Offensiv 1288

15 februari 2018 / # 1 288 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Stoppa

utvisningarna

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Nej till stordrift av Handens skolor

5 4

7

Nya Karolinska, nya skandaler

Demonstrera 18 feb

– läs mer på sid 3, 10 och 11

Metoo: Kamp för verklig förändring

Metoo beskrivs med rätta som en ”vulkan” eller en ”revolution”. De många uppropen har skakat om hela samhället. Nu står Metoo och väger. Ska upproret bedarra eller kommer det att ske en or-

ganisering kring skarpa krav? Ett viktigt nästa steg är internationella kvinnodagen 8 mars. Då behövs stor mobilisering, med krav på verklig förändring.

– läs mer på sid 8-9

13

Vad kan lösa Venzuelas kris?

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Moderat rasism i SD:s fotspår

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

2

LAGOM VÄNSTER RÄCKER INTE Foto: Politikerveckan Almedalen / Flickr CC

J

onas Sjöstedt slog redan i V:s kongressinledning an en skarpt kritisk ton mot Löfvens presentation av S som ”ett mittenparti” som öppet vill byta ut budgetsamarbetet med V mot borgerliga partier. Samtidigt som han förklarade att V:s nya mål var att åter göra Sverige till ”världens mest jämlika land” satte partiledningen in all nödvändig kraft på att avvisa motionen med rubriken ”Totalrenovera Sverige”, som hade samlats bakom krav på omfattande och lånefinansierade offentliga investeringar, långt utöver dagens snäva budgetramar.

Ett ganska imponerande stöd för motionen hade enligt motionärerna getts från ”sex partidistrikt, tio partiföreningar och ett myller av enskilda”.

Men partiledningen vann relativt lätt över de vänsteroppositionella som ville beväpna sitt parti med en rejäl ”game changer” i stil med de krav på stora offentliga investeringar som bidragit till att lyfta Corbyn, Mélenchon och Sanders. Röstsiffrorna för att inte utmana det finanspolitiska ramverket var 187-35 och 156-60 mot kravet på ett lånefinansierat investeringsprogram, ungefär lika många som på förra kongressen ville öppna V åt vänster med en motion om tendensfrihet.

Avgörande för de många kompromissvana V-politikerna bland ombuden i Karlstad var givetvis argumentet att en seger för motionen definitivt skulle stänga dörren för V som ett ”ansvarsfullt” stödparti till en ny S-ledd regering om Löfvens inviter ändå skulle nobbas av Centern och Liberalerna. ”Ett Sverige för alla – inte bara för de rikaste” kallas den V-valstrategi som kombinerar en katalog av

FÖRSVARA STREJKRÄTTEN

schysta värderingar med en kritik mot de ökande klyftorna, trots Ulla Anderssons hyllade små eftergifter åt vänster, som man hoppas kunna vända till världens mesta jämlikhet med hjälp av omfördelande skatter.

Det är möjligt att det kan räcka till ett V-lyft i valet med en skärpt kritik mot S skamlösa flirt med Allianspartier och nya tävlingar i ”hårdare tag” med M och SD. Men till någon utväg ur vänsterns återvändsgränd räcker det inte.

Rättvisepartiet Socialisterna välkomnar att vänsterkritiker inom V vågar kombinera krav på massiva offentliga investeringar för välfärd, infrastruktur och klimatomställning med en vass kritik mot det egna partiets kapitulation för de nyliberala budgetreglerna. Om partiet verkligen skulle öppnas för tendensfrihet och en fri debatt om socialistiska lösningar skulle RS rentav kunna överväga att gå med.

Motionärerna bakom ”Totalrenovera Sverige” riktar en berättigad kritik mot en budgetpolitik som är så

stram att konjunkturen skulle knäckas om den inte hölls under armarna av de rekordlåga räntor och ränteavdrag som istället skapar skenande bostadspriser och spekulationsbubblor. Eftersom det är helt omöjligt att finansiera de investeringar som krävs inom löpande årsbudgetar med balansmål och beskedliga skattehöjningar som partiledningen vill se, föreslår de statliga budgetunderskott med 3-4 procent under 20 år.

Dessvärre saknas även i denna kalkyl en socialistisk analys över de grundläggande hinder som utgörs av det kapitalistiska systemet.

Låt oss enas om nödvändigheten av en massiv facklig och politisk rörelse för de investeringar som krävs.

Men för att genomföra dessa krävs en behovsstyrd omställning av såväl produktion som fördelning, som direkt kolliderar med den parasitära finanselitens ekonomiska och politiska makt och bara kan brytas med ett socialistiskt program för samhälleligt ägande och demokratisk planering av banker, byggbolag och andra strategiska storföretag. ■

”D

et är planen att lagstifta mot stridsåtgärder för konkurrerande kollektivavtal som pressar den svenska modellen, inte hamnarbetarkonflikten. Ett strejkförbud överlämnar beslutet om kollektivavtal för arbetsplatsen till arbetsgivaren. Och det kan väl ändå inte en socialdemokratisk regering vilja? Men fan tro’t sa Rellingen”, skrev Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert och tidigare LO-jurist i ett ypperligt debattinlägg på en artikel i Arbetet i tisdags.

S-MP-regeringens attacker mot strejkrätten har fått mothugg av de flesta fackförbund. Men LO-ledningen vacklar som vanligt, och topparna i IF Metall försvarar hellre arbetsgivarna än strejkrätten. ”Vi önskar träffa aktuell utredare för att få delge utredningen vår syn i aktuell fråga. Med vi avses Transportföretagen, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IF Metall och Unionen”, skrev Transportföretagens vd Mattias Dahl till regeringens särskilda utredare Tommy Larsson i oktober ifjol.

Ett möte bokades också in mellan utredaren Tommy Larsson, som fått regeringens uppdrag att inskränka strejkrätten och sagda grupp.

Varför IF Metall och fackförbundet Unionen (TCO) bildat en arbetarfientlig front med arbetsgivarna i en fråga som rör fackliga principer ville eller tordes inte IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä svara på när Arbetet frågade. Men Transportföretagens vd Mattias Dahl var mer än villig att svara för alla ”vi”: – Vi försökte att gemensamt framföra vår syn; att det här behöver göras, sade han till Arbetet.

Facktopparnas svek har varken gräns eller botten.

L

iberalernas Jan Björklund har länge varit en av de som hetsat mest och värst mot hamnarbetarna och arbetsrätten. Det är därför inte förvånande att han är överförtjust över att S-MP-regeringen vill inskränka strejkrätten. Det gör det ”politiskt enklare för en alliansregering att förändra konfliktreglerna” säger han och kräver en ”proportionalitetsregel” som i praktiken förbjuder sympatistrejker och ger regering och stat rätt att avgöra vilka stridsåtgärder som ”är rimliga” samt längre varseltider. Det är krav som även Centern står bakom.

Liberalerna och Centern är inte bara alliansens mest uttalade anti-fackliga partier, utan också de två partier som Socialdemokraterna och LO-ledaren Karl-Petter Thorwaldsson helst vill samarbeta med.

Varningsklockorna ringer. Upp till strejkrättens försvar. ■

Hittills har Skatteverket hittat 216 svenska bolag och privatpersoner i den så kallade Paradisläckan, där det framkom hur de via avancerade upplägg smet undan skatten. Skatteverket meddelar att arbetet för att hitta ännu fler fortsätter (skärmdump dn.se den 13 februari).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

Foto: Andrew Herbert

18/2: Europa reser sig mot utvisningarna till Afghanistan

3

Skolstrejken i Östersund den 12 december. På söndag är det dags för nya demonstrationer i landet.

H

elgen den 17-18 februari reser sig människor i minst 40 städer i Europa i protest mot de fortsatta utvisningarna till krigets Afghanistan.

Som det gemensamma initiativet förklarar är orsaken enkel: ”Mellan första januari och sista september dödades eller skadades minst 8 090 civila i Afghanistan.

Just nu sker 80 krigshandlingar per dag, totalt 12 903 under år 2017.

FN har nedgraderat Afghanistan från ’post-konflikt’ till ’aktivt krig’ för någon månad sedan, och Global Peace Index 2017 betecknar Afghanistan som världens näst farligaste land, bara passerat av

Syrien. (...) Afghanistan är inte säkert, men europeiska regeringar ignorerar den verkliga situationen i landet och fortsätter skicka dit flyktingar.”

Runt om i Sverige är det olika nätverk som samarbetar kring manifestationer i minst nio städer. I

Boden att: ”Vår protest i Boden handlar om en protest mot alla utvisningar till krig och förtryck.

Dessutom tar vi upp kampen mot rasismen och hotet från de nazister som vill marschera i Boden den 1 maj”. Låt Oss Leva Luleå planerar för en manifestation på isvägen som omger staden.

Det handlar om en protest mot alla utvisningar till krig och förtryck.

Stockholm arrangeras demonstrationen av Elever mot utvisningar, Ung i Sverige och #vistårinteut.

I Boden meddelar Låt Oss Leva

Var med du också! Kolla mer detaljer för alla städer och platser på Facebook-eventet ”Don’t send Afghans back – Sweden”. ■

Slut upp på dessa platser (fler kan tillkomma): Göteborg: Stigbergstorget kl 13 Kalmar: Stortorget kl 12.45 Stockholm: Sergels torg kl 12 Luleå: Södra Hamnplan kl 13

Boden: Medborgarplatsen kl 13 Umeå: Utanför Väven-Fika kl 12 Simrishamn: Stortorget kl 11 Östersund: Stortorget kl 14

Stå upp i solidaritet med flyktingarna – demonstrera 18/2

Illustration: Ada Salomón

K

ampen mot den inhumana flyktingpolitiken fortsätter.

Helgen den 17-18 februari äger alleuropeiska protestdagar mot utvisningarna till Afghanistan rum.

Situationen i våldets och terrorns Afghanistan blir allt värre, men trots det väljer Sverige och övriga regeringar i Europa att resa Fort Europas murar än högre. Tvångsutvisningarna av ensamkommande och skyddsbehövande fortsätter och, om det politiska etablissemanget i Sverige får som de vill, kommer utvisningarna att trappas upp och intensifieras.

Men gemensam kamp kan stoppa alla former av förtryck och orättvisor. Den mäktiga rörelsen för flyktingamnesti 2005 ledde till att 20 000 fick uppehållstillstånd, och lokala pro-

tester och kampanjer har stoppat utvisningar av ensamkommande, politiska flyktingar och andra utsatta och förtryckta grupper.

Makthavarna använder flyktingar som slagträ i politiken och skuldbelägger dem för alla möjliga samhällsproblem. Men det är inte flyktingar som står för nedskärningar och privatiseringar av välfärden, tillåter superrika att slussa ut pengar till skatteparadis, ge rekordstora aktieutdelningar och låter storföretagens vinster expandera till groteska nivåer – allt detta på alla andras bekostnad.

Kapitalisterna och de borgerliga politikerna försöker ställa utsatta grupper mot varandra för att avleda folk från de beslut de fattar som bara gynnar den 1 procenten i den ekonomiska toppen.

Slut därför upp på lördag och söndag och säg nej till utvisningar och splittring – för gemensam kamp och solidaritet. ■

Offensivs redaktion

INRIKES

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

4

att Nordea hade fungerat som de rikas speciella länk till skatteparadisen. Men när Nordea, som varje år gör en vinst på 40 miljarder kronor, beslutat att fly Sverige för att slippa betala en symbolisk och tillfällig höjning av bankavgiften (skatt) fick banken stöd av Moderaterna.

Foto: Fredrik Wennerlund

Den nye M-ledaren Ulf Kristersson slår nedåt för att skydda eliten.

Moderaterna går i SD-rasisternas spår Varning för de nya SD-Moderaterna. Moderaterna har under de senaste veckorna trappat upp sin hets och förtalskampanj mot invandrare och flyktingar. Dagligen kommer nya rasistiska utspel och M ämnar går till val på en politik som man har kopierat från Sverigedemokraterna.

M-ledningen har lagt ut kursen mot ett samregerande med SD. PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

E

fter att tidigare ha krävt flyktingstopp och att inga asylsökande ska tillåtas komma till Sverige förenas nu M med det som SD-ledaren Jimmie Åkesson i Aftonbladet den 10 februari beskrev som att ”det är dags att driva på om återvandring”.

Upptrappad polisjakt på papperslösa som inte längre ska ha rätt till vård är ett av Moderaternas krav. Moderaterna kräver också att papperslösas barn inte längre ska ha rätt att gå i skola. Det ska vara upp till varje kommun att avgöra huruvida ett barn ska få gå i skola eller inte. Kommuner, vilket har varit ytterst ovanligt, ska heller inte

få betala ut försörjningsstöd till papperslösa.

För att fler ska utvisas kräver Moderaterna nya, hårda REVA-­ kontroller samt ökade befogenheter för polisen att ta fingeravtryck vid inre utlänningskontroller (läs polisrazzior) och befogenheter att beslagta mobiltelefoner för att fastställa identitet.

I den moderata batongpolitiken ingår också nya attacker mot socialförsäkringarna i form av sänkta ersättningar till arbetslösa och sjuka samt att socialförsäkringarna inte ska omfatta nyanlända i samma grad som andra.

Dessutom vill partiet förbjuda tiggarna, samtidigt som M bejakar den fattigdom och de klyftor som är orsaken till att människor tvingas tigga. Som om inte det vore nog kräver Moderaterna att ”invandringens kostnader måste redovisas” för att sedan i nästa andetag påstå att ”invandringen till Sverige är lönsam” (Elisabeth Svantesson, M:s ekonomisk-politiska talesperson i förra veckan). Enligt M kostar invandringen 40 miljarder kronor netto. Det är en godtycklig siffra i likhet med de som SD brukar höfta till med.

Högerpolitikens förödande kostnader ska döljas genom skuldbeläggning av invandrare och flyktingar.

Moderaterna slår nedåt för att skydda de rika.

Det rasistiska gift som partiet sprider syftar till att splittra och försvaga kampen mot den brutala högerpolitik som M står för och som är väldigt ”lönsam” för storbolag, banker och en liten grupp av rika – den 1 procenten i toppen.

Moderaterna påstår att samhället inte har ”råd” med en mänsklig flyktingpolitik, men föreslår samtidigt en dryg fördubbling av militärutgifterna med över 50 miljarder kronor för att nå Natos krav på att militären ska få två procent av BNP. Vidare försvarar M hårdare än något annat parti den subvention av rika som ränteavdragen innebär, vilket idag kostar statskassan 30 miljarder kronor och som när räntorna börjar stiga snart är uppe i 40 miljarder kronor.

Moderaterna har aldrig lagt fram ett enda förslag mot de rikas skattefusk och i M-kretsar blev Svenskt Näringslivs Leif Östling en hjälte efter uttalandet ”Vad f-n får jag för pengarna”.

Omkring 46 miljarder kronor skatt försvinner från Sverige till skatteparadis varje år. Det motsvarar förskoleplatser för 344 000 barn med allt inräknat; lokaler, personal och mat, kommenterade SVT 2016 i samband med att Panamadokumenten publicerades.

Panamadokumenten avslöjade

Det moderata bygget av Nya Karolinska i Stockholm är kanske den enskilt största och dyraste privatiseringsskandalen. Bygget som skulle ha kostat drygt 14 miljarder kronor blev i själva verket mer än dubbelt så dyrt. Totalt kommer det moderata och korrupta fuskbygget kan till slut kosta skattebetalarna 65 miljarder kronor.

Alliansregeringens alla skattesänkningar, som gav mest till välbärgade i M–styrda kommuner, rånade statskassan på närmare 140 miljarder kronor. Det i sin tur har betytt att välfärden årligen går miste om ett tresiffrigt miljardbelopp.

M och SD förenas också i att båda är vinstkramarpartier som slår vakt om att de privata bolagen årligen ska kunna göra miljardvinster på skattefinansierad välfärd.

Största vinsterna gör dessa privata bolag på de mest utsatta och på den krisande vården. År av högerpolitik och nyliberalism har medfört att klassklyftorna växer snabbare i Sverige än i något annat västland. Inkomstskillnaderna har aldrig varit större i modern tid. Den rikaste tio procenten av befolkningen har numera en sammanlagd inkomst som är lika stor som den halva av befolkningen som har lägst inkomst. Och i M-styrda Danderyd är klyftorna idag lika stora som i Lesotho. I Stockholms läns landsting, där en M-ledd högermaffia styr, är klyftorna idag lika stora som i EU:s fattigaste land Bulgarien.

Det är den utvecklingen som Moderaterna med hjälp av SD vill göra bestående. Dagens attacker mot invandrare och flyktingar är en inkörsport till attacker på alla lågavlönade och arbetare. Om detta varslar Moderaternas krav på fler låglönejobb och försämrat anställningsskydd samt nya pålagor på sjuka och arbetslösa.

Efter att Moderaterna har gjort SD:s rasistiska högerpolitik till sin egen är steget inte långt till att partiet gör som de norska Moderaterna – Høyre – och börjar samregera med extremhögern. ■

Beställ två klassiker från Offensiv

PRIS:

212 kr

KLAND AZISMEN I TYS KAMPEN MOT N

Rättviseböckers Kampen mot nazismen i Tyskland av den ryske revolutionären Leo Trotskij ges för första gången ut på svenska och innehåller ovärderliga lärdomar för den antifacistiska kampen idag.

Och boken av och om Amaltheamannen Anton Nilson, Hundraåringen som gjorde revolution, en verklig, osminkad och sanningsenlig självbiografi. Boken redovisar en ung revolutionärs dramatiska liv, som säger mycket om både den svenska arbetarrörelsens stormiga pionjärtid och den ryska revolution för 100 år sedan, som Anton Nilson anslöt sig till och kallade ”en eruption i mänskligheten”.

+ PORTO

har tagit plats i parUttalade nazistpartier i och Slovakien samt lamenten i Grekland mma nazistgrupper EU-parlamentet. Våldsa a i Sverige, Finland marscherar på gatorn en, hur har den och Norge. Vad är nazism hotet stoppas? uppstått och hur kan varit mer akuta än i Aldrig har dessa frågor alet fram till 1920-t av Tyskland från slutet ande i januari 1933.

Hitlers maktövertag n Leo Trotskij analytionäre revolu ryske Den rröuppmanade arbeta serade, varnade och med front mot nazismen relsen till en enhets annan. en klarhet som ingen läsas er Dessa texter behöv av alla antirasister idag.

Beställ genom att e-posta rs@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.

på svenska För första gången tarkiv.se i samarbete med marxis d 1

Kampen mot nazismen.ind

PRIS:

199 kr

+ PORTO

2016-10-17 15:55

INRIKES

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

Det behövs en ny skola för Runstensskolan, men det tycker inte kommunledningen som vill ha stordrift.

I korthet

5

”Vi gråter efter arbetet”

F

örskolan Ett omfattande förskoleuppror pågår just nu på sociala medier. I en grupp på Facebook med 15 000 medlemmar har mängder av förskollärare berättat om hur dålig arbetsmiljön har blivit. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 8 februari.

– Vi har inte mer personal, inga större budgetar och otroligt mycket hårdare krav, minskade resurser, frånvarande chefer, inga administratörer och inga vikarier för inga utbildar sig. Det är inte något dåligt arbetslag eller en dålig ledning. Det är ett systemfel från politiken som erbjuder gratis och billig barnomsorg. Alla barn ska in på förskola i Sverige, men inga förutsättningar får vi. Så nu har vi gått ihop för att förändra det, säger förskolläraren Monica till SR. En förskollärare skriver i gruppen att ”Vi går hem och gråter efter arbetet och kan inte varva ner. Vi visar alla tydliga tecken av utmattningssymptom.”

Foto: Robert Bielecki

Media i Stockholm skippar Sverige

Nej till stordrift av Handens skolor – Rättvisepartiet Socialisterna säger nej till Kommunstyrelsens planer på att omorganisera förskoleklasser och grundskolor i Handen till stordrift, slog Mattias Bernhardsson, Rättvisepartiet Socialisterna (RS) i Haninges gruppledare, fast i måndagens kommunfullmäktige.

RS HANINGE

rs@socialisterna.org

U

nder fullmäktigemötet frågade Mattias Bernhardsson (RS) ut Grundoch förskolenämndens ordförande Maria Fägersten (S) om det politiska styrets planer att flytta Runstensskolan och Söderbymalmsskolan i Handen samt att drastiskt utöka elevantalen i de nya lokalerna.

– De anställda som har pratat med oss anser att det pedagogiska uppdraget undermineras av stordrift på barn och att tryggheten minskar när små barn och unga elever får sina lokaler nära äldre barn och vuxna elever. Håller du med om det? frågade Mattias.

Maria Fägersten (S) svarade: – Haninge växer och vi behöver bygga fler skolor så att alla får plats.

Vi behöver också utreda andra alternativ för att hålla nere kostnaderna. Det ska naturligtvis komma med ett barnperspektiv. Men det är just nu för tidigt för att veta om detta är bra eller dåligt.

Med ”andra alternativ” avses att kommunen vill hyra KTH:s före detta lokaler i Riksäpplet av fastighetsbolaget Hemfosa fastigheter– vägg i vägg med gymnasie- och

vuxenutbildningen – istället för att kommunen bygger egna skolor med pedagogiskt riktiga lokaler.

Runstensskolan är sliten och måste ersättas. RS vill bygga en ny F-6-skola för Runstensskolan istället för att klämma in eleverna i en superstor F-9-skola i nuvarande Söderbymalmsskolans lokaler. Detta var också kommunledningens (S, MP och C) uppfattning fram till nyligen. Faktum är att det redan finns 228 miljoner kronor avsatta för en ny skola i kommunens budget. Men nu vill de spara pengar på barnens bekostnad, samtidigt som kommunen gör stora överskott.

Större befolkning och därmed fler elever kräver fler skolor, inte att förskoleklasser tvingas dela lokaler med grundskolor och gymnasier och klasstorlekarna ökar. Kommunen måste ta fram en plan för fler skolor i Handen.

– Barnperspektivet borde ha kommit först, ni borde ha börjat med att diskutera med pedagogerna innan ni tog beslut i kommunstyrelsen. Det märks att Socialdemokraterna inte längre är ett arbetarparti

när varken lärare, anställda, föräldrarna eller facken har tillfrågats om synpunkter. Tycker du att det är rätt med så här stora beslut bakom ryggen på anställda, fack och föräldrar?

Nämndordföranden svarade att de visst tycker att det är viktigt att ta med de anställa och föräldrarna – lite av en motsägelse då Kommunstyrelsen redan har fattat beslut om Söderbymalmsskolan: ”Kommunstyrelseförvaltningen får ett fortsatt uppdrag att flytta Söderbymalmsskolan till Riksäpplet samt att ta fram ett förslag till hyresavtal.”

Maria Fägersten (S) avslutade med att distansera sig själv och nämnden från beslutet i Kommunstyrelsen och poängtera att Grund- och förskolenämnden från sitt håll återremitterade (sköt upp) beslutet om lokalprogram för en F-9-skola på Riksäpplet.

Men beslutet att flytta Runstensskolan och Söderbymalmsskolan måste även tas av kommunfullmäktige, även om kommunledningen helst vill hoppa över det.

Det finns tid att påverka.

Rättvisepartiet Socialisterna kommer att kämpa för att stoppa detta vansinniga förslag. Vi har startat en namninsamling och är ute och pratar om de hittills mörkade planerna med föräldrar och lärare.

Vill du komma i kontakt med oss angående omorganisationsplanerna eller komma med i kampanjen? Kontakta oss via e-post på rs@socialisterna.org eller via telefon 072-524 42 95. ■

J

ournalistik Enligt Stockholms största tidningar – Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen – är Sverige utanför huvudstaden framför allt brott och sport. Hela 66 procent av all nyhetsbevakning av resten av landet rör så kallade blåljusnyheter, och 18 procent rör sport. Det visar en kartläggning från Södertörns högskola vid namn Sverige – en brottsplats eller idrottsarena?.

– Frågor som lyfts i de stora Stockholmstidningarna sätter agendan för den samhällspolitiska debatten. Tar de tidningarna bara upp olyckor och sport kan dels viktigare frågor från mindre orter falla bort, men framför allt ger det en skev bild av Sverige, och det kan påverka vilka frågor som politikerna prioriterar och vad som ska anses viktigt i samhället, säger en av författarna Camilla Jara till Dagens Arena den 8 februari.

Dessutom är det ett problem att de stora nedskärningarna på lokalmedia fortsätter och att riksmedia och TT också följer samma mönster vad gäller nyhetsrapportering.

”Björklund politikens främsta huligan”

F

ackligt Jan Björklund, Liberalernas partiledare, uttalade sig i en intervju med Arbetet i förra veckan om hur 6F-facken är ett ”otyg”, om hur han vill slopa LAS och begränsa strejkrätten med mera – kort och gott om hur mycket han är emot facken och arbetares rättigheter. ”Jan Björklund är på väg att kvalificera sig som politikens främsta huligan”, skriver Sekos ordförande Valle Karlsson i ett pressmeddelande den 9 februari. Till Arbetet säger Målareförbundets ordförande Mikael Johansson: – De vill att konfliktreglerna ska ändras och att maktbalansen ska förskjutas till arbetsgivarnas fördel.

Kommunerna slits isär av klyftorna

K

lassklyftor Siffror från Dagens Samhälle den 8 februari visar hur klassklyftorna fortsätter att öka i landet.

Och de ökar i nästan alla kommuner: Av Sveriges 290 kommuner ökar klyftorna i 271. De minskar bara i 19 kommuner, och minskar där väldigt lite. Gini-koefficienten, ett mått för ojämlikheterna där 0 är inte ojämlikt alls och 1 är maximal ojämlikhet, har också ökat skarpt de senaste åren. År 2005 låg den på 0,271, år 2010 på 0,297 och ifjol på 0,320 – den högsta noteringen sedan mätningarna startade.

”Många barn faller mellan stolarna”

T

rygghet Barn som i hemmet utsätts för psykiskt våld har för svagt stöd i lagen, enligt en ny rapport från Unicef den 12 februari. Misshandelsbrott mot barn har ökat med 38 procent sedan år 2008, men vissa former av barnaga finns inte med i brottsbalken. Och det psykiska våldet kan leda till lika allvarliga skador som det fysiska.

– Allt för många barn utsätts för olika former av övergrepp och misshandel hemma och hamnar mellan stolarna i systemet, säger Christina Heilborn, chefsjurist på Unicef, till Sveriges Radio den 12 februari. ■

INRIKES

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

6

Foto: Natalia Medina

S och resten av högern vill ha mer polis, mer förbud och mer skuldbeläggning av invandrare – en upptrappad chockdoktrin.

Batongpolitik ingen lösning Under årets första partiledardebatt diskuterades våldet i förorten. Diskussionen var helt frånkopplad verkligheten och visade på hur etablissemanget har anpassat sig till SD:s rasism.

AMER MOHAMMED ALI

amer.mohammed.ali @socialisterna.org

S

amtliga riksdagspartier vill idag rusta upp polisen. Det som dock är nytt är att Stefan Löfven kan tänka sig att sätta in militär i förortsområden, något som SD kräver. Debatten kom inte långt efter dödsskjutningen i Rinkeby, och partiledarna tävlade om vem som kunde vara mer högerpopulistisk i att ge svar kring lösningen med våldet i förorten.

Kameraövervakning, skärpta straff, mer poliser och att sätta in militären var några av förslagen som kom upp. Förutom Löfven har

20 moderater skrivit rikdsdagsmotion med krav på militärpolis i förorten. När det gäller att rusta upp den våldsamma delen av staten är samtliga riksdagspartier överens.

Militär upptrappning, militarisering av polis och hårdare lagar mot fattiga och arbetare är en internationell trend. Efter terrordådet på Drottninggatan i april ifjol kom Socialdemokraternas förslag om 10 000 fler poliser till år 2024.

Det intressanta är hur diskussionen i förorten skiljer sig från diskussionen i toppen. När en lärare sköts ihjäl utanför en skola i Lövgärdet ställde närmare 50 föreningar och arbetsplatser i Angered krav på upprustning, fler lärare och mindre klasser, fler fritidsgårdar, att fattigdomen måste bekämpas och att trångboddheten måste åtgärdas.

Flera av talen handlade om klassklyftor och segregationen. Men detta är inte det enda exemplet.

Efter skottlossningen i Ham-

Det behövs fler fritidsgårdar och skolor, billiga hyresrätter och arbete med en värdig lön att leva på. markullen 2013 samlades hundratals i protest mot våldet och krävde upprustning, skola och jobb. Samma gällde kravallerna i Husby, där media inte kunde hitta någon som inte lyfte kritik mot nedrustningen av förorten och välfärden samt mot polisens agerande.

Internationella exempel visar var vi kan hamna om de reaktionära förslagen går igenom. Efter den misslyckade militärkuppen i Turkiet infördes undantagstillstånd och arbetare förbjöds att strejka.

Efter terrordåden i Frankrike 2015 tilläts inte några demonstrationer.

Förslag om militärer i förorten är allvarligt i sig även om det idag har svagt stöd. När arbetare och låginkomsttagare går ut i strejk och protester kan ribban redan ha sänkts för att militär ska skickas in mot dessa.

Faktumet blir värre när soldater från SOG, Särskilda Operationsgruppen, fick samma befogenheter som polisen redan 2016 med hänvisning till Göteborgsdemonstrationerna 2001. Det möttes av kritik från polisen med hänvisning till att dessa inte har rätt utbildning. Ådalen 1931 blir därmed inte någon historisk händelse långt borta, utan en viktig lärdom för arbetarklassen som behöver leva vidare i minnet (i Ådalen 1931 sköt militär ihjäl fem arbetare under en demonstration).

I batongpolitikens förlängning riskerar förorten att bli ett slagfält, där alla boende riskerar att hamna i skottlinjen. Redan nu, när allt färre poliser saknar lokal kännedom, ger

Foto: Jonas Brännberg

Kampen för skolgården på Örnässkolan fortsätter

de sig på folk utifrån etnicitet. När soprum och lägenheter utsattes för mordbränder i Hammarkullen 2015 var det ungdomar i området som öppnade låsta dörrar åt brandmännen för att släcka bränderna.

När polisen anlände gick de direkt mot ungdomarna, enbart för att dessa var mörka. Situationen kan bli som i USA där svarta skjuts ihjäl av polis helt godtyckligt.

Etablissemangets attityd gentemot förorten och mot invandrare är problematisk. Under slutet av fjolåret kom en läsvärd rapport från Stockholms universitet på uppdrag av Civil Rights Defenders om rasoch etnisk profilering i Sverige.

I rapporten framkommer bland annat att polisen har så kallade ”hot spots” – särskilt utsatta områden – där de stoppar misstänkta kriminella. Men resultatet av detta visar sig i statistik från år 2000: bland de etniskt svenska över 30 år som blivit stoppade av polis för misstanke om narkotikainnehav för eget bruk och blivit kroppsvisiterade var träffsäkerheten 67 procent. För de med utomeuropeisk bakgrund var träffsäkerheten 24 procent.

Det skulle vara intressant att veta hur det ligger till idag, men då polisen inte medger att de genomför någon rasprofilering för de heller ingen statistik på detta.

Faktum är att polisen i förorten redan idag är militariserad. Hammarkullen är ett bra exempel. Polisen går året om i sina mörkblåa uniformer och alltför ofta har en fientlig attityd, förutom under Hammarkullekarnevalen då de går med sina gula västar och är trevliga. Det blir en extremt tydlig kontrast, men polisens auktoritära beteende är inte isolerat till Hammarkullen – det ser mer eller mindre likadant ut i de flesta förorter.

Klassklyftorna ökar och i spåren av dessa ökningar märks det att den sociala oron ökar. Det behövs inte fler poliser och allra minst militär i förorten. Det behövs fler fritidsgårdar och skolor, billiga hyresrätter och arbete med en värdig lön att leva på. Detta kommer etablissemanget inte att ge, utan kan enbart komma genom kollektiv kamp underifrån. ■

E

fter svikna löften om en bättre skolgård på Örnässkolan i Luleå, som i höstas kryddades med borttagna lekmöjligheter, har barn och föräldrar fått nog. Efter medborgarförslag och spontana demonstrationer har barnen gått vidare och ritat sin ”drömskolgård”. I tisdags bjöds politiker och tjänstepersoner i kommunen in till utställningen för att pressas att göra verklighet om en upprustning 2018 efter barns och pedagogers behov. Önskemål om linbana, hinderbana och minigolf blandades med det som kan tyckas borde vara standard: gungor, rutschkana, bollplank, basketkorgar och ”någonstans att sitta”!

Jonas Brännberg

INRIKES

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

7

Nya Karolinska – nya skandaler Flera opinionsmätningar har visat att vården fortsatt är den största politiska frågan för befolkningen i Sverige.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

K

risen inom sjukvården berör alla: patienter, personal och anhöriga. Desto mer kan det förvåna och uppröra att trots alla varningar och avslöjanden får styret av sjukvården fortsätta i samma spår. Istället för att ta ett helhetsgrepp om sjukvården utifrån behoven, blandas kortfristiga besparingar med detaljstyrning, upphandlingar och privatiseringar.

I synnerhet har Nya Karolinska Solna i Stockholm blivit en symbol för hur gigantiska resurser slukas utan att ge mer eller bättre vård.

Tidningen Dagens Nyheter har i en rad artiklar avslöjat hur konsulter och det så kallade OPS-avtalet har trissat upp kostnaderna.

Dyrt, dåligt och skandalomsusat. Det är facit för Nya Karolinska.

läkarförbund, har i veckan lämnat in en anmälan om svåra arbetsmiljöbrister. De handlar bland annat om att de administrativa utrymmena inte är ändamålsenliga som gör det svårt att hålla sekretess, för hög ljudnivå, dåligt ljus och dålig ventilation. Det finns brist på förråd, för små och för varma läkemedelsrum,

I synnerhet har Nya Karolinska i Stockholm blivit en symbol för hur gigantiska resurser slukas utan att ge mer eller bättre vård. läggsarbeten för nödvändiga förändringar har hittills gått upp till 1,64 miljarder kronor. Som DN rapporterade skulle endast denna summa ha varit nog för att anställa 3 000 sjuksköterskor.

Fortsatt finns det stora problem med IT-utrustningen, larm och annan teknik. Stockholms läkarförening, som är en del av Sveriges

Foto: Wikimedia Commons

OPS-avtalet som landstinget slöt med Skanska år 2010 har en löptid på 30 år. Det innebär att landstinget som företrädare för den offentliga sektorn lägger en beställning hos privata utförare. I praktiken är det en privatisering då all planering, bygget med mera läggs ut till privata bolag, i det här fallet Skanska. Personalens synpunkter har inte tagits tillvara.

Tidigt varnade läkare och sjuksköterskor om att planeringen inte motsvarade behoven. Framför allt har barnsjukvården fått mycket kritik och krävde omfattande ombyggnationer efter att bygget var klart, då utrymmena inte blev barnvänliga. Det har också blivit svårare för föräldrar att kunna sova över, och övervakningen av de svåraste sjuka barnen på barnakuten har försämrats. Varje förändring kräver enligt OPS-avtalet en ny upphandling som trissar upp kostnaderna.

Resultatet blev det som har kallas för världens dyraste sjukhus, även om slutsumman inte är klar.

Den beräknade kostnaden ligger på minst 60 miljarder kronor. Til�-

och så små rondrum att studenter inte får plats. Det saknas 4 000 klädskåp, vilket gör att personalen får byta om på gamla Karolinska.

IT-haveriet har vid flera tillfällen lett till att larmsystemen med övervakning av patienter slagits ut. Bland annat ledde detta till att ett hjärtstopp upptäcktes försent i november ifjol. Personalen har emellanåt använt sig av visselpipor

för att kunna larma varandra. Nu planeras det för att byta ut IT-systemet, vilket enligt landstingets planer kommer att kosta fyra miljoner kronor extra.

Samtidigt kräver läkarföreningen att försäljningen av gamla Karolinska i Solna stoppas då det där skulle finnas plats för 900 vårdplatser. Detta avvisas bestämt av landstingsstyret med hänvisning till det tio år gamla beslutet. Men den styrande högeralliansen har tvingats skjuta upp beslutet minst en månad efter att oppositionen, som sent omsider vaknat, krävt återremiss.

Det är bolaget Niam som ska köpa den gamla byggnaden när den är tömd. Niam är en av Nordens största privata fastighetsägare och fastighetsfondförvaltare. Köpesumman ska vara 2,3 miljarder kronor.

På grund av problemen med Nya Karolinska ska landstinget efter försäljningen hyra från Niam i två år fram till juni 2020 för 162 miljo-

ner kronor per år. Niams planer är bland annat att bygga 1 000 lägenheter i de gamla lokalerna.

En av styrelseledamöterna i Niam, Mikael Löfgren, satt tidigare som styrelseledamot i Karolinska, som DN först berättade om. Han fick lämna sin post i december ifjol när det blev känt att han också var Nordenchef för Boston Consulting Group. Det är samma konsultföretag som under flera år har fakturerat landstinget för konsultuppdrag på flera miljoner.

Konsulterna togs in för att införa den nya vårdformen Värdebaserat vård, som introducerades över huvudena på personalen på Karolinska, som är en del i de stora arbetsmiljöproblemen och har lett till personalflykt.

Nya Karolinskas haveri kräver självklart att ansvariga ska avgå från sina poster och inte bara ”ta ett steg tillbaka” som finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) gjort efter att hon misstänks vara jävig. Nya Ka-

rolinska visar hur systemet med upphandlingar och privatiseringar leder till arbetsmiljöproblem, resursslöseri, personalbrist och i förlängningen till hotad patientsäkerhet och i värsta fall undvikbara dödsfall. Det är sammanfattningen av New public management. Därför räcker det inte bara med att byta ut personer.

Det krävs en annan politik och ett annat styre. Vården behöver tas tillbaka under fullständig offentlig kontroll. Det är personalen som har kunskapen och behöver involveras i driften. Resurserna som idag försvinner i upphandlingseländet, detaljstyrningen, privata vinster och konsulter kan användas för löneökningar, arbetstidsförkortning och förstärkt personalstyrka.

På så sätt blir arbetsmiljön förbättrad, samtidigt som personalen kan påverka sin arbetssituation.

Vårdplatser kan öppnas upp och utökas, och planering utifrån befolkningens behov blir möjligt. ■

ANALYS

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

8

Gör Metoo till kamp för ve De flesta som vill beskriva Metoo-upproret använder ord som ”vulkan”, ”tsunami”, ”arabiska våren” och ”revolution”.

Det stämmer på många sätt. Hashtaggen spred sig på några timmar över västvärlden efter att skådespelaren Alyssa Milano lagt upp #metoo i samband med ett dussintals kvinnors anklagelser mot Hollywoodproducenten Harvey Weinstein.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

M

iljontals har använt hash­ taggen och hundratusentals, kanske miljontals, har även skrivit om sina egna erfarenheter av sexuellt våld, övergrepp och trakasserier. Det är inte bara en snabb breddning – det är en fördjupning. Att gå väldigt, väldigt djupt, både bakåt i historien, då många av övergreppen skedde i barndomen, och också in i det innersta. Många av vittnesmålen börjar med orden ”det här har jag aldrig berättat för någon förut”.

Metoo har skapat mod och styrka till att gå till botten och riva upp det gamla. På det sättet stämmer beskrivningen av en revolution.

I Sverige organiserade sig Metoo-upproret först via de branschvisa uppropen där #tystnadtagning bland skådespelarna var först. Vid årskiftet var det över trettio upprop med över 60 000 undertecknare.

Därtill Facebookgruppen #Allavi med 57 000 medlemmar.

Sedan har det tillkommit några, bland annat #inteminskuld #påvåravillkor från finans- och försäkringsbranschen. 300 kvinnor har undertecknat ett upprop baserat på vittnesmål i en Facebookgrupp med 2 000 medlemmar.

Det var extra hårda tyglar kring kvinnorna i finansbranchen och finansmarknadsminister Per Bo­ lund uppmanade till och med till ett Metoo-upprop. Då fick han mothugg i en öppen debatt med Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, som menade att hon aldrig hade varit med om eller hört talas om sexuella trakasserier: ”Jag har blivit chockad och mycket illa berörd av vad som har pågått i andra branscher” (Dagens Industri).

Men det var hon som hade blundat för trakasserierna.

sens formering på 1800-talet var förbunden med utkristalliseringen av kärnfamiljen och ett strängt ideal för borgarkvinnan i hemmets förtingligade sfär kringbyggt med höga skyddsvallar mot mannens affärsverksamhet. En kvarleva skildrades nyligen i Financial Times (FT) när företags- och den politiska eliten höll en prestigefylld välgörenhetsgala, men för ”men only”. 360 kostymklädda män samlades. Det fanns dock 130 kvinnor där. De var inhyrda ”värdinnor” med instruktion att gå lättklädda.

FT låter två reportrar wallraffa och icke överraskande blir det en kväll fylld med sexuella trakasserier.

Metoo har uppenbarligen kraft att skaka makten. Trots att politiska bedömare klassar Metoo som den viktigaste politiska händelsen 2017 och trots att partierna vanligtvis principlöst vänder kappan efter vinden är det ingen slump att det politiska etablissemanget i Sverige nu har gjort gemensam sak i att vrida samhällsdebatten från prat om sexuella trakasserier, kollektiv kvinnokamp och ifrågasättande av maktstrukturer till ”problemen med invandring”, satsning på militär och batongpolitik.

Metoo har väckt en potential till att skaka om systemet och uppenbarligen är vissa maktmän, som riksdagsmän, kommunborgarråd, kulturgenier och så vidare, redan borta. Ska det regeringsbärande partiet Socialdemokraterna bara komma undan med anklagelserna mot riksdagens talman Urban Ahlin som rent formellt innehar det högsta ämbetet någon kan väljas till i Sverige? I USA har Metoo fällt flera senatorer, i Storbritannien försvarsministern Michael Fallon,

Metoo står och väger. Ska upproret bedarra eller kommer det ske en organisering med krav på verkliga förändringar?

Som socialist har jag inte överdriven tilltro till samhällets elit. Ändå är det chockerande hur svinigt det har gått till i kultureliten. När de svartklädda stjärnorna står på guldbaggegalan blir det tydligt att framgång, berömmelse och pengar inte är ett skydd.

Sett till historien är det inte förvånande då själva borgarklas-

i Norge Arbeidarpartiets vice ordförande Trond Giske och så vidare.

Det gäller inte bara höjdarna.

Metoo omfattar vanliga löntagare och arbetarklassen. Att uppropen varit just branschvisa har betydelse. Det är otroligt viktigt att gå vidare med krav mot den ökade utsugningen av arbetare, stressen på jobbet, privatiseringar, upphand-

Metoo har fått tiotusentals att våga berätta om sexismen och kvinnoförtrycket. Nu behöver rörelsen politiskt gå vidare.

lingar, underentreprenörer, vinsthets och de osäkra anställningarna som grundläggande orsaker till att trakasserier har ökat.

För tio år sedan rapporterade Arbetsmiljöverket att 17 procent av kvinnliga vårdbiträden och undersköterskor hade utsatts för trakasserier av andra än kollegor, alltså patienter eller anhöriga. Idag är siffran 27 procent. Redan när Metoo bröt ut var frågan varför facket inte hade gjort sitt jobb och drivit de här frågorna tidigare. Det har funnits föregångare som Byggnads och Byggindustriernas gemensamma kampanj ”stoppa machokulturen”. Men Kommunalarbetaren skriver att ”facket utbildar inte om sextrakasserier”. Varken i grundkurser för fackliga ombud eller i andra utbildningar tas det upp om hur facken bör agera mot sexuella trakasserier. Detta har däremot efterfrågats efter att Metoo bröt ut.

Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare att utreda så fort den får kännedom om att trakasserier kan ha förekommit. Om trakasserierna bevisas måste arbetsgivaren åtgärda i syfte att trakasserierna upphör samt ha ett ansvar för uppföljningen. Men kryphålen är

många. Arbetsgivaransvaret gäller inte om trakasserier kommer från en patient, anhörig eller leverantör.

Som vanligt blir det oftast ord mot ord i enskilda situationer, istället för att se ett sammanvävt mönster.

Lena Svenaeus, fil dr i rättssociologi och tidigare diskrimineringsombudsman, DO, är väldigt kritisk mot dagens DO Agneta Broberg (DN debatt 8 februari). Broberg har inte en enda gång på sju år ansökt om vitesföreläggande mot arbetsgivare eller utbildningsanordnare. DO bedriver inget tillsynsarbete. ”Var finns riksdagsbeslutet att DO skulle ombildas till ett informationscentrum”, skriver Svenaues retoriskt. I detta läge förespråkar hon att Sverige följer kanadensisk modell där åtgärder mot sexuella trakasserier är inskrivna i kollektivavtalen. För exempelvis postanställda får en utredning inte påbörjas senare än tre dagar efter anmälan till arbetsgivaren. LO svarar att de försökt få in det i kollektivavtalen men att arbetsgivarna varit emot.

Det är riktigt att peka på fackets roll. Arbetsgivaren ska självklart ställas till svars, men den har ju ansvar för hela klimatet på arbetsplat-

sen och kommer att ha svårigheter att inta kritisk granskning av sig själv. Ett kämpande demokratiskt fack, som självt har nolltolerans mot machokultur, är en förutsättning för att missförhållanden ifrågasätts.

Metoo har också lyft även de mest utsattas röster genom bland annat uppropen #utanskyddsnät och #intedinhora.

På demonstrationerna mot våldtäktsdomen angående Fittja­ målet har Birgitta Johansson från #utanskyddsnät talat. Linda med erfarenheter från prostitution har skrivit en krönika i ETC mot de facto-nedläggningen av Mika-mottagningen. Daniella medverkar i Uppdrag Gransknings reportage om Sugardaddys och sätter ord på prostitutionen som ”betald våldtäkt” både i programmet, i direktsändning och i debattartiklar.

Det som Metoo gör nu är att ge en kollektiv styrka. Skammen hör inte hemma hos oss. Det är inte vårt fel.

Motståndet nu ger kraft och skapar ringar på vattnet. Författaren Annelie Jordal berättar om en gång när hon på krogen högt och tydligt sa ifrån mot sexuella trakasserier och fick mannen att skämmas.

Efteråt kom en strålande servitris

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

9

erklig förändring

Hur fungerar sexuella trakasserier?

Reducerar till kropp En kvinna står och pratar med en man. Han håller inte med henne i diskussionen. Plötsligt får hon en hand uppkörd mellan benen. ”Det var inte ett utslag av kåthet eller åtrå som fick honom att trycka till mellan mina ben.

När inga ord han sa gjorde intryck tog han till det äldsta och fulaste knepet som finns, att attackera mitt kön. Det värsta var att han fick tyst på mig” (me too – så går vi vidare, Pascalidou).

Horstämpling Det är en uråldrig härskarteknik som används mot framgångsrika kvinnor, kvinnor som inte lyder och som inte låter sig kuvas. ”Första dagen på den arbetsplats som jag så länge drömt om. Min arbetsledare står och pratar med en grupp kollegor. Han vänder sig om och får syn på mig för första gången och säger ’och vem har du legat med för att ta dig hit?’”

Normaliseringsprocess Jättemånga av vittnesmålen beskriver hur de inte har kommit ihåg trakasserier eller övergrepp för att det är så vanligt. ”Det som hände var så vardagligt att det inte var värt att minnas”. Det är på det här sättet som trakasserier är sammanlänkade med allt grövre övergrepp i en gråskala som slutar med våldtäkt. Därför går det aldrig att säga att ett trakasseri inte var något att göra så stor grej av. ”Jag dog ju inte, kommer jag ihåg att jag tänkte, och då hade det ju nästan inte hänt, det som hände, i alla fall inte för någon annan än för mig”.

Makt ”Hela tiden varvade han beskrivningarna om hur han ville ha sex med mig med att han skulle hjälpa mig att få ett jobb”.

Foto: Natalia Medina

Dessvärre finns det också exempel på hur samhällen kastas bakåt med direkt ökning av kvinnoförtrycket – att Trump är president i USA,

Putin som legaliserat hustrumisshandel, Polen och Brasilien som vill totalförbjuda abort, med mera.

Backlash handlar inte bara om politiska doktriner som slår mot kvinnor. Med jämna mellanrum kraschar det ekonomiska systemet samman. Krisen 2007-2008 betalades i Europa genomgående med välfärdsnedskärningar, vilket ledde till en direkt minskning av jämställdheten i många länder. Därför behövs socialistisk feminism som tar sikte på ett annat sorts samhälle, ett socialistiskt, där ekonomin ägs och byggs gemensamt i syfte att nå största möjliga välfärd.

Metoo står och väger. Ska upproret bedarra eller kommer det att ske en organisering kring skarpa krav?

Det kommer att komma en backlash mot Metoo. Nu i mitten av februari vågar sig Bo Roth­stein ut på DN debatt för att försöka hävda vad han i årtionden har hävdat – att sexuella trakasserier inte är en samhällsstruktur, utan bara drabbar ett fåtal. Efter allt prat om forskningsresultat klämmer han fram en fakta: att två procent av de anställda kvinnorna och en procent av männen på Göteborgs universitet upplevt sexuella trakasserier på jobbet under ett år. Han gissar att

det med årens gång blir ungefär 15 procent som någon gång upplevt det. Men detta motbevisar inte det som Metoo pekar på: att i stort sett alla kvinnor upplever sexuella trakasserier i sitt liv.

Denna Rothstein är en föraning om vad som väntar. S och M tävlar med varandra om att redan nu i början av valåret låta som SD, ett antifeministiskt parti. Metoo-upproret måste svara upp mot detta och hålla uppe trycket underifrån.

Alla #uppropen borde mobilisera till demonstrationerna den 8 mars, internationella kvinnodagen, för att den ska bli en av de största någonsin för att därifrån ta nästa steg i form av utökad mobilisering och krav på verklig förändring.

Lyft krav på materiell omfördelning av samhällets resurser (höj kvinnors löner, säkrare anställningar, ökad personaltäthet, bort med ensamarbete med mera) så att kvinnors ställning ekonomiskt och socialt förstärks – det är det grundläggande sättet att komma åt orsaken till trakasserier och övergrepp.

Formera öppna grupper för demokratisk organisering för att ta rörelsen framåt och ställa alla politiker till svars i valrörelsen. ■

Kontroll Både makt och ägandebegreppen omfattar också kontroll. Kvinnojourerna har för länge sedan bevisat att mäns våld mot kvinnor inte handlar om besinningslöst våld, utan att det är uträknat, kontrollerat, beräknande.

Skam I könsmaktsordningen ingår att skulden för mäns övergrepp på kvinnor läggs över på kvinnorna. ”Varför stampade jag inte till när jag hörde kommentarer om min kropp? Förmodligen för att jag i likhet med många andra varit intrasslad i skammens tystnad”.

Struktur Sexuellt våld – fysiskt såväl som psykiskt hot om våld likaväl som rädslan för det är en betydande mekanism i könsmaktsordningen – håller kvinnor som grupp nere i underordning. 70 procent av kvinnor med psykisk ohälsa har utsatts för våld och sexövergrepp, enligt Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH. För alla kvinnor kommer ohälsa när det gäller den sexuella aspekten inte bara ur övergrepp, utan kan också handla om avsaknad av sex. När din sexpartner bara är intresserad av sin egen njutning vid sexakten normaliseras återigen praktiken att kvinnans kropp är till för mannen och du känner dig som ett tomt skal.

Ta kamp mot sexism och kvinnoförtryck.

Foto: philippe leroyer / Flickr CC

fram och sa ”Du anar inte vad jag har varit med om under alla år – ikväll har du gratis öl”.

Majoriteten av både kvinnor och män anser att Metoo behövs.

45 procent av männen och 30 procent av kvinnorna anser att uppropen är överdrivna. Det kan tyckas som höga siffror, men det viktiga är att en majoritet står bakom. När jag själv var ute på en gymnasieskola nyligen med namnlistor för Socialistisk feminism märktes stor skillnad mot för 15-18 år sedan.

Kring millenniumskiftet var vi aktiva i Vägra Kallas Hora-rörelsen mot sexuella trakasserier. Det var inte ovanligt med öppna trakasserier rakt framför ögonen på en när vi var ute på skolorna för att informera mot trakasserier. Inget sådant den här gången, tvärtom!

Ett tiotal killar blev glada över att se orden socialistisk feminism. Saker och ting kan förändras. Trakasserier har ökat i stressen på arbetsplatser, men acceptansen för dem har troligtvis minskat, speciellt nu med Metoo.

Ägande Allt ifrån våldtäkt till tafsande är ett tydligt uttryck av att förövaren, oftast mannen, anser sig ha rätten till en annan persons kropp, oftast kvinnans. I sitt huvud omvandlar de det till att kvinnan vill, som ett sätt att ge sig själv godkänt. Därför tror förövarna till och med att barn lockar dem till övergrepp. Ett annat sätt är att betala för sig, ”för pengar kan man köpa allt”.

I Sugardaddy har journalisten problem med att få kulturprofilen att skämmas då han helt enkelt inte kan förstå vad som är felet med att han köper sig till umgänge även sexuellt med en tjej som är hälften så gammal, ekonomiskt utsatt och så vidare.

INTERNATIONELLT

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

10

”Vår värld har rasat samman på nytt” Afghanska flyktingen Golan berättar om den långa, hemska flykten till Sverige Sahar och Mohammed kommer in i träningslokalen med ett leende på läpparna.

De är fokuserade, och pappa Golan Nakhai deltar som hjälptränare. Varje spark utförs med precision och barnen lyssnar på de detaljerade instruktionerna.

I skolan är de båda mönsterelever, pratar flytande svenska och har bra omdömen. Det är svårt att förstå vad de har genomgått och vad de bär med sig.

och barn innan han tappade medvetandet. Han vaknade upp efter att ha varit medvetslös i flera dagar på ett sjukhus – sydd, gipsad och separerad från familjen i väntan på operation.

FN-personal skulle hjälpa till att hitta hans fru och barn och fick bilder på dem. När de hade hittat familjen fördes han med ambulans till ett läger där barnen befann sig.

– Allt jag kunde tänka på var min fru, men jag fick inget svar, utan fördes till ett annat sjukhus.

En läkare kom med informationen tillsammans med personal från såväl FN som domstol.

– De berättade för mig att ”din fru har avlidit”. Hela min värld rasade samman. Jag behandlades med lugnande, spändes fast och efter tre dagar hämtades mina barn till mig. De hade nu förlorat även sin mamma.

En kvinna från FN berättar att en privatperson hade erbjudit sig betala för begravningen och frun fick en sten.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg @socialisterna.org

G

olan är född och uppvuxen i en by i Afghanistan med föräldrar, tre bröder och två systrar. De levde alla tillsammans och var jordbrukare. För 13 år sedan kom talibanerna till familjens ägor och började kräva dem på skatter och avgifter, och som hazarer hotades och trakasserades de ständigt. Talibanerna stal kor och andra djur som de livnärde sig på. De som inte betalade fick sina odlingar brända eller mördades.

Familjen levde med terrorn innan de slutligen lämnade allt.

Det blev ett liv på vandring, då talibanerna tog över ägorna från familjen som flydde till bergen.

När krig bröt ut mellan regeringen och talibanerna slog en granat ned i hemmet. Hela familjen utplånades utom Golan, som då hade hunnit gifta sig och flytta till egen bostad.

”

Vi var livrädda i den överfulla båten. Det kändes som en evighet.

Vi var 58 stycken på en 9 meter lång båt. 25 båtar sattes i vatten mellan Turkiet och Grekland den dagen, men bara fyra nådde fram.

Golan stod nu ensam med fru och barn. Han sålde allt de ägde, då han inte kunde bruka jorden själv.

Pengarna investerade han och en vän i en restaurang de drev i en liten bazaar i staden. Efter ett år hade verksamheten kommit igång och gick bättre och bättre.

– Alla typer av människor kom till restaurangen. Såväl poliser som pashtuner som sympatiserade med talibanerna, berättar Golan.

Flera pashtuner levde som civi-

Golan med sina två barn, som nu har fått avslag från Migrationsverket.

la på dagen och tog ut skatter och spionerade på folk om natten.

– Polis började ställa oss frågor om varför de åt på vår restaurang.

De började pressa oss på pengar från verksamheten och hotade att peka ut oss som sympatisörer till talibaner om vi inte gav dem mutor.

En dag skedde en attack mot talibanerna i anslutning till området där restaurangen låg. Tre talibanledare dödades.

– Vi höll restaurangen stängd i tre dagar. När vi väl öppnade kom polisen och grep mig. Jag misshandlades och torterades, och polisen anklagade oss för att några talibaner hade lyckats rymma.

– Vi skrev ett kontrakt om att stänga ute dem från att äta i restaurangen och jag släpptes.

– När jag kommer hem får jag ett samtal om att min kollega och hans son hade kidnappats av talibanerna som också hade satt eld på restaurangen.

Efter kontakt med kollegans fru försökte Golan låna pengar för att köpa dem fri.

– Jag blev kontaktad av talibanerna som krävde att jag skulle infinna mig för att de inte skulle avrätta min kollega och son. Då jag inte fick någon bekräftelse på att de levde tog jag de lånade pengarna och flydde med min fru och

barn för fyra år sedan. Vi for till Herat (stad i Afghanistan).

Efter två dagar fick de information om att talibanerna hade besökt deras hem och sökte efter dem, så de flydde. Smugglare tog dem till Teheran, Iran.

Det är inte ovanligt att hazarer trakasseras i Iran. De lever utan papper och rättigheter, som tredje klassens medborgare.

Det var svårt att överleva, knappa resurser och dyra priser. Golan tog jobb på ett tegelbruk för att försörja familjen, men greps och tvingades skriva på för att ta värvning som soldat för att strida i Syrien. Golan hade inget annat val än att skriva på, men han infann sig aldrig, utan flydde omgående med familjen till Turkiet, och därefter vidare till Grekland, Makedonien, Ungern och Serbien.

– Båten tog två timmar, de längsta två timmarna i mitt liv.

Ingen kunde simma, min dotter var 8 år, sonen 5 år. Vi var livrädda i den överfulla båten. Det kändes som en evighet. Vi var 58 stycken på en 9 meter lång båt.

– 25 båtar sattes i vatten mellan Turkiet och Grekland den dagen, men bara fyra nådde fram. 120 personer drunknade den dagen, säger Golan och blicken är som att han återupplever händelsen på nytt.

Väl på land började resan. Familjen gick och gick.

– Aldrig har jag gått sådana sträckor, i lera och kyla, och min fru var gravid. Vi gick åtta timmar i sträck.

Från Makedonien gick resan vidare med tåg till Ungern.

– Vi packades som boskap, 20 stycken i varje vagn. Människor satt på golvet, och vissa svimmade.

Från gränsen vandrade de från åtta på kvällen till sju på morgonen.

Från Ungern bar vägen vidare till Serbien. Mellan Ungern och Serbien fanns det många flyktingar, där alla trängdes för att ta sig igenom de grindar som hade satts upp och vaktades av specialstyrkor.

– Väl igenom grindarna skulle vi ta en buss vidare till Österrike. Det var en tvåvåningsbuss och vi somnade av utmattning, berättar Golan, som tar ett djupt andetag som samlar kraft för att fortsätta.

– Jag vaknade av att jag låg i gången. Det var glas överallt. Jag kunde inte röra mig, jag försökte resa mig tre gånger för att ta mig fram till min fru, men jag kunde inte, jag var fastklämd och blödde.

Jag insåg att jag hade brutit benet från höften och ned, då bussen hade råkat ut för en olycka.

Passagerarna hjälpte Golan att bäras ut. Han ropade efter sin fru

I rullstol fortsatte nu flykten genom Europa. Först med buss, vilken gick sönder och de fick stå i timmar i regnet i väntan på en ny buss. Därefter började en ny period av vandring.

– Min dotter Sahar drog mig i rullstol, och Mohammed bar kryckorna i handen. Vi gick från kvällen till morgonen, berättar Golan, och det är tydligt att han kämpar för att hålla tillbaka tårarna.

– Vi tappade kontakten med de andra som gick. De var snabbare, och plötsligt hade vi hunnits ikapp av nästa flyktinggrupp som påbörjat sin vandring. Sahar var bara 9 år och kämpade med att dra sin far efter vägen. Det var kallt, men jag såg hur hon svettades.

Det tog ytterligare en dag innan vi kom fram till Österike. En nedlagd fabrik blev uppsamlingsplats för flyktingarna. Därifrån hämtades de med bussar, fick mat och genomgick hälsoundersökning innan resan på nytt fortsatte till fots.

– Vi träffade en afghan som sedan hjälpte oss genom Tyskland och vidare till Sverige.

I Sverige har familjen anpassat sig snabbt. Barnen idrottar, sköter skolan, pratar flytande svenska och har skaffat vänner. Golan har fått erbjudande om arbete, men saknar arbetstillstånd. Istället kom nästa chock: i november 2017 kom avslaget från Migrationsverket.

– Vår värld har rasat samman på nytt. Jag har verkligen världens starkaste barn, de har förlorat allt: mamma, farbröder, mostrar, farföräldrar och levt sina liv på ständig flykt. Den trygghet de nu känner riskerar rivas upp, men de fortsätter kämpa, avslutar Golan. ■

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

11

Afghanistan är inte säkert

Stoppa alla utvisningar till krig, terror och förtryck

Varje dag tvingas uppemot 1 200 fly sina hem i Afghanistan, som är ett av världens farligaste länder – ändå fortsätter utvisningarna.

Årets vinter har varit den våldsammaste sedan det USA-ledda kriget mot Afghanistan inleddes hösten 2001. Bara under januari har hundratals civila fallit offer för det intensifierade amerikanska bombkriget och flera fasansfulla terrordåd. Trots att det redan svåra säkerläget har försämrats ännu mer ska utvisningarna till Afghanistan fortsätta, enligt regeringen och Migrationsverket.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

R

isken är överhängande att det nu upptrappade kriget följs av en ännu blodigare vår när talibanerna inleder sin årliga våroffensiv och USA samtidigt svarar med ännu fler bombräder.

Från augusti ifjol fram till den sista december genomförde USA fler bombräder än under hela 2015 och 2016. Det eskalerade bombkriget är en del av Trumps upptrappning i Afghanistan – ytterligare 3 000 amerikanska soldater ska skickas och enligt Trump blir USA:s militära närvaro permanent. ”Upptrappningen har uppenbarligen inte lett till ökad säkerhet för landets invånare. Enligt en ny rapport från SIGAR (den amerikanska myndigheten för återuppbyggnad av Afghanistan) hade kriget krävt 4 474 offer, döda eller skadade, från den 1 juni till den 27 november 2017, en ökning med 13 procent jämfört med samma period året innan. Allt fler civila faller också offer för bombkriget. Under de nio första månaderna ifjol var det 52 procent fler civila som dödades eller sårades i flyg-

räder jämfört med samma period 2016”, skriver International Crisis Group (ICG) den 7 februari.

Washington hävdar att bombkriget och den ökade militära närvaron på marken syftar till att tvinga talibanerna, eller åtminstone delar av talibanrörelsen, tillbaka till förhandlingsbordet. Men Trumpadministrationens ”bomber för fred” får motsatt effekt. Det blir allt längre till återupptagna förhandlingar och i än högre grad till någon form av uppgörelse som kan börja få vapnen att tystna. Talibanernas hårdföra delar har stärkts och det finns ingen del av Afghanistan som är säker idag. ”USA:s strategi riskerar att ge upphov till att hela landet präglas av ett stegrat våld utan slut”, varnar ICG. Arbetslösheten och fattigdomen är extrem i Afghanistan. Miljoner saknar jobb och inkomster, och den redan svåra sociala situationen förvärras av att både Pakistan och Iran under senare år har tvångsdeporterat hundratusentals flykting-

ar tillbaka till Afghanistan där de tvingas försöka överleva som ”återvändande internflyktingar”.

Flyktingar som har utvisats från Europa har vittnat, bland annat i Amnesty Internationals rapport Forced Back to Danger: Asylum-Seekers Returned from Europe to Afghanistan som publicerades i oktober förra året, om att att de har skadats i bombattacker, om familjemedlemmar som har kidnappats och dödats samt om förföljelse på grund av sin sexuella läggning och/eller religion.

Varje dag tvingas uppemot 1 200 människor att fly sina hem – nästan 50 per timme. Under de senaste två åren har 1 miljon människor tvingast på flykt i Afhanistan.

Afghanistan är idag en av världens farligaste länder att leva i. Varje dag ändar krig och och terror tio civilas liv, enligt Norska flyktingrådet (NRC).

Talibanerna kontrollerar nu en större landyta än någonsin tidigare sedan 2001. Enligt brittiska BBC har talibanerna kontroll över eller en aktiv närvaro i 70 procent av landets terroritorium.

Antalet terrorattacker utförda av självmordsbombare ökade kraftigt ifjol och särskilt huvudstaden Kabul skakades av fler bestialiska dåd. Terrorn riktas särskilt mot den hazariska shiaminoriteten. Kriget och terrorn skördar allt fler offer – både i städerna och landsbygden.

Detta år har inletts med att kriget och terrorn har ändat ännu

fler liv och att ytterligare 10 000 människor har tvingats på flykt.

Januari i år blev en av de blodigaste månaderna någonsin i huvudstaden Kabul som skakades av dagliga attacker som dödade 162 människor och skadade 286. Bland de som sårades när en självmordsbombare sprängt en ambulans i Afghanistans huvudstad Kabul den 27 januari var en afghan som nyligen hade utvisats från Finland, rapporterade al Jazeera den 4 februari. Ändå fortsätter EU, regeringen och Migrationsverket att hävda att Kabul ”är säkert”, och allt fler afghanska flyktingar i Sverige och resten av EU får avslag och lever under utvisningshot. Efter ambulansbomben avbröts tillfälligt utvisningarna, men skälet var att säkerheten inte kunde garanteras för

personalen vid Sveriges ambassad.

Flyktingar däremot kunde skickas tillbaka så fort resan till och från Kabuls flygplats ansågs säker. ”Svenska Migrationsverket har däremot inte ändrat sin säkerhetsbedömning. Migrationsverket gjorde en så kallad särskild genomgång tidigare i veckan, och enligt den har tre av fyra av de senaste attackerna haft utländska medborgare, organisationer eller regimens militära styrkor som mål. Därför kan civila afghaner enligt Migrationsverket återvända”, skriver finska Hufvudstadsbladet den 1 februari.

Sanningen är dock att det är främst civila, inte minst barn, som drabbas av det besinningslösa våldet. Migrationsverkets dödsbringande hållning på regeringens order måste få ett slut – stoppa utvisningarna till krigets Afghanistan. ■

RS och Offensiv kämpar för:

• Omedelbart stopp för utvisningar till Afghanistan.

• Skola och bostad åt alla; låt ensamkommande stanna i sina kommuner även efter 18-årsdagen – mer resurser till kommunerna.

• Stopp för förnedrande ålderskontroller och åldersuppskrivningar.

• Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Amnesti för alla som väntar, fått avslag och för papperslösa. Stoppa polisjakten på flyktingar. Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck – låt storföretag och skatteflyktingar betala.

• Riv Fort Europas murar – riv upp EU:s och Sveriges omänskliga flyktingpolitik.

• Gemensam kamp mot rasism, skuldbeläggning av flyktingar och ökade klyftor – omfördela samhällets resurser för jobb, välfärd och bostad åt alla.

INTERNATIONELLT

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

12

Att Zuma tvingas gå förändrar inte karaktären av ANC som ett korrupt parti i kapitalismens tjänst.

Mattan dras undan för Zuma När Offensiv går i tryck tisdagen den 13 februari har ANC-toppen precis beslutat att dra undan mattan för den sittande presidenten Jacob Zuma. Vid en presskonferens i tisdags bekräftade det styrande ANC:s generalsekreterare Elias Sekgobelo Magashule att partiets ledning har krävt att han omedelbart avgår ”och att vi förväntar oss att han gör så”. Om och när Zuma avgår är emellertid inte klart.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

P

artiets ledning tycks inte vara enig ”om exakt när man vill att Zuma ska avgå, och samtalen mellan honom och partiet kommer att fortsätta, säger Magashule. Han tillägger dock att det verkställande utskottet anser att ärendet bör behandlas brådskande”, rapporterade Sveriges Radio Ekot i tisdags.

Zuma försöker åtminstone utåt framstå som att han vill sitta kvar ännu några månader. Det mesta pekar dock på att detta blir Zumas sista vecka som president. Om han inte omedelbart avgår väntar sannolikt en misstroendeomröstning i parlamentet.

Vid det styrande borgerliga ANC:s senaste kongress i decem-

ber 2017 valdes Cyril Ramaphosa till att efterträda Jacob Zuma som partiets ledare.

Ramaphosa vann en knapp seger mot Nkosozana Dlamini-Zuma som var Zuma och hans falangs kandidat. Efter ANC-kongressen var det bara en tidsfråga innan den nya partiledningens majoritet skulle kräva att Zuma lämnade presidentposten.

Efter att ha styrt Sydafrika sedan 1994 är ANC idag ett korrumperat och splittrat parti. Zuma och de många skandaler som har omgetts hans presidentämbete – han tillträdde 2009 – kom att personifiera ANC:s urartning.

I det lokalval som ska hållas senare i år det inte säkert att ANC får majoritet. Resultatet i det se-

naste lokalvalet 2016 blev en tydlig missnöjesförklaring mot ANC och dess kapitalistiska politik som har skapat en förödande social kris.

ANC gjorde sitt sämsta val någonsin och backade 8 procentenheter jämfört med lokalvalet 2011. Bara knappa en tredjedel av det totala antalet registrerade väljare röstade på ANC. ANC förlorade makten i tre av Sydafrikas största städer, Johannesburg, Tswane (tidigare Pretoria) och Nelson Mandela Bay (tidigare Port Elizabeth). Men de backade inte bara i storstäderna, utan även på landsbygden vars röster tidigare kompenserat för det minskade stödet i städerna.

När nästa parlamentsval hålls 2019 kan partiet förlora makten och majoritet. I takt med att stödet

minskar och missnöjet ökar har ANC-krisen stadigt fördjupats och ledningens desperation har ökat.

Banden till arbetarna och deras organisationer samt de lokala kampanj- och gräsrotsorganisationerna har klippts av. Vad som är kvar av ANC är en samling kapitalistiska politiker som slåss om inkomster, maktpositioner och inte sällan en plats i företagarvärlden.

Den senaste kongressen betyder ingen vändning och den nya ledaren Cyril Ramaphosa är en miljardär som har hämtats från gruvnäringen. Dagens Ramaphosa är väsenskild från den Ramaphosa som under 1980-talet stod i spetsen som ledare för gruvfacket NUM. Efter den uppgörelse som gjorde slut på apartheid – mellan ANC och den dåvarande regimen samt kapitalismen år 1994 – blev Ramaphosa själv kapitalist och ägare, eller medägare, till flera företag. År 2012 satt Ramaphosa i styrelsen för det gruvbolag, Lonmin, som arbetarna strejkade mot. Det var det gruvbolaget, tillsammans med staten och ANC-regeringen under Zumas ledning, som beordrade polisen att skjuta på strejkade gruvarbetare den 16 augusti 2012.

34 gruvarbetare dödades och 112 skadades. Det var en avgörande vändpunkt i Sydafrikas moderna historia – landet blev aldrig mer detsamma och massornas tilltro till ANC fick en avgörande knäck.

I efterhand säger sig Ramaphosa ha ångrat vad han då sa – bland annat kallade han de strejkande för ”kriminella element” – och har bett om ursäkt.

Men Marikana kommer alltid att förfölja honom. Att Ramaphosa har utsetts som ny ledare för ANC och blir nästa president slår in en ny spik i partiets kista.

Det brådskar att fackföreningarna inte bara pratar om att bilda ett nytt arbetarparti, utan också går från ord till handling nu – inte sen. ■

Sudan: ”Hela landet vill få bort diktatorn al-Bashir” JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

O

ffensiv har tidigare skrivit om kampen och förtrycket i Sudan, där CWI-medlemmen Hamudi tillhörde de som arresterades när protesterna bröt ut. Tack vare en stor internationell kampanj är han nu fri.

Massprotester fortsätter dock i hela landet. Ekonomin är i kris med hög inflation efter att regimen har devalverat valutan två gånger.

Regeringen har på IMF:s order lagt en budget med stora nedskärningar på statliga subventioner och

prisavregleringar, samtidigt som enorma summor läggs på polis, militär, säkerhetschef och paramilitära grupper.

– Regeringen har gjort allt dyrare genom att ta bort subventioner.

En bit bröd har stigit från en halv till två sudanesiska pund. Regeringen tar pengarna till sig själva istället, berättar Abdallah.

– Precis som alla andra gick mina vänner ut och protesterade, men flera av dem arresterades. Många sitter kvar och en har dödats. Fängelse i

Sudan är som helvetet, man bli slagen, får naglarna utdragna, kvinnor våldtas och så vidare.

– Polisens går inte bara till attack direkt mot demonstrationerna. De har också spioner i protesterna, som tar reda på vilka som är ”ledare”. Sen går de in i bostadsområdena på natten och tar folk. Ofta vet ingen var de tar vägen. Det går inte att få kontakt, inte ens för familjen.

De har hänt att spioner har blivit avslöjade i demonstrationstågen och har blivit misshandlade av de som protesterar. Även många journalister har arresterats.

Enligt Reportrar Utan Gränser arresterar NISS (säkerhetstjänsten) ”alla journalister de kan få tag i”. Hela tidnings-

: Jonas Brännberg Foto

– Protesterna i Sudan fortsätter, förra veckan protesterade förmodligen miljoner. Hela landet vill byta regeringen och få bort diktatorn al-Bashir som har suttit 29 år vid makten.

Det berättar Abdallah Adam, politisk flykting från Darfur-provinsen i södra Sudan.

upplagor av kritiska tidningar har beslagtagit.

– Förtrycket slår mot alla, men det finns också en rasism. Till exempel har det alltid varit svårare för svarta att få ett jobb inom staten. Det finns exempel på hur svarta pojkar kidnappas och skickas till Libyen för att arbeta som slavar. Vid ett tillfälle ”erbjöds” familjerna till åtta pojkar att köpa lös dem för 12 000 USA-dollar. När svarta protesterar kan de bli dödade medan andra som protesterar kastas i fängelse.

Abdalla Adam tror inte att al-Basjir på längre sikt kan hålla nere protesterna.

– Förr var människor från olika regioner och grupper uppdelade i olika rörelser, men nu är det hela Sudan mot regeringen. De vill att folket ska bestämma. ■

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

13

Venezuela: Vad kan lösa krisen?

Efter att regeringen vunnit de två senaste valen och en majoritet i den konstituerande församlingen har den sittande regeringen lyckats få ett tillfälligt politiskt övertag gentemot högern, som har försökt gripa makten via våld.

Därmed steg mångas hopp att regeringen nu äntligen skulle börja lösa de problem som vanligt folk brottas med. Men det har inte skett.

IZQUIERDA REVOLUCIONARIA

CWI Venezuela

D

en svåra ekonomiska krisen gör det omöjligt för arbetare att leva på den låga lön man får. Enligt vissa beräkningar låg inflationen på hela 2 616 procent i fjol. Bara i december var den 85 procent.

Mot den bakgrunden var det många som satte sitt hopp till att de subventionerade matpaket regeringen sålt via så kallade ”Claps” (lokala catering- och produktionskommittéer) skulle innebära en lindring. När Claps lanserades fanns förhoppningar om att de skulle bli organ för folkmakt och garantera en verklig kamp mot matbristen. Men redan från början var de endast assisterande och klientbaserade, vilket tillät regeringen att öka sin kontroll. Från första stund agerade regeringen för att hindra verkligt folkligt deltagande. Claps byråkratiska utformning och styrning har resulterat i stora problem med distributionen samt med ineffektivitet och korruption.

Situationen förvärrades av att regeringen inte kunde infria sitt löfte om att ge folket skinka till jul på grund av korruption, internt och externt sabotage samt konflikter inom byråkratin. Bara i liten skala kunde detta löfte infrias, vilket skapade sociala konflikter och att affärer, varuhus och skepp plundrades i olika regioner. Och det nya året har inletts med att läget blivit ännu värre.

Samtidigt sitter regeringen och högeroppositionen vid förhandlingsbordet i Dominikanska Republiken, där det sägs att de försöker hitta en väg ut ur den politiska, ekonomiska och sociala krisen.

Mötena i Dominikanska Republiken är inte till för att lösa de grundläggande problem som de i allra störst behov har, utan är istället till för att skapa en ny koalitionspakt.

Arbetarklassen har drabbats hårdast av den kapitalistiska politik som regeringen tillämpar. Arbetarnas löner har devalverats, även i sektorer där förhållandena alltid har varit bättre, som i olje- och gassektorn. Det i sin tur har gett upphov till protester som nyligen från oljearbetare. Andra som protesterat är anställda vid Caracas kollektivtrafik och inom det statliga elföretaget, där vissa har sparkats på grund av de krav de har rest. Andra arbetare har mötts av massuppsägningar.

Regeringen som beslutat sig för att förvalta kapitalismen viker sig för den kapitalistiska marknaden. Den förlitar sig på allt mer desperata metoder som till exempel konceptet ”petro”, en kryptovaluta skapad av den venezuelanska staten i ett försök att säkra utländsk valuta och att därmed kunna fortsätta importera. Men detta ger endast ytterligare ett bidrag till redan den farliga, spekulativa ekonomiska utvecklingen. Oljeindustrins skulder växer, vilket ger både mer inkomster och makt till parasitära borgenärer samt ökar pressen för nya privatiseringar. Även om de försöker framhålla petro och andra liknande åtgärder som försök att inte direkt ge efter för IMF (Internationella valutafonden) eller SCO (Shanghai Cooperation Organisation, en politisk, ekonomisk och säkerhetspolitisk organisation bestående av Kina,

Våra enda allierade är hela världens befolkning och arbetarklass.

Men verkligheten är att förhandlingarna och de kapitalistiska åtgärderna som regeringen tillämpar visar att både den venezuelanska regeringen och ledarna för styrande PSUV (Venezuelas förenade socialistiska parti) inte har några intentioner att vidta åtgärder för att förbättra levnadsstandarden för vanligt folk. De är redo att i praktiken acceptera alla åtgärder som de venezuelanska och utländska affärsintressena kräver, vilket ledarna för högeroppositionens koalition MUD alltid har försvarat.

Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan) är dessa åtgärder i verkligheten att vika ner sig för en än mer spekulativ och korrupt kapitalism. Resultatet kan bara bli en än värre kris. Även om de fortfarande gör offentliga uttalanden med tal om socialism och marxism, där de hyllar årsdagen av Ryska revolutionen och demagogiskt refererar till Lenin och Trotskij, har Maduro och resten av regeringsledarna inga intentioner att lägga makten i arbetarklassens händer för att expropriera de rika

Matbristen är enorm, men det korrupta och byråkratiska Claps har totalt misslyckats.

och demokratiskt planera ekonomin. Det var det som Lenin och Trotskij gjorde i Ryssland för att besegra kapitalismens ekonomiska sabotage, exploatering och misär.

Maduro och kompani gör tvärtom: De som försvarar arbetarmakt och står för att bryta med kapitalismen och byråkratin i syfte att etablera en genuin revolutionär stat baserad på arbetardemokrati blir idag åtalade och attackerade av PSUV:s ledning.

Om inte arbetarklassen går i täten för att bli av med byråkraterna och kapitalismen kommer revolutionen att besegras. Antingen av en MUD-regering uppbackad av USA-imperialismen eller av byråkratin som försöker konsolidera en kapitalistisk regim under deras egen samt den ryska och kinesiska imperialismens kontroll.

För att undvika dessa scenarier av total seger för kontrarevolutionen behöver vi vara tydliga med att alla lösningar kräver att det byggs en stat där makten och kontrollen är i arbetarnas och de förtrycktas händer. För att uppnå detta är det absolut nödvändigt att utveckla en oberoende och klassbaserad politik som samlar alla betydande delar av

chavismen och alla antikapitalistiska kämpar runt ett äkta antikapitalistiskt, socialistiskt, antibyråkratiskt program.

Det är nödvändigt att ena de genuina revolutionära vänsterorganisationerna. Att det är möjligt visades i segern för de vänsteroppositionella kandidaterna i lokalvalen i kommunen Simon Planas i delstaten Lara, trots de byråkratiska hindren. Denna enighet måste ha som mål att ta makten för att störta den nuvarande staten som kontrolleras av kapitalister och byråkrater.

Vi måste bygga en revolutionär stat under arbetarnas och befolkningens direkta kontroll. Vi måste kräva att makten tas från ministrarnas, guvernörernas och borgmästarnas händer och ges till de råd som formas av folket självt.

Kontrollen av produktionsmedlen under arbetarnas styre är nödvändig för att få ett slut på såväl det kapitalistiska sabotaget som korruptionen. Så länge storföretagen inte förstatligas kommer produktionssabotaget att fortsätta. Företagen måste stå under arbetarnas och samhällenas kontroll.

Statlig kontroll över utländsk handel är också viktigt. Vi kan inte

fortsätta att ge pengar till plundrare. Vi behöver bygga en enad front av arbetare mot avskedanden i offentlig och privat sektor samt organisera stora marscher och mobiliseringar. Arbetare kan inte fortsätta få sparken för att de kämpar för sina mest grundläggande behov, som mat och sjukvård.

Vi måste stå upp mot de imperialistiska ländernas attacker mot Venezuela som döljs bakom fraser om ”fred” och stabilitet. En del av problemet i Venezuela är den ekonomiska blockaden och underkastelsen för världskapitalismens marknad.

Samtidigt behöver vi kämpa mot exploateringen och attackerna på arbetares rättigheter av kinesiska och ryska kapitalistiska företag, eller genom med byråkratin ”blandade” företag. Våra enda allierade är hela världens befolkning och arbetarklass.

Situationen är akut och en ökning av protesterna är oundvikligt. Men det behövs ett revolutionärt ledarskap.

Vår roll är att bygga ett konsekvent revolutionärt ledarskap. Gå med Izquierda Revolucionaria och kämpa för ett sådant program. ■

INRIKES

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

14

100 år av kamp för självbestämmande Förra veckans festival i Staare/Östersund var inte enbart ett firande av Sámij álmmukbiejvve (samernas nationaldag), utan även ett historiskt firande av 100-årsdagen av det första samiska landsmötet på den svenska sidan. Förra året firades 100-årsdagen av det första landsmötet i hela Sápmi och minnet av Elsa-Laula Renberg, som var den förkämpe som gjorde detta möjligt.

RAYMOND OHLSON

rs.lulea@socialisterna.org

M

Utsi, ordförande för Sáminuorra (Samisk ungdom) som sitter i en arbetsgrupp för sanningskonvention, är positiv till att frågan gick tillbaka och säger till Sameradion att frågan bör ägas och formuleras i Sápmi och lobbas vidare till regering och riksdag.

Just denna fråga är en sådan som blir problematisk när samer saknar representation i riksdagen.

Offensiv har tidigare skrivit om det uppmärksammade Girjasmålet som rör landrättigheter, en långdragen rättsprocess som i grunden har sina anor i den svenska kolonialiseringen av Sápmi. Frågan är också en förlängning av frågan om verkligt samiskt självbestämmande.

Rätten till mark rör också klimatfrågan, en fråga som ständigt tar nya steg in på den politiska arenan, men fortfarande domineras av storföretagens rovdrift. Bland de viktigaste frågorna som rör samer är gruv-

Sverige är inget föregångsland för urfolkens rättigheter. Statens förtryck av samerna fortsätter än idag.

driften och skogsbruket, men i det stora hela handlar det om en hållbar framtid och ekologisk känslighet.

Sverige har kritiserats av CERD (FN:s rasdiskrimineringskommitté) på ett antal punkter, däribland att Sverige måste förändra minerallagstiftningen för att ge samer rätt till utökat samtycke rörande utvinning av naturresurser på samisk mark.

Det är framför allt renskötande

samer som idag ser konsekvenserna av tidigare klimatpolitik med avverkade urskogar och klimatförändringar (temperatur och nederbörd).

I rasbiologins kölvatten utarmades de samiska språken där några är nästintill förintade. En process av revitalisering av de samiska språken är idag på uppgång, men än är det långt kvar. Språkfrågan står på

Foto: Kenneth Mikko / Flickr C

Gruvbolag och politiker går hand i hand för att försöka återuppstarta gruvdrift i Pajala kommun.

Kaunisvaara –

ständiga utpressningsförsök

Följetongen fortsätter. Representanter för gruvbolaget Kaunis Iron AB och politiker i Pajala kommun försöker fortsatt med sin utpressning för att få till stånd en smutsig gruva.

ROBERT LUNDQVIST rs.lulea@socialisterna.org

F

örst bryter Northland Resources mot flera miljötillstånd i Kaunisvaara, men detta åtgärdas förstås inte när de har gått i konkurs. För en stor myr

i området tilläts att grundvattennivån skulle få sänkas högst en halvmeter. Det blev i verkligheten 16 meter.

Dammarna, en central del i pro-

cessen där dammhaverier riskerar att innebära utsläpp av stora mängder miljöfarligt avfall, byggdes inte på det sätt som man har fått tillstånd för. Även i transporterna bröt man mot tillstånden när sligen transporterades med lastbil till Norge istället för en kortare väg till Finland.

Nu när Kaunis Iron AB planerar att ta upp gruvdriften igen vill man tydligen komma undan de tillstånd som var villkor för den tidigare driften.

Bolagsrepresentanter pratar om att Naturvårdsverkets påstådda utdragna handläggning kan ”äventyra hela projektet”.

sametingets lista över viktiga arbetsområden.

Idag ses en mer enad kamp för samiska rättigheter än tidigare. Aktivister ser styrkan i enighet med andra urfolk, som oftast ställs inför samma hot och svårigheter, men även enigheten med andra sociala rörelser inom och utanför Sápmi. En sådan enighet är en styrka i kampen för samers rätt och vägen framåt. ■

hetskrångel hindrar gruvnäringens framtid”. Politikerna i Pajala har gått med ett upprop där de är ”oroliga för att en övernitisk inställning från Naturvårdsverket kan stoppa gruvan”.

Detta upprop har i dagsläget inte samlat mer än totalt 157 underskrifter.

Det är kanske begripligt att Pajalas politiker tar till varje halmstrå i ett bekymmersamt läge när gruvan kraschade, men det är likafullt inte rimligt att de lägger sig så platt för den utpressning som Kaunis Iron AB bedriver.

Istället för att planera för att rätta till de problem som skapades kring förra perioden har bolaget konsekvent visat att de vill komma undan enkelt och billigt. Detta gäller för både miljövillkor och situationen för de anställda.

Nu sägs att att man planerar med jobb för omkring 300 personer, varav mellan 30 och 40 personer ska vara anställda av bolaget och resten ska tas in från underentreprenörer. Detta skulle göra

Bolaget planerar bara för att komma undan enkelt och billigt.

Kommunpolitiker i flera av Norrbottens kommuner har gått ut med uppmaningar till regeringen med budskapet om att ”Myndig-

det enklare att anpassa produktionen, vilket i klartext innebär sämre villkor och större osäkerhet för de som gör jobbet. ■

Foto: Wikimedia Commons

en fortfarande är det i det stora hela samma frågor som ligger på bordet – rätten till självbestämmande.

Detaljerna har förändrats och vi har kommit ett steg på vägen, men när det kommer till samers rättigheter står vi kvar och stampar. Sverige är inget föregångsland när det kommer till urfolks rättigheter – den svenska staten glider stadigt ifrån en ratificering av ILO 169, konventionen om just urfolks rättigheter.

Samer saknar dessutom helt någon representation i riksdagen.

Den svenska staten har ännu inte tvättat sin smutsiga byk när det kommer till den koloniala historien inom det egna landet. För två veckor sedan avslogs två motioner i riksdagen rörande en samisk sanningskonvention. Jonas Eriksson, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen, säger till Sameradion att dessa röstades ner eftersom frågan fortfarande bereds i regeringen. Isak

Luleå:

Umeå:

RS – hur kampanja i valet?

Tisdag den 20 februari kl 18:00.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

För info: 079-340 59 97.

Sundsvall:

Karlskoga:

För info om tid och plats: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stockholm:

Sthlm Sydost Tid: Tisdag den 20 februari kl 18:30.

Plats: Hyresgästlokalen Åsgärde­vägen 75, Tunnelbana Sandsborg.

För mer info: 070-326 65 94.

Sthlm Sydväst Tid: Torsdag den 22 februari kl 18:30.

Plats: Högdalen.

För mer info : 073-387 65 77.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

För info: 073-310 70 87.

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

Dags för tempoökning

E

konomikampanjen för februari månad har börjat komma igång med 13 336 kronor hittills. 11 631 kronor har samlats in sedan förra numret. Det har varit en särskilt bra vecka för Mellannorrland med 4 100 insamlade kronor.

Pengar är självklart alltid viktigt för vår verksamhet, men de visar inte alltid helheten. Kollar man sifforna för antal sålda tidningar ser man att vi redan ligger på 257 stycken, vilket ger en bättre bild över arbetet sedan början av månaden.

Siffrorna inkluderar också 35 exemplar av Offensiv som såldes i Oslo där vi haft aktiviteter i

För info: 073-740 39 54.

Procent av mål

Norrbotten

Malmö-Lund:

Västerbotten

För info: 070-885 44 86.

1968 och det röda 70-talet Sthlm Norra Tid: Torsdag den 22 februari kl 18:30.

Plats: Husby träff.

För mer info: 073-576 98 69.

helgen. Ingripandet gav även 807 kronor till ekonomikampanjen.

Vi ska samla in 80 000 kronor under februari månad och behöver din hjälp. Stöd vårt arbete genom att skänka en slant med Swish till 123-240 32 85 eller på PlusGiro 87 96 49-2. Eller skicka ett meddelande med ”Offensiv 50” till 72550 för att bidra med SMS. Tack! ■

Totalt

16% 13 336 kr

1 171 kr 0 kr

Mellannorrland

4 100 kr

Stockholm

4 698 kr

Mellansverige

125 kr

Västsverige

2 395 kr

Sydsverige

40 kr

Haninge:

Pariskommunen Tid: Torsdag den 22 februari kl 18:30.

Plats: Jordbro kulturhus.

För mer info: 072-524 42 95.

Borås:

Stoppa Turkiets krig Tid: Onsdag den 21 februari kl 18:00.

För info om plats: 070-396 47 83.

Göteborg:

Tid: Måndag den 19 februari kl 18:00.

Plats: RS Bokcafé.

För info om tema: 073-501 21 37.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Pris: 50 kronor + porto

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

15 FEBRUARI 2018 # 1 288

Nya börsras är att vänta Efter förra veckans stora börsfall vågar inga ”experter” tippa annat än att osäkerheten fortsätter. ”Större risk att börsen rasar ned ytterligare 10 procent än att den studsar upp 5 procent nästa vecka”, sa den välkände Peter Malmqvist, idag chefsanalytiker på finansföretaget Remium.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

R

aset på aktiebörserna på Wall Street i New York slog flera rekord. För första gången föll index på S&P500 (de 500 största bolagen) över 1 000 punkter – dessutom två gånger, den 2 och den 5 februari. Måndagen den 5 februari registrerade börsernas ”orosindex”, VIX, sin största ökning någonsin. Som mest försvann 2 000 miljarder dollar (hela 16 100 miljarder kronor, nästan fyra gånger Sveriges BNP).

Det är en nedgång med 5,2 procent, bara en tiondel av den sanslösa uppgången på över 50 procent de senaste två åren.

Det stora uppgången gör att många bolag är mycket högt värderade. De stora spekulanterna ställs

inför frågan när det är dags att sälja. Deras köp och sälj styrs inte sällan av datorernas algoritmer. Även om raset var stort i New York föll priserna ännu mer i Asien, Europa och Latinamerika.

Finansoron understryker hur parasitär dagens kapitalism är. Den politik som har förts sedan den stora recessionen 2008-09 har skapat fantasiförmögenheter hos de rikaste, den 1 procent som styr världen. Centralbankerna har garanterat låga eller minusräntor och gjort enorma uppköp av statliga skuldpapper. De stora statliga underskotten har i sin tur inte sällan uppstått när stora banker har räddats från att gå under.

Vad är det då som oroar kapitalisterna? De har ju rekordvinster och är rikare än någonsin.

Det finns två tydliga faktorer under den senaste veckan.

Det ena är att lönerna i USA äntligen börjar stiga, vilket för spekulanterna innebär hot om både högre inflation och lägre vinster. En rapport om ökade löner på 2,9 procent utlöste den första börsnedgången.

Det andra är att räntorna börjar stiga igen. USA:s centralbank väntas höja de rekordlåga räntorna i mars och därefter ytterligare två gånger i år. Noll- och minusräntor kan inte fortsätta hur länge som helst, särskilt inte om inflationen ökar.

I USA tillkommer det faktum att Trumps budget har ett enormt un-

derskott som betyder att staten måste låna mer. För 2018 är statens lånebehov 955 miljarder dollar (7 690 miljarder kronor) för att sedan öka till över 1 000 miljarder (8 050 miljarder kronor) de närmaste två åren. Det ska jämföras med 519 miljarder dollar (4 180 miljarder kronor) år 2017.

Enbart Trumps skattesänkningar gör att statens inkomster minskar med 10-15 miljarder dollar (80-120 miljarder kronor) i månaden.

Att räntorna med all sannolikhet nu kommer att stiga får effekt i hela ekonomin. Statens, företagens och hushållens skulder blir alla dyrare. Aktiemarknaden blir inte lika gynnsam som tidigare. Spekulanterna föredrar då den säkrare statliga skuldmarknaden, där avkastningen förväntas stiga.

Kapitalismen kommer inte att gå under av sig själv. Den ”löser” sina kriser genom att låta arbetare, fattiga och miljö betala, vilket i sig bäddar för nya kriser. Det är ett system där en liten minoritet har diktatorisk makt över resurser som därför används till spekulation is-

tället för verkliga behov. Det förstärks när regeringar som Trumps sänker skatterna med hundratals miljarder dollar och satsar rekordbelopp på militären.

Det är svårt att förutse effekterna av detta senaste börsras. Det har i vilket fall understrukit hur sårbar dagens ekonomi är. Men ännu har regeringar och riksbanker ett möjligt manöverutrymme. Inte minst så länge de inte på allvar utmanas av en kämpande antikapitalistisk arbetarrörelse. ■

Trumps nya budget: Militären får 597,1 miljarder dollar (4 808 miljarder kronor) – en ökning med 73,9 miljarder dollar (595 miljarder kronor). Miljöskyddsmyndigheten får 6,1 miljarder (49 miljarder kronor), en minskning med 2,1 (17 miljarder kronor).

Militärutgifter, flyktingmuren och enorma skattesänkningar för de rika ökar budgetunderskottet till 1 200 miljarder dollar per år de närmaste åren.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Amer Mohammed Ali

Gå med i

Denna politik, som aldrig tidigare har prövats, såg till att kapitalismen överlevde. De finansbolag som har orsakat krisen fick ännu större makt och klyftorna ökade i rekordfart.

Den svenska Riksbanken har gjort samma sak. Mitt i en högkonjunktur är dess skuld 870 miljarder kronor, högre än under någon kris.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

Foto: Rafael Matsunaga / Flickr CC

Börsrasen understryker hur sårbar ekonomin är, och finansoron hur parasitär dagens kapitalism är.