Offensiv 1269

21 september 2017 / # 1 269 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Inga nazister på våra gator Göteborg 30 september:

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Sittstrejkar för flyktingamnesti

3 4

Gemensam front mot

nazistmarschen

En sista spik i Alliansens kista

Oktober 1917 – vad kan vi lära?

Foto: Elias Theodorsson

12

– läs mer på sid 7

Största protesten hittills mot Aurora 17 och Nato I lördags, den 16 september, samlades Nato-­motståndet i en stark manifestation med 5 000 deltagare på Gustaf Adolfs torg i Göteborg mot den pågående krigsövningen Aurora 17.

Det var den största protesten

Posttidning A

8-9

hittills mot krigsövningen som trappas upp denna vecka.

Syftet med Aurora 17 är att öva värdslandsavtalet med Nato.

I övningen deltar en rad Nato-­ länder, däribland USA. Läs mer på sid 3

Stoppa kriget mot Rohingya i Burma

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

2

HÖSTBUDGET MED SIKTE MOT VALET

R

”Tillsammans ska vi bekämpa otryggheten och orättvisorna.

Tillsammans ska vi framtidssäkra jobben och välfärden. Nu är tid för framtidsbygge. Klyftan mellan stad och land ska slutas”, sa statsminister Stefan Löfven i sin regeringsförklaring den 12 september. Men det är inte välfärden, lågavlönade och glesbygden som i första hand får påökt, utan polis och militär. ”Nästa år inleder vi 2000-talets största satsning på svensk polis”, sa Löfven vidare i regeringsförklaringen. Och S-MP-regeringen inledde år 2015 den största satsningen på militären på decennier.

Att regeringen sänker skatten för pensionärerna samt höjer ersättningen i sjukförsäkringen och underhållsstödet till ensamstående och lovar en femårig satsning på förlossningsvården är välkomna förbättringar. Vad som blir utfallet av de utlovade skolsatsningarna är dock oklart. Det gäller särskilt regeringens miljardsatsning på skolor i vad man benämner som utsatta områden. För att regeringen ska komma i närheten av målet en jämlik skola krävs en total politisk kursändring och ett annat

Foto: Phil Jamieson / Socialdemokraterna / Flickr CC

egeringens sista budget innan valet innehåller som väntat en rad förslag som ska ge lite mer pengar i plånboken och röster i valet. De utlovade satsningarna är dock små i förhållande till de behov som finns och det är långt till de återställare som regeringen har utlovat.

Trots högtryck i ekonomin är det ingen expansiv budget som regeringen lägger fram. Det är möjligt att det kommer mer, som en höjning av barnbidraget.

KRIGSÖVAR FÖR ATT SÄLJA VAPEN

regelverk än det nuvarande med dess skolpengssystem, skolval och vinstdrivande skolor.

Till och med OECD larmade i våras om att ”valfriheten” i kombination med lite reglering är ett gift i skolsystemet när det kommer till likvärdigheten. Marknadens intåg i skolan har utarmat de kommunala skolorna och ökat segregeringen.

Skolvalet är fritt för de redan privilegierade. Även under S- och MP-regeringen har klyftorna ökat och de rika har fortsatt att dra ifrån. ”Inkomstskillnader ökar snabbare i Sverige än i något annat västland. Andelen personer med låg ekonomisk standard ökade från 7 procent 1991 till 15 procent 2015”, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen har inte vågat ta tillbaka någon av de gåvor i form av skattesänkningar som de tidigare Alliansregeringarna gav till välbärgade, banker och storbolag. Numera är Sverige ett skatteparadis för kapitalägare. ”Aldrig har det varit så lätt

att bli förmögen om du redan har ett kapital och så svårt om du inte har det, som det är i Sverige 2017” (Dagens Industri den 2 mars i år).

Samtidigt slits landet isär geografiskt. Närmare hälften av kommunerna har färre invånare i dag än för tre decennier sedan.

I budgetförhandlingarna har Vänsterpartiet haft flera möjligheter att sätta press på regeringen, men istället för att utmana regeringens högerkurs har partiet sålt sig billigt. Kravet på flyktingamnesti drev V inte alls i budgetförhandlingarna och löftet om en välfärd utan vinst blev till ett ihåligt vinsttak inom skola och omsorg.

En verklig vänster som gör skillnad måste vara ett med gräsrotskampen, antikapitalistiskt och inkluderande. För oss som socialister finns ingen viktigare uppgift än att göra allt för att påskynda bygget av en kämpande vänster som kan utmana och organisera ett aktivt motstånd mot högerpolitik i alla dess former. ■

I

veckan sker en upptrappning av krigsövningen Aurora 17, vilket får försvarsvännernas hjärtan att klappa extra hårt och mycket. Även krigsmaterielindustrin jublar, eftersom övningen också kan beskrivas som en mässa för vapenhandlarna. Den svenska krigsmakten har fått mer pengar än på mycket länge och är på jakt efter att bland annat köpa ett nytt luftvärnssystem. Totalt kan notan för det nya luftvärnsystemet och andra vapeninköp sluta på 25 miljarder kronor – en summa som skulle kunna finansiera kollektivtrafiken i Stockholms län i dryga två år.

Men istället för kollektivtrafik ska det rulla militärfordon på vägarna och transporteras missiler som kan laddas med kärnvapen.

Under Aurora ska den svenska militären öva värdlandsavtal med Natomakter som USA och Frankrike.

Med sig har de amerikanska trupperna ett luftvärnssystem med skarpladdade Patriotmissiler och de franska trupperna sitt robotsystem (SAMP/T Aster).

”S

om av en händelse är det precis vad Sverige söker och ska köpa.

Det nuvarande robotsystemet ’Hawk’ utvecklades under slutet av 1950-talet av USA. Systemet har uppgraderats vid ett flertal tillfällen, men måste nu alltså bytas ut. FM, Försvarets Materialverk, har tidigare sagt att man har som målsättning att sätta in ett nytt system år 2020. Men det kan bli tidigare än så”, rapporterar tidningen Ny Teknik.

– Självklart vill USA visa upp sitt Patriot-system och Frankrike det fransk-italienska SAMP/T-systemet, men det är inte bara show-off, utan de kommer också att arbeta med systemen tillsammans med oss, säger Carl Sjöstrand, kommunikationschef på Luftvärnsregementet, till samma tidning.

Det nya luftvärnssystemet beräknas kosta 10 miljarder kronor. Kostnaden för en enda missil är 40 miljoner kronor.

Liberalerna, som är en av Nato:s många språkrör i Sverige och som vill fördubbla försvarsanslagen för att gå Trump till viljes, har länge kampanjat för att Sverige ska köpa Patriotmissiler från USA. Regeringen tycks ha samma uppfattning och den amerikanska militären ser Aurora 17 som början till en permanent stationering av Patriotmissiler och förband.

– Vi ska integreras i svenskarnas ”kill-chain”, sa den amerikanske kaptenen Thomas Harris till Dagens Nyheter när Aurora 17 hade inletts. Det är precis lika otäckt som det låter.

• Delta i protesterna mot Aurora 17 & Nato. ■

Efter att riskkapitalbolaget Frösunda tog över verksamheten från Orion i Lomma har klagomålen haglat. De äldre får inte den omsorg och vård de behöver på grund av dålig bemanning och kvalitet – ett ”rent helvete” (skärmdump svt.se/nyheter den 19 september).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Robert Bielecki, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Elin Gauffin • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

3

5 000 mot Aurora och Nato I lördags samlades Nato-­ motståndet i en stark manifestation med 5 000 deltagare på Gustaf Adolfs torg mot den pågående krigsövningen Aurora 17.

Den stora antikrigsprotesten i Göteborg har skrämt högerskribenter.

RS GÖTEBORG

rs.gbg@socialisterna.org

S

ven Wollter öppningstalade, men samtidigt drog ett skyfall över demonstranterna som skingrades. När molnen sedan hade dragit förbi marscherade mellan 3 000 och 4 000 människor från 35 olika organisationer, fredsrörelsen och partier upp för Avenyn till Götaplatsen.

Det blev en kraftfull manifestation. Talade gjorde Robert Mattiasson från Kommunistiska Partiet och Gudrun Schyman från Fi. Bland uppträdanden fanns artister som Nynningen och Mikael Wiehe.

Foton: Sari Hevosaho

Rasmus Ling från Miljöpartiet gick sedan i Göteborgs-Posten ut med en debattartikel som attackerade demonstrationen. ”Bakom manifestationen står ett 30-tal grupper. Många av dem långt ut på den yttersta vänsterkanten som Revolutionär kommunistisk ungdom, Kommunistiska partiet och Rättvisepartiet Socialisterna. Samtidigt står Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ med som arrangörer, och beklagligt nog har också en partikollega till mig valt att tala på manifestationen.”

Nätverket mot Aurora 17 svarade på debattartikeln: ”Problemet med demonstrationen mot krigsövningen Aurora är inte att Kommunistiska Partiet eller Rättvisepartiet Socialisterna deltog. Problemet är

att Miljöpartiet, som delvis föddes ur fredsrörelsen, nu har valt en annan väg.” Även Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets ledare, gick i SVT till attack mot att socialister och kom-

munister deltog. ”Jag hade hellre sett att de inte var där”, svarade han på reporterns fråga om revolutionärernas närvaro på demonstrationen. Det är talande att han väljer att kritisera demonstrationens ar-

rangörer istället för krigs- och vapenlobbyn.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv står för omedelbar militär nedrustning – satsa på välfärd och fred, inte krig och vapen. ■

Rullande sittstrejker igång i Luleå Klockan elva fredagen den 15 september startade Luleås sittstrejker till stöd för Ung i Sveriges krav på att stoppa utvisningarna till Afghanistan.

FATIMA LINNA TRABELSI rslulea@socialisterna.org

Foton: Liv Shange Moyo

S ”Vi vill också ha en framtid”, säger de sittstrejkande.

Debatt – afghanska flyktingars situation i Sverige

När: Torsdag 28 september 17:30 - 20:30.

Var: Kista Träff, Stockholm.

Arr: Iranska Flyktingarnas Riksförbund, Iranska Flyktingrådet.

I panelen: representanter för RS, V, MP, S, M samt Ung i Sverige.

ittstrejken började inne i Kungsfågeln, Luleå gymnasieby, men efter att fler och fler anslutit sig gav rektorn besked om att ungdomarna måste sitta utomhus på grund av brandrisken.

I regn och vind följdes alla ungdomarna åt ut och satte sig på marken.

Flera diskuterade situationen, peppade varandra eller talade med lokalmedia.

Sammanlagt deltog 65 personer, majoriteten själva ensamkommande från Afghanistan.

Sittstrejkerna kommer att fortsätta varje fredag mellan klockan 11 och 12.

Nästa tillfälle blir fredagen den 22 september på skolgården utanför ”Språklådan”.

Abdullah Amiri, en av initiativtagarna, säger till Offensiv: – Vi vill visa att vi är med dem som sitter på Bantorget (i Stockholm), vi vill stoppa utvisningarna till Afghanistan och att man ska ge ungdomarna en chans att leva.

De är modiga som kämpar för sina och andras mänskliga rättigheter.

får ett ”nej, du får inte vara här”. I Afghanistan visste vi inte att det fanns bra människor, nu vet vi att det finns det. Men ni måste lyssna på oss. Stoppa utvisningarna till Afghanistan, svarar eleven Sajjad Ahmadi.

Vad vill du hälsa de som strejkar i Stockholm?

– Kämpa på! Tillsammans kan vi vinna.

Vad vill du säga till politikerna?

– Tänk på oss. Vi är också som era barn, vi vill också ha en framtid. Låt oss leva! Afghanistan är inte säkert. Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Tove Bruun, lärare: – Jag är här för att visa stöd till mina elever. Majoriteten av mina elever är afghaner och asylsökande som väntar på beslut. De flesta mår väldigt dåligt. Det är svårt att koncentrera sig när man inte vet om man kommer att få stanna, att inte veta vad som kommer att hända en. Det är fantastiskt att de orkar komma till skolan och studera.

Varför är du här idag?

– Det är inte lätt att fly. Det är orättvist att de som har kämpat så mycket kommer hit och bara

Vad vill du säga till politikerna?

– Amnesti NU. Det är det som behövs, det finns ingen annan väg.

Låt de unga stanna! ■

INRIKES

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

4

Foto: Natalia Medina

Sista spiken i Alliansens kista?

Alliansen står inför en upplösning, där M och KD rör sig allt mer mot SD.

En socialdemokratisk ministers vara eller icke vara slog in vad som kan bli den sista spiken i högeralliansens kista. Efter att både Centern och Liberalerna den 14 september beslutat sig för att inte gå vidare med en misstroendeförklaring mot försvarsminister Peter Hultqvist är Alliansen i fritt fall.

begäran som dagen därpå följdes av att de två förstnämnda ministrarna fick gå, men Peter Hultqvist blev kvar som försvarsminister.

Därmed var regeringskrisen över för denna gång. För allianspartierna däremot, som inte ville ha något nyval och som väckte misstroendeförklaringen för att ge ett sken av enighet och beslutsamhet, följde fördjupad splittring och ett sökande efter en nödutgång som kunde leda bort från det politiska hörn man hade målat in sig i.

tern. ”På tisdag öppnar riksdagen och hotet om att snabbt rikta misstroende mot försvarsminister Peter Hultqvist (S) kvarstår. Detta trots att beslutet ter sig dummare för varje vecka som går. Det vill inte säga lite; det var redan från början överilat att inkludera Hultqvist i misstroendepaketet”, skrev Expressen i en huvudledare den 9 september.

Det handlar dock om mer än bara försvarsministerns ställning.

Alliansens splittring inleddes långt innan den så kallade IT-skandalen på Transportstyrelsen uppdagades, som är en privatiseringsskandal som inbegriper både den nuvarande och den tidigare regeringen.

Alliansens splittring handlar om den fortsatta färdriktningen och särskilt regeringsfrågan; förhållandet till den sittande regeringen och i än högre grad om framtida regeringar.

Mindre än en månad efter regeringsombildningen ledde den fortsatta M-krisen till att Moderaternas ledare Anna Kinberg Batra tvingades avgå.

Efter M-ledarens avgång var det egentligen bara en tidsfråga innan Centerpartiet och Liberalerna tillkännagav vad många borgerliga kommentatorer hade uppmanat dem till; att dra tillbaka misstroendeförklaringen mot försvarsminis-

Inom Alliansen har Moderaterna och Kristdemokraterna formerat sig som ett mörkblått block som ser Sverigedemokraterna som en given samarbetspartner, vilket inte Liberalerna och Centern i detta nu är beredda att göra. Att M, KD och SD agerade som ett block i riksdagens misstroendeomröstning mot försvarsministern, var unikt.

Inom inte minst Moderaterna finns också en hårdför falang som

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

D

en politiska krisen tog en ny vändning den 14 september. ”Den borgerliga alliansen har egentligen varit död rätt länge, men den 14 september 2017 blev det svart på vitt att den i allt väsentligt inte existerar som politisk kraft längre. Det var dagen då en ordentlig förtroendekris för regeringen istället blev en fatal kris för Alliansen. Och det var Alliansen själv som såg till att det blev så. Sorgligt men sant”, skrev moderata Nya Wermlands-Tidningen och gav ett talande uttryck för den frustration som präglar den traditionella politiska borgerligheten ett år innan valet.

Det är en icke oväntad scenförändring som har ägt rum sedan högeralliansens fyra partier och Sverigedemokraterna den 26 juli begärde att de tre S-ministrarna Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultqvist skulle avgå och att denna begäran skulle behandlas av en extrainkallad riksdag. Det var en unik

länge har ansett att L och C är för ”mjuka” och att M måste vara beredda att regera ensamma, med stöd av SD om så krävs. Det var också det besked som M-ledaren Anna Kinberg Batra gav i början av året när hon uttalade att Moderaterna var beredda att fälla regeringen med hjälp av SD. När Moderaterna i mars hade kongress var det ingen som ifrågasatte partiledarens utspel. Anna Kinberg Batra och Moderaterna hoppades att utspelet skulle stoppa M-raset och återge partiet dess ledande roll inom Alliansen, men det ledde till det motsatta. SD passerade M i opinionsundersökningarna och partiet är i vad moderater själva beskrivit som en ”existentiell kris”.

förankring. Men inte Alliansen.

Den sjunker”, skrev Sydsvenskan i helgen med förhoppningen om att Alliansens kris ska leda till att S och de så kallade mittenpartierna bildar nästa regering.

Det är möjligt att så blir fallet. Även om Alliansen formellt inte spricker innan valet och försöker dölja den splittring som har skett med gemensamma utspel håller den politiska kartan på att på nytt ritas om. Ur den traditionella borgerlighetens kris kan ett nytt renodlat högerblock bildas mellan M och SD och kanske även KD om partiet blir kvar i riksdagen efter valet 2018, vilket inte verkar troligt.

Detta ännu icke formerade högerblock kan räkna med uppbackning från en rad borgerliga tidningar och proffstyckare som i likhet med Göteborgs-Postens ledarskribenter anser att: ”Alliansen är död. De borgerliga partierna bör nu sluta låtsas som att de kommer kunna regera ihop med så skilda uppfattningar och gå till val var och en för sig. För den som önskar ett maktskifte nästa år är varken C eller L ett alternativ. För det krävs ett regeringsunderlag bestående av M, KD och SD” (Göteborgs-Posten den 15 september).

Alliansens splittring, tillsammans med högkonjunkturen och avsaknaden av ett verkligt kämpande vänsteralternativ, ger regeringen en chans att hämta andan, men inte mer. Det kanske räcker för att Socialdemokraterna ska undvika ännu ett katastrofval. Inget kan dock rädda Miljöpartiet undan ett valfiasko. Missnöjet med regeringen har i andra europeiska val särskilt drabbat det mindre partiet i regeringskoalitionen och efter sina historiska svek, särskilt mot flyktingarna, är det inte ens säkert att Miljöpartiet klarar sig över 4-procentsspärren.

Alliansens och hela det politiska etablissemangets kris är ytterst en följd av kapitalismens återvändsgränd. Som försvarare och förvaltare av den rådande ordningen med växande klassklyftor och ett allt större gap mellan vanliga människors villkor och maktelitens faller alla kapitalistiska partier offer för den högerpolitik man samlas bakom.

Samtidigt växer det politiska tomrummet till vänster och behovet av ett nytt arbetarparti är akut.

Fröet till en verklig vänsterutma-

Alliansens och hela det politiska etablissemangets kris är ytterst en följd av kapitalismens återvändsgränd. ”Stänga eller glänta på dörren till SD? Idag graviterar C och L mot mitten och ett samarbete över blockgränsen. Mer och mer tyder på att M och KD är på väg åt andra hållet, i Sverigedemokraternas riktning. Det är mycket som flyter fritt i svensk politik för närvarande, utan

ning sås i den kamp som idag förs – mot högerpolitik och rasism – för flyktingamnesti, för offentliga satsningar för att skapa jobb, välfärd och bostad, grön omställning och kamp för en socialistisk omfördelningspolitik som låter superrika, storbolag och banker betala. ■

INRIKES

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

Foto: Jonas Brännberg

Nya hot mot skolan i Luleå

I korthet

5

Viteshot mot Luleå lokaltrafik

A

rbetsmiljö Arbetsmiljöverket kräver rejäla åtgärder av lokaltrafiken i Luleå efter att de har fått ta emot många anmärkningar, och till sist även en 6:6a-anmälan, om för kalla förarsäten och oregelbundna kontroller av dem. Enligt Kommunals skyddsombud, som lämnade in anmälan, har bristerna påpekats under lång tid – bara ifjol kom 300 felrapporter in angående värmesystem och tillsatsvärme i bussarna.

Det rapporterar Arbetet den 18 september.

Om inte värmen vid förarsätet, med fungerande stolsvärme på förarplatsen, är åtgärdat innan den 1 november hotar vite med 25 000 kronor varje gång en buss tas ut i tur.

Efter Arbetsmiljöverkets inspektion i våras noterade man att ”personalbrist och hög arbetsbelastning medför att personalen endast hinner åtgärda akuta fel som kan relateras till trafiksäkerhet”. Man säger vidare att det är ”allmänt känt” att det blir väldigt kallt i norra Sverige. ”Bortsett från den bristande komfort som en utkyld förarplats medför så innebär det även en nedkylning av kroppen.

Nedkylningen minskar blodflödet till hud och muskler, särskilt när man sitter stilla och kör. Det ökar in sin tur belastningsbesvär. Avkylning kan också bidra till urinvägs- och prostatabesvär.”

För få äldreboenden byggs

O

Dags för nya skolstrejker mot Luleå kommuns attacker på skola och förskola.

Stängda sommarfritids, mindre pengar för vikarier i grundskolan, mindre barnpeng i förskolan, indragna busskort.

Listan är lång över de senaste förslagen på skolnedskärningar – ett resultat av Socialdemokraternas ”effektiviseringskrav” på totalt fyra procent i hela Luleå kommun.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

R

edan sedan tidigare finns nedskärningsbeslut för åren 2015-2018 inom förskolan med 45 miljoner kronor. Nu kommer nästa kallsdusch: 36,5 miljoner kronor till ska skäras ned inom barn- och utbildningsförvaltningen. Förslagen har sin grund i S-majoritetens budgetbeslut i kommunfullmäktige i juni då det beslutades att skolan ska skära ned ytterligare 17 miljoner per år 2018-2020.

Vissa beslut har direkt koppling till projektet ”Framtidens Skola”, där stordrift ska ersätta småskalighet.

Ett sådant exempel är att grundskolorna förlorar all ersättning för vikarier när det gäller planerad frånvaro (arbetsplatsträffar, fackliga uppdrag, semester med mera).

”Våra effektiviseringar sker långt från barnen” har varit ett mantra från kommunledningen som ekar ihåligare än någonsin. Extra tydligt blir det med förslaget om att sommarfritids och sommarförskola ska samlokaliseras i 3-5 förskolor i kommunen – jämfört med dagens separata enheter i varje skolområde.

Till och med deras egen utredning säger att fritidsbarn kan skapa oro bland förskolebarnen och ”Fritidsbarnet [...] saknar i sin tur adekvat lekutrustning... utflykter

och cykelturer kan försvåras [och fritidsbarnen] riskerar därför att understimuleras”.

Summeringen är ”Utifrån ett barnperspektiv kan det vara motiverat att hålla sommarfritids och sommarförskola i separata lokaler”.

Försämringen är ren klasspolitik då den slår hårdast mot arbetarklassens barn, som är de som i större grad nyttjar sommarfritids/ förskola. Extra cyniskt blir det när utredningen räknar med en bonusbesparing eftersom de uppskattar att vart femte barn slutar på grund av nedskärningen. Även på förskolan skärs ytterligare två miljoner kronor bort, utifrån ett helt teoretiskt resonemang om att pengarna ”borde räcka till”, bland annat under förutsättning att det finns 5,6 barn som är 1-2 år och 11,4 barn som 3-6 år på varje avdelning.

Bland alla nedskärningsförslagen finns det för övrigt inte ett enda exempel på att personal ute i verksamheten, eller barn/föräldrar, fått ha en synpunkt på vilka effekter förslagen kommer att få. Med andra ord fortsätter ”Framtidens Skola”-strategin att bara köra över verksamhetens åsikter och behov.

Intressant att notera är dock att påståendet om att stora förskolor

(6-8 avd) får färre vikarieproblem motbevisas av kommunens egna siffor. Lägst vikariekostnader har förskolor med tre avdelningar.

Argumenten från ”Framtidens skola” om att förändra för ”personalens skull” blir fullkomligt bisarra när kommunen vill utreda att börja ta betalt för de pedagogiska luncher som personal i grundskolan deltar i. Att låta anställda betala för att genomföra sina arbetsuppgifter måste vara ett nytt grepp för att kunna locka anställda till personalbristens skola.

Dessutom har utredningen upptäckt att skolorna, i brist på resurser i grundskolan, flyttar över resurser från fritidshemmen. Resultatet är ett beslut om att täppa igen läckaget! Fritidshemmens elevpeng minskas med 15 procent och täthetstalet ökas från 14,9 barn per fritidspedagog till 18,8. Tillsammans med övriga omfördelningar av elevpengen ”sparas” ytterligare fem miljoner kronor.

Skolan i Luleå kommun, men även till exempel vård och omsorg, genomgår ett stålbad som både handlar om minskade kommunala resurser till förmån för de rika och en omfördelning för att bekosta S-kommunalrådet Niklas Nordströms smörande för näringslivet.

För att stoppa detta vansinne krävs en samordnad kamp, där föräldrar, elever, anställda och fackföreningar går samman i gemensamma protester. Ett år innan valet finns det möjlighet att sätta en helt annan dagordning är vad S vill – där välfärden och behoven hos brukare och personal står i centrum. ■

msorg I takt med att de äldre i behov av äldreomsorg blir allt fler kommer byggtakten av äldreboenden att behöva öka avsevärt. 98 kommuner bygger för närvarande 4 435 nya bostäder, men enligt Dagens Samhälles kartläggning kommer det att behövas 40 000 nya platser i äldreboenden till år 2030. Det skriver SVT Nyheter den 14 september.

Det kommer enligt kartläggningen att kräva en investering på ytterligare 60 miljarder kronor för att möta behoven.

Färre högskoleplatser än utlovat

U

tbildning Inför 2014 års val utlovade Socialdemokraterna 17 500 nya platser på högskolor och universitet.

Men så har inte blivit fallet, trots att Stefan Löfven har sagt att vallöftet är uppfyllt. Enligt en SVT-granskning den 18 september blir antalet platser fram till år 2018 bara 10 800, vilket är färre än för tio år sedan. Det beror på att tusentals platser samtidigt försvinner.

– Man inför nya platser, men samtidigt försvinner 6 000 tillfälliga platser som fanns tidigare. Det pratar man inte lika gärna om, säger utredare Marie Kahlroth på Universitets- och högskoleämbetet till SVT.

Migrationsverket utökar kontrollerna

A

sylrätt I syfte att hitta personer som kan ”utgöra ett hot mot rikets säkerhet” har nu Migrationsverket kraftigt utökat sitt samarbete med Säkerhetspolisen. Sedan i juli görs det automatiska kontroller där vissa uppgifter från alla som söker uppehållstillstånd skickas till Säpo. Hittills har man skickat 20 000 – ifjol blott 700. Det rapporterar Sveriges Radio den 19 september.

– Det handlar om den typ av information som gör att säkerhetspolisen kan identifiera personer, det handlar om namnuppgifter till exempel och en del andra uppgifter som jag inte kan gå in på, säger Oskar Ekblad, sektionschef för särskilda insatser på Migrationsverket, angående vilka uppgifter som förs vidare.

Nya massprotester mot kvinnomord

D

ödligt våld mot kvinnor I Mexiko demonstrerade den 17 september tiotusentals mot våldet mot kvinnor.

Detta efter ett fruktansvärt fall där den 19-åriga kvinnan Mara Castilla våldtogs och mördades en vecka tidigare. I Mexiko mördas sju kvinnor varje dag, och få av dessa mord klaras upp. Det rapporterar Sveriges Radio den 18 september. ”Inte en till, inte en till, inte en mördad kvinna till, det är machokulturen som måste dö” skanderade de tiotusentals som kräver att politikerna tar dessa mord mot kvinnor på allvar. ■

INRIKES

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

6

Det finns ett stort intresse för att bevara Järva grönt.

Foto: Arne Johansson

Omkring 100

et. deltog på möt

Stort intresse för grönt Järvamöte

Intresset var på topp när ett hundratal Järvabor och odlarvänner i lördags samlades i Husby konsthall för att under en hel eftermiddag diskutera det gröna Järvafältets och Hästa gårds framtid på inbjudan av Norra Järva Stadsdelsråd och initiativtagarna till ett medborgarförslag om trädgårdsodlingar.

RS STHLM NORRA

offensiv@socialisterna.org

S

om Offensiv har skrivit tidigare pågår stora projekt som på olika sätt inkräktar på det gröna Järvafältet mellan norra och södra Järva. Mest destruktiva

av dessa är bygget av Förbifarten och de överklagade planerna på en otroligt malplacerad begravningsplats på den underbara Järva DiscGolfPark runt Granholmstoppen, som faktiskt är en av de nominerade favoriterna till Årets Park i Sverige. Även bygget av ett i och för sig välkommet utomhusbad vid Eggeby gård medför en ökad risk för trafik och p-platser som naggar grönområdena i kanten, liksom terrassbyggen över E18 vid Rinkeby och Tensta. Ändå var denna gång fokus inriktat på Hästa gård, som med sina 186 odlingsbara hektar dominerar Järvafältet. När arrendet nu i december går ut för Naturskog AB, som

i tio år har bedrivit boskapsuppfödning på Stockholms stads enda kommunägda bondgård, tycks stadens avsikt vara att Hästa gård ska behållas och rustas upp för någon form av fortsatt jordbruk på ett sätt som främjar friluftsliv och rekreation. Men än finns inga beslut om hur den ska drivas. Under tiden ska parkskötseln upphandlas på två år, med möjlighet till förlängning i ett plus ett år.

Det är i denna situation som stormötets arrangörer, Norra Järva Stadsdelsråd tillsammans med initiativtagarna till ett medborgarförslag, har sett ett guldläge att diskutera nya fruktbara grepp i en tid då nära stadsodlingar av grönsaker måste bli mycket viktiga i en global klimatomställning.

Inspirerande exempel på vad som är möjligt även med mycket små resurser och odlingsytor gavs på mötet av Agnes Fischer från Boodla, Robin Tidblom från Under tallarna, Damir Radović från Det gror i betongen och Rafael Altez från Gulliga folkrörelsen.

Enligt den vision i medborgarförslaget som Anita Karp presenterade borde delar av Hästa gårds marker utarrenderas som odlingslotter på 1-2 hektar till föreningar och kooperativ som inriktas på ”lokal matförsörjning, experimentell odling med permakultur och agroforestry, gemenskapsodlingar, leveranser till skol- och omsorgskök, leveranser till grönsaksförsäljare i området, småskalig produktion av biogas och kompost”.

Detta skulle också erbjuda möjlighet till jobb, arbetsträning och rehabilitering, språkpraktik för nyanlända, praktik för jordbruksutbildningar och forskning i urban odling och alternativa driftsformer.

Sist men inte minst ska platsen enligt förslagsställarna fungera som en naturlig mötesplats för folk från alla etniska, religiösa, åldersmässiga och politiska grupperingar.

Mötesledaren Arne Johansson, ord­ förande i Norra Järva Stadsdelsråd, underströk att staden bör ge Hästa gård i uppdrag att inte bara utarrendera mark till trädgårdsodlingar, utan också att samordna och leverera den service till odlarna som krävs för att garantera en långsiktig stabilitet.

Han nämnde också den föredömliga rörelse som finns i Frankrike för att återta kök i skolor och förskolor i egen regi och ersätta fjärrlevererade och plastförpackade Sodexomål med närproducerad ekologisk mat från lokala bönder, kooperativ och till och med nya kommunala bondgårdar.

Stadsdelsrådet tryckte också på betydelsen av att de som ska restaurera Hästa gård och dess byggnader även på den förfallna Granby gård också får i uppgift att ge lärlingsoch praktikplatser till arbetslösa ungdomar.

På mötet deltog också Bodil Hammarberg från Trafikkontoret, som presenterade den uppgift hon har fått av stadens politiker att sammanställa vad som sker runt Järvafältet. Hon försäkrade i flera inlägg också att kommunen tänker behålla, rusta upp och öppna en dialog med alla inblandade förvaltningar och andra intresserade om Hästa gårds utveckling nästa år. Till den kommer av allt att döma även stadsdelsrådet och medborgarförslagets initiativtagare att bjudas in.

För stormötets underhållning stod bandet The Fackpamps, som levererade fantastiska låtar med lokal anknytning. Även en tjej med gitarr, som kallade sig Derlyflow, dök upp och drog ett par odlarlåtar. ■

Riskkapitalisterna inom skolan tar ut allt mer till sig själva Riskkapitalisterna inom skolan använder S-MP-regeringens (med stöd av V) förslag om en vinstbegränsning till 7 procent plus statslåneräntan av operativt kapital som en förevändning för att plocka ut mer till sig själva innan det är ”för sent”.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

E

nligt en granskning av Dagens Industri ökade de olika vinstdrivna friskolorna sin utdelning till 46 procent ifjol, vilket är en ökning med 15 procentenheter jämfört med de föregående två åren. Dock är inte vinstutdelningstokiga Engelska skolan med i denna beräkning då de hade ett brutet räkenskapsår för år 2016/2017.

I granskningen ligger 900 grundoch gymnasieskolor som drivs som aktiebolag till grund, i vilka 186 000 elever innefattas, varav hälften går i skolor som överstiger det föreslagna vinsttaket.

Detta vinsttak kommer troligen inte att gå igenom i riksdagen eftersom allianspartierna samt SD är emot det, och även om det skulle

gå igenom är det lätt för bolagen att kringgå det. Däremot verkar man använda sig av hotet som en förevändning för att plocka ut mer åt sig själva. Men samtidigt som dessa friskolor tar ut enorma vinster på samhällets bekostnad (via bland annat skolpengen) får deras grundskolelärare mindre i lön än lärare i kommunala skolor.

Enligt en enkät från Lärarnas Riksförbund angående lärarnas löner, som görs årligen, tjänar kommunalt anställda grundskolelärare i Stockholm 3 600 kronor mer varje månad jämfört med lärare i Internationella engelska skolan, och 3 200 kronor mer än Academedias lärare. Detta trots att de har tagit emot

statliga bidrag för att höja lärarnas löner, utan att ha gjort det.

– Vi har ju sett sedan en lång tid tillbaka att löneläget generellt är lägre i fristående än i kommunala skolor. Då har man ofta pratat om att det också är en lägre medelålder på de fristående skolorna, men även när vi har korrigerat för ålder är löneläget lägre. De här är två företag som går med vinst, de borde kunna höja lönerna, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén till Dagens Arena den 12 september.

Personaltätheten är generellt sett också lägre i friskolor, vilket beror på en omfattande segregering.

De kan välja bort de elever som har större behov av särskilt stöd eller extrainsatser eller har en ”stökig”

bakgrund/beteende. Detta kan inte kommunala skolor göra, eftersom de har ett lagstadgat ansvar att försöka tillgodose varje elevs särskilda behov. Friskolorna handplockar de elever som är lönsammast.

Friskoleeländet måste få ett slut.

Kommunala skolor utarmas på resurser samtidigt som riskkapitalisterna tjänar storkovan. När välfärden reduceras till en marknad är det de anställda, brukarna och samhället i stort som får betala priset.

Det krävs ett nytt, massivt välfärdsuppror från gräsrötter, fackliga och alla som vill ha en likvärdig, bra välfärd för alla för att få till stånd en varaktig förändring och kasta ut vinstintresset. ■

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

7

Enad front för att stoppa nazisterna 30 september I söndags, den 17 september, marscherade drygt 50 nazister från NMR med sköldar och fanor längs hela Avenyn i centrala Göteborg. De kom från hela landet för en generalrepetition inför marschen den 30 september.

försvårar en gemensam strategi om hur en agerar på plats.

Rättvisepartiet Socialisterna betonar därför vikten av att de antirasistiska och antifascistiska krafterna på nytt börjar samordna sig.

Vilken styrka vi besitter när den samlade vänstern, folk- och arbetarrörelsen går samman kunde vi se efter Nordiska motståndsrörelsens attack mot den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp 2013.

Då vaknade 10 000-tals upp och i hela landet samlades tusentals för att slå tillbaka den nazistiska faran.

RS GÖTEBORG

rs.gbg@socialisterna.org

P

Kampen mot rasism och nazism är en ständigt aktuell fråga och måste mötas av kamp och motstånd oavsett om det handlar om små våldsamma nazistgrupper som NMR den 30 september, sverigedemokratiska utspel eller den statliga rasismen mot flyktingar och migranter.

Rättvisepartiet Socialisterna har alltid pekat på att vad som kan stoppa nazisterna idag är stora välorganiserade massprotester, att antira-

Solidaritetsdemonstrationen i Göteborg efter nazistattacken i Kärrtorp december 2013 samlade 5 000.

tigdom, arbetslöshet, trångboddhet, nedskärningar, privatiseringar och otrygghet – för välfärd, trygghet och framtidstro.

Rasism och nazism är ett resultat av ett hårdnat politiskt klimat, där S, MP och högerpartierna tävlat med SD i politiska attacker mot flyktingar och migranter och på nytt har skapat en grogrund för nazisternas ökade självförtroende och återetablering. År 2015 trycktes extremhögern tillbaka av den massiva solidaritet med flyktingar som spred sig med Refugees Welcome och 10 000-tals

Nazism är inte en åsikt, utan en rörelse som syftar till förtryck och förberedelser för att krossa all form av demokratisk organisering. sisternas styrka sitter i vårt stora antal och inte på om vi är bättre på att slåss. Samtidigt har vi klargjort att vi inte är pacifister, utan har rätt att försvara oss om vi angrips.

Samtidigt måste vi ta kamp mot nazismens grogrund: missnöjet med dagens samhällssystem, fat-

över hela landet samlades på gator och torg. Men regeringen valde sedan en annan väg, gränserna stängdes, hårdare regler och tillfälliga uppehållstillstånd infördes mot flyktingar och deras familjer.

Med hjälp av borgarpressen vändes diskussionen bort från solidaritet

till misstänksamhet och misstänkliggörande.

Resultatet blev att SD ökade i opinionsmätningarna och att Nordiska motståndsrörelsen på nytt försöker etablera sig runt om i landet. I Göteborg har de försökt återetablera ett fäste genom en rad olika samlingar som vid varje tillfälle resulterat i attacker mot och misshandel av oliktänkande.

Behovet av att bekämpa nazismen är stort. Vi måste agera nu innan de växer sig starkare. Även om nazismen inte är ett politiskt hot idag utgör de ett dödligt hot mot individer som de ser som sina motståndare.

Nazism är inte en åsikt, utan en rörelse som syftar till förtryck och förberedelser för att krossa all form av demokratisk organisering. Denna måste bekämpas med de medel som krävs, med både massprotester och ett politiskt alternativ mot den högerpolitik och kapitalistiska kris som är en grogrund för fascismen.

Nazisterna ansvarar för 44 politiska mord i Sverige sedan 1980-talet. De attackerar antirasisters möten och demonstrationer samt enskilda personer. De har genomfört brand- och bombattentat mot

flyktingförläggningar och fackföreningslokaler.

Detta visar att kampen mot fascism handlar om mer än ställningstaganden, det handlar om arbetarrörelsens möjlighet till organisering. Därför är det positivt att delar av arbetarrörelsen har insett att de måste spela en aktiv roll i kampen mot rasism och fascism.

På Kommunals organiseringskonferens i Kungälv för arbetsplatsombud ägnades i veckan en timme åt att diskutera nödvändigheten av att delta den 30 september mot NMR i Göteborg, men också om att arbeta långsiktigt mot rasism och fascism. Även TCO Göteborg har tagit ställning och inom Lärarförbundet diskuteras det på flera håll om att aktivt delta i demonstrationerna.

Samtidigt har flera hyresgästföreningar i Göteborg tagit beslut om att delta på demonstrationerna.

De två eventen på Facebook, ”Inga nazister i Göteborg” som syndikalister har lanserat och ”Stoppa nazisterna” som Studenter mot rasism ligger bakom, samlar 4 000 respektive 2 000 personer. Tyvärr finns det ännu ingen samordning annat än gemensam samlingsplats, vilket

Foto: Elias Theodorsson

olisen skickade i förväg ut en uppförandekod till NMR för hur de ska kunna agera utan att gripas den 30 september.

Men att NMR i söndags oannonserat marscherade och medvetet bröt mot uppförandekoden, och polisen svarade med att ge dem fri lejd, bekräftade att vi inte kan förlita oss på polisen för att stoppa nazisterna.

Nazisterna försöker återetablera sig i Göteborg, där de inte på många år har klarat av att ha aktiviteter på grund av motståndet från ett starkt antirasistiskt nätverk som höll antirasismen levande i staden och samlade till motdemonstrationer varje gång de dök upp.

Att NMR-aktivister i våras dömdes för tre bombdåd i just Göteborg understryker allvaret.

Dessa händelser sätter nytt ljus på behovet av att organisera motståndet här och nu, men också på att det behövs gemensamma diskussioner inom vänstern, folk- och arbetarrörelsen om vilken kraft och vilken typ av kamp som kan stoppa nazisterna idag och på sikt.

Viljan till motstånd och protester kan ses bland de tusentals som har visat sig vara beredda att gå ut och demonstrera den 30 september, framförallt de skikt av helt nya, inte minst bland de unga, som fått en nyväckt antirasistisk medvetenhet.

I det antifascistiska arbetet finns en rad lärdomar. Vi kan bara lita på vår egen styrka. Ingen tilltro kan ges till de etablerade partierna som ena dagen säger sig vara antirasister för att i nästa stund hetsa mot antifascister, motverka antirasistiska samlingar eller stänga gränser och försvåra för flyktingar. Detta är falska vänner för antirasismen.

Deras intresse handlar om att försöka försäkra sig om att rörelsen inte radikaliseras. De är rädda för att de som nu demonstrerar mot rasism imorgon ska ta kamp mot nedskärningar, privatiseringar eller för välfärd utan vinst.

Rättvisepartiet Socialisterna arbetar för att demonstrationerna den 30 september ska utgöra början på ett nytt fungerande antirasistiskt nätverk med gemensamma möten för att diskutera framtiden. Det som har gjort antirasismen i Göteborg stark är att den har kopplats samman med kampen mot den statliga rasismen och mot högerpolitiken.

Vi bör genast appellera till Refugees Welcome, Asylrörelsen, Ung i Sverige och de som kämpar mot den statliga rasismen om en gemensam kamp mot rasism och för rätten till asyl, samt fackföreningsoch hyresgästföreningsrörelsen.

Den nya situation vi har idag kräver en antifascistisk enhetsfront. Rättvisepartiet Socialisterna är beredda att tillsammans med andra axla det ansvar som situationen kräver och uppmanar fler att lägga grunden för detta tillsammans med oss.

Vi stöder initiativet från en rad organisationer att bjuda in till nätverksmöte den 4 oktober för att samla och se till att motståndet efter den 30 september fortsätter i organiserad form. ■

ANALYS

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

8

Oktober närmar sig – va

100 år efter att den ryska revolutionen skakade världen har varje socialist, antikapitalist och aktivist en skyldighet att analysera dessa mäktiga händelser. Två nya böcker, October av China Miéville och antologin October 1917, ger bra fakta för att försvara revolutionen samtidigt som de har en vacklande hållning mot vanliga lögner och förtal mot Lenin och bolsjevikerna. Båda böckerna finns än så länge bara på engelska, men den sistnämnda kommer snart på svenska.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

C

hina Miévilles bok målar bilden av 1917 från februari till oktober i en slags lightversion av Trotskijs klassiska Ryska revolutionens historia. Fakta är generellt väl valda och anpassade till dagens läsare, till exempel om rasism och kvinnors rättigheter.

Han beskriver rasismen och antisemitismen hos tsaren och de vita kontrarevolutionära krafterna. I revolutionen 1905 lanserade tsaren de protofascistiska grupperna, de Svarta hundra. I motsats till detta var ”den socialistiska rörelsen i imperiet alltid multietnisk, med en oproportionerlig andel minoritetsgrupper och nationer”. Han berättar till exempel om den första allryska muslimska konferensen i april 1917. Konferensen kom överens om tio principer, inklusive kvinnors rösträtt, jämställdhet mellan könen och ”hijabs icke-obligatoriska karaktär”.

I beskrivningen av Lenins kamp för att vända bolsjevikerna bort från samförstånd efter februari betonar Miéville Aleksandra Kollontajs roll i att transportera Lenins Brev från utlandet till Ryssland i mars. Hon riktade också hård kritik mot de som tvekade om kravet på kvinnors rösträtt och spelade en ledande roll i kvinnodemonstrationen som samlade 40 000 samma månad.

Bolsjevikernas proletära bas är också tydlig. Efter februarirevolutionen ”begav sig mensjevikerna till maktens korridorer; bolsjevikerna till arbetarkvarteren”. Bolsjevikerna hade i maj endast tio delegater av 1 200 på den första bondekongressen, medan de hade två tredjedelar av arbetarna vid fabrikkommit-

téns första konferens. Denna konferens var det första stora arbetarmötet som förde fram bolsjevikernas krav på all makt till sovjeterna.

Massornas erfarenheter av den provisoriska regeringen – kriget, jorden, nationella frågan, fattigdomen – och bolsjevikernas handlingar gjorde det möjligt att så småningom uppnå masstöd även bland bönder och soldater, som främst kom från landsbygden.

Miéville citerar mensjeviken Sukhanov efter nederlaget för general Kornilovs försök till militärkupp i slutet av augusti: ”massorna [...] organiserades av bolsjevikerna”, ”med bolsjevikerna hade kommittén de organiserade arbetarnas och soldaternas fulla styrka”.

Efter oktober

Miévilles bok kommer utan tvekan att ha en bra effekt på nya unga läsare. Dess svaghet handlar huvudsakligen om vad som hände efter att arbetarklassen under bolsjevikernas ledning tog makten i oktober, där han verkar ha en deterministisk syn på Rysslands öde. I avsnittet om sovjetkongressen som tog beslutet att ta makten avslutar han: ”Men kriget är ännu inte avslutat, och den ordning som kommer att byggas är allt annat än socialistisk. Istället kommer månaderna och åren som följer att se revolutionen bekrigad, angripen, isolerad, förkastad, bruten. Vi vet var det här leder: utrensningar, gulags, svält, massmord.”

Det är sant att Ryssland efter oktober 1917 inte var ett socialistiskt samhälle, något som Lenin underströk många gånger. Men det är också sant att proletariatets makt-

7

n tione evolu r a t k a s t ur en ry s dik ta dan d de tsaren rs e s f l för ö seke törta stopp sig, s t helt t e t e e t t t s a t å a re en s ch det g fattig lution r. ns o r att e e och ber. Revo unge v r rkera k ö a a t ika n l k e m e c o b 17 som värld ma år fi i okt n. Ar År 20 or så ckta ärlde kten n y m v a r n a i t e r m s v d ö a og till f rige och k skak och t nde, hopp i Sve etare ruari n hä ll arb h gav olter i c t v o e i feb r r t e rklige t e e f h i v ig c g r r o k e m s – eft värld rkravaller ad so darra as. om v e ätta n Hung kt att r n a e i v b m a hur t att rmed alets rklar kapit de dä under åre a samt fö n u k nd ätt er röstr omm tspropaga rartade siv k he re u s a n n Offen r e e g nd s ra hö yssla besva ens R diktatur. n o i t u revol istisk övertagande i Ryssland var stalin till en

19

01 17-2

början på en serie revolutioner.

Bolsjevikerna under Lenin och Trotskij förlorade aldrig fokus på den internationella revolutionen.

Segrar i andra länder, framför allt Tyskland, skulle ha förändrat allt. Miévilles läsare kommer att förstå att den ryska revolutionen isolerades, men inte varför. Nyckellärdomen från 1917 och efterföljande revolutioner är det absoluta behovet av ett revolutionärt parti med nödvändiga erfarenheter och rötter, program och handlingar. Bolsjevikpartiets historia genom kamp och debatter saknades i Tyskland, Österrike, Ungern, Finland etc.

Konstituerande församlingen

Istället försöker Miéville hitta stalinismens rötter i bolsjevikernas politik, vilket framgår av hans kommentarer om den konstituerande församlingen: ”Den är då undertryckt. Det skulle snart bli värre.”

Han skriver senare om ett behov av att erkänna den nya regimens ”misslyckanden och brott”.

Beslutet att upplösa den konstituerande församlingen handlade inte om att blockera någon form av ”demokrati”. Det var för att förhindra en ny ”dubbelmakt” i en situation där arbetarklassen redan hade tagit makten genom sovjeterna. Valet var en slags opinionsundersökning där bolsjevikerna fick 9 miljoner röster

och vann majoritet i Petrograd och Moskva, jämfört med exempelvis mensjevikernas 668 000 och det borgerliga Kadetpartiets 1,8 miljoner röster. Socialistrevolutionärerna blev största partiet med 16,5 miljoner röster. Deras kandidater var emellertid personer från höger-SR, som valdes långt innan vänster-SR blev majoritet och partiets splittrades.

Upplösningen av församlingen var en lugn händelse som orsakade nästan inga reaktioner eller protester. Fallet med undertryckandet av Kronstadt 1921 var inte heller en viktig fråga vid den tiden, men väcktes av anarkister på 1930-talet för att motverka Trotskijs kritik av den anarkistiska ledningens roll i den spanska revolutionen. Faktum var att Kronstadt år 1921 kunde ha fungerat som ett brohuvud för kontrarevolutionen under extremt svåra förhållanden under inbördeskriget mot de vita arméerna och utländsk invasion.

Miéville förstår inte att den politiska kontrarevolutionen från Stalin och byråkratin endast var möjlig genom ett långdraget inbördeskrig.

Hans beskrivning av de avgörande debatterna är ytlig och nästan neutral: ”Mellan 1924 och 1928 blir at-

mosfären i Ryssland mer och mer förgiftad, striderna i partiet bittrare, byten av lojaliteter och klickar mer brådskande och farligare.” Men det viktiga i debatterna var inte i första hand atmosfären, utan deras innehåll: nationalism eller internationalism, bolsjevism eller mensjevism, byråkrati eller arbetardemokrati.

Det var verklig bolsjevism mot urartningen av sovjet-Ryssland till en stalinistisk diktatur.

Vad som uppnåddes

Den andra oktoberboken, en antologi av den trotskistiska riktning där Socialistiska Partiet är den svenska sektionen, innehåller också mycket bra fakta om den ryska revolutionen.

Det viktigaste kapitlet är en text från 1992 av dess internationella teoretiska ledare, Ernest Mandel (1923-95), Kupp eller social revolution?

Mandel kritiserar vänsterpersoner som Eric Hobsbawn, som i sina historiska böcker kritiserar oktoberrevolutionen. Mandel pekar på den tyska revolutionen som ett exempel på vad som skulle ha hänt om bolsjevikerna och arbetarklassen inte hade tagit makten. Att socialdemokrater som Noske ledde kontrarevolutionen och banade vägen för fascismen.

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

9

ad kan vi lära av 1917?

Noggranna studier och analyser av revolutionsåret 1917 är varje socialists skyldighet.

Varje studie av det nya arbetarstyrets politik efter 1917 ger exempel efter exempel på den fullständiga förändring som bolsjevikerna eftersträvade. Hur långt de ville gå, inte minst i frågor som står mycket högt på dagordningen idag – mot nationellt förtryck, rasism, sexism, homofobi etc. Om migration och internationalism påpekar Mandel att ”den första sovjetiska konstitutionen, från 1918, eliminerade skillnaden mellan ’medborgare’ och ’utlänningar’. Vem som helst som bor i Sovjetryssland och redo att arbeta där skulle omedelbart njuta av alla politiska rättigheter, inklusive rösträtt”. Detta var givetvis kopplat till perspektivet att arbetarnas maktövertagande och socalism inte skulle begränsas av Rysslands gränser.

Inom kulturen var det också en otrolig utveckling. Utbildningsbudgeten för år 1916 på 195 miljoner rubel ökade efter februarirevolutionen till 940 miljoner. År 1919, under bolsjevikernas styre men under inbördeskriget, var budgeten 10 miljarder rubel. Antalet grundskolor ökade från 38 387 år 1917 till 62 238 år 1919. Kreativ konst exploderade liksom vetenskap och ”...i slutet av 1918 var det

redan tre gånger fler muséer i Ryssland än före revolutionen.”

1918 och inbördeskrig

Situationen på arbetsplatserna efter oktober ingår i ett kapitel av den kanadensiska akademikern David Mandel. Dubbelmakten i fabrikerna, med arbetarkontroll vid sidan av företagsledningen, var lika illusorisk som i samhället som helhet.

Arbetare fruktade massavskedanden och lockouter. På många arbetsplatser var arbetstidsförkortning till 8 timmar redan genomförd av arbetarna, och företagsledningen rensad från de värsta individerna. Sedan, efter oktober, förlorade kapitalisterna ”intresset för att upprätthålla produktionen”. Detta ökade trycket för nationaliseringar. Från mitten av november 1917 till mitten av mars 1918 förstatligades 836 stora företag. Industrins kollaps minskade antalet industriarbetare i Petrograd från 406 312 i januari 1917 till 142 915 i maj 1918.

Ernest Mandel citerar Lenin från januari 1918: ”Vi är långt från att ha slutfört övergångsfasen från kapitalism till socialism. Vi närde aldrig hoppet att vi skulle avsluta den utan det internationella proletaria-

tets hjälp”. Mer än Miéville försöker denna bok förklara varför revolutionerna i Europa gick förlorade, särskilt de österrikiska socialdemokraternas vägran att ta makten.

Inbördeskriget som startades av de vita generalerna som med stöd av imperialistiska militära invasioner och en livsmedelsblockad mot Ryssland förändrade naturligtvis allting.

Bolsjevikerna tvingades skapa en Röd armé för att försvara revolutionen. Men det var sociala och politiska faktorer som bestämde krigets utfall. De imperialistiska arméerna tvingades dra sig tillbaka på grund av rädsla för revolution på hemmaplan. Bönder och minoriteter såg den livsavgörande skillnaden mellan de röda och de vita i frågan om fördelningen av jord och den nationella frågan. Vågen av pogromer från de vita – 28 procent av alla judiska hem i Ukraina massakrerades – underströk också vad kriget handlade om.

Stalinismens rötter?

När han beskriver denna utveckling försöker Ernest Mandel fortfarande hitta misstag från bolsjevikerna som öppnade dörren till stalinismen.

Det mest allvarliga misstaget, säger han, var ”förbudet av sovjetpartier”.

Han argumenterar för att detta i sin tur ledde till att förbjuda fraktioner i kommunistpartiet (som bolsjevikerna bytt namn till) år 1921, vilket gynnade den växande byråkratin.

Mandel citerar Trotskij: ”Förbudet mot oppositionspartier förde med sig förbudet mot fraktioner.

Förbudet mot fraktioner slutade med ett förbud mot att tänka annorlunda än de ofelbara ledarna.

Partiets polistillverkade monolit resulterade i straffrihet för byråkratin, som blev en källa till allt slags övermod och korruption.”

Men snarare än att ångra beslutet år 1921 syftar Trotskij till att förklara vad som hände. Trotskijs text, från hans bok Förrådda Revolutionen, fortsätter: ”Förbjudandet av fraktioner var också att betraktas som en exceptionell åtgärd, som skulle slopas så fort en allvarlig förbättring inträtt i situationen. Samtidigt var centralkommittén ytterst försiktig i tillämpandet av den nya lagen, då den i högsta grad ansträngde sig att inte kväva det inre partilivet.” Trotskij beskriver därefter Lenins sista strid, mot byråkratiseringen.

Igen, det som i Mandels text verkar vara oundvikligt var en levande process. Det var en kamp där

Lenin och Trotskij var i frontlinjen mot stalinismen och byråkratismen. Detta visas också av det sätt på vilket Trotskij tog upp frågan om demokratiska rättigheter för partier och fraktioner i hans kritik och analys av stalinismen. Det är ett stort misstag att tro att en mildare behandling av partier – mensjeviker och socialrevolutionärer – som tog upp vapen mot arbetarrörelsen, kunde ha varit ett sätt att undvika framväxten av den byråkratiska diktaturen under Stalin. Förbudet mot dessa partier grundades inte på ett i förväg uppgjort program, utan på den konkreta utvecklingen.

Ernest Mandels text ger upphov till många andra frågor. Här är bara utrymme att nämna att han på allvar verkat tro att Lenins bok från 1902, Vad bör göras?, skapade ett skikt av konservativa ”kommittémän” i bolsjevikpartiet. För perioden från början av 1920-talet säger Mandel att ”Lenin och Trotskijs misstag var att generalisera tidens exceptionella förutsättningar”.

Det finns en liknande brist på förståelse i båda dessa uttalanden.

Om något var Lenin inte dogmatisk eller övergeneraliserande. Både år 1902 och 20 år senare betonade han den konkreta situationens fakta.

I partibygget varierade de metoder han förespråkade under olika perioder, nästan alltid i debatter med exakt dessa kommittémän. Efter 1917 betonade Lenin att en seger för arbetarna i ett mer utvecklat land skulle leda till att Ryssland inte var en modell, utan snarare ett undantag.

Lenin, Trotskij och bolsjevikerna gömde inte misstag eller brister. I sitt Brev till amerikanska arbetare, som också ingår i antologin, skriver Lenin: ”Må den fala borgarpressen ropa ut för hela världen varje misstag som vår revolution gör.

Vi är inte rädda för våra misstag.

Människorna har inte blivit helgon, därför att revolutionen börjat.” För varje hundra misstag, säger han, fanns det 10 000 stora och hjältemodiga handlingar.

Båda böckerna är värda en läsning och kommer att spela en allmänt bra roll mot högerns och kapitalisternas propaganda. För att korrekt kunna utvärdera oktober är de dock inte tillräckliga. ■

October, The Story of the Russian Revolution Författare: China Miéville Förlag: Verso Books Antal sidor: 369 Utgivningsdatum: 2017-05 October 1917, Workers in power Författare: Paul Le Blanc, Ernest Mandel, David Mandel Förlag: Merlin Press Ltd Antal sidor: 234 Utgivningsdatum: 2017-01

INTERNATIONELLT

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

10

Foto: Mstyslav Chernov / Flickr CC

Fort Europa fortsätter att skörda offer

Fort Europa fortsätter att expandera sina murar mot flyktingar som försöker ta sig till Europa. Nu ger EU finansiellt stöd till Libyen för att landet ska stoppa flyktingar från att resa därifrån över Medelhavet mot Europa, och Italien skickar militärt stöd.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

E

U har gett miljontals euro till Libyens så kallade enhetsregering under premiärminister Fayez Sarraj för att den ska förhindra flyktingar från att ta sig vidare genom landet mot Europa. EU ger även ekonomiskt stöd till Libyens kustbevakning för att den ska se till att inga flyktingar försöker resa över Medelhavet och in i Europa.

Italien har dessutom skickat krigsskepp för att kontrollera att Libyens kustbevakning verkligen tvingar båtar med flyktingar tillbaka till land. Den libyska kustbevakningen har även skjutit mot hjälporganisationer som har försökt utföra räddningsinsatser på Medelhavet.

Italien stödjer Sarrajs regering i Libyen och dess samarbete med

ar över Gibraltarsundet från Marocko till Spanien. Hittills i år har nästan tre gånger så många tagit den vägen som fjolåret. Runt 120 personer har dött under resan över sundet mot Spanien. De som kommer i land blir inlåsta av polis i upp till 72 timmar i små celler utan dagsljus med tunna madrasser på golvet och utan toalett. Detta gäller även barn. Först därefter får de komma till mottagningscenter.

Det inhumana med att använda militära krafter mot obeväpnade människor bara för att de försöker ta sig ut på vattnet mot Europa där de redan riskerar sina liv är skandalöst. EU säger sig inte ha råd att ta emot fler flyktingar, samtidigt som de betalar miljontals euro till Libyen och sedan tidigare också Turkiet för att hålla flyktingar ute.

De flyktingar som trots allt lyckas ta sig till Europa med livet som insats blir inte heller väl behandlade på den här sidan av havet.

EU:s och Europas politiker har gång på gång visat att det enda de bryr sig om är att hålla flyktingarna ute från Europa, till varje pris. Det handlar inte om att Europa ”inte EU och Fort Europas politik innebär livsfara och diskriminering mot flyktingar. har råd”, det handlar om att skilja på ”vi” och ”dem”, att skapa ett två milisgrupper som tidigare har på havet och att smugglarnätverken politiskt landskap som skiljer på tagit emot stora summor pengar motarbetas. Men situationen för människor och människor. Framför att smuggla flyktingar in i Eu- flyktingar inom Libyens gränser är växten av högerextrema krafter övropa. Dessa tar nu istället emot mardrömslik. Flyktingar tillfånga- er hela Europa är ett tydligt exempengar för att förhindra att folk tas och hamnar på interneringslä- pel på detta.

Det är vi som måste stå upp försöker fly över havet, i samarbete ger där de torteras och får leva unmed regeringen och EU. der fruktansvärda omständigheter för mänskliga rättigheter, vi måste med våldtäkter och misshandel kämpa på alla sätt vi kan för allas rätt till ett tryggt Det är inte bara brutalt inhumant av Runt 120 personer har dött under liv. Det kan vi göra EU att sponsra detresan över sundet mot Spanien. genom att stå enade, ställa tydliga ta, utan även mycket oansvarigt att samarbeta med kri- vardagligen. För att släppas tvingas krav på politikerna i Sverige och minella organisationer som har syss- de betala stora summor pengar. Det EU, och genom att stödja all kamp lat med ekonomiskt utnyttjande av finns ingen formell registrering i för flyktingars rättigheter.

Genom en enad och stark kamp flyktingar och en skoningslös män- dessa läger. Om någon ”försvinner” mot rasism och nazism, för rätten niskosmuggling där otaliga har dött. kan de inte spåras på något vis. till asyl och för öppna gränser till Att antalet flyktingar som har tagit sig ut på Medelhavet har mins- Samtidigt som vägen från Libyen Europa kan vi uppnå en förändring kat har prisats som en succé för hu- till Italien skärs av och Libyen blir av det nuvarande rasistiska systemanismen, att färre riskerar att dö allt farligare reser allt fler flykting- met som bygger murar. ■

Statlig repression när folkomröstning närmar sig Datumet för folkomröstningen för eller emot ett självständigt Katalonien närmar sig och med det en ökad repression från den spanska staten.

NATALIA MEDINA

natalia.medina@socialisterna.org

K

atalonien har 7,5 miljoner invånare och opinionsundersökningar visar att en majoritet av dess befolkning är för en folkomröstning gällade regionens självständighet från Spanien.

Den 6 september klubbade den regionala regeringen igenom att en sådan en folkomröstning ska ske den 1 oktober i år. Två dagar senare ställde Spaniens högsta domstol in omröstningen och förklarade den olaglig enligt den spanska konstitutionen. Carles Puigdemont, regionspresident i Katalonien, har

utlovat självständighet inom 48 timmar efter omröstningen ifall folket skulle rösta ja. Premiärminister Mariano Rajoy, som har varit tydlig med var den spanska regeringen står i frågan, uppmanar folk att inte rösta och säger att regeringen inte kommer att låta Katalonien bli en självständig stat.

Spanska statens repression mot alla former av mobilisering och organisering inför folkomröstningen börjar ta sig francoistiska uttryck.

Domaren José Yusty Bastarreche be-

slutade nyligen att förbjuda en manifestation i Madrid till stöd för ett självständigt Katalonien. Domaren har redan med tidigare domstolsbeslut och uttalanden visat att han hyser sympatier med extremhögern.

Al Jazeera rapporterade den 17 september att spansk polis hittills har beslagtagit över 1,3 miljoner flygblad och affischer som propagerar för en röst för ett självständigt Katalonien. Polisen har även sökt igenom tryckerier och tidningsredaktioner i jakt på valsedlar, valurnor och flygblad. Samtidigt har över 700 borgmästare som har lovat att ställa kommunbyggnader till förfogande som vallokaler kallats till förhör och chefsåklagaren förbereder stämningsansökningar mot representanter för Kataloniens parlament, däribland Puigdemont.

Hoten från den spanska staten

Solidaritetsdemonstration i Madrid.

för att hindra folkomröstningen har blivit allt grövre, som hot om fängelse, att ta ifrån Katalonien dess regionala självständighet och att ta över de regionala ekonomiska tillgångarna om inte regionsregeringen följer spanska statens direktiv.

Men statens repressioner har bara spätt på missnöjet. Och under Kataloniens nationaldag, Diada, den 11 september deltog över en miljon människor i manifestationerna för Kataloniens självständighet. ■

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

11

Foto: Wikimedia Commons / Staboslaw

Missnöjet mot den polska högerpolitiken växer och tog sig i somras uttryck i stora massprotester.

Polen efter sommarens protester:

Hur ska vänstern gå vidare?

Polens styrande parti Lag och rättvisa har under de senaste två åren orsakat den ena proteströrelsen efter den andra. Men till följd av ett antal populära sociala reformer har regeringens lyckats behålla stödet bland grupper av arbetare samtidigt som dess reaktionära och bonapartiska åtgärder gör delar av den urbana medelklassen och i allt högre grad de unga fientligt inställda.

I kampen mot regeringen har viktiga delsegrar inkasserats, som ger nya möjligheter att bygga en vänsterkraft i Polen.

KACPER PLUTA

Alternatywa Socjalistyczna (CWI Polen)

P

arlamentet röstade i juli i år igenom ett nytt lagförslag som avser att få justitieministerns vilja överordnad både domstolarna och förvattningsdomstolen. Detta utlöste en proteströrelse som fick till följd att president Andrzej Duda lade in sitt veto mot delar av lagförslaget, trots att han valdes på Lag och rättvisas program.

Lag och rättvisa, som leds av Jaroslaw Kaczynski, kom till makten efter den våg av besvikelse och ilska som följde efter två årtionden av nyliberal kapitalism i Polen,.

Den nya Lag och rättvisa-regeringen genomförde sociala reformer, som barnbidrag och minimilön samt lovade att sänka pensionsåldern. Samtidigt framställde de sig som en regering som tog itu med uppgiften att utveckla en självständig polsk kapitalism.

En uppgift som partiet anser rätt-

färdigar utrensningar inom staten och att man tar kontroll över rättsväsendet.

När parlamentet 2016 ändrade författningsdomstolens sammansättning utbröt regeringsfientliga protester och ”Kommitén för demokratins försvar” (KOD) bildades. Men de som KOD lyckades mobilisera var nästan uteslutande äldre och i huvudsak från medelklassen. Få unga var närvarande på gatorna. KOD tappade till slut farten och dess ledning kollapsade i käbbel och korruptionsskandaler.

Situationen förändrades dock efter ett försök att avskaffa rätten till abort. Konservativa påtryckningsgrupper lyckades med att få upp ett totalt abortförbud till diskussion inom regeringen och bland ledande Lag och rättvisa-politiker.

En omfattande opposition strömmade ut på gatorna, med massiva

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

demonstrationer av huvudsakligen unga kvinnor. Många nya blev inblandade i kampen och lagförslaget om abortförbud drogs tillbaka.

När regeringen ville gå vidare i sin strävan att ta kontrollen över rättsväsendet och ge justiministern rätt att avsätta och utse domare, inkluderat i Högsta domstolen, började en ny proteströrelse växa fram. Juli blev en månad av protester. Rörelsen mot regeringens nya rättsordning attraherade, till skillnad från tidigare KOD-protester, ungdomar som oroade sig inför utsikterna av ett auktoritärt styre. En del av de allra första demonstrationerna organiserades av vänstern, som den gemensamma protesten från Razempartiet och fackföreningsfederationen OPZZ, tillsammans med andra vänstergrupper.

Röster från liberalerna uppmanade vänstern, när rörelsen började växa, att ansluta sig till de kapitalistiska partierna i en gemensam front för att ”rädda demokratin”.

Samtidigt utövade de påtryckningar på vänstern att inte resa någon som helst kritik mot kapitalistiska partners (och därför inte heller av det rådande icke fungerande systemet). Detta accepterades dessvärre av Razem.

De kapitalistiska politikerna tog första bästa tilllfälle i akt att bedra vänstern genom att inte tillåta vänsterrepresentanter att tala på ett massmöte. Liberala politiker kämpade vid flera tillfällen för att undertrycka rörelsens mer ungdomliga- och vänsterelement, till exempel genom att förbjuda eller begränsa närvaron av hbtq-flaggor under möten.

Dessa händelser öppnade upp en diskussion, i synnerhet bland

Razemaktivister, en del kvinno­ rättsgrupper och vänsterintellektuella om hur en mer ihärdig strid ska utkämpas för att inte få demokratiska krav begravda under nyliberala ledares agenda.

Efter en vecka av dagliga protester och mobiliseringar i juli lade president Duda in ett veto mot två av de tre lagförslagen om reformer på det juridiska området. Utrensningen av rådet och Högsta domstolen slopades, medan en del administrativa förändringar kvarstod (vilket gjorde det möjligt för Lag och rättvisa att iscensätta ytterligare en del attacker). Det överraskade många, då president Duda i allmänt anses vara Kaczynskis ”verkställare”.

Det är en öppen fråga om vetot var Dudas försök till oberoende, ett politiskt knep eller ett tidigt tecken på sprickor inom det styrande partiet. Inom samhället i stort uppfattades vetot som en seger eller snarare som en bra kompromiss och rörelsen upplöstes.

Under rörelsens allra sista tid ville delar av vänstern ha en mer självständig ställning gentemot liberalerna. En Razempartiavdelning i Krakow uppmanade till en demonstration för demokratiska rättigheter, kvinnors rättigheter, miljön, hbtq-frågor och så vidare.

Alternatywa Socjalistyczna deltog i den koalition som organiserade demonstrationen.

Under manifestationen sade vi att dagens nyliberala ”försvarare av demokratin” så sent som igår tog bort aborträtten, argumenterade mot rätten att organisera fackföreningar och ruinerade hela samhällen med sin ekonomiska politik.

CWI i Polen uppmanade till en

självständig vänsterkamp för demokratiska rättigheter, med vilket vi inte menar försvar av kapitalistiska domstolar utan kamp för kvinnors rättigheter, mot rasism och mot regeringens kontroll över media.

Vårt tal och våra paroller på manifestationen cirkulerades vitt och brett online, vilket sparkade igång en debatt i de progressiva leden. Styrkan i de positioner vi uttryckte ledde till en del sympati från vänstern i fråga om vår ”ihärdighet”, men också till hysteriska fördömanden och attacker från liberala kretsar som endast är intresserade av att upprätthålla ett oförändrat läge.

Den regionala KOD-avdelningen stormade iväg från manifestationen och uttalande sig sedan emot vår medverkan i rörelsen. Detta ledde i sin tur till att två artiklar om Alternatywa Socjalistyczna publicerades i Polens största liberala dagstidning, ”Gazeta Wyborcza” (en rapport i den lokala utgåvan och en andra – full av förtal – i riksupplagan).

Den uppmärksamhet som våra idéer fick gav oss möjlighet att lyfta fram våra krav. Det kommer att komma nya rörelser – nya attacker på kvinnors rättigheter hotar och utbildningen kommer att bli föremål för reaktionära utbildningsprogram.

Motståndet kommer att växa, men en ”prodemokratisk” rörelse ledd av den kapitalistiska misärens arkitekter, blinda för de verkliga orsakerna till de nationalistiska och populistiska krafterna, kan naturligtvis inte attrahera arbetarklassen. Vänstern och arbetarrörelsen bör leda dessa strider, men också leda arbetarklassen ut ur dödläget mellan reaktionära och nyliberaler genom att visa på en socialistisk väg framåt. ■

INTERNATIONELLT

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

12

En massiv och brutal utrensning av minoritetsbefolkningen rohingya pågår i Burma. Hundratusentals har tvingats på flykt.

Myanmar (Burma):

Stoppa den etniska rensningen av rohingya Det som var en utdragen konflikt mellan Myanmars (Burma) regering och rohingyafolket (muslimsk minoritetsgrupp) i delstaten Rajhine har under de senaste veckorna eskalerat till en stor humanitär kris.

CLARE DOYLE

Internationella sekretariatet CWI

Ö

ver 400 000 har flytt landet mot grannlandet Bangladesh. Tiotusentals har stängts inne i regndränkta ingenmansland utan mat, hus eller läkemedel. Hundratusentals kämpar för att överleva i provisoriska läger i Bangladesh. Nyfödda dör snabbt, likt de svaga och äldre.

Bangladesh premiärminister, Hasina Wajed, har sagt till flyktingarna att de omedelbart måste återvända.

Lokalbefolkningen är förbjudna att ge dem husrum eller hjälp. Innan det brutala militära anfallet började den 25 augusti hade redan 400 000 rohingya tvingats fly landet.

FN:s säkerhetsråd har formellt fördömt våldet som deras generalsekreterare Antonio Guterres beskriver som etnisk rensning.

I många år har det förtryckta rohingyafolket sökt trygghet bortom Burmas gränser. För bara två år sedan var det lika många flyktingar som drunknade runt omkring Burma som i Medelhavet. Idag flyr hundratusentals massakrerna, där våldtäkter och plundring utförs av den burmesiska militären.

Aung San Suu Kyi är Burmas erkända politiska ledare sedan hennes

parti NLD (Nationella demokratiska förbundet) vann 80 procent av rösterna i valet 2015. Det var det första ”fria” valet efter femtio år av repressivt militärstyre. Hon har dock fördömts världen över för att hon inte har sagt något om de ohyggligheterna som hennes regering har utfört mot rohingyafolket.

När hon två veckor in i krisen bröt tystnaden med ett telefonsamtal till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan var att ”det råder stor missinformation om vad som pågår” allt hon kunde säga, vilket är i nivå med Trump – ett totalt förnekande av verkligheten. Detta var när media världen över visade de överväldigande bevis som finns om grymheter mot och masslakt av oskyldiga civila. Hon annonserade också att hon inte skulle dyka upp på FN:s toppmötesom denna vecka ska diskutera katastrofen.

Olika organisationer och akademiska institut har uppmanat att hennes Nobels fredspris ska dras tillbaka. Ironiskt nog fick hon detta pris för hennes egen opposition mot militärstyret, då hon satt fängslad eller i husarrest i 15 år.

CWI har alltid vidhållit att Aung San Suu Kyis passiva motstånd inte

skulle vara ett starkt vapen nog för att rätta alla de fel årtionden av militärstyre har inneburit, och hon skulle inte mobilisera massorna för att avsätta dem. Hon har länge stått till västkapitalismens förfogande för deras intressen vad gäller handel och industrier i regionen samt i att bemöta det ökade inflytandet från Kinas militär-industriella komplex.

Militären i Burma, som fortfarande har greppet om samhället och industrin, rättfärdigar sitt agerande mot rohingyabefolkningen (som är över en miljon i landet) med att de måste eliminera terrorism.

Men det är arméns terrorkampanjer genom åren som har drivit ett desperat skikt av rohingyafolkets ungdom i den riktningen. Den 25 augusti attackerade en grupp från Arakan rohingyas befrielsearmé 30 polisposteringar och en militärbas, vilket dödade flera. Militären har också sagt att det finns folk som ”uppmanar till upplopp”.

Samtidigt som ett förtryckt folk har rätten att försvara sig själva – med vapen om så krävs – är en sådan taktik utan en massrörelse bakom sig inte nog för att ge en lösning till de förtrycktas lidande.

Det kan tjäna som en ursäkta för statens hårda kärna att slå ned mot hela befolkningen.

Militärens svar har varit att lansera en blodig hämndkampanj utan motstycke, där hundratals civila har dödats och minst 500 byar har bränts till marken – vilket har tvingat hundratusentals människor,

även de som inte tillhör rohingyabefolkningen, att fly utan något annat än kläderna de har på kroppen.

Det muslimska rohingyafolket har levt i den delen av vad som blev Burma sedan 1300-talet. Föraktet mot dem började när deras antal ökade med britternas hjälp som en motvikt mot de buddistiska styrkorna under andra världskriget samt som billig arbetskraft när Burma sågs som en indisk provins inom det brittiska imperiet.

Det var kämpar som Aan San Su Kyis pappa som fick ett slut på det brittiska kolonialstyret och uppnådde självständighet år 1948.

Strax därefter lönnmördades han och hans medkämpar. Senare, år 1962, förstatligade den burmesiska militären som hade gripit makten det som tidigare hade tillhört britterna, men det var en stat utan ett jota av genuin demokrati.

I augusti 1988 var en heroisk revolt från arbetare och studenter nära att störta generalernas diktatur. Oddsen var emot dem och de hade inte det nödvändiga: ett erfaret massförankrat arbetarparti som kan fullborda revolutionen.

Revolten krossades och en längre period av intensiv repression följde, vilket bara tillfälligt bröts av ett kampuppbrott år 2007.

I Burma är buddister i majoritet, och det muslimska rohingyafolket en förtryckt minoritet. Det finns 135 olika etniska grupper med en erkänd status i landet, men rohin-

gyafolket erkänns inte ens som en etnisk grupp och har nekats medborgarskap sedan år 1982. Det är noterbart att Aung San Su Kyi inte hade en enda muslimsk kandidat på sin partivalsedel år 2015.

Till socialistworld.net (CWI:s hemsida) sa Ye Naing, burmesisk student, i juni i år att etniska minoriteter hade röstat på Aung San Suu Kyi i valet i hopp om att det skulle innebära mer lokalt självstyre och mer federala system. Militären har plundrat naturresurser i de delstater och områden som etniska minoriteter lever i utan att ge nånting tillbaka till dem.

– Aung San Suu Kyi är inte intresserad av att kämpa för rohingyafolket och kommer att låta dem ruttna i koncentrationsläger eller dö i haven, sa Ye Naing.

Flera länder i Sydostasien har muslimska majoriteter, som det relativt rika Malaysia. Men alla har vidhållit att rohingyafolket måste hållas borta, även efter de många flyktingkatastrofer till havs som har drabbat dem de senaste åren.

Bangladesh är ett land präglat av stor fattigdom och ett av de mest tätbefolkade länderna i världen. Men deras toppolitiker (andra generationens ”frihetskämpar” från självständighetskriget 1971) är bland de rikaste i Asien – och bland de mest korrupta. Å andra sidan har arbetarna i Bangladesh en stolt tradition av kamp – strejker och liknande – mot bossarna och förödande byggprojekt.

Människor världen över känner sig maktlösa inför rohingyafolkets lidande i Burma. Men inom landet finns det dock rapporter om solidaritetsdemonstrationer och arga protester från andra grupper som har fått utstå hemskheter från militären. Solidaritetsprotester har också brutit ut i Bangladesh och Indonesien.

Det behövs ett globalt motstånd den burmesiska regeringen och omedelbara insatser för att de på flukt ska få skydd, mat, rent vatten, och medicinsk hjälp.

Kampen för att försvara förföljda minoriteter i vilket land som helst kan inte skiljas från behovet av en enad arbetarkamp mot den gemensamma fienden – företagsledarna och försvararna av deras system.

Kapitalistiska politiker och internationella organisationer håller upp sina händer i fasa och gråter krokodiltårar över händelserna i Burma. Men det är deras system som skapar krig och klyftor. De fruktar massrevolter från arbetare och fattiga, och deras rädsla kan snart bli uppfylld.

Partier med socialistiska idéer och program kommer att växa när stora sociala kamprörelser bryter ut. Lärdomar kommer att dras om behovet av att kämpa för ett helt nytt samhälle – ett samhälle där rätten för alla minoriteter, däribland självbestämmande, upprätthålls och en frivillig federation av socialistiska stater etableras världen runt. ■

INRIKES

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

13

Dubbla budskap om föreningslokaler Flera föreningslokaler i Hammarkullen, Göteborg är på nytt hotade, och det råder dubbla budskap från Bostadsbolagets chefer och politiska ledning. Offensiv intervjuar distriktschefen Johan Wilck och ordförande Johan Zandin från Vänsterpartiet.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg @socialisterna.org

–V

i har beslutat att stänga lokaler där det idag finns fören­ ingar och butiker. Det är den vägen vi vandrar idag, säger distriktsche­ fen Johan Wilck när Offensiv ring­ er upp.

Tycker ni verkligen att det är en bra ide att stänga lokaler som anpassats för föreningar i ett område med så rikt föreningsliv som Hammarkullen?

– Stänga och stänga, vi frigör ytor.

Det är en medveten strategi. Man får vara förändringsbenägen. Man mås­ te våga prova. Vi ersätter dessa med 600 kvadratmeter gemensamma ytor. Det är mer prisvärt.

Men det går ju inte att jämföra egna lokaler med gemensamma lokaler att dela med andra. Vissa föreningar har daglig verksamhet, där vissa är i behov av att förvara sina karnevalsdräkter.

– Vi är tydliga i detta läge. Vi kommer jobba hårt för detta. Inte bara i Hammarkullen, utan i hela Göteborg.

Foto: Kristofer Lundberg

Finns det verkligen ett beslut, och vilka har isåfall tagit beslutet om att stänga förenings- och butiklokaler på Bredfjällsgatan?

– Det finns inget beslut om just dessa lokaler. Men AB Framtiden har gett oss detta uppdrag.

– Vi behöver fler lägenheter i befintliga hus. Detta är i grunden bostadshus. Handel och förenings­ lokaler är bättre att samla på tor­ gen än i befintliga bottenvåningar.

Föreningslokaler hotas på nytt i Hammarkullen.

Ur en ren trygghetssynpunkt spelar föreningslivet en viktig faktor och skapar liv och rörelse i området. Är det medtaget i beräkningen?

– I vissa områden är det bra att bli av med föreningar. Vissa föreningar skapar mer problem än de löser.

Vilka föreningar pratar du om?

– I allmänhet är det så. Det kan komma och gå problem. Det är bra att få ordning och reda. Det gäller Hammarkullen, Bergsjön och Bi­ skopsgården.

Det blir svårt att ha en seriös inställning när du slänger dig med olika anklagelser utan att vara konkret. Detta går dessutom emot det som har diskuterats mellan Bostadsbolaget, Hyresgästföreningen och de boende på gemensamma dialogmöten.

– Det finns olika önskemål, där olika människor vill olika saker.

Den som skriker högst kan inte all­

tid få sin vilja igenom. På sikt lönar sig detta beslut, det blir ordning och reda, städat och snyggt.

– Vi har 100 procent anslut­ ningsgrad, Hyresgästföreningen har 30 procent. Vi har därmed bra insyn i vad människor tycker. Det är många som pratar med oss. De flesta hyresgästföreningar nyttjar lokalerna två timmar i veckan.

Menar du att du jämför att betala en hyra till Bostadsbolaget med ett medlemskap i en förening?

– Varför ska du hårddra det? Så fort det är något är du snabb på att kritisera. När jag uttalade mig för kameraövervakning i Hammar­ kullen var du snabbt ute i radio och kritiserade detta. Du gör en höna av en fjäder. Lokalerna är tomma eller blir tomma. Men om ingen flyttar ut är de kvar.

Det gemensamma aktivitetshusets 600 kvadratmeter är väl bättre som

komplement och inte som ersättning till befintliga lokaler?

– Det bästa hade varit om alla fick en lägenhet gratis eller? Jag har pratat med Johan Zandin. Han tycker detta är en bra idé, det är politikerna som har beställt detta.

De som har gett oss order om detta är de rödgröna.

– Vi har inte hittat på det, jag har inte hittat på det, säger Wilck.

Offensiv ringer därmed upp Johan Zandin för Vänsterpartiet tillika ordförande för Bostadsbolaget.

– Vi har inte diskuterat detta.

Från politiken har vi sagt att om det finns tomma lokaler som inte går att hyra ut så kan man om möj­ ligt ombilda dessa till bostäder.

Bredfjällgatan vet jag inget om. Det vet du nog mer om än mig.

– Hela AB Framtiden har ju gått ut med detta om att bygga lägenhe­ ter i befintliga hus. Men då måste man också göra en helhetsbedöm­

ning: vilka behov finns i stadsde­ len, vilka behov har föreningarna?

Därefter får man göra en bedöm­ ning på om det är rätt väg.

Ska inte dessa 600 kvadratmeter vara ett komplement? Det kan ju inte ersätta befintliga lokaler om det är en satsning?

– Jag vet att det finns olika be­ hov. Vissa har ett behov, andra har mer behov att samlas flera gånger i veckan. Jag tänker mig att det måste finnas båda. Vi måste värna om föreningslivet. Det borde gå att skapa en dialog mellan förenings­ rådet, föreningsstöd och Bostads­ bolaget på en Hammarkullennivå och se om ni kan hitta lösningar.

– Om de lokalt tror att vi men­ ar att alla lokaler ska bort har de missuppfattat. Nu tillför vi lokal­ yta, kanske ser vi att behovet är större. Då får vi titta på det. Som ordförande ska jag följa detta på håll, avslutar Johan Zandin. ■

Pajala: Skolan i Tärendö är hotad – igen

Foto: Pajala kommun

E

Skolan i Pajala är på nytt hotad av nedskärningspolitiken.

fter protester från föräldrar och andra bybor räddades skolan i Tärendö från ned­ läggning i maj – men nu är den hotad igen. Pajala kommun be­ slöt i maj att låta skolan vara kvar ett år till. Enligt ett avtal med Tä­ rendö-föräldrarna skulle skolans driftskostnader skäras ned med 500 000 kronor.

Föräldrarna tog bland annat över sysslor som vaktmästeri, bibliotek och snöröjning. Byns sågverk tog över uppvärmningen av skolan. Men bara två veckor in på det nya läsåret flaggade Pajalas kommunledning återigen för att stänga skolan.

”Ekonomin visar att vi inte kla­ rar budgeten”, förklarade kommu­ nalrådet Jan Larsson (S) till NSD, i kontrast till skolpolitikernas ti­ digare uttalanden om att nedlägg­ ningen inte handlade om pengar, utan om att säkra behöriga lärare och fler kompisar för barnen.

Budgetproblemen blir inte bättre av kommunen tappar en halv mil­ jon kronor i skolpeng i och med att Tärendöeleverna i årskurs sex har valt bort skolan i centralorten Pajala till förmån för den mer när­ liggande friskolan i Kangos (precis som föräldrarna varslade om). S

är splittrat efter att motståndarna mot skolnedläggningar förra året gick in i partiet och vann en ma­ joritet. Därför är det tillsammans med Vänsterpartiet som ”gamla S” nu försöker spara sig ur krisen som har följt på fiaskot för Northlands gruvetablering Kaunisvaara.

Pajala kommun har landets i särklass största skuld per invånare (43 207 kronor). Den blinda jakten på kronor och ören riskerar fram­ för allt att jaga barnfamiljer och unga på flykten från såväl byar som kommunen som helhet. ■

Liv Shange Moyo

INRIKES

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

14

Kampen räddade Söderbyskogen

Foto: Mattias Bernhardsson

till exempel för att stoppa en planerad bergtäkt i det hästtäta kulturlandskapet Ekeby vid Tungelsta och stoppa avverkningar invid gränsen till Tyresta nationalpark.

Nyligen vanns en stor seger då de planerade avverkningar på norra Ornö – i Nybysjöområdet – drogs tillbaka, vilket innebär att den största kvarvarande vildmarken i länets skärgård samt länets viktigaste häckningsplats för havsörn får vara kvar.

Lena Hauptman.

Johan Lund.

Bara veckan efter det glädjande beskedet att vildmarken på norra Ornö räddas kommer nästa glädjande besked att även Söderbyskogen räddas. Detta är nu den andra segern för naturskyddskampen i Haninge i september, en kamp som behöver fortsätta.

RS HANINGE

rs@socialisterna.org

I

månader har boende i Söderby, kampanjen Skogenkvar.nu, Rättvisepartiet Socialisterna med flera kampanjat mot kommunledningens plan att avverka Söderbyskogen för att bygga bostäder. Nu stoppas exploateringen

och kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) förklarar varför till kampanjen Skogenkvar.nu: ”Det är helt enkelt så att då det inte synes finnas majoritet för en förändring av gällande plan och då finns ingen anledning för oss att fullfölja arbetet. Våra handläggares energi kan helt enkelt läggas på andra ärenden. Det som är gjort är gjort, men det skrivs inte fram något ärende”.

– Jag har aldrig tvekat om att vi i Söderby ska kämpa för att få behålla vår skog. Jag älskar verkligen den här lilla skogen, att få följa naturens skeenden hela året med djurungar, bär och svamp. Den här tiden som vi i skogenkvar.nu har kämpat och kontaktat myndigheter och politiker har lärt mig väldigt mycket.

Söderbyskogen har räddats från exploatering.

Man ska kämpa och aldrig ge upp, säger Lena Hauptman, söderbybo och aktiv i Skogenkvar.nu.

– Vi som bor i Söderby är mycket glada över att den föreslagna planen har skrotats och att vi får ha Söderbyskogen kvar. Den betyder mycket för oss som rekreationskälla. Nu återstår arbetet med att biotopskydda Söderbyskogen så den inte hotas av exploatering i framtiden, framhåller Johan Lundborg, söderbybo och aktiv i Skogenkvar.nu.

– Bra kämpat alla söderbybor – organisering lönar sig! Om exploateringsplanerna återupptas tar vi strid på nytt, och ni har alltid 100 procent stöd av oss i Rättvisepartiet Socialisterna. Genom att göra bevarandet av våra skogar till en politisk fråga i valet kan vi pressa partierna att inte återuppta frågan,

Kampen mot nazismen i Tyskland KLAND AZISMEN I TYS KAMPEN MOT N

Rättviseböckers Kampen mot nazismen i Tyskland av den ryske revolutionären Leo Trotskij ges för första gången ut på svenska och innehåller ovärderliga lärdomar för den antifacistiska kampen idag.

PRIS:

199 kr

PORTO

på svenska För första gången istarkiv.se i samarbete med marx

Kampen

mot nazismen.indd 1

Den politiska majoriteten för att exploatera Söderbyskogen försvann när Centerpartiet bytte sida efter det stora samrådsmötet i våras.

Kommunen hade låtit bli att bjuda in majoriteten av söderbyborna, men informationen om mötet kom ut till alla tack vare flygbladsutdelningar i alla brevlådor av Skogenkvar.nu och Rättvisepartiet Socialisterna. Det kompakta motståndet mot exploateringen framgick av det 70-tal närvarande söderbyborna.

Rättvisepartiet Socialisterna har kämpat för bevarande på flera andra fronter under det senaste året,

2016-10-17 15:55

Det finns ingen motsättning mellan att bygga nya bostäder och att bevara naturen. Vi i Rättvisepartiet Socialisterna står för att kommundelarna ska förtätas där det finns ”döda ytor” och barriärer, exempelvis genom att bygga ned garage och stora parkeringsplatser under jord samt bygga över huvudleder där det är möjligt. Detta skulle innebära lägre mark- och exploateringskostnader och därmed fler bostäder med lägre hyror jämfört med när kommunen istället bygger i natur- och skogsområden som kräver kostsam utbyggnad av VA, nya väg- och trafiklösningar med mera. ■

Hundraåringen

som gjorde revolution beställ boken av och om Amaltheamannen Anton Nilson

Boken om den legendariske socialisten och aviatören (flygaren) Anton Nilsons dramatiska liv (1887-1988) är en verklig, osminkad och sanningsenlig självbiografi.

Boken redovisar en ung revolutionärs dramatiska liv, som säger mycket om både den svenska arbetarrörelsens stormiga pionjärtid och den ryska revolution för 100 år sedan, som Anton Nilson anslöt sig till och kallade ”en eruption i mänskligheten”.

parier har tagit plats i Uttalade nazistpart i och Slovakien samt lamenten i Grekland tgrupper nazis a amm Vålds .

EU-parlamentet nd Finla ge, na i Sveri marscherar på gator men, hur har den och Norge. Vad är nazis hotet stoppas? uppstått och hur kan varit mer akuta än i r frågo Aldrig har dessa till av 1920-talet fram Tyskland från slutet de i januari 1933. agan övert makt s Hitler analy kij ären Leo Trots Den ryske revolution uppmanade arbetarröserade, varnade och med men nazis mot t relsen till en enhetsfron annan. en klarhet som ingen läsas Dessa texter behöver av alla antirasister idag.

Beställ genom att e-posta rs@socialisterna.org + eller ring 08-605 94 00.

säger Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge i gruppen Rädda Söderbyskogen – skogenkvar.nu.

Men exploateringarna är så många och omfattande att det måste mötas med ett stort och enat motstånd. Det räcker i längden inte att mindre grupper enbart tar strid i sina egna områden. Även om kommunen drar tillbaka en detaljplan efter en lyckad kampanj kommer det tre nya hot och kommunens orörda natur fortsätter att minska.

Därför satte Mattias Bernhardsson (RS) med flera engagerade upp sidan ”Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap” i februari. Sidan har blivit en plattform för de olika lokala kampanjer och grupper som är aktiva, men har som ambition att förena dessa för större mobiliseringar som kan leda till en politisk kursändring som består.

Nästa stora stridsfråga blir att skydda Norrbyskogen, som också riskerar att skövlas för nya bostäder.

Inbunden, 352 sidor med historiska bilder.

Offensivs pris: 212 kr plus porto 69 kr.

Beställ: offensiv@socialisterna.org

PRIS:

212 kr

+ PORTO

Luleå:

Borås:

Sundsvall:

Göteborg:

Nordkoreakonflikten Tid: Tisdag den 26 september kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För info om mötestema: 073-053 68 84.

Rapport från partistyrelsen Tid: Tisdag den 26 september kl 18.00.

För info om plats etc: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stockholm:

Rapport från partistyrelsen Tid: Onsdag den 27 september kl 18.00.

Plats: Yxhammarsgatan 8-10.

För mer info: 070-396 47 83.

Hammarkullen Rapport från partistyrelsen Tid: Onsdag den 27 september kl 18:00.

Plats: Bokcaféet.

För info: 076-094 63 91.

Rapport från partistyrelsen Sthlm Sydost Tid: Tisdag den 26 september.

Plats: Hyresgästlokalen Åsgärde­ vägen, Tunnelbana Sandsborg.

För mer info: 070-326 65 94.

Angered Rapport från partistyrelsen Tid: Tisdag den 26 september kl 12:00.

Plats: Gårdssten.

För info: 073-501 21 37.

Rapport från partistyrelsen Sthlm Sydväst Tid: Torsdag den 28 september kl 18:30.

Plats: Högdalen.

För mer info : 073-387 65 77.

För info: 073-373 33 61.

Debatt – afghanska flyktingars situation i Sverige Sthlm Norra Tid: Torsdag 28 september 17:30.

Plats: Kista Träff, Stockholm. Arr Iranska Flyktingarnas Riksförbund i Sverige, Iranska Flyktingrådet i Stockholm.

För mer info: 073-576 98 69.

Haninge:

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 28 september kl 18:30.

Plats: Brandbergen, vågens gata 448-453.

För mer info: 072-524 42 95.

Eskilstuna: Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Karlskoga:

Vi behöver öka takten

S

edan förra veckans nummer av Offensiv har vi samlat in 7 943 kronor till ekonomikampanjen. Men med bara två veckor kvar att nå målet på 80 000 kronor behöver takten öka rejält om vi ska ha en chans att nå det.

Rättvisepartiet Socialisterna är ett parti som aktivt deltar i kampen vartän den dyker upp. Vi understödjer och tar initiativ till kampanjer mot rasism, nedskärningar och privatiseringar, mot miltarism och krig, mot sexism och kvinnoförtryck – för välfärd, fred och trygghet för alla.

Men för att kunna göra allt vi gör krävs det ekonomiska resurser, något som vi inte får via

andra medel än gräsrötternas aktiva stöd. Det är via prenumerationer, bidrag och insamlingar som vi kan hålla vår kamp för socialism levande.

Stöd oss gärna med att ta en prenumeration.

Du kan också ge ett bidrag via att swisha till 123 240 32 85, sätta in på PlusGiro 87 96 49-2 eller genom att sms:a ”Offensiv 100” till 72550.

Tack! ■

Procent av mål

Norrbotten Västerbotten

Totalt

26% 21 062 kr

Mellannorrland Stockholm Mellansverige

2 747 kr 0 kr 840 kr 9 868 kr 0 kr

Västsverige

7 287 kr

Sydsverige

320 kr

För info: 073-310 70 87.

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje: För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Pris: 50 kronor + porto

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2017

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

21 SEPTEMBER 2017 # 1 269

10:30 Öppning 11:00-12:45

”

Seminarier:

- Hur gick Ryska revolutionen till?

- Finska inbördeskriget.

- Den förrådda revolutionen – Trotskij mot Stalin.

- Anton Nilsson – Hundraåringen som gjorde revolution.

12:45-14:30

Lunch Inkl guidning av BadArt om utställningen Konst och Revolution.

Varmt välkommen till seminariedagen 4:e november: Revolution2017 för att delta i diskussionen.

Vilka lärdomar från 1917 behöver kampen idag?

Det blir en vacker blandning av historia, dagsaktuell kamp och framtida perspektiv.

Tack vare 1917 så vet vi att det går att göra revolution. Att människor har en kraft att få slut på krig, diktaturer och förtryck – bara vi går samman och organiserar oss underifrån.

14:30-16:00

Paneldisskussion: Lärdomar av Ryska revolutionen.

16:30-19:00

Stormöte: Hundra år – Dags för en ny revolution! Appeller, filmer, musik och poesi.

19:00 Middag

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Södergården, Götgatan 37, Stockholm.

Biljetter 50 kr, ring 073 509 06 84 eller kontakta rs@socialisterna.org

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.