Offensiv 1257

Posttidning A

22 juni 2017 / # 1 257 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Allt stöd till hamnarbetarnas kamp i Göteborg

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Hbtq-flyktingar måste få stanna

3 4

Bostadskupp i Umeå

6-7

Foto: Offensiv

Venezuela: Hur svara högerhotet?

Sparka antifackliga APM Terminals

– läs mer på sid 5

Efter Järvas politikervecka:

Kraven måste ställas underifrån

Fler poliser, hårdare straff och övervakningskameror har varit det politiska etablissemangets standardsvar på de senaste årens epidemi av skjutningar och gängkriminalitet i utsatta förorter.

Men vad som behövs idag är en ny gemensam rörelse av förortsrörelser, hyresgästföreningar,

miljörörelser och fackföreningar för en demokratiskt utarbetad, socialistisk och klimatsmart samhällsplanering som också kan garantera alla i dagens så utsatta förorter riktiga, gröna och välavlönade jobb.

– läs mer på sid 12

10

Vårdslakt och miljoner till chefer

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

22 JUNI 2017 # 1 257

2

SMÅ DROPPAR I ETT STORT HAV

VAROR SKA LÄSAS SOM VAPEN

D

M

Mot bakgrund av behoven samt de offentliga finansernas överskott och att det är rekordbilligt att låna är det inte mycket till satsningar.

Vården är i desperat behov av mer personal och fler vårdplatser. De två miljarder kronor som regeringen och V vill skjuta till räcker inte långt när personalbristen, särskilt på specialistsjuksköterskor, stadigt ökar och kostnaderna för inhyrd personal skenar iväg.

Sverige måste vara ett av få länder i den så kallad västvärlden där antalet vårdplatser minskar snabbare än någonsin samtidigt som befolkningsökningen är den snabbaste någonsin. Antalet vårdplatser minskade med 3,3 procent mellan år 2015 och 2016. Det är den största årliga minskningen sedan år 2008.

Foto: Public Domain

ed sikte mot valet och pressad av opinionen har regeringen sent omsider aviserat nya satsningar på vård, skola och omsorg.

För drygt en vecka sedan meddelades att regeringen och Vänsterpartiet hade kommit överens om att välfärden ska få fem miljarder kronor extra, varav tre miljarder ska komma sjuk- och hälsovården till del (två miljarder till mer personal och en miljard i form av den tidigare aviserade ”patientmiljarden”) och 1,5 miljarder ska användas till skolsatsningar i främst utsatta områden.

Sannolikt följs dessa extra fem miljarder av nya tillskott. Stärkt av den fortsatta högkonjunkturen och ökade skatteinkomster är tiden inne för en liten dos av expansiv ekonomisk politik inom ramen av en fortsatt högerkurs.

”Skrämmande siffror”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren till Läkartidningen och tillägger att ”vården är skuren ned till benet”.

Det krisdrabbade landstinget i Västernorrland får cirka 70 miljoner kronor extra av de två miljarder som regeringen ger. I samma landsting som har slagit ett svart rekord i vårdnedskärningar steg kostnaderna för inhyrd personal till 370 miljoner kronor ifjol – över 12 procent av de totala personalkostnader. Så 70 miljoner, om det ens blir så mycket till vården i Västernorrland, är en mikroskopisk droppe i förhållande till vad som krävs för att stoppa personalflykten och återuppbygga vården.

Verkliga satsningar utgår från

personalens och brukarnas behov.

Vården och andra delar av välfärden behöver mångdubbelt mer än vad regeringen och V satsar. Enligt statliga Konjunkturinstitutet behöver kommunerna och landstingen ett tillskott på 35 miljarder kronor under åren 2018 till 2020 för att upprätthålla dagens åtagande. LO menar att det behövs nya välfärdssatsningar på 70 miljarder kronor – eller motsvarande 130 000 nya välfärdsjobb. Till det ska läggas utbildningssatsningar och omedelbar arbetstidsförkortning.

En verklig satsning på välfärden kräver kamp för en socialistisk omfördelning från superrika, banker och storbolag till vård, skola och omsorg samt att sätta punkt för det nyliberala systemskifte som ökar ojämlikheten och klyver landet.■

et nya ofattbart dyra stridsflygplanet JAS 39 Gripen E (“SuperJAS”) har varit i luften för första gången och snart ska planen börjas levereras till Sverige och Brasilien. Och får Saab valuta för åtminstone en del av alla miljardmutor blir köparländerna säkert fler.

Vapenhandeln är kapitalism i dess renaste destillerade form; dödlig, smutsig och korrupt. Bakom vapenindustrin står politiker, regeringar, kungahus och andra institutioner i överklassens tjänst.

Med S- och MP-regeringens hjälp klättrar den svenska vapenfabriken Saab uppåt på listan över världens största vapentillverkare. Den nya eran av militär kapprustning har lett till att försäljningen av vapen globalt är tillbaka till de nivåer som rådde under det gamla kalla krigets dagar.

Saudiarabien och Indien är de två länder som ökat sina vapenköp mest och snabbast. Saab är en av de som har levererat vapen till båda dessa länder som också finns på regeringens lista över 26 länder dit den svenska exporten ska öka. Merparten av dessa länder är att beteckna som totalitära stater och i mer än hälften är fackföreningar inte tillåtna.

Utöver Indien som Saab vill sälja nya Jas till och Saudiarabien som bedriver krig mot Jemen med vapen från Sverige finns också Filippinerna som leds av den skjutgalne Trumpliknande presidenten Rodrigo Duterte som har många liv på sitt samvete. Nu gör regeringen allt för att för att Duterte ska köpa stridsflygplan från Saab och Sverige.

B

otswana är för litet för att hamna på regeringens lista över prioriterade exportmarknader, men ändå en stor blivande vapenkund.

Förra året var en stor svensk delegation med försvarsminister Peter Hultqvist (S) i spetsen på säljarturné i Botswana och lyckades – med hjälp av mutor?

– få landets regering att besluta sig för att köpa stridsflygplan (gamla JAS ) från Saab till en sammanlagd kostnad av 14 miljarder kronor. I ett land där en femtedel av befolkningen försöker överleva på 18 kronor om dagen!

Med rätta fruktar kritikerna av denna affär att det kan bli inledningen till en ny våg av militär kaprustning i södra Afrika, vilket krasst uttryckt också är meningen med affären. För då kan Saab sälja mer, inte minst till Botswanas granne Sydafrika som naturligtvis finns på listan över de 26 prioriterade svenska export(vapen)marknaderna. ■

En pratbubbla med texten ”Mitt Europa bygger inte murar” hölls upp framför Stefan Löfven på hans tal under Järvaveckan i protest mot regeringens hyckleri och inhumana flyktingpolitik (skärmdump svt.se den 18 juni).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

22 JUNI 2017 # 1 257

3

Tusentals i stolt tåg genom Borås Borås Pride den 15-17 juni erbjöd många aktiviteter; föreläsningar, utställningar, diskussioner med mera. Även om företag och myndigheter fanns med utmärktes programmet av ideella krafter och initiativ från engagerade. För politiken stod RS, även om andra partier var där.

RS BORÅS

rs.boras@socialisterna.org

till kampen för att stoppa utvisningarna.

RS ordnade även en tipsrunda. Frågorna handlade om transpersoners kamp för upprättelse, förtrycket av homosexuella i Tjetjenien, hbtq-kampens stora landvinningar i och med den 100-årsjubilerande ryska revolutionen med mera.

Offensiv passade även på att besöka två programpunkter. Dels fotoutställningen ”Paragraph 157”, om de homosexuella i nazi-Tysklands koncentrationsläger, dels ett gruppsamtal med titeln ”Sociala rörelser”.

Bland deltagarna fanns Saga Becker, skådespelare och ambassadör för Suicide Zero.

Foto: Sari Hevosaho

M

ånga besökare valde att besöka Rättvisepartiet Socialisternas (RS) tält, som låg mitt i solen, långt ifrån de etablerade partiernas rad – en slående symbolik. Samtidigt som dessa partier försöker sola sig i glansen under förespeglingen av att vara ”toleranta”, står de, med undantag för (V), för den utvisningspolitik som drabbar hbtq-flyktingar.

I 72 länder är homosexualitet ett brott, och straffas i flera av dessa med fängelse, tortyr och döden.

Trots detta utvisas hbtq-personer dit, vilket stod i fokus för RS. Listor med krav på att hbtq-flyktingar ska få asyl fylldes, och många köpte Offensiv samt bidrog ekonomiskt

Flera tusen slöt upp till Borås Prides parad.

David Lindquist från RS argumenterade för att politiska rörelser och kollektiv kamp är vad som leder till seger.

Som exempel tog han ryska revolutionens landvinningar för hbtq-personer, Stonewallupproret 1969 och transaktivisters långa kamp mot tvångssteriliseringar.

Becker däremot tog upp vikten

3 000 gick i Luleå Prideparad.

av kunskap, och hävdade att det gällde att få makthavare att inse folkets behov.

Sista dagen gick en parad med flera tusen deltagare. RS:s block tågade stolt genom staden med en banderoll som uppmanade till hbtq-kamp.

Genom megafon uppmärksam-

made vi de tusentals åskådarna om tvångsutvisningarna av hbtq-flyktingar, och manade till kamp och enighet i hbtq-rörelsen. Vänsterpartiet reste på krav på kärlek.

Newcomers gick i tystnad, med respekt för de som hotas när de talar, och valde således att inte nyttja den rätt som de önskar att andra hade. ■

Rättvisepartiet Socialisterna tog kamp för flyktingamnesti på Luleå Pride Omkring 3 000 tågade i Luleås Prideparad under lördagen den 17 juni. Rättvisepartiet Socialisterna gick i ett block tillsammans med afghanska flyktingar mot utvisningar.

Många, främst ungdomar, anslöt och stämde in i talkörerna för flyktingamnesti.

ANTON LINDBÄCK

offensiv@socialisterna.org

F

Foto: Roland Aspviken

estivalen hade nästan 5 000 besökare och många stannade vid RS bord och köpte politiska knappar. Ännu fler skrev på RS listor mot utvisningar av hbtq-flyktingar och instämde i vår kritik mot de styrande partiernas hyckleri.

De etablerade partierna deltar och viftar med prideflaggor för allas rättigheter samtidigt som man genomför en asylpolitik som slår hårt

Socialistiskt sommarläger 28 juni - 2 juli Med teman som:

Ryska Revolutionen 1917, besvara borgarnas lögner Svenska Revolutionen 1917-18 – så vanns rösträtten Anti-Trump, det socialistiska alternativet Global Kvinnostrejk Kampen för socialism

I priset ingår resor, logi och mat:

1 300 kr för heltidsarbetande, 800 kronor för studenter/pensionärer, 500 kr för elever/papperslösa Anmäl dig genom att e-posta: rs@socialisterna.org

mot dom som flyr undan förtryck på grund av sin sexualitet.

Det märktes att Rättvisepartiet Socialisternas närvaro på Pride uppskattades som motvikt till den allt mer politiskt urvattnade och kommersialiserade inriktningen, vilket i år nådde nya höjder med dyrare artistbokningar och färre föreläsningar och seminarier. ■

Hundraåringen

som gjorde revolution beställ boken av och om Amaltheamannen Anton Nilson

Boken om den legendariske socialisten och aviatören (flygaren) Anton Nilsons dramatiska liv (1887-1988) är en verklig, osminkad och sanningsenlig självbiografi.

Boken redovisar en ung revolutionärs dramatiska liv, som säger mycket om både den svenska arbetarrörelsens stormiga pionjärtid och den ryska revolution för 100 år sedan, som Anton Nilson anslöt sig till och kallade “en eruption i mänskligheten”.

Inbunden, 352 sidor med historiska bilder.

Offensivs pris: 212 kr plus porto 69 kr.

Beställ: offensiv@socialisterna.org

PRIS:

212 kr

+ PORTO

INRIKES

22 JUNI 2017 # 1 257

4

Bostadskupp i Umeå

Foto: Erik Persson

– stoppa utförsäljningarna

Ilskan är stor och protesterna många mot att S + Alliansen vill sälja ut bostäder.

På ett kuppartat sätt försöker Socialdemokraterna tillsammans med Alliansen i rekordfart driva igenom en försäljning av 1 600 kommunala lägenheter. Men kommunpolitikerna hade nog inte räknat med att möta så snabba och omfattande protester från boende i de berörda områdena och andra umebor.

RS UMEÅ

offensiv@socialisterna.org

U

tförsäljningar möter motstånd. Kommunpolitiker har bombarderats med 100-tals kritiska mail, flera demonstrationer har genomförts och i de berörda bostadsområdena visar banderoller och skyltar i fönster på motståndet mot planerna på en utförsäljning.

Dagarna innan kommunfullmäktige i måndags (den 19 juni) stratdes namninsamlingen för folkomröstning i frågan.

Under det första dygnet skrev 1 774 umebor på namninsamlingen för en folkomröstning. Det visar både på det starka motståndet mot utförsäljningen och på den

välorganiserade namninsamlingskampanjen.

Protesterna riktar sig både mot beslutet att sälja 1 600 lägenheter i stadsdelarna Carlshem och Mariehem till fastighetsbolaget Heimstaden och mot det kuppartade sätt som beslutet har fattats på.

Planen var att inte ens hela styrelsen för det kommunala bostadsbolaget Bostaden skulle informeras om planerna inför det styrelsemöte på måndagen den 12 juni där beslutet om försäljningen skulle tas.

Redan den 1 juni hade ett avtal om försäljningen skrivits under av den socialdemokratiska ordföranden och den moderate vice ordföranden i bostadsbolaget.

Förbehållet i avtalet var att det

skulle godkännas av kommunfullmäktige.

Men planen på att i tysthet kuppa igenom försäljningen sprack. Lokaltidningen Västerbottens-Kuriren kunde avslöja planerna några dagar i förväg, vilket gjorde att det ordnades en första demonstration utanför Bostadens kontor tidigt på måndagsmorgonen.

Motståndet mot försäljningen bottnar i erfarenheterna från tidigare utförsäljningar av kommunala bostäder. I flera fall har omfattande renoveringar genomförts för att kunna höja hyresnivåerna kraftigt, hyreslägenheter har omvandlats till bostadsrätter eller så har villkoren för de boende försämrats. I grunden handlar det om att privata företag i första hand är ute efter att göra vinst.

Kommunledningen har försäkrat att Heimstaden är en stabil och långsiktig ägare som kommer att behålla samma regler för sådant som kötider och underhåll som Bostaden. Men att långsiktigt säkra sådana villkor med en privat ägare är omöjligt. Den privatperson från Norge som är huvudägare till fastighetskoncernen som vill köpa lägenheterna i Umeå kan naturligtvis sälja dem vidare trots dagens försäkringar om långsiktigt ägande.

Som argument för försäljningen har socialdemokraterna i Umeå fört fram att det behövs pengar för att göra nödvändiga investeringar i underhåll och för att bygga nya bostäder.

Men Bostaden har stadigt gått med vinst och är enligt Boverkets senaste sammanställning ett av

landets ekonomiskt mest stabila kommunala bostadsbolag (om man jämför låneskulderna med det totala fastighetsvärdet).

Sant är däremot att den totala kommunala låneskulden och de kommunala kostnaderna har ökats på av flera spektakulära byggprojekt i centrum de senaste åren. Kulturhuset Väven byggdes för 900 miljoner kronor, 400 miljoner satsades på ett nytt badhus och stora pengar har satsats på de centrala torgen och parkerna. Samtidigt finns det akuta behov av bland annat nya förskolor och upprustning av skollokaler.

Efter en lång debatt beslutade kommunfullmäktige i måndags med 45 mot 16 att säga ja till försäljningen.

Förslaget stöddes av Socialdemokraterna och allianspartierna. Fyra socialdemokrater var emot förslaget, men valde att lämna mötet före omröstningen istället för att stanna och rösta mot.

Men detta betyder inte att striden är över.

Att fortsätta namninsamlingen för en folkomröstning är ett sätt att öka trycket på både kommunledningen och Heimstaden att backa ur avtalet. En överklagan av kommunens beslut kan också ge en längre tid för att fortsätta opinionsarbetet.

Det kommer att vara oerhört viktigt att dra in så många som möjligt av de boende i de berörda områdena i arbetet med kampanjen mot försäljningarna. Skulle det vara möjligt att trots sommar och semestertiden sikta på att mobilisera till en större demonstration skulle detta öka trycket på en kommunledning vars ritningar redan har störts av den senaste veckans protester. ■

”Alla vill bada bastu med en flata” När Sophie Gunnarsson på Kallforsvägen i Bandhagen, Stockholm skickade in en motion till bostadsrättsföreningnen med förslag på att de skulle bygga en bastu fick hon ett chockerande svar i brevlådan. Ett anonymt vykort med orden ”Vem vill bada bastu med en flata?”. Då visste homofoben inte vem hen hade gett sig på.

Några tal hölls på Bandhagen Pride efter en kortare parad.

ELIN GAUFFIN

N

ågra veckor senare blommar hela gården i regnbågens färger. Som svar på attacken ordnade Sophie Bandhagen Pride den 17 juni. Det är picknick, musik, aktiviteter för barnen och efter viss tvekan också en mindre prideparad. Polisen har sagt nej till att marschera runt i Bandhagen eftersom nazister kan attackera. Varför kan då inte polisen köra bort nazisterna? Är det bara när nazister ska marschera (som i Almedalen och på första maj) som polisen sätter in sitt skydd?

Paraden blir ändå den kärleksuppvisning som det var tänkt. Den ringlar runt i det lummiga bo-

stadsområdet och hela tiden ropas samma ramsa i trots: ”Alla vill bada bastu med en flata!”. Några grannar i paraden fnittrar och önskar högt att deras bastu nu kommer att bli en samlingspunkt för mångfald över hela Stockholm.

Efteråt blir det några kortare tal. Åsa Petersen berättar om sin flickvän Sophie som också var den som startade Luleå Pride för tio år sedan, som ju äger rum samtidigt som den första Bandhagen Pride.

Balder Sarmentero från RFSU i Stockholm tycker att det har varit ett stärkande initiativ som behövs även mot andra skandaler så som nazisterna i Almedalen.

Jag intervjuar Felicia Alsin och

Foto: Elin Gauffin

elin.gauffin@socialisterna.org

Cecilia Lööf från närligande Stureby.

Känner ni igen det som Sophie råkade ut för?

– Inte exakt, men det händer ofta

lia Lööf.

in och Ceci

Felicia Als

att en blir ropad på när en är ute.

Häromdagen var det till exempel en kille som kom fram och började flirta. Jag sa att jag inte var interesserad.

Han fortsatte. Jag sa att jag är ”lebb”.

Han sa ”Hur vet du det?”. Jag svara-

de att jag har flickvän. Men han gav sig inte, han var framme och tog på mig och skulle ”omvända” mig. Till slut fick mitt kompisgäng nog och ropade och fick honom att dra, berättar Cecilia. ■

STORVARSLET I GÖTEBORGS HAMN

22 JUNI 2017 # 1 257

5

Attacken mot hamnarbetarna och deras fack är en attack mot alla arbetare.

Hamn4an svarar på frågor om konflikten med APMT

K

Foto: Claes Krantz / Flickr CC

onflikten började då APMT fick en ny ledning som började til�lämpa arbetar- och fackfientlig personalpolitik. Det ledde till att Unionen la ner sin klubb, Ledarnas klubb blev passiv och även Transportklubben (minoritetsfack bland hamnarbetarna) har vittnat om att det blev svårare att bedriva facklig verksamhet.

APMT nonchalerade regler i semesterlagen och föräldraledighetslagen med mera. Sen meddelade de att Hamns skyddsombud inte längre skulle respekteras som skyddsombud. Sedan slutade de förhandla med Hamn4an.

APMT vill knäcka facket Antifackliga APM Terminals varslar 160 arbetare i containerhamnen i Göteborg. Detta dråpslag mot de anställda och facken utgör en ytterst allvarlig upptrappning i APM Terminals strävan att krossa Hamn4an som organiserar 85 procent av de anställda i Göteborgs hamn.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

A

ttacken mot hamnarbetarna och deras fack i Göteborg är en attack mot alla arbetare.

Det var i tisdags som APM Terminals Gothenburg varslade om uppsägning i Göteborgs hamn samt aviserade att: ”Verksamheten kommer att bedrivas med ett tvåskift utan service nattetid så snart övertalighetsförhandlingarna är slutförda”.

APM Terminals gör ingen hemlighet av att varslen syftar till att knäcka fackets kamp.

– Det här är ett tufft men nödvändigt beslut. Vi befinner oss i en kritisk situation där punktmarkerade blockader och strejker har lamslagit vår verksamhet i över ett års tid och där vi har tappat flera av våra kunder, sa Henrik Kristensen, vd på APM Terminals Gothenburg,

på den presskonferens som bolaget kallade till på tisdag förmiddag.

Varslen av de 160 följer efter att 30 tjänster tidigare har varslats och att bolaget har vägrat förhandla, använt sig av lockout och fått regeringen att utreda om ytterligare begränsningar av i strejkrätten.

APM Terminals har backats upp av hela det borgerliga etablissemanget.

Regeringen, Allianspartierna, arbetsgivarorganisationerna med Svenskt Näringsliv i spetsen samt de borgerliga pressdrakarna har förenats i en samordnad smutskampanj mot hamnarbetarna och Hamn4an.

Det är knappast en tillfällighet att tisdagens varsel kommer efter att ledningen för Göteborgs Hamn och APM Terminals har klagat på att medlingen gått för sakta. Och dessförinnan hade regeringen gått APM

Terminals och Svensk Näringsliv till mötes och tillsatt, med uttrycklig hänvisning till hamnkonflikten, en utredning som har uppdraget att begränsa konflikträtten – göra det ännu svårare för facken att kämpa för medlemmarnas rättigheter.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv ger fullt stöd till Hamn4ans och hamnarbetarnas kamp för självklara fackliga rättigheter. Antifackliga APM Terminals måste bort från Göteborgs hamn.

Verksamheten i hamnen ska drivas i kommunal regi under de anställdas och fackens kontroll och styre.

Detta är en strid som rör alla arbetare och fack. Transport och Hamn måste förenas i en gemensam strid för alla hamnarbetares villkor. Det är bara APM Terminals som gynnas av den splittrande hållning som Transports ledning hittills har intagit till kampen i Göteborg. Alla LO-fackföreningar bör göra som exempelvis Seko Stockholm och uttala sitt stöd till hamnarbetarnas kamp.

Viktigt är att facken i Göteborg ser till att mobilisera till demonstrationen den 29 juni. Den mobiliseringen måste börja omedelbart. ■

Vilka är Hamnarbetarförbundets krav?

• Garantera våra fackliga rättigheter att fritt utse förhandlingsdelegationer och att hålla medlemmarna informerade om pågående förhandlingar. Inga fler sanktioner mot fackliga företrädare eller angrepp på fackföreningarnas interndemokrati.

• Respektera rätten till våra jobb. Ingen mer godtycklig delegering av hamnarbetar-

jobb till andra yrkesgrupper i försök att spara pengar eller kringgå säkerhetsregler.

• Respektera ingångna överenskommelser och kollektivavtal. Ingen mer förhalning av utlovad kompensation till de hamnarbetare som arbetade extraskift vid den senaste schemaomläggningen (2015).

• Sluta utnyttja sjuka och äldre blixtanställda för att utpressa hamnarbetarkollektivet. Inga fler ultimatum om fredsplikt utan kollektivavtal eller försämrade arbetsvillkor som motkrav för att uppfylla utlovade sociala åtaganden.

• Återuppta det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ingen mer utestängning av våra skyddsombud från riskanalyser och haveriutredningar.

• Följ Semesterlagen och Föräldraledighetslagen. Inga fler försenade besked eller olagliga avslagsbeslut som skapar stress för hamnarbetarfamiljer. ■ Källa: Hamn4ans hemsida hamn.nu/avd/hamn4/

”Nej till begränsningar av konflikträtten!” ”Nej till begränsningar av konflikträtten!” är rubriken på ett uttalande som antagits av Seko Stockholms styrelse och som förtjänar stor spridning.

I uttalandet skriver Seko Stockholms styrelse att: ”För den som följt konflikten i Göteborgs hamn det senaste året är det uppenbart att APMT:s nya ledning driver en antifacklig linje, som aktivt syftar till att begränsa de fackliga organisationernas möjlighet att utöva sitt inflytande.

Oavsett vad man anser om Hamnarbetarförbundets metoder i kampen för att få motparten att respektera grundläggande fackliga rättigheter är det uppenbart att en lagstiftning innebär ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt. Att tro att detta skulle gynna kollektivavtalsmodellen är att bedra sig.”

Uttalandet avslutas med: ”Kollektivavtalsmodellens legitimitet bygger vidare på respekt för den grundlagsfästa föreningsrätten. I denna ingår att arbetarna har rätt att ansluta sig till den fackförening de anser representerar dem bäst. Att begränsa möjligheten för fackföreningar som inte har kollektivavtal att vidta konfliktåtgärder riskerar att öppna upp för en situation där fackföreningar kan startas upp utan brett stöd från arbetarna, men med brett stöd hos arbetsgivaren. Det tjänar ingen fackförening på.

Sist men inte minst medför regeringens åtgärd legitimitet för en praxis där politiken lägger sig i arbetsmarknadskonflikter. Det innebär att öppna en dörr som definitivt bör hållas stängd. Risken är stor att borgerliga partier som vill gå än längre får vind i seglen.

Nästa gång kan det vara sympatiåtgärder som sätts i fråga.” ■

Demonstrera i solidaritet med hamnarbetarna Arrangör: Stödgruppen för hamnarbetarna – Göteborg.

När: Torsdagen den 29 juni klockan 17.30 Var: Drottningtorget Göteborg

ANALYS

22 JUNI 2017 # 1 257

6

Venezuela: Bekämpa kontrarevol

Den 1 maj tillkännagav president Nicolas Maduro sammankallandet av en konstituerande församling i syfte att skriva en ny grundlag. ”För att uppnå den fred som republiken behöver [...] för att besegra den fascistiska kuppen [...] så att det blir folket och dess suveränitet som genomdriver fred, harmoni och verklig nationell dialog”.

IZQUIERDA REVOLUCIONARIA och SOCIALISMO REVOLUCIONARIO

CWI Venezuela

D

etta tillkännagivande kommer mot bakgrund av att landet befinner sig en extremt svår ekonomisk och social kris, med en inflation på över 700 procent (3 000 procent för matpriser) och i ett läge där de sociala landvinningar som har uppnåtts rullas tillbaka och tusentals arbetare avskedas. Fattigdomen, som minskade under den tidigare presidenten Hugo Chavez, växer på ett spektakulärt sätt, vilket leder till ett ökat våld i städerna samt osäkerhet och marginalisering.

Venezuelas höger (förenad i MUD) försöker på ett opportunistiskt och hycklande sätt dra fördel av krisen. Men de borgerliga parasiterna inom MUD kan inte erbjuda något alternativ till arbetarna och folket. Deras program representerar samma mardröm som presidenterna Temer i Brasilien och Macri i Argentina.

Den kontrarevolutionära högern kan dock till sist segra. Det avgörande skälet till detta är att Maduros regering inte bedriver en socialistisk politik, utan snarare motsatsen.

Maduro gör den ena eftergiften efter den andra till de inhemska och internationella kapitalisterna, samtidigt som han genomför stora nedskärningar som eroderar den sociala bas som den revolutionära processen har vilat på.

Arbetarklassen och de fattiga har gjort allt som står i deras makt för att genomföra en socialistisk revolution baserad på arbetardemokrati och besegra kontrarevolutionärerna. Men regeringen genomför – trots att den fortfarande talar om socialism och revolution – en kapitalistisk politik som endast tjänar till att demoralisera och demobilisera massorna.

befolkningen i en folkomröstning) talar nu om ”statskupp” och ”diktatur” och fäller krokodiltårar över de hotande ”friheterna”.

MUD:s mål är att så snabbt som möjligt få Maduro avsatt, tåga in i presidentpalatset och genomföra brutala nedskärningsplaner och attacker på arbetarna och de fattiga samt att avveckla alla de progressiva åtgärder som har genomförts under Chavez. Detta skulle tillgodose kraven från deras herrar – Internationella valutafonden (IMF) och de multinationella företagen.

Det sittande parlamentet, som valdes i december 2015 och som har dominerats av MUD, är ett av huvudinstrumenten för genomförandet av dessa planer. Den nya konstituerande församlingen innebär förkastandet av detta fundamentala instrument som både kan ge regeringen tid och utrymme för manövrerande, men också att demoralisera den kontrarevolutionära högerns sociala bas.

Högsta domstolens beslut den 30 mars om att ta ifrån parlamentet den lagstiftande makten provocerade fram en ny vändning i situationen.

Inom regeringen och bland statsapparatens toppar tilltog splittringen och högern gick, uppmuntrad av denna splittring, återigen ut på gatorna. Men högern mötte samma problem som tidigare – MUD-ledarna kan, trots det växande missnöjet, inte få till stånd en verklig förbindelse med massorna i allmänhet och de fattigaste i synnerhet.

MUD:s ursprung och klassintressen samt dess nära band till kapitalisterna och imperialisterna gör det än så länge svårt för dem att bygga upp ett tillräckligt starkt tryck på gatorna för att få till stånd en djup oöverkomlig klyfta inom

Regeringen genomför en kapitalistisk politik som endast tjänar till att demoralisera och demobilisera massorna.

De internationella kapitalisterna och MUD har reagerat med förfasade skrik inför sammankallandet av den nya konstituerande församlingen. Samma borgerlighet som organiserade kuppen år 2002, låste in Hugo Chavez (demokratiskt vald av folket), upplöste parlamentet och upphävde konstitutionen (godkänd av 87 procent av

ledningen för staten och armén.

Regeringen har övergett många av de åtgärder som Chavez vidtog, samtidigt som man har börjat genomföra en rad av de krav som länge har stått på högerns dagordning. Bland dessa finns prishöjningar, begränsningar i arbetarnas medinflytande, nya hinder mot vänsterns försök att skapa revolutio-

nära fackföreningar, prioritera avbetalningen av statsskulden samt bildande av allianser med inhemska och utländska kapitalister i syfte att skapa ”blandade företag” och ”särskilda ekonomiska zoner”.

En majoritet av MUD-ledarna och delar av det imperialistiska lägret har på grund av de begränsade möjligheterna till att höja graden av gatumobilisering eller få till stånd framgångsrika ekonomiska blockader börjat använda sig av fascistiska gäng som går till storms mot offentliga byggnader och attackerar Nationalgardet. I slutet av maj hade dessa attacker resulterat i 45 dödsfall. Men i internationella media skildras de fascistiska våldsbanden som ”ungdomars försvar av demokratin”.

Att döma av offentliga uttalanden sluter de militära ledarna hittills upp bakom planerna på att sammankalla en ny konstituerande församling. En av de första och mest explicita stöduttalandena kom från försvarminstern och arméöverbefälhavaren Vladimir Padrino. Situationen är dock väldigt instabil och läget kan snabbt förändras i den ena eller andra riktningen, vilket vändningen efter Högsta domstolens beslut ger en bild av.

Helt klart finns det splittringar och motsättningar inom statsapparaten. Chefsåklagaren Luisa Ortega Diaz, som opponerade sig emot Högsta domstolens beslut, har kritiserat sammankallandet av den konstituerande församlingen och även rättfärdigat en del aktioner som har genomförts av oppositionella protesterande samt vid olika tillfällen gett regeringen skulden för våldet.

I framtiden kan det inte uteslutas att den nuvarande splittringen inom statsapparaten leder till en kris inom både regeringen och statsledningen.

Men om regeringen skulle vara beredd att driva en verkligt socialistisk politik, som ger arbetarna och de fattiga initiativet till att ta makten och göra slut på korruptionen samt kapitalisternas och statsbyråkratins sabotage, skulle det vara relativt lätt att besegra de kontrarevolutionära planerna och rädda den bolivariska revolutionen.

Den politisk som tillämpas går emellertid i den andra riktningen.

Efter valnederlaget i december 2015 krävde tusentals chavistiska arbetaraktivister på spontana massmöten en vändning till vänster och folk-

makt. Inte bara för att bekämpa den MUD-ledda Nationalförsamlingen, utan också för att få slut på makten hos den byråkratiska femtekolonn som talar om chavism, socialism och revolution, men som avvecklar revolutionens landvinningar.

Kravet på en utveckling av verklig folkmakt kom efter att de organ, ”kommunparlamentet” och ”Fäderneslandets kongress”, som regeringen sade skulle stimulera till ett ökat gräsrotsdeltagande lett till det motsatta. Det alternativa kommunala parlamentet blev aldrig vad aktivisterna hoppades och därmed heller inget hot mot högern. Vad gäller ”Fäderneslandets kongress” kom det att bli ett stort massmöte i vilket det talades i det oändliga om folkmakt och ”arbetarklassens ledning av revolutionen”, men där inte en enda konkret åtgärd vidtogs för att möjliggöra någondera.

När grupper av de kritiska gräsrötterna försökte höja sina röster eller lägga fram sina förslag klassades de som ”för radikala”, ”ultravänster” och än värre ”skitprat”.

Medan det i den officiella retoriken talades om ”arbetarklassens ledning av företagen” sparkades tusentals revolutionära arbetare från

22 JUNI 2017 # 1 257

7

lutionen med socialistisk politik

Endast en enad kamp för att lägga all politisk och ekonomisk makt i arbetarklassens händer kan undvika ett tragiskt nederlag för Venezuelas revolution.

butikskedjan RABSA och fackliga val stoppades i rädsla för att kritiska vänstergrupper skulle vinna.

Samtidigt genomför regeringen en politik av prishöjningar och lönesänkningar som bryter mot de lönenormer som etablerades under Chavez. Dessutom har regeringen visat tolerans mot företag som vägrar att erkänna fackföreningar.

Andra uttryck för skiftet högerut har varit punktliga betalningar av statsskulden till bankirerna samtidigt som fonderna för matimport till de fattiga har skurit ner, öppnandet av den oljerika Orinocoregionen för samägda – statliga-privata – företag (joint ventures) samt bildandet av ett konsortium under arméchefens kontroll som har makten att ingå avtal med privata företag för exploateringen av mineraltillgångar. Även multinationella bolag som Gold Reserve, som kastades ut från Venezuela av Chavez, får nu åter chans att exploatera landets mineraltillgångar.

Den tidigare politiken som sades ha målet att bygga socialismen under arbetarnas och folkets ledning har helt övergivits. Istället försöker regeringen bygga upp en statskapitalistisk modell i allians med rysk

och kinesisk imperialism (som presenteras som det venezolanska folkets vänner) samt delar av Latinamerikas härskande klass.

Kommer sammankallandet av den konstituerande församlingen att innebära en förändring av den nuvarande politiken? Även bland kritiker inom PSUV, det parti som Chavez bildade, och bland den bolivariska rörelsens gräsrötter som kritiserat regeringspolitiken finns hopp om att så ska vara fallet. Men det är en förhoppning som inte delas av revolutionärer.

Maduro och andra PSTU-ledare har talat om en konstituerande församling av arbetarklassen och folket och att åtminstone 250 av församlingens medlemmar ska väljas direkt från olika samhällssektorer och -områden. De har talat om representanter från exempelvis de olika sociala projekten och kommunala församlingar, men också från arbetarklassen och pensionärerna. Men ännu har inget sagts om hur många delegater var och en av dessa sektorer och grupper kommer att ha.

Paradoxalt nog har en del högerextrema kritiker av revolutionen hamnat på samma sida som en

del av regeringens mest okritiska hejaklack till vänster, som har jämfört den konstituerande församlingen med sovjetdemokratin! Men har den verkligen någon likhet med sovjeterna – organ med valda representanter möjliga att återkalla, som gjorde det möjligt för arbetarklassen och bönderna att ta makten i Ryssland och börja bygga en revolutionär socialistisk stat för 100 år sedan?

Om så vore fallet skulle det naturligtvis vara ett enormt steg framåt. Svaret är dessvärre negativt. Den konstituerande församling som föreslås har ingenting att göra med utvecklandet av organ för arbetarmakt. Arbetardemokrati i form av sovjeter – med andra ord arbetar-, bonde- och soldatråd som har upprättats som revolutionära maktorgan för övergången till socialism och som utgör den socialistiska demokratins (arbetarstatens) ryggrad – kan endast vara produkten av starka och oberoende aktioner underifrån av arbetarna själva.

Detta kan aldrig uppnås med åtgärder ovanifrån, särskilt inte av en regering som samtidigt försöker få till stånd avtal med den härskande klassen.

För att bygga folkmakten måste den borgerliga statsmakten brytas ner och ersättas av arbetarklassens maktutövning genom demokratiskt valda och återkallningsbara råd av delegater, underställda permanent kontroll av de som har valt dem. Ingen vald representant eller officiell företrädare skulle kunna tjäna mer än en yrkesutbildad arbetare. Detta måste gå hand i hand med expropriationen av huvudkällorna till produktionen av rikedomar (industrier, land och banker) som kan förvaltas demokratiskt inom en planerad ekonomi för att tillgodose folkets behov.

Sammankallandet av en konstituerande församling är ingen revolutionär åtgärd. Den har ingen av de tidigare nämnda målsättningarna. Den ingår inte i någon plan för att ställa industrier, mark eller banker under arbetarnas och de fattigas direkta demokratiska förvaltning – snarare motsatsen.

Målet med den nya konstituerande församlingen och andra åtgärder som regeringen har vidtagit är att stärka såväl statsapparaten, som fortfarande är borgerlig, som befäster de överenskommelser som har gjorts med den inhemska kapi-

talistklassen och kapitalismen globalt. Det är en politik som måste förkastas av alla de som kämpar för ett slut på kapitalismen.

Socialismen finns inte med i de nio mål som har angetts för församlingen. Istället talas det om en ny ”postoljeekonomisk modell”.

Det finns heller inget om behovet av folkmakt, arbetarkontroll och om att mobilisera mot byråkratin.

Vad som nämns är en uppmaning till en allians med den härskande klassen för att bygga ett ”Venezuela för alla”.

Ett av argumenten från försvararna av den konstituerande församlingen är att givet den kontrarevolutionära offensiven och internationella påtryckningar ”kan inget annat göras”. Men stämmer det? Nej! Vi kan och måste göra någonting annat. Vi kan och måste göra vad gräsrötterna länge har krävt och vad även Chavez förde fram före sin död: Vänd er vänsterut och genomför en revolution inom revolutionen som tar makten ifrån de som idag utövar den och drar ner ekonomin i en katastrof – kapitalisterna och byråkraterna.

Endast arbetarna och de förtryckta kan emellertid genomföra detta. Hur? Upprätta en revolutionär församling av valda och avsättbara delegater, i fabrikerna, på landsbygden och inom de väpnade styrkorna samt anta ett socialistiskt program för att bekämpa kapitalisterna och den ”bolivariska” byråkratin, som påstår sig vara socialister, men som gör affärer med kapitalisterna och vars stora inflytande över statsapparaten förgör revolutionens landvinningar.

Om valen till den konstituerande församlingen äger rum och detta endast tjänar till att utmåla ledare som har agerat emot arbetarklassens makt som ”folkets representanter”, kommer inget av de problem som har fått kontrarevolutionen att avancera att lösas.

Arbetarna och de fattiga, som fick revolutionen att avancera i det förflutna och som försvarade den mot imperialismens och kontrarevolutions attacker, måste mobilisera och organisera sig självständigt för att kämpa för våra rättigheter och krav, samt försvara de revolutionära framsteg som idag hotas.

På 1 maj diskuterade olika chavistiska gräsrotsorganisationer som är kritiska till regeringspolitiken om att bilda en enad front och uppmana de inom PSUV som är emot allianser med den härskande klassen att kämpa tillsammans för en revolutionär politik. Detta är vägen framåt. Endast en enad kamp för att lägga all politisk och ekonomisk makt i arbetarklassens händer kan undvika ett tragiskt nederlag för Venezuelas revolution. ■

INTERNATIONELLT

22 JUNI 2017 # 1 257

8

Foto: Vîyan Agirîn

Paneldeltagarna lyfte fram behovet av enad kamp mot kapitalism och patriarkat.

Systerskap och kamp mot våld och förtryck Den 20 maj hölls en konferens om despotism och våld mot kvinnor i Rojhelat (östra Kurdistan) och Iran. Två paneler med sammanlagt åtta deltagare lyfte detta ämne vars vikt har väckt stort intresse och samlingssalen i Axelsberg, Stockholm, var nästan fylld.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

N

egin Vatani från värdorganisationen Ronak (Rojhelat Kvinnors Riksförbund) inledde dagen. Hon talade om det systematiska förtrycket av kvinnor under regimens islamistiska lagar.

Förutom att statschefen enligt paragraf 110 i grundlagen måste vara en man finns en lång rad könsförtryckande lagar om skilsmässa, medborgarskap, arbete, klädsel, utlandsresa, arv, vårdnad, äktenskap, hedersförtryck med mera.

Det finns heller ingen lag som skyddar barn mot tvångsgifte. 30 procent av alla gifta kvinnor är under 19 år, 5 procent är under 14 år.

Kvinnor hålls i hemmet, utan egen ekonomi. På den officiella ar-

betsmarknaden är kvinnors andel bara 13 procent. Fler kvinnor än män studerar på universitetet, men 48 procent av de utbildade kvinnorna är arbetslösa. Bland kvinnor är totalt 83 procent arbetslösa – och siffran ökar. I de kurdiska provinserna är siffran 93 procent.

Där är dessvärre också självmordstalen mycket högre. Enligt Organisationen för mänskliga rättigheter i Kurdistan utgör kvinnor 80 procent av alla självmordsbränningar i östra Kurdistan de senaste åren.

Men Vatani betonade motståndet: – Kvinnor i Kurdistan använde sig utav den långa historiska kampens metoder samt erfarenheter

och kunde därmed organisera sig och uppnå en självklar plats i det självständiga konfederala systemet.

Men en del av feministerna insisterade på identitetspolitik och hamnade då i nationalismens virvel.

Alternativet, som hon framhöll, är ett konfederalt demokratiskt system med Rojava i västra Kurdistan (Syrien) som modell.

Carmen Blanco Valer från Feministiskt Initiativ var nästa talare. Hon berättade att hon har varit i Bakur, norra Kurdistan (Turkiet), och träffat Kurdiska Mödrar. Där såg hon en likhet med Mödrarna i Plaza de Mayo i Argentina, Mödrarna i Ayacucho i Peru, Mödrarna i El Salvador samt andra som har utmanat statsterrorismen för att ta reda på var försvunna barn har tagit vägen.

Hon ser också likheter med den nya kurdiska feminismen, Jineologi, och den avkolonialiserade kvinnofrigörelsen som växer i Latinamerika.

– Feministiska alternativ som utifrån våra egna folks historia och egna kulturella rötter banar väg för

200 demonstrerade mot utvisningar ännu osäkert om någon av de som har utvisats finns bland offren. Att Sverige inte stoppar utvisningar till farliga områden är helt ofattbart, vilket flera av talarna uttryckte.

Bland talarna fanns Fatemeh Khavari, ordförande Ensamkommandes Förbund Stockholm, som påpekade att Afghanistan tydligen är säkert nog att utvisa folk till,

men inte säkert nog för svenska politiker att besöka. Efteråt kommenterade hon till Offensiv: – Det är ett rasistiskt system, en extrem diskriminering av flyktingar och ensamkommande barn. De som bestämmer, de vet precis hur säkerhetsläget ser ut i Afghanistan, och ändå utvisar de folk. ■ Vilgot Karlsson

På konferensen fick vi se en kortfilm från ett kvinnokollektiv i Rojava, Cizir. Den ekologiska byn Jinwar befolkas och styrs enbart av kvinnor

Undertecknad tog upp vissa tecken på att den patriarkala familjen ifrågasätts i Iran. Fler kvinnor väljer singellivet och även skilsmässorna ökar (Los Angeles Time, november). Mer än tre miljoner kvinnor under 30 år är ogifta i Iran. Antalet registrerade äktenskap sjönk de nio första månaderna 2015 med 3,4 procent – skilsmässorna ökade med 4,2 procent.

– Den viktigaste kraften i regionen är arbetarklassen. Förra året var det fler strejker i iranska städer än något tidigare år. Strejkerna och protesterna hade också fler politiska krav än tidigare.

Jag talade också om den tydliga kvinnoradikaliseringen som äger rum över hela världen, med kvinnomarscherna mot Trump och den internationella kvinnostrejken i 57 länder den 8 mars som exempel, samt att vi socialister måste väcka frågan om behovet av en grundläggande förändring av samhällets ekonomiska strukturer.

Konferensen avslutades med att anta en resolution som pekade ut kapitalismen, patriarkatet, konservatismen och religiöst styre som orsaken till förtryck och den desperation där prostitution och drogmissbruk ökar. Fler måste bry sig om situationen för kvinnor i Iran och i Kurdistan. Organiseringen och solidariteten är vägen framåt. ■

Kampen behöver fortsätta mot den inhumana flyktingpolitiken.

Foto: Vilgot Karlsson

Ö

ver 200 personer samlades i lördags på Sergels Torg i Stockholm för att demonstrera mot utvisningar. Demonstrationen arrangerades av Ensamkommandes Förbund och FARR. I slutet av maj tvångsutvisades ett tjugotal ensamkommande personer till Afghanistan, som nyligen utsatts för bombdåd. Det är

kvinnors frigörelse är en förutsättning för hela mänsklighetens frigörelse.

Nursel Kiliç talade för den europeiska kurdiska kvinnorörelsen TJK-E och berättade om hur kvinnokampen har vuxit fram: – Det första steget var att samla alla kurdiska kvinnor, men det var ingen lätt uppgift eftersom de flesta bar på skamkänslor som ett resultat av den tortyr de har utsatts för.

Därför måste vi börja med mindre grupper på 5-10. Så småningom växte intresset så att grupperna blev för stora. Då bildade vi kommuner (kollektiv) istället, med 10-20.

– Denna typ av livsförändringar har gett kvinnorna, som inte var något annat än hushållerskor innan, betydligt mer energi och självförtroende att vi till slut startade ett kvinnoråd som består av mer än 25 kvinnor.

som tar allt ansvar själva och växer som människor. Rohash Shexo från kvinnorörelsen Kongra Star i Rojava berättade mer om naturmedicin och undervisning i Jinwar.

Flera talare belyste vikten av den kvinnliga stridstruppen YPJ som har rönt stor framgång i kriget mot Daesh, ISIS. En stor del av kampen i östra Kurdistan, Rojhelat, är kampanjer för politiska fångar. Genom solidaritet lyckades de förhindra den iranska islamiska regimens avrättning av aktivisten Zeyneb Celaliyan.

Mehrnosh Shafiee från Shora betonade att det är en markant skillnad mellan de rika kvinnorna och arbetarklassens kvinnor i Iran.

Leonie Fors, fackligt aktivt för Handels i Söderhamn, talade om den fackliga kvinnokampen i Sverige, om ofrivillig deltid, delade turer, vikariat och hyvlingar.

– Den fackliga kampen blir nu också starkt utmanad av andra krafter, rasister och nazister.

De vill splittra arbetarklassen och skapa konflikter på arbetsplatserna genom att ställa grupper mot varandra. Det kan vi inte tillåta.

INRIKES / KRÖNIKA

22 JUNI 2017 # 1 257

9

: a k i n ö r K

Attacker mot de irakiska flyktingarna har kommit från såväl nazister som polisen.

a s i v t t ä R ” !” l l e f n e r G för PAUL MORRIS

F

Nazistattack mot flyktingar En organiserad nazist körde med bil rakt in i flyktingarnas demonstration i Malmö förra helgen. Fyra dagar senare, torsdag den 15 juni, kördes flyktingarna bort av polisen. I lördags samlades en demonstration till stöd för flyktingarna.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

D

emonstrationerna utanför Migrationsverket inleddes den 14 maj. De flesta är irakier som fruktar utvisning. Protesten har pågått dygnet runt. Demonstranterna har utsatts för hot från nazister och rasister, samtidigt som de hela tiden har trakasserats av polisen.

Nazisternas aktiviteter har ökat i Skåne och Malmö den senaste tiden. De deltog på Folkets demonstrations uppmärksammade hatsamling i Trelleborg och i förra veckan satte de upp avspärrningstejp runt och klottrade nazistis-

ka slagord på Oxievångsskolan i Malmö.

Bilattacken genomfördes sent på kvällen den 11 juni. En stor SUV med ett hakkors i fronten kördes av en känd medlem i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen rakt mot demonstrationen. Han lyckades dock inte allvarligt skada någon av demonstranterna.

Trots att detta var ett terrorbrott i klass med liknande bilkörningar släpptes nazisten samma natt efter förhör.

Istället gick polisen ännu hårda-

re fram mot flyktingarna. 35 personer drevs bort från platsen utanför Migrationsverket och fyra greps för att ha ”stört ordningen”. Deras ägodelar beslagtogs, inklusive mat och kläder. Två av flyktingarna blev enligt demonstranterna rejält slagna av polisen.

Polisens försök till förklaring i lokala media var att demonstranterna ”belamrat andras mark”. Alltså en ”belamring” som har pågått i en månad och en polisaktion som följer bara några dagar efter att demonstrationen attackerades med bil.

I lördags genomfördes en demonstration på Möllevångstorget till stöd för demonstranterna med tal av bland andra Vänsterpartiets riksdagsledamot Daniel Sestrajcic.

Samma dag inleddes också årets upplaga av asylstafetten, där en grupp går från Malmö via en rad städer, till Öland. ■

Sadiqs utvisning stoppades efter protester Utvisningen av 18-årige Sadiq Hassani från Sverige till Afghanistan stoppades i söndags. Det var ett resultat av protesterna som till och med fick Afghanistans ambassadör att kritisera utvisningen.

Många aktivister och andra asylsökande har bedrivit en mycket uppmärksammad kampanj mot Sadiqs utvisning. Gränspolisens plan var att han skulle ha varit med på det plan som med

tvång förde ett 20-tal unga till Kabul för två veckor sedan, men han var då för sjuk. I lördags flyttades han från förvaret i Åstorp i Skåne till Märsta, nära Arlanda. Två timmar innan han skulle tvångsutvisas kom beskedet att han istället skulle skickas tillbaka till Skåne.

Aktivister från #vistårinteut och från Tillsammansskapet fanns utanför förvaret i Märsta.

Sadiqs advokat lyckades få igenom verkställighetshinder med

hänvisning till både läget i Afghanistan och Sadiqs hälsa.

Samtidigt kritiserar Hamid Hami, Afghanistans ambassadör i Sverige, den planerade utvisningen och säger att den bryter mot avtalet mellan EU och Afghanistan. Sadiq ”har aldrig tagits till ambassaden för intervju, vi har inte skrivit på några dokument (...) Hur och om han kommer tas emot i Afghanistan vet jag inte”, sa han till Aftonbladet. ■

rs@socialisterna.org

ör blott någon vecka sedan vann Tories valet med nöd och näppe. En vecka senare har vi en brutal påminnelse om varför så många av oss ville bli kvitt dem. Hur många har inte dött i den fruktansvärda branden i Grenfells lägenhetstorn?

Jag måste erkänna att det äger rum så många fruktansvärda händelser runtom i världen att jag ibland blir lite avtrubbad och distansierad till det, men den geografiska närheten och hur familjärt det är får fasan att kännas märkbar.

Jag har levt så många lyckliga år i den delen av västra London. När jag var omkring 25-30 år brukade jag ofta gå från Holland Road till Kensington Leisure Centre som ligger precis vid Grenfell. Det finns så mycket rikedom där omkring, och det är en ljuvlig del av London. De mer välbärgade gatorna är som sagoslott på steroider. Vackra stenhus med vackra privata trädgårdar, svängda husrader och avenyer, med rosa körsbärsträd på våren. Där Notting Hill, Holland Park och Ladbroke Grove möts – en fastighetsmäklares våta dröm och en regissörs lycksalighet.

O

ch sen har vi de kommunala bostäderna på den yttersta kanten i varje mening. Nu vet vi alla hur eftersatt det var. Grenfell Tower fick en ny fin fasad, som lyste upp som fyrverkerier när branden uppstod. Och vattensprinklers? Nej, det var blott en rekommendation, en hopplös önskan i tiden av vinster före människor.

Och nu ser jag dig på tv:n – mannen som förlorade sin familj, kvinnan som letade efter hennes mammas pensionärskompis som nyligen drabbades av en stroke och levde på den 23:e våningen. ”Hon borde hursomhelst inte ha bott här”, sa en omtänksam person.

För 53 år sedan föddes jag och växte upp i ett kommunalt hus med en trädgård på fram- och baksidan, byggt av Labour för att få ett slut på eländet.

Nu har en Labour- och socialistisk ledare gått och mött de sörjande residenterna och erbjudit trovärdiga löften om rättvisa – och vi pratar inte om den karriäristiska Labourborgmästaren, som möttes av en rättfärdigad cynisk reaktion.

Allt premiärminister Theresa May lyckades med att besöka – och undvika – de boende är att lägga ved på elden om potentiella sommarupplopp. Till och med den härskande klassen kommer snart att inse att hon måste väck.

Brandmännen var såklart heroiska. Gemenskapen har varit energisk och den nya vågen av vänsterkändisar, som Lily Allen, bådar gott.

Vi måste kräva säkra och bra hem för alla! ■

INRIKES

22 JUNI 2017 # 1 257

10

Västernorrland:

Vårdslakt &

miljoner till chefer

I korthet

Mindre vårdplatser i ökad takt

V

årdkrisen Mellan år 2015 och 2016 minskade antalet vårdplatser i landet med 3,3 procent, vilket är den största minskningen på över ett decenium. En av huvudorsakerna är den skriande bristen på sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Det rapporterar Vårdfokus den 15 juni.

När Läkartidningen började sammanställa statistik om antalet vårdplatser för tio år sedan har antalet minskat varje år, såväl i absoluta tal som i förhållande till folkmängden.

Fler GS-medlemmar sjuka av stress

A

Foto: Andrew Herbert

rbetsmiljö En rapport utförd av GS-facket visar att allt fler av deras medlemmar blir sjuka av stress (18 procent jämfört med 11 procent år 2009). Många, hela 63 procent, går också till jobbet trots att de är sjuka på grund av karensdagen och att man inte vill belasta arbetskamraterna.

Hälften tror heller inte att de kan jobba fram tills pensionen.

Det skriver Dagens Arbete den 19 juni. ”Att arbeta när man egentligen inte borde är allvarligt och kan medföra skador för individen, men också medföra problem för arbetskamraterna”, skriver avtalssekreterare Madelene Engman i rapportens förord.

En annan betydande faktor till de ökade arbetsskadorna och -sjukdomarna är psykosociala faktorer, som bristande ledarskap, lågt inflytande över arbetssituationen och dålig organisering av arbetsuppgifter.

Rekordmånga flyktingar i världen Mygel och fulspel på högsta nivå i Västernorrland.

Landstinget Västernorrlands senaste styrelsemöte (numera regionstyrelsen) dominerades av hanteringen av det hemliga chefsavtal som kommer att kosta vården och skattebetalarna 3,6 miljoner kronor.

Samtidigt presenterade landstingets hemsida att såväl landstingsledningens som Alliansens toppolitiker står bakom ett tjänstemannaförslag som förordar att Sollefteå sjukhus läggs ut på föreningsdriven alternativt bolagsdriven entreprenadform.

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

D

et hemliga avtalet till den avhoppade HR-direktören, senare utredaren, Lena Thelin består av 30 arbetsfria månadslöner på 69 300 kronor, en treårig utbildning på Bommersvik till gestaltpraktiker till en kostnad av 225 000 kronor. Tillkommer gör hennes kostnader för mat och logi under kurstiden på 72 000-144 000 kronor. Thelins avgifter för utbildningens egenterapi, 70 timmar á 960 kronor, betalas liksom 35 timmars handledning á 1 000 kronor exklusive moms.

Vanliga, fattiga studenter lever på studielån! Även hennes kostnader för litteratur och resor till och från utbildningen betalas av landstinget i Västernorrland på en totalkostnad på 3,6 miljoner kronor.

Sedan ett år tillbaka har Thelin anställning som personalchef på Strängnäs kommun med en månadslön på 69 000 kronor, men landstingets hemliga avtal med henne garanterar att detta inte ska påverka innehållet i deras uppgörelse.

Regionstyrelsen redovisade på mötet att landstingets jurister och

revisorer nu granskar Thelins avtal med landstinget. Hittills säger dessa att avtalet är arbetsrättsligt korrekt. Samtidigt kommer en extern revisionsbyrå att kolla upp landstingets rutiner, regelverk och internkontroll. Resultatet av detta ska redovisas om några veckor.

Detta räcker inte tycker Vänsterpartiets gruppledare Lars-Gunnar Hultin, som har polisanmält det hemliga avtalets skapare – förra regiondirektören Anders L. Johansson och Inger Bergström – för ”grov trolöshet mot huvudman”.

De två har även JO-anmälts.

Tjänstemannaförslaget om alternativa driftsformer för Sollefteå sjukhus behandlades i den politiska referensgruppen den 16 juni och beslut ska tas i regionstyrelsen den 31 augusti. Medan Moderaterna jublar och slickar sig om munnen inför en privatisering har socialdemokraternas Jan-Olov Häggström i Tidningen Ångermanland uttryckt sig positivt till en non-profit-föreningsdriven drift.

I dagarna godkände landstinget den ekonomiska föreningen

VOON:s ansökan om att starta en vårdcentral i Sollefteå. Bakom VOON (Vård och omsorg i Norrland) står föreningen ”Ådalen reser sig” som har organiserat mycket av kampen för Sollefteå sjukhus.

Till Sveriges Radio Västernorrland säger ordföranden i VOON, Stefan Kanerva, att det har varit lätt att mobilisera ekonomiskt stöd och rekrytera personal. De räknar nu med att kunna ta emot de första patienterna i november.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar mot privatiseringar och marknadsstyrning som gör vården till en vinstdriven vara och inte en jämlik rättighet för alla. En i Ådalen väl förankrad, non-profit-föreningsdrift i samarbete med kommun och landsting i likhet med den så kallade Norrtäljemodellen är värd att pröva.

I slutändan ska staten garantera alla medborgare en bra och jämlik vård. Staten måste idag snarast tillföra de resurser som behövs för att rädda vården. Kvaliteten på såväl vård som arbetsmiljö måste förbättras för att höja patientsäkerheten och stoppa dagens personalflykt.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar också mot den direktörskultur hämtad från det privata näringslivet som frodats i landstingstoppen. Hemliga avtal och ett miljonfrosseri i privilegier betalt av skattemedel som ska gå till vården i länet. Allt detta måste bort!

Det ”frälse” som styr Västernorrlands läns landsting idag har förbrukat allt sitt förtroende. ■

A

sylrätt FN:s flyktingorgan UNHCR slår i sin årliga rapport fast att antalet människor som tvingade lämna sina hem på grund av krig, förtryck, förföljelser med mera fortsatte att öka under fjolåret. 65,6 miljoner var på flykt ifjol, vilket är en ökning med 300 000 jämfört med året innan.

Var tredje sekund flyr någon på jorden från sitt hem. Det rapporterar Sveriges Radio den 19 juni.

Under fjolåret var Syrien fortsatt det land som flest flydde från. Det innebär också att grannlandet Libanon rymmer flest flyktingar i förhållande till sitt invånarantal. Vidare uppgest att hälften av alla flyktingar är barn, och då räknar man inte med de 75 000 ensamkommande flyktingarna i världen.

Två tredjedelar av alla flyktingar är dessutom så kallade internflyktingar, fördrivna i sina hemländer. Syrier är de mest utsatta, men även flyktingar i Irak och Colombia nämns i rapporten som utsatta.

En halv miljon flyktingar har ”återvänt” till sina hemländer, men många av dessa fall handlar om afghaner som brutalt har utvisats dit, eller som UNHCR milt beskriver det, ”återvänt till icke ideala förhållanden”.

Nazistisk attack mot skånsk skola

N

azism Natten till den 16 juni spärrade nazister från den nazistiska våldssekten Nordiska motståndsrörelsen (NMR) av Oxievångsskolan i Malmö med ett nazistiskt avspärrningsband. Skolan hade dessutom klottrats ned av nazistiska hatbudskap och nazistiska plakat satts upp runt omkring skolan. Det rapporterar Sydsvenskan den 16 juni.

– Det är fruktansvärt att man kan bete sig på det här sättet mot 520 barn på vår skola, säger rektorn Jenny Nyberg till Sydsvenskan, och berättar vidare att detta inte är första gången skolan har utsatts för nazistiska attacker: – Under vårterminen har vi gjort ett antal polisanmälningar efter att någon har klistrat upp nazistiska budskap på skolan. Men anmälningarna har lagts ner.

Äldres jobbansökningar ratas

D

iskriminering Är du över 40 år är risken stor att din jobbansökning ratas. Det konstaterar nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson i en debattartikel i Dagens Nyheter den 19 juni. ”Våra resultat visar att åldersdiskrimineringen till och med kan vara mer omfattande än den etniska diskriminering som andra studier funnit. Det krävs således kraftfulla åtgärder för att motverka åldersdiskriminering”, skriver de. ■

Luleå:

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

För info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stockholm: För mer info: 070-326 65 94.

Stockholm Sydväst För mer info: 073-387 65 77.

Stockholm Norra För info: 073-576 98 69.

Haninge:

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Karlskoga: För info: 073-310 70 87.

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje: För info: 73-740 39 54.

Skänk en slant till kampen

N

u tar vi fart på riktigt med en ökning med 16 204 kronor den här veckan! Med allt inräknat har vi nu fått in drygt 74 procent av målet med 37 134 kronor och vi har gott om tid på oss för att klara målet.

Norrbotten lämnar dock inget åt slumpen och har redan samlat in 109 procent av sitt lokala mål med tio dagar kvar. Detta tack vare ett riktigt bra resultat på helgens Luleå Pride, då 3 894 kronor skänktes till våra politiska kampanjer.

Midsommarhelgen hotar dock att sätta käppar i hjulen och vi behöver planera våra ekonomiaktiviteter med detta i åtanke – men vi kommer också att behöva ditt stöd. Ett bra sätt att bidra och samtidigt Procent av mål

Malmö-Lund:

Norrbotten

För info: 070-885 44 86.

För info om möten: 072-524 42 95.

Borås:

slippa köa på banken är att skänka dina gamla sedlar och mynt så tar vi hand om dem! Ta med till nästa möte eller ta en sväng förbi någon aktivitet under de kommande veckorna.

Vill du skänka direkt kan du göra det på det sedvanliga sättet genom att Swisha till 123-240 32 85 eller genom att sätta in pengar på PlusGiro 87 96 49-2. Märk din betalning som ”bidrag”. Som alltid går det bra att SMS:a ”Offensiv 50” till 72550. Glad midsommar! ■ 6 582 kr

Västerbotten

Totalt

74% 37 134 kr

0 kr

Mellannorrland

1 002 kr

Stockholm

18 440 kr

Mellansverige

831 kr

För mer info: 070-396 47 83.

Västsverige

9 129 kr

Göteborg:

Sydsverige

400 kr

Hammarkullen För info om mötena: 073-501 21 37.

Angered

För info om mötena: 073-501 21 37.

Gbg Södra

För info om mötena: 073-501 21 37.

Eskilstuna: För info: 073-373 33 61

Sedan förra veckan har vi fått in 2 000 kronor - totalt ligger vi på 3 000!

Målet för sommaren är 100 000 kronor.

I Offensivs och Rättvisepartiet Socialisternas unika satning på revolutionsåret 1917 ingår: • Ny hemsida (https://revolutionen1917.wordpress.com/) • Artiklar om Sverige 1917 - hittills 16 artiklar.

• Ryssland 1917 - hittills 9 artiklar och analyser om revolutionen.

• Offentliga möten och studiedagar.

• Sommarlägret, 28 juni - 2 juli.

• Stor jubileumsdag i Stockholm den 4 november.

Precis som arbetarrörelsens pionjärer litar vi på våra medlemmar, sympatisörer och prenumeranter.

Alla bidrag belönas med vår nya bok, Svaret är socialism.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2017

Nej till militarismen

Klimat- och miljöhot

SWISHA 123 240 32 85 PLUSGIRO 87 96 49-2 (meddelande: 1917-2017)

EFTER POLITIKERVECKAN I JÄRVA

22 JUNI 2017 # 1 257

Kraven måste vändas uppåt

Fler poliser, hårdare straff och övervakningskameror har varit det politiska etablissemangets standardsvar på de senaste årens epidemi av skjutningar och gängkriminalitet i utsatta förorter. Den gångna politikerveckan på Järva och Spånga IP har, förutom en upprepning av allt detta, tvingat fram en viss utveckling av den politiska retoriken, om än med ytterst få verksamma förslag.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

F

Det rasistiska SD:s Jimmie Åkesson hade inte bara bjudits in, utan också tilldelats lördagen och därmed getts förutsättningar för att tala inför en större publik än många andra partier. Detta provocerade många så pass att de hade förberett protestaktioner med rop som ”Ut med SD” och ”Inga rasister på våra gator”, följt av att ett hundratal i publiken reste sig upp och demonstrativt tågade iväg.

Med i grunden samma budskap om krav och plikt, men skickligare inlindat än Kinberg Batras, försökte

uppenbarligen Åkesson dupera ett skikt mindre medvetna åhörare med opportunistiska utspel till de ”skötsamma invandrarna” som kom före den så kallade massinvandringen.

– Jag skulle vilja säga ”hej och välkommen till Sverige. Det är ett fantastiskt land. I Sverige gäller det här, och det här, och det här. Om du vill acceptera det, då är du välkommen att bo här. Om du inte vill acceptera det, då får du flytta någon annan stans. Även Stefan Löfven, som på politikerveckans sista dag hade samlat den överlägset största publiken, möttes under sitt tal av protester, om än tysta. När statsministern just börjat tala gick en grupp aktivister från Refugees Welcome Stockholm sakta framför scenen med en gigantisk pratbubbla, som påminde om hans egna ord innan helomvändningen i flyktingpolitiken: ”Mitt Europa bygger inte murar”.

Längst fram i publiken satt också en stor grupp åhörare i ”Vi står inte ut”-rörelsens vita t-tröjor, som med hjälp av skådespelaren Björn Kjellman just hade överlämnat en lista på alla organisationer som kräver amnesti för ensamkommande flyktingbarn och unga upp till 21 år. Därutöver fanns förutom RS med sina listor mot utvisningar av flyktingbarn en stor grupp arbetskraftsinvandrare med plakat på engelska mot de deportationer som hotar även dem.

Inga svar gavs till någon avdessa. ”Plikt och rätt” var annars

”Mitt Europa bygger inte murar”– Löfven hånas med sina egna ord.

Löfvens huvudbudskap efter en påminnelse om alla löften om nya polisutbildningar och övervakningskameror. Nytt var ett krav på utbildningsplikt för nyanlända kopplat till fler platser på vuxenutbildningar och en uppmaning om att ”ta buss 540 till universitetet”.

– Vi inför ett krav på att de som bedöms inte ha tillräcklig utbildning för att få ett jobb, de ska skaffa sig en sån utbildning. Annars dras ersättningen in.

Politikerveckans enda större nyhet var annars Löfvens och utbildningsminister Fridolins gemensamma löfte om att sockra höstbudgeten med ytterligare 1,5 miljarder kronor till skolan i resurssvaga områden, som ska fördelas utifrån socio­ ekonomisk bakgrund. Summan motsvarar 1,5 procent av vad hela grundskolan kostar idag.

Men åt de grundläggande problemen görs ingenting, som att

Sverige snabbt slits isär och segregeras av ökande klassklyftor. Eller åt att den kommunala skolan i utsatta förorter systematiskt saboteras av att Sverige som enda land i världen låter skattepengar finansiera en vinst- och konkurrensdriven skola, stick i stäv mot Skollagens principer om en likvärdig och kompensatorisk skola.

Inte heller har någon av partiledarna hittills svarat på det upprepade larmet från de boende i D. Carnegies hyreshus och Norra Järva Stadsdelsråd om att världens största riskkapitalbolag i snabb takt håller på att köpa upp bostadsområden i utsatta förorter för att plundra hyresgästerna in på bara skinnet. Något som bäddar för än mer av fattigdom och explosiva motsättningar.

Inte heller Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som med rätta kritiserade Löfven med sina frierier till Annie Lööf och Jan Björklund för att inte

kunna skilja mellan vänster och höger, lyckades förklara behovet av en ny vänster och folkrörelse som kan vrida om de nedlåtande kraven på plikt och rätt uppåt.

Vad som behövs idag är en ny gemensam rörelse av förortsrörelser, hyresgästföreningar, miljörörelser och fackföreningar för en demokratiskt utarbetad, socialistisk och klimatsmart samhällsplanering som också kan garantera alla i dagens så utsatta förorter riktiga, gröna och välavlönade jobb.

När Stockholmsregionen på 10-15 år ska byggas ut med hundratusentals nya lägenheter och miljonprogrammet samtidigt måste renoveras i takt med en upprustad och utbyggd gemensam välfärd, och en omläggning från bil- och flygtrafik till spår och buss, då ska ingen som vill och kan jobba, inklusive de nyanlända flyktingarna, längre behöva gå arbetslös. Punkt. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Sari Hevosaho

Gå med i

Foto: Arne Johansson

ör Moderatledaren Anna Kinberg Batra, som uppenbarligen ser förorternas kris som självförvållad, betydde detta en högstämd lektion om svenska värderingar och jämställdhet mot det hedersförtryck som helt visst är ett allvarligt problem.

– Alla som lever i Sverige måste rätta sig efter normer och värderingar som gäller här. För i Sverige råder jämställdhet. Punkt.

Att det ”i Sverige” också borde råda fler normer som ”jämlikhet” och ”rättvisa” är dock något som allra minst Kinberg Batra själv eller hennes Moderaterna skulle drömma om att ta till sig. Punkt.

Kinberg Batra presenterade även Moderaternas nya krav på en integrationsplikt.

– Krav, krav, krav, kanske någon tänker då. Ja, så är det. För Sverige är alltså ingen kravlös gemenskap, mässade Moderatledaren med tydlig udd mot förorternas folk.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.