Offensiv 1303

31 maj 2018 / # 1 303 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Irland: Historisk seger för

kvinnokampen

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Stoppa utförsäljningarna

3 4

5

Om kriget kommer och militarismen

16

– läs mer på sid 8-9

Utan förskolan stannar Sverige Hav av oranga tröjor präglade gator och torg i lördags när tusentals förskollärare, barnskötare och föräldrar demonstrerade.

–Vi har tänjt ut gummiban-

det i så många år och nu har det brustit, sa Anki Jansson, Förskoleupprorets grundare, i sitt tal i Stockholm. läs mer på sid 6-7

”Jag dör hellre här och nu”

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Klyftorna större än någonsin

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

31 MAJ 2018 # 1 303

2

KRISEN I ITALIEN: NYVAL NÄSTA STEG

NÅGRA FÅ TAR HELA KAKAN

H

N

Tre månader efter valet aviserade Femstjärnerörelsen och Lega att de båda partierna är beredda att bilda en regering med teknokraten Giuseppe Conte som premiärminister (Conte fick uppdraget eftersom de båda partierna inte kunde enas om premiärministerposten).

När sedan Conte nominerade en eurokritiker som ny ekonomiminister lade presidenten in sitt veto och regeringen hann inte ens formera sig innan dess tid var till ända. Presidenten agerade på upp-

Foto: Wikipedia Commons

yval väntar i Italien. Efter att landets president Sergio Mattarella, med stöd av EU och marknaden, lagt sitt veto mot den föreslagna ekonomiministern blir det ingen koalitionsregering mellan Femstjärnerörelsen (M5S) och rasistiska, högerpopulistiska Lega (tidigare Lega Nord).

Presidenten har gett den förre IMF-chefen Carlo Cottarelli i uppdrag att bilda en ny teknokratregering som ska styra i väntan på ett troligt nyval.

Parlamentsvalet i mars slutade i ett stort bakslag för det regerande Demokratiska partiet, som backade 6,5 procentenheter och inte ens blev största parti. Även det forna regeringspartiet, Silvio Berlusconis Forza Italia, gick starkt tillbaka. Istället vann populistiska M5S nära en tredjedel av rösterna och blev största parti. I landets södra fattigaste delar fick partiet nästan hälften av rösterna. Det rasistiska Lega gick också starkt framåt i valet och ökade från 4 till dryga 17 procent.

Protestvalet mot den inhemska makteliten, åtstramningspolitiken och EU blev inledningen till en ny fas i den redan djupa politiska krisen.

drag av den italienska kapitalismen, EU och marknaden som alla är djupt oroade över att det kritiska läget i Italien ska resultera i en ny kris för EU och euron – en kris som skulle vara mycket svårare att hantera än den i Grekland och den som Brexit har gett upphov till.

Resten av Europa hade redan börjat påverkas av den kapitalflykt och de börsras som drabbat Italien.

Finanskapitalets flykt från Italien varslade om vad som väntade om M5S-Lega försökt genomföra sitt gemensamma regeringsprogram.

I den borgerliga kompott som Femstjärnerörelsen och Lega enats om blandas löften om medborgarlön, lagstadgad minimilön och ett slut på vårdnedskärningarna med reaktionära som införande av en platt skatt, mer av batongpolitik och ”Italien först” samt att en halv miljon flyktingar skulle utvisas.

Hur allt skulle betalas var oklart, men varje försök från den tänkta

koalitionen att genomföra några av de sociala förbättringar som man tvingats utlova skulle komma i konflikt med den åtstramningspolitik och de budgetregler som EU och eurozonen kräver, något som också den italienska kapitalistklassen låtit skriva in i konstitutionen.

De etablerade partiernas kris och kollaps har inneburit att den italienska kapitalistklassen, liksom arbetarklassen, har förlorat sina traditionella politiska redskap, vilket har medfört att landets makt­ elit, med stöd av EU, i allt högre grad är benägen att gå vid sidan av den borgerliga demokratin för att kunna styra. År 2011 var Italien under EU:s tvångsförvaltning och Cottarellis bonapartistiska ministär har samma uppdrag; att garantera att EU-politiken fortsätter. Det, tillsammans med den italienska kapitalismens utdragna stagnationskris, är ett recept för nya kriser i både Italien och EU. ■

ela 82 procent av förmögenhetstillväxten gick till den rikaste procenten av världens befolkning ifjol.

Dessutom skedde den största ökningen av dollarmiljardärer någonsin och skillnaden mellan vd-löner och arbetarlöner blev ännu groteskare. I USA tjänar en vd idag 361 gånger mer än en arbetare.

De rika drar ifrån i en oemotsvarad hastighet och det är ingen hejd på guldregnet. Aldrig någonsin har talet om att det saknas pengar varit så grundlöst. Det finns ett överflöd av pengar, men i fel fickor.

Att de superrika bara blir rikare är liksom ingen hemlighet. Antalet dollarmiljardärer (personer med en förmögenhet som överstiger 8,9 miljarder kronor) är rekordmånga.

Enligt tidskriften Forbes årliga lista över världens rikaste finns det nu 2 208 individer som kan titulera sig “dollarmiljardär”, mot fjolårets 2 043. Forbes noterar också att dollarmiljardärernas snittförmögenhet är rekordstor – omkring 4,1 miljarder dollar (37 miljarder kronor) per individ, vilket är en summa som är nästan lika stor som Sierra Leones BNP och som landets 7 miljoner invånare årligen ska dela på.

Bara ökningen av de superrikas förmögenhet räcker för att utrota världsfattigdomen flera gånger om.

B

ankernas och storbolagens aktieutdelning är en anledning till att de superrikas förmögenheter växer så snabbt och så mycket.

S&P 500-företagen (de 500 största aktiebolag som handlas i USA) har under de senaste tolv månaderna (fram till och med mars i år) betalat ut 428 miljarder dollar (3 830 miljarder kronor) i aktieutdelningar och köpt egna aktier för 573 miljarder dollar (5 120 miljarder kronor). Det sistnämnda görs för att få upp börskurserna och bädda för ännu större framtida utdelningar. Sammantaget handlar det om 1 001 miljarder dollar i utdelningar och uppköp, en ökning med 6,6 procent från samma period året innan, enligt Dagens PS. I svenska kronor landar summan på svindlade 8 950 miljarder kronor till aktieägarna, samtidigt som antalet hungriga i världen ökar för första gången på 10 år.

Trumps skattesänkningar är en starkt bidragande orsak till att börsbolagen på Wall Street gör sina ägare extra lyckliga i år. Trump sänkte bolagsskatten från 35 till 21 procent för bolag som har gjort det till en sport att betala så lite som möjligt i skatt, helst ingen alls. Detta i sin tur har gett både rekordvinster och rekordutdelning, men inga nya jobb.

Förvånad, någon? ■

Göteborgs stads kritik och attacker mot Förskoleupprorets kampanjtröjor besvarades av Kristofer Lundberg (Aktiv i RS och Hyresgästföreningen Västra Sveriges ordförande): ”Använd inte oss föräldrar som ett slagträ mot personalen” (...) ”Vi står på personalens sida och backar deras krav fullt ut” (Göteborg Direkt).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

31 MAJ 2018 # 1 303

3

Upp till kamp på Marconigatan Hot om utförsäljning av hyresrätter när förhandlingar inletts om att sälja omkring 300 hyresrätter i Frölunda, Göteborg. Nu krävs kamp och protester för att sätta stopp för denna affär som riskerar att drabba dagens och morgondagens hyresgäster.

RS GÖTEBORG

rs.gbg@socialisterna.org

–U

Foto: Ewan / Flickr CC

Nu hotar nya utförsäljningar av allmännyttan i Göteborg.

tförsäljningen påminner om den process vi såg i Rannebergen i slutet av förra året där boende tillsammans med Hyresgästföreningen lyckades stoppa en utförsäljning av allmänyttan genom protester, säger Amer Mohammed Ali, Rättvisepartiet Socialisterna (RS).

Lärdomarna är många från Rannebergen och tidigare utförsäljningar, men inte heller nu har underleverantörer granskats eller någon dialog förts med de boende.

De boende måste få makten över sina hem.

– Den som tror att det är frågan om kunskap är fel ute. Det handlar om ett ideologiskt krig mot allmännyttan och det är Socialdemokratin som driver det, säger Amer Mohammed Ali. RS varnade när fullmäktige ändrade ägardirektiven i början av året för att det var en förberedelse för utförsäljningar.

AB Framtiden och bostadsbo-

laget Poseidon inleder nu förhandlingar om försäljning till Skandia fastigheter.

Utförsäljningen omfattar omkring 300 lägenheter i höghusen på Marconigatan. Liksom med Victoria Park i Lövgärdet är motivet utbyte mot mark, nu på Backaplan och i Frölunda.

Både i AB Framtidens och Poseidons styrelser var Vänsterpartiet det enda parti som röstade mot förslaget.

Att Socialdemokraterna är beredda att sälja ut allmännyttan mitt under valrörelsen visar hur arrogant deras högerpolitik har blivit. RS uppmanar nu till kamp för allmännyttans försvar.

Vi är motståndare till utförsäljningar av allmännyttan och uppmanar de boende, Hyresgästföreningen och andra rörelser att göra gemensam sak och protestera mot detta skandalösa agerande där dagens och morgondagens hyresgästers liv och hem används som brickor i ett politiskt spel som

kommer att kosta dem mycket dyrt.

Privatiseringspolitiken och utförsäljningarna av allmännyttan resulterar i fördjupad segregation, trångboddhet och i slutändan hemlöshet och utslagning.

Går försäljningen igenom vill Skandia fastigheter göra om bostäder i nedersta plan till köpcentrum för att bygga ut Frölunda torg. I bostadsbristens Göteborg är detta direkt oansvarigt.

Skandia riskerar även att renovräka människor från deras hem och gentrifiera området enligt deras regler: De accepterar inga betalningsanmärkningar; Hushållets sammanlagda bruttoinkomst ska vara minst fyra gånger hyresbeloppet; Den sökande ska kunna visa upp goda referenser från tidigare hyresvärd; Den sökande ska kunna visa upp goda referenser från nuvarande arbetsgivare.

De som redan idag har svårast att få en bostad kommer inte att ges plats som hyresgäster hos nya ägare om försäljningen går igenom.

– Använd Rannebergen som exempel. Mobilisera hyresgästkollektivet till försvar av allmännyttan. Hyresgästföreningen måste göra sitt yttersta för att bistå hyresgästerna i sin kamp för att försvara sina hem, säger Amer Mohammed Ali, Rättvisepartiet Socialisterna. ■

”Renovera på våra villkor – kommunalisera Lövgärdet!”

Hundratals hyresgäster i Södra Lövgärdet demonstrerade på nytt förra veckan med krav på renoveringar under hyresgästernas inflytande och kommunalisering av Victoria Parks bestånd. Det var en massiv uppvisning av hyresgästkollektivet som marscherade genom området.

RS GÖTEBORG

rs.gbg@socialisterna.org

”R

Styrelsen i Victoria Parks oberoende budutskotts uppfattning är att erbjudandet är skäligt ur finansiell synvinkel för aktieägarna i Victoria Park och den 3 maj rekommenderade de enhälligt aktieägarna att acceptera Vonovias erbjudande.

Allt pekar nu på att det är Vonovia som kommer att lägga beslag på hela Victoria Park.

Victoria Parks affärsidé är att köpa upp miljonprograms lägenheter som är i stort behov av renovering. Sedan väntar de med renovering tills befintliga hyresgäster flyttar ut, därefter genomför de bristfälliga topprenoveringar som möjliggör stora hyreshöjningar.

Samma metoder har Vonovia.

Nuvarande hyresgäster i Lövgärdet är starkt kritiska till Victoria Park, men tror inte att lösningen ligger i liknande internationella bolag.

Dagens bostadspolitik leder till en katastrof. Södra Lövgärdet är ett tydligt exempel på vad som sker när en säljer ut allmännyttan, vad som sker när politiker blir förblindade av marknadslösningar och inte längre tror på politikens möjliga lösningar på problem som eftersatt underhåll, bristande boendeinflytande, bostadsbrist och trångboddhet.

Foto: Proletären

enovera på våra villkor” och ”Kommunalisera Lövgärdet” ekade talkörerna mellan husväggarna när demonstranterna drog fram bakom plakat och fanor.

I april kom informationen om att amerikanska kapitalister visat intresse för den svenska bostadsmarknaden när investeringsfonden Starwood Capital ville köpa upp det ökända privata bolaget Victoria Park till en kostnad på 8,9 miljarder svenska kronor. Victoria Parks styrelse rekommenderade aktieägarna att inte acceptera Starwoods bud den 13 april.

Strax därefter gav det tyska bolaget Vonovia genom sitt dotterbolag Deutsche Annington Acquisition Holding ett uppköpserbjudande. Det tyska bolagets bud är 11,8 procent högre än tidigare bud från amerikanska Starwood.

Under första halvan av 2018 har hundratals boende samlats på möten, aktionsgrupper och demonstrationer med krav på renovering under hyresgästernas inflytande och kommunalisering.

Går köpet igenom tar Vonovia över Victoria Parks 13 500 lägenheter med ett marknadsvärde på 15,4 miljarder kronor. Oron är stor över vad det kommer att innebära för hyresgästerna.

Blir det internationella aktieägare som tar över Södra Lövgärdet kommer makten över området och lägenheterna allt längre ifrån hyresgästerna. Det kommer att öka otryggheten i området hos de boende. Frågan är om de nödvändiga renoveringarna kommer att genomföras, vad det kommer att kosta och vem som får betala för det.

Bostadskampen fortsätter i Angered.

Bostaden ska inte vara en handelsvara. Det är en mänsklig rättighet. Människor behöver någonstans att bo, barn som växer upp måste få möjlighet att flytta hemifrån och pensionärer behöver mindre lägen-

heter som inte kostar hela pensionen. Andelen lägenheter som vi äger tillsammans måste bli fler. Kravet på kommunalisering är högst aktuellt för att kunna driva bort banditerna på bostadsmarknaden. ■

INRIKES

31 MAJ 2018 # 1 303

4

Klyftorna större än någonsin “Sverige går bra och allt går åt rätt håll” är regeringens budskap i valet. Det var också vad de då regerande högerpartierna sa i valet 2014. Men den bild som de styrande målar upp är långt ifrån verklighetens ”kamp att få pengarna att räcka. Till mat. Till hyra. Att sällan kunna unna sig något”, som Kommunalarbetaren skriver.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

L

evnadsstandarden har försämrats för många grupper och allt fler lever under eller på marginalen. Landet slits isär och klyftorna ökar. Inkomstklyftorna har aldrig varit större i modern tid.

Under 2016 hade 14 procent av Sveriges befolkning låg ekonomisk standard – lever i relativ fattigdom med en inkomst som är 60 procent av medianinkomsten – mot 7 procent år 1995.

I likhet med andra länder drar de rika ifrån och miljardärerna blir både fler och rikare. Den rikaste delen har idag en nästan lika stor inkomst som den halva av befolkningen med lägst inkomster.

Andel av hela befolkningen som ligger under fattigdomsgränsen

14%

har två deltidsjobb – ibland finns det inte ens pengar till mat.

I Sverige, som aldrig har varit rikare, lever mer än vart tionde barn i fattigdom. Inget pekar heller mot att andelen fattiga barn har minskat, trots att S-MP-regeringen har lovat att minska barnfattigdomen.

Men regeringen skyller den egna oförmågan och högerpolitikens misslyckande på flyktingarna. I en intervju i Dagens Nyheter i tisdags säger finansminister Magdalena Andersson att barnfattigdomen ”är ett avgörande skäl till att flyktinginvandringen har behövt stramas åt.”

Det skulle kosta 15 miljarder kronor att avskaffa barnfattigdomen, vilket är mindre än vad reKälla: SCB på Kommunalarbetarens uppdrag geringen har gett militären i ökat anslag sedan man kom till makten ende mamma eller pappa ligger i tande” (Jämlikhetsrapporten 2017: 2014. ”Mellan åren 2014 och 2020 ökar försvarsutgifterna med 24,7 dag under fattigdomsgränsen och Skillnader i livsvillkor i Göteborg). procent. Det är majoriteten av dem som gör det är – Vi har inte ett rejält trendkvinnor”, skriver Kommunalarbe- råd att göra nåI likhet med taren. gonting på sombrott och ett maren. Jag och andra länder drar uppbrott”, skrev Ibland räcker inte ens ett eller fle- mina syskon är de rika ifrån och försvarsminister Peter Hultqvist ra jobb för att undvika ett liv i fat- oftast bara hemtigdom. ”I årets rapport ser vi för ma i lägenheten, miljardärerna blir ifjol. första gången siffror på hur många säger en 7-årig Men vad gälfler och rikare. göteborgare som trots en eller fle- flicka till Stockler kampen mot ra anställningar tjänar så lite att holms Stadsmission, vars familj sak- klyftor och fattigdom blev det inget de räknas som fattiga. I Göteborg nar pengar till aktiviteter på som- trendbrott under regeringsperiogäller det 16 procent av alla arbe- marlovet, trots att hennes mamma den. Tvärtom. ■

2016

7% 1995 Under de senaste 20 åren har antalet miljardärer i Sverige ökat från 37 till 184 i december 2017 – en ökning med 400 procent! ”De 184 svenska miljardärerna kontrollerar idag förmögenheter på sammantaget 2 140 miljarder kronor. Det i sin tur motsvarar ungefär hälften av hela Sveriges BNP” (Veckans Affärer). ”Hälften av de arbetslösa och nära var femte kvinnlig pensionär i landet riskerar fattigdom. Det gör även många ensamstående föräldrar. Var tredje ensamstå-

Haninge: Stoppa de förödande nedskärningarna på Socialnämnden

N

stora överskott och stoppar nedskärningarna. Flera av nedskärningarna kommer dessutom att skapa större kostnader i framtiden.

Volymökningarna och behovet av fler vårdinsatser måste täckas. Haninge måste kräva att statsbidragen täcker alla volymökningar!

Nedskärningarna innebär bland annat: •M inskat föreningsbidrag, Mans­ centrum och kvinnojouren kan drabbas hårt av detta.

• Höjning av egenavgift för besök hos Familjerådgivning.

•M inskade medel till förebyggande arbetet (Förebyggarteamet) bland barn och unga.

• M inskning av Mini-Marias

verksamhetslokaler (missbruksvård).

• Minskning av personal inom öppenvård av beroende.

• Hårdare bedömningar av placeringsbeslut inom missbruksvården.

• Sammanslagning av olika dagliga verksamheter för funktionsnedsatta.

Den 11 juni lägger Rättvisepartiet Socialisterna en skuggbudget som utgår från behoven som alternativ till S-MP-C-styrets nedskärningsbudget. Det behövs protester från anställda, brukare och de fackliga organisationerna nu om välfärdsslakten ska stoppas. ■ RS Haninge

Haninge fortsätter skära ned – RS fortsätter kämpa emot det.

Dataskyddsförordningen (GDPR): Viktig information till Offensivs prenumeranter

D

en 25 maj trädde den nya dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft. Som prenumerant på Offensiv är det viktigt för dig att veta att vi hanterar dina uppgifter i enlighet med gällande lagstiftning. Den nya lagen ersätter personuppgiftslagen (PUL) i sin helhet. Vi vill vara transparenta med hur vi hanterar dina uppgifter och uppdaterar därför rutiner och policydokument gällande detta.

Oftast sker behandlingen för att

uppfylla avtal och åtaganden vi har gentemot dig.

Eftersom att lagstiftningen är ny kommer praxis att utvecklas över tid, och vi kommer att uppdatera rutiner och information i enlighet med den utvecklingen.

Ansvarig myndighet i Sverige är Datainspektionen.

VAD ÄR EN PERSONUPPGIFT?

En personuppgift är alla typer av uppgifter som går att koppla till

en fysisk person, exempelvis personnummer, adress eller mobiltelefonnummer. Offensiv hanterar inte känsliga personuppgifter.

DINA RÄTTIGHETER:

Du har under GDPR rätt till utdrag av all information vi har behandlat om dig. Du har också rätt att begära att all information ska raderas, samt rätt till rättning av felaktiga uppgifter.

Dina uppgifter behövs för att vi

ska kunna skicka ut information, samt tidningen Offensiv. De lagras i ett prenumerantregister. Vi samarbetar med enskilda företag, exempelvis tryckeri, som behöver tillgång till vissa uppgifter. I det fallet skrivs ett personuppgiftsbiträdesavtal för att dina uppgifter ska vara säkra.

Information och personuppgifter som inte längre är uppdaterade eller aktuella kommer att gallras.

Information och personupp-

gifter kommer bara att sparas så länge de fyller det syfte som de har samlats in för, eller ett visst i förväg bestämt ändamål. Därefter kommer uppgifterna att gallras.

Sånt syfte kan exempelvis vara för att uppfylla avtal, så som en prenumeration, eller ett medlemskap.

För mer information kan du kontakta Per-Åke Westerlund, eller läsa på Datainspektionens hemsida. ■

Foto: Natalia Medina

ya stora nedskärningar i Haninge kommer att slå hårt mot brottsförebyggande arbete, missbruksvård, psykiatri och LSS-verksamhet. En enig Socialnämnd beslutade om de förödande nedskärningarna på 15 miljoner kronor: S, MP, C, M, KD, L och SD. På förra kommunfullmäktigemötet föreslog Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Vänsterpartiet (V) att det då kända underskottet på 1,6 miljoner kronor skulle strykas, vilket de andra partierna röstade ned. Men nu blir det helt plötsligt nedskärningar på hela 15 miljoner kronor.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver att Haninge använder sitt

31 MAJ 2018 # 1 303

Se upp – snart dimper statens militärhets ner i din brevlåda.

I korthet

5

Skolgårdarna blir allt mindre

R

ädda skolan En ny rapport från Boverket och Statistiska centralbyrån (SCB) den 24 maj visar att barnens skolgårdar krymper, och att skillnaden mellan olika skolor och områden är drastisk. Vissa barn har ingen skolgård alls, medan andras är 100 kvm stor. Dessutom har skolgårdarna på mindre än tre läsår krympt från i snitt 48,5 kvadratmeter 2014-2015 till 44,6 kvm 2016-2017.

– Om skolgårdarna fortsätter att krympa blir det svårt att tillgodose barns behov av en bra utomhusmiljö. Det är viktigt att kunna få röra på sig, leka och springa, men också att man kan få dra sig undan en stund för att få en paus under skoldagen, säger Boverkets Ulrika Åkerlind till SVT Nyheter den 24 maj. Även om snittet på 44,8 kvm är över Boverkets rekommendation på 30 kvm är verkligheten en annan: 480 000 barn har nämligen en skolgård på under 30 kvm.

Transport rasar mot nya EU-regler

Foto: Kullez / Flickr CC

Om kriget kommer:

A

rbetsmiljö Den 4 juni kommer EU:s transportutskott troligen att anta ett förslag som innebär kortare viloperioder och längre körsträckor för buss- och lastbilsförare. EU vill ”förbättra villkoren i den vildvuxna sektorn”, skriver Arbetet den 25 maj.

– Det är riktigt illa om det skulle gå igenom. Men som majoriteten ser ut idag går det snarare åt fel håll med mer flexibilitet för företagarna och större möjligheter att sätta press på arbetstagarna, säger Transports internationelle sekreterare Magnus Falk till Arbetet.

Propagandaskrift för ökad militarism P

Skolan i Uppsala ”en tickande bomb”

När Sverige åter rustar upp militären och bjuds ut som värdland till Nato med udden mot Ryssland har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fått regeringens uppdrag att höja även allmänhetens krismedvetenhet. Precis som under det andra världskrigets och senare det kalla krigets och atomvapenkapprustningens dagar 1943, 1952 och 1961 ges som ett inslag i detta en ny version ut av den gamla krigskatekesen Om krisen eller kriget kommer.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

D

en fjärde och tjugosidiga versionen av skriften Om krisen eller kriget kommer ska till större förvåning i världspressen än i svenska media dimpa ned i brevlådorna hos alla landets 4,7 miljoner hushåll under den årliga så kallade Krisberedskapsveckan 28 maj-3 juni.

Till skillnad från tidigare upplagor täcker broschyren också in tänkbara kriser i fredstid, som terrorattentat och naturkatastrofer, men precis som i tidigare upplagor handlar det om att mobilisera till stöd för totalförsvaret. Och precis som under världskrigets dagar försäkrar broschyren att: ”Om Sveriges blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska”. ”Det finns anledning att fundera över om denna återlansering, som (...) i sig utgör en historisk förtät-

ning”, skriver Marie Cronqvist i en intressant artikel i SvD. Hon erinrar sig också att den första upplagan lanserades först 1943 när de tyska motgångarna på östfronten hade fått det militära hotet mot Sverige att minska, tillsammans med nya idéer om psykologiskt försvar, motståndsanda och inre front i ett totalt krig som också skulle utspelas i människors huvuden. ”Vid höjd beredskap ska hela samhället kraftsamla för att möta en angripare”, heter det i Om krisen och kriget kommer. Pamfletten är utan tvekan tänkt som ett medel i att stärka det folkliga stödet för makthavarnas militära upprustning, ge råd om hur folk i gemen bör agera i en krissituation och öka vaksamheten mot ”falsk information” och försök att påverka Sveriges beslutsfattare eller invånare.

I broschyren varnas det också

handfast för en krissituation, där värmen försvinner, det blir svårt att laga och förvara mat, mediciner och andra varor kan ta slut i affärerna, inget vatten finns i kranen eller toaletten, det inte går att tanka, betalkort, mobilnät och internet inte fungerar och kollektivtrafiken står still. Detta följs upp med långa listor av konkreta tips för en hemberedskap med lagring av konserver, hårt bröd, skorpor och hållbar mat som kan tillagas snabbt och kräver lite vatten, bunkring av flaskor, dunkar och hinkar med lock för lagring av vatten, ullplagg, filtar, spritkök, gasolvärmare och ficklampor.

Man skulle ju kunna tänka sig att många oroade invånare nu tar allt detta på orden och rusar till butiker och köpcentra för att redan nu höja sin påbjudna hemberedskap och rusta sig för en plötslig kris.

När Offensiv därför vände sig till Ica-gruppen för att fråga vilken beredskap Ica har tycktes Krisberedskapsveckans påbud om skärpt hemberedskap vara helt okänt.

Efter två dagar fick vi dock svaret från Ica:s presstjänst att: ”Vi har de varor som omnämns av MSB. Vi har i dagsläget inte ökat vår beredskap med anledning av broschyrens distribution.”

Trots broschyren verkar MSB ha svårt att sälja sitt budskap. ■

edagogik En medlemsenkät som Lärarnas riksförbund (LR) har gjort i Uppsala visar att hela 38 procent inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Detta riskerar leda till att långtidssjukskrivningarna ökar, befarar såväl lärare som facken. Många andra kommuner riskerar att hamna i samma horribla situation. Och samtidigt som pressen på lärare att göra mer ökar dras viktig stödpersonal in – något som starkt bidrar till den dåliga arbetsmiljön. Det rapporterar Skolvärlden den 25 maj.

– Medarbetarenkäten visar på väldigt hög motivation, där ligger lärare bland de högsta. Men när det gäller arbetssituation ligger lärarna bland de lägsta. Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv blir det en tickande bomb. Det här riskerar att öka lärares långtidssjukskrivningar, eftersom man har så hög ambitionsnivå och dåliga ekonomiska förutsättningar, säger kommunombudet på Lärarnas Riksförbund i Uppsala Hans-Eric Lindahl till Skolvärlden.

Färre låginkomsttagare på valsedeln

R

epresentation Politikerna som ställer upp i riksdagsval representerar inte den verklighet som de allra flesta av oss genomlider. Andelen låginkomsttagare (definieras som en person med under 200 000 kronor i årsinkomst) har sjunkit från 19 procent i förra valet till 14 procent till årets val.

Samtidigt har andelen kandidater med en årsinkomst på över 500 000 kronor ökat från 25 procent till 34 procent. Det visar en genomgång som Sveriges Radio (SR) har gjort den 28 maj.

Det parti som har minsta andelen låginkomsttagare är Socialdemokraterna på 11 procent, lägre än Moderaterna på 13 procent. Samtidigt har 45 procent av S kandidater en årsinkomst på över 500 000 kronor, att jämföra med M:s 47 procent.

Bantad direktservice på AF oroar

A

rbete Arbetsförmedlingen (AF) har planer på att banta sin direktservice (att man får hjälp med inloggning, registrering med mera) med 90 procent. Detta oroar fackförbundet ST, rapporterar DN den 28 maj.

– De som inte tycker att de får den hjälp de behöver kan bli missnöjda. Arbetsbelastningen på de medlemmar som jobbar kvar i direktservice kan bli hård, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST på Arbetsförmedlingen, till DN. ■

INRIKES

31 MAJ 2018 # 1 303

6

Utan förskolan stannar Sverige

obetalt. Det ska inte behöva vara på det sättet! Det är klart att det bidrar till stressen och utmattningen för pedagogerna och det missgynnar såklart också barnen. Idag toppar förskollärare statistiken för långtidssjuksskrivning och barnskötare ligger inte långt därefter.

Ulla Pedersen, legitimerad förskollärare, är med och protesterar:

Känner många föräldrar till Förskoleupproret? Hur kan pedagoger göra för att uppmärksamma den pressade situationen i förskolan bland föräldrar?

– Ja, det är är många föräldrar, så som jag upplevt det. Vi måste berätta hur det ser ut, att det kan göras bättre och hur. Många föräldrar ser också hur det är. De blir mer oroade om vi inte berättar.

Foto: Sebastian Salazar

Skulle det kunna leda till strejk om kraven inte accepteras?

– Det är möjligt kan jag säga.

Upproret har varit igång länge och vi står starka. Jag hoppas dock att strejk inte ska behövas.

Vad tycker förskolechefer om Förskoleupproret?

– Det är olika tror jag. Hoppas de dyker upp idag. ”Ropen skalla – pedagoger åt alla!” var en av de många talkörer som skanderades i Stockholm.

Slagorden ekade högt i Stockholm lördagen den 26 maj när 1 200 förskollärare, barnskötare, föräldrar, barn och supporters demonstrerade mot den pressade situationen i förskolorna.

De flesta var klädda i rörelsens orangea färg.

SEBASTIAN SALAZAR offensiv@socialisterna.org

N

är Förskoleupproret startade 2013 var de bara två stycken, Anki Jansson och Malin Hörlin. Nu är det närmare 30 000 medlemmar runt om i landet, och det växer. Stormedier-

na har börjat att visa intresse och i juni kommer även alla riksdagspartierna att samtala med representanter från Förskoleupproret.

På Myntorget bredvid riksdagen samlades cirka 1 200 personer för att protestera mot det pressade läget på förskolor, eftersom beslutsfattarna inte tar förskolearbetet på allvar. Under åren som har gått sedan Förskoleupproret startade har arbetsbelastningen för förskolepersonal bara ökat. Det hölls tal från grundarna till upproret, förskollärare, föräldrar, Kommunals ordförande Tobias Baudin och barnpsykiatrikern Magnus Kihlbom.

– Det är ont om utbildad personal! Det är svårt att få vikarier. Då

handlar det ibland om att bara lägga ner verksamheten som har planerats och bara överleva dagen. Vi har tänjt ut gummibandet i så många år och nu har det brustit. Att ständigt vara stressad över att inte hinna med sitt arbete tär på kroppen. Vi vill att det ska vara tillräckligt med personal för att hinna utmana, stötta och bekräfta varje barn, att hinna se vad just det barnet behöver, sa Anki Jansson, grundare till Förskoleupproret, i sitt tal.

Det var även tal från Föräldrar i Förskoleupproret med 5 900 medlemmar: – Idag när vi står här är det inte ovanligt att storbarnsgrupper består av uppemot 20 barn (andra demon-

stranter tillade ”eller 24 eller 25!”). Vi vet ju att barn från familjer som av någon anledning lever i utanförskap gynnas av en välfungerande förskola. Vi vet ju att en förskola för alla motverkar segregering och utanförskap. Vi vet att dagens lönesituation i förskolan resulterar i att många pedagoger ofta byter arbetsplats.

– Barnen får hela tiden möta nya vuxna som de försöker knyta an till när de istället behöver trygga och stabila relationer. Att vuxna, som barnen kan lita på, stannar och finns där för dem är jätteviktigt.

Självklart ska förskolepersonalen ha rätt till en jämn och rättvis löneutveckling också. Idag är det så att många pedagoger måste planera sin verksamhet hemma på sin fritid,

”De orangea kläderna kan skapa otrygghet bland föräldrar”, är ett påstående från Mats Nilsson, hrchef i Partille kommun, som inte vill tillåta tröjorna. Vad tycker du om det?

– Det är lågt att förbjuda tröjorna. Det är så många föräldrar inblandade och jag tror att de kommer att uppskatta vad vi gör.

Skriv under namninsamlingen för en hållbar framtid i förskolan som Förskoleupproret har på nätet.

Förskoleupprorets avslutande uppmaning i namninsamlingen lyder: • Nu tar tystnadskulturen inom förskolan stopp!

• Nu går vi samman och mobiliserar oss!

• Nu måste politiker och beslutsfattare lyssna! ■

Eskilstuna slöt upp mot nedskärningarna inom förskolan

Ä

ven i Eskilstuna anordnade Förskoleupproret en demonstration.

– Jag arbetade som förskollärare och fritidspedagog i Eskilstuna på 1980- och 1990-talen, men hoppade av när nedskärningarna kom i mitten av 1990-talet. På den tiden var det som förskoleupproret nu kräver helt självklart. Då gick det också att ha en vettig pedagogisk verksamhet utan att man slet ut sig, berättar Christer Bergström, en av deltagarna på demonstrationen.

Demonstrationen i Eskilstuna samlade uppemot 500 deltagare, där den ena förskolepersonalen efter den andra gick upp på podiet och gav omskakande vittnesmål om hur det har blivit på förskolorna

på grund av alla nedskärningar. En av dem som fick mest applåder var Magnus Eriksson från Kommunal, som gav fackets helhjärtade stöd.

Efter att ha hört många som arbetar inom förskolan berätta om hemska arbetsförhållanden stegade plötsligt en partiledare för ett av regeringspartierna fram och grep mikrofonen: MP:s Gustav Fridolin.

Han var inbjuden av arrangörerna, men att detta var omtvistat märktes på oron bland publiken.

– Han säger ju samma som för fyra år sedan, och vad har det gett, sa till exempel en tjej i Förskolupprorets orangea t-shirt.

– Ja, jag tänker då inte applådera honom, sa en förskolechef som

kommit till demonstrationen för att visa sin solidaritet.

Rättvisepartiet Socialisterna deltog med en lista mot skolnedskärningarna i kommunen, vilket fick ett stort stöd.

Arrangörerna av demonstrationen gjorde ett imponerande bra arbete med organisationen och mobiliseringen, och det var en bra struktur på arrangemanget. Vi hoppas att Eskilstunas förskolebarn och vårdnadshavare med barn i förskolan snart återkommer med ett nytt arrangemang.

På Facebooksidan ”Förskoleupproret Eskilstuna” kan man följa med vad som händer. ■ RS Eskilstuna

Det finns ett djupt missnöje med den förda politiken bland de anställda.

31 MAJ 2018 # 1 303

7

Sundsvall: ”Ta oss som jobbar på allvar” I lördags höll förskolepersonal demonstrationer över hela landet – Sundsvall var inget undantag.

PER JOHANSSON rs.sundsvall@socialisterna.org

F

örskoleupproret förtjänar ett massivt stöd. Det är helt rätt att gå ut i protester inför årets valrörelse. Denna kamp handlar om ett av välfärdens viktigaste områden. Trots att tusentals förskollärare och barnskötare demonstrerade över hela landet var det på många håll tyst i media, eller bara korta notiser. Orsaken är att etablissemanget räds en kamprörelse nu när de hoppas få en lugn valrörelse utan att konfronteras med verkligheten.

Foto: Per Johansson

För stora barngrupper och för få pedagoger är ett stort arbetsmiljöproblem.

Här i Sundsvall var vi flera hundra demonstranter som tågade från Hedbergska gymnasiet genom centrala Sundsvall. Sophia Skoog höll igång oss med talkörer som: ”Vi tar strid, för barnens framtid!”.

Vi samlades på en basketplan

alldeles vid centrum. Victoria Vallin från lärarförbundet berättade om hur häftigt jobb de egentligen har. De får se glada och nyfikna barn som vill lära sig saker. Tyvärr hinns det allt oftare inte med att ge barnen det som behövs.

– Arbetsmiljön beror på många saker, men barngruppernas storlek är viktig. Ta förskolan på allvar!

Lyssna på oss som jobbar, sade hon bland annat i sitt tal.

Många läste upp berättelser som har skickats in från personal, men även chefer som pressas till att hålla budget med mera. Flera berättelser kom från personal som nu var sjukskrivna eller har bytt jobb på grund av arbetsmiljön.

Nadja Olander från lärarförbundet i Sundsvall berättade att andelen outbildad personal har ökat. Sjukskrivningarna har också ökat – 11,4 procent av personalen är långtidssjukskrivna.

Från Kommunal talade Jasmin Boo som själv jobbar på Midälva förskola. Hon tog bland annat upp kravet på att få fler personal på trygga tillsvidareanställningar.

Demonstrationen och mötet på basketplanen var mycket bra. Det märktes att det var kämpande personal ”från golvet” på Sundsvalls förskolor som arrangerade. Deltagarna var i huvudsak anställda vid förskolan samt en hel del föräldrar som ville visa sitt stöd.

De landsomfattande protesterna i lördags fick inte så stort mediagenomslag på olika orter. Orsaken till det är inte någon dålig ”mediestrategi” från arrangörerna, utan det är utan tvekan en strategi från många medier. Dagens media är såklart politiskt styrd och de vet att dessa massiva demonstrationer kommer att ge inspiration till fortsatt kamp.

Det sista som det politiska etablissemanget önskar är en tuff kamp mitt under valrörelsen. Styrande politiker vill ha lugn och ro och kunna komma med tomma löften om att de satsar på ”vård och omsorg” som de alltid kommer undan med. Därför behöver upproret gå vidare och planera fortsatt kamp efter sommaren när valet börjar närma sig. ■

Vad behöver vara nästa steg i förskolekampen?

H

av av oranga tröjor präglade gator och torg runt om i landet i lördags, när tusentals förskollärare, barnskötare, föräldrar och supportrar demonstrerade.

Förskoleupproret, som startade redan 2013, har den här våren vuxit i styrka i hela landet. Försöken från politiker att stoppa de oranga tröjorna har enbart stärkt upproret.

Ingen ska tvivla på att personalen upplever ett #pressatläge.

Frågan är nu: vad är nästa steg?

Alldeles omedelbart uppmanar upprorets livliga Facebooksida alla att bära något orange fredag den 8 juni.

Men för att verkligen öka pressen på politikerna, som är extra känsliga ett valår, behövs ett nytt steg. I Facebookgruppen finns många inlägg och en längre diskussion om möjligheten till strejk. Många hänvisar till en ledarkommentar Göran Greider skrev i ETC i februari. Artikeln inleddes: ”När Sveriges barnskötare och förskollärare går ut i en politisk strejk under låt oss säga fem dagar, då stannar Sverige.”

Greider förutser också hur kommunpolitiker och Svenskt Näringsliv kommer att angripa strejken som ett hot mot landets ekonomi och hela samhället. På

ett omvänt sätt visar det naturligtvis barnomsorgens betydelse.

I diskussionen inom Förskoleupproret frågar några om strejk är laglig, om en strejk skulle få stöd och hur facken skulle ställa sig.

Det är sant att strejker inte är til�låtna under avtalsperioden, men det finns ändå alternativ. Facken kan utlysa en politisk strejk, alltså en strejk som riktas mot politiska beslut som nedskärningar, personalneddragningar och utgiftstak som leder till allt större barngrupper.

Att förskolor drivs för att ska-

Kampen mot nazismen i Tyskland KLAND AZISMEN I TYS KAMPEN MOT N

parier har tagit plats i Uttalade nazistpart i och Slovakien samt lamenten i Grekland per tgrup nazis amma EU-parlamentet. Vålds d na i Sverige, Finlan marscherar på gator men, hur har den och Norge. Vad är nazis hotet stoppas? uppstått och hur kan varit mer akuta än i r frågo Aldrig har dessa till av 1920-talet fram Tyskland från slutet e i januari 1933.

Hitlers maktövertagand analy kij Trots ären Leo Den ryske revolution uppmanade arbetarröserade, varnade och men med nazis mot t sfron relsen till en enhet annan. en klarhet som ingen läsas Dessa texter behöver av alla antirasister idag.

PRIS:

199 kr

+ PORTO

på svenska För första gången istarkiv.se i samarbete med marx

Kampen

mot nazismen.indd 1

Att de hittills passiva fackförbunden, Kommunal och Lärarförbundet, har pressats till att ge stöd till Förskoleupproret och delta med talare på manifestationerna är ett viktigt steg framåt.

De fackliga ledningarna kommer

Hundraåringen

som gjorde revolution beställ boken av och om Amaltheamannen Anton Nilson

Boken om den legendariske socialisten och aviatören (flygaren) Anton Nilsons dramatiska liv (1887-1988) är en verklig, osminkad och sanningsenlig självbiografi. Boken redovisar en ung revolutionärs dramatiska liv som säger mycket om både den svenska arbetarrörelsens stormiga pionjärtid och den ryska revolution för 100 år sedan, som Anton Nilson anslöt sig till och kallade ”en eruption i mänskligheten”.

Rättviseböckers Kampen mot nazismen i Tyskland av den ryske revolutionären Leo Trotskij ges för första gången ut på svenska och innehåller ovärderliga lärdomar för den antifacistiska kampen idag.

Beställ genom att e-posta rs@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.

pa vinster, vilket dränerar resurser och försämrar villkor, är också en politisk fråga. I både Norge och Finland har fackförbunden ordnat stora politiska strejker med 10 000-tals deltagare de senaste åren. Endagstrejken i Norge 2015 var den största politiska strejken i landets historia.

2016-10-17 15:55

Inbunden, 352 sidor med historiska bilder.

Offensivs pris: 212 kr plus porto 69 kr.

Beställ: offensiv@socialisterna.org

dock bara att agera för politisk strejk under ett mycket hårt tryck underifrån.

Det är därför Förskoleupproret är så viktigt, som ett direkt redskap för de anställda, utan byråkratisk kontroll uppifrån. Upproret har också ett massivt stöd från föräldrar och i samhället i stort.

Välförankrade aktioner, även utan att facken tagit ställning, vinner därför starkt stöd.

Förskoleupproret fungerar olika på olika orter. För att gå vidare behövs möten och demokratiska diskussioner, samt förslag och initiativ till nya aktioner i höst. ■

PRIS:

212 kr

+ PORTO

ANALYS

31 MAJ 2018 # 1 303

8

Historisk seger för a

Folkomröstningen på Irland blev en jordskredsseger för att avskaffa det tidigare totalförbudet mot abort. 66,4 procent röstade ja. Bland unga väljare röstade nära 80 procent ja, liksom i huvudstaden Dublin. Valdeltagandet, nära 65 procent, var det högsta någonsin i en folkomröstning i Irland. ”Det är en politisk jordbävning”, skriver Ruth Coppinger, som spelade en ledande roll i Ja-kampanjen, i en första kommentar tillsammans med Paul Murphy och Mick Barry.

De är parlamentsledamöter och medlemmar i Socialist Party, systerparti till Rättvisepartiet Socialisterna. Här följer deras uttalande.

SOCIALIST PARTY CWI Irland

”D

en dramatiska och tydliga Ja-segern i folkomröstningen är en politisk jordbävning och vändpunkt för Irland. Det är en stor seger, särskilt för kvinnor i Irland, som kastar av sig förtrycket från det 8:e tillägget i konstitutionen från 1983. Ingen försening kan nu vara motiverad. Det finns inget som hindrar Dáil [parlamentet] från att agera snabbt för att anta lagstiftning om att genomföra förslagen från parlaments-kommittén [som föreslog aborträtt upp till 12:e veckan].

Inga fler människor borde lida.

Det här är en del av ett globalt feministiskt och hbtq-uppror mot långvarig diskriminering, och denna seger kommer att bli en enorm inspiration för alla de som kämpar mot förtryck och för verklig jämlikhet över hela världen. I synnerhet kommer kvinnor och gravida i Latinamerika, som bokstavligen dör av bristen på aborträttigheter, att stärkas av detta resultat.

”

Denna rörelse och ROSA kommer inte att försvinna, utan strävar efter att bli en stor socialistisk feministisk styrka som strider för en radikal omvandling av detta land.

Detta är också en seger som framför allt levereras av ungdomar, generationen som ofta smutskastas som ’snöflingor’. De var de som sa att ’nu är det nog’ och gjorde detta till en fråga, särskilt efter Savita Halappanavars tragiska och onödiga död.

Det var unga kvinnor som vägrade att gå med på hyckleriet i ’den irländska lösningen på ett irländskt problem’ och ställde krav och organiserade sig för att tvinga fram denna förändring mot ett förstenat och motvilligt politiskt etablissemang.

Det måste också sägas – och sägas högt – att som i fallet med

kampanjen mot vattenavgifter och folkomröstningen om samkönade äktenskap var det arbetarklassen som ’säkrade grunden’, som James Connolly en gång uttryckte det, för den enorma sociala förändringen. På grund av erfarenheter är en känsla av solidaritet medfödd inom arbetarklassen. Det är den kraft som driver framåtskridande i landet, vilket visades under kampanjen och kommer att understrykas av röstresultaten i arbetarklassens bostadsområden.

Det fanns en bred officiell Ja-kampanj, och inom den fanns en oberoende gräsrotsrörelse som har utvecklats under de senaste åren, månaderna och veckorna. Det var den här rörelsen som gjorde den avgörande skillnaden, bland annat genom att svara på den oroväckande skrämselkampanjen och lögnerna på nejsidan.

Denna seger grundlades också de senaste åren i stor utsträckning av de som har varit de mest ihärdiga förespråkarna för kvinnors rätt till att välja: socialister och vänstern. Fram till väldigt nyligen var Solidarity-People Before Profit den enda politiska gruppen i parlamentet som stod för aborträttigheter och tydligt för rätten att välja.

Det finns en stor skillnad mellan några som röstade ’Nej’ och arrangörerna av ’Nej’-kampanjen.

Kampanjen ’Nej’ gav en skrämmande glimt av den sorts Irland som den religiösa högern vill att alla ska leva i. Fylld av kvinnohat spred Nej-kampanjen misstänksamhet mot kvinnor och porträt�terade dem som själviska mördare.

Deras beskyllningskampanj mot kvinnor från början till slut är helt oacceptabel och saknar moral.

Många kände sig alltmer sårbara och mindre säkra allt eftersom deras retorik trappades upp. De och deras bakåtsträvande idéer har avvisats i denna folkomröstning. Det faktum att majoriteten av de offentliga företrädarna för högerpartiet Fianna Fáil var en del av denna kampanj borde inte, och kommer inte, att glömmas.

Ja-rösten var som störst bland ungdomar och i arbetarklassområden.

Folkomröstningen har konsekvenser för Nordirland, där kvinnor och unga inte kommer att acceptera att inte få en förändring. Redan lanserar ROSA-aktivister i norr en stor kampanj för att kräva abort­ rättigheter där och börjar med en Bus4Choice som kommer att resa runt i norr nästa vecka med abortpiller, som har visat sig vara säkra.

Vad denna rungande omröstning måste leda till är att lagstiftningen omedelbart genomförs och att nödvändiga tjänster och vård för att möjliggöra abort på begäran i upp till 12 veckor och av hälsoskäl införs. Vårt lagförslag om sexualutbildning bör godkännas. Gratis preventivmedel måste nu ges i hälsovården och främjas i samhället.

För att detta skall ske måste det politiska etablissemanget hållas under press av gräsrotsrörelsen.

Kom ihåg att vi var tvungna att vänta mer än fem år efter att Savi-

ta hade dött innan vi äntligen fick en folkomröstning – detsamma får inte hända nu.

Ungdomar var den viktigaste dynamiken som skapade denna seger mot förtryck och för kontroll över sina egna kroppar. Med detta under bältena handlar det inte om ifall, utan om när de kommer att agera mot ett alltmer förtryckande och pressat utbildningssystem, det faktum att de inte kan få jobb med anständiga löner och villkor, att de inte har råd att hyra eller köpa en anständig bostad.

[Premiärminister] Leo Varadkar kan få ökat stöd från detta resultat, efter att ha hoppat på historiens rätta sida i sista minuten.

Men han, partiet Fine Gael och andra partier som försvarar och genomför en kapitalistisk politik kommer att möta den fulla kraften av det ungdomsskalv som kommer. De har inte några lösningar på dessa brinnande problem och

kan inte uppfylla den djupa önskan om rättvisa och jämlikhet, vilket har drivit yngre generationer mot vänster och socialistiska idéer i många länder som USA, Storbritannien och Spanien och, efter gårdagens omröstning, även i Irland.

Som parlamentsledamöter för Solidarity och långvariga medlemmar i Socialist Party har vi en lång historia i dessa frågor och kampen för rätten att välja. Vi är stolta över att ha varit en del av ROSA:s Time4Choice-kampanj, som blev en avgörande faktor för Ja-sidan i folkomröstningskampanjen och underlättade utvecklingen av gräsrotsrörelsen.

Denna rörelse och ROSA kommer inte att försvinna, utan strävar efter att bli en stor socialistisk feministisk styrka som strider för en radikal omvandling av detta land.” ■

31 MAJ 2018 # 1 303

9

aborträtten på Irland

Unga kvinnor stod i täten för den framgångsrika kvinnokampen som nu har lett till ett enormt ”Ja” till upphävandet av 8:e tillägget, ett tillägg som totalförbjöd abort.

Foto: ROSA

Inför röstdagen anordnades symboliska protestmarscher till Dublins flygplats för att återspegla hur många som tvingades resa utlomlands för att utföra en abort.

INTERNATIONELLT

31 MAJ 2018 # 1 303

10

Katalonien: Ökad repression – men motståndet fortsätter

Måndagen den 14 maj valde det katalanska parlamentet Quim Torra till president. Efter att de odemokratiskt hade stoppat valet av Puigdemont, Jordi Sanchez och Jordi Turull tolererade PP-regeringen och statsapparaten till en början valet av Torra. Men de hotade direkt att avsätta honom om han utförde någon som helst ”praktisk ohörsamhet” utanför Madrids kontroll – och de höll sitt ord.

Så fort som Torra utlyste att den nya regeringen skulle innefatta olika katalanska ministrar som är i fängelse eller exil slog PP, Cuidadanos och PSOE-ledningen direkt ner mot demokratiska rättigheter i Katalonien och deklarerade att de förlänger paragraf 155 (som upphäver Kataloniens autonomi) på obestämd tid.

ESQUERRA REVOLUCIONÀRIA

CWI Katalonien

H

ögerpartiet PP, som är fyllt av korruption och francoister, och som bara har fyra ledamöter och 4 procent av rösterna i Katalonien, styr Katalonien på ett halvdiktatoriskt sätt med stöd av Ciudadanos, ett annat högerparti, och socialdemokratiska PSOE. Premiärminister Rajoy (PP) och hans allierade har inte bara så gott som upphävt den katalanska autonomin mot ett helt folks vilja. Nu pågår också ett race för att se vilka de värsta spanska nationalisterna är och vilka som är beredda att gå längst i att attackera demokratiska rättigheter. I detta race är Ciudadanos ledare Albert Rivera fortsatt i ledningen, och det sätter tonen för strategin och förhållningssättet för såväl PP-regeringen som PSOE. Det är verkligen skamligt att se hur PSOE:s ledare Pedro Sanchez bugar sig för Rajoy och Rivera när de hakar på deras högerkurs. Han har krävt förändringar i brottsbalken för att anklagelserna om ”revolt” mot katalanska politiker ska stämma bättre, och för att förbjuda alla politiska krafter eller kandidater som inte ”accepterar kon-

backades upp av utbildningsministern som sjöng den francoistiska hymnen ”älskare av döden” under påskhelgen. Detta är en symbol för den antidemokratiska offensiv vi genomlider.

Attacker på yttrandefriheten, mot organisationer och protester har hårdnat, allt medan tv-kanalerna är fyllda av högerextrema kommentatorer som hyllar arresteringarna och åtalen mot vänster- och pro-självständighetspartiet CUP, mot försvarskommittéerna CDR och mot fackföreningsaktivister som protesterar och strejkar mot paragraf 155.

Hur kan vi inte jämföra detta med Francos repression och rättsliga farser? Denna politiska förföljelse är inte bara riktad mot de som är för självständighet. Vem som helst som kämpar mot PP och dess allierade i deras projekt om ”ett stort Spanien” är i skottlinjen. Ett exempel på agendan hos de som stödjer paragraf 155 är uttalandena som PP:s ledamot Andrea Levy gjorde om att lärarna borde åtalas för ”indoktrinering” av barnen baserat på

För att stoppa den reaktionära offensiven finns bara ett alternativ: massmobilisering på gatorna som under den 1 och 3 oktober. stitutionen” från att tillträda. Han skulle vara en bra kandidat till den Orwellska ”Tankeministern”.

Vi får inte glömma att dessa senaste hot är en del av en övergripande kampanj av kriminalisering mot självständighetsrörelsen och alla vänsterorganisationer och -individer, däribland rappare och tweetare som motsäger sig den 1978-liknande regimen. Rättsliga klagomål om ”indoktrinering” och ”uppvigling till hat” har gjorts mot 500 lärare och 134 skolor av Guardia Civil [polisstyrka i spanska staten], vilket

anonyma tips. De vill alltså bygga ett nätverk av anonyma spioner för att förfölja meningsmotståndare, precis som under diktaturen!

I den här situationen av en ”demokratisk nödsituation” som Pablo Iglesias [Unido Podemos ledare] nyligen kallade det är det chockerande att ledarna för Unidos Podemos fortsätter att titta bort och hålla tyst.

Eller ännu värre: när de ansluter till högerns förtal och de spansk-nationalistiska PSOE-ledarna mot massorna i kampen för en katalansk republik samt likställer vad spanska staten har fått utstå med

Quim Torra är en reaktionär politiker som varken kan eller vill ta rörelsen framåt.

repressionens offer. De benämner till och med CDR-kommittéernas aktiviteter som ”våld” och anklagar det katalanska folket för att ha väckt fa­scis­mens spöke genom att kämpa emot Rajoys reaktionära offensiv!

Men trots allt detta har valet av Quim Torra, en ledare förknippad med den mest reaktionära och högervridna varianten av katalansk nationalism, skapat en stor förvåning och ett stort missnöje inom rörelsen, särskilt bland de delar som har utgjort ryggraden i kampen för Republiken. De hundratusentals arbetare och unga som har avvisat paragraf 155 och kämpat mot repressionen kan inte blunda för PDeCAT:s (borgerligt nationalistiskt parti) och ERC:s (republikansk ”vänster”) ledares försök att nå en överenskommelse med Rajoy och den spanska staten och därmed överge kampen på gatorna. Valet av Torra som president är en del av denna strategi, mer än vad någon retorisk deklaration är.

Torra gjorde en ökänd hatisk attack mot 15M-rörelsen (”Indignados”) och har gjort avskyvärda xenofobiska kommentarer om det

katalanska folket som har sitt ursprung från utanför Katalonien.

Han går emot allt som rörelsen för en katalansk republik har kämpat för de senaste månaderna. År 2012, när tusentals omringade det katalanska parlamentet för att protestera mot nedskärningarna som den då styrande PDeCAT-regeringen (som då kallades ”Convergencia”, sammanförandet) ledd av Artur Mas genomförde, skrev Torra: ”Händelserna denna morgon går inte att tolerera. Jag tänkte direkt på Tejero (ledaren av den fa­ scis­ tis­ ka kuppen 1983 som stormade det spanska parlamentet).

Jag känner samma illamående och kallsvett nu. Denna grupp idioter från 15M-rörelsen tar oss in i den femte världen. Jag är ledsen att behöva vara så brutal, men idag är ingen dag för nyanser”.

Detta är samma förolämpningar mot folket och ungdomen som ledarna för PP och Ciudadanos gjorde den 1 och 3 oktober (folkomröstning och generalstrejk)! Hur kan denna man leda motståndet mot den spanska staten och ta kampen framåt för Republiken?

Cynismen och skamlösheten hos den spanska härskande klassen återspeglas i faktumet att politiker från den yttersta högerkanten anklagar Torra för att vara ”uteslutande” eller ”överhög”, och försvarar ännu mer reaktionära högeridéer från såna som Rivera och Arrimadas från Ciudadanos eller Albiol från PP. Men det är just valet av Torra som ger de spanska högernationalisterna ammunition för sin demagogi, och det gör uppgiften att vinna över hela den katalanska arbetarklassen och ungdomen till kampen för en katalansk republik svårare.

När Torra höll sitt invigningstal när han svors in lovade han att jobba för att göra Republiken till en ”verklighet”, men lade inte fram ett enda konkret förslag för hur det skulle gå till och lovade inte att få ett slut på åtstramningarna, otrygga jobb, arbetslöshet eller den bleka framtidsutsikten för ungdomar.

Samtidigt som han bad Rajoyregeringen om en ”ovillkorad” dialog gjorde han inte en enda uppmaning om att frige de politiska fångarna och få ett slut på förföljelsen mot försvarskommittéerna och väns­

31 MAJ 2018 # 1 303

11

och härskande klassen, från vilka de bara har fått mottaga nedskärningar, attacker på sina rättigheter och även xenofobiska och rasistiska förolämpningar.

Dessa skikt kan bara vinnas över till Republikens sak med ett program för att drastiskt förbättra levnadsvillkoren hos alla förtryckta. Vi vill inte ha en republik bestående av den katalanska borgerligheten, utan en socialistisk republik som kan förverkliga såväl nationell som social frigörelse och bli avstampet för en socialistisk omvandling i resten av den spanska staten och Europa.

Generalstrejken den 3 oktober (bild) visar vad som krävs även framöver: nya massmobiliseringar och enad kamp underifrån.

ter­ak­ti­vis­ter. När han senare utsåg fängslade ministrar försökte han återfå legitimitet, men han har ingen plan på kamp och mobilisering för att svara mot den spanska högernationalismens och statens offensiv.

Att Torra valdes till president bekräftar vad Esquerra Revolucionària (CWI Katalonien) har sagt länge: de borgerliga katalanska politikerna måste avsättas från rörelsens ledning för nationell frigörelse, och rörelsens verkliga förgrundsfigurer – ungdomen och arbetarna – måste ta över ledningen med en revolutionär strategi kapabel att ena alla förtryckta mot den gemensamma fienden – den spanska och katalanska borgerligheten och det kapitalistiska systemet.

För att bryta den nuvarande dynamiken och stoppa den reaktionära offensiven finns det bara ett alternativ: massmobilisering på gatorna som under den 1 och 3 oktober.

Det är vad över 1 miljon krävde på Barcelonas gator den 15 april, med uppmaningen om frihet åt alla politiska fångar.

Det fanns en önskan under protesten för en ny generalstrejk.

En månad senare har ledarna för ERC och PDeCAT fortfarande inte svarat på detta krav och gör allt i sin makt för att hålla folket utanför gatorna, där de insisterar på att prioriteten är att ha en ”effektiv regering” för förhandlingar med Rajoy. Men staten har redan gjort klart att allt de vill diskutera är kapitulationsvillkoren!

Inom rörelsen för en katalansk republik finns det två motstående tendenser. Det finns den som representerar majoriteten av rörelsen, vilken består av ungdomar, arbetare och stora skikt av medelklassen som vänder sig vänsterut. De är hängivna till bygget av Republiken och att bryta med den monarkistiska 1978-regimen, eftersom den representerar sexism, francoism, korruption och kapitalistiska attacker som skär ner på våra pensioner, sjukvård och utbildning samt fördömer oss till otrygga jobb, vräkningar och arbetslöshet.

Mot denna majoritet finns det å andra sidan en katalansk högernationalistisk flygel som har väldigt små styrkor i massrörelserna, men stor tyngd i det officiella ledarskapet.

Denna borgerliga tendens fruktar de revolutionära initiativen från folket och försöker plantera in så mycket demoralisering i dem som möjligt.

Det verkligt exceptionella angående denna situation är att trots fängslanden, urskillningslös repression och kampanjen från den högljudda spanska nationalismen som dominerar media har miljontals

människor i Katalonien kommit fram till slutsatsen att vi inte vill leva under denna odemokratiska, anti-arbetarklass och sexistiska regim. Det finns också skikt bland ungdomar och arbetare som avvisar korruption, åtstramning och repression, men som inte för närvarande stödjer Republiken eftersom de misstror den katalanska högern

En återspegling av det missnöje som valet av Torra innebär är att de lokala församlingarna av CUP i Baix Llobregat, Barcelonés och Camp de Tarragona krävde en debatt inom CUP om möjligheten att rösta emot Torra. Arran, CUP:s ungdomsorganisation, publicerade ett uttalande där de sa att Torra var ett ”dåligt val”.

Talet i parlamentet av Carles Riera, den nuvarande parlamentariska ledaren för CUP, var väldigt kritiskt och insisterade på att CUP skulle mobilisera mot PDeCAT-ERC-regeringen om de avstod från kampen för Republiken eller vidtog åtgärder mot folkets intressen.

Dessa ord måste omsättas i praktiken i bygget av en enad vänsterfront i kampen för en katalansk republik. Denna kamp måste basera sig på försvarskommittéerna (CDR), CUP, facken som stödde generalstrejken den 8 november mot repressionen, studentfacken Sindicat d’Estudiants och SEPC, alla gräsrötter inom ANC, Omnium, Catalunya en Comu, samt CCOOoch UGT-facken som deltog i demonstrationerna den 15 april. För att besegra repressionen behövs det en kraftfull plan för kamp som börjar i en uppmaning till generalstrejk.

Tillsammans med en upprätthållen och massiv mobilisering måste vi också försvara ett program för klassoberoende och socialism i rörelsen för nationell frigörelse.

Detta kräver bygget av en stark revolutionär vänster i hela Katalonien och den spanska staten. Det är vad Esquerra Revolucionària / Izquierda Revolucionaria (CWI Katalonien/Spanska staten) kämpar för. ■

Esquerra Revolucionària (CWI Katalonien) kräver:

• Ner med paragraf 155. Frihet för alla politiska fångar. Dra tillbaka den nationella polisstyrkan och Guardia Civil från Katalonien.

• Riv upp alla försämringar av arbetsrätt och pensioner. Pension vid 60 års ålder med 100 procent av lönen – ge unga arbetare ersättningskontrakt.

• För en minimilön på 1 100 euro (11 400 kronor) per månad med 35 timmars arbetsvecka utan löneförlust.

• Förbjud alla vräkningar. Förstatliga bostadsbolagen och inför hyror man har råd med. Ex-

propriera alla tomma hus som ägs av bankerna.

• Återförstatliga all privatiserad offentlig service – upprätthåll och utvidga arbetsstyrkan. Respektera arbetarnas rättigheter.

• Riv upp alla kontrareformer inom utbildningen. För högkvalitativ, demokratisk, sekulär och gratis utbildning från förskola till universitet.

• För rätten till gratis, offentlig och värdig sjukvård.

• Solidaritet med flyktingar: inga kvoter eller interneringskamper. Upphäv de rasistiska immigrationslagarna.

• Fullständiga demokratiska rättigheter – yttrande-, mötes- och organisationsfrihet. Avskaffa de antidemokratiska lagarna.

• Förstatliga bankerna och de strategiskt viktiga delarna av ekonomin för att hjälpa folket och garantera välfärd åt folkflertalet.

• För rätten till självbestämmande för Katalonien, Baskien och Galicien. För en socialistisk konfederation baserat på den frivilliga unionen av de nationella folken som utgör den spanska staten, om detta är deras demokratiskt uttryckta önskan.

INTERNATIONELLT

31 MAJ 2018 # 1 303

12

Södra Kamerun: ”Vi har rätt till nationellt självbestämmande”

Det som inleddes med att advokaterna i engelskspråkiga delen av Kamerun i oktober 2016 gick ut i strejk har utvecklats till en kamp som inbegriper hela den engelskspråkiga befolkningen, trots regimens våld och upptrappade förtryck.

Kampen för nationell befrielse är också en kamp för socialism och enhet mellan de förtryckta massorna mot imperialism, kapitalism och diktatur.

engelskspråkiga delens alla större städer och krav på en federal regering (självstyre).

Men Kameruns regering avvisade kraven och vägrade inleda en dialog med de strejkande advokaterna och lärarna. Istället svarade regeringen med våld, massarresteringar och upptrappat brutalt förtryck. Aktivister fördes bort och torterades, internet i den engelskspråkiga delen stängdes ner och flera organisationer förbjöds.

Den tilltagande repressionen och regeringens våldsamma reaktion hade en radikaliserande effekt på kampen och motståndet. Krav restes på att slå igen hela Södra Kamerun och göra dess städer till ”spökstäder”, omedelbar och villkorslös frigivning av de arresterade, ett stopp på militariseringen av den engelskspråkiga delen och fri internettillgång innan skolan öppnar igen. Tyvärr svarade en del unga också med att sätta offentliga platser i brand.

Revolutionen i engelskspråkiga Kamerun är en kamp för att återvinna rätten till självbestämmande, en rätt som brutalt har tagits ifrån dem.

Det var en orättfärdig och illegitim federation som skapades genom att republiken Kamerun och Södra Kamerun slogs samman. Federationen, som officiellt bildats för att säkra den engelskspråkiga befolkningens historia, skapa likställdhet och förhindra de fransktalandes dominans, blev aldrig en federation för hela befolkningen, utan främst för en fransktalande elit.

NTOBUAH JULIUS MVENYI

offensiv@socialisterna.org

S

edan oktober 2016 har läget i den engelskspråkiga delen av Kamerun – de nordvästra och sydvästra regionerna – blivit allt mer spänt. Orsakerna till detta är de växande sociala orättvisorna, den ojämlika utbildningen och tilltagande marginalisering till följd av den politik som den i huvudsak franskspråkiga regeringen bedriver.

Efter första världskriget (år 1919) delades Kamerun av Storbritannien och Frankrike. Den ena delen blev British Southern Cameroon och den andra La Republic Du Cameroun, vilka sedan blev en stat 1961.

De förväntningar som självständigheten och sammanslagningen år 1961 väckte om ömsesidig respekt och likställighet grusades. Istället inleddes en gradvis process av återkommande försök till assimilering av den engelskspråkiga minoriteten från den fransktalande majoritetens sida, och utbildningssystemet förblev delat och under stark påverkan från det franska styret. I spåren på den marginalisering och de sociala orättvisorna som följde växte kravet på att återupprätta staten Ambazonia (brittiska Kamerun). Det är ett krav som sedan 1990-talets början har förts fram och förvaltats av olika grupper och sammanslut-

Kampen i Södra Kamerun mot den brutala repressionen och splittringspolitiken växer.

två regionerna med engelska som officiellt språk. Den engelskspråkiga delen omfattar en betydligt

Revolutionen i engelskspråkiga Kamerun är en kamp för att återvinna rätten till självbestämmande, en rätt som brutalt har tagits ifrån dem. ningar, trots regimens alla försök att stoppa dess spridning.

Den del av Kamerun som tidigare tillhörde det franska kolonialväldet och som blev självständigt 1960 omfattar 8 av landets 10 regioner.

I dessa regioner är franska det officiella språket. Den del av Kamerun som låg under brittiskt styre – Ambazonia – formerar de resterande

mindre yta än den fransktalande och dess befolkning utgör en femtedel av landets totala (Ambazonia, engelskspråkiga Kamerun, benämns ibland som Södra Kamerun eller Västra Kamerun).

Det är inte bara språket som skiljer de två olika utbildningssystemen.

Skolan i den engelskspråkiga delen vilar på decentralisering, samarbete och massutbildning. I den fransk-

talande delen är skolan fortfarande baserad på den gamla kolonialmaktens centraliserade, hierarkiska och diskriminerande system. Det är en utbildning som är under regeringens fulla kontroll och ett instrument för assimilering av minoriteten.

När advokaterna i den engelskspråkiga delen gick ut i strejk 2016 riktades kampen emot den civilrätt som har påtvingats mot att domstolarna har tagits över av handplockade domare från den fransktalande delen, varav många saknade kvalifikationer och kunskap om det rättssystem som råder i det engelsktalande Kamerun. De fördömde också att franskan var det härskande språket i rättssalen och listade en rad missförhållanden samt krävde ett oberoende rättsväsende.

Advokaternas strejk följdes av lärarstrejk i november, som alla legala lärarfack i det engelskspråkiga Kamerun stod bakom. Efter årtionden av vädjanden och maningar till regeringen att åtgärda orättvisorna i utbildningssystemet hade lärarna fått nog och även studenterna gick ut i strejk, vilket möttes av brutal repression från regeringen. Denna kamprörelse kulminerade i massprotester i den

Förtrycket av minoriteten rättfärdigar kampen för nationellt självbestämmande. Den engelskspråkiga befolkningen har rätt till nationellt självbestämmande, inkluderat en egen stat.

Varje dag sätts byar i Södra Kamerun i brand och människor tvingas på flykt av soldater som är lojala till regimen. Idag lever 60 000 människor från Södra Kamerun i flyktingläger i Nigeria. Det är ännu ett tecken på hur nödvändig kampen för socialism och enighet mellan de olika förtryckta folken mot imperialism, kapitalism och diktatur är för att få ett slut på lidandet. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

INTERNATIONELLT / INRIKES

31 MAJ 2018 # 1 303

13

Foto: Michael Foley / Flickr CC

Pite havsbad: Modig marsch mot utvisningar Lördag den 26 maj höll nystartade Låt oss Leva-Piteå en demonstration som reste krav på utvisningsstopp och amnesti för alla som är på flykt i Sverige. Protesten riktade sig också mot flytten till olika orter runt om i Norrbotten som nu påtvingas de boende under turistsäsongen.

LIV SHANGE MOYO & KALLE BLOMQVIST

rs.lulea@socialisterna.org

Barn i afghanska Kabul, i ett av världens farligaste länder.

Vart sjätte barn i världen lever i en krigszon. Det är fler än någonsin tidigare, och enligt Rädda Barnen har antalet barn som har dödats eller lemlästats ökat med 300 procent sedan 2010. Medan konflikterna trappas upp blir barnen mer lidande än någon annan.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

E

nligt Rädda Barnens rapport The War on Children, baserad på forskning gjord av Rädda Barnen och fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo, har antalet barn som drabbas av krig och konflikter ökat med 75 procent sedan början av 1990-talet. Idag befinner sig minst 357 miljoner barn, vart sjätte barn i världen, i krigsområden. Hälften av dessa barn lever i områden där de riskerar att dödas eller skadas, bli barnsoldater, utsättas för sexuellt våld, kidnappning, eller där skolor och vårdinrättningar attackeras.

Det blir också allt svårare att skicka humanitär hjälp till många områden, något som särskilt drabbar barnen. Idag är det 15 gånger fler fall av att humanitär hjälp inte til�låts komma fram jämfört med 2010.

Att neka möjligheten till humanitär hjälp är allt vanligare i dagens konflikter, där både sjukhus och andra hjälpcenter bombas och attackeras på andra sätt.

Krig leder inte bara till fysiska skador på barn, utan psykiska trauman som alltid finns kvar. Dessa kan ge barnen stora problem under vuxenlivet om de inte får en adekvat traumabehandling, men de flesta får aldrig den möjligheten.

Barn i krigsdrabbade länder riskerar även svält då kriget både försvårar import och även förstör det inhemska jordbruket. Förra året saknade 124 miljoner människor mat akut, och ytterligare 815 miljoner levde på gränsen till matbrist.

En stor del av detta beror just på de pågående konflikterna.

Allt fler barn dödas, lemlästas och skadas på andra sätt i de krig som pågår i världen. Krigen handlar ofta om pengar, eller om vem som har rätt till makt eller mark.

Det var därför en väldigt modig skara som samlades på parkeringen. Efter genomgång av programmet på svenska, dari, engelska, amhariska och tigrinja övades talkörer, tåget ställde upp och gick.

Pite havsbad ligger avsides ungefär en mil söder om Piteå och demonstrationens destination var därför bestämd till ängen i korsningen med E4 1,5 kilometer bort.

Högtalaranläggningen drogs med på en barnvagn och demonstranterna ställde upp med plakaten längs vägen för att synas, och

”Behandla oss som människor – permanenta hem!” var ett av kraven. Som Offensiv tidigare har rapporterat har Migrationsverket hyrt in asylsökande på bad-, hotell- och campinganläggningen Pite havsbad under fyra år till en kostnad av 240 miljoner kronor.

För att skydda havsbadets turist­ inkomster och ”varumärke” måste de idag över 900 boende flytta till andra boenden under juni, juli och augusti. Demonstrationen organiserades i hast eftersom flytten skulle påbörjas två dagar senare.

Milad Ayoubi.

Vi pratade med Milad Ayoubi, en av demonstrationens organisatörer:

Varför demonstrerar du idag?

– Det är viktigt att demonstrera för oss som hotas av utvisningar, för att vi ska få stanna, få uppehållstillstånd och ett hem. Vi ska inte behöva vänta i flera år för att få svar från Migrationsverket.

Hur ska vi fortsätta?

– Vi måste få fler att gå med i vår rörelse och vi måste fortsätta stå emot, för annars kommer ingen att göra det. ■

Minst 357 miljoner barn befinner sig i krigsområden.

I slutändan handlar alla krig om makt och pengar.

Krig är någonting som gynnar det kapitalistiska systemet, och därför kommer kapitalister aldrig att sluta förespråka krig. Men istället för att delta i krig kan världens arbetare välja att strejka, att vägra slåss mot och döda andra arbetare i kapitalets namn. Vi är i majoritet och vi finns över hela världen, och om vi enar oss har vi allt att vinna. ■

En kraftfull demonstration med krav på utvisningsstopp och amnesti. Kampen fortsätter.

Foto: Yonggang Cui

De tre länder i världen där det är värst för barn att växa upp är Afghanistan, Syrien och Somalia. I dessa länder pågår krig och konflikter som skördar tusentals liv, däribland många barn. Barn används som verktyg i krigföring genom att tvingas bli självmordsbombare och

barnsoldater, eller blir till måltavlor för en brutal krigföring. EU och USA säljer vapen till dessa länder och regioner, som tjänar på de pågående konflikterna. Det görs därför inte mycket för att försöka stoppa dem, utan snarare väljer vissa länder att trappa upp konflikterna.

lyssnade på tal från bland annat eritreanska Hiwet, som har varit på flykt i Sverige i tolv år och nu återigen hotas med utvisning. Även Låt oss Leva, Rättvisepartiet Socialisterna och Ung Vänster höll tal. Stämningen var allvarlig, men fylld av energi.

Efteråt tågade alla tillbaka till havsbadet. Talkörer som ”Låt oss stanna – låt oss leva”, ”Alla människor, oavsett vem, behöver permanenta hem” och ”No borders, no nations – stop deportations” hördes från bron över Pit­ sund till bebyggelsen nedanför.

Flera mötande bilar och motorcyklar gjorde tummen upp.

Foto: Kalle Blomqvist

Vart sjätte barn lever i krig

O

mkring 150 boende deltog i demonstrationen, i trots mot den rädsla för att ”bestraffas” av Migrationsverket i asylprocessen som många av dem kände.

Efter Låt oss Leva-Piteås första stormöte på havsbadet veckan innan har arbetsgrupper jobbat febrilt med mobilisering och förberedelser samt målat banderoller och plakat. De knackade dörr hos alla boende, men rapporterade att de fick diskutera med många som var rädda över att delta i demonstrationen. Det satte även igång vissa påtryckningar mot att delta i protesten.

Arbetsgrupperna var nöjda med uppslutningen och sin insats. Nu sprids organisatörerna ut på olika boenden, men håller kontakten för att planera kommande aktiviteter.

Nästa steg är att delta i Ung i Sveriges protestdag den 9 juni (som Låt oss Leva i Luleå och Boden på grund av krockande arrangemang kommer att uppmärksamma på andra datum – den 7 respektive 8 juni).

KULTUR

31 MAJ 2018 # 1 303

14

Fånglägerhelvetet Dragsvik ”Av de ganska exakt 10 000 tillfångatagna röda, som i maj-juni vandrade in genom lägerportarna i Dragsvik, omkom inom de närmaste månaderna mer än 3 000 under fullkomligt vidriga omständigheter.” Sture Lindholms bok Fånglägerhelvetet handlar om just det – ett läger för röda fångar efter inbördeskriget i Finland för 100 år sedan.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

L

indholm gör klart att han inte sympatiserar med bolsjevikerna i Ryssland, vilket faktiskt ökar tyngden i hans detaljerade beskrivning. Han kallar Dragsvik utanför Ekenäs för ett koncentrationsläger, en term som också användes av chefen för SVL, myndigheten för krigsfängelser.

Han kritiserar överdrivna beskrivningar, eftersom ”Verkligheten var alldeles tillräckligt jävlig”.

Händelserna i Finland 1917-18 och de följande åren förljögs och tystades ner under många decennier. Den före detta lägerfången Pekka Railo, senare socialdemokratisk riksdagsledamot, kunde 1959 inte hitta någon som ville ge ut hans bok om Dragsvik. Boken gavs inte ut förrän 2011.

Först 1951 restes en minnessten på platsen i en ceremoni som även socialdemokraterna bojkottade.

Texten på stenen talade klarspråk: ”Till minne av dem som i klasskampen kämpade för folkväldet och föll offer för de vitas hämnd, avrättades och svältes ut.” På de minnesplattor som senare sattes upp finns 3 446 namn på personer som dog i lägret; Lindholm säger det troliga antalet är 3 065. I hela Finland fanns det 75 000 röda fångar, varav 13 500 dog i lägren och ytterligare några hundra när de släpptes.

Storfurstendömet Finland var en del av tsar-Ryssland sedan 1809.

Finland hade som Lindholm skriver en viss självständighet, men missar att denna ökade än mer efter masskampen i Finland under den första ryska revolutionen 1905.

I valen till det finska parlamentet 1916 blev Socialdemokraterna största parti med 103 av 200 mandat. Regeringen beslutade om flera viktiga refomer, som åtta timmars arbetsdag och rätt för de många torparna att lösa in sina torp till gårdar.

Revolutionsåret 1917 betydde hopp om verklig förändring. Arbetare och fattiga i Finland drabbades hårt av arbetslöshet och livs­ me­ dels­brist. Som Lindholm påpekar var det vänstern och arbetarrörelsen som drev kravet på självständighet. Det jäste bland 1,1 miljoner lantarbetare och 600 000 i industri och städer.

I juli upplöste den provisoriska regeringen i Ryssland det finska parlamentet. De ryska soldaterna i Finland hade redan massivt gått över till bolsjevikerna. När sovjeter-

na tog makten i början av november (oktoberrevolutionen) följdes det av en generalstrejk i Finland en vecka senare. Men i Finland fanns varken bolsjeviker – socialdemokraterna hade inte splittrats – eller arbetarråd.

Inbördeskriget inleddes den 26 januari, när arbetarklassen påbörjade sitt försök att ta makten. En militärt sett inte särskilt väl förberedd arbetarrörelse kontrollerade Helsingfors och hela södra Finland. I norr samlades reaktionen, under ledning av tsargeneralen Mannerheim. I det avgörande slaget i Tammerfors, den 28 mars till den 6 april, deltog cirka 15 000 soldater på vardera sidan. De vita hade förstärkts av både svenska officerare och tyskutbildade finska jägarsoldater.

De röda hade däremot förlorat möjligheten till stöd av ryska soldater. Det fredsavtal med Tyskland som sovjetregeringen tvingades till gav den tyska militären fritt fram i Finland. 9 000 soldater anlände i början av april och den 13 april intog tyskarna Helsingfors.

Efter de rödas kapitulation i Tammerfors tog de vita 11 000 fångar. De genomförde också summeriska avrättningar – enbart i Lahtis avrättades 500 röda fångar, skriver Lindholm. Den vita terrorn förnekades samtidigt intensivt av regeringen och borgerliga tidningar som Hufvudstadsbladet.

Boken är en mycket noggrann beskrivning av det läger för röda fångar som upprättades i Ekenäs, en stad med 3 000 invånare. Hit anlände över 10 000 fångar, många i godsvagnar, ofta redan svårt sjuka efter tidigare fångenskap, ”levande lik”. De delades upp i farlighetsklasserna I, II och III. Fastän den ”häftigaste avrättningsvågen”, skriver Lindholm, var över när Dragsvik öppnades var döden ständigt närvarande. ”Trots att vi var så många gravgrävare kom det så många lik att likrummet blev alldeles fullt, så att det blev en halv meter lik utanför”, berättade senare en av de 60 fångar som grävde gravar, Lauri Niskonen.

Lindholm ger fakta på antalet döda dag för dag: den 20 juni dog 46, den 24:e 83, den 27:e 114 och så vidare.

Boken innehåller flera bilder och berättelser om de som dog i lägret, som 17-årige Knut Natanael Lindgrén.

Den ansedde medicinprofessorn Tigerstedt rapporterade senare att 1 347 fångar hade dött i juni och juli. Han beskrev det som ”en katastrof ”. I tukthuset, för de som hade fått sina domar, låg fångarna fem i bredd i trähyllor på 4-5 våningar, utan bäddar och madrasser.

Latrinen var en så i hörnet.

10 000 fångar kom till en före detta rysk militärbas, där som mest 2 500 soldater hade bott. Det saknades mat, vatten, tvättmöjligheter och vård. Epidemier härjade, stanken var fruktansvärd och det fanns löss överallt. Lindholm redovisar desperata brev från lägrets ansvariga med begäran om mattransporter. Om alla skulle få 75 gram bröd per dag behövde lägret 180 ton i månaden.

Det var dessutom förbjudet för anhöriga att kasta in mat till fångarna. Bristen gjorde allt fler sjuka. ”Någon verklig sjukvård existerar ej”, skrev överläkaren Björkstén.

Medicinförråd och en ”dödslista” upprättades av fångarna själva.

Grundinställningen från de ansvariga och vakter, åtminstone från början, var att de röda fångarna hade sig själva att skylla. Den 31 maj fick lägret kulsprutor att använda mot flyktförsök. Vakterna kallades piskmän för sin grymhet. 13 fångar sköts inne i lägret, också i matkön, där väntetiden

var flera timmar. I lägret fanns även präster som ”fostringsledare”.

I juli började tillfälliga domstolar döma de röda fångarna. 555 personer dömdes till döden, varav 125 verkställdes. Över 60 000 dömdes till tukthus, 886 av dem på livstid. De förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten, i perioder på 10-15 år efter strafftiden.

Det fanns ett förslag att dömda skulle kunna avtjäna straffet i Tyskland, men processen avbröts av den tyska revolutionen i november 1918, då kejsaren störtades. Detta satte även stopp för Finlands kortvariga monarki – den tyske prins som den finska borgerligheten hade utsett till kung tillträdde aldrig. Den tyskvänliga regimen fick avgå och general Mannerheim, som stod närmare England, styrde landet i ett halvår.

I valen 1919 blev Socialdemokraterna på nytt största parti, trots att så många arbetare hade dödats eller förlorat rösträtten. På våren 1918 hade dessutom de socialdemokratiska riksdagsledamöterna fängslats.

När lantdagen sammanträdde den 15 maj 1918 fanns där bara en S-ledamot. Men efter nederlaget i revolutionen och inbördeskriget styrde partihögern det socialdemokratiska partiet. De som sympatiserade med

bolsjevikerna och lyckades ta sig till Sovjetunionen hamnade i den diktatur som stalinismen upprättade när landet isolerades, Lenin dog och vänsteroppositionen under Trotskij besegrades. De flesta finska kommunisterna blev sedan utrensade av Stalin, även de som under en period var ledande stalinister.

Intressant i boken är dels att den finska regeringen efter att ha fått självständighet av bolsjevikregeringen var en av de få som erkände denna samt att flera västmakter, som USA och Storbritannien, inte erkände Finland som eget land förrän på våren 1919.

Ekenäs blev under 1920- och 30-talen en av flera tvångsarbetsinrättningar.

Bland de många fängslade kommunisterna kallades platsen Ekenäs universitet, en plats för skolning.

Sture Lindholms bok ger en rå och detaljerad beskrivning av lägret i Ekenäs, en kondenserad form av klasskrig i ett land i djup kris. ■

Titel: Fånglägerhelvetet Dragsvik: massdöden i Ekenäs 1918 Författare: Sture Lindholm Förlag: Proclio (i Finland), Vaktel (i Sverige) Utgivningsår: 2018-03 Antal sidor: 288

Luleå:

Stormaktsspel och handelskrig Tid: Tisdag den 5 juni kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Göteborg:

Sommar, sol och socialism Tid: Måndag den 4 juni kl 18.00.

Plats: RS Bokcafé.

För mer info : 073-501 21 37.

Boden

Socialistiska svar på valrörelsens ”frågor” Tid: Torsdag den 7 juni kl 18.00.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

För info: 079-340 59 97.

Stockholm:

Eskilstuna:

Socialdemokraternas kris Stockholm Södra Tid: Torsdag den 7 juni kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 08-606 94 03.

Socialdemokraternas kris Stockholm Norra Tid: Torsdag den 7 juni kl 18.30.

Plats: Husby träff.

För mer info: 070-990 38 40.

Haninge:

Bostad ska vara en rättighet – ingen handelsvara Tid: Torsdag den 7 juni kl 18.30.

Plats: Jordbro kulturhus.

För info: 072-524 42 95.

För mer info: 070-231 99 10.

Umeå:

Snubblande nära målet

N

är denna spalt skrivs på måndag kväll är vi nära vårt mål på 80 000 kronor. Av de insamlade 74 104 kronorna har nästan en tredjedel – 24 624 kronor – samlats in under den gångna veckan. Maj har även visat vara en av Offensivs bästa på flera år!

Västsverige har haft särskilt bra resultat efter vårt lyckade deltagande i Hammarkullekarnevalen med 12 441 kronor. Det innebär att både Västoch Mellansverige har nått sina mål med 120 respektive 109 procent.

När Offensiv dyker upp i brevlådan kommer du fortfarande att ha lite tid kvar att skicka ett bidrag för maj månad, men det går också bra Procent av mål

För info: 073-373 33 61.

Norrbotten

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

För info: 073-740 39 54.

7 583 kr

Västerbotten

Karlskoga: För info: 073-310 70 87.

att hjälpa oss komma igång med juni månads kampanj. Sommaren är ofta en svårare period på grund av ledighet och vi uppskattar all hjälp vi kan få.

Skänk en slant med Swish till 123-240 32 85 eller på PlusGiro 87 96 49-2. SMS-bidrag går också fint – skicka ett meddelande med ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Totalt

92% 74 104 kr

400 kr

Mellannorrland

1 849 kr

Stockholm

31 900 kr

Mellansverige

5 496 kr

Västsverige

26 576 kr

Sydsverige

300 kr

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Svaret är socialism

Borås:

Sverige och imperialismen Tid: Onsdag den 6 juni kl 18.00.

Plats: Yxhammarsgatan 8-10.

För mer info: 070-396 47 83.

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

31 MAJ 2018 # 1 303

”Jag dör hellre här och nu” ”Jag dör hellre här och nu än att dö varje dag av tortyr i Pakistan”. Det är ord som Zahid Baloch har uttryckt tidigare, och norska migrationsdomstolens avslag för ny prövning blev för mycket för honom. I torsdags för en vecka sedan försökte Zahid ta sitt liv.

och, efter läkarbehandling, vidare till psykiatrin i Oslo.

När Rättvisepartiet Socialisterna genom läkare fick rapporterna om Zahids självmordsförsök kontaktades medlemmar i CWI Norge för att besöka honom. Men myndigheterna hade beslutat att ingen får besöka Zahid av säkerhetsskäl.

Såväl norska som svenska kamrater har förvägrats att besöka honom på sjukhuset och på den slutna psykiatrin.

KRISTOFER LUNDBERG kristofer.lundberg @socialisterna.org

Z

ahid Baloch har tydligt visat rädslan för att utvisas och den risk det innebär att på nytt hamna hos de pakistanska myndigheterna och deras tortyrceller.

De som följer utvecklingen i Baluchistan och Pakistan har varnat för att Zahid Baloch troligen inte ens kommer att kunna lämna flygplatsen innan han arresteras om en utvisning skulle verkställas.

Zahid själv, som har upplevt tortyrcellen och dess elchocker, våldtäkter och misshandel, har meddelat att han hellre tar sitt eget liv än låter myndigheterna ta det om och om igen under tortyr.

Det är en tragedi att Zahid nekas asyl. Lidandet blir allt värre. Stoppa utvisningen – asyl NU.

Zahid försökte i torsdags ta sitt liv genom att hugga sig själv i magen och överarmarnas undersidor fyra

gånger. När fångvaktare anlände var Zahid på väg att skära sig i halsen, men övermannades och stoppades.

Zahid blödde kraftigt från magen och förflyttades från Trandums flyktingfängelse i ambulans

Som vi tidigare har rapporterat har Zahid fått avslag i Norge och migrationsdomstolen beslutade att inte ge honom en ny prövning med den nya information som har framkommit kring hans fall.

De svänger sig med standardformuleringar och prestige från tidigare avslag.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och CWI, den internationella organisation som RS är den svenska sektionen av, håller såväl de norska som svenska myndigheterna ansvariga för hans tillstånd och fortsätter driva kravet på att Zahid Baloch ska släppas fri och beviljas asyl. ■

Stöd RS valfond!

Pengarna behövs till valsedlar, valmanifest, flygblad, affischer och plakat. Medan riksdagspartierna ger sig själva hundratals miljoner i bidrag samlar vi in från medlemmar, väljare och folk på stan.

Foto: Natalia Medina

Målet till 31 augusti är 200 000 kronor.

Du kan bidra: swisha till 123 240 32 85, betala till plusgiro 87 96 49-2 eller ge ett bidrag varje månad fram till augusti; mejla rs@socialisterna.org för hur.

Hittills har vi samlat in 127 817 kronor.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Kontakta Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå, Haninge eller Göteborg om du kan göra en insats i valkampanjen.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.