Offensiv 1294

29 mars 2018 / # 1 294 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

USA:s unga revolterar

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Socialistiska Feminister

3 7

10

Foto: VCU CNS / Flickr CC

Kravet växer: Låt Zahid stanna!

March For Our Lives

– miljoner demonstrerade 24 mars – läs mer sid 8-9

Stöd RS i valet

Med en mängd bidrag, från 50 kronor till 10 000, har Rättvisepartiet Socialisternas valfond fått bästa möjliga start. Totalt uppgår helgens bidrag och löften till 112 850 kronor, ett nytt rekord. Målet till den 31 augusti är 200 000 kronor.

– Pengarna behövs till valsedlar, valmanifest, flygblad, affischer

och plakat. Medan riksdagspartierna ger sig själva hundratals miljoner i bidrag samlar vi in från medlemmar, väljare och folk på stan, säger Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för RS i Haninge. läs mer på sid 3 och 16

14

Marknaden sår split mellan stad och land

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Lokal seger blev regeringsbeslut

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

29 MARS 2018 # 1 294

2

FÖRSTA SALVAN I ETT HANDELSKRIG?

GYNNAR BARA BOLAG OCH RIKA

R

D

ar och subventioner för att skydda det egna landets ekonomi gentemot konkurrenterna har blivit allt vanligare. Denna form av smygande protektionism varslade om mer öppna handelshinder likt Trumps strafftullar, vilket i sin tur kan bli inledningen till ett handelskrig och på sikt även väpnade konflikter. Även om EU-regeringarna delar USA:s uppfattning om att Kina inte konkurrerar på lika villkor och dumpar sitt överskott rymmer handelsutbytet mellan USA och EU ett antal stridsfrågor som kan resultera i högre tullar eller andra straffåtgärder.

Världshandelns stagnation efter krisen 2008 och den skärpta konkurrensen på världsmarknaden har i allt högre grad inneburit att de kapitalistiska regeringarna har anammat maximen ”Det är varje land för sig själv”. Lagar, reglering-

Det ömsesidiga beroendet länderna emellan är ensamt inte starkt nog för att förhindra handelshinder och att världshandeln i allt högre grad omges av beslut som enskilda länder egenmäktigt fattar.

För kapitalismen är varken så kal�-

Foto: Wikimedia Commons

e imperialistiska makternas strävan efter makt, intressesfärer och marknader har tenderat att utveckla sig till en allt mer oförsonlig tvekamp, särskilt mellan den försvagade USA-­imperialismen och den uppåtgående kinesiska imperialismen. Rivaliteten mellan USA och Kina tog en ny riskfylld vändning när Trumpadministrationen aviserade högre tullar på 1 300 produkter från Kina. Förutom dessa strafftullar förbereder USA en rad åtgärder för att stoppa det man benämner som Kinas ”långa stöld av immateriella rättigheter” (patent, upphovsrätt och varumärken).

En kolumnist i Washington Post skrev efter beslutet att den ”första stora salvan nu har avlossats i 2000-talets strid om ekonomisk kontroll och världsdominans”. Som väntat har den kinesiska regimen svarat med att avisera motåtgärder.

Strafftullarna mot Kina hade föregåtts av att Trumpadministrationen beslutat att införa strafftullar på all import av stål och aluminium med hänvisning till nationens säkerhet samt infört strafftullar på solpaneler och tvättmaskiner. Men för att undvika en strid på flera fronter valde USA att EU och sex andra länder tills vidare ska undantas från tullarna på stål och aluminium.

För USA-imperialismen är Kina huvudfienden och det är främst gentemot Kina som USA har förlorat mark.

lad frihandel eller reglerad handel en princip. För varje kapitalist och land handlar det om vad som anses vara nödvändigt för att säkra vinster, marknader, makt, intressesfärer och prestige.

Att tala om fri handel när världshandeln kontrolleras av ett hundratal multijättar med säte i de kapitalistiska metropolerna Kina, USA och EU är dessutom absurt. Det som kallas frihandel har länge varit på bekostnad av världens arbetare och de fattiga länderna.

Socialister är motståndare såväl till kapitalisternas så kallade frihandel som till de protektionistiska åtgärder som genomförs för att skydda systemet. Rättvis handel kräver att de stora bolagen förstatligas och en omfördelning av världens resurser inom ramen av en global demokratisk plan för behov och hållbarhet. ■

egeringen drar tillbaka det egna förslaget om att kapitalvinster gjorda i Sverige skulle beskattas även om kapitalägarna flyttar utomlands (den så kallade exitskatten). Den föreslagna ”exitskatten” kan beskrivas som en mindre arvsskatt som skulle drabba mellan 1 000 och 2 000 utflyttade företagare och aktieägare per år. Som mest skulle den dra in 1 miljard kronor årligen till statskassan. I många länder finns dessutom en liknande skatt.

Men mycket vill ha mer. För kapitalismen är även den minsta lilla skattehöjning att jämföras med stöld. Det dröjde heller inte länge innan ”näringslivet” understödda av borgarpressen gick till våldsamt angrepp mot ”exitskatten”. Enligt Svenskt Näringsliv handlade det om ett “konfiskatoriskt förslag som hotar Sveriges tioåriga ställning som stabil hemvist för företagande och ägande” (Dagens Industri den 12 januari). Det lät som om domedagen var nära.

Det krävdes inte mer än några månader av företagarprotester innan regeringen gjorde en helomvändning och droppade sitt förslag till glädje för de som redan har. Lägg därtill att regeringen har lovat att sänka bolagsskatten ännu en gång.

Sverige är numera ett skatteparadis för de rika.

Kapitalinkomster, som räntor, vinster och aktieutdelning, beskattas väldigt lågt. Och trots den låga bolagsskatten betalar storföretagen knappt någon skatt. Däremot är skatten hög för de som får sina inkomster genom lönearbete. ”Det är svårt att bli rik på arbete i Sverige, men det är gratis att vara rik.

Jag tror inte att någon karibisk ö idag kan konkurrera med Sverige när det gäller förmånliga villkor för rika människor”, som vänsterekonomen Stefan de Vylder skrev i en debattartikel 2017.

Faktum är att miljardärerna betalar mindre i skatt än genomsnittet och hälften av landets storbolag betalar ingen skatt i Sverige.

I

regeringsställning var Miljöpartiet med och tog bort rätten till permanenta undantagstillstånd och familjeåterförening samt införde EU:s hårdaste gränskontroller. Men trots alla svek mot flyktingarna påstår Miljöpartiets ledning att man fortfarande står upp för en generös flyktingpolitik och hänvisar till vad partier skriver i sitt valmanifest 2018.

Det är en skammens och lögnens renässans, och ett hånfullt löfte från ett parti som i sitt valmanifest 2014 lovade att “Vi kommer aldrig att göra det svårare för människor att komma till Sverige.” ■

Barn i förorten och glesbygden upplever otrygghet samt att de är bortglömda och ignorerade av såväl politiken som vuxna. Det visar Barnombudsmannens nya rapport om hur dessa barn ser på sina framtidsutsikter. 4 av 10 barn tror inte de får jobb som vuxna och att deras bakgrund påverkar deras framtid negativt (SVT.se den 27 mars).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

29 MARS 2018 # 1 294

3

Valupptakt i kampens tecken Lördagen den 24 mars samlades över 70 personer i Jordbro kulturhus i Haninge för att delta på Rättvisepartiet Socialisternas valupptakt.

för rätten till abort som har förts i många år i Irland och som nu har lett fram till en folkomröstning i frågan, troligen i slutet av maj.

Mellan alla tal framfördes låtar av Leo Nobel och i pauserna diskuterades det flitigt deltagarna sinsemellan. Det var en lyckad valupptakt som gav inspiration och lade fram varför det behövs ett tydligt socialistiskt alternativ i valet och alla andra dagar.

VILLE KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

Jonas Brännberg, ledamot för RS i Luleå, talade bland annat om hur RS, med våra samlade erfarenheter, spelar en otroligt viktig roll på de platser där vi finns.

– Folk längtar efter ett alternativ som konsekvent står på låginkomsttagarnas sida. Vi är de enda som säger att systemfelet heter kapitalism, sa Jonas.

Minela Mahmutovic från RS Göteborg tog upp om hur högerpolitiken har slagit hårt mot vården och skolan, där särskilt kvinnor drabbas.

Natalia Medina från RS Stock-

Foto: Natalia Medina

L

ina Rigney Thörnblom, k om mu n f u l l m ä kt i g e l e damot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, inledde med att berätta om hur medlemmar i RS tillsammans med andra Haningebor och antirasister bara några dagar tidigare hade lyckats stoppa nazister från Nordiska Motståndsrörelsen från att dela ut flygblad i Haninge Centrum i Handen. Sedan följde en rad olika tal från kamrater om en mängd olika ämnen och kampanjer.

Kamp, solidaritet och socialism genomsyrade valupptakten.

holm berättade om de två största rörelserna under 2017, asylkampen och #metoo-rörelsen, där den långa sittstrejken samt den stora skolstrejken den 12 december kl 12 gav en ny nivå av medvetenhet i samhället samt ett hopp om att det går att förändra saker och till och med stoppa utvisningarna.

Liv Shange Moyo från RS Luleå talade om hur vi bygger självförtroende inför valkampanjen, om hur

RS är involverade i ett stort antal frågor och lokala strider, som vi alltid kämpar för att vinna.

– De etablerade partierna är frustrerade och hotade av vår närvaro, för vi förstör illusioner, och lägger grunden för verklig förändring.

Robert Bielecki från RS Haninge beskrev den trygghetskampanj i Jordbro som lanserades i höstas och om hur vi tillsammans med lokalbefolkningen lyckades kasta ut slumvärden Patricia från Jordbro,

Keisha Taylor, CWI Irland.

vilket är ett resultat av lokalt förankrad, gemensam kamp.

Fatima Linna Trabelsi från RS Luleå berättade om skolkampen i Luleå och beskrev hur vi fick stöd hos folk på grund av våra utåtriktade metoder och att vi beväpnar oss med fakta.

Keisha Taylor från RS systerparti på Irland, Socialist Party, och ROSA deltog också och berättade om den långa och framgångsrika kamp

Offensiv passade på att prata med några av deltagarna.

– Jag blev imponerad och inspirerad av berättelserna om olika segrar i bostadskampen, och om hur Nordiska Motståndsrörelsen stoppades i september 2017. Denna valupptakt förstärkte faktumet att kampen för bostäder eller vården ser väldigt lika ut över hela världen, sa Keishia Taylor.

– Det var trevligt, känns som att det finns hopp, om vi samarbetar så kan vi få ett bra resultat i valet, menade Gottfrid Grubb, medlem i RS sedan hösten 2017.

– Det var kul att träffa kompisar, men också nya från hela landet. Alla som talade var bra. Det som är viktigt för mig är att jag vill ha en riktig lön, för alla människor är lika värda.

Vi som jobbar på daglig verksamhet borde få lön. Jag är för en medborgarlön. Det är mer rättvist, sa Camilla Hedbom, ny medlem i RS. RS valfond lanserades också under mötet; läs mer om den på sid 16. ■

Inspirerande grundningsmöte med Socialistiska Feminister

S

Mötets höjdpunkt var vår gäst från ROSA på Irland, Keisha Taylor.

Hon berättade om den stegrande kvinnokampen på Irland de senaste åren där allt pekar på att det blir folkomröstning i abortfrågan i slutet av maj. Det är massdemonstrationer och civil olydnad som har lett fram till det. ROSA har bland annat genom att dela ut abortpiller hjälp gravida att själva ta kontroll över sina kroppar. Därmed blir förbudet mot abort, som är inskrivet i grundlagen, mer och mer undergrävt.

– ROSA är inte den största feministiska organisationen på Irland, men med sitt socialistiska program ger ROSA en strategi för hur rörelsen kan tas framåt.

Det togs beslut om att Socialistiska Feminister är en kampanjorganisation öppet för alla intresserade kvinnor, transpersoner och ickebinära, och en samordningsgrupp valdes med representanter från olika orter. Socialistiska Feminister kommer bland annat att demonstrera på 1 maj och att ordna stödmanifestationer för ett ja till abort på Irland.

Nu är Socialistiska Feminister igång på allvar.

Ett manifest antogs som slår fast vad Socialistiska Feminister står för, se organisationens facebook-sida. Nu är Socialistiska Feminister igång och kommer att kunna bidra till den växande kvinnokampen i världen med en socialistisk politik och lokal organisering.

Röster från mötet

– Det var bra att talen var inspirerande och att det var mycket ungdomar. Dock lite för hastigt kring diskussionerna om hur vi ska organisera oss, tyckte Azam Sham.

– Det var väldigt bra att vi beslöt om manifestet, en cool känsla kring att vi är igång. Viktigt med den

Foto: Natalia Medina

öndagen den 25 mars hölls Socialistiska Feministers grundningsmöte med deltagare från Luleå, Stockholm, Haninge, Borås och Göteborg. Vi fick höra rapporter från kamp runt om i världen, svar på högerns kvinnofientliga nedskärningspolitik och idéer på hur den feministiska vågen kan tas vidare.

Mötet började med en hälsning från Libres y Combativa, en del av den socialistiska kvinnorörelsen i Spanien med det lysande exemplet med generalstrejken den 8 mars.

Därefter gav Minela Mahmutovic svar på tal på regeringen och högerns allt mer rasistiska tongångar inför valet i Sverige.

– Metoo visar att de flesta har erfarenheter av sexuella trakasserier. Vi måste enas och slå ett slag mot högern och nationalismen, och speciellt lyfta nyanlända kvinnors situation. De är dubbelt diskriminerade, sa hon.

Farkhondeh Ashena appellerade om behovet av stöd till ”Den revolutionsgatans tjejer” i Iran som tar av sig slöjorna, likväl som den modiga arbetarkamp som pågår.

öppna diskussionen där alla kunde komma till tals, menade Mathilda Sjögren Ursäter och fortsätter: – Jag har redan pratat med andra ungdomar och det finns ett stort intresse för en oberoende socialistisk feministisk kampanjorganisation. ■ Elin Gauffin Fatima Linna Trabelsi

INRIKES

29 MARS 2018 # 1 294

4

Nytt lagförslag – fortsatt

Foto: Andrew Herbert

kamp för amnesti

Kampen fortsätter för amnesti och ett stopp på de inhumana utvisningarna.

Nu har regeringen uppdaterat förslaget som ska ge ensamkommande flyktingbarn en ”ny möjlighet till uppehållstillstånd”. Vad är nytt i förslaget och vilka villkor är det som gäller?

LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

D

en 19 mars presenterade regeringen sitt slutliga förslag till ”ny möjlighet till uppehållstillstånd”, efter att ha tagit in synpunkter på det förslag som först lades fram den 27 november förra året. Nu ska lagrådet titta på förslaget som sedan, efter eventuella nya ändringar, lämnas över till riksdagen. Någon gång under våren ska riksdagen rösta om förslaget blir lag. Om det blir ja ska lagen börja gälla den 1 juli 2018.

Lagförslaget innebär att vissa unga på flykt som har fått eller skulle få avslag på sin asylansökan ska få en chans att göra en ny ansökan om uppehållstillstånd för gymnasie-

eller liknande studier. Det finns en lång rad villkor som den sökande måste uppfylla. Villkoren kan sammanfattas så här: • Din ansökan om uppehållstillstånd registrerades senast 24 november 2015.

• Du sa att du var under 18 år när du kom.

• Du anvisades till en kommun som ordnade boende åt dig.

• Du väntade minst 15 månader på första avslaget, som alltså kom efter 20 juli 2016.

• Du hade fyllt eller blivit uppskriven till 18 år när du fick första avslaget.

• Du studerar eller har studerat och vill börja igen, på gymna-

siet eller särskilda yrkesutbildningar.

• Du måste vara i Sverige när du ansöker.

• Du får bara ansöka en gång.

• Lagen ska bara gälla i tre månader.

Regeringen har vägrat lyssna på de flesta av de många kritiska synpunkter som lämnades in till svar på förslaget från i november,

men de har ändrat ett par saker: det kommer inte att vara ett krav att du kan ”göra din identitet sannolik”, alltså visa upp godtagbara ID-handlingar som nästan inga ensamkommande har.

Om det finns ”särskilda skäl” ska du även kunna få uppehållstillstånd för att kombinera deltidsstudier och -arbete.

Det är ändringar som tillmötesgår Centerpartiets förslag. Om C

röstar för lagförslaget, tillsammans med S, MP och V, går det igenom.

Centerpartiet har uttalat sig positivt om förslaget, trots att övriga Allianspartier är emot.

Om det blir ett ja i riksdagen påstår regeringen att det kommer att ge omkring 9 000 unga chansen till tillfälliga uppehållstillstånd. Lagförslaget innehåller också andra delar. Bland annat utvärderas inte den ”tillfälliga lagen” – alltså den hårda lagstiftning som trädde i kraft den 19 juli 2016 och gör det närapå omöjligt att få asyl i Sverige – utan den ska gälla utan vidare i tre år (minst, då signalerna från S och andra partier är att det ”tillfälliga” är början på ett allt omänskligare ”nya normala”).

Samtidigt ligger idag 17 175 utvisningsärenden på gränspolisens bord, enligt nätverket #vistårinteut.

En ”chans” för 9 000 är alldeles för lite, särskilt som den inte har något med skyddsskäl att göra, utan bara med att vara lönsam för svensk ekonomi genom att vara duktig på att studera och arbeta.

Kraven på att klara gymnasiestudier sätter en orimlig press på unga människor som redan har fått gå igenom mer än någon borde, särskilt när många kommuners tolkning av Skolverkets regler idag betyder att asylsökande över 18 år stängs ute från gymnasiet. Ändå innebär lagförslaget ett hopp att hålla fast vid för de som omfattas av den här möjligheten.

Nu gäller det att hålla ut till dess, att göra allt som krävs för att bli kvar i Sverige till 1 juli.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv stödjer kampen för en fullständig amnesti för alla människor på flykt som är i Sverige. ■

Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv kämpar för: • Stoppa tvångsutvisningarna och polisjakten på flyktingar.

• Skola och bostad åt alla; låt ensamkommande stanna i sina kommuner även efter 18-årsdagen – mer resurser till kommunerna.

•S toppa förnedrande ålders­kontroller och åldersuppskrivningar.

• Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Amnesti för alla som väntar, fått avslag och för

papperslösa! Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck – låt storföretag och skatteflyktingar betala.

• Riv Fort Europas murar – riv upp EU:s och Sveriges omänskliga flyktingpolitik.

• Gemensam kamp mot rasism, skuldbeläggning av flyktingar och ökade klyftor – omfördela samhällets resurser för jobb, välfärd, bostad åt alla.

• Global kamp mot terror, krig samt imperialismens militarism och plundring.

• För en socialistisk värld i fred och frihet.

Motion om amnesti: C och MP bekänner färg

D

en 28 mars (dagen efter att Offensiv har gått i tryck) behandlar riksdagen också Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande barn som har varit mer än ett år i Sverige.

Varken Centerpartiet eller Miljöpartiet, som själva hävdar att man är emot utvisningspolitiken, vill stötta motionen.

Istället säger Johanna Jönsson

(C) och Maria Ferm (MP) att de skulle rösta nej till amnesti. De kritiserar motionen hårt utan att förklara varför de själva inte formulerat något bättre amnestiförslag.

Båda hävdar att motionen bara skulle gälla de som idag är under 18 år.

Vänsterpartiet säger tvärtom att motionen är ett förslag som ska gälla de som var under 18 år när de kom.

Båda säger också att det är rutin att inte rösta för andra partiers motioner utan att förklara på vilket sätt ”rutin” är lika med ”rätt”.

Maria Ferm skrev på sin Facebooksida: ”Som regeringsparti röstar vi inte för enskilda motioner, utan påverkar direkt i regeringen genom att förhandla fram riktiga lagförslag. Det är det vi har gjort det senaste året.”

Resultaten är alltså det grymt otillräckliga ”riktiga” lagförslaget om den ”nya möjligheten”, samt att 69 unga tvångsutvisades till Kabul under 2017.

Tolv ensamkommande tog sina liv under 2017.

Samtidigt har även Vänsterpartiet en del att svara för. V hade chansen att ställa ett ultimatum under budgetförhandlingarna i höstas –

”amnesti nu eller så backar vi inte regeringens budget” – men valde att inte göra det.

Det är en förnyad massrörelse med demonstrationer, strejker och andra protester – inte minst riktade mot partiernas valrörelser – som står för den enda verkliga chansen till amnesti och en ny, mänsklig flyktingpolitik. ■

Liv Shange Moyo

29 MARS 2018 # 1 294

Ilskan över arbetsmiljön inom förskolan börjar koka över. Nu planeras det för demonstrationer den 26 maj.

I korthet

5

Arbetslösa luras på pengar

R

Växande förskoleuppror Under kampparollerna ”Nu tar tystnadskulturen inom förskolan stopp, nu går vi samman och mobiliserar oss. Nu måste politiker och beslutsfattare lyssna” har Förskoleupproret tagit nya steg sedan förra veckan.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

N

Offensiv har talat med Sebastian Salazar som är outbildad för för-

Förskoleupproret kräver att Skolverkets rekommendationer till barngruppstorlekar blir tak som förskolorna måste följa, med max 12 barn i småbarnsgrupper (1-3 år) och max 15 barn i storbarnsgrupper (3-5 år).

Därutöver har Förskoleupproret fler krav:

• Max 4-5 barn per pedagog i varje barngrupp.

•A tt barngruppsstorleken är anpassade efter lokalens storlek.

• Att barn med särskilda behov får de resurser som krävs.

• Att alla förskolor har tillgång till specialpedagoger.

•A tt det sätts in vikarier när verksamheten kräver det samt att det sätts in från första dagen.

• Beslut om likvärdig, reglerad planeringstid för förskollärare i hela landet.

• Fortbildning och kurser på arbetstid.

• Ökad lön.

• Att alla kringuppgifter för förskolepersonalen plockas bort.

Med kringuppgifter menar vi exempelvis: laga frukost och mellanmål, duka till måltider, diska, städa, ringa vikarier, beställa varor, schemaläggning och andra tidskrävande administrativa uppgifter.

Rättvisepartiet Socialisterna stödjer upproret. Det är viktigt att de har tagit efter Metoo, med vittnesmål, och att de tar till gatorna den 26 maj. Räcker inte demonstrationerna behövs det mer. Ett verkligt uppror skulle vara en förskolestrejk under valkampanjen.

Det är också viktigt att se hur frågorna hör ihop med situationen inom vården, älderomsorgen och skolan. En omfördelning av resurser från banker och storföretag till hela välfärden är helt nödvändig.

Redan har Förskoleupproret inspirerat till Fritidshemsupproret som ställer liknande krav för fritidshemmen. ■

”Våra kroppar går sönder”

A

rbetsmiljö Hotell- och restaurangfacket har via en medlemsenkät undersökt hur arbetsmiljön för hotellstädare är, och resultatet är dystert. Nio av tio upplever smärta och värk som ett resultat av den höga arbetstakten och stressen på jobbet. Sju av tio upplever för mycket stress överlag på sin arbetsplats. 11 procent har upplevt hot eller våld på jobbet och 7 procent har upplevt sexuella trakasserier under de senaste 12 månaderna. Det rapporterar Hotellrevyn den 26 mars.

– Vi har ett jobb som är väldigt fysiskt tungt med många monotona rörelser. I kombination med den höga arbetstakten och stressen gör det att våra kroppar går sönder. Jag vet att väldigt många har värk. Men man har inte råd att vara sjuk, så många proppar sig fulla med värktabletter för att klara jobbet, säger hotellstädaren Cecilia Eriksson till tidningen.

En studie av Arbets- och miljömedicin Syd ifjol visade också att belastningen på hotellstädares kroppar är högre än inom många andra yrken.

MP:s kris är total

S

vikarpartiet Miljöpartiet, som gick till val 2014 på frågor som låt kolet ligga kvar i marken och en human flyktingpolitik men som bekant har svikit alla löften och mer därtill, fortsätter sin kräftgång. Ifjol tappade partiet 3 000 medlemmar och under hela mandatperioden har medlemsantalet halverats från dryga 20 000 till dagens 10 719. De hamnar också allt oftare under 4-procentsspärren i opinionsundersökningar. Det rapporterar SVT Nyheter den 26 mars.

– Det är det mest drastiska tappet hos etablerade partier jag har sett de senaste 20 åren. Det enda man kan jämföra med är när Socialdemokraterna upphörde med kollektivanslutningen från LO, men det var ju inte riktigt på samma sätt att partiet tappade i attraktionskraft, säger statsvetaren Niklas Bolin till SVT. Förklaringen är turbulensen inom partiet, med vallöften som har svikits, avhopp och politiker som har tvingats bort av toppen.

Foto: CC0

u har upproret 25 000 medlemmar på Facebook och 15 000 har skrivit på namninsamlingen. Förskoleupproret lämnade in sina 1 500 vittnesmål under hashtaggen #pressatläge till Lärarförbundet och Kommunal. Vittnesmålen är sorterade kommunvis, vilket gör att det har varit enorm spridning i media över hela landet. Dessutom är demonstrationer planerade till den 26 maj.

Medan barngruppstorlekarna har sjunkit (men väldigt lite) i en del landsändar har de växt i andra som i till exempel Stockholm. Värst är det i Nynäshamn, där det finns exempel på barngrupper på 27 barn. I Haninge skriver en av de anställda: ”Att vara kallsvettig av stress flera gånger om dagen. Att räkna barn hysteriskt av rädsla för att ha glömt någon. Att behöva ljuga för föräldrar, att vara glad och positiv och berätta om dagen medans jag egentligen vill skrika att jag inte har en aning om hur ditt barn har haft det idag för jag har inte ens sett det mellan alla släckningar av kriser”.

skolan, men täcker upp på en vakant tjänst i Stockholm: – Den förskolan jag jobbar på är ganska liten. Vi har ändå haft mycket tur. Det är tre förskolelärare på två avdelningar, två barnskötare och jag. I småbarnsgruppen är det femton 1-3 åringar och i storbarnsgruppen är barnantalet 19.

Det har varit dagar när de andra har varit sjuka, och då har jag varit den med mest erfarenhet som jobbar på min avdelning. Om vi har tur kommer det en vikarie. Det är väldigt stressigt under hela dagen.

– Det verkar som att de vill spara in pengar och inte ta in vikarier.

Ibland finns det inte vikarier att ta in. Om kommunens vikariepool inte räcker blir det en vikarieförmedling som är mycket dyrare och bara täcker tiden kl 09–15. Men det är inte de klockslagen det är största behoven.

– De stora barngrupperna gör att det blir väldigt högljutt och påfrestande. Det gör att jag inte vill utbilda mig för att framöver jobba inom förskolan. Det finns också barn som håller för öronen och då blir man verkligen orolig.

– Jag håller med Förskoleupproret om att barngrupperna måste minska. Vi pratar mycket om upproret på jobbet. Jag tror det kommer bli stora demonstrationer den 26 maj.

ökridåer Många arbetslösa får inte de pengar från A-kassan som facken utlovar, och det kan handla om över 1 000 kronor som de inte får varje månad. Det beror på jobbskatteavdraget, som när det infördes för 10 år sedan innebar att skattesystemet gjordes om och att A-kassa beskattas hårdare än lön. Väldigt få kan få ut mer än 74 procent av sin lön, och den inkomstförsäkring som ska täcka glappet upp till 80 procent beskattas också. Men facken utlovar ändå lika mycket pengar som förut och påvisar i vissa fall direkta felaktigheter. Det visar SVT Nyheters granskning den 26 mars.

– De flesta av oss är lurade för vi får mellan 1 000 och 1 300 kronor mindre än vad det står att vi ska få. Man använder en schablonberäkningsmodell som innebär att det på pappret ser ganska bra ut och det är oerhört svårt att tränga igenom och förstå helheten. Poängen är att i slutänden får nästan ingen vad som utlovas utan mindre, säger Dick Larsson, en av de drabbade som SVT har pratat med.

Växande skillnad i lärarbehörighet

S

kolan Klyftan mellan olika orter och vilken andel av grundskolelärarna som har behörighet fortsätter att växa. Även om riksnivån sedan förra läsåret fortfarande är kvar på 71,4 procent ökar skillnaderna mellan olika kommuner och orter. Ifjol var skillnaden i andelen behöriga lärare mellan sämsta och bästa kommun 43 procent och 90, medan motsvarande siffror idag är 37 och 91 procent.

Siffrorna gäller såväl kommunala skolor som friskolor. Det visar ny statistik från Skolverket.

– Lärare är rörligare i dag, och dras kanske till större kommuner och städer med goda pendlingsmöjligheter.

Dessutom kan löneläget skilja sig mellan större och mindre kommuner och städer, säger Lee Gleichmann Linnarsson, undervisningsråd vid Skolverket, till Arbetet den 22 mars. ■

INRIKES

29 MARS 2018 # 1 294

6

Lågutbildade och låginkomsttagare löper större risk att dö av cancer – klassamhället dödar.

Nya dråpslag för glesbygdens vård Strax innan vårdpersonalen i Strömsund skulle sluta för helgen den 16 mars fick de ett mejl från en chefsperson som skakade om dem ordentligt. Några dagar senare, måndag den 19 mars, skulle jourläkartiden dras ner med två timmar på vardagar och fyra timmar på helgerna. För bara några år sedan fanns läkare tillgänglig dygnet runt.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

Foto: liz west / Flickr CC

R

Ojämlik cancervård dödar de fattiga Socioekonomisk status är avgörande för hur bra cancervård man får, och kan innebära skillnaden mellan liv och död.

Det visar Cancerfonden i rapporten Cancer och ojämlikhet där de kräver att regeringen tar sitt ansvar och eliminerar orättvisan inom cancervården.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

L

ågutbildade dör betydligt oftare av cancer än högutbildade, trots att båda grupperna löper ungefär lika stor risk att få cancer. Det finns flera orsaker bakom det, men en av dem är en ojämlik cancervård. Cancerfondens rapport visar bland annat att tiden från misstanke till diagnos och från diagnos till handling är längre för lågutbildade än för högutbildade.

Lågutbildade kvinnor löper 40 procent större risk att dö av sin cancer än högutbildade kvinnor, och för män är skillnaden 36 procent. Men dödligheten är störst bland män som saknar gymnasieutbildning.

Vården ska enligt lag vara lika för alla, alla ska ha rätt till en lika bra vård. Så är det inte idag och det är någonting som måste förändras omedelbart då människor dör på grund av det. Idag får man olika vård både beroende på var man bor i landet och på vilken utbildningsnivå eller inkomst man har.

Det är en otrolig diskriminering och visar på att människor av lägre samhällsklasser fortfarande inte ses som lika mycket värda.

Det blir i sin tur ett ökande problem då klasskillnaderna ökar i Sverige och allt fler blir fattiga. ■

mottagning som redan idag har många primärvårdspatienter från Strömsund. De kommer bara att bli fler.

De här nedskärningarna sker utan regionpolitikernas vetskap. Oppositionsrådet Elin Lemon (C) tycker att det är märkligt att ansvariga politiker inte var informerade.

Regionrådet Ann-Marie Johansson (S) är av en annan åsikt. Hon känner sig trygg med att verksamheten gör det man ska göra och att det är patientsäkert. Om politikerna skulle gå in och ha åsikter skulle det vara ministerstyre anser hon. Ett bekvämt sätt att slippa ta impopulära beslut.

I ett glesbygdslän som Jämtland måste hälsovården och invånare tillåtas kosta mer än i tätare befolkade områden. Det är något

Det är inte ovanligt att Strömsundsambulansen tvingas köra upp till 20 mil enkel resa till Östersund med en person som behöver läkarvård. sundsambulansen tvingas köra upp till 20 mil enkel resa till Östersund med en person som behöver läkarvård. Då kommer man till en redan överbelastad akut-

statliga beslutsfattare måste inse.

Det kan inte vara rimligt att en kommun av Strömsunds storlek inte har en jourläkare kvälls- och nattetid. ■

En ambulansresa på 20 mil för läkarvård är helt oacceptabelt.

Foto: David Hall / Flickr CC

Det finns tre huvudsakliga faktorer som påverkar varför personer av lägre socioekonomisk status löper högre risk att dö av cancer. Individuella förutsättningar, som innefattar bland annat levnadsvanor, är en. Exempelvis är rökning vanligare inom samhällets lägre klasser, vilket som exempel är en orsak till varför lågutbildade kvinnor löper en större risk att få lungcancer än högutbildade. Personer med lägre

utbildning har oftast lägre inkomster, vilket leder till att man äter mindre hälsosam mat då den generellt sett är billigare.

En annan orsak är vårdgivarens agerande. Man har sett att högutbildade får mer behandling inom vården än lågutbildade. Rapporten visar till exempel att det är mycket mer sannolikt att en högutbildad man får en skelettröntgen vid prostatacancer jämfört med en lågutbildad. Om alla cancerpatienter hade lika hög överlevnad som de med eftergymnasial utbildning skulle 2 900 fler överleva cancer varje år.

Den tredje huvudorsaken är hur vården och samhället styrs. Alla Sveriges landsting styr vården på sina egna sätt, vilket har lett till att vården ser olika ut på olika håll.

När man dessutom skär ner på vården blir det naturligt att lägre samhällsklasser blir lidande först, medan högutbildade personer prioriteras. Socialstyrelsen har konstaterat att personer med lägre utbildning inte får samma tillgång till den behandling som rekommenderas i de nationella riktlinjerna.

Personer med lägre socioekonomisk status tenderar även att söka vård mindre frekvent, medan personer med högre socioekonomisk status söker vård oftare och dessutom ställer högre krav på vården och vårdgivaren. Vissa grupper med låg socioekonomisk status kan i en del fall även ha svårare att förstå information om sin egen hälsa och använda informationen i praktiken.

Dålig ekonomi kan också innebära att man inte ändrar sina levnadsvanor för att förbättra hälsan.

Socioekonomisk status kan bestämmas med olika kriterier, bland annat efter inkomst, utbildningsnivå och yrkeskategori. I den här rapporten har man utgått från utbildningsnivå, men Socialstyrelsen har kommit fram till att resultatet blir detsamma oavsett; en lägre socioekonomisk status innebär en högre risk att dö av cancer.

egiondirektören Hans Svensson säger att han tar till sig kritiken att informationen kom ut sent. Neddragningarna är enligt honom ett test för att se hur man kan förbättra verksamheten. En så här drastisk neddragning skulle enligt honom kunna vara en del i ett förbättringsarbete.

Kommer någon in efter att jourläkaren har avslutat sitt pass kan personalen rådfråga läkare på telefon, något regiondirektören anser helt tillfredsställande.

Det är en syn som absolut inte delas av personalen. Sjuksköterskan Stina Andersson gick i taket och skrev ett osande inlägg på sociala medier.

Stina Andersson, som jobbar halvtid på ambulansen, säger att det inte är ovanligt att Ström-

29 MARS 2018 # 1 294

7

trots att fusket upptäcktes redan 2015 valde Malmö Stad att förlänga kontraktet med Astar, som fram till idag har fått nästan 100 miljoner kronor i ersättning av Malmö stad.

Privata företag fuskade med redovisningen och gödde sina egna fickor stora på skattebetalarnas bekostnad.

I samband med de flyktingar som kom till Europa och Sverige 2015 ökade behovet av resurser för sfi-tjänster markant i hela landet. Men privata bolag som bedriver sfi-undervisning har fuskat med redovisningen för att fylla sina egna fickor.

ANDERS WEMMERT RS Malmö/Lund

M

almö stad har sedan 2015 avtal med fem olika privata företag som ska sköta undervisningen i sfi och har sedan dess betalat ut cirka 100 miljoner kronor till dessa företag.

I avtalet med Malmö stad förbinder sig de olika företagen att tillhandahålla kvalitet i undervisningen. Bland annat garanterar man att minst 65 procent av lärarna ska vara behöriga att undervisa,

vilket innebär att de ska vara behöriga sfi-lärare med lärarlegitimation och minst 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk.

Nu visar en granskning att två av de bolag som bedriver sfi-undervisning regelbundet har fuskat med redovisningen till Malmö Stad. De två företagen är Hermods, som ägs av börsnoterade Academia, och utbildningsbolaget Astar, som ägs av Thoréngruppen.

Dessa två företag har inte haft behöriga lärare i den grad som

avtalet föreskriver. Hermods har angett att man har haft 15 av 25 lärare som har varit behöriga, men i själva verket har bara 5-9 av 16-20 lärare varit behöriga. Flera av de lärare som Hermods har uppgett undervisar i sfi har i själva verket arbetat med andra uppgifter på annat håll. Fuskandet har pågått med ledningens goda minne!

Astar har fuskat med redovisningen av lärarbehörigheten på samma sätt. De senaste 5 månaderna har Astar fuskat till sig 7,7 miljoner kronor av Malmö stad. Men

Foto: Rikard Westman

Malmö: Miljoner till fuskande SFI-bolag

Malmö stad har polisanmält Thoréngruppen och överväger att anmäla även Academia för fusket.

Dessutom granskas nu de tre övriga privata undervisningsföretagen, Alfa CE, Miroi och Hadar.

Malmös socialdemokratiska kommunalråd Karin Stjernfeldt Jammeh kommenterar det som har hänt med att hon är förbannad på dessa företag som skor sig på skattebetalarnas bekostnad. Men hon ifrågasätter inte att vinstdrivande privata undervisningsbolag bedriver verksamhet. Det är bra med sund konkurrens med hederliga privata skolföretag tycker hon.

Dock har nu Malmö stad avbrutit den upphandling av sfi-undervisning med de två företagen som skulle ha gällt från den 1 augusti.

Det som hände i Malmö är ingen isolerad händelse. När stat, kommuner och landsting släpper in privata bolag i skolor, vården och omsorgen, öppnas dörrarna för dessa bolag att sko sig på skattepengar, att plocka ut vinster till sina aktieägare, fuska med redovisningar till kommuner och landsting och att sätta aktie­ ägarnas intressen främst. Samtidigt monteras den offentliga vården, skolan och omsorgen gradvis ner.

•B ort med vinster i välfärden.

•R iv upp privatiseringarna.

• S toppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg. ■

Lokala kampens seger blev regeringsbeslut Socialstyrelsen fick till årsskiftet i uppdrag att fördela 300 miljoner kronor till kommunerna i 2018 års budget för avgiftsfri simskola. För Göteborgs del, där allt började, innebär det 16 miljoner. För Rättvisepartiet Socialisterna (RS), som har kämpat för frågan i flera år, är det en enorm politisk seger. De största och viktigaste vinnarna är barnen, men det finns mer att göra.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

R

Från Rättvisepartiet Socialisterna ser vi det dock inte som tillräckligt.

Vi välkomnar upplägget och att skolorna ges möjlighet att ha sin sim­undervisning gratis. Men ska en se till behovet och ursprungskravet är vi inte i mål.

För den enskilda eleven, barnen och föräldrarna med ansträngd ekonomi är det ingen skillnad för den som behöver komplettera skolsimmet med privatkurs på kvällar eller helger.

Vi kommer inte ifrån att det fortfarande finns de som är i behov av dessa kurser. Med tanke på vad en terminsavgift kostar hos en simskoleaktör kommer vi inte ifrån att denna avgift slår ut människor och familjer. För en flerbarnsförälder vars barn av en eller annan

Rättvisepartiet Socialisterna inledde den kamp för gratis simskola som nu ska börja gälla i hela landet.

anledning inte klarar simningen genom skolan blir det en prioriteringsfråga om vilket barn som ska få lära sig simma eller i värsta fall ingen, då pengarna kanske knappt räcker till hyra, mat och kläder.

RS budskap är tydligt: även de som är i behov av kompletterande

simundervisning från en aktör utanför skolan ska få det gratis. Det är dock ingen lätt uppgift då det inte får bli en fråga om utslagning mot föreningar eller andra viktiga aktörer. Ett sätt att förhindra det är att dessa blir uppdragstagare från exempelvis kommunen, det

Foto: Elias Theodorsson

S är såväl glada som stolta över att avgiftsfri simskola har gått från politiska krav och socialt lokalt arbete från Rättvisepartiet Socialisterna till att verkställas, först av Göteborg Stad med det så kallade Simlyftet och bildandet av en ny simenhet med avgiftsfri simskola genom skolorna och nu i år verkställs det runt om i landet på regeringens begäran i en överenskommelse med Vänsterpartiet.

Frågan har gått från en lokal kampanj i Hammarkullen på lilla Hammarbadet genom kampanjen ”Rätt att simma – simkunnighet ska inte vara en klassfråga” under flera års tid till att kravet har lyfts landsomfattande genom V. Det är en fantastisk seger att 300 miljoner kronor skjuts till i statliga medel till kommunerna.

vill säga att föreningar får extra bidrag så länge simskolan är gratis eller att kommunen köper in tjänster från berörda parter så att dessa inte konkurreras ut, exempelvis via SLS som är en stor och viktig aktör gällande simkunnighet och vattensäkerhet. ■

ANALYS

”Vi är revolutio 29 MARS 2018 # 1 294

8

Miljontals demonstrerade i hela USA mot högerpolitik, det dödliga våldet och skolskjutningarna – en mäktig ny ungdomsrörelse har fötts.

Foto: Fibonacci Blue / Flickr CC

Skolskjutningen den 14 februari i Marjory Stoneman Douglas High i Parkland, Florida, som kostade 17 liv, har triggat den största ungdomsrörelsen i USA sedan Vietnamkriget.

ARNE JOHANSSON offensiv@socialisterna.org

”V

i är revolutionen”, utropade Cameron Kasky, en av de unga aktivisterna från Parkland, till stormande applåder bland de 800 000 som lördagen den 24 mars hade samlats till March For Our Lives i Washington DC. I mer än 800 städer i hela USA och även på flera platser världen runt samlades samtidiga massprotester. Tio dagar innan hade mer än en miljon studerande på tusentals skolor runt hela USA strejkat och demonstrerat utanför sin egen skola i minst 17 minuter för dödsoffren i Parkland.

Få kan ha undgått att beröras av bilderna från denna unga, massiva, historiska och smittande folkrörelse under namnet #NeverAgain som nu slår hårt mot den kapitalistiska lobby- och vapenkultur som gör USA-imperialismens utförslöpa så farlig. Inte bara för USA:s unga, utan för en hel värld.

Få kan också ha undgått att imponerats över hur rappt och självsäkert

de unga ledarna för denna rörelse från första stund har avvisat receptet från vapenlobbyn NRA (National Rifle Association) och Trump om att bemöta hotet om nya skolskjutningar med att beväpna och vapenträna lärare och skolpersonal.

Den sorts revolution som de unga och på kort tid så ofattbart välorganiserade aktivisterna närmast siktar på är dock som Washington Post påpekar en väljarrevolt i de viktiga mellanårsval som genomförs i november och i nästa presidentval snarare än något som liknar stormningen av Bastiljen eller ryska revolutionen. ”Hey ho, the NRA has got to go” och ”Vote them out”, var två av dagens dominerande slagord. Och med ”them” menades varje politisk kandidat oavsett parti som motsätter sig ett förbud mot försäljningen av halvautomatiska vapen och som tar emot pengar från vapenlobbyn NRA, som säger sig försvara grundlagens andra paragraf om allas rätt att bära vapen.

En prislapp med 1,05 dollar i stor stil och texten ”Politiker som Marco Rubio (republikansk senator från Florida) tar emot miljoner från NRA. Sätt inte ett pris på oss” sprids nu i stor skala av March for our lives.

Med detta menas att de 3 305 355 dollar (27 miljoner kronor) som Rubio har fått från NRA uppgår till 1,05 dollar (8,63 kronor) för var och en av Floridas dryga 3,1 miljoner skolelever. Att kampanjen får etablerade politiker att darra gav också den första lilla delsegern att delstaten Florida redan höjt åldern för dem som kan köpa ett automatvapen från 18 till 21 år, något som har skakat NRA till den grad att vapenlobbyn omedelbart stämt delstaten. ”Vi ska ta den här frågan till varje val, till varje delstat och varje stad.

Vi ska se till att de bästa personerna väljs, inte som politiker utan som amerikaner”, försäkrade David Hogg under marschen i Washington, en annan av de unga organisatörer som på bara några veckor har blivit världskändisar.

Enligt Washington Post har i genomsnitt 10 skolskjutningar ägt rum i USA varje år sedan massakern i Columbine High School 1999. Att det redan ägt rum 11 skolskjutningar under årets tre första månader gör att 2018 troligen blir det hittills värsta året.

Sedan 1999 har 130 skolbarn, lärare, skolpersonal och anhöriga skjutits ihjäl och 254 skottskadats i 193 skolor. Baserat på elevantalet i varje berörd skola har 187 000 elever i 36 delstater på 19 år tvingats uppleva att skolkamrater har skjutits ihjäl eller skadats under skoltid, oräknat dem som drabbats på väg till och från skolan.

Varje dag tvingas elever i USA också låsa in sig på grund av falska hot, samtidigt som elever i tusentals skolor tvingas genomföra övningar i att låsa in sig. Ändå är detta bara en liten minoritet av alla skjutningar i USA, som krävt i snitt 13 000 liv varje år och som lämnat ett barn dödat eller skadat varje timme!

Det är minst sagt skakande siffror som säger mycket om det land som nu leds av en president Trump som symboliserar USA-imperialismens förfall och just har utsett John Bolton till nationell säkerhetsrådgivare, en man som öppet förordat preventiva krig mot både Nordkorea och Iran.

Oerhört viktigt för att de ska lyckas bygga en uthållig rörelse är att de övervägande vita eleverna från det välbärgade Parkland från första stund har insett att de flesta elever som hotas av skjutningar både i skolan och i sina bostadsområden är svarta barn och ungdomar

i fattiga stadsdelar som härjas av både kriminella gäng och skjutglada poliser, i de flesta fall genom riktade skjutningar eller av misstag.

De har inte bara varit snabba i att ge sitt stöd till Black Lives Matter, den proteströrelse bland unga svarta som organiserats mot det dödliga polisvåldet. Samma vecka som avslutades med March For Our Lives i Washington genomfördes stora protester i Sacramento mot en våldsam dödsskjutning av polis mot en ung och obeväpnad svart man, som bara grep efter sin mobil.

Inför marschen till Washington förstod Emma Gonzales och andra ledande aktivister från Parkland också att besöka svarta elever i Chicago, en stad som länge har plågats av omfattande och sällan uppmärksammade dödsskjutningar, och inbjuda dem att tala gemensamt i Washington.

Det är erfarenheter som oundvikligen innebär att den fortsatta rörelsen också måste fokuseras mot de sociala orsakerna till våldet.

En annan faktor som talar för att ungdomsprotesterna mot vapenvåldet inte blir isolerade och övergående är att de bara är den senaste av den rad av rörelser som svept genom USA sedan Occupy-rörelsen och som har provocerats till nya uppsving sedan Donald Trump

onen” 29 MARS 2018 # 1 294

9

Hundratusentals strejkade mot president Macrons nedskärningar och avskedanden.

Ungdomarna i USA har fått nog av det dödliga politiska systemet.

Foto: Mobilus In Mobili / Flickr CC

lyckades bli president. Dessa rörelser omfattar allt ifrån kampanjen för höjda minimilöner och Black Lives Matter till miljöprotesterna mot oljepipeliner, Bernie Sanders primärvalskampanj på temat Our revolution mot det Wall Street-stödda etablissemanget, Women’s March, proteströrelsen mot Trumps reaktionära invandringspolitik och den så smittande vilda lärarstrejken i West Virginia, bara för att nämna några av dem.

Mycket intressant är att både många inom Women’s March, liksom självklart den nya amerikanska vänstern, insett betydelsen av att knyta an och ge sitt stöd till elevprotesterna mot vapenvåldet.

Enligt USA Today, som betonar att Women’s March förstått att inte bara fokusera på frågor som aborträtten och kvinnliga kandidater inför valen i november, utan också att knyta an till gemensam sak med andra i till exempel in-

vandringsfrågan, klimatfrågan och kampen mot rasism, har också den organiserade kvinnorörelsens ungdomar hjälpt #NeverAgain-rörelsen att samordna, publicera och mobilisera skolelevernas aktioner i hela landet.

Vad vi ser är en mycket viktig fördjupning av USA:s radikalisering, som nu även inbegriper landets yngsta tonåringar och som får en oerhört inspirerande effekt på alla andra kämpande rörelser.

På kort sikt kommer mycket fokus av uppenbara skäl att riktas emot årets valrörelser.

Det kan i bästa fall också leda till en insikt bland unga och äldre aktivister om att enfrågekampanjer för kandidater som lovar driva ett fåtal frågor inte räcker, utan det krävs också en ny debatt om nödvändigheten av att bygga ett nytt kämpande, demokratiskt och socialistiskt massparti som kan bryta alla band till Wall Street och dess kapitalistiska lobbyorganisationer. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

Strejker utmanar arrogant Macron

Hundratusentals offentliganställda strejkade i förra veckan mot president Emmanuel Macrons nedskärningar och avskedanden. Frankrike ser ut att gå mot en “het vår”.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

S

nistern Alain Juppé – slog arbetarna tillbaka. Stora strejker, inte minst från järnvägsarbetarna, tvingade regeringen att skrota Juppéplanen.

Kampen är ett svar på Macrons försök att genomföra ett genomgripande nyliberalt systemskifte av den offentliga sektorn, vilket ingen regering och president hittills har klarat av. Det senaste försöket år 1995 – Juppéplanen som utformades av den dåvarande premiärmi-

Efter att ha vunnit fjolårets många val och trumfat igenom den nya försämrade arbetsrätten, trots massprotester, hyser Macron uppfattningen att han är oövervinnlig och tror sig kunna besegra alla Frankrikes fem miljoner offentligt anställda. I Macrons fall gäller också att han bara blivit än mer arrogant i takt med att han förlorat i stöd.

Macron lyckades bli president med stöd och röster från äldre personer. Men efter att ha sänkt pensionerna faller hans stöd särskilt kraftigt bland landets pensionärer som den 15 mars gick ut på gatorna för att protestera.

Detta har dock inte stoppat

trejkerna den 22 mars var den första i en serie av strejker och demonstrationer som offentligfacken kommer att genomföra under de kommande månaderna. ”Den 22 mars var det många som strejkade för första gången. I de demonstrationer som genomfödes förenades arbetarna med studenter och skolelever. Aktionsdagen visade att viljan finns att sätta stopp för den politik som bedrivs”, rapporterar Gauche Révolutionnaire (CWI i Frankrike).

Macron från att gå till attack mot offentligt anställdas pensioner och i synnerhet mot järnvägsarbetarnas pensioner. Järnvägsarbetarnas villkor ska försämras för att bereda vägen för en bolagisering av statliga SNCF och en totalavreglering av landets järnvägar.

Macrons förslag ligger också i linje med EU-beslutet om att all persontrafik på Europas järnvägar ska vara öppna för konkurrens senast från mitten av nästa år.

Macron plan är långt värre och mer långtgående är Juppéplanen.

Macron vill avskeda 120 000 offentligt anställda och flaggar för att outsourca offentliga jobb. Mot dessa och andra drakoniska förslag samlar sig nu Frankrikes offentliganställdas fack inför en strid som kan bli både lång och bitter.

Nya strejker är planerade till den 3-4 april och den 19 april blir en ny landsomfattande strejk- och aktionsdag som omfattar både den privata och den offentliga sektorn.

Femtio år efter maj 1968 kan Frankrike gå mot en ny ”het vår”. ■

INTERNATIONELLT

29 MARS 2018 # 1 294

10

Den pakistanska militären såväl som högerextrema islamister dödar politiska- och människorättsaktivister i Baluchistan.

Baluchistan är inte säkert

Stoppa utvisningen av Zahid Baloch – asyl nu!

Den 27 mars 1948, för 70 år sedan, slogs Baluchistans befrielse ned. Åtta månader tidigare hade de vunnit sin självständighet från det brittiska imperiet. Men de pakistanska och iranska staterna dränkte friheten i blod.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

D

en 26 mars 1948 genom­ förde Pakistan truppför­ flyttningar till Baluchi­ stan. De rörde sig in i Pasni, Jiwani och Turbat. Befolkningen reste motstånd, men den 27 mars var ockupationen och pakistans mili­ tära seger ett faktum. Baluchistans befolkning slogs ned med militär makt, massakrerades och har se­ dan dess levt under ockupation, förtryck och exploatering.

Trots pakistans stora och välor­ ganiserade militära styrka har de inte lyckats kuva människors vilja till fred, frihet och självständig­ het. Dödspatruller genomför rik­ tade attacker mot politiska- och människorättsaktivister, massgra­ var har hittats med mördade akti­ vister, advokater och journalister.

Också lärare mördas – över 20 000 människor är försvunna, men ba­ lucherna drömmer om frihet och kampen fortsätter mot det Pakis­ tanska tyranneriet.

Den nuvarande situationen i Baluchistan är kritisk även i dess historiska kontext. Den väpna­ de konflikten har förvärrats och området militariserats ytterligare i spåren av den kinesiska impe­ rialismens inblandning och avtal med Pakistan genom CPEC. Anta­ let försvinnanden och funna döda med bland annat stympade kropp­ ar har åter aktualiserats.

Baluchistan är världens farligaste plats för journalister. Det är också en av världens mest slutna platser där inga internationella människorättseller humanitära organisationer kan arbeta. Därför är vittnesmålen från de som lyckas ta sig ut så viktiga.

Zahid Baloch, medlem i Rättvisepar­ tiet Socialisterna och skribent för Offensiv, har spelat en viktig roll för att lyfta informationen om förtryck­ et i Baluchistan internationellt.

Trots den tortyr han själv har utsatts för och hotet om tortyr och död om han utvisas vägrade de

svenska myndigheterna att pröva hans asylskäl. Idag sitter han i flyk­ tingfängelse i Norge med ett utvis­ ningsbeslut.

Rättvisepartiet Socialisterna har med hjälp av en advokat från den norska asylorganisationen NOAS överklagat beslutet. Kampen för Zahid har trappats upp. 120 inter­ nationella protester och uttalanden har ägt rum sedan Zahid flyttades

över till Norge. Det norska partiet Rött har uttalat sitt stöd, liksom Socialistisk ungdom och CWI Norge som har protesterat utanför flyktingfängelset.

För fem år sedan i januari och februari 2013 dödades tre med­ lemmar i RS systerparti i Baluchis­ tan – Ali Raza, Ali Hussein och Hassan Abbas – i riktade attacker från religiösa extremister, vilket

Zahid Baloch är fortfarande inte frisläppt – en fruktansvärd skandal.

tydligt visar faran för socialister i Baluchistan med hotet från både militär och islamister.

Kampen för fred, frihet och själv­ ständighet har fortsatt under 70 år. Marxisters uppgift idag är att koppla kampen för självständighet till kampen för social rättvisa, re­ volution och en socialistisk konfe­ deration i hela regionen. ■

29 MARS 2018 # 1 294

11

Hyresrätten i kläm i Wien På 1920-talet genomfördes ett omfattande socialt bostadsprogram i Österrikes huvudstad Wien, som blev ”Rotes Wien” (Röda Wien).

Bostadsprogrammet var dels ett svar på de behov som fanns, och dels ett svar på de revolutionära stämningar som då präglade Österrike och särskilt Wien samt ett medel för att förhindra att den ryska revolutionen spreds till landet.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

S

för socialbostäder behöver betala ett andelsbidrag på 40 000-50 000 euro (410 000-510 000 kronor).

Problemet är att många med låga inkomster inte har råd med detta.

Samtidigt får de som skulle ha råd med det inte hyra, eftersom inkomsten inte får ligga över en viss gräns för rätten att hyra en sådan kommunalägd lägenhet, berättar Helga.

Enligt en rapport från Arbetarkammaren i Wien (ett slags statlig fackförening där alla som arbetar är med) skrivs två av tre nya hyreskontrakt i privat ägo där hyrorna är cirka tre euro (31 kronor) dyrare per kvadratmeter. För till exempel en lägenhet på 70 m2 innebär detta 200 euro (2 000 kronor) mer i månaden.

Dessutom är två av tre av de privata hyreskontrakten tidsbegränsade.

En orsak till detta är att hyreslagen inte tillämpas på samma sätt hos de gamla som de nya hyresrätterna.

– Särskilt efter den första högerregeringens tillkomst år 2000 har det blivit allt fler undantag i hyresrättslagen. Till exempel gäller hyresbindningen för de gamla hyresrätterna som fortfarande är

Karl Marx-Hof, ett av de progressiva allmännyttiga bostadsområden i Wien som kom fram under 1920-talet.

prisvärda inte för påbyggnationer på samma hus. Många av de gamla husen från 1920-talet ägs av enskilda privatpersoner som säljer vidare till fastighetsbolag som ser stora profitmöjligheter. Att bygga på en eller två våningar på de gamla husen är mycket vanligt.

Helga berättar också om hur de stora fastighetsbolagen försöker bli av med de gamla hyresgästerna, någonting som också drabbar hen-

ne själv som boende. Dessutom är många hyresgäster rätt gamla, vilket innebär att bolagen kan ta över deras lägenheter efter deras död.

Vad som händer efter det är ofta att lägenheter renoveras och omvandlas till ägarlägenheter som köps upp i investeringssyfte och sedan ofta hyrs ut. Helga förklarar: – Detta gör att det i samma hus kan finnas olika ägare med olika hyreskontrakt och olika regler som gör det mycket komplicerat att föra en

gemensam kamp. Många är också i en prekär situation med tidsbegränsade hyreskontrakt eller även muntliga kontrakt, som det till exempel är för många invandrare. Detta gör det förstås svårt att kunna värja sig.

– Det finns en del som inom fackföreningen som kräver hyresbegränsningar. Men alla undantag visar att detta inte kommer att ändra någonting. Det som behövs är kommunalisering av alla bostäder, avslutar Helga Schröder. ■

strejk utan tidsbegräsning, men tre dagar innan den skulle börja slöts en rutten kompromiss.

– Det var endast sjukhusens undersköterskor som fick en viss lönesatsning, medan alla andra yrkesgrupper, även hemtjänstpersonal, fick nöja sig med 2,5 procent. Många kände sig lurade.

– För oss visade detta hur viktigt det är att ha kämpande fackliga företrädare – det var trots allt de från de olika arbetsplatserna som röstade på det förslaget. Därför har vi från Sozialistische Linkspartei sedan ett par år tillbaka börjat

Den nya svartblåa regeringen bestående av ÖVP och FPÖ kommer snart att lägga fram hela sin budget.

Dock är redan en del förslag kända.

Inom utbildningssystemet förväntas stora försämringar, och redan har det annonserats om åtstramningar på sjukkassan och lättnader för hyresvärdar.

– Det kommer även attacker på de fackliga rättigheterna, Betriebsrat ställning och åtgärder som syftar till att försvaga fackliga strukturer.

Regeringen har målet att skapa en mer ”flexibel” arbetsmarknad och för att nå dit ska det bli möjligt med

Svartblå regering vill möjliggöra 12 timmars arbetsdag

I

– Kollegorna är nu vana med att alltid bli informerade om alla förhandlingar, till exempel om lokala överenskommelser innan beslut tas. Vi formulerar också offensiva krav och diskuterar i fackklubben hur de kan uppnås.

– I vinterns avtalsrörelse var det många inom den sociala sektorn som ville strejka och kollegorna hade offensiva krav. Framför allt

Facklig och politisk kamp mot högerns attacker kommer att vara nödvändigt.

ville de uppnå 35 timmars arbetsvecka (idag är det 38,5 timmars arbetsvecka i Österrike). Arbetsgivarna visade dock direkt att de inte var beredda att ens diskutera arbetstidsförkortning och det gjorde många kollegor upprörda.

Området sociala sektorn är

Foto: SLP

rene Mötzl är Betriebsrat, det vill säga facklig företrädare på sin arbetsplats Bostadsservice Wien, en upphandlad arbetsplats.

Irene berättar att hon sedan flera år tillbaka arbetar aktivt för att ha kämpande och demokratiskt organiserade fackföreträdare på sin arbetsplats.

Därför gick hon och flera andra kollegor tillsammans och ställde upp egna namn för val av Betriebsrat mot den lista av namn som fackledningen sanktionerade. Samtliga på Irenes lista röstades in. Sedan dess har det gått nästan sju år. På frågan vad som är skillnaden säger hon:

mycket stor och omfattar ett brett skikt av arbetarklassen, som socialarbetare, undersköterskor, hemtjänst, socialsekreterare med mera.

– Trycket underifrån blev så starkt att facket genomförde en tvådagars generalstrejk och förberedelserna drogs igång för en ny

Detta kommer att blandas med en rasistisk politik som vi behöver besvara med facklig kamp. bygga ett nätverk av och för fackliga aktivister just inom den sociala sektorn. Detta kommer att få ännu större betydelse den närmaste tiden när det gäller att organisera motståndet mot den svartblåa regeringen.

exempelvis 12-timmars arbetsdag respektive 60-timmars arbetsvecka utan ob-tillägg.

– Allt detta kommer att blandas med en rasistisk politik som vi behöver besvara med facklig kamp. ■ Katja Raetz

Foto: Diego BIS / Flickr CC

ocialt bostadsbyggande har länge varit aktuellt i Österrike och fortfarande finns det ett bestånd av kommunalägda bostäder. Enligt Helga Schröder, medlem i Sozialistische Linkspartei (SLP, CWi Österrike) och som är från Wien, är detta dock knappast den sanna bilden idag. Det finns stora problem i Wien, framför allt på grund av bristen på billiga bostäder, men också för att det finns en mängd privata ägare idag.

Det är nu mer än tio år sedan några kommunala bostäder byggdes. Wiens nuvarande borgmästare har tagit upp om bostadskrisen och gett löften om att staden återigen ska satsa på kommunägda socialbostäder. Dock är detta mer propaganda än sanning då de nya socialbostäderna inte har något gemensamt med de gamla sociala programmen.

– De nya bostadsprojekten, som är väldigt dyra, finansieras gemensamt av privata fastighetsägare och kommunen. En liten del av de nya bostäderna ska bli sociala kommun­ ägda bostäder. De flesta av de nya bostäderna är dock andelslägenheter, alltså att man även

INTERNATIONELLT

29 MARS 2018 # 1 294

12

Norge: Listhaugs avgång blev högerns räddningsplanka na nazister som också aktivt stöder Listhaug i kommentarfälten. Även Listhaugs egna kommentarsfält flödar i rasism. Istället för att ta tydligt avstånd från inläggen och radera rasistiska poster har Listhaug låtit rasistiska inlägg stå kvar. Det är uppenbart att hon vill ha röster från dessa miljöer.

Arbeiderpartiet är det enda partiet som har utsatts för terror när ungdomsförbundet AUF attackerades på Utøya av Anders Behring Breivik, en tidigare medlem av FrP. Många som överlevde Utøya kände sig kränkta av Listhaugs Facebookinlägg.

Sylvi Listhaug tvingades avgå, men inte på grund av den ruttna rasistiska högerpolitik hon och FrP står för.

Sylvi Listhaug, som var justitie-, beredskaps- och invandringsminister från det högerpopulistiska och rasistiska Fremskrittspartiet, är den första minister som har tvingats till att avgå efter att ha skrivit ett inlägg på Facebook.

Det var Sylvi Listhaug som ifjol åkte till Rinkeby för att försöka vinna röster i det norska valet.

TROND-SVERRE KOLLVEIT CWI Norge

D

etta var efter att hon hade förlorat en omröstning i stortinget om att pass och medborgarskap skulle kunna dras tillbaka utan domstolsprövning för personer med dubbelt medborgarskap, vilket skulle åsidosätta

grundlagens skrivningar om rättssäkerhet.

Förslaget skulle inte gälla för många, och skulle inte ha någon praktisk betydelse mot terrorism, men skulle bryta mot grundläggande borgerligt demokratiska princi-

per för maktfördelning mellan den verkställande och den dömande makten, alltså att politikerna skulle ta över domstolens beslut.

Hennes text till en bild av terrorister var: ”Arbeiderpartiet tar mer hänsyn till terroristernas rättigheter än till landets säkerhet”. Men varför attackerade hon Arbeiderpartiet?

Bland högerextremister och nazister på nätet närs många konspirationsteorier om det socialdemokratiska Arbeiderpartiet (Ap).

Några av de mest populära är att Arbeiderpartiet är ”i maskopi med terrorister”. Samma idioti sprids på sociala medier av rasister och öpp-

Arbeiderpartiet svarade detta i Stortinget, där de uttalade sig starkt kritiskt mot Listhaug. Regeringen var tvungen att be om ursäkt, och Listhaug skulle också beklaga sitt inlägg. Hon var tvungen att gå upp i talarstolen flera gånger utan att Stortinget trodde på henne.

Det var ändå överraskande att Arbetspartiet stödde misstroendeförklaringen från Rødt. Ap-ledaren Jonas Gahr Støre sa att han inte tänkte rösta för ett misstroende, men att det inte var möjligt att hålla fast vid det efter att ha hört Listhaug.

Ap har låga siffror i opinionsmätningarna och vill inte leda en minoritetsregering nu. Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet stödde också förslaget, och när Kristelig Folkeparti efter en lång diskussion sa att de inte litade på Listhaug fanns det en majoritet mot henne.

Men få ledande Ap-politiker eller de borgerliga partierna har kritiserat hennes politik mot flyktingar.

Om Listhaug inte hade avgått självmant innan omröstningen skulle regeringen troligen ha ställt kabinettsfråga (misstroende mot hela regeringen) istället för att ta bort Listhaug. Och hennes parti Fremskrittspartiet (FrP) skulle ha lämnat regeringen om statsminis-

ter Erna Solberg från Høyre hade ersatt Listhaug.

Höger- och rasistmiljöer inledde en protestaktion genom att skicka blommor till Sylvi Listhaug. Hon sa att ”vanliga människor” hade skickat henne blommorna, medan personal på justitiedepartementet kallade dem nazistblommor. Personalen på justitiedepartementet hade också upplevt terrorn den 22 juli 2011, och blommorna skapade obehagliga associationer till blomsterhavet efter terrordådet.

200 invandrarhatare och rasister deltog i en demonstration till stöd för Sylvi Listhaug, där en man gjorde Hitlerhälsningar mot motdemonstranter. Den rasism som avslöjades i kölvattnet av detta ärende, i kommentarerna och annars, har skrämt många.

Det fanns förslag till motaktion genom att även skicka blommor till vänsterpartiet Rødts ledare Bjørnar Moxnes, som hade föreslagit misstroendeförklaringen, men istället beslutades det att skicka pengar till Läkare Utan Gränser.

Denna insamlingskampanj nådde till sist 17 miljoner kronor, tack vare bidrag från människor som ville visa avsky mot rasism.

Statsminister Erna Solberg har nu tillsatt Per Sandberg (FrP) som tillfällig justitieminister. Han är dömd för våld mot en asylsökande.

Listhaug är inte den enda politiker i världen som vill åsidosätta demokratiska rättigheter. Det händer överallt, och även om de säger att det är för att stoppa terrorister kommer det i slutändan att gå ut över de vanliga arbetarnas rättigheter. Demokratiska fri- och rättigheter måste försvaras på vägen mot socialismen, som betyder sann demokrati. Vi måste kämpa gemensamt över gränser och oavsett ursprung. ■

Abortkampen tar ny fart i Polen

I

fredags (den 23 mars) genomfördes på nytt massdemonstrationer i Polen mot regeringens nya försök att införa ett i det närmaste totalförbud mot aborter.

– I huvudstaden Warszawa genomfördes den största demonstrationen med 55 000 deltagare. I andra städer som Krakow, Poznan och Wroclaw var det tiotusentals, säger Kacper Pluta från Alternatywa Socjalistyczna (CWI i Polen) som demonstrerade i Warszawa till Offensiv.

Demonstrationerna var ett svar

på regeringens försök att snabbt införa ytterligare en skärpning av abortlagarna som redan är en av Europas mest restriktiva. Men det avgörande beslutet skjuts fram till i april. År 2016 försökte regeringen genomföra ett totalförbud av abort, men det stoppades av massprotester. Nu återkommer det styrande Lag och rättvisa-partiet (PiS) med stöd av den katolska kyrkan och kvinnofientliga, reaktionära kampanjorganisationer mot abort med ett nytt förslag som skulle förbjuda

aborter även vid allvarliga foster­ skador, vilken är den vanligaste orsaken till nästan samtliga aborter som kvinnor tillåts göra i Polen – 95 procent av alla fall ifjol.

För att stoppa detta förslag och andra attacker mot kvinnors rättigheter krävs fortsatta protester i form av landsomfattande demonstrationer och kvinnostrejker.

Rätten till abort infördes i Polen under 1950-talet, men avskaffades när kapitalismen återupprättades 1993. ■

Nya protester i Polen mot högerns försök att inskränka aborträtten än mer.

INTERNATIONELLT / INRIKES

29 MARS 2018 # 1 294

13

Pengar till (S)läkten i Luleå Veckans kommunfullmäktigemöte i Luleå var avslöjande på många sätt.

JONAS BRÄNNBERG

Foto: Jeso Carneiro / Flickr CC

jonas.brannberg @socialisterna.org

U Massorna i Argentina har tröttnat rejält på den reaktionära högerpolitik som Macri står för.

Argentina: Masskamp mot nyliberalismen Den 21 februari gick massorna i Argentina på nytt ut på gatorna mot nyliberalismens härjningar.

BEATRIZ DE DIEGO Izquierda Revolucionaria

I

Det nuvarande handelsunderskottet är ett av de värsta i Argentinas historia, vilket säger mycket. Mellan januari och november 2017 var underskottet på över 76 miljarder USA-dollar (625 miljarder kronor).

Regeringen förutspår en inflation på 15 procent under 2018, men redan ifjol nådde den 24,8

de otrygga anställningsformerna och svartjobben ökar.

Arbetslösheten låg på 8,7 procent år 2017 och andelen outsourcade jobb nådde 10,6 procent år 2016 och 2017.

Samtidigt sker en stadig upptrappning av repressionen.

Demonstrationen den 21 februari ägde rum i en kritisk tid för Macriregeringen. Hans opinionssiffror har fallit från 55 till 40 procent enligt de senaste mätningarna.

Detta ger möjligheter för den socialistiska vänstern – särskilt Frente de la Izquierda y de los Trabajadores (FIT), som vunnit valframgångar – att tillsammans med fackföreningar och sociala rörelser (inklusive de mer stridbara kämpande delarna av Peronistvänstern) formera en enhetsfront som samlas bakom ett antiimperialistiskt och antikapitalistiskt program som kan bekäm-

Socialidemokraterna sa alltså nej till att ensamkommande unga ska få så bra villkor som möjligt, men när det var tal om bidrag på 1,2 miljoner kronor till det S-kopplade Unga Örnar var det helt plötsligt viktigt med ett projekt för ”ungas lika villkor”.

RS avslöjade hyckleriet: Hur rättvisa villkor har det blivit av utförsäljningar från Lulebo som har lett till stora hyreshöjningar och så kallade renovräkningar?

Hur kan villkoren bli mer lika med S beslut om stordrift i skolan, när forskningen visar att stora enheter missgynnar barn från socioekonomiskt svag bakgrund

Under årsredovisningen för 2017 redovisades ett överskott på 468 miljoner kronor – ett resultat av svikna löften. Resultatet beror främst på en utdelning på 400 miljoner från Lulebo, den överlägset största i landet. 2015 var ett huvudargument för att sälja 3 000 lägenheter att pengarna behövdes för att bygga nytt och renovera. Nu säger samma kommunledning att Lulebo inte behöver pengarna som istället ska användas till bland annat Hertsö Badhus. Lulebo vill istället ta pengar från hyresgästerna – de kräver 2 procents hyreshöjning ”för att kunna underhålla.”

Det nya Hertsö badhus är för övrigt välfinansierat. Efter att Rättviseparitet Socialisterna stoppat Niklas Nordströms plan på ett privatägt badhus lades pengar i den vanliga budgeten för ett nytt badhus. Sen såldes äldreboenden för 106 miljoner med argumentet att pengarna behövdes ”för att finansiera till exempel Hertsö badhus”. Sen plundrades alltså Lulebo på 400 miljoner för att ”pengarna behövs till exempelvis Hertsö badhus”.

Sällan har väl ett badhus varit så välfinansierat utan att ett enda spadtag är taget ännu. Det lär bli ett helt fantastiskt hus – eller används badhuset bara som ett fikonlöv för utförsäljning av våra gemensamma tillgångar till Niklas Nordströms vänner ur kapitalistklassen? ■

För varje dag försämras den ekonomiska och sociala situationen.

Samtidigt sker en stadig upptrappning av repressionen. procent, den tredje högsta i världen efter Sydafrika och har stigit sedan december 2015 när Macri intog sin post.

För varje dag försämras den ekonomiska och sociala situationen. Priserna stiger snabbt. Arbetslöshetskrisen har fördjupats och fler jobb kommer att försvinna på sjukhus och skolor, samtidigt som

pa nyliberalismen.

Det är den enda lösningen på den nuvarande katastrofen.

Vi behöver få med oss stora delar av befolkningen i förberedelserma för en generalstrejk på obegränsad tid.

Detta är det enda sättet att besegra den barbariska maffia som för närvarande styr. ■

Jonas Brännberg (RS) tog strid mot S och övriga högern i Luleå.

Foto: Natalia Medina

huvudstaden Buenos Aires var det en halv miljon som demonstrerade, bland dem många arbetare från sockerproduktionsindustrin i Jujuy- och Saltaprovinserna som just nu kämpar mot att jobb försvinner och att fabriker stängs ned, en kamp som har pågått i över ett år.

1 000 sockerarbetare marscherade i gryningen den 19 februari och tog med sig ytterligare 10 000 på vägen.

De hade även olika samlingar längs vägen mot huvudstaden.

Det var grupper inom såväl den största fackliga centralorganisationen CGT som inom CTA samt av lastbils- och långtradarförarnas fack som manade till demonstrationerna.

Det stöddes också av Kirschnersympatisörer (Kirschner, tidigare president), utbildningsfacket CTERA, Buenos Aires utbildningsfack SUTEBA, samhällsorganisationer, den sociala rörelsen Barrios de pie, av Confederación de Trabajadores de la Economía Popular och såklart från de bankanställdas fack La Asociación Bancaria, som var ute i strejk den 19 och 20 februari i kamp för lönehöjning.

Strejken fick dock inte stöd av alla fack, exempelvis sjukvårdsfacket och livsmedelsarbetarnas fack deltog inte.

Mobiliseringen var en kamp mot att jobb försvinner i offentlig och privat sektor, mot budgetjusteringar, mot att pensionerna försämras, de skyhöga priserna på kollektivtrafik och andra offentliga tjänster samt för lönehöjningar som överstiger inflationen.

Rörelsen manade också till att politiska fångar ska släppas fria, vilket stöddes av flera människorättsorganisationer som till exempel Madres de Plaza de Mayo och las Madres Línea Fundadora.

nder debatten om ensamkommande unga asylsökande satte sig Moderaterna som vanligt i samma båt som Sverigedemokraterna och sa återigen nej till att de som har fyllt 18 år ska få stanna i kommunen.

Socialdemokraterna gick visserligen med på en sex månaders förlängning till årets slut för rätten att stanna, men inför samtidigt en bisarr datumgräns: de som fyller 18 år efter den 30 juni tvingas flytta ifrån kommunen!

Rättvisepartiet Socialisternas förslag att även de som drabbats av Migrationsverkets ovetenskapliga åldersbedömningar ska få stanna i kommunen röstades ned, men fick stöd av Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

och utlandsfödda barn? Hur går lika villkor ihop med minskade öppettider på fritidsgårdarna? Även om Unga Örnar säkert har en del aktiva som genuint vill förbättra ungas uppväxtvillkor är det uppenbart att bidraget handlar om att stötta (S)läkten i ett passande projekt i valrörelsen.

KULTUR

29 MARS 2018 # 1 294

14

Krönnigkeraar:

Arne Müller talade i ett fullsatt Torvalla brunn om de ökade klyftorna mellan städer och landsbygd.

Varför fu så dåligt? belöningar ROBERT LUNDQVIST rs.lulea@socialisterna.org

V

B

elöningar fungerar alltså, men bara så länge de fortsätter att komma och detta helst i ökande grad. När belöningarna uteblir blir resultatet ofta sämre än det var innan. Skälen är säkert många, men mekanismerna är ändå rätt enkla och även kända. Ett är att belöningar framkallar den givna frågan om ”hur mycket ska jag göra?” Den fråga vi egentligen borde ställa är ”vad ska jag göra?”.

Ett annat är att när belöningar slängs in brukar man inte ställa sig frågan om varför motivationen tryter. Det är ju så enkelt: om de inte uppför sig på önskat sätt av egen kraft, gör då en tävling av uppgiften där de berörda får lov att anstränga sig, gärna konkurrera om belöningen, betygen, löneförhöjningen, bekräftelsen, berömmet och så vidare.

Om vi då säger att belöningar av det gängse snittet inte fungerar, vad ska vi då göra istället? Det finns några steg som kan fungera: • I skolan, ifrågasätt användningen av graderade betyg, argumentera för godkänd och inte godkänd som de enda vettiga nivåerna i bedömningarna.

• I arbetslivet, ta strid för att ersätta individuella löner med system baserade på öppna och tydliga kriterier.

• I föräldrarollen, undvik mutor.

• Ställ inte upp villkor för uppskattning.

• Skilj inte på sysslan och belöningen. Om du vill visa att du uppskattar att barn läser, ge dem då mer att läsa.

• När du tycker dig behöva motivera andra, ta då inte den enkla vägen med belöningar först, utan försök fundera på varför motivationen inte är den du önskar.

De flesta av oss är vana vid belöningar av detta slag, ofta så vana att vi inte ser hur dåligt de fungerar. Diskussionen om betygen i skolan handlar i första hand om hur procedurerna för det rådande systemet ska fås att fungera bättre med tydligare kriterier eller mer träning för lärarna att använda kriterierna. De grundligt negativa konsekvenser systemet har eller de möjliga alternativen diskuteras inte lika flitigt. I arbetslivet hörs emellanåt röster som ifrågasätter de individuella lönerna och som pekar på det som borde vara uppenbart: att det inte finns något stöd för uppfattningen att individuella löner leder till högre produktivitet och/eller kvalitet. Men de rösterna måste bli fler och starkare. ■

Marknaden sår split mellan stad och land Författaren till boken Stockholm, städerna och resten, Arne Müller, gästade Torvalla brunn i Östersund den 21 mars. Cirka 40 personer (fullsatt sal) hade sökt sig dit, varav en del hade rest över fem mil för att komma dit.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

A

rne började med några frågor angående den växande klyftan mellan storstäder och landsbygd som han sedan försökte svara på. Vad driver utvecklingen? Är det en naturlag? Går den att påverka?

Statistiska centralbyrån (SCB) har beräknat att av Sveriges befolkningstillväxt fram till 2040 kommer 50 procent att gå till Stockholmsområdet, 37 procent till övriga storstadsområden och endast 13 procent till övriga landet. Om den trenden tillåts fortsätta hamnar Sverige i ett kritiskt läge.

Arne har försökt identifiera drivkraften bakom centraliseringen och kommit fram till att det är marknadskrafterna som är drivkraften. Marknaden föredrar koncentration och ökade inkomstklyftor. Förut skedde produktionen i städerna, men inte längre, åtminstone inte i de svenska städerna. Produktionen har nu alltmer flyttats till låglöneländer. Produktionens plats som motor i ekonomin har övertagits av handel och konsumtion. Varje stad med självaktning ståtar nu med större eller mindre shoppingcentra.

Arne tog också upp bankernas roll.

Av de svenska bankerna har 73 procent sina huvudkontor i Stockholms innerstad, 10 procent i Göteborg, 7 procent i Malmö-Lund och 10 procent i resten av landet. De åtta största bankerna har samtliga sina huvudkontor i Stockholm.

Samtidigt som bankerna centraliserar gör man det också svårare att

låna pengar på landsbygden. Idag är det i princip omöjligt att låna pengar för att bygga ett hus eller genomföra ett generationsskifte vid ett företag på landsbygden.

Fram till 1960-talet gick politiken i Sverige ut på att underlätta för industrin att få arbetskraft. Som en reaktion på det växte det fram en folklig opinion runt om i landet, främst i de norra delarna. Under 1970- och 80-talen skedde en förändring i regionalpolitiken. Den offentliga sektorn byggdes ut. Högre utbildning decentraliserades. Statliga jobb fördelades tämligen jämnt över hela landet. Aktiva insatser gjordes för att försöka styra kapitalströmningar. Under den här tiden minskade befolkningen i storstäderna, i Stockholm med cirka 100 000.

position innebär ingen vändpunkt.

Arne hittade dock något positivt med den och det var att de regionalpolitiska frågorna diskuteras. De senaste åren har sett en rad folkliga protester mot centraliseringen. Ockupationen av sjukstugan i Dorotea, som ledde till seger, var ett exempel som Arne tog upp. Den kampen har nu fått en efterföljare i ockupationen av BB i Sollefteå. Protesterna runt om i landet mot gruvbrytning är andra exempel.

Arne visade också hur utvecklingen trasar sönder storstäderna med allt större inkomstklyftor.

Exempelvis är inkomstklyftorna i Lidingö lika stora som i Rwanda.

Majoriteten av befolkningen i storstäderna är förlorare i dagens system. Norrland, Gotland och storstädernas förortsområden har samma intresse och bör enligt Arne samarbeta för att få en ändring till stånd.

De senaste årens flyktinginvandring har inneburit ett uppsving för många småorter, ett uppsving som nu bryts när Migrationsverket centraliserar och asylboenden stängs. Det blir nu svårt för flyktingar att bo kvar i små-

Regeringens regionalpolitiska proposition innebär ingen vändpunkt.

Efter finanskrisen i början av 1990-talet började de neddragningar av offentliga sektorn som fortfarande pågår. Privatiseringar och konkurrensutsättning kom på modet. Regionalpolitiskt var det förödande. En aktiv regionalpolitik avskaffades. Regionerna skulle nu ta ansvaret för den egna utvecklingen. Resultatet blev att regioner och kommuner konkurrerar med varandra och lägger pengar på marknadsföring, pengar som skulle kunna göra bättre nytta om de hade satsats på annat håll.

Regeringens regionalpolitiska pro-

orter, trots att de har rotat sig där och kommit in i gemenskapen. Många gånger vill flyktingarna stanna kvar och bygga sitt nya liv i Sverige där.

Mot slutet av mötet kom en av deltagarna med förslaget att jämtarna skulle resa ner till Stockholm och sätta sig utanför riksdagshuset i protest mot den ökande regionala ojämlikheten. Han försökte pejla intresset genom en handuppräckning.

Ett tiotal händer sträcktes upp.

Efter själva mötet kunde Arne sälja sina böcker och diskutera med flera av mötesdeltagarna. ■

Foto: Andrew Herbert

arför fungerar belöningar så dåligt? Eller gör de verkligen det? Det beror säkert på vad man menar med begreppet, men det vanligaste torde vara den procedur där någon tilldelar en annan något där värdet av det man får beror på hur en viss syssla är utförd. Betyg är ett exempel: har du uppfyllt kriterierna för ett A får du det betyget. Löner är ett annat. Tanken är att den som jobbar hårdare eller bättre ska få mer i lön. Principen är att ställa upp ett villkor: ”gör A så får du B”.

Och varför skulle inte detta fungera? Även här beror det på vad man menar. Klart är att de leder till att vårt beteende påverkas. I vissa fall leder den hägrande belöningen till att de som utför sysslan anstränger sig för att få mer av belöningen. Men är verkligen ett ändrat beteende det slutgiltiga målet? I skolan torde man snarast vilja stimulera en egen motivation. En egen vilja att lära sig mer, att läsa mer, träna mer eller liknande. I arbetslivet likaså, det fungerar rimligen bäst om vi som anställda inte bara gör det någon säger åt oss att göra eller för att man hänger ut en morot.

Det är här problemen börjar hopa sig. I otaliga experiment och studier är det känt sedan länge att motivationen sällan blir högre av belöningar. Barn som får guldstjärnor utifrån hur många böcker de läser brukar snabbt inse att det blir fler stjärnor om böckerna är tunna och har stora bokstäver. Att läsa blir ett medel, inte ett mål. Och när försök med sådana system har utvärderats i efterhand har det ofta visat sig att de som har fått belöningarna är mindre roade av läsning än de som inte har haft sådana belöningar i sikte. När vi i arbetet får tydliga belöningar brukar det leda till en strävan efter fiffiga sätt att lura systemet så att man med minsta möjliga insats får maximalt utfall. Och den egna motivationen att utföra den aktuella uppgiften brukar i regel minska snarare än öka. Vi är också många föräldrar som har utlovat något eftersträvansvärt om de städar sina rum. Tråkigt nog kommer då rummet aldrig att bli städat för att det behövs, utan det sker bara om mutan kommer.

Luleå:

Kan robotar ersätta arbetarklassen?

Tid: Tisdag den 3 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Malmö-Lund:

Världen, socialismen & valet Tid: Torsdag den 5 april kl 18.30.

Plats: Studiefrämjandet, Fabriksgatan 2 i Lund För info: 070-885 44 86.

Boden

Marxismens grunder Tid: Onsdag den 4 april kl 18.00.

För info om plats: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

För info: 079-340 59 97.

Eskilstuna:

Karlskoga:

Vad är Trotskism?

Tid: Torsdag den 5 april kl 18.30.

För info om plats: 073-373 33 61.

Stockholm:

Sthlm Syd Tid: Torsdag den 5 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen i Farsta.

För mer info: 08-606 94 03.

Sthlm Norra Tid: Torsdag den 5 april kl 18.30.

Plats: Husby träff.

För mer info: 073-576 98 69.

För info: 070-231 99 10.

Umeå:

Valfonden visar vägen

V

i har haft en ganska blygsam ökning den här veckan med 3 599 kronor. Det innebär att vi hittills har samlat in 21 142 kronor eller drygt en tredjedel av målet sedan början av månaden. Valfonden fick dock in 112 000 kronor!

Men veckans låga resultat beror dock på att vi har varit fullsatta med viktiga möten under helgen. I Göteborg har vi deltagit på Hyresgästföreningen Angereds årsmöte medan vi i Stockholm hade vår valkonferens med deltagare från hela landet.

Valkonferensen markerar den riktiga början av det här valåret, såväl politiskt som ekonomiskt.

Till valfonden fick vi in 112 000 kronor!

Procent av mål

För info: 073-310 70 87.

Norrbotten Västerbotten

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

För info: 073-740 39 54.

Göteborg:

För mer info : 073-501 21 37.

Haninge:

Möte med Haninge kvinnojour om deras arbete, krav och önskemål Tid: Torsdag den 5 april kl 18.30.

Plats: Handens kulturhus.

För mer info: 072-524 42 95.

Borås:

Inga riskkapitalister i skolan Tid: Onsdag den 4 april kl 18.00.

Plats: Yxhammarsgatan 8-10.

För mer info: 070-396 47 83.

Det är en bra början, men valkampanjer är inte billiga. Det är särskilt tydligt för vårt parti som, till skillnad från riksdagspartierna, inte får något statligt stöd eller tar emot pengar från storföretag.

Vi får dock inte glömma bort ekonomikampanjen! Som alltid kan du skänka en slant med Swish till 123-240 32 85, på PlusGiro 87 96 49-2 eller sms ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Totalt

35% 21 142 kr

Mellannorrland Stockholm

4 236 kr

Sydsverige

763 kr

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Pris: 50 kronor + porto

•R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

Antirasism & asyl

PROGRAM 2018

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

• Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

11 837 kr

Västsverige

En skola för alla

Rusta upp välfärden

320 kr 1 423 kr

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

0 kr

Mellansverige

Nej till militarismen

Klimat- och miljöhot

2 563 kr

BRÄNNANDE

29 MARS 2018 # 1 294

För ett socialistiskt alternativ

RS valfond: 112 000 på en helg

Med en mängd bidrag, från 50 kronor till 10 000, har Rättvisepartiet Socialisternas valfond fått bästa möjliga start.

– Hoten från högern, rasism och sexism visar att det behövs en motkraft, kommenterade en sympatisör.

Målet till 31 augusti är 200 000 kronor.

Du kan bidra: • swisha till 123 240 32 85 • betala till plusgiro 87 96 49-2 • ge ett bidrag varje månad fram till augusti: mejla rs@socialisterna.org

Totalt uppgår helgens bidrag och löften till 112 850 kronor, ett nytt rekord.

– Pengarna behövs till valsedlar, valmanifest, flygblad, affischer och plakat.

Medan riksdagspartierna ger sig själva hundratals miljoner i bidrag samlar vi in från medlemmar, väljare och folk på stan, säger Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för RS i Haninge.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Kontakta Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå, Haninge eller Göteborg om du kan göra en insats i valkampanjen.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.