Offensiv 1283

11 januari 2018 / # 1 283 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Iran: Uppror mot diktaturen

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ METOO

Ta kvinnorna på allvar

3 4

5

Pendelkaos och dyrare SL-resor

– läs mer på sid 6, 7 och 8

2018: Fortsatt kamp mot utvisningar Både tempo och temperatur höjs nu i kampen mot utvisningarna.

Redan den 4 januari samlade Ung i Sverige till en manifestation på Stockholms Centralstation och den 26 januari väntas nya elevprotester mot utvisningar.

Skolstrejken 12.12.12, som avslutade 2017, samlade styrka som nu måste tas tillvara som ett avstamp för vassare metoder i den fortsatta kampen mot regeringens splittrings- och utvisningspolitik.

– läs mer på sid 12

Nya attacker på strejkrätten

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Foto: Marcus Linder, Flickr CC

10

Posttidning A

”Victoria Park bryr sig inte”

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

11 JANUARI 2018 # 1 283

2

VALÅRET 2018

ISKALLT BUDSKAP FRÅN TRUMP & CO

Å

”Sällan har väl en kommande regering varit så svår att sia om.

Chansen, eller risken, att varken det rödgröna blocket eller alliansen kan bilda en majoritetsregering är överhängande och frågan är då vem som lierar sig med vem, inom en regering eller genom samarbete i riksdagen”, skrev Sydsvenskan i en huvudledare i slutet av december.

Vem och vilka som bildar regering är omöjligt att svara på idag.

Men klart är att den moderata drömmen om återta statsministerposten på nytt väckts till liv efter att M-raset i opinionsundersökningar

A Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges riksdag

rets val den 9 september hålls mot bakgrund av en fördjupad politisk kris och en utbredd uppfattning om att utvecklingen trots högkonjunkturen går åt fel håll.

I mycket kommer valrörelsen att bli en påminnelse om en avgrundsdjup klyfta mellan riksdagspartiernas dagordningar och den opinion och engagemang som Metoo, vårdkampen och kampanjerna för asylrättens återinförande rymmer.

Klyftan vidgas också av det faktum att riksdagspartierna må prata om att vilja minska klassklyftorna, men står förenade bakom en politik som innebär vidgade klassklyftor och tilltagande marknadskaos.

Mer än något annat kommer valrörelsen dock att präglas av bristen på ett kämpande socialistiskt alternativ på riksplanet, som till skillnad från Vänsterpartiet är berett att fullt ut ta strid mot högerpolitiken och som inte ämnar samregera med nedskärningspartier.

Rättvisepartiet Socialisterna kommer att ställa upp i valet för ett ge ett sådant alternativ, och vår valkampanj kommer att vara mycket viktig i kommuner där partiet utgör en vänsteropposition med förankring.

har hejdats. Det finns till och med de inom högern som på nytt har rest tanken på att Moderaterna ensamma ska kunna regera med stöd av Sverigedemokraterna och vad som finns kvar av Alliansen efter att Kristdemokraterna sannolikt har åkt ur riksdagen.

Men mer troligt är en större koalition över de tradionella blockgränserna. Oavsett vilken kommer nästa regering bli en svag regering som dessutom har att konfrontera en ny ekonomisk nedgång och som politiskt flyttar sig än mer högerut när ”batongpolitiken” (utfästelserna att rusta upp statens kärna – polis och militär) ska omsättas i praktiken, samtidigt som låglönejobben ska bli fler.

Den nuvarande högkonjunkturen håller på att passera zenit utan att arbetslösheten pressat ned

till under 6 procent och välfärden drabbats av nya neddragningar.

Trots att kommunsektorn just nu går med överskott varnar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att ett växande gap mellan kostnader och intäkter väntar i kommuner och landsting om inget förändras. År 2021 kommer gapet att uppgå till 59 miljarder kronor.

Oavsett vem och vilka som bildar regering väntar nya attacker och kriser. Genom att trappa upp och fastare organisera dagens kamp mot högerpolitik, rasism och sexism kan steg tas mot att bygga en ny vänster som kan utgöra början till ett nytt arbetarparti och arbetarrörelsens socialistiska pånyttfödelse.

Att göra allt för att så ska ske är det bindande löfte som Rättvisepartiet Socialisterna ger valåret 2018. ■

tt även USA:s president Donald Trump säger sig ha känt av den extremt hårda vintern som frusit östra USA till is har fått presidenten och andra klimatförnekare att på nytt avfärda den globala uppvärmningen som en myt och konspiration. ”Vi kunde ha nytta av lite av den där gamla goda globala uppvärmningen som vårt land, men inga andra länder, skulle betala biljoner dollar för att skydda sig emot”, twittrade han raljant från sin semester i Florida strax innan nyår och uppmanade alla att klä sig varmt.

Trump, som tidigare har avfärdat den globala uppvärmningen som ett dyrt påhitt för att straffa USA och ibland även som en del i en kinesiskt konspiration för att konkurrera ut den amerikanska kapitalismen, twittrade sitt hånfulla budskap, samtidigt som amerikanska rymdmyndigheten NASA menade att en enad forskarkår – 97 procent av alla forskare – är överens om att den globala uppvärmningen är en följd av mänsklig aktivitet.

Trots att 2017 inte var ett El Niño-år som 2015 och 2016 blev fjolåret sannolikt det näst varmaste året hittills och världen är redan 1,2 grader varmare än före industrialismen och kapitalismens genombrott, slog NASA fast.

Det är också värt att påminna om att 2017 års första halva i USA var ett av de varmaste någonsin och att årets sommar i Kalifornien sannolikt var den varmaste i delstatens historia. I San Fransisco uppmättes den högsta temperaturen någonsin – 41 grader. Och aldrig någonsin har USA drabbats av så många allvarliga väderrelaterade katastrofer som under 2017.

M

en vetenskap och forskning biter inte på Trump och klicken runt honom.

Inte heller fakta och verklighet. Mitt under de orkanstormar som ödelade delar av USA och inte minst Centralamerika och Karibien försökte dessa klimatförnekare bannlysa all diskussion om den globala uppvärmningen, klimatförändringarna och dess påverkan på det extrema vädret.

Trumpadministrationens svar på orkanstormarna var att satsa ännu mer på kol och olja samt riva upp det tidigare beslutet om att klassa den globala uppvärmningen som en nationell säkerhetsrisk.

I Vita Husets senaste National Security Strategy report, som är 56-sidor lång, nämns ordet klimat bara fyra gånger varav tre gäller affärsklimatetet och endast en miljön. Vidare kommentarer är överflödiga, som det brukar heta. ■

Hela 700 000 arbetare från det tyska fackförbundet IG Metall utlyste på måndagen den 8 januari en masstrejk, med krav på höjda löner och möjlighet till 28-timmars arbetsvecka (skärmdump dagensps.se den 9 januari).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

11 JANUARI 2018 # 1 283

Ta kvinnorna på allvar 3

2018 börjar som 2017 slutade – med protester mot sexuella trakasserier, sexuellt våld och specifika demonstrationer mot den friande våldtäktsdomen i Fittja-fallet. På några dagar skrev 100 000 på namninsamlingen ”Vi står bakom kvinnan i Fittja” och demonstrationer anordnades. Den 20 januari är det nya demonstrationer både i Fittja och Malmö.

Det har sagts om kvinnan som blev våldtagen i Malmö nyligen att hon inte fick några fysiska skador. Då tänker de inte på skadorna i själen och i hjärtat.

Jag blev gruppvåldtagen på 1960-talet i en förort till Stockholm. Inget har ändrats på alla dessa år.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

D

ett sorts bevis på att ingen våldtäkt kan ha skett. Å andra sidan bevisar ju tystnadskulturen svårigheten att få fram ärliga vittnesmål.

Tystnadskultur är alltså en faktor när det gäller vittnen, men så är det också på offrens sida. Bara en försvinnande del av alla våldtäkter polisanmäls. Vad skulle kvinnans syfte vara med att hitta på gruppvåldtäkten? Med en bakgrund som heroinist har hon väldigt lågt förtroende för polisen och tilltro om att bli betrodd. Vad skulle vitsen vara med att bevisligen fortfarande idag ha ont i analen, bo på ett skyddat boende och behöva poliseskort till terapisamtal varje vecka på grund av rädsla för hämndaktioner?

Höstens stormvind mot sexuella trakasserier har skapat en sådan bredd och medvetenhet att även en hårt utsatt person som offret i Fittja fick styrka att resa sig och tala offentligt. Hon säger i videon som Aftonbladet publicerade att hon kände sig förnedrad i rättssalen, men tackar för allt stöd hon har fått.

Strax innan jul lämnade regeringen över till lagrådet att ta fram en samtyckeslag som ska träda i kraft till sommaren. Det ska inte längre krävas våld eller hot om våld för våldtäkt, utan det handlar om att ta reda på samtycke. En annan förbättring är att ett våldtäktsoffer så fort en utredning inleds ska få ett målsägarbiträde som sedan följer en under hela processen.

Rättvisepartiet Socialisterna delar kravet som demonstrationerna den 20 januari för fram om att sexualbrottsmål ska behandlas av jurister med särskild kompetens på området. Vi kräver specialdomstolar för sexbrott. Däremot är vi

Det sexuella våldet är ett resultat av och en faktor i att män som grupp har mer makt i samhället än vad kvinnor har. Återigen blir det klart att rättsväsendet måste göras om i grunden.

Vem är det som är åtalad? Det är väl inte offret? De brottsmisstänktas berättelser är minst lika motsägelsefulla som offrets. Varför blir inte deras ändrade uppgifter när nya bevis kommer fram något som används emot dem? I förhör och i media menar brottsmisstänkta och vittnen att i Fittja är två saker förbjudet – att våldta och att gola. Som

tveksamma till kravet på att straffet för våldtäkt ska höjas kraftigt.

De brottsmisstänkta i Fittja beskriver i förhören en bedrövlig miljö av droghandel, hierarkier, utnyttjande av minderåriga och sex i trappuppgångar. Regeringen tillsätter nu också en utredning om att livstidsstraff ska kunna dömas ut i så låga åldrar som 18 år, något som Massi Fritz hyllar, men det är en skrämmande utveckling.

Birgitta Johansson från #utanskyddsnät talade på demonstrationen i Fittja 29 december

Foto: Mikael Persson, Flickr CC

et var i augusti 2016 som en kvinna och hennes vän kom till Fittja för att få tag på droger. Några timmar senare kommer kvinnan till plattan, Sergels torg. Till en polis uppger hon att hon har utsatts för något mycket hemskt.

Poliserna berättar att kvinnan var väldigt chockad och ledsen. Hon berättar om en lång, tortyrliknande gruppvåldtäkt av ett tiotal män i en trappuppgång i Fittja. Hon fick ingen hjälp i Fittja och det är därför hon har tagit sig in till plattan.

Polisen tar kvinnan till våldtäktscentrum på Södersjukhuset.

Den som undersöker henne minns ”målsäganden bättre än många andra, framför allt eftersom målsäganden hade så ont. De flesta har inte så ont över hela kroppen som målsäganden hade.” (Domsbilaga1, B 8127-17 Södertörns tingsrätt). I media har offrets målsägarbiträde, den erfarna advokaten Elisabeth Massi Fritz, sagt att hon aldrig varit med om ett sådant grovt fall.

Tack vare spermaspår blev sedermera fyra yngre män åtalade men alltså friade i tingsrätten. De hävdar att de har sålt droger till kvinnan med sex som betalning.

Efter Metoo tillåts inte sådant här att passera obemärkt längre och utöver demonstrationerna har det skrivits mycket om skandalen.

Tingsrätten skyller på polisens bristfälliga utredningsarbete, till exempel att det tog 10 månader innan rätt trappuppgång undersöktes. Rätten menar också att kvinnan har lämnat motstridiga och delvis orimliga uppgifter, som att hon ska ha utsatts för vaginalt och analt samlag samtidigt som hon ligger på mage (men det går ju att föreställa sig).

Våldtäkt ska självklart inte behandlas mildare än ändra våldsbrott, vilket har varit fallet på grund av den könsmaktshierarki som genomsyrar hela samhället.

Men lösningen är inte inlåsning.

Sexualbrottslingar behöver behandling för att bli av med sitt kvinnoförakt och psykiska ohälsa.

Fängelse riskerar att förstärka och cementera kriminaliteten.

Det är viktigt att Metoo-rörelsen inte fastnar i krav på lagändringar som enda åtgärd. Sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkter sker inte för att det är låg straffskala och få som fälls. Det sexuella våldet är ett resultat av och en faktor i att män som grupp har mer makt i samhället än vad kvinnor har.

Den nya kvinnorörelsen måste kräva mycket mer. Makt handlar om fördelning av ekonomiska och sociala resurser. Det handlar om pengarna – inkomstskillnader mellan män och kvinnor är fortfarande betydande. Det handlar om tid. Om trygga jobb, personaltäthet, mindre stress och en demokratisering av arbetsplatserna för att kunna åtgärda sexuella trakasserier. Nu är det dags för fackföreningarna att vakna.

Vården behöver mycket mer resurser och välfärdspengar ska aldrig få gå till privata företags aktieutdelning, utan till just vård, inte minst till kvinnojourer, förlossningsvården och vården av våldtäktsoffer och missbrukare. Fattigdom, arbetslöshet och trångboddhet måste avskaffas och allas rätt till bra utbildning genomsyrad av genuskompetens införas.

En stark kvinnorörelse kan inte pådyvlas ovanifrån, utan måste växa fram i förorterna, vilket den har börjat göra. Ordna kurser i feministiskt självförsvar och manligt självansvar på arbetsplatser och bostadsområden. Kräv en socialtjänst med mycket mer resurser och utbildning i förtryck i hederns

namn. Välrustade fritidsgårdar och fältassistenter med offensiva insatser mot machokultur och grupptryck. Papper till papperslösa och asyl till skyddsökande – ingen plattform till rasister.

Oavsett om det handlar om våldtäkt eller sexköp är grunden till objektifieringen av kroppar, främst kvinnors, ett ägar-tänk som göds av samhällstrukturen. Därför behöver vi ifrågasätta systemet.

Den 3 februari bjuder vi aktiva i Rättvisepartiet Socialisterna in alla intresserade kvinnor och transpersoner till en diskussion om feministisk socialism i Stockholm. Varmt välkommen att maila rs@socialisterna om du vill delta (eller se information på vår hemsida socialisterna.org). ■

Demonstrera med Metoo:

14 januari – fackeltåg för Metoo över hela landet. Sök Alla Fackeltåg för #Metoo på Facebook 14 januari – Metoo stödjer kvinnan i Fittja-fallet. Kl 15:30 Norrmalmstorg, #Vitrorpåer 20 januari – Mot våldtäkt, kl 13:00 Fittja centrum och i Malmö 21 januari – #MeToo Sweden och Women´s March Stockholm kl 14:00 Norrmalmstorg

INRIKES

11 JANUARI 2018 # 1 283

4

synd med ett så fint område, nära till naturen och sjön. Men lägenheter och närområdet förfaller och känslan av otrygghet breder ut sig.

Viktoria Park är högst ansvarig för otryggeten och den verksamhet de låter växa fram, säger Viktoria.

Vägglöss är också ett växande problem. Bara i ett av husen på Vaniljgatan i Lövgärdet är det 18 lägenheter med vägglöss. Eftersom Victoria Park inte vill ta något ansvar för detta är det fler som drabbas och problemet breder ut sig.

Viktoria betalar idag 6 379 för sin trea, och för tre år sedan när Stena ägde fastigheterna betalade hon 5 779 kronor.

Foto: Kristofer Lundberg

Lägenheter förfaller, men Victoria Park bryr sig inte.

”Victoria Park bryr sig inte” Hyresgäster berättar om skandalbolaget På Göteborgs kommunfullmäktigemöte i januari kommer stadens politiker besluta om de 289 lägenheterna i Rannebergen säljs ut eller inte i en byteshandel med ökända privata Victoria Park. Beslutet blev uppskjutet två gånger i slutet av 2017 efter massiva protester från de boende i Rannebergen.

Vad är det som de boende i Rannebergen är så oroliga för? Offensiv besöker Lövgärdet i Göteborg, Hässleholmen i Borås och Ramels väg i Rosengård för att se vilket typ av bolag Victoria Park är.

SARA BERLIN & KRISTOFER LUNDBERG rs.gbg@socialisterna.org

O

ffensiv har kontaktats av Viktoria Nielsen som bjuder hem oss till Lövgärdet för att berätta om sin boendesituation. Vi kommer till Vaniljgatan och möts av ett vattenläckande och förfallet trapphus, en trasig ruta i trapphuset på våning två och glassplitter.

Viktoria berättar att det är hon och grannarna som har sopat undan glaset. Trots att rutan har varit trasig länge har bolaget inte åtgärdat det eller ens städat bort glaset.

Viktoria har bott i Lövgärdet sedan 1997. Då var beståndet kommunalt och ägdes och förvaltades av Poseidon. Men ett år senare såldes lägenheterna ut till GE Capital. Därefter har husen bytt ägare genom åren, men ingen har velat ta ansvaret för underhållet.

När hon flyttade in för nio år sedan var det Stena Fastigheter som ägde och förvaltade.

– Även om det går att ha synpunkter på Stena Fastigheter går de inte att jämföra med Victoria Park.

När det var något som behövde åtgärdas i lägenheten tidigare gjordes det relativt omgående och vi fick avdrag på hyran för tiden det tog att åtgärda, berättar Viktoria.

– 2012 var det en vattenläcka där de ordnade med fasaden. Jag behövde inte betala hyra på tre månader och de tapetserade mitt vardagsrum som kompensation för att vi hade haft byggjobbare här.

– Men Victoria Park bryr sig inte. De var inställsamma till en början, men det förbyttes snabbt.

Idag är det åt h-vete.

Liknande vittnesmål har vi fått från Hässleholmen i Borås. Där vittnar de anställda på det kommunala bolaget om att Victoria Park talade mycket om socialt ansvarstagande innan köpet, men att de har lyst med sin frånvaro efter köpet.

Det är kallt i Viktorias lägenhet. På dagen är det 16 grader och på natten 12 grader, berättar Viktoria.

Efter månader av klagande har hon fått ett fläktelement som flyttas runt i lägeneheten beroende på i vilket rum en vistas i. Hon visar oss runt i lägenheten och kylan är påtaglig, inte minst på golvet i sovrummen.

– Min son är 11 år och sover med kläder och raggsockar på för att inte frysa. Vissa nätter sover vi tillsammans för att det är för kallt då vi bara har ett fläktelement.

Viktoria kontaktade Victoria Park om kylan i lägenheten, om att elementen inte fungerar någonstans i lägenheten. Hon får till svar att det inte finns något att göra. Vi känner på elementen som är kalla, trots att det är december och minusgrader ute.

Situationen är inte unik för Lövgärdet. När vi den 20 december besökte Ramels väg i Rosengård, Malmö möttes vi av liknande historier.

Katarina och Hanna är två tonårstjejer som bor hemma hos föräldrarna på Ramels väg. De berättar om hur kallt det är i lägenheten.

– Det är inte mer än 16 grader på kvällen och på dagen stängs värmen av. Det var bättre tidigare, vi upplever en försämring nu, säger Katarina och Hanna.

1998 flyttade föräldrarna in i lägenheten. De menar att det var be-

tydligt bättre då än nu. Familjen har en trea med renoverat kök och toalett som de betalar 7 800 kronor för.

– När det är problem tar det tid att få det åtgärdat, säger Hanna och Katarina.

Det är mycket en kan ha synpunkter på om hur Victoria Park sköter sina bestånd. I Lövgärdet visar Viktoria hur det kan gå till.

– Titta här på avloppet i badrummet, det lagades med silvertejp och stripes i omgångar, men det sitter inte fast. Tejpen lossnar när det blir blött.

Men det är inte bara eftersatt underhåll och bristfälliga åtgärder och renoveringar som hon har synpunkter på.

– Bemötandet på kontoret är nonchalant, de är otrevliga och i vissa fall även hotfulla. Hela södra Lövgärdet har förfallit sedan Victoria Park tog över och det har gått fort, bara 2,5 år. En känner skillnaden i området, säger Viktoria.

– De gör inte hälften av det jobb som de tidigare bolagen har gjort.

De städar inte trapphuset, det är vi grannar som håller rent för att vi vill ha det fint där vi bor. De städar inte utemiljön.

Viktoria berättar om en droppande kran i köket som det tog sex månader innan de kom och åtgärdade.

Detta i ett bestånd där hyresgästerna är de som betalar för vatten.

– Fler och fler vill flytta, det är

På Ramels väg i Malmö är Ibrahim den första som vi möter och han håller inte inne med kritiken. Han menar att de behandlas som djur: – De hjälper inte till i området, de är slarviga med det som åtgärdas – trots detta betalar vi dyra hyror. Det kanske funkar för de som kan fixa saker själva. Allt gammalt som är sönder får vi betala för, allt som åtgärdas även om det är underhåll, berättar Ibrahim och visar oss källarutrymmet som är vattenfyllt på Ramelsväg.

Hemma i Göteborg försäkrar Ann-Sofie Hermansson från den socialdemokratiska ledningen att det inte blir några hyreshöjningar med Victoria Park som ny ägare i Rannebergen. Men hur ser det ut i verkligheten? Fatima, boende i Ramels väg, berättar: – Jag flyttade in för två år sedan, då var lägenheten helt nygjord.

Det är en lagerlokal som byggdes om till lägenhet. Jag betalar 9 410 kronor i hyra för en trea. I lägenheten är listerna inte raka, jag har problem med insekter vilket jag har klagat på sedan jag flyttade in, men inget händer. Det är omöjligt att få tag på både entrepenörer och Victoria Park.

Kritiken kommer inte bara från hyresgäster. En brevbärare berättar: – Det luktar sopor, bajs och kiss.

Det ligger tidningar på golvet och utanför portarna – det känns som om det är ett område där företaget inte bryr sig, där hyresgäster har slutat bry sig, säger brevbäraren.

Vi ville ge Victoria Park en chans att svara på kritiken. Men på Victoria Parks kontor möttes vi först av låsta dörrar. En hyresgäst som klagar på sin kalla lägenhet släpper in oss, varpå en man som inte presenterar sig genast visar oss dörren och hänvisar alla frågor till en mailadress.

De flesta har många åsikter, men få vågar ställa upp med fullständigt namn eller bild med rädsla för vad det skulle innebära. Samma problematik upplever vi i samtliga av Victoria Parks bestånd.

Hemma i Lövgärdet förstår Viktoria Nielsen problematiken, men vägrar själv att vara tyst.

– Jag har alltid varit en person som säger vad jag tycker. Vilken förändring kommer om vi inte påpekar de brister som finns? ■

INRIKES

11 JANUARI 2018 # 1 283

Priset på kollektivtrafiken höjs igen, särskilt i Stockholm där pendelkaoset blir allt värre.

I korthet

5

Ministrar fifflade med sjukanmälan

F

iffel och båg Sedan S-MP-regeringen tillträdde har sju ministrar vårdats på sjukhus eller ställt in uppdrag på grund av sjukdom. Men ingen av dem har sjukanmält sig, vilket har inneburit att de sluppit tusentals kronor i löneavdrag. Och det är en trend – i maj 2014 rapporterade DN att blott tre statsråd hade sjukanmält sig sedan år 2006.

Det avslöjar SVT nyheter den 6 januari.

Om ett statsråd inte kan jobba på grund av sjukdom ska det rapporteras till regeringskansliet. Men reglerna säger att statsråden kan fullfölja sina uppdrag ”även om hon eller han kan ha förfall (sic) att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom”, enligt regeringens hemsida. Dock kontrollerar inte regeringskansliet om statsråden följer reglerna. Det är en ”bedömningsfråga” – och bedömningen görs av statsråden.

– Jag kan bara konstatera att det är så reglerna ser ut. De har ett uppdrag som är väldigt speciellt, statsråd är inte anställda utan får ett arvode, uppger Louise Hallquisth, enhetschef på regeringskansliet, till SVT Nyheter.

Foto: Tom Björkstedt, Flickr CC

Kampanj mot horstämpling i Göteborg

Pendelkaos och dyrare SL-resor I början av januari höjdes biljettpriserna på nytt inom kollektivtrafiken runt om i landet. SL-priserna (Storstockholms Lokaltrafik) höjs i snitt med hela 3,3 procent. Den senaste prishöjningen följer efter år av kraftiga prisökningar.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

P

riserna inom kollektrafiken har skenat under 2000-talet. År 2000 kostade exempelvis SL:s månadskort 450 kronor. Efter den senaste prishöjningen på 30 kronor, som började gälla från och med den 9 januari, kostar kortet (30-dagars) 860 kronor för vuxna. Om priset på SL-kortet hade följt övriga konsumentpriser och inflationstakten (konsumentprisindex, KPI) sedan år 2000 skulle månadskortet kosta 560 kronor.

Högerstyret i Stockholms län har kört kollektivtrafiken i sank, samtidigt som priserna ständigt har ökat. I privatiseringens spår har återkommande upphandlingselände och skenande kostnader, mygel och byråkrati följt. Anställda och resenärer har fått betala dyrt för det nyliberala systemskiftet inom kollektivtrafiken och järnvägen.

I december 2016 tog det Hongkongbaserade företaget MTR över pendeltågstrafiken i Stockholm. Se-

dan flera år tillbaka är det samma bolag som står för driften av Stockholms tunnelbana, vilket var mycket lönsamt för företaget. Vinsten för MTR Tunnelbana har mer än fördubblats sedan 2011. De ökade vinsterna kommer från ökad press på de anställda och eftersatt underhåll.

När MTR tog över pendeln lovade bolagsdirektörerna och högerstyret en ”pendeltrafik i världsklass”.

Men det första man gjorde var att dra ner på städet, och underleverantören – Reneriet – som skulle sköta städet av stationer och pendeltåg drog ner på personal samt förvandlade heltidstjänster till deltid. Istället för en fungerande pendeltågstrafik blev det ”uppförandekoder” för de anställda och uteblivna ersättningsbussar för strandade resenärer.

Pendelkaoset har blivit en del av vardagen. Hela spårtrafiken håller på att kollapsa efter långvarigt nyliberalt vanstyre och ständigt nya operatörer som jagar vinster.

Höjda biljettpriser, fortsatta avregleringar och neddragningar går på tvärs med en nödvändig satsning på kollektivtrafiken.

Enligt en tidigare undersökning har kostnader för resor med kollektivtrafiken ökat i pris fyra gånger snabbare än konsumentprisindex, rapporterade SVT den 23 februari 2014 och gjorde den riktiga anmärkningen att: ”I flera år har politiker av alla färger pratat allt mer om vikten av att minska klimatutsläppen, och just i Sverige är transporter en av de viktigaste källorna till klimatutsläpp. Men när samma politiker sätter priser på kollektivtrafiken har man låtit priserna skjuta i höjden”.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Stoppa privatiseringarna, avregleringarna, upphandlingseländet och prishöjningarna.

Ut med de privata bolagen och vinstjakten.

• Gratis och utbyggd kollektivtrafik i offentlig regi och under demokratisk styrning av anställda och resenärer.

• Bygg ut kollektivtrafiken och järnvägen i hela landet – stoppa mångmiljardslukande motorvägsprojekt som Förbifart Stockholm. ■

V

ägra kallas hora En afghansk kvinnogrupp i Göteborg har fått nog av att bli kallade för ord så många kvinnor får höra. Därför har de startat en kampanj i svallvågorna av bland annat Metoo vid namn #ingenhora.

Det skriver SVT Nyheter den 8 januari.

Grundaren för Afghanska kvinnors förening, Spogmy Jabarkhil, blev från ingenstans kallad för hora på spårvagnen, något hon reagerade starkt på.

– Då tänkte jag, hur många tjejer blir kallade det här? Så jag och mina tjejkompisar gick runt i Nordstan, på Centralstationen och på Avenyn i Göteborg. Då fick vi höra att nästan 80 procent hade fått höra det här, säger hon till SVT. Planen är att kampanjen ska besöka skolor och högskolor för att prata med elever om det laddade ordet.

Topparna i välfärdsbolagen allt rikare

V

inster i välfärden Efter att flera vård- och skolbolag börsnoteras har vd-löner och arvoden till styrelserna skjutit i höjden. Mest av alla tjänar Henrik Borelius, vd för vård- och omsorgsbolaget Attendo, som år 2016 plockade ut över 9 miljoner kronor och har sett sin årsinkomst öka med 37,3 procent sedan börsnoteringen i november 2015.

Det rapporterar Arbetet i sin granskning den 28 december. Även AcadeMedia, Dedicare, Capio och Ambea är välfärdsbolag vars ledning fått än mer pengar efter att de har börsnoterats.

– Det är inte bara ökningarna som sticker i ögonen, titta på nivåerna. Årslönen för Attendos vd motsvarar ett helt arbetsliv för de undersköterskor som jobbar inom företaget, om man ser till deras faktiska lön. Sedan ska vi komma ihåg att flera av dessa bolag finansieras till 95 procent av våra skattepengar. Att säga att jag blir upprörd är att uttrycka sig milt, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin till Arbetet.

Facken varnar om Västlänken

I

nfrastruktur Bygget av pendeltågstunneln Citybanan i Stockholm ledde till att sex arbetare miste sina liv. Nu oroas och varnar Byggnads, Seko, Målarna, Elektrikerna, Transport och LO-regionen i Västsverige över arbetsmiljön och säkerheten kring det liknande bygget i Göteborg, Västlänken. De har också har startat en gemensam grupp för påverkan på Västlänken och andra, liknande infrastrukturprojekt. Det skriver Arbetet den 9 januari.

– Vi är bekymrade, både ur arbetsmiljösynpunkt och arbetsrättsligt. Så vi tänker ta en riktig diskussion med Trafikverket för att få komma in på projekten och se hur det ser ut, säger Byggnads Västs ordförande Tomas Emanuelsson till Arbetet.

Facken oroas över de konsortium som fått uppdrag för olika skeden av bygget med låga anbud, att det sparas in på arbetsmiljöåtgärder. Man vill också ha fackliga observatörer närvarande. ■

ANALYS

11 JANUARI 2018 # 1 283

Masskampen i Iran ett 6

Efter ett år av strejker och protester från industriarbetare, lärare och pensionärer utbröt den 28 december massiva protester och uppror i den konservativa staden Mashad, Irans andra största stad. Vad som inledningsvis var en lokal protest mot prisökningar på mat och bränsle blev snabbt ett landsomfattande uppror mot den islamiska republiken.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

N

är Offensiv går i tryck är massrevolten inne på sin tredje vecka. Den islamistiska diktaturen har svarat med maximal repression. Den 8 januari var den officiella dödssiffran 25 – bland dem en 22-åring som greps under protesterna och fördes till det ökända Evinfängelset.

Regimen hävdar att han tog sitt liv, men det mest troliga är att han har misshandlats till döds. Över 1 700 har fängslats, bland dem över 100 studentledare som har hämtats av säkerhetspolis i sina hem.

Protestvågen spreds mycket snabbt till över 100 städer, samt till Rohjelat, Östra Kurdistan. Konfrontationer mellan kurdiska demonstranter och Irans paramilitära basijimilis fortsatte sedan under måndagen i Kermanshar.

stängdes för att försvåra protesternas spridning, men utan effekt.

Studenter på en rad campus i Teheran reste sig i protester, inte minst på Teherans universitet. Studenterna möttes av statlig repression och massgripanden, men backade inte.

Studentdemonstrationerna är de tydligaste vänsterledda protesterna, ledda av studenter som identifierar sig med marxismen.

Under flera år var stämningen på universiteten demoraliserad för dem som hade ett hopp om den gröna rörelsen under massprotesterna mot valfusk 2009. Men vänstern har stärkt sina positioner då de aldrig satte sitt hopp till ledarskapets ”reformistiska” flygel.

Efter ett år av offensiv arbetarkamp från offentliganställda, lära-

Detta är den mest omfattande mass­ rörelsen sedan revolutionen 1979.

I Teheran skanderades talkörer mot regimen som ”Död åt Khamenei”, ”Död åt Rouhani” – alltså den högste ledaren respektive presidenten – samt ”Död åt diktaturen”, talkörer som nu har tagits upp landet runt.

Regimen svarade med att kommendera ut polis och säkerhetsstyrkor. Mobil- och internettrafik

re, sjuksköterskor, industriarbetare, gruvarbetare, transportarbetare och pensionärer har studenterna fått tillbaka självförtroendet, stärkta av att lärarna – som tillhör en av de mest militanta arbetargrupperna i Iran – uppmanar till landsomfattande strejker mot regimen.

Själva var lärarna senast ute i kamp den 5 oktober, då tusentals lärare

Korrupt diktatur i djup kris

Bakgrunden till protesterna är fattigdom, arbetslöshet, stigande priser och bortskurna subventioner. Priset på bränsle har ökat med 50 procent, och ägg och kyckling med 40 procent.

40 miljoner människor, vilket är hälften av Irans 80 miljoner invånare, lever under fattigdomsstrecket. 21 miljoner människor lever i slumområden som helt saknar hälsovård och samhällsservice. 7 miljoner barn är barnarbetare.

Ungdomsarbetslösheten uppgår till 40 procent i ett land där en stor del av invånarna är under 30 år. 46 procent av Irans unga kvinnor 15-24 år är arbetslösa, och de som har ett arbete är hårdast ansatta av arbetsgivarna.

2015 giftes 37 000 flickor under 15 år bort, framför allt på landsbygden. Orsaken var främst

familjernas ekonomi. 75 procent av flickorna avslutade därmed sin utbildning.

Protesterna riktas också mot bankerna. Enbart under 2017 gick fem banker i konkurs, och 2,5 miljoner sparare förlorade sina pengar. Lärarnas pensionsfond kollapsade också.

Det riktas också en omfattande ilska mot att unga iranier skickas till att strida och dö i Irak och Syrien, samtidigt som deras familjer svälter där hemma.

Den brutala diktaturen i Iran avrättade 557 personer under 2016. Enbart under två veckor i september 2017 avrättades 33 personer.

Många fackliga ledare sitter fängslade, däribland Reza Shahabi från bussförarnas fackförening i Teheran, som suttit i fängelse sedan 2010.

Kampen har spridit sig snabbt till över 100 städer och är en bris av revolutionen 1979.

krävde höjda löner och fackliga rättigheter. Detta visar tydligt på skillnaden i protesternas klasskaraktär jämfört med år 2009.

Rouhani kom till makten för fem år sedan med löfte om förändring, men har fortsatt den hårdföra politiken. Rouhani, som gick till val på ett reformprogram som lovade civila och politiska rättigheter, har genom sin politik avslöjat att det inte finns några större skillnader mellan de så kallade reformisterna och de hårdföra konservativa.

Detta är den mest omfattande massrörelsen sedan revolutionen 1979. Det är en rörelse vars omfattning, snabba spridning och militans skakar regimen i dess grundvalar. 27 av Irans 31 provinser har skakats av protester.

På nyårsafton hade protesterna spridit sig till Baluchistan-provinsen med en befolkning på 5 miljoner.

Provinsen är landets andra största och den mest underutvecklade, isolerade och fattiga delen av Iran. Baluchistan möter systematisk repression och förtryck. De genomlever institutionaliserad diskriminering, statligt våld och fattigdom. Fattigdomen i Baluchistan är fem gånger mer omfattande än genomsnittet i övriga landet. Det är inte ovanligt att regimstyrkor kan utplåna en hel by. Att de anslöt till motståndet är därför inte förvånande.

Rörelsen landet runt var militantare och demonstranterna mer beslutsamma än vid tidigare protester. Rörelsens politiska karaktär

är tydligare. Det är som en bris av revolutionen 1979. Talkörer som ”reformister, konservativa, det är över nu” visar på rörelsens politiska sprängkraft. Att dessa båda flyglar inom regimen är lika hårda i sina attacker mot protesterna bekräftar demonstranternas slutsats.

Efter fem dagars protester hade upproret spridit sig till över hundra städer i stora delar av Iran, inklusive den heliga staden Qum. I ett Youtube-klipp från den 1 januari intervjuas en kvinna på en demonstration, där hon uppmanar ungdomen att resa sig och bli en aktiv del av protesterna; ”Ned med mullornas regim! Jag kommer vara beredd på att möta dem, jag är inte rädd för någonting längre”.

I Karaj sattes rättviseministeriets byggnad i brand. I Arak ockuperades regeringsbyggnaden. I Malayer sattes mullorna kontor i brand.

10 000-tals har intagit gatorna i en rad städer över hela landet.

Myndighetsbyggnader har ockuperats och polisstationer har satts i brand. Banker och religiösa stiftelser kopplade till regimen har attackerats. Enligt rapporter på sociala medier har regimen tappat kontrollen i en rad städer.

Polis som har försökt stoppa demonstranter har attackeras våldsamt. Polismotorcyklar har satts i brand och det finns exempel på att poliser har jagats längs gatorna av uppretade folkmassor. Minst en polis och en basiji-milisman har dödats i konfrontationerna.

I Izeh, en stad med 120 000 invånare i Khuzestanprovinsen som har stor arabisk befolkning, tog befolkningen kontroll över staden beväpnade med jaktgevär. Det tog flera dagar innan regimens basijimilis kunde återfå kontrollen.

Under måndagen den 8 januari dödades ytterligare elva personer, varav nio i sammandrabbningar med polis. Myndigheterna vill ge sken av att de har situationen under kontroll, men hade då ännu inte lyckats stoppa massprotesterna.

Statlig TV rapporterade även under måndagen att sex demonstranter hade dödats vid en attack mot en polisstation i Qahdarijan där de försökte komma åt vapen.

En medlem av regimens säkerhetsstyrkor dödades i Najafabad.

I Kermanshah utmanade demonstranterna vattenkanoner, tårgas och skarp ammunition.

Rouhani uttalade att ”nationen kommer att ta itu med de som förolämpar revolutionens helighet och värderingar” och ministern Rahmani uttryckte i statlig TV att ”de som bryter mot lagar och skadar statlig egendom kommer få betala”.

Två demonstranter dödades av polis i Doroud när polis öppnade eld för att skingra demonstranter som försökte ockupera en lokal myndighetsbyggnad.

På flera håll i landet har konfrontationer ägt rum mellan demonstranter och polis, där polisen har tvingats till reträtt av folkmassorna.

Upproret 2009 slogs ned med våld av den islamiska republikens

11 JANUARI 2018 # 1 283

uppror mot diktaturen 7

väpnade styrkor. Det är mycket som skiljer protesterna 2009 och idag: då var det framför allt medelklassen och unga som protesterade, medan arbetarklassen avvaktade vad som skedde. Då uppfattades striderna av många arbetare som en konflikt mellan regimens två inbördes stridande delar, reformister och konservativa. Idag spelar arbetarklassen en aktiv roll, om än på individuell nivå och ännu inte som kollektiv.

Kvinnorna spelar på nytt en avgörande roll och allt fler har trotsat de stränga lagarna gällande slöja, vilket visar att rädslan för regimen successivt börjar luckras upp.

Talkörer bland de stora grupperna av kvinnor i demonstrationerna löd ”Hussein, Hussein är deras slogan, men våldtäkt är deras ära” och ”Folket lever i fattigdom, men mul-

Frige de fängslade studentledarna

CWI, den internationella socialistiska organisation som Rättvisepartiet Socialisterna ingår i, uppmanar till protester mot arresteringarna av studentledare.

Skicka protester till: Ministern för vetenskap och högre utbildning, cisc@ msrt.ir President Hassan Rouhani, media@rouhani.ir Twitter: @HassanRouhani (English) och @Rouhani_ir (Persian).

lorna som gudar”. I takt med att gripanden har ökat har ett huvudkrav blivit ”Frige alla politiska fångar”.

Regimen har svårt att få kontroll då de inte kan förflytta sina styrkor där de bäst behövs eftersom massprotester sker i hela landet. Säkerhetsstyrkor har koncentrerats till de större städerna, vilket har gjort att de hårdaste sammanstötningarna har ägt rum i många mindre städer, där arbetslösheten kan vara 40-60 procent.

Från Rasht kommer rapporter om hur demonstranter snarare än att konfrontera soldater försöker vinna över dem till upproret.

För att rörelsen ska avancera framåt måste de bästa erfarenheterna från revolutionen 1979 tas tillvara, liksom lärdomar från revolutionerna i Tunisien och Egypten 2011 och de nyvunna erfarenheterna från dagens kamp. Iran är ett nyckelland i Mellanöstern. Det är den andra största ekonomin i Mellanöstern och Nordafrika, efter Saudiarabien, och andra största i befolkningsmängd efter Egypten.

Arbetarklassen måste ta ledningen i rörelsen, inte bara bli en del av den. Kommittéer behöver upprättas på arbetsplatser, skolor och i bostadsområden och länkas samman över hela landet. Proteströrelsen måste utvecklas till revolution. I första hand handlar det om vem som vinner kontrollen över gatorna, men en regim som den islamiska republiken kan inte demonstreras bort. Arbetarklas-

sen måste därför ta kontroll över arbetsplatser och bostadsområden och bygga sitt eget demokratiskt kontrollerade självförsvar. En avgörande lärdom från Egypten är att soldaterna måste vinnas över och militärapparaten avväpnas och ställas till svars.

Irans högste ledare Ayatollah Ali Khamenei anklagade på tisdagen ”Irans fiender” för att ligga bakom oroligheterna i landet. Syriens diktatur har uttryckt sitt stöd till Iran och anklagar likt Khamenei USA och Israel för att uppmuntra protesterna.

De paramilitära regeringsstyrkorna i Revolutionsgardet har i början av förra veckan tagit över säkerheten i Teheran från polisen.

Islamiska republikens ledarskap meddelade samtidigt att demonstranter kan komma att dömas till döden i kommande rättegångar anklagade för ”brott mot gud”.

Demonstrationerna i Iran är fullt legitima och förtjänar vårt fulla stöd. Det handlar om ett uppror mot fattigdom och förtryck. Inga illusioner ska stå obesvarade om att imperialismen skulle vara en allierad i denna kamp. När Trump, Netanyahu, Juncker eller Löfven säger sig stödja folket i Iran är det sina egna intressen de talar om.

Ett viktigt steg för rörelsens utveckling är att den har spridit sig till industristäderna och stadsdelarna runt Teheran. I industriområdet Karaj utanför Teheran har tusentals arbetare konfronterat polis.

Talkörerna har på många håll en tydlig klasskaraktär, som ”Bröd, Arbete, Frihet” och ”Studenter och arbetare, förena er”. Socialister och fackliga aktivister måste ingripa i rörelsen, ge den en politisk ledning som riktas mot hela regimen, kopplar samman de sociala kraven på jobb och löner med ett aktionsprogram för att fälla dagens kapitalistiska och islamistiska regim, och etablera ett genuint folkstyre, där krav på fulla demokratiska rättigheter åt alla verkställs, inklusive landets minoriteter, samt stöd ges åt självständighet till ockuperade områden som Kurdistan och Baluchistan om befolkningen så önskar.

Arbetare, unga och förtryckta

kan bara lita till sin egen styrka och solidaritet från arbetare internationellt. Imperialismen hycklar ”stöd”, men Trump är allierad med diktaturer och EU vill gärna göra affärer med diktaturen i Iran.

Regimen hävdar att den har krossat rörelsen. Men inte ens det mest brutala våld skulle lösa regimens grundläggande problem, även om den tillfälligt skulle kunna stoppa rörelsen. Vad vi nu ser början på i Iran är en process av massorna politiska återuppvaknande, en process där rädslan börjar försvinna. En verklig revolution i Iran kan visa vägen för övriga regionen och så fröet till en socialistisk konfederation. ■

Rättvisepartiet Socialisterna står för: • Internationell solidaritet med upproret i Iran – Stoppa den statliga våldsrepressionen.

• Förbered för obegränsad generalstrejk – Fäll den islamiska republiken.

• Frige alla politiska fångar – Avskaffa dödsstraffet.

• Kamp för jämlikhet – Avskaffa könsapartheid med fulla frioch rättigheter för kvinnor.

• Upprätta kampkommittéer på arbetsplatser, skolor och bostadsområden – Ett frö till en jämlik framtida arbetarstat.

• F örbered för en revolutionär konstituerande församling under arbetarkommittéernas kontroll.

Foto: Sari Hevosaho

Rättvisepartiet Socialisterna har deltagit på de solidaritetsmanifestationer som har hållits och stödjer det iranska folkets kamp mot diktaturen.

• F ör fria demokratiska rättigheter åt alla – Rätten att organisera sig i partier och fackföreningar.

•R ätten till självbestämmande åt ockuperade områden – mot rasism och diskriminering av etniska minoriteter.

•D emokratisk kontroll och gemensamt ägande över landets ekonomi och naturtillgångar •N ej till imperialistisk inblandning – låt det iranska folket avgöra sin framtid.

• F ör arbetares, småbönders och de fattigas regering – lägg grunden för en socialistisk konfederation.

INTERNATIONELLT

11 JANUARI 2018 # 1 283

8

”Vi har väntat på en explosion”

O

ffensiv har talat med iranska aktivister i Sverige om den pågående masskampen i Iran.

Mernosh Shafiea, Shora: – Vi har väntat på en explosion, även om det inte har gått att säga ett datum. Det senaste året genomfördes 1 300 arbetarprotester i Iran.

– Det viktigaste är att protesterna nu har gått över gränsen, de riktas mot alla delar av regimen.

Slagorden handlar om jobb, bröd och frihet – inte bara om val.

– Diktaturen ser mycket allvarligt på det här. De kanske för en kort tid kan stoppa protesterna genom att döda och fängsla, men de kommer tillbaka. Situationen för arbetare ändras inte.

– Krig och invasion från imperialismen är inte aktuellt. Men de kan försöka använda shahen och nationalism för att stoppa arbetare och socialister. Men än så länge är det en liten grupp som följer det.

– En del inom vänstern talar om en ”demokratisk republik”.

Men kapitalismen i Iran kan inte ge välfärd, för det behövs socialism.

Hamid Fouroutan, Irans Kommunistiska Parti: – Folk har fått nog, riktig nog, med

allt – ekonomi, politik och löften.

Allt har blivit dyrare, många har inte mat. Arbetare har inte fått lön och aktivister arresteras.

– Det har fått ut folket på gatorna. Den här gången lyssnar de inte på någon del av regimen – det riktas mot systemet, mot kapitalismen. Revolten finns i över 110 städer, moskéer har attackerats och ockuperats. Vi har sett mycket radikala protester i städer som kallas religiösa.

– Regimen är chockad. De stängde Instagram och telegram, har arresterat 3 300 och dödat 69 (till tisdag morgon 9 januari). De försöker också backa och lovar att det ska finnas platser att demonstrera på. Men folk fortsätter. Det har varit strejker på flera stora arbetsplatser, Haft Tapeh och i gasproduktionen. 10 000-tals har deltagit begravningar som har blivit till massdemonstrationer.

Vi har också sett hur tidigare anhängare till regimen har bytt sida.

Rajoy och hans parti PP gick på pumpen i det katalanska valet.

Katalonien: Massivt nederlag för PP Valet i Katalonien den 21 december blev ett massivt nederlag för PP-regeringen i Madrid och dess allierade bakom repressionen mot katalanerna.

ESQUERRA REVOLUCIONARIA

CWI Katalonien

H Farkhonde Ashena: – Det viktigaste som behövs nu är organisering av arbetarna. Det är vad vi kämpar för, organisering i områden, på universitet och arbetsplatser. Att bygga för en generalstrejk med tydliga krav.

– Regimen vet att det inte går att vara på gatorna under lång tid.

De fruktar mest en generalstrejk från arbetarklassen. Regimen har attackerat och arresterat särskilt organisatörer på universiteten, men försöker också med någon ”reform”.

– Men folk vill att regimen störtas. Det som saknas är alternativet. Folk tänker samtidigt som de kämpar – vad ska vi göra? Det finns också ett hot från USA, som med starka mediakrafter vill lansera en återkomst för shahen. ■

Varning för imperialismen

När Donald Trump påstår sig stödja protesterna i Iran är det en ren lögn. USA-imperialismen har inget intresse av folkliga uppror och har inte heller kapacitet att åstadkomma den här sortens revolter.

Trump har tydligt visat hur gärna han är nära allierad med exempelvis diktaturer som i Saudi­arabien. USA-imperialismen, liksom EU, agerar enbart för att gynna sina egna ekonomiska, militära och politiska intressen.

ögerpartiet PP tappade närmare hälften av rösterna jämfört med 2015 och behöll bara tre av sina tidigare 11 mandat i parlamentet.

Kapitalistiska media försökte tona ner nederlaget genom att tala om en ”seger” för Ciudadanos (ett spansk-nationalistiskt högerparti).

Men de två stora självständighetspartierna, Junts per Catalunya (den lista som toppades av den katalanska presidenten Puigdemont) och ERC, fick tillsammans 800 000 fler röster än Ciudadanos.

Resultatet är än mer anmärkningsvärt med tanke på repressionen och den massiva kampanjen inför valet. Den spanska konstitutionens paragraf 155, som upphävde Kataloniens autonomi, infördes samtidigt som ledare för folkomröstningen den 1 oktober och i självständighetspartierna hade fängslats med hot om långa straff.

Storföretag har beslutat sig för att lämna Katalonien och hotat med ekonomisk kollaps.

Trots detta innebar valet en ny imponerande mobilisering av samma folkmassor som utsattes för batonger och gummikulor den 1 oktober. Över två miljoner har på nytt visat att de inte tänker låta sig tystas, att de vill bryta med den repressiva regim som upprättades 1978 och tänker fortsätta kampen för en katalansk republik som garanterar reella sociala förbättringar och förändringar.

Ciudadanos och dess ledare Ines Arrimadas vann 300 000 röster

från PP och Socialistpartiet (PSC) genom att demagogiskt tala om de sociala problemen och varna för att ett oberoende skulle leda till en ekonomisk mardröm. De vädjade till de många i Katalonien som har sitt ursprung i andra delar av den spanska staten. Det betydde att de vann högerväljare, men också arbetare från det ”röda bältet” runt Barcelona och Tarragona – de som har drabbats av den ekonomiska krisen och svikits av de fackliga ledare som inte har tagit strid.

Vänsterpartiet CUP tappade röster och mandat, trots att dess aktivister spelade en nyckelroll vid folkomröstningen den 1 oktober och i de lokala försvarskommittéerna, CDR. Men CUP fick nu betala för sitt tidigare stöd till borgerliga katalanska regeringar, inklusive nedskärningar.

Vad som kommer att hända nu är svårbedömt. Men här är några drag: Ciudadanos kan följa upp denna seger med att utmana PP i hela den spanska staten. PP kommer därför att fortsätta repressionen mot Katalonien, inklusive rättegångar mot katalanska ledare. De kommer inte att acceptera Puigdemont som ledare i Katalonien.

Att Unidos Podemos misslyckades, på grund av oförståelse för den nationella frågans betydelse för att

Valet innebar en ny imponerande mobilisering av samma folkmassor som utsattes för batonger och gummikulor den 1 oktober.

Otroligt nog valde ledningarna för Catalunya en Comu (en gemensam valsedel för Podemos och Förenade Vänstern, IU) och Unidos Podemos (en spansk valallians) att inte göra kampen mot det reaktionära monarkistiska blocket till huvudfråga i valet. Istället jämställde de regeringen i Madrid med ledarna för den massrörelse som starkast utmanade regimen från 1978. De vägrade till och med att fördöma regimen för de politiska fångarna eller kräva att de skulle släppas.

Om de istället hade gett sitt stöd till en katalansk republik, kopplat till kampen mot PP-korruptionen och till försvar för ett socialistiskt program, skulle PP-regeringen ha kunnat fällas.

förändra samhället och eftergifter till spansk nationalism, kan leda till en nedgång för Podemos.

Den politiska och sociala krisen i Katalonien fortsätter och skärps, eftersom folkets legitima krav inte kommer att uppfyllas.

Det viktigaste nu är att de sociala rörelserna och de partier som har drivit kampen framåt återupptar mobiliseringarna på gatorna.

Det är uppgiften för CUP, Som Alternativa (formationen runt Alberto Dante Fachin som tvingades ut ur Podemos för sitt stöd till rörelsen), CDR-kommittéerna och alla aktivister och organisationer som står för en kämpande vänster.

Läs mer på CWI:s hemsida, socialistworld.net. ■

11 JANUARI 2018 # 1 283

9

Ordet ”miljö” nämndes 89 gånger av Kinas president Xi Jinping i hans rapport till det styrande ”kommunist”-partiets nittonde kongress – fler gånger än vad ”ekonomi” nämndes. Han skickade ut undersökningsteam från centralregeringen till provinserna för att se över hur anti-föroreningsåtgärderna hade gått. Rapporter indikerar att över 12 000 tjänstemän och 18 000 företag har åtalats.

Kina hyllas i media som en klimatets förkämpe, men det smogtäta Kina ingen klimatets vän.

LI YIMING

chinaworker.info

M

Kina är ingen miljökämpe mi. Detta ledde till att många högförorenande industrier som stål väcktes till liv, vilket har förvärrat luftföroreningsproblemet.

Ett utbrett smogmoln som täckte 1,88 miljoner kvadratkilometer dök upp över 90 städer i december 2016.

De första tre kvartalen år 2017 ökade PM2,5-nivåerna i Beijing-Tianjin-Hebei-regionen med tio procent jämfört med året innan. Effekterna blev globala – växthusgasutsläppen har ökat dramatiskt under år 2017 efter två år av nollökning, vilket beror på återhämtningen för den tunga industrin i Kina.

Société Générale (storbank) beräknar att miljöskyddsåtgärder skulle kosta Kina 0,25 procent av dess årliga BNP, vilket innebär att när nya risker om ekonomisk nedgång dyker upp kommer Xi troligen lätta på föroreningskontrollerna igen.

Samtidigt möter Xi Jinping

också på motstånd från de lokala regeringarna, vilket visas i det faktum att han tvingas skicka ut undersökningsteam till lokala nivåer.

Dock har sådan direktintervention från centralregeringen skapat kaos.

Många tjänstemän försöker undvika bestraffning genom att stänga ner fabriker innan undersökningsteamen dyker upp, oavsett om fabrikerna uppnår den officiella miljöskyddsstandarden eller inte.

Detta har tvingat Miljöskyddsinstitutet att intervenera och stoppa såna överreaktioner.

Att kämpa mot föroreningar kräver massiva miljöskyddskampanjer och arbetarnas demokratiska kontroll över ren produktion på en socialistisk grund. Xi’s försök att lösa miljökrisen med en blandning av byråkratiska- och marknadsåtgärder kommer inte att uppnå något betydande långvarigt resultat, och kommer utlösa ytterligare massvrede.

I juni utlyste USA:s president Donald Trump att USA skulle dra sig tillbaka från Parisavtalet, och världens media dubbade Kina till den nya internationella ledaren i kampen mot klimatförändringar. Men den kinesiska regimen är ett av de största hindren till att bekämpa klimatförändringarna. En av Kinas största producenter av elektrisk utrustning, Shanghai Electric, har utlyst sina planer på att bygga kraftverk i Egypten, Pakistan och Iran som kan generera 6 285 MW, vilket är motsvarande tio gånger Kinas inhemska byggplan.

KKP-regimen hoppas kunna använda marknader utomlands för att lätta på trycket vad gäller kolreduktionsåtgärder på sina egna el- och kolindustrier. Dessa nya kraftverk betyder att klimatkontrollsmålen som Parisavtalet satte är ett ”Mission Impossible”. Världsbanken har kritiserat Kina för att använda fattigare länder med svagare miljö-

skyddsregleringar som föroreningsparadis, men samtidigt har Världsbanken också avreglerat miljönivåer för att kunna tävla med Kina. Detta är ett race mot botten på bekostnad av klimatet och massornas hälsa.

Socialister är emot den kapitalistklass som söker profiter på bekostnad av miljön och massornas hälsa.

Vi är också emot att imperialistiska makter exporterar sina föroreningsproblem till andra länder.

Den enda lösningen till den globala klimat- och föroreningskrisen är att bygga en internationell arbetarklassrörelse i motstånd mot det kapitalistiska ”vinsten först”-systemet. Vi behöver förstatliga banker och storföretag, och ställa dem under arbetarnas demokratiska kontroll och styre, förespråka grön produktion under demokratisk planering och investera mer kapital och resurser för att utveckla grön energi och grön teknik. ■

Massiv ökning av plastproduktion de kommande tio åren ett dråpslag mot miljön Trots den akuta klimatkrisen fortsätter produktionen av den mycket miljöförstörande plasten. Plastproduktionen kommer enligt experter att öka med 40 procent de kommande tio åren.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

D

et är en artikel i The Guardian den 27 december som rapporterar om hur

storbolag som Shell Chemicals och Exxon Mobile Chemicals ska bygga nya plastfabriker. Från år 2010 och framåt har diverse storbolag lagt över 180 miljarder dollar på att bygga plastfabriker, och med de nya satsningarna kommer produktionen av plast att öka dramatiskt.

– Detta sker precis då världen börjar inse att vi borde använda mycket mindre plast. Omkring 99 procent av råmaterialet för plasten är fossila bränslen, vilket betyder att samma företag – Exxon och Shell – som har skapat klimatkri-

sen är de som bistår plasten. Det finns djupa, täta band mellan oljeoch gasbolag och plastföretagen, säger Carroll Muffett, ordförande för Center for International Environmental Law (CIEL) till The Guardian den 27 december.

Investeringarna beror framför allt på att priset på ett av de råmaterial som används för att framställa plast, naturgasvätskor, har sjunkit med nästan två tredjedelar i USA. Detta kommer ha katastrofala konsekvenser för miljön. Miljon-

tals ton plast dumpas redan idag i haven och andra vattendrag, eller i naturen. På en FN-konferens nyligen benämndes mängden plast i havet som ett ”havsarmageddon”, och forskare har varnat för en ”permanent kontamination” av miljön.

– Redan nu producerar vi mer engångsartiklar i plast än vi kan hantera. Bara de senaste 10 åren har vi producerat mer än vi har gjort under hela 1900-talet, säger Louise Edge, som arbetar med havsfrågor för brittiska Greenpeace, till The Guardian.

Detta är ännu ett talande exempel på hur kapitalismens mekanismer omöjliggör en grön klimatvänlig omställning av samhället. Chansen till ökade profiter och vinstmaximering står över alla behov som människan, naturen och djuren har.

Det behövs en demokratiskt planerad ekonomi där storföretag, banker och energibolag står under demokratisk kontroll och styre underifrån för att möjliggöra att samhället planeras utifrån verkliga behov – inte utifrån den rikaste procentens intresse. ■

Foto: V.T Polywoda, Flickr CC

edia hävdar att detta är Kinas största miljöskyddskampanj någonsin. Xi Jinping verkar vara en ivrig kämpe för miljön, men faktum är att han tvingas till att agera av de ökande anti-föroreningsprotesterna underifrån och av de enorma ekonomiska förlusterna till följd av miljöförstöring. Dock innebär ekonomisk press och en inofficiell bojkott av de lokala styrena att Xi’s politik inte kommer att uppnå några betydande resultat.

I oktober publicerade den medicinska tidskriften The Lancet en studie som visade att över 1,8 miljoner kineser dödades av föroreningar år 2015, vilka stod för en femtedel av alla dödsfall i Kina.

En tidigare rapport publicerad av Nanjings universitet visade att en tredjedel av alla dödsfall i de 74 större städerna i Kina kan härledas till PM2,5-föroreningar (farliga luftburna partiklar). Ökande och mer allvarliga föroreningar, tillsammans med en ökande folklig oro över de negativa hälsoeffekterna, har lett till massiva anti-föroreningsprotester runt om i landet. I november gick massorna i Zhaoqing, Guangdong ut på gatorna för att protestera mot det lokala styrets tredje försök att bygga ett sopförbränningsverk – projektet har skjutits upp två gånger förut på grund av protester.

Oförmågan att lösa föroreningsproblemen har svärtat ned KKP-regimens auktoritet. Första halvåret av 2016 släppte regeringen än mer på miljöskyddsregleringar i syfte att stimulera en svag ekono-

INRIKES

Foto: Tor Tuorda

10

Gállok: 2018 ringdes in med elva eldar för ett gruvfritt Jokkmokk

–D

Vilka är de viktigaste argument mot gruvan?

– Det är gifterna som ansamlas, det här enorma sandlagret som ska anläggas, två kilometer långt och en kilometer brett. Det blir för generationer och generationer att dressera den här gruvdammen under århundraden för att det inte ska bli en total ekologisk katastrof för hela Lule älvdal. Det är den största risken som jag ser det.

Sen finns det direkta effekter på renskötseln och på Jokkmokk som natur- och kulturkommun.

Hur svarar du de som hoppas på att gruvan ska tillföra jobb?

– Ja, det är ju det vi får höra hela tiden – hundratals jobb, tusentals jobb. Men om nu gruvan skulle öppna om fyra år och maskinerna skulle börja arbeta i dagbrottet säger ju företaget självt att det skulle vara automatiska maskiner och transporter – det skulle vara så gott som hel­automatiserat. De jobb som blir – kanske ett 50-tal – för att hålla igång maskinerna och underhålla är inte mycket. Och det skulle vara högst tillfälliga jobb – gruvans livslängd blir bara 14 år, avslutar Tor Tuorda. ■ Liv Shange Moyo

Farligt svaga reaktioner mot inskränkt strejkrätt

Den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson har, flera månader innan den utredning som har motiverats med hänvisning till konflikterna i Göteborgs containerhamn ska vara klar den 31 maj, upprepat att strejkrätten troligen kommer att begränsas, då arbetet i hamnen ”inte fungerar som den svenska modellen ska”.

Att detta också får stöd av IF Metalls förbundstoppar samtidigt som motreaktionerna hittills har varit få och svaga på alla nivåer inom facken vittnar om skäl till allvarlig oro för hälsan inom de svenska fackföreningarna.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

I

F Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkäla tycker att det är bättre att en S-ledd regering utreder konflikträtten än att den inskränks av de borgerliga.

– Jag ser ett problem som Ylva också ser, och det problemet är störningar i hamnen. Det gör att företag där våra medlemmar jobbar har svårt att få ut sina prylar som ska säljas på världsmarknaden och det innebär ett hot mot jobben för medlemmarnas del, säger han i ett uttalande till SVT i samma andas språk som arbetsköparna i Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv.

Att både S-regeringen och IF Metall är beredda att inskränka strejkrätten för att stödja den världsledande och Maersk-ägda jättekoncernen APM Terminals, som driver ett 70tal hamnar och hamnterminaler världen runt, mot den stora majoriteten av Göteborgs hamnarbetare är utmanande arbetarfientligt.

Sant är att stridsåtgärder de senaste 18 månaderna har duggat tätt i containerhamnen, där APM Terminals har velat kasta om relationen mellan fast anställda och tim- eller bemanningsanställda från 80/20 till det motsatta.

Av de 140 tillsvidareanställda och vikarier som har tvingats sluta har många nästan omgående kal�lats in på nytt som timanställda och bemanningspersonal. I början av oktober registrerade facket under en vecka 1 100 sådana timmar, motsvarande 28 heltidstjänster.

– Det har skenat fullständigt, förklarade Erik Helgesson, Hamnarbetarförbundet, till SVT. Samtidigt som media har låtit makthavarna ondgöra sig över ett antal fackliga punktstrejker och blockader av övertid och nyanställningar är det få som har informerat om att Hamn4:ans sammanlagt åtta (8) timmars strejker under 2017 är få jämfört med APM Terminals 46 gånger mer omfattande lockouter under 371 timmar!

S-politikerna i Göteborgs stad har också själva bäddat för konflikterna genom att 2011 dela upp hamnen i ett kommunalt hamnbolag

och tre separata terminalbolag, där driften av containerhamnen alltså överläts till APM Terminals. Trots privatiseringen anser sig Hamn4:an ändå ha en fungerande relation till de andra stuveribolagen, i såväl Ro Ro-hamnen som i bilhamnen.

Hamnarbetarförbundet var också i förra årets misslyckade medlingsförhandlingar villiga att acceptera ett hängavtal med det konkurrerande men i Sveriges största hamn mycket mindre Transportarbetarförbundet, om det bara fick behålla rätten att utse egna skyddsombud och att kunna förhandla för sina egna medlemmar. Detta trots att Hamn4:an representerar 85 procent av de berörda hamnarbetarna.

– Vi kräver inget som vi inte redan haft, har en styrelseledamot i Hamn4:an förklarat.

Till dem som har reagerat mycket hårt mot Ylva Johanssons tal om inskränkt strejkrätt hör den pensionerade LO-juristen Kurt Junesjö, som redan i somras varnade för ett självmål från villrådiga fackföreningar.

Han misstänkte också att Hamnstriden i Göteborg bara var ett svepskäl för att gå arbetsgivarna till mötes med ökade möjligheter till avtalsshopping på hela arbetsmarknaden, det vill säga att välja ett billigare avtal från ett mindre stridbart fackförbund med sämre villkor.

Mot förslaget har trots allt några förbundsledningar som senast Pappers och GS-fackets uttalat sig, om än i försiktiga ordalag.

Att ingripa i konflikten i Göteborgs hamn med lag är enligt en nyårskrönika av GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö ”ett riskabelt petande” i den kon-

Regeringen och vissa facktoppar står på näringslivets och APM:s sida.

flikträtt som är ett fundament för att balansera intressekonflikter på arbetsmarknaden.

Men även om Sjöö inte vill se statliga ingrepp vill inte ens han utesluta en lagförändring.

Uppmuntrande i sammanhanget är ett uttalande från det själv djupt berörda Transports förbundsordförande Tommy Wreeth, som säger att ”det är både förvånande och djupt oroande att regeringen är beredda att lagstifta i den här frågan och vi kommer aldrig att ställa oss bakom ett sådant förslag.”

En av de alltför få lokala fack som ännu har uttalat sig är Seko Stockholm, som i ett pressmeddelande skriver att ”oavsett vad man anser om Hamnarbetarförbundets metoder i kampen för att få motparten att respektera grundläggande fackliga rättigheter är det uppenbart att en lagstiftning innebär ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt”. ”Tystnaden är skrämmande...

Rätt att organisera sig fritt i fackföreningar och ta stridsåtgärder utefter det är grundläggande i en demokrati. Snacka om svepskäl för att gå borgarnas ärenden. Det är dags att sätta ner foten”, skriver Enzo Costa, aktiv i Unga byggare och Byggnadsarbetarförbundet, på Facebook. ”Jag noterar tacksamt att GS gör samma analys som Pappers, men deras röster ekar ensamt i debatten om strejkrätten. LO och alla andra förbund är märkligt tysta om ett förslag som kommer att kraftigt försvaga fackföreningsrörelse”, skriver GS-medlemmen Dan Andersson i Åmål och fortsätter: ”Jag som varit facklig aktiv i tre olika fackförbund på klubb och avdelningsnivå börjar ifrågasätta om det är värt att betala fackavgiften.

Med sådana företrädare som IF Metalls Veli-Pekka behöver man inga fiender. Hur man kan uttala sig positivt om ett förslag som försvagar oss fattar jag inte. Alla borde resa sig upp och säga hit, men inte längre!”. ■

Stockholm: Kom på möte om Anton Nilson, Hundraåringen som gjorde revolution

Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap och ABF i Stockholm inbjuder till ett möte om ”Anton Nilson - Hundraåringen som gjorde revolution”, en nyutgåva av Anton Nilsons egna memoarer försedd med nya för- och efterord. Inleder gör bokens redaktör Arne Johansson (på bilden med Anton Nilson 1978). Var: ABF-huset. När: Tisdag den 23 januari kl 18.00.

Foto: Blondinrikard Fröberg, Flickr CC

en sista dagen på året bestämde vi oss för att dra ut, för att visa att vi fortfarande finns i markerna och att vi fortfarande är kritiska till gruvan de vill bygga. Vi tände elva eldar, en för varje år som Beowulf Mining har funnits i Jokkmokk, säger Tor Tuorda, ordförande i nätverket Gruvfritt Jokkmokk, till Offensiv och fortsätter: – Hade inte kampen funnits hade det nog varit en automatisk transport från idé till beslut.

Den vanliga vägen med godkänt i alla led. Gruvan hade varit igång redan, tror jag helt klart.

– Att kampen fortsätter är helt klart. Om regeringen skulle ge gruvan grönt ljus trots allt, då skulle det bli ett jävla liv, då är det krig. Det är nog nu. Nästan all natur är förvandlad till pengar redan.

11 JANUARI 2018 # 1 283

Luleå:

Finska inbördeskriget Tid: Tisdag den 16 januari kl 18:30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

För info om plats etc: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stockholm:

Sthlm Sydost Tid: Tisdag den 16 januarikl 18:30.

Plats: Hyresgästlokalen Åsgärde­vägen 75, Tunnelbana Sandsborg.

För mer info: 070-326 65 94.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Karlskoga:

För info: 073-310 70 87.

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Sthlm Sydväst Tid: Torsdag den 18 januari kl 18:30.

Plats: Högdalen.

För mer info : 073-387 65 77.

Sthlm Norra Tid: Torsdag den 18 januari kl 18:30.

Plats: Husby träff.

För mer info: 073-576 98 69.

2018 – ett kampår

G

ott nytt år! Trots vad som alltid är en svår månad för oss kom vi nära med 53 838 kronor under december månad. Det motsvarar drygt 82 procent av vårt mål. Under månaden sålde vi 562 lösnummer av Offensiv och värvade 124 nya prenumeranter.

Det innebär att vi hittills uppnått 158 av de 200 nya prenumerationer vi ämnar nå.

Januari är självklart början på ett nytt år som, inte obetydligt, är ett valår. Valkampanjer är inte billiga och till skillnad från andra partier tar vi inte emot pengar från storföretag. Inte heller får vi stora statliga bidrag. Det innebär att vi själva måste bekosta vår socialistiska valkampanj med hjälp och stöd från såväl medlemmar som sympatisörer. Med

tanke på det är det allt mer viktigt att vi redan nu börjar planera hur vi ska klara våra månatliga mål.

Kan du hjälpa oss komma igång med år 2018?

Skänk en slant med Swish till 123-240 32 85 eller på PlusGiro 87 96 49-2. Det är också möjligt att SMS:a ett bidrag genom att skriva ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Procent av mål

Totalt

82% 53 838 kr

Norrbotten

5 435 kr

Västerbotten

1 000 kr

Mellannorrland

1 992 kr

Stockholm Mellansverige

25 081 kr 592 kr

Västsverige

7 005 kr

Sydsverige

0 kr

Haninge:

Inför valet 2018 Tid: Torsdag den 18 januari kl 18:30.

Plats: Haninge kulturhus.

För mer info: 072-524 42 95.

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Göteborg:

För info: 073-501 21 37.

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Pris: 50 kronor + porto

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

11 JANUARI 2018 # 1 283

2018: Nya protestdagar mot utvisningar till krig och förtryck Både tempo och temperatur höjs nu i kampen mot utvisningarna. Den 4 januari samlade Ung i Sverige till en manifestation på Stockholms Centralstation och den 26 januari väntas nya elevprotester. Samtidigt blir situationen allt mer desperat för de många ensamkommande unga som har fått avslag eller blivit åldersuppskrivna.

Skolstrejken 12.12.12 som avslutade 2017 samlade styrka och måste nu tas tillvara som ett avstamp för vassare metoder i den fortsatta kampen mot utvisningar.

LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

Å

deltog i strejken. Det är imponerande siffror som summerar ännu ett historiskt steg framåt i bygget av det kämpande motståndet mot S-MP-regeringens brutala migrationspolitik.

Viktigare än siffrorna är dock tyngden i strejken som vapen. Att eleverna lade ned arbetet som protest planterade den sorts metoder som behöver plockas upp när kampen växer vidare.

Strejk visar vägen mot seger. Som uppropet som strejken i Luleå tog initiativ till att sprida säger: ”Om

Det är ett styrkebevis att de strejkande 12.12.12, förutom att fokusera på att göra den dagens aktiviteter till en succé, också lyckades blicka framåt mot fortsatt kamp.

Uppropet för en protestdag med strejker och demonstrationer i januari-februari, som även har antagits i Stockholm och Boden, är ett lysande initiativ som borde spridas i alla möjliga forum – fackföreningar, kultur-, idrotts och hyresgästföreningar till exempel.

Tätare samordning mellan de olika kampcentra, liksom diskussioner om alternativet till utvisningspolitiken, är en nyckel till fortsatta steg framåt.

Skolstrejkens upptrappning ger gott hopp om att många fler blir aktiva och med i kampen för inte bara en annan flyktingpolitik, utan också för ett annat, socialistiskt, samhälle. ■

Skolstrejkerna den 12 december visade vilka kampmetoder som krävs.

Foto: Natalia Medina

r 2017 skrevs kamphistoria av Ung i Sveriges sittstrejk i Stockholm och de tusentals landet runt som svarade med sittstrejker och demonstrationer. Året avslutades också historiskt: med skolstrejken mot utvisningar den 12 december.

Uppskattningsvis 4 000 deltog i strejkerna den 12 december, varav 2 000 i Stockholm, 500 i Göteborg, 300 i Borås, 200 i Uppsala, och 150 vardera i Lund, Luleå, Boden och Piteå. Över 50 skolor på 19 orter spridda från norr till söder, öst till väst

piloterna, busschaufförerna, sjukvårdspersonalen, handläggarna, poliserna, lärarna skulle strejka med oss skulle inte utvisningarna kunna genomföras.”

Hittills – 156 nya prenumeranter Posttidning A

Posttidning A

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

socialisterna.org

: 40 kronor

Månadspren 20 kronor / / # 1 247 / Pris: 13 april 2017

gA

t Socialisternas

.org epartie ernaRättvis

veckotidning

det: otEfter då agen m Protestd n störstaNej till hat de Trump ng 13 historia och splittri r

krono n: 40

ri 2017

26 janua

Pris: 236 / /#1

20 krono

ste

Sociali rtiet

socialist

idning veckot rnas dspre

r / Måna

v @offensi ialisterna artietSoc Rattvisep siv rs_offen

ANJ KAMP

1 maj 1917-2017 @offensiv alisterna RattvisepartietSoci rs_offensiv

LEDARE

till Allt stöd arna hamnarbet

i USA:s

5

vårdkamp Fortsatt rland rnor i Väste

11

Foto: Arne Johansson

10 och

11

Avstamp för nytt (s)teg högerut

2 7

s Luleå: Framtiden skola i diket

er

epartie

mer på

r / Måna

dspre

ternas

n: 40 krono

r

veckot idni

ng

Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

socialist

erna.org

@offensi v Rattvisep artietSoc rs_offen ialisterna siv

KAMP ANJ

”Mäktig kraft har satts i rörelse”

Kampen för att rädda klimatet

– läs mer på sid 2, mitten, 12, 13, 14

LULEÅ Barnens 1 maj Köpmantorget kl 11-12, vuxna Smedjan kl 13 RS/Offensiv Stöd HÄRNÖSAND Teatern kl 15 STOCKHOLM Medborgarplatsen kl 12.00 – Ge ett bidrag! ÖREBRO Slottsparken kl 12:30 : Plusgiro GÖTEBORG Järntorget, bokbod kl 10, 96 49-2 RS-talare kl 13, 14 marsch demo i Röd Front 87 MALMÖ Möllevångstorget kl 11

rasism Swish: 32 85 krig, terror och mot 123-240 6 72550 50 Enad kamp SMS: sid 2, 3, 4, 5 och nsiv läs t ex:–Offe

krono

evolt fö 4, 11 Skolstr r rätt ti ejk 12/12 kl 12 själv 3b estämm ll 12-13 2 ande

Socialism är svaret 8-9

dödens

ffensiv Stöd RS/Obidrag!

– Ge ett : Plusgiro 49-2 87 96

@offensiv RattvisepartietSo cialisterna rs_offensiv 12 oktob

KAMPANJRättvis2017 / # 1 272 / Pris: 20

Jubileumsbok om Anton Nilson

Ledare: Välfärd utan vinst

5

Uppsala samlades mot nazism

3 4

10-11

7

En feministisk

Kampanj för trygghet i Jordb ro

Göteborg s bad: Segrar och ny kamp USA: Hur kan vi stoppa Trump?

De ”utsatta” kan bli de upproriska

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: Har det någonsin funnits som liknar Metoo-rörelsen något Det djupt personliga, 32 85 intii Sve-123-240 rige tidigare? ma, privata och Det är helt klart skamfyllda som en Metoo har rörelse – en 72550 gjort till genom årtiondenSMS: uppdämd vrede allmän ammunition. gemensam, som får sitt ra- t ex: Offensiv Övergrepp 50 sande utbrott. som så länge har frätt

på Båt 370med Demonstrera Rättvisepartiet Socialisterna på 1 maj hav

för Ingen fälls orna dödsolyck

socialisterna.org

vår

och sårat offer kastas, träffar Ibland handlar det om överoch fäller förgrepp som är övare – för att djupt begravda hjälpa andra. och är inte dolda i minnet, konstigt att många Det inte förtäljda kallar för det för en någon. revolution.

– läs mer på sid 4 och 13

– läs mer på sid 6, 7 och 16

A

först flera partier trapM med och Efter att SD-politiken ar flykting in Kinberg t na mot släppt Anna ett regelrät4 upp attacker ska lägga ledaren långt till Moderat att Alliansen att till- pat på sid steget inte – läs mer för - är Batra vill am budget te. emokra samarbe en gemens med Sveriged s samman regeringen. terna fälla

3, 8, 9,

n: 40 kronor

s veckotidning

Posttidning

r sid 2,

t Socialisterna

Kvinnokampen i första ledet

14

14

– läs me

2017 / # 1 279 / Pris: 20 kronor / Månadspre

Rättvisepartie

”Zexit” nästa i Sydafrika?

d Nordirlan l nyva går till

d gen me a regerin M vill fäll rasisterna SDhjälp av

LEDARE

Elever mot Katalon utvi ien: 2 sn in ga r R t Soc ialis

epa

Rättvis

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv 7 december

Posttidning A

8-9

RS 20 år: Mot krig & global kapitalism

RS/Offensiv Stoppa – Ge ett bidrag! isn till krigetutv ingarn : a sPlusgiro Afg 87 hanista 96 49-2 n Swish: Stöd

Runt 200 persone dags utanför r samlade s i tisförvaret Götebor gifterna i Kållered g att verkstäl i hade utvisnin för att proteste gen landehin ra mot stoppat ner, däriblan av minst der utvisnin minston 12 gen av e d minderå persoAfghani åtna. Men sju av de 12 flykting riga, till stan. det var Vid pressläg Läs slutrapp inte säkert. argningen sida, socialist orten på var upperna.org vår hem.

Läs mer på sid 3

– läs mer

på sid

8 och

16

9

4 november : Kom till Revo lution201 7

Stöd RS/O – Ge ett ffensiv bidrag!

Plusgiro 87 96 : 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 725 t ex: Offe 50 nsiv 50

123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

socialisterna.org

27 april 2017 / # 1 249 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Posttidnin

Prenumerationskampanjen har hittills fått in 156 nya långa prenumerationer av ett mål på 200. Det innebär att 78 procent av målet har nåtts! Så här prenumererar du eller värvar nya prenumeranter: 1. Autogiro. Skicka ett mejl till offensiv@socialisterna.org eller skicka blankett från vår hemsida socialisterna.org.

2. Swisha till 123 240 32 85. Helår 480 kr, Halvår 240 kr.

3. Plusgiro 87 96 49-2. Samma belopp som ovan.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.