Offensiv 1253

Posttidning A

26 maj 2017 / # 1 253 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Rusta upp förorterna

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Militärens ACE möter motstånd

3 4

Hamnbolagen vill knäcka facket

6

Foto: Lars Mongs

Nya kriser för Trump och USA

Kamp och organisering i Hammarkullen och Angered – läs mer på sid 6-7

Jubileumsinsamling 1917-2017

100 000 kronor till den 31 augusti. Det är målet för den jubileumsinsamling 1917-2017 som lanseras i veckans Offensiv.

Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna har under året en unik satsning på att uppmärk-

samma revolutionsåret för 100 år sedan. Hemsida, artiklar (cirka 25 hittills), öppna möten, studiedagar, läger och en jubileumsdag i höst ingår.

– läs mer på sista sidan

8-9

Maj 1917: Nytt vänsterparti bildas

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

26 MAJ 2017 # 1 253

2

TERRORDÅDET I MANCHESTER T

errordådet i Manchester riktades mot en konsert med stor andel barn och unga. 22 personer dödades och över 60 skadades.

När detta skrivs, tisdag eftermiddag den 23 maj, sägs en ensam gärningsman vara identifierad – en självmordsbombare. Motiv och eventuell inblandning av andra är dock ännu oklart.

Terrorns syfte är att skrämma, att provocera fram vedergällning och att skapa splittring. Tydligast var detta efter dåden i USA den 11 september 2001, som ledde fram till krigen i Afghanistan och Irak, framväxten av ISIS och hårdare lagar i hela världen.

I Manchester har befolkningen svarat på samma sätt som i Stockholm i april. Övernattningar och bilskjutsar erbjöds till de som behövde det. På tisdag eftermiddag meddelande sjukhusen att de inte behövde fler blodgivare då så många frivilliga redan anmält sig.

Terrorismen måste fördömas av alla arbetar- och vänsterorganisationer.

Flera terrordåd genomförs av anhängare till fruktansvärda diktaturer likt ISIS ”kalifat”. De är fiender till alla demokratiska rättigheter för arbetare, kvinnor och unga.

Ansvaret för utvecklingen vilar tungt på världens styrande, på krigen och den ökade militariseringen i världen. Terrorismen växer i en värld med ökad osäkerhet och extrema sociala kriser. En hög andel av jordens befolkning befinner sig på flykt från krig och terror.

Under de senaste åren har dåden spridits från Bagdad och andra de-

lar av Irak, där de regelbundet dödar hundratals, till Europa. Framför allt är det Frankrike och Storbritannien som har drabbats, de två stater som under lång tid styrt kolonier, fört krig och utsugit befolkningen i Mellanöstern, Afrika och Asien.

Men terrordåden riktas nu urskiljningslöst mot civilbefolkningen. Mot unga som vill få en stunds underhållning och ledighet, inte sällan i arbetar- och turistområden. Bland de döda finns utövare av olika religioner och med olika bakgrund.

Terrordådet i Manchester sker mitt i den brittiska valrörelsen. Precis som dådet i Stockholm i april kommer politiker att tävla om att kräva ”hårdare tag”. Om det visar sig finnas en koppling till högerextrem

islamism kommer rasister att öka hetsen mot muslimer och invandrare. Detta, och hårdare repression, är ett av terroristernas mål.

Terrordåd har också oftast lett till kortsiktigt ökade opinionssiffror för den sittande regeringen. Om så sker i Storbritannien kan det bryta den senaste veckans uppåtgående trend för Labourpartiet och Jeremy Corbyn, som lanserat ett valmanifest med vänsterprofil. Ökade befogenheter för polis och hårdare straff kommer inte att hindra nya dåd. Svaret på terrorismen är solidaritet och gemensam kamp underifrån. Det behövs en verklig demokratisk arbetarrörelse, med kamp mot rasism och sexism, terror och krig, kapitalism och imperialism på sitt program. ■

”NYSTART” OCH FORTSATT RAS

M

iljöpartiets nedgång och fall är ett mycket slående uttryck för dagens politiska kris och som i större eller mindre grad inbegriper alla etablerade partier.

Miljöpartiet, som siktade mot att bli landets tredje största parti i valet 2014, ligger idag under 4%-spärren i flera opinionsundersökningar. Tiden i regeringen har följts av väljar- och medlemsflykt. Partiet har förlorat två tredjedelar av sina väljare och en tredjedel av sina medlemmar sedan 2014.

Partiets kris kommer säkert att sätta sitt avtryck på helgens MP-kongress. Men i likhet med andra etablerade partier så har MP-ledningen för vana att strunta i kongressbeslut, löften och program.

Miljöpartiet lovade i valet 2014 att stoppa både nya super-JAS och vapenexporten samt försvara asylrätten och låta Vattenfalls kol bli kvar i marken.

När man kom in i regeringen gjorde man precis tvärtom – rustade upp militären, byggde flyktingmurar och ersatte asylrätt med tillfälliga uppehållstillstånd samt lät Vattenfall göra vad de ville med kolet. ”Dessutom har de kompromissat med kärnkraften, Förbifart Stockholm och inte fått igenom att lägga ner Bromma flygplats” (SVT den 21 maj). Vad MP egentligen står för är en fråga som inte har något svar.

Efter de många sveken lovade språkrören “nystart”. En floskel som har hörts förut. MP:s nystart med samma politik resulterade förstås i ingenting, förutom att resan mot avgrunden fortsätter i allt snabbare takt.

D

et finns sedan länge en lag mot ocker i Sverige. Men det har visat sig vara helt riskfritt att låna ut pengar till ockerräntor.

Den så kallade snabblånebranschen växer snabbare än på länge i Sverige och räntorna kan ligga på över flera tusen procent, vilket i sin tur ger dessa parasiter vinster som bara kan jämföras med vad välfärdens plundrare kammar hem.

Hemliga dokument avslöjar hur den största aktören på marknaden slussar mångmiljonbelopp till ett skatteparadis. Samtidigt har antalet inkomna ansökningar om obetalda snabblån hos Kronofogden också ökat, från 56 000 år 2014 till 62 000 året därpå, rapporterade Dagens Nyheter i helgen.

Förbjud snabblånen – konfiskera omedelbart ockrarnas tillgångar. ■

”De mest bisarra ögonblicken från Trumps resa till Saudiarabien”, skriver The Daily Intelligencer. ”Vi är här för att erbjuda partnerskap – baserat på gemensamma intressen och värderingar”, sa president Trump under sitt tal under söndagen.

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

26 MAJ 2017 # 1 253

Stoppa krigsövningen ACE Medan stridsflygplan, Awacs och till och med den ökända amerikanska B-52-bombaren dånar över Norrbotten under krigsövningen ACE ordnas protester mot den militära upprustningen. Förra helgen var det demonstration i finska Rovaniemi och lördag den 27 maj ordnar Rött Forum en demonstration i Luleå.

en värld med rekordmånga flyktingar i världen, utdragna förödande krig och återkommande terrordåd försöker stora delar av det politiska etablissmanget, militären och media använda situationen för en militär upprustning och svensk anslutning till Nato, i en kapprustning framförallt med Ryssland.

ge nu allt aktivare vill delta i, som är orsaken till en allt osäkrare värld.

Att USA och Nato fört brutala krig med katastrofala konsekvenser i Afghanistan, Irak och Libyen medan de struntat i andra konflikter och folkmord har bara med intressen hos den styrande eliten att göra.

De regeringar som backar upp de imperialistiska krigen kan också förvänta sig belöningar för ”sina” storföretag.

Det är ingen slump att samtidigt som Oxfam konstaterade åtta individer äger lika mycket som halva jordens befolkning så ökar världens militärutgifter och de väpnade konflikterna tender att bli både fler och långvarigare.

Redan i början av 1800-talet skrev krigsstrategen Clausewitz att ”krig är inget annat än politik med andra medel”.

Sedan kapitalismens allvarliga strukturella kris bröt ut på allvar 2007 så har de olika ekonomiska makteliterna både blivit allt mer aggressiva mot varandra och mot de fattiga.

Krigsövningen ACE 17 i norra Sverige och senare Aurora 17 i södra Sverige är en del i den utvecklingen.

Samtidigt är det tydligt att det är just den imperialistiska striden mellan stormakterna, som Sveri-

Det handlar om direkta ekonomiska intressen, som till exempel olja, men också geopolitiska intressen i form av makt och inflytande, som också de indirekt handlar om den rika elitens möjligheter till vinster nu och i framtiden.

Det är i denna imperialistiska maktkamp och ”delning” av världen som svenska regeringen, uppbackad av militärer och ”näringslivet”, allt mer aggressivt vill delta i.

• Nej till Nato! Nej till ACE och Aurora. ■

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

I

3

”Man är rädd för att gå till polisen” Papperslösa i Sverige blir i stor utsträckning utnyttjade på arbetsplatserna. Lönerna pressas ner, och om någon får för låg lön eller ingen lön alls kan personen inte gå till polisen, vilket skapar en stor utsatthet.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

S

veriges Radio har gjort en kartläggning av arbetssituationen för personer i Sverige som saknar uppehållstillstånd, ibland kallade papperslösa. Enligt kartläggningen ökar utsattheten på arbetsplatserna, där lönerna är mycket låga och ibland inte alls betalas ut.

Offensiv har pratat med David som bott länge i Sverige utan att ha fått uppehållstillstånd. Han bekräftar bilden av hur situationen ser ut, och har själv råkat ut för flera arbetsgivare som utnyttjat honom för att sedan inte betala det som lovats.

Han säger att det är svårt att få ett riktigt jobb när man saknar uppe-

hållstillstånd, för att man inte har ett personnummer eller samordningsnummer, vilket innebär att arbetsgivaren inte kommer att kunna skatta för den anställda. Och om man får ett jobb och arbetsgivaren får reda på att man saknar uppehållstillstånd, då börjar problemen.

– Arbetsgivaren kan lova att man ska få 100-120 kronor i timmen.

Men när man har jobbat färdigt och ska få betalt kanske man bara får 25 kronor per timme istället, eller ingenting alls. Det visar sig inte när man börjar jobba att det ska bli problem, men när man jobbat färdigt kommer problemen med att de inte

vill betala. De kan säga att man ska få lön imorgon, eller nästa vecka, men ingenting händer och när man ringer går inte samtalet fram.

– Man är rädd för att gå till polisen. Man vill bara jobba och tjäna pengar. När man inte har uppehållstillstånd vet man att man riskerar att inte få lön, och arbetsgivaren vet att han kan utnyttja en. De vet att man inte kan gå till polisen.

– Har du inget uppehållstillstånd kan du förvänta dig vad som helst.

David är långt ifrån ensam om att utnyttjas av arbetsgivare, men de många människorna i den situationen har ändå inget annat val än att hoppas på att få lön för sitt

Socialistiskt sommarläger 28 juni - 2 juli

Med teman som: Ryska Revolutionen 1917, besvara borgarnas lögner Svenska Revolutionen 1917-18 – så vanns rösträtten Anti-Trump, det socialistiska alternativet Global Kvinnostrejk Kampen för socialism

I priset ingår resor, logi och mat: 1 300 kr för heltidsarbetande, 800 kronor för studenter/pensionärer, 500 kr för elever/papperslösa Anmäl dig genom att e-posta: rs@socialisterna.org

arbete. Går de till polisen riskerar de att utvisas till ett land de lämnat av en orsak, ofta handlar det om förföljelse eller krig.

Arbetsgivarna som utnyttjar papperslösa bryter mot lagen och kan komma undan med det, vilket innebär att papperslösa i Sverige är helt skyddslösa.

För att utnyttjandet av människor inte ska förvärras ytterligare utan helt ta slut krävs att permanent uppehållstillstånd ges åt alla papperslösa i Sverige omedelbart, asylrätt åt alla, samt att det skapas fler jobb med bättre löner och arbetsvillkor och ett nytt miljonprogram för bostäder åt alla. ■

INRIKES

26 MAJ 2017 # 1 253

4

Marknadskaos i färdtjänsten

”Marknaden klarar inte riktigt av att leverera det vi vill ha”.

Det säger Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) efter snart ett år med kaos, upphandlingsskandaler och kollaps när det gäller färdtjänst, skolskjuts och persontransporter av funktionshindrade och äldre i Stockholm. ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

M

en, är det verkligen så?

Politikerna var rörande överens i slutet av 2016 om att det gamla avtalet där Samtrans hade en stor andel, var för dyrt och man trodde stenhårt på att med ökad konkurrens, nya aktörer på banan och ”lägst pris vinner” så skulle man få billigare färdtjänst och dessutom högre kvalitet. Man skrev avtal med en ny aktör, ett alldeles nystartat bolag, Favura AB, som fick en stor andel av körningarna i södra Stockholm, inklusive skolskjutsar för cirka 400 elever. Favura

visade sig existera mest på papperet. Ägaren hade flera konkurser bakom sig och hade aldrig drivit liknande verksamhet, man hade inte hunnit anställa chaufförer utan gick ut med en annons och sökte 30-40 förare precis innan man fick anbudet. Deras växel (om den existerade) kraschade precis när man skulle börja köra brukare, vilket ledde till att barn blev sittande hemma, äldre missade dagverksamhet och andra inte kom iväg till jobb och verksamheter. Fiasko. ”Hur kunde ni skriva avtal med

ett företag utan att kontrollera att det klarar uppdraget?”, frågade man och samma Karin Wanngård tyckte att det var ”olyckligt”. Två veckor fick Favura ha kvar anbudet, sedan sades det upp och andra taxibolag fick ta över. Politiker och tjänstemän blev nerringda av ledsna och förbannade brukare och anhöriga, av skolor och verksamheter som stod utan brukare eller elever. Olyckligt, ja. Eller en naturlig konsekvens av ett cyniskt marknadstänkande?

I Stockholm läns landsting, där det är en borgerlig majoritet, var bl a Fredrik Wallén (KD), ordförande i Färdtjänstberedningen, jublande glad när man skrivit avtal om sjuk- och färdtjänstransporter i länet. Taxi Stockholm deltog inte i ”anbudstävlingen” eftersom de inte ansåg sig kunna stå för bra kvalitet till det låga pris som skulle krävas, andra taxibolag fick dela på kakan

och konsekvenserna lät inte vänta på sig. Kaos i bokningen, chaufförer som inte hittade, kom för sent, var utmattade av sina långa arbetsveckor på 80-100 timmar p g a extremt låg ersättning, körningar som nollades, brukare som släpptes av på fel ställen och på otryggt sätt.

Den 11 maj skrev Taxi Stockholms styrelseordförande Dimitris Faniadis en debattartikel där han påpekade att trots försök att försköna situationen så råder fortfarande otrygghet och dålig kvalitet, vilket både förare och brukare kan vittna om. Hösten 2016 röstade en borgerlig majoritet i riksdagen ner ett förslag från regeringen om att kollektivavtalsenliga villkor ska gälla vid upphandlingar, något som skulle haft en möjlig effekt, t ex för företag som erbjuder sina chaufförer kollektivavtal, bra lön och villkor samt ordentlig utbild-

Foto: Natalia Medina

Färdtjänstens bristande kvailté går ut över brukare och deras anhöriga.

ning. Brukarna skulle troligen ha fått bättre kontinuitet, samma förare som kände dem och deras behov samt ökad trygghet i sin vardag.

Samma kristdemokrater som 2014 lovade sina väljare en trygg och bra färdtjänst har alltså varit med och aktivt försämrat denna, genom att kallt välja marknadens ekonomi.

Den 17 maj svarade en uppenbart gramse Fredrik Wallén (KD)att Taxi Stockholm bara är sura för att de inte kunnat hänga med i konkurrensen, d v s inte kunnat lägga ett så lågt skambud att de fått köra färdtjänst.

De åtgärder som landstinget tvingats införa är dock inte alls krav på kollektivavtal och schyssta villkor för förarna, tvärtom, fler chefer, ökad kontroll och övervakning samt utbildning i hur förare ska orka och kunna köra båda vanlig taxi och ta färdtjänstkörningar samtidigt! I Norrtälje har man fått sätta in akuttaxi för att täcka det värsta och i Täby vill ingen av ”entrepenörerna” d v s taxibolagen ens lägga anbud på att köra skoltaxi! Ingen vet hur det ska lösas, d v s inte utan en helt annan politisk vilja där man lyssnar på brukarna och inte låter en borgerlig ideologi parat med girighet och cynism råda.

Regeringen har nu med stöd av KD antagit ett förslag som tvingar myndigheter, kommuner och landsting att vid upphandlingar på över 1,2 miljoner respektive 1,9 miljoner kronor se till att de entrepenörer som vinner anbudet erbjuder sina anställda lön, arbetstid och semester i nivå med kollektivavtal. Stockholms stad å sin sida håller på att utreda hur man ska göra persontransporter både bra och billiga, hur hög kvalitet och trygghet ska uppnås, men fortfarande till ett lågt pris. Nuvarande avtal löper till början av november 2017 och det blev dubbelt så dyrt som det gamla, till lägre kvalitet.

1 300 elever och 3 000 vuxna och äldre kan fortfarande inte lita på sin färdtjänst. Brukarna och deras anhöriga har fått vänja sig vid att ständigt nya chaufförer kommer, att man måste kolla om de vet vart de ska köra samt om de hittar dit, om de vet hur just den personens behov ser ut, en daglig oro. ■

APMT:s lockout – ett försök att knäcka Hamn4an

A

PM Terminals som äger en del av containerterminalen i Göteborg trappar upp konflikten mot facket i hamnen, Hamn4an.

Hamnarbetarna lockoutas mellan klockan 16 och 07 under vardagar, meddelade bolaget till facket.

Samtidigt backar inte APMT från varsel om uppsägningar som arbetsgivaren kommer att ”genomföra innan sommaren”. Attackerna gentemot Hamnarbetarförbundet, där

Hamn-4an är avdelningen för Göteborg, har inte haft några gränser på sistone.

APMT har gått till aggressiv attack gällande allt ifrån rätt att få information om ledighet i god tid till hur skyddsombud tillsätts och vilka och hur många fackliga representanter medlemmarna får välja.

De har gjort allt som går inom lagens ramar och har när det gäller bland annat frågan om semester och för-

äldraledighet även gått emot lagen, med det tydliga syftet att krossa facket.

APMT har fått stöd från andra arbetsgivare, borgerlig media, politiker och arbetsgivarorganisationer. Nyligen gick arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar ut till medlemsföretagen med informationen att de skulle anta samma policy gentemot Hamnarbetarförbundet som APMT haft på senare tid. Frågan är vilka attacker på löner och arbetsvillkor som

följer om de lyckas? Det har varit uppenbart att APMT varit beredda att betala för att slå ut Hamn4an då de har vägrat acceptera försämringarna, samtidigt som de beskyller facket för konflikten i hamnen.

Hamnarbetarförbundets avdelning i Göteborg har fått ta emot en hel del solidaritet i konflikten från andra arbetare. Vårdpersonal, lok-, spårvagns- och bussförare, renhållningsarbetare med mera har gett sitt stöd

till Hamn4an. Det finns ett brett stöd för hamnarbetarna och det stödet behöver bli aktivt.

Mot lockouten som trädde i kraft den 19 maj, behövs det utåtriktade protester inne i centrala Göteborg.

APMT gör detta uttalat emot Hamnarbetarförbundet och måste mötas med enighet och kampvilja.

Men det behövs också en uppmaning till Transportarbetarförbundet: Glöm inte det fackliga löftet! ■ Amer Mohammed Ali

INRIKES

26 MAJ 2017 # 1 253

I korthet

Maria Linna, pensionerad arbetsterapeut inom psykiatrin.

5

SL-kortet blir dyrare igen

K

ollektivtrafik Högerstyret i Stockholms läns landsting höjer på nytt priset för ett 30-dagars periodkort hos SL (Storstockholms Lokaltrafik). 30-dagarskortet kommer efter årsskiftet att kosta 860 kronor för vuxna och 570 kronor för pensionärer och studenter.

Den 9 januari 2017 höjdes 30-dagarskortet med 40 kronor från 790 kronor till 830 kronor och nu kommer alltså ytterligare en höjning.

Foto: Jonas Brännberg

Qviberg säljer Metro

”Billigaste vården är den vi inte ger” Efter nästan 40 år och ett helt yrkesliv inom psykiatrin pensionerade sig arbetsterapeuten Maria Linna tidigare i år.

Hon berättar om en vård som förändrats dramatiskt. Nya mediciner, psykiatrins delvisa övergång till kommunerna och stor neddragning av de personella resurserna är några av de saker som Maria vittnar om.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

M

aria Linna började jobba inom psykiatrin i Norrbotten i början av 1980-talet.

– Det är enorm skillnad idag mot för vad vi hade att jobba med då. Då hade vi inom de tre distrikten i Norrbotten både mottagningar, öppenvård och vårdavdelningar.

Dessutom fanns länsavdelningar för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Idag finns bara mottagningar kvar inom distrikten. Mycket av ansvaret har också tippat över till kommunerna, som från början inte hade någon kompetens inom psykiatrin.

Det har blivit bättre, men det är fortfarande inte bra.

Hur såg psykiatrin ut när du började jobba?

– Jag började jobba på den psykiatriska dagverksamheten i Piteå i början av 80-talet. Vi skulle arbeta med att överbrygga glappet för de som varit på Furunäsets sjukhus (ett ”mentalsjukhus”) och skulle skrivas i sin hemkommun istället.

För många blev det en katastrof.

De hade hela sitt liv på Furunäset, för att sedan kastas ut utan stöd.

Hur såg det ut med resurser på den tiden?

– Vi hade jättebra resurser.

Till dagverksamheten hade vi två skötare, en arbetsterapeut, sjuk-

sköterska, kurator och dessutom en läkare knuten till oss en gång i veckan. Trots att detta var en dagverksamhet kunde vi göra hembesök och hålla bra kontakt med institutioner. På Furunäset fanns en stor traditionell arbetsterapi med verkstäder.

Hur blev det när kommunen skulle hjälpa de med stora vårdbehov?

– I kommunen fanns inte kompetensen att bemöta dessa. Men det är inte bara i kommunerna som det fortfarande finns bristande kunskap om psykisk ohälsa. Bilden av ”galna människor” finns fortfarande delvis kvar.

– Även i kommunerna har det skett neddragningar. Förr fanns flera kommunala dagverksamheter, olika sorters gruppboenden.

Idag är det en dagverksamhet som gäller. Där blandar de diagnoser hipp som happ, vilket inte alltid är så lyckat.

Efter att hon jobbat som utbildare på vårdhögskolan i början av 90-talet började Maria jobba i närpsykiatrin i Luleå i slutet av 90-talet, även där mycket med utbildning och handledning.

– När vi öppnade vår verksamhet i “gröna huset” hade vi fortfarande en vårdavdelning som kal�lades mellanvård – ett mellansteg mellan gruppboende och akutpsy-

kiatrin på Sunderby sjukhus. Men den avdelningen försvann när det skulle skäras ned. Den sortens mellanvård fattas idag. Det fanns så klart fina argument för varför man la ned, om ”värdighet” och så vidare, men vad det handlar om är att ”den billigaste vården är den vi inte ger”.

Beror det på att det inte finns resurser att genomföra riktlinjerna?

– Absolut spelar det roll. Ett exempel är uppsökande verksamhet som det inte finns resurser till. Istället för att patienter ”bokar tid” så borde man jobba mycket mer ”på fältet”.

Vad anser du är det viktigaste för att rusta upp psykiatrin?

– Att det behövs mer resurser är ofrånkomligt, idag brister det mest för de svårast sjuka och det är helt oacceptabelt. Sen behöver psykiatrin jobba mer psykopedagogiskt, hantera människors funktionsnedsättningar utifrån sin sjukdom.

Psykoterapi passar inte alla!

Det har kommit flera larmrapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga och psykisk ohälsa är den vanligaste sjukdomsorsaken som leder till sjukskrivning. Hur mycket beror psykisk ohälsa på samhället?

– Ganska mycket skulle jag säga.

Mycket har förändrats i samhället.

Det är ett otroligt hårt klimat bland unga. De krav som ställs är hårda med att lyckas med studier, jobb och så vidare, samtidigt som man kanske inte får något jobb och bor hos sina föräldrar.

– Sen tror jag också att det handlar om värderingar. Vad är att vara ”lyckad”? Det ställs orimliga krav, helst ska man vara med och vinna Idol! .

M

edia Finansmannen och spekulanten Mats Qviberg säljer alla sina aktier i investmentbolaget Custos och därmed Metro och Realtid. Försäljningen kommer efter att Qviberg låtit sig intervjuas av den högerextrema hatsajten Nyheter Idag och kallat en Metrojournalist ”för en typisk stalinist som vi borde bli av med”.

Majoritet av skötarna fick inget extralyft

L

öner I nästan hälften av landstingen/regionerna fick inte skötarna del av avtalets undersköterskesatsning förra året.

Och det slår mot medellönerna. I nästan alla dessa regioner har medellönen ökat mindre än rikssnittet. Det visar en granskning som Kommunalarbetaren har gjort och som tidningen redovisades den 17 maj.

– Jag förstår inte varför vi särbehandlas, vi har både undersköterskekompetens och skötarkompetens. Vi tar prover, EKG och gör allt som undersköterskorna gör, säger Christina Uvesten, skötare, psykakuten, sjukhuset i Falköping, till Kommunalarbetaren.

Gruvorna stora miljörisker under lång tid

G

ruvorna Många nedlagda gruvor kommer att vara miljörisker under lång tid framöver. Detta trots att det i många fall har satts in omfattande åtgärder för att minimera metalläckagen från gruvområdena. 31 av 32 nedlagda gruvor kräver fortsatt övervakning – och i många fall ytterligare miljöåtgärder, enligt en kartläggning som Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning har gjort och som SVT rapporterade om i måndags.

Hultqvist träffade Trumps ”Mad Dog”

M

ilitarism I förra veckan var försvarsminister Peter Hultqvist (S) i USA, där han bland annat träffade den amerikanske försvarsministern James ”Mad Dog” Mattis i Washington. Därmed blev han den förste svenske minister som togs emot i Washington sedan Donald Trump blivit USA:s nye president. Men redan några månader innan besöket skickade Hultqvist ett gratulationsbrev till den då nyutnämnde James Mattis där han betonade ”det excellenta samarbetet” mellan Sverige och USA, och lovade att ”Sverige kommer att fortsätta att uppfylla sin skyldighet genom att bidra till säkerhet i regionen och i omvärlden” (Svenska Dagbladet den 6 maj).

I fjol undertecknade Sverige och USA ett avtal om ett ökat militärt samarbete på en rad olika områden, som exempelvis övningar, krigsmateriel och gemensamt deltagande i multinationella operationer.

Elnätspriserna ökar snabbt

E

Lnätspriser Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med 7,5 procent sedan 2016. Under den senast femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med nära 25 procent. Bakom prishöjningarna står de stora energijättarna Vattenfall, Ellevio och E.ON.

Under en natt brann tre flyktingboenden

A

ttentat Tre flyktingboenden i Skåne och Småland brann under natten till onsdag den 17 maj. Hittills i år har över 30 flyktingboenden satts i brand, varav många har rubricerats som försök till mordbrand.

Förra året anlades 92 bränder på bebodda eller tilltänkta flyktingboenden runt om i landet. .

INRIKES

26 MAJ 2017 # 1 253

6

Kamp & organisering lönar sig Rättvisepartiet Socialisterna har sin starkaste förankring i Västsverige i Angeredsförorten Hammarkullen i Nordöstra Göteborg. Partiet har starka rötter politiskt och socialt i såväl föreningslivet som på arbetsplatserna. RS har genom åren visat att kamp och organisering lönar sig. Genom aktivt agerande och att samla grannarna runt gemensamma krav har stödet vuxit fram. Om den förankring RS har i Hammarkullen skulle finnas i hela Göteborg skulle vi ha en helt annan stad.

RS GÖTEBORG

offensiv@socialisterna.org

R

S medlemmar har gjort sig kända i området för den hängivna kamp för upprustning av förorten man stått i ledningen för. Många föreningar och arbetsplatser vänder sig till partiet med hjälp om stöd mot nedskärningar. RS agerar alltid genom att samla till bredast möjliga motstånd.

Genom RS erfarenhet och stöd har Hammarkullen kommit att bli en förort som kännetecknas av kamp och motstånd som vunnit viktiga segrar. RS offentliga möten har fungerat som en samlingspunkt för hundratals och därigenom bildat nätverk, förortsråd och samarbeten.

Ett parti ska bedömas utefter vad de gör, inte av vad de säger och det är ur aktiv kamp som RS hämtar sitt stöd. Rättvisepartiet Socialisterna har flera gånger bjudit in till möten och planering av hur vi samlar största möjliga motstånd för att förändra vår levnadssituation.

Med flygblad och affischer, dörrknackning och informationsmöten har boende informerats om kommande nedskärningar med uppmaning till kamp och protester. Partiet är ofta spindeln i nätet i nätverk och samarbeten i området.

På meritlistan av viktiga segrar finns:

Kommunalisering av Bredfjällsgatan och Gropens gård där partiet var först ut att under flera år kämpa mot oseriösa riskkapitalister med krav som senare fick stöd av Hyresgästföreningen.

Gratis simskola och gratis inträde på kommunala simhallar, vanns genom projektet Rätt att simma där RS medlemmar organiserat gratis simskola och opinionsbildat om att simkunnighet inte ska vara en klassfråga.

Somaliska och bolivianska föreningslokaler räddas från nedläggning efter protester.

Bad och gym räddades i Hammarkullen från att läggas ned efter en lång kampanj från Rättvisepartiet Socialisterna som riktade sig emot Idrott och föreningsnämndens planer på att stänga Hammarbadet.

Förortsmarscher mot nedskärningar på skola, förskola och

S Pris för bostadspolitisk kamp

andeslätts Lokala Hyresgästförening har länge fokuserat på att engagera hela Hammarkullen utåtriktat i bostadspolitiska frågor. Den tydligaste och viktigaste segern för Hyresgästföreningens lokala arbete är kommunaliseringen av 900 av de privatägda lägenheterna på Bredfjällsgatan och Gropens gård.

Hyresgästföreningen Sandeslätt agerade för kommunalisering och fick med sig övriga föreningar i Hammarkullen och sedan hela Angered.

fritidsgårdar. Tillsammans med andra marscherade RS till Hammarkullen från Centrala Göteborg mot kommunfullmäktige.

Förortsrådet bildades på ett möte organiserat av RS med 100 representanter från föreningar och arbetsplatser som tillsammans driver gemensamma frågor och träffas kontinuerligt för att diskutera områdets framtid.

Streetbasketplan upprustad i Sandeslätt av Rättvisepartiet Socialisternas medlemmar.

Stoppa våldet för trygghet och välfärd efter skottlossningar och våld har RS tillsammans med andra organiserat demonstrationer och möten med krav på förebyggande åtgärder.

Förortsfestivaler och lokala torgspelningar har organiserats under flera år tillsammans med andra för att skapa glädje och gemenskap.

Genom att vända föreningen utåt har medlemsmötena vuxit till att samla uppemot 75 personer i ett område med omkring 200 medlemmar.

Inför 300 förtroendevalda från Hyresgästföreningen Västra Sverige fick de i fredags motta pris för sin bostadspolitiska kamp med juryns motivering: ”Genom att samla boende, andra lokala föreningar och hela stadsdelen, har dessa pristagare lyckats opinionsbilda och påverka

Kampen för Angereds skolor startade på ett offentligt möte initiatierat av RS där 350 föräldrar deltog, mötet blev upprinnelsen till en kamp som engagerade tusentals i området.

Mixgården räddades från att stängas efter ett samarbete mellan RS och fritidsgårdens personal och ungdomar samt andra aktiva i området.

Biblioteket räddades från att stängas och genomför nu istället en upprustning och ombyggnad efter att protester organiserats mot att stänga biblioteket.

Kamp för att rädda vårdcentralen, ockupationer och protester som än idag hemsöker stadens politiker då detta var den första stora kampanj som RS stod i ledningen för i Hammarkullen och lade grunden för den organisation RS har i stadsdelen och staden idag.

politiker och andra beslutsfattare på ett fantastiskt sätt. Resultatet blev att allmännyttan tog över 900 lägenheter som under lång tid ägts av oseriösa fastighetsägare, som har varit mer intresserade av sitt eget vinstintresse än av människorna som bor där. Genom att ge de boende makten att förändra sin egen boendesituation, upplever de också att tryggheten i området ökat och kriminaliteten minskat.”

Jimmy Lied

Foto: Lars Mongs

Det finns en otrolig gemenskap i Hammarkullen – och en styrka som vinner segrar!

INRIKES

26 MAJ 2017 # 1 253

7

”En stad för alla kräver minskade klyftor”

Det är dags att organisera för en upprustning av förorten – för en trygg framtid.

I spåren av mordet på den unga läraren i Angeredsförorten Lövgärdet i Nordöstra Göteborg har lokalsamhället börjat organisera sig på bred basis under parollen ”Trygghet och framtidstro – en stad för alla kräver minskade klyftor”.

RS GÖTEBORG

offensiv@socialisterna.org

D

agarna efter mordet samlades 1 000 personer i en manifestation mot skotten och bara dagarna efter samlades 48 representanter från 42 olika arbetsplatser, kultur-, idrotts- och fackföreningar för att diskutera vad man

kan göra tillsammans för att öka tryggheten. Mötet enades om att lösningen stod att finna i en satsning på välfärd, mer resurser till förebyggande åtgärder som utbildning, arbete, fritid och bostad. Krav man var beredda att kämpa tillsammans för.

Offensiv talar med Hoda Selim som var inititiativtagare till mötet.

– Rätten till trygga gator fria från våld och kriminalitet berör oss alla. Vi riktar därför följande krav till stadens politiker: • Öka lärartätheten – mindre klasser och barngrupper.

• Fler fritidsgårdar – mer personal.

• Satsa på kultur och fritid – värna föreningslivet.

• Bygg bort trångboddheten – rusta upp förorten.

• Bryt segregationen – bekämpa fattigdomen.

• Stärk socialtjänstens tidiga åtgärder och förebyggande arbete till målgruppen ungdomar i riskzon för kriminalitet.

– Dessa förslag kommer vi att lämna över till beslutfattare i Göteborg och vill se konkreta åtgärder.

Vi som civilsamhälle tar vårt ansvar, men det främsta ansvaret ligger på beslutsfattare som ansvarar för resursfördelning, säger Hoda Selim.

Förslag från mötet landade i både ett långsiktigt arbete och ett direkt

agerande. Den omedelbara aktionen blir en gemensam manifestation inne i centrala Göteborg samt att delta på Hammarkullekarnevalen och där föra fram manifestationens krav från scenen.

Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund är med och kommer att hålla tal på manifestationen sida vid sida med en rad föreningar och arbetsplatser.

Ett förslag presenterades också om att bilda ett förenings- eller förortsråd för hela Angered där vi tillsammans kan jobba med gemensamma frågor.

Det brutaliserade samhällsklimatet har länge varit ett problem för Göteborgs förorter. Sedan 2013 och 2016 skedde 162 skottlossningar, 21 dödskjutningar och 84 skadade vilket visar på de kriminella gängens våldskapital. Trots detta har Göteborgs rödgrönrosa styre inte vidtagit några åtgärder mot våldet.

Den styrande elitens tystnad är talande. Så länge som våldet isoleras långt ifrån Göteborgs innerstad och därmed inte påverkar näringslivet och eventstadens varumärke så vidtas inga direkta åtgärder.

Men klyftorna i staden påverkar oss alla och görs inget nu kommer priset att betalas av kommande generationer.

Det finns ett utbrett missnöje i förorterna med polisens ageranden och även om polisen skulle kunna göra mer eller åtminstone komma när människor ringer så är problemen i huvudsak sociala och kräver politiska åtgärder.

Rättvisepartiet Socialisterna menar att det är hög tid att ställa politikerna till svars för det hot och våld som följer i spåren av den förslummning som skapas i spåren av nedskärningar, arbetslöshet och trångboddhet.

Det är dags för den massiva opinionen mot våldet att te sig i organiserat uttryck för en upprustning av förorten. ■

Gräsrötter räddar Karnevalen Nabila samlade in 25 000 kronor på en dag

Flera dansgrupper meddelade inför årets karneval att de inte kan delta av ekonomiska skäl med anledning av risk för böter för överskrida ljudnivåer.

ROBIN SAMUELSSON & ARVID GUSTAVSSON offensiv@socialisterna.org

D

eltagande i Hammarkullens 43-åriga karneval blev därmed hotad av miljöförvaltningen för en rad olika föreningar som inte skulle kunna betala de dyra avgifterna om det inte var för den tidigare Hammarkullebon Nabila Abdul Fattah som startade en insamling som på egen hand samlade in

25 000 kronor på mindre än ett dygn.

Hammarkullekarnevalen är en viktig helg för boende i Hammarkullen och avhoppen riktade genast ilska mot de hårda kraven från Miljöverket. De böter grupperna själva riskerade att få var tillräckligt för avhopp då de redan har knappa resurser att röra sig med.

Miljöförvaltningen har de senaste tre åren klagat på Hammarkullekarnevalens höga ljudnivåer. Miljöförvaltningens vite fördubblats varje år gränsen för ljudnivån överskridits.

I och med alla överskridningar så menar Hammarkullekarnevalens arrangörer att de inte längre har råd att gå in och täcka böterna för ljudnivån till alla uppträdande föreningar. Detta innebar att vissa föreningar inte skulle ha råd att delta.

Ett exempel är Candombe Lubolo – en uruguayansk förening som meddelar att de knappt har råd att sy sina egna kläder.

Men Nabila Abdul Fattahs insamling som på mindre än ett

dygn samlade in 25 000 kronor till avgifterna möjliggör att alla kan vara med på karnevalen.

Nabilas mål med insamlingen var att samla in pengar för att täcka alla eventuella kostnader angående karnevalens ljudnivå. Pengar som blir över ska investeras i rätt utrustning för att kunna hålla ljudnivåerna i framtiden.

Nabila Abdul Fattah berättar för Offensiv att hon fick förvånansvärt bra respons av folk runt om i hela Sverige. Först trodde hon att bara folk runt omkring Hammarkulleområdet skulle hjälpa till med insamlingen. Men det visade sig att folk

från hela Sverige var med och hjälpte till med insamlingen som nådde 25 000kr på mindre ett dygn. Detta var långt över hennes förväntan.

– människor från hela landet har gett mellan 18 och 5 000 kronor, berättar Nabila för Offensiv.

Anledningen till att Nabila startade insamlingen var hennes rötter i Hammarkullen och att hon vet hur mycket karnevalen betyder för området. Hammarkullekarnevalen är en tradition med stolthet som hon älskar.

Initiativet visar vilken kraft som finns underifrån och inom kulturen. ■

REVOLUTIONSÅRET 1917

26 MAJ 2017 # 1 253

Sverige maj 1917: Nytt 8

I mitten av maj firade Vänsterpartiet sitt hundraårsjubileum. Det parti som grundades den 13-16 maj 1917 hette Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) och har sedan dess splittrats och förändrats många gånger. Det finns få likheter med dagens V. Det nya partiets grundande är väldigt intressant för socialister att studera då det föddes mitt i det som brukar kallas ”svenska revolutionen” eller ”potatisrevolutionen”. Det var snarare en förrevolutionär situation, men med ett revolutionärt parti på plats hettade det till ännu mer. Dramatiken var stor för det nya partiet, som omedelbart ställdes inför sitt viktigaste test.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

N

u var inte grundarna av SSV nya inom politiken.

Under de föregående 20 åren hade häftiga debatter skakat Socialdemokraterna (SAP). Den socialdemokratiska vänstern var under förra seklets första årtionden helt förknippad med det socialdemokratiska ungdomsförbundet, så historien måste börja där.

Det är naturligt att arbetarrörelsen när den föddes innefattade alla olika falanger. Anarkismen dominerade inom Ungsocialisterna som var det första ungdomsförbundet, bildat 1897. År 1903 ägde en brytning rum då det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF) bildades och två år senare blev Socialdemokraternas officiella ungdomsförbund samt, vilket det skulle visa sig, en fackla i baken på partiledningen.

Den svenska arbetarrörelsen hade utmärkt sig på den globala kampkartan redan 1902 genom att uppvisa den dittills största politiska strejken. 120 000 arbetare lade ner arbetet den 15-17 maj det året för

att kräva rösträtt. Makthavarna chockades inför en tidigare aldrig skådad kraft underifrån som kunde stanna hela samhället. De kommande åren ökade fackföreningarna sitt medlemstal från 65 000 till 230 000. Samtidigt som klassen politiserades och gick åt vänster gick ledningen för SAP åt höger. Någon ny generalstrejk var de inte intresserade av. Istället blev kompromisser med borgare och liberaler allt viktigare.

Bland stridsfrågorna fanns till exempel frågan om kvinnlig rösträtt, som S-riksdagsgruppen av taktiska skäl kompromissade bort med liberalerna 1905 och inte krävde förrän den socialdemokratiska kvinnorörelsen och ungdomsförbundet hade bråkat om den i flera år. År 1905 spelade de socialdemokratiska ungdomarna en historisk roll som förhindrade krig med Norge. Norge hade fått nog av den påtvingade ”unionen” med Sverige och förklarade unionen för upplöst. Det besvarades med vapenskrammel från borgarklassen

Läs om revolutionsåret

Tusentals människor demonstrerade i hungerrevolter i hela landet 1917-18. (Till höger: Vänstertidsskriften Stormklockan.)

och kungahuset, men det röjdes undan inte minst av ungdomsförbundets kongressresolution ”Ned med vapnen” som spreds i 100 000 exemplar och som förespråkade generalstrejk mot kriget. År 1908 formerades vänsteroppositionen ytterligare genom att ungdomsförbundet startade tidningen Stormklockan med Zeth Höglund som redaktör. Upplagan av veckotidningen låg på 25 000

1917 på hemsidan:

revolutionen1917.wordpress.com ionen volut e r a tur sk dikta en ry s d n e n r a tsa rsta ed ör fö kel s tade f r e ö s t p t s p l o he sig, te st t ett reste n sat a t gåt e h g e n i t d o t i t t a s oc at och f er. Revolu ngen erar er. e u k v r r a k ö a a k t i n l k b e e c o rb 17 m värld ma år fi i okt å som en. A s a n t d r År 20 l e k r t o c ä k n y m r n ade v h tog ma e sa l fört h kvi , skak verig pp til re oc oc S o a t i h i r e ände v a b r ru en h ll ar h ga olte i g c t v i l o e i feb r r k t e r e ift och m ve skrig fterg värld rkravaller ad so a–e v r r a m d o e r nas.

Hung kt att rätta ts ma ärmed vin et att be örklara hu e l a t i r f d å t e r kap m d n de sa ätt ku mmer un paganda röstr o ade o k r p v si urart hets e r s a n n Offen r se ge land ra hö Ryss r. s besva n e a ikt tu tion d u l k o s i v re ist stalin till en

7

19

1 0 2 17

exemplar. Stormklockans devis var att vara ”en agitator och väckare som skakar upp alla ur deras dåsiga sömn, som gör de slöa vakna och de säkra spaka och som ringer till samling kring socialismens röda fana”. Stormklockan stod för ”mera socialistisk upplysning, större rörelsefrihet och en allmän rättning till vänster”. Annars, varnade tidningen, skulle partiet riskera att sprängas (ur Hundra år av gemenskap).

Nästa stora bedrift var att lyckas bygga upp arbetarrörelsen efter nederlaget i storstrejken 1909. Året efter strejken hade partiet förlorat nästan hälften av medlemstalet och var nere på 75 000 medlemmar.

Ungdomsförbundet drog igång talarturnéer över hela landet med de bästa agitatorerna, vilket resulterade i 1 200 offentliga möten, att jämföra med partiets två möten.

Inför valrörelsen 1911 spetsades turnéerna till ytterligare med snilleblixten Röda bilen. Bilar inhandlades av insamlade pengar, målades röda och orsakade spektakel i var ort de anlände till. Antalet S-riksdagsmän fördubblades i valet och vänstern inom partiet fick igenom några krav på kongressen, så som kravet på republik och stegvis nedrustning.

Trots kongressbeslutet att partiet inte fick bilda regering med borgare så tätnade riksdagssamarbetet med liberalerna år 1912. Staaffregeringen åren 1911-1914 förutsatte

S-riksdagsgruppens stöd. Det fick vänstern att formera sin fraktion genom att Socialdemokratiska Vänsterföreningen bildades. Genomgående argumenterade vänstern för att partiet måste hålla fast vid vad som stod i partiprogrammet, att det var ledningen som bröt med partiets grunder.

Kata Dalström skrev exempelvis i Stormklockan under rubriken ”Är partiprogrammet annulerat?” år 1913, följande: ”Skäms våra representanter i riksdagen för att föra socialismens talan, nåväl låt oss skämmas för att ha sådana representanter. Vi socialdemokrater kämpar på klasskampens grund.

Vi vill icke ha gränserna utplånade mellan oss och de borgerliga, då upphöra vårt existensberättigande” (Harriet Clayhills: Kata Dalström i agitationen).

Motsättningarna inom socialdemokratin skärptes ytterligare med världskriget. Redan i början av 1914 hade högern genomfört borggårdskuppen, då 30 000 bönder och godsägare hade marscherat till slottets borggård och krävt militär upprustning och kungamakt. Arbetarrörelsen svarade med en demonstration med 50 000 deltagare, men liberalerna vek sig och kungen kunde handplocka en borgerlig ministär som blev regering.

Vid första världskrigets utbrott i juli-augusti 1914 deklarerade Hjalmar Branting ”borgfred”, stöd för regeringen i utbyte mot neutra-

26 MAJ 2017 # 1 253

t vänsterparti grundas

litetspolitik. Innebörden var fred med borgarklassen så länge kriget pågick. Att på detta sätt lägga ner klasskampen, samtidigt som maktens tyskvänlighet tilltog, skulle komma att skapa dignande profiter för kapitalisterna och en gapande fattigdomsfälla för massorna.

Runt om i Europa chockades arbetare av att de socialdemokratiska partierna i land efter land svek allt de tidigare sagt och röstade för kriget, trots tidgare portalfraser om att aldrig resa vapen mot arbetare i andra länder. Bara de ryska (bolsjevikerna och flertalet av mensjevikerna), polska, serbiska och bulgariska socialdemokraterna stod pall och gick emot kriget, samt vänsteroppositioner i vissa länder, däribland Sverige.

I september 1915 hade en vänster i Europa lyckats samla sig mot kriget och höll en fredskonferens i schweiziska Zimmerwald. Från Sverige deltog Zeth Höglund och Ture Nerman. De kunde rapportera att ungdomsförbundet hade genomfört 1 000 möten mot kriget runt om i Sverige. Året därpå ordnade ungdomsförbundet en fredskonferens hemmavid och för detta greps Höglund och dömdes till ett års fängelse för högförräderi. Förbundet däremot växte från 5 000 till 15 000 medlemmar. År 1915 fick partihögern igenom en munkorgstadga som innebar att inga av riksdagsmännen fick yttra sig i riksdagen

9

emot riksdagsgruppens majoritetslinje. Vänstern menade att de gärna följde majoriteten, om den i sin tur följde kongressbeslut i enlighet med partiprogrammet.

Vänstern har i efterhand anklagats för splittringen, men det var tvärtom. Vänstern ville nå en uppgörelse i riksdagsgruppen, men högern vägrade. Branting och 25 andra ledare hade redan året dessförinnan förberett sig för att bryta sig ur partiet om de inte fick majoritet på kongressen (Knut Bäckström: Arbetarrörelsen i Sverige).

Branting tvingade med liknande ultimatum igenom att tidningen Social-Demokraten skulle bekämpa partivänstern. Detta pressade partivänstern till att starta en egen tidning, jämsides med ungdomsförbundets Stormklockan. Det blev Politiken med Ture Nerman som redaktör.

Knut Bäckström kritiserar i sin historieskrivning tidningen för att ägna sig åt för lite arbetarkamp och för mycket åt att bara framstå som en fraktionstidning.

I november 1916 tog partistyrelsen ett beslut som innebar att de satte igång splittringen av partiet.

Ungdomsförbundet ställdes inför ultimatumet att ta tillbaka sitt beslut från 1914 om att riksdagsgruppen frångått programmet.

Detta svarade med att låta medlemmarna rösta, med utfallet att 172 röstade för och 5 794 emot partistyrelsen. På partikongressen

i februari 1917 var däremot röstsiffrorna 136 för styrelsen och 42 emot. Brytningen var ett faktum.

Nästan samtidigt som den svenska socialdemokratin splittrades startade revolutionen i Ryssland. Efter sju dagars stegrande uppror föll tsaren. Revolutionen i Ryssland var en betydande faktor för utvecklingen här.

På sin genomresa från exilen i april hann den ryska revolutionsledaren Vladimir Lenin ha ett samtal med vänstersocialisten Fredrik Ström om planerna på att bilda ett nytt parti. Han varnade för att ta för lätt på de teoretiska grunderna, speciellt i ljuset av att Branting var en internationell centralfigur inom socialdemokratin. ”Kampen mot Branting är en allvarlig sak”, hade Lenin skrivit i ett brev. ”Nöden kräver att man förhåller sig allvarligare till frågan om den revolutionära marxismens teori och praktik” (Bäckström). Varningar som visade sig vara riktiga.

Hungerrevolten under andra halvan av april ägde rum på minst 116 platser och samlade 300 000 människor. SSV reagerade lite långsammare. Socialdemokraterna hann före med att bilda ett nätverk, ”1917 års arbetarkommitté”, som ett försök att få grepp om kampen medan det vänstersocialistiska arbetsutskottet inte försökte ge någon ledning till massorna.

Vid grundningskongressen för SSV deltog ombud från 60 arbe-

tarekommuner som gått över till det nya partiet, ombud från 39 nybildade arbetarekommuner och vänsterföreningar, 94 ungdomsklubbar och ett 30-tal andra arbetarorganisationer. Sammantaget representerade ombuden 30 000 medlemmar, att jämföra med SAP som hade 100 000 medlemmar.

SSV hade tre dagstidningar: Norrskensflamman, Nya Norrland och Politiken. Ungdomsförbundet hade 18 000 medlemmar i 420 klubbar. Det internationella inslaget var stort på kongressen.

Historiken Kjell Östberg skriver om grundandet i Aftonbladet den 14 maj att SSV var det enda partiet som på allvar kämpade för rösträtten och att de samtidigt hade fötts ur kampen mot S-ledningens odemokratiska manövrar. Ur detta kom SSV att värdera demokratifrågorna mycket högt, även inom den egna organisationen. ”Genom hårt reglerade villkor om mångsyssleri, rotation på ledande poster, återkommande medlemsomröstningar och till och med inrättande av en partiets justiteombudsman ville man motverka uppkomsten av nya byråkratier”.

Målet var att skapa demokratiska människor som kunde skapa ett demokratiskt samhälle. Östberg får in en viktig stöt mot den idag dominerande historieskrivningen, som tillskriver demokratikampen borgerliga liberaler (de vek ständigt undan och spelade ingen roll) samt synen att vänstern skulle ha fötts ur en stalinistisk diktatur, vilken i sin tur tillskrivs en påstått leninistiskt partidisciplin. Tvärtom var SSV de ledande demokratikämparna internt och i samhället.

Knut Bäckström är dock inte lika positiv till formuleringarna och partistruktur på grundningskongressen. Kongressen antog en ståndpunkt som nedvärderade behovet av en ledning för partiet och kampen, t ex att den valda partiledningen inte skulle ha rösträtt på kongresserna. Carl Lindhagen fick igenom skrivningar om en dyster prognos – nämligen att alla större rörelser oundvikligen får en ledning som är fientlig mot rörelsen.

SSV:s ställningstagande ska främst ses i ljuset av deras mångåriga och banbrytande kamp mot socialdemokratins ledning och förborgerligande, en avgörande kamp i svensk arbetarrörelsehistoria.

SSV:s identitet var oppositionens, det är därför inte konstigt att det nya partiets karaktär fortsatte att vara en samlingspunkt för alla som delade kritiken av SAP:s ledning, mer än en sammanslutning utefter egna politiska ståndpunkter. Bernt Kennerström skriver i boken Från SKP till VPK: ”Utan

större ansträngning kan fyra grupperingar inom SAP-oppositionen urkiljas; stommen utgjordes av ungdomsförbundet till vilket de som revolutionärmarxistiska betecknade Zeth Höglund, Fredrik Ström, Karl Kilbom räknades, en liberal-socialistisk demokratisk riktning framförallt företrädda av Ivan Vennerström och majoriteten av SSV:s kommande riksdagsmän, en humanistisk riktning med Carl Lindhagen och Erik Hedén, samt slutligen en folkligt antibyråkratisk riktning med Fabian Månsson”.

Marxistiska verk var inte så spridda bland svenska arbetaraktivister överhuvudtaget under början av 1900-talet.

Hur som helst så antog kongressen också ett uttalande angående situationen i Ryssland som låg före vad ens många ryska arbetarledare insett, nämligen att kongressen var övertygad om att den ryska borgerligt demokratiska revolutionen skulle föras vidare till en fullständig seger för den socialistiska revolutionen.

Att SSV till skillnad från de andra partierna som senare kom att ingå i den kommunistiska internationalen hade bildats redan innan oktoberrevolutionen i Ryssland 1917 och inte som en följd av denna, var både en styrka och en svaghet för partiets utveckling. Under det avgörande året 1918 var SSV mer förberett än t ex Rosa Luxemburgs helt nybildade parti i Tyskland.

Under de fyra kongressdagarna i maj 1917 så diskuterades den gatukamp som i princip pågick utanför fönstren först på slutet av sista dagen. Men väl där antogs ett manifest och därpå följde initiativ som visade att partiet visst kunde utgöra en framåtskridande ledning för kampen.

Manifestet uppmanade arbetarklassen att bara lita på sin egen kamp, att arbetarklassens befrielse måste vara dess egna verk. Vägen dit var en allmän arbetsnedläggelse och att arbetare på varje plats omedelbart uppmanades att bilda arbetarråd för den lokala ledningen av massaktionen. Tidpunkten för denna generalstrejk skulle vara när statsministern skulle svara på riksdagsmännen Brantings och Vennerströms interpellation för allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag.

Redan dagen efteråt stod det klart att LO inte tänkte utlysa en sådan strejk och då gick SSV i Stockholm ut med kallelsen till ett möte i Hornsberg den 20 maj. Nu talade vänstern själv direkt till arbetarna och uppmanade till strejk.

Den kom att äga rum den 5 juni och Offensiv kommer självklart att följa den spännande fortsättningen i kommande nummer. .

INTERNATIONELLT

26 MAJ 2017 # 1 253

10

Hur kan Trump fällas?

Socialist Alternative uppmanar till en sommar av kamp – för att bygga sociala rörelser och trappa upp protesterna mot Trump.

Att Trump förra veckan sparkade FBI-chefen James Comey har lett till en växande politisk kris i Washington. Den skarpa splittringen i det politiska etablissemanget och inom statsapparaten har förstärkts av Trumps auktoritära handlingar.

TOM CREAN

Socialist Alternative

D

et är mycket prat i de liberala medierna om paralleller med Watergate. Och faktiskt, rapporterna från Trumps middag med Comey där han ska ha krävt ”lojalitet” samt hans Twitterhot att Comey får hoppas att det inte finns några ”band” från diskussionen, låter som ekon från Nixontiden.

Nu verkar det som om det var Comey som förde detaljerade anteckningar från alla sina diskussioner med Trump. Washington Post och New York Times rapporterar

att dessa anteckningar inkluderar Trumps krav på att Comey slutar undersöka Michael Flynn, den tidigare generalen och nationella säkerhetsrådgivaren som tvingades avgå i februari efter att ha ljugit om sina kontakter med den ryska regeringen.

Vita huset sjönk ännu längre in i kris när den biträdande justitieministern Rod Rosenstein därefter utsåg en särskild åklagare, tidigare FBI-direktören Robert Mueller, med stora befogenheter att undersöka länkar till Ryssland och andra

frågor som ”kan uppstå direkt från utredningen”. Detta säkerställer att den politiska krisen kommer att pågå i flera månader. Men det betyder också att etablissemanget försöker kontrollera Trump.

Den republikanska ledningen i kongressen som hittills kraftigt har försvarat Trump genom alla hans konstiga vändningar tystnade plötsligt innan de snabbt välkomnade utnämningen av Mueller. Några av hans republikanska kritiker har blivit hårdare, som senator John McCain med kommentaren att Trumps skandaler har nått ”Watergatenivå”.

Från början har vi påpekat att Trumps regering, förutom en detaljerad reaktionär dagordning, har reella auktoritära tendenser. Han beundrar ”starka män” som Putin, Turkiets president Erdogan eller Filippi-

nernas president Duterte. Han skulle vilja följa Erdogans exempel och rensa staten på ”illojala” element. Han har redan attackerat utrikesdepartementet, miljömyndigheten EPA och National Parks Service (som publicerade bilder från hans invigning som inte visade de ”rekordstora” folkmassor han utmålade).

Men trots att Trumps angrepp på sina motståndare i statsapparaten har varit nästan lika inkompetenta som försöken med inreseförbudet från ett antal muslimska länder och hans strävan att bygga en mur vid den mexikanska gränsen, måste de fortfarande tas på allvar. Socialister motsätter sig absolut dessa försök att koncentrera mer makt i det redan hypermäktiga ”kejserliga presidentskapet”.

Vi är för maximala demokratiska reformer för att begränsa och kon-

trollera den kapitalistiska statsapparaten. Vi är emot auktoritära regeringshemligheter från både denna högerregering och den repressiva statsapparaten.

Det betyder inte att vi har några illusioner om den kapitalistiska statsapparaten i allmänhet eller FBI i synnerhet som ”väktare av demokratin”. FBI har varit ett verktyg för politisk förtryck allt från J Edgar Hoovers dagar med attacker mot vänstern och den svarta medborgarrättsrörelsen till övervakningsstaten under Bush/Obama.

Medan Trumps auktoritära drag inte är något skämt är det uppriktigt talat skrattretande att se Demokraterna och New York Times försvara Comeys ära när de tillbringat de senaste månaderna med absurda försök att lägga skulden för Trumps seger på Comey (och ryssarna).

Visselblåsaren Chelsea Manning frisläppt Chelsea Manning (ursprungligen Bradley Manning) har blivit benådad och frisläppt från sitt fängelsestraff.

IDUN LARSSON

offensiv@socialisterna.org

människor skrev under en namninsamling för hennes frigivande. Efter 7 år i fängelse benådades hon och blev frisläppt den 17 maj 2017. Espionage Act är en 100 år gammal lag som har beskrivits som en relik från krigstiden, men fortfarande minskar skyddet för visselblåsare globalt i flera länder.

Human Rights Watch har rapporterat om övergrepp mot transkvinnor i amerikanska förvar och kriti-

Den första bilden på Chelsea Manning i frihet, efter 7 år i fängelse.

Foto: Chelsea Manning CC BY-SA

Å

r 2010 läckte den dåvarande amerikanska militären Chelsea Manning, via Wikileaks, dokument och videor (the Iraq War logs och Afghan War logs) som bl a visade hur amerikanska soldater brutalt mördar civila i Irak och Afghanistan. Manning dömdes som visselblåsare till fängelse i 35 år (enligt bland annat Espionage Act). Straffet fick hon avtjäna på ett militärfängelse för män. 117 000

serat att transkvinnor placerats på anstalter för män. Manning själv har kritiserat både sin dom och bristen på skydd för transpersoner i amerikanska fängelser. Förra året försökte Manning ta sitt liv två gånger och först därefter fick hon påbörja sin transitionsbehandling.

Efter det amerikanska valet har situationen för både visselblåsare och transkvinnor förvärrats i USA. Mannings och andra aktivisters insatser har varit och kommer att vara nödvändiga för att sprida information. Det är talande i sig att det var Manning, inte soldaterna och de andra ansvariga för den amerikanska militärens övergrepp, som straffades. ■

INTERNATIONELLT

26 MAJ 2017 # 1 253

Som socialister bryr vi oss inte om det här ruttna systemets trovärdighet, men som miljontals andra vill vi fälla den här farliga regimen som riktar attacker mot invandrare, kvinnor, fattiga människor, afroamerikaner och arbetarklassen som helhet. Och vi måste förklara att de demokratiska rättigheterna, inklusive pressfriheten och rätten att protestera, hotas av Trump och hans hårdföra justitieminister, Jeff Sessions. Faktum är att en anhängare till gräsrotsorganisationen Codepink just har dömts till ett års fängelse, för att ha skrattat högt under utfrågningen när Sessions tillsattes! Trump föreslog också Comey på ett av deras möten att journalister skulle fängslas om de publicerar sekretessbelagd information. Om det varit så hade Watergateinbrottet aldrig kunnat avslöjas.

Fram till nu har Wall Street backat upp Trump och hans regering av miljardärer på grund av hans löften om avregleringar och massiva skattesänkningar för de superrika. Men även de rika har sina gränser, och deras tålamod kommer definitivt att ta slut om Trumps skandaler fortsätter bortom kontroll och hotar deras bredare intressen såväl som legitimiteten hos deras system.

Men samtidigt som vi vill kasta ut Trump och hans politik, kommer det att krävas en massrörelse och större avslöjanden för att tvinga fram en riksrättsprocess. Den härskande klassen kommer att leta efter alla andra möjligheter. Detta beror på den massiva politiska skada som skulle orsakas för dem vid en riksrätt. Några till vänster påpekar att vicepresidenten Mike Pence är en kristen högerideolog. Detta är sant, men viktigare är att varje regering efter Trump skulle vara objektivt mycket svagare.

Hittills har Trumps stöd legat på cirka 40 procent, det lägsta någonsin för en ny president. Många av Trumps arbetarklass- och medelklassanhängare ser anklagelser om Ryssland och Comeys avskedande som en liberal häxjakt. Vad som mer direkt har försämrat hans stöd är antiarbetarklassattacker som Trumpcare. Men det som skulle leda till en allvarlig kollaps i stöd är om Trumps väljare drar slutsatsen att hans löften om jobb var ett bedrägeri.

Under och sedan presidentvalet har Demokraterna fokuserat på Trump som lurad eller agent för Putin. Vi är helt emot den diktatoriska och reaktionära ryska regimen och vi håller med om att folk borde få veta sanningen om Trumps band (och hans skatter), men vi stödjer inte Demokraternas orimliga försök att piska upp nationalism kring denna fråga.

Vår opposition handlar om Trumps reaktionära agenda och hans hot om auktoritära övergrepp.

Vad visar historiken? President Lyndon Johnson, Demokraterna, fälldes effektivt av massrörelsen mot Vietnamkriget 1968 och tvingades att inte ställa upp till omval. På ytan verkar det som att Richard Nixon

11

föll på grund av Watergateinbrottet mot Demokraterna, som orkestrerades av Nixons folk. Men detta fiasko, beordrat av en alltmer otyglad och paranoid Nixon var också den indirekta biprodukten av massrörelsernas massiva tryck och ungdomsradikaliseringen.

Medan delar av den härskande klassen i allt högre grad vänder sig från Trump för att försöka skydda systemets övergripande intressen, skulle det största misstaget från arbetande människor och vänstern vara att lita på dem för att tvinga bort Trump. Alla bevis pekar på den demokratiska partiledningens mildhet och feghet i deras opposition mot Trump. Deras prokapitalistiska dagordning har väsentligt undergrävt deras stöd bland folk och hindrar dem från att mobilisera oppositionen maximalt.

Ta till exempel Trumpcare. Demokraternas överordnade strategiska mål är att vinna valen 2018 och 2020. Men det går att besegra Trumpcare nu genom att bygga en kraftfull massrörelse. Detta skulle kräva en strategi med massutbildning, med massmöten över hela landet. Detta kan i sin tur ligga till grund för mer omfattande arbetsplatskamp, inklusive strejker som börjar med sjukvårdspersonal, och att bygga för en ”miljonmarsch” som slutar med en massockupation i Washington, DC. Motståndet mot Trumps ekonomiska, sociala och odemokratiska agenda måste kopplas till strider för att driva bort honom från makten och förhindra att hans efterträdare försöker fortsätta Trumps politik.

Detta kommer att kräva en varaktig rörelse i massiv skala, som en folklig revolt (som vi såg i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet).

En sådan utveckling skulle också med stor sannolikhet tvinga stora delar av etablissemanget att försöka ställa Trump inför riksrätt eller störta honom på något annat sätt, just för att avleda och dämpa en växande social rörelse och omvälvning. Det är sant att våra rörelser för närvarande är långt ifrån denna punkt, trots deras storlek, med tanke på svagheterna vad gäller organisering och ledarskap, men den djupa kris som Trumps regim har utlöst, bereder grunden för exakt sådana explosioner.

Vi måste göra detta till en sommar av kamp. Som Kshama Sawant, socialisten i Seattles stadsfullmäktige, nyligen sade på Democracy Now, vi kan inte vänta på vad som kommer att hittas i utredningarna. ”Frågan är: Vad gör vi nu? Och jag tror att just nu är tiden mogen att verkligen bygga sociala rörelser.” En seger mot Trumpcare skulle vara ett avgörande slag mot högerns planer och ett viktigt steg för att hjälpa till att bygga den rörelse för arbetande människor och ungdomar som kan utmana de styrande 1 procenten, Republikaner och Demokrater, och skapa vår egen styrka som kan förändra samhället.

■

Det råder stor brist på livsmedel i Venezuelas butiker.

Venezuela på kollapsens rand?

Venezuelas huvudstad Caracas skakades på lördagen av en av de hittills största massprotesterna från högeroppositionen mot den sittande regeringen, som efter Chavez död leds av president Nicolas Maduro.

Trots att uppåt 200 000 enligt SVT deltog i den som vanligt våldsamma protestmarschen lyckades kravallpolisen än en gång hindra demonstranterna från att ta sig hela vägen fram till det förbjudna området kring presidentpalatset, men hur länge till är frågan?

ARNE JOHANSSON offensiv@socialisterna.org

D

en reaktionära opposition, som samordnas av högerfronten MUD, har ända sedan den i ett Venezuela präglat av en desperat ekonomisk, social och politisk kris vann valet till nationalförsamlingen i december 2015, tagit strid för att med alla medel framtvinga president Maduros och den chavistiska regeringens avgång före det ordinarie presidentval som ska ske i slutet av 2018. Att 55 människor har dödats under de senaste 50 dagarnas våldsamma demonstrationer, kantade av plundringar och omfattande förstörelse, vittnar om ett land på inbördeskrigets rand.

Protesternas största drivkraft är utan tvekan den extrema kris som bara har förvärrats under de tre senaste åren i skuggan av prisraset på den olja som står för 90 procent av Venzuelas exportinkomster och stora budgetunderskott, som har lett till en skenande inflation och en akut brist på både basmat och mediciner.

De omfattande sociala reformer till gagn för de fattiga inom både vården, skolan och bostadssektorn som genomfördes under Chavez tid har i hög grad dukat under på grund av den ekonomiska kollapsen. Missnöjet är ock-

så utbrett från både höger och vänster mot den korruption och auktoritära byråkrati som har utvecklats i frånvaron av verklig arbetarkontroll och revolutionär demokrati.

Samtidigt pågår en dramatisk maktkamp inom staten mellan nationalförsamlingen och regeringen, som hittills har skyddats av högsta domstolen (TSJ) och av att militären hittills har vägrat att hörsamma oppositionens upprepade krav på att den ska ingripa mot regeringen.

Detta har lett till en situation där Maduro försöker styra med presidentdekret, prat om en ny konstituerande församling och samtidiga vädjanden om ett samarbete med de ekonomiska makthavarna över huvudet på oppositionens politiker.

Medan Chavez före sin död i mars 2013 pläderade för en kursändring till socialism och att ersätta den borgerliga staten

med en ”kommunal stat” har Maduro under trycket från högerns massprotester gått i motsatt riktning.

Under ett tal vid en nyligen genomförd handelsmässa brännmärkte Maduro den ”smutskampanj som säger att vi har en kommunistisk modell och förkastar privata företag” trots att ”90 procent av företagen är i privata händer” (även om den tunga oljeindustrin är statlig).

Detta är samtidigt ett utspel som ytterligare undergräver det stöd för regeringen som ännu finns i den så kallat bolivariska rörelsen av rädsla för konsekvenserna av både det nyliberala systemskifte och den häxjakt på chavister som hotar under en högerledd MUD-regim.

Hoppet ligger i att missnöjet med regeringen trots allt är större än förtroendet för högern och de ränker som denna smider med USA och Latinamerikas nya högerregeringar.

Vad som nu krävs är nya folkliga initiativ underifrån från arbetare och fattiga att själva ta över såväl försvaret gentemot högern som distributionen och produktionen av livsnödvändiga varor.

Till syvende och sist krävs en sådan massrörelse som också reser kravet på en demokratiskt planerad socialistisk ekonomi, som bygger på en brytning med den kapitalism som visat sig omöjlig att reglera utan att äga. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

KULTUR

26 MAJ 2017 # 1 253

12

Stockholm, städerna

Klassklyftorna ökar och klyftan mellan stad och land växer snabbt. Stockholm är Europas snabbaste växande huvudstad enligt Stadshusets politiker, samtidigt som antalet invånare fortsätter att minska i många kommuner.

Den pågående utvecklingen som klyver landet är ohållbar. Men det finns motkrafter till dagens trender och politik i form av folkliga protester och engagemang. Om detta och mycket annat handlar Arne Müllers, redaktör på SVT Västerbottensnytt, nya bok Stockholm, städerna och RESTEN (Ord & visor förlag, 2017).

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

S

tockholm, städerna och RESTEN är en bok som förtjänar en stor läsekrets och spridning. Genom att ta ett helhetsgrepp om den regionala utvecklingens moderna historia – från det som kallades aktiv regionalpolitik till dagens så kallade tillväxtpolitik – växer boken till att också bli en handledning i kampen mot de mäktiga krafter som river isär landet.

Ett gediget grävande utmynnar i en knivskarp argumentation mot dagens marknadspolitik.

Det motstånd som den regionala utarmningen och 1950- och 60-talets ”flyttlasspolitik” födde tvingade de dåvarande socialdemokratiska regeringarna att lova en mer aktiv regionalpolitik. Marknaden och kapitalismen skulle tyglas med hjälp av vad Socialdemokraterna benämnde som politik för planmässig hushållning. De statliga satsningarna och stödet som denna politik inrymde hade en viss effekt och dämpade befolkningsminskningen i exempelvis Norrlands inland.

Men särskilt var det den offentliga sektorns utbyggnad som bidrog till att nya jobb skapades. ”Under 1970-talet ökade antalet offentligt anställda med nära 500 000. Det var en bred utbyggnad av förskola, äldreomsorg och även andra delar av offentlig sektor. Det skedde ganska jämnt fördelat över landet. Dessa jobb blev speciellt värdefulla i glesbygdsområdena med en relativt svag arbetsmarknad”.

Den offentliga sektorns expansion för att jämna ut befolkningstillväxten mellan olika landsdelar samt för att minska klassklyftorna och stärka kvinnans ställning kan inte nog understrykas.

Men ”regionalpolitiken drog åt ett håll och den övergripande ekonomiska politiken åt ett annat”. När den kapitalistiska guldåldern 195075 samtidigt gick mot sitt slut blev det allt svårare att bedriva en politik som både skulle ”stärka konkurrenskraften” samt utjämna sociala och regionala skillnader.

Kapitalets globalisering och

framväxten av ett finansmonopolkapital pressade också på för en politisk kursändring – för avregleringar och privatiseringar som skulle ge kapitalismen nya marknader att exploatera.

Det är bakgrunden till varför 1990-talet blev ”den stora kursändringens tid”, men också ett årtionde av kamp.

Den djupa ekonomiska kris som landet kastades in i början 1990-talet, som delvis hade sin upprinnelse i de avregleringar som S-regeringarna gjort av finansmarknaderna åren innan, följdes av ett borgerligt systemskifte på område efter område. Välfärdspolitiken, inkluderat den aktiva regionalpolitiken, slaktades på marknadens altare.

Omkring 160 000 offentliga jobb försvann mellan 1990 och 1994, minskningen var störst inom vård och omsorg. Samtidigt försvann omkring 200 000 industrijobb. Det var ett stålbad som samhällsekonomin ännu inte återhämtat sig från.

Regionalpolitik i likhet med annan form av fördelningspolitik avfördes från den officiella politiska dagordningen. Nedskärningar, nyliberala systemförändringar och EU-anpassning (Sverige blev EU-medlem 1994) fick förödande följder.

Under 1980-talet växte befolkningen i 165 av landets 290 kommuner, under 90-talet var siffran 107 stycken. ”Slående är att även en del större städer stagnerar eller tappar befolkning under 90-talet. Eskilstuna, Norrköping, Falun, Borlänge, Gävle, Sundsvall., Örnsköldsvik, Östersund och Skellefteå är exempel på detta”.

Jag kommer själv från en stad, Härnösand, som tidigare kallades ”Norrlands Aten” och som trots sitt läge vid kusten samt status som residensstad i Västernorrlands län tillhört de senaste decenniernas stora förlorare. Först försvann industrierna, sedan bantades den offentliga verksamheten där de flesta jobbade. År 1990 hade Härnösands kommun 27 446 invånare, i fjol 25 269.

Utvecklingen under 00-talet blev en fortsättning på 1990-talets trender.

Ockupationen i Dorotea räddade sjukstugan – kamp lönar sig! Beställ boken från Offensiv, pris 225 kr plus porto.

”Inte mindre än nio län hade ett mindre invånarantal när årtiondet slutade än när det började. Hela norra och mellersta Sverige ned till och med Gävleborg, Västmanland och Värmland visade minussiffror.”

Den regionala utarmningen märks i alla delar av landet, men Norrland är värst drabbat. ”Även i sin extrema form är de regionala klyftorna inte bara ett Norrlandsproblem. Det berör i växande omfattning även delar av Sverige”, skriver Arne Müller i kapitlet som bär den talande rubriken Nuläget: Ett land där delar har dött.

Avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar bidrog till att koncentrera en allt större del av jobb, service och även tillgänglighet till välfärd till storstäderna.

Många kommuner med krympande befolkning och arbetskraft slåss för sin överlevnad för att klara av det absolut nödvändigaste. Samtidigt växer ojämlikheten och segregeringen i storstadsregionerna. Nedskärningar samt indragen service har utarmat förorterna, och nu hotar miljonprogrammets renovering att bli en ny fattigdomsfälla. ”Ojämnheten i den ekonomiska geografin är extrem i Stockholmsområdet. När det gäller många förorter är det lättare att hitta likheter med glesbygdskommunernas villkor än med utvecklingen i områdets centrala delar, som bara ligger några mil bort.”

konkurrenstävlans måttstock utgörs av Svenskt Näringslivs årliga lista om ”det lokala företagsklimatet”.

Det görs många fantastiska insatser lokalt för att även glesbygdskommunerna ska leva. Men det är en ojämn kamp. Fortsätter nuvarande trender kommer befolknings- och sysselsättningsökningen i allt högre grad att koncentreras till de tre storstäderna – Stockholm, Malmö och Göteborg. I de områden som ligger långt från storstäderna eller i glest befolkade områden fortsätter befolkningskurvan och sysselsättningen att falla nedåt och den kommunala ekonomin kommer att brandskattas totalt.

Istället för regionalpolitik och statliga insatser ska kommunerna numera sälja sig själva, bli attraktiva där

I ett ökänt tal på Nordic Business Forum Sweden tidigare i år förutsåg ekonomen Kjell A. Nordström

KRÖNIKA

26 MAJ 2017 # 1 253

13

och RESTEN

: a k i n ö r K a fall I värst 9kr ynka 3en i timm

VILGOT KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

D

en 10 maj publicerade Erik Wisterberg en artikel på sajten Breakit. Han hade under två veckors tid dokumenterat sin egen skickliga infiltration av, och anställning hos, matleveransföretagen Uber Eats och Foodora.

Reportaget ger en dyster inblick i livet som cykelbud, och får mina inre varningsklockor att ringa, som för att varna om arbetsmarknadens framtid. Dessa cykelbud (som enligt Uber Eats inte är anställda utan frilansande egenföretagare) cyklar långa pass, genom väderfenomen som lamslår både tunnelbanan och biltrafiken, ibland så mycket som sju dagar i veckan, för att leverera hipsterburgare och thaimat till den som vill käka på restaurang men inte vill byta om från mjukisbrallor, för i värsta fall ynka 39 kronor i timmen!

till de församlade direktörernas förtjusning (”trollband publiken”, skrev Veckans Affärer i sitt referat den 18 januari) att om 30 år har Stockholm fem miljoner invånare samtidigt som stora delar av landet har förvandlats till ”skräpytor”.

Kortsiktiga, vinsthungriga kapitalister och borgerliga tyckare har fått för sig att i storstäderna förenas befolkningen av en välbärgad massa – ”en ny kreativ klass” – och ser detta som både en önskvärd och ostoppbar utveckling.

Men långt innan detta skräckscenario blir verklighet skulle den ohållbara utvecklingen samt kapitalismens återkommande kriser rasera hela samhällsbyggnaden.

Redan nu håller samhällsfunktioner och landsdelar på att

börja revoltera mot nyliberalismens ”marknadslösningar”.

En av bokens många styrkor är att den ger en röst till motståndsviljan och kampen i landets glesbygder. Protester har inte bara ökat i antal utan också präglats av större beslutsamhet. Och viktiga segrar och delsegrar har vunnits.

I Lycksele stoppades Skatteverkets planerade jobbflytt, i Dorotea krävdes en flerårig ockupation för att sjukstugan skulle öppnas på nytt och vreden i Jämtland-Härjedalen tvingade de styrande att lägga planerna på ett Stornorrland på is.

Dessa och andra protester, som exempelvis kampen för att rädda sjukhuset i Sollefteå som också skildras i boken, ger hopp och visar på en väg framåt.

Nya vindar har börjat blåsa och även de styrande har tvingats att åter ta ordet regionalpolitik i sin mun.

Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om att flytta 10 000 jobb från Stockholm och extra stöd till 23 utsatta kommuner är en direkt följd av det växande motståndet.

Men landsbygdskommitténs 75 olika förslag innebär ingen avgörande kursändring, utan det handlar främst om att lägga plåster på de sår som kapitalismen och högerpolitikens ”marknadslösningar” skapar.

Den växande regionala ojämlikheten visar på behovet av planerad ekonomi och en socialistisk fördelning i enlighet med behov om hela landet ska leva. .

Det som ska motivera dessa frilansande egenföretagare är konkurrens. Företagen vill framställa det som om ett jobb inte är ett jobb, utan en serie korta uppdrag som måste utföras, och där risken finns att nån annan hinner norpa uppdraget före dig. Lösningen? Var driftig!

Var på hugget! Brinner du verkligen för detta tillfälliga ströjobb? Gör städning/matleverans/ valfritt slitjobb till din passion! Var flexibel och tillgänglig och gå med på vad som helst, inte på grund av desperation utan för att du är en fri människa, fri att jobba när du vill (förutsatt att det finns jobb, att du hinner först, att du accepterar skitvillkor, struntar i pension och försäkring och kan jobba för vilken lön som helst)!

Friheten att välja sin egen tillvaro är oerhört viktig, men i detta fall så handlar det om friheten för företag att utnyttja arbetare för att de som har råd ska kunna fortsätta att vara bekväma. Signalfel i tunnelbanan? Ta en Uber! Vill äta på favvorestaurangen, men den är fullbokad? Beställ från Foodora!

Det finns något ironiskt i att företagen har snott just ordet gigg, musikbranschens ord för en stressig tillvaro fylld av kortare spelningar på så många ställen som möjligt, där man ska vara nöjd med det man får, där osäkerhet om framtiden råder och man får vara förberedd på att behöva sälja skivor och t-shirts vid sidan av för att få ekonomin att gå ihop.

Låter som en perfekt beskrivning av den arbetsmarknad som giggekonomins förespråkare vill ha. .

KULTUR

26 MAJ 2017 # 1 253

14

Rebellen och ikonen Frida Kahlo

Frida Kahlo var en mexikansk målare född 1907. Hon använde en simpel stil inspirerad av den mexikanska populärkulturen som beskriver rollen av kön, klass, etnicitet och identitet. I sitt skapande använde hon en blandning av realism och fantasi och har beskrivits som surrealist och magisk realist även om Kahlo själv var av en annan åsikt.

Hon menade sällan att vara politisk med sin konst och målade sin egen verklighet. Det beror på att hon målade sina subjektiva erfarenheter med sådan ärlighet och klarhet att det talar till folk. Hennes konst hyllas idag av feminister på grund av hennes uttryck för den kvinnliga kroppen och upplevelsen. Andra hyllar hennes arbete för mexikanska nationella och inhemska traditioner.

LOUISE ERIKSSON offensiv@socialisterna.org

D

en ryska revolutionen 1917 galvaniserade ett världsomspännande vänstersamhälle. Många mexikanska konstnärer drömde om ett liknande resultat för sitt eget land och stöttade passionerat de ryska bolsjevikerna. Frida tillhörde den postrevolutionära Mexicanidadrörelsen, som försökte definiera den mexikanska identiteten.

Frida Kahlo föddes tre år innan den mexikanska revolutionens utbrott, vilket påverkade henne starkt. Efter att ha överlevt polio som barn hjälpte hennes pappa henne att hantera ensamhet och mobbning genom att

”

Revolutionen är harmoni av form och färg där allt som finns rör sig under en enda lag: livet.

Ingen är skild från någon annan. Ingen kämpar för sig själv. Allt är allt och en.

Lidande och smärta, glädje och död. Det är inte mer än en process för existens.”

- Frida Kahlo

anmäla henne till otraditionella aktiviteter såsom simning, boxning och brottning. Hon tyckte också om att klä sig som pojke, vilket stred mot dåtidens medelklassformaliteter. Från ung ålder var hon rebell genom att vara öppen med den hon var och bryta mot normerna. Frida och hennnes gäng av mestadels pojkar diskuterade öppet både politik och religion. Dom kallades för los cachuchas. De tålde inte tristess och en gång släppte de lös en åsna i klassrummet hos en konservativ lärare. Hon var en lovande medicinstudent fram till 18 års ålder då hon skadades allvarligt i en trafikolycka. Smärta och problem med hälsan följde henne under resten av livet, men Kahlos huvudsakliga tema i sina målningar var sig själv och hennes första självporträtt gjordes till hennes första kärlek Alejandro, los cachuchas ledare.

Vid denna tidpunkt förändrades Mexiko, landet återhämtade sig och Frida också. Hon började bli politiskt aktiv och anslöt sig till det mexikanska kommunistpartiet 1927. Genom detta träffade hon muralisten Diego Rivera och de gifte sig ett år senare. Deras förhållande var instabilt och de gjorde slut flera gånger för att sedan bli tillsammans igen. Diegos otrohet påverkade Frida starkt, framförallt med hennes syster. Men efter att ha varit isär ett tag insåg Frida att hon inte kunde vara utan honom.

Hon bestämde sig för att om han inte skulle vara trogen skulle hon inte heller vara det. Det var då hon började ta sig älskare, både tillfälligt och seriöst, med män och ibland kvinnor. Bland dem var under en kort period den ryske revolutionären Leo Trotskij som hon också målade en tavla åt. Trotskij och hans hustru Natalja Sedova kom 1937 till Mexiko, det enda landet i världen som gav dem asyl.

Trotskij mördades av Stalins utsända agent i augusti 1940.

Under början av 1930-talet reste hon runt i Mexiko och USA med

”La Columna Rota”, ungefär ”Den Brustna Kolonnen” (1944).

Rivera. Där utvecklade Frida sin egen konststil och hade sin första soloutställning på Julien Levy Gallery i New York år 1938. Ett år senare hade hon en annan utställning i Paris som ledde till att Louvre Museum köpte en målning av Kahlo. Hon blev den första mexikanska konstnären i deras samlingar. Trots att hennes hälsa stadigt försämrades, fortsatte Kahlo att delta i utställningar i Mexiko och USA under 1940-talet. Hon undervisade på La Esmeralda, den nationella skolan för målning, skulptur och grafik. År 1953 hade hon sin första soloutställning i Mexiko och ett år senare avled hon 47 år gammal.

Det var inte förrän i slutet av

1970-talet, då konsthistoriker och politiska aktivister återupptäckte hennes arbete, som hon inte bara blev en konsthistorisk förebild utan även en ikon för Chicanosrörelsen och för feminister.

Frida målade inte bara sig själv, sin smärta och sin verklighet, utan inkluderade även en ram av element som speglar den kulturella nationalismen i perioden. Kahlos konst tar upp ämnen som befruktning, graviditet, abort och könsroller på ett ovanligt öppet sätt för sin tid. Kvinnor kunde inte tala fritt om dessa ämnen, vilket gjorde att hennes konst blev politiskt laddad.

Hennes konst återspeglar hennes identitet med Mexiko. Hon må-

lade på små aluminumplattor i olja. Hon använde enkelheten av konstformer som ”retablos” och ”ex-votos” som skapades av resande konstnärer som hyllningar till olika katolska helgon för förskoning från sjukdomar och katastrofer. Hon målade sig själv, Mexiko, och på ett sådant sätt att de skulle förstås av folket. ”Revolutionen är harmoni av form och färg där allt som finns rör sig under en enda lag: livet. Ingen är skild från någon annan. Ingen kämpar för sig själv. Allt är allt och en. Lidande och smärta, glädje och död. Det är inte mer än en process för existens.”

-Frida Kahlo ■

Hjälp Offensiv att nå 80 000 kr

Luleå:

Borås:

Sundsvall:

Göteborg:

Tid: Tisdag den 30 maj kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Marxismens kamp mot terrorism Tid: Tisdag den 30 maj kl 18.00.

För info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Eskilstuna:

27 maj möte kl 11.00, därefter deltar vi på Spring Pride.

För mer info, ring: 073-373 33 61.

Stockholm:

Stockholm Sydost Tid: Tisdag den 30 maj kl 18.30.

Plats: Hyresgästlokalen Åsgärdesvägen, tunnelbana Sandsborg.

För mer info: 070-326 65 94.

Stockholm Norra Tid: Torsdag den 1 juni kl 18.30.

Plats: Husby Träff.

För info: 073-576 98 69.

Trotskism vs Stalinism Tid: Torsdag den 1 juni kl 18.00.

Plats: Yxhammarsgatan 8.

För mer info: 070-396 47 83.

OBS öppet möte: Bostad, arbete, välfärd – vilket Hammakullen vill du ha?

Tid: Måndag den 29 maj kl 18.

Plats: Röda Stugan, Hammarkulletorget.

För info: 073-501 21 37.

Göteborg Södra Trotskism vs Stalinism Tid: Torsdag den 1 juni kl 18.00.

Plats: Djurgårdsgatan 41 B. För info om mötena: 073-501 21 37.

Kontakta nedanstående för info om möten på övriga orter: Umeå: 079-340 59 97.

Karlskoga: 073-310 70 87. Örebro: 070-536 43 17.

Södertälje: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: 070-885 44 86.

Stockholm Sydväst Tid: Torsdag den 1 juni kl 18:30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 073-387 65 77.

Haninge:

Tid: Torsdag den 1juni kl 18:30.

Plats: Brandbergen, vågens gata 448-453.

För info om möten: 072-524 42 95.

M

ed lite mer än en vecka kvar är vi bra placerade för att nå målet för första gången i år. Hittills har vi fått in 63 154 kronor vilket utgör drygt 77 procent av vår målsättning på 80 000 kronor. Av detta har 15 800 kronor kommit in den senaste veckan. Och med 943 sålda tidningar och 108 nya prenumerationer är vi långt före förra månadens resultat.

Även försäljningen av den nya boken om so‑ cialisten Anton Nilson, Hundraåringen som gjorde revolution, har fått stort genomslag denna månad. Du kan få ditt exemplar direkt från Rättvisepartiet Socialisterna för bara 281 kronor (inklusive porto).

Veckans aktiviteter kommer nu att vara av‑ görande om vi ska nå målet, men vi behöver

också stöd från våra sympatisörer och läsa‑ re. Det finns flera sätt att stödja ekonomikam‑ panjen.

Deltagande på våra aktiviteter ger alltid en viktig boost men du kan också bidra direkt med Swish till 123‑240 32 85 eller på PlusGi‑ ro 87 96 49‑2. Ett SMS-bidrag fungerar också bra – skicka ”Offensiv 100” till 72550. Tack. ■

Procent av mål

Totalt

78 % 63 154 kr

Norrbotten

4 538 kr

Västerbotten

1 500 kr

Mellannorrland

5 404 kr

Stockholm Mellansverige

16 274 kr

Sydsverige

1 785 kr

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Pris: 50 kronor + porto

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

PROGRAM 2017

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

1 563 kr

Västsverige

Nej till militarismen

Klimat- och miljöhot

29 828 kr

INSAMLING

26 MAJ 2017 # 1 253

För hundra år sedan, 1917, reste sig arbetare och förtryckta i ryska revolutionen, hungermarscher och potatisrevolution i Sverige, växande krigsmotstånd och revolutionära stämningar runt om i Europa.

Från detta år finns unika lärdomar för dagens kamp för rättvisa och socialism. Rättvisepartiet Socialisterna och tidningen Offensiv uppmärksammar 1917 under hela detta år. Vi har en ny hemsida (https://revolutionen1917.wordpress.com/), möten, artiklar, sommarläger med mera, som kulminerar med en stor jubileumsdag i Stockholm den 4 november.

Hittills i år, i mitten av maj, har Offensiv publicerat 15 artiklar om händelserna i Sverige 1917 (om Socialdemokratiska Vänsterpartiets bildande, Västervik, Ådalen, Stockholm, Göteborg, Seskarö, Kata Dalström med mera).

Nio artiklar har handlat om Ryssland 1917 (om

1905, februarirevolutionen, Kollontaj, kvinnorna och revolutionen, aprilteserna med mera). Utöver detta är Offensivs chefredaktör Arne Johansson redaktör för den nya utgåvan av Anton Nilsons memoarer.

Vi har hittills haft offentliga möten i Luleå, Härnösand, Sundsvall, Stockholm, Norrköping, Göteborg, Borås och Lund plus flera studiedagar.

Vårt sommarläger, den 28 juni till den 2 juli, har flera seminarier och stormöten om 1917.

För att klara allt detta behövs pengar, liksom för att stärka och utveckla det socialistiska alternativ som behövs idag. Precis som arbetarrörelsens pionjärer litar vi på våra med-

Gå med i

lemmar, sympatisörer och prenumeranter. Vi lanserar nu Jubileumsinsamling 1917-2017. Vi ber alla som stöder vår 1917-satsning om bidrag: 100, 500 eller 1 000 kronor, eller mer.

Alla bidrag belönas med vår nya bok, Svaret är socialism. Målet för sommarens del av insamlingen är 100 000 kronor – tusen kronor per år sedan 1917!

SWISHA 123 240 32 85 PLUSGIRO 87 96 49-2 (meddelande: 1917-2017)

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Ida Tjeder

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.