1 mars 2018 / # 1 290 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
8 mars 2018
Ny våg av kvinnokamp
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Växande stöd: Frige Zahid Baloch
3 2
8-9
Foto: Natalia Medina
Putins Ryssland: Val utan val
Demonstrera på internationella kvinnodagen
– läs mer på sid 3, 4, 5, 10 och sista
Upptrappat krig i Syrien Stoppa Turkiets invasion Bomberna fortsätter att döda i östra Goutha, även efter FN:s beslut om vapenvila. Det upptrappade kriget ingår i stormakternas konflikt om inflytandet i Syrien och Mellanöstern. Samtidigt fortsätter Turkiets
invasion i Afrin, med målet att krossa kurderna. Erdoğan hotar att sätta in specialstyrkor som har använts mot kurderna i östra Kurdistan. Möjligheten finns också att Turkiet sluter ett avtal med Assad. – läs mer på sid 12-13
11
1968 – vad hände egentligen?
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Varningssignal från Danmark
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
1 MARS 2018 # 1 290
2
VARNINGSSIGNAL FRÅN DANMARK D
Regeringens svar på det missnöje som de växande klyftorna har ska pat är att trappa upp den rasistiska splittringspolitiken med nya attack er mot flyktingar och de som har det sämst ställt. Förutom särskilda straffzoner vill regeringen ge polisen i uppgift att genomföra minst 25 stora razzi or och rensningsaktioner i de utsat ta områdena under 2018 och 2019.
F Foto: Wikimedia Commons
en danska högerregering en vill att brott som begås i utsatta områden, som regeringen föraktfullt benämner som ”getton”, ska straffas dubbelt så hårt. Förslaget ingår i ett batteri av åtgärder som statsminister Lars Løkke Rasmussen kommer att pre sentera i sin helhet på torsdag. Samtidigt står Danmark på ran den till en storkonflikt. I skydd av regeringens högerpolitik har arbets givarna i stat och kommun intagit en ytterst provocerande hållning i avtalsrörelsen och sagt blankt nej till offentligfackens krav på reallö nelyft, låglönesatsningar, minskade löneklyftor mellan män och kvinnor samt bättre arbetsvillkor. Regeringen, med instämmande från bland annat Socialdemokra terna, hävdar att det är flyktingar na som är orsaken till att Danmark inte har råd med välfärd och upp värdering av de offentligt anställda. Men som vänsterpartiet Enheds listen säger är Danmark rikare än någonsin: BNP har vuxit med tio procent sedan 2009, sysselsättning en är rekordhög och storföretagens kassakistor svämmar över. Men en allt större andel av det det växande välståndet slukas av de rikaste, och särskilt av den rikaste 1 procenten. De rika är också de som tjänar mest på regeringens skattesänkningar.
RUSTA VÄLFÄRDEN – INTE MILITÄREN
Vidare väntas nya inskränkningar i asylrätt och flyktingars rättigheter. De danska Socialdemokraterna har gett sitt stöd till upprättandet av särskilda straffzoner, vilket är ett rasistiskt dråpslag mot rättssäkerhe ten som sänder en varningsignal om hur långt högern är beredd att gå i sina angrepp mot flyktingar och de sämst ställda. Danmark ger även en bild av hur långt högerut en krisan de socialdemokrati kan färdas. I sin iver att vinna över väljare från den traditionella högern och rasistiska Dansk Folkeparti (DF) har den danska socialdemokra tin rest krav på flyktingstopp; att asylrätten helt slopas och att ing en längre ”spontant” ska få söka asyl vid landets gräns. Istället vill danska S att de flyktingar som sö ker sig till Danmark ska skickas
till särskilda läger i Nordafrika. Särskilt riktar partiet in sig mot de man stämplar som ”icke-västliga flyktingar”. Nyligen gjorde också Socialde mokraterna gemensam sak med DF och krävde att biståndet till Irak ska skäras ner eftersom landets re gering har motsatt sig att irakiska flyktingar utvisas från Danmark. Vidare vill partiet att familjeåter förening till de utsatta bostadsom rådena helt ska stoppas. Som det enda egentliga opposi tionspartiet mot den högerallians som regeringen, Socialdemokra terna och Dansk Folkeparti utgör har Enhedslisten stora möjligheter att växa i ett allt mer polariserat Danmark. Men det kräver att par tiet skärper den socialistiska och kampinriktade profilen ■
örsvarsmakten är på krigsstigen. Sporrade av att riksdagspartierna har varit beredda på att kraftigt öka militärutgifterna och satsa ännu mer på svensk vapenexport kräver Försvarsmakten att militärbudgeten mer än fördubblas fram till 2035 – från dagens 50 miljarder kronor till cirka 115 miljarder kronor. Redan om ett par år måste försvarsmakten få 85 miljarder kronor, menar generalerna och kräver både fler stridsflygplan, robotar och soldater. Men egentligen kräver försvarsmakten och krigshökarna mycket, mycket mer. Den statliga Försvarsmaterialutredningen, som blev klar i början av februari, hävdar exempelvis att det så kallade försvaret behöver hisnande 168 miljarder kronor till för att ”nå bästa operativa förmåga”. Det är betydligt mer än vad grund- och gymnasieskolan kostar. – Utgångspunkten är att försvarsmakten ska kunna möta ett väpnat angrepp i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare, hävdade utredaren Ingemar Wahlberg när utredningen presenterades. ”Kvalificerad motståndare” är nyspråk för ”Ryssen” som redan står vid portarna om man får tro försvaret. Försvarsmaterialutredningens kalkyler jämte generalernas önskelista är tänkt att bilda ett underlag för både försvarsberedningen och regeringen inför riksdagens nästa beslut om den försvarspolitiska inriktningen 2021-2025. Det ska alltså bli ännu mer av att militären beställer och politikerna leverar. Kraven på mer till vapen och fler soldater kommer samtidigt som larmrapporterna duggar in om att framtidens välfärd inte kan ”finansieras”. Enligt Riksrevisionen behöver välfärden ett årligt tillskott på 20 miljarder kronor mer under 2020-talet för att upprätthålla dagens personaltäthet. ”Välfärden står inför ett stålbad som måste debatteras öppet i valrörelsen”, skrev Expressen i en ledare och efterlyste ”kärva budskap”. Det vill säga nedskärningar på alla områden förutom statens hårda kärna – övervakning, polis och militär. I spåren på den militära upprustningen följer också ytterligare steg mot en svensk Nato-anslutning och ett allt intimare samarbete med USA-imperialismens krigsmaskin. Att Donald Trump sitter i Vita huset har inte haft någon dämpade effekt på regeringens svärmerier för Pentagon och det amerikanska militär-industriella komplexet. Tvärtom. På inbjudan av Trump åker statsminister Stefan Löfven till USA i början av mars för att bland annat diskutera ”regionala och globala säkerhetsfrågor”. Det är precis så hemskt som det låter. ■
Sture Eklund i Burträsk har symptom som tyder på den neurologiska sjukdomen ME men jobbar trots detta halvtid hemifrån. Försäkringskassan anser dock att ”besvären inte är så omfattande” och han nekas sjukpenning på halvtid. En total skandal (skärmdump SVT Nyheter den 27 februari). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
1 MARS 2018 # 1 290
3
Frige Zahid Baloch nu!
Växande internationell solidaritetskampanj för Zahid Zahid Baloch har när Offensiv kommer ut suttit frihetsberövad i 14 dagar. Han har inte träffat sin hjärtläkare ännu och förvägras att träffa sin psykolog som han träffat på veckobasis i tre år för posttraumatisk stress efter den tortyr han utsattes för i den pakistanska militärens tortyrceller. RS GÖTEBORG
rs.gbg@socialisterna.org
M
ed Zahids försämrade hälsoläge och risk för överföring till Norge och därmed utvisning till Ba luchistan har trycket världen över för hans frisläppande ökat. De monstrationer och protester har genomförts i en rad länder. Sosyalist Alternatif i Turkiet sluter upp bakom kravet på frihet och asyl åt Zahid Baloch. Detsamma gör Sozialistische Alternative i Tyskland, Izquierda Revolucionaria i Mexico, Socialist Party i England och Wales, Soci alist Alternative i USA, Izquierda Revolucionaria i Spanien och Ka talonien, samt Liberdade Socialis mo Revolução i Brasilien, Maavak Sotzyalisti/Nidal Eshteraki i Israel och Palestina, Linkse Socialistische Partij i Belgien, New Socialist Alter native i Indien, Socialist Students i England samt fackligt aktiva i en rad länder världen över som Hull Tra des Council som på ett stort möte tog upp och visade full solidaritet med #swedenfreezahidbaloch. I majoritetens budget i Göteborg finns ett avsnitt om mänskliga rät tigheter med, som lyder: ”De mänskliga rättigheterna ska
genomsyra alla stadens verksam heter. Arbetet ska fokusera såväl på staden som arbetsplats som mötet med invånarna. Staden ska sträva efter att alla som vistas i staden ska få sina mänskliga rättigheter tillgo dosedda”. Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet: ”Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den enda delen. Staterna har en skyl dighet att också bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnå eliga hälsa för alla människor.” Zahid Baloch har fått rådet att träna från sin läkare (fysisk akti vitet på recept), vilket han förhin dras då han sitter inlåst och inga träningsmöjligheter ges. I Sverige har protestuttalanden an tagits på arbetsplatser som Ang ered Arena, inom Hyresgästför eningen som i Rannebergen och Hammarkullen samt Rättvisepar tiet Socialisterna runt om i landet. I Göteborg planeras nu en mas siv flygblad- och affischkampanj med kravet frige Zahid Baloch, samt nya demonstrationer vid Mig rationsverket. ■
Socialist Students, England & Wales.
CWI Israel/Palestina.
CWI Mexiko.
CWI Sri Lanka.
CWI Brasilien.
Demonstrera på 8:e mars Luleå:
Samling 17.00 Gula paviljongen gemensam demonstration till LilLan. Från 17.30 Musik, Tal och teater. arr: Lule 8 marskommittén
Umeå:
17.00 Rådhustorget arr: Kvinno- och tjejjouren
Uppsala:
Fackeltåg 17.30 Domkyrkoplan arr: Uppsala tjej- och transjour
Stockholm:
17.30 Norra latin arr: 8 marskommittén
Göteborg:
17.30 Gustaf Adolfs torg arr: 8 marskommittén
Lund:
17.30 Stortorget arr: V och Ung Vänster
Malmö:
17.00 Gustav Adolfs torg arr: Malmös feministiska föreningar och organisationer
INRIKES
1 MARS 2018 # 1 290
4
”Försvara LSS!”
Inget EU-land har så få vårdplatser per person som Sverige.
I regleringsbrevet från regeringen till Försäkringskassan för 2017 skrev de angående LSS att de ska ”säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande med särskilt fokus på den ökande timutvecklingen”. Det handlar om att regeringen vill skära ned på hjälpen som funktionsnedsatta får genom lagen om stöd och service (LSS). BRITTA BERGGREN
rs.lulea@socialisterna.org
Foto: Socialdemokraterna / Flickr CC
R
Akut brist på vårdplatser Sverige har lägst antal vårdplatser per person i hela EU. Väntetiderna ökar och inget landsting kan leva upp till vårdgarantin. Sverige är inne i en vårdkris som kostar liv. LOUISE STRÖMBÄCK
louise.strömbäck@socialisterna.org
V
per 1 000 invånare i hela EU. Bland världens OECD-länder är det bara Mexiko och Chile som ligger under Sverige, enligt en OECD-rapport.
År 2016 dog en person per månad på landets sjukhus till följd av vårdplatsbrist eller extrem arbetsbelastning hos vårdpersonalen. Människor skickas hem på grund av platsbrist på sjukhusen trots att de är i behov av akut vård. Sverige har lägst antal vårdplatser
Idag finns drygt 24 600 vårdplatser i hela landet. För femtio år sedan var antalet 120 000, med en mindre befolkningsmängd. Krisen inom vården har pågått och fördjupats under många år. I och med privatiseringen av stora delar av vården och omsorgen har situationen förvärrats. När vården utförs av en mängd olika privata, vinstdrivande företag finns det inget utrymme för en trygg och planerad vård. Det sker en ständig kamp för att rusta upp vården och förbättra situ-
årdgarantin ska garantera läkarbesök inom en vecka och specialistvård inom tre månader. Efter ett besök hos specialistläkare ska man sedan inte behöva vänta i mer än tre månader till för att få ytterligare hjälp i form av till exempel en operation. Men inget av Sveriges landsting klarar idag av att leva upp till den garantin.
ationen. Ett exempel är kampen för att rädda BB i Sollefteå, där en ockupation har pågått i över ett år, vilket har lett till att regeringen har tvingats ge större ekonomiska medel till förlossningsvården i landet. Ockupationen fortsätter med målet att BB på Sollefteå sjukhus ska öppnas igen.
egeringen har tillsatt en utredare, Gunilla Malmborg, som har i uppdrag att se över LSS, lagen som ger vissa funktionshindrade rätt till personlig assistans. Nu har utredarens förslag läckt ut, och det handlar bland annat om att ta bort assistansen för barn under 12 år såväl som för äldre över 80.
Efter kraftiga protester från många drabbade sade Stefan Löfven till P4 Stockholm den 21 februari: ”Nej till utredarens förslag. Men utredaren föreslår ju att de grupperna ska få hjälp på andra sätt istället.” Statsministern går alltså emot sin egen utredare, men han säger samtidigt att regeringen fortfarande tycker att den personliga assistansen kostar för mycket pengar.
Enligt utredaren ska de som undantas istället kunna få en ny insats: omvårdnad och stöd för barn, eller boendestöd för de som inte har stora behov av omvårdnad. För äldre funktionshindrade över 80 år blir det kommunens äldreomsorg som de får vända sig till. Om dessa nya bestämmelser blir verklighet kommer det att innebära att de som är i behov av en personlig assistent inte kommer att kunna komma ut. Barn och ungdomar kommer inte att kunna vara aktiva varken i föreningslivet eller kompiskretsen. Även äldre kommer att ha svårt att få möjlighet att vistas utomhus. Nu behövs det samlade protester för att försvara LSS! ■
BB-ockupationen är ett föredöme och vi behöver fler ockupationer, fler enorma demonstrationer och ökad press på politikerna som ligger bakom försämringarna inom vården. Ett återtagande av sjukhus och vårdcentraler i landstingsregi skulle göra det möjligt att se vårdbehovet och se till att resurser finns för att täcka det. Bättre löner och arbetsvillkor för vårdpersonal kommer att innebära en bättre vård för vårdtagarna. Genom en massiv kamp för en bättre vård kan vi vinna fler vårdplatser och mer vårdpersonal för att en trygg och säker vård ska bli en självklarhet. ■
grundningsmöte för:
SOCIALISTISKA FEMINISTER Socialistiska Feminister har sjösatts av aktiva i Rättvisepartiet Socialisterna och Studenter mot Rasism med sikte på ett grundningsmöte den 25 mars kl 13:00 - 15:00 i möteslokalen på Åsgärdevägen 75, t-bana Sandsborg. Öppet för alla intresserade kvinnor, ickebinära och transpersoner.
Socialistiska Feminister behövs för att bidra till den växande kvinnokampen i världen. Vi gläds åt att årets 8 mars, internationella kvinnodagen, kan bli den största någonsin med generalstrejker i bland annat Spanien. Vi är upprörda över hur de stora partierna försöker vrida fokus bort från Metoo, könsmaktsordningen, de växande klassklyftorna och kaoset i vården för att skylla alla samhällets problem på de svagaste – flyktingarna. Svara detta försök till mörkläggning genom att ta med dig alla du känner till 8 mars.
INRIKES
1 MARS 2018 # 1 290
I korthet Nästa slag mot ensamkommande L
5
187 000 fler lärare behövs till 2030
ärarbristen Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport från den 21 februari visar att behovet av nya lärare är skriande och att det fram till år 2030 kommer att behövas hela 187 000 nya lärare för att klara behoven samt 600 nya förskolor och 300 nya skolor för att rymma alla elever. Bara de närmaste fem åren behövs motsvarande 77 000 nya heltidstjänster i förskola och skola. De båda lärarfacken Lärarnas Riksförbund och Lärar förbundets ordföranden menar i en intervju i Arbetet den 26 februari att även om löneutvecklingen de senaste åren har varit positiv har arbetsbördan och barngrupperna ökat, vilket har inneburit en stor påfrestning på de som arbetar inom skolan. – Lärare känner att de inte får göra det kvalitativa arbe te de skulle kunna göra. De har för många elever och för mycket arbete vid sidan av undervisningen. Till slut pallar de inte, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksför bund, till Arbetet.
Foto: RS Luleå
Rekordmånga överbeläggningar 2017
V
årdkrisen Fjolåret blev ännu ett dystert år för den svenska vården. Siffror som Läkartidningen har tagit fram via SKL och skrivit om den 22 februari visar att såväl överbeläggningar som utlokaliserade patienter har ökat dramatiskt de senaste fem åren. Överbeläggningarna per 100 vårdplatser har från 2013 ökat från 2,57 till 4,36 år 2017, och har ökat för varje år. Även utlokaliserade patienter per 100 vårdplatser har ökat från 2013, från 1,29 till 2,24 ifjol. Överbeläggning innebär att en patient vårdas på vårdplats som inte uppfyller kravet om ”disponibel vårdplats”, det vill säga att det inte finns utrustning, bemanning eller lokaler för att tillgodose behoven och säkerställa patientsäkerheten. Utlokaliserad patient är en patient som vårdas på en vården het som inte behandlar den åkomma som patienten lider av. En huvudorsak till att vårdplatser inte kan hållas öppna är den akuta bristen på sjuksköterskor, vilket är ett resultat av den allt mer slimmade vården med ökad arbetsbörda på de som jobbar inom vården. Det är i vårdkrisens spår inte för vånande att en granskning från IVO visar att 1 000 personer fler år 2017 anmälde brister i vården jämfört med året innan.
Flyktingkampen och protesterna kommer att fortsätta mot den inhumana flyktingpolitiken.
Nästa slag mot ensamkommande – skolgången! RS LULEÅ
rs.lulea@socialisterna.org
D
e senaste månaderna har ett nytt stort problem seglat upp för unga flyktingar och då framför allt ensamkommande. Det handlar om rätten till att gå i skola. Möjligheterna att få uppehållstillstånd minskar drastiskt då en flykting efter lång väntan fyller 18 år eller blir åldersuppskriven av Migrationsverkets ovetenskapliga ”medicinska åldersbedömningar”. Det visar sig nu dessutom att de i många fall förlorar möjligheten att gå i skolan.
Enligt skollagen har alla, även asylsökande, rätt att påbörja ett gymnasieprogram innan de har fyllt 18 år. De har också rätt att fullfölja det programmet, även efter de är 18 år. Men efter 18-årsdagen har kommunerna inte längre någon skyldighet att ta hand om unga ensamkommande, som då ofta tvingas flytta till Migrationsverket boende, sannolikt i en annan kommun.
Nu visar det sig att de mottagande kommunerna inte verkar acceptera fortsatt skolgång. I Boden fick nyligen Hossein, som tvingades flytta från Västerås där han hade studerat 10 ämnen, veta att han nu bara skulle få tre ämnen ”för att det inte fanns plats”. Trots att lagen tydligt säger att alla har rätt att fullfölja sin utbildning. Andra ensamkommande vet inte om sina rättigheter och kontaktar inte ens gymnsieskolan i den kommun de tvingas flytta till. Från Piteå har Offensiv fått rapporter om många unga som sitter ”hemma” och mår dåligt efter att ha rivits upp från skola och socialt liv i andra delar av landet. För att visa att ungdomen har gått i skolan behöver de en studieplan, vilket de inte alltid har fått med sig eller ens känner till att den finns. För de ungdomar som finns kvar i samma kommun efter 18-årsdagen uppstår andra problem. Det första gymnasieprogram som unga flyktingar läser är ett introduktionsprogram där de läser in alla betyg från grundskolan under max två års tid. Trots den extremt tuffa tidspla-
nen är det många som är nära att klara av det denna vår. Nu har de dock i många kommuner fått veta att eftersom de fyllt 18 år får de inte längre börja på en ”riktig” gymnasielinje, ett nationellt gymnasieprogram, efter introduktionsprogrammet. Det här är inget annat än ett slag i ansiktet på de som har kämpat stenhårt med skolan de senaste två åren för att få börja ett nationellt gymnasieprogram, ibland från att inte ha gått i skola alls tidigare.
”Sverige kommer inte nå klimatmål”
– Rättvisepartiet Socialisterna stödjer fullt ut Låt Oss Leva och andra som kämpar för den självklara rätten för unga att få fortsätta gå i skola så länge en befinner sig i Sverige, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå, och fortsätter: – Även om lagen inte tvingar kommunerna att låta ungdomarna fortsätta till ett nationellt gymnasieprogram finns det inget som stoppar kommunerna från att göra det. Dessutom måste alla som tvingas byta kommun få fortsätta skolan i minst samma omfattning som innan de flyttade. ■
A
vgaspolitik Trots att vägtrafikens utsläpp minskar nå got går det för långsamt, larmar Trafikverket den 26 fe bruari. Ifjol minskade vägtrafikens utsläpp av växthus gaser med 2 procent – men om klimatmålen ska nås fram till år 2030 måste de minska med åtminstone 8 procent varje år. Utsläppen från vägtrafiken var som störst år 2007, men har minskat tack vare färre bränsletörstiga fordon, att gamla bilar och lastbilar har skrotats samt att användning av bio drivmedel har ökat. Men biltrafiken har ökat med 22 pro cent sedan år 1990, och för att nå de uppsatta klimatmålen behövs det stora förändringar i transportsystemet och i sam hället, enligt Trafikverkets miljödirektör Sven Hunhammar: – Städerna behöver byggas tätare och möjligheterna att resa med kollektivtrafik, cykel och gång behöver bli stör re. Dessutom behöver andelen elektrifierade, tysta och ut släppsfria fordon öka, säger Sven till SVT Nyheter den 26 februari, som tycker att det är oroväckande att det går så långsamt med åtgärder för att minska trafikens utsläpp.
Demonstrera 8 mars
Korruptionen ökar i Sverige
Kampanj på Schillerska gymnasiet.
Foto: Kristofer Lundberg
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Socialistiska Feminister i Göteborg inledde i måndags en mobiliseringskampanj inför demonstrationen på internationella kvinnodagen den 8 mars. Vid demonstrationen, som arrangeras av 8 marskommittén, kommer Minela Mahmutovic (RS) att vara konferencier. ■ Sara Berlin
K
orrupt system Transparency Internationals årliga kor ruptionsindex för offentlig sektor visar att Sverige faller i rankingen och att det har blivit vanligare med mutor och annat fuffens vid offentlig upphandling. Poängsystemet de använder sig av är 1-100, där 100 är ingen korruption. Sve rige har fallit från 88 poäng till 84 – en markant minskning. I ett pressmeddelande kommenterar ordföranden för Transparancy International Sverige, Ulla Andrén: ”Jag är inte förvånad mot bakgrund av alla de korruptionsskanda ler som har avslöjats under det senaste året”. ■
INRIKES
1 MARS 2018 # 1 290
6
Ceta vill stärka kapitalets makt
När omröstningen i riksdagen om frihandelsavtalet Ceta närmar sig är tystnaden påtaglig från media och politiker. Vad innebär avtalet? ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
C
Dess enda syfte är att maximera profiten för några få och utöka företagens makt. Det finns många likheter mellan de två frihandelsavtalen Ceta och TTIP. Bland annat innehåller de båda den starkt kritiserade tvistlösningsmekanismen ISDS (Investor-state dispute settlement), vilket innebär att privata företag
Demonstration mot Ceta i Bryssel, där motståndet varit kompakt från fackföreningsrörelsen och gräsrötter.
kan stämma stater om de driver igenom beslut som går emot deras intressen, det vill säga beslut som påverkar företagens investeringar negativt eller om företagen har ”blivit diskriminerade” (!). Det skulle exempelvis innebära att ett företag kan stämma Sverige om ett förbud mot vinster i välfärden skulle införas, eller om andra lagstiftningar görs som går emot storföretagens intressen. Ceta-avtalet innebär också att tariffer (avgifter) för handel i princip slopas, då 98 procent av tarifferna avvecklas. Det skulle alltså innebära att storföretag registrerar sig i Kanada för att slippa extrakostnader på handel och samtidigt ha än större lagliga rättigheter att slå ner mot politiska beslut som hotar deras intressen.
En rapport från Katalys år 2016 visade att de potentiella ekonomiska vinsterna med avtalet är mycket små, att olika klausuler om fackliga rättigheter inte behöver efterlevas samt om ovan nämnda rätt för företag att stämma stater. En senare studie från Kommerskollegium på uppdrag av regeringen bekräftade också dessa slutsatser. Avtalet skrevs under av Europaparlamentet i februari 2017, men ska först prövas i EU-domstolen på begäran av Belgien, eftersom det inte är klart om avtalet är förenligt med EU-rätten eller inte. Flera EU-länder har redan sagt att de kommer att vänta med att rösta om att godkänna avtalet tills domstolen har fattat ett beslut. Att EU-domstolen överhuvudtaget ska pröva beslutet är till stor del på grund av
de stora protester och den massiva kritik som har kommit från fackföreningsrörelsen runtom i Europa. Men i Sverige vill man inte vänta, utan kommer i mars att rösta om Ceta-avtalet i riksdagen. Ceta-avtalet, likt TTIP (som tillfälligt har lagts på is), omfamnas av kapitalet och dess representanter, vilka EU är en institution för. De vurmar för den så kallade frihandeln – men på en världsmarknad som helt domineras och kontrolleras av några hundratal multinationella bolag och de dominerande kapitalistiska nationerna är det bortom allt förnuft att kalla handeln för ”fri”. Dess enda syfte är att maximera profiten för några få och utöka företagens makt – inte för att importera/exportera varor
Foto: Wikimedia Commons
eta-avtalet (Comprehensive economic and trade agreement) är ett frihandelsavtal mellan Kanada och EU, och har kantats av protester från europeiska fackföreningar. Inte så mycket i Sverige dock, där LO-ledningen och Socialdemokraterna aktivt har gett sitt stöd till frihandelsavtalet, men också till TTIP (frihandelsavtal mellan EU och USA). Under hösten 2016 skrev Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, Eva Nordmark, ordförande TCO och Göran Arrius, ordförande Saco, att ”Vi välkomnar ökad handel mellan EU och Kanada” – som om någon form av rättvis handel kan ske genom att ge storföretagen ännu mer makt! Den enda kritiken som framkom var att avtalet behöver ”vissa förtydliganden vad gäller bland annat kollektivavtal och strejkrätt”.
utifrån behov, som handel borde fungera. En verkligt fri handel måste vara rättvis och demokratisk med sitt styre underifrån samt utgå från de verkliga behoven för arbetare och fattiga – de 99 procentens behov. I en värld där hundratals miljoner människor hungrar, dör av sjukdomar som enkelt kan botas och lever i totalt miserabla förhållanden på grund av kapitalismens allt råare exploatering – samtidigt som de superrika, storföretag och banker har nog med resurser för att utrota världens fattigdom, hunger med mera många gånger om – krävs det en kamp för en total omdaning av hela samhället globalt. Det finns nog med mat och mediciner för att mätta alla magar och bota de sjuka i utsugna länder, men så länge frågan om att göra eller inte göra det drivs av ”kan man tjäna pengar på detta eller inte” kommer det aldrig att ske. Det behövs ett socialistiskt samhälle, där samhället styrs demokratiskt och planeras utifrån behoven. Storföretag, banker, livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin och andra jättar måste förstatligas under arbetarklassens kontroll och styre för att säkerställa att världens resurser och produktion är i enlighet med människans, naturens och djurens bästa intresse. I en tid då klassklyftorna ökar, orättvisor cementeras och etablissemangets attacker mot alla skikt av arbetarklassen och naturen både blir fler och grövre har socialismen blivit en än mer skriande nödvändighet. Kamprörelser mot högerpolitikens nedskärningar, privatiseringar och attacker mot arbetares villkor och rättigheter behöver byggas omgående samt kopplas samman med varandra för att få ett slut på denna förtryckande världs(o)ordning. ■
Attendo i Östersund – bonus till chefer som skär ner
L
hjälp för att personalen inte hinner med. Hon upplever att de tittar på klockan hela tiden. LT har också hittat ett dokument som visar att cheferna som kapar kostnader får bonusar. Enda sättet att kapa kostnader är att dra ner på personalstyrkan. Vd:n Henrik Borelius har gjort stora vinster. Under 2016 tjänade han sammanlagt 9,2 miljoner kronor. Han är högst betald av alla chefer i den skattefinansierade vårdbranschen. I samband med artikelserien publicerades en insändare av någon som ringts in av Attendo för ett extravak över en svårt sjuk person. När hen kom dit hade personalen som skulle lämna över redan gått utan att på något sätt talat om vilken hjälp personen i fråga behövde.
Kommunen har tidigare fått indikationer på att allt inte står rätt till. De har utrett, men inte upptäckt något. Efter LT:s avslöjanden överväger man en polisanmälan. Tord Andersson skriver det bra i LT:s ledare den 22 februari: ”Vinstjakten blir ett incitament för fusk och bedrägerier och nedskärningar som sätter vårdtagarnas säkerhet i fara. Debatten om vinster i välfärden har kommit att handla om hur stort överskottet på operativt kapital ska få vara när vi i stället borde fråga oss hur en dement person med hemtjänst kan bli liggande i 36 timmar utan att bli upptäckt. Följ orsakskedjan bakåt och svaret blir med stor sannolikhet: Jakten på vinst.” ■ Andrew Herbert
Vårdtagarna och de anställda får lida när Attendo jagar ökade vinster.
Foto: SalFalko / Flickr CC
änstidningen (LT) i Östersund har i en serie artiklar granskat vårdföretaget Attendo och funnit ett antal tvivelaktiga rutiner. En före detta chef berättar att hon har blivit uppmanad att salta räkningarna till kommunen. Man har fakturerat för fler timmar än man har utfört. Attendo svarar att det faktum att man levererar fler hemtjänsttimmar än övriga utförare visar att de gör ett bra jobb. Det är ett påstående som motsägs av vårdtagaren Siv Persson i en intervju. Hon har kontrakt på att hon ska få hjälp med allmänna göromål 2-3 gånger i veckan. Dit hör att ta ut soporna och byta glödlampa. Hon förde dagbok under december månad där det framgår att hon flera gånger har nekats
INRIKES
1 MARS 2018 # 1 290
7
Skulle GS Buss och Trafikantservice skiljas från Göteborgs Spårvägar skulle arbetstillfällen genast vara hotade och omöjliggöra samordning och samarbete inom kollektivtrafiken. Om det sen blir privatiseringar kommer stressen och pressen på arbetarna att öka än mer, då företagen konkurrerar om avtal. Konkurrensutsättningen är redan ett problem inom busstrafiken i Göteborg. Göteborgs Spårvägar ansvarar bara för några få linjer, vilket har inneburit en försämrad arbetssituation för bussförarna med ökad stress, tighta scheman och sämre samordning med spårvagnstrafiken.
Fackliga protester stoppade uppsplittringen av Göteborgs Spårvägar.
Kamp
Göteborgs Spårvägar Torsdag den 22 februari skulle Göteborgs kommunfullmäktige gå till beslut om en avsiktsförklaring för att sälja 15 procent av Göteborgs Spårvägar till den moderatstyrda Västra Götalandsregionen. Spårvägens arbetare som tidigare har stoppat liknande förslag genom protester samlades igen. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
O
m avsiktsförklaringen röstas igenom splittras verksamheten upp, vilket öppnar upp för framtida privatiseringar. Förslaget är att buss
verksamheten och trafikantservicen styckas av från Göteborgs Spårvägar och därmed ges en separat administration och ledning. – Förslaget är oacceptabelt. Vi
kommer aldrig att gå med på detta. Staden borde behålla kontrollen över spårvägen, säger bussföraren Hussein Moradi. Arbetarna samlades utanför kommunfullmäktige för att stoppa beslutet. Demonstrationen var ett tvärfackligt initiativ mellan Kommunal och Vision som också hade välkomnat allmänheten att sluta upp. De fackliga organisationerna har inte blivit informerade eller varit med för att diskutera förslaget. Fullmäktige var beredda att gå till
Foto: Wikimedia Commons
sköt upp beslut om
beslut som påverkar 1 400 anställda utan att låta dem vara med. Historiskt är uppsplittrade verksamheter steg mot privatiseringar och konkurensutsättning, vilket gör arbetarnas oro berättigad. Buss- och spårvagnschaufförerna i Göteborg har varit stridsbenägna tidigare och det nya förslaget har verkligen retat upp stämningen. – Om de inte lyssnar bör vi organisera massiva protester i form av demonstrationer och strejker för att sätta tryck i frågan, säger Hussein Moradi.
Tack vare trycket från arbetarkollektivet blev det inget beslut i fullmäktige, utan frågan om att sälja ut delar av Göteborgs spårvägar till regionen sköts upp. Efter en lång debatt, som påminde om striden om utförsäljning av allmänyttan, bordlade kommunfullmäktige frågan. Frågan är hur Kommunals ledning ska kunna argumentera för att sluta upp bakom Socialdemokraternas valkampanj när de även i denna fråga är beredda att göra upp högerut med Moderaterna för att driva igenom en politik mot arbetarintresset, i detta fall kring Spårvägen. Förslaget som bordlades är en överenskommelse framarbetad av kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) och regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M). Förslaget måste stoppas permanent. Kommunal och Vision borde genast utlysa nya protester, bjuda in andra fackföreningar och allmänheten till en strid för att bevara spårvägen i kommunal regi. ■
Kuststadbygget: Tredje arbetsplatsolyckan på kort tid Den 9 februari skedde den tredje fallolyckan på kort tid på Kuststadbygget i Luleå. När ska åtgärder vidtas för att garantera arbetarnas säkerhet? ANTON LINDBÄCK
offensiv@socialisterna.org
Nadja Lukin, sektionschef på Arbetsmiljöverket i Luleå, säger till NSD den 20 februari att det ännu inte finns någon brottsmisstanke mot Nåiden och att man väntar på företagets egen utredning, vilket är rutin. Därefter kan myndigheten ta ställning till om en åtalsanmälan sker hos polisen. Nåiden har på grund av de många olyckorna fått förlängda utredningstider av Arbetsmiljöverket. Det rimliga här vore nog att arbetsplatsen stängs ned under undersökningstiden. Med den nuvarande olycksfrekvensen skulle det kunna ske ännu en olycka innan utredningen är klar. I Kuriren den 20 februari riktar Byggnadsförbundets regionordförande Joakim Lindholm skarp kritik mot byggföretaget. – De allmänna intrycken är att det är en rörig arbetsplats. Och detta kan man oftast hänföra till korta, hårt pressade byggtider. Kuststadsbygget har en projekttid på tre år, en tajt byggtid, helt i linje
Foto: Anton Lindbäck
D
enna gång var fallet ”bara” på två meter, istället för femton som de tidigare olyckorna, men folk har dött av kortare fall. Denna olycka sker trots att tempot ska ha sänkts en aning efter förra olyckan enligt Byggnadsförbundets ombud Magnus Nyström i NSD den 31 januari. Inte nog med att detta är den tredje fallolyckan på bygget – det ansvariga byggföretaget, Nåiden Bygg AB, väntade i sex dagar med att anmäla olyckan till arbetsmiljöverket trots att det enligt lag måste anmälas omgående. Det har även framkommit att det tre dagar innan den förra fallolyckan den 15 januari även skedde ett tillbud när en 1 000 kilo tung kompressor rasade ned en hel våning.
Även här väntade Nåiden med att anmäla olyckan – i en hel månad.
Måste någon dö i en olycka innan aktioner tas mot Nåiden Bygg AB?
med den rådande trenden. Byggen måste gå fortare och fortare för att företagen ska kunna göra vinst. Lindholm fortsätter i samma artikel: – Pressen hamnar på arbetstagarna att leverera en produkt snabbare än vad det arbetsmiljömässiga tillåter. Istället borde Nåiden redan efter det första tillbudet sitta ner med beställaren och diskutera hur man ska undvika att
fler olyckor sker. Enda alternativet kanske är att förlänga byggtiden? Kanske Byggnads borde agera mer konkret än att bara kritisera med hårda ord? Fackliga skyddsombud har makten att stänga en hel arbetsplats om arbetsmiljön är farlig. Ombudet Magnus Nyström tyckte redan i januari att bygget borde stängas om fler olyckor sker. I Kuriren den 22 februari inter-
vjuas arbetaren Fredrik Christoffersson som föll 15 meter den 15 januari och som just nu vårdas på Sunderby sjukhus. Han har fått fyra kotor i ryggen stel opererade och har båda fötterna i gips. På frågorna om säkerheten på arbetsplatsen och om det är stressigt på arbetsplatsen svarar han att han inte vill kommentera det eller hänga ut någon, men att stressen inte är unik för Kuststadsbygget. ■
ANALYS
1 MARS 2018 # 1 290
8
Ryssland: Protester mo
Återigen stundar ett presidentval i Ryssland och för femte gången sedan år 2000 är det inget enkelt val: antingen Putin eller någon av de andra kandidaterna som inte har någon chans att vinna. Det enda undantaget till detta var år 2008, då Medvedev klev in för att hålla ”presidentstolen” varm i fyra år åt Putin. Efter det senaste valet år 2012 bröt protester mot valfusk ut – denna gången äger protesterna rum i förväg.
ROB JONES
Sotsialisticheskaya Alternativa (CWI Ryssland)
F
ör några veckor sedan svepte ännu en våg av ungdomsprotester över Ryssland i mer än 100 städer – från flera tusen i Moskvas milda minus sex grader till de 30 som protesterade i Yakutsks minus 45 grader! Polisen gjorde flera räder mot dussintals av den högerpopulistiske aktivisten Aleksej Navalnyjs kontor, som manade till dessa protester dagarna innan söndagen den 28 januari. Polisen stannade passagerare vid flygplatser och tågstationer, och sökte igenom studentboenden för att konfiskera ”agitatoriska” flygblad. Men på själva söndagen blev ”bara” 300 protesterande anhållna av polisen, däribland Navalnyj. Utan tvekan är regimen oroad över att ett stort nedslag innan valet skulle kunna provocera fram ett ännu större missnöje. På den första protesten i mars ifjol marscherade ungdomar utan plakat eller paroller. Nu gör de sina egna. Det fanns plakat med paroller som ”den femte mandatperioden borde vara en fängelseperiod” och ”Putin: folket har rätt att resa sig mot tyranni och repression”. När högerpolitikern Vladimir Zhirinovskij dök upp på protesten i Moskva för att försöka vinna politiska poäng blev han överröstad av rop om att han inte borde ställa upp i valet.
Nomineringarna till kandidatur i presidentvalet är nu stängda och det finns knappt några val i valet. För massorna finns det inte en enda kandidat som kan ses som en seriös motståndare till Putin. Precis som tidigare val finns det ingen tvekan om att ”huvudkandidaten” kommer att vinna en majoritet av rösterna, där officiella opinionssiffror säger att Putin kommer att få 70 procent. Tidigare har Putins segrar återspeglat ett stort väljarstöd, men även om han fortfarande har ett visst stöd kvar har detta rasat och hans seger kan mycket väl komma att vara ihålig. Stödet som Putin fortfarande kan luta sig mot är till största del – åtminstone bland den äldre generationen – kopplat till att han avslutade de katastrofala åren av Boris Jeltsin styre efter Sovjetrysslands fall. Putin kom till makten två år efter rubelns kollaps och efter en serie bombningar mot lägenhetshus som sägs ha utförts av tjetjenska terrorister. Han presenterade sig som en stark ledare redo att få ett slut på kaoset och lanserade därför ett bistert krig för att återetablera kontrollen över Tjetjenien. Han hade tur att rubeln kollapsade, vilket kombinerat med en dramatisk ökning av världens olje-
Det finns ingen kandidat som socialister kan mana till en röst på och miljontals kommer korrekt att visa sitt motstånd genom att bojkotta valet. Flera av demonstranterna har sagt att de inte direkt stödjer Navalnyj, men kommer att bojkotta valet eftersom inga verkliga oppositionskandidater är tillåtna att ställa upp. Högerpopulisten Navalnyj har redan blivit tvingad till att anta fler vänsteråsikter genom att mana till en minimilön samt gratis sjukvård och utbildning. Tiotusentals röda remsor delades ut av Navalnyjs kampanj med ordet ”zabastovka” (strejk) på. Men Navalnyj har inte för avsikt att organisera strejker – faktum är att han inte erbjuder någon strategi alls utöver att unga borde gå ut i protester när han uppmanar till det.
priser ledde till åtta år av stark ekonomisk tillväxt. Men när den globala finanskrisen år 2007-2008 slog till drabbades Ryssland av en av de största – om än kortaste – ekonomiska kollapserna i Europa och har i spåren av detta lidit av ekonomisk stagnation. Detta ledde till ett växande missnöje och framväxten av oberoende fackföreningar, sociala protester kring frågor som hbtq-rättigheter och senare till Bolotnajaprotesterna efter 2012 års val, ett val många ansåg var riggat. Men en kombination av dålig ledning från fackföreningarna och liberala oppositionsledare samt en ökning av repressionen
Ärkereaktionären Putin kommer att vinna presidentvalet, men han och oligarkin oroas av de växande protesterna.
ledde till att motståndet minskade. Händelserna i Ukraina och att Krimhalvön blev en del av Ryssland gjorde att Putin red på en våg av patriotism i en tid då varje motstånd, oavsett i marionettparlamentet eller utanför, var isolerade och tvingade till reträtt. Alla som inte lydde mötte repression och motstånd, och många oppositionsgrupper praktiskt taget försvann. Men nu förändras stämningen. De under 30 år har levt sina vuxna liv under ett årtionde då Putin har styrt i en tid av ekonomisk stagnation och kris. Nedskärningar på högre utbildning, låga löner och arbetsgivare som utnyttjar en – kombinerat med att grundläggande frioch rättigheter inskränks allt mer och ett samhälle där kyrkan får allt större makt – attraherar inte denna generation. Navalnyj har lyckats fånga upp stämningen, även om de relativt små och explosiva ungdomsprotesterna mer är ett uttryck för frustrationen kring den generella situationen än ett öppet stöd för hans politik. Faran för regimen är att den växande ungdomsradikaliseringen kommer att påverka den äldre generationen och ge även dem hopp om att något kan förändras.
I denna situation, vad bör arbetare, unga och socialister göra? Finns det en kandidat som man kan stödja? Eller borde socialister bojkotta valet? Tyvärr är vänstern som organiserad styrka i Ryssland extremt svag. En av de mest välkända ”vänster”-ledarna är Sergei Udaltsov. Han blev ledare för Bolotnajaprotesterna, där han argumenterade för att vänstern borde ansluta sig till liberaler och extremhögern i motståndet mot Kreml, varefter han släppte alla vänsterkrav av rädsla över att alienera sina nya vänner. Udaltsov släpptes nyligen från fängelse där han har suttit i fem år (sedan slutet av Bolotniyprotesterna). Han annonserade direkt att han skulle stödja det ryska Kommunistpartiet, ett parti som blandar en djup reaktionär och rysk-chauvinistisk politik samt fjäskande stöd till Putins utrikespolitik med några få demagogiska vänsterfraser om löner, levnadsvillkor och hur bra livet var i Sovjetryssland. Udaltsov startade en serie ”primärval” för att nominera en kandidat till den ”vänsterpatriotiska” organisationen. Bland kandidaterna som Udaltsov stödde fanns af-
färsmän, regionala guvernörer och högerchauvinister. Med Kremls godkännande vann jordbruksaffärsmannen Pavel Grudinin och blev den ”kommunistiske” kandidaten. ”Kommunisterna” framställer Grudinin som en bra ”ägare” som driver ett ärligt företag, det vill säga ”Lenins tidigare kollektiva jordbruk”, i det ryska folkets intresse. Enligt sagoböckerna betalar Grudinin ut höga löner och säkerställer bra arbetsvillkor för sina anställda. Men Grudinin, som tidigare var som hemma i Putins parti Förenade Ryssland, är inget mer än en typisk oligark. Han kanske inte är en lika stor oligark som de vars inkomster kommer från olja och gas, men han opererar ändå på precis samma sätt. Under privatiseringarna lades marken som tillhörde Leninkollektivet ut för uthyrning och Grudinins son är fortfarande den som styr ”hyresdepartementet”. Antalet som jobbar på jordbruket har skurits ner från 900 till 320 och produktiviteten har ökat femfaldigt. Den dramatiska ökningen av exploateringen av arbetsstyrkan och den relativt höga levnadsstandarden för de som är kvar beror
1 MARS 2018 # 1 290
9
ot presidentval utan val
Den enda anledningen till att den andra ”oppositionskandidaten”, Kseniya Sobchak, tillåts ställa upp
är för att hon inte utgör något hot, men också för att hon kan få ett skikt av städernas medelklass att rösta som annars inte skulle rösta, vilket skulle hjälpa Kreml att få ett högre valdeltagande. Som en tidigare ledare för Bolotnajaprotesterna har hon, tillsammans med andra liberala ledare, ett stort ansvar för att rörelsen dog ut. Hon är motståndare till den nuvarande ungdomsmobiliseringen, vilken äger rum i trots emot regeringens uttalande om att den är olaglig. Hon påstår att när nästan inga lagliga protester är tillåtna borde inte folket ta del av osanktionerade demonstrationer. Det kommer, säger hon, att leda till inbördeskrig. Istället borde vi sätta vår tilltro till människor som Kudrin – som i flera år var Putins finansminister – i hopp om att han kan övertyga Putin att liberalisera samhället. Hon framställer sig som en som stödjer kvinnors rättigheter, men hennes nyliberala program skulle skada miljontals ryska kvinnors rättigheter, och hon har sagt att den före detta brittiske premiärministern Margaret Thatcher är hennes hjälte. Innebär detta att det är rätt att
bojkotta valet? Är detta det enda alternativet? Navalnyjs kampanjande mot korruption och uppmaningar till gatuprotester har säkerligen irriterat Kreml. De vet att om det finns ett tydligt alternativ till den förda politiken i ett demokratiskt val finns faran att deras kandidat skulle besegras. Utan tvekan har stämningen hos ungdomarna som har hörsammat Navalnyjs uppmaning om att protestera på gatorna fått honom att hålla tillbaka sina mer chauvinistiska åsikter och istället lägga fokus på sociala krav. Han gör dock detta på ett populistiskt sätt. Han kommer inte att ställa krav som socialister gör, om att lyfta behovet av att förkasta det kapitalistiska samhället och etablera ett genuint demokratiskt, socialistiskt samhälle. Istället säger han att allt som krävs är ”ärlig kapitalism”. Detta är den fundamentala svagheten i hans hållning och förstärks av hans hierarkiska uppifrån-och-ner-metod som ses i hans presidentvalskampanj. I kontrast manar socialister till att bygga en kampanjande, demokratisk opposition som kan käm-
pa för bra löner för alla, etablera högkvalitativ gratis sjukvård och utbildning samt argumentera för ett genuint alternativ till kapitalismen. Många ungdomar och ett stort skikt äldre arbetare kommer utan tvekan att bojkotta valet, antingen genom att svara på Navalnyjs uppmaning eller genom att inte rösta alls, vilket sänker valdeltagandet. De som gör det kan mycket väl ta nästa steg och delta i aktiviteter för att säkerställa att valet är demokratiskt genom att till exempel vara valobservatör eller genom att protestera på gatorna mot hur orättvist valet går till. Den liberale huvudmotståndarens kandidat har stoppats från att delta, och det finns ingen genuin röst som representerar arbetare och ungdomars intressen. I det kommande presidentvalet finns det ingen kandidat som socialister kan mana till en röst på och miljontals kommer korrekt att visa sitt motstånd genom att bojkotta valet. Sotsialisticheskaya Alternativa (CWI Ryssland) har aktivt deltagit i protesterna. Vi stödjer ungdo-
marna som ser behovet av att protestera. Samtidigt poängterar vi att för en verklig förändring behöver protesterna etablera aktionskommittéer som är demokratiskt sammanlänkade med en landsomfattande struktur och anta en politik oberoende från Navalnyj. Viktigast av allt är att majoriteten av arbetarklassen, som ännu inte har tagit till kamp, också erbjuds ett radikalt, oberoende klasspolitiskt program som står i motsättning till Putins antiarbetare-regim, men också mot de olika formerna av liberal, provästlig, kapitalistisk opposition. Alla möjligheter som växer fram de kommande månaderna behöver användas av socialister för att stärka stödet bland ett nytt skikt aktivister för att bygga en organisation som kan spegla de verkliga intressena hos arbetare och ungdomar: för löner det går att leva på och emot utnyttjandet av ungdomar, för bra bostäder, utbildning och sjukvård, enad kamp mot den splittrande rasismen, sexismen och homofoba chauvinismen och för en verklig förändring – en socialistisk omdaning av samhället. ■
Foto: Dmitry Horov / FLickr CC
Foto: Wikimedia Commons / Kremlin.ru på hyresinkomsterna och användningen av tusentals kvinnor, migrantarbetare och enligt vissa rapporter även barn som jobbar för småsmulor utan kontrakt eller sociala garantier om att få samla frukt och grönsaker under sommaren. Helt i linje med Kommunistpartiets rasistiska politik varnar Grudinin ”investerare”, som bygger lägenheter på den mark som hyrs ut, att ”kolla människors nationalitet. Om du börjar sälja lägenheter till fel människor kommer jag inte att jobba med dig.” Oavsett vad Udaltsov och ryska kommunister säger är Grudinin ingen socialist. Kommunistpartiet klagar på att kritiker förtalar honom och till hans försvar säger de att ”om han väljs kommer Ryssland att bli som Kina”. Att använda den kinesiska modellen som exempel att följa, där den brutalaste antiarbetarklasspolitiken av kapitalistisk restaurering kombineras med en extremt diktatorisk regim, kommer inte att attrahera unga och arbetare i Ryssland till att rösta på Grudinin.
Många – särskilt ungdomar – är frustrerade över och trötta på den förda högerpolitiken och på repressionen. De har tagit till gatorna i protester.
INTERNATIONELLT
1 MARS 2018 # 1 290
10
Strejka mot det sexistiska våldet! Nog med diskriminerande löner! Spanska elev- och studentfackets uttalande inför den internationella kvinnostrejken 8 mars:
D
e senaste åren har vi, kvinnor över hela världen, mobiliserat massivt mot ett system vars självaste fundament är sexistiskt och som utövar brutalt våld och exploatering. Vi har kämpat mot den poregeringar runt om i världen påtvingat oss. Den spanska staten, som litik styrd av högerpartiet Partido Popular, har infört Francoliknande utbildningsreformer, vilka ger den katolska kyrkan privilegier i form av subventioner på miljarder euro för att fortsätta sprida sin sexism, homofobi och sitt abortmotstånd. Regeringen skär ner på välfärdssystemet och lägger ansvaret för sjukvården på våra ryggar och dömer oss till slaveri, som ger oss eländigt låga löner och diskriminerande arbetsvillkor. För att inte tala om den straffrihet som råder under detta system: 2016 anmäldes 142 893 fall av sexuellt våld, men endast två av 10 fall ledde till fällande domar. Under år 2017 mördades 98 kvinnor i den spanska staten. För varje nytt offer måste vi lyssna på samma gamla monster. PP-representanter ger oss symboliska gester i form av tysta minuter och högljudda klagomål. Hyckleriet kunde inte vara större! Deras politik är den främsta orsaken till den här situationen! Våldet mot kvinnor är institutionellt och skyddas av domstolarna. Det är ett ruttet system med lagar som slår oss till marken och skickar ett budskap till oss alla: ”Akta dig! Om du fördömer den verklighet du lever i, med misshandel, våldtäkt, trakasserier eller någon annan form av våld, kommer du att ifrågasättas och tvingas gå igenom en Golgata. Rättegången kommer att vara riktad mot dig och hållas inte bara i domstolen, utan också på bästa sändningstid.”
Klassamarbete och demobilisering är också våld mot kvinnor Under de senaste åren med ekonomisk kris har exploateringen av arbetare intensifierats. Kampen mot exploateringen måste vara en gemensam kamp för alla arbetare förenade mot ett instabilt och förtryckande ekonomiskt system. Kapitalismen dömer oss till ett dubbelt utnyttjande: Som kvinnor ska vi ansvara för hemmet och familjen, och som arbetstagare ska vi vara billig arbetskraft. Löneskillnaden mellan män och kvinnor i den spanska staten är högre än någonsin: kvinnliga arbetare utgör 72 procent av deltidskontrakten och får i genomsnitt 30 procent lägre lön, vilket tvingar oss till lägre pensioner och sämre livskvalitet som äldre. Detta är om vi faktiskt lyckas slutföra vårt arbetsliv och gå i pension vid 65 år. Nedskärningar och privatiseringar av offentliga tjänster inom vården och barn- och äldreomsorgen
tvingar många kvinnor att lämna sina jobb för att ta hand om barn eller släktingar. Arbetslösheten är högre bland kvinnor och vi drabbas i högre utsträckning av osäkra anställningar. Till detta måste läggas de arbetskraftsreformer som har drivits igenom av PP som har underlättat förtäckta uppsägningar till följd av graviditet eller förlossning, för att inte tala om alla de sexuella trakasserier som tusentals kvinnor utsätts för på sina arbetsplatser. Sett i ljuset av detta har CCOO- och UGT-topparnas (den fackliga ledningen) samförståndspolitik och demobilisering av kampen på gatan fått än mer negativa effekter på oss kvinnor. Ledningens undertecknande av arbetarfientliga överenskommelser och det ständiga förhandlandet och daltandet med cheferna har i praktiken inneburit mer osäkerhet, mer utnyttjande och svältlöner, vilket i slutändan slår hårdast mot kvinnor. Trots detta har stora grupper av kvinnor stått för viktig kamp mot arbetsgivare som också har lett till segrar. Två av de viktigaste kampexemplen är Bershka-arbetarna i Pontevedra och arbetarna på vårdhemmet i Bizkaia, vilket visar att kvinnor vinner genom att organisera sig och ta strid.
8 mars: Alla på gatan mot våld och sexistiskt förtryck! Under kapitalismen är allting till salu, inte minst vi själva, vilket vi ser i prostitutionen och pornografin som har blivit miljardindustrier. Det är därför som den feministiska kampen måste vara antikapitalistisk! Arbetare och studenter som har organiserat sig i det feministiska kollektivet Libres y Combativas, grundat av Izquierda Revolucionaria (IR) och el Sindicato de Estudiantes (Student- och elevfacket), kommer aktivt att delta i den internationella strejk som har utlysts den 8 mars. Vi kommer att strejka, organisera manifestationer, kampaktioner och delta i demonstrationer som kommer att fylla gator och torg i hundratals städer i Spanien och världen. Det enda sättet att få ett slut på vårt förtryck är genom kollektiv organisering och mobilisering på gatorna. Vi har visat vilken styrka vi besitter när vi gör motstånd: i USA genom de massiva demonstrationerna mot Donald Trump, i Latinamerika med #NiUnaMenos-rörelsen mot våldet mot kvinnor, i Polen och i Irland i kampen för rätten till abort och de kollektiv av kvinnor som till exempel las Kellys hotellstäderskor och las Espartanas cocacola-arbeterskor i CocaColaEnLucha-rörelsen som stred för att försvara anständiga arbetsförhållanden. Den 8 mars 2017 var vi miljoner på gatorna mot det manliga våldet och det kapitalistiska förtrycket. I år blir vi ännu fler. Vi vill vara fria och stridsvilliga! Alla till demonstrationerna!
Madrid: Mäktigt kampmöte inför 8 mars
D
et var ett möte vi aldrig glömmer! Aulan i Casa de Vacas kulturcenter i Retiro-parken i Madrid var för liten. Fler än 200 kamrater, arbetare och ungdomar från över 30 orter – Galizien, Asturien, Baskien, Katalonien, Valencia, Andalusien, Kastilien, León, Kastilien-La Mancha och Madrid – plus gäster från England, Irland, Belgien och Tyskland deltog. Alla inspirerades av diskussionerna och vittnesmålen. Det tydliga försvaret av en klassbaserad feminism som är kämpan-
de, revolutionär och antikapitalistisk visade i att bygget av Libres y Combativas (Fria och kämpande) inte bara har varit en framgång, utan också täcker ett nödvändigt behov inom den feministiska rörelsen.
Det långa mötet hade deltagare från många grupper i kamp. Kvinnogrupper mot mäns våld mot kvinnor, arbetare i barnomsorgen, strejkande, Honduras-solidaritet, en kampanj mot surrogatmödraskap – alla reflekterade det brutala förtryck som kvinnor lider av inom det ka-
pitalistiska systemet, och visar hur vår befrielse är en del av en bredare kamp för att förändra samhället. Särskilt viktigt var inlägget från kamrat Susana Guerrero, offer för pedofilvåld och den borgerliga rättvisa som istället för att fängsla missbrukarna låter dem gå fria och skyddar misshandeln. Vitaliteten och styrkan hos Libres y Combativas visades med detta möte, och förstärker vårt ingripande inför den feministiska strejken den 8 mars.
En strejk mot systemet och det institutionella våldet mot kvinnor, mot ojämlika löner, för våra reproduktiva rättigheter, mot sexistisk och homofobisk propaganda som den katolska kyrkan sprider varje dag i utbildningssystemet, mot objektifiering av kvinnor, mot prostitution och slaveri av våra kroppar, mot hyreshajars verksamhet, mot macho- och patriarkal ”rättvisa”. En strejk där vi kommer att bli miljoner kvinnor i krig mot systemet, mot högern och dess allierade, mot de som skär ner på våra so-
ciala och demokratiska rättigheter, mot de parasiter som utnyttjar oss varje dag. Och i denna stora mobilisering välkomnar vi alla våra kollegor från utbildningar och arbetsplatser som vill gå med oss och göra vår rörelse starkare, just för att vi inte vill att de ska vara strejkbrytare utan att de fullt ut ska vara medvetna om att det också är deras strid, för hela arbetarklassen, för alla ungdomar, för alla förtryckta. Kampen gör oss fria! ■
Libres y Combativas
50 år sedan 1968 Tet-offensiven blev början på slutet för det USA-ledda Vietnamkriget. Den bidrog till att hemmaopinionen svängde.
Tetoffensiven – Vietnamkrigets vändpunkt Det är i år dags att uppmärksamma 50-årsminnet av 1968, det stormiga år vars inledning präglades av både Vietnamkriget och den svarta medborgarrättsrörelsen i USA. 1968 kulminerade med den maj-revolt i Frankrike som blev början till det röda 1960- och 70-tal, som även Offensiv är en produkt av. ARNE JOHANSSON
offensiv@socialisterna.org
A
v de dramatiska händelser som utlöste ett politiskt vänsterskred med början bland de unga är den massiva Tet-offensiven från den nordvietnamesiska folkarmén och befrielsefronten FNL den enskilt viktigaste. Tet-offensiven, som kom totalt överraskande för USA, blev en avgörande vändpunkt i det nästan 20 år långa Vietnamkriget mellan november 1955 och den 30 april 1975. Vietnamkriget måste ses i ljuset av den skräck som den koloniala frigörelsekampen framkallade bland världskapitalismens strateger i spåren av Sovjetunionens seger i andra världskriget, den kinesiska revolutionen, Korea-kriget och den kubanska revolutionen. ”Burma, Thailand, Indien, Japan, Filippinerna och uppenbarligen Laos och Kambodja är bland dem vars säkerhet skulle hotas om kommunismens röda våg skulle översvämma Vietnam”, varnade den dåvarande USA-senatorn John F. Kennedy i ett tal 1956 till
en konferens för ”Amerikas vänner till Vietnam”. Den vietnamesiska motståndsrörelsen Vietminh, ledd av Ho Chi Minh, bekämpade först den japanska ockupationen under andra världskriget och besegrade sedan även fransmännen och konsoliderade makten i Vietnams nordliga del. Men det löfte om återförening av det tillfälligt delade landet efter fria val som utlovades enligt fredsavtalet i Genève undertecknades aldrig av USA, vars president Eisenhower skrev att han inte hört någon expert bedöma att ”kommunisten Ho Chi Minh” i så fall skulle vinna med mindre än 80 procent. Istället genomfördes en riggad folkomröstning för att utropa Sydvietnam som Republiken Vietnam, med de minst sagt imponerande segersiffrorna 133 procent (!) i Saigon. Medan den USA-stödda Diems korrupta regim i Sydvietnam vilade på en katolsk minoritet av gamla ämbetsmän, officerare och rika jord ägare, som i hög grad hade evakuerats från landets norra och centrala delar, konsoliderade Ho Chi Minh makten i norr genom en långtgående jordreform som säkrade massivt stöd bland fattiga bönder. Vietminh hade ett starkt stöd bland bönderna genom att stora jordegendomar även i söder konfiskerades, hyror sänktes, skulder avskrevs och även allmänningar uppläts till fattiga bönder – populära åtgärder som Diem nu försökte upphäva med hjälp av den sydvietnamesiska armén. Under Diems brutala försök att
återge makten till jordägarna 195563 växte ett nytt uppror bland de fattiga bönderna i Sydvietnams byar, trots att detta under de första åren motarbetades av de nordvietnamesiska makthavarna i Hanoi under tryck från både Sovjetunionen och Kina. Samtidigt var Kennedy, under hård press av såväl den misslyckade Grisbukts-invasionen av Kuba som av den laotiska gerillans framgångar, fast besluten att dra en röd linje i Vietnam. I november 1963 hade antalet USA-soldater i Vietnam ökats från 900 år 1960 till 16 000, samtidigt som FNL trots detta befäst sin kontroll av mycket stora landsbygdsområden. Trots att den sydvietnamesiska militären med ekonomiskt och materiellt stöd av USA hade blåsts upp till närmare en miljon man 1964, uppskattade CIA att FNL:s styrka ökat från ursprungliga 5 000 till 100 000. Under president Lyndon Johnson 1963-1969 genomfördes en massiv upptrappning av kriget. Mellan 1965 och 1968 fälldes en miljon ton raketer och bomber över Nordvietnam. Startsignalen gavs efter förfalskade uppgifter om en attack på USA:s flotta i Tonkinbukten 1964. USA tog också kommandot från den sydvietnamesiska armén med ett markkrig, som inleddes med 3 500 marinkårssoldater i mars 1965 och utökades till nästan 200 000 i december samma år. General William Westmoreland försäkrade 1967 inför hela den församlade USA-pressen att krigets segerrika slut nu var i sikte. Det var precis innan hela fasaden rämnade.
Den gigantiska Tet-offensiven inleddes strax efteråt under det vietnamesiska nyåret den 30 januari med en massiv attack mot 36 provinshuvudstäder och sex storstäder, inklusive Saigon. En spektakulär attack riktades också mot USA:s ambassad i Saigon, varav en del ockuperades under flera dagar. Enbart under Tet-offensivens första våg dog enligt USA inte bara ”37 000 fiender” utan också 2 500 av USA:s egna marinkårssoldater. Det enskilt allra blodigaste av dessa slag utkämpades i den gamla kejsarstaden Hué, där FNL lyckades inta den gamla kejsarborgen. Slaget lade 80 procent av Hué i ruiner och dödade 5 800 civila. Det var också där som CBS nyhetsankare Walter Cronkite på plats drog slutsatsen att media hade lurats av Pentagon, att kriget inte kunde vinnas och att det nu var dags att börja förhandla om en avslutning.
trycket av allt fler sociala explosioner i en rad städer i norra USA. Med ett tal i Harlem våren 1967 på temat ”Beyond Vietnam: A Time to Break Silence” brännmärkte King USA:s regering som en stöttepelare för imperialism, kolonialism, militarism och rasism. Tet-offensivens organisatörer hoppades kunna utlösa ett uppror i Sydvietnams städer. Detta misslyckades till sist på grund av ett otillräckligt stöd bland städernas arbetare och medelklass för att besegra den halva miljon sydvietnamesiska och utländska soldater de hade emot sig, då den vietnamesiska revolutionen till skillnad från den ryska 1917 hade sitt främsta stöd bland landsbygdens fattiga och inte byggde på den organiserade arbetarklassens uppror. Ändå avgjorde Tet-offensiven kriget genom att den både lyckades bryta ned stödet för kriget inom USA:s hemmaopinion och knäcka moralen bland soldaterna i USA:s krigsmakt. Sex veckor efter Tet-offensivens inledning föll också stödet för Johnsons krigspolitik från 40 till 26 procent. Inte minst under trycket av enorma massprotester bland USA:s studenter förklarade Johnson att han inte längre tänkte ställa upp för omval. Presidentvalet vanns av Richard Nixon på ett löfte om att successivt dra tillbaka USA:s soldater och att åter ”vietnamisera” kriget. Fortfarande återstod många och blodiga faser av Vietnamkriget som inkluderade både en invasion av Kambodja 1970 och massiva bombningar av Nordvietnam julen 1972 innan ett fredsavtal i Paris kunde undertecknas. Det skulle ändå dröja till den 30 april 1975 innan Saigon intogs och USA tvingades till en förödmjukande evakuering av sin ambassad. Vietnamkriget, som totalt uppskattas ha kostat mellan 1,3 och 4,2 miljoner dödsoffer – förutom flera miljoner skadade och förgiftade – satte en stark prägel på hela 1960- och 1970-talets radikalisering. Liksom i den enormt aktiva FNL-rörelsen i Sverige alltsedan den blygsamma starten 1965 kom den hjältemodiga frihetskampen av Kinas och Vietnams bönder att leda till ett uppsving för maoistiska idéer, som under en period för-
Sex veckor efter Tet-offensivens inledning föll stödet för Johnsons krigspolitik från 40 till 26 procent. En växande rörelse mot kriget hade uppstått redan åren innan Tet-offensiven, först och främst bland de unga amerikaner som riskerade att skickas till Vietnam. Inte minst Black Power-rörelsen och de Svarta pantrarna inspirerades av den koloniala och anti-imperialistiska frigörelsekampen. Efter de stora segrarna i södra USA för den medborgarrättsrörelse som leddes av Martin Luther King radikaliserades denne också under
dunklade förståelsen för arbetarklassens centrala roll i kampen för framtidens genuint demokratiska och socialistiska revolutioner. Men arbetarklassens centrala roll skulle redan ett par månader efter Tet-offensiven sättas i ny blixtbelysning av majrevolten i Frankrike 1968, där studenternas revolt följdes av historiens dittills största generalstrejk och startpunkten för ett helt årtionde av renässans för socialistiska idéer. ■
INTERNATIONELLT
1 MARS 2018 # 1 290
12
kus skulle falla. Idag leder Moskva operationerna mot kvarvarande fästen för den väpnade oppositionen, i östra Goutha och Idlib i nordväst. USA-imperialismen, bränd av erfarenheterna från Irak och Afghanistan, har dragit sig för att skicka stora marktrupper. Först gav Washington stöd till samma islamistiska grupper som understöddes av Turkiet och Saudiarabien. Men med framväxten av Isis, som upprättade sitt ”kalifat” 2014, tvingades USA hitta nya allierade. Dess viktigaste allierade på marken det senaste året har varit Syriska Demokratiska Styrkorna, med kurdiska PYD:s trupper YPG/YPJ i ledningen.
Foto: Jordi Bernabeu Farrús / Flickr CC
541 personer varav över 150 barn har dödats i östra Goutha den senaste veckan.
Ingen vapenvila för ”helvetet på jorden”
Östra Goutha utanför Damaskus är ”helvetet på jorden”, enligt FN-chefen Antonio Guterres. Dagen efter FN-beslut om vapenvila fortsatte bomberna att falla. En läkare som har intervjuats av BBC säger att de arbetar ”utan elektricitet, mediciner, syrgas, smärtstillande och antibiotika”. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
I
måndags uppgavs att 541 personer, av dem över 150 barn, hade dödats i östra Goutha den senaste veckan. Fler än 2 500 har skadats. Flera sjukhus har attackerats av syriskt bombflyg och minst ett fick ställa in all verksamhet. Att FN:s säkerhetsråd i söndags beslutade om 30 dagars omedelbar vapenvila har haft liten effekt. Assadregimen i Syrien och dess allierade Ryssland säger dels att vill-
koren för vapenvilan inte är klara, dels att de har rätt att fortsätta attackera terrorister. Östra Goutha har sedan revolten i Syrien 2011 övergick i krig hållits av olika islamistiska rebellgrupper. Sedan 2013 har området, med idag strax under 400 000 invånare, belägrats av den syriska armén med stöd av Ryssland och Iran. Belägringen har förutom stän-
Protester frigav Salih
D
arresteras, överlämnas till Turkiet eller sättas på fri fot. Globala protester ledde till att han frigavs tisdagen den 27 februari. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) fördömer Turkiets krig mot Rojava och deltog på protesten utanför Tjeckiens ambassad i Stockholm den 26 februari med kravet att Salih skulle släppas. ■
Foto: Wikimedia Common
en 24 februari omhändertogs PYD-ledaren och tidigare ordföranden Salih Muslim av Interpol i Prag på order av Turkiet. Salih Muslim sattes tidigare i år upp på Turkiets mest eftersökta-lista i samband med Turkiets inledande attacker mot Afrin-kantonen. Vänsterpartiet PYD är den ledande politiska kraften i Rojava, västra Kurdistan (norra Syrien), vilka har säkrat fred och trygghet mitt under brinnande inbördeskrig. PYD:s väpnade styrkor YPG/ YPJ har varit spjutspetsen i kampen mot ISIS och de som nu försvarar Afrin mot Turkiets attacker. Tjeckiska rättsväsendet fick avgöra om Salih Muslim skulle
diga militära attacker åstadkommit total brist på mediciner och utbredd svält och undernäring på grund av brist på mat och extrema priser på de livsmedel som finns. Detta i ett tidigare viktigt jordbruksområde. FN-resolutionen talar om omedelbar vapenvila med undantag för strider mot Isis, al-Qaida och al-Nusra. Den sistnämnda, som tidigare var al-Qaida i Syrien, agerar numera under namnet Hayat Tahrir al-Sham (HTS). De dominerande väpnade grupperna i östra Goutha är två andra miliser, Jaysh al-Islam och Faylaq al-Rahman. Istället för fred efter att Isis har trängts tillbaka av både Assad/Ryssland och av USA-allierade trupper har kriget i Syrien trätt in i en ny, om möjligt ännu blodigare fas. De
som skulle säkra freden har trappat upp kriget. Nu handlar det om hur stormakterna och regionala makter ska säkra sina positioner i ett framtida Syrien. Framför allt är det ett maktkrig mellan USA och Ryssland, med Turkiet och Iran som aktiva deltagare. Även Israel har agerat med stridsflyg mot iranska styrkor i Syrien de senaste veckorna.
Kriget i Syrien har trätt in i en ny, om möjligt ännu blodigare fas. Ryssland har kraftigt stärkt sin position genom att backa upp Assad i ett läge där andra regimer, som Erdoğan i Turkiet, trodde att Damas-
Att krigets fokus blev att bekämpa Isis räddade Bashar al-Assads regim. Isis är inte helt besegrat och har kapacitet att genomföra enskilda attacker, men har förlorat sin huvudstad Raqqa och stora geografiska områden. Övriga stridande kan använda det faktum att Isis har kvar en viss närvaro för att legitimera militära aktioner. Den turkiska propagandan för kriget i Afrin talar oavbrutet om kurdernas PYD och Isis som om det vore en enhet. Isis är också det argument USA använder för att behålla en truppstyrka på flera hundra soldater i nordöstra Syrien. I verkligheten handlar det om att försöka begränsa både ryskt och iranskt inflytande. Den ”stabilisering” som både USA och Ryssland säger sig eftersträva kommer att vara långt ifrån stabil. Syrien var redan innan revolten 2011 och det efterföljande kriget en diktatur som skakades av en rad kriser. Idag är landet sönderslaget, över 500 000 har dödats och över 10 miljoner är på flykt. Detta är ett resultat av imperialismens krig, kapitalistisk utsugning och Assads diktatur. Mot detta, för att hindra fortsatt krig och att Isis eller liknande grupper stärks på nytt, behövs en revolutionär socialistisk rörelse för alla folkgruppers arbetare och förtryckta. ■
USA: Ungdomsrevolt mot våld och orättvisor
–D
e vuxna politikerna som styr sviker oss, de pratar runt och låter vår generation bli förlorarna. Men lyckligtvis ger den äldre generationen här i Florida och på andra håll fullt stöd till vår maning: Aldrig mer! Låt oss demonstrera för våra liv – March For Our Lives – den 24 mars, säger en av de överlevande eleverna från Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida där 17 människor sköts ihjäl den 14 februari. Dödsskjutningen har följts av en våg av elev- och studentprotester runt om i USA mot de styrande med krav på hårdare vapenlagar och rättvisa. Eleverna håller politikerna och vapenlobbyorganisationen National Rifle Association som ytterst ansvarig för dådet.
Ungdomar tar till kamp mot den vapenälskande politiken.
Lördagen den 24 mars förväntas miljoner att hörsamma elevernas uppmaning och demonstrera un-
der den samlade parollen March For Our Lives. ■ Per Olsson
INTERNATIONELLT / INRIKES
1 MARS 2018 # 1 290
13
Upptrappat krig eller Assadavtal? Turkiets militära anfall mot Afrin har nu pågått i över en månad. 176 civila har dödats varav 27 barn medan 484 sårats, 60 av dem barn, enligt kurdiska PYD.
form av uppgörelse med Assad, med Ryssland som mäklare.
PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
S
Trots Erdoğans mycket hårda ton mot USA, som anklagas dels för delaktighet i kuppförsöket sommaren 2016, dels för samarbetet med PYD i Syrien, har Washington ansträngt sig för att inte hamna i öppen konflikt med Turkiet. USA:s utrikesdepartement har betonat att samarbetet med PYD är temporärt och tonat ner den säkerhetsstyrka som tidigare har planerats på gränsen mellan Syrien och Turkiet. Trumps säkerhetsrådgivare HR McMaster har besökt Ankara för att blidka Erdoğan.
Turkiets krig mot Afrin måste stoppas. Men kurderna kommer aldrig att hitta allierade hos imperialismen.
Däremot har USA inte agerat enligt Turkiets begäran att lämna staden Manbij i nordöstra Syrien, alternativt se till att PYD tvingas ut ur staden. Det sistnämnda har dock USA:s utrikesminister Rex Tillerson sagt sig vara beredd att överväga. Det är samtidigt lättare sagt än gjort, då PYD har haft det avgörande inflytandet i staden i 18 månader och etablerat en bas även bland den arabiska majoritetsbefolkningen, inte minst bland kvinnor, som har fått drastiskt förbättrade rättigheter.
Veckans Ada
Turkiets propaganda gör gällande att kriget i Afrin har fortgått som planerat. Nu sägs att de ökända specialstyrkorna JÖH, som har använts mot kurderna i östra Turkiet, ska sättas in när kriget i Afrin närmar sig stadsbebyggelse. Men ännu är de turkiska trupperna inte inne i staden Afrin och de har knappast några möjliga allierade bland de över 100 000 invånarna. Den turkiska militären säger att FN-resolutionen om vapenvila inte gäller dess krig, eftersom det är ett ”krig mot terrorismen”. Detta gäller även flygbombningar.
Att Ryssland, som kontrollerar luftrummet över Afrin, har gett Turkiet fritt utrymme stärker teorin att Erdoğan är ute efter någon form av avtal med Assadregimen. Ryssland drog också bort sina trupper från området innan Turkiets invasion. Väpnade styrkor som stöder den syriska regimen anlände till Afrin i mitten av februari. Turkiet svarade att dessa trupper var välkomna om de skulle attackera PYD, inte om de kom som försvarare av Afrin. Detta kan tolkas som att Erdoğan håller öppet för någon
Foto: Sari Hevosaho
ocialister och förtryckta världen över fördömer Turkiets krig. Attackens mål är att krossa det kurdiska styret i Afrin och resten av norra Syrien. Den turkiska regimen såg möjligheten att angripa när USA:s direkta beroende av kurdiska styrkor för att strida mot Isis minskade. Att den ”Fria Syriska Armén” deltar på Turkiets sida enbart bekräftar denna styrka som en turkisk stödtrupp. I slutet av februari verkar den turkiska regimen hålla öppet för både ett upptrappat krig och för någon form av överenskommelse med Assadregimen i Syrien.
Talesmannen för PYD:s väpnade styrkor YPG, Nouri Mahmoud, uppmanade den syriska regeringen att skicka trupper för att säkra gränsen mot Turkiet. Men det finns inga skäl för kurderna i Afrin att lita på de trupper som skickas från Assad. Regimen i Damaskus agerar för att svara Turkiet, men också för att återta kontrollen över norra Syrien från kurdernas styre. Det är också en prioritering för Assads allierade i den iranska regimen. YPG har redan gjort vissa eftergifter till centralmakten, genom rysk medling, men om den syriska armén har kapacitet att gå längre är dock en öppen fråga. PYD, YPG och dess kvinnliga styrkor YPJ visade i försvaret av Kobanê mot Isis att det är en styrka att räkna med. Vid sidan av stöd från USA:s flygbombningar var det PYD:s politiska agerande och löften om demokrati och ett verkligt liv som lade grunden för dess militära styrka. Detta gäller även nu. Turkiets militära styrkor möter starkt motstånd, som nu förstärks av trupper som återvänder från segern i Raqqa. Kurdernas kamp för självständighet och kampen från arbetare och fattiga i Mellanöstern kommer aldrig att hitta några allierade hos imperialismen eller regionala regeringar. Bakom regionens djupa kris ligger kapitalismens kriser och den historiska svagheten hos arbetarrörelsen, vars kamp för demokratisk socialism är den verkliga vägen framåt. ■
En inkompetent Palmeutredning
Illustration: Ada Salomón
Foto: Wikimedia Common
M
er än tre decennier har gått sedan mordet på Olof Palme 1986. Sveriges statsminister och Socialdemokraternas partiledare sköts ihjäl på öppen gata. ”En ren slakt”, enligt ögonvittnen. Efter nästan två års inkompetent och strulig jakt på mördaren greps Christer Pettersson som huvudmisstänkt. Han dömdes för mordet i tingsrätten, men friades senare av hovrätten. Nu har SVT:s Uppdrag Granskning (UG) fått tillgång till 35 sopsäckar fyllda med Petterssons tillhörigheter. Innehållet kommer från ett förrådsrum till Christer Pettersson och upptäcktes vid ett lägenhetsbyte i Sollentuna. Enligt UG var fyndet och gåvan till redaktionen sensationell: ”Säckarnas innehåll ledde till ett avslöjande som helt förändrar bilden i fallet Christer Pettersson”. Uppgiften förvånar minst sagt tv-tittaren. En baxnar – hur kan ”Världens största mordutredning” missa att kolla upp vad som finns i den hu-
vudmisstänkte gärningsmannens källarförråd i Sollentuna? UG:s tes i första programmet av tre, ”Jakten på mördaren” verkar vara att Palme-utredningen efter två års misslyckad mördarjakt stod under stor press att lösa fallet. Från att ha satt alla reurser på det så kallade ”Kurdspåret”, att mordet skulle ha utförts av PKK, lades nu all kraft på att få Christer Pettersson fälld. Han var en känd kriminell narkoman med labila humörsvängningar som tidigare hade mördat på öppen gata. Dessutom hade han mordkväl-
len rört sig i kvarteren mordet skedde. Men Pettersson förnekade att han hade något med mordet att göra. Både han och hans vänner intygar tvärtom att han beundrade Palme. I programmet spelas ljudklipp upp från förhör med Petterssons bekanta där en kan höra hur polisen lockar med belöningen på 50 miljoner kronor och vad de skulle kunna göra med dom, köpa hästar till exemel. Detta bryter mot de regler polisen ska ha vid förhör. Samtliga delar finns idag upplagda på SVT Play. ■ Stefan Lundqvist
KULTUR
1 MARS 2018 # 1 290
14
Kinadiktaturens brutala repression För regeringen gäller att mänskliga fri- och rättigheter må vara bra, men exportorder och marknader är mycket bättre. På regeringens lista över länder som ska vara prioriterade exportmarknader finns många ökända diktaturer som exempelvis Kina, där oppositionella kidnappas, förs till hemlig ort och hålls fångna i speciella ”svarta fängelser”. Men regeringen höjer inte rösten, inte ens när svenska medborgare kidnappas och förs bort av den kinesiska säkerhetstjänsten. Om denna farliga tystnad handlar boken De kidnappade Kinasvenskarna (Historiska Media, 2018), skriven av journalisten Jojje Olsson, som länge bodde i Peking, men som numera bor i Taiwan sedan han 2016 nekades visum till Kina. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
B
oken De kidnappade Kinasvenskarna är en kusligt högaktuell läsning. Den 20 januari i år, ungefär samtidigt som boken kom ut, greps Gui Minhai, svensk medborgare och bokförläggare i Hongkong, på nytt och fördes till hemlig ort av de kinesiska myndigheterna. Arresteringen och bortförandet skedde när Gui Minhai tillsammans med två svenska diplomater befann sig på ett tåg på väg till Sveriges ambassad i Peking för att där genomgå en läkarundersökning. Några veckor senare framträdde Gui Minhai ännu en gång i kinesisk tv och läste upp en ”avbön”. Första gången som Gui Minhai kidnappades och bortfördes var när han i oktober 2015 befann sig i Thailand på semester. Då greps han av kinesiska säkerhetsagenter som tog honom till Kina där han sattes i fängelse utan rättegång och långa stunder utan någon som helst kontakt med omvärlden.
”
Den nuvarande tystnaden från regeringar, inklusive den svenska regeringen, över de växande kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina är en skandal. Ifjol meddelade de kinesiska myndigheterna att Gui Minhai frisläppts, men han sattes i husarrest och var under fortsatt bevakning för att sedan arresteras igen i början av året. Trots att Gui Minhai är svensk medborgare har regeringens och myndigheternas svar på de återkommande övergreppen varit att ligga lågt. Det skulle ta väldigt lång tid, nästan ett år, och att Gui Minhais dotter trädde fram i SVT:s Agenda innan utrikesminister Margot Wallström reste krav på att han skulle släppas fri. Från regeringen blev det inget mer än ett uttalande som aldrig fick någon efterföljd. När
utrikesministern höll sitt tal under den utrikespolitiska debatten för några veckor sedan nämndes inte Gui Minhai med ett ord. Att Gui Minhai och andra frihetsberövade skulle släppas fria har aldrig funnits på dagordningen när regeringen tillsammans med ”näringslivet” har gjort sina återkommande affärsresor till Kina. Kort tid efter att Gui Minhai hade kidnappats i Thailand greps den svenska medborgaren Peter Dahlin i Peking, där han länge har bott och arbetat. Peter Dahlin hade år 2009 varit med och startat en NGO vid namn China Urgent Action Working Group (China Action) som gav hjälp och stöd till advokater och aktivister ”med fokus på mänskliga rättigheter”. China Action hade kunnat bildas med ekonomiskt stöd från Norwegian Human Rights Fund, där bland annat norska LO ingår. År 2013 greps för första gången en anställd på China Action och därefter följde flera arresteringar och många tvingades att sluta. I juni 2015 inledde polis och säkerhetstjänst en landsomfattande arresteringskampanj mot advokater och aktivister. Minst 300 personer greps, varav några fortfarande sitter fängslade utan rättegång. Dessa massgripanden varslade om en skärpning av den redan hårda upptrappningen och skulle följas av nya arresteringar för att tysta och skrämma invånarna i både Fastlandskina och Hongkong. I början av januari 2016, samma dag som Peter Dahlin skulle resa till Thailand för att träffa sin familj, greps han av säkerhetspolis och fördes till ett fängelse som enligt lag inte får kallas fängelse. ”Det är nämligen specialbyggt för att isolera misstänkta eller besvärliga individer under längre tidsperioder utanför det normala rättssystemet”. I dessa ”svarta fängelser” hålls de fängslade isolerade från omvärlden under flera månader. Två veckor efter arresteringen fick Peter Dahlin till sist träffa representanter från den svenska ambassaden. Det var ett surrealistiskt möte, som bara fick hållas på engelska eller mandarin och som fick pågå i högst
30 minuter. Mötet skulle omedelbart avbrytas ”om jag sade något om byggnaden där jag hölls, min behandling eller någonting om fallet som pågick mot mig. Mötet skulle också avbrytas om vi pratade svenska”, berättar Peter Dahlin för författaren. Diktaturen har en mängd metoder i sin arsenal för att knäcka de som arresteras och tvinga fram ”erkännanden”. Vid sidan av tortyr, förödmjukande förhör, isolering och påtvingad vakenhet finns hot och repressalier mot familjem e d l e m m a r. Denna kombination av våld och vidrigheter följs inte sällan av tv-sända ”avböner” där den som förklarar sig ”skyldig” offentligt läser upp vad kidnapparna har skrivit. För att frisläppas tvingades Peter Dahlin inför tv-tittarna den 18 januari beskriva sig själv – en enskild person – som ett ”hot mot Kinas nationella säkerhet” samt att han hade ”sårat det kinesiska folkets känslor”. Därefter deporterades han och portades från Kina. De svenska myndigheternas förhållande till Peter Dahlins kidnappning kännetecknades av samma totala brist på engagemang som fallet var vid kidnappningen av Gui Minhai. Innan han kidnappades hade Peter Dahlin informerat sin kontakt på ambassaden om att det finns en akut risk för att han skulle föras bort. Om han inte hörde av sig till kontakten igen hade uppenbarligen någonting hänt. ”Men trots detta berättade svenska ambassaden inget för min familj, som så klart började oroa sig då jag inte kom fram till Thailand. De fick istället på egen hand höra av sig till ambassaden för att få reda på vad som skett”. Peter Dahlin släpptes fri. Men Gui Minhai hålls ännu fången och från regeringen hörs ingenting. Skälet är att regeringen och den svenska kapitalismen vill hålla sig väl med diktaturen. Kina är nu-
mera Sveriges tionde största exportmarknad och nya marknader hägrar i ett Kina som styrs av den nye kejsaren Xi Jingping som vill bli president på lisvtid. ”Och för våra svenska livsmedel finns det en stor potential. Ett kittlande exempel är Kina. Om den kinesiska medelklassen skulle köpa lika mycket svenskproducerade livsmedel som fransmännen (83 kronor per person i exportvärde), skulle exporten till Kina öka från 500 miljoner kronor till 23 miljarder kronor. Exporten de senaste åren har haft en jämn tillväxt och genom den här historiska satsningen hoppas vi nu att exporten (till Kina) ska ta extra fart”, skrev exempelvis landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i en debattartikel på årets andra dag och satte regeringens krypande hållning till diktaturen på pränt.
De kidnappade Kinasvenskarna är en skrämmande skildring av ett Kina där diktaturens grepp hårdnar, samtidigt som regimerna i Väst blir allt mer måna om att värna sina förbindelser med Peking. Den upptrappade repressionen
stryper också allt mer av de friheter som har funnits i Hongkong. I boken sägs dock felaktigt att den första manifestationen på svensk mark för Gui Minhai hölls i september 2017. Det är inte korrekt. Långt innan dess hade Chinaworker, den 20 januari 2016, genomfört en manifestation utanför Utrikesdepartementet i Stockholm och överlämnat ett öppet brev till utrikesministern Margot Wallström där regeringens tystnad efter kidnappningen av först Gui Minhai och sedan Peter Dahlin fördömdes. I protestbrevet skrev Chinaworker att skälet till varför utländska regeringar stryker den kinesiska diktaturen medhårs är att ”De har satt affärsintressen före allt annat. Den nuvarande tystnaden från regeringar, inklusive den svenska regeringen, över de växande kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina är en skandal.” ■
Författare: Jojje Olsson Förlag: Historiska Media Utgivningsår: 2018 Antal sidor: 220
Luleå:
Den sjuka vården i Norrbotten Tisdag den 6 mars kl 18:00. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.
Sundsvall:
Kvinnokampen i Sverige & globalt Tisdag den 6 mars kl 18:00. För info om plats: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Stockholm:
Kommunistiska manifestet Sthlm Sydost, Sydväst, Norra Tid: Tisdag den 6 mars kl 18:30. Plats: Hyresgästlokalen Åsgärde vägen 75, Tunnelbana Sandsborg. För mer info: 070-326 65 94.
Eskilstuna:
För info: 073-373 33 61.
Karlskoga:
För info: 073-310 70 87.
Örebro:
För info: 070-536 43 17.
Södertälje:
För info: 073-740 39 54.
Malmö-Lund:
Mot nya mål i mars
D
et finns i skrivande ett par dagar kvar före månadsslutet och vi kommer nog att avsluta februari med strax över 50 procent av målet. Vi har i dagsläget fått in 40 262 kronor, varav 16 758 kronor samlades in under den gångna veckan.
Som nämndes för ett par veckor sedan kan pengarna ibland ge en skev bild av arbetet. Trots ett sämre resultat jämfört med januari månad har vi sålt nästan lika många tidningar och prenumerationer – 752 respektive 95 stycken (under januari hade vi 849 respektive 110). Där får vi en mycket bättre bild av den upptrappning som har skett sedan årsskiftet.
För info: 070-885 44 86.
Haninge:
Socialistisk feminism Tid: Lördag den 10 mars kl 13:00. Plats: Handen kulturhus. För mer info: 072-524 42 95.
Borås:
Inför Internationella kvinnodagen Tid: Onsdag den 7 mars kl 18:00. Plats: Kulturhuset. För mer info: 070-396 47 83.
Göteborg:
Inför Internationella kvinnodagen Tid: Måndag den 5 mars kl 18:00. Plats: RS Bokcafé. För info om tema: 073-501 21 37.
Umeå:
För info: 079-340 59 97.
En bra start på månaden kan göra en stor skillnad. Hjälpa oss att nu komma igång med ekonomikampanjen för mars månad där vi vill samla in 80 000 kronor. Skänk en slant med Swish till 123-240 32 85, på PlusGiro 87 96 49-2 eller genom att SMS:a ”Offensiv 50” till 72250. Tack! ■
Procent av mål
Norrbotten Västerbotten
Totalt
50% 40 262 kr
Mellannorrland Stockholm Mellansverige
Svaret är socialism
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Pris: 50 kronor + porto
Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Kämpande fackföreningar
• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.
• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.
• Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■
SOCIALISTISKT
•R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.
PROGRAM 2018
Antirasism & asyl
Socialistisk feminism
Trygga jobb
777 kr 548 kr
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.
• Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.
22 557 kr
Sydsverige
En skola för alla
Rusta upp välfärden
4 310 kr
6 417 kr
• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.
• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.
800 kr
Västsverige
Nej till militarismen
Klimat- och miljöhot
4 046 kr
BRÄNNANDE
1 MARS 2018 # 1 290
Ta plats – demonstrera 8 mars!
Foto: Fotografías Emergentes / Flickr CC
Årets 8 mars-demonstrationer kan bli ännu större än fjolårets massiva protester.
VAD HÄNDER 8 MARS?
arbetarkvinnor i Ryssland gick i strejk för bröd och fred, och star tade det som skulle bli den väldiga ryska revolutionen som innebar historiens mest långtgående frigö relse från patriarkat och klassam hälle. I Sverige pressade kampen 1918 fram rösträtt för kvinnor och arbetare av båda könen (dittills hade bara rika män fått rösta).
Idag arbetar kvinnor mer för mindre pengar, pluggar mer, hjäl per mer, fyller i luckorna och håller samhället på fötter, samtidigt som de oftast i tystnad tar smällarna för det sjuka i systemet – betalar med till exempel sämre vård, säm re skydd i lagen, och genom att bli utsatta för våld och övergrepp.
Kampen måste ut på gatorna, skolorna och arbetsplatserna, synas, höras, kännas – ta plats!
8 mars är kampens dag. #metoo började med att berätta och sätta ljuset på det som har varit mörk lagt. Hundratusentals kvinnor har höjt sina röster, bland annat i över 50 upprop från olika yrkesgrupper och samhällsgrupper i Sverige. Nu borde den största frågan för politikerna i riksdagen vara att age ra på alla vittnesmål och riva upp mäns våld mot kvinnor med rötter na. Istället hetsar de mot människor på flykt, gapar om ”svängdörrar” och ”ordning och reda”. Vi kan inte låta oss tystas av det här rasistanstrukna dånet från
På den internationella kvinnoda gen den 8 mars 2018 kommer mil joner kvinnor, och män, världen över att demonstrera för jämställd het och för ett slut på mäns våld mot kvinnor. Ifjol skrev 8 mars historia – en gemensam kvinnostrejk hölls i 58 länder. I år kommer det att bli
ännu större. I Spanien organise ras en politisk generalstrejk som involverar både studenter och ar betare. I Sverige hålls demonstra tioner och andra aktiviteter i en mängd städer.
VAD ÄR 8 MARS?
Sen över hundra år är den 8 mars den internationella kvinnokampens dag. Det var den 8 mars 1917 som
Hundra år senare har en ny våg av kvinnokamp svept över världen. Många upplever #metoo som en ”revolution” – och visst är det en befrielse att uppleva styrkan i att tillsammans kasta av sig skammen över våldet och förnedringen. Just den styrkan skrämmer makthavar na, inte bara för att mäktiga män har pekats ut som förövare, utan för att den kan försätta berg.
VAD KAN VI UPPNÅ?
#metoo-rörelsen har ritat upp en karta över de sexuella trakasserier na och våldet. 8 mars 2018 kan bli avstampet för att förändra landska pet – se till att det finns speciella skyddsombud mot sexuella trakas serier på varje arbetsplats och skola,
skaka om fackföreningarna att på allvar ta kampen, till exempel ge nom att ta strid för att alla ska kun na säga ifrån mot övergrepp med trygga anställningar i ryggen, och ge en styrkeinjektion till jäsningen som pågår bland vårdarbetare, pa tienter och anhöriga över den sys tematiska underfinansieringen och undervärderingen av vården. Internationellt har de senaste årens kvinnokamp redan börjat ge resultat. Uruguay antog förra året nya lagar som dramatiskt förbätt rar hanteringen av våld mot kvin nor, efter massiv uppslutning i den feministiska strejk och demonstra tion som hölls den 8 mars 2017. Att delta gör avtryck i medve tenheten. I varje demonstration samlar vi styrka, ger varandra mod och hopp – och förmedlar det till omvärlden. Som kvinnor på de monstrationerna mot Trump i USA sa handlar det också om att försvara sig. Styrka ger självförtro ende, som ger ännu mer styrka. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Natalia Medina
Gå med i
VARFÖR SKA DU DEMONSTRERA?
höger. Starka manifestationer på 8 mars är en chans att trycka tillba ka mörkläggarna och tystarna. Det räcker inte att prata i slutna rum, varken på nätet eller i ”verklighe ten”. Kampen måste ut på gatorna, skolorna och arbetsplatserna, sy nas, höras, kännas – ta plats! Det är metoder som demon stration och strejk som visar på vägen till verklig förändring. Pa triarkatet lever kvar för att kapi talismen behöver det. I slutändan måste vi komma åt makten över samhällets resurser och hur de för delas – då är det arbetarkampens metoder som gäller, som kvinnor na i Ryssland visade 1917.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.