringen, är att komma åt ”fusket” med as­ sistansersättning, och de säger sig vilja motverka privata företag som

kommer med största sannolikhet snarare att bidra till en ökad ojäm­ likhet, då de som har det tuffare och inte har tid och ork att bråka med Försäkringskassan förmod­ ligen kommer att vara de som i störst grad förlorar sina timmar.

1 DECEMBER 2016 # 1 228

I korthet

I våras strejkade taxiförare i Stockholm mot de odrägliga arbetsvillkoren.

5

Brist på busschaufförer oroar

K

ollektivtrafik Enligt nya siffror från Sveriges bussföretag kommer det att krävas 2 400 nya busschaufförer årligen i flera år för att täcka upp behoven. Detta beror bland annat på stora pensionsavgångar. Det skriver Svt den 28 november.

– I Storstockholm är det svårt att rekrytera och även i Göteborg börjar det bli svårt att hitta folk. Det kan såklart få en påverkan på trafiken om det inte finns bussförare att tillgå, och då drabbar det resenärerna. säger HR-chefen på Keolis Cecilia Jerneheim till Svt. Varningar kommer också om att detta kan leda till många inställda avgångar framöver.

Fortsatt stor segregering i Stockholm

K Foto: Mattias Bernhardsson

lassklyftor Enligt en ny rapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm som presenterades den 24 november var det drygt var tionde ung stockholmare som varken studerade eller arbetade år 2013. Men skillnaderna mellan de olika stadsdelarna är stor: i välbärgade Äppelviken var siffran drygt tre procent, medan den i Norra Rinkeby var på 23 procent. Totalt i Rinkeby-Kista är siffran 18 procent, medan den i Kungsholmen var 5,7 procent.

Hela 16 776 stockholmare mellan 16 och 29 år som varken studerade eller jobbade under år 2013. Nästan hälften av dessa saknade gymnasieutbildning, och många är utrikesfödda. Inget har heller gjorts för att vända utvecklingen.

Upptrappad taxistrid V mot slavliknande villkor

Överbeläggningar vardag i Sundsvall

Taxiklubben demonstrerar utanför Haninge kommunfulmäktige för schysta villkor den 5 december. På mötet kommer interpellationen av Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson att ställas till ordföranden i Södertörns upphandlingsnämnd Raymond Svensson (C).

RS HANINGE

offensiv@socialisterna.org

I

nterpellationen tar upp om de Dagens Samhälle har båda publislavliknande villkor som de cerat de viktigaste delarna av intersom kör skolskjutsar, LSS- och pellationen som debattartiklar. rullstols­taxi åt Haninge kommun arMattias Bernhardsson (RS) har betar under. Interpellationen bygger också ställt Grund- och förskolepå en granskning av avtalen mellan nämnden mot väggen i lokaltidHaninge k o m ningen Mitt i Haninge. En av m u n o c h SveFörarna rigetaxi (före detjobbar upp till frågorna som Mattias ställer till ta Taxi 020 och 75 timmar i nämnden är om del av koncernen veckan, saknar de inte ser några Cabonline group faror och protillsammans med försäkringar, Taxi Kurir) samt meddelarfrihet blem med att föegna individuelrare kör barn till och drabbas och från skolan la träffar med 18 av olovliga när de är trötta. förare.

Det har bland löneavdrag. annat framkomI LO:s tidning mit att förarna jobbar upp till 75 Arbetet har 20 företrädare för timmar i veckan, saknar försäk- bland annat fackliga organisatioringar, meddelarfrihet och drabbas ner också skrivit ett öppet brev av olovliga löneavdrag. till Haninges och Södertörns upphandlingsnämnd med krav att de Den fackligt sponsrade hemsidan slavliknande villkoren ska uppStoppafusket.nu och SKL:s tidning höra. Förutom Taxiklubben

återfinns fackliga företräde inom Transport, Seko, Hotell- och restaurang, Kommunal, Unga Byggare, Vårdförbundet, GS-facket och Lärarnas Riksförbunds studerandeförening. Bland undertecknarna finns även ordföranden för Solrosuppropet och ordföranden för Attention Haninge, som arbetar för funktionsnedsatta, samt även ett par entreprenörer.

Taxiklubben – som organiserade flera strejkaktioner för bättre villkor i landstingets upphandlingar i våras – kommer att manifestera för bättre villkor, som kollektivavtal och försäkringar, utanför Haninge kommunhus den 5 december, klockan 12.45 innan Södertörns upphandlingsnämnd sammanträder.

– Säg upp avtalet och omförhandla, kräver Taxiklubbens sekreterare Elisabeth Lundbladh, en av dem som tänker uppvakta upphandlingsnämndens politiker innan sammanträdet.

Villkoren inom Sverigetaxi och dess koncern Cabonline group har åter blivit en stor fråga i hela Stockholm. Dagens Nyheter hade ett stort tvåsidesuppslag om de slavliknande villkor som finns inom Stockholms landstings upphandlade färdtjänst och nya protester väntas även där. Kampen trappas upp. ■

årdkrisen Efter en oanmäld inspektion av Arbetsmiljöverket på Sundsvall sjukhus visar det sig att problemen med överbeläggningar är fortsatt stora och skrämmande vanliga. Flera viten har utfärdats utan resultat. Det skriver Vårdfokus den 25 november.

– Det är en ständig brist på vårdplatser. Jämfört med för ett år sedan är ännu fler stängda i dag. Grundproblemet är att det är för få sjuksköterskor. Tidigare slutade de yngre men nu ser vi att också de som är väldigt vana lämnar sina arbetsplatser, de som bär verksamheterna, säger Maria Bäckström, Vårdförbundets ordförande i Västernorrland, till Vårdfokus.

Såväl verksamhetschefen som enhetschefen har sagt upp sig på neonatalavdelningen, där endast 12,5 av 19 sjukskötersketjänster var besatta för en månad sedan. De som jobbar kvar tvingas arbeta extra och ta dubbelpass. Enligt huvudskyddsombudet Åsa Holgersson kommer det bli än värre framöver, då endast 8 av de 19,5 tjänsterna kommer att vara besatta före jul.

Lundintoppar misstänks för folkrättsbrott

K

rig och korruption Toppar inom Lundin Petroleum, det skandalomsusade bolaget som Carl Bildt tidigare har suttit i styrelsen för, misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott. Misstankarna handlar om bolagets agerande i Sudan mellan åren 1997-2003, de år som Bildt satt i styrelsen. Det är styrelseordföranden Ian Lundin och vd:n Alex Schneiter som har delgivits misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott. Det bekräftar internationella åklagarkammaren i Stockholm för Svt den 28 november.

De ska enligt uppgifter ha gett ekonomiskt stöd till den sudanesiska militären och olika milisgrupper som drev bort stora delar av befolkningen från områden som de ville prospektera på. En rapport från Unpaid Debt visar också att omkring 12 000 människor dog i stridigheterna i Sudan och att 160 000 drevs på flykt. Även Amnesty International har anklagat Lundin Petroleum, som på den tiden hette Lundin Oil, för att ha förvärrat situationen, men topparna (skurkarna) har konsekvent förnekat.

– Vi har hållit förhör med Ian Lundin och Alex Schneiter, och i anslutning till dessa blev de delgivna misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott. Jag kan inte säga något om graden av misstanke eller eventuella åtal, men fler förhör kommer att hållas, uppger Robin Simonsson på åklagarkammaren till Svt den 28 november. ■

ANALYS

1 DECEMBER 2016 # 1 228

Ett år efter Parisavtal 6

När Parisavtalet om klimatet fyllde ett år firades det bland annat med att ett leende grönt jordklot projicerades på Eiffeltornet. Tyvärr är anledningarna att fira än så länge få.

OFFENSIVS REDAKTION offensiv@socialisterna.org

I

mycket handlar det om att både storföretag och politi­ ker fortsätter enligt principen ”business as usual”. De politiska ledarna som nu förhandlar om hur Parisavtalet ska omsättas i prak­ tisk handling undviker alla åtgär­ der som begränsar storföretagens makt och vinster.

Ska Parisavtalets mål om att be­ gränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader bli verklighet kom­ mer det att krävas att miljöorgani­ sationer och fackliga organisationer tar initiativ till upptrappade aktio­ ner mot klimatproblemens orsaker.

Ska man säga något positivt om det år som har gått sedan Paris­ avtalet skrevs på är det att det finns tecken på att ökningen av de globa­ la utsläppen av växthusgaser i varje fall kan vara på väg att stanna av. År 2014 ökade utsläppen med 0,6 procent, och de beräkningar som har gjorts när det gäller år 2015 pe­ kar mot att utsläppen i stort sett var oförändrade för andra året i rad.

Detta visar en studie från Univer­ sity of East Anglia. Men inte ens forskarna bakom denna studie våg­ ar tro på en bestående vändning.

Förklaringen till att ökningen av utsläppen har avstannat under de två senaste åren är att kolför­ brukningen i Kina har minskat, samtidigt som utbyggnaden av för­ nyelsebara energikällor varit snabb.

Detta ska inte i första hand ses som ett tecken på att ledarna för den kinesiska diktaturen tar ansvar för världens framtid. Snarare handlar det om att utsläppsproblemen i de stora städerna har blivit så akuta att snabba åtgärder är nödvändiga för att avvärja en akut ekonomisk och hälsokris.

Om man vill se ett tydligt bevis på att den globala energi­branschen fullständigt struntar i Parisavta­ let kan man titta på Baker Hughes Rig Count. Sedan senare delen av 1800-talet har Baker Hughes fört statistik över antalet oljeriggar som borrar efter nya oljefyndigheter.

Den senaste statistiken säger att nära 1 700 oljeriggar var i arbete runt om i världen. Om Parisavtalet skulle tas på allvar skulle siffran i snabb takt vara på väg mot noll.

En rapport från organisationen Oil Change International visar att om alla idag existerande och kartlagda tillgångar av kol, gas och olja ut­ nyttjas, kommer den globala upp­ värmningen att överstiga två gra­ der. Ska temperaturökningen med

industriers intressen. Att med alla till buds stående medel bekämpa Donald Trumps livsfarliga miljö­ politik under de kommande fyra åren kommer att vara en nyckel­ uppgift för alla som inser allvaret i de globala klimatförändringarna.

rimlig sannolikhet hålla sig runt två Det klimatmöte som genomfördes grader går det att bränna 85 pro­ i Marrakech under november som cent av fyndigheterna. För att klara en uppföljning av mötet i Paris Parisavtalets mål om 1,5 graders ledde inte till några egentliga fram­ temperaturökning går det bara att steg. Mer pengar ska anslås till de använda en tredjedel av de kända fattiga ländernas åtgärder för att fyndigheterna. minska utsläppen och skydda sig Att fortsätta prospektera efter mot uppvärmningens effekter. Men nya fyndigheter är att fullständigt hur dessa åtaganden ska finansie­ strunta i Parisavtalet. Skamligt ras lyckades mötet inte enas om. nog har inte heller Sverige stoppat Samtidigt rapporterar FN:s jord­ prospekteringen efter gas och olja. bruksorgan FAO om att svår torka Så sent som i höstas har Bergssta­ har gjort att skörden i värdlandet Marocko i år ten delat ut till­ blev 70 procent stånd till företag Att fortsätta mindre än ifjol. som vill leta ef­ ter gas på olika prospektera efter Un d e r d e t håll i Sverige. senaste året har nya fyndigheter följderna av En annan är att fullständigt växthusgasut­ mätare på om strunta i Paris­ släppen blivit industrin tror att än tydligare. År politikerna men­ avtalet.

2016 förutspås ar allvar med kli­ matlöftena är EU:s system med ut­ bli det varmaste året som har upp­ släppsrätter. Tanken är att företagen mätts i världen. Det blir i så fall det tilldelas begränsade tillstånd för tredje rekordåret i rad. Detta i sin hur mycket koldioxid de får släp­ tur har lett till att ismassorna i Ark­ pa ut. Släpper de ut mer måste de tis i år är de minsta sedan mätning­ köpa fler utsläppsrätter av företag arna började år 1979. som har överskott. I praktiken har Vid första anblicken kan det se tilldelningen varit extremt generös oförklarligt ut att så lite har hänt ef­ och ett stort överskott har gjort att ter avtalet i Paris. De underlag som priserna har varit låga. Under det år världens klimatforskare har gett som har gått efter Parisavtalet har är överväldigande. Klimatföränd­ de fallit ytterligare. Det betyder att ringarna fortsätter i snabb takt och företagen i Europa inte ser några konsekvenserna i form av extrema tecken på en skärpning av klimat­ väderfenomen, störningar av eko­ politiken. system och stigande havsnivåer blir allt mer påtagliga och allvarliga.

Sedan Parisavtalet underteckna­ Varför görs det inte oerhört mycket des har avtalet formellt skrivits un­ mer för att minska utsläppen? der av 110 av världens länder och Svaret finns i de mest grund­ de flesta länderna har också lämnat läggande mekanismerna i den ka­ in sina åtaganden för att minska pitalistiska världsekonomin. Driv­ utsläppen. Men dessa åtaganden är kraften för alla kapitalägare är att inte alls tillräckliga för att det ska göra vinst och investera för att vara möjligt att begränsa den glo­ öka sin försäljning. Den som inte bala temperaturökningen till 1,5 satsar på ständig tillväxt riskerar grader. FN:s klimatorganisation att slås ut i den ständigt pågående UNFCC beräknar att temperatur­ konkurrensen. ökningen kommer att bli 2,7 gra­ Men detta som är logiskt och der med de löften som har lämnats. rationellt ur det enskilda före­ Detta var läget innan Donald tagets synvinkel blir katastrofalt Trump valdes till amerikansk pre­ för mänskligheten. Ta oljeindu­ sident. Trump har sagt att USA strin. Statoil, Exxon, BP och andra ska riva upp sitt stöd till Parisav­ storbolag vill naturligtvis utnyttja talet. Han har lovat att gynna den sina fyndigheter till sista droppen inhemska kol- och oljeindustrin. och sälja råolja, bensin och diesel Bland annat vill han bygga den om­ med god förtjänst. Men summan stridda oljeledningen Keystone XL. av detta leder till en ohållbar ut­ Efter valet har Trump sagt en veckling. del saker som pekar i en annan Ska klimatutsläppen minska på riktning. Bland annat är det inte allvar måste godstransporterna i längre klart om han vill att USA världen minska. Men världens sto­ lämnar Parisavtalet. Men detta ra lastbilstillverkare tänker natur­ ändrar inget i grunden. Trump är ligtvis istället på hur försäljningen nära knuten till olje- och kolindu­ av lastbilar ska kunna öka under strin och kommer att gynna dessa kommande år.

På område efter område kolliderar det ekonomiska systemets mest grundläggande mekanismer mot det som är akut nödvändigt om det ska vara möjligt att nå klimat­ målen. Att så är fallet är tydligt och lätt att förstå.

De flesta av världens ledande politiker har fullständigt under­ ordnat sig denna logik. Företagen måste få fortsätta att expandera och göra stora vinster. Det gör samti­ digt att åtgärderna för att minska utsläppen blir helt otillräckliga.

När miljöministern Isabella Lö­ vin intervjuades i radions P1 inför avresan till Marrakech betonade hon möjligheterna för industrin med en omställning av ekonomin, ett budskap som sedan återkom i hennes tal vid konferensen. Hon talade om den ”Nya klimatekono­ mins styrka och konkurrenskraft”. I radiointervjun tog hon bland annat upp SSAB:s satsning på att tillverka stål utan att använda kol.

Detta skulle naturligtvis vara önskvärt med en betydligt mer koldioxidsnål ståltillverkning, men det Lövin glömde att säga är att det skulle krävas 20 terawattimmar el för att ställa om den svenska stål­ produktionen. Det motsvarar pro­ duktionen från tre kärnreaktorer eller 2 000 vindkraftverk.

Helt i linje med denna hållning är entusiasmen stor hos många po­ litiker över att den förnyelsebara energiproduktionen nu byggs ut i snabb takt. Och visst ger detta anledning till optimism. I en färsk prognos från International Energy Agency (en internationell samar­ betsorganisation inom en­

ergiområdet) väntas ökningen av förnyelsebar energiproduktion ske i snabb takt fram till år 2040, men samtidigt kommer även använd­ ningen av kol, olja och särskilt gas också att fortsätta öka. Faktum är att de fossila energikällorna till­ sammans väntas öka mer än de förnyelsebara – en utveckling som är fullständigt ohållbar. Det är alltså så att den förnyelsebara en­ ergiproduktionen inte ersätter den fossila energin, utan snarare läggs ovanpå denna energiproduktion.

Detta är följden av att borgerli­ ga politiker av olika nyanser aldrig skulle våga utmana kapitalets mer grundläggande intressen. Att säga ”Ja” till företag som vill producera vindkraftverk, eldrivna bilar eller tänkbara framtida utsläppssnåla former av ståltillverkning är en­ kelt. Att istället ta itu med nöd­ vändigheten att dramatiskt skärpa hushållningen med energi och råvaror är betydligt svårare. Det skulle leda till en direkt konfronta­ tion med kapitalets intressen.

Kan någon föreställa sig att Isa­ bella Lövin skulle säga till Volvo och Scania att ”Nu är det dags att dras­ tiskt minska landsvägstransporterna – räkna med att sälja betydligt färre bilar i framtiden”?

Sant är att en rad av världens storföretag har avgett löften

1 DECEMBER 2016 # 1 228

let växer klimatkrisen på klimatområdet. Företag som BMW, IKEA, Microsoft, Google och Coca Cola har lovat att inom en snar framtid bara använda sig av förnyelsebar energi. Vackert så, och säkert bra för företagens image.

Men det är inte energiförbrukningen i BMW:s fabriker som är företagets stora utsläppsproblem, utan bilarnas utsläpp och förbrukningen av stål och andra utsläppsalstrande råvaror.

Faktum kvarstår: Så länge det är storföretagens intressen som styr utvecklingen kommer det att vara omöjligt att på allvar ta itu med lösningen av klimathotet.

En av de frågor som det var meningen skulle lösas vid mötet i Mar-

7

rakech var att finansiera den fond som ska ge stöd för utsläppsminskning i världens fattiga länder. Under konferensen lovade de rika industriländernas förhandlare att anslå 100 miljarder dollar (900 miljarder kronor) årligen. Men var detta belopp ska komma ifrån är ännu oklart, enligt Svenska YLE den 19 november. Jämför detta med hur regeringar i USA och Europa med lätthet har plockat fram mångdubbelt större belopp när det har handlat om att rädda de egna bankerna i samband med finanskrisen år 2008-2009.

Det motsägelsefulla i dagens situation är att förutsättningarna för att på allvar ta itu med utsläppen av växthusgaser aldrig har varit större. Kostnaderna för att producera vindkraft och solenergi har rasat och väntas fortsätta minska.

Exemplen på hur det går att minska behovet av bilar genom utbyggd kollektivtrafik i städer finns och eldrivna bilar finns i serieproduktion. Kunskaperna om hur bostäder ska byggas så att energiförbrukningen blir minimal har ökat.

Trä är ett byggnadsmaterial som minskar utsläppen kraftigt jämfört med stål och betong och som idag skulle kunna användas i en helt annan omfattning än tidigare.

I länder som Sverige är återvinningen av stål uppe i över 90 procent. Att i global skala lyfta återvinningsgraden av stål och andra metaller skulle ge enorma utsläppsminskningar, eftersom gruvor och smältverk är den industribransch som orsakar de största klimatutsläppen.

När det gäller den globala matproduktionen, som är en annan av de riktigt stora utsläpps­ källorna, finns också

kunskapen om hur utsläppen ska minskas. En kraftig minskning av storskalig produktion av nötkött skulle exempelvis leda till mycket stora utsläppsminskningar.

Den på kort sikt mest effektiva åtgärden för att minska klimatutsläppen skulle troligen vara att minska de växande inkomstklyftorna i världen. I länder som Sverige kommer en stor del av utsläppen från konsumtionen, och den är extremt ojämnt fördelad. En undersökning i Göteborg av olika typiska hushållsutsläpp visar att en person med hög inkomst i stadsdelen Askim orsakade 50 procent högre utsläpp än en person med låg inkomst i Angered.

Undersökningen visade också att med ”business as usual” inom klimatpolitiken skulle höginkomsttagarnas utsläpp öka i snabb takt gentemot den övriga befolkningen. Att återinföra förmögenhetsskatt och skatt efter bärkraft – att de som har de högsta inkomsterna betalar mer i skatt – skulle i sig minska utsläppen. Skulle de extra resurserna satsas på investeringar i återvinning, energieffektivisering och kollektivtrafikutbyggnad skulle effekterna bli än större.

Det finns viktiga lärdomar att dra av det som har hänt, eller snarare inte har hänt, under året efter Parisavtalet. Den första är att miljöorgani-

sationer, fackföreningar och andra som på allvar vill bekämpa klimathotet får inte nöja sig med att vara vänliga påtryckare gentemot de egna regeringarna. Det finns vid det här laget otaliga exempel som visar att alla de politiker som sätter sin tilltro till marknaden i grunden kommer att vara oförmögna att lösa problemen.

För de som vill göra skillnad i klimatarbetet är därför den viktigaste omedelbara uppgiften att i praktiken agera mot nya utsläpps­ källor där de dyker upp. Protesterna för att stoppa pipelinebygget Keystone XL och nu senast en ny oljeledning genom North Dakota är exempel på detta. På samma sätt har de framgångsrika protesterna mot utökad kalkbrytning på Gotland och protesterna mot Förbifart Stockholm varit de viktigaste aktionerna för att minska klimatutsläppen i Sverige.

I kampen mot utsläppsökande projekt kommer Parisavtalets mål om högst 1,5 graders temperatur­ ökning att vara en viktig tillgång.

Vid varje ny motorväg, industri eller köpcentrum måste frågan ställas om detta går att förena med Parisavtalets mål.

Den andra, och lika viktiga, lärdomen är att det finns en grundläggande motsättning mellan kapitalistiska vinstintressen och möjligheten att drastiskt minska klimatutsläppen. En socialistisk politik som är beredd att bryta storföretagens makt över ekonomin kommer att vara nödvändig om Parisavtalets mål ska kunna nås. ■

INTERNATIONELLT

1 DECEMBER 2016 # 1 228

8

Fidel Castros död: försvara Miljontals arbetare, ungdomar och fattiga i Latinamerika och hela världen sörjer Fidel Castros bortgång och hundratusentals kubaner kommer denna vecka att samlas på revolutionstorget i Havanna för en sista hälsning.

KRISTOFER LUNDBERG & ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

I

ngen politisk ledare i modern tid har åtnjutit Fidel Castros popularitet hos massorna. Detta trots att han så länge ledde en fattig, isolerad och hårt trängd enpartiregim på hemmaplan, och trots de nära relationer som Kuba efter revolutionen 1959 upprättade med det stalinistiska Sovjetunionen för att stå emot USA:s blockad. Trots 638 mordförsök fick gerillaledaren stillsamt somna in 90 år gammal.

Medan det gamla gardet av exilkubaner i Florida, med stöd av den republikanska högern och den tillträdande USA-presidenten Donald Trump, firar på Miamis gator och gnuggar händerna i förhoppning om att kunna påskynda kapitalismens återupprättande på Kuba, kommer arbetare och fattiga i

framför allt den före detta koloniala världen att minnas Fidel Castro som en stor revolutionär och frihetskämpe.

Han ledde inte bara den heroiska revolution som mot alla odds störtade den hatade Batistadikturen, nationaliserade USA:s tillgångar på ön och trots fattigdomen gav kubanerna en skola för alla, mat på bordet, socialt grundskydd och en högklassig gratis sjukvård. Han förkroppsligade också det Kuba som även i fortsättningen gav fingret åt USA-imperialismen, gav ett avgörande militärt stöd till kriget i Angola mot den sydafrikanska apartheidregimen och bistod fattiga länder överallt med kubanska läkare. En värld av fattiga kommer därför att sörja hans bortgång och uppröras över kapitalistklassens smaklösa jubel.

Därför måste vi som försvarar den kubanska revolutionens ursprungliga ideal avslöja hyckleriet och ge vårt stöd till den kubanska arbetarklassen och stödja en fortsatt kamp mot kapitalism och till försvar för en planerad ekonomi mot dem, både inom den kubanska regimen och utanför den, som vill följa i spåren efter Kinas återupprättande av kapitalismen.

På Kuba kommer Fidel, trots att han redan 2008 överlämnade makten till sin fem år yngre bror Raul, att efterlämna ett stort tomrum.

Framför allt för äldre generationer av kubaner och latinamerikaner förkroppsligade Fidel Castro tillsammans med Che Guevara den segerrika kubanska revolutionen, störtandet av kapitalismen och upprättandet av ett mer jämlikt samhälle med sociala förmåner som inte setts av fattiga i Latinamerika eller resten av världen.

Trots Kubas isolering efter kollapsen för de stalinistiska regimerna och bortfallet av handelsförbindelser på mycket fördelaktiga villkor med Sovjetunionen och Östeuropa stod Fidel Castro in i det sista i spetsen för Kubas vägran att följa dessa regimer i graven och ge vika för det ökade trycket från USA-imperialismen och den ohämmade nyliberala globaliseringen efter murens fall.

Fidel Castro har också ända till sin död varit en moralisk bromskloss gentemot de marknadsöppningar för utländska investeringar och kapitalistiska småföretag med många begränsningar och sicksack-girar, som trots detta har påskyndats under Raul Castros ledning. Det är en utveckling som i och med den akuta krisen för det ”chavistiska” Venezuela och Obamas i och för sig efterlängtade försök att öppna USA:s förbindelser med Kuba har närmat sig en kritisk punkt.

Fidel Castro satte tyvärr revolutionen i händerna på ett parti som efterapade den stalinistiska byråkratin.

Även om tidens tand har dämpat det glödande hatet kan förhoppningen nu öka hos vissa Miamikubaner och deras barn om att få uppleva sin återkomst som makthavare, med stöd från Donald Trump och den amerikanska härskande klassen.

Frågan är nu hur den kapitalistiska krisens fördjupning kommer att påverka Kuba i en ny period av social och politisk oro efter svåra nederlag för såväl ”lulaistiska” centervänsterregeringar som de snäppet radikalare ”bolivariska” regeringarna i hela Latinamerika som Kuba kunde utveckla goda förbindelser med.

I och med valet av Donald Trump som ny president i USA, som har lovat att bibehålla och åter skärpa de sanktioner som Obama har lättat, kan Kuba också bli en arena för en skärpt kamp om ekonomiskt och politiskt inflytande mellan USA och Kina, liksom för övrigt hela Latinamerika.

Därmed kan också spänningarna på Kuba öka mellan de delar av regimen som trots detta vill ge efter för USA:s påtryckningar i utbyte mot ekonomiska lättnader

1 DECEMBER 2016 # 1 228

9

den kubanska revolutionen

Fidel Castro var ledare i den rörelse som störtade den hatade Batistadiktaturen år 1959.

och dem som vill hålla fast vid ett ”fidelistiskt” motstånd mot detta, samtidigt som de nya högerregeringarna i Latinamerika kommer att provocera nya sociala och politiska motståndsrörelser underifrån.

Under den turbulens som detta kommer att skapa kan minnet av Fidel Castro trots den kubanska revolutionens extrema svårigheter ändå att leva vidare som en symbol för vägran att ge vika för nyliberalism och imperialism. I en period då världen präglades av kapitalistisk globalisering och socialistisk medvetenhet trycktes tillbaka stod Kuba upp och försvarade den planerade ekonomin mot marknadens diktatur.

omringad av kapitalistiskt fientliga stater och som utsatts för USA-imperialismens blockad och militära angrepp, kan hyllas av sitt folk.

Rättvisepartiet Socialisterna har aldrig stått okritiska till Fidel Castro, kubanska kommunistpartiet eller dess enpartisystem. Men vi har inget gemensamt med de politiker och grupper som försvarar storföretagen, den gamla diktaturen eller återupprättandet av marknadens diktatur i de superrikas intresse.

Den kubanska revolutionen, som segrade över den hatade Batistadikturen och som försökte bygga ett samhälle med sociala förmåner, förtjänar trots alla brister vårt fulla stöd.

Av samma skäl hyser borgarklassen ett enormt hat mot både Fidel och det kubanska systemet för att det representerade något annat, ett system med gratis skola och sjukvård.

Efter Fidels död sköljer nu en våg av fördömanden och attacker mot denne ”diktator” i borgerliga media, som samtidigt har så svårt att förklara varför Kubas gator denna vecka präglas av helt andra stämningar än av det halvhjärtade jublet bland exilkubaner i Miami.

Högerns proffstyckare och kapitalistiska politiker kan inte förklara hur en politisk ledare som vägrar att ta avstånd från ”socialismen”,

Den kubanska revolutionen var inte socialistisk vid sin inledning, utan borgerligt demokratisk. Det var USA:s aggression och blockad som tvingade Fidel Castro och den nya regimen till att förstatliga nyckelindustrier och tvingade in den i socialistisk riktning. Till skillnad från den ryska revolutionen var det inte heller arbetarklassen som stod i spetsen och spelade den avgörande rollen i revolutionen, utan bönder och studenter i gerillan, ledda av Fidel Castro och Ernesto Che Guevara.

Gerillans hierarki avspeglades i den nya staten, samtidigt som Sovjetunionens stöd till Kuba i alltför

hög grad tvingade revolutionärerna i armarna på Moskvabyråkratin.

Det Moskvatrogna Kommunistpartiet, som självt hade stått på sidan om under revolutionen, välkomnades med öppna armar samtidigt som till exempel de visserligen fåtaliga trotskister som riskerat sina liv under revolutionen fängslades som kontrarevolutionärer.

Deras brott var att argumentera för fortsatt revolution och ett avskaffande av kapitalismen som skulle betyda att arbetarklassen skulle ta över driften av samhället och bygga en socialistisk demokrati.

Särskilt hotfullt betraktades deras kritik mot revolutionens byråkratiska deformering.

Che Guevara, som själv snart blev mycket kritisk mot det stalinistiska byråkratväldet i Sovjetunionen, ansåg i efterhand att det var fel att stoppa trotskisternas tidning. Han besökte personligen ett par av de trotskistiska fångarna och beordrade efter sitt besök deras frigivning.

Fidel Castro satte tyvärr revolutionen i händerna på ett parti som efterapade den stalinistiska byråkratin medan Che Guevara gav sitt liv i ett hopplöst försök att upprepa en landsbygdsbaserad gerillarevolution på den sydamerikanska kontinenten.

Direkt efter revolutionen 1959 inledde CIA sina planer på att störta den kubanska revolutionens ledning och mörda Fidel Castro.

Arbetare och ungdomar på Kuba behöver mer än någonsin stöd från den internationella arbetarklassen och solidaritetsrörelsen.

Kubas framtid avgörs inte bara på Kuba, utan kommer att avgöras av hur utvecklad massornas kamp mot kapitalismen kommer att bli runt om i världen. Särskilt viktig för Kubas framtid blir de närmaste årens kamp mot nyliberalism, kapitalism och imperialism runt om i hela Latinamerika, liksom de möjligheter vi nu kan se av en växande masskamp mot Donald Trump och den Wall Street-styrda USA-kapitalismen.

För att försvara den kubanska revolutionen måste vi också analysera den kubanska nutidshistorien och den senaste händelseutvecklingen.

Bland de äldre kubaner som själva minns eller har hört föräldrarnas berättelser om tiden före revolutionen är antagligen stödet för Fidel allmänt, medan dagens unga mer slits mellan lojaliteten till revolutionens arv och det sociala och politiska missnöjet med den svåra bristen på allt: jobb, utveckling, pengar, demokratiska underskott,

de gapande klyftor som har vuxit mellan dem som har och inte har tillgång till utländska valutor och Kubas isolering, utan fri tillgång till vare sig internet eller resor.

För dagens marxister på Kuba måste därför försvaret av den kubanska revolutionen kombineras med krav på en demokratiskt planerad ekonomi under kontroll av de abetande och med fulla demokratiska rättigheter, först och främst för alla som är beredda att försvara dessa landvinningar mot en kapitalistisk restaurering.

Raul Castro åtnjuter inte samma stöd som sin bror. När chocken har lagt sig kan förhoppningsvis en ny fas i arbetarklassens och de fattigas kamp påbörjas för ett alternativt program för socialistisk demokrati gentemot dem som förespråkar en kinesisk väg till en kapitalistisk marknadsekonomi. Bara genom att de arbetande tar makten i egna händer kan den revolutionära processen fullbordas för att förverkliga Fidels och den kubanska revolutionens ”socialistiska strävanden”.

En revolution är, som Fidel Castro sa, ”en kamp till döden mellan det förflutna och framtiden”. Hans död markerar inte slutet på kampen för socialismen, utan början på ett nytt kapitel. ■

ka kiv.se

INTERNATIONELLT / INRIKES

1 DECEMBER 2016 # 1 228

10

Seger efter studentstrejker

PP-regeringen har nu efter trycket från skolstrejkerna, bara fyra månader efter att de försökte smyga igenom de orättvisa extraproven, varit tvungna att backa. Bland annat har de i överenskommelse med två av riksdagspartierna – socialdemokratiska PSOE och liberala Ciudadanos – planerat att skapa en parlamentarisk subkommission för att ta fram en ersättning till LOMCE och under tiden avvakta med delar av de omdiskuterade extraproven.

Att regeringen nu har backat och utlovat eftergifter visar hur organiserad masskamp ger resultat.

Den massiva studentkampen mot regeringens skolattacker visar vägen.

Över 1,7 miljoner högstadieelever gick den 24 november ut i en andra skolstrejk i protest mot attackerna på utbildningssystemet i Spanien. Några dagar senare backade regeringen inför studenternas krav.

NATALIA MEDINA

natalia.medina@socialisterna.org

D

rygt en månad efter studenternas första strejk kom den utlovade andra skolstrejken som regeringen försökte förhindra genom att ge sken av att de redan hade övervägt förändringar i skolsystemet. Rökridån fungerade inte, utan klassrummen

tömdes återigen på elever och på över 50 platser runt om i Spanien hölls manifestationer på initiativ av Sindicato de Estudiantes, studentfacket.

De båda strejkerna, den 26 oktober och den 24 november, hölls mot de av den borgliga PP-reger-

ingen nyinstiftade extraproven som elever och studenter skulle vara tvungna att skriva för att få lov att fortsätta till nästa studie­ nivå. Proven – som står över betygen – innebär segregering och diskriminering genom att hålla tusentals elever och studenter utanför utbildningssystemet.

Extraproven har liknats vid de prov som fanns under Francodiktaturen och är en del av PP:s tidigare skolreformspaket, LOMCE från år 2013, vilket bestod av nedskärningar, höjda skolavgifter, indragna stipendier och privatiseringar.

Nu är den här!

För första gången på svenska:

Rättviseböckers Kampen mot nazismen i Tyskland av den ryske revolutionären Leo Trotskij.

Beställ idag! En perfekt julklapp till alla antirasister och socialister.

E-posta rs@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.

Pris: 199 krono r (inkl. porto

)

2016-10-17 15:55

Till denna strejk hade studenterna blivit uppbackade av Unidos Podemos, samarbetet mellan partierna Podemos och Izquierda Unida som deklarerade att de till fullo stödjer strejken och studenternas krav på en omedelbar skrotning av extraproven och LOMCE. Även facken CCOO, UGT och STES har uttalat stöd, dock utan att ta ut lärare och skolpersonal i strejk, vilket har fått studentfacket att uppmana lärarfacken att inte bara i ord engagera sig i kampen för en likvärdig utbildning, utan även i handling ta strid sida vid sida med elever och studenter.

De två strejkerna är förhoppningsvis slutet på stiltjen i den utdragna valkampanjen som under en längre tid har hållit de sociala rörelserna tillbaka. Nu står åter klasskampen högst på dagordningen istället för parlamentarism.

En ny generation som har vuxit upp i ett krishärjat Spanien med nedskärningar samt hög arbetslöshet står rakryggade och tar strid för sina rättigheter. Studentfacket har gjort ett enormt arbete i att organisera elever och studenter samt värvat och nått ut till nya skikt av ungdomar. Utan studentfackets ihärdiga arbete hade PP kunnat genomföra sina kontrareformer utan större motstånd.

Segern är enorm, men inte garanterad. PP:s löften är ännu inte infriade och att studentfacket fortsätter att hålla dem ansvariga är avgörande för att framgångarna ska konsolideras. Segern visar också hur svag PP:s minoritetsregering verkligen är, vilket också kommer att prägla den kommande politiska perioden i Spanien. ■

Inför Anti-Trump Day I USA har den socialistiska kommunstyrelseledamoten Kshama Sawant i Seattle fått ett stort gensvar på sin uppmaning till en ”mur av protester” som stänger

ned USA dagen då Trump svärs in, samtidigt som Womens’ March on Washington dagen därpå väntas samla hundratusentals.

Nu mobiliserar vi inför Anti-Trump Day den 21 januari i Stockholm. Alla grupper, folkrörelser, aktivister och enskilda som delar vår viljeinriktning, kom med och bygg en väldig rörelse! Sprid initiativet över hela Sverige.

Tillsammans är vi starka! Tillsammans kan ingenting stoppa oss!

Bygg Anti-Trump Day! Vi ses måndagen den 5 december 18:00 ABF, Sveavägen 41 i Stockholm – Rött Forum Stockholm ■

Luleå:

Karlskoga

måndag den 5 december kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Örebro

Umeå:

Borås:

Sundsvall:

Göteborg:

Rapport från CWI:s världsstyrelse

För mer info: 073-825 85 63.

Mer info: 070-363 60 87 /070-227 42 21.

Stockholm/Haninge: Sthlm Sydväst torsdag den 8 december 18.30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 073-387 65 77.

Kampen mot vinster i välfärden

För mer info: 073-310 70 87.

För mer info: 073-310 70 87.

För mer info: 070-396 47 83.

Rapport från CWI:s världsstyrelse

Sandeslätt-Hammarkullen, Hjällbo, Angered, Gbg Södra onsdag den 7 december 18.00.

Plats: Offensiv bokcafé Sandeslätt.

För mer info: 073-501 21 37.

Snubblande nära 80 000 En ökning med totalt 24 082 kronor i veckan gör att vi i skrivande stund (tisdag) är en hårsmån från novembermålet med 77 227 kronor. Slutresultaten för månaden kommer att redovisas i ekonomirutan i nästa veckas nummer.

Stockholmsdistriktet har haft en enastående månad med sitt bästa resultat sedan december 2013 då jättedemonstrationen mot det fascistiska våldet ägde rum i Kärrtorp. Hittills har imponerande 58 778 kronor samlats in. En stor bidragande faktor under den senaste månaden har varit vår årliga prenumerationskampanj då 259 nya prenumeranter har värvats varav flera har tecknat Procent av mål

Malmö-Lund:

För mer info: 073-561 91 98.

Haninge torsdag den 8 december 18.00.

Plats: Haninge kulturhus.

För mer info: 073-732 33 97.

Sthlm Sydost onsdag den 7 december 18.30.

Plats: Dalen.

För mer info: 070-326 65 94.

stödprenumerationer på 60 eller 100 kronor per månad. I dagsläget ser det ut som att vi lätt kommer att nå målet på 300 nya före årsskiftet.

Bidra du också genom att prenumerera eller genom att skicka pengar direkt till ekonomikampanjen. Swisha till 123-240 32 85, SMS:a ”Offensiv 50” till 72550 eller sätt in pengar på PlusGiro 87 96 49-2. Tack!/ Stephen Rigney ■

Totalt

96% 77 227 kr

Norrbotten

5 537 kr

Västerbotten

1 160 kr

Mellannorrland

663 kr

Stockholm

58 888 kr

Mellansverige

2 094 kr

Västsverige

8 017 kr

Sydsverige

868 kr

Fackföreningsrörelsens historia

Sthlm Norra torsdag den 8 december 18.30.

Plats: Husby träff.

Mer info: 073-576 98 69.

Varje vecka har Rättvisepartiet Socialisterna (RS) partiförenings­ möten runtom i landet. Aktuella politiska händelser, politiska perspektiv, kampanjer och aktioner diskuteras genomgående på varje möte.

Södertälje

Måndag den 5 december kl 18.00.

För mer info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

Är du intresserad av att bli aktiv?

Vill du veta mer? Ta kontakt med ditt distrikt och kom på möte!

För mer info: 073-373 33 61.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till ­pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld.

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2016

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

1 DECEMBER 2016 # 1 228

Årets stora prenumerantkampanj går väldigt bra. Just nu, efter

5,5 veckor, ligger vi på 259 nya autogiron eller långa (helår och halvår) prenumerationer. Kampanjen går framför allt till så att vi ringer dem som haft Offensiv förut och frågar om de vill återuppta prenumerationen och på så sätt stödja arbetarkampen och antirasismen. Då märker vi att många som tidigare stängt av lite nu blivit oroade och förbannade över utvecklingen där Donald Trumps valseger signalerar ökad rasism, nationalism och motsättningar.

Socialistiska svar är viktigare än någonsin.

Det är också viktigt att vara medveten om hur mycket ”stormedia”, och företagen bakom dem, vinklar eller döljer nyheter – för att gynna systemet.

Därför får vi också många nya prenumeranter som vi träffar på stan när vi är ute och säljer lösnummer av Offensiv samt kampanjar mot rasism, för bostäder och välfärd åt alla.

Där vi ringer runt mest, där har vi fått in flest prenumerationer.

Stockholms fyra partiföreningar har sålt över 150 prenumerationer. Luleå, Sundsvall, Örebro, Borås och Göteborg är också aktiva i kampanjen. Det är dock viktigt att vi gemensamt anstränger oss så att Offensiv inte för mycket blir en Stockholmstidning. Vill du hjälpa till, fråga gärna de du känner i olika delar i landet om de vill ta en prenumeration på Offensiv. Eller ge bort en Offensiv i julklapp. Du kan köpa julklappen redan nu, prenumerationsavdelningen kan fixa att den dimper ner lagom till Ho Ho.

Prenumerera på Offensiv Foto: Natalia Medina

Enklaste sättet är autogiro. Det kostar bara 40 kronor i månaden och du har inte förbundit dig till en tidsperiod utan kan säga upp prenumerationen när du vill. E-posta följande uppgifter till prenumerant@socialisterna. org: Ditt namn, din adress, ditt telefonnummer, namnet på din bank, clearingnummer, kontonummer och personnummer. Du kommer att få en bekräftelse i brevlådan från din bank där du ser att allt stämmer.

Swisha in ett helår 480 kronor eller ett halvår 240 kronor till swishnummer 123 240 32 85. Skriv adressen i meddelanderutan.

Alternativt använd PlusGiro: 87 96 49-2

Prenkampanjen Mål: 300 nya prenumerationer Hittills 29/11: 259 nya

25%

50%

75%

PRENUMERERA PÅ

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!