Posttidning A
23 februari 2017 / # 1 240 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Anti-Trump: 8 mars nästa protestdag
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Elevstrejk mot utvisning
3 5
Stöd BBockupationen
8-9
Februari 1917: Tsaren faller
12
– läs mer sid 2, 13 och 16
Stoppa utvisningarna till krigets Afghanistan Upp mot 25 000 afghanska flyktingar i Sverige, varav många barn, hotas av utvisning till Afghanistan. Ett land i krig och där våld och terror skördar allt fler
civila offer. Nästan 3 500 civila dödades under förra året. Nästan en tredjedel av de civila offren var barn – en ökning med 24 procent sedan 2015. – läs mer sid 11
ROSA-kampanj för aborträtten
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
2
ANTI-TRUMP PÅ FRAMMARSCH
M
ed Donald Trump har högerpopulism och ra sism intagit president posten i världens ledande stat. Men den högeroffensiv som Trump har inlett som president har fött sin egen reaktion i form av masskamp. Women’s March den den 21 janua ri var den största protestdagen i USA:s historia. Sedan dess har pro testerna avlösst varandra. Även globalt samlar AntiTrump stora skaror och bidrar till att stämningarna förändras. Det borgar för att att både internatio nella kvinnodagen den 8 mars och 1 maj blir större och mer livaktiga kampdagar än på mycket länge.
De strejker, demonstrationer och andra massaktioner som väntar de närmaste veckorna i USA kommer oundvikligen att resultera i nya all varliga kriser i Vita huset. Detta tillsammans med fortsatt kaos och splittring i toppen av det ameri kanska samhället kan påbörja en process som kan sluta i att Trump tvingas avgå. Om så blir fallet beror i första hand på i vilken mån den organiserade kampen kan trappas upp efter 8 mars och 1 maj. Det är dock en lång strid som väntar, som också innehåller en beredskap för att möta en skadeskjuten Trump som är om möjligt än mer oberäk nelig och farlig. Trump och den högerreaktion som han representerar har inte ramlat ner från himlen. Han är den produkten av de senaste 35 årens nyliberalism, i USA:s fall förstärkta av krigen i Irak och Afghanistan, samt den djupa finanskrisen sedan 2008. De flesta kapitalistiska stater har idag politiker och partier med
en liknande politik. Sverige är ing et undantag. Samma lögner som Trump spri der om flyktingar i Sverige hörs också från SD och exempelvis Moderaterna. I Malmö vill M re gera med SD, vars företrädare likt Trump kallat flyktingar för ”ohyra”. I fjol påstod det borgerliga eta blissemanget att flyktingarna har orsakat en ”systemkollaps”. Den falska anklagelsen har högern nu formulerat om till att flyktingarna har gjort Sverige till ett ”laglöst land”. I en hemsk ledarkommentar skriver Göteborgs-Posten den 9 fe bruari, en tidning som notoriskt skyller alla problem på invandring en, att ”Trumpifiering är vårt nyaste politiska skällsord, argumentation utan hänsyn till konsekvens eller fakta. Sveriges folkvalda, från vän ster till höger, borde se sig i spegeln efter sin inre Trump. Varför får Brå inte längre föra statistik om invand rares och invandrares barns brotts
lighet? Det handlar ytterst om att rädda liv”. Och enligt en ledare i Da gens Industri den 19 januari går det “utan problem hitta vettiga stånd punkter bland Donald Trumps alla utspel ”bara man anstränger sig och bortser från hans ’speciella’ ordval”. Kapitalismen är i en återvänds gränd på alla områden – ekono miskt, socialt, klimatet och miljön. Kapitalistklassen kräver att arbe tarna ska betala systemets kris med försämrade villkor och välfärd samt nya avregleringar. Trumps löfte om att göra ”USA stort igen” är ställt till Wall Street, som hälsat den nye presidenten med att slå nya börsrekord. Trumpadministrationen är en samling av superrika för superrika. Kampen mot Trump är en kamp mot det rådande systemet och för bygget att nya socialistiska mass organisationer som kan ge ett al ternativ till högerpopulism och all form av kapitalistisk politik. ■
SAMLING I HÖGERBUREN
D
e många moderata samtalen med Sverigedemokraterna på riks- och lokalnivå följs nu av att allt fler M-politiker runt om i landet säger sig vara beredda att styra med SD. I Hässleholm håller den M-ledda alliansen på att göra som man tidigare har gjort i Gävle – fälla det ”rödgröna” styret för att sedan självs styra med stöd av SD. “Moderaternas närmande till Sverigedemokraterna ritar om den politiska spelplanen ute i landet. Nu håller alliansen och SD på att driva igenom en ny modell för att tvinga bort det rödgröna styret i Hässleholm”, rapporterar Dagens Industri den 19 februari och citerar med förtjusning en statsvetare som “tror att Hässleholmmodellen kan spridas till andra kommuner”. Detta bekräftas också av SD-ledaren Jimmie Åkesson som I förra veckan med glädje I rösten lät yttra att; “I flera kommuner planeras det att vi ska ta över styret tillsammans med Moderaterna”. Inte minst i andra Skånekommuner förbereder sig M för att regera tillsammans med SD. – Det finns flera frågor, där vi har samma syn (som SD), bedyrar den moderata kommunalrådet Anders Johnsson i Simrishamn i Ystads Allehanda. Han säger samtidigt att han inte blev överraskad när M-ledaren Anna Kinberg Batra lät meddela att hon vill fälla regeringen med hjälp av SD: – Jag är snarare förvånad över att det dröjt så länge, var Anders Johnssons kommentar. På riksplanet har M och SD nyligen enats om att lägga ned Arbetsförmedllngen och sedan tidigare finns inga skillnader mellan de båda partierna vad gäller flyktingpolitiken. Precis som Trump i USA vill man flyktingstopp och massutvisningar. Dessutom vill SD och M, också det som Trump, införa undantagstillstånd i lokalområden. M-SD-blocket är trumpism i svensk tappning.
D
en högborgerliga krönikören Johan Hakelius tvekar aldrig att visa vad som finns bakom den glättiga liberala masken. I Expressen den 17 februari gnäller han över protesterna mot den iranska diktaturens slöjtvång. ”Detta evinnerliga ältande om könsroller”, suckar Hakelius och beklagar sig över ”denna totala brist” på humor och överseende. Att en kvinna kan dömas till 72 piskrapp om hon inte bär sjal verkar Johan Hakelius tycka vare ”en skitsak” som det är omoget att prata allvarligt om. Så riktig mognad visar man kanske när man fnittrar bort sexistiskt förtryck, och tortyr och istället kallar det för skitsaker? ■
Tretton dödsfall på svenska sjukhus förra året kan kopplas till vårdplatsbrist, personalbrist eller extrem arbetsbelastning, rapporterar SVT den 20 februari med hänvisning till tidningen Sjukhusläkaren. Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
INRIKES
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
3
Elevstrejker mot utvisning a
Zoe och Hann
Havsa, Ve
nus, Frid
a och Seba
stian Claudia
Tre gymnasieskolor i Stockholm – Globala, Rytmus och Kulturama – gick mitt på dagen den 15 februari ut I strejk för att stoppa utvisningen av Jargalsaikhan Itgelt (Jagaa), gymnasieelev på Globala. Över 1 000 elever strejkade. Dagen efter gick även 400 elever på Södra Latin ut i strejk för Jagaas rätt att stanna. LEO NOBEL ELIN GAUFFIN PER-ÅKE WESTERLUND
Alicia, Jessica
Strejken på Rytmus:
offensiv@socialisterna.org
Flera hundra elever strejkade på musikgymnasiet Rytmus i Sickla. Talkörerna ekade runt skolan och i ett demonstrationståg till köpcentret i närheten: ”Den som flyr har inget val – Ingen människa är illegal!”. Offensiv talade med Havsa Owino, Venus Rami, Frida Ibring och Sebastian Törnqvist om strejken:
Strejken på Globala: Kampanjen för Jagaa är centrerad på Globala gymnasiet, där runt 600 elever strejkade. Jagaa riskerar utvisning till Mongoliet. Trots att han levt i Sverige i nästan sju år och har både familj och vänner här. De strejkande gick ut på skolgården och höll en manifestation med tal, slagord och musik. Jagaa själv höll ett kort anförande: – Jag är tacksam för alla mina vänner och alla andra som kommit hit idag, sa Jagaa. Till sist hölls ett spontant demonstrationståg runt Zinkensdamm. De strejkande marscherade iväg ropandes slagord: ”Strejken fortsätter, Jagaa ska få stanna”. Otto Boldeman som är en av arrangörerna på Globala berättar mer: – Jagaa var förut här på sin pappas arbetstillstånd. Tredje gången pappan ansökte om att förnya det fick han avslag för att lönen inte räckte upp till kollektivavtalsnivå.
och Annie
Otto Bo
ldeman
arifi
Max Sh
Han tjänade med andra ord för lite för att få stanna i Sverige, bara det är ganska fult. – Nu när Jagaa är 18 år behandlas hans fall separat, så även om familjen får arbetstillstånd igen så kan han inte stanna på det. Nu överklagar Jagaa själv beslutet att inte ge familjen asyl. – Vi måste stoppa utvisningen av Jagaa. Han pratar inte ens språket i Mongoliet, det är ett helt absurt beslut att han måste åka dit. Vi demonstrerar tills han får stanna! sa Max Sharifi, en av de strejkande eleverna till Offensiv.
Vad är det viktigaste med strejken? – Vi vill att Jagaas fall ska uppmärksammas. Det ska inte få finnas att någon inte får vara kvar. Vissa liv är inte mindre värda. Han har bott här i flera år. Vi kämpar samtidigt för alla andra som hotas av utvisning. Sex ensamkommande från Afghanistan har tagit sina liv – det är fruktansvärt. Har ni demonstrerat eller strejkat förut? – Ja, vi var med på Black Lives Matter. Vi har också demonstrerat på 8 mars och på 1 maj.
Strejken på Kulturama: Skolstrejken på Kulturama var en fantastisk uppvisning i organisation och solidaritet. Arrangörsgruppen hade varit runt och informerat samtliga klasser på morgonen. De ropade ut eleverna via megafoner. I en timma och 20 minuter stod de utanför skolan och höll igång med improviserade tal och talkörer. De räknade noga hur många som deltog och fick det till 370 personer, även ett gäng från högstadiet anslöt. En trupp på 20 demonstranter skickades iväg till Fryshuset, som inte kunnat få till stånd en egen strejk, för att få med sig dem. De kom tillbaka med ett 50-tal elever från ”frysen”. Claudia var en av de första som tog till orda. Genom megafonen sjöng hon en variant av den gamla kampsången Warszawianka till fullständig tystnad och hänförelse av de strejkande.
– Solidaritet är det viktigaste vi har. För att citera en låttext: ”Solidaritet är vårt starkaste vapen, solidaritet leder oss till segerns dag”. Nästa val får de flesta av oss rösta, då måste vi stå emot att hatet och utanförskapet växer, sa Claudia. Röster från Kulturama Zoe och Hannah: – Vi visar att vi bryr oss. Jagaa ska känna att han inte är ensam. Vi kan göra skillnad tillsammans. När kvinnor inte ens hade rösträtt så var det genom att gå samman som vi fick den rätten. Alicia, Jessica, Annie: – Det handlar om att alla har rätt att vara här. Politiskt så blåser det högervindar och det måste vi sätta oss emot. Några av oss har demonstrerat förut, t ex den transsexuella ockupationen. Det behövs just aktioner, prat räcker inte. ■
ÖPPET MÖTE
100 ÅR SEDAN DEN ”SVENSKA REVOLUTIONEN” – Så vanns rösträtten – Kampen fortfarande aktuell Tid: Lördag den 25 februari kl 14 Plats: Högdalen, Harpsundsvägen 147 För mer info: 073-387 65 77
INRIKES
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
Rekordstora inkomstklyftor
Toppdirektörerna tjänar som 54 arbetare Inkomstskillnaderna mellan arbetare och Sveriges maktelit (direktörerna, topppolitikerna, höga tjänstemän och facktoppar) är historiskt höga. Enligt LO:s årliga rapport om maktelitens inkomster under 2015 låg de i snitt på hela 18,7 industriarbetarlöner., vilket är ett nytt svart rekord. 50 toppdirektörer har i genomsnitt en inkomst på motsvarande 54,3 industriarbetarlöner. LOUISE STRÖMBÄCK
Förorten och de välbärgades områden är två olika världar.
LO:s kartläggning visar även att vd-lönekvoten ständigt har ökat sedan början av 2000-talet. Detta har man sett genom att titta på de 25 största svenska aktiebolagen. År 2002 hade en vd i snitt en ersättning som var 31 gånger högre än övriga anställda inom bolaget, medan siffran för 2015 växt till 46 gånger högre. Detta är ett mycket tydligt bevis på hur drastiskt klyftorna ökar i samhället. Medan de fattiga blir allt fattigare blir de rika allt rikare. Det behövs drastiska åtgärder för att vända processen, genom ett övertagande av storbolagen i statlig eller kommunal regi, en omfördelning av löner och andra resurser och ett införande av ett demokratiskt arbetarstyre på arbetsplatserna. Hela rapporten finns att läsa på www.lo.se ■
antal industriarbetarlöner 60 50 40 30 20 10
0 20 1
20 0
0
0 90
Myntets andra sida är att sedan 1995 har andelen personer med låg ekonomisk standard, det vill säga de som har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten, ökat från 7,3 procent år 1995 till 14,8 procent år 2015. Det vill säga vart sjätte hushåll har nu en låg ekonomisk standard. ■
då den bara låg på 4,9. Men efter införandet av ett nyliberalt system i Sverige på 1990-talet och 2000-talets nedskärningspolitik har löneskillnaderna skjutit i höjden. Genom att arbetarlönerna inte höjs i takt med stigande bostadskostnader och inflation innebär det en lönesänkning, samtidigt som maktelitens inkomster drastiskt ökar.
Direktörernas inkomstutveckling
19
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har kapitalinkomsternas andel av den totala disponibla inkomsten för landets hushåll ökat från 3 procent 1995 till 15 procent. 2015. ”Det är framför allt bland dem med hög disponibel inkomst som kapitalinkomsterna har ökat. I den tiondel av befolkningen som 2015 hade de högsta inkomsterna var det totala beloppet för kapitalinkomsterna nästan lika högt som det belopp man tjänade på arbete, det vill säga löneinkomster och inkomst av näringsverksamhet. Över 85 procent av kapitalinkomsterna år 2015 gick till den tiondel av befolkningen som hade högst inkomst” (SCB den 31 januari 2017).
Inom den maktelit som LO grans kar – knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden – är det direktörerna som sitter allra högst upp på inkomstpyramiden. Dessa direktörer har en högre relativitetsinkomst än någonsin tidigare. De andra två grupperna inom
0
Av de 20 kommuner som har högst andel höginkomsttagare finns 14 i Stockholms län. Två utanför Malmö (Vellinge och Lomma) och en utanför Göteborg (Kungsbacka). Det är också i storstadslänens kommuner som ojämlikheten har ökat snabbast under de senaste åren. I Malmö är klyftorna som störst. Tre av tio barn i Malmö växer upp i fattigdom. Löneskillnaderna har ökat, men vad som under de senaste åren fått de rika att dra ifrån är framför allt ökade kapitalinkoms ter. Till ökade löneinkomster har redan rika under senare år också
kunnat räkna med växande kapitalinkomster. Med kapitalinkoms ter menas främst inkomster från bostaden (villa eller bostadsrätt) aktier och andra värdepapper.Det i sin tur har lett till att den rikaste tiondelen av befolkningen bara har blivit rikare.
19 8
D
e senaste åren har även de styrande börjat oroas över de växande klyftorna. Den nuvarande S-MP-rege ringen säger sig ”vara allvarligt oroade”. Men vad gäller åtgärder har det varit väldigt mycket prat och ingen verkstad. Klyftorna har fortsatt att öka. De rikare har blivit rikare och de fattiga har blivit både fattigare och fler. En granskning som tidningen Dagens Samhälle har gjort av vad som hänt under de senaste fem åren visar att i 273 av landets 290 kommuner har antalet rika hushåll ökat. Samtidigt ökar antalet fattiga hushåll i 264 kommuner och mellangruppen minskar. Skillnaderna ökade mest under 2014 och 2015, enligt Dagens Samhälle.
70
per.olsson@socialisterna.org
Sammanlagt har Sveriges maktelit en genomsnittlig inkomst motsvarande 18,7 industriarbetarlöner. Detta motsvarar 22,7 undersköterskelöner, eller 542 000 kronor i månaden. Det är 200 000 kronor mer per månad än vad en industriarbetare tjänar på ett helt år. LO genomförde undersökningen för första gången år 1950, då maktelitens genomsnittsinkomst motsvarade 11,1 industriarbetarlöner. Allra lägst var siffran 1980
19
PER OLSSON
L
60
Oavsett vilka partier som bildat regering har Inkomstklyftorna vuxit sedan det borgerliga systemskiftet inleddes i mitten av 1980-talet. Nyfattigdom och växande sociala och regionala skillnader är en följd av den förödande kombinationen av högerpolitik och kapitalismens intensifierade vinstjakt som pressar löner, arbets- och livsvillkor nedåt.
makteliten har betydligt lägre inkomster. Den politiska makteliten, som består av förtroendevalda, ha de en genomsnittlig inkomst på 4,2 industriarbetarlöner 2015. Den byråkratiska gruppen, som främst består av högt uppsatta tjänstemän i offentlig sektor, hade 2015 en inkomst på 7,8 industriarbetarlöner.
O presenterar för 17:e gången sin årliga genomgång ”Makteliten”, vilken visar att inkomstskillnaden mellan samhällets maktelit och vanliga löntagare är den största i modern tid. År 2015 hade 50 direktörer på svenska storföretag en genomsnittlig inkomst som motsvarar 54 industriarbetarlöner – en månadsinkomst på i snitt drygt 1,5 miljoner kronor.
19
Landet slits isär
louise.strömbäck@socialisterna.org
19 50
Foto: Kristofer Lundberg , Holger.Ellgard / Wikimedia Commons
4
år
Källa: LO Fakta, Skatteverket
INRIKES
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
I korthet
Sandra Molitor Sjöberg t v och Raneem Hammond.
5
Sveaskog varnas
Foto: Stefan Lundqvist
N
”Vi ger aldrig upp”
När jag kommer till BB-ockupationen på fredagseftermiddagen råder en munter och beslutsam stämning. En skrattsalva brister ut från en grupp av kvinnor i gula ockupantvästar när en mamma med barnvagn citerar landstingsrådet Erik Lövgrens senaste uttalande: ”när det här gått över”. Fredagsockupanten Birgitta Bindegård förklarar leende och med glimten i ögat: – Han skulle bara veta. Vad då? – Att vi aldrig ger upp! STEFAN LUNDQVIST
rs.sundsvall@socialisterna.org
O
ckupationen av BB i Sol lefteå har nu gått in på sin fjärde vecka. En del av entréhallen på Sollefteå sjukhus är ockuperad för kravet att riva upp det beslut som stängde Ådalens BB i månadsskiftet januari/februari, men också för att bevara sjukhuset som ett akutsjukhus. Kampen är välorganiserad med ett brett deltagande av människor som anmäler sig för att ockupera i femtimmarspass eller ta en natt. Under fredagseftermiddagen ring er telefonen och nya ockupanter sätter upp sig. En äldre man med texten Sol lefteå Draghundsklubb på ryggen dyker upp och anmäler sig för ett pass i april. Tre veckor framöver är nu fullbokade. På ett bord ligger en gästbok där bland andra ocku panterna av sjukstugan i Dorotea uttrycker sitt stöd. På en skärm hänger virkade ”Pussycatmössor”, inspirerade från Kvinnomarscher na mot Trump, som alla kan köpa till stöd för ockupationen. Sebastian Gunnesson från ockupa tionens styrgrupp finns på plats och säger till Offensiv: – För mig är det en kamp både för BB och akut kirurgin. Det handlar om framti den för alla som vill bo, arbeta och leva i Ådalen. Jag tror på småska lighet och sjukhuset fungerar som ett trygghetsnav här. Det finns så mycket vilja så mycket engage mang, varför inte ta tillvara på det? – Vi har en demokratisk led
ning av ockupationen. En gång i veckan har vi ockupationsmöte där alla som deltar i eller på något är engagerade i ockupationen kan delta. Sedan har vi en styrgrupp som har ett dagligt ansvar för att planera och leda ockupationen. Innanför entredörrarna har en ensam gammal kvinna i rullstol väntat på transport i två timmar. En av ockupanterna går fram och pratar med henne. Det är inte för sta gången det händer kan de berät ta. Ockupanterna ringer och kollar med avdelning och taxi eller bara ändrar stolens placering. Någon gång har de även fått lov att ordna fram mat och dryck. Birgitta Bindegård är en av de som ockuperar under fredagen: – Tänk någon kommer att drab bas av en störtblödning, ett njur stensanfall, en brusten blindtarm eller en allvarlig olycka, då är det för långt att åka till Sundsvall eller Örn sköldsvik. Birgitta berättar om hur alla vill göra något för att stödja ockupatio nen. Hennes kör har till exempel varit och sjungit för ockupanterna. Samtidigt som hon berättar stegar en tv-tekniker in för att fixa deras tv. BB-ockupationen får också uppmärksamhet utomlands. – Två tyska tv-kanaler har varit här, berättar Birgitta. Och BB-dockan Gudrun från Sollefteå kampanjar i långtradare genom Europa. Senast sågs hon i Tyskland.
Med bland BB-kämparna denna dag sitter även en ung syrisk mamma. Raneem Hamond, var konststude rande i Damaskus, men tvingades fly sedan hon deltagit i en fredlig demonstration mot att vänner till henne fängslats. Hon fick permanent uppehållstillstånd i Sverige 2015. – Det är första dagen jag är med och ockuperar. Diskuteras BB- ockupationen bland dina syriska vänner? – Ja, den är känd! Vi pratar om den och flera ville komma med mig idag, men vågade inte för de var osäkra på vad svenskarna skul le tycka om det. Nu kan jag berät ta för dem att jag mottogs bra och då tror jag att fler följer mig nästa gång. Varför deltar du i ockupationen? – Jag stödjer de krav som BB-ock upationen för fram. Jag är kvinna, mamma till ett barn och tycker det är viktigt att visa solidaritet med alla andra som kämpar för att BB ska vara kvar på Sollefteå sjukhus. På busshållplatsen utanför sjukhu set pratar jag med en stafettsjukskö terska på väg hem över helgen. Hon upplever de tuffa tiderna hos sina patienter, men kan inte annat än leende beundra det motståndsvirke som BB-ockupanterna är gjorda av. Stödet för BB-ockupationen skulle som nästa steg kunna mobiliseras i en ny stor manifestation i Sollefteå med krav på att landstinget river upp nedläggningsbeslutet och att staten går in och täcker landstingets un derskott till exempel med 1 miljard av de 92 miljarder kronor som de fyra storbankerna gjorde i vinst för ra året. Fackföreningarna i Ådalen måste nu också kliva in på plan. Spe ciellt vårdfacken måste vakna. Till sammans kan fackföreningsrörelsen sätta tryck bakom kraven med en samordnad politisk varningsstrejk till stöd för BB och akutsjukhus i Sollefteå. ■
atur Det statliga skogbolaget Sveaskog har fått en allvarlig varning för att man tar för dålig miljöhänsyn på platser man vill avverka. SVT Nyheter den 16 februari skriver att: ”Svea skog har frivilligt miljömärkt sina skogar enligt FSC:s (den frivilliga miljömärkningen) regler. Det betyder att man lovat spara gammal skog och ta särskilda miljöhänsyn. Bolaget fick redan förra året mindre anmärkningar på naturvärdesbedömningarna, och därför får Sveaskog nu en allvarlig varning. Det betyder att det handlar om systematiska fel under lång tid.”
Långa väntetider på akuten
R
ädda vården Väntetiderna förblir långa på landets akutmottagningar. Socialstyrelsen visar att väntetider na i snitt (mediantiden) nu är 3 timmar och 18 minu ter. Var tionde patient väntar 6 timmar och 57 minuter eller längre på akutmottagningen. Äldre har fortsatt längre vistelsetider. Patienter 80 år och äldre har även i år en längre total vistelsetid på akutmottag ningen jämfört med patienter 19–79 år. Medianen skiljer sig med 25 minuter och är nu 3 timmar och 39 minuter. Var tionde äldre patient får vänta 7 timmar och 18 minuter eller längre på akutmottagningen innan de kan lämna akutmot tagningen eller skrivas in i slutenvården. Väntetiderna har ökat successivt sedan 2010.
Miljonregn över bankchefer
G
irigas revolt Nordeas vd Casper von Koskulls fick en total ersättning från banken på nära 20 miljo ner under 2016. Bankens styrelseordförande Björn Wahlroos fick ett arvode på nästan 3 miljoner kronor.
Regeringen backar om bankskatten
B
ankerna De fyra storbankerna – Handelsbanken, Nor dea, SEB och Swedbank – gjorde en sammanlagd vinst på 92 miljarder kronor i fjol och delar ut en rekordstor summa, drygt 61 miljarder, till sina aktieägarna undervåren. Men trots jättevinster och guldregn över aktieägare och che fer så har bankerna och ”näringslivet” gått till storms mot regeringens förslag om att införa en speciell skatt på finans sektorn (bankskatt). Skattehöjningen skulle ge 4 miljarder kronor extra till statskassan, vilket motsvarar två veckors bankvinster. Men efter bankernas kampanj mot skatten drar regering en nu tillbaka sitt förslag. ”Det kommer att ske en förändring av det förslag som ligger på bordet”, sa finansmarknadsmi nister Per Bolund (MP) i förra veckan.
En politik som skadar flyktingbarnen
Å
terinför asylrätten Barnombudsmannen (BO) har publicerat en ny rapport om nyanlända barns hälsa. Rapporten baseras på möten och samtal som Barn ombudsmannens medarbetare hade med drygt 450 ensam kommande barn mellan 9 och 18 år, som sedan följdes av ytterligare samtal och möten med 145 barn under 2016, ensamkommande samt barn som kommit hit tillsammans med sina familjer. En enkät har också riktats till 1 000 skol sköterskor. Av rapporten framgår att det vanligaste hälsoproblemet hos nyanlända barn är psykisk ohälsa. Problemen som ny anlända barn har är av allvarlig karaktär och kan vara exem pelvis posttraumatiska stressyndrom, trauman, depressioner och självskadebeteende. Reapporten visar också att barns tillstånd riskerar att bli värre under asylprocessen i Sverige.
Bort med de delade turerna
A
rbetsvillkor I Sverige arbetar en tredjedel av de an ställda inom äldreomsorgen delade turer. Men i Danmark och Norge är det bara ett par procent.■
INRIKES
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
6
RIA stängs hals över huvud
Som Offensiv tidigare har skrivit om stänger RIA:s härbärge för hemlösa i Luleå den sista april. Förra veckan kom dessutom chockbeskedet att kyrkan lägger ned RIA:s dagverksamhet samtidigt. RS LULEÅ
offensiv@socialisterna.org
A
tt RIA stängs beror på att Luleå kommun, med Rättvisepartiet Socialisterna som enda opposition, beslutat att härbärget bara ska vara öppet november till april. Det har i sin tur lett till att RIA beslutat att de inte kan fortsätta med härbärge efter april – eftersom de inte kan rekrytera kompetent personal för bara sex månader om året. Så nu stängs alltså härbärget snart, när efter många turer även EU-migranter har vågat börja bo där. – Det är våra gäster som drabbas värst. Det här stället har ofta varit deras enda fasta punkt i livet. Nu är det en del som inte orkar komma hit för de är så ledsna, säger Anna Fält, verksamhetsansvarig sedan 10 år. – Det finns ett jättestort behov av härbärget. Den senaste tiden har vi för det mesta haft så fullt att vi inte har kunnat ta emot alla, berättar Anna Fält. Trots politiska löften om vandrarhemsplatser vid fullbeläggning har inga sådana ordnats. Istället får
”icke-lulebor” (d v s framförallt EUmigranter) bara bo tre dagar på härbärget – en begränsning som S-ledningen tidigare förnekade fanns. Som om inte denna försämring räckte har kyrkorådet nu dragit in finansieringen av RIA:s dagverksamhet. Att verksamhetschefen först samma dag som kyrkorådet tog nedläggningsbeslutet fick veta att verksamheten ska läggas ned och att hon var varslad om uppsägning, är enligt RS mening en oacceptabel behandling av personalen. Då verksamhetschefen var sjuk denna dag fick istället en från styrelsen hals över huvud åka till RIA för att informera övrig personal innan de fick läsa om beslutet i tidningarna dagen efter. När personal har ställt frågor om uppsägningstid, vad de ska meddela gästerna o s v finns inga svar från de ansvariga. Anna Fält berättar att det har pågått en utredning om verksamheten, men att de inte har fått några signaler om att allt ska läggas ned.
– Vi som jobbar här har också velat ändra på verksamheten. Vi har velat vara närmare stan, att dagverksamhet och härbärge ska vara fristående från varandra, att vi skulle få jobba mer med arbetsträning och enklare sysselsättning och att vi skulle ha mer kontakt med brukarråd, AA med mera för att hjälpa våra gäster. Tyvärr har vi inte fått möjlighet att göra det. Nu ska istället en ny verksamhet öppnas som ska vara ”mer diakonal” – vad skillnaden är vet vi inte riktigt.
– Ingen vet vad som kommer att hända. Det verkar bli ett ”glapp” mellan den nya och gamla verksamheten. Var ska våra gäster ta vägen då? Det känns inte som att beslutet är taget utifrån vad som är bäst för dem vi är till för, säger Susanne Wass, som jobbat på RIA i 14 år. Hanteringen är under all kritik. Både gäster och personal behandlas som om de inte är värda luft, det är så långt från ”diakonal verksamhet” som kyrkorådet kan komma. – Rättvisepartiet Socialisterna menar att det behövs ett kommunalt finansierat härbärge med fler platser och som är öppet året om. Förändringar i RIAs dagverksamhet måste ske i samråd med de anställda och med RIA:s gäster, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna. ■
Sommarkollo behövs i Haninge
Haninge satsar på tok för lite på kommunens unga.
– Haninge kommune ska erbjuda sommarkollo. Det är kravet i en motion till kommunfullmäktige från Rättvisepartiet Socialisterna (RS). RS HANINGE
offensiv@socialisterna.org
E
fter loven har många barn och unga en klump i magen. Det händer att läraren frågar alla barnen vad de har gjort under lovet. Det finns barn som blir kvar
hemma i stadsdelen under hela sommaren. Barn till lågavlönade eller ensamstående växer ofta upp med helt andra erfarenheter och upplevelser
än barn i mer välbeställda hem. Detta gäller än mer för barn med funktionsnedsättning och barn med utländsk härkomst, vars föräldrar i genomsnitt har lägre inkomster och otryggare anställningar. 32 procent av LO-arbetarna har varken gjort en semesterresa eller haft tillgång till ett fritidshus eller husvagn det senaste året. Bland tjänstemän var motsvarande andel 15 procent. I Rädda Barnens rapport ”Ung
– Våra gäster drabbas värst, säger Anna och Susanne på RIA.
Ett kommunalt finansierat härbärge behövs, menar RS Luleå.
röst” framgick att under ett år har 8 procent av barnen i Haninge avstått en fritidsaktivitet för att det kostar pengar. Haninge kommuns fjuttiga 66 kronor per invånare på allmän fritidsverksamhet 2015 kan jämföras med Stockholms 105 kronor, Södertäljes 200, Botkyrkas 298, Nynäshamns 343 eller Norrtäljes 479 kronor per invånare till allmän fritidsverksamhet. Kollo är en av flera viktiga verksamheter kommuner kan satsa på för att stimulera barn och unga till en meningsfull fritid under loven. Att Haninge har infört 0-taxa för dagkollo är ett positivt steg framåt. Men dagsutflykter har långtifrån samma verkan på barn och ungas fritidsvanor och sociala utveckling som ett riktigt sommarkollo har. Till Barnens Ö på Väddö i Norrtälje och Fiskeboda i sjön Hjälmaren i Katrineholm kommer varje år flera tusen barn från främst Stockholms Stad och Nacka kommun, vilka är de två kommuner som stiftelsen Barnens dag driver kolloverksamheten på uppdrag av. De lägerledare vi har talat med ger otaliga exempel på vilken betydelse sommarkollo har för många barn: ”På kollo spelar det ingen roll varifrån du kommer eller var du bor”. ”Kollo handlar om att stimulera barn till att vilja mer, våga mer, göra saker de aldrig hade drömt om. Nya
intressen skapas och sociala mönster ändras. Det handlar om att uppleva och upptäcka. Men också om självbild och framtidstro.” ”Många som kommer hit för förs ta gången gör väldigt mycket för allra första gången i livet. Första gången i en båt eller kanot, första stranddiscot, första gången de ser en räv. Barn med begränsade upplevelser kommer att sakna viktiga referensramar i det vuxna livet. Respekt för djur och natur kommer ofta ur det vi lär oss genom erfarenheter.” Det finns flera alternativ för hur Haninge kan börja erbjuda barn och unga sommarkollo, förslagsvis också LSS-kollo. Ett alternativ är att Haninge – som har en stor skärgård – startar egen sommarkolloverksamhet på en lämplig plats. Kommunen kan undersöka om det finns lägerplatser som inte längre är i drift eller lägerplatser kommunen kan lägga bud på och sedan investera i – exempelvis med hjälp av andra stiftelser – för att bygga anläggningar, om platsen är lämplig utifrån naturvården samt andra riksintressen. Ett annat alternativ är att Haninge avtalar/upphandlar med en stor aktör, exempelvis Stiftelsen Barnens dag om platser på Barnens Ö på Väddö eller Fiskeboda i Hjälmaren, vilket andra kommuner i länet har gjort.■
INRIKES
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
7
S, M och C säljer ut hemtjänsten i Eskilstuna
På lördag demonstrerar Eskilstuna på nytt för välfärden.
I Eskilstuna har de styrande, Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet, nyligen beslutat att sälja ut delar av hemtjänsten till Attendo AB, en av de största välfärdskoncernerna. Dessutom hotas brukarkollektivet Vitsippan av nedläggning. RS ESKILSTUNA
offensiv@socialisterna.org
V
itsippan är ett väl fungerande, icke vinstdrivande brukarkollektiv för per-
soner med psykisk funktionsnedsättning och andra som riskerar att hamna i utanförskap. Det bild-
ades för 20 år sedan av en stiftelse med RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) och IFS (Intresseförbundet för schizofreni) som huvudmän. Efter tre år gjordes det om till ett brukarkooperativ. Nyligen beslutade Socialdemokraterna, Moderaterna och Centern i Eskilstuna att dra in det ekonomiska stödet, med argumentet att Vitsippans verksamhet inte upp-
handlats enligt ”lagen om offentlig upphandling”. Detta avfärdas av Hans Bergström, en av Vitsippans grundare, som svepskäl. Personal, brukare och anhöriga är upprörda, och protesterna har också fått de styrande politikerna att backa. Nu återremitteras förslaget. – Lika starka protester behövs mot förslaget om att sälja ut delar av hemtjänsten, säger Christer Bergström från Rättvisepartiet So-
cialisterna och menar att både hotet mot Vitsippan och utförsäljning är rent ideologiska beslut. Mikael Edlund (S), ordförande i Vård- och Omsorgsnämnden, säger till Eskilstuna-Kuriren att man inte sparar en massa pengar på utförsäljningen: – Grundmotivet för är helt en kelt att ha jämförelseobjekt för att kunna utveckla vår egen verksamhet och det får vi nu. Men enligt Christer Bergström och RS handlar det om vilket samhälle vi vill ha. – Det handlar förstås om frågan om vinster i välfärden, och där ser vi nu hur samregerandet med Moderaterna har påverkat stadens Socialdemokrater. Men framför allt gäller det vilka vi vill ska ha makt och inflytande. – Det är intressant att se att de styrande vill flytta makten till ett av de största privata välfärdsbolagen samtidigt som man föreslår nedläggning av en verksamhet som drivs av brukarna själva. Det Attendo nu tar över är hemtjänsten på Öster, Tunafors, Svalan (Djurgårdsområdet) och Husby med drygt 50 personal och totalt 250 brukare på. Personal som Offensiv har talat med känner olust inför privatiseringen, men ingen vill uttala sig. Vilka är det då som tar över? – Attendo AB är inte bara Sveriges största privata välfärdsföretag, utan också en spjutspets för de nyliberala attackerna mot vår gemensamma välfärd, säger Christer Bergström och uppmanar alla att komma till den demonstration som hålls på lördag mot detta (se annons). ■
Attendo AB – en spjutspets mot gemensam välfärd Lokaltidningen Eskilstuna-Kuriren har rapporterat om beslutet att privatisera en del av kommunens hemtjänst, men har inte beskrivit att Attendo AB är Sveriges största privata välfärdsbolag med täta band till den nyliberala offensiven mot den offentliga välfärden.
A
ttendo AB är Sveriges största privata välfärdsföretag, med en vinst förra året på 649 miljoner kronor och 14 500 anställda. Dessutom är företaget tätt sammanvävt med Moderaterna och den mäktiga lobbygrupp som driver på för att privatisera välfärden. Attendo hette från början Svensk Hemservice (grundat 1987), och användes som en spjutspets för privat äldreomsorg bekostat av allmänna medel. Grundare var greve Gustaf Douglas, en av Sveriges rikaste personer och senare medlem i Moderaternas partistyrelse. Henrik Borelius, Attendos nuvarande VD, koncernchef och storägare, har även han nära band till de största nyliberala lobbyisterna för privatisering av välfärden. Borelius handplockades av Gustaf Douglas
från Kunskapsskolan, som ägdes av moderaten Peje Emilsson. Denne är Sveriges kanske största privatiseringsaktivist, tidigare ordförande i det Fria Moderata Studentförbundet och grundare av Kreab, som idag är en av Sveriges största PR-byråer. När Attendo köptes av riskkapitalbolaget IK Invest 2006 gjorde Borelius ett klipp på 100 miljoner kronor, men satt kvar som VD. IK Invest, med säte i Jersey, plockade ut hundratals miljoner kronor ur företaget och sålde sedan. Dagens Nyheter upptäckte 2013 att företaget delat ut en miljard kronor till aktieägarna (DN den 16 augusti 2013). Henrik Borelius, som då blivit ägare, fick själv 17 miljoner. År 2014 avslöjades det att koncernen inte betalat en krona i bolagsskatt. ”Vinsten har kvittats mot rän-
tor och sedan plockats ut av ägarna” (Dagens Arena, 2014-04-07). När Attendo börsintroducerades i november 2015, ökade Borelius värdet på sitt eget aktieinnehav med ytterligare 137 miljoner kronor. Företagets historia är kantat av vårdskandaler. När Helsingborgs Dagblad (HD) år 2014 granskade Attendo, var det som att lyfta av ett lock: ”Överbelastning. Sjukskrivningar. Uteblivna raster. Hot om uppsägning, indragna löner och svartlistning. Och vård som aldrig blir av. Det är den bild som växer fram när fler och fler Attendo-anställda hör av sig till HD... Alla som ringer vill vara anonyma. Flera börjar gråta under samtalets gång”, skrev reportern Sofie Dahlstedt HD den 2 augusti 2014. – Jag har jobbat 30 år i vården och det här är det värsta jag har varit med om. Du glömmer sätta bälte, du glömmer ge medicin, du glömmer ringa sköterskan. Dagli gen. På grund av stress, sa en av personalen till Sofie Dahlstedt. – Cheferna säger öppet på mö-
tena att om ni går till tidningen så kommer ni bli svartlistade inom hela vårdbranschen. De hotar också med att hålla inne ens lön, berättade en före detta anställd för HD Alla som tidningen talade med ville vara anonyma. Det var likadant när Offensiv talade med berörd hemtjänstpersonal i Eskilstuna. Stora ansträngningar har gjorts att försöka tvätta bort skandalstämplen, men inställningen till hur man gör vinst finns kvar. Detta påmindes vi om när bolaget under den
stora flyktingkrisen på hösten 2015 behöll priserna per boende på sina flyktingförläggningar, trots att dessa blev proppfulla. – Vem som helst vet att det är för dyrt, sa en anställd inom Attendos flyktingmottagande som ville vara anonym till Svenska Dagbladet den 2 oktober 2015. Det är alltså detta slags företag och odemokratiska politiska påtryckargrupp som S, M och C i Eskilstuna hjälper att flytta fram sina positioner ytterligare en bit. ■
Protestera mot utförsäljningen av hemtjänsten i Eskilstuna! Lördag 25 februari, kl. 14:00 – 15:00, Fristadstorget Manifestation mot förluster i välfärden, mot kommunens utförsäljning av delar av hemtjänsten, mot nedläggningen av Vitsippan. Arr: Tillsammansskapet
FEBRUARI/MARS 1917: REVOLUTION I RYSSLAND 8
23 FEBRUARI # 1 240
Februarirevolutionen 1917 I februarirevolutionen 1917, (mars i dagens kalender) störtades den flera hundra år gamla ryska tsarregimen. Det var arbetarklassen i särskilt huvudstaden Petrograd som gjorde denna revolution, sporrade till handling av de heroiska kvinnliga arbetarna. Februarirevolutionens emblem blev den internationella arbetarklassens röda fana, som varit förbjuden under tsaren, men nu plötsligt kunde ses överallt i hela den ryska huvudstaden.
Första världskrigets hemskheter låg till bakgrund för revolutionen
VINCENT KOLO
chinaworker.info
R
evolutionens politiska kraft var inte de borgerliga li beralerna eller utländska ”demokratier” utan den socialis tiskt influerade arbetarklassen i Ryssland som drog med sig andra förtryckta skikt. Men detta är något som repre sentanter för den borgerliga libe ralismen – då och nu – har arbetat ihärdigt för att skymma, för att fel aktigt försöka ta åt sig äran. Petrograds arbetarkvinnor gav revolutionen dess första gnista i februari. Sedan 1911 hade Interna tionella kvinnodagen den 8 mars (den 23 februari i den gamla rys ka kalendern) etablerat sig inom den ryska arbetarklassen som en dag av möten och protester. Med kraftiga prisökningar och utbredd matbrist, förvärrade av kriget och spekulanternas hamstring, hade kvinnodagen 1917 en explosiv egg. Situationen påminde om se nare revolutionära omvälvningar i Tunisien och Egypten, som av kapitalistiska kommentatorer först betecknades som ”brödupplopp”. Kvinnorna utgjorde en tredjedel av arbetskraften i Petrograd och deras roll i ekonomin hade ökat markant under kriget. Sedan revolutionen 1905 hade det varit en tydlig politisering av kvinnliga arbetare med ett antal viktiga strejker inom tobaks- och textilindustrin där ett stort antal kvinnor var anställda. Bolsjevikpartiet betonade or ganisering bland kvinnliga arbe tare och startade 1913 en särskilt tidning för kvinnor (den förbjöds senare av krigscensuren).
En hemlig polisagent skrev i en anmärkningsvärt korrekt rapport i februari: ”Dessa mödrar, utmattade av att köa i all oändlighet och efter att ha lidit så mycket av att titta på sina halvt svältande och sjuka barn, är kanske mycket närmare en revolution än herrarna Miljukov, Ro ditjev och kompani [ledare för de liberala kadeterna], och naturligtvis är de myck et farligare” (ur boken The Fall of the Romanovs av Mark Steinberg och Vladimir Khrus talev). I en rörelse underifrån, som Trotskij påpekade tog även bols jevikiska aktivister på sängen, gick flera tusen kvinnliga textil arbetare ut i strejk den 23 febru ari och uppmanade sina manliga kamrater. ”Ned med kriget: Ner med höga priser! Ner med hunger! Bröd till arbetarna” – dessa var de slagord som referades av en bols jevikisk arbetare som hörde kvin norna närma sig hans fabrik från gatan nedanför. I slutet av dagen hade runt 90 000 anslutit sig till strejken och följande dag hade de ras antal fördubblats. Dessutom hårdnade rörelsens politiska stämning, sporrade av medvetet ingripande från socia listiska aktivister, många med i eller stod nära bolsjevikerna, som ställde kraven på bröd i skuggan av slagord mot tsarens diktatur och med en medveten plan för att sprida strejken och fraternisera med soldaterna. Den 25 februari var nästan alla fabriker i Petrograd stängda, liksom många affärer och tjänstearbetsplatser.
Studenter, tjänstemän och lärare anslöt sig till arbetarna på gatorna. Följande dag gjorde regimen ett tillslag med massarresteringar av arbetaraktivister och order till armén att skjuta på demonstran terna. ”Det är en huliganrörelse”, skrev tsarinan Alexandra till sin man. ”Unga pojkar och flickor springer omkring och skriker att de inte har något bröd ... och sedan arbetare som hindrar andra från att arbeta.”
Sammandrabbningar och skottloss ning fortsatte följande dag, men spänningarna inom armén, som var söndersliten av samma tryck i resten av samhället exploderade i myteri. De första regementena gjorde uppror mot sina officerare, vil n ryska ket ledde till en dominoeffekt. sekel sedan de lt he t et de tt ta gå ör t st de g, t si at e st r Under natten den 27 februari ra ttiga re År 2017 marke Arbetare och fa satte . n en ne rld tio vä lu e vo ad Re hade hela Petrogradgarniso ak oktober. revolutionen sk över. h tog makten i en oc rld ri vä ua br ta fe ck i ry nen på 150 000 man, den enda till fört tsarens diktatur s och en et och gav hopp ng rig ku sk k rld fic vä år ta makt som stod mellan tsaren mma stopp för förs lter i Sverige sa r så som vo no re in h kv oc h r oc le al re och revolutionen, smält bort. l arbeta Hungerkrav a – eftergifter til rr da t at t ak m På morgonen den 28:e stod kapitalets ligen hände, rmed vinnas. rk dä ve e m nd so ku d tt va rä det klart att ingenting kunde tta om lika röst der året att berä un r er m hu m ra ko la iv rk rädda regimen. Tsaren abdi Offens samt fö tspropaganda he s rn ge hö a kerade den 1 mars. besvar urartade ssland senare Ry ns ne tio lu Radikaliseringen av de meni revo k diktatur. tis is in al st en l ga soldaterna var produkten av tre til år av ett fruktansvärt krig. I början av 1917 deserterade 34 000 soldater i månaden. Med 3,8 miljoner döda
1917-2017
drabbades Ryssland av den högsta dödssiffran av alla stridande länder. Medan februarirevolutionen inte var oblodig, den krävde 1 443 liv, var detta ett litet antal mätt mot kri gets blodbad. (Dödssiffran var dock mycket högre än under oktoberre volutionen, då arbetarklassen var mycket bättre förberedd). Tsarismen härskade över ett stort imperium med en stor byråkrati och militärapparat. Nikolaj II, den sista tsaren, var känd som ”Nikolaj den blodige” efter de många massa krerna under hans styre och särskilt förtrycket för att återställa regimens kontroll efter 1905 års revolution. Repressionen skördade 48 000 män niskoliv enbart mellan oktober 1905 och april 1906, enligt den tyska his torikern Manfred Hildermeier. Skrämmande pogromer släpp tes loss mot den judiska befolk ningen – tsaren och hans familj var religiösa fanatiker och inro tade antisemiter. Nikolaj II ansåg 1905 års revolution hade styrts av ”judendomens destruktiva hand”. Han trodde att hans farfar, Alex ander II, hade mördats av samma judiska konspiration. Winston Churchill utvecklade liknande ”teorier” om judarna som orsaken till den ryska revolutionen, detsamma gjorde Hitler och nazis
terna. Faktum är att tsarens rasis tiska milis, de Svarta hundradena, var en prototyp för nazisterna och andra fascistiska partier. Av rädsla för att arbetarklassen och inte de själva skulle bli den starkaste kraften när tsarens enväl de var brutet, var de ryska libera lerna oförmögna att utmana tsaris men och dess förtryckarapparat. Under februarirevolutionen var de förlamade av rädsla. Att de inom några dagar skulle bilda en regering och tala om att ”försvara revolutionen” fanns inte i deras föreställningsvärld. En leda mot i duman (Rysslands pseudo parlamentet) beskrev stämningen i februari inför revolutionen: ”De deputerade vandrar runt som ut märglade flugor. Ingen tror på nå gonting. Alla har tappat gnistan. Alla känner och har vetskap om sin maktlöshet. Situationen är hopp lös” (Steinberg och Khrustalev). Detta besvarar lögnerna från dagens antikommunistiska histo riker som falskt tillskriver led ningen av februarirevolutionen till sina egna ideologiska förfäder, och döljer den socialistiskt inspirerade arbetarklassens avgörande roll. Ingen annan än Miljukov, ledar en för det borgerliga kadetpartiet, säger emot denna förvanskning av historien: ”Vi ville inte ha denna
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
9
7: Arbetarna störtar tsaren som valdes i ett ”val” där endast en av sex vuxna hade rösträtt. På den tiden hade mycket få ka pitalistiska länder allmän rösträtt, med Nya Zeeland och Finland som anmärkningsvärda undantag – det senare som en direkt följd av 1905 års ryska revolution. I de stora ka pitalistiska ”demokratierna” som USA och Storbritannien, liksom i större delen av Europa, var det inte förrän efter oktoberrevolutionen 1917 och de revolutionära chock vågor denna detonerade runt om i världen, som de kapitalistiska re gimerna tvingades gå med på full ständig rösträtt. Kvinnor i Frankrike och Grek land vann inte rösträtt förrän efter andra världskriget och för afro amerikaner i USA skulle det ta ytterligare två årtionden. Överallt har demokratiska rättigheter vun nits genom masskamp, och den ryska revolutionen 1917 spelade en avgörande roll för att föra denna kamp globalt.
Arbetarkvinnornas strejk blev startskottet för februarirevolutionen
revolution. Vi ville särskilt inte att den skulle ske under kriget. Och vi kämpade desperat för att detta inte skulle hända.” (Le Blanc: Lenin och det revolutionära partiet). Men den ryska kapitalismen lyck ades – om än tillfälligt – ”kapa” februarirevolutionen som de inte hade spelat någon roll i. Detta be rodde på den ryska arbetarklassens bristande politiska och organisato riska beredskap. En kapitalistisk provisorisk regering med en ex tremt instabil grundval bildades. Genom att dölja den ryska re volutionens verkliga lärdomar hål ler högerns historiker ett öga inte bara på det förflutna utan också på framtiden. Det kapitalistiska eta blissmanget känner med rätta att nya revolutionära omvälvningar är på väg, och fruktar ingenting mer än att arbetare och ungdomar återska par en rörelse baserad på de verkliga socialistiska idéerna från den ryska revolutionen och Lenin och Trotskij. Idag är kapitalismen i en fruk tansvärd kris över hela världen som framgår av trumpismen framväxt och det faktum att åtta superrika plutokrater äger lika mycket som den fattigaste hälften av mänsklig heten. Prokapitalistiska historiker be skriver februari som en ”bra” re
volution som etablerade demokra tin i Ryssland, men som därefter underminerades och störtades av en ”dålig” revolution i oktober, då arbetarklassen under ledning av bolsjevikerna tog makten. Richard Pipes, en tidigare råd givare till president Reagan, som har skrivit flera böcker om den ryska revolutionen, är typisk för denna skola. I en intervju förra året sade Pipes att han planerade att fira februarirevolutionen men ”helt ig norera” oktober. På samma tema säger histori kern Orlando Figes att februari var ”den verkliga revolutionen” medan oktober var en ”statskupp”. Dessa experter önskar dölja det faktum att arbetarklassen gjorde båda revolutionerna, som i själva verket var olika stadier av samma revolution. För att demonisera bolsjevikerna och oktoberrevolutionen, överdriver Figes februariregimens demokratis ka landvinningar: ”Med hisnande hastighet antog den provisoriska re geringen en bländande rad reformer under våren 1917. Över en natt för vandlades Ryssland till det ’friaste landet i världen’ (Lenin)”. Men vad Lenin skrev var att ”Ryssland är nu det friaste av alla krigförande länder” (Lenins aprilteser), men att revolu
tionens resultat inte var en följd av den borgerliga regeringens politik. ”Bakom en skärm av revolutionära fraser utser denna regering anhäng are av den gamla regimen till nyck elpositioner”, varnande också Lenin. Arbetarklassen i Ryssland förstod bara alltför väl att dess nyvunna demokratiska rättigheter hade upp nåtts genom kamp. Dessa friheter togs snarare än ”beviljades” av re geringen. Det var styrkan i arbe tarorganisationerna och särskilt sovjeterna (arbetarnas rådsorgan) som förhindrade den provisoriska regeringen att i allians med resterna av tsarregimen rulla tillbaka dessa vinster (något som de skulle göra allt för att försöka, vilket framgick av högerns kuppförsök av general Kornilov i augusti). Exempelvis regeringens frigiv ning av politiska fångar bekräftade bara det som redan hade inträf fat, då arbetare och soldater själva öppnat fängelsecellerna. När det gäller löftet om allmän rösträtt, förblev detta på papperet. Regeringen använde löftet om val till den utlovade konstituerande församlingen för att skjuta upp massornas krav på jordreform och ett slut på kriget. Den provisoriska regeringen själv valdes aldrig, utan utsågs av duman,
Det var först efter februari, när re volutionen var ett faktum, som kapitalisterna internationellt kon verterade till ett ”demokratiskt” Ryssland. Det brittiska parlamentet, som mestadels bestod av protsaris tiska liberala och konservativa po litiker, röstade nu hycklande för att skicka sina ”hjärtliga gratulationer” till det ryska folket. Bara ett år tidi gare hade den brittiska regeringen utnämnt Nicholas II till heders fältmarskalk i den brittiska armén. Storbritanniens ”fria press” hade varit särskilt extravaganta i beröm met av den ryska diktatorn. Efter att ha hamnat fel i febru arirevolutionen fejkade nu kapitalistiska regeringar sitt stöd för ”de mokrati” i Ryssland, så länge kapi talistism och imperialistiska militä ra allianser fortsatte att gälla. Den provisoriska regeringen var förlamad från början. Den kunde inte lösa något av de stora proble men i det ryska samhället: kriget, ekonomisk kollaps och viktigast av allt, jordfrågan (jord till dem som brukar den). Avgörande för revo lutionen var återkomsten i en ännu större skala av sovjeterna, som var rotade i erfarenheten från den misslyckade revolutionen 1905. Petrogradsovjeten hade 3 000 dele gater som valts från de flesta fabri ker och arbetsplatser. Delegaterna hade inga ekonomiska privilegier och kunde omedelbart avsättas el ler väljas om, vilket gör detta till det mest demokratiska politiska syste met någonsin och ett embryo till en arbetarregering. Sovjeterna växte fram över Ryssland, även bland sol daterna och massorna på landsbyg den. Ett tillstånd av ”dubbelmakt” existerade mellan februari och ok tober, något som i en eller annan
form manifesteras i alla revolutio ner. Som Gutjkov, den nya krigsmi nistern erkände: ”Regeringen har tyvärr ingen verklig makt: trupper na, järnvägarna, post och telegraf är i händerna på sovjeten. Den enkla sanningen är att den provisoriska regeringen existerar endast så länge som sovjeten tillåter det. ” Arbetare visade instinktivt sin fientlighet mot den nya regeringen som bestod av några av Rysslands rikaste affärsmän och markägare. Men arbetarna kontrollerades av sin egen ledning, särskilt ”mode rata” mensjeviker och socialistre volutionärerna, som i februari ha de en överväldigande majoritet i sovjeterna. Bolsjevikerna hade bara två procent av rösterna i sovjeten i Petro grad direkt efter februari (deras re presentation skulle öka kraftigt och vinna en majoritet i september). Mensjevikerna och socialistrevo lutionärerna använde sin domine rande ställning till att understödja den nya kapitalistiska regeringen och skapa illusioner om den.
”Massornas revolutionära tendenser, även vid tidpunkten för febru arirevolutionen, överensstämde inte alls med de småborgerliga partiernas kompromisstendenser. Proletariatet och bönderna röstade för mensjevi kerna och socialistrevolutionärerna inte för att kompromissa, utan som motståndare till tsaren, kapitalis terna och godsägarna. Men genom att rösta på dem skapade de en mur mellan sig själva och sina egna mål. De kunde inte gå framåt utan att stö ta in i denna mur uppförda av dem själva, och riva ner den” Trotskij: Ryska revolutionens historia). Mensjevikerna och socialistre volutionärernas högerflygel höll fast vid tron att detta var en ka pitalistisk revolution – eftersom Ryssland var en efterbliven och till övervägande del bondeeko nomi. Därför, hävdade de, var det nödvändigt för arbetarklassen och dess partier att stödja en kapitalis tisk regering och undertrycka sina egna krav. Detta var ett av de tidi gaste yttringarna av den så kallade ’stadieteorin’ - ett kännetecken för de stalinistiska kommunistpartier na sedan dess. I Kina, Spanien, Chile, Iran och andra länder, har fantastiska revo lutionära möjligheter förstörts till följd av att man följt den misslyck ade mensjevikiska ”stadie”-meto den snarare än den framgångsrika bolsjevikiska strategin från 1917. Men den ryska arbetarklas sen hade tack och lov förstått den marxistiska teorin mycket bättre. I vår egen tid kommer allt fler arbe tare och ungdomar att förstå dessa viktiga lärdomar och återupprät ta socialismen som ett kraftfullt massalternativ till kapitalismen. ■
INRIKES
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
10
Hunger på Södermalm Första intrycket av Potatisrevolutionen är att det är en nätt liten bok. Andra intrycket, när läsningen tar vid, är förundran över hur en så liten bok kan innehålla så mycket. Historikern Håkan Blomqvist berättar om en betydande del av arbetarhistorien, som har påverkat hela samhället, men som få känner till. Boken är ett måste för alla socialister som vill uppmärksamma att det har gått hundra år sedan det som också kallas ”den svenska revolutionen”. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
T
ill skillnad från andra böcker i ämnet är den här inte så övergripande utan mer en djupdykning i just händelserna i maj 1917 på Södermalm, eller närmare bestämt södra Katarina. Paradoxen i att kvarteren i nuvarande ”SoFo” som idag påstås vara Nordens restaurangtätaste för hundra år sedan var scen för hungerkravaller görs mycket tydligt och väcker en del tankar. För en som har bott i området är det otroligt intressant med de ingående beskrivningarna om hur det såg ut då, vilka hus som var byggda, var de röda småkåkarna från 1800-talet fortfarande finns kvar, liksom kartläggningen av alla stora industrier och arbetsplatser. Nog hade en anat att ”kapsylen” var kopplad till bryggerinäringen och att industrier låg där Stalands möbler ligger, men omfattningen av ”Stockholms industriarbetarstadsdel” har inte slagit mig förut. Blomqvist laborerar med begreppet hunger. Hur hungriga var folk? Fanns det mer som låg bakom ilskan
än handlare som gömt undan potatissäckar till sin egen släkt? Vi får följa en rad personer under den 5 maj, nämligen de som blev gripna, åtalade och dokumenterade i rättegångsprotokollen. Kvinnorna var de drivande. Kvinnosynen i samhället och kvinnornas legala status – utan rösträtt och att gifta kvinnor var omyndiga – är hisnande. Annat har inte ändrats och mycket av statens agerande känns igen från Göteborg 2001 – synen på upplopp, polisens taktik, rättegångarna. Domarna blev dock betydligt mildare än 2001, trots att de ekonomiska konsekvenserna för de dömda säkert var svårare. För den som inte har läst så mycket om 1917 innan kan det var svårt att hänga med när Potatisrevolutionen rätt snabbt går igenom de olika politiska krafterna, högersocialdemokraterna, det nybildade vänstersocialdemokraterna och syndikalisterna och hur rörelsen påverkad av revolutioner i omvärlden gick vidare och till slut resulterade i kompromissen om
allmän och lika rösträtt. Däremot ges en bra känsla för stämningarna på Söder och hur spontana upploppen var och hur de politiska grupperingarna senare försökte styra massan åt olika inriktningar.
Det ökade intresset för vår historia har delvis väckts av SVT:s populära dramatisering Fröken Frimans krig, som i julas sändes för tredje året i rad. Friman-serien utspelar sig några år tidigare kring 1908. Likväl är kompletteringar som Potatisrevolutionen absolut nödvändiga då SVT:s historieskrivning helt har skurit bort allt som händer runt omkring några medleklasskvinnor, rörelsen från gatan – som var aktiv redan då. Och framförallt arbetarkvinnornas roll. Intresset märktes inte minst vid boklanseringen. Över hundra personer kom till den lilla Söderbokhandeln och alla 90 exemplar av Potatisrevolutionen sålde slut, inklusive skyltex. När jag ringer upp Håkan är han överväldigad över gensvaret. Potatisrevolutionen (se potatisrevolutionen.se) är ett kollektiv med flera andra föreläsare såsom Kjell Östberg, Yvonne Hirdman och Rainer Andersson. De får så många förfrågningar att de måste tacka nej. Den 14 februari var det fullsatt på ABF-huset men också stort intresse bland en betydligt yngre publik på SSU Norra Real. Närmast väntar den 23 februari på Kafé Marx, Göteborg (Lagerhuset) den 7 mars och återigen ABF Stockholm den 8 mars.
I och med detta hundraårsjubileum så behöver alla socialister vara så aktiva det bara går i debatten för att inte bara väcka intresse för historien utan också för att få dagens arbetare och unga att använda slutsatserna från då till akti-
vitet idag – frågorna om klass- och könsförtryck är fortfarande inte lösta. Så länge som kapitalismen består genereras förödande orättvisor och nya hot skapas som till och med överskuggar de hippa kvarteren kring Nytorget. ■
Ingen hamnstrejk – APM Terminals vill träffa facket
Konflikten i Göteborgs hamn har nått ett nytt skede. Under förra veckan varslade Hamnarbetarförbundet om en ny strejk på tisdag och på torsdag. Men efter att APM Terminals sagt sig vara beredd att möta hamnfacket drogs strejkvarlset tillbaka. AMER MOHAMMED ALI
amer.mohammed.ali@socialisterna.org
I
samband med det sade APM Terminals VD Henrik Kristensen att arbetsgivaren är beredd att träffas om alla stridsåtgärder avblåses, och detta är någonting som Hamn4an gått med på. Det återstår att se om detta är en tom gest eller om APMT nu är beredd att förhandla med hamnens majoritetsfack. Hamn4an har fått ett enormt stöd från allmänheten med fackliga stöduttalanden, aktivister som står på gatan och delat ut flygblad till stöd för hamnarbetarna och insamlingar till fackets kassa. En av de tilltänkta stridsåtgärderna var att genomföra sympati-
strejker i andra hamnar runt om i landet. Vad som kommer att hända framöver i och med att APMT är beredda till samtal är fortfarande oklart och därför är det viktigt att hålla kampberedskapen uppe. Det kan mycket väl vara så att arbetsgivaren försöker nöta ut kampviljan bland arbetarna. I december träffades Hamn4an och APMT för att diskutera läget i hamnen och medan facket gav förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras i hamnen så valde APMT att hetsa och krävde att inga fackliga symboler skulle få bäras av de anställda. Det är viktigt att Hamn4an
Hamn4an har fått stort stöd av allmänheten.
fortsätter att ta plats i det offentliga rummet och lyfter sina frågor för att bibehålla pressen på APMT. Det är också viktigt att fortsätta med de fackliga mötena och att fortsätta diskutera strategi bland medlemmarna, därför är medlemsmötet på torsdag ett viktigt
sådant, då det kommer efter mötet med Henrik Kristensen. APMT backas upp av Svenskt Näringsliv, som i ett brev till rege ringen begärt ytterligare inskränkningar i strejkrätten med anledning av hamnkonflikten. En begäran som regeringen hörsammat genom
att att ge Medlingsinstitutet i uppdrag att se över konsekvenserna av dagens konfliktregler. Rättvisepartiet Socialisterna stödjer Hamnarbetarförbundets kamp och kommer att fortsätta mobilisera till stöd och sprida information om denna viktiga strid. ■
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
11
I huvudstaden Kabul är våldet och terrorn ständigt närvarande
har aldrig bott Afghanistan utan levt i flyktingläger sedan 1980-talet. Nära 600 000 afghanska flyktingar har hittills fördrivits från Pakistan.
”I Kabul är ambassaderna att likna vid befästa fort. Diplomater från Väst kommunicerar med varan dra via Skype och åker helikopter till möten med landets regering. Det andra Kabul är en stad med snabbt växande befolkning, idag fyra miljoner, där explosioner och självmordsbombare dagligen dö dar civila och där det ekonomiska läget snabbt försämras. När Väst påstår att Kabul är sä kert är det bara ett försök att dölja det faktum att Afghanistan, trots alla miljarder man har spenderat, inte är någon framgång Nu står landet på randen till en humanitär kris”, skriver HRW den 25 januari och uppmanar EU-regeringarna att stoppa de livsfarliga utvisning arna till Afghanistan.
Det USA-ledda kriget, som pågått se dan 2001, är ett totalt misslyckande. IS finns numera i landet. IS stod bakom den dödliga attacken mot demonstrerande hazarer i Kabul i juli 2016. Ett terrordåd som skör dade 80 människors liv. Även SIGAR, den USA-myn dighet som överser återuppbygg naden i landet, erkände i sin se naste rapport (den 1 februari) om läget i Afghanistan att utveckling en bara går bakåt. Regeringen kon trollerar knappt hälften av landets territorium. Ytterligare drygt en halv miljon människor i Afghani stan tvingades fly sina hem år 2016. Antalet barn i skolan var tre miljo ner färre i fjol än vad man tidigare uppgett och 3 000 skolor stängdes på grund av det upptrappade kri get. Opiumproduktionen däremot ökade med 43 procent förra året.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Offensiv säger: • Stoppa tvångsutvisningarna och polisjakten på flyktingar. • Återinför asylrätten. Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller samt förned rande ålderskontroller. • Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Avskaffa Dublinförordningen. Riv upp EU:s avtal med Turkiet och Afghanistan. • Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar. • Gemensam kamp för jobb, väl färd, bostad och ökade resurser till kommunerna. • Global kamp mot imperialis mens plundring och militarism. • Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet. ■
Stoppa utvisningarna till krigets Afghanistan Regeringens skarpa högersväng i flyktingpolitiken skördar liv. Sammanlagt dog 130 asylsökande under 2016, visar statistik som Aftonbladet begärt ut från Migrationsverket. Bland de avlidna under 30 år var nio från Afghanistan. Under de senaste månaderna har flera ensamkommande flyktingbarn tagit sitt liv. Men myndigheterna har ingen koll eller statistisk, vilket ger ännu ett brutalt besked om det cyniska människoförakt som omger dagens politik. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
I
höstas slöt EU ett så kallat återvändaravtal med Afghani stans regering. Samtidigt som avtalet med EU skrevs under slöt tre EU-länder – Finland, Sverige och Tyskland – bilaterala återvän daravtal med Afghanistans reger ingar. Dessa avtal för massutvisningar av tiotusentals afghanska flykting ar hade föregåtts av gangsterdiplo mati från EU:s och de tre regering arnas sida. Afghanistans regering ställdes inför ”valet – skriv på eller förlora bistånd.
De första chartrade planen med tvångsutvisningar från Sverige och Tyskland landade i Afghanistan i slutet av 2016. I mars ska ett nytt chartrat plan från Sverige anlända till Afghanistans huvudstad Kabul. De svenska och tyska regeringarna hoppas också att den skärpta flyk tingpolitiken i kombination med ett litet ekonomiskt bidrag ska re sultera i att fler afghanska flykting ar ”frivilligt” återvänder. Uppemot 25 000 afghanska flyktingar hotas av utvisning från Sve
rige ”inom en nära framtid – varav de flesta barn”, enligt Svenska Dag bladet i fjol. Detta trots att till och med Migrationsverket så sent som i december erkände att säkerhets läget i Afghanistan försämrats och läget var ”mycket instabilt”. Men enligt Migrationsverket finns fort farande några ”relativt säkra om råden” i Afghanistan, bland dem huvudstaden Kabul. Men detta är ännu en politiskt motiverad lögn som sprids för att kunna definiera Afghanistan som åtminstone delvis ”säkert”. I detta syfte har den tyske inrikesminis tern Thomas de Maizière gått så långt att han påstår att det ”endast är det internationella samfundets representanter som drabbas av ter rorn i Afghanistan – inte civila”. I Afghanistans huvudstad är vål det och terrorn ständigt närvarande samtidigt som läget förvärrats i res ten av landet. Situationen I Kabul försämras också snabbt till följd av Pakistans massutvisningar av af ghanska flyktingar, många av dem
I år har Kabul drabbats av flera fruktansvärda bombdåd. I början av året utfördes ett bombattentat utanför parlamentet i som döda de 51 personer och skadade 150. I februari utlöste en självmords bombare sin sprängladdning på en parkeringsplats utanför Högsta domstolen i Kabul som dödade minst 20 personer. Krigets Afghanistan skördar allt fler civila offer. Under år 2016 dö dades eller sårades 11 418 civila, en ökning med tre procent sedan året innan och det högsta antalet sedan talibanerna störtades hösten 2001. En tredjedel av offren förra året, 923 döda och 2 589 skadade, var barn och det var en dramatisk ök ning med 24 procent, enligt UNA MA, FN:s mission i Afghanistan.
Låt de ensamkommande flyktingbarnen stanna
Sluta utvisa!, manade demonstranterna på Sergels torg.
Foto: Leo Nobel
ÅTERiNFÖR ASYLRÄTTEN Lördagen den 18 februari hölls en demon stration i Stockholm mot utvis ningarna till Afghanistan. Demonstrationen hölls mot bakgrund av den självmordsvåg som har gått bland ensamkom mande ungdomar från Afghanis tan, där sju personer har försökt ta sina liv, varav tre har lyckats. Demonstrationen, som samlade uppemot 1 000 personer, krävde
bland annar ett slut på godtyckli ga åldersbeskrivningar, förenklade asylprocesser och permanenta up pehållstillstånd för de som flyr krig och förtryck i Afghanistan. – Regeringen har under det senaste året bedrivit barnmisshandel mot ensamkommande flyktingbarn, sa Alex Bengtsson från Tillsammans skapet, som var en av talarna. Flera av talarna var själva en
samkommande flyktingar. Ali Ra himi var en av dem och berättade om hur situationen för hazarer (en folkgrupp som är extremt diskri minerad i Afghanistan) ser ut. – Många av de hazarer som är i Sverige är uppvuxna i flyktingläger i Iran eller Pakistan, de har knappt varit i det land som de nu riskerar att utvisas till, sa Ali Rahimi. ■ Leo Nobel
INTERNATIONELLT
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
12
dem framför medias kameror. Det har skämt ut Irlands konservativa politiker inför omvärlden. Frågan om rätten till abort handlar om kvinnors rätt att överleva. Risken att dö på grund av konservativa och kvinnoförtryckande lagar är i allra högsta grad verklighet i många länder, däribland Irland.
Bus4Choice kommer turnera över Irland med protestmöten och demonstrationer
kampanj av katolska organisationer och kyrkan och innebär att ett fosters rätt till liv är likvärdigt med en född människas och innehar samma mänskliga rättigheter.
Savita Halappanavars död den 28 oktober 2012 var startskottet på en ny våg av aborträttsdemonstrationer. Savita var gravid med ett döende foster men nekades abort. Hon avled på grund av blodförgiftning. Det här är bara ett exempel på kvinnor som har dött på grund av abortförbudet. Liksom i ett trettio andra länder strejkar kvinnor på Irland på internationella kvinnodagen den 8 mars. Flera nätverk mobiliserar till Strike4Choice och uppmanar till demonstrationer i Dublin samma dag.
Lagen infördes med andra ord innan många av de kvinnor som idag berörs av den var födda. Men den unga generationen accepterar inte det extremt kvinnoförtryckande samhälle som Irland var för bara några decennier sedan.
Den antikapitalistiska kvinnorättsorganisationen Rosa där medlemmar ur Socialist Party (Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation) är drivande organiserar Bus4Choice den 6–8 mars. Bussen turnerar över hela Irland i tre dagar med protestmöten
Som en upptakt inför den globala protest- och strejkdagen 8 mars anordnar den antikapitalistiska kvinnorättsorganisationen Rosa Bus4Repeal – en bussturné för att riva upp det irländska grundlagsstadgade abortförbudet. LINA RIGNEY THÖRNBLOM
rs@socialisterna.org
R
örelsen för aborträtt på Irland har växt sig stark. Tiotusentals kvinnor har marscherat för aborträtten. Den årliga March for Choice samlade förra året cirka 20 000 personer från hela landet för att kräva kvinnans rätt att välja. Nära 75 procent av Irlands befolkning vill tillåta möjligheten till abort. Det har skett en stor svängning i opinionen för att riva upp abortförbudet. Den förlegade lagen infördes för 34 år sedan efter en
Foto: ROSA
ROSA-kampanj för aborträtten
och demonstrationer. Man kommer också att medvetet bryta det kvinnofientliga abortförbudet genom att informera om möjligheten till abort och erbjuda säkra abortpiller till kvinnor som behöver dem. Från bussen erbjuder man även läkarkonsultation över Skype i samarbete med WomenOnWeb.org. – Tre kvinnor efterfrågar abortpiller varje dag på Irland från Women on Web vilka inte är tillgängliga här på grund av abortförbudet i grundlagen. Det trots att pillren finns med på Världshälsoorganisationens lista över nödvändiga mediciner, säger Rosas Rita Harrold. Att bryta mot abortförbudet kan leda till fängelse i 14 år på Irland. Rosa har vid upprepade tillfällen genomfört aktioner där man smugglat in abortpiller och intagit
Under 2018 planerar påven att besöka Irland. Det är en del i katolska kyrkans upptrappade kampanj mot aborträttsrörelsen, men även ett bevis på hur omskakade de har blivit av kampen. Samarbetet mellan kyrkan och staten har en grym bakgrund på Irland, som till exempel slaveriet av fattiga kvinnor som tvingades jobba i kyrkans tvätterier om de ansetts vara lösaktiga (sista tvätten stängdes 1996), det brutala våld som kvinnor utsattes för när deras bäcken bröts sönder av läkare under förlossningar (så sent som på 80-talet) och misshandel, övergrepp och mord på oönskade barn i kyrkans barnhem. Även om dessa övergrepp avslöjats (trots kyrkans försök att tysta ner dem) så är kyrkan representerad i majoriteten av landets skoloch sjukhusstyrelser. Påvens uttalanden mot klyftorna i världen och för klimatet, som hyllats av en del inom vänstern, handlar i grund och botten inte om en liberalisering av den djupt konservativa katolska kyrkan utan om ett försök att tvätta bort ett dåligt rykte och vinna förtroende hos de massor som har tagit ställning mot kapitalismen. Kvinnokampen på Irland är konkret och avgörande för kvinnor idag och det är nödvändigt att vi i Sverige drar lärdom av den, men framför allt att vi sluter upp i solidaritetsaktioner för att öka trycket på den irländska regeringen. Den medborgardialog med 100 representanter som satts in för att diskutera frågan om aborträtt är inte tillräcklig. Irlands befolkning måste få säga sitt, men regeringen är för rädd för att utlysa en folkomröstning då de vet att de riskerar att tvingas införa aborträtt. Protesterna behöver också fortsätta för att kräva att lagen rivs upp, inte att den ersätts med en mildare form av abortförbud. ■
Nya turer kring Talvivaaragruvan – men vad väntar? Talvivaaragruvan i östra Finland har varit en följetong i finska media under flera år, och den har åtföljts av flera allvarliga utsläpp och ekonomiska märkligheter. ROBERT LUNDQVIST offensiv@socialisterna.org
D
et senaste är att man har fått in en ny storägare vid sidan av finska staten, ett företag med namnet Trafigura. De ska tydligen ha intressen i gruvföretag på många ställen i världen, men enligt dokument som läckt ut ska bolagsledningen även ha egna intressen i hundratals bolag i skatteparadis som Bahamas, Malta,
Schweiz och Luxemburg. Företaget sägs även ha kopplingar till ryska företag som de hjälpt att komma runt sanktionerna mot Ryssland. År 2010 dömdes bolaget för att ha transporterat farligt avfall till Elfenbenskusten. Avfallet dumpades i Abidjan. Enligt Amnesty Internatio-
nal fick över 100 000 ivorianer söka vård, och 15 personer miste livet. Så förhoppningar om att finska staten ska få in en stabil ägare i problemgruvan torde inte bli verklighet. Men hur hamnade man här? Gruvan startades 2008 och planen var att man skulle utvinna i första hand nickel med en metod om kallas biolakning. Den metoden, som går ut på att använda bakterier för anrikningen, hade inte använts i stor skala på något annat ställe. Det visade sig också bli svårt med driften. Dels var det flera planerade utsläpp av vatten från de stora dammarna, dels har oplanerade läckor också uppstått.
Tungt förorenat vatten spreds då till vattendragen i omgivningen, vatten som bland annat innehöll farliga tungmetaller och uran. Företaget gick i konkurs 2014. Sedan dess har finska staten genom bolaget Terrafame varit ägare, och det har diskuterats vad som ska göras med gruvan. Lokala grupper vill få den stängd, men staten hoppas få verksamheten lönsam. Alternativet att stänga den innebär att staten står ensam med kostnader på uppskattningsvis en halv miljard euro för vattenreningsanläggningar. Vilka är då lärdomarna så här långt? Den viktigaste är att gruvdrift
oftast får så stora konsekvenser på miljö och omgivande samhällen att beslut om att starta en gruva inte får göras utan att väga in andra intressen än de ekonomiska. De tar stora områden i anspråk, driften kräver ofta en massa energi och risken för haverier och utsläpp av farliga föroreningar är inte obetydlig. Det ter sig också rimligt att bolag som får tillstånd att dra igång gruvor måste avsätta tillräckliga belopp för att täcka kostnaderna när en gruva ska avvecklas. I grund och botten kan vi inte vänta att privata företag kommer att vare sig klara eller vara intresserade av detta. ■
INTERNATIONELLT
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
13
Attacker, motstånd och kaos
10 punkter om Trumps första månad Donald Trump har varit USA:s president i en månad, som kantats av miljonprotester, kriser och opinionsras. Nattliga twitter, lögner och hätska angrepp på motståndare har avlöst varandra. Trumps högerpulism kombinerar extrem nationalism med lika extrem nyliberalism. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
1.
Trumps populism är det politiska uttrycket för det kapitalistiska systemets kriser.
2.
Trumps politik är ett försök till fullskalig reaktion i modern tid, både inrikes och internationellt. Trumps program är en total attack: mur mot Mexiko, stopp för flyktingar; avskaffa aborträtten; försämra sjukvård, socialbidrag och andra bidrag; bygga oljeledningar och ta bort miljöregler; sänka skatten för de rika och massiva nedskärningar; privatisering av infrastruktur och så vidare. Till skillnad från 1920- och 30-talen kan reaktionen idag inte mobilisera stormtrupper som attackerar arbetarorganisationer och fackföreningar. Den härskande klas sen måste istället förlita sig på lagar och förordningar, på propaganda och chockdoktriner, samt på att arbetarrörelsen inte kommer att besvara attackerna. Nationalismen – America First – är en viktig del av programmet. Kostnaderna i form av försämrade relationer och minskad handel ska vägas upp av känslan av att Trump rättar till något som gått fel. Dessutom uppmuntrar och fostrar det politiker i andra länder att driva en liknande linje.
3.
Hans möjlighet att vinna gehör hos vissa skikt bygger på systemets och dess partiers misslyckanden. Donald Trump har lägre opinionssiffror än någon annan nyvald president. De första fyra veckorna föll de än mer, från 46 procent till 38. Men, som Dagens Nyheters korrespondent Martin Gelin påpekar, ”det innebär att Trump fortfarande har stöd av alla republikaner i USA”. Att
Trump kritiseras i media och av etablerade politiker är snarare till hans fördel bland hans anhängare. Misstron mot etablerade politiker var skälet till att Hillary Clinton inte vann valet.
4.
Motståndet är objektivt sett starkare än Trump. Protestdagen den 21 januari, som dominerades av Women’s Marches, var den största i USA:s historia, med 4-5 miljoner på gatorna i hela landet. Protester och demonstrationer pågår hela tiden: 10 000-tals på flygplatserna mot inreseförbudet, fortsatt mobilisering mot oljepipe lines, student- och elevstrejker, ”dagen utan invandrare” den 17 feb ruari stängde många arbetsplatser med mera. Flygplatsprotesterna var avgö rande för att tvinga domare att agera mot Trumps inreseförbud. Presidenten har inte heller överklagat, utan tänker komma med ett nytt dekret. Nu planeras strejker både internationella kvinnodagen den 8 mars och på 1 maj. Fackföreningar för sjuksköterskor och lärare i flera delstater har redan beslutat om strejker på 1 maj. Trumps anhängare har inte haft något att sätta emot. Reaktionens hopp är att rörelsen inte ska förstå sin egen styrka, att ledningarna ska begränsa kampen och de som kämpar tröttas ut.
5.
Kvinnor och unga har stått i motståndets första led. Kamp mot kvinnofientlighet, rasism, anti-miljö och anti-arbetare dominerar. Kvinnor organiserade och dominerade protestdagen den 21 janua ri. Tusentals bar ”pussy hats” som ett svar på Trumps misogyna uttalanden och agerande. Flera
talare på huvuddemonstrationen i Washington sade sig förespråka någon form av ”revolution”. Den 8 mars blir nästa stora protestdag, med uppmaningar till kvinnostrejker. Försvar av aborträtten, som hotas över 40 år efter att den införts, kommer att vara en nyckelfråga i kampen mot Trump. Vänsterstämningarna bland unga var tydlig under primärvalkampanjen, där Bernie Sanders, som säger sig vara socialist, hade det starkaste stödet bland unga väljare.
6.
Splittringen i statsapparaten mellan presidenten och den djupa staten är historiska. Det finns ingen motsvarighet till den kris som drabbat USA:s statsapparat. Att Trumps säkerhetsrådgivare Michael Flynn tvingades avgå är ett stort bakslag för den nya presidenten. Flynns kontakter med den ryske ambassdören tycks bekräfta den misstro som finns inom USA:s underrättelsetjänst angående Trumps beundran för Putin. Denna misstro finns också hos höga militärer och politiker i det republikanska partiet. Läckorna om Flynn visar också att det även bland Trumps medarbetare finns en oro. Det är uppenbart att Trump kände till Flynnaffären långt innan den
nådde media, även om det är oklart hur inblandad han var. Statens kärna – säkerhetstjänst, underrättelsetjänst, militär och polisledning – är också ställd åt sidan inför Trumps samtal och konflikter med regimer och regeringar.
7.
Konflikten mellan presidenten och media är också historisk. Falska och fejkade nyheter och media har av Trump utnämnts till hans fiende nummer 1. Att så tydligt attackera en av det kapitalistiska samhället viktigaste stöttepelare kan verka kontraproduktivt. Men för Trump är det ett sätt att behålla stödet hos sina väljare, samtidigt som han hoppas att förr eller senare tvinga media att dansa efter hans pipa. Att kalla en domare för ”så kallad domare” och skriva SICK (sjukt) om de mest kända media företagen är en del av en strategi. Högerextrema media, från etablerade Fox News till det Breitbart där hans rådgivare Steve Bannon var chef, ska förmedla bilden av Trumps USA.
8.
Den härskande klassen kommer att tvingas att agera mot Trump. Det finns redan både domare och politiker som diskuterar möjligheten till riksrätt mot Trump, baserat på t ex olagliga beslut eller mutor. Men själva frå gan som utlöser
riksrätt är inte det viktiga, det är om det politiska etablissemanget ser sig tvungna att göra sig av med presidenten och tror att det är möjligt. Det som tvingar fram ett agerande är om Trump allvarligt äv entyrar kapitalismen i USA. Det kan ske genom internationella konflikter, men framför allt att han piskar fram en rörelse underifrån där arbetare, kvinnor och unga organiserar sig och tar kamp. Än så länge hoppas dock politikerna, mot bättre vetande, att både Trump och motståndet ska bli lugnare.
9.
Demokrater och republikaner som kritiserar Trump är hycklare, de är rädda för att motståndet underifrån ska gå längre. Demokratiska politiker försöker ställa sig i spetsen för demonstrationer och protester mot Trump. Samtidigt har många av dem röstat för Trumps ministrar och applåderat vissa av hans beslut, till exempel att avbryta handelsavtalet TTP. Liberala politiker deltar för att öka sin popularitet, men det är deras politik och system som öppnat för Trump. Det är en annan sak med väljare och arbetare som i takt med att Trumps politik får effekt nu byter sida och deltar i kampen.
10.
Trump som president avslöjar systemet, understryker behovet av ett parti för de 99 procenten och en demokratisk socialistisk politik. Rörelsen mot Trump behöver konkreta krav – höjd minimilön, avgiftsfri utbildning, bostäder åt alla – tillsammans med försvaret mot alla hans attacker. Rörelsen måste samla så många som möjligt, samtidigt som den måste vara demokratisk, med utrymme för debatter och olika åsiktsriktningar. Kampen mot Trump är i grunden en kamp mot det kapitalistiska systemet. Alternativet är en socialistisk politik, som utgår från människornas och miljöns behov. ■
KULTUR
23 FEBRUARI # 1 240
14
Irlands förlorade revolution “Under fyraårsperioden 1918-22 spreds militanta fackliga aktioner som en löpeld. Det var tre generalstrejker och 28 stads- eller lokala generalstrejker.” Det skriver den socialistiska parlamentsledamoten Ruth Coppinger i förordet till Ireland’s Lost Revolution 1916-1923, en antologi från Socialist Party. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
B
okens tidsperiod innehåller allt: påskupproret 1916, den uppvaknande och massiva klasskampen, frihetskriget, inbördeskrig och landets delning. Bokens sex skribenter Ruth Coppinger, Cillian Gillespie. Laura Fitzgerald, Kevin McLoughlin, Kieran Mulholland och Tom Crean beskriver den spännande händelseutvecklingen, analyserar och drar slutsatser. Redan titeln, Irlands förlorade revolution, med underrubriken Arbetarklassen och kampen för socialism, visar bokens inriktning. De inledande kapitlen beskriver den enastående socialisten James Connollys idéer och hans roll i påskupproret 1916. Connolly avrättades av en brittisk exekutionspatrull den 12 maj 1916 för sin ledande roll i detta uppror.
Påskupproret omfattade en minoritet, 2 558 rebeller, som reste sig mot imperialism och krig, för Irlands självständighet. Det besvarades av den brittiska krigsmakten, vars kanonbåtar besköt Dublin. I ruinerna fanns 469 döda, varav 260 civila. “Det är irländarnas olycka att de reste sig för tidigt - innan den europeiska arbetarklassens revolt fått tid att mogna”, kommenterade Lenin. Connolly hade sett krigets fruktansvärda konsekvenser, men inte som Lenin och bolsjevikerna dragit slutsatsen att detta också skulle leda till revolutioner med masstöd. Han agiterade därför för ett mindre uppror med ett begränsat nationalistiskt program, till och med när han trodde att de skulle förlora. Trots påskupprorets nederlag och politiska begränsning fick det stor betydelse. Den brittiska imperialismens krigspropaganda om att “försvara små nationer” avslöjades av brutaliteten på Irland. Upproret blev ett första slag mot kriget och imperialismen. Påskupproret fick i efterhand ett allt starkare stöd, främst på grund av den engelska regeringens brutala repression. Upprorsmän som frigavs hyllades som hjältar och de kämpande fackföreningarna började växa snabbt igen. Det var i det läget en verklig tragedi att rörelsen stod utan James Connolly.
Frågan är hur marxisten Connolly kunde leda och delta i ett väpnat uppror som enligt honom själv var dömt på förhand. Boken visar hur hans grundläggande perspektiv på hur Irland, det brittiska imperiets äldsta koloni, skulle befrias var att den nationella kampen måste förenarklassen i söder. Inriktningen var Den allt mer begränsade naatt göra Irland omöjligt att regera tionalismen och att den katolska as med den sociala (den ekonomisför det brittiska styret, att upprätta kyrkan gavs stort utrymme betydka utsugningen och nöden). Och att en alternativ statsapparat. de också ökade hinder för att ena arbetarklassen måste vara en huvudarbetarklassen, katoliker och prokraft i denna revolutionära kamp. Arbetarklassens styrka visades när testanter. Protestantiska arbetare i På Irland hade den inriktningen en generalstrejk den 24 april 1918 nordost oroades över att styras av extra stor betydelse, eftersom arbetarnas gemensamma lidande och Sinn Fein var ett parti som bildats tvingade regeringen i London att katolska kapitalister i söder. Utan kamp var det som kunde överkom- 1905 och som 10 år senare hade ta tillbaka beslutet om värnplikt på ett program för arbetarenhet ökama klyftan mellan katolska och ett begränsat medlemstal och in- Irland. Raden av generalstrejker – de den våldsamma sekterismen i protestantiska arbetare, en splitt- flytande. Trots att partiet inte spe- en sovjet (arbetarråd) tog makten i norr efter nederlaget för strejken i ring som uppmuntrades av kolo- lat någon roll i påskupproret blev Limerick i april 1919, den över en Belfast 1919 som sammanföll med nialmakten. Det var fackförening- detta snart känt som “Sinn Feins månad långa generalstrejken i Bel- en ny ekonomisk kris och arbetsarna och klasskampen som enade påskuppror”. Partiet började växa fast tidigare samma år osv - visade löshet. snabbt, som ett uttryck för för- också vad arbetarna kunde uppnå. arbetare från båda grupperna. Storbritanniens borgarklass gav Den stora klasstriden 1913 var hoppningarna om befrielse, både Men denna styrka användes inte av inte upp utan strid. En förlust av Iren masslockout som drabbade cirka nationellt och ekonomiskt-socialt. det som blev ledningen för republi- land skulle uppmuntra kamp i andra 100 000 arbetare och kolonier och innederas familjer, satte Storbritanniens borgarklass gav inte upp utan strid. bära att ekonomiskt stopp för arbetarröLondon atEn förlust av Irland skulle uppmuntra kamp i andra bakslag. tackerade militärt, relsens framväxt och kolonier och innebära ett ekonomiskt bakslag. inklusive med den uppfattades som ett paramilitära styrkan nederlag. Året efter inleddes första världskriget, där de Sinn Fein gavs också fri lejd i va- kanerna, den nationella rörelsen. Black and Tans. Av rädsla för en stora socialdemokratiska partierna len 1918 genom att Labourpartiets Tvärtom, Sinn Feins ledning var revolution på Irland med spridning i Tyskland, Frankrike, England och ledning accepterade linjen “Labour motståndare till att sprida general- till England, Skottland och Wales lanserade den brittiska regeringen fler länder svek sina antikrigsparol- måste vänta” och därmed inte ställ- strejken vidare från Limerick. I april 1920 genomfördes en ge- samtidigt möjligheten av begränsad ler och slöt upp bakom sina länders de upp. Nationalismen fick förtur framför arbetarkampen. borgarklasser och arméer. neralstrejk till stöd för 100 fångar - självständighet och en delning av Mot detta stod bolsjevikerna Sinn Fein betraktades särskilt på både nationalister och fackliga - som Irland. Den härskande klassens oro i Ryssland och minoriteter i flera landsbygden som ett upprorsparti, hungerstrejkade för frigivning. En späddes självklart på av arbetarnas partier. Connolly stod tyvärr inte i men stödde inte rörelsen för jord demonstration med 40 000 omringa- maktövertagande i Ryssland. kontakt med dessa, vilket förstärk- till fattiga bönder. Partiet var inte de Mountjoyfängelset och hotade att te hans pessimism och desperation ett arbetarparti, utan företrädde storma det. Efter två dagar backade Frihetskriget, där de väpnade natioom att något måste göras. nalisterna samlades i IRA (Irländska ett skikt inom den irländska borg- regeringen och fångarna frigavs.
republikanska armén) varade i 2,5 år, fram till ett avtal slöts den 11 juli 1921. Det självutropade irländska parlamentet röstade för avtalet, som innebar självstyre i södra Irland, men inom det brittiska imperiet som också fick behålla strategiska hamnar. Avtalet stadfäste också Irlands delning, en ny nordirländsk stat avstyckades. Uppdelningen av Irland skulle befästa kolonialpolitiken av att söndra och härska, samtidigt som det ekonomiskt viktiga nordöstra Irland med Belfast behölls inom Storbritannien. Avtalet var inte resultatet av “dåliga förhandlare” utan av Sinn Feins begränsade och konservativa politik och taktik. “Avtalet delade arbetarklassens rörelse och landet som aldrig tidigare. De två stater som bildades var extremt fattiga, sekteristiska, outvecklade och odemokratiska skapelser”, konstaterar Kevin McLoughlin i boken. Uppdelningen var ett nederlag för arbetarklassen, men en seger för det brittiska imperiet – unionisterna, som i praktiken upprättade ett enpartistyre i norr – och för kapitalistklassen i den nya staten i söder. Hotet om revolution var avvärjt. Uppdelning skulle prägla Irland fram till idag, då behovet av gemensam kamp och en socialistisk lösning är lika akut. ■
Luleå:
Revolutionsåret 1917 Tid: Tisdag den 28 februari kl 18:30 Plats: Partilokalen För mer info: 073-053 68 84.
Umeå:
Ring för info om möte: 073-825 85 63.
Sundsvall:
Ring för info om möte: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Stockholm:
1917: Revolutionsåret (öppet möte) Sthlm Sydost Tid: Lördag den 25 februari kl 14 Plats: Högdalen, Harpsundsvägen 147 För mer info: 070-326 65 94. 1917: Revolutionsåret (öppet möte) Sthlm Sydväst Tid: Lördag den 25 februari kl 14 Plats: Högdalen, Harpsundsvägen 147 För mer info: 073-387 65 77.
Södertälje:
För info om möte: 073-740 39 54.
Eskilstuna:
För info om möte: 073-373 33 61.
Karlskoga: För mer info: 073-310 70 87.
Örebro:
För info om möte: 073-310 70 87.
Borås:
Avgörande dagar väntar Med en vecka kvar i skrivande stund har vi hittills fått in 34 876 kronor varav 9 742 kronor har samlats in sedan det senaste numret. Vi har även fått in 101 nya prenumerationer denna månad. Vi har dock ett mål för februari på 80 000 kronor, vilket innebär att drygt 56 procent av målsättningen finns kvar. Vi behöver således ett riktigt ekonomiryck nu om vi vill minska klyftan. Det är en ambitiös utmaning, men den saknar inte motstycke då resultaten under månadens sista vecka ofta är imponerande. Vid samma period förra året fick vi in strax under 40 000 kronor! Ett sådant resultat förProcent av mål
För mer info: 070-396 47 83.
Norrbotten
Göteborg:
Global kvinnostrejk 8 mars Tid: Torsdag den 2 mars kl 18.00. Plats: Röda Stugan, Hammarkullen För mer info: 076-094 63 91.
Västerbotten
Totalt
43 % 34 876 kr
Malmö-Lund:
Info om möte: 070-885 44 86.
Kvinnorna och ryska revolutionen 1917 Sthlm Norra Tid: Torsdag den 2 mars kl 18.30. Plats: Husby Träff Mer info: 073-576 98 69.
Haninge
Global kvinnostrejk 8 mars Tid: Torsdag den 2 mars kl 18.30. Plats: Haninge kukturhus, Poseidons torg, Handen För mer info: 072-524 42 95.
utsätter dock bra aktiviteter med bra uppslutningar. Hör av dig nu om du kan hjälpa till under den kommande veckan. Som alltid går det bra att stödja ekonomikampanjen direkt genom att swisha ett belopp till 123-240 32 85 eller genom att sätta in pengar på PlusGiro 87 96 49-2. Vänligen märk din betalning med ”Bidrag”. Alternativt kan man sms:a ”Offensiv 100” till 72550. Tack!
Mellannorrland Stockholm
1 628 kr 5 583 kr
Sydsverige
1 817 kr
Svaret är socialism
•R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.
Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Socialistisk feminism
Kämpande fackföreningar
• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.
• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.
Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld.
SOCIALISTISKT
Antirasism & asyl
PROGRAM 2017
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.
• Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.
NY BOK!
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Pris: 50kr + porto
En skola för alla
Rusta upp välfärden
4 135 kr 16 122 kr
Västsverige
• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.
• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.
750 kr
Mellansverige
Nej till militarismen
Klimat- och miljöhot
4 841 kr
BRÄNNANDE
23 FEBRUARI 2017 # 1 240
Kvinnostrejk den 8 mars Fler och fler ansluter till den internationella kvinnostrejken den 8 mars. På facebooksidan International Women’s Strike duggar rapporterna tätt. I Polen kommer strejker och aktioner att äga rum på 50 orter den 8 mars.
Slut upp i manifestationerna den 8 mars!
ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
E
Elevfacket Sindicato de Estudiantes i Spanien utlyser en timmes strejk den 8 mars. De skriver att mäns våld mot kvinnor har dödat 796 kvinnor i Spanien de senaste sju åren. I Stockholm strejkade 1 500 ele ver mot utvisning av Jagaa förra veckan (se separat artikel på sid 3) och då föddes även idén att elever skulle ansluta även till denna strejk. Offensiv har pratat med Isabella Höglund på Kulturama gymna sium som nu vill jobba för att det blir en elevstrejk den 8 mars. – För att vi visar att vi står bakom varandras ryggar. För att det måste bli en förändring. Trumps sexism,
Putins legalisering av hustrumiss handel – det är inte okej. Speciellt måste vi unga ta täten, vi som har framtiden framför oss. – Kvinnoförtrycket finns över allt. Jag går på filmutbildning och jag blir ofta dömd efter mitt utse ende. Folk blir förvånad över att jag kan saker. – Det känns som att tjejers åsik ter inte värderas lika mycket. Jag upplever ofta att när jag pratar så kommer män och pratar över en. Det händer också att gubbar skri ker sexistiska saker efter en på stan. En annan som är med och förbere der strejken är Katja Raetz: – Jag jobbar själv inom vården och det pågår en vårdkris över hela landet. Sverige har högkonjunktur och det finns ingen anledning till vårdkris, men det finns inget in tresse från politikernas sida av att ordna bra arbetsmiljö och bra vård för patienterna. Anledningen är att det är ett kvinnodominerat yrke som har varit lågprioriterat länge. – I världen fick sexismen ett an sikte i och med Trump, men även här i Sverige så ifrågasätts till och med aborträtten i och med barn morskefallet. Hela tiden finns för sök att undergräva kvinnors rättig heter. Hur ska strejken gå till? – Det är svårt att genomföra total arbetsnedläggelse i Sveri ge då ingen stor fackförening har gått ut och manat till strejk. Men
vi kan ändå vara med. Jag kom mer att utlysa ett medlemsmöte för Vårdförbundet på min arbetsplats – vårdcentralen i Jordbro – så att vi får detta tillfälle att gå ifrån och diskutera arbetsmiljön. Förhopp ningsvis får jag med mig de andra på att göra plakat till kvällens de monstration. Carolina Pinilla är med i samord ningsgruppen för strejken. Hon är även aktiv i Feministas Comunitarias: – Kapitalismen håller igång sin utsugning genom kvinnors kropp ar. Det är allt från sexismen när
våra kroppar säljs som varor till exploateringen av tredje världens territorier. Fattiga kvinnor utnytt jas som billig arbetskraft. – Vi lever i en kapitalistisk värld som exploaterar inte bara människor utan även djuren och jorden. Kapitalismen är patriarkal. – Vi behöver strejka för att stop pa produktionen. Slå till där det gör ont på systemet. Vad kan en göra om det inte finns stöd på arbetsplatsen att gå ut i full strejk? – Vi får använda den internatio nella strejken som ett verktyg för
att lägga fram frågan på bordet och starta en diskussion. Vi behöver styrkan från systrar i andra länder för att reflektera över dagens situ ation i Sverige. Väcka diskussion och försöka mobilisera. Det går att ha symboliska aktioner mot patri arkala styrkefästen, t ex ett företag eller ett politiskt organ. Ta upp om kvinnostrejken på din arbetsplats! Diskutera om ni kan vara med. Det går bra att göra min dre aktioner. Läs mer på facebook eventet Internationell kvinnostrejk 8 mars. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Natalia Medina
Gå med i
Foto: Natalia Medina
n video presenterar hur ini tiativet till strejken växte fram. Efter att de polska kvinnorna lyckades stoppa ett to talt förbud för abort genom strejk i höstas fick de kontakt med kvin norörelser i Sydkorea och Ryssland. De kontaktade Ni Una Nemos-rö relsen i Argentina som genomförde en massiv strejk mot det dödliga våldet mot kvinnor i fjol. Tillsammans sjösatte dessa rö relser det tvåspråkiga strejkinitiati vet. Irland, Italien och Israel anslöt snart. Womens March i USA da gen efter Donald Trumps installa tion tog kampen till nya nivåer då över fyra miljoner demonstrera de och även denna rörelse har nu anslutit sig till den internationella kvinnostrejken.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.