Offensiv 1297

19 april 2018 / # 1 297 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Trumps bomber osäkrar världen

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

AKTUELLT

Stoppa nazisterna 1 maj

3 6

Släpp Zahid fri!

Luleå: Livshotande nedskärningar

Missiler inget stöd till Syriens folk För en rörelse mot kriget • Störta diktaturerna – läs mer på sid 8-9

Lärarstrejker skakar USA Efter segern för strejkande lärare i West Virgina sprider sig strejkerna. Strejken organiserades underifrån av fackets gräsrötter och kraven på högre löner gällde

alla offentligt anställda. Därefter följde lärartrejk i Oklahoma och stora lärarprotestester i Kentucky och Arizona. läs mer på sid 10

12-13

1968 – När allt var i rörelse

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

16

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

19 APRIL 2018 # 1 297

2

LANDET SLITS ISÄR AV ÖKADE KLYFTOR

MONOPOL OCH STORFINANS

B

Under sin tid vid makten genom­ förde S-MP-regeringen inga återställare av alliansregeringens många skattesänkningar för de rika, storföretag och banker. Inte heller vågade regeringen röra räntebidragen, som främst är en subvention till välbärgade.

Det i sin tur har inneburit att den utveckling med snabbt ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor som kom att prägla Alliansregeringens tid vid makten har fortsatt.

Foto: Socialdemokraterna / Flickr CC

akom de stora orden finns få nya satsningar i regeringens vårbudget. Som så ofta handlar det mycket om gamla löften som presenteras som nya. Det är inte heller sant att alla kurvor pekar åt rätt håll, långt därifrån – klyftorna växer och landet slits isär både socialt och geografiskt.

Symptomatiskt är också att nästan samtidigt som regeringen och Vänsterpartiet öser beröm över det man benämner som vårbudgetens välfärdssatsningar, i synnerhet på sjuk- och hälsovård, aviserar Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ett tillfälligt anställningsstopp (det började delvis införas redan den 1 mars i år) och ”besparingar” på 280 miljoner kronor efter att ha anställt ”cirka 300 fler årsarbetare än vad budgeten medgav under förra året” (Läkartidningen 11/2018).

På samma sjukhus som absurt nog påstås ha haft för många anställda har personalen länge larmat om en förödande brist på vårdplatser och alarmerande låg bemanning.

Neddragningarna på Sahlgrenska är i pengar räknat mer än det extra anslag som regeringen ger vården i vårbudgeten, vilket för övrigt är lika stort som det extra anslag som polisen får – 200 miljoner kronor.

År 2016 var inkomstklyftorna, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), större än någonsin och den rikaste tiondelen av befolkningen har nu lika stora inkomster som den fattigaste hälften.

Finansminister Magdalena Andersson (S) försökte skylla denna skandal på ödet eller det som beskrevs som ”en underliggande utveckling mot ökade klyftor i ekonomin” (SVT den 2 februari).

Att klyftorna ökar är ingen följd av någon naturlag, utan mycket en följd av den nuvarande och tidigare regeringars politik för att smörja kapitalismen och tillgodose dess krav på en omfördelning från välfärd och löner till vinster och kapitalinkomster som numera är i det närmaste obeskattade.

Till det ska läggas att S-MP-regeringen har genomfört en upprustning av polis och militär som saknar motstycke. Försvarsmakten har till skillnad från välfärden dessutom fått garantier om ”ytterligare resursförstärkningar” efter 2018. Polismyndigheten kan också

se fram mot en årlig höjning av anslagen på 2,5 miljarder kronor fram till 2020.

Men som Kommunalarbetaren skrev i en ledare i början av året: ”För att behålla samma bemanning i välfärden som idag behövs 20 extra miljarder per år. Men varken regering eller opposition ger några klara besked om hur det ska finansieras.”

Det regeringen och Vänsterpartiet kallar storsatsningar på välfärden räcker inte ens för att upprätthålla dagens bemanning och åtaganden, än mindre till att svara upp mot de behov som finns.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Behoven ska styra. Låt miljardärerna och börsbolagens rekordvinster betala en totalrenovering av landet, trygga jobb och kortare arbetsdag.

• För ett nytt arbetarparti och demokratiska kämpande fack som tar strid för en socialistisk omfördelning av samhällets rikedomar och resurser. ■

D

et har nu gått 53 år sedan boken Monopol och storfinans – de 15 familjerna, författad av VPK:s (idag Vänsterpartiets) ledare CH Hermansson, publicerades. Det var en banbrytande bok som med ett gediget faktaunderlag visade att den svenska kapitalismen hade utvecklats till en monopolkapitalism som låg i händerna på 15 mäktiga familjer. Den i särklass mäktigaste var familjen Wallenberg. En ställning som Wallenbergarna tidigt erövrade och som man sedan konsoliderades med hjälp av staten och de många socialdemokratiska regeringarna som har styrt landet efter 1932.

Sedan CH Hermanssons bok har del finansfamiljer försvunnit från scenen och andra tillkommit. Men Wallenbergfamiljen är fortfarande den svenska kapitalismens Gudfader och familjens nuvarande överhuvud Jacob Wallenberg skulle också kunna titulera sig ”Don Wallenberg”. Även globalt finns det knappt någon familj som har en så dominerande ställning. Under rubriken ”Den nordiska maktpyramiden” skrev brittiska Economist 2016 att ”bland rika länder är Sverige extremt i den meningen att en viss familj, Wallenberg, har en unik dominans över landets affärer – Wallenbergs imperium står för en tredjedel av börsvärdet”. Financial Times menade för några år sedan att Wallenbergarna är ”Europas mest framstående företagarfamilj. Det finns visserligen de som är rikare och har längre anor, men ingen familj kan mäta sig med Wallenbergarnas omfattande ägande”.

Familjen Wallenberg kontrollerar företag som idag värderas till närmare 2 000 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Ägandet och kontroll av företagen ger makt, mycket makt – både ekonomiskt och politiskt.

W

allenbergfamiljen kan stå modell för det Marx beskrev som kapitalets centraliserings- och koncentrationsprocess – att makt och ägande koncentreras till en handfull allsmäktiga kapitalister. Men att det också, som Marx förtrogne kamrat Friedrich Engels skrev, jämnar för den framtida expropriationen av kapitalisternas egendom.

Ett förstatligande av Wallenbergimperiets tillgångar skulle rikta ett avgörande slag mot kapitalismen. Efter det vore det en relativt enkel och smärtfri uppgift att ta sig an de övriga finansfamiljerna. För de är fortfarande 15 till antalet och tillsammans kontrollerar de 70 procent av börsvärdet. Det borgarna kallar “aktieägardemokrati” är en monokapitalisternas plutokrati. Sådan är kapitalismen. ■

10 procent av LO-kvinnor har blivit sexuellt trakasserade på jobbet det senaste året, och många har blivit det vid upprepade tillfällen. Dessutom brister lagstiftningen när det handlar om tredje person (kund, patient och så vidare), där arbetsgivarens ansvar inte är reglerat. Bland LO-män är siffran 2 procent (skärmdump arbetet.se 16 april).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

19 APRIL 2018 # 1 297

3

Stoppa nazisterna på 1 maj Nätverket Boden mot rasism arbetar intensivt med förberedelserna för den gemensamma samlingen för att stoppa nazisterna på 1 maj. Nätverkets manifestation börjar kl 11 i centrala Boden.

ANTIRASISTER I BODEN OCH LULEÅ

D

För nazisterna representerar den planerade marschen genom Boden och kandidaturen till Bodens kommunfullmäktige ett försök att etablera en språngbräda för na-

I Göteborg den 30 september ifjol stoppades nazisterna av 20 000 antirasister – slut upp i Boden på 1 maj.

zistorganisationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR, i Norrbotten.

Därför är det mycket viktigt att alla som kan tar sig till Boden på 1 maj och enas i en kraftfull, gemensam samling mot rasism i alla dess former. Så kan vi isolera och trycka tillbaka nazisterna.

Idag kommer den rasistiska hetsen både uppifrån, från S-MP-regeringen i form av den brutala utvisnings- och batongpolitiken, och från den blodvittrande extrema högerkanten.

Oavsett varifrån den kommer måste rasismen kallas vid sitt rätta

namn och utmanas av en kämpande, socialistisk politik som kan ena alla oavsett ursprung i kamp för arbete, bostäder, vård, skola och en framtid att tro på.

För Rättvisepartiet Socialisterna betyder det satsa på att mobilise-

Foto: Offensiv

emonstrationen i Boden blir en angelägenhet för alla antirasister i Norroch Västerbotten. Runt om i länet mobiliseras just nu antirasister, asylaktivister, feminister, bostadsaktivister, arbetskamrater, grannar och vänner. Resor organiseras från Umeå, via Skellefteå och Piteå, samt Kiruna och Luleå. Fler orter tillkommer hela tiden.

I Luleå har Rättvisepartiet Socialisterna tagit initiativ till ett öppet möte torsdag den 19 april för att både samordna mobiliseringen till 1 maj, men också för att föreslå bildandet av ett nätverk, förslagsvis Lule mot rasism.

Första maj behöver bli ett avstamp för bygget en enad antirasistisk front som har beredskap att bemöta och pressa tillbaka nazisterna var de än dyker upp.

ra en enad, disciplinerad massdemonstration för att stoppa nazisterna i Boden och samtidigt rikta skoningslös kritik mot de hycklande politiker som säger sig vara för ”allas lika värde” samtidigt som de utvisar unga till död, krig och förtryck. ■

Nej till surrogatmödraskap och människohandel Surrogatföretaget Tammuz fortsätter att utnyttja kryphål i lagen och ordnar som första surrogatföretag i Sverige ”informationsträffar” för att få kunder till sin omänskliga verksamhet.

Men inte utan motstånd.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

Det råa kapitalistiska tänkande som Tammuz och surrogatindustrin göder visades av Sveriges Radios intervju med en av deltagarna på Tammuz infoträff, som sa: – Om jag bestämmer mig för att ta den här organisationen förväntar jag mig att det går rätt till.

Sen har inte jag nåt behov av att veta hur mamman mår eller att jag måste ha Skypemöte med äggdonatorn. Om jag tar fram pengarna vill jag bara ha barnet.

Kvinnors kroppar är inte varor – stoppa surrogatmödraskap. Kampen fortsätter.

Hanna Carlsson från Sveriges Kvinnolobby talade på protesten om hur det fattiga, våldspräglade och klanbaserade Albanien är det senaste landet där Tammuz opererar.

– Regeringen har efter en statlig utredning meddelat att surrogat-

mödraskap inte ska tillåtas i svensk hälso- och sjukvård. Det är bra.

Men samtidigt, och i strid med utredningen, lade regeringen nyligen fram ett lagförslag som förenklar fastställande av faderskap efter ett surrogatarrangemang i utlandet.

Istället för att motverka internationella surrogatarrangemang väljer man alltså att underlätta handeln.

Vi undrar hur länge den feministiska regeringen bara ska se på medan handeln med kvinnor och barn bara fortsätter att växa? ■

Foto: Hanna Carlsson

D

en 14 april samlade Socialistiska Feminister och Rött Forum till en aktion som uppmärksammade allmänheten på vad som pågick på Clarion hotell i Stockholm. Lina Rigney Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna sa i sitt tal att det inte handlar om välgörenhet, utan om en industri som omsätter miljarder. Ett barn som Tammuz ”förmedlar”/säljer kostar kring en miljon. Det är kvinnor som lever på fattigdomsgränsen som hyr ut sina kroppar.

Många av de svenska par som köper graviditet och barn utom-

lands gör det från Georgien. Det har uppmärksammats i bland annat Omvärlden att det ofta är kvinnor som har blivit misshandlade av sina män och flytt, där samhället inte ger något stöd, som blir surrogatmödrar. Tamina är en av dem som har fått hjälp av kvinnojouren Anti Violence Network i Tbilisi.

– Jag kände en intensiv kärlek till barnet då det kom ut. Det var hemskt att lämna ifrån sig det, sa hon till omvarldenberattar.se.

Hon blev deprimerad i ett år efteråt, men fick inget stöd från agenturen.

INRIKES

19 APRIL 2018 # 1 297

4

Kolonial mordbrand av samisk kåta Förra veckan tog Sverige ett kliv tillbaka i tiden, en cirka 200-300 år bakåt. Vid lunchtid under onsdagen genomförde statens utsände i form av Kronofogden ett ofattbart kolonialt övergrepp när Anita Gimvalls kåta eldades upp.

av omsorg om markerna och deras eget bästa. Rasismen åtföljde och rättfärdigade kolonialiseringen.

Till historien hör även tvångskristnandet av samer då trummor samlades in från familjer och nåj­ der för att sedan brännas på bål.

Det var då de svenska prästerna uppfann ordet ”trolltrumma” eftersom den samiska förkristna religionen ansågs innehålla ”trolldom”.

RAYMOND OHLSON STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

Trots att svenska staten redan i slutet av 1600-talet deklarerade sig som överhög ägare till ”lappmarken” betydde det lite i praktiken tills dess kapitalismen till fullo

Foto: Wikipedia Creative Commons

I

lskan från samer rör inte bara själva illdådet, utan hundratals år av stöld, förföljelse och rasistiska övergrepp, samtidigt som staten fortsätter att förhala FN:s krav på urfolksrättigheter.

Händelsen förra veckan har föregåtts av sex års kamp mot Länsstyrelsen för att få ha kvar kåtan vid Stenträsket i Västerbotten där Gimvalls släkt har haft ett viste i 120 år. Till stor del ser det i media ut som Länsstyrelsen vill framställa det: att det rör en tvist om byggnationsrättigheter. Länsstyrelsen hävdar att kåtan, i själva verket byggd av Gimvalls morfars farbror år 1890 och sen renoverad i omgångar, är ett olovligt nybygge.

Det kan låta som att Gimvall har genomfört en renovering/ombyggnation på ett naturreservat utan rätt till detta. Men sanningen är att kåtan stod på mark som sen urminnes tid har brukats och fortfarande brukas av jakt- och fiskesamer, mark som har stulits av staten.

Att Anita Gimvalls kåta, liknande bildens, brändes ner av svenska staten är ett rasistiskt kolonialt övergrepp.

kunde koppla sitt grepp om landet.

Samerna behöll länge en relativt stark ställning i samhället. Under 1600-talet fram till 1800-talet hade samer i princip lika stor rätt gentemot Kronan som bönder hade till sin skattejord. Samerna hade en representation i ”bondeståndet”, och hade även juridisk representation med egna domare och ämbetsmän i så kallade häradsrätter.

I takt med statens försök att exploatera markerna för nybyggarjordbruk och gruvdrift hamrades den moderna formen av

äganderätt till jorden fram under 1700-1800-talet. Kronan utövade makt i ”lappmarken” via domstolarna och förvaltningsmyndigheten (länsstyrelsen) under landshövdingen och dess fogdar.

Sveriges inhemska kolonialisering blev allt aggressivare under 1800-talet. Länsstyrelserna började smygande, utan grund ens i dåtidens lagar och utan formella regeringsbeslut, att ta makten över lappskattelanden (samebyar). Nu kunde staten göra allvar av sina

dekret om att ”lappmarken” var Kronans egendom. 1867 drogs ”odlingsgränsen” genom svenska delen av Sápmi från norr till söder, vilket innebar att samerna fick behålla västra halvan av sitt hemland med rätt till marken utan att den skulle kolonialiseras. År 1886 bestämde riksdagen att avskaffa lappskattelanden med motiveringen att samer som en lägre stående kultur inte var kvalificerade att förvärva och äga fast egendom.

Samerna trängdes undan, splittrades upp och förnekades, i namn

Efter att Kronofogden (eller är det Västerbottens nya lappfogde?) nu har bränt upp Anita Gimvalls kåta var det snabbt många som drog paralleller till bland annat brännandet av trummor.

– Det känns som att man försöker utplåna samiska spår i markerna, kommenterade Anita Gimvall till SVT. Rättsövergreppet mot Anita Gimvall är en kolonial mordbrand mot samerna som urfolk. Idag kompliceras frågan av att det fåtal lagar som ska skydda samers kultur- och näringsutövande är anpassade till enbart renskötande samer och samtidigt diskriminerar alla andra samer.

Röster från samiska politiker säger att renbeteslagen måste ändras för att rättigheter ska gälla alla samer, att Sverige måste ratificera ILO 169 (FN:s konvention om urfolksrättigheter) samt tillsätta en sanningskommission om det historiska förtrycket mot samer i Sverige. Detta är ett minimum av vad som behöver förändras idag.

Men så länge som staten och företagen tjänar på utsugning av naturresurser i Sápmi kommer verklig förändring att förhalas och bara kunna tvingas fram genom kamp och protester. ■

”Märket” ett sänke – arbetare förlorar tusentals kronor I förra veckan släppte 6F-facken (Seko, Byggnads, Elektrikerna, Målarna och Fastighetsanställdas förbund) en rapport där det står klart att medlemmarna genom åren har förlorat tusentals kronor på det så kallade ”märket”.

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

I delrapporten från 6F:s projekt Lönebildning för jämlikhet visas hur tjänstemännen i de lokala förhandlingarna kunnat dra fördel av arbetarnas låga centrala löneavtal där ”märket” satte taket för det så kal­ lade löneutrymme som industrifacken och arbetsköparna kommit överens om. Tjänstemännen har sedan i snitt fått 30 procent extra i den lokala lönebildningen medan 6F:s arbetare bara fått 10 procent. I pengar handlar det om att arbetarna under tjugo år har gått miste om 1 300 kronor i månaden. Den konstaterar också att ett lågt satt märke får till följd att kvinnornas lägre snittlöner konserveras.

Projektet planerar komma ut med fem delrapporter och ett förslag på en alternativ lönebildningsmodell.

RS/Offensiv anser att det är bra att 6F vill visa hur ”märket” har blivit en bromskloss för medlemmarnas löneutveckling.

Samtidigt är risken stor att Lönebildning för jämlikhet liksom alla andra vettiga rapporter om ökade klyftor med mera som har tagits fram av fackliga utredare i LO bara lever under en presskonferens.

Lönebildning handlar om kamp mellan arbete och kapital, inte om gemensamma kalkyleringsprogram som räknar fram ett diffust ”löneutrymme” på arbetsköparnas villkor.

Trots den i internationell jämförelse starka fackliga organiseringsgraden i Sverige är rörelsen idag passiv och defensiv i avtalsrörelser. Därför ökar löneklyftor, men framför allt klyftan mellan löner och kapital.

Hämskon ”märket” borde skrotas snarast. Fackföreningsrörelsen måste ta ansvar för alla sina rapporters slutsatser, ställa offensiva lönekrav som är demokratiskt för-

Byggnadsarbetare hör till dem som har förlorat på ”märket”.

ankrade bland medlemmarna på arbetsplatserna och sedan mobilisera till kamp för kraven tills dess att det lagda lönebudet godkänns av

medlemsomröstningar. 6F:s projekt mot ”märket” väcker också behovet av en demokratisk och kämpande fackföreningsrörelse. ■

Foto: Offensiv

N

u filar de fem LO-facken på en ny lönebildningsmodell för nästa avtalsrörelse 2020. Arbetsköparna som har kunnat räkna in rekordvinster på ”märket” vill förstås fortsätta göra det och sätter därför klackarna i backen.

Men även ledningen för de olika förbund som ingår i facken inom industrin är tydliga motståndare till att förändra något. De anser att den tjugoåriga lönebildningsmodellen givit små men ändock

reallönehöjningar. Så är inte fallet för 6F:s medlemmar, som arbetar i den inhemska industrin och i olika hantverks- och servicenäringar.

19 APRIL 2018 # 1 297

– När man ska duscha och tvätta sig blir man inte ren och man fryser, berättar hyresgästen Nimo Barhad.

I korthet

5

Skattemedel blir storföretagens vinst

P

lundring Katalys pågående utredning vid namn ”Klass i Sverige” fortsätter att presentera diverse forsknings­ resultat. Den senaste rapporten, Välfärdens omvand­ ling – Det privata kapitalets utvidgning i den offentliga sek­ torn, visar föga förvånande att den offentliga sektorn säljs ut till några fåtal privata företag, ofta koncernägda aktiebolag, och att gemensamma skattemedel finansierar dem och de­ ras vinster.

– Privata aktörer ersätter de tjänster som tidigare erhölls av kommun, stat och landsting. 40 procent av vårdcentraler­ na är idag privata liksom 15 procent av alla vårdtjänster inom omsorgssektorn. Inom skolan har också skolföretagens andel av marknaden ökad kraftigt, säger en av rapportförfattarna Markus Kallifatides i ett pressmeddelande den 16 april.

De fyra forskare som ligger bakom rapporten menar att välfärdsmodellen raserats utan nämnvärt motstånd och att slutsatsen är att arbetarrörelsen ”på allvar börjar arbeta för en universell välfärdsmodell”.

”Inget varmvatten S hos Victoria Park”

Foto: David Lindquist

Försäkringskassan: Avslag ger högre lön

Det privata bostadsbolaget Victoria Park har nu varit etablerat i Borås i några år, och det har lett till stora försämringar för hyresgästerna. Det senaste som kommit upp till ytan är att de boende under en längre tid saknat varmvatten.

maste obefintlig, och de skulle dessutom behöva målas om. Det senaste i raden av uppseendeväckande skandaler är alltså att 350 lägenheter på Solvarvsgatan, mitt i Hässleholmens hjärta, saknar varmvatten.

Hyresgästerna på Solvarvsgatan har upplevt alla tänkbara motgångar de senaste åren – de förvånas knappt längre. Offensiv har pratat med hyresgästen Nimo Barhad: – Det är jättejobbigt. När man ska duscha och tvätta sig blir man inte ren och man fryser. Det är kallt i lägenheten och det är kallt i duschen. Mina barn vill inte tvätta sig, de skriker när de måste duscha.

När man diskar blir det inte rent.

om ett par dagar. Men Nimo skrattar torrt åt det påståendet.

– Det har ju varit såhär i mer än ett år. Och de andra problemen har varit ända sedan de kom in här, alltså i två år. De kommer nästan aldrig vid klagomål, även om man har ringt jättemånga gånger.

Hon berättar sedan om sin vän Badriyas upplevelser av VP. Hennes kök var i mycket dåligt skick, och resultatet av VP:s renovering blev inte mycket mer än ett nytt lager färg i köket, som snart började flagna och släppa igenom fett från väggen under. För detta lager färg höjdes månadshyran med 1 000 kronor.

Att få tag på bostad i Borås är svårt. Det är mellan fyra och fem års kötid, och 200 personer slåss om samma lägenhet. Mer än 31 000 står i kö bara hos det kommunala bostadsbolaget, som har omkring 6 500 lägenheter. Hur många som köar i de privata är okänt. Det mesta som byggs i Borås är bostadsrätter, och allting är dyrt.

Det är svårt att få tag på Victoria Park för en kommentar. Det är sällan någon på kontoret, och att nå dem på telefon verkar omöjligt.

Men till Borås Tidning säger VP:s områdeschef Björn Peterson att varmvattnet ska vara igång igen till sommaren – alltså inte på flera månader. Till slut måste Offensiv vända sig till huvudkontoret i Malmö. Där får vi slutligen tala med Inge Andersson, teknisk förvaltare.

Han skyller ifrån sig på en underleverantör som inte har utfört vad de har åtagit sig. Han hävdar också att problemet med avsaknaden av varmvatten ”bara” skulle ha rört sig

Rättvisepartiet Socialisterna arbetar för att Victoria Park och alla andra slumvärdar slängs ut och att allmännyttan tar över deras bestånd, samt att allmännyttan återgår till att vara allmännyttig, det vill säga med självkostnadshyror, bra underhåll och service samt klimatanpassningar under kontroll av de boende – omedelbart underhåll utan hyreshöjningar.

Det krävs massiva investeringar i nya klimatsmarta och billiga hyresrätter och att banker, byggbolag och fastighetsbolag, som tjänar enorma pengar på bostadskrisen, ska betala för detta och övertas i allmän ägo. ■

DAVID LINDQUIST offensiv@socialisterna.org

V

ictoria Park (VP) etablerade sig för lite drygt två år sedan på Hässleholmen i Borås, när politikerna bestämde att det kommunala AB Bostäder skulle sälja ut stora delar av sitt bestånd till dem. 900 lägenheter såldes till VP, vilket omedelbart ledde till protester. Det fanns flera anledningar till protesterna: dels eftersom det finns ett visst medvetande om att bostäder inte bör hanteras som en handelsvara överhuvudtaget, vilket blir effekten av att sälja till en privat aktör, och dels för att just VP är rikskänt för misskötsel av lägenheter och höga hyror.

Dessutom vägrar VP hyra ut till arbetslösa, nyanlända flyktingar och andra som får sina pengar från Försäkringskassan eller socialen.

Många som bor i Hässleholmen tillhör just de grupper som VP inte vill ha som hyresgäster.

Sedan uppköpet har skandalerna duggat tätt. Många av de värsta farhågorna har besannats. Hyresgäster rapporterar att servicen har försämrats. Sopkärlen är för få och för små, vilket drar till sig råttor. Under en lång period under vintern var utomhusbelysningen ur funktion, vilket gav de boende otrygghetskänslor både på morgnar, kvällar och nätter.

Städningen av trapphus är i det när-

kandalöst Fler avslag på sjukpenning ger högre lön.

Så jobbar Försäkringskassan på flera kontor, en­ ligt handläggare som SVT:s Agenda har pratat med.

Många arbetsplatsombud bekräftar även för dem att avslag har tagits upp under lönesamtal och att det finns avslags­ kvoter. Det rapporterar SVT den 15 april.

– Jag fick höra på lönesamtalet att jag inte gör tillräckligt många negativa beslut. Jag ska göra ett visst antal avslag per år. I och med att jag inte uppfyller den kvoten påtalar min chef det återkommande. Jag har sett personer som jag anser har rätt till sjukpenning inte får det. Då har de hamnat i en väldigt svår situation, berättar en av handläggarna som SVT har pratat med, som vill vara anonym, och som jobbar på ett stort kontor med 150 handläggare.

– Det som är allvarligast är att det finns ett par tre arbets­ platsombud som känner igen att frågan om antal avslag har varit uppe som del i lönesamtalen. Det är fullständigt horri­ belt att ha en sådan situation, säger ST:s sektionsordförande i Stockholm Siv Norlin till SVT.

Ohållbart för Växjös barnmorskor

V

årdkrisen Precis som ifjol får barnmorskorna på Cen­ trallasarettet Växjö bara tre veckors sammanhållen se­ mester. Ifjol beordrades många barnmorskor på semes­ ter tillbaka till jobbet och fick sina semestrar återkallade. I ett öppet brev till Kronobergs regionstyrelse varnar 31 barnmor­ skor på lasarettet för att situationen är ohållbar och äventyrar patientsäkerheten. Det larmar Vårdfokus den 11 april.

Redan förra våren var personalen oroade över underbe­ manningen, alla tillfälliga lösningar och extrapass. Denna sommar ser det ännu värre ut, då 11 barnmorskor sedan ifjol har sagt upp sig. För att täcka behoven har regionen istället hyrt in barnmorskor, något som enligt de fast an­ ställda är en kostsam och kortsiktig lösning som ökar ar­ betsbelastningen för dem. ”Hur kan en arbetsgivare kräva att deras arbetstagare ska prestera på dygnets alla timmar, året runt utan möjlighet till vila och återhämtning?”, frågar sig de 31 barnmorskorna i det öppna brevet.

Kritiken mot Akademien växer

S

exism Fler än 150 forskare och akademiker riktar nu vad de kallar en ”missförtroendeförklaring” mot de återstående ledamöterna i den skandalomsusade Svenska Akademien på grund av den förhärskande sexismen som råder där. Det rapporterar SVT Nyheter den 16 april. ”Drivande krafter har valt att under mer än tjugo års tid negligera anklagelser om sexuella övergrepp. Man har uttryckligen nonchalerat vittnesbörd från de kvinnor som berättat om vad de utsatts för, och odlat en tystnadskultur som uppvisar alla tecken på nepotism, jäv och vänskapskor­ ruption”, skriver de bland annat. ■

INRIKES

19 APRIL 2018 # 1 297

6

journalister och speciellt politiska aktivister”, skriver Baloch Human Rights Organisation.

Den diktatur som riktas mot Baluchistan från den pakistanska statens sida har förvärrats de senaste åren. Alla statliga organ samt media befinner sig under säkerhetsstyrkornas kontroll, vilka är inblandade i vad som närmast kan beskrivas som folkmord och etnisk rensning. Krigsbrotten genomförda av säkerhetsstyrkor under militära operationer utreds aldrig.

Mellan januari och december 2017 genomförde den pakistanska militären 516 militära operationer i Baluchistan. Frontier Corps, en paramilitär styrka med polisiära befogenheter, har fört bort människor mot sin vilja till okända platser med förvar, ökända bland politiska aktivister som tortyrceller.

Foto: Kristofer Lundberg

Närmare 250 protester har ägt rum världen runt med krav på att Zahid släpps fri och får asyl.

Zahid Baloch: En förkämpe för arbetares rättigheter ”Vi fördömer kraftigt försöken att utvisa en förkämpe för arbetares rättigheter där hans liv äventyras. Vi kommer att cirkulera er skandalösa roll i detta fall till tusentals fackliga aktivister över Swansea och Wales”, uttalar Swansea Trade Union Counsil representerande 20 000 fackliga aktivister, undertecknat av Alec Thraves, till norska myndigheter.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

Z

ahid Balochs liv är i fara så länge som han har ett överhängande utvisningshot.

Den 9 april väcktes Zahid Baloch av den norska polisen i flyktingfängelset i Oslo. Han ombads duscha och klä på sig för att åka till den pakistanska ambassaden.

Zahid, som fruktar för sitt liv och sina släktingars säkerhet, vädjar till polisen att inte föra honom till ambassaden.

Zahid kontaktar sin advokat och NOAS, norska organisationen för asylsökande. Bilen färdas mot ambassaden, men när den närmat sig får chauffören ett samtal och återvänder. Det var ambassaden som inte ville ta emot Zahid.

Den 12 april fördes han på nytt till den pakistanska ambassaden.

Denna gång kom ambassadpersonalen ut till den polisbil där Zahid satt och uttalade hot – ”Vi kommer träffa dig i Pakistan, vi ses”. Hoten, som skedde mitt framför den norska polisen, är vidarebefordrade till Zahids advokat.

Zahid Baloch är en erkänd politisk aktivist vars utvisningshot har fått stor internationell uppmärksamhet.

De internationella protester som

har ägt rum sedan Zahid överfördes från Sverige till Norge är nu uppe i nära 250 stycken. Möten, protester, demonstrationer, uppvaktande av ambasader och protestuttalanden sprider sig över världen från politiska partier, fackliga aktivister, människorättsaktivister, studentorganisationer och enskilda.

Protester har ägt rum i Nordoch Latinamerika, Afrika, Asien, Mellanöstern och i en rad europeiska länder. I Norge har de båda parlamentspartierna Rødt och Sosialistisk Venstreparti gett sitt stöd till kampanjen för asyl åt Zahid Baloch.

Orsaken är vetskapen om den tortyr han själv har utsatts för av den pakistanska militären, vilket visar det förtryck som balocher utsätts för i ett av världens mest slutna områden – ett förtryck som sällan når några tidningsrubriker. ”De pakistanska myndigheterna är fullt medvetna om Zahid Ba­loch politiska aktiviteter i exil. Hans far misshandlades allvarligt av militären som frågade om sonens aktiviteter för Baluchistan i Sverige”, skriver Martin Power Davies, regional ordförande i Nationella utbildningsfacket i London, England.

”Jag och många med inflytande följer Norge i denna tid då ni förväntas göra korrekta beslut utifrån mänskliga värden och låta ett liv få fortsätta”, skriver Rob MacDonald, redaktör på magasinet Bad Art. ”Mr Baloch är erkänd internationellt för sin roll i kampen för social rättvisa och alla försök till att utvisa honom går emot principiella mänskliga värden av jämlikhet och yttrandefrihet som både Sverige och Norge säger sig vila på”, skriver Charlie Wells, Socialist Party England. ”Vi känner Zahid Baloch som en talesperson på protester, demonstrationer och möten. Säkert är att pakistanska myndigheter och paramilitära grupper är väl medvetna om att Zahid kan återsändas, vilket sätter hans liv i fara”, skriver LSP, Socialistiska Vänsterpartiet i Belgien.

”Zahid Balochs liv har hotats.

Han fängslades, misshandlades och torterades så allvarligt att han behöver regelbunden vård för posttraumatisk stress. Att utvisa honom till Pakistan kan med säkerhet betyda döden”, skriver Hanna Swoboda, psykologiska departementet vid Chicago Universitetet i USA. Den oro som politiska aktivister känner över Zahid vilar sig på såväl vad han har utsatts för som för den politiska utvecklingen i Baluchistan och Pakistan. Under 2017 skedde 2 114 försvinnanden i Baluchistan, 545 dödades i utomrättsliga avrättningar, 129 i militära operationer och 92 stympade kroppar hittades.

Stora områden av Baluchistan är under militär belägring. ”Baluchistan har blivit som ett svart hål för studenter, advokater, läkare, människorättsaktivister,

I Baluchistan känner statens väpnade styrkor full frihet att genomgå övergrepp på mänskliga fri – och rättigheter. Förutom statens militära styrkor, paramilitära grupper knutna till staten, finns islamistiska grupper som genomför riktade attacker. ”Zahid Baloch är aktiv socialist och försvarare av kvinnors rättigheter, vilket har lett till att han har mottagit hot från högerextremister i Pakistan”, skriver den feministiska plattformen Libres y Combativas i Katalonien. ”Zahid Baloch måste få asyl. Han är en av världens mest kända kritiker av pakistans förtryck mot Baluchistan,

”

Zahid Baloch är aktiv socialist och försvarare av kvinnors rättigheter, vilket har lett till att han har mottagit hot från högerextremister i Pakistan.

där den pakistanska militären dödar och brutalt förtrycker all form av opposition”, skriver också 63 fackligt förtroendevalda industriarbetare i Spanien. ■

Jättemarsch mot förtrycket av Katalonien

KATALONIEN I söndags demonstrerade 1 miljon människor i Barcelona för en omedelbar frigivning av de politiska fångarna och ett stopp på den spanska statens förtryck av Katalonien. Den 26 april genomför elevfacket Sindicat d’Estudiants och en rad andra organisationer i Katalonien en generalstrejk. ■

19 APRIL 2018 # 1 297

7

Bra tänder alltmer en klassfråga Skriande och allt snabbare ökande klassklyftor leder också till en klyfta mellan hur bra tänder en har. Så kallade socioekonomiskt svaga grupper har generellt sett sämre tänder än de välbärgade. Och det höjda tandvårdsbidraget räcker inte långt.

Många låginkomsttagare har inte råd med nödvändig tandvård.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

F

Alla borde ha lika rätt och tillgänglighet till bra och friska tänder.

Men så är det inte idag. De välbärgade drar ifrån även där. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har var tionde invånare inte besökt tandläkaren det senaste året, trots att de skulle ha behövt göra det.

Den främsta orsaken är ekonomin: tandvården kostar helt enkelt för mycket. Men hur mycket?

Inom tandvården behöver patienter stå för hela kostnaden själva upp till 3 000 kronor per tolv-

månadersperiod. Därefter får man bara 50 procent av kostnaden subventionerad upp till 15 000 kronor.

Först efter 15 000 kronor behöver patienten ”bara” betala 15 procent av den fortsatta kostnaden.

Tandvårdsskadeförbundet kommenterar detta i en artikel med det passande namnet ”Tandvården en klassfråga” från den 1 februari i år: ”Man kan säga att välfärden inte kommer de fattiga till del och risk finns att tänderna återigen ska bli ett signum för fattigdom”. De menar att tandvården måste ingå i den allmänna hälso- och sjukvården ”för att skapa rättvisa mellan låg- och höginkomsttagare” och att detta måste lyftas fram under valrörelsen.

Många har idag inte råd att lägga tusentals kronor på att undersöka och laga sina tänder. Det är särskilt de socioekonomiskt svaga och utlandsfödda som hör till de grupper där tandhälsan och medvetenheten om det släpar efter.

Och särskilt märks ojämlikheterna bland barn mellan 3-6 år i socioekonomiskt svaga familjer – de barnen hade fyra gånger så hög risk för kariesskador jämfört med barn i samma ålder med bättre levnadsvillkor. Det visar en avhandling från Göteborgs Universitet den 10 april av den legitimerade tandhygienisten och disputerade i odontologi Ann-Catrin André Kramer.

– Vi ska inte glömma att de flesta barn har friska och fina tänder, men det finns en mindre grupp av barn som vi ser gång på gång inom tandvården och som har mycket karies, kommenterar hon i en artikel på forskning.se den 10 april.

Inom sjukvården generellt kommer ett högkostnadsskydd in efter att kostnaden överskrider 1 100 kronor inom en tolvmånaderspe-

Foto: Conor Lawless / Flickr CC

ram till och med du fyller 22 år är tandvården avgiftsfri.

Men sedan kostar det, och det rejält. Vänsterpartiet firar med klang och jubel att tandvårdsbidraget höjs till 600 kronor för de mellan 23-29 år samt de över 65 år och till 300 kronor för de mellan 30-64 år, men det är alldeles otillräckligt (även om en höjning, även en liten, såklart är bra). Till TT den 8 april säger till exempel tandvårdschefen i Rinkeby Saeideh Solmani: – All hjälp de här patienterna kan få är självklart bra. Men de flesta som dyker upp hos oss har inte den informationen om det allmänna tandvårdsbidraget. Och ofta är behoven så omfattande att det lilla bidraget inte spelar så jättestor roll.

Att bidraget höjs från 150/300 kronor till 300/600 kronor anser även Björn Klinge, som är professor i parodontologi vid Karolinska institutet och Malmö universitet, inte kommer att vara tillräckligt för att hjälpa dem som behöver det mest.

– Det täcker i bästa fall undersökningen. Om någonting vidare ska åtgärdas får man stå för det själv. För den som upplever sig inte ha råd är det dessvärre så att detta inte löser de problemen, säger han till SVT Nyheter den 8 april.

riod. Att tandvården inte ingår i det generella högkostnadsskyddet är lika förkastligt som märkligt – varför värderas en inflammation i tandköttet eller ett hål i tanden annorlunda än andra sjukdomar?

Inget av de etablerade partierna står beredda att på allvar tackla den växande vårdkrisen och ojämlikheterna – de flesta står ju för och driver den högerpolitik som splittrar landet och skapar de gigantiska klassklyftorna. Det krävs nya, kämpande organisationer och partier som tar strid för sjuk- och tandvård, och för den delen all välfärd.

Privata utförare, som tandvårdsjätten tillika riskkapitalbolaget

Praktikertjänst som år 2014 omsatte 355 miljoner kronor, måste kastas ut och istället drivas offentligt för att garantera demokratisk insyn och kontroll underifrån. Rättvisepartiet

Socialisterna står för att all vård ska vara gratis och tillgänglig utifrån behov. En socialistisk samhällsomvandling skulle garantera välfärd, trygghet och rättvisa åt alla. ■

Rättvisepartiet Socialisterna säger:

• Massiv upprustning av vården – behoven ska styra. Fler anställda på bättre villkor. Kraftigt höjda vårdlöner. Bryt trenden – öka antalet vårdplatser. Låt bankvinster och de rika betala.

• Gratis och tillgänglig tandvård för alla.

• Riv upp privatiseringarna och köp- & säljsystemen. Släng ut riskkapitalister från tandvården och all annan vård – förstatliga under demokratisk kontroll och styre. Bra vård i offentlig regi.

• Facken måste ta strid. Mobilisera medlemmar och gräsrötter till aktionsdagar för vården.

Hundratals tjänster hotade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Foto: Elias Theodorsson

Nya vårdnedskärningar stundar.

300 tjänster hotas på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Vården har blivit den viktigaste valfrågan för 2018, mycket på grund av att vården har havererat. I Västra Götaland har vården varit nedskärningsdrabbad nästan årligen, samtidigt som privata vårdcentraler har dykt upp där vissa har tvingats stänga på grund av oegentligheter.

Skandaler kring Sahlgrenska har inte heller uteblivit. Hot mot personal och nyfödda som har blivit förväxlade på BB och därför inte fått viktiga undersökningar är

några exempel. Vårdpersonal har vid upprepade tillfällen slagit larm om den ohållbara arbetsmiljön, och tendensen under förra året har varit att fler sjuksköterskor söker sig bort från sjukhusen. Att vården är kraftigt underfinansierad är det få som kan argumentera emot.

Trots det vill det M-ledda regionstyret skära ned motsvarande 300 heltidstjänster. Anledningen till den nya nedskärningsplanen menar de är att ett underskott på 326 miljoner kronor redovisades ifjol. Det som

kallas för underskott i budgeten är i verkligheten inte att sjukhuset har spenderat för mycket av budgeten utan att budgeten varit för liten.

– Det berör allt ifrån vissa läkartjänster till sjuksköterskor, undersköterskor och administrativ personal. Ingen grupp är skyddad, säger SU:s styrelseordförande Johnny Bröndt (M) till GP den 10 april.

– Det kommer att vara färre personal som tar hand om patienterna som kommer ligga längre på vårdavdelningar. Det blir överbeläggningar och högre arbetsbelastning

för personalen, uppger Hans Ekström, ordförande för Kommunal på Sahlgrenska, i samma artikel. Är det något som nedskärningspolitiken visat är att det inte finns en sista nedskärning och därför behövs det vårdprotester. Pengar och resurser finns, men dessa går till de absolut rikaste i samhället. Facken måste organisera protester och börja ta till stridsåtgärder, inte bara med syftet att stoppa de planerade nedskärningarna, utan även att ställa krav om en återupprustning. ■ Amer Mohammed Ali

ANALYS

19 APRIL 2018 # 1 297

8

Nej till Trump-robotar m

Natten mot lördagen den 14 april gick USA, Storbritannien och Frankrike med stöd av Nato och EU till gemensamt anfall mot Syrien. Mer än hundra missiler avfyrades och efteråt twittrade Trump ”Mission accomplished” (Uppdraget slutfört). Men vilket ”uppdrag”? Missilattacken åsamkade inte den syriska regimen någon skada, ej heller ger den något framtida skydd mot att kemvapen används, vilket Trump & Co påstod vara målet.

Västimperialismens såväl som andra makters inblandning i Syrien har ständigt lagt nya hinder i vägen till fred och demokrati i landet och Mellanöstern. I denna artikel, som publicerades dagen innan missilattacken på RS/Offensivs hemsida, ges en mer utförlig förklaring till vår hållning.

SERGE JORDAN

T

r ump administ rat ionen laddar upp för nya mis­ silattacker mot regimen i Syrien. Detta kan utlösa en explo­ siv kedja av händelser som till sist resulterar i en ännu allvarligare militär konflikt mellan stora inter­ nationella och regionala makter i Mellanöstern. Moskva har svarat Trumps öppna hot med att hota om vedergällning mot de ameri­ kanska trupper på syrisk mark som deltar i attackerna.

Både Trump och den brittiska premiärministern Theresa May går igenom turbulenta politiska perioder och har ett behov av att avleda uppmärksamheten från de egna våndorna. Samtidigt utmanas Frankrikes president Macron, som också har uttalat sig för ett ”militärt agerande”, av en ny våg av arbetar­ kamp. Alla dessa tre plus Saudi­ arabiens härskare, som har erbjudit sitt fulla stöd till deras respons, trappar nu upp sin retorik och spänner musklerna mot Assads re­ gim och dess allierade i Kreml. På ett cyniskt sätt ursäktas krigsförbe­ redelserna av, som man hävdar, att regimens styrkor skulle ha använt kemvapen mot befolkningen i för­ ortsstaden Duma, i östra Ghouta, utanför Damaskus.

Denna motbjudande attack och dess offer skylls på Bashar al-As­ sads regim och de länder som backar upp den, men inga konkreta bevis har presenterats. Assads kor­ rupta regim är täckt av blod. CWI

digt som man inte kan utesluta att Assads regim är ansvarig finns det ingen uppenbar taktisk logik till ett sådant beslut. En militär seger i östra Ghouta låg inom regimens räckhåll, vilket skulle ha fördjupat Assads grepp över de flesta av Syri­ ens urbana centrum. Detta i sin tur har gjort att vissa kommentatorer spekulerat i att giftgasattacken ska ha initierats av ”jihadistiska rebell­ styrkor” i syfte att dra USA-impe­ rialismen djupare in i konflikten.

Oavsett vem som är ansvarig för den misstänkta attacken bör fres­ telsen att använda den som ursäkt för ännu en imperialistisk inter­ vention i Mellanöstern avvisas; vi måste resa totalt motstånd.

Femton år efter invasionen och ockupationen av Irak minns mil­ jontals människor de lögner som de härskande politikerna och deras vänner inom pro-etablissemangsoch pro-företagsmedia använde sig av för att rättfärdiga det katastrofa­ la kriget. Många är därför med rät­ ta inte redo att okritiska svälja den officiella versionen av händelserna som just nu presenteras av reger­ ingar i Väst och mainstream-me­ dia. Andra västerländska interven­ tioner i Afghanistan och Libyen har också inneburit en katastrof för människorna i de områdena och har bara fördjupat krisen.

Kriget i Irak påskyndade USA-­ imperialismens försvagning och nedgång i Mellanöstern; det pågå­ ende kriget i Syrien har blottlagt

Blodspillan och förödelsen, som har pågått utan minskad takt de senaste sju åren, måste stoppas – inte tillta. (den internationella socialistiska organisation som Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sek­ tionen av) är motståndare till och ger absolut inget stöd till Assads brutala reaktionära regim och dess ryska och iranska beskyddare.

Men varför skulle den syriska armén genomföra en kemgasattack nu och dra de västimperialistiska makternas vrede emot sig? Samti­

Foto: DVIDSHUB / Flickr CC

Committee for a Workers’ International

det ytterligare och har gett en öp­ pen spelplan för Ryssland och Iran att vidga sitt inflytande i regionen.

Detta, tillsammans med att Trump­ administrationen rör sig mot ett mer öppet stöd till Israel och Sau­ diarabien – Irans ärkefiender – har fått de regionala spänningarna att nå en väldigt hög nivå.

Spänningarna i regionen mel­ lan de större krafterna, som hölls

i schack – om än otryggt – under slaget mot IS, har nu kommit till­ baka med en ny intensitet efter att IS så kallade kalifat så gott som har smulats sönder. Den senaste tidens utveckling har allt mer känneteck­ nats av en upptrappning av de ”in­ ter-statliga” militära skärmytsling­ arna på syriskt territorium, med en djupare militär inblandning från Israel, Turkiet, Iran och andra.

Trumps aviserade angrepp syftar sannolikt, i likhet med de 59 Toma­ hawk-missiler som USA avfyrade mot en syrisk flygbas i april ifjol, till att i första hand vara en styrkeupp­ visning. Ett större syfte och mål, som ett fullskaligt krig för en ”regimför­ ändring”, skulle inte bara riskera ett storkrig i hela regionen, utan också följas av stora politiska och socia­ la omvälvningar i de västerländska huvudstäderna och världen runt.

Men krig har sin egen logik, och nya flyganfall från USA i en explosiv si­ tuation som denna skulle kunna få oanade och oavsiktliga följder.

Medan de interimperialistiska spänningarna stiger i Mellanöstern och runtom i världen når också de härskande klassernas hyckleri och dubbelmoral nya förbluffande proportioner. Samtidigt som man

anklagar Assad för att ”bortse från mänskligt liv” har Trump, May och Macron alla nyligen rullat ut den röda mattan för den saudiske kron­ prinsen Mohammed Bin Salman, huvudarkitekten bakom blodbadet och den medvetna svälten i Jemen, vilket i snitt dödar ett barn var ti­ onde minut.

Alla tre klev över varandra för att gratulera den kontrarevolutionära slaktaren al-Sisi efter hans nyliga farsartade ”omval” i Egypten; alla gav en de facto fribiljett till såväl den turkiska presidenten Erdoğans etniska rensningsoperation i Afrin som de israeliska krypskyttarnas frikostiga nermejning av obeväp­ nade palestinier i Gaza – vars för­ dömande USA-imperialismen la ett veto mot i FN:s säkerhetsråd.

Inga av kommentatorerna som vi­ sade ilska mot användningen av kemiska vapen för att rättfärdiga en ny militär aggression i Syrien höjde på ögonbrynet ifjol när USA:s armé använde vit fosfor i de tätbefolkade områdena i Mosul och Raqqah i stri­ den mot IS. Hundratals civila kun­ de tydligen offras och deras städer förintas i ”kriget mot terrorismens” namn. På samma sätt försöker As­ sad- och Putinanhängare rationali­

sera sina mordiska belägringar och brutala bombningar av civila som bor i områden i Syrien kontrollerade av beväpnade rebellstyrkor, varav de flesta är islamistiska fundamentalis­ ter – som salafisterna i gruppen Jay­ sh al-Islam, som fram tills nyligen kontrollerade östra Ghouta.

I verkligheten agerar den mor­ diska framfarten hos Assad och hans allierade, precis som de civila dödsfallen som kom med västimpe­ rialismens ”befrielse” från IS i kom­ bination med massfattigdom och alienationen av miljontals, som re­ kryteringsmedel för framtida sunni­ tiska extremistgrupper – om de inte utmanas av ett verkligt alternativ.

Parallellt har handlingarna från de hänsynslösa beväpnade salafistoch jihadistgrupperna hjälpt Assad att genom den rädsla det skapar upprätthålla kontrollen över vik­ tiga delar av befolkningen. En ny omgång av imperialistiska flygan­ fall skulle ha samma effekt, att för­ stärka Assads bild om att hans re­ gim är ett fort som skyddar sig mot inhemska och externa terrorister samt mot imperialistiska fiender.

CWI motsätter sig kraftigt alla mi­ litära anfall mot Syrien och alla utländska interventioner och in­

19 APRIL 2018 # 1 297

mot Syrien

9

Spänningarna ökar mellan de imperialistiska makterna, särskilt mellan Trumps USA och Putins Ryssland.

Världen efter missilattacken Med bombattacken mot Syrien har USA-imperialismen och dess allierade allvarligt trappat upp motsättningarna i Mellanöstern och globalt.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

D Över 100 Tomahawk-missiler avfyrades mot Syrien natten mot den 14 april.

blandning i landet. Blodspillan och förödelsen, som har pågått utan minskad takt de senaste sju åren, måste stoppas – inte tillta. Det är en uppgift som alla de kapitalistiska och imperialistiska krafterna som är involverade i regionen och strider sinsemellan över makt, prestige och vinster har visat sig fullkomligt inkapabla till. Det kan helt enkelt inte finnas någon lösning på de fasor som möter det syriska folket på grundval av dagens ruttna system.

Medan Syriens folk genomlider alla de hemskheter som kontrarevolution och krig för med sig finns det en kraftfull arbetarklass i länder som Iran, Turkiet och Egypten. Allierade med regionens fattiga och förtryckta, enade med det skriande behovet av en antikrigsrörelse i väst, skulle en sådan styrka – beväpnad med en demokratisk socialistisk politik – visa en väg som leder bort från den nya mardröm som hotar i Syrien och Mellanöstern. ■

CWI och RS står för:

• Stoppa Trumps attacker mot Syrien. Dra tillbaka alla utländska trupper från Syrien nu – nej till utländska makters inblandning i regionen.

• Bygg en internationell massrörelse mot kriget.

• För uppbygget av enade, multietniska och icke-sekteristiska försvarskommittéer i alla delar av Syrien för att försvara arbetare och fattiga mot sekteristiska och militära attacker från alla håll.

• För oberoende fackföreningar och massarbetarpartier med ett program för mark till massorna och arbetarnas övertagande av fabrikerna.

• Störta diktaturerna – mot kapitalism och imperialism. För arbetarenhet och socialism.

• För en demokratisk socialistisk konfederation i Mellanöstern och Nordafrika som respekterar alla minoriteters rättigheter.

en svenska regeringens hållning visar tydligt trycket från de attackerande makterna att Väst ska visa upp en ”enad front”. Utrikesminister Margot Wallström upprepade gång på gång att ”vi förstår den ilska och den frustration som ligger bakom” de 105 missiler som USA, Frankrike och Storbritannien anföll med. Hennes och regeringens enda ”dilemma” var att denna typ av attacker strider mot FN:s regler för folkrätten.

Men hur kan den svenska regeringen ens tala om ”ilska och frustration” från Trump, May och Macron? Ingen av dessa agerade av omsorg om befolkningen i Syrien.

Anfallet var en demonstration av militär makt, men det har varken förutsättningar eller uppsåt att stoppa fortsatt krig och förbättra livet för befolkningen.

Det var inte det stora angrepp som Trump hade varslat om i sina mycket aggressiva tweetar. Ryssland förvarnades om attacken så att deras flyg eller baser inte skulle träffas. Till dessa baser kunde också Assadregeringen flytta sina mest värdefulla attackplan.

Både Frankrikes president Macron och Storbritanniens premiärminister May var noga med att betona att de inte var ute efter ett regimskifte i Syrien.

Effekterna blev inte större än när Trump beordrade en motsvarande attack för ett år sedan, då han angrep med 59 Tomahawkmissiler mot ett flygfält.

Det är också så att de tre attackerande makterna inte har kunnat presentera några bevis för den at-

tack med kemiska vapen i Duma i östra Ghouta som sades vara orsaken till anfallet.

Utredarna från OPCW (organisationen för förbud av kemiska vapen) ska enligt uppgift undersöka platsen onsdag den 18 april. Utan tvekan kommer deras rapport, vad som än står i den, att tolkas som att den rättfärdigar missilattacken.

De hycklande Västmakterna säger sig ha dragit en gräns vid kemiska vapen. Detta från USA som massbombade Vietnam med just kemiska vapen för mindre än 50 år sedan.

De konventionella bomber som har orsakat mest död och förödelse i Syrien möter inte samma reaktioner och i det lika förödande kriget i Jemen ger Trump fullt stöd till Saudiarabiens mördande bomber.

Dert är inte heller så att Vita huset har bombat Syrien varje gång kemiska vapen misstänkts ha använts. Attackerna sker istället utifrån presidentens behov att visa styrka och makt.

Den allvarligaste effekten av anfallet är de ökade motsättningarna mellan de imperialistiska makterna: USA, som har tappat inflytande och bränts av sina krig i Irak och Afghanistan, och Ryssland, som flyttat fram positionerna de senaste åren. USA har fortfarande den överlägset största militärbudgeten (10 gånger större än Ryssland).

Trump har sedan närmast beundrat Putin och gratulerade även denne till segern i de fuskval som hölls för en månad sedan.

Men de senaste veckorna har Trump ändå tvingats genomföra en rad sanktioner mot Ryssland. Först efter anklagelserna om ryskt stöd till Trumps valkampanj. Därefter utvisade USA och andra regeringar sammanlagt 150 diplomater efter dådet mot den före detta spionen Skripal och dennes dotter i Storbritannien. Sanktioner infördes mot några av Rysslands rikaste som är Putin närstående. Rysslands största aluminiumproducent sägs ha drab-

bats särskilt hårt och bolagets värde halverades på en dag.

Men i början av denna vecka, måndag den 16 april, lät Trump meddela att han inte tänker införa de nya sanktioner mot Ryssland som annonserades av hans FN-ambassadör, Nikki R. Haley. Dessa skulle enligt henne riktas mot alla ”ryska bolag som understödde Syriens kemiska vapenprogram”. Hon höll även öppet för nya missilangrepp.

I valkampanjen och med parollen ”America First” har Trump signalerat att USA under honom inte skulle dras in i nya krig. Han har också annonserat att de nuvarande 2 000 USA-soldaterna i Syrien skulle dras tillbaka. För USA:s härskande klass innebär det att slicka såren efter misslyckade krig, samtidigt som det tillfredsställer opinionen mot krig.

Men denna linje från USA, särskilt tydligt under Obama, har gett utrymme till andra makter, i Mellanöstern särskilt Iran och Ryssland. Putin har också gjort överenskommelser med Erdoğans Turkiet, som har hamnat i hårda ordstrider med Trump.

Att Trump nu på nytt verkar ändra sig om tillbakadragande – liksom om fortsatta sanktioner mot Ryssland – är därför inte bara ett uttryck för hans oberäkneliga egocentriska personlighet, utan även ett uttryck för motsättningar i USA självt. Dessa handlar också om USA-imperialismens roll i världen. Trump och den härskande klassen oroas över det tappade inflytandet i Mellanöstern.

Att rusta för krig – militärt eller handelskrig – är klassiska metoder att söka stöd genom att varna för yttre fiender. Flera kommentatorer jämförde förra veckan krisen mellan USA och Ryssland med Kubakrisen 1962, på randen till ett kärnvapenkrig. Ett sådant scenario är inte det mest troliga just nu, men kommer att återkomma i en värld styrd av Trump, Putin, kapitalism och imperialism. ■

INTERNATIONELLT

19 APRIL 2018 # 1 297

10

Lärarstrejker skakar USA Lärare i Oklahoma genomförde en nio dagar lång strejk för mer resurser till den dränerade skolan.

Trumps missiler mot Syrien avfyrades också för att om möjligt dämpa krisen på hemmaplan. I USA skakas Trump av en massrörelse mot våldet och vapenlobbyns inflytande samt lärarstrejker och bred kamp för upprustning av skolan med säte i delstater som han och det republikanska partiet vann i valet.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

T

rumpadministrationens re­ aktionära dagordning möt­ te redan från dag ett aktivt motstånd. Women’s Marches den 21 januari ifjol var den största en­ skilda protestdagen i USA:s histo­ ria, som följdes av stora protester mot de rasistiska inreseförbuden och att ungdomsradikaliseringen tog nya steg framåt.

Samtidigt försvagades Trump­ administrationen av ständiga av­ hopp och avslöjande om de lögn­ aktiga metoder som den använder för att förhindra att sanningen uppdagas om alla dess smutsiga affärer. Hotet om riksrätt svävar över Trump och hans sönderfal­ lande administration som desperat försöker hitta en fråga som kan ”samla nationen” och ge sken av

styrka och handlingskraft, vilket i år har resulterat i steg mot handels­ krig med Kina, missiler mot Syrien samt krigiska utfall mot Ryssland.

Men detta har än så länge inte haft den effekt som Trumpadmi­ nistrationen hade hoppats på, och det sargade republikanska partiet tycks gå mot ett kännbart nederlag i mellanvalet i november.

Den segerrika lärarstrejken i West Virginia i februari-mars gav mer­ smak och blev en inspirationskälla.

Den ”vilda strejken” organiserades underifrån av en gräsrotsrörelse ledd av aktivister som var trötta på fackledarnas notoriska oförmåga att organisera en ”fight-back” och dess fokus på att stödja Demokraterna is­ tället för att ta initiativ till kampan­

jer för att rusta upp den offentliga skolan och stoppa de privatdrivna vinstjagande skolornas utbredning.

Den totala strejken tvingade till sist delstatens republikanska styre att ge efter för de strejkandes krav på femprocentiga löneökningar för inte bara lärare, utan alla del­ statsanställda. Dessutom förhin­ drade strejken att lärarnas sjuk­ försäkring blev både sämre och dyrare, och de styrande tvingades dra tillbaka planerna på fler frisko­ lor (charter schools) på bekostnad av den offentliga skolan.

Det var en oerhört viktig seger som fick lärare och skolpersonal i andra delstater att säga: ”Nu är det nog. Dags att ta strid!”. Efter West Virginia gick Kentuckys lärare ut i kamp och därefter följde en nio dagar lång lärarstrejk i Oklahoma.

Den 13 april avblåstes strejken av ledningen för Oklahoma Educa­ tion Associations, delstatens störs­ ta lärarfack, med hänvisning till att man hade vunnit gehör för ”95 pro­ cent av kampens krav”. Men det var en överdrift – de strejkandes krav hade inte på långt när uppfyllts.

Samma dag som strejken i Oklahoma avblåstes genomförde

Kentuckys lärare på nytt stora pro­ tester mot att delstaten, som styrs av Republikanerna, beslutat om att försämra pensionerna. Men även om pensionsfrågan står i fokus handlar striden om mycket mer. ”De försämrade pensionerna blev droppen som fick bägaren att rin­ na över efter år av neddragningar och misshandel av den offentliga utbildningen. Men stämningarna började koka över redan ifjol efter att delstatsstyret beslöt att ge grönt ljus för friskolor i delstaten”, som Huffington Post skrev den 12 april.

nerna i år och en lika stor höjning nästa år samt att spendera 1 miljard dollar mer på skolan, dock utan att säga hur det ska betalas. Bland Ari­ zonas lärare är kampviljan stor och strejkberedskapen är hög, trots att de riskerar avsked.

I Kentucky, liksom i West Virginia, Oklahoma och andra delstater, pro­ testerar lärarna och annan skolper­ sonal med starkt stöd från andra arbetare och lokalsamhället mot att den offentliga skolan är i strykklass. År av nedskärningar, ständiga för­ sämringar och samtidiga skattelätt­ nader för välbärgade har resulterat i att en femtedel av Oklahomas skolor måste hållas stängda en dag i veckan. Papper måste ransone­ ras och i överfulla klassrum måste ibland fem eller sex elever dela på en uråldrig lärobok.

De bilder på trasiga läroböcker och eftersatt underhåll som aktions­ gruppen ”Oklahoma Teacher Walk­ out – The Time Is Now!” (ungefär: Oklahomas lärare – tid för strejk) publicerade på sin Facebooksida sa mer än tusen ord. På tre veckor fick denna Facebokgrupp över 30 000 medlemmar, idag har den 76 000.

Oklahoma satsar idag 30 pro­ cent mindre (realt, inflationsjuste­ rat) per elev än för tio år sedan och delstatens lärare har så låga löner att många tvingas ha två eller flera jobb för att klara sig. Delstaten har sänkt skatterna för rika och stor­ företag, samtidigt som skolan har dränerats på resurser.

Inspirerade av kampen i West Vir­ ginia gick Oklahomas lärare ut i strejk med krav på 10 000 dollar (84 000 kronor) mer i lön och år­ liga skolsatsningar på 200 miljoner dollar (1,7 miljarder kronor). De var inte nöjda med de eftergifter som delstatens republikanska styre kände sig tvingade att göra i form av ett löfte om att lärarlönerna skul­ le höjas med 6 100 dollar (51 400 kronor) över en treårsperiod (men inte för alla lärare) samt att man för första gången har höjt en del skat­ ter för företag och rika för att ge ytterligare 50 miljoner dollar (420 miljoner kronor) mer till skolan, vilket är en droppe i havet. ”Det räcker som mest till en ny lärobok per elev i Oklahoma”, som en lärare kommenterade.

Strejken var till stor del en följd av gräsrotsorganisering och rörel­ sen underifrån gav ny vitalitet till lärarfacket. Under strejkdagarna organiserades mat till eleverna (för många elever är skollunchen dagens enda varma måltid) och aktiviteter. Lärarna från Tulsa gick en flera dagar lång marsch, totalt dryga 170 kilometer, för att nå del­ statens huvudstad Oklahoma city och ställa de styrande till svars.

När fackledningen avblåste strejken fanns besvikelse och en känsla av att mer kunde ha vun­ nits. Men när lärarna var tillbaka i skolorna i måndags var det med vetskapen om att ”vi har skrivit historia och sett till att mer satsas på skolan”, som en lärare i Tulsa sa.

I exempelvis Arizona är situationen lika illa. I Arizona tjänar lärarna nästan sämst av USA:s alla lärare, näst sämst om man tar hänsyn till levnadskostnaderna i delstaten.

Det är skälet till varför gräsrots­ rörelsen #RedForEd (kampanj för en upprustning av Arizonas offent­ liga skolor som har bildats av lärare, annan skolpersonal och föräldrar) kräver en lönehöjning på 20 pro­ cent för lärarna och annan skolper­ sonal samt att utbildningsbudge­ ten höjs med 1 miljard dollar (8,4 miljarder kronor) och att delstaten

Ledningen för lärarfacket i Okla­ homa ser valet i november som kampens givna nästa steg. Men att rösta bort Republikanerna räcker inte. Den offentliga skolan var satt på undantag även under Obamas tid. Dagens skolkamp rymmer ock­ så en reaktion mot den nyliberala politik, kantad av ”skolchecker” och fler friskolor, som Demokraterna fört under senare år.

Att flera av Demokraternas fö­ reträdare nu försöker framställa sig som skolans förkämpar, särskilt i de delstater som har skakats av skol­

Oklahomas lärare har så låga löner att många tvingas ha två eller flera jobb för att klara sig. därmed satsar lika mycket per elev som för tio år sedan. #RedForEd:s kampanj och förberedelser för strejk tvingade nyligen delstatens guvernör, repu­ blikanen Doug Ducey, att lova en 10-procentig höjning av lärarlö­

kamp, ändrar inte partiets karaktär.

Demokraterna är ett rakt igenom ka­ pitalistiskt parti som måste utmanas även i val av kandidater som är be­ redda att fullt ut driva kraven på att rika och storföretag ska betala för en omedelbar upprustning av skolan. ■

INTERNATIONELLT / INRIKES

19 APRIL 2018 # 1 297

Hälften av facken leds av kvinnor.

11

Mäktiga men ruttna Lägg ned Svenska Akademien

Bangladesh: Textilarbetarnas kamp vinner segrar

Å

ttio procent av textilarbetarna i Bangladesh är kvinnor, medan majoriteten av cheferna är män. På arbetsplatsen kan cheferna skrika ut nedsättande ord åt arbetarna och även slå dem för att de ska arbeta fortare. Att bli respekterad på arbetsplatsen är en av de saker som de kämpande, fackligt aktiva arbetarna vill uppnå.

Facklig aktivism har mötts av ett stort motstånd. När arbetare har försökt starta en facklig organisation på arbetsplatsen har många blivit av med jobbet eller blivit avstängda. Företagsledarna är så rädda för att arbetarna ska organisera sig att de inte ens tillåter det. Men sedan textilindustrikomplexet Rana Plaza kollapsade 2013 och över 1 100 arbetare dog har antalet fackföreningar i Bangladesh ökat från 100 till 500. Minst hälften av de nya fackföreningarna leds av unga kvinnor.

Men fortfarande är det många fackligt aktiva som blir avskedade och trakasserade. I slutet av 2016 blev ett fyrtiotal fackföreningsledare gripna efter en protest utanför huvudstaden Dhaka efter en textilarbetares död och med krav på högre löner. Det var en statlig attack på facken.

I januari skedde en våldsam attack mot fackligt aktiva, som hade blivit inbjudna av en fabriksägare för att diskutera avgångsvederlag och obetalda löner. Väl där blev de drygt 400 närvarande textilarbetarna attackerade med järnrör och påkar av en grupp okända män. 20 blev så svårt skadade att de behövde vårdas på sjukhus.

ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

”E

tt äckligt kotteri, en butik där oberoende författare och intellektuella säljer sin själ till ’Kungskiten’”. Så tyckte författaren Vilhelm Moberg om Svenska Akademien, han som hela sitt liv vägrade att ta emot priser och belöningar därifrån, rasade mot hyckleriet och istället hyllade Bellman, Strindberg och Fröding, alla tre utan sittplats vid De Adertons bord.

Arbetarförfattaren Harry Martinson tackade däremot ja till en plats 1952, Mobergs vän Eyvind Johnson likaså 1957. En av de många skandalerna kring akademin, de som så gärna glöms bort, är när de delar ut priserna till sig själva, som när Eyvind Johnson och Harry Martinsson delade på ett Nobelpris 1974!

På 1700-talet när kung Gustav III instiftade den Svenska Akademien var medellivslängden 30-40 år. Kungen, som brevväxlat med Voltaire och såg sig själv som en upplyst, rentav revolutionär kung, tyckte att Sverige behövde en egen motsvarighet till Franska Akademien, inte minst för att höja statusen för det svenska språket. En

ordbok och en grammatik skulle skrivas, priser delas ut och konsten stödjas.

Kungen hade ett antal kompisar som liksom honom hade ett stort intresse för det konstnärliga. De skrev sina egna pjäser, spelade gärna i dessa och Gustav III byggde till och med en egen privat teater på Gripsholms slott för att de skulle kunna ha roliga fester och spela upp pjäser för varandra. Vissa delar av adeln muttrade rätt högt över den tjusiga ”teaterkungen” och hans favoriter, inte minst när han skrotade dödsstraffet för sodomi, avskaffade tortyrkammaren, genomdrev reformer men också gjorde sig mer eller mindre enväldig.

Några av de ärligaste kommentarerna i den härva av sexbrott, trakasserier, bedrägerier, skattebrott, jäv, maktmissbruk, tystnadskonspiration och fegt agerande som vi har sett Akademiens ledamöter uttala kommer från Kristina Lugn, som liksom Katarina Frostenson är ekonomiskt beroende av sin plats som ledamot. Arbetet med att sitta i olika kommittéer är arvoderat och inte dåligt heller!

”Det var tur att jag blev invald”, sa Lugn, som har en pension på 7 000 i månaden men en hyra på 11 000 och en lägenhet som ägs av Akademien i Gamla Stan. ”En halvtidslön” som kan bli upp till en halv miljon kronor för att sitta i en kommitté, ett resebidrag på 200 000 per år och gratis boende i Paris och Berlin gör att hon slipper flytta ut till en etta i Bagis.

Katarina Frostenson får i princip hela sin inkomst från Akademien, antingen som arvode eller som vinst från den ökända och nu stängda ”Kulturklubb” som hon och hennes man, den av 18 kvinnor anklagade för sexuella trakasserier Jean-Claude Arnault, drivit sedan 1989. Lotta Lotass tjänade 480 000 kronor under 2015 när hon arbetade aktivt i Akademien. Sedan 2016 kommer hon inte på möten, liksom en del andra ledamöter, bland andra Kerstin Ekman.

Det är minst sagt problematiskt att författare lierar sig med makten. Än mer att de helt utan insyn delar ut enorma summor till sina kollegor (eller till sig själva, mot alla regler). Årligen har kulturklubben Forum fått 126 000 i direkt stöd, förutom okända summor som har getts till poesiaftnar, jazzkonserter med mera.

Redan 1999 granskade Expressen Arnault och klubben efter att kvinnor började vittna om övergrepp som hänt, bland annat i lägenheter som ägs av Akademien.

Detta har varit känt, men ignorerats av ledamöterna och av Horace Engdahl, som satt som ständig sekreterare 1999-2009. Han var och är kompis med Arnault, hyllade honom och hans klubb, skrev ett upprop till stöd för honom och tycker att alla unga män borde gå

i kulturell skola där. Sture Allén, idag 89 år, satt som sekreterare före honom och ignorerade fullständigt anklagelserna och tycker än idag att det är tjafs.

Statens kulturråd har gett mycket pengar till ”Kulturklubbens” verksamhet. Hur mycket vet man inte än, men nu ska de gå igenom alla år av ansökningar. Det rör sig om miljoner genom åren. Jean-Claude Arnault har helt klart haft en stor fördel i sina kontakter, sin fru och sina kompisar i Akademien som gärna har stött hans kulturaftnar.

Nu ska både en revision och en juridisk granskning göras efter att ett systematiskt bokföringsbrott, bedrägeri, svarta löner och sexbrott har avslöjats. Staffan Forssell, generaldirektör för Statens kulturråd, säger att de som får pengar måste följa svensk lag. Det som (hittills) 18 kvinnor har vittnat om bryter naturligtvis mot detta och det troligaste är att man kräver tillbaka pengarna.

De inom borgerligheten som nu febrilt försöker rädda Akademien, som till exempel Expressens kulturchef Karin Olsson, kommer med olika planer och försöker fördela skuld, samla ihop och vädja till traditionen. ”Kanske kan någon avgå frivilligt, någon som verkligen inte vill vara med?” De gamla rävarna hytter med näven åt varandra och väser ”Tyst! Håll tyst!”, medan de skriver förgiftade brev och är långsinta, hugger varandra i ryggen och hyser illusioner om att de, allena, står för ”Snille och Smak”.

Skansen har säkert plats för några ledamöter. Där kan de sitta och ha sammanträde inför turister som storögt ser de sista resterna av den upplysta despotismens tid. ■

Förruttnelsen inom Svenska Akademien är total och har så varit under lång tid. Förstatliga den och fördela resurserna till utifrån behoven.

Foto: Wikipedia Creative Commons

Textilindustrin är starkt knuten till parlamentet och resterande politiska etablissemang i Bangladesh. Därmed har textilföretags­ägarna myndigheternas skydd, vilket gör det mycket svårt för arbetarna att vinna sin kamp och att ens starta en facklig organisation.

Men arbetarna har lyckats vinna en del segrar. På en fabrik hade de bara tillgång till smutsigt dricksvatten och inte tillräckligt många fläktar i värmen, vilket har blivit åtgärdat tack vare den fackliga kampen. På andra arbetsplatser har man lyckats avskaffa fysisk och verbal misshandel av arbetarna, vilket också är en stor seger. ■ Louise Strömbäck

Mäktiga men ruttna. Det ”skimmer som låg över Gustavs dagar”, som Esias Tegnér skrev 1836 i en hyllning till Svenska Akademiens 50-års jubileum, är en nationalistisk och nostalgisk längtan till en svunnen tid, då kvickhet, elegans och de rätta kontakterna belönades rikligt. En upplysningstid som bröt sig loss från de gamla feodala strukturerna. Men också en tid av hungersnöd och krig, envälde och despoti. Fattiga drevs till att tigga, medan överklassen dansade på Haga och kände sig berättigad.

Här någonstans finns dagens skandaliserade ledamöter, beroende av sina platser, sin makt och sin status.

50 år sedan 1968

1968 – när allting var i rörelse Det är svårt att hitta en bättre översikt över hur 1960- och 70-talets våg av radikalisering världen över slog igenom i Sverige än i historieprofessorn Kjell Östbergs och Bokförläggarna Röda Rummets nyutgåva av boken 1968 – när allting var i rörelse.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

S

om Östberg skriver i förordet väcker inget årtal i svensk samtidshistoria så starka känslor som 1968, det år av dramatiska händelser som står som symbol för en hel period av vänstervridning.

För en del av den borgerliga högern är detta kanske, som för den förre Folkpartiledaren (idag Liberalerna) Per Ahlmark tyckte, ”en epok att känna förakt för”.

Men inte minst för tidens många nya unga studenter från arbetaroch lägre tjänstemannahem innebar de skakande tv-bilderna från Nordvietnams och FNL:s mäktiga Tet-offensiv mot USA:s upptrappade Vietnamkrig, morden i USA på Robert Kennedy och Martin Luther King och den tjeckoslovakiska Pragvåren för en ”socialism med mänskligt ansikte” ett politiskt uppvaknande med mäktiga impulser till att själva engagera sig.

Vad som mer än något annat väckte hoppet om att även Europa och industriländerna kunde revolutioneras blev den mer än månadslånga maj-revolten i Frankrike. Denna, som börjat bland studenterna, ledde i protest mot kravallpolisens brutalitet till den mäktigaste generalstrejken någonsin med uppåt tio miljoner franska arbetare i strejk och spektakulära fabriksockupationer.

Därmed gavs en tydlig replik gentemot de akademiska teoretiker inom den ”nya vänstern” som hävdade att arbetarklassen för lång tid skulle vara passiverad och förborgerligad av materiella förbättringar. Snart nog bekräftades detta även här i Sverige av den våg av vilda strejker som inleddes med den stora gruvstrejken i Malmfälten i årsskiftet 1969-1970.

ser, som FNL-rörelsen, värnpliktsvägrare, mods, nya formationer av bokstavsvänster, Grupp 8, miljögrupper och så vidare.

Tillsammans bildade dessa en spretig uppsjö av sociala rörelser, löst förenade av antiimperialism, jämlikhetskrav och socialistiska idéer som också påverkade inte bara socialdemokratin och fackföreningsrörelsen, utan hela samhällsklimatet. Allt utmynnade sedan i ett 1970-tal av oöverträffade sociala välfärdsreformer som förändrade det svenska samhället. Östberg indelar radikaliseringsperioden i ”det liberala 60-talet” (decenniets första hälft), ”det röda 60-talet” (andra hälften) och ”det mångfacetterade 70-talet”.

Till de ekonomiska och sociala förutsättningarna hör efterkrigstidens långa period av stark ekonomisk tillväxt med både ökande framtidstro och reformkrav, som drevs på av vad Tage Erlander fyndigt kallade ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Med ATP-striden för en rejäl pension lyckades Socialdemokraterna också under några år fånga upp detta.

Efterkrigsårens växande barnkullar innebar mot denna bakgrund av god tillväxt både fler relativt ekonomiskt oberoende tonåringar och öppnade dörrar till högre utbildning för unga från arbetar- och medelklasshem, varav många med andra värderingar i bagaget än tidigare studenter.

Medan universiteten fram till år 1960 hade varit överklassreservat översvämmades de från mitten av 1960-talet av nya studenter, vars antal vid Sveriges universitet ökade från 36 000 år 1960 till 125 000 år

Vad som mer än något annat färgade 1960-talets andra hälft röd var de växande protesterna mot Vietnamkriget.

1968 är det enskilda år som mest står ut, men var varken början eller slutet. I boken ger Östberg en översikt över hela den cirka 20-åriga perioden från det sena 1950-talets och det tidiga 1960-talets protester mot atombomben och växande engagemang för kampen i den tredje världen till 1970-talets vilda strejker, löntagarfondsstrid och kärnkraftsmotstånd. I centrum för uppmärksamheten står nya rörel-

1970. Dessa blev också fysiskt sammanförda som kollektiv i ”de nya utbildningsfabrikerna” på ett sätt som till och med får Östberg att associera till Kommunistiska manifestets beskrivning av arbetarklassens formering 150 år tidigare.

Viktiga impulser till en ny syn på världen kom samtidigt från den koloniala frigörelsekampen, reaktionerna mot det kalla kriget med dess hotfulla kärnvapenkapprust-

ning och andra internationella konflikter. Under några år fördes också en stor och framgångsrik kampanj mot svenska atomvapen, där inte minst det socialdemokratiska kvinnoförbundet spelade en viktig roll. ”Det är”, som Östberg skriver, ”svårt att överskatta den betydelse som utvecklingen i tredje världen hade för 60-talsradikaliseringens inledande fas. Algeriets befrielsekrig, den kubanska revolutionen och kampen mot apartheid i Sydafrika, särskilt efter Sharpville-massakern 1960, engagerade ett skikt av författare och radikala debattörer, som snart också skulle bli viktiga i opinionsbildningen mot Vietnamkriget. Samtidigt som kritiken ökade mot västimperialismen skakades de stalinistiska partiernas anhängare både av Sovjetunionens krossande av upproret i Ungern 1956 och resandet av Berlinmuren 1961.” Östberg påminner också om att den tidiga 60-talsradikaliseringen i betydande grad var ”en liberal historia”, baserad på en kulturradikalism i frågor som könsroller, en friare sexualmoral, abortfrågan, narkoman-

och fångvård, u-landsbistånd och apartheid. Kritiken växte mot allt från skolans konservativa sexualundervisning till monarkin, ordensväsende och, låt mig lägga till, universitetslivets överklasstraditioner.

Det här var frågor där unga liberaler kunde samarbeta med socialdemokratiska studenter och SSU:are.

När jag själv började studera vid Umeå universitet och mycket snart gick med i den socialdemokratiska studentföreningen (USSF) var en av de första spektakulära aktionerna våren 1968 att bränna studentmössor som symboler för gammal överklasskultur, vilket påtagligt störde universitetsrektorns valborgsmässotal till våren om studenternas ljusnande framtid.

I sin översikt av studentrörelsens radikalisering nämner Östberg som exempel på hur djupt även de liberala studenterna hade radikaliserats att en liberal valdes till studentkårens ordförande i Umeå, ”i det rödaste av alla universitet”. Men denna episod i Umeå, då S-studenter och liberaler enligt modell från Uppsala samlade radikala demokrater för att

driva igenom politiska kårval och bryta upp det studentikosa kotteri med snävt ”studentfacklig” agenda som dittills kontrollerade studentkåren, var snabbt över. Mycket snart splittrades denna allians upp på initiativ av USSF och hissades en röd flagga med hammare och skära på kårhuset efter det socialdemokratiska kårpartiets valseger.

Vad som mer än något annat färgade 1960-talets andra hälft röd var de växande protesterna mot Vietnamkriget, särskilt i och med USA-presidenten Lyndon Johnsons stora upptrappning av detta 1965.

Under samma år som stor uppmärksamhet ägnades åt mellanöl och modskravaller – där även den ”nya vänstern” blev ett begrepp – tog FNL-rörelsen fart. Även Olof Palme utmärkte sig för ett skarpt tal mot Vietnamkriget på Broderskapsrörelsens kongress.

Den ”nya vänstern”, som Göran Therborn lanserade i en bok med samma namn 1966 och ville frigöra från stalinism, var starkt påverkad av de ”västmarxistiska” idéer som Perry Anderson med flera propagerade

50 år sedan 1968

Foto: Wikipedia Commons

Demonstration i Lund mot Vietnamkriget. Radikaliseringen växte under hela 1960-talet och fick sitt kanske tydligaste uttryck i motståndet mot Vietnamkriget.

för i den engelska tidskriften New Left Review. I denna torgfördes inte minst den italienske kommunisten Antonio Gramscis fängelseskrifter om den borgerliga hegemonin och Herbert Marcuses om massproduktionens och överflödssamhällets manipulation av arbetarklassen, vilket bidrog till idéer om studenters och intellektuellas roll som det nya avantgardet (förtrupp).

Mycket populära blev Marx ungdomsskrifter, där intresset riktades mot den alienation som hindrar individens fria utveckling och den fransk-österrikiske sociologen André Gorz idéer om att utmana kapitalismen med radikala strukturreformer som biter varandra i svansen – idéer som fick starkt genomslag både i CH Hermanssons reformerade Sveriges Kommunistiska Parti (SKP), som 1967 bytte namn till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK), idag Vänsterpartiet, och det socialdemokratiska studentförbundet.

I föreningen Clarté, som länge samlade både socialdemokratiska och kommunistiska studenter, kantrade samtidigt opinionen i

takt med stödet till FNL:s befrielsekamp och det ökade intresset för Maos Kina i en mer revolutionär, men maoistisk riktning. Anförda av Bo Gustafsson, som ännu tillhörde SKP/VPK, men snart skulle bli ett ankare i det maoistiska KFML, angreps både den nya vänsterns gramscianska hegemoniteorier och strukturreformism.

Men även Lenin och av en del även Trotskij började läsas i takt med det ökade intresset för en revolutionär samhällsförändring. Under en kort period kunde Vänsterns ungdomsförbund (SKP/VPK) segla upp som en tummelplats för alla dessa riktningar.

En hel del intresse knyts i boken till den nya bokstavsvänster med grupper som KFML, KFML(r), MLK, FK, FAM och RMF (föregångare till Socialistiska partiet), som fick en kraftig tillväxt från 1970. Trots att de alla föddes ur en kritik av ”sovjetkommunismens förstelning” (Östbergs snälla benämning av den Moskva-trogna stalinismen) och alla ansåg sig som de enda rätta uttolkarna av den ryska revolutio-

nens leninism, lyckades de tre första av dessa inte ta sig längre än till ett knäfall för maoismen och olika perioder av Maos förhärligade stalinism.

Efter gruvstrejken 1969-70 i Malmfälten hade de plötsligt alla trott sig förstå arbetarklassens betydelse för revolutionens seger.

Utan att själva ha några arbetare i sina partier, men samtidigt vara lika övertygade om ett uttalande av Lenin i Vad bör göras om att arbetarklassen själv bara kan utveckla ett begränsat politiskt medvetande (något han själv ändrade sin mening om), blev både maoisternas och RMF-trotskisternas slutsats att de nu måste ta teorin till arbetarna genom att själva proletarisera sig. Östberg visar tydligt att 1970-talets reformer inte bara var de sociala rörelsernas förtjänst, utan att 1970-talet även är den socialdemokratiska arbetarrörelsens stora stund, med en miljon medlemmar i S, två miljoner i LO och 50 000 i SSU. Han redovisar också att både S och LO genomgick en tydlig radikalisering.

En lucka i bokens beskrivning av vänsterns utveckling och radikaliseringens påverkan på socialdemokratin är hans förbiseende av den roll unga marxister spelade för att påverka denna inom både S-studentklubbar som USSF och många andra SSU-klubbar efter det socialdemokratiska studentförbundets upplösning i början av 1970-talet.

Visst hade förbundet tappat många medlemmar till olika vänstergrupper. Men förbundets nedläggning sågs samtidigt av många som en bättre chans att nå ut i arbetarrörelsen genom att mer målmedvetet revolutionera både ungdomsförbundet, lokala partiföreningar och fackföreningar inifrån.

Det var under de försök som gjordes under 1970-talet att vinna majoritet i SSU för socialistiska övergångskrav och att formera en revolutionär vänster inom socialdemokratin som Offensiv lanserades på sensommaren 1973, efter förebild från Storbritannien där trotskister hade varit aktiva i Labourpartiet under nästan hela efterkrigstiden.

Samtidigt var perspektivet klart

att de radikala reformernas period stod inför vägs ände, då kapitalisterna varken skulle vara beredda att låta sig trängas ut av den offentlig sektorns expansion eller av nya löntagarfonder – att valet står mellan borgerlig reträtt och nederlag eller att koppla socialistiska övergångskrav till kamp om makten och ägandet över storföretag och banker. Det var en debatt och organisering som i mitten av 1970-talet firade så pass spektakulära framgångar att S-byråkratin tvingades stämma i bäcken inför sin reträtt med en mångårig uteslutningskampanj.

Tydliga skiljelinjer gentemot maoister och delvis även RMF var Offensivarnas hårda kritik mot allt sekteristiskt tal om studenterna som ett nytt avantgarde och att stödet till den koloniala revolutionen måste förenas med en insikt om att vare sig landsbygds- eller stadsbaserade gerillarörelser kan leda till en sund socialism utan att de kontrolleras av en arbetarklass-baserad revolutionär demokrati och revolutionens spridning till mer utvecklade länder. ■

KULTUR

19 APRIL 2018 # 1 297

14

Facebook exploaterar ditt privatliv Den 10 och 11 april talade Facebooks grundare och vd Mark Zuckerberg inför den amerikanska kongressen. Bakgrunden är den så kallade ”Facebook-skandalen” som handlar om hur företaget Cambridge Analytica (CA) använde olagligt insamlad information från Facebook-användare för att påverka politiska val (inklusive de amerikanska republikanerna Ted Cruz och Donald Trumps respektive valkampanjer samt Brexit-valet).

VILLE KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

I

mars 2018 avslöjade flera tidningar, inklusive amerikanska New York Times och brittiska The Observer, att Cambridge Analytica hade använt personlig data insamlad via Facebook för sina egna politiska ändamål. Det hela började med att Alex Nix från konsultfirman SCL Group, som specialiserar sig på psykologisk krigföring och desinformation för att påverka valkampanjer runt om i världen, kom i kontakt med republikanen Robert Mercer och berättade om planen att utveckla ett dataverktyg för att analysera och påverka väljare.

Nix och andra medarbetare fångades på film av undercover-journalister från brittiska Channel 4 när de berättade om sina metoder, som bland annat inkluderade att fotografera politiska motståndare tillsammans med prostituerade, att sprida rykten om mutbrott samt utnyttja kontakter från MI5 för att gräva upp komprometterande information om folk.

Med hjälp av en miljonfinansiering från Mercer och stöd från Trumpkampanjens egna Steve Bannon (som leder den högerextrema fejksajten Breitbart News och var Vita husets chefsstrateg fram till augusti ifjol) startades företaget Cambridge Analytica. De anställde datoringen-

jörer och psykologer för att utveckla detta verktyg, men saknade själva informationen som behövdes för att få en mer detaljerad bild av personerna de försökte analysera.

Detta ledde till att dataforskaren Aleksandr Kogan på Cambridge University fick betalt för att skapa en app (som bestod av ett personlighetstest) som skulle samla in informationen via Facebook. Han lovade Facebook, och alla som gick med på att göra testet, att deras personliga information bara skulle användas i vetenskapligt syfte. Appen samlade in sådan information som födelsedatum, vilka sidor personen har gillat, personens geografiska position, all information som finns tillgänglig på personens Facebook-profil samt alla ens Facebook-vänners personliga information.

Informationen användes för att skapa en ”psykografisk profil” av Facebook-användarna, vilket sedan användes för att hjälpa Donald Trump under valkampanjen. Bland annat användes informationen för att utforma målgrupper, förutspå valdeltagande och bestämma de bästa platserna för Trump att besöka.

Cambridge Analytica medgav dock att modellerna inte var konstruerade med Trumpkampanjen i åtanke, utan byggde på Ted Cruz tidigare kampanj, vilket berodde på tidsbrist.

Hundraåringen

som gjorde revolution beställ boken av och om Amaltheamannen Anton Nilson

Boken om den legendariske socialisten och aviatören (flygaren) Anton Nilsons dramatiska liv (18871988) är en verklig, osminkad och sanningsenlig självbiografi.

Boken redovisar en ung revolutionärs dramatiska liv, som säger mycket om både den svenska arbetarrörelsens stormiga pionjärtid och den ryska revolution för 100 år sedan, som Anton Nilson anslöt sig till och kallade ”en eruption i mänskligheten”.

Inbunden, 352 sidor med historiska bilder.

Offensivs pris: 212 kr plus porto 69 kr.

Beställ: offensiv@socialisterna.org

PRIS:

212 kr

+ PORTO

Facebooks vd Mark Zuckerberg tillät företag att samla in personlig data från miljontals för att påverka politiska val.

Vem vet vad de hade kunnat åstadkomma om de hade haft mer tid på sig att finslipa sitt verktyg?

New York Times rapporterar att information finns insamlat om minst 50 miljoner användare, och Facebook rapporterade att upp emot 87 miljoner användare kan ha påverkats. Huruvida kongressens utfrågning av Zuckerberg kommer att leda till någon större förändring återstår att se.

Facebook-chefen bad flera gånger om ursäkt för de många ”misstag” som hade begåtts och lovade förbättring. Han var öppen för någon form av reglering för att förhindra att något liknande sker igen, men varnade för att inte ta till förhastade åtgärder. Det sistnämnda kan ha tagits upp på grund av att ett flertal av de politiker som fick chansen att ställa frågor till Zuckerberg helt enkelt inte verkade ha så bra koll på hur internet,

Facebook och mobiltelefonteknik fungerar.

Det återstår att se exakt vad som kommer att hända, men Facebook-skandalen är utan tvekan ett smakprov på något som kan komma att bli ännu vanligare i framtiden: politiker och storföretag som utnyttjar de senaste teknologiska framstegen för att försöka kontrollera opinionen och tvinga fram resultat som gynnar kapitalismen. ■

Missa inte arbetarfilmfestivalen

Å

rets arbetarfilmfestival äger rum i Malmö den 5-6 maj på Folkets Bio, Panora på Friisgatan 19D. Arbetarfilmfestivalen (NLFF) är en del av en växande global rörelse av arbetarfilmfestivaler och detta är andra upplagan av den nordiska festivalen som organiseras av filmkollektivet RåFILM. Festivalen är ett samarbete med ABF-Malmö, ABF Skåne,

LO-Malmö och Centrum för Arbetarhistoria, Folkets Bio Malmö, Emmaus Björkå och Filmcentrum Syd. Flera fackföreningar stödjer också festivalen, bland annat Byggnads Skåne, Elektrikerna, Handels, GS Facket och Transport. Årets tema ”Klass” avspeglas i ett digert program med filmer och diskussioner kring arbetarklassens villkor runt om i världen.

Några exempel på filmer som visas i år är Taste of Cement om syriska byggnadsarbetare, The Maribor Uprisings om protester i Maribor samt Slovenien och Strawberry Days om säsongsarbetande jordgubbsplockare i sydsverige.

För fullständigt program, gå in på www.nlff.se. ■

Anders Wemmert Rättelse: I Offensiv # 1295 i artikeln ”Vinsterna i skolan måste bort” skrevs det att Lernia inte har utbildade lärare, utan outbildade lärarkonsulter för att kunna betala lägre lön.

Rätt ska vara att Lernia kallar sina lärare för utbildningskonsulter för att kunna betala dem en lägre lön.

Boden

Historiskt: Vad är 1 maj?

Tid: Torsdag den 26 april kl 18.00.

För info om plats: 070-231 99 10.

Luleå:

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Så ska nazisterna stoppas Tid: Tisdag den 24 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Karlskoga:

Sundsvall:

För info: 070-536 43 17.

Marxismens grunder + om 1 maj Tid: Tisdag den 24 april kl 18.00.

För info om plats: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stockholm:

Fortsatt kamp mot flyktingpolitiken Tid: Torsdag den 26 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen i Farsta.

För mer info: 08-606 94 03.

För info: 073-310 70 87.

Örebro:

Södertälje:

Trappa upp kampen

V

eckans aktiviteter och bidrag gav 9 409 kronor till ekonomikampanjen. Vi ligger nu på ungefär 23 procent av målet med totalt 13 838 kronor. En del av pengarna har också kommit från 25 nya prenumerationer sedan aprils början.

Vi har även sålt 270 lösnummer av Offensiv när vi har kampanjat mot utvisningar, skolnedskärningar och för upprustning av förorten.

Sydsverige ligger fortfarande kvar i täten med 60 procent av det lokala målet, följt av Mellansverige på 37 procent och de övriga regionerna som ligger en bra bit efter på runt 20 procent. Med mindre än två veckor kvar börjar det bli bråttom

För info: 073-740 39 54.

Procent av mål

Norrbotten

Malmö-Lund:

Kommunistiska manifestet Tid: Torsdag den 26 april kl 18.00.

Plats: Jordbro kulturhus.

För mer info: 072-524 42 95.

2 168 kr

Västerbotten

För info: 070-885 44 86.

Haninge:

om vi ska kunna klara målet. Det är viktigt att vi har bra planer över vilka aktiviteter som ska bokas in och att många deltar.

Hjälp oss att klara vårt mål genom att skänka en slant med Swish 123-240 32 85 eller på vårt PlusGiro 87 96 49-2. Det är också möjligt att bidra med SMS – skriv ”Offensiv 100” och skicka det till 72550. Tack! ■

Totalt

23% 13 838 kr

0 kr

Mellannorrland

290 kr

Stockholm

5 378 kr

Mellansverige

740 kr

Västsverige

4 057 kr

Sydsverige

1 205 kr

Borås:

Stöd RS valfond!

För en kämpande Hyresgästförening Tid: Onsdag den 25 april kl 18.00.

Plats: Yxhammarsgatan 8-10.

För mer info: 070-396 47 83.

Pengarna behövs till valsedlar, valmanifest, flygblad, affischer och plakat. Medan riksdagspartierna ger sig själva hundratals miljoner i bidrag samlar vi in från medlemmar, väljare och folk på stan.

Göteborg:

Målet till 31 augusti är 200 000 kronor.

Du kan bidra: swisha till 123 240 32 85, betala till plusgiro 87 96 49-2 eller ge ett bidrag varje månad fram till augusti; mejla rs@socialisterna.org för hur.

Hittills har vi samlat in 120 050 kronor.

Framtidens Hyresgästförening – utvärdering regionvalet Tid: Måndag den 23 april kl 18.00.

Plats: RS Bokcafé För mer info : 073-501 21 37.

Kontakta Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå, Haninge eller Göteborg om du kan göra en insats i valkampanjen.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

19 APRIL 2018 # 1 297

”Det hotar liv och arbetsmiljö” Som en effekt av S-styret i Luleås ”effektiviseringskrav” på fyra procent av budgeten under fyra år planerar Räddningtjänstens ledning för neddragen operativ bemanning.

– Med den nya bemanningen klarar vi inte två samtidiga händelser i Luleå stad kvällar och helger. Statistiskt händer det 25 gånger per år, berättade Mats Wikström, förtroendevald för Kommunal, på ett fullpackat informationsmöte som brandmännen hade kallat till den 16 april.

RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

L

Räddningschefen har under flera år sagt att nuvarande bemanning är omöjlig att upprätthålla med mindre resurser. Efter att S-ledningen beslutade om nedskärningar på 4 procent under fyra år kommer nu förslag på lägre bemanning. Gammelstads brandstation ska läggas ned redan i sommar och dagens två styrkor ska ersättas av en styrkeledare och sju brandmän.

På sikt ska även ett dagskift med ytterligare 1+7 brandmän finnas tillgängliga, men ska då även syssla med utbildning, förebyggande arbete med mera.

Antalet anställda minskar genom pensionsavgångar etcetera från 48 heltidsanställda till 40.

Mats Wikström gick med stöd av sina kollegor igenom konsekvenserna: – Det här får allvarliga konsekvenser för luleborna. Vi klarar inte två samtidiga händelser i Luleå stad. Det kan bli 40 minuters väntan för händelse två, innan Boden kommer. Är det godtagbart? Samhällskostnaden för en 5 minuter senare insats är 60 000 kronor.

–Vi får höra att en större styrka kan dela upp sig, men det kommer att bli kaos om vi redan är ute på ett larm. Och vad ska vi göra om vi kommer två brandmän till en bostadsbrand till exempel? Arbetsmiljöverkets regler stoppar rökdykning. Tänk vilken arbetsmiljömardröm att stå och se på, men inte kunna livrädda. Det kommer vi förstås inte att göra – vi kommer agera, men då riskerar vi ju samtidigt våra egna liv.

– Vi kan inte rökdyka och samtidigt göra hål i tak för att ventilera ut rökgaser. Det gör att det blir svårare att rädda en byggnad.

– Vi har fått höra att F21:s eller SSAB:s brandkårer kan hjälpa oss, men det har aldrig hänt och kommer inte att hända. De har sina egna uppgifter.

– Om Bodens brandkår ska åka till Luleå för att täcka upp för oss vid olyckor, vad händer då med Bodens brandskydd? Och om det händer något i Boden och vi måste täcka upp mot Boden – ska vi lämna Luleå helt utan brandskydd? Vår chef har svarat ”Ja” på den frågan.

– Vi klarar oss på den bemanning vi har nu, men mindre går inte.

Som jämförelse har Skellefteå, som visserligen har många deltidsbrandkårer, 10 styrkeledare och 34 brandmän. Med det nya förslaget ska vi ha 2 styrkeledare och 11 brandmän, inkluderat Råneå deltidsbrandkår.

Informationsmötet visade på en enorm frustration över att ledningen inte lyssnat på personalen och deras kunskaper och erfarenheter, men också på en oro.

– Jag har jobbat i 40 år och har aldrig känt olust att gå till jobbet.

Men nu känner jag mig inte trygg, berättade Lars Degerman.

Det fanns dock en stor beslutsamhet om att nu får det vara nog, och att de har ”nått vägs ände” med att bara försöka påverka internt.

Förhoppningen nu är att förslaget skickas på återremiss vid kommunfullmäktigemötet den 23 april.

– Rättvisepartiet Socialisterna har hela tiden gått emot de nedskärningskrav som nu har lett fram

till det här förslaget. Vi ger fullt stöd till brandpersonalens kamp för att behålla dagens bemanning.

Nyckeln till att vinna är att bygga opinion och organisera bland de som drabbas av förslaget, förstås lulebor i allmänhet, men speciellt personal på tung industri, Sunderby sjukhus, Hertsön som haft mycket bränder, kyrkstugeägare eller skärgårdsfolket som får kraftigt försämrat skydd, säger Jonas Brännberg, gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Brandmännen Anders Larsson, Mikael Widmark, Klas Sundström och Samuel Nyberg oroas av nedskärningsplanerna.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Jonas Brännberg

uleå har sedan 1999 två brandstationer som är bemannade dygnet runt med en styrkeledare och fyra brandmän vardera. I Råneå finns även en deltidsbrandkår. Brandstationen i centrum kompletteras med en brandstation i Gammelstad som ger snabbt ingripande upp längs älven samt i tätbyggda trähusvärldsarvet Gammelstads Kyrkstad och Sunderby sjukhus.

S-ledningen har beslutat att dessa två tidigast år 2020 ska ersättas av en ny station, inklämd bakom Beijer Bygg längs järnvägen mot Boden.

Endast en station försämrar insatstiderna, framför allt på södra sidan av älven (speciellt om Bergnäsbron är avstängd, som den kommer att vara i sommar under några veckor).