Offensiv 1266

Posttidning A socialisterna.org

31 augusti 2017 / # 1 266 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

En annan vård är möjlig

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Allt stöd till pendelstädarna

16 2

M-kris förebådar alliansens fall

11

Foto: Sebastian Olsson

Trump trappar upp Afghanistankriget

12

Demonstrera 3 september – läs mer på sid 6, 7 ch 12

Kampmoralen är fortsatt hög, men det behövs ett fortsatt och ökat tryck på politiker och Migrationsverket för att driva igenom kraven om stopp för utvisningar och amnesti.

Läs mer på sid 3 och 4

Foto: Sebastian Olsson

”Fortsätter tills vi har vunnit” Ung i Sveriges sittstrejk inleddes söndag den 6 augusti och har pågått i snart fyra veckor. ”Vi fortsätter tills vi har vunnit”, upprepade talespersonen Fatemeh Khavari flera gånger under den gångna helgen.

Göteborg 30/9: Stoppa nazisterna

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

2

M-KRIS FÖREBÅDAR ALLIANSENS FALL D

När Anna Kinberg Batra i januari i år sa att Moderaterna var beredda att fälla regeringen med stöd av SD blev M ett parti i fritt fall. Moderatledarens utspel splittrade både det egna partiet och Alliansen. Även bland traditionella M-väljare finns det ett motstånd mot ett samarbete med SD, vilket inte minst Centern har dragit vinning av.

I den första mätningen efter SD-­ utspelet backade M med 5,8 procentenheter. M-raset från januari till mars i år var oemotsvarat, och under våren blev den interna falangstriden allt bittrare och offentlig. De utbredda kraven på att partiledaren skulle bytas ut ledde i juni till att delar av M-ledningen byttes ut.

M-krisen idag är mycket djupare och mer långtgående än den som följde efter partiets katastrofval år 2002 och som födde projektet

D Foto: Per Pettersson / Flickr CC

en regeringskris som högeralliansens fyra partier och Sverigedemokraterna orsakade i juli följdes av en snabbt fördjupad kris för Alliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet. Det är en kris som i förra veckan resulterade i att M-ledaren Anna Kinberg Batra avgick.

Moderaterna har under året tappat mer än var fjärde väljare och de största väljarförlusterna har partiet gjort i tidigare M-fästen, som delar av Stockholms län. Bara dagarna innan Anna Kinberg Batras avsked publicerade Dagens Nyheter en undersökning från Ipsos som visar att stödet för Moderaterna i Stockholms län minskat från 31 procent till 19 procent. ”Moderaterna kan förlora fem av 13 riksdagsplatser – bara i Stockholms län – i nästa val”, skrev Expressen den 22 augusti i sin kommentar till dessa siffror.

LÖNESÄNKAREN BJÖRKLUND

”Nya” Moderaterna. Det projektet har nu gått i graven, samtidigt som Alliansen i sin nuvarande tappning sjunger på sin svanesång.

Anna Kinberg Batras SD-utspel var ett uttryck för den omgruppering som håller på att ske inom högern. Bakom den omgrupperingen står inte bara den hårdföra M-falang som önskar ett samregerande med SD, som i många högerstyrda kommuner, utan även en rad borgerliga proffstyckare som ledarskribenterna på exempelvis Göteborgs-Posten och Dagens Industri samt de delar av ”näringslivet” som länge har odlat sina kontakter med SD. Inte heller är M ensamma om att ta efter SD:s högerpopulism. Men M-ledningens försök att både tillfredsställa partiets alla falanger och samtidigt undvika att regeringsfrågan splittrade Alliansen redan i valet blev dess fall. ”Den konflikten, som kan explodera i valet 2018, kom-

mer Kinberg Batras efterträdare att få ärva. Regeringsfrågan splittrar allianspartierna och framför allt Alliansens väljare. Det är de borgerligas djupaste problem oavsett vem som leder Moderaterna”, som Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiske kommentator, skrev efter hennes avgång i fredags (den 25 augusti).

Alliansens och den moderata splittringen öppnar för nya regeringskonstellationer efter valet samt att Socialdemokraternas dröm om att få regera vidare tillsammans med ett eller flera traditionella högerpartier går i uppfyllelse. Inte ens ett regeringssamarbete mellan S och M kan uteslutas, men oavsett vilken samling bakom högerpolitiken som sker är det mer nödvändigt än någonsin att bygga ett socialistiskt arbetaralternativ som kan börja fylla det växande politiska tomrummet till vänster i svensk politik. ■

et är inte bara Moderaterna som är i kris, utan hela det borgerliga etablissemanget. Det är egentligen bara en fråga om när ett parti och dess förträdare faller offer för den egna högerpolitiken.

Den så kallade IT-skandalen är en privatiseringsskandal med rötterna i Reinfeldts Alliansregering, men som den nuvarande regeringen i sin iver att outsourca offentlig verksamhet odlade. Med Stefan Löfvens högra hand, statssekreterare Emma Lennartsson, avgång har IT-skandalen flyttat in till statsministerns kansli och den lär säkert inte flytta ut på ett tag.

Men regeringen sitter ändå ganska säkert eftersom Alliansen absolut inte vill ha ett nyval. Det gör att även försvarsminister Peter Hultqvist sitter kvar.

Under Hultqvists tid som försvarsminister har militären fått allt man önskat och lite till. ”Den bästa försvarsministern i vår tid”, tycker generalerna och exempelvis den förra moderate försvarsministern Mikael Odenberg.

I

Liberalerna pågår just nu en strid om partiledarposten. Enligt media kommer den nuvarande partiledaren Jan Björklund att stå som vinnare i den striden. Det må vara hur det vill med det. Den förre majoren Björklund är en fiende till strejkrätt och gemensam välfärd, hans hjärta klappar istället hårt för Nato och försvaret. Liberalerna och Björklund har gjort Donald Trumps krav på att Nato:s medlemsländer ska spendera 2 procent av sin BNP på militären till sitt. Om Liberalerna får som de vill ska försvarsanslagen fördubblas till 100 miljarder kronor. Det blir många skolar och sjukhusbäddar det.

– En ny underklass växer fram. Men vi liberaler kommer inte att ge oss. Sverige ska inte glida isär. Sverige ska hålla ihop. Jag är självkritisk, vi har pratat för lite om detta, både från vårt parti och från Alliansen, sa han för att sedan prata sig varm för en politik som betyder snabbt ökade klyftor.

Som först skolminister och sedan utbildningsminister från år 2006 till 2014 har Björklund många brott på sitt samvete.

Under hans tid vid rodret sänktes skolan. Det som Liberalerna benämner som det ”fria” skolvalet blev till segregeringens ofrihet. Och man måste heta Jan Björklund och åtminstone än så länge vara Liberalernas ledare för att få ekvationen lönedumpning och minskade klyftor att gå ihop. En ”lön” på 14 000 kronor i månaden före skatt är vad Björklund tycker skulle vara bra för Sverige. Själv tjänar denna pamp nästan tio gånger mer än så. Hans årsinkomst ligger på nästan 1,5 miljoner kronor. ■

Då Vårdföretagarna inte vill betala ut löner enligt märket varslar nu Kommunal om konflikt för personliga assistenter inom privat sektor. ”De ska ha löner som når upp till märket precis som alla andra”, säger avtalssekreterare Lenita Granlund till ka.se (skärmdump ka.se den 29 augusti).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

3

”Politikerna begränsar mänskligheten” Foto: Sari Hevosaho

Liksom på flera andra orter i Sverige strejkar nu rörelsen #Ung i Sverige i Borås.

Offensiv har pratat med två av deltagarna, Mohammad och Davood.

Sittstrejken har spridits till alla landets hörn och så även till Borås.

RS BORÅS

rs.boras@socialisterna.org

–J

ag kom som ensamkommande barn för fem år sedan till Sverige. Ursprungligen kommer jag ifrån Afghanistan, men jag är uppväxt i Iran. Jag har permanent uppehållstillstånd – permanent tillstånd till liv. Men det är många som inte har permanenta tillstånd till liv, tyvärr, berättar Mohammad och fortsätter: – Läget för mina kamrater här omkring mig idag är fruktansvärt.

Afghanistan är inte säkert. Situationen för de här ungdomarna är fruktansvärd. De är papperslösa. De saknar hopp. Om de skickas tillbaka, kan de dö precis när som helst.

Tyvärr är det många svenskar som säger att vi har kommit hit utan riktiga skäl. Men där vi kommer ifrån sprängs varje dag självmordsbomber, och vi lever under hotet från talibaner och ISIS. Det är riktiga skäl!

Mohammad berättar att han har stött på svenskar som säger att afghanerna ”bara” är i Sverige för att de flyr fattigdom. Men om fattigdom vore det enda problemet, varför skulle då UD avråda svenska turister från att besöka Afghanistan, samtidigt som de inte avråder svenskar att besöka andra fattiga länder, som till exempel Indien?

– Vi har ett uttryck i Afghanistan som lyder: ”Man kan väcka någon som sover, men man kan inte väcka någon som låtsas att han sover”.

Och vem är det som låtsas sova just nu?

– Politikerna! säger Mohammad blixtsnabbt.

– Det är mänskligheten som ska styra och begränsa politikerna.

Men i nuläget är det tvärtom – det är politikerna som styr och begränsar mänskligheten. Jag har bott här i fem år nu och jag vet att det svenska folket har hjärtan av guld, det är inte där problemet ligger.

– Jag är född i Afghanistan, men jag har bott hela mitt liv i Iran, berättar Davood och fortsätter: – När jag var runt 15 år blev situationen akut för mig. Jag flydde då till Europa och Sverige. Det var en hemsk väg hit, särskilt gränsen mellan Iran och Turkiet, Medelhavet, Grekland... Många dog på vägen. Efter 30 dagar kom jag till Sverige, och nu har jag varit här i två år. Just nu läser jag elprogrammet på gymnasiet i Borås.

– Idag är det fredag. Mina klass-

kamrater planerar för helgen, men absolut inte jag. Jag vet inte vad som ska hända i min framtid. Det beror helt på vad Migrationsverket tänker göra, för Afghanistan är inte säkert. Alla sektorer är osäkra, det är nästan samma sak i varje del.

Utvisningarna till Afghanistan måste stoppas. En allmän flyktingamnesti måste införas för alla flyktingar som befinner sig i landet. Tillfälliga stopp på utvisningar och tillfälliga uppehållstillstånd innebär inte möjlighet för ungdomarna att starta sina liv. En massiv kampanj för att riva upp den nya asyllagen från år 2016 måste dessutom lanseras.

Rättvisepartiet Socialisterna är en aktiv kämpe i asylrörelsen och vi kopplar samman denna med

kampen för jobb, bra löner, bostäder och välfärd för alla. En del av skulden till den flyktingkatastrof som drabbar världen är den ökade militariseringen. Sveriges vapenexport och deltagande i höstens imperialistiska krigsövning är inräknade i detta.

Flyktingstrejken i Borås har hittills varit förskonad från nazisters Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar till att: • Strejken fortsätter. Det är viktigt att fler ansluter sig så att strejken på Stora torget kan fortsätta genom avlösning, även när skolorna har börjat den 28 augusti.

Alla skolelever, ungdomsföreningar med flera oav-

och högerextremas fysiska attacker. I Stockholm däremot är fallet annorlunda. Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar till deltagande i Studenter Mot Rasisms demonstration den 30 september i Göteborg, mot vad som (enligt arrangörerna själva) kommer att bli den största nazistmarschen sedan andra världskriget. ■ sett härkomst borde gå dit och ge stöd.

• Sprida strejken till alla Borås skolor.

• Få fackföreningar, exilorganisationer, kulturföreningar, idrottsföreningar med flera att stödja strejken, både genom uttalanden och genom att fysiskt deltaga.

Kommundebatt i Luleå Gripande teater om Afghanistan om ensamkommande Luleå kommunfullmäktige debatterade i måndags om att låta ensamkommande som har fyllt 18 år efter den 1 juli 2017 bo kvar i kommunen.

Moderaterna och SD yrkade avslag. Socialdemokraterna och Landsbygdspartiet yrkade bifall.

Rättvisepartiet Socialisterna yrkade bifall och lade tilläggsförslag: ”Ensamkommande flyktingbarn som varit bosatta i Luleå och som FÖRE den 1 juli 2017 har fyllt 18 år eller uppskrivits i ålder och tvingats flytta från

kommunen ska vid förfrågan ges möjlighet att återvända.”

Tillägget stöddes även av Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Tyvärr var inte detta tillräckligt för att få majoritet.

Nu får 56 unga som är fyller 18 år från den 1 juli och ett år framåt stanna i kommunen. De 5-10 som redan har fyllt och tvingats flytta får dock inte chansen att komma tillbaka till sin skola, sina kompisar och sitt nätverk. ■

E

n självmordsbombare, flera döda kroppar som någon har lagt rosor vid, sörjande anhöriga med blodstänk på kläderna och i mitten en sjuårig pojke. Det är lördag den 26 augusti och de sittstrejkande på Medborgarplatsen framför en stillastående teaterföreställning om gårdagens explosion i en moské i Kabul.

En kille talar i en megafon: – Vi sörjer Kabul. Vi sörjer de döda kroppar som är någons mamma, någons bror, någons dotter eller någons son. Detta händer varje minut, varje sekund i Afghanistan.

Vi tillhör inte döden. Vi också har rätt att leva.

En tjej tar över megafonen ochsäger i sitt tal: – Idag är den tjugoförsta dagen sedan vi började strejka på Mynttorget. Hur många explosioner har skett sedan dess?

– Det här är inte blod, det är färg. Det är bara en bild. Men ni gråter ändå, säger hon till publiken där vi sitter på tunna liggunderlag på Medborgarhusets trappa.

– Migrationsverket säger: ”Afghanistan är säkert”. De som dödades var inte militär, de var civila.

Kanske någon av de som dog igår var utvisad? Explosionen frågar inte, döden frågar inte: ”Är du över eller under 18 år?”

– Vi föddes som flyktingar. Vi vill veta hur det känns att vara medborgare.

Vi applåderar länge. Som avslutning sjunger alla tillsammans Sarzamine Man. Musiken spelas genom en mobiltelefon som hålls upp mot megafonen. Jag förstår inte eftersom sången är på dari, men det är väldigt vackert. Föreställningen är slut. Åhörarna drar vidare och skådespelarna sitter kvar på scenen/torget. Någon spelar upp en annan version av Sarzamine Man i sin mobil. Sittstrejken mot utvisningar fortsätter.

Sebastian Olsson

INRIKES

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

4

”Fortsätter tills vi har vunnit” Ung i Sveriges sittstrejk inleddes söndag den 6 augusti och har pågått i snart fyra veckor. ”Vi fortsätter tills vi har vunnit”, upprepade talespersonen Fatemeh Khavari fler gånger under den gångna helgen.

direkt livshotande att vara utan kontakter och stöd.

Protester och krav på asyl har gett en del resultat. Men Migra­ tionsverket visar inte rätt statistik när de säger att 83 procent av de ensamkommande fått uppehålls­ tillstånd. De som har fyllt 18 år eller fått sin ålder uppräknad ingår nämligen inte. För alla afghaner är siffran 47 procent.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

K

Solidariteten är fortsatt stark.

Många kommer med mat, dryck, täcken och regnskydd. Och de unga flyktingarna delar frikostigt med sig till behövande. Som mest har 1 000 matportioner delats ut.

De flesta som deltar i sittstrej­ ken går i skola och har organiserat sittstrejker i korridorer och klass­ rum. Detta behöver spridas vidare, med information både om de ut­ visningshot som finns mot klass­ kamrater och om protesterna för att stoppa det.

Runt om i Sverige fortsätter ock­ så stödmanifestationer, exempelvis varje helg i Malmö. De rasister som har uppmanat till hatiska motsam­ lingar har hittills varit mångdubbelt färre än alla som stöder strejken.

Trots flera uppmaningar har Vänsterpartiet inte tagit upp frå­

Foto:Natalia Medina

ampmoralen är fortsatt hög, men det behövs ett fortsatt och ökat tryck på politiker och Migrationsverket för att driva igenom kraven om stopp för utvisningar och amnesti.

Hundratals ensamkommande flyktingar med rötter i Afghanistan samlas på daglig basis på Medbor­ garplatsen i Stockholm. Detta trots att polisen i förra veckan deklare­ rade att de tar bort sin bevakning på nätterna. Troligast kommer detta efter order uppifrån, som ett försök att få slut på protesten.

Flyktingungdomarnas beslutsamma kamp fortsätter.

gan om flyktingamnesti i för­ handlingarna med regeringen om budgeten. Det var just ett sådant agerande från den gången främst Miljöpartiet som tvingade S-re­ geringen att besluta om amnesti för över 18 000 flyktingar år 2005.

Istället har Vänsterpartiet begärt en särskild debatt i riksdagen, men det finns inget datum eller ens ett klartecken att det blir en debatt.

Om ett datum sätts behövs en stor mobilisering utanför riksdagen.

Fackligt aktiva och de vänster­ partister som deltar i och stödjer sittstrejken behöver fortsätta att ställa krav på V. Att agera i denna fråga, mot regeringens vilja, skulle spela stor roll i kampen, men även öka stödet för V. I 32 av Afghanistans provinser

råder ”inre väpnad konflikt”, kon­ staterade Migrationsverket i sin nya bedömning av läget, tisdag den 29 augusti. Som helhet beskrivs lä­ get som ”ett eskalerande dödläge där konfliktaktivitet och stridig­ heter intensifieras”, bland annat genom att talibanerna tar över di­ striktscentra.

Den nya bedömningens slutsats är att utvisningar kan fortsätta. Ar­ gumenten är absurda. Bland an­ nat säger verkets rättschef Fredrik Beijer att ”konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet” – ett kriterium som aldrig kan uppfyllas i något land.

Genom att säga att två provin­ ser inte har väpnad konflikt kan Migrationsverket uppmana de som

tvångsutvisas att bli internflykting­ ar inom landet.

Verket säger också att asylrätten för den som kommer från en stad ska prövas mot säkerheten i den­ na stad. Men de flesta som deltar i sittstrejken tillhör folkgruppen hazarer, som förföljs i alla delar av Afghanistan. Deras föräldrar har oftast tvingats fly till Iran, där dessa unga vuxit upp. Deras säker­ het prövas då inte mot någon sär­ skild stad eller provins. Så fort de fyllt 18 år räknas de som vuxna – och uppmanas bli internflyktingar: ”Internflykt för personer som sak­ nar nätverk kan vara relevant och rimligt framför allt till städerna Kabul, Herat eller Mazar-e-Sharif ”.

Som rapporter från de som hit­ tills har utvisats bekräftar är det

Att utvisningen av Qasim stoppa­ des, tisdag den 22 augusti, visar vägen. Trycket från sittstrejken och de som samlats för blockad vid förvaret i Märsta blev avgörande för att förvaltningsdomstolen skul­ le stoppa utvisningen tills vidare.

Men polisen fortsätter att jaga papperslösa. Fredag den 25 augusti kom en styrka på 30 gränspoliser till Svenska kyrkans sommarläger i Skåne. Flera utvisningshotade barn­ familjer greps. Utvisning till krig och terror hotar, allt för att uppfyl­ la regeringens krav om ”effektivare utvisningar”. Även de rättsvidriga åldersbedömningarna fortsätter. En ”bedömd” 18-årsdag är idag ett av de allvarligaste hoten mot en stor grupp unga i Sverige. Även den som inte utvisas direkt förlorar boende och rätt till svenskundervisning, om inte kommunen beslutar annat.

Det är ingen tvekan om att de som vill genomföra massutvis­ ningar idag bidar sin tid, liksom även de våldsamma rasisterna.

Denna kamp är därför viktig för alla som vill ha en kursändring från dagens orättvisa högerpolitik.

Sittstrejken och Ung i Sverige har skakat om genom sin kamp­ vilja och solidaritet. Nu behövs det fortsatt stöd till kampen, från fack, nätverk, elever, studenter och alla som försvarar solidaritet. Det är ett test på alla, i synnerhet vänstern och Vänsterpartiet, att sätta tryck bakom orden. ■

Insänt: ”Rädslan finns där hela tiden”

U

nder år 2015 kom det cirka 35 369 ensamkom­ mande barn till Sverige. Genom kraftigare gränskontroller har siffran sjunkit till 2 199 barn år 2016. Jag var en av dem som kom år 2015 från Afghanis­ tan. Naturligtvis kostar vi samhället pengar, men jag kan inte låta bli att undra över kommunernas brist på kontroll över de pengar de betalar ut till våra boenden. De tycks inte göra några kontroller på vart pengarna tar vägen.

Jag tillhör en förföljd minoritetsgrupp i Afghanistan, ha­ zarer. Många terrordåd som rapporteras i nyheterna är just riktade mot oss. Jag förlorade min pappa och rädslan för att gå samma öde till mötes gjorde att jag valde att ge mig ut på den farliga resan till Sverige och drömmen om ett bättre liv och möjlighet till arbete och studier.

I skolan lever vi under illusionen om att vi har det lika bra som svenska barn, men så är det inte. Trots att jag har varit här i snart två år vet jag fortfarande inte om jag får stanna. Jag försöker kämpa hårt i skolan och lära mig svenska. Att kunna språket är nyckeln in i samhället. Men oron ligger hela tiden där och gnager – kommer all min ansträngning att vara förgäves? Kommer de att skicka mig tillbaka så fort jag fyller 18 år?

Det är svårt att vara fokuserad på skolan när rädslan hela tiden finns där. Det är en av de saker som skiljer oss flyktingar från de svenska barnen i skolan. Jag får höra att jag borde vara tacksam för att jag lever och har någonstans att bo. Men det är svårt att inte se orättvisorna då man sitter där sida vid sida med de svenska barnen.

Jag flydde från ett muslimskt totalitärt land till friheten, trodde jag. Men jag hamnade på ett boende som ägs av ett muslimskt par som har infört väldigt strikta islamiska regler på boendet. Jag är själv inte troende och vill inte tvingas att följa religiösa regler. Jag tycker det verkar konstigt i ett land som Sverige. Boendet får mycket pengar av kommunen för att ta hand om oss och de har förbundit sig att uppfylla vissa saker, men kvällspersonalen består av en man utan uppe­ hållstillstånd som varken talar svenska eller engelska. Om jag till exempel behöver en alvedon förstår han inte vad jag vill. Kocken slutade för ett tag sedan och ingen ny är an­ ställd. Nu får vi väldigt dålig mat och ibland ingen alls. Om vi protesterar får vi höra att vi ändå får mat i skolan.

Vi förstår inte hur kommunens pengar fördelas. Vi får höra att boendet ska ge oss pengar till kläder och vecko­ peng, pengar som tyvärr inte kommer oss tillhanda. Soci­

altjänsten och andra ansvariga har inte full insikt i vad som händer ute i boendena som utåt sett ser bra ut på papprena.

Vi som bor där ser en helt annan verklighet. De flesta vågar inte protestera. Vi vill inte bli obekväma och vara till besvär.

Vi ska vara tacksamma får vi höra. Och vi är tacksamma för möjligheten att få en fristad här, men är samtidigt helt förstörda av ovisshet och oro.

Snälla. Ge oss barn samma möjligheter som svenska barn.

Snälla Socialtjänsten, gör oväntade stickkontroller ute på boendena så att ni får se verkligheten. Många av oss flyk­ tingar är väldigt, väldigt motiverade och drivna. Vi har ensamma tagit oss hela vägen till Sverige. Till säkerheten.

Vi vill hjälpa till att bygga Sverige. Hålla det säkert. Vi var många som kom år 2015, och genom att ge oss uppehålls­ tillstånd får vi möjlighet att arbeta och att bidra till samhället. Att dä­ remot bara låta oss gå och vänta i åratal, det kostar samhället en mas­ sa och skapar lidanden. ■ Hassan Mohammadi, ensamkommande flykting

INRIKES

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

I korthet

– Det är tungt att vi hela tiden måste strida, säger Inga-Lill Johansson.

5

Skolor brister i elevhälsan

S

kolan Skolinspektionens statistik för första halvåret av år 2017 visar att så många som varannan grund- och gymnasieskola brister när det kommer till arbetet med elevhälsan.

Vanligast är brister i studiero och trygghet, extra anpassningar och stöd samt vilka förutsättningar som eleverna har för lärande och trygghet. Det rapporterar Skolvärlden den 25 augusti.

– Det är ingen nyhet för oss. Vi har under flera år fått rapporter om skolsköterskor som inte finns på plats och att skolhälsovården inte tar sitt ansvar och samverkar med lärare och skolpersonal som de borde, enligt de föreskrifter som finns. [...] Det behövs tydligare målsättningar och resurser eftersom elevhälsan har en viktig roll i skolan, säger Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges elevkårer, till Skolvärlden.

Totalt gjordes tillsyn på 390 grund- och gymnasieskolor och 208 huvudmän, där Skolinspektionen beslutade om viten på mellan 200 000 och 5 miljoner kronor.

Foto: Jonas Brännberg

Stor ojämlikhet i antalet föräldradagar

Hjälpen uteblir efter stroke – Vi har nästan inte begärt nåt, men vi är väl för gamla.

Det säger Inga-Lill Johansson som går en kamp mot Luleå kommun för att få en bostadsanpassning som fungerar för hennes man Leif, som för ett och ett halvt år sedan fick en stroke.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

–J

ag trodde aldrig att det skulle kunna bli så här när man blir sjuk. Efter att både jag och min man har jobbat ett helt liv bemöts man nästan hånfullt, säger Inga-Lill Johansson i Råneå.

Efter ett långt arbetsliv inom handel och på bilprovningen tog Inga-lill och Leif ut sin pension.

Men strax efteråt fick Leif en stroke. Efter sju månader på sjukhus fick de äntligen komma hem.

– Personalen på sjukhuset gör ett fantastiskt jobb, men vården hade ändå brister. På grund av platsbrist flyttas patienter runt mellan avdelningar och informationen följer inte med. Resursbristen innebär brister i omvårdnaden.

Jag tjatade många gånger på att min man skulle få duscha, men det var hela tiden brist på personal. Tills slut fick jag göra det själv, trots att jag aldrig har använt en taklyft förut.

– När vi kom hem kom kommunens handläggare för bostadsanpassning på besök. Hen bara

sprang runt, det gick inte att föra någon dialog alls. När vi sa att det är bättre att ordna dusch i garaget för att toaletten i huset inte är anpassad för att duscha i och dessutom är för liten sa hen bara ”Vi har inget att göra med ekonomidelen”.

– Dusch i garaget hade varit extra bra eftersom det samtidigt gett Leif tillgång till garaget där han håller på att renovera en gammal bil. Det är den enda hobby han har och egentligen ska man ha rätt till bostadsanpassning för sånt också, men det har varit kalla handen. Kommunen påstår att det är dyrt med bostadsanpassning, men i praktiken är det ju en stor besparing om det innebär att funktionsnedsatta kan fortsätta att bo hemma.

– Vi skulle förstås gärna ha duschen inne i huset, men problemet är att vi inte ryms. När Leif, rullstolen, en turner och duschstolen är inne i toaletten ryms inte jag som ska hjälpa till att duscha. Jag får åla mig fram, säger Inga-Lill.

Inga-lill har pratat med flera byggkunniga som också menar att

kommunens idé om en dusch i toaletten inte är bra. Lutningen mot golvbrunnen är fel och duschen måste placeras intill ett fönster.

– De har sagt att det är en fråga om när, inte om, det blir en vattenskada. Även försäkringsbolaget har sagt att när byggreglerna inte följs vid ombyggnation gäller inte hemförsäkringen.

Efter många om och men har kommunen nu gått med på att de får använda det beviljade bidraget till att bygga om bastun i garaget till en dusch. De får dock inga extra pengar, så uppemot 140 000 kronor måste de betala ur egen ficka, trots att bostadsanpassningsbidraget finns just för att människor ska ha råd att bo kvar även med en funktionsnedsättning.

– Det är tungt att hela tiden måsta strida. Fortfarande måste vi gå ut ur huset, uppför en tung ramp och in genom garageporten för att duscha. Ibland känner jag att jag inte orkar mer, säger Inga-Lill.

– Rättvisepartiet Socialisterna stödjer förstås Inga-Lill och Leif och alla funktionsnedsattas rätt till en fungerande bostadsanpassning. Vi kommer att ta upp frågan i kommunen och kräva att reglerna efterlevs, så att alla ges rätten till ett drägligt liv, säger Britta Berggren, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna, som själv är beroende av en fungerande bostadsanpassning. ■

O

jämlikhet Fortfarande är det en stor majoritet av mammorna som tar ut föräldraledighet innan barnet har fyllt två år. Mammorna tar i snitt ut fyra av fem föräldradagar, medan pappor blott tar ut en av fem. Det visar statistik som Försäkringskassan har tagit ut på uppdrag av TCO, där man också pekar på att det ojämna uttaget av föräldraledighet lägger grunden för framtida ojämställdhet.

– I den bästa av världar skulle alla pappor kräva att få ta hälften av föräldraledigheten innan barnet börjar förskolan, och mammor skulle bli bättre på att lämna över ansvaret och dela med sig. Ett jämställt uttag är viktigt för en god relation mellan barn och deras pappor. [...] Kvinnor är föräldralediga längre perioder från arbetet, arbetar mer deltid och får sämre löne- och karriärutveckling än män, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i en kommentar på deras hemsida.

Hyrsjuksköterskornas kostnad ökar

V

årdkrisen Trots att landstingen och regionerna har satt ett gemensamt mål om att vara fria från behovet av inhyrd personal fortsätter kostnaderna – och därmed antalet inhyrd personal – att öka dramatiskt, särskilt för sjuksköterskor. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökade med 170 miljoner kronor under det andra kvartalet 2017, vilket är en ökning med 42 procent jämfört med motsvarande period ifjol. Samtidigt ökade kostnaderna för stafettläkare med 140 miljoner kronor under samma period, en ökning på nio procent. Det rapporterar Vårdfokus den 25 augusti.

– Arbetsgivarna har hamnat i ett sorts ekorrhjul. När rörligheten har börjat så fortsätter den. Speciellt om den har startat på grund av en ohållbar arbetssituation. Så länge sjuksköterskorna kan få bättre villkor i form av löner och arbetstider hos bemanningsföretagen kommer det vara svårt att få stopp på det, säger Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet, till Vårdfokus.

Behovet av inhyrd personal ökar inom alla vårdenheter, men det är framför allt inom slutenvården som behovet av inhyrd personal ökar. Där ökade kostnaderna med 23 procent.

Minst var ökningen inom psykiatrin med åtta procent.

Strejkvarsel på SAS

S

trejk Piloterna i Norge, Sverige och Danmark har förhandlat om ett nytt avtal i ett halvår, men har inte kommit någonstans. Därför varslar nu flera av SAS pilotföreningar om strejk: Danska Pilotföreningen (DPF), Norska SAS-flygares förening (NSF) och SAS Norge Pilotförening (SNF). Ingen svensk pilotförening har ännu varslat om strejk, men det kan förändras. Det skriver Arbetet den 28 augusti.

– Vi har inte kommit överens ännu och det finns anledningar till det. Det är beklagligt men vi är inte överens om vissa principer som handlar om hur personalen ska ha det, säger Martin Lindgren, ordförande för Svensk Pilotförening, till Arbetet.

Varslet handlar främst om de försämrade arbetsvillkoren för piloterna, där SAS vill få friare händer att förlägga piloternas arbetstid – ”större flexibilitet i piloternas schemaläggning”. ■

RÄDDA VÅRDEN

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

6

Foto: Andrew Herbert

Vårdkampen i Västernorrland har vunnit stort stöd runt om i landet.

Stort stöd till BB-kampen BB-ockupationen och de massiva demonstrationerna har gjutit ett starkt folkligt stöd i hela Ådalen för ett fortsatt Sollefteå akutsjukhus med BB. Kampmetoderna och beslutsamheten i att man inte accepterar nedläggning, utan tänker kämpa fram tills beslutet ändras, har blivit till ett exempel som har inspirerat och mötts av solidaritet i hela landet.

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

S

jukhusaktivisterna och BB-­ ockupanterna har från första början mobiliserat kamp för sin sak i Ådalen, men har också sökt stöd i övriga Västernorrland och hela landet.

Att föra en gemensam kamp för upprustning av vården i hela länet och i hela landet har varit viktigt –

att inte låta sig splittras. Därför är det inte överraskande att vårdkämparna från Ådalen arrangerar årets manifestation av ”En annan vård är möjlig” i Sundsvall söndag den 3 september klockan 13.00.

Under sommaren har flera filmer om BB-ockupationen haft premi-

är. På Urkultfestivalen i Näsåker visade Håkan Berthas och sonen Leo Berthas sina kortfilmer Burnouts om EPA-traktorungdomar som protesterar mot nedläggningen, Var ska Jenny föda? samt den längre huvudfilmen Rädda Ådalen.

Sveriges radio sände i juli kortdokumentären BB-ockupationen i programmet Tendens och finns att lyssna på i SR Play. Nya stödkonserter har hållits och samlat både folk och pengar, men framför allt entusiasmerat och hållit uppe ångan i kampen.

Mindre engagemang och mer populism visade sig Sverigedemokraternas och Centerpartiets krav på folkomröstning i BB-frågan

vara. När Tidningen Ångermanland i somras kollade hur många namn partierna hade samlat in för sitt krav visade det sig att de inte ens hade brytt sig om att börja samla in de 20 000 namnunderskrifter som krävs.

Om ett drygt år är det landstingsval.

Ju närmare valet kommer, desto mer blåser det uppe på landstingstoppen.

Särskilt de maktbärande Socialdemokraterna börjar nu positionera sig för att minska det förväntade raset. Erik Lövgren, socialdemokratiskt regionråd och ansvarig för de senaste årens nedskärningar och nedläggningar, deklarerade nyligen att han inte kommer att ställa upp för en ny mandatperiod.

Även nedskärningspolitiker från andra partier säger att de inte ställer upp för omval nästa höst.

BB-ockupationen i Sollefteå fortsätter. Hittills har kampanjen haft mer än 3 656 unika ockupationstillfällen.

Den 25 september kommer tre av ockupanterna att på nytt resa till Stockholm, nu för att uppvakta den nya sjukvårdsministern Annika Strandhäll med 20 000 namnunderskrifter och för att få ett samtal om situationen för vården i landet.

– Vi hoppas också med besöket i Stockholm att inspirera andra att starta ockupationer i det här området, säger Carina Hellström till Tidningen Ångermanland. ■

Nej till vinster i välfärden – en annan vård är möjlig Kampen mot nedskärningar och andra försämringar inom sjukvården fortsätter.

Närmast stundar vårdprotester den 3 september.

ANDERS WEMMERT offensiv@socialisterna.org

D

en 20 augusti demonstrerade barnmorskor, övrig sjukvårdspersonal, patienter och anhöriga över hela landet till stöd för ockupationen av BB i Sollefteå samt för bättre förlossningsvård och bättre anställningsförhållanden för barnmorskor. I Malmö tågade cirka 250 personer

från Möllevångstorget till Triangeln där barnmorskor höll tal, där man bland annat krävde att ansvariga politiker lyssnar på protesterna och tar sitt ansvar för kvalitén inom förlossningsvården. Sjukvårdspersonalen måste få anständiga arbetsvillkor och patienterna måste garanteras en säker och trygg vård.

Tyvärr kopplades inte dessa krav till kampen mot privatiseringen av sjukvården och kampen mot vinster i välfärden.

Privatiseringarna fortsätter och utarmningen av innehållet i vården likaså. Vård- och skolbolag kan fortsätta att ta ut vinster till sina aktieägare medan bristen på utbil-

dade lärare i skolan och på utbildad sjukvårdspersonal ökar.

Landstingen runt om i Sverige håller på att införa något som man kallar ”Värdebaserad sjukvård”.

Begreppet är en managementterm som förknippas med konsultfirman Boston Consulting Group (BCG).

Internationellt används termen ”value based performance” och inom vården termen ”värdebaserad vård”.

Vad är då detta?

Argumentet att införa så kallad värdebaserad vård bygger på påståenden om hur illa det är ställt i sjukvården, att den offentliga sjukvården är för dyr, att personalen inte utnyttjas på ett effektivt sätt och att patienterna hamnar ”fel” i

vården. Lösningen enligt BCG och nu också fler och fler landsting är att införa diagnosbaserade flöden, där diagnosen avgör vilket ”flöde” du hamnar i som patient. Detta innebär att patienter med en diagnos blir billigare än patienter med komplicerade sjukdomsbilder med flera diagnoser. De med komplicerade sjukdomsbilder får försämrad vård, de passar inte in i något flöde.

Med värdebaserad vård binds de ekonomiska resurserna till en diagnos och inte till patienters verkliga behov av en bra och effektiv vård.

Diagnosen sätts i centrum, sjukvården fragmentiseras alltmer och helhetssynen slås sönder.

En bra offentlig sjukvård med patienten i centrum går inte att förena med olika managementteorier och olika typer av flöden. En god sjukvård för alla behandlar människor och inte diagnoser.

Den 3 september blir det åter en nationell demonstrationsdag under temat ”Slut på rean – en annan vård är möjlig”. Då måste protesterna stärkas och konkreta krav på kamp mot privatiseringar, nedskärningar och försämringar av arbetsvillkor inom sjukvården föras fram.

Slut upp den 3 september. Säg nej till vinster i välfärden – riv upp privatiseringarna. Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg. ■

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

7

Vårdprotester den 3 september Den 3 september kommer återigen visselpiporna att ljuda i protest mot situationen inom vården.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

R

Sommarsituationen har inte hunnit bli fullständigt utvärderad, men det har redan kommit in en del rapporter som visar på en oacceptabel situation. Tidningen Vårdfokus har till exempel rapporterat att det på sjukhuset i Kiruna bara fanns en ansvarig kvar i labbet, som både fick jobba 12 dagar i sträck och även fick jobba dygnet runt då hon var på jour efter arbetstid.

Ett annat exempel är att 34 kvinnor i Stockholm i juli blev hänvisade över länsgränsen för att föda barn. Det är dubbelt så många som samma period förra året.

Protesterna riktar sig dock inte bara mot personalens arbetsmiljö, utan också mot att nyexaminerade sjuksköterskor får otillräckligt inskolning och att inte ens grund-

Ifjol slöt tusentals upp i vårdprotester över hela landet, och vårdkampen är lika aktuell idag.

läggande nödvändig vård kan säkerställas.

Rekommendationen inom de nationella riktlinjerna för behandling av prostatacancer är att väntetiden från välgrundad misstanke till operation inte ska överstiga 61 dagar. År 2016 var väntetiden hela 151 dagar i Sverige, men med stora regionala skillnader, vilket ändå var en minskning från 164 dagar 2014.

Ett av de mest utsatta områdena är barn- och ungdomspsykiatrin. Dagens medicin rapporterade i maj om hur köerna växer. P4 Stockholm visade i våras hur personalen uppmanas att dölja köerna samt att man tar in barn för ett första besök inom vårdgarantin, men som sedan kan vänta i flera månader på fortsatt utredning.

Ifjol lämnade var femte psykolog på BUP sin tjänst i Stockholms län. På flera håll tar man endast

emot absoluta akutfall, det vill säga suicidhot. Längst vårdköer har enligt vårdförbundet Västerbotten, där endast 32 procent av alla barn får tid inom 30 dagar.

Trots denna allvarliga situation inom vården saknas det en plan och en vilja hos ansvariga politiker och tjänstemän att ta tag i detta.

Vad som skulle behövas är en samordnad planering av vården utifrån behoven, både patienternas och personalens. Istället tillåts storföretagen att göra fortsatta vinster.

Kostnaderna för hyrpersonal fortsätter att stiga. För sjuksköterskor ligger ökningen under andra kvartalet på 42 procent och för läkare på nio procent jämfört med samma period året före enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) – i pengar 170 miljoner respektive 140 miljoner kronor.

DN rapporterade om en privat hudklinik i Stockholms län som

Manifestation även i Luleå

– Det är bedrövligt att många i vården sliter så hårt på jobbet att de nästan känner att de inte orkar något efter jobbet. Vi måste peppa folk att protestera.

Det sa två vårdanställda

på det planeringsmöte inför 3 september som hölls i Luleå i helgen.

Nu mobiliseras det för en slutspurt för att få så många som möjligt att delta i en massiv vårdprotest den 3 september. I Luleå samlas vi klockan 12.30 på Gula Paviljongen.

RS Luleå

nyligen upptäcktes ha gjort fler behandlingar och större ingrepp än vad som är medicinskt nödvändigt och krävde ersättning för detta av landstinget, inom vårdvalet. Kliniken vägrar nu att betala de fem miljoner kronor som landstinget kräver tillbaka.

Detta belyser hur absurt systemet med avregleringen och införandet av vårdval är, vilket har drivits allra längst i Stockholm. Detta system kräver en enorm övervakningsapparat, vilket även det är resurser som borde gå till verklig nytta.

Vad som krävs är en organisation underifrån där personalen på avdelningar tillsammans planerar för vården och där resurserna fördelas efter de faktiska behoven. Detta skulle innebära att man avskaffar det gigantiska resursslöseriet med upphandlingar och vårdval med mera, och privata vinster skulle

vara uteslutet. Konsulter blir i ett sådant system överflödiga, eftersom experterna finns på arbetsplatserna.

Ett program för bättre arbetsmiljö är förkortad arbetstid med bibehållen lön, skolning och kompetensutveckling under arbetstid, varierande arbetsuppgifter, adekvat lön och framför allt adekvat löneutveckling i takt med erfarenhet.

På så vis kan denna extrema rotering av personal från arbetsplats till arbetsplats stoppas, så att ny personal kan känna sig trygg och patienterna kan få personalkontinuitet.

För att detta ska vara möjligt krävs dock att även facken börjar ta strid. Exemplet från Tyskland där facket på Europas största sjukhus Charité i Berlin efter förhandlingar – men också flera strejker – fick igenom ett avtal med garanterade personalökningar visar vägen även för vårdpersonalen i Sverige. ■

Demonstrera för vården på dessa orter:

Foto: Matilda Eriksson

Det finns ett enormt missnöje bland dem som jobbar i vården.

Nu måste vi bara jobba för att det kommer till uttryck.

Foto: Hans Müller

edan ifjol genomfördes manifestationer och demonstrationer på 26 orter i Sverige från Luleå i norr till Trelleborg i söder. Inför fjolårets demonstrationsdag bildades nätverket ”En annan vård är möjlig” som nu återigen manar personal, patienter och anhöriga att stå upp för vården.

Skäl finns det tillräckligt av. Offensiv har i många artiklar rapporterat om den växande krisen inom vården som drabbar både anställda och patienter. Särskilt situationen på akutmottagningar ställer personalen under stor press.

Ett exempel är Helsingborgs lasarett där IVO redan i maj i år förklarade att akuten inte är patientsäker på grund av det stora antalet patienter som vårdas där, men som egentligen borde ha fått plats på en avdelning. Bara de första månaderna i år vårdades 1 580 patienter på akuten i uppemot två dygn.

Vårdförbundets huvudskyddsombud har flera gånger anmält sjukhuset till arbetsmiljöverket och har fortsatt rapportera om ett stort antal patienter som vårdas i korridoren i brist på sängplats.

Fjolårets arrangörsgäng i Luleå.

Alingsås Åmanska Parken kl 14.00 Göteborg Järntorget kl 14.00 Linköping Stora Torget kl 14.00 Skövde Petter Helens gata 3 kl 14.00 Malmö Gustav Adolfs Torg kl 14.00

Stockholm Sergels Torg kl 14.00 Trelleborg Kulturhuset kl 14.00 Sundsvall Stora Torget kl 13.00 Luleå Gula Paviljongen kl 12.30 För mer info: ”En annan vård är möjlig” på Facebook

ANALYS

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

8

Kornilovs misslyckade

Lavr Kornilov (längst fram) konspirerade med Kerenskij och ville krossa bolsjevikerna.

Augusti 1917. En provisorisk regering ledd av premiärminister Kerenskij var inrättad i Petrograd. Efter julidagarna och de falska anklagelserna mot honom hade Lenin gått under jorden och var på flykt. Trotskij och tusentals andra bolsjeviker satt fängslade och bolsjevikpartiets tidning hade förbjudits. Bakom ryggen på sovjeterna konspirerade general Kornilov tilsammans med Kerenskij för att upprätta en diktatur.

NATALIA MEDINA

natalia.medina@socialisterna.org

L

avr Kornilov personifierade den gamla makten. En hänsynslös general lojal till tsaren med noll förtroende för den provisoriska regeringen. Ändå blev han den 31 juli 1917 utsedd av premiärminister Kerenskij till överbefälhavare över armén som efterträdare efter general Brusilov.

Fattigdomen och hungern hade inte upphört med revolutionen i februari. Samtidigt fortsatte första världskriget. Kornilov skyllde motgångar och förluster på den dåliga disciplinen bland soldaterna och krävde bland annat ett återinförande av dödsstraffet för att rensa upp vid fronten.

Kerenskijs plan var att använda

sig av Kornilov för att helt utrota bolsjevikerna och krossa Petrogradsovjeten så att inget fanns kvar som kunde hota den provisoriska regeringen, eller snarare Kerenskijs makt över den provisoriska regeringen.

Petrogradsovjeten fungerade efter revolutionen i februari som den verkliga kärnan för arbetarklassens makt och bolsjevikernas inflytande över sovjeten började bli allt mer betydelsefullt, något som både Kerenskij och Kornilov ville kväsa. Kerenskij försökte dölja sina planer genom att maskera och motivera dem som ett försvar av revolutionen mot högern och

bourgeoisin, men ville i själva verket en gång för alla slå ner bolsjevikerna.

Kerenskijs idé var att provocera arbetare och soldater och på så sätt få en legitim förevändning för att krossa upproret med hjälp av Kornilovs trupper. Provokationen skulle bestå i återinförandet av dödsstraffet vid fronten och en höjning av spannmålspriserna.

Detta samtidigt som Ryssland var svårt sargat av hunger.

De stora jordägarna hade redan satt press på regeringen och en prishöjning blev förutom en provokation även en flört med högern. Den 26 augusti skulle bli både datumet för återinförandet av dödsstraffet och dagen för en fördubbling av spannmålspriserna.

När bolsjevikernas förväntade reaktion mot den politiska kursändringen skulle ta fart var planen att Kornilovs styrkor redan skulle vara inne i Petrograd redo att slå ner upproret. Genom denna nya brutala politiska linje skulle samtidigt högerns förtroende vinnas.

Den 25 augusti tvingades bolsjevikernas tidning, Proletären

(Pravda), att slå igen. Tanken var att med Proletären avstängd skulle det vara svårt för bolsjevikpartiet att lugna massorna mot impulsen att agera på de planerade provokationerna.

Men precis som Kerenskij konspirerade mot bolsjevikerna och Petrogradsovjeten hade Kornilov en helt annan plan för intåget i Petrograd.

Påhejade av utländska ambassadö-

”

ter. Kornilovs styrkor marscherade under Krimovs befäl den 25 augusti mot Petrograd, där de skulle ansluta sig till en 2 000 man stark trupp, precis som tidigare överenskommet med Kerenskij.

Kerenskij insåg sent att Kornilov inte var intresserad av att försvara en Kerenskijledd regering och beordrade, i ett desperat försök att rädda sina intressen, Petrogradsovjeten och revolutio-

Det röda gardet växte snabbt och den 29 augusti var styrkan uppe i 40 000 frivilliga.

rer med deras regeringar bakom sig hade Kornilov deras välsignelse för att störta den provisoriska regeringen och införa en diktatur.

De utländska statsmakterna hade inte bara givit Kornilov sitt tysta medgivande, utan även assisterat med militärutrustning och solda-

nära regementen att försvara huvudstaden mot Kornilovs kontrarevolutionära trupper.

Det Kornilov inte hade räknat med var att arbetarna, soldaterna och även bolsjevikerna var beredda att skydda den provisoriska regeringen. Kerenskijs konspire-

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

e militärkupp Det röda gardet, bestående av arbetare, besegrade militärkuppen.

9

15 år senare, i debatterna om hur nazismen i Tyskland skulle stoppas, hänvisade Trotskij, som förespråkade en enhetsfront mot nazisterna, till bolsjevikernas agerande mot Kornilov: ”I kampen mot Kornilov stod bolsjevikerna i främsta linjen. Lenin hade vid denna tid gått under jorden. Tusentals bolsjeviker satt i fängelse. Arbetarna, soldaterna och matroserna krävde att deras ledare och bolsje­vikerna i allmänhet skulle befrias. Den provisoriska regeringen vägrade. Skulle inte bolsjevikernas centralkommitté ha riktat ett ultimatum till Kerenskiji – befria omedelbart bolsjevikerna och dra tillbaka de skamliga anklagelserna om att de står i Hohenzollerns tjänst – och om Kerenskij vägra­de, skulle de då ha vägrat att kämpa mot Kornilov? Det är troligen så centralkommittén under Thälmann-Remmele-Neumann skulle ha handlat. Men det är inte hur bolsjevikernas central­kommitté under Lenin agerade. Lenin skrev vid den tiden: Det vore det största misstag att tro, att det revolu­ tionära proletariatet så att säga av ”hämnd” på socialistrevolutionärerna och mensjevikerna för att de stöder bolsjevikernas krossande, arkebu­ seringarna vid fronten och arbetarnas avväpnan­ de, kan ”vägra” att stödja dem mot kontrarevo­ lutionen. Ett sådant sätt att ställa frågan skulle för det första innebära att överföra kälkborger­ liga moralbegrepp på proletariatet (ty för sakens bästa kommer proletariatet ständigt att stödja inte endast den vacklande småbourgeoisin utan också storbourgeoisin); den skulle för det andra – och det är det viktigaste – innebära ett kälkbor­ gerligt försök att släta över sakens politiska inne­ börd med ”moraliserande”. (Lenin, Valda verk i 10 band, bd 6, s 530.)

017

rande till trots valde bolsjevikerna att först krossa Kornilov för att sen ta itu med Kerenskij. Bolsjevikerna hade redan ett masstöd inom arbetarklassen och partiets agerande och motstånd mot Kornilov var helt avgörande.

Kornilovs försök att framställa sig som en bondeson hade inte fallit i god jord. Trötta på krig och blodtörstiga generaler med stora privilegier avfärdade massorna Kornilovs program. Under de kommande dagarna genomfördes en massiv organisering av arbetare och soldater för att hindra kontrarevolutionen.

Kornilov hade generalerna, men till revolutionens försvar kom nu arbetarna. Fackföreningarna bestående av Järnvägsarbetarförbundet, Chaufförförbundet, Tryckeriarbetarförbundet och Metallarbetarförbundet ställde sig till förfogande både genom att beväpna sig, men också genom att logistiskt underlätta för försvarskommittén och motarbeta konspiratörerna. Järnvägsarbetare hindrade de Korni-

yska en r de d n da örta el se ig, st t sek a reste s nen satte l e h r. ttig ett utio gått are och fa ber. Revol rlden öve t e d ä t o v rbe ta att okt s och erar världen. A makten i ill förtryck k kungen om k r a s m g kade opp t år fic ch to or så 017 År 2 ionen ska februari o och gav h e samma och kvinn t i g ut e, revol s diktatur ärldskrige er i Sveri ll arbetare händ n t i l e v n t o g e r a i r v l t e a k re rs ts gift m ver för fö r och efter ad so v stopp erkravalle tt darra – innas. m o r Hung ts makt a därmed v att berätta örklara hu f e e t l t e d a r t n m i å kap strätt ku r under a sa e gand e ö d lika r siv komm hetspropa re urarta Offen högerns land sena ra yss besva tionens R diktatur. k u l i revo stalinist s des vidare till den n e till revolutionstrogna försvarskommittén i Petrograd.

Parallellt beväpnade sig industriarbetarna i Petrograd och påbörjade lättare militärutbildning med erfarna soldater som lärare.

Sökandet efter och fängslanden av Kornilovkonspiratörerna utlovtrogna trupperna att avancera genom att sabotera tågräls, dirigera fördes runt om i Petrograd. Det trafiken fel och sinka tågvagnar. röda gardet växte snabbt och Samtidigt hjälptes revolutionstrogden 29 augusti var styrkan uppe i na trupper framåt.

40 000 frivilliga.

Medan Kornilovs allierade lotsades fel på järnvägarna såg teleKerenskijs pressade läge när Korgrafister och posttjänstemän till att nilovs militärkupp stod för dörren gjorde att till och med den efter kommunikation mellan Kornijulidagarna hårt bestraffade Kronlovs generaler kom på villovägar stadtsovjeten, trogen bolsjevikeroch att relevant information för-

-2 7 1 19

Om vi inte hade gått emot Kornilov, och på så sätt hade underlättat hans seger, så skulle han först av allt ha tillintetgjort arbetarklassens blomma. Och det skulle i sin tur ha förhindrat vår seger över de försonliga politikerna två månader senare, och det straff de fick – inte i ord utan i handling – för sina historiska brott.”

na, tillfälligt förläts – dock utan att fångarna benådades. Kornilovs avsikt var att avrätta Kronstadtmännen så fort kuppen var fullbordad. Men rollerna var nu ombytta. Kerenskij behövde Kronstadtgarnisonen för att försvara Vinterpalatset mot Kornilovs armé och istället för massavrättningar blev de skölden kring Vinterpalatset mot kontrarevolutionen.

Bland de på järnvägarna bortvillade trupperna sjönk moralen då mat saknades, samtidigt som agitationen till stöd för försvar av revolutionen övertygade redan vacklande soldater. Snart vände soldaterna vapnen mot sina officerare.

Kornilov krävde att Krimov skulle samla sina trupper och fortsätta mot Petrograd för att där oväntat ockupera huvudstaden. Men Krimovs armé var fragmenterad och isolerad längst med järnvägen och några snabba överraskningsmanövrer fanns det inga möjligheter till.

Krimov gjorde ändå ett sista försök att förflytta trupperna mot Petrograd, men när hans kosacktrupper stötte på en styrka på patrulltjänst vände de utan att ge sig in i strid. Kornilovs trupper saknade moral och motivation medan motståndet försvarade och ville gå vidare med revolutionen.

Kornilovs trupper avväpnades näst intill utan blodspill och den 1 september fängslades Kornilov tillsammans med 7 000 av hans anhängare.

Den 4 september släpptes Trotskij och andra bolsjeviker av den provisoriska regeringen.

De intensiva dagarna då arbetare och soldater fick se generalernas sanna ansikten och gemensamt slå ner konspirationen var avgörande för den kommande segern i oktober. Tvärtemot Kerenskijs och Kornilovs planer ökade bol­ sjevikernas inflytande över sovjeterna efter Kornilovs misslyckade kupp.

Från att ha varit en minoritet växte deras medlemsantal och arbetarnas förtroende för dem. ■

INTERNATIONELLT

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

10

Kina: statsrepression och kamp

Foto: thierry ehrmann / Flickr CC

Den kinesiska regimens utrikespolitik är knuten till den inhemska situationen och till potentialen för politiska och ekonomiska kriser.

Den kinesiska ekonomin har emellertid också växt utöver sin egen nationella marknad, vilket är ett problem som blir mer akut på grund av den internationella situationen med en globalisering som går baklänges och en framväxande protektionism.

Kina har för närvarande ett övertag över USA i fråga om konflikten i Sydkinesiska sjön. Fler och fler länder har under de senaste åren vänt sig bort ifrån USA-blocket till Kina för handel och investeringar, inklusive Malaysia, Filippinerna och Australien. Denna process har accelererat under Trump.

Trump står inför en omfattande kris och påtryckningar inom USA och från Wall Street om att inte engagera sig i en stor konfrontation med Kina. Men detta kanske bara blir tillfälligt på grund av de många spänningar som nu finns mellan de två makterna.

Xi Jinping ökar repressionen för att försöka mala ned arbetarkampen.

Hur allvarlig är den ekonomiska krisen i Kina? Är Xi Jinping verkligen den starkaste ledaren sedan Mao, som många hävdar? Vart leder diktaturens utrikespolitik, som till exempel dess signatur, den ekonomiska ”Bälten och vägar”-planen? Kommer denna att erhålla ännu mer styrka eller ställas inför bakslag?

HAYASHI

CWI Kina, Hongkong och Taiwan

D

et ägde rum 2 663 strejker i Kina under år 2016, enligt den Hongkongbaserade NGO:n China Labour Bulletin, som sammanställer dessa siffror baserade på rapporter i sociala media. De sammanlagda siffrorna för antalet strejker inom transport-, serviceoch detaljhandelssektorerna är för första gången större än antalet strejker inom tillverkningsindustrin.

Inom tillverkningsindustrin är outbetalade löner och socialförsäkringar huvudorsaken till arbetarprotester. Det totala beloppet på outbetalade löner under år 2015 uppgick till 32,3 miljarder kronor.

Kina har flest dollarmiljardärer i världen – 594 stycken. Det sitter 100 miljardärer i Kinas fejkparlament, Nationella folkkongressen

(NPC), vilket är världens rikaste parlament. Samtidigt ligger den genomsnittliga månadslönen för arbetare på 3 800 kronor.

Internationella finansinstitutet, ett globalt bankorgan, anger att Kinas skuldsättning under år 2017 är 304 procent av BNP. Detta är en extremt hög nivå och ökningen har varit väldigt snabb under det senaste årtiondet sedan den globala kapitalistiska krisen började.

Kina lanserade under år 2008 ett omfattande stimulanspaket för att injicera billiga krediter i ekonomin.

Många lokala myndigheter och statligt ägda företag har billigt lånat upp sig på stora mängder pengar för att finansiera utökade investeringar.

Detta ledde dock till den skuldackumulation som finns idag.

Xi Jinping vill lansera ekonomiska reformer för att föra över mer privatkapital till de statligt ägda företagen.

Hans ekonomiska agenda går ut på att tillåta mer av marknadskonkurrens i förhoppningen om att en del skuldsatta små och medelstora statligt ägda företag ska kunna slippa betala. Men detta kommer, om det genomförs, att innebära ytterligare en inbromsning av den ekonomiska tillväxten. Detta förklarar varför han i praktiken har backat ifråga om ekonomiska reformer, genom att injicera ännu mer krediter i ekonomin.

Det är absolut omöjligt att ha råd till boende. I storstäder som till exempel Peking och Shanghai motsvarar genomsnittspriset per kvadratmeter en genomsnittlig års­inkomst.

I städer som New York och Tokyo kostar det en månadsinkomst.

Spekulanter investerar i allt högre grad på bostadsmarknaden därför att det inte finns några andra profitabla sektorer och att aktiemarknaden betraktas som alltför riskfylld. Det innebär att om Kinas bostadsbubbla brister kommer det att ha en större inverkan på banksystemen än vad som var fallet i Japan på 1990-talet.

Bältes- och väginitiativet (också känt som ”OBOR” – One Belt One Road, ”Ett bälte, en väg”) är Xis plan för att länka samman 65 länder, som tillsammans står för 55 procent av den globala BNP:n, 70 procent av världsbefolkningen och 75 procent av den globala energiförsörjningen, i en Kinaledd ekonomisk sfär.

OBOR är ”imperialism med kinesiska kännetecken” och förkroppsligar kinesisk ekonomisk och politisk dominans. Det kommer att innebära nya vinnare och förlorare bland de länder, sociala klasser och nationella minoriter som täcks av OBOR. OBOR-länderna inkluderar många som står inför militära och säkerhetskriser, terrorism och inbördeskrig, som Pakistan, Afghanistan, Burma och de centralasiatiska staterna. Det är därför som den kinesiska regimen överväger att sätta in eller använda militära styrkor i dessa länder – för att skydda sina tillgångar.

Det mullrar redan nu från massmotstånd ifråga om markrofferi, nedsmutsning, korruption och nationellt förtryck i åtskilliga

lansera OBOR på grund av den förlamande höga överkapaciteten på hemmaplan – för mycket stål, cement, glas, med mera. Kina har världens största tillverknings- och ingenjörsföretag och de behöver utlandskontrakt.

Den statliga repressionen är, ställd inför en ökning av arbetarstrejker och massprotester, den allvarligaste sedan rörelsen på Himmelska fridens torg år 1989. Ifråga om kontroll över media måste nu alla dagstidningar (omkring 2 000 stycken) lyda order från centralregeringens propagandadepartement vad gäller politisk nyhetsrapportering. Ordalydelserna måste vara exakt likadana. Regimen har även slagit ner på kulturella och underhållningsnyheter för att blockera skvallerreportage om kändisar.

Den statliga repressionen sträcker sig också utomlands. Fler och fler sydostasiatiska länder stödjer Kinas attacker på demokratiska rättigheter i Hongkong och Taiwan.

Xi Jinping är tvungen att försöka centralisera makten inom den kinesiska staten på grund av dess försvagade grepp över regionala myndigheter och dessa myndigheters tilltagande ovilja att följa Pekings order ifråga om den ekonomiska politiken. Det borgerligt liberala skiktet i Kina är extremt svagt då den breda majoriteten av kapitalistklassen är knuten till regimen. Deras program är begränsat och odemokratiskt.

Xis regim kommer sannolikt inte att göra några betydande demokratiska eftergifter. Huvuddraget i dagsläget är dock den kinesiska regimens rädsla för att vilka små­reformer som helst kan komma att utlösa massrevolutionära vågor och påskynda dess störtande. De fruktar för att Kina under sådana förhållanden kommer att brytas upp territoriellt, vilket inte är ett helt orealistiskt scenario.

Den permanenta revolutionens idéer är än mer tillämpbara på dagens Kina i kampen för att omvandla vad som är en unik form av statskapitalistisk diktatur, därför

Den statliga repressionen är, ställd inför en ökning av arbetarstrejker och massprotester, den allvarligaste sedan rörelsen på Himmelska fridens torg år 1989. av dessa länder, vilket också kan återspeglas i form av förhöjda anti-Kina- och antikinesiska nationalistiska stämningar. Detta kan tillsammans med de ekonomiska riskerna leda till en ”imperieöveransträngning” som istället för att rädda den kinesiska regimen kan komma att utlösa ekonomiska och politiska kriser i Kina.

Den kinesiska regimen behöver

att borgarklassen är extremt beroende av den befintliga staten; de återstående borgerligt demokratiska uppgifterna (demokratiska val, lösningen av den nationella frågan) måste genomföras av arbetarklassen. Arbetarklassen kommer inte att stanna vid borgerligt demokratiska förändringar, utan fortsätta med att genomföra en socialistisk revolution. ■

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

11

hålla sig på god fot med Vita huset och Natogeneralerna.

Den nya krigsoffensiven i Afghanistan kommer att skörda än fler civila offer och inte erbjuda en väg ur fasan.

Trump

Foto: U.S. Marine Corps / Cpl. Austin Long

trappar upp USA:s krig mot

Afghanistan

Ytterligare 4 000 amerikanska soldater väntas skickas till Afghanistan, samtidigt som USA:s bomb- och drönarkrig intensifieras. Det beskedet gav Trump i förra veckan när han presenterade det han benämnde som USA:s nya strategi för kriget i Afghanistan.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

D

et finns egentligen inget nytt i Trumps krigsstrategi, utan det är en kopia på en redan misslyckad strategi som kommer att skörda ännu fler offer.

Trumps besked hade föregåtts av en maktstrid inom Vita huset mellan å ena sidan den isolationistiska och högerextrema kretsen kring Steve Bannon, som förespråkat en outsourcing av Afghanistankriget till privata säkerhetsbolag och deras legoknektar, och å den andra Pentagon som har efterlyst mer trupper för att bryta det man har beskrivit som ”dödläget i Afghanistan”.

Trump, som tidigare har sagt att USA bör lämna Afghanistan, valde till sist att följa Pentagons uppmaning och Bannon fick sparken.

I takt med allt större problem på hemmaplan har Trumpadministrationens utrikespolitik blivit allt

mer oförsonlig och interventionistisk, där sanktioner varvas med krigsretorik och hot om militärt ingripande. Samtidigt som USA ökar sina truppinsatser i Afghanistan hotar Trumpadministrationen med ett militärt svar på krisen i Venezuela.

en mycket stor ökning sedan 2013, då siffran var cirka 500 000. Afghaner utgör redan idag en av världens största flyktingpopulationer, med uppskattningsvis 2,6 miljoner afghanska medborgare som befinner sig utanför landsgränserna”, skrev Amnesty International i maj 2016.

Afghanistankriget är USA:s längsta och dyraste. Kriget har pågått i 16 år och som mest – under president Barack Obamas misslyckade upptrappning (”The Surge”) från år 2009 till 2011 – hade USA omkring 100 000 soldater i Afghanistan. Totalt fanns över 132 000 utländska soldater under USA:s och Nato:s ledning i landet. Men trots de väldiga militära insatserna och de tusentals miljarder som har spenderats har läget i Afghanistan stadigt försämrats sedan år 2009. Talibanerna har fortsatt vinna framgångar på slagfältet och antalet civila offer har ständigt ökat.

Nästan 11 500 civila dödades eller skadades år 2016 enligt FN-organet Unama:s årliga rapport. Det var det högsta antalet civila offer i Afghanistan sedan Unama började registrera antalet döda och skadade civila år 2009. Och antalet offer det första halvåret i år pekar mot att kriget och terrorn kommer att skörda rekordmånga civilas liv i år. ”Hela 1,2 miljoner människor beräknas vara internflyktingar i Afghanistan idag och det har skett

Efter 2011 har den utländska militära närvaron minskat och idag finns det omkring 8 500 amerikanska soldater, och ett stort antal länder bidrar med ytterligare ett par tusen man. Deras uppdrag ska officiellt inte vara stridande, utan uppgiften är att tillhandahålla råd, utbildning och assistans till de inhemska väpnade styrkorna, men de stridande insatserna har aldrig fullt ut avslutats. USA:s krig från luften har fortsatt och under detta år har det skett en dramatisk ökning av antalet amerikanska stridsflygsuppdrag. Afghanistan blev i april i år det första land som USA attackerade med sin största icke-kärnvapenbomb – MOABbomben, ”alla bombers moder”.

Enligt en tidigare tidsplan skulle de amerikanska trupperna ha lämnat Afghanistan senast år 2017, men den planen övergav Obama redan 2015 med hänvisning till att de behövdes för att bistå de afghanska truppernas ”terrorbekämpning”.

Trump går ännu längre och försöker inte ge sken av att man vill återupp-

bygga Afghanistan. ”Vi ägnar oss inte längre åt nationsbyggande. Vi dödar terrorister”, sa Trump när han offentliggjorde sin ”nya strategi”.

Trump sätter ingen tidsgräns för hur länge den militära insatsen ska pågå. Men att Trump ska uppnå vad Obama misslyckades att göra med 100 000 soldater är en dödsbringande utopi som varslar om att den nya upptrappningen följs av flera innan USA-imperialismen tvingas erkänna att kriget inte kan vinnas. Sannolikt kommer flera Natoländer att följa USA-imperialismen i spåren och skicka mer militär personal till Afghanistan. Det kan inte uteslutas att även den svenska regeringen är beredd att göra detsamma för att Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Offensiv säger: • Nej till terror och religiös extremism. Stoppa kriget och ockupationen av Afghanistan. Omedelbart tillbakadragande av alla utländska styrkor. Det afghanska folket måste själva få bestämma sin framtid.

•S toppa utvisningarna till krigets Afghanistan. Återinför asylrätten. Amnesti för ensamkommande flyktingbarn och papperslösa.

•A llt stöd till varje strävan att bygga en afghansk kamprö-

Idag kontrollerar talibanerna omkring 40 procent av Afghanistans territorium och vid sidan av talibanerna opererar en rad andra miliser och terrorgrupper, inkluderat IS. Våldet är ständigt närvarande, inte minst i huvudstaden Kabul. ”Landets regering styr inte ens i de områden man säger sig kontrollera och det gäller även där talibanerna inte utgör ett hot. Istället har man överlåtit makten till krigsherrar, varav några sitter i regeringen och andra hävdar att man står regeringen nära. Dessa krigsherrar bekämpar ofta hellre varandra än den gemensamma fienden – talibanerna. Strider krigsherrar emellan var en av anledningarna till varför talibanerna kunde ta makten 1996 och många av de krigsherrar som då fanns på scenen är samma individer som nu säger sig stå på regeringens sida” (New York Times den 18 augusti).

Krisen och sönderfallet inom den afghanska regeringen är en av anledningarna till varför Trump har beslutat att utvidga kriget i Afghanistan. En annan är att talibanerna fortsätter att vinna mark och en tredje är kapplöpningen med främst Kina om makt och inflytande i Sydostasien. Till följd av sitt geopolitiska läge har det söndrade och extremt fattiga Afghanistan blivit en viktig pjäs i de imperialistiska makternas cyniska maktspel i regionen.

I Sydostasien har USA fortsatt att förlora mark till Kina, vars nya gigantiska handels- och infrastruktursatsning på ”Sidenvägen” – ett bälte, en väg – knutit exempelvis Pakistan mycket närmare Peking.

Den kinesiska kapitalismen kastar också glupska blickar efter Afghanistans råvaror. Trumpadministrationens försök att ta Indien till hjälp i försöken att förhindra den kinesiska kapitalismens expansion i regionen är dömd att öppna en Pandoras ask av motsättningar och ökad interimperialistisk rivalitet.

Efter årtionden av krig och terror har vägen till fred i Afghanistan blivit allt längre. Men en förutsättning för att den vägen ska öppnas är att de utländska trupperna lämnar landet – omedelbart och villkorslöst. Bara landets fattiga massor i gemensam kamp kan befria Afghanistan från allt våld, förtryck och förnedring. ■ relse och en försvarsstyrka som kan förena massorna i en gemensam kamp mot förtryck, terror och våld.

• Kamp för att Afghanistan och grannländerna förenas i en frivillig demokratisk och socialistisk federation.

• Inget svenskt deltagande i USA:s och Nato:s krig.

• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism.

• Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.

INRIKES

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

12

Nästa steg:

I Kortedala våren 2012 var nazisterna få. Med nya, kraftfulla mobiliseringar kan nazisterna återigen tryckas tillbaka.

Vårduppror landet runt

P

rotestdagen den 3 september blir en viktig kraftsamling. Trots stora vårdprotester har de etablerade partiernas vårdpolitik inte förändrats och läget har förvärrats.

Offensiv har träffat en vård­ anställd på Sahlgrenska som uppger hur patienter inte har plats på olika avdelningar och istället får sitta i toaletter och badrum. På vissa av sjukhusen i Väst får patienter som väntar på behandling vänta i 150 dagar, och rekommendationen är behandling inom 61 dagar.

I Västsverige finns det stundtals inga platser inom förlossningsvården. Situationen inom BB har blivit värre efter sammanslagningen med Halland och nedläggningen av förlossningen i Mölndal i maj tidigare i år. P4 Väst rapporterade den 10 augusti om att belastningen på barnmorskorna på Näl i Trollhättan var enorm. Viola Nyman, som arbetar på förlossningsavdelningen, berättade i radioinslaget att det dagen innan inte heller gick att hitta en plats någon annanstans.

Det var fullt även i Göteborg, Borås, Skövde och Karlstad. Endast i Varberg fanns det någon enstaka plats att tillgå.

Det är positivt att avdelningsstyrelsen för Vårdförbundet i Västra Götaland ger sitt stöd till protesterna den 3 september och uppmanar folk att delta i Göteborg, Alingsås och Skövde. Nästa steg bör också vara att försöka skapa arbetsgrupper bland vårdpersonal som har fått nog och samla till riksomfattande vårduppror. ■ Amer Mohammed Ali

Amnesti nu – stöd de afghanska ungdomarnas kamp

S

ittstrejken som Ung i Sverige organiserar behöver allt stöd. Rött Forum samlar till torgmöte med fackliga aktivister, elever i skolorna, socialister och antirasister. Detta för att uppmana fler att gå till strejken och ge sitt stöd, att ta stöduttalanden i sina fackföreningar och arbetsplatser, organisera stödstrejker på sina skolor, pressa sina partiledningar att sätta hårt mot hårt i denna helt avgörande fråga. Efter torgmötet kommer vi gemensamt att gå till strejken för att dela ut Rött Forums stöduttalande.

När: Fredag den 1 september kl 16:30-17:15.

Var: Medborgarplatsen, Stockholm. ■

Göteborg 30 september:

Nazisterna måste stoppas Efter Charlottesville har pressen i USA och internationellt ökat mot extremhögern. När nazistiska NMR nu planerar en demonstration i Göteborg den 30 september måste de stoppas.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

P

å grund av den opinion som följde efter terrordådet i Charlottesville och Trumps ovilja att kritisera Ku Klux Klan, rasister och nazister har nu flera företag tagit avstånd från nazistiska grupperingar. I Sverige har exempelvis PayPal, Youtube och Soundcloud stängt ner för nazistsekten Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) och dess något växande propagandaarbete.

Utan de massprotester som har ägt rum i USA mot rasism och nazism hade inte denna opinion vuxit fram lika starkt.

Det är därför det är viktigt att demonstrera den 30 september i Göteborg mot nazisterna.

NMR har svarat med att slå tillbaka med krav på förklaring varför de anses vara nazister och har i samma uttalande på Nordfront lagt upp en bild med text där de anklagar PayPals frysning av deras konto för att vara en del av en världsomfattande judisk konspiration.

NMR har nyligen också gått ut med att de nu nominerar sina tre första kandidater för valet 2018: Per Öberg, Ludvika; Fredrik Vejdeland, Kungälv och Bo Nilsson, Boden. NMR uppger att Bo Nilsson var en av grundarna av SD och under en period var han partiets

vice ordförande. Han har dessutom varit misstänkt av Säpo för att ha varit inblandad i mordet på Olof Palme.

NMR är beredda att ta till våld för att få igenom sin vilja och är ett hot mot alla oliktänkande och människor som inte passar in i deras världsbild. Nazisterna har trappat upp sin utåtriktade aktivitet under de senaste månaderna och de marscherar för att få ökat självförtroende.

Men det är ändå viktigt att inte överdriva deras storlek – sekten är en marginaliserad organisation och kan stoppas.

Lärdomarna från kampen i USA mot nazism och rasism är att när tiotusentals går ut i protester mot nazisternas våld resulterar det i att flera inplanerade högerextrema marscher ställts in.

Att stoppa nazisterna den 30 september handlar om att försvara rättigheter för flyktingar och invandrare, hbtq-personer, fackligt aktiva, socialister och andra oliktänkande, det vill säga de som inte håller med nazisterna. Göteborgs antirasister måste därför ut och mobilisera för att stoppa nazistmarschen. På sikt måste dessutom kampen mot nazism och rasism bli mer offensiv och kopplas samman med en rad olika frågor.

Grogrunden till rasism är kapitalismen som innebär nedskärningar, privatiseringar, bostadsbrist och ökade klassklyftor. För att helt bli kvitt rasism behöver arbetare och ungdomar organisera sig i en kamp mot systemet – för ett socialistiskt samhälle. Så länge marknaden til�låts fortsätta styra kommer rasister och nazister få ständigt nya chanser att växa. ■

Delta i protesterna mot krigsövningen Aurora 17

P

rotesterna växer mot den största krigsövningen i Sverige på 24 år, Aurora 17, som pågår mellan den 11 och 29 september. Tillsammans med bland annat 1 500 amerikanska soldater, stridsfordon, attackhelikoptrar och två jagare ska mer än 19 000 svenska militärer från alla stridskrafter öva Nato:s värdlandsavtal. Även soldater och förband från Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen och Norge deltar i övningen.

– Jag ser fram emot att mina soldater ska få möjlighet att öva så mycket som det går med er. Ni har en strategiskt mycket viktig uppgift här. Jag tror inte det finns

någon ö någon annanstans som är viktigare, sa generallöjtnant Ben Hodges, USA:s arméchef i Europa, när han i juli besökte Gotland inför övningen.

Hodges menade också att ”ingen ö var viktigare än Gotland”, enligt Dagens Nyheter den 23 juli.

Under övningen kommer Gotland att invaderas av amerikansk militär då USA och Sverige övar krig mot Ryssland och samförsvar av Östersjön.

Höstens stora krigsövning är ännu ett farligt svenskt bidrag till militariseringen av Östersjöområdet. Övningen har föregåtts av den

kraftigaste svenska militära upprustningen på länge. Tidigare i augusti fick det så kallade försvaret ytterligare 2,7 miljarder kronor extra per år från 2018 till 2020. Den svenska militära upprustningen prisas av Nato och Vita huset.

Som jämförelse kan nämnas att en höjning av barnbidraget med 100 kronor i månaden skulle kosta cirka 2 miljarder kronor.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Nej till höjda försvarsanslag.

Kamp för omedelbar militär nedrustning.

• Stoppa krigsövningen Aurora

17. Riv upp värdlandsavtalet med Nato. Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.

•R usta välfärden – inte militären. Offentliga satsningar för jobb, välfärd och bostad till alla.

• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet. ■ Per Olsson

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

13

Nya miljoner till skolaktieägare Kasta ut riskkapitalisterna från skolan och all välfärd Börsnoterade Internationella Engelska skolan ökar sin vinst rejält jämfört med ifjol, vilket innebär nya miljoner till aktieägarna. Samtidigt urholkas skolan som helhet alltmer.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

E

ngelska skolan ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, vilka driver mängder av vinstdrivande välfärdsföretag och andra företag runtom i världen och har varit involverade i flera skandaler. Bland annat sålde ett av deras trä- och lamineringsföretag, Lumber Liquidators Inc, medvetet golvlaminering med cancerframkallande ämnen i sig. De hamnade även i blåsväder när de sparkade en campusrektor på deras vinstdrivna college Vatterrott College i USA då han hade låtit en hemlös man sova inne på campus då det var ett massivt snöoväder och minusgrader utomhus.

Engelska skolans intäkter steg till 543 miljoner kronor för det fjärde kvartalet i det brutna räkenskapsåret, vilket är en ökning med 12,6 procent jämfört med motsvarande tidsperiod ifjol. För hela läsåret 2016/2017 var vinsten efter skatt på 152 miljoner kronor, där 45,7 miljoner av dessa planeras att ges ut i aktieutdelning. Orsakerna till de ökade vinsterna är bland annat statliga bidrag i form av lärarlönelyft och läxhjälp samt det ökade elevantalet (som medför en så kallad skolpeng), där omkring 1 600 fler tillkom till totalt 21 383. Totalt tjänar de omkring 8 000 kronor per elev per år.

Enligt Lärarnas riksförbunds statistik är lärarnas löner generellt sett lägre för de anställda inom Engelska skolan jämfört med de inom kommunal verksamhet. Då sticker det extra i ögonen att de ökar sin vinst genom att ta emot bidrag från staten för att höja just lärarnas löner. Dessutom har Eng-

Se

mi

Nya mobiliseringar mot vinster i välfärden, som den 21 september 2013, behöver anordnas.

elska skolan en lägre lärartäthet, vilket innebär att driften som helhet blir billigare.

lättare i skolan och lättare kan få hjälp i hemmet med läxor och annat än barn till lågutbildade.

resultat, arbetsmiljö, trygghet med mera ökar alltmer, vilket spär på segregationen och orättvisorna.

En av orsakerna till att de inte behöver lika många lärare eller övrig skolpersonal är att skolan, likt de allra flesta friskolor, är uppbyggt på en segregerande grund, där man kan välja bort de elever som har en ”stökig” bakgrund eller har större behov av särskilt stöd eller extrainsatser. Kommunala skolor kan inte välja bort enskilda elever, utan har ett lagstadgat ansvar att försöka tillgodose varje elevs särskilda behov. Friskolorna handplockar de elever som är lönsammast.

Det är främst barn till högutbildade (och ofta höginkomsttagare) som antas till friskolor, vilket är en annan faktor då forskning har visat att barn till högutbildade har det

Trots en massiv opinion emot vinster i välfärden tillåts riskkapitalbolag skära guld med täljkniv.

Den reglering av vinsterna som S-MP-regeringen, med stöd av V, kommer att lägga fram under hösten kommer att vara lätt att kringgå för riskkapitalbolag. Dessutom är det sannolikt att förslaget röstas ned i riksdagen, då de borgerliga partierna och rasistiska SD är emot en vinstreglering.

Samtidigt fortsätter kommunala skolor att utarmas då statliga pengar till riskkapitalbolagägda skolor går rakt ner i deras egna fickor och delas ut till deras aktieägare.

Det innebär också att skillnaderna mellan olika skolor gällande

För att kunna få till stånd en likvärdig skola, fri från marknadens diktat och med elevernas och personalens behov i första rummet, krävs det en massiv upprustning av hela samhället. Riskkapitalisterna måste slängas ut från välfärden – de har inget där att göra. Skolan

måste förstatligas och ställas under demokratisk kontroll och styre underifrån av de verkliga experterna: lärare, elever, föräldrar och övrig skolpersonal.

En organiserad gräsrotsrörelse som tar strid mot alla nedskärningar och privatiseringar inom skolan och övrig välfärdssektor behöver omgående byggas upp, då läget blir allt allvarligare för varje termin som fortlöper. ■

RS och Offensiv står för: • Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

•M indre klasser och ökad lärartäthet. Ersätt betygen med pedagogisk dokumentation. Rätt att komma in på förstahandsval.

•G ratis högskolor och universitet. Studielön istället för studielån.

•K asta ut vinstintresset. Höj lärarnas löner. Återförstatliga skolan under demokratisk kontroll och styre.

4n ov rie r, k em on stu be tst äll r nin g

na

För 100 år sedan tog arbetarna makten i Ryssland genom en revolution. För första gången låg den faktiska makten i majoritetens händer.

Det innebar slut på tsardiktaturen, början till slutet ,p på första världskriget, att kvinnor likställdes med män i lagen, an eld frihet för förtryckta nationer, välfärdsreformer för arbetare som isk us världen aldrig tidigare hade skådat. s

Teman: Dagens revolutioner Konst och Revolution Socialism inte Trumpism Klimatet vs Kapitalismen Vad hände i Ryssland 1917 ion De röda stoppade fascismen ,s tor Behövs ett revolutionärt parti? mö Vad stod antibolsjevismen för? te, mu Kvinnornas revolution då och nu sik 100 år sedan finska inbördeskriget oc hp Anton Nilson - hundraåringen som gjorde revolution oe Hur kunde revolutionen förrådas - Trotskij mot Stalin si

Vilka lärdomar kan dras?

Vilka revolutioner behövs idag?

Detta är frågor för konferensen Revolution2017. .

Pris: 50 kronor Boka din biljett, ring: 073 5090684 alt. maila: rs@socialisterna.org

KULTUR

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

14

Socialism eller ”postkapitalism”?

I Paul Masons bok Postkapitalism – vår gemensamma framtid teoretiseras det kring vad som stundar bortom nutidens kapitalism. Dock missar den arbetarklassens avgörande roll i att byta ut kapitalismen.

CHRISTER RYDÉN

offensiv@socialisterna.org

P

aul Mason skriver i förordet till sin bok Postkapitalism – vår gemensamma framtid: ”I det andra scenariot bryts samförståndsandan. Partier långt till höger eller vänster kommer till makten när vanligt folk vägrar betala för åtstramningarna. Istället försöker stater vältra över kostnaderna för krisen på varandra.

Globaliseringen rämnar, de globala institutionerna blir maktlösa och de konflikter som det slagit gnistor om under de senaste tjugo åren – knarkkrig, postsovjetisk nationalism, jihadism, okontrollerad migration och motstånd mot den – tänder en eld i systemets centrum.

I detta centrum upphör läpparnas bekännelse till folkrätten och tortyr, censur, godtyckliga frihetsberövanden och massövervakning blir gängse redskap i statsförvaltningen.

Detta är väsentligen en variant av det som hände på 1930-talet, och det finns inga garantier för att något sådant inte kan hända igen.”

Det är i mitt tycke en befogad varning om vad som i värsta fall kan hända på längre sikt om den globala kapitalismen med dess tendens till återkommande strukturkriser, stagnation och socialt förfall i de skenande klassklyftornas och orättvisornas spår tillåts sitta i orubbat bo så värst mycket längre.

(I Paul Masons första scenario består de världskapitalistiska institutionerna, om än i försvagad form, och lyckas vältra över kostnaderna för att rädda den kapitalistiska globaliseringen på vanligt folk i de industriellt utvecklade delarna av världen under en 10-20-årsperiod.)

Författarens grundtes – att ”kapitalismen är ett komplext, adaptivt system som har nått gränsen

”

Det är arbetarklassen som på grund av sin ställning i produktionen kan och i slutänden är tvungen att avskaffa kapitalismen.

för sin anpassningsförmåga” – är något jag faktiskt är beredd att i mångt och mycket hålla med om.

Det är i frågan om vad alternativet

till detta uttjänta socioekonomiska system är och hur vi ska nå till alternativet, som vi inte är överens.

Han kallar detta medvetet ”postkapitalism”, på grund av de förskräckande erfarenheterna från stalinismen och dess kollaps, som författaren felaktigt kopplar till att planekonomi i sig skulle vara något byråkratiskt tungfotat och ekonomiskt ineffektivt som per definition leder till stalinistiska skräckvälden. Därför vägrar han att ta de förkättrade orden ”socialism” och ”planekonomi” i sin mun som något positivt. Det är en av hans uppfattningar som jag inte delar.

Till bokens förtjänster, som jag menar att den har, hör att Paul Mason går in på och på ett någorlunda begripligt sätt förklarar Marx arbetsvärdeteori som förklaring till varför kapitalismen fungerar som den gör och har sina systemkriser inbyggda i sig redan från början.

(Marx tog för övrigt över och vidareutvecklade arbetsvärdeteorin ifrån dåtida borgerliga nationalekonomer som Ricardo. Arbetsvärdeteorin var alltså inte hans egen uppfinning.)

Den lyder: Utsugningen av mervärdet ur arbetarklassens kollektivt värdeskapande arbete (det värde som arbetarklassen producerar utöver vad det kostar att reproducera den – först och främst arbetslönen) och den konkurrensdrivna vinstmaximeringsjakten mellan de kapitalistiska företagen, samt den redan på Marx och Engels tid synliga tendensen att denna ständigt stegrade rastlösa vinstjakt leder till en alltmer ökande mekanisering av produktionen (och idag automatisering) leder till att vinsterna per investerad krona över tid tenderar att sjunka. (Det som Marx och Marx efterföljare brukar kalla ”profitkvotens fallande tendens”.)

Framför allt den äldre Marx var noga med att framhålla att detta var och är en tendens, inte något som är hugget i sten som en slags naturlag. Profitkvotens fallande tendens kan motverkas och har också, vilket Paul Mason visar på med en del exempel i Postkapitalism, motverkats under vissa tidsperioder av kapitalismens historia, ofta i samband med och efter katastrofer och systemchocker av olika slag, till exempel storskaliga krig, teknologiska genombrott och arbetarklassens nederlag i klasskamp för att nämna några viktiga faktorer.

Bokens svagheter menar jag vilar i att den drar felaktiga slutsatser

om vad stalinismen var för något och de grundläggande orsakerna till dess kollaps, samt att ny teknologi, framförallt IT- och 3D-skrivarteknik, genererar möjligheter till en gradvis, smygande övergång till ett socioekonomiskt system bortom kapitalismen.

Detta utan något grundläggande revolutionärt uppbrott med kapitalismen som system, utfört av arbetarklassen i bred bemärkelse, som redan från början av detta uppbrott går vidare med uppbygget av grunderna till en genuin socialism, långt bortom stalinismens monstruösa avarter. Något som i sin tur skulle förutsätta en demokratisk rullande planering av produktionen och dess fördelning inom ramarna för vad biosfären tål.

Det är just den nya teknologin uppburen av ”den nätverkande mänskligheten” – i praktiken den nätverkande medelklassen, synes det mig – som Paul Mason ser som

tulipanarosen i fråga om hur enligt honom kapitalismen gradvis kommer att undergrävas och bytas ut mot ”postkapitalismen”.

En väsentlig detalj som Paul Mason verkar missa är att även om arbetarklassens industriella kärna har krympt en del sedan 1970-talet i de industriellt utvecklade länderna i Väst, har den växt närmast explosivt i tidigare koloniala och numera nyliberalt kapitalistiska samt exstalinistiska länder som Indien och Kina och är förmodligen större än någonsin i världsskala idag.

Dessutom tillkommer framväxten av en privat tjänstesektor med anställda som tillsammans med de offentliga sektorernas anställda utgör ett tillskott av alltmer proletariserade lönearbetare med många gånger låga löner och osäkra arbetsvillkor till arbetarklassens industriella kärna. Arbetarklassen i dess breda bemärkelse utgör med all säkerhet en majoritet av

världens befolkning, och det är den klassen som på grund av sin ställning i produktionen kan och i slutänden är tvungna att avskaffa kapitalismen.

För den uppgiften kommer det i första hand att behövas nya massbaserade socialistiska arbetarpartier som fungerar som arbetarklassens kollektiva minne och kollektiva organisatör i den revolutionära övergången till ett globalt demokratiskt socialistiskt samhälle. I den processen kan givetvis nätverkande människor ur radikaliserade mellan- och medelklasskikt och exempelvis informationsteknik komma att spela en betydande roll. Dock inte den mest betydande och viktigaste. ■

Titel: Postkapitalism – vår gemensamma framtid Författare: Paul Mason Förlag: Ordfront Utgivningsår: 2017

Luleå:

Tid: Tisdag den 5 september kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För info om mötestema: 073-053 68 84.

Sundsvall:

För info om möte: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stoppa krigsövningen Aurora, nej till Nato – Kämpa för fred!

Lördagen den 2 september kl 12.00.

Plats: Stora torget, Sundsvall.

Arr: Nätverket mot Nato och Aurora.

Stockholm:

Sthlm Sydost Vad är socialism?

Tid: Tisdag den 5 september kl 18:30.

Plats: Hyresgästlokalen Åsgärde­ vägen, Tunnelbana Sandsborg.

För mer info: 070-326 65 94.

Sthlm Sydväst Tid: Torsdag den 7 september kl 18:30.

Plats: Högdalen.

För info om mötestema: 073-387 65 77.

Göteborg:

Tid: Onsdag den 6 september kl 18:00.

För info: 073-501 21 37.

Eskilstuna: För info: 073-373 33 61.

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Karlskoga: För info: 073-310 70 87.

Når vi hela vägen fram?

R

ubriken på förra veckans ruta verkar ha fått ett riktigt bra gensvar med ett imponerande resultat på 21 734 kronor sedan det senaste numret. Det betyder att vi nu ligger på lite mer än 80 procent av målet på totalt 50 481 kronor.

Även antalet sålda tidningar och prenumerationer har sett en rejäl ökning med 324 sålda Offensiv och 42 nya prenumeranter.

Då vi kommer att hinna med några aktiviteter till innan månadens slut återkommer vi nästa vecka med slutresultaten. Inför september månad återgår vi till en målsättning på 80 000 kronor. Det är en stor utmaning, men är helt uppnåeligt om veckans resultat är något att lita på.

Procent av mål

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje: För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Sthlm Norra USA: Kampen mot trumpismen Tid: Torsdag den 7 september kl 18:30.

Plats: Husby Träff.

För mer info: 073-576 98 69.

Haninge:

Politiska perspektiv Sverige och Haninge inför hösten 2017 Tid: Torsdag den 7 september kl 18:30.

Plats: Brandbergen, Vågens gata 448-453.

För mer info: 072-524 42 95.

Borås:

Kan du hjälpa oss att nå vårt mål? Det största bidrag som du kan ge är att vara med när vi är ute på gator och torg, men det är också möjligt att direkt stödja ekonomikampanjen.

Skänk en slant via Swish till 123-240 32 85 eller med SMS genom att skicka ”Offensiv 50” till 72550. Du kan också sätta in ett bidrag på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Totalt

84% 50 581 kr

Norrbotten

2 823 kr

Västerbotten

1 700 kr

Mellannorrland

1 680 kr

Stockholm Mellansverige

33 731 kr 150 kr

Västsverige

10 109 kr

Sydsverige

350 kr

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Pris: 50 kronor + porto

För mer info: 070-396 47 83.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2017

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

31 AUGUSTI 2017 # 1 266

Allt stöd till pendelstädarna – Återta spårtrafiken, SL!

Foto: Arne Johansson

Demonstrationen den 29 augusti var livfull och ilsken.

Den 29 augusti demonstrerade pendelstädarna mot den stundande stora nedskärningen. Nedan följer vänsternätverket Rött Forums stöduttalande till pendelstädarnas kamp.

sopgubbar och Göteborgs hamnarbetare riktas denna kamp mot konsekvenserna av den nyliberala privatiseringspolitiken. Vid varje upphandling görs nya försök att dumpa löner och villkor samt undergräva demokratisk kontroll.

S

Samtidigt som spårtrafiken länge har varit ett paradexempel på eftersatt infrastruktur har MTR tillåtits överta SJ:s roll som Sveriges i särklass största tågoperatör. Bolaget har inte bara fått överta driften av Stockholms tunnelbana och pendeltåg, utan har också nappat på den absurda rätt som har getts till vilket bolag som helst att även sätta persontåg på de lukrativa stambanorna mellan Sveriges storstäder.

Att MTR enligt koncernens styrelseordförande Frederick Ma nu även vill köpa mark och bygga nya stadsdelar med både tunnelbana,

tädarna på Stockholms pendeltåg förtjänar allt stöd i sin kamp mot den massaker på deras jobb, villkor och i nästa steg allmänhetens krav på god service som följer av MTR:s upphandling från städföretaget SOLReneriet.

MTR hade knappt hunnit överta pendeltrafiken innan bolaget sade ja till ett underbud på städningen som svek de försäkringar som hade getts om ett övertagande till oförändrade villkor.

Liksom de viktiga strider som samtidigt bedrivs av Stockholms

Det finns redan en stark opinion mot vinstdrivande bolag inom skola, vård och omsorg som tillsammans med nyliberala skol- och

vårdval bidrar till ett alltmer segregerat och orättvist klassamhälle. Detta har motiverat Reepalus välfärdsutredning till att föreslå ett tyvärr otillräckligt vinsttak i nivå med ett ”marknadsmässigt” genomsnitt för den privata tjänstesektorn.

Men ett förslag som är så urvattnat att Sverige skulle förbli det enda landet med vinstsyftande aktiebolag även inom den skattefinansierade skolan har ändå utlöst ett ramaskri från de stora skol- och vårdbolagen och deras stödpartier.

Därmed ser i alla fall dagens obegränsade vinster inom skola, vård och omsorg ut att bli en het fråga inför nästa års val. Det är mot denna bakgrund hög tid att återuppta de senaste årens kamp för en helt vinstfri drift inom hela den offentliga tjänstesektorn och infrastrukturen.

Rött Forum säger: • Allt stöd till pendelstädarna – MTR och SL måste stoppa nedskärningarna!

• Riv upp privatiseringspolitiken – återta och utveckla tunnelbanan, pendeltågen och järnvägen i offentlig regi och under demokratisk kontroll med makt åt de anställda!

•G emensam och upprustad välfärd utan vinstintressen ska gälla både skola, vård, omsorg, kollektivtrafik, sophantering, hamnar och annan infrastruktur!

Rött forum är ett nätverk som ordnar öppna möten, rådslag och samlingar där vänsterkrafter och aktivister från olika organisationer, nätverk och miljöer kan träffas och diskutera den pågående utvecklingen. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

bostäder och köpcentrum visar också i vilken antidemokratisk riktning som privatiseringspolitiken leder.

När Seko Pendelklubben idag [den 29 augusti] demonstrerar vill Rött Forum ta tillfället i akt uppmana facken, miljörörelsen och all verklig vänster att inte bara visa sitt stöd för pendelstädarna, utan också att inleda en gemensam kamp för en vinstfri välfärd som även inkluderar spårtrafik, hamnar, elnät och all grundläggande infrastruktur.

Dessa verksamheter måste snarast återtas av kommuner, landsting och stat och upprustas under en demokratisk kontroll som ger makt åt de anställda som gör jobbet.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.