Posttidning A
16 februari 2017 / # 1 239 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Kvinnostrejk den 8 mars
12 2, 4
Samla alla protester i ett vårduppror
– läs mer sid 3 och 13
Anti-Trump växer i styrka • Socialister går framåt i USA Socialist Alternative (Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation i USA) uppmnar till strejker och demonstrationer mot Trump på den internationella kvinnodagen följt av invandrar- och arbe-
tarstrejker och massaktioner på 1 maj. Sedan Trump valdes har vänstern, inte minst Socialist Alternative, i USA fått ett kraftigt uppsving. – läs mer sid 10 och 11
Ökade klyftor – landet slits isär
8-9
Vänstern i franska presidentvalet
14
Sveriges smutsiga vapenaffärer
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
2
BARA SMULOR FRÅN EN VÄXANDE KAKA S edan 2015 växer den svenska ekonomin relativt starkt. Sverige hör till en av de snabbast växande ekonomierna bland världens rika länder, menade OECD i sin nya rapport om den svenska ekonomin som presenterades den 8 februari. (OECD är västländernas samarbetsorganisation). Men den ökade BNP-tillväxten är extremt ojämnt fördelad och sätter inga avtryck inom exempelvis vården. Välfärden och lågavlönade får knappt smulorna från den växande kakan och bostadsbristen blir allt värre. Vidare, vilket även OECD tvingas erkänna, skenar klyftorna. Sverige är det OECD-land där klyftorna har ökat mest sedan 1990-talet. De rika drar ifrån som aldrig förr. Det går nu 54 industriarbetarlöner på en genomsnittlig vd-lön, vilket är den största inkomstskillnaden i modern tid. Förmögenhetsklyftan har sannolikt aldrig varit större. 176 superrika individer har tillsammans en förmögenhet på 2 000 miljarder kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket som statsbudgetens utgifter och nästan hälften av landets BNP. Det skapas fler jobb, men inte tillräckligt många. Det finns prognoser som också varnar för att arbetslösheten börjar öka igen 2018. Även om OECD anser att de ökade klyftorna är ”en politisk utmaning” så finns det fler punkter i det åtgärdspaket man presenterar som leder till ökade klyftor. Dit hör uppmaningen till att sänka trösklarna på arbetsmarknaden för att skapa fler ”enkla jobb” och fler avregleringar på bostadsmarknaden. OECD pekar ut den förvärrade bostadskrisen som kanske det in-
ternt största hotet mot den svenska ekonomin. Enligt OECD är den nuvarande situationen med stadigt stigande bostadspriser och hushållens växande skuldbörda ohållbar. Med hänvisning till vad som nyligen hänt i Danmark och Nederländerna varnar OECD för att prisfall på bostäder kommer att följas av kraftigt minskad konsumtion. För att om möjligt förhindra att bobubblan slutar i en krasch föreslår OECD ett skuldkvotstak (en gräns för hur stora bolån ett hushåll får ta i förhållande till inkomsten), att ränteavdragen fasas ut och att den fastighetsskatt som även den ”tenderar att gynna högavlönade hushåll” höjs. Det är dock inte fråga om ”tendera”. Ränteavdragen är en dyr skattesubvention till rika och det är ingen hemlighet att fastighetsskatten gynnar välavlönade egnahemsägare i överklassområden. Regeringen å sin sida har dock inte visat något intresse för att slo-
pa ränteavdragen och riva upp den fastighetsskatt som Alliansregeringen införde. Bostadsbrist och rekordlåga räntor kan ännu en tid framåt hålla uppe bostadspriserna och förhindra att skuldfällan slår igen. Men räntorna kommer sannolikt att börja stiga igen och för högt skuldsatta hushåll kan även små justeringar uppåt bli kännbara. Bakom den nuvarande relativt höga ekonomiska tillväxten hopar sig problemen för svensk kapitalism. Systemets återvändsgränd märks i de ökade klyftorna och det växande behovet av en totalrenovering och upprustning av välfärd, infrastruktur och bostäder, men också i hushållens ökade skuldbörda. Till det ska läggas att världsekonomin växlar in på ett spår som leder rakt ut i det okända, vilket tillför ny instabilitet till den svenska uppgången som redan vilar på en alltför bräcklig grund. ■
DET STORA BANKRÅNET 2.0
D
e fyra storbankernas (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) vinst i fjol slutade på 92 miljarder kronor. Utslaget per dag så handlar det om en vinst på dryga 250 miljoner kronor. Vad storbankerna tjänar på en dag är betydligt mer än vad landstingspolitikerna i Västernorrlands län påstår sig ”spara” på sin vårdslakt. Stängningen av BB i Sollefteå den 1 februari är följden av ett sparbeting för specialistvården i Västernorrlands landsting. Att stänga BB i Sollefteå innebär enligt landstinget en besparing på drygt 15 miljoner kronor. Totalt är betinget på 160 miljoner kronor, enligt SVT Västernorrland. 92 miljarder kronor skulle räcka till att både lösa bostadskrisen och sänka arbetstiden till 6 timmar per dag, vilket skulle ge både ökad trivsel och fritid samt jobb till fler. Men istället hamnar vinsten i aktieägarnas fickor. Till vårens årsstämmor föreslår de fyra storbankernas styrelser sammanlagt utdelningar på 61,1 miljarder kronor, vilket är en höjning med 4 procent jämfört med i fjol (SVT den 9 januari). Hur kan det då komma sig att storbankerna tjänar så svindlande mycket pengar trots att räntan är negativ? Svaret är: genom att råna sina kunder. Som kund i banken får man numera betala allt mer. Tar man dessutom ett lån svider det ordentligt. Räntenettot – det bankerna tjänar på skillnaden mellan sin in- och utlåning – ligger på en rekordhög nivå. 115 miljarder kronor. Så stora var storbankernas totala vinster på lån under förra året. Det står klart sedan de fyra bankerna alla släppte sina bokslutskommunikéer för 2016. Bara under fjärde kvartalet 2016 låg bankernas räntenetton på totalt nästan 30 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med ungefär en miljard kronor jämfört med fjärde kvartalet 2015, rapporterar SvD Näringsliv. Bolånen är den främsta inkomstkällan. Bolånemarginalen har stigit till 1,73 procentenheter. Så hög har marginalen aldrig tidigare varit.
F
ör att stoppa det systematiska och lönsamma brott som bankdirektörerna och storbankernas ägare ägnar sig åt krävs ett omedelbart förstatligande av bankerna. Först då kan bankernas vinster användas till att bygga ut välfärd samt infrastruktur och kunderna kan erbjudas billiga lån. ■
Sverige blir alltmer ett delat land. Närmare hälften av kommunerna har färre invånare i dag än för tre decennier sedan, skriver Dagens Industri den 5 februari. Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
INRIKES
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
3
påläst vad gäller ekonomin i landstinget och känner till mycket om politikerna i landstinget. Nils-Gunnar varnade för att akutkirurgin i Ö-vik nu kan stå på tur att läggas ned. Han menar också att för att rädda vården behöver det inte handla så mycket om pengar utan mer om att lyssna på medarbetare och fack.
Ökat stöd för ockupationen Det massiva stödet för BB-kampen i Sollefteå fortsätter. Ockupationen har fått uppmärksamhet över hela landet och i lördags hölls stödmanifestationer på en rad orter. I Stockholm kunde vi höra artisten Stefan Sundström beskriva nedläggningen som ”skamlig”. Han manade till ”Solidaritet mellan Södermalm och Ådalen”samtidigt som han också kritiserade ”förslumningen” av vården i Stockholm. PER JOHANSSON, sjuksköterska
rs.sundsvall@socialisterna.org
V
i som är engagerade i vårdfrågan vet att den akut behöver rustas upp över hela landet. Den nationella protestdagen den 4 september visade också på en opinion för det. Det är uppenbart att BB–ockupationen i Sollefteå nu har blivit en symbol i kampen mot nedskärningarna. Helt rätt! Ockupationen är en bra förebild för de
skarpare kampmetoder som också behövs när politikerna inte lyssnar utan fortsätter att riva ned den vård som invånarna gång på gång försvarat i massiva demonstrationer. Även i Sundsvall hölls i lördags med kort varsel en liten ljusmanifestation för Sollefteås BB och akutsjukhus. Emilia Stråge från Sollefteå och Jerker Lundström från Sunds-
”Våra hjärtan slår för vården!”
RÄDDA VÅRDEN På alla hjärtans dag den 14 februari anordnade nätverket ”En annan vård är möjlig – 4 sept” en drop-in-manifestation för vården utanför Landstingshuset i Stockholm. – Vårt främsta krav är att alla vårdplatser ska öppnas och att politikerna ska släppa till de pengar som behövs, säger specialistsjuksköterskan Katja Raetz, som också var en av talarna.
Helena Lundmark och Ingrid Hansson, som båda jobbar på dia-
Förutom BB har Sollefteå sjukhus drabbats av stängning av akutortopedin och på senaste regionfullmäktige klubbades också beslut om stängning av akutkirurgin. Dödsdomen för akutkirurgin utverkades av S + MP med stöd av SD. S-ledmöterna från Ådalen Jonne Norlin, My Larsson och John Åberg röstade mot partilinjen. Även Vänsterpartiet är splittrat, där Sundsvallsledamöterna Annicka Burman och Kenneth Challis fortsatt att gå emot partilinjens motstånd och istället stött S och
majoriteten. I samband med att V-ledaren Sjöstedt besökte Sollefteå i förra veckan uppmanade han Burman och Challis att ställa sina platser till förfogande. Detta har i alla fall Burman inga planer på att göra. Hon säger till SVT att Sjöstedt inte är insatt i frågan och att han har fått ”alternativa fakta” från partimedlemmar i Ångermanland. Först i söndags hade jag möjlighet att åka och hjälpa till vid ockupationen. Tog nattskiftet mot måndagen. På kvällen när jag kom var det en hel del folk där, både ockupanter och folk som ville visa sitt stöd. En hel del politik diskuterades såklart. Nils-Gunnar Molin, som är ordförande för föreningen Sollefteå Framtidens Akutsjukhus, tittade in och diskuterade en stund. Han är mycket
BB-ockupationen och nedskärningarna av sjukvården i hela vårt landsting ställer de viktiga frågorna om resurser, kampmetoder och nya politiska alternativ. Det är viktigt att visa exempel på att kamp och protester lönar sig. I Dorotea vanns som vi vet en seger efter flera års ockupation. Förra veckan backade S, MP och V i Norrbotten efter stora protester och sade nej till nedläggning av IVA och narkos i Kalix och Kiruna. Vi i Rättvisepartiet Socialisterna manar till ett riksomfattande vårduppror. Vi säger nej till politikerprivilegier och pamplöner. Politiker ska leva på arbetarlön. Vi för fram parollen om att det behövs byggas upp ett nytt arbetarparti. Pengarna till upprustning av vård och omsorg måste tas där de finns – hos rika, banker och storföretag. ■
Kampen räddade kvar intensivvårdsplatserna vid Kalix sjukhus.
lysen på SöS och deltog i manifestationen berättar för Offensiv: – Det handlar om arbetsmiljön. Personal vill inte stanna då det är så här stressigt och låga löner i den offentliga vården. – Nya Karolinska, som vår avdelning tillhör trots att vi ligger på SÖS, har åtta specialistplatser mot 28 som gamla Karolinska hade. – Personal slutar. För varje ny är det först 2 månaders intro-utbildning, men sedan tar det 1-2 år innan man kan maskinerna. – Ofta fattas det fem personal på vår avdelning. Det är inte ovanligt att man en eller flera gånger i veckan får jobba dubbla skift, från klockan 07.00 till 20.00. – Det är bara att stanna, vi kan inte gå hem när patienter behöver livsviktig vård. ■ Elin Gauffin
Ljusmanifestationer till stöd för ockupationen Lördagen den 11 februari hölls ljusmanifestationer till stöd för BB-ockupanterna på flera platser i landet. På Medborgarplatsen i Stockholm samlades ett par hundra på kvällen för att tända ljus och visa sitt stöd. ■
Foto: Per Johansson
Men de ansvariga högerpolitiker som kom ut för att möta manifes tationen slog ifrån och påstod att man redan satsade tillräckligt med resurser. – Det är dock inget som vi märker av i verksamheten, kommenterar Katja Raetz.
vall stod vid Esplanaden och talade om behovet av tre akutsjukhus, samlade in pengar och namnunderskrifter samt delade ut flygblad med kontaktuppgifter för alla som ville hjälpa till med ockupationen.
När kvällspasset gick hemåt tog vi i nattskiftet över. Tillsammans med mig deltog en pensionerad sjuksköterska som arbetat 40 år på Sollefteå sjukhus, en lokförare från Helgum, en skogsarbetare från en by i Jämtland samt en pensionerad lärare. Det man slogs av var hur mycket kompetenta och engagerade människor det finns i länet som nu ställer upp och jobbar ideellt när det gäller att försvara något viktigt.
Norrbotten: Vårdprotester tvingade landstinget att backa RÄDDA VÅRDEN Torsdagen den 9 februari kom beskedet om att Norrbottens läns landsting drar tillbaka förslaget om att ta bort intensivvårdsplatserna på Kalix och Kiruna sjukhus och flytta narkosoch röntgenläkarna.
Reträtten är en följd av de omfattande protesterna. Även om landstinget backat om nedskärningarna i Kalix och Kiruna väntar nya nedskärningsförslag. Konsensus bland de styrande politikerna är att det ska sparas och
skäras ned, inte att vården måste rustas upp och tillföras skattemedel. Därför måste vi vara beredda på nya protester med krav på mer pengar och upprustning av vård, skola och omsorg. ■ Anton Lindbäck
INRIKES
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
4
”Vara bekymrad” räcker inte
Foto: Susanne Nilsson / Flickr CC
Än så länge inga tecken på en kursändring i regionalpolitiken
Statsminister Stefan Löfven ger sig ut på turné i glesbygden och meddelar att han inte ska åka till Almedalsveckan. Signaler om att regeringen är bekymrad över de växande regionala klyftorna i landet. Men inget tyder på att detta är början på en verklig politisk kursändring. Ändå är listan lång på åtgärder som skulle förbättra läget för Sverige utanför storstäderna. OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
Istället för att omedelbart ingripa för att stoppa ytterligare centralisering av statliga jobb svävade Ardalan Shekarabi på målet på frågan om det verkligen blir 10 000 jobb som ska flyttas ut, i en intervju med Tidningarnas Telegrambyrå. Krisen för kommuner och landsting i landets glest befolkade delar fördjupas. Regeringens egna beräkningar säger att 50 kommuner i norra Sverige, Dalarna och Värmland har svårt att klara av att upprätthålla ens grundläggande service. Inte heller inom detta område har det kommit några konkreta förslag från regeringen.
B
Än så länge är det nämligen inget som pekar på att det verkligen håller på att ske en politisk kursändring i regionalpolitiken.
Detta är en av flera signaler om att Socialdemokraterna och regeringen vill minska klyftorna mellan olika delar av landet. Under förra året skrev Löfven och civilministern Ardalan Shekarabi att de vill flytta statliga jobb från Stockholm. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) var entusiastisk när han i början av året tog emot Landsbygdskommitténs 75 förslag för att minska den regionala obalansen. Men politiska turnéer, utspel i tidningar och meddelanden på Twitter är en sak, den förda politiken en helt annan.
Det har snart gått ett år sedan Löfven och Shekarabi gjorde sitt utspel i Dagens Att åtgärderna Nyheter om att statliga jobb borde flyttas ut från får vänta beror P r o b l e m e n Stockholm. De konkreta för Sverige på att regeresultaten är att e-hälutanför de ringen inte besomyndigheten ska plastora stäceras i Kalmar och en ny derna är vid redd att några jämställdhetsmyndighet det här laget konflikter med ska förläggas till Götevälkända. borg. Det är lätt att vinstintresset. I denna takt skulle det se områden ta flera årtionden att nå Lands- där det skulle behövas snabba åtgärbygdskommitténs mål om att flytta der. Det här är några av de viktigaste: ut 10 000 statliga jobb från Stock• Kraftiga ekonomiska tillskott till landsting och kommuner i holm. glest befolkade delar av landet. Samtidigt fortsätter centraliseNedskärningarna vid sjukhuringen av statliga jobb på andra håll. sen i Västernorrland är bara ett Senast var det Swedavia och Lufti raden av exempel som visar fartsverket som meddelade att man att små landsting och kommutänker centralisera flygledningen ner inte har de resurser som för fem flygplatser i landet till Arbehövs för att klara ens grundlanda. . Hotet om att flytta 40 jobb läggande verksamhet inom vid Vattenfall i Jokkmokk kvarstår.
esök i Lessebo och Sveg och regeringens sammanträde flyttat till Falun. Under fem dagar åkte statsminister Stefan Löfven runt till städer och samhällen där politiska makthavare sällan syns till. Under turnén skickade han ut ett meddelande på Twitter om att han inte kommer att åka till årets politikervecka i Visby. ”Tänker ägna tid åt att träffa folk som kanske aldrig skulle besöka en politikervecka”, skrev Löfven.
vård, skola och omsorg. Ett första steg för att snabbt förbättra läget vore att som i Norge ge en extra klumpsumma till de minsta glesbygdskommunerna (11,5 miljoner norska kronor). • Stopp för fortsatt centralisering av statliga jobb – påbörja utflyttningen. Det är staten som bestämmer vad myndigheter och statliga företag ska göra, eller inte göra. Återflyttningen av 10 000 statliga jobb till platser utanför Stockholm måste inledas nu. • Möjlighet till högskoleutbildning i hela landet. Landsbygdskommittén föreslår 60 lärcentra i mindre kommuner för att öka möjligheter att gå högskoleutbildningar oavsett bostadsort. Detta är ett bra första steg, men det behövs mer av både utbildning och forskning i hela landet. • En fungerande infrastruktur utanför städerna. Vägar som faller sönder, bristande mobiltäckning, otillräcklig tillgång till bredband, ideliga elavbrott – larmen har avlöst varandra om att infrastrukturen i stora delar av landet inte längre fungerar. Detta är resultatet av att marknadskrafterna har fått styra och att telefonin privatiserats. Privata företag kommer bara att vara intresserade av att bygga ut på de lönsamma marknaderna i städerna. Det behövs ekonomiska satsningar, men framför allt att samhället återtar kontrollen
över den grundläggande infrastrukturen i samhället. • Grundläggande bankservice i hela landet. Idag är det svårt, och ibland omöjligt att låna pengar för att bygga ett hus eller för att göra vardagliga investeringar i ett företag om man inte bor i en stad. Storbankerna är idag helt inriktade på de lönsamma och säkra affärerna. En åtgärd som att ge statliga SBAB tydliga direktiv att bygga upp en bankverksamhet som gör att hela landet har tillgång till fungerande bankservice och rimliga lånevillkor. • Återför råvaruvinster till de områden där resurserna hämtas. Skogsbruk, gruvor, vind- och vattenkraft är en dålig affär för de områden som berörs. Vinsterna och en stor del av jobben hamnar där de stora bolagen har sina huvudkontor, kvar blir såren i naturen. Sverige skiljer ut sig mot en rad andra länder genom att inte ha något system för att återföra vinster från råvarubranscherna till de områden där resurserna hämtas. Listan kan göras längre, men det här är åtgärder som kan genomföras snabbt och som skulle ha betydelse. De skulle dessutom sända en signal att det går. Att det finns en framtid för mindre städer och samhällen. Det skulle ha betydelse för förutsättningarna att rekrytera personal till skolor, sjukvård och andra verksamheter. Men varför har Socialdemokraterna och regeringen inte genomfört några av dessa åtgärder om de nu säger sig vara måna om att minska klyftorna mellan stad och land? Den grundläggande förklaringen är att man inte på något sätt är beredd att ta konflikter med de stora företagens vinstintressen. En statlig bankverksamhet som drivs utifrån samhällsnytta skulle ta ett antal miljarder av storbankernas vinster, som förra året var 92mmiljarder kronor. Satsningar på att återuppbygga den offentliga servicen är ett rött skynke för näringslivet. Att riva upp marknadsanpassning och privatiseringar inom exempelvis el- och telesektorn skulle också stöta på patrull. Ingen av dessa strider är Löfven, Shekarabi, Bucht och de andra i S-MP-regeringen beredda att ta. Därför är risken överhängande för att det inte blir mycket mer än prat om att jämna ut skillnaderna mellan olika delar av landet. Det talar sitt tydliga språk att Stefan Löfven direkt efter sin glesbygdsturné gav sig ut på en resa till Iran tillsammans med en stor näringslivsdelegation för att främja den svenska exporten.■
INRIKES
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
I korthet
Stephen Schwarzman, Trumps kumpan, förbereder sig för utsugning av förorten.
5
Rekordras för Moderaterna
O
pinion Moderaterna rasar i de senaste opinionsundersökningarna och frågan är nu: Kommer Anna Kinberg Batra att få sparken? I Sifo:s senaste Väljarbarometer backar Moderaterna rejält – från 21,9 procent till 19,8 procent. I Demoskops undersökning är raset ännu större – minus 5,8 procentenheter. ”Vi har inte sett ett större turbulens mellan två mätningar sedan Juholt”, kommenterade Peter Santesson, chef för opinionsanalys på Demoskop till Expressen.
Statliga jobb försvinner och flyttar
J
obben De tjugo senaste åren har 231 kommuner blivit av med sammanlagt 29 000 statliga jobb. Däremot har Stockholm med kranskommunerna fått nästan 12 000 nya statliga jobb, netto. Det skriver tidningen Arbetet den 10 februari.
Trumps högra hand V plundrar förorten
Vinstlyft för friskolejätten Academedia
älfärdens plundrare Landets största friskolekoncern Academedia ökar på nytt sin vinst. Rörelseresultatet (ett mått på vinsten) ökade med 58 procent till 142 miljoner kronor för andra kvartalet, oktober-december, i det brutna räkenskapsåret. Omsättningen steg med tolv procent till 2 508 miljoner kronor. Academedia börsnoterades i juni förra året och sedan dess har aktiekursen stigit med drygt 50 procent.
Blackstone, världens största riskkapitalbolag, har nu tagit total kontroll över det svenska fastighetsbolaget D. Carnegie & Co. Säkert är att Blackstone, vars vd Stephen Schwarzman också är ordförande för Donald Trumps företagarråd med uppgift att förklara hur America First bäst kan genomföras för honom själv och andra superrika, vädrar nya grova profiter på svenska miljonprogramsområden. ARNE JOHANSSON
S
offensiv@socialisterna.org
edan Blackstones dotterbolag Vega Holding på kort tid har köpt upp 55 procent av kapitalet och 65 procent av rösterna, har D. Carnegie kallat till en investerarträff på Strandvägen i Stockholm nästa onsdag, där Blackstone ska berätta om hur de ser på rollen som ny huvudägare. Allt tyder på att Blackstone är extremt nöjda med den modell för renoveringar, kallad Bosystem, som D. Carnegie redan har börjat tillämpa. Denna innebär att ytterst litet görs åt det extremt eftersatta underhållet och att bolaget bara renoverar när någon har flyttat ut och att det då inte finns någon hyresgäst som kan bråka om den hyreshöjning med 54 procent som genomförs, eller annars när någon ”frivilligt” accepterar villkoren för att få en renoverad lägenhet. Ett problem för de investerare som ska träffas på Strandvägen är att bolagets börsvärde beräknas utifrån kalkyler på att hela bostadsbeståndet ska vara renoverat med hyreshöjningar i denna storleksordning på tio år. Det går knappast att förverkliga på det ”frivilliga” sätt som sker idag då den normala omsättningen av lägenhetsinnehavare knappast sker i denna takt.
Frågan uppstår då om Bosystem för att rädda profiterna vid någon punkt kommer att ersättas av renoveringar med evakueringar och ”renovräkningar” av dem som inte har fast jobb och inte har en inkomst som överstiger tre årshyror? Att D. Carnegies renoveringar antingen innebär en extrem fattigdomsfälla eller en successiv utträngning av hyresgäster med låga inkomster är uppenbart. Hyresgäster i Husby som under hösten har kämpat mot D. Carnegies hittills usla underhåll och enorma hyreshöjningar efter 6-8 veckors renoveringar med billiga material och billig arbetskraft, har nu ett budskap till D. Carnegies investerarträff. – Vi accepterar inte att ni spekulerar med våra hem, för oss är Husby First. Vi vill därför att Stephen Schwarzman ska komma till Husby och förklara sig, var den allmänna meningen på måndagens senaste bostadsträff i Husby. Här tar alltså Blackstone och Wall Streets ”king of capital” Stephen Schwarzman, samtidigt som han leder Trumps företagarråd och är en varm anhängare av den reaktionära America First-politiken, nu kontrollen över några av
landets mest utsatta förortsområden. De gör det med billigt upplånade pengar till en ny sorts klipp som betyder att de kan bli ännu rikare på att ännu mer pressa ned miljonprogrammets hyresgäster i fattigdom. Det är ett kvitto på hur fullständigt sjukt den svenska bostadskrisen utvecklas. Nästan lika anmärkningsvärt är att tidningen Offensiv och ett par andra vänstertidningar tycks vara de enda media i Sverige som har upptäckt detta eller anser det värt att uppmärksamma hur Blackstone lever upp till sitt motto ”Buy it, Fix it, Sell it”. Stephen Schwarzman hade under 2015 en årsinkomst på 799 miljoner dollar (7,1 miljarder kronor), vilket var 30 gånger mer än USA:s högst betalda bankchefer. Därmed hade han en personlig årsinkomst som var mer än fem gånger så hög som D. Carnegies alla årshyror. Ändå hade Schwarzman mage att likna Obamas vilja att höja skatten för riskkapitalister med Hitlers invasion av Polen. Även om han tvingades be om ursäkt för det, behöver en inte googla länge för att upptäcka hur han nu jublar över sin möjlighet att hjälpa Trump att förändra ”världens arkitektur” med finansiella avregleringar och sänkta skatter på ett sätt som gynnar de rikaste ännu mer. Till regeringen och den statliga utredning som tillsatts med uppgift att stärka hyresgästernas ställning måste kravet ställas på en ny bostadspolitik som förbjuder att bostaden på detta sätt görs till en handelsvara. Flerfamiljshus ska i framtiden antingen vara drivna av allmännyttan eller som bostadskooperativ! ■
Politikerna står lågt i kurs
O
pinion Fyra av fem anser att politikerna blir mer avskärmade från väljarna. Tre av fyra väljare anser att politikerna är mest intresserade av att ha makt. Det framgår av en ny undersökning som har gjorts av Novus. I samma undersökning är det en majoritet som tror att framtiden går åt fel håll, och förtroendet för partiledare och ministrar är mycket lågt.
Brist på vårdplatser för svårt sjuka barn
V
årdkrisen Bara tio av tolv intensivvårdsplatser för barn är öppna i Göteborg, och nu skickas fler barn till andra sjukhus än tidigare. ”Det är absolut en pressad situation”, säger Eira Stokland, verksamhetschef för operation och intensivvård på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus till Göteborg Direkt den 13 februari. Bristen på intensivvårdsplatser för barn är akut i hela Sverige. Enligt en kartläggning som Dagens Nyheter har gjort är en fjärdedel av det fåtal platser som finns i landet stängda.
Allt fler har låg ekonomisk standard
K
lassorättvisor Andelen personer med låg ekonomisk standard, det vill säga de som har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten, har ökat och låg 2015 på 14,8 procent. År 1995 var andelen 7,3 procent och 2005 låg den på 10,1 procent. Andelen med låg ekonomisk standard har framför allt ökat bland de som står utan arbete. Av dem i åldrarna 2064 år som inte förvärvsarbetade var det 38 procent som 2015 hade låg ekonomisk standard. År 1995 var andelen 13 procent och 2005 låg den på 23 procent, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
Över 234 miljarder i aktieutdelning
D
e girigas revolt Börsbolagens aktieutdelning i vår kan bli rekordstor. ”Trenden med ökad utdelning för storbolagen väntas fortsätta även under 2017. I år förväntas Large Cap-bolagen (de större bolagen på börsen) dela ut hela 234 miljarder kronor, vilket är cirka 4 miljarder mer än vad som delades ut under 2016”, skriver en börsanalytiker på nordnetbloggen. ■
INRIKES
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
6
Foto: Jonas Brännberg
Här skedde olyckan. Nordkalk bär ansvaret – men skyller ifrån sig.
Nordkalkrättegången: Bolag och chefer kommer undan? Rättegången för dödsolyckan vid Nordkalks kalkugn i Luleå 2011 avslutades i förra veckan. I sin slutplädering yrkade åklagaren på bara villkorlig dom för Nordkalks dåvarande platschef som åtalats för vållande till annans död, vållande till kroppsskada och grovt arbetsmiljöbrott. Därmed skulle platschefen alltså slippa fängelsestraff – om han överhuvudtaget fälls. Endast hälften av arbetsmiljöåtalen för vållande till annans död leder till fällande domar. RS LULEÅ rs.lulea@socialisterna.org
N
ordkalk och den dåvarande platschefen står åtalade för olyckorna som inträffade vid kalkugnen på SSAB-området i Luleå den 1 november 2011. I en första olycka på eftermiddagen hade Mehmet Arpaci skadats lindrigt, men högriskarbetet med att spola in vatten i den varma ugnen fortsatte ändå och senare på kvällen small det. 23-årige Johan Löfroth avled sju veckor senare av sina svåra bränn- och frätskador. 19-årige Gus-
taf Seppelin Solli undkom med livet i behåll men med mycket svåra skador. Andra arbetare skadades också. De var alla anställda hos två underentreprenörer, Limab och Empower, som Nordkalk tagit in för en helt annan sorts reparationsarbete på ugnen. Nordkalk i sin tur har hand om att förse SSAB:s Luleåanläggning med kalk, sedan kalkbränningen lades ut på entreprenad 1997. Nordkalks linje under rätte-
gången kan sammanfattas med att det var underentreprenörerna som hade ansvaret för arbetsmiljön för sina anställda. Åklagaren menar att så hade varit fallet om det hade rört sig om totalentreprenader, där ett företag får betalt ett fast pris för att utföra ett visst uppdrag, men att det här handlade om inhyrning, bland annat eftersom underentreprenörerna fick betalt per timme. Dessutom var det Nordkalk som tog beslut om arbetsmetod och om kalkugnen som arbetet utfördes på – till exempel att inte kallställa ugnen och att fortsätta mata ut kalk under tiden som ”reparationen” pågick. Vid inhyrning har huvudentreprenören ansvar för allas säkerhet. Vittnesmålen under rättegångens tio dagar illustrerade på ett förkrossande vis hur systemet med entreprenader och underentrepre-
nader både dramatiskt har trissat upp riskerna på arbetsplatsen och grumlat ansvarsfördelningen, hur kunnande och koll går förlorat i varje led. Arbetarna som vittnade beskrev tydligt hur var och en bara hade att sköta ett visst isärkopplat moment utan att reflektera över helheten, utan tydliga instruktioner med en tydlig press på att följa order och göra det fort. När arbetsplatsen blir allt mer uppstyckad och hierarkisk ställer det naturligtvis högre krav på att någon, någonstans, ser till helheten och säkerheten. I kalkugnsfallet borde denna någon ha varit Nordkalks platschef. Inför rättegången hoppades många att den skulle resultera i Sveriges första (!) fängelsestraff för personligt ansvar vid en arbetsplatsolycka. Vittnesmålen som nu har hörts stärkte säkert förvissningen
om att så faktiskt skulle kunna ske i detta fall där så mycket gjorts så uppenbart fel, och med så katastrofala följder. Åklagaren grusade dock förhoppningarna med sitt slutanförande. Han menade att eftersom ”det gått lång tid” – det vill säga, att han själv tagit hela fem år på sig att förbereda åtalet – skulle straffvärdet minska från 18-20 månader till 12 månader, och att det kortare straffvärdet skulle berättiga den tidigare ostraffade platschefen till en villkorlig dom, plus böter. Ett svagt och överslätande avslut på en rättegång med mycket starka vittnesmål, som i sig säger mycket om vem rättssystemet verkligen skyddar. Statistik visar på en enorm skevhet i bedömningarna av arbetsgivaransvar då någon dödas på jobbet jämfört med vållande till annans död i andra situationer: i arbetsmiljöfall leder bara hälften av åtalen till fällande domar i någon form, medan 85-90 procent av åtal i övriga fall är framgångsrika, som kammaråklagare Christer B Jarlås påpekar till SVT den 25 januari. Såpass få fall går överhuvudtaget till åtal att andelen fällande domar per de totala dödsolyckorna bara är sex procent, enligt en granskning av åren 2008-2012 som Dagens Arbete har gjort. Dom i målet levereras den 1 mars. Vilket, om något, straff platschefen än får kan de som sitter vid spakarna för vinstmaskineriet bakom honom räkna med att komma billigt undan. Det familjeägda Nordkalks omsättning var förra året 311 miljoner euro, eller nära tre miljarder svenska kronor. Nettovinsten på företagets verksamhet i Sverige var 76 miljoner kronor. I jämförelse yrkade åklagare på 3,5 miljoner kronor i företagsbot. ■
RUT-avdrag till förmån för välbärgade Sedan RUT--avdraget infördes för tio år sedan har omsättningen ökat med 1 400 procent. Det är allt fler välbärgade äldre som använder sig av avdraget, till stor del i de kommuner som har många privata hemtjänstbolag då kommuner inte får sälja dem. LOUISE STRÖMBÄCK
louise.strömbäck@socialisterna.org
E
n ny rapport från Arena Idé visar att allt fler välbärgade äldre utnyttjar RUT-avdraget för att få privat hemtjänst. Rapporten visar att 20 procent av RUT-avdragen görs av personer i åldern 85-95 år, och de 20 procent av befolkningen som har högst inkomst står för 60 procent av RUT-avdragets användning. Utnyttjandet av RUT-avdraget är också mycket ojämnt fördelat i landet. Sett till befolkningens storlek så är användandet av RUT-av-
draget betydligt större i de stora städerna; 80 procent större i Stockholm än i resten av landet. Detta kan till stor del bero på att utbudet av privata hemtjänstaktörer är mycket stort i Stockholm. Samtidigt som RUT-avdraget går till privat hemtjänst så sker nedskärningar inom den kommunala äldreomsorgen, som inte alls utökas i takt med att behovet växer. Platsbristen och väntetiden för en plats på äldreboende ökar, medan andelen äldre med hemtjänst
minskar. Samtidigt ökar istället anhörigomsorgen av äldre. RUT-avdraget har lett till en mycket ojämlik äldreomsorg, där de som har råd kan köpa sig hemtjänst medan övriga får vänta länge på den hjälp de behöver eller helt enkelt klara sig själva. Under 2016 uppgick RUTbranschens omsättning till hela
tjänster. Detta innebär i sin tur en omfördelning av skatteresurser. Den som utnyttjar RUT-avdraget måste ha råd att betala för tjänsten, för att senare kunna få ett skatteavdrag. Studien som Arena Idé har genomfört visar att hela 42 procent av de privata hemtjänstföretagen saknar kollektivavtal.
42 procent av de privata hemtjänstföretagen saknar kollektivavtal. 8,15 miljarder kronor. Det är en ökning med 10 procent från 2015, och en ökning med hela 1 400 procent sedan RUT-avdraget infördes år 2007. RUT innebär att man kan få skatteavdrag för hushållsnära
Rapporten säger också att hälften av de företag som använder RUT saknar kollektivavtal. Mycket ofta har anställda inom sådana företag dåliga arbetsvillkor med en mycket hög arbetsbelastning och låga löner. Arbetssitua-
tionen för de anställda inom hemtjänst är också sämre i Stockholm än i övriga landet. De anställda inom den privata hemtjänsten har usla arbetsvillkor, samtidigt som företagsägarna tjänar stora pengar på deras arbete. Allt detta leder till en allt mer ojämlik äldreomsorg, och majoriteten av Sveriges pensionärer blir lidande för att deras låga pensioner inte räcker till för att köpa sig privat hemtjänst. Det är detta som RUT-avdraget har lett till, en nedmontering av välfärden. Alla äldre ska ha rätt till den omsorg de har behov av, oavsett ekonomisk situation. Avskaffa RUT-avdraget, rusta upp den kommunala äldreomsorgen och återta privata omsorgsföretag i kommunal regi, för en jämlik vård och omsorg på de äldres och omsorgspersonalens villkor. ■
INRIKES
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
7
Ӏr Porten
Sexuella trakasserier är allvarliga brott, och borde tas på allvar. Men kommunens åtgärder brister.
nästa att läggas ned?”
Foto: Natalia Medina
R
RS på Haninge kommunfullmäktige:
Sexuella trakasserier måste tas på allvar
– Varför har inte sexuella trakasserier tagits på allvar? frågade Lina Rigney Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) på Haninge kommunfullmäktiges möte i måndags.
RS Haninge rs.haninge @socialisterna.org
L
iberalerna ville genom en motion få svar på hur utbrett sexuella trakasserier är, vad som görs och vilka åtgärder som satts in. Men svaret från förvaltningen var i princip ”Vi vet inte”. I den enkät som elever får svara på om de har utsatts för kränkningar finns ingen uppdelning mellan olika trakasserier eller former av kränkningar. Kommunledningens (S, MP och C) förslag var att motionen skulle
”anses besvarad” då förvaltningen redan påbörjat en kartläggning av sexuella trakasserier. Men kommunledningen gav inga svar på vilka åtgärder som har satts in.
Lina Rigney Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) begärde ordet och ställde kommunledningen mot väggen i ett inlägg som följdes av att ännu fler ledamöter gick upp i debatten och ifrågasatte varför svaret inte var tydligare samt betonade vikten av att ta sexuella trakasserier på allvar. En ledamot föll i gråt i talarstolen när hon berättade om sin dotter, som efter att ha kallats hora inte längre vill gå till skolan. Till slut backade kommunledningen och yrkade även de på att motionen skulle bifallas, vilket aldrig tidigare har hänt. Här är ett utdrag av Lina Rigney Thörnbloms inlägg i debatten: – Jag skulle vilja höra en förkla-
ring till varför sexuella trakasserier inte har tagits på allvar tidigare? – Varför kan inte kommunen redogöra för några åtgärder? Har inga alls gjorts tidigare? Sexuella trakasserier är en egen kategori och ska behandlas som det.
– Det är särskilda orsaker som ligger bakom och det behövs särskilda åtgärder för att bryta de normerna. Det räcker inte med blanketter där man svarar om man utsatts, för folk vet inte alltid att de utsatts för sexuella trakasserier. – Jag har föreläst om sexuella trakasserier på många skolor, på lågstadier, mellanstadier, högstadier och folkhögskolor. – Efter min föreläsning på en folkhögskola förra året kom en kvinna fram och frågade: ”Va? Är det ett lagbrott att bli tafsad på, på krogen?”. – Trakasserierna ter sig såklart olika i olika åldrar och det behövs vuxna i skolan som hinner se om
någon utsätts för trakasserier och de behöver utbildning i hur de ska hantera när någon blir utsatt. – Jag har kommit relativt lindrigt undan. Men jag har fått höra ”Kärlek börjar med bråk” och ”Han drar dig i håret för att han tycker om dig”. Man lär flickor att det är ok att pojkar gör en illa. Att de gör så för att de tycker om dig! – Att behöva uppleva att någon smäller i BH-banden, det är något jag insett först på senare år att det inte var ok. Att bli kallad ”planka”´och få kroppen kommenterad. Att man börjar ta andra vägar i skolan för att undvika situationer eller vissa elever. – Jag gick i skolan innan mobiler hade kameror. Nu riskerar elever att bli fotade nakna i duschen och att bilderna delas på Instagram.
– Sexuella trakasserier måste tas på allvar och det är anmärkningsvärt att det inte har skett tidigare! ■
ättvisepartiet Socialisterna ställde Kultur- och fritidsnämdens ordförande i Haninge mot väggen under kommunfullmäktige den 13 februari. – På två år har S-MP-styret lyckats rasera ganska mycket av Haninges kultur- och fritidsverksamhet. Jordbrogårdens prisade fritidsverksamhet för funktionsnedsatta lades ner, styckades upp och flyttades, med stor otrygghet för barnen som följd. Ungdomens hus Lakeside, som bland annat samlade upp till 200 dansare, lades också ned och spillrorna stoppades in i Jordbro Kulturoch föreningshus, med plats för mindre än 30 dansare. – Idag heter verksamheten ungkulturhuset Porten. Personalen står för ett fantastiskt arbete med verksamheterna, trots de märkbart sämre förutsättningar ert styre har gett dem, konstaterade Mattias Bernhardsson (RS) och fortsatte: – Nu frågar jag dig Mehmet Coksürer, ordförande i Kulturoch fritidsnämnden, varför har du gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en konsekvensanalys för en eventuell nedläggning av Porten? Nämndordföranden försökte ducka frågan: – Vi har efter diskussion i nämnden sagt att vi ska ha en översyn av verksamheten, inte lägga ned den. Utan vi ska titta på om vi når rätt målgrupp, hur det kan utvecklas och bli bättre, svarade Mehmet Coksürer (MP). Men nämndordförandens svammel och förnekelser avslöjades ganska lätt då Mattias gått igenom allt filmmaterial från nämndmötet. Där framgår tydligt att konsekvensanalysens utgångspunkt är vad som händer vid en nedläggning, inte hur verksamheten kan utvecklas. Och nämnden har inte alls diskuterat en översyn av verksamheten. Mehmet Coksürer stod och ljög rakt upp och ned i kommunfullmäktige. Haninge kommun lade endast 66 kronor per invånare på allmän fritidsverksamhet under 2015 (det vill säga innan Lakeside och Jordbrogården lades ned och spillrorna flyttades). Bara två kommuner i hela Stockholms län är sämre än Haninge kommun. Rättvisepartiet Socialisterna kommer att slåss med näbbar och klor för att försvara kommunens återstående kultur- och fritidsverksamheter. ■
ANALYS / INTERNATIONELLT
16 FEBRUARI # 1 239
8
Mélencho
Vänstern i franska presiden Efter att den traditionella högerns kandidat François Fillon är på väg bort efter alla skandaler tycks Emmanuel Macron, som har bildat en ny borgerlig ”mittenrörelse” kallad En Marche (Framåt) och Marine Le Pen från högerpopulistiska Front National gå vidare till en avgörande valomgång den 7 maj. Färska opinionsiffror visar att Macron skulle bli andra omgångens vinnare och landets näste president. Vänsterutmaningen i valet kommer från Jean-Luc Mélenchon och hans nya parti La France insoumise (ungefär ”det okuvade Frankrike”). ALEX ROUILLARD Gauche Révolutionnaire (CWI i Frankrike)
D
en förre premiärministern Manuel Valls nederlag i den första presidentvalomgången för det socialdemokratiska ”Socialistpartiet” (PS) var en förödande dom mot regeringen och president Francois Hollande. Benoit Hamon vann nomineringen med nästan 59 procent av rösterna, trots att Valls hade stöd från partiets ledning på såväl riksplanet som lokalt. Valls vägrade att lyssna på de miljontals demonstrerande och strejkande under våren 2016 och på de opinionsundersökningar som gång på gång visade att 70 procent av befolkningen var emot den nya arbetsmarknadslagstiftningen. Han tryckte på för repressiva insatser mot kampen (1 750 personer åtalades efter denna kamp.) Valls använde vid sex tillfällen speciella undantagslagar för att få igenom sina reaktionära tillägg till lagen i nationalförsamlingen. Han fick skörda vad han sådde. Och det är osannolikt att det förkastande av honom som han har fått uppleva
kommer att försvinna i första taget. Det är av samma anledningar och genom samma medel som de tidigare högerpresidenterna Sarkozy och Juppé förkastades under den första presidentvalomgången för ”Les Républicains” (Republikanerna) – den traditionella högern. Dessa politiker fick betala för sin omedgörlighet då de ställdes inför social kamp och för sin inblandning i många ”affärsskandaler”. Många ville helt enkelt ge de arroganta politikerna sparken. Alla har de kommit till makten genom antidemokratiska manövrer och de bryr sig inte ett uns om vad folket tycker. Det är därför bara logiskt att det lilla av demokrati som finns i primärvalssystemet visade sig vara tillräckligt för att knuffa ut Valls och andra högerpolitiker. Det var den kandidat som stod längst till vänster som vann ”Socia-
listpartiets” primärval, trots antalet kandidater som fördes fram för att sprida ut rösterna. Men Hamon har trots vad media säger inte något särskilt vänsterinriktat program. Hans förslag på en ”basinkomst” på 750 euro (som faktiskt bara är en grovt tillyxad siffra då det första steg som har tillkännagivits är en höjning av det sociala existensminimumet i fråga om försörjningsstöd på 10 procent till 600 euro där resten ska avgöras av en ”medborgarkonferens”) vilket i praktiken skulle syfta till en sammanslagning av RSA (Revenu de solidarité active – ett slags minimiunderstöd för långtidsarbetslösa) med olika andra bidrag (bostads- och barnbidrag med mera) för de mest ekonomiskt medellösa. Förbättringen skulle därför framstå som något av ett hån. (En ensamstående som får RSA och bostadsbidrag kan för närvarande få 742 euro – långt un-
skaffandet av den arbetsmarknadslagstiftning som regeringen infört och han vill göra vissa lättnader i åtstramningspolitiken. Men de som röstat på Hamon ville gå betydligt längre än så. De uttryckte sin önskan om att slå ut Valls med en kandidat till vänster om honom. Det var önskan om att lansera en process som kan leda till återgrundandet av en ny politisk kraft till vänster om det nuvarande PS som låg bakom detta röstresultat. Vilket i sig självt är något positivt. Men det kommer inte att finnas någon PS-kampanj i presidentvalet för Hamons program och endast en minoritet av de kandidater som har nominerats av PS delar Hamons uppfattning. Potentialen för en ny politisk kraft till vänster om PS har faktiskt stärkts i och med Hamons seger i primärvalet. Det är även om Hamon inte går i denna riktning, vilket är det mest sannolika, inte desto mindre den riktning som de som har röstat på honom har visat att de vill ha. Mélenchons kandidatur i presidentvalet och hans kampanj – ”France Insoumise” (FI) representerar en del av denna potential. Det är också en bra sak att Mélenchon har sagt att han är redo att möta Hamon, samtidigt med erkännandet att en hel rad av de positioner som kommer att antas av vinnaren av PS-primärvalen inte är kompatibla med de som FI står för. Särskilt i fråga om jobben – FI käm-
Socialt missnöje med låga löner och dåliga arbetsvillkor kommer till uttryck varje dag genom dussintals strejker och kamper. der fattigdomsgränsen, som beräknas ligga på 1 000 euro.) Faktum är att Hamons förslag innebär en acceptans av de stora kapitalistiska företagens dominans genom att inte kräva att företagen nyanställer till följd av arbetstidsförkortning. Hamon manar förvisso till av-
par för en 32-timmars arbetsvecka med ett utökat antal jobb och högre löner. I fråga om Europa argumenterar Hamon inte alls för en utmaning mot EU. Mélenchons taktik har dock sina egna gränser då han begränsar sig till enbart valplanet. Å ena sidan förbereder sig ett helt skikt av unga och arbetare för att röstskolka i de kommande valen då de har fått nog av denna politiska cirkus som genomförs på befolkningens ryggar, något som är tämligen begripligt. Det som å andra sidan saknas mot topparnas och regeringens attacker mot unga, arbetare och befolkningsmajoriteten är en kraft kapabel att få tusentals att organisera sig, att återerövra politiken och att kämpa mot kapitalismen. Det är denna aspekt som FI kommer att behöva diskutera under de närmast kommande veckorna och än mer så om de som röstade på Hamon inser att att denne inte kommer att ha någon verklig möjlighet att genomföra en brytning på riktigt med Hollandes katastrofala politik. Skandalen med Fillonfamiljens fiktiva jobb, där hans fru enligt satirtidningen Canard Enchaîné har fått 900 000 euro för att göra ingenting, är med all säkerhet ett knockoutslag för en kandidat som redan var på väg utför. Hans planer på att förstöra socialförsäkringarna, höja vatten- och sophämtningsavgifterna med 2 procent (för att finansiera utraderandet av beskattningen på stora förmögenheter, att kort sagt ta från de fattigaste för att ge till de rikaste) möttes av opposition från den överväldigande befolknings-
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
on har hållit valmöten med tusentals deltagare.
ntvalet majoriteten (90 procent förkastade hans förslag i fråga om socialförsäkringarna). Det var redan då möjligt att Fillon inte längre kunde förvänta sig att vinna valet, vilket de borgerliga kretsarna helt riktigt trodde. Det är nu så gott som säkert att högern måste hitta en annan kandidat. Ett skikt tittar redan nu mot mitten och rörelsen runt Macron, som för närvarande saknar någon verklig apparat. För Front Nationals (FN) och Marine Le Pens del går saker och ting inte alltför lätt framåt heller. Hennes stöd till Trump håller på att vändas emot henne då den senare verkar vara okontrollerbar och näst intill galen. Le Pen förblir trots att hon ligger högt i opinionsmätningarna på omkring 25-procentsstrecket och lyckas inte göra några framsteg. I ett av hennes senaste uttalanden har hon till exempel sagt att hon inte är för en höjning av SMIC (minimilönen). Detta visar alltmer att FN:s så kallade ”sociala” positionering bara är argument inför väljarkåren. Fyrahundra valda FN-delegater av 1 500 – 28 procent – i kommunfullmäktigeförsamlingarna har avgått sedan 2014, med kritik av interndiktatoriska metoder. En från Lorraine som avgick tillade till och med att: ”Det finns bara opportunistiskt folk, som är där för att fylla sina fickor. Jag såg från insidan hur Front National fungerar”. Situationen är en återspegling av det som har hänt i samhället under mer än två års tid. Socialt missnöje med låga löner och dåliga arbetsvillkor kommer till uttryck varje dag genom dussintals strejker och kamper.
9
I detta sammanhang väger avsaknaden av en verklig central aktionsdag för kamp för bättre löner och arbetsvillkor och för förkastandet av nedskärningspolitiken tungt. Fackliga ledare borde, istället för att ”konsultera” kandidaterna när de ändå vet vad de tycker i dessa frågor, driva kampen och förbereda för en omfattande strejk- och protestaktionsdag. Detta skulle få en stor inverkan på kampanjen därför att det är kamp som förändrar saker och ting. Valkampanjen skulle också kunna bli en stödjepunkt för detta, i synnerhet om en kandidat som Mélenchon skulle ta upp och kämpa för arbetarnas krav i stor skala. Detta skulle också göra det möjligt för alla de som inte vill rösta därför att de inte känner sig delaktiga i valen i dess nuvarande form att ta till sig dem. Det står klart att en ny politisk kraft som bekämpar kapitalismen kommer att komma både från de miljontals människor som kommer att rösta på Mélenchon och andra kandidater till vänster om PS, men också från alla de som deltar i kampen men överväger att inte rösta i valen. Situationen är helt öppen; alla de kandidater som står till kapitalismens tjänst är försvagade och utan någon verkligt aktiv och solid bas. En revolt håller på att gradvis få till stånd ett förkastande av de som har genomfört en orättvis, antidemokratisk och nedskärningsvänlig politik mot oss under alla dessa år. Från och med nu kan inget scenario för presidentvalet skrivas i förväg. Allting är tvärtom möjligt. Oron bland ledarna för PS, högern och FN borde ses som en verklig uppmuntran för de ungas och arbetarnas läger. Alla de som är trötta på kapitalismen och som strävar efter ett socialt rättvist samhälle – tolerant, broderligt och systerligt, som ger alla ett jobb, en bostad och en anständigt framtid – kan spela en roll om de går samman. Detta är skälet till att vi uppmanar till en röst på Mélenchon, trots att hans program är för begränsat i fråga om att ta itu med de multinationella företagen, bankerna och de stora aktieägarna. Vi argumenterar till exempel för att hela finanssektorn borde förstatligas och övergå i offentlig ägo under arbetarnas och hela befolkningens demokratiska kontroll, medan Mélenchon bara står för idén om ett offentligt ägt nätverk av banker vid sidan av de privata bankerna. Majoriteten av de som är beredda att rösta på honom gör det för att uttrycka sin frustration över kapitalismen och dess vinstdiktatur. Men att rösta är bara en aspekt av det hela. Vi behöver en massrörelse för att störta kapitalismen. Detta är vad Gauche Révolutionnaire (CWI i Frankrike) vill bygga. Det är då vi står inför politiska och ekonomiska kriser ett verkligt alternativ för ett sant demokratiskt socialistiskt samhälle där ekonomin planeras för att tillgodose allas behov istället för vinsterna för några få. ■
Ny elev- och studentstrejk i Spanien
Elev- och studentfacket utmanar ännu en gång högerregeringen.
Efter två kraftfulla strejker och hundratals manifestationer runt om i Spanien utlyser nu elev- och studentfacket Sindicato de Estudiantes en tredje strejk. NATALIA MEDINA
natalia.medina@socialisterna.org
E
lev- och studentfacket manar alla som arbetar inom utbildning att strejka och demonstrera den 9 mars. De två tidigare studentstrejkerna den 26 oktober och den 24 november som hade stöd av föräldraföreningar och de lokala lärarfacken ledde till att högerregeringen tvingades att ta tillbaka de under sommaren nyinstiftade extraproven. Prov som skulle vara obligatoriska och väga tyngre än betyg, vilket skulle stänga ute fattigare elever och studenter från fortsatta studier. Med segern från i vintras i ryggen har självförtroendet stigit och kraven blivit vassare. Studentfacket kräver att: • alla de 32 000 lärare som avskedats ska återanställas.; • pengarna som stulits av den offentliga utbildningen ska betalas tillbaka; • stipendier till mindre bemedlade ska återupprättas; • pengarna ska stanna i det offentliga stället för att gå till privata
vinster och religösa friskolor; • hela den offentliga utbildningen ska byggas ut. Det har varit en lång väntan för ”de fem” (”Los Cinco del Buero”), fyra lärare och en aktivist, som riskerar 4 års fängelse, åtalade för störande av allmän ordning och våld mot tjänsteman efter att de 2011 protesterade mot nedskärningarna i utbildningssystemet. Åtal mot de fem väcktes först nu i veckan. Det var efter att det blev känt att 800 lärare skulle avskedas som de fredliga protesterna som involverade hundratals demonstranter
bröt ut. Tre av de sju poliser som anmälde händelsen har tagit tillbaka sina anmälningar. Rättegången är en attack på demonstrationsrätten och ett sätt att försöka skrämma fortsatta protester till tystnad. I Guadalajara där protesterna hölls 2011 deltog den 11 februari runt 700 personer i en manifestation till stöd för de fem åtalade som också har backats upp av lärarfacket. Den aggressiva nedmonteringen av utbildningssystemet som högerregeringen började för 6 år sedan och som fick lärare och elever att rasa är återigen högst upp på dagordningen. Rätten till tillgänglig och likvärdig utbildning fortsätter att vara en brännande fråga i Spanien, där de rikaste 20 procent äger 7 gånger mer än de 20 procent fattigaste. Antalet personer som riskerar fattigdom eller socialt utanförskap ökade mellan åren 2007 och 2015 med mer än 23 procent. ■
Podemoskongress går åt vänster
Under helgen på Podemos partikongress återvaldes Pablo Iglesias till partiledare med 89 procent av rösterna. På kongressen stod valet mellan Iglesias vänsterlinje och partiets andremans, Iñigo Errejóns, parlamentariska mitten-högerlinje. Iglesias har efter det nedslående valresultatet i höstas – då partiet gick från att vara favorittippade till att förlora över en miljon röster jämfört med valet december 2015 – bytt inriktning från att försöka vinna parlamentariska mandat till att lova att ta tillbaka partiet till gatan och gräsrötterna.
INTERNATIONELLT
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
10
Löfvens talande tystnad i Iran Offensiv följer upp granskningen av Stefan Löfvens och svenska storföretags säljarresa i Iran. Mernosh Shafiea från Shora höll i förra veckans demonstration mot resan. Vad har reaktionen i Iran varit? ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
Foto: Phil Jamieson / Flickr CC
–A
Löfven var fåordig om bristen på fackliga rättigheter i Iran
lla tidningar i Iran taraktivister sitter i fängelse. Stefan har gjort en stor sak Löfven säger att det är bra att Scania av att regimen har är där – men lastbilarna kommer att fått ett besök av en uttalat feminis- användas i förtryckets tjänst. Det har tisk regering. Att de elva kvinnorna förekommit att bilarna med lyftkran i delegationen, med handelsminister har använts i offentliga avrättningar. Anna Linde i spetsen, hade slöja på sig under hela besöket, ses som en I en DN-artikel med rubriken ”Löfven bekräftelse. fåordig om Irans antifackliga förföl– Regimen söker legitimitet. Det jelser” framgår det tydligt hur statshar varit mycket propaganda kring ministern på sin och företagens exdet svenska besöket i Iran – att de till portresa i Iran undgick det faktum att och med träfdiktaturen inKvinnor räknas som te tillåter obefade ayatolla K h a m e n e i , halvmänniskor i Iran. roende fackden religösa föreningar. makttoppen. Det är det inte många ”När frågan om myndigheternas statsledare som har gjort. förföljelse av fackligt aktiva i Iran kom upp, svarade den före detta – Kvinnor räknas som halv- Metallordföranden Stefan Löfven människor i Iran. Massor av arbe- fåordigt:
– Iran har sina nationella regler, jag kan dem inte i detalj. Men det är bra att Scania är här. De har högt anseende och sprider de värderingar som gäller på den svenska arbetsmarknaden.” Socialister med bakgrund i Iran hade legat på LO om att de borde åka med på resan. Efter motstånd från Svenskt Näringsliv fick Anders Ferbe, IF Metalls nuvarande ordförande, åka med. Men sedan visade det sig att träffen med oberoende fackföreningar i Iran inte blev av. Allt Ferbe gjorde då var att lämna över ett brev adresserat till facken. Att Löfven inte skulle känna till detta förefaller osannolikt. Förtrycket har inte tystat arbetarkampen, så inte heller tystnad kan S -ledarna skylla på. Mernosh Shafiea berättar att 2016 var året med flest arbetarprotester någonsin och att protesterna fortsatt stegras varje dag även i år. Däremot är det svårt för kampen att avancera då själva organiseringen är mycket svag. ■
Viktig seger mot Trump i Seattle Onsdagen den 8 februari vann rörelsen för att stoppa Dakota Access Pipeline vid Standing Rock en viktig seger. Seattles kommunfullmäktige röstade enhälligt för att bryta med banken Wells Fargo, som står för oljeledningens finansiering. Kommunen drar tillbaka affärer för tre miljader dollar ur banken.
Seattle i går, men det är ingenting jämfört med bilder av de modiga människor i Standing Rock som slogs mot snöstormar för att hålla linjen mot oljelobbyn och bankerna. Det är verkligen inspirerande. Några av er
SOCIALIST ALTERNATIVE
Jag vill uppmärksamma de segrar som redan har uppnåtts. University of California drog tillbaka investeringar för 47 miljoner dollar, dagen före vår omröstning. Men efter vårt beslut, har Muckleshootstammen lämnat Wells Fargo, och en holländsk bank, ABN AMRO, har dragit sig ur pipelinebygget –
åtminstone delvis på grund av det tryck vi bygger. (...) Den verkliga styrkan i beslutet är att det kan användas som ett verktyg av rörelser för att sätta verklig ekonomisk press på Big Business genom att först sätta press på politikerna. Och jag håller verkligen med er som sade att vi måste använda denna dynamik inte bara mot oljeledningen – att stoppa denna pipeline en gång för alla kommer att vara avgörande i vår kamp mot klimatförändringar, och i kampen för ursprungsfolkens rättigheter – vi bör också använda detta för att bygga vår kamp för Seattles rätt till en offentlig bank. Och vilken ära det är att ha varit en del av denna inspirerande rörelse. Vi hade lite snö i
Foto: Lucas Z
K
shama Sawant från Socialist Alternative, som tillsammans med aktivister skrev förslaget till beslut beskriver det som ett fantasiskt svar till Wall Street, Big Oil och miljardärsklassen. Här är utdrag ur hennes avslutande kommentarer efter den slutliga omröstningen. ”Såvitt jag vet, är Seattle den första staden som har lämnat Wells Fargo. Exemplet som vi har satt i dag kan vara en ledstjärna som ger hopp till aktivister runt om i landet. Det förändrar bolagens ekonomiska kalkyler, från tron att att investeringar i Dakota Access Pipeline kommer att vara bra för deras profiter. Vi gör det dåligt för dem.
hao / F lickr CC
Editors@SocialistAlternative.org
har personligen rest till Standing Rock för att ansluta sig till protesterna. Andra har visat solidaritet i kampanjrörelsen NoDAPL (Nej till Dakota Access Pipeline) här i Seattle och tillsammans bygger vi vanligt folks styrka att kämpa för att ta tillbaka vår värld från Trump, miljardärer och oljelobbyn.”
Kshama Sawant påminde åhörarna om att förslaget lämnades in redan den 1 november förra året. Men när inget hade hänt i mitten av december – förslaget hade inte ens skickats vidare till ledamöterna – så mobiliserade rörelsen och gick i samlad trupp till kommunfullmäktiges möte. I januari genomfördes en ny mobilisering till kommunfullmäktigledamöternas kontor. I båda fallen fick rörelsen igenom sina krav om att påskynda beslutet. De fick också igenom att beslutet bedyrar rörelsens avgörande betydelse. Kshama Sawant riktade ett särskilt tack till alla aktivister, representanterna för ursprungsbefolkningen och även de kommunanställda som arbetat med beslutet. Även transportfacket Teamsters i Seattle har agerat. Kshama Sawant avslutade: ”Det finns ingen garanti för att vi vinner när vi kämpar; men det är säkert att vi förlorar om vi inte
slåss. Och jag vill tacka ursprungsbefolkningen som helhet, som visar så tydligt för oss alla att kampen för vår planet är av största vikt. (...) I varje rationell värld skulle de miljarder som är i händerna på de multinationella oljebolagen inte användas för att lobba för krigen i Irak och till oljeledningar som förgiftar vårt vatten och klimat. Om vi hade någon demokrati över vår ekonomi, skulle dessa tusentals miljarder användas för att omvandla energiinfrastrukturen till förnybar energi och skapa en dräglig levnadsstandard för alla människor. Men, systrar och bröder, det är inte en rationell värld under kapitalismen. Så vår kamp i dag är i mångt och mycket kopplad till vår större kamp mot storföretagen, mot Wall Street, mot Trump och miljardärsklassen, och mot kapitalismen själv. Och detta är den sista poängen jag ska göra – detta är radikalt. När vi bygger rörelser som utmanar status quo, och när dessa rörelser är kraftfulla nog att tvinga bolagspolitikerna att ta ställning till förmån för rörelsen mot sin instinkt, är det radikalt. Kampen mot status quo är radikal. Låt oss inte tillåta företagspolitiker att säga, ’Vi gör det ändå, ni kan gå hem.’ Nej! Vi ska inte bara erkänna den roll som rörelsen spelar, vi måste fördubbla ansträngningarna att bygga vår rörelse om vi ska kunna vinna mot Dakota Access Pipeline och mot Trump.”■
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
11
Socialist Alternative har ökat sitt medlemsantal med 30% sedan valet
Socialister går framåt i USA “Socialistiska grupper växer snabbt när de deltar i protesterna mot USA:s president Donald Trump”. Det rapporterade Al Jazeera från USA i förra veckan. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
N
yhetsbyrån berättade om att Socialist Alternative, CWI:s anhängare i USA, har ökat sitt medlemstal med 30 procent sedan valet. Democratic Socialists of America (DSA), en slags ”vänstersocialdemokratisk” organisation, uppger att de fått 2 000 nya medlemmar på två veckor. Socialist Alternatives framgångar bekräftades när Andy Moxley från Boston talade via Skype på möten med Rättvisepartiet Socialisterna förra veckan. ”600 personer har anmält att de vill bli medlemmar. Vi har haft möten med 400-500 i Boston. Partiet har fått medlemmar och startat verksamhet i nya städer. Vi har startat Socialist Students och fått ett fantastiskt gensvar”, berättade han. Temat i Al Jazeeras artikel är hur Trumps politik och hotet från extremhögern fått tusentals, eller snarare tiotusentals, att organisera sig. Socialist Alternative har organiserat skolstrejker, protester på
unversiteten, deltagit fullt ut i Women’s Marches och protesterna på flygplatserna mot inreseförbudet, plus en rad demonstrationer och möten mot beslutet om oljepipelines. Intresset för socialism och viljan att organisera sig är störst bland unga. En opinionsmätning från Harvarduniversitetet från april ifjol visade att 51 procent mellan 18 och 29 år är emot kapitalismen och att 33 procent stödjer socialism. Det bekräftades också i det stora stödet för den självutnämnde socialisten Bernie Sanders i Demokraternas primärval och att Kshama Sawant från Socialist Alternative återvaldes till Seattle kommunfullmäktige. De Grönas antikapitalistiska kandidat Jill Stein fick 1,5 miljoner röster i presidentvalet. Och mångfalt fler är nu aktiva i protesterna mot Trump. En stor del av Al Jazeeras artikel är en intervju med Kshama Sawant, som betonar att Socialist
Alternative går starkt framåt samtidigt som de samarbetar med andra i kampen mot Trump. Socialist Alternative uppmanade Bernie Sanders att ställa upp som oberoende kandidat. ”Vi tror inte att Demokraterna kan vara ett politiskt verktyg för en progressiv agenda därför att det är ett etablissemangsparti med nära band till Wall Street”, förklarar Kshama Sawant. ■
8 mars och 1 maj mot Trump
I
en artikel på vänsterhemsidan Counterpunch utvecklar Kshama Sawant synen på en socialistisk strategi mot Trump. Hon inleder med att beskriva den sociala explosion som Trumps politik skapat, med flera veckors protestvåg runt om i USA. Protesterna har lett till en del segrar, som domstolarnas beslut mot Trumps inreseförbud. Det är dock ännu oklart om Trump kommer att överklaga till högsta domstolen eller formulera om sitt dekret. Kshama Sawant betonar i artikeln Trumpregeringens svaga stöd,
samtidigt som kampen för att stoppa hans politik eller avsätta honom är en mycket svår uppgift. En strategi mot Trump kan inte bara handla om att reagera på hans beslut. Det krävs också ett program för sjukvård för alla, höjda minimilöner, avgiftsfri utbildning, skatter på de rika för satsning på infrastruktur och miljö med mera. Nu är frågan hur rörelsen ska gå vidare och trappa upp. ”Organisatörerna av Women’s Marches, med stöd av Angela Davis, har uppmanat till kvinnostrejk på den internationella kvinnodagen den 8 mars tillsammans med en global uppmaning från socialister och andra,” skriver Kshama Sawant, som uppmanar till uppslutning den 8 mars och går vidare med invandraroch arbetarstrejker och massaktioner på 1 maj. Kshama Sawant fortsätter: ”Detta är det mest kraftfulla verktyg vi har: när arbetare drar tillbaka sitt arbete, stänger företag från att fungera och skär av företagens vinster. En rädd miljardärsklass tryckte på mot Trump efter ’kaoset’ som protesterna mot hans muslimförbud skapade på landets flygplatser. Detta är bara en antydan om arbetarklassens enorma potentiella makt att störa regeringens agenda.
Hundratusentals kvinnor (och män) som sjukanmäler sig, går ut kollektivt, tar ledigt, eller organiserar på sin arbetsplats för att lämna tidigt och gå med i massprotester (som i Polen i oktober förra året) skulle i sig vara en enorm utveckling, även om inga formella strejker äger rum. Det skulle sända ett kraftfullt budskap till miljardärsklassen att ytterligare stöd till Trumps agenda skulle kunna leda till ännu större störningar och omvälvningar. Arbetsplatsaktioner kan ta olika former. En landsomfattande generalstrejk, den mest kraftfulla, står inte omedelbart på dagordningen... Dessutom bör aktivister inte lämna arbetet om de inte har tillräckligt starkt stöd för att undvika att få sparken, utan i stället ansluta sig till protesterna omedelbart efter jobbet. Vår styrka är i antal och organisering, vilket är anledningen till att arbetarrörelsen och vänstern snarast måste ta upp och bygga för ett brett deltagande. Fackföreningsmedlemmar och vänsterledare i facken kan ta beslut inom sina fackföreningar, med början nu, för strejk den 8 mars och 1 maj.” ■
INTERNATIONELLT
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
12
Tidsplan för enande CWI & IR Committee for a Workers’ International (CWI) är en sammanslutning av grupper och partier i ett 40-tal länder, där Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska delen. Just nu pågår en process av sammanslagning med en mindre international, Izquierda Revolucionaria – IR. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
T
värtemot vad myten säger så strävar de flesta socialister efter största möjliga enighet och att med gemensamma krafter bemöta högerpolitiken och kapitalismen. Ofta sker detta genom nätverk i enskilda frågor eller i delar av det politiska programmet. Men har organisationer samma perspektiv på utveckling, liknande program och gemensam syn på hur vi ska bygga våra organisationer så är sammangåenden naturligtvis oerhört positiva.
som en del andra sektioner i CWI, andra slutsatser om vad stalinismens kollaps innebar och beslöt sig för att bilda en annan international, IMT, som sedan splittrades igen 2010 när grupperna i Spanien, Venezuela och Mexiko bildade IR.
Några skäl till att IR har sökt upp CWI för att inleda diskussioner är att de inser vikten av att jobba internationellt och de tycker att CWI har agerat riktigt i samband med utvecklingen kring Bernie Sanders i USA och Jeremy Corbyn i StorCWI:s äldsta och största sektion britannien. Då diskussionerna om samär Socialist Party England & Wales som redan 1964 började ge ut mangående mellan CWI och IR går bra har man enats om tidningen Militant. År en tidsplan där gemen1974 grundades CWI Siktet är skrivna dokument av grupper från Storinställt på samt ska kunna antas på konbritannien, Irland, en enhets- gresser i vår. I och med Sverige och Tyskland. CWI har länge haft kongress i hundraårsfirandet av ryska revolutionen i oktober sektioner i bland anhöst. är siktet inställt på en ennat Sri Lanka, Nigehetskongress. Här följer ria, Sydafrika, USA och Brasilien. Samgåendet med IR, ett utdrag ur en gemensam skrisom innebär att socialistiska idéer velse från IR:s och CWI:s styrelser: ”För 25 år sedan ägde en får en större gemensam spridning i smärtsam separation mellan den spansktalande världen, är oervåra organisationer rum, inom hört glädjande. ramen för en period med stora CWI har idag en liten sektion i utmaningar och bakslag för reSpanien. IR däremot har sin störsvolutionär marxistisk vänster ta sektion i Spanien med över 350 runt om i världen. Men vi höll medlemmar och en ledning med fast och har lyckats behålla våra många års erfarenhet. IR har också styrkor och bidra till klasskamett välrenommerat bokförlag, Funpen, om än via separata vägar. dación Federico Engels, och nära Öppnandet av dagens nya periband till det stora och militanta od av strukturell kris för kapitaelevfacket Sindicato de Estudianlismen och enorma möjligheter tes. för revolutionära marxister har bidragit till att föra våra vägar IR var en del av CWI, men 1993 tillsammans igen.” ■ drog den spanska sektionen, lik-
Det finns redan stor enighet mch ett gemensamt arbete mellan CWI och IR,
Kvinnostrejk den 8 mars På den internationella kvinnodagen den 8 mars kommer kvinnor i minst 30 länder runt om i världen att strejka. Varför?
I
Sverige fortsätter lönediskrimineringen av kvinnor, och det sexuella våldet mot kvinnor och transpersoner visar inga tendenser till att minska. I sjukvården är det akut kris. Med Donald Trump som USA:s president har aborträtten över hela världen fått en svuren fiende och sexismen ett ansikte. I Ryssland har Putin till och
med legaliserat hustrumisshandel. I Sverige och Europa ökar extremhögern.
S
amla dina klasskamrater/arbetskamrater och bestäm gemensamt om ni vill vara med på strejken och hur länge ni vill strejka. Även en kort strejk är viktig.
G
å med i facebook-eventet Internationell kvinnostrejk 8 mars – Sverige Där kan du läsa mer om hur strejken går till och där dokumenteras alla strejkaktiviteter den 8 mars och länkas till det globala. Elin Gauffin
Välkomna till nästa planeringsmöte i Stockholm för strejken: Torsdagen 23 februari, kl 18:30, på Solidaritetshuset Tegelviksgatan 40, (buss 2 från Folkungagatan, Medborgarplatsen). Arr: feministiska aktionsgruppen
KRÖNIKA / INTERNATIONELLT
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
13
Krönika: Arbetarna ska styra
Hur kunde Kajsa Ekis Ekman missa det?
CHRISTER BERGSTRÖM, Eskilstuna
I
Vad är revolution? Kajsa fick frågan och kunde ha sagt att när… • arbetarklassen förlorat förtroendet inte bara för de konservativa och liberalerna, utan också för socialdemokraterna, och upplever det rådande som outhärdligt, • medelklassen förlorat förtroendet för storborgerskapet, herrarna, och vänder blickarna mot den revolutionära arbetarklassen, • de ägande klasserna, de härskande skikten, förlorar sitt självförtroende, … då kan arbetarmassorna resa sig och genom en revolution själv ta makten från överklassen. Men det sa inte Kajsa Ekis Ekman. Istället verkade hon acceptera programledarens utgångspunkt att stalinismen är det enda alternativet till kapitalism. Stalinismen – som skiljs åt från marxismen genom en flod av blod, som Trotskijs sade. ”Men tänk om det blir som i Sovjetunionen”, sa programledaren. Och Kajsa Ekis Ekman lät honom ställa den frågan utan att berätta om den dramatiska skillnaden mellan det som skapades av Oktoberrevolutionen 1917 och det som blev när Stalin dränkte revolutionen i dess eget blod på 1930-talet. Så klart oroar sig många för att det kan bli stalinistiskt förtryck om kapitalismen avskaffas – det har vi ju alla matats med genom media och i skolan. Och stalinistiskt förtryck är något som varje socialist är tvungen att bekämpa. Vad Kajsa Ekis Ekman borde ha sagt är att stalinismen inte har något med marxism eller socialism att göra. Hon skulle ha talat om vad marxismen säger: att arbetarklassens frigörelse bara kan vara dess eget verk. Hela frågan om revolution är demokratiskt utgår från stalinismens vrångbild. Vänd på frågan: Varför skulle arbetarklassen vilja avskaffa demokratin? Hur skulle den ens kunna göra det? Ska arbetarklassen använda sin makt till att beröva sig själv rätten till inflytande och yttrandefrihet? Det revolutionära partiets uppgift är att fungera som arbetarklassens kollektiva minne, att föra fram de samlade erfarenheterna av generationer av arbetarkamp samt den marxistiska analysen (som är det viktigaste redskapet för en socialistisk revolution). Marxismen kan kokas ned till en enda sak: Arbetarklassen ska styra. Hur kunde Kajsa Ekis Ekman missa det? Se gärna programmet på Idevärlden på svtplay.se. De första 5-10 minuterna är som sagt väldigt bra. ■
Vårdanställda demonstrerar mot de katastrofala nedskärningarna.
Londonmarsch för vården den 4 mars De senaste tolv månaderna har varit de värsta i den engelska sjukvårdens historia. Den offentliga vården (NHS) är pressad som aldrig förr. Enligt läkaren Helen StokesLampard, ordförande för allmänläkarnas förening, står vården inför en brytpunkt. MICK FORSTER Socialist Party
A
kutavdelningarna utgör en första varning som visar att sjukvården är under tryck. Englands ledande akutmottagningar har ett rekordstort antal regelbundet återkommande stabslägen och i några fall har avdelningar tvingats avvisa patienter. Enligt Londontidningen Evening Standard får 6 000 patienter stanna kvar och vårdas i ambulansen varje vecka och det har varit en 30-procentig ökning av antalet patienter som skickats iväg från akuten till andra ställen på grund av bristen på vårdplatser. Trots att högerregeringen försöker lugna med försäkringar om att man satsar på sjukvården så är den faktiska verkligheten en helt annan. Anslagen till vården har kapats och den verkliga satsningen näs-
ta år är bara en budgetökning på 1 procent, vilket i realiteten är en nedskärning.
Samtidigt som sjukvårdsbudgeten pressas har privata bolag trätt in på vårdscenen för att göra ”klipp”. Förra året upphandlades sjukvård för 13 miljarder pund från fristående aktörer, en ökning på 76 procent sedan 2010. Samtidigt som privata aktörer tar över allt större del av sjukvården växer vårdköerna, som nu är de längsta på åtta år. Fyra miljoner patienter är på väntelistorna. Stämningarna bland vårdanställda har aldrig varit sämre. Sjuksköterskor har fått reallönesänkningar på tiotusentals kronor sedan 2010. Dessutom kommer sjuksköterskestudenter inte längre att få praktikersättning och detta i en situation där antalet vakanta sjukskötersketjänster har stigit med 600 procent sedan 2010. Samtidigt har villkoren för nyexaminerade läkare försämrats. Den offentliga sjukvården är i akut fara. Vi står vid ett vägskäl. Tar vi inte strid kan allt förloras. Men som tur är har kampen börjat med att kampanjgrupper som vår vuxit fram över hela landet. Paraplygruppen ”Health Campaigns Together” (förenade
sjukvårdsgrupperna) har utlyst en landsomfattande demonstration i London lördagen den 4 mars. Tidpunkten är perfekt och demonstrationen kommer att locka tusentals. Hittills har fackföreningarna Unite, PCS, Napo och BFAWU tillsammans med AT-läkarna ställt sig bakom demonstrationen, liksom National Shop Stewards Network, People’s Assembly, Momentum och National Pensioners Convention. Skamligt nog har det största sjukvårdsfacket Unisons ledning förhalat och inte gett sitt stöd. Vi måste hålla trycket uppe för att få dem att ändra sig. Redan har Unison i North West- och South Eastern-regionerna gett sitt stöd. Demonstrationerna måste bli en språngbräda för samordnade bostadsområdesbaserade, fackliga och politiska aktioner för att rädda och ordentligt finansiera sjukvården. Socialist Party (CWI i England och Wales) kämpar för: • För en fullt ut finansierad, offentlig sjukvård. • Nej till nedskärningar. Skrota PFI (OPS-avtal. offentlig-privat samverkan) och alla privatiseringsprogram. • För samordnade fackliga aktioner för att rädda de offentliga sjukvården samt anständiga löner och arbetsvillkor. • Förstatliga läkemedelsföretagen. ■
Foto: Paul Mattsson
söndags berättade Kajsa Ekis Ekman på bästa sändningstid i SVT:s program Idévärlden om varför kapitalismen är ohållbar. Detta gjorde hon alldeles utmärkt, och jag kan rekommendera alla att se de första 5-10 minuterna där hon beskrev just detta, utgående från Marx’ Das Kapital. Men sedan blev det illa, och därefter riktigt, riktigt illa. Det började med att Kajsa Ekis Ekman fick frågor om alternativet till kapitalism, om stalinistiskt förtryck, om vad revolution betyder för henne. Att Kajsa Ekis Ekman blev väldigt vag och undvikande där är illa nog. Att hon fick marxismen att framstå som vag och undvikande där, det är riktigt, riktigt illa.
KULTUR
16 FEBRUARI # 1 239
14
Sveriges smutsiga vapenaffärer Regeringarnas politiska färg må ha skiftat men alla har de förenats av en vilja att öka den svenska vapenexporten och ge omfattande statligt stöd till den inhemska vapenindustrin. Det i sin tur har resulterat i en kraftigt ökad svensk vapenexport under 2000-talet. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
F
ör nära två år sedan blev det klart att Brasiliens regering hade bestämt sig för att köpa den nya generationen av stridsflygplanet Jas 39 Gripen, som tillverkas av Saab, till en kostnad av 40 miljarder svenska kronor. I tidningen Ny Teknik den 12 oktober 2015 beskrev näringslivsminister Mikael Damberg (S) vapenaffären med Brasilien som den sannolikt ”största svenska exportaffären genom tiderna”. Det fanns starka skäl att misstänka att mutor och korruption spelat en roll i att Saab till sist fick denna order. Vapenexporten är kantad av korruptionsskandaler och muthärvor. ”Den brasilianska riksåklagaren har väckt åtal mot fyra personer som är involverade i Jas-försäljningen till Brasilien 2013. Åklagaren menar att Saabs PR-byrå i Brasilien, M&M, har betalat miljonbelopp i mutor för att få Brasiliens dåvarande president Dilma Rousseff att köpa 36 svenska Jas-plan för omkring 40 miljarder kronor”, skriver Nils Resare den 17 januari i år på reportagesajten blankspot.
Försäljningen av nya Jas till Brasilien och många andra vapenaffärer skildras också i boken Den svenska vapenexporten (Leopard förlag, 2016) skriven av Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds. Boken är mycket informativ och ger en bakgrund till varför produktion och export av vapen tenderar att få en allt större tyngd inom den svenska kapitalismen när de inhemska försvarsutgifterna ökar och en ny farlig era av global militär kapprustning har inletts. Saab är inte bara den största svenska vapenfabriken utan finns också placerad på listan över världens 100 största militära vapenproducerande företag. Regeringens beställningar av nya Jas och ubåtar från Saab och satsningar på att både stridsflygplanet och ubåtarna ska exporteras har gett den Wallenbergägda försvarskoncernen nya vinstmiljarder. Skulle dessutom Saab lyckas få den efterlängtade ordern från Indien, som uttryckt ett starkt intresse av att köpa nya Jas, väntar ett nytt eldorado för vapenfabrikens ägare. En ny vapenaffär med Indien kommer att vara mycket större än den med Brasilien. Till det ska läggas att en försäljning av Jas till Indien öppnar nya marknader
för Saab i ett allt mer militariserat Asien eftersom det är tänkt att en eventuell affär följs av att Saab etablerar produktion av Jas och andra vapen i Indien som sedan kan exporteras vidare. På så sätt hoppas Saab-ledningen, med den svenska regeringens välsignelse, att få bidra med svenska vapen till den indiska högerregeringens snabba militära upprustning – 250 miljarder dollar ska spenderas på en ”modernisering” av stridskrafterna de närmaste tio åren – och till dess nationalistiska ”Made in India”-kampanj. Svenska vapenaffärer med Indien är en historia av smutsiga affärer kantad av mutor och skandaler. År 1986 slöt Bofors ett avtal med Indiens regering som innebar att dryga 400 haubitskanoner skulle levereras och respektive länders regeringar slöt ett avtal om att leveranser skulle fortsätta även vid en konfliktsituation. För att få ordern betalade Bofors minst 300 miljoner kronor i mutor till affärsmän som stod den dåvarande premiärministern Rajiv Gandhi nära. Efter det blev Bofors ett annat ord för mutor i Indien och premiärministern fick avgå. Det är ingen djärv gissning att mutor också finns med i Saabs nuvarande kampanj för att sälja Jas till Indien. Som boken påpekar har Sverige sedan 1960-talet sålt vapen (eller med en mer korrekt term krigsmaterial) till både Indien och Pakistan, två länder som har utkämpat flera krig med varandra och som just nu strider i Kashmir. Krigförande länder ska inte få köpa vapen från Sverige, vapen ska heller inte exporteras till diktaturer eller länder som kränker mänskliga rättigheter. Men föreskrifter är
Regeringen säger sig vilja driva en feministisk utrikespolitik, men erbjuder samtidigt exempelvis den kvinnofientliga diktaturen i Saudiarabien nya svenska vapen. Att ett avtal har sagts upp, betyder inte att vapenleveranserna stoppats. När Stefan Löfven besökte Saudiarabien i
konflikt är regel snarare än undantag bland Sveriges krigsmaterialkunder ”, skriver Linda Åkerström. Vapenexporten minskade visserligen förra året men är på uppgång igen efter Brasiliens Jas-order och nya ansträngningar från regeringen att med hjälp av vapenleve-
När det gäller synen på vapenexport finns ingen skillnad mellan den nuvarande S-MP-regeringen och de tidigare Alliansregeringarna. en sak, verkligheten och praxis en helt annan. Trots alla löften om att vapenexporten ska regleras hårdare fortsätter leveransen till diktaturer som exempelvis Förenade Arabemiraten som dessutom är med i en saudiledd allians som bedriver terrorkrig i Jemen. I fjol blev det klart att Förenade Arabemiraten får köpa radarsystemet Global Eye från Saab, som kan användas för stridsledning.
fjol var bland annat Saabs ordförande Marcus Wallenberg med på resan. ”Sverige försöker blidka Saudiarabien genom vapenaffärer”, skrev The New Arab om besöket. ”Den andel av den svenska vapenexporten räknat i värde som går till länder som deltar som part i väpnade konflikter ökade från 4 procent till 85 procent åren 2000-2015/…/deltagande i väpnad
ranser skapa nya marknader för svensk kapitalism. Vapenexport utgör, även om det inte sägs högt, en del i regeringens satsning på att öka exporten till en rad länder som styrs med järnhand av auktoritära regimer. Socialdemokraterna har länge haft en odelat positiv inställning till svensk vapenexport och de två senaste S-märkta statsministrarna – Stefan Löfven
och Göran Persson – kan på sina CV:n också skriva vapenlobbyister. När det gäller synen på vapenexport finns ingen skillnad mellan den nuvarande S-MP-regeringen och de tidigare Alliansregeringarna. Det finns knappast någon del av svensk kapitalism som får så stort direkt och indirekt stöd av staten som vapenindustrin. Saab och staten sitter i samma båt. Även kungahuset spelar en viktig roll för att marknadsföra svenska vapen utomlands. Det finns som boken skriver så täta band mellan militära planerare, försvarsindustriföreträdare, samt starka krafter i flertalet politiska partier att man tala om en ”järntriangel” med starkt inflytande på Försvarsdepartementet. Kampen mot vapenexporten och det militärindustriella komplexet blir allt mer brännande. Boken Den svenska vapenexporten ger argument och stöd i den kampen. Den är att rekommendera. ■
Med sikte mot slutspurten Luleå:
Eskilstuna:
Tid: Tisdag den 21 februari kl 18:30 Plats: Partilokalen För mer info: 073-053 68 84.
För info om möte: 073-373 33 61.
Umeå:
För mer info: 073-310 70 87.
Ring för info om möte: 073-825 85 63.
Sundsvall:
Karlskoga: Örebro:
Ring för info om möte: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
100 år sedan februarirevolitionen Onsdag den 22 februari kl 18 För info om möte: 073-310 70 87.
Stockholm:
Borås:
1917: Revolutionsåret (öppet möte) Sthlm Sydost Tid: Lördag den 25 februari kl 14 Plats: Högdalen, Harpsundsvägen 147 För mer info: 070-326 65 94. 1917: Revolutionsåret (öppet möte) Sthlm Sydväst Tid: Lördag den 25 februari kl 14 Plats: Högdalen, Harpsundsvägen 147 För mer info: 073-387 65 77. Socialistiskt program för förorten Sthlm Norra Tid: Torsdag den 23 februari kl 18.30. Plats: Husby Träff, öppet möte Mer info: 073-576 98 69.
Kvinnokampen mot Trump (öppet möte) Tid: Tisdag den 21 februari kl 18 För mer info: 070-396 47 83.
Göteborg:
100 år sedan februarirevolitionen Tid: Torsdag den 23 februari kl 18.00. Plats: Röda Stugan, Hammarkullen För mer info: 076-094 63 91.
Den gångna veckan har vi haft en blygsam ökning – 7 109 kronor. Det innebär att vi nu ligger på 25 134 kronor (drygt 31 procent ) av ett mål på 80 000 kronor. Även om februari är kort har vi ändå gott om tid att komma ikapp med två helger kvar i månaden. Mellannorrland fortsätter att ligga i täten och de har redan nått 75 procent av sitt mål! De pengar som vi samlar in varje månad används för att stödja kampen och du kan hjälpa oss att nå vårt mål på flera olika sätt. Det går självklart bra att skänka direkt till vår ekonomikampanj enligt uppgifterna nedan, men du kan också bidra genom att ta en prenumeration på
Offensiv via autogiro. Det kostar bara 40 kronor per månad så får du Offensiv hem i brevlådan varje torsdag. Även stödprenumeration på högre belopp önskas! Men framför allt behöver vi flera aktiva medlemmar. Gå med nu du också! Stöd RS/Offensiv nu genom att swisha pengar till 123-240 32 85 eller sätta in ett belopp på PlusGiro 87 96 49-2. Du kan också sms:a ett bidrag till 72550. Tack!
Procent av mål
Norrbotten Västerbotten
Totalt
31 % 25 134 kr
Malmö-Lund:
Mellannorrland Stockholm Mellansverige
3 150 kr 750 kr 3 775 kr 11 437 kr 832 kr
Västsverige
4 052 kr
Sydsverige
1 138 kr
Info om möte: 070-885 44 86.
Haninge:
Tid:Torsdag den 23 februari kl 18.30. Plats: Jordbro kultur- och föreningshus För mer info: 072-524 42 95.
Södertälje:
För info om möte: 073-740 39 54.
Svaret är socialism Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Pris: 50kr + porto
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.
• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.
Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.
Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.
Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Socialistisk feminism
Kämpande fackföreningar
• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.
• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.
Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld.
SOCIALISTISKT
En skola för alla
• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.
PROGRAM 2017
Nej till militarismen
Klimat- och miljöhot
NY BOK!
BRÄNNANDE
16 FEBRUARI 2017 # 1 239
NU KAN DU BOKA IN SOMMARENS HÖJDPUNKT
SOCIALISTISKT SOMMARLÄGER 28 JUNI - 2 JULI
R
ättvisepartiet Socialisternas sommarläger har den bästa politiken till det billigaste priset. I år kommer en stor del av lägret ha hundra år sedan revolutionsåret 1917 som tema. Vad hände egentligen när arbetarna tog makten i Ryssland? Och i den parallella revolten i Sverige samma år? Hur fick Finlands sin självständighet? Ett annat självklart tema blir kampen mot Trump och mot den högerpolitik och det kapitalistiska system som Trump boostar över hela världen. Sommarlägret kommer att ge argument och stöd för att fortsätta kämpa för alla som engagerar sig för vården, mot sexismen, mot rasismen, för flyktingars rätt att stanna.
Lägret är ett äkta socialistiskt läger med solidariska principer. Vi delar på arbetet med matlagning, städning, barnpassning genom arbetspass. Vi delar på resekostnaderna så det inte blir dyrare för dem som bor längre bort. Lägret äger rum på en fin lägerplats med mycket möjligheter för bad, naturupplevelser och avkoppling. Preliminärt pris: för heltidsarbetande 1 300 kronor, för studenter/pensionärer 800 kronor, för elever/papperslösa 500 kronor. I priset ingår mat, resor och logi. Barn till deltagare deltar gratis. Anmäl dig genom att maila namn och telefonnummer till: rs@socialisterna.org
Foto: Natalia Medina
Gå med i
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.