Offensiv 1308 by Offensiv

5 juli 2018 / # 1 308 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Rusta välfärden – inte militären

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

”Inga nazister på våra gator”

3 4

6-7

1848: ”Ett spöke går runt Europa”

Nej till Nato & EU-militarismen

– läs mer på sid 2 och 5

Nästa Offensiv kommer den 19 juli Plusgiro: 87 96 49-2

SMS: 72550 (t ex: Offensiv 50)

Foto: Sari Hevosaho

Swish: 123-240 32 85

Fortsatt kamp för flyktingamnesti Kulturfestival till minne av Walter Medina

Offensivs redaktion

Bli med i valkampanjen och ge ett bidrag till RS valfond:

Offensiv tar en veckas sommar uppehåll. Nästa nummer kom mer ut torsdagen den 19 juli. Sedan är det inte långt tills valrö relsen startar på allvar. Rättvise partiet Socialisterna (RS) ställer upp i kommunvalen i Luleå, Ha ninge och Göteborg samt i lands tingsvalet i Norrbotten.

Musik, poesi, konst, fika och mat Plats: Cyklopen, Stockholm Tid: söndag 8 juli, 14.00 - 20.00 Arr: BadArt

Posttidning A

Landstingskrisen når kommunerna

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

5 JULI 2018 # 1 308

ALLIANSEN I HÄNDERNA PÅ SD ”M

Aldrig någonsin har regeringsfrågan var så öppen som nu. Till följd av att övriga partier anammat SD:s politik och retorik har Sverigedemokraterna nu blivit landets näst största parti, enligt SVT/Novus senaste väljarundersökning och inget av de traditionella blocken är i närheten av egen majoritet. På papperet finns Alliansen ännu kvar, men inom Moderaterna finns en stark mörkblå falang som gärna ser att M regerar ensamt med hjälp av hoppande majoriteter och SDstöd. Uppenbarligen när Moderaterna drömmen om att göra som i

N Foto: Anders Löwdin/Riksdagen

ed drygt två månader kvar till valet råder fortfarande brist på ett trovärdigt borgerligt regeringsalternativ, något som blev smärtsamt tydligt i samband med Alliansens utspel om hur riksdagens utskott ska organiseras”, skrev Göteborgs-Posten (GP) i en ledare med anledning av att Alliansen på nytt splittrats inför öppen ridå. Det var till en början en enig högerallians som i förra veckan aviserade att Sverigedemokraterna efter valet skulle få poster som ordförande och vice ordförande i riksdagens utskott. Skälet var att Alliansen ville köpa stöd från SD inför bildandet av en eventuell ny högerregering. Stöd från SD är ett villkor för att Alliansen ska kunna regera igen. Men detta faktum vill Liberalerna och Centern inte kännas vid, åtminstone inte innan valet. Dessutom vill både C och Liberalerna för tillfället inte stänga dörren till regeringssamverkan med S. Därför tog dessa partier snabbt avstånd från Alliansens löfte till SD och talade om att förslaget ”misstolkats” när innehållet och syftet var glasklart.

KAN ”RÄTT VÄG” BLI MER FEL?

Danmark efter valet 2015 då valets tredje största parti Venstre (M:s danska systerparti) ensamt bildade regering med stöd av Dansk Folkeparti (danska SD) som blev valets näst största parti. Men efter drygt ett år lämnade den minoritetsregeringen plats för en ny minoritetsregering – en koalition mellan Venstre, Liberal Alliance och De Konservativa – som ännu sitter kvar med hjälp av Dansk Folkeparti och Socialdemokraterne som sedan 2015 gått ännu längre högerut. I det nya politiska landskap som valet skapar är detta ett av flera möjliga scenarion. Bortom valretoriken är skillnaderna mellan partierna små och talande är att M-ledaren Ulf Kristersson i sin ”regeringsförklaring” på DN Debatt den 29 juni ser Socialdemokraterna som den givna samarbetspartnern när det gäller ytterligare åtstramningar av flyktingpolitiken.

Oavsett vem och vilka som bildar ny regering så kommer det att bli en historiskt svag regering som snabbt kan kollapsa och ersättas av en ny svag regering eller följas av nyval. Den fördjupade politiska kris som valresultatet kommer att manifestera samtidigt som högkonjunkturen nått sin topp varslar om extrem turbulens och motstånd. Rättvisepartiet Socialisterna ställer upp i valet för att bidra till att bygga det motstånd som krävs för att möta de reaktionära piskrapp som hotar. I Haninge och Luleå har partiet kommunala mandat som vi vill försvara för att dels ge kampen en politisk röst och dels använda som en plattform för att ge spridning till ett socialistiskt alternativ och till att kampanja för ett nytt stort arbetarparti som kan bli ett massalternativ till dagens partier som alla slår vakt om den bestående kapitalistiska ordningen. ■

är etablissemanget har årlig firmafest finns naturligtvis Försvarsmakten och överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén på plats. Var ska sleven vara om inte i grytan? Men Försvarsmakten vore inte Försvarsmakten om man inte beklagade sig över en påstådd brist på pengar. Enligt militärens egen utsago är kassan ekande tom. ”Av ekonomiska skäl är Försvarsmaktens deltagande i år begränsat och fartyget HMS Carlskrona kommer inte att finnas på plats. Kostnaden för 2018 års genomförande är cirka 75 000 kronor. Förra året var budgeten på omkring 1 miljon kronor där fartyget HMS Carlskrona med besättning stod för huvuddelen av kostnaden” skriver Försvarsmakten på sin hemsida efter att ha fått det största påslaget i modern tid. Under S-MP-regeringens tid vid makten har militären fått ett extra anslag på totalt 26,5 miljarder kronor fram till 2020. Men mycket vill ha mer och Försvarsmakten begärde nyligen ett extra anslag på 18 miljarder kronor för de kommande tre åren. Om inte hotar ÖB med att det blir färre krigsövningar och att ”tidigare planerad förmågeökning avstannar före 2020”, enligt Dagens Nyheter i måndags. Moderaterna och Liberalerna har redan lovat ÖB de pengar han begärt. Regeringen har ännu inte sagt sitt, men räkna med att militären får som den vill. Att militären ska få öva krig och värdlandsavtal med Nato är något som Socialdemokraterna och regeringen särskilt värnar. På den årliga Folk och Försvar-konferensen i våras öste försvarsministern beröm över jättekrigsövningen Aurora 17, som officiellt kostade 583 miljoner kronor. För den summan skulle man kunna anställa 500 sjuksköterskor. Men enligt Hultqvist var Aurora “ett kvitto på att vi är på rätt väg, men vi har många, många steg kvar att ta. Vi övade också att ta emot trupp från andra länder i enlighet med det avtal om värdlandsstöd som Sverige tecknat med Nato. Vi är stolta, inte nöjda!”. Hultqvists “rätta väg” kan inte bli mer fel.

rott lönar sig, åtminstone om man är direktör och plundrar välfärden. De börsnoterade vårdbolagens vd:ar får betydligt högre löner jämfört med chefskollegor i offentlig sektor, som inte heller är några lågavlönade. Det visar en genomgång som Dagens Industri gjort. ”Vi driver företag, det är något helt annat”, säger Attendos ordförande Ulf Lundahl vars förra vd leder vårdlöneligan med 6,3 miljoner kronor. Det var svart på vitt: Välfärd är en sak, att driva ett vinstjagande företag något “helt annat”. ■

Nära fyra av tio anställda inom vård och omsorg har ångrat sitt yrkesval på grund av de dåliga villkoren. Löneläget och underbemanning är de vanligaste skälen till missnöjet. Det visar en ny rapport från Kommunal och Vårdförbundet, skriver Kommunalarbetaren den 3 juli. Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

5 JULI 2018 # 1 308

”Kapitalism och homofobi, eran tid är snart förbi”

men det finns mycket ifrågasättanden från myndigheter, det kan finnas konstiga blickar, direkta hot med mera. Det finns otroligt mycket att säga om hur nazismen ser ut idag, vad de olika förtrycken kommer ifrån — för det är ju inte bara nazismen som är ett hot. Det handlar också om partipolitiker som inte ser till allas lika rättigheter.

Foto: Sari Hevosaho

Rättvisepartiet Socialisterna gick tillsammans med RFSL Newcomers under parollen ”hbtq-kamp underifrån”.

Pride-dagarna i Borås 2018 präglades av ett större allvar än tidigare år. Evenemanget har mognat, och känslan är att andelen seriösa inslag har ökat. En stor förtjänst hos Borås Pride är att det inte behövs något inträde vare sig till själva festivalområdet eller något av de kringliggande evenemangen. RS Borås

offensiv@socialisterna.org

etta ökar tillgängligheten och sänker tröskeln för nyfikna, och är en viktig anledning till att arrangemanget vuxit och blivit så folkligt. För många företag, myndigheter och politiker innebär detta

en ypperlig arena för att nå ut med sitt varumärke och i vissa fall pinkwashing, och särskilt lukrativt är det för de stora riksdagspartierna, som såhär under valår kan köpa goodwill, trots att de i riksdagen kanske för en politik

Fotografier från utställningen ”Så minns vi, finns vi — om hbtq, rasism & nazism”.

som går emot hbtqi-gemenskapens intressen. En av höjdpunkterna under Pride-dagarna var ”Så minns vi, finns vi — om hbtq, rasism & nazism” — en utställning bestående av två delar. En samtida, där stora fotografier samsas med citat ur intervjuer med de som porträtterats. Dessa handlar om hur de själva och folk i deras omgivning drabbas av nazismen och rasismen. Och så en historisk del, där Halib Pride på Bäckängsgymnasiet står för en faktadel om framförallt nazismen under andra världskriget, och behandlingen av homosexuella då.

Foto: RS Borås

Foto: Sari Hevosaho

Flera tusen deltagare marscherade i den avslutande paraden mot Stora Torget.

Offensiv fick en pratstund med Stina Nilss, aktiv i Newcomers-gruppen i RFSL Sjuhärad, och en av de som står bakom utställningen. — Dagens nazistiska idéer om hbtqi-gemenskapen skiljer sig inte mycket från hur den såg ut på 30-talet, även om språket i viss mån har förändrats. — Detta kan ta sig uttryck fysiskt på väldigt många olika sätt. I utställningen så har jag intervjuat framförallt nyanlända hbtqi-personer, men också deras vänner. Många är väldigt positiva till Sverige som land och Sjuhärad som område, tycker att de blir väl bemötta,

Offensiv: Kan du utveckla lite vad ni med att utställningen också är en manifestation? — Jag ser det som att manifestationer kan se ut på väldigt många olika vis. Ett sätt är att skapa konst, och jag tycker om att det här är en manifestation som får ta plats i konstsammanhang. Under året reser den runt till en mängd olika platser, främst i Sjuhärad, och det är en manifestation i sig: Att låta den resa runt. — Det vi vill med utställningen är framförallt att skapa en diskussion och en plats för att diskutera de här frågorna. Jag upplever att delar av hbtqi-rörelsen är väldigt vit, och ganska normativ på olika sätt. Och det måste vi prata om, för att världen ska kunna bli lite bättre. Och då tänker jag att en utställning kan vara på lite olika ställen, skapa rum för det samtalet. Rättvisepartiet Socialisterna menar att det är viktigt att hålla den politiska skärpan och historiska lärdomarna levande, för vissa är det livsnödvändigt. I många länder kämpar hbtqi-personer för sina liv för att bli accepterade och ha rätten att älska vem de vill, samtidigt utvisar Sverige hbtqi-personer till länder där de riskerar döden. Bakom parollen hbtq-kamp underifrån gick Rättvisepartiet Socialisterna och var tillsammans med RFSL Newcomers-blocket (som gick längst fram) de enda grupperna i tåget som stämde upp till kamp i talkörer: ”Kapitalism och homofobi, eran tid är snart förbi”, ”Ut ur garderoben inta gatorna” och ”inga nazister på våra gator, fyll dem istället med bögar, queers och flator”. Den avslutande paraden avgick från Knalleland och ankom drygt 60 minuter senare på Stora torget, där musik och uppträdanden väntade. Under dagarna gick en ny person med i Rättvisepartiet Socialisterna och 114 personer köpte tidningen Offensiv. ■

en 3 juli 2017 vaknade Boden till nyheten att nazistiska NMR rivit ned och bränt kommunens Pride-flagga. Precis ett år senare hissades regnbågsflaggan igen av demonstranterna för antifascism och mångfald, som samlats på initiativ av Boden mot rasism. Givet hetta, semester- och VM-matchtider var uppslutningen på cirka 70 personer OK.

Flera bodensare anslöt också längs marschvägen mellan järnvägsstationen och Medborgarplatsen. Polisen hade tung bevakning, inklusive med helikopter. Nazisterna från NMR var i stan men vågade sig inte på att försöka störa demonstrationen. Bland talarna fanns Raymond från Boden mot rasism, Tilde för Vänsterpartiet och Ida som under

Luleå Pride konfronterat nazisterna med en regnbågsflagga med texten ”kärlek är bara farligt för de som hatar”. Även FI, Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Miljöpartiet talade. Liv som talade för RS argumenterade för en Priderörelse i aktiv solidaritet med antirasism, kamp mot utvisningspolitiken och för ett socialistiskt samhälle. Antirasist i Norrbotten

Foto: RS Luleå

Boden demonstrerade för antifascism och mångfald

Boden 3/7: ”inga nazister på våra gator - fyll dem istället med transor och flator”

INRIKES

5 JULI 2018 # 1 308

Foto: TS Eriksson / Wikimedia Commons

Landstingskrisen på väg till kommunerna

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) frågat kommunernas ekonomichefer är minerna dystra. Nio av tio tror att kommunens ekonomi blir sämre 2019 än i år. Av dem tror 98 procent att det kommer att behövas ”effektiviseringar” i verksamheten – med andra ord nedskärningar. Det handlar om flera faktorer som samverkar: • Den ekonomiska konjunkturen. Efter några år med högkonjunktur och snabbt ökande skatteinkomster när fler arbetat mer mattas troligen den svenska konjunkuren av. I världen är tillväxten fortfarande den högsta sedan finanskrisen 2008 men många orosmoln finns på himlen, kanske framförallt risken för ett Trump-initierat handelskrig. • Arbetskraftbrist gör att antalet arbetade timmar inte kan öka som förr. På grund av att lönehöjningarna är så låga ökar inte skatteinkomsterna av den anledningen. Istället förlorar

kommuner och landsting miljarder på skatteflykt och på sänkta skatter. Till exempel innebär den sänkta statliga bolagsskatten att många småföretagare plockar ut pengar ur bolaget som utdelning istället för lön vilket gör att kommunerna blir utan. Utan invandring hade situationen varit än värre – då hade arbetskraften minskat de närmaste åren. • Kommunerna har under lång tid skjutit behoven av att rusta upp och byta ut vatten och avloppsanläggningar, skolor, badhus o s v framför sig. Nu måste dock allt mer av den infrastruktur som byggdes ut för 40-60 år sedan bytas ut. Förr kunde investeringarna finansieras utan lån men nu växer skuldberget. 2020 beräknas kommunernas investeringstakt vara dubbelt så hög som den var 2008. • Viktigast är kanske att behoven ökar. De stora barnkullarna under 1940-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och

Mycket av skulderna finns i den avgiftsfinansierade verksamheten som bostäder, vatten och avlopp samt energiproduktion. Det innebär att ökade räntekostnader snabbt skulle drabba vanligt folk och dessutom slå hårdast mot de med låga inkomster. Hur kan kommunernas ekonomi ha försämrats så mycket? Sverige är som land rikare än någonsin. På 20 år har BNP per invånare i Sverige (trots att inflationen räknats bort) ökat med hela 150 000 kronor! Ända sedan början av 1990-talet har en aggresiv politik förts för att minska den offentliga sektorns andel av ekonomin – medan vinsterna för kapitalister och direktörer skjutit i höjden. Kommunerna har förlorat möjligheten att beskatta företag, statens bidrag till kommunerna har minskat, både i förhållande till kommunernas hela ekonomi och i förhållande till BNP. Samtidigt har en rad uppgifter skjutits över på kommunerna, utan att de kompenserats för det.

En genomgång av kommunernas ekonomi visar att trots regeringen och vänsterpartiets prat om ”stora invandring ökar dessutom an- naderna mellan olika kommuners satsningar på välfärden” är komdelen barn och unga. Antalet ekonomi ökat. År 2017 klarade 70 munernas ekonomiska läge ytterst personer i Sverige som är äldre procent av kommunerna det upp- ansträngt. ”Om inga mer resurser än 85 år ökar med 44 procent satta målet på ett plusresultat på 2 än de som aviserats i Budgetpropode närmaste tio åren och har procent av skatter och statsbidrag. sitionen 2018 och Vårpropositiobehov av vård och äldreomsorg. Samtidigt har de senaste tio åren i nen skulle tillföras välfärden måste Samtidigt måste kommuner- genomsnitt 10 procent av kommu- kostnaderna växla ned betydligt. Det skulle bland annat innebära na bygga över 1 000 nya skolor nerna haft underskott. lägre personaltäthet.” skriver SKL och förskolor fram till 2021 när befolkningen växer. Dessutom Trots ett antal år där skatteintäkterna Ekonomirapporten, maj 2018. Det behövs tillskott på närmavältrar staten över ansvar på ökat snabbt har kommunerna inte kommunerna. Till exempel har kunnat finansiera utbyggnaden av re 50 miljarder de närmaste åren bara för att upprätthålla samma SKL uppskattat att indragning- välfärden i takt med behoven själva. arna 2017-2018 av den statliga Kommunernas skulder har ökat nivå som idag. Det är dock inte till assistansersättningen för många markant. Mellan 2008 och 2016 välfärden de stora utgiftsökningarmed stora funktionsnedsätt- ökade kommunkoncernerna sina na i budgeten hamnar. Istället har ningar kostat kommunerna investeringar med 49 procent till militärens budget ökat från 42 mil116 miljarder och en stor del har fi- jarder 2013 till en prognos på 58 minst 1,5 miljarder kronor. nansierats med lån. 2016 var kom- miljarder 2020. Enligt SKL skulle det behövas 37 munernas totala låneskuld 521 Under en tid har en högkonjunkmiljarder kronor extra till kom- miljarder, en ökning med 26 pro- tur i kombination med lånefinanmuner, landsting och regioner till cent sedan 2012. Enligt det kom- siering av nya investeringar till låga år 2021 för att klara räntor delvis kunnat samma ambitionsnivå den uppseglande Det behövs ett kommunuppror dölja som idag med ett litet kommunkrisen. Med för pengarna tillbaka till skola, nya faktorer som allt plusresultat. Den prognosen större behov med växvård och omsorg. bygger dock på att det ande befolkning och en inte blir någon kraftig lågkonjunk- munala ”lånebolaget” Kommunin- konjunktur som stagnerar blir verktur under den perioden – vilket vest kommer de samlade skulderna ligheten uppenbar – även den komsnabbt skulle göra underskotten att fördubblas till år 2024. munala välfärden behöver massiva betydligt större. År 1998 hade Åre störst skulder resurstillskott för att inte behöva ta Om kommunerna inte får mer i landet: 57 000 kronor per invå- till stora nedskärningar. pengar säger SKL att de nedskär- nare. 2017 var maxskulden nästan Sådana tillskott kommer inte av ningar som då krävs för att undvi- fördubblad: Örebro har skulder på sig själva – varken av sittande regerka underskott är på minst en pro- 105 000 kronor per invånare. Om ing eller någon annan. Det behövs cent varje år. Vissa kommuner, till både skulder och tillgångar räknas in ett gemensamt kommunuppror av exempel s-styrda Luleå, har redan är dock andra kommuner fattigast. personal, brukare, elever och föräldlagt in sparkrav på en procent per Lilla Edet har bara nettotillgångar på rar för pengarna tillbaka till skola, år på alla verksamheter. 11 000 kronor per invånare. vård och omsorg – låt banker och De senaste tio åren har skillOm räntorna stiger, vilket kapi- storföretag betala! ■

För att tvinga fram de massiva resurstillskott som den kommunala välfärden behöver så krävs gemensam kamp.

Den ekonomiska krisen i välfärden har de senaste tio åren accelererat framförallt inom landstingsvården där en åldrande befolkning, privatiseringar och marknadsanpassningar har gjort att kostnaderna ökat betydligt snabbare än inkomsterna. Nu pekar allt på att kommunerna står inför en liknande utveckling med hot om stora nedskärningar.

talistiska ekonomer internationellt önskar sig, kommer kommunernas räntekostnader att stiga snabbt. En procents höjning på 600 miljarder i skuld är 6 miljarder kronor. Många kommuner kan också få problem snabbt, eftersom den genomsnittliga bindningstiden av räntan bara är 2,5 år.

5 JULI 2018 # 1 308

Det utökade NATO-samarbetet spelar USA i händerna och synliggör lögnen om Sveriges så kallade alliansfrihet.

I korthet

Ojämställt från skolan till pension

Foto: Monica Engqvist / Regeringskansliet

lass och kön Kvinnor har högre utbildningsnivå än män. Trots det har kvinnor lägre lön, lägre inkomst och så småningom lägre pension än män. Kvinnor arbetar mer deltid än män, tar ut merparten av föräldrapenningdagarna och VAB-dagarna samt har fler sjukdagar. Detta genererar en lägre inkomst än män vilket efter arbetslivets slut leder till en lägre pension. Kvinnor har i genomsnitt 68 procent av mäns pension och skillnaden ökar med åldern. Kvinnor oroar sig också mer, upplever sin hälsa som sämre samt är redan i skolan mer stressade än män. Det framgår av Statistiska Centralbyråns (SCB) ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2018”.

Kommuntoppar belönar sig själva

Hultqvist USA:s mest nyttiga idiot?

Att försvarsminister Peter Hultqvist (S) den 28 juni var i London för att underteckna ännu ett avtal som binder Sverige närmare till Nato har knappast uppmärksammats av media. Denna gång gällde det att underteckna ett samarbetsavtal om en brittiskt ledd nordeuropeisk snabbinsatsstyrka, kallad JEF (Joint Expeditionary Force), som ”partnerskapsländerna” Sverige och Finland ska kunna delta i vid akuta kriser tillsammans med sju, som det heter, ”politiskt likasinnade” av Natos medlemsländer. ARNE JOHANSSON offensiv@socialisterna.org

JEF ska kunna operera inom 48 timmar, uppgå till 10 000 man och användas för både ”lågintensiva” humanitära insatser och ”högintensiv” krigföring. Den är inte formellt en del av Nato, men baseras på Nato:s stadgar och standarder, och ska, som Hultqvist sa redan i februari förra året, efter särskilt beslut ”kunna ställas till Natos, EU:s eller FN:s förfogande i alla typer av konfliktsituationer som inbegriper militära maktmedel”. Avtalet spinner vidare på det värdlandsavtal som Sverige undertecknade med Nato i maj förra året och det fördjupade säkerhets- och försvarssamarbete med Nato-makten Storbritannien som Sverige undertecknade i juni förra året. Något som följts upp med återmilitarisering av Gotland, återinförd värnplikt, upptrappat psykförsvar och nu i maj av ett trilateralt militärt samarbetsavtal mellan USA, Sverige och Finland om ökad amerikansk närvaro i Östersjöområdet. I ljuset av detta väckte det försvarsavtal om tillträde till svenskt

luftrum och svenska farvatten som Peter Hultqvist strax innan den senaste Londonresan undertecknade tillsammans med Nato-grannen Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen närapå ingen uppmärksamhet alls. Men som kolumnisten Csaba Bene Perlenberg i Kvällsposten påpekat är överenskommelsen bara på marginalen bilateral. ”I realiteten är det ett avtal som möjliggör för Nato-landet Danmark att använda svenskt luftrum för att snabbare sköta Natos incidentberedskap över Östersjön och i Baltikums luftrum”. I stort sett inga reaktioner har heller synts på Hultqvists och Frederiksens gemensamma debattartikel i Sydsvenskan där försvarsministrarna öppenhjärtligt förklarar sin ”okontroversiella” fördjupning av det militära samarbetet i ljuset av Natos förstärkta närvaro kring Östersjön, EU:s upprättande av ”det permanenta strukturerade samarbetet” och de nordiska ländernas militära samarbete i Nordefco, som ska underlätta en militär sampla-

nering och tillträde för militära farkoster på varandras territorier. De två ministrarna berömmer sig också för att ”tillsammans med USA utveckla den nordiska flygövningen Arctic Challenge Exercise till en mer avancerad övning”, liksom för samarbetet kring den Trident Juncture som planeras äga rum i närområdet under hösten 2018 och den kraftiga militära upprustning som både Sverige och Danmark beslutat genomföra under de närmaste åren. När Hultqvist under ett besök i Kiev i början av mars rentav lovade fördjupa försvarssamarbetet med Ukraina och utbilda landets soldater gick han av allt att döma längre än någon av sina utländska kollegor. Frågan är om någon av dem spelar en mer pådrivande nyckelroll som USA:s mest ”nyttiga idiot” i den meningslösa kapprustning som pågår runt Östersjön genom att kunna spela på den officiella lögnen om Sverige som ett fortsatt alliansfritt land? Sanningen är givetvis att Ryssland inte utgör något militärt hot mot Sverige, att Putin kan spela på hotet utifrån för att behålla sitt eget grepp om makten, att det bara är Rysslands och Ukrainas egna arbetare och förtryckta massor som kan göra upp räkningen med sina lika korrupta regimer. Och att S-MP-regeringens Natoanpassning bidrar till den globala flyktingkrisen och att varenda krona till svensk militarism är en förlorad krona för den krackelerande välfärden och åtgärder mot klimathotet, som är det största säkerhetshotet av alla. ■

ampförmåner Brist på förskoleplatser, stora behov inom äldreomsorgen – då beslutar kommunfullmäktige i Umeå att höja politikerarvodena. Det blev en intensiv debatt när förslaget till nya högre politikerarvoden presenterades på fullmäktigemötet i juni. Förslaget, som antogs, går ut på att arvodet för ett politiskt heltidsuppdrag ska höjas från 760 000 kronor per år till 821 000 kronor 2019. Dessutom ska den beräknade arbetstiden för vissa uppdrag som ordförande och vice ordförande i nämnder räknas upp. Argumentet för höjningen var att de kommunala chefstjänstemännen fått större höjningar än de i genomsnitt 3 procent per år som politikerarvodena räknats upp sedan 1994 och att det nu fanns skäl att minska gapet. Det argumentet har kommunledningen inte använt när det gäller de stora grupper av kommunanställda som inte har kommit i närheten av sådana löneökningar.

Akut brist på vårdplatser i Stockholm

ädda vården För tre veckor sedan fanns det drygt 2 800 disponibla vårdplatser vid de stora akutsjukhusen i länet. Förra veckan, veckan efter midsommar, fanns det 400 vårdplatser färre. Och samtidigt som vissa akutsjukhus har haft patienter som varit färdigbehandlade på akuten och som väntat på vårdplatser har andra kliniker haft lediga platser som inte utnyttjats, rapporterar SVT Stockholm den 2 juli med hänvisning till en rapport om vården hittills under sommaren som Stockholms läns landsting gjort.

Sjunkande facklig organisationsgrad

ackligt År 2018 (kvartal 1) var 69 procent av samtliga anställda (exkl. heltidsstuderande) fackligt anslutna. Bland arbetare var andelen 62 procent och bland tjänstemän 73 procent. Kvinnor är fackligt anslutna i högre grad än män. Det gäller för både arbetare och tjänstemän. Endast 41 procent av unga arbetare (16-24 år) är fackligt organiserade. Den fackliga anslutningen bland arbetare nådde sin högsta notering år 1995 då 88 procent av arbetarna var fackligt anslutna. (Källa: LO-rapporten Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990–2018).

Inga pengar till gruvsanering

mutsig gruvboom Gruvbolagen i Sverige lägger inte undan nog med pengar för att klara en eventuell nedläggning. En statlig utredning som offentliggjordes på fredagen visar att bolagen skulle behöva sätta av uppemot 4 miljarder kronor mer än de hittills gjort. Det uppger SVT Västerbotten och ger två exempel på gruvor som gått i konkurs och lämnat efter sig stora saneringskostnader: Scanmining hade avsatt 2,3 miljoner för efterbehandling av Blaikengruvan. Statens slutnota beräknades överstiga 400 miljoner. Northland Resources gruva i Kaunisvaara hade 29 miljoner kronor avsatta men mellan 50 och 100 miljoner behövdes för att städa upp. ■

ANALYS

5 JULI 2018 # 1 308

Revolutionsåret 1848: ”Et Februarirevolutionen i Frankrike 1848 blev inledningen på en rad revolutionära och omskakande händelser i Europa. Samtidigt som feburarirevolutionen störtade den franska monarkin publicerades det Kommunistiska Manifestet av Karl Marx och Friedrich Engels, som kom att bli en av historiens mest inflytelserika skrifter. Revolutionerna 1848 var borgerliga, men massornas uppror förebådade den arbetarkamp som kapitalismens framväxt skulle orsaka, vilket skrämde borgarna. Med anledning av att det är 170 år sedan revolutionsåret 1848 och Kommunistiska Manifestets första utgåva återpubliceras två tidigare Offensivartiklar från april 2008. Dessa två artiklar har förkortats och bearbetats.

Februarirevolutionen i Frankrike fick kung Ludvig Filip I att abdikera och en ny republik utropades.

CHRISTIAN BUNKE

cwi@worldsoc.co.uk

”P

roletärerna har ingen ting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna.” Detta rungande stridsrop sattes på pränt för 170 år sedan av Karl Marx och Friedrich Engels i Kommunistiska Manifestet. Marx och Engels fick uppdraget att skriva detta manifest 1847 som ett program för Kommunisternas För bund, som var det första försöket att bygga en internationell socialis tisk rörelse. Kommunisternas För bund antog parollen ”Proletärer i alla länder, förena er!”. När det Kommunistiska Manifestet till sist såg dagens ljus i februari 1848 började en revolutionär våg svepa över Europa. I Manifestets första kapitel, ”Borgare och proletärer”, beskriver Marx och Engels hur ”upptäckten” av Amerika och rundandet av Kap Horn 1488 samt nya marknader i exempelvis Ostindien och Kina, gav den teknologiska och industriella ut vecklingen en skjuts framåt och däri genom till det revolutionära elemen tet i det gamla feodala samhället: borgarklassen eller kapitalisterna. Den industriella revolutionen utvecklade transportväsendet, sär skilt järnvägarna och en modern världsmarknad samt arbetarklas sen. ”Dessa arbetare, som styckevis måste sälja sig själva, är en vara som varje annan handelsartikel och därför på samma sätt utsatta för alla konkurrensens växlingar, alla marknadens förändringar.” Redan i kapitalismens barndom började kapitalisterna frukta arbe tarklassens potentiella styrka, men samtidigt ville de att arbetarklassen skulle utkämpa de strider som kräv des för att besegra gamla feodala jordägare, absoluta monarker och rivaliserande kapitalister. Mobili seringen av arbetare var dock farlig för kapitalistklassen eftersom kam pen kunde leda till att arbetarnas egna krav kom på dagordningen. Revolutionsåret 1848 inleddes med februarirevolution i Frankrike, som störtade Kung Louis Bona parte och upprättade en republik. I synnerhet i Paris befann sig ar

betarklassens folk i frontlinjen för denna revolution, på barrikaderna med röda flaggor i händerna. En del av Manifestet utgör en polemik mot ett antal andra då tida ”socialistiska” trender som i avsaknad av alternativ till den ka pitalism de skarpt kritiserade for mulerade utopier som fylldes med abstrakta modeller eller försök att inom kapitalismen bygga alternati va mönstersamhällen, vilka snabbt dukade under. Marx och Engels förkastade alla dessa utopiska idéer och påtalade att med produktionen och handelns tillväxt skapar det kapitalistiska sys temet också sina egna dödgrävare – arbetarklassen som ”ensamt är en verkligt revolutionär klass” och att ”den proletära rörelsen är en själv medveten oberoende rörelse av den överväldigande majoriteten”. Arbetarklassens sociala befri else – kapitalismens avskaffande – innebar hela mänsklighetens be frielse från klassförtryck och mi noritetsstyre.

patricier och plebej, baron och liv egen, mästare och gesäll, kort sagt: förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp, en kamp, som varje gång slutade med en revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång.”

Februarirevolutionen i Frankrike följdes av revolutionära rörelser runt om i Europa; i Polen, Italien, Öster rike liksom i Tyskland där missväxt lett till massvält och hungeruppror. Berlin blev ett av den tyska re volutionens första centrum. År

Kapitalistklassens framväxt och uppgång ur det gamla feodala sam hället koncentrerade egendom och politisk makt i ett fåtals händer i en dittills oemotsvarad skala. Natio nalstaten var ett resultat av egen domens centralisering i händerna

Proletärer i alla länder, förena er! 1848 var det en av Tysklands mer utvecklade städer, med en relativt stark industrikapitalistisk klass och en arbetarklass. Men dåtidens Tyskland var upp splittrat på en rad feodala stater som bromsade kapitalismens utveckling och arbetarklassens framväxt. Ännu på 1840-talet inte den centraliserade stat under kapitalistklassens kon troll som Manifestet tecknat. I Kommunistiska Manifestet beskriver Marx och Engels ka pitalistklassen (borgarklassens) uppgång som en historisk process: ”Historien [den skrivna] om alla hittillsvarande samhällen är his torien om klasskamp. Fri och slav,

på en kapitalistklass som behöver det skydd som en centraliserad statsmakt med dess regering, by råkrati, polis och militär erbjuder. Eller som det heter i Manifestet: ”Den moderna statsmakten är bara ett utskott som förvaltar hela bor garklassens gemensamma affärer”. Med stigande oro och från sidlin jen iakttog Berlins kapitalister revo lutionens fortsättning. Även om de behövde en tysk nationalstat för sina syften, såg de faran för att ”franska sjukan” skulle ta fart på tyska gator. De befann sig i en återvändsgränd. Å ena sidan kunde de inte göra sig av med feodalismen utan massornas hjälp; å andra sidan insåg de att de

ras egna intressen stod i direkt mot satsställning till arbetarklassens. Det var denna motsättning som till slut ledde till den tyska revolu tionens nederlag. Den så kallade ”konstituerande församling” som borgarna bildat och som började sammanträda vå ren 1848 blev bara ett diskussions forum där få beslut fattades och ännu färre genomdrevs. De flesta som tog plats i den församlingen var från samhällets övre skikt. Att den ”konstitueran de församlingen” dessutom hade säte i Frankfurt som då var en liten provinsstad, fjärran från dagens stora ledande finansstad, gjorde det svårt för massorna att sätta den under direkt press. Arbetarnas intressen lyckades inte göra sig hörda, även om för samlingen tog emot petitioner från arbetare som krävde bland annat minimilön, reglerad arbetstid, rätten att få bilda fackföreningar, progressiv inkomstskatt och av giftsfria bibliotek. När massorna reste sig på andra håll i Tyskland för att bekämpa feo dalismen, stod församlingen hand lingsförlamad. Den blev aldrig vad Marx och Engels menade behövdes; ett centralkommando för organise randet av den tyska revolutionen. Till sist kunde den gamla feodala ordningen stödd av församlingens brist på handling, kapitalisternas rädsla för en socialistisk revolution

och den tyska arbetarklassens brist på erfarenheter och relativt begrän sade storlek, reorganisera sig och besegra revolutionen. De tyska kapitalistklassen lyckades aldrig själva med att ena landet. De behövde en militär ledare, Bismarck (sedemera ”järn kanslern”,) som gjorde det åt dem och mot vissa tyska kapitalisters vilja, vilket till slut ledde till upp rättandet av ett tyskt kapitalistiskt monarkistiskt imperium efter det fransk-tyska kriget 1871-72. Kommunistiska Manifestet un derstryker arbetarklassens behov av ett eget revolutionärt parti. Ett sådant parti ”har inga från prole tariatet skilda intressen... Kommu nisterna skiljer sig från de övriga proletära partierna blott därige nom, att de å ena sidan i proletaria tets olika nationella strider framhä ver de av nationaliteten oberoende, för hela proletariatet gemensamma intressen ... och å andra sidan att de under olika utvecklingsgrader, som kampen mellan proletariat och bourgeoisie genomgår, företräder hela rörelsens intressen”. Marx och Engels deltog båda i den tyska revolutionen 1848 , som kommentatorer på den radikala tidningen Neue Rheinische Zei tungs sidor, och som aktiva delta gare. Engels var ledande kämpe i de väpnade resningarna som ägde rum i sydvästra Tyskland. Kommunistiska Manifestets tio

5 JULI 2018 # 1 308

tt spöke går runt Europa” Mars 1848: Gatustrider och barrikader i Stockholm. Landets överhet fruktade en revolution.

Marsrevolt i Stockholm punktsprogram distribuerades, anpassat till flygbladsform. Men många revolutionärer kom åt att läsa det först åratal efter revolutionen, då de befann sig i exil. Lärdomarna av revolutionsåret 1848 kunde enligt Marx och Engels summeras i att arbetarklassen måste agera självständigt och ”inte för ett ögonblick tvivla på nödvändigheten av ett proletariatets oberoende organiserat parti. Det ligger i vårt intresse och är vår uppgift att göra revolutionen permanent tills dess de mer eller mindre egendomsägande klasserna har drivits bort från sin härskande ställning, tills proletariatet har erövrat statsmakten och till proletärernas förening har gått tillräckligt långt — inte bara i ett land utan i alla ledande länder i världen” (Marx och Engels till Kommunisternas Förbunds ledning år 1850). Efter revolutionens nederlag ställdes Marx, Engels och deras meningsfränder inför rätta och blev till slut tvungna att lämna den europeiska kontinenten och bosätta sig i Storbritannien för att där fortsätta kampen för den socialistiska revolutionen och arbetarklassens politiska organisering. Eller som det heter i Teser om Feuerbach, som Marx skrev redan 1845 och som Engels sedan lät publicera: ”Filosoferna har bara tolkat världen på en rad olika sätt, men det gäller att förändra den”. ■

”K

ring månadsskiftet februari-mars 1848 anlände det Kommunistiska Manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1. Även i Sverige fanns medlemmar i Kommunisternas Förbund. En svensk upplaga av Kommunistiska Manifestet kom ut redan i december 1848. Men den upplagan var inte originalet trogen. I den första svenska översättningen hade exempelvis Manifestets centrala mening om att kommunisterna gör ingen hemlighet av sitt mål; ”en våldsam omstörtning av all hittillsvarande samhällsordning” ändrats till den direkt felaktiga formuleringen att målet var en ”radikal reorganisation av den nuvarande samhällsordningen”. Den sammanfattade huvudparollen ”Proletärer i alla länder, förena er!” hade utelämnats och på försättsbladet stod att ”Folkets röst är Guds röst”, en gammal religiös devis. Ändringarna i ursprungstexten och det nya omslaget var delvis en följd av att man hoppades kunnna lura censuren, men återspeglade också att de tidiga svenska kommunisterna var påverkade av religiöst färgad socialistisk utopism. Eftersom Kommunisternas Förbund med nödvändighet var ett

hemligt sällskap finns det få källor som kan ge en bild av inflytande, verksamhet, internt liv och politisk utveckling. Det gäller inte minst förbundets verksamhet i Sverige. I likhet med kommunistiska grupper i andra länder arbetade de svenska kommunisterna i de radikala sällskap och organisationer som fanns. I Stockholm gick de först med i en bildningscirkel, men när den togs över av borgerliga ”världsförbättrare”, bildade man en avdelning av Skandinaviska sällskapet, som ordnade möten och föredrag samt gav den tidens kommunister ett skydd mot polis och en möjlighet att värva medlemmar. Förbundet utgav ett par pamfletter, varav en Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen var influerad av de förarbeten till Manifestet som Engels hade gjort i form av frågor och svar om kommunismens principer. När Engels färdiga utkast långt senare publicerades i sin helhet på svenska (1918) var det under rubriken Kommunistisk katekes. När revolutionsvågen i Europa 1848 nådde Sverige, ingrep Kommunisternas Förbunds medlemmar med olika proklamationer. Hur stor roll de spelade i det våldsamma händelseförloppet i Stockholm, som fått namnet Marsrevolten 1848, går emellertid inte att fastställa. Men även utanför huvudstaden firades februarirevolutionen i Frankrike med demonstrationer och leverop. Marsrevolten i Stockholm 1848 var i första hand en spontan rörelse.

Den hade dels inspirerats av februarirevolutionen i Frankrike 1848, som hade störtat kungadömet och återinfört republiken. Men den var också ett uttryck för missnöjet mot enväldet, avsaknad av demokratiska rättigheter och alla de omtumlande förändringar som följde på kapitalismens framväxt: fattigdom, ökad jordbruksproduktion som resulterade i växande befolkning och jordlösa som drevs till städerna, skråväsendets undergång och tilltagande utländsk konkurrens. Den 18 mars 1848 i Stockholm kunde man på 28 handskrivna lappar läsa följande uppmaning: ”5 000 medborgare samlas i afton på Brunkeberg. Leve reformen. Allmän valrätt”. Uppmaningen följdes och tusentals samlades på kvällen. Massorna ville ha mer än bara de små förändringar i rösträtten som den tidens borgare eftersträvade– istället för börd skulle rösträtten baseras på egendom – och ställde även krav på ”republik” och ”revolution”. Demonstranterna angreps brutalt av polis och militär och det blev kravaller och stenkastning. Överheten var skakad och dagen efter rådde stor oro på slottet över fortsättningen. ”När skymningen föll söndagen den 19 mars var Storkyrkobrinken packad med folk /.../ Myndigheterna lät ställa upp en kanon strax nedanför Storkyrka för att skrämma iväg demonstranterna. Men folk stod kvar”, skriver Magnus Jakobsson i Marsrevolten 1848. När kavalleriet inte lyckats slå ner de-

monstrationerna gav kungen (Oscar I) order att öppna eld. ”Det som sedan följde kan bara beskrivas som en flera timmar lång gatustrid där militären sköt skarpt längs gatorna och folket svarade med stenkastning (…) De hårda striderna under söndagskvällen, massans ihärdighet skrämde och förlamade makthavarna.” (Marsrevolten 1848) Närmare 20 demonstranter dödades och många fler skadades under denna blodiga söndag, som markerade revoltens kulmen. Inför hotet om våldsamma samhällsomstörtningar slöt de konservativa (högern) och de borgerligt liberala fred. Folkmassornas omfång och kampvilja skrämde såväl kungen som den uppåtstigande kapitalistklassen. Gemensamt inledde de en klappjakt för att hitta dem som hade stått i spetsen för demonstrationerna. Flera av kommunisterna togs till förhör och en dömdes till fängelse. Efter Marsrevolten och publiceringen av Manifestet började Kommunisternas Förbund i Sverige att tyna bort. Medlemstalet sjönk snabbt mot noll och i början av 1850-talet fanns inte många aktivister kvar. Internationellt upprätthölls verksamheten fram till att förbundet lades ned 1852. Genom Kommunistiska Manifestet och de erfarenheter som revolutionerna 1848 och dess efterskalv gett samt Kommunisternas Förbunds pionjärarbete lades grunden för framtida socialistiska massrörelser. ■ Per Olsson

INTERNATIONELLT

5JULI 2018 # 1 308

EU beslutade bland annat om att utreda etablerandet av ”kontrollcentra” för att sålla bort ”ekonomiska flyktingar” från ”riktiga flyktingar”.

Foto: United States of America U.S. Navy photo/U.S. Navy

Nya läger och EU-murar När EU:s regeringar den 28-29 juni träffades i Bryssel stod ”migrationen” högst på dagordningen. Toppmötet resulterade i en överenskommelse som visserligen var luddig och tunn på detaljer, men med en klar huvudlinje: för att EU:s medlemsstater ska stå sig i den kapitalistiska konkurrensen med stormakterna USA och Kina måste de hålla ihop, och för att hålla ihop måste de etablera en samordnad, brutal flyktingpolitik där rätten till asyl trängs undan av ett egennyttigt plockande av de mest lönsamma ”russinen-ur-kakan”. LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

amtidigt som allt fler människor tvingas fly från sina hem – 68,5 miljoner var på flykt 2017 – har EU-ledarna redan lyckats med skära av vägen till skydd för de allra flesta som skulle behöva en fristad. Sedan 2015 har antalet flyktingar som tar sig till EU minskat med 95 procent, konstaterar EU-kommissionens ordförande Donald Tusk nöjt. Regeringarna i Italien, Österri-

ke, Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien driver på för totalstopp för flyktingar. De kommer inte heller fortsättningsvis att tvingas ta emot några flyktingar, trots att toppmötet hävdade att ”principen om solidaritet” ska tillämpas på de flyktingar som efter en första utsållning tillåts söka asyl. ”Solidaritet” för EU:s regeringar betyder gemensamma ansträngningar för att stänga människor ute

från EU och någon sorts frivillig fördelning mellan länderna. I överenskommelsen säger EU-regeringarna att man ska vidta alla nödvändiga åtgärder som krävs för att stoppa flyktingar från att korsa gränserna mellan EU-länderna. Det handlar till exempel om att förhindra vad som på maktspråk kallas ”sekundära rörelser”, att flyktingar flyr igen, till exempel undan den nitiska appliceringen av Sveriges benhårda ”tillfälliga lag”, och försöker söka asyl i ett annat EU-land. Toppmötet beslutade också att utreda etableringen av gemensamma ”kontrollcentra” runt om i EU. Här vill de samla upp alla människor på flykt som når EU:s gräns och sortera ut de ”riktiga flyktingar” som ska tillåtas söka asyl från de som ”bara” är ”ekonomiska migranter”. Planen var egentligen att de här kontrollcentra skulle byggas utanför EU, i Algeriet, Egypten,

Wien: 100 000 tågade mot regeringen betstiden förlängs från 50 till 60 timmar. Den reaktionära regeringen gör allt för att tillgodose kapitalismens och direktörernas krav på högre vinster på arbetarnas och de sämst ställdas bekostnad. Förutom längre ”mer flexibla” arbetstider med sämre övertidsersättning ämnar regeringen inskränka hyresgästers rättigheter, genomföra ytterligare försämringar för flyktingar och inom EU driver reger-

ingen på för att Fort Europa ska bygga fler och högre murar. Jättedemonstrationen den 30 juni följdes av strejker i Graz (landets nästa största stad) mot den föreslagna arbetstidslagen under måndagen den 2 juli. Enligt regeringens plan ska landets parlament rösta om den nya arbetstidslagen den 4 eller 5 juli – dagarna innan semesterperioden börjar. ■

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Avskaffa Dublinförordningen. Riv upp EU:s avtal och samarbete med Libyen, Turkiet och Afghanistan. Stoppa militariseringen av flyktingpolitiken. • Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening. • Amnesti för alla som väntar, fått avslag och för papperslösa! Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck. • Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar. • Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad åt alla – låt storföretag, banker och rika betala. • Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. • Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet. ■

Jätteprotest mot förlängda arbetstider och sämre villkor i Wien.

Foto: Sozialistische LinksPartei

en 30 juni demonstrerade över 100 000 i den österrikiska huvudstaden Wien mot regeringens (en koalition mellan ÖDP, Österrikes moderater, och FPÖ, motsvarande Sverigedemokraterna) förslag att drastiskt förlänga arbetstiderna. Regeringen vill att den lagstadgade maximala arbetstiden förlängs från 10 timmar till 12 timmar per dag och att veckoar-

Tunisien, Marocko, Niger och Libyen – en mur av ”kontrollcenter” längs hela den afrikanska Medelhavskusten. Förhoppningen finns fortfarande kvar och ska ”utredas”, men inget av de tilltänkta värdländerna är hittills med på planen. Tunisien har sagt nej med eftertryck. Niger, som redan driver fångläger för EU:s räkning, har svarat att de inte har plats för fler. Vad dessa kontrollcentra betyder i verkligheten har visats i Libyens slavläger. Idén att tvinga flyktingar att vänta på beslut i läger i Afrika har tidigare förts fram av S i Danmark och Moderaterna i Sverige. Sedan tidigare har EU-ledarna bestämt att EU:s gemensamma gränspolis ska förstärkas med 10 000 nya tjänster. Flyktingpolitiken blir också allt mer militariserad med franska och italienska soldater nu stationerade i afrikanska länder som Niger och Libyen för att stoppa flyktingar. Alla EU:s ”framsteg” i migra-

tionsfrågan bygger på att göra våld på mänskliga rättigheter. EU-ledarnas beslut att olagligförklara alla säkra vägar in i unionen tvingar sedan länge flyktingar att möta drunkningsdöden i Medelhavet. Italiens regeringar har länge arbetat för att stänga passagen från Libyen. I utbyte mot EU-pengar kunde de libyska krigsherrarna och den upprustade kustbevakningen se till att antalet flyktingar som tog sig till Italien från Libyen minskade med 87 procent mellan augusti 2016 och augusti 2017. De skakiga förhandlingarna för att ytterligare befästa Fort Europa grundar sig i motsättningarna mellan och inom de kapitalistiska stormakterna. Samtidigt som EU-regeringarna för att gynna europeiska storföretag vill hålla samman sin gemensamma marknad med öppna inre gränser, och har ett behov av (utvald) invandrad arbetskraft, vilar deras makt idag på en politik som blir allt mer brutal och beroende av att måla upp en yttre hotbild, av att piska upp splittring och rasism. Liksom Trump i USA är de inställda på att bygga murar utåt och sparka nedåt mot flyktingar, arbetare och fattiga. Alternativet är att flyktingar, unga och fattiga reser sig och kämpar för ett annat, medmänskligt, Europa, ett socialistiskt Europa.

5 JULI 2018 # 1 308

Klyftor driver Göteborg isär Ju närmare valdagen vi kommer desto mer hörs det från politiker om hur klyftorna ska motarbetas. Inte ett enda av dessa åtgärdsförslag är verkliga då det som behövs är att omfördela resurserna. AMER MOHAMMED ALI

amer.mohammed.ali@socialisterna.org

nn-Sofi Hermansson (S) presenterade de rödgrönas förslag till att motverka de ökande klassklyftorna. Det så kal�lade jämlikhetspaketet innehåller lösningar på fyra miljoner kronor för hembesök för socialtjänsten och BVC, två miljoner kronor för en

”science park”, totalt fem miljoner kronor för bemannade lekplatser och två utredningar om barnhälsa och samhällsorientering. I sig är detta inget fel men att ha detta som det huvudsakliga arbetet för jämlikhet är en skymf mot de 16 procent arbetande göteborgare som räknas som fattiga.

Centerpartiet som känner en viss medvind och kan för första gången komma in i Göteborgs kommunfullmäktige har ett förslag som redan har ett visst gehör bland majoriteten i kommunfullmäktige. Deras valprogram är att det inte ska finnas mer än 50 procent hyresrätter i en stadsdel. Ombildningar och nybyggda villor och bostadsrätter ska enligt dem bekämpa klyftorna. Faktum är att det är tvärtom. De arbetare och låginkomsttagare som lyckas få ett lån kommer att ha än mindre att kunna spendera på annat.

Foto: Proletären

I kampen mot ökade klyftor är regeringens satsningar otillräckliga. Det behövs kamp mot det kapitalistiska systemet!

Klassklyftorna ökar i Sverige och därför säger regeringen att de kommer att satsa 2,2 miljarder kronor per år på kommunala stöd för att motverka det här. I Göteborg innebär den här satsningen att kommunen får 173 miljoner kronor från 2020 och sju år framåt. Problemet med detta är att den här påstådda satsningen inte gör något åt det grundläggande problemet som arbetare, unga och låginkomsttagare möter i det kapitalistiska systemet, som går ut på utsugning och exploatering. Moderaterna har dessutom kritiserat satsningen med polemik mot invandrare. Kritiken

består i att de vill att det ska fastställas vilka värderingar som gäller i Sverige, fler poliser och krav om att lära sig svenska (Aftonbladet 26/6 -18). Faktumet är att de ökade klyftorna drabbar vissa grupper hårdare. En av dessa grupper är invandrarungdomar. Arbetslösheten bland utrikesfödda ungdomar i åldrarna 15-25 år är 70 procent högre jämfört med andra i samma ålder. I Göteborg är skillnaden i medellivslängden mellan arbetarområden och överklassområden så hög som 9,1 år för män och 7,1 år för kvinnor. Det är nästan 600 000 kronor i skillnad på den genomsnittliga inkomsten mellan det fattigaste området, östra Bergsjön, och det rikaste, Långedrag. Det här får allvarliga konsekvenser även när det gäller tilliten till andra. SOM-institutet presenterade en rapport i juni som visar att arbetare, lågutbildade, ungdomar 16-29 år och invandrare från länder utanför Norden litar mindre på andra människor än andra grupper. Snittet för hela befolkningen i Sverige ligger på 56 procent och för dessa ligger den på 45 procent. Det är väldigt få som idag skulle säga att det inte behöver göras något för att bekämpa klassklyftorna. Dock kvarstår frågan hur. Sedan 90-talets början har nedskärningar, privatiseringar, attacker på pensionen och skattesänkningar till framförallt de absolut rikaste. Det är bland annat på grund av detta som klassklyftorna ökat och det som behövs är organiserad kamp för att omfördela resurserna. Men i slutändan måste det nämnas att kapitalismen bygger på klassklyftor, där det finns kapitalägare som köper andras arbetskraft för så billig peng som möjligt för att maximera sina vinster. Därför behövs det kamp mot hela systemet och därför är det bara socialismen som kan erbjuda ett verkligt alternativ till orättvisor, fattigdom, ökade klyftor och misär.■

RS talade inför publikhav i Hammarkullen – Om inte vi använder vår röst, kommer andra att använda vår tystnad. Årets val är viktigare än på länge, ett val då rasisterna går framåt, där moderaterna och alliansen vill släppa in SD på nyckelpositioner, sa Kristofer Lundberg, Rättvisepartiet Socialisterna inför 1 000 personer på somaliska föreningens festival i Hammarkullen. JIMMY LIED

offensiv@socialisterna.org

som själva för en politik för nedskärningar, utförsäljningar och privatiseringar av allmännyttan, sa Kristofer Lundberg. – Det finns inte något annat parti med Rättvisepartiet Socialisternas meritlista, vi har tillsammans med boende i Hammarkullen räddat Mixgården, Hammarbadet, lokala skolor och service, vårt enda löfte är att fortsätta kämpa tillsammans med er, sa Lundberg till publikens jubel.

Rättvisepartiet Socialisternas tre tält var välbesökta under hela kvällen, 500 flygblad delades ut, omkring 50 personer lämnade namn och telefonnummer för att hjälpa till med valkampanjen och flera ville bli medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna. Abdi Yusuf Farah, Osman Hosh och Shirva Ahmed från Somaliska föreningen var nöjda efter festivalen. – Evenemanget var över förväntan. Vi lägger nu grunden för att detta blir ett årligt arrangemang i Hammarkullen och ser fram emot att fördjupa relationerna med fler föreningar. ■

”Vårt enda löfte är att fortsätta kämpa tillsammans med er!”- Kristofer Lundberg.

Foto: Kristofer Lundberg

omaliska Föreningen, Rättvisepartiet Socialisterna och det lokala föreningslivet i Hammarkullen organiserade festivalen med en rad internationellt erkända artister som Nastexo Indho, Ali Dhantoo, Hasan Wado, Demobo Jatta. – Den samlade högern går till val på marknadshyror, en politik som skulle kunna höja våra hyror med 5 000 kr. Tyvärr är inte Socialdemokraterna något alternativ

Publiken bestod av såväl äldre som unga, män och kvinnor som tillsammans dansade och sjöng från kl 17.00 fram till att festivalen slutade kl 22.00. En positiv stämning som samlades över generationsgränser.

KULTUR

5 JULI 2018 # 1 308

Finanskrascher – därför socialism

Allvarliga ekonomiska kriser inträffar allt oftare. Det är den mest slående slutsatsen i en ny bok, Finanskrascher, av professorn i ekonomisk historia, Lars Magnusson. PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

oken är en historisk genomgång av spekulation och enorma skulder som har lett till ekonomiska bubblor. När dessa sedan har spruckit har kriserna undantagslöst fått betalas av arbetare och vanligt folk med arbetslöshet och sänkta löner. Lars Magnusson börjar med spekulationen i tulpaner i Nederländerna 1636-39, då en enda tulpanlök kunde värderas högre än många årslöner. Han beskriver lånebubblorna när England och Frankrike skulle finansiera sina många krig på 1700-talet. Här ingick slavhandeln som en del av betalningen. I början av 1800-talet, efter slaget vid Waterloo, var den engelska statsskulden dubbelt så stor som landets BNP. Kapitalistiska ekonomer som Ricardo förespråkade – som de gör idag – åtstramning som lösning på den ekonomiska krisen.

Intressant blir det när Lars Magnusson i kapitlet Kapitalets mysterier hänvisar till Karl Marx studier av kapitalismen. Visserligen är det inte en fullvärdig genomgång av Marx analyser, men ändå ett erkännande av dennes betydelse. Marx rapporterade om europeisk ekonomi till New York Daily Tribune. Han förutsåg att bankkrascher i England och Skottland på 1870-talet skulle spridas till Hamburg, som var ett kommersiellt centrum för hela Tyskland. Marx menade också, vilket senare bekräftades, att Sverige skulle bli värst utsatt av krisen vid sidan av USA,

mycket större inhemsk marknad än de europeiska stormakterna. I USA beräknas perioden av stagnation ha slutat redan 1879. Men i både Europa och USA besvarades krisen med åtstramning som sänkte efterfrågan och orsakade deflation. Det betydde att priser och investeringar sjönk, och därmed produktionen. Arbetslösheten ökade och lönerna sänktes. Kapitalismen överlevde genom extrem ”strukturomvandling” som betalades av arbetarfamiljerna. Det lade grunden för en ny period fram till första världskriget, med allt större företag, globalisering och imperialism. Finanskapitalet dominerade, med familjer som Morgan och Rockefeller. Även om Lars Magnusson skriver att det är närmast omöjligt att skilja ekonomi och politik avstår han från att se 1900-talets båda världskrig som konsekvenser av det ekonomiska systemet. Men att krigen inleddes med att det expanderande Tyskland utmanade de gamla stormakterna England och Frankrike visade just att krigen var en konsekvens av kapitalets konkurrens och maktkamp. Ett viktigt kapitel ägnas åt den stora depressionen, 1930-talskrisen som inleddes med kraschen på Wall Street i slutet av oktober 1929. Uppgången under 1920-talet avslöjades som ett korthus av skulder och avbetalningar. 1931 var arbetslösheten i USA 25 procent. I Tyskland svarades krisen på ett klassiskt sätt: extrem åtstramning, vilket skapade massarbetslöshet. När arbetarpartierna inte svarade med ett socialistiskt alternativ till kapitalismen banade det så småningom vägen för nazismen. Nazisterna blev det tyska storkapitalets politiska verktyg. I USA, och även Sverige, sades en mer expansiv politik ha lindrat krisen. Men, skriver Magnusson,

Återhämtningen efter 2008-09 har varit mycket svag och ojämn. Nya bubblor har blåsts upp, vilket bäddar för nya kriser. England och Hamburg, på grund av landets beroende av Hamburg för export och krediter. Stadens kris löstes genom att staten tog över skulderna, likt södra Europa och Irland under krisen 2008-09. Perioden kom att kallas ”Den långa depressionen”, som i Europa varade från 1873 till 1896. Utlösande för kraschen i Österrike och Tyskland var spekulation i järnvägar. Magnusson bekriver hur ”hundratals miljonärer blev tiggare” på bara en dag. Kraschen på aktiebörsen i Berlin var enorm, motsvarande 72 miljarder kronor i dagens värde. I slutet av 1800-talet blev USA världens ledande industristat och finanscentrum. Landet hade en

”Man ska inte överbetona betydelsen av New Deal [president Roosevelts ekonomiska politik i USA] när det gäller återhämtningen vid mitten av 1930-talet”. Uppgången gick sakta och var bräcklig. En verklig återhämtning skedde inte förrän krigsrustningarna började. Krisen på 1930-talet fördjupades av att varje kapitalistklass försökte hitta sin egen nationella lösning. Det fanns ingen ”sista instansens långivare”, något som efterlysts av tidskriften Economists redaktör på 1800-talet, Walter Bagehot. Men inte heller USA ville spela den rollen, att ta ett övergripande globalt ansvar. Och idag upprepas detta, av Trumps paroll ”America First”.

Den nya världsordningen efter andra världskriget var tänkt att stå emot nationalismen. Garanterad av USA:s dominans, med ekonomisk överlägsenhet, dollarn, Vär l d s b an ke n och Internationella Valutafonden (IMF). Men systemet höll bara under en unik uppgångsperiod som följde krigets förstörelse och kollapsade 1970.

Bokens uppräkning av krascher duggar allt tätare från 1980-talets slut. I oktober 1987 föll världens aktiebörser mer än någon annan gång förutom år 1929. Mexiko skakades av en djup kris och Argentina 2001. 1997 kom den så kallades Asienkrisen, som sänkte BNP i Thailand med 10,5 procent och Indonesien med 13,5 procent. IMF:s ökända räddningspaket, likt Grekland på 2010-talet, krävde enorma nedskärningar och sänkt levnadsstandard. Målet var att rädda det global kapitalet, inte offentliga finanser eller fattiga. 1998 fördjupades krisen i Ryssland, där ekonomin hade halverats efter stalinismens fall och kapitalismens återinförande. Samma år skakades världens finanssektor av kollapsen för hedgefonder som Long Term Capital Management, som räddades av USA:s regering. I början av år 2000 sprack den så kallade IT-bubblan med främst övervärderade internetbolag. Men den stora smällen kom 2008, då konkursen för storbanken Leh man Brothers inledde den stora recessionen. Den tidigare chefen för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Alan Greenspan, tvingades senare dra slutsatsen att han hade haft ”en övertro på marknadens förmåga till självreglering”. Alla stora banker hade dragits med i lånekarusellen och de stigande bostadspriserna. Med krisen föll spekulanterna på börsen, där Dow Jones-index i New York föll med över 50 procent. ”En fjärdedel

av USA:s nettoförmögenhet försvann”, skriver Magnusson. Nu tvingades på nytt staten kliva in som räddare av kapitalet. Utan de paket som Bush och Obama lanserade skulle krisen ha blivit lika djup som på 1930-talet, konstaterar Magnusson. Utöver direkt stöd fick till exempel det stora försäkringsbolaget AIG en lånegaranti på 182 000 miljarder dollar! Stora statliga stödpaket till bankerna lanserades också i Tyskland (500 miljarder euro), Storbritannien (500 miljarder pund) och så vidare. Samtidigt genomfördes enorma nedskärningar i den offentliga sektorn, framför allt i södra Europa och Irland, men även i Österrike, Sverige och Danmark. De många ”stödpaketen” till Grekland var i själva verket stöd till EU:s storbanker. Återhämtningen efter 2008-09 har varit mycket svag och ojämn. Nya bubblor har blåsts upp, vilket bäddar för nya kriser. Lars Magnusson skriver i bokens inledning att ”Ekonomisk vetenskap har haft svårt att analysera bubblor och krascher.” Han redovisar i ett helt kapitel ”otillräckliga teorier”, från neoklassicism till keynesianism och nivån på skulder.

Men det är just lösningar och förklaringar som är bokens svaga sida. Det är tydligt att författaren inte tror på en oreglerad kapitalism, samtidigt som han också visar att hårdare reglering inte har hjälpt. Men där tar det slut. Istället försöker han förklara de återkommande finanskriserna och bubblorna med att ”vårt psyke är grundat i djuriska drifter”, vilket ”leder till överdrifter”. Varningarna i bokens slut är berättigade. Efter ett första samarbete mellan olika stater 2008-09 har regeringarnas nationalism ökat, samtidigt som inga nya starka regler har införts. I Trumps USA är det istället avreglering som gäller, nu senast för bankerna. För socialister är boken en bekräftelse på att kriser är inbyggda i det kapitalistiska systemet, och att det är arbetarklassen och världens fattiga som får betala när bubblorna spricker. Det är därför vi kämpar för en demokratisk och socialistisk ekonomi, som gör slut på kapitalets diktatur. ■

Författare: Lars Magnusson Förlag: Natur & Kultur Utgivningsår: 2018-03 Antal sidor: 276

Stockholm:

Senaste utvecklingen i Kamerun Stockholm och Haninge Tid: Torsdag den 12 juli kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 08-605 94 03.

Göteborg:

RS valupptakt Tid: Lördag den 7 juli kl 14.00. Plats: Hammarparken. För mer info: 073-501 21 37. Inför CWI-skolan Tid: Måndag den 9 juli kl 18.00. Plats: Sandeslätt 1. För mer info: 073-501 21 37.

Boden

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Sundsvall:

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Karlskoga:

För info: 073-310 70 87.

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

Mot 30 000 kr i juli

en senaste veckan har visat en riktig förbättring med 15 520 insamlade veckor vilket innebär att vi avslutar ekonomikampanjen för juni månad med 33 350 kronor. Det motsvarar drygt 55 procent av vår målsättning. Norrbotten var den region som kom närmast sitt mål med 7 902 kronor, strax under 80 procent. Nu har vi kommit igång med juli månads ekonomikampanj. Målet är något lägre på 30 000 kronor för att ta hänsyn till sommarledigheten men det betyder inte att vi inte behöver hjälp. Var med du också när vi ute på gator och torg och lägga fram en kämpande socialistisk politik. Hör av dig nu! Procent av mål

För info: 073-740 39 54.

Norrbotten

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Totalt

55 % 33 350 kr

För mer info: 073-053 68 84.

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Hjälp oss få en bra början på kampanjen och skänk en slant nu. Enklast är att swisha ett bidrag till 123-240 32 85 eller sätta in pengar på plusgiro 87 96 49-2 eller genom att skriva ett meddelande med ”Offensiv 50” och SMS:a det till 72550. Tack! ■

7 902 kr

Västerbotten

300 kr

Mellannorrland

260 kr

Stockholm

15 354 kr

Mellansverige

800 kr

Västsverige

8 654 kr

Sydsverige

80 kr

7 juli: RS valupptakt & festival i Hammarkullen

ättvisepartiet Socialisterna (RS) har glädjen att presentera att vinnaren av ’Best International Act’ 2017 Jade Jane spelar på partiets valupptakt i Hammarkullen, Angered den 7 juli kl 14.00. På scenen står också Göteborgsrapparen Aran Wehby aka AW. Även Hassan Wado, den internationellt erkända somaliska artisten

från Göteborg har valt att delta. Leo Nobel är socialisten och stockholmstrubaduren som spelar både egna låtar och traditionella historiska arbetarsånger. Mohammed Ali, poeten och fritidsledaren från Hammarkullen är en lokal profil med stort hjärta som kommer att läsa poesi och förmedla framtidstro. Lokala konstnärer och artister

från Hammarkullen och föreningsaktiva kommer att tala om vad RS betyder för Göteborg och dess förorter. Det kommer också att vara uppträdanden med latinamerikanska rytmer. Inbjuden talare är Ulises Benito Pereira från Izquerda Revolucionaria, (CWI i Spanien) som kommer att tala om lärdomar från kampen i Spanien och Katalonien.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen

Rättvisepartiet Socialisterna kommer att presentera sitt valmanifest, sina kandidater och valsedel. RS första namn på kommunvalsedeln Kristofer Lundberg talar om behovet av ett socialistiskt alternativ i valet och appeller hålls av Minela Mahmutovic, Amer Mohammed Ali, Sara Juaniquina Berlin och Johannes Lundberg. ■

BRÄNNANDE

5 JULI 2018 # 1 308

Nya gymnasielagen:

nomiskt bistånd”. Istället kan du ansöka om studiehjälp – alltså 250 kronor i månaden – till och med vårterminen det år du fyller 20 år. Därefter får du rätt att ansöka om studielån och -bidrag.

Ett steg framåt, sju steg tillbaka

6. Kryphålet stängs Med den nya gymnasielagens införande täpps samtidigt den ”gamla gymnasiela gens” kryphål igen. Ett kryphål som betydde att man kunde ansöka om tillstånd för gymnasiestudier hur många gånger som helst, och oav sett din ålder – som kunnat använ das som nödbroms mot utvisning. Denna nödbroms försvinner nu. Bland juridiska verktyg som kan användas för att nödbromsa utvisningar finns nu i stort sett bara verkställighetshinder kvar.

Den 1 juli började den så kallade nya gymnasielagen gälla. Den ”nya möjligheten till uppehållstillstånd” kom till tack vare den stora proteströrelse som började med Ung i Sveriges sittstrejker och asylkampen utanför riksdagen. Även om nya gymnasielagen för tillfället räddar de ensamkommande som har turen att falla inom ramarna, trappar staten samtidigt upp hetsen mot de som faller utanför. LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

en nya lagen är ett steg framåt för kampen och den erbjuder många en samkommande en chans att börja leva i Sverige. Samtidigt är den extremt otill räcklig – många utesluts – och godtycklig – vem som omfattas och inte har inget med skyddsskäl att göra utan hänger på hur slum pen faller ut mot de villkor som politikerna tagit ur luften och ställt upp (vilket datum du registrerades av Migrationsverket, hur många månader du väntat, din ålder, och så vidare).

1. ”Blir du lönsam, lille vän?” Lagen tar ett steg tillbaka från allas rätt att söka asyl och få skydd från krig, förtryck och förföljelse. Chansen att få stanna är på villkor att du går i skolan, och lyckas så pass bra att du redan sex månader efter avslu tade studier lyckats skaffa ett jobb som du kan försörja dig på. När du ansöker om den nya möj ligheten till uppehållstillstånd för vandlas du från ”asylsökande” till ”tillståndssökande”. Sveriges Kom muner och Landsting (SKL) har pre senterat en tolkning av den nya lagen som säger att rätten till vård, bostad

få kommer att kunna få någon vård alls.

2. Inte säkert alla får studera Kommuner har ingen skyldighet att låta asylsökande som är över 18 år börja på nationella program på gymnasiet, men de kan få ersätt ning för kostnaderna om de frivil ligt låter dessa asylsökande läsa på gymnasiet. Den ekonomiska er sättningen till kommunerna gäller dock inte för ”tillståndssökande”, trots att deras möjlighet att få stan na hänger helt på att de får studera på gymnasiet.

4. Rätt att stanna, men ingenstans att bo Medan asylsökande har rätt till boende, gäller inte det för ”till ståndssökande”. Den som efter avslag har förlorat sin rätt till bo ende hos Migrationsverket har nu inte rätt att få hjälp med en plats att bo. Den som sedan får ja på sin tillståndsansökan får rätt att söka hjälp med bostad och försörjnings stöd av socialen i sin kommun, som ska göra en individuell prövning.

3. Inga pengar? Ingen vård! Medan asylsökande har rätt till viss subven tionerad (alltså till samma kostnad som medborgare) vård – till exempel ”vård som inte kan anstå”, mödrahäl sovård, smittskyddsvård – säger SKL att ”tillståndssökande” ska behandlas på samma sätt som turister på besök i landet. Det betyder att de kan få akutvård men blir skyldiga att beta la fullt pris, vilket betyder att väldigt

5. Leva på studiebidrag? ”Till ståndssökande” kan få rätt till dag ersättning och särskilt bidrag en ligt LMA (Lagen om mottagande av asylsökande) om hen ansöker om inhibition av sitt utvisningsbe slut och gör en anmälan om det till Migrationsverket. Om du sedan får ditt tillstånd bedömer regeringen att du inte kommer att ”vara i behov av eko

Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv kämpar för att alla som har flytt un dan krig och förtryck ska få stanna – amnesti för alla som väntar, fått avslag och papperslösa. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Sari Hevosaho

Gå med i

och ekonomiskt stöd ska begränsas kraftigt för ”tillståndssökande”.

Foto: Yonggang Cui

Den nya gymnasielagen ger tusentals en chans att få stanna samtidigt som staten trappar upp hetsen mot de som inte omfattas av lagen.

7. Utökade gränskontroller Från och med den 2 juli utökas Sveri ges ”inre gränskontroller”, har re geringen bestämt, på grund av en ”förändrad hotbild”. Risken finns att de uppskatt ningsvis 4 000 ensamkommande som inte täcks av nya gymnasie lagen, och andra flyktingar som enligt Migrationsverket ”inte har asylskäl” i och med att den tillfäl liga lagen utesluter de allra flesta skyddsskäl, nu blir måltavlor för en hårdare polisjakt på flyktingar. Samtidigt förbereder Migrations verket ett pilotprojekt där asylsökande i en nära framtid ska få sina ärenden avgjorda inom 30 dagar. Socialdemo kraterna vill som bekant bland annat etablera uppsamlingsläger där flyk tingar ska hållas isolerade från sam hället och uteslutna från välfärd. Med den gamla gymnasielagens stoppkloss borttagen kommer kam pen mot utvisningarna nu kräva skarpare protester; större mobili seringar för att blockera bussarna, vägarna, flygplatsen i kombination med uppmaningar till busschauffö rerna och flygpersonalen att vägra utföra utvisningar samt fler strejker från ungdomar och arbetare.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.