Offensiv 1322

18 oktober 2018 / # 1 322 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Stockholm:

Äldrevårdsupproret demonstrerar

8-9 2

Ledare: Löfven ner på knä för C och L

7

Foto: Arild Vågen

Vilken väg för V efter valet?

– läs mer på sid 4

Stoppa utvisningarna till krig och terror Situationen är ohållbar för de många barn och unga som utvisas eller ”frivilligt” återvänder till krigets Afghanistan, larmar Rädda Barnen. Många av de som återvänder har aldrig bott i Afghanistan.

Våldet i Afghanistan skördar allt fler offer och säkerhetsläget

har stadigt försämrats. Under årets första nio månader dödades och sårades nästan lika många civila som som under hela 2017. Halva befolkningen lever i extrem fattigdom. Trots det fortsätter EU-länderna och Norge att tvångsutvisa unga och barn till Afghanistan.

– läs mer på sid 3

10

När allmännyttan var verktyget

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Miljöpartiet sätter sig i högerburen

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

18 OKTOBER 2018 # 1 322

2

fter att M-ledaren Ulf Kristersson, åtminstone för den här gången, gett upp försöken att bilda en ny regering har uppdraget gått till Socialdemokraterna och Stefan Löfven.

Så fort han fick talmannens uppdrag återupprepade Löfven att han helst av allt önskar blocköverskridande regeringssamarbete ”i mitten av svensk politik” och tillade att för att nå dithän kommer det att krävas ”ödmjukhet och kompromisser”.

I nästa andetag sade han sig vara beredd att försämra anställningsskyddet i hopp om att få med Centern i ett framtida eventuellt regeringssamarbete. Det ger en glimt av vilken politik som Löfvens favoritregering skulle föra. Nästa eftergift eller lockbete från Löfven och S kan mycket väl bli att lägga förslaget om vinsttak på hyllan.

I Löfvens ”blocköverskridande regeringssamarbete” ingår inte Vänsterpartiet i regeringsunderlaget, något som V-ledaren Jonas Sjöstedt ständigt ger sken av. Löfven har målet att bryta budgetsamarbetet med Vänsterpartiet, samtidigt som V behöver bli ett kämpande antikapitalistiskt oppositionsparti för att kunna svara upp mot det ökade stödet i valet. Ett parti som tillsammans med andra bygger motstånd utanför de parlamentariska församlingarna.

I skrivande stund, tisdag den 16 oktober, finns ännu inget som tyder på att C och L ämnar ta steget mot att samregera med S och kanske MP. Såväl L som C hävdar att de föredrar en regering mellan Alliansen och S, alternativt en regering mellan M och S (L-ledaren Jan Björklunds alternativ 2 och exem-

Foto: Poltikerveckan Almedalen / Wikimedia Commons

FÅR LÖFVEN SIN ÖNSKEREGERING? E

pelvis Expressens önskeregering), eller att Alliansen regerar med MP. Inget av dessa alternativ är idag sannolika. Under andra världskriget styrdes landet av en samlingsregering. Sedan dess är den inofficiella koalitionen mellan S och Carl Bildts högerregering under 1990-talskrisen det närmaste man kommit en samlingsregering.

En ny framtida djup kris och om alternativet endast tycks vara ett extraval skulle möjligen skapa förutsättningar för en samlingsregering. Men där är vi inte än, och dessutom skulle en sådan regering troligen kräva ett ledarskifte i mer än ett parti. Detsamma kan sägas om en koalition mellan S och M, som styr i Tyskland och som går från kris till kris.

En regeringsuppgörelse mellan Alliansen och MP skulle vara en möjlighet om den kunde räkna

med ett ja från riksdagens majoritet, vilket den inte kan. Miljöpartiet är dock inte främmande för att samregera med Alliansen. Även om Löfven är beredd att gå väldigt långt för att få ett regeringssamarbete med C och L kan svaret från dessa båda partier bli att eftergifterna var otillräckliga. Det kan sedan bli den bortförklarande ursäkten som Annie Lööf och Björklund behöver för att till sist släppa fram en M-KD-regering med stöd av SD eller att Alliansen bildar regering med SD-stöd.

I det fortsatta låsta läget pekar det mesta på att även den nya rundan av samtal och köpslående slutar i att ingen överenskommelse kan nås om vem och vilka som ska huvudansvara för att genomföra den högerpolitik som partierna på det stora hela är överens om. Löfvens fas i regeringsbildningen är nog inte den sista. ■

LÅGA LÖNER GER VINSTREKORD

Ä

ven om de senaste tidens svajningar varslar om början till slutet på den långa börsfesten, den näst längsta på 100 år, kan kapitalisterna ännu räkna med nya rekordvinster. Börsbolagens vinster under det tredje kvartalet beräknas slå alla vinstrekord. Hur börsbolagen har vuxit kan återges i att Stockholmsbörsens 20 största bolag numera har en omsättning motsvarande 20 procent av Sveriges BNP mot 15 procent för tio år sedan.

Vinstuppgången och den gigantiska omfördelningen från arbetare (löner) till kapitalägare (vinster) var icke-frågor i riksdagspartiernas valrörelse. Istället tävlade partierna om vem som skapar det ”bästa företagsklimatet”.

Socialdemokraterna gick exempelvis till val på löftet att skapa ett ”företagsklimat i Sverige där företagen växer, och får möjlighet att anställa fler”. Allianspartiernas paroll var snarlika “bättre företagsklimat för fler i arbete”. Sverigdemokratena önskade “ett positivt företagsklimat” genom försämrat anställningsskydd och sänkta arbetsgivaravgifter.

B

örsbolagen har sannolikt aldrig gjort så stora vinster som nu. Inte bara bankerna gör kvartalsvinster som vida överstiger de flesta kommuners årsbudgetar. Lastbilsjätten AB Volvo, landets största företag mätt efter omsättning, redovisade en vinst för andra kvartalet i år på drygt 11,6 miljarder kronor. I likhet med andra bolag följs Volvos rekordvinster av extrautdelningar till aktieägarna. Mycket vill alltid ha mer.

Eftersom börsbolagen inte investerar i samma grad som tidigare “är många bolag överkapitaliserade och det är mot bakgrund av detta som många bolag skiftat ut väldigt mycket pengar”, skrev börssajten avanza.se i mars. Börsbolagen, likt Joakim von Anka, har så mycket pengar att de inte vet vad man ska göra med allt guld. Sådan är kapitalismen.

Bakom rekordvinsterna finns historiska låga löneökningar och den manipulerade valutan. Riksbanken håller medvetet nere kronkursen för att ge bolag som AB Volvo ytterligare vinstmiljarder.

Inte ens kapitalisterna hade räknat med att facktopparna skulle sälja sig så billigt som de gjorde i den senaste avtalsrörelsen 2017. Mitt i högkonjunkturen undertecknades ett treårsavtal som begränsade de årliga löneökningarna till knappa 2 procent. Under den högkonjunktur som föregick krisen 2008-2009 steg lönerna med uppemot 4 procent per år. På facktopparnas lönetak håller kapitalisterna utdelnings- och vinstkalas. ■

Den 13 oktober slöt 250 000 upp i en jättedemonstration i Berlin mot rasism och extremhögern. Demonstrationens paroll Unteilbar (odelbar), samt plakaten ”Bygg broar, inte murar” och ”enade mot rasismen” visar på den växande solidariteten och motståndet mot extremhögern. RS systerparti SAV hade stark närvaro på demonstrationen (skärmklipp Sydsvenskan den 16 oktober).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

18 OKTOBER 2018 # 1 322

3

Stoppa utvisningarna – nu Situationen är ohållbar för de många barn och unga som utvisas eller ”frivilligt” återvänder till krigets Afghanistan, larmar Rädda Barnen inför EU-ledarnas nya toppmöte om flyktingpolitiken på torsdag.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

M

ånga av de som återvänder har aldrig bott i Afghanistan.

– När jag återvände till Afghanistan började mina olyckliga dagar. 20 minuter efter min ankomst till Kabul exploderade en bomb.

Senare följde sex explosioner och en jordbävning. Jag kände ingen i Kabul. Allting är svårt i Afghanistan, vittnar en av de som utvisats från EU-landet Österrike.

Våldet i Afghanistan skördar allt fler offer och säkerhetsläget har stadigt försämrats. Under årets första nio månader dödades och sårades nästan lika många

”

Barn och unga återvänder till ett liv i isolering på grund av säkerhets­ situationen, de utsätts för rekryteringsförsök till väpnade grupper och till att begå våldshandlingar.

Majoriteten planerar att fly igen.

civila som under hela 2017, varav de flesta föll offer för olika terrordåd. Men även USA:s och Trumps upptrappade bombkrig skördar allt fler offer. USA-bomberna har redan dödat och sårat fler civila än under hela förra året.

Trots det fortsätter EU-länderna och Norge att tvångsutvisa unga och barn till Afghanistan.

Efter 17 år av krig, USA:s längsta och kostsammaste, och terror har Afghanistan blivit världens näst farligaste land att vistas i och allt

fler lever i extrem fattigdom. Mer än hälften av befolkningen tvingas leva på mindre än en dollar (ca 9 kronor) per dag.

Talibanerna kontrollerar nu en allt större del av landets yta och uppskattas ha 75 000 stridande i sina led, mot 25 000 för några år sedan. Även IS har under senare år etablerat sig i landet och dess terror drabbar allt fler fattiga och oskyldiga, särskilt från den hazariska minoriteten, Terrorn riktas i allt högre grad mot städernas befolkning och under senare tid har även allt fler skolor attackerats.

Ingen går säker i Afghanistan. I år har exempelvis fler journalister dödats i Afghanistan än i något annat land i världen. ”Stater i Europa återsänder tusentals barn och unga till Afghanistan utan att garantera deras säkerhet.

Barn och unga återvänder till ett liv i isolering på grund av säkerhetssituationen, de utsätts för rekryteringsförsök till väpnade grupper och till att begå våldshandlingar.

Majoriteten planerar att fly igen”, skriver Rädda Barnen i sin rapport som belyser ”återvändandeprocessen” de senaste fem åren i europeiska länder; Norge, Sverige och Tyskland. Efter flera intervjuer och vittnesmål från unga som har återvänt till Afghanistan dras följande huvudsakliga slutsatser: • Närmare tre fjärdedelar av de barn och unga som har intervjuats framhåller att de inte har känt sig trygga under återvändandeprocessen. Mer än hälften rapporterade olika former av tvång eller våld, även bland barn och unga som uppgett att de återvänt frivilligt.

• Nästan en av fem angav att de efter återvändandet hade blivit utsatta för försök till tvångsre-

Situationen i Afghanistan blir bara värre, men ändå fortsätter utvisningarna dit.

kryteringar till olika väpnade grupper.

• Ungefär hälften anlände till Afghanistan ensamma eller i sällskap enbart av polis.

• Enbart tre ensamkommande fick en specifik återintegreringsplan.

• Tre fjärdedelar överväger att migrera på nytt.

• Medan 45 av 53 gick i skola i Europa, gjorde bara 16 det efter återvändandet till Afghanistan.

– Europa upphör att skydda och stötta mycket utsatta barn och unga i princip så fort de sätter sin fot på afghansk mark. De lämnas i en mycket farlig miljö med ett minimalt stöd, sa Ola Mattsson, Rädda Barnens Sverigechef, när rapporten publicerades i tisdags. ■

RS och Offensiv säger:

• S toppa tvångsutvisningarna och polisjakten på flyktingar.

•S kola och bostad åt alla; låt ensamkommande stanna i sina kommuner även efter 18-årsdagen – mer resurser till kommunerna.

• S toppa förnedrande ålders­ kontroller och åldersuppskrivningar.

• Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

•A mnesti för alla som väntar, fått avslag och för papperslösa.

Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck – låt storföretag och skatteflyktingar betala.

• Riv Fort Europas murar.

• Gemensam kamp mot rasism, skuldbeläggning av flyktingar och ökade klyftor. Jobb, välfärd och bostad åt alla – låt superrika, storbolag och banker betala.

• Global kamp mot krig och terror samt imperialismens militarism och plundring.

• För en socialistisk värld i fred och frihet.

Nya attacker på ensamkommande

Nya protester och rörelser krävs nu mot SD-rasismen.

V Foto: Anders Wemmert

alresultatet gav en kraftig framgång för Sverigedemokraterna i nästan alla skånska kommuner. Nu börjar detta visa sig i den politiska verkligheten.

I Skurups kommun har SD med stöd av M och det lokala Skurupspartiet fått igenom en motion som innebär att ensamkommande som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket ska polisanmälas för bidragsfusk.

SD, M och Skurupspartiet motiverar detta med att den ensam-

kommande skulle ha ljugit om sin ålder medvetet och att de därför har begått en brottslig handling. Även de ensamkommande ungdomarna som idag är under 18 år kommer att polisanmälas när de fyller 18. Kommunen ska också kräva tillbaka de utbetalda bidragen av ungdomarna.

Attackerna på flyktingar och asylsökande trappas nu upp allt mera.

SD i Malmö och Lund vill också att ensamkommande som fått sin ålder uppskriven ska polisanmälas.

Vi kan förvänta oss ytterligare attacker på asylsökande och asylrätten från de traditionella högerpartierna och SD. Det är viktigare än någonsin att organisera motståndet mot högerpolitiken.

• Stoppa jakten på flyktingar.

• Stoppa utvisningarna.

• Återinför asylrätten och permanenta uppehållstillstånd.

• Riv muren mot flyktingar. ■

Anders Wemmert

INRIKES

18 OKTOBER 2018 # 1 322

4

Foto: MIljöpartiet, Jorge Láscar / Flickr CC

MP har gjort svek till en paradgren. Mot högern behöver nu en kämpande vänster byggas.

Stockholm efter MP-sveket: Ny privatiseringsvåg hotar

Tanken på Alliansens förra period som styrande i Stockholms stadshus ger fortfarande kalla kårar. Allt var till salu, den gemensamma välfärden slumpades bort till vilket korrupt företag eller banklånestinn blådåre som helst och fungerande strukturer slogs i spillror. På grund av Miljöpartiet kommer privatiseringsfundamentalismen nu tillbaka.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

D

e partier som förlorade mest i Stockholms kommunval – både Moderaterna och Miljöpartiet förlorade sex procentenheter – tar nu över styret tillsammans med Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna. Svekdebatten är svidande bland stockholmare som röstade rödgrönrosa (46,9 procent fick det blocket som har styrt senaste fyra åren mot Al-

liansens 44,2). Miljöpartiet kal�las inte ens för parti i många media, utan rakt av ”Daniel Helldén” (MP:s gruppledare).

Vänsterströmmen var starkare i Stockholm – Vänsterpartiet fick 13 procent och Sverigedemokraterna ”bara” 8 procent – men det spelar ingen roll när maktens köttgrytor lockar sådana som Daniel Helldén.

Inte ett ord om klassklyftornas Stockholm i uppgörelsen, om skolor där unga slås ut, om boendevillkor som stinker mögel eller hemlöshet, om gängkriminalitet, utslitna kroppar i omsorgen, eller om psykisk ohälsa och ensamhet.

Det är ingen tvekan om att ombildningar och utförsäljningar kommer att öka. Alla allianspartier har det i sina budgetar och Miljöpartiet har aldrig varit motståndare. Det står till och med i uppgörelsen att ombildningar av allmännyttan ska starta i ytterstaden (city och närförort stoppades redan under förra alliansstyrets sista år eftersom hyresrätterna helt höll på att utrotas där, så att det inte ombildas är inte nytt).

Ombildningar innebär att kommunen blir av med värden för mil-

20/10: Ny protest mot surrogatindustrin Ännu en protest kommer att anordnas mot den kvinnoförtryckande surrogatindustrin den 20 oktober kl 12 i centrala Stockholm.

RS och Offensiv uppmanar alla att sluta upp. Info om exakt tid och plats kommer efter tidningens pressläggning upp på Facebookeventet ”Demo mot Surrogatindustrin sthlm lördag 20/10”.

Det är organisationen Families Through Surrogacy, som ”stöttar och ger rådgivning” angående surrogatmödraskap, som anordnar ett internationellt evenemang i Stockholm.

Evenemanget pågår under hela dagen med olika seminarier för att marknadsföra och informera potentiella kunder om hur

man går till väga för att beställa ett barn.

Surrogatindustrin är handel med kvinnor och barn, och trots att surrogatmödraskap inte är tillåtet i Sverige finns det företag som ordnar kontakt med köpare i Sverige och utsatta kvinnor i andra länder. Slut upp och protestera den 20/10! ■

jontals kronor, att fler människor fastnar i bankernas nät strax innan bostadsbubblan spricker, att hyresgäster går miste om renoveringar de har varit med och betalt för, att hyresgäster blir av med den boendeform de valt, att lågutbildade, nyanlända och unga går miste om områden de skulle kunna ha möjlighet att bosätta sig i och pressas ännu längre ut, att myglet och korruptionen får ny näring och att den psykiska ohälsan ökar då varje ombildningsprocess leder till grann­osämja.

Det som sägs om skolan i den blågröna uppgörelsen är att det ska satsas resurser på ett mer aktivt skolval. Så klart är högerns förklaring till brister i skolan att den enskilde har valt fel. Vem ska välja de dåliga skolorna? Det är absurt att säga att Stockholm inte har ett tillräckligt aktivt skolval när elever sitter och åker kors och tvärs över halva stan för att komma till den ”rätta skolan” och skolsegregeringen troligtvis aldrig har varit större.

Inom förskolan rivs reformen som gav arbetslösa och föräldralediga föräldrar rätt att ha barnen där på heltid upp. Den är kritiserad av många anställda inom förskolan eftersom den inte har kombinerats med fler anställda vilket ledde till ökad arbetsbörda. En återgång till

30-timmarsregeln innebär dock en ökad stress för föräldrarna.

Moderaternas Anna Köring Jerlmyr, som blir finansborgarråd, menar i samma andetag att det kommer att bli en ny lågkonjuktur snart i Stockholm och att de avser att sänka skatten. Med moderatspråk är detta ett uttalat recept för drastiska nedskärningar i välfärden.

Kristdemokraterna får älderborgarrådsposten. Här kan vi vänta oss att kravet på kollektivavtal i upphandlingarna med hemtjänstföretagen rivs upp. Antalet företag under de rödgrönrosa har minskat med flera hundra (även om konkurrensen och de nedpressade villkoren har fortsatt eftersom de inte valde att avskaffa LOV). Hundratals hemtjänstföretag som konkurrerar med varandra är inte bara kostsamt och ineffektivt – det är också skadligt för miljön med alla utsläpp extramilen tvärs över staden innebär.

Daniel Helldén (MP) verkar vara helt inriktad på skyddade zoner och att det ska se snyggt ut. Några skogar räddas, några klimatzoner införs och det blir stopp för Applestore i Kungsan och Nobelhuset på Blasieholmen. 10 000 nya klimatbostäder ska byggas. Men de stora klimatfrågorna i staden lämnas därhän. Byggandet av fler gallerior, den starka urbainseringen, Förbifart Stockholm, nedstängning av Bromma flygplats, samordnade transporter, och framför allt behovet av utbyggd och gratis kollektivtrafik (tillsammans med landstinget).

Det finns bara en sak att göra: börja förbereda sig på kamp och motstånd. Glöm inte att många ombildningar stoppades mellan åren 2006 och 2014, men bara där det fanns ett aktivt motstånd. Det fanns även kamp för förskolor, parklekar, fritidsgårdar, skolor, äldreboenden och simhallar, även om utförsäljningarna av dessa är svårare att stoppa.

Det finns bara en sak att göra: börja förbereda sig på kamp och motstånd.

Nu behöver alla krafter mobiliseras. Hyresgästföreningen i Stockholm har en lång historia av dåliga kompromisser (nu senast Stockholmshyror) – den här gången krävs aktiv kamp. Samma från fackföreningar, framför allt Kommunal, de två lärarfacken, Vårdförbundet samt brukarföreningar som pensionärsorganisationerna.

Vänsterpartiet har fördubblat sitt medlemsantal i Stockholm på ett år. Varje person som ser sig som vänster borde gå in för att bygga en vänsteroppsition inom facket eller på arbetsplatsen och i sitt bostadsområde (nätverk går också bra om ingen kämpande förening finns).

Det är bara genom aktivt motstånd underifrån som vi kommer att kunna möta den högervåg som väntar. ■

18 OKTOBER 2018 # 1 322

I korthet

5

Ungdomar mest utsatta på jobbet

A

Foto: G. Rúnar Gudmundsson / Alm & ME

rbetsmiljö De unga mellan 16-29 år har det sämst på jobbet, visar enkätundersökningen Arbetsmiljö 2017 från Arbetsmiljöverket den 10 oktober. I allt högre utsträckning än de äldre har de ingen företagshälsa och får utstå diskrimineringar. Många unga kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier, 30 procent jämfört med 14 procent för alla kvinnor. Dessutom jobbar fler ungdomar än äldre trots att de är sjuka och känner mindre kontroll över planeringen av arbetet.

Många av dessa problem kan kopplas till att allt fler ungdomar har tidsbegränsade anställningar jämfört med de äldre, uppger professor i psykologi Gunnar Aronsson till Arbetet den 10 oktober.

Slutkörd kirurgpersonal i Östersund

V

Rostiga balkar stoppar LKAB:s pelletproduktion och det är nog ren tur att inga fler liv spilldes.

Stora arbetsmiljöbrister

stoppar LKAB:s produktion Mindre än tre månader sedan 21-åriga Julia Markström dog på LKAB:s anläggning i Svappavaara, på grund av en rostig gallerdurk som gav vika, stoppas nu pelletsverket i flera månader på grund av upptäckten av rostiga balkar.

RAYMOND OHLSON STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

O

ffensiv har tidigare rapporterat om dödsolyckan där Julia Markström dog efter att ha fallit fem meter på grund av en rostig gallerdurk som gav vika. Efter olyckan startade polisen och Arbetsmiljöverket utredningar kring olyckan, och även LKAB startade en egen utredning.

I en artikel i NSD (Norrländska Socialdemokraten) säger polisens utredare att de väntar in Arbetsmiljöverkets utredning.

Skyddsombudet Daniel Asplund skrev efter dödsolyckan ett öppet brev till vd:n och alla anställda med kritik och bifogade en lista över tillbud. Efter brevet lyftes säkerhetsfrågan både inom företaget och medialt, och ett omfattande underhållsarbete påbörjades.

Asplund tilldelades för detta SAC:s civilkuragepris.

Tilläggas bör de kollektiva protesterna efter dödsolyckan där underentreprenörer först vägrade beträda durkarna innan arbetarna kunde garanteras att de hade åt-

gärdats. Därtill beslutade ett stormöte om att sommarvikarier inte skulle pressas att ta egna beslut och att kollektivets säkerhet skulle gå först.

Den tragiska dödsolyckan startade även en sorgekampanj riktad som kritik mot företaget. ”Juliabandet” ges ut i Kiruna med uppmaningen att bära det på sina kläder under LKAB-festerna eller på jobbet. Juliabandet visar en tydlig uppmaning att minnas de arbetskamrater som inte fick komma hem, men är även en svidande kritik mot arbetsgivaren för bristande säkerhet för arbetarna.

Under ett driftstopp för två veckor sedan upptäcktes rost på balkarna som bär upp kylaren i pelletsverket, varpå området spärrades av. De rostskadade balkarna innebär allvarliga risker, bland annat kan fallande rostflagor orsaka allvarliga personskador.

Efter att NSD hade skrivit om upptäckten av rost gick LKAB ut

med uppgifterna att balkarna skulle bytas ut och att verket snart skulle vara i drift igen. En insats som sades vara snabb skulle några dagar senare bli veckor lång, och nu är prognosen att pelletsverkets produktion stoppas fram till slutet av januari.

Facket går nu ut och kräver inspektörer för LKAB:s anläggningar. Till NSD säger Pantti Rahkonen, ordförande IF Metall avd 35, att det saknas och att det måste tas in inspektörer för anläggningen.

I dagsläget finns inspektörer för maskinpark och produktionsdelarna, men ingen som har koll på själva anläggningen. Vid tung industri som LKAB sker incidenter, och enligt facket sker tillbud delvis på grund av bristande underhåll av anläggning och materiella delar.

Kämpande fackföreningar är en bristvara idag. I Svappavaara ser vi hur fackliga visselblåsare och den kollektiva viljan har makten att pressa även stora koncerner. Men samtidigt behöver facken stärkas underifrån för att alla arbetare ska få komma hem efter jobbet.

Kämpande demokratiska fackföreningar där medlemmarna styr är vad vi behöver idag, men det som behövs i förlängningen är arbetsplatser som står under arbetarnas demokratiska styrning och kontroll. ■

årdkrisen Personalen inom vården slits ut på löpande band. På Östersunds sjukhus har det funnits problem under lång tid med för få sjuksköterskor, vilket har lett till att många på kirurgkliniken har sagt upp sig eller blivit sjukskrivna. Under 2018 har 29 sjuksköterskor sagt upp sig eller sjukskrivits, varav fem för utmattningssyndrom.

Det larmar Vårdfokus om den 12 oktober.

– Sjuksköterskor säger upp sig eller sjukskrivs. Ofta gråter de på jobbet för att de inte hinner med allt som ska göras, säger huvudskyddsombud på sjukhuset för Vårdförbundet Maria Lindgren till Vårdfokus.

Vårdförbundet har nu gjort en så kallad 6:6a-anmälan till arbetsgivaren med krav på åtgärder som de vill ha svar på innan den 26 oktober. Kraven innehåller bland annat att arbetsbelastningen anpassas till rådande bemanning och att arbetstiderna hålls med färre extrapass och tid till rast enligt kollektivavtalet.

Bussförare: ”Vi är inte robotar”

S

tress I Kronobergs län drivs merparten av all busstrafik av det privatägda Bergkvarabuss, det största privatägda bussbolaget i Sverige. Men förarnas arbetsmiljö blir allt sämre. Enormt pressade tidtabeller gör att de inte hinner ta rast, och de utedass de hänvisas till under körning är smutsiga. Företaget själva säger att kritiken saknar all grund och vägrar kommentera ytterligare. Därför har Kommunals fackklubb skrivit ett brev till politikerna i länet där de vädjar om hjälp. Det rapporterar Kommunalarbetaren den 15 oktober.

– Politikerna måste förstå att vi är människor och inte robotar. Ibland är vi så stressade att vi gråter, men det känns som om ingen bryr sig, säger fackklubbens ordförande på Bergkvarabuss, Cristina Stefan, till P4 Kronoberg den 15 oktober.

Hot och hat mot kvinnliga journalister

P

atriarkat Medieinstitutet FOJO har i en undersökning kartlagt hot- och hatbilden mot journalister runtom i världen och upptäckt att situationen för svenska kvinnliga journalister liknar situationen i länder som Mexiko, Pakistan, Ukraina och Filippinerna. Det rapporterar Sveriges Radio den 15 oktober.

Journalisten och huvudförfattaren Christer Pettersson svarar på SR:s fråga om vilka likheter det finns med dessa länder: – I intensiteten i hat och hot. Det skickas anonyma, antingen mejl eller postings, på internet och i sociala medier där det väldigt ofta är kvinnliga journalister som får ta de största smällarna därför att mycket av hatet och hoten är sexualiserat.

Aleris säljs till Ambea – ”besparingar”

R

iskkapitalism Skumraskbolaget Aleris säljs till börsnoterade Ambea i en mångmiljardaffär. Det ska innebära att Ambea kan göra ”stora besparingar” genom ”samordning och erfarenhetsutbyte”. Ambea äger sedan tidigare Vardaga (före detta Carema). Det skriver Sveriges Radio den 16 oktober. ■

INRIKES

18 OKTOBER 2018 # 1 322

6

styr byggandet. Exempelvis håller byggbolagen nere bostadsbyggandet för att maximera vinsten – bland annat eftersom de vill få sålt de bostäder man har byggt först. Bostad måste bli till en rättighet, inte en vara för spekulation och vinstmaximering för storbolag.

Resurser finns för att utrota fattigdomen, men nuvarande systemet omöjliggör den omfördelning som skulle krävas.

Den senaste Barnfattigdomsrapport 2018 från Rädda Barnen visar att även om barnfattigdomen som helhet har minskat något har klyftorna mellan svenskfödda och utlandsfödda barn ökat.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

M

en att otroliga 186 000 barn år 2016 levde i vad Rädda Barnen kallar ”ekonomisk utsatthet”, 8 000 färre än året dessförinnan, är en fullständig skandal i ett Sverige som bara blir rikare.

Problemet med ekonomisk tillväxt under kapitalismen är att den främst gynnar de i toppen och att när konjunkturen vänder neråt slår mot arbetarklassen, de 99 procenten. Det är också något som oroar Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson, som till TT den 10 oktober säger att: – De allra flesta barnfamiljer

har fått det avsevärt mycket bättre. Men utvecklingen går betydligt långsammare för de som ligger på lägst inkomstnivåer (…) det återstår att se hur resilient samhället är när konjunkturen vänder.

Han säger också i en kommentar på Rädda Barnens hemsida att de barn som växer upp i fattigdom har en mindre aktiv fritid, samt att de löper större risk för sämre skolresultat och sämre hälsa som vuxna.

Rädda Barnen definierar barnfattigdom som att familjer har så låg inkomst att de inte klarar av de nödvändigaste utgifterna och/eller

är beroende av försörjningsstöd.

Och trots att barnfattigdomen så sakteliga minskar generellt, vilket är positivt, ökar klyftorna. Bland barn till föräldrar som bor ihop med svensk bakgrund lever bara 1,4 procent i barnfattigdom, medan motsvarande siffra för barn med utländsk bakgrund och med ensamstående föräldrar är 42 procent.

Det är här som klyftorna ökar: Fattigdomen är sju gånger större för barn med utländsk bakgrund jämfört med för barn där båda föräldrarna är från Sverige. Rapporten visar att klyftorna fortsätter att öka mellan de som lever i störst ekonomisk utsatthet och de som har det bra ställt ekonomiskt.

Det är dock glädjande att barnfattigdomen för ensamstående föräldrar mellan år 2011 och 2016 har minskat från 25,2 till 21,4 procent, respektive från 25,6 till 21,6 pro-

I

nspirerade av 15-åriga Greta Thunbergs klimatstrejk utanför riksdagen inför valet arrangeras fler klimatstrejker under namnet FridaysForFuture i hela landet.

I Luleå tog Elsa Rensfeldt och Emma Westerberg initiativet en fredag för fem veckor sedan och satte sig utanför Stadshuset. Denna fredag är det ett tjugotal som slutit upp.

– Vi blev inspirerade av Greta när hon visade att det bara är att gå och sätta sig. Vi får mycket stöd av de som far förbi, många gör tummen upp, säger Emma Westerberg.

Vilka krav har ni?

– Offentliga sektorn står för 50 procent av utsläppen – det finns mycket att göra. Upphandla med mer miljöhänsyn, servera mer vegetarisk kost.

cent för barn med utländsk bakgrund. Men att över 1/5 av båda dessa grupper inte klarar av sina mest grundläggande utgifter och lever i fattigdom är naturligtvis oacceptabelt.

Samtidigt ökar också antalet hemlösa barn. Enligt Socialstyrelsens senaste uppskattning ökade antalet från 5 900 år 2005 till åtminstone 11 400 år 2017. Dock finns det ingen säkerställd statistik över hur många som faktiskt lever i hemlöshet. Uppskattningsvis är mörkertalet uppemot 15 000 hemlösa barn.

Många av dessa familjer tvingas bo på vandrarhem, akut- och jourboenden eller hos vänner. Barnhemlösheten är ett resultat av att bostäder inte byggs för dem som är i störst behov av dem. De bostäder som byggs är dyra hyresrätter eller bostadsrätter som många helt enkelt inte har råd med. Det är andra intressen än behoven av bostad som

Fler klimatstrejker behövs.

Det görs också bra saker, som förbättringar för cyklister samt elbussar.

– Men det måste gå mycket fortare, flikar Linnea Henriksson in.

Blir ni fler i strejken?

– Den här veckan är vi fler än förra fredagen. Vi kanske måste börja organisera oss mer nu, säger Linnea Henriksson. ■ Jonas Brännberg

ea.

Emma och Linn

Ingen i Sverige – eller i världen – skulle vara fattig, sakna bostad, jobb eller tillgång till mat och mediciner om resurser fördelades rättvist och utifrån behoven. Men kapitalismen är oförenlig med begreppet ”fördelning enligt behoven”. Istället offras vad som helst och lite till på vinstintressets altare.

Titta bara på de alarmerande och konstant ökande klassklyftorna i såväl Sverige som världen, där de välbeställda drar ifrån år efter år.

Världens resurser koncentreras alltmer till ett fåtal superrika, medan resten får slåss om smulorna.

Ingen skulle vara fattig om resurser fördelades utifrån behoven.

Att utrota fattigdomen och förtrycken är en kamp för att ersätta den förruttna kapitalismen med demokratisk socialism, där banker, storföretag, energibolag med mera ställs under kontroll och styre underifrån för att möjliggöra att resurser går till behoven. Bara så kan vi lägga grunden för en värld där klas�samhället börjar dö bort, och med det alla dess förtryck och bojor. ■

Foto: Liv Shange Moyo, Jonas Brännberg

Växande klimatstrejker i Luleå

Foto: CC0

Fortsatt hög barnfattigdom i Sverige – klyftorna ökar

De allra flesta i barnfattigdom lever dessutom i ”socioekonomiskt utsatta områden”, det vill säga i arbetarklassförorter som Rinkeby, Rosengård och Hammarkullen, samt i glesbygdsorter där jobb och service har försvunnit. Utöver att bostadssituationen är som allvarligast för dem som lever i arbetarklassförorter – med slumvärdar som inte rustar upp och en skriande trångboddhet, för att nämna några exempel – är det också här, liksom i glesbygden, som nedskärningarna slår som hårdast.

När skolor, fritidsgårdar, vårdcentraler och jobb försvinner i politikernas spariver och ”effektiviseringsprocess” skapar det en urholkning av samhällen och en utsatthet för dem som blir kvar.

18 OKTOBER 2018 # 1 322

7

Vilken väg för V efter valet?

Hur ska Vänsterpartiet agera efter valet? Den frågan ställs, förutom i riksdagen, i kommuner och landsting runt om i landet. Plus i den eftervalsdebatt som förs i tidningen Flamman.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

I

Vänsterpartiets ledning i riksdagen har också en otydlig syn på de borgerliga partierna. På pressträffen efter ett av Jonas Sjöstedts möten med talmannen var budskapet ”att det är viktigt att hålla alla dörrar öppna, även om Vänsterpartiets utgångspunkt är att de vill sitta i regeringen och inte ha några borgerliga partier i regeringen”. Han sa också att om det blir en Moderatledd regering ”kommer Vänsterpartiet att agera för att lägga fram en gemensam budget med Socialdemokraterna och Miljöpartiet” (citat från nyhetsbyrån Direkt).

Istället för att driva en verklig

På vissa håll säger V att de ska ta kamp mot högern, medan de på andra håll samarbetar med dem. Det ”ansvarstagande” V stödjer nedskärningspolitiken.

vänsteropposition betonar alltså Sjöstedt enighet med S och MP. Men det är just rollen som stödparti till S-MP-regeringen som har bromsat V:s möjligheter under perioden 2014-18. Framgångar har uppnåtts på enskilda punkter, men V har samtidigt röstat för regeringens budget med dess satsningar på militären, stora nedskärningar på flyktingmottagande och hårda budgetregler. Ännu mer uppknutna skulle V så klart bli i regeringsställning.

I en intervju i Dagens Nyheter den 23 augusti betonade Sjöstedt att Vänsterpartiet under mandatperioden har tagit ”hela ansvaret för Sveriges ekonomi”, utan kritik av den förda politiken. Han öppnade också för ”att vänstern ska sluta en allians med liberala demokrater för att försvara demokratins grundläggande värderingar”. På en direkt fråga svarade han att Centerns Annie Lööf nog skulle vara öppen för ett sådant samarbete.

I regeringsförhandlingarna speglas detta synsätt i en öppenhet att stödja en regering där C och L ingår.

Den intressanta eftervalsdebatten i Flamman speglar olika viljor och inriktningar inom V. Ett inlägg av P-O Flodström och Erik Gustafsson i Dalarna sammanfattas av Flamman som att ”feministiska och gröna frågor med stark identitetsprägel” inte kan vinna stöd hos arbetarklassen.

Debattörerna skriver att hos arbetarklassen växer istället ”drömmen om nationens och med den kanske även den traditionella mansrollens återfödelse”, vilket i sin tur skulle förklara SD:s uppgång. Vänsterpartiet å andra sidan skulle främst ha stöd i medelklassområden.

I ett svar visar V:s partisekreterare Aron Etzler hur V har gått kraftigt framåt i ”arbetarklassområden som Rågsved, Hjulsta och Alby”, liksom i kommuner som ”Sorsele 37,1 procent, Degerfors 35,7 och Malå 32,9” procent. Etzlers inlägg

är med andra ord ett svar från en mycket nöjd partiledning.

Inlägget från Flodström och Gustavsson talar om att dumpa eller tona ner miljö, feminism och sannolikt hbtq+, men inte vad som ska komma istället. Etzler säger i sitt inlägg att klimat och antirasism inte ska ställas mot klassfrågor. I ett annat inlägg skriver Leif Lindström, V:s kommunalråd i Borlänge, att partiet har ”en outnyttjad potential” upp till 20 procent.

Vad som saknas i debatten är behovet av kamp. Medvetenheten är inte statisk, den förändras av erfarenheter. Radikaliseringen under 1960- och 70-talen hade inte varit möjlig utan både de kraftfulla strejkerna och de starka rörelserna mot Vietnamkriget, kvinnokampen och i andra frågor, inklusive miljön.

Idag behövs aktiva kämpande rörelser för att stoppa rasism/nazism och klimathotet. Även där sådana rörelser ännu inte finns är det

socialisters och vänsterns ansvar att driva frågorna. Viljan att agera finns i första hand hos de unga, inklusive unga arbetare, snarare än att de skulle drivas av någon sorts medelklass.

Fackföreningarnas passivitet måste samtidigt ersättas av strejker och kamp för arbetsvillkor, löner, bostäder, kollektivtrafik – och mot vinster i välfärden och generell antikapitalism. Det finns ingen motsättning i att förena dessa kamper.

Genom historien har socialister och kommunister utmärkt sig genom att driva kamp mot både rasism och för bättre villkor för arbetarfamiljer.

Problemen kommer om Vänsterpartiets ”ansvarstagande” politik betyder att stödja nedskärningar, och när förhandlingar med andra partier ersätter aktiv kamp på arbetsplatser och i bostadsområden.

Diskussionen om vänstern efter valet fortsätter i nästa veckas Offensiv. ■

Malmö efter valet – fortsatt socialdemokratiskt styre

D

rygt 5 veckor efter valet blev det klart att S fortsätter att styra i Malmö kommun, dock i minoritet.

Både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen leds av socialdemokrater. Till kommunfullmäktiges ordförande utsågs efter sluten omröstning Carina Nilsson och till

kommunstyrelsens ordförande valdes Katrin Stjernfeldt Jammeh. Men det socialdemokratiska styret är ett minoritetsstyre och Katrin Stjernfeldt Jammeh talade direkt efter att hon blivit vald om behovet av ett blocköverskridande styre i Malmö.

S vill gärna samregera med C och L för att hålla M, SD och V

borta från politiskt inflytande. Det är samma mönster som i rikspolitiken där Stefan Löfven vill ha en blocköverskridande regering med C och L.

Den 22 november ska beslut tas om budgeten för Malmö 2019. Om MP och V röstar för S budgetförslag får

den 30 röster. Om SD röstar för Alliansens budgetförslag får den 31 röster och i nuläget verkar detta vara det mest sannolika.

Det verkar alltså som om kommunpolitiken i Malmö kommer att vridas ytterligare åt höger de närmaste fyra åren, antingen via ett blocköverskridande styre med

Foto: Natalia Medina

några kommuner – som Köping och Arboga i Västmanland – har V gått med i styrande koalitioner där även Moderaterna finns med. I andra kommuner ingår KD och Centern i samarbeten med Vänsterpartiet.

Argumenten för samarbetet är dels att det ger Vänsterpartiet inflytande, dels att det håller SD borta från makten. Men att ta ansvar för kommunledningar tillsammans med Moderaterna är att ge M vetorätt mot verkliga vänsterbeslut. M skulle exempelvis aldrig acceptera ett stopp för privata vinster inom äldreomsorg och skola. Samtidigt ges SD ytterligare möjlighet att profilera sig som en ”opposition”. I Köping innebär uppgörelsen att V har gått med på en ny friskola. Detta har enligt uppgift lett till avhopp från Vänsterpartiets lokala styrelse.

I andra kommuner, som Borås och Upplands-Väsby, har Vänsterpartiet istället gått i opposition, utan att underordna sig samarbete med tidigare ”röd-gröna” samarbetspartier, S och MP. I Stockholm lovar V ”att mobilisera människor på gator och torg mot nedskärningar i välfärden och mot försök att ombilda våra hyresrätter” mot det nya högerstyret.

S+C+L eller med en alliansbudget med stöd av SD. I vilket fall blir det ännu viktigare att ta kamp mot nedskärningar inom den offentliga välfärden samt mot rasism och flyktingfientlighet.

Organisering mot högerpolitiken är nödvändigare än någonsin. ■ Anders Wemmert

ANALYS

18 OKTOBER 2018 # 1 322

8

Uppror för äldrevården behö Efter flera år av smygande nedskärningar på äldrevården har undersköterskor, vårdbiträden och anhöriga i Luleå fått nog. I slutet av augusti tog Äldrevårdsupproret sina första steg genom att beskriva den ohållbara arbetssituationen och hur den även drabbar både personal och äldre, samt formulera en rad krav till kommunens ansvariga politiker.

Med hundratals underskrifter i ryggen laddar Äldrevårdsupproret nu för sin första demonstration den 22 oktober.

Det är inte bara i Luleå det jäser bland Sveriges största yrkesgrupp. Behovet av ett Äldrevårdsuppror för mer resurser finns i hela landet. Hur startade Luleå? Hur långt kan Äldrevårdsupproret gå?

LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

Så startade

Äldrevården går på knän landet – när sprids uppro

D

et är inte konstigt att beskrivningen av den ansträngda situationen i Luleås äldrevård känns igen runt om i landets kommuner. Medan de stora partierna ignorerade frågan i valrörelsen har media i reportage efter reportage satt ljus på den ohållbara utvecklingen. Några exempel: I hela landet sliter personalen inom äldrevården ont – bokstavligt talat: en stor enkät som tidningen Kommunalarbetaren (KA) har gjort visar att 80 procent av Kommunalarna lider av värk, en mycket högre andel än de 58 procent som är rikssnittet bland vuxna. 17 procent av de tillfrågade i KA:s studie uppgav att de hade så ont att de tog värktabletter varje dag för att klara av att jobba.

Värk kan orsakas av mycket,

till exempel ett fysiskt tungt eller repetitivt arbete, men också av ”mental stress, förenat med höga krav och brist på kontroll” – typiskt för omsorgen, där det ofta krävs av personalen att tillgodose stora behov utan att ge tillräckligt med tid för dem.

Personal inom äldreomsorgen har också de högsta sjuktalen bland olika yrkesgrupper. 2017 hade en genomsnittlig anställd i äldreomsorgen 18 sjukdagar, jämfört med dataprogrammerarens fyra och elva för grundskollärare, enligt siffror från Försäkringskassan. Antalet sjukdagar i äldreomsorgen hade ökat från tio år 2010.

Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om dålig arbetsmiljö

på äldreboenden har mer än fördubblats på två år, från 26 år 2015 till 61 förra året.

Enligt en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjorde 2016 hade sex av tio kommuner svårt att rekrytera utbildad personal till äldreomsorgen.

SKL räknar med att 146 000 personer behöver nyanställas för att arbeta med äldre och funktionsnedsatta de närmaste åtta åren.

Förutom att gruppen äldre över 80 – där behoven av vård och omsorg är stora och växande – blir allt större, säger sig över en fjärdedel av de som idag jobbar inom äldreomsorgen vara inställda på att sluta inom de närmaste tre åren (enligt en undersökning gjord av fackförbundet Kommunal).

Äldrevårdsupproret

L

iksom i många andra kommuner försöker S-ledda Luleå skära ned kostnaderna för sin verksamhet, där äldreomsorgen är den största posten.

Det enprocents sparkrav som ålagts alla Luleås förvaltningar har till exempel inneburit att tjänster på vård- och omsorgsboendena lämnas otillsatta och att tiden per brukare i hemtjänsten slimmas allt mer.

När sommarens vikariekaos följdes av avslöjandet att kommunledningen (S) utredde nya, mer omfattande nedskärningar inför nästa år blev det droppen för en grupp undersköterskor och vårdbiträden på Solbackens vårdoch omsorgsboende. De omvandlade de många spridda klagomålen och det interna ”gnället” till en text riktad utåt, för att samla kollegorna runt om på boendena och i hemtjänsten, till alla anhöriga och andra som berörs av äldrevården till ett uppror riktat bortom chefshierarkin, till politikerna som sitter på ansvaret och pengapåsen.

När texten och kraven hade bollats några varv och var klar – en osminkad beskrivning av verkligheten på jobbet följt av krav som stopp för nedskärningar, mer personal och bättre villkor, exempelvis kontroll över schemaläggning ”på golvet” och sex timmars arbetsdag med bibehållen lön – började de sprida den på fler arbetsplatser och,

i försiktiga steg, även bland anhöriga. Den vanligaste reaktionen var total igenkänning.

Verklig fart fick Äldrevårdsupproret när texten, den 8 september, publicerades som ett brett uppslagen debattartikel i lokaltidningen, med ett femtiotal underskrifter. Uppläggning på skrivunder.com och Facebook följde, liksom en rad intervjuer och reportage med tidningar och radio. Kontaktpersoner från olika arbetsplatser och grupper knöts till upproret. En lös arbetsgrupp, bestående av alla som är beredda att göra en arbetsinsats för att ta upproret framåt, möts varje vecka. En av de viktigaste uppgifterna har varit att åka runt mellan de olika arbetsplatserna, lämna ut och hämta in namnlistor att skriva på, lyssna och berätta.

Fem veckor efter att Äldrevårdsupproret blev offentligt hade vårdpersonal på 15 vård- och omsorgsboenden och tolv hemtjänstgrupper skrivit under på papper, liksom 166 anhöriga, pensionärer och andra. Dessutom hade 712 personer skrivit under på nätet.

Flera av nätunderskrifterna är från andra orter. Vissa är anhöriga som bor långt ifrån, men andra är anställda inom äldrevården som ger sitt stöd till initiativet i Luleå.

Några har också hört av sig med frågor om hur de kan starta upp på sin ort. ■

Kamp lönar sig. Äldrevårdsupproret behöver spridas och bli landsomfattande.

Strejkade för högre personaltäthet

D

et finns exempel på hur vårdpersonal har tagit strid – och till och med strejkat – för ökad personaltäthet och vunnit. På sjukhuset Charité i Berlin i Tyskland utlyste vårdfacket ver.di under 2015 först en varningsstrejk och sen en ”tills vidare”-strejk med krav på, bland annat, max två patienter per sjuksköterska på intenssivvårdsavdelningar och max fem på övriga avdelningar.

Under strejken upprätthölls bara

minimibemanning, workshoppar och demonstrationståg organiserades av facket och av det stödnätverk som bildats.

Efter fyra veckors strejk tvingades sjukhusledningen skriva under ett nytt kollektivavtal där högre bemanning för första gången stod inskrivet. Charité-strejken följdes av fler framgångsrika strejker på andra sjukhus. Hösten 2018 är Charité-personalen på gatorna igen, för att kräva ett nytt och ännu

bättre kollektivavtal – och tvinga cheferna att faktiskt hålla sig till avtalens vackra ord – under stridsropet ”fler av oss är bra för alla”.

Strejkerna i Tyskland är exempel på att kollektiv organisering och kamp kan ge segrar. De visar också att skarpa metoder (som strejk) och bred, demokratisk förankring (som solidaritetsgrupperna) krävs för att rå på hårdnackade chefer, nedskärningspolitiker och ett sjukt system. ■

18 OKTOBER 2018 # 1 322

9

över spridas till hela landet

na i hela oret?

Organisering är a och o, tillsammans med strejker, demonstrationer och andra aktioner.

Många slutar redan idag. Men varför ska Sveriges största yrkesgrupp, som utför ett av de mest krävande arbetena, som också är själva definitionen av ett humant samhälle, ”fly” en och en istället för att ”fäkta” tillsammans? Över 200 000, mest kvinnor, arbetar inom äldreomsorgen. Om lite av den kraft som de ger till vårdtagarna varje dag skulle samlas i samordnade protester, vilken styrka skulle de inte utgöra? Tillsammans med de anhöriga till många av de nära 200 000 gamla som har hemtjänst eller bor på vård- och omsorgsboende, och andra som oroas över hur de själva eller närstående ska tas om hand i framtiden, finns underlaget för ett verkligt mäktigt uppror. ■

t – och vann!

Hur kan kampen vinnas?

K

vinnorna bakom Äldrevårdsupproret har tagit ett stort steg genom att gå ut offentligt och vittna om problemen på jobbet, genom att organisera ett enat nätverk och arrangera ett demonstrationståg.

Redan de första veckorna har responsen från Socialförvaltningens chefer visat att de styrande är skärrade.

Men Äldrevårdsupprorets krav är på kollisionskurs med den inriktning av nedskärningar och budgetdisciplin till varje pris som det styrande S i kommunen valt. Att S i Luleå nu beslutat att samarbeta med M, samtidigt som förhandlingar för olika vari-

anter på högerregering pågår på riksplanet, erbjuder inga enkla poänger för upproret i den kraftmätning som nu har börjat.

Argument om ”den lilla pengapåsen”, att det inte finns något samband mellan hur mycket pengar som satsas och vilken kvalitet som ”produceras” i vården, liksom försök att splittra och avpolitisera kampen, är att vänta från politiker och chefer.

En konsekvent kampanj, med fler, uppföljande aktioner av olika slag – det skulle kunna vara anhörigdemonstrationer, sittstrejksbesök på kontor, att bjuda in politiker och chefer att gå bredvid som vikarier för en dag,

och även varningsstrejker – har ändå goda chanser att tvinga fram eftergifter. Att ständigt rikta budskapet utåt för att vinna stöd, genom olika typer av media och det breda nätverk som just nu byggs upp, är viktigt. Att hålla fast vid den kollektiva, demokratiska förankringen av alla viktiga överväganden och beslut är avgörande.

Frågan om att ta upproret utanför kommungränsen kommer i slutändan att vara av nyckelbetydelse när det kokar ned till frågan om pengar och hur mycket som fattas i alla kommuner (och landsting) samtidigt som privata fickor svämmar över. ■

Det finns pengar!

N

är regeringen presenterade sin vårbudget i april underströks att ”det går bra för Sverige”. Vårbudgeten visade på ett samlat offentligt finansiellt överskott på drygt 1 224 miljarder kronor, enligt tidningen ETC. Med undantag för riktigt stora satsningar på militär och polis är inställningen att lägga pengar på hög istället för att investera.

De punktsatsningar regeringen har gjort de senaste två åren inom olika områden, inklusive riktade miljarder för ökad bemanning inom äldreomsorgen, är inte ens i närheten av att bryta inriktningen på politiken som sedan 1990-talet har minskat den offentliga sektorns (stat, kommuner och landsting) andel av ekonomin, till förmån för privata vinstintressen. De senaste tio åren har andelen minskat med 3,3 procent, motsvarande 144 miljarder kronor.

Samtidigt blir situationen i kommuner och landsting allt mer krisartad. SKL rapporterade tidigare i år att kommuner och landsting år 2021 kommer att behöva tillskott på minst 37 miljarder kronor för att klara samma nivå på service som idag (förutsatt att inget annat ändras, som till exempel att högkonjunkturen förbyts i ekonomisk kris). 98 procent av kommunernas ekonomichefer räknar med att behöva göra ”effektiviseringar” (läs: nedskärningar) år 2019.

Storföretag och banker upplever däremot ingen kris. De fyra storbankerna gjorde en samlad vinst på 106 miljarder kronor förra året. I år beräknas Stockholmsbörsens storföretag ge sina delägare en samlad aktieutdelning på 263 miljarder kronor.

Den här fantasisumman motsvarar vad det skulle kosta att

införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön (för alla!), gratis kollektivtrafik och förskola i hela landet, kostnaden för Sveriges asylmottagning 2018, gratis sjukvård och mediciner för alla och dessutom bli över till att skapa 100 000 nya jobb i välfärden.

Striden för en rimlig arbetssituation för de anställda i äldrevården, och värdiga sista år i livet för de äldre i behov av hjälp, handlar i grund och botten om att ta strid för en omfördelning av de här resurserna – från vinstjakt till mänskliga behov.

Valet står mellan att acceptera fortsatt nedrustning eller börja kämpa för upprustning.

Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna ger sitt fulla stöd till Äldrevårdsupproret och dess krav, i Luleå och på alla andra orter där samma initiativ behövs. ■

Luleå:

Demonstrera den 22/10

M

åndag den 22 oktober samlar Äldrevårdsupproret till demonstration i Luleå. Kraven med alla namnunderskrifter ska överlämnas till det nyvalda kommunfullmäktige som den dagen ska ha sitt första möte.

Det handlar också om att ge ett vittnesmål till politikerna som nu tar på sig ansvaret för kommunens verksamhet – en enda stor, kollektiv avvikelserappport.

Samling är kl 12 vid Gula Paviljongen (Storgatan vid Shopping) för korta tal. Tåget går till Stadshuset där underskrifterna ska överlämnas till Socialnämndens ordförande Fredrik Hansson (S) cirka 12.45. De som vill och kan har möjlighet att gå in och lyssna på kommunfullmäktiges möte som börjar kl 13.15. ■

INRIKES

18 OKTOBER 2018 # 1 322

10

När allmännyttan var verktyget Mellan 1931–1945 formades allmännyttans bostadspolitiska roll och lades grunden för en ny bostadspolitik med allmännyttiga bostadsföretag. Målsättningen var att råda bot på bostadskrisen, och politiska beslut fattades under trycket från massornas protester om att minska trångboddhet och bostadsbrist genom att stabilisera bostadsbyggandet. Detta kombinerades med att höja bostadsstandarden.

Statens verktyg för att möjliggöra detta blev kommunerna.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

T

Vad hände med den sociala bostadspolitiken?

del 1 i by s, h

n co ou

Barnrikehusen blev bostäder för arbetarfamiljer med knappa ekonomiska inkomster. Bostadspolitiken kopplades samman med familjepolitiken och levnadsstandarden i bostaden blev en politisk fråga.

Genom barnrikehusen växte allmännyttiga bostadsföretag fram som ägdes eller kontrollerades av kommunerna. Bostadsförsörjningen garanterades av staten genom speciella lån till ”allmännyttiga bostadsföretag”. Allmännyttiga bostadsföretag kunde få statliga lån och användas som bostadspolitiskt instrument.

Bostadssociala utredningens

in

s

g

lo utan an by vinstm on syfte, och kik de skulle därfro m för få statliga lån th eN till 100 procent av ou nP fastighetsvärdet och till roj ec 3 procents ränta, medan egt nahemsbyggare kunde få låna upp till 85 procent och till samma ränta.

Staten blev en aktiv bostadspolitisk Så växte en social bostadspoliaktör. tik fram under

Protester o

ch stora rö

relser satt e tryck bak om bostad

skraven.

garantera sysselsättning och trygghet åt alla. Bostadspolitiken var en grundsten i denna trygghet. Strategin var att bostadsbyggandet skulle vara den centrala delen av uppbyg-

1940-talet med målet att med offentliga medel skapa ”goda bostäder åt alla”. Bostadspolitiken blev snabbt en central del i den generella välfärdspolitiken och den allmänna ekonomiska politiken. Med välfärd till alla skulle även de med små resurser få det bättre.

t 800 000 lägenheter.

Mellan 1945 och 1960 byggdes dryg

första förslag och mål var: • Höjd bostadsstandard. Minimistandarden skulle vara högst två personer per rum, köket oräknat.

• Rimligt förhållande mellan

förmånlig finansiering för bostadsbyggande. Staten stod för räntegarantin, och 1942 kompletterades det med räntefria tilläggslån för flerfamiljshus och enfamiljshus som byggdes av kommuner eller företag utan vinstsyfte.

Genom tilläggslån täcktes ”överkostnaden”, tilläggslånen utgjorde en statlig subvention. Kommunala företag och företag utan vinstsyfte kunde låna upp till 95 procent av byggkostnaden och företag med vinstsyfte kunde låna upp till 90 procent för att bygga flerfamiljshus.

Staten definierade att ett allmännyttigt bostadsföretag skulle drivas utan vinstsyfte.

ar t

Foto: HSB Arkiv

Bostadspolitiken kom att utgöra en viktig del av socialdemokratins efterkrigsprogram från 1944 där Byggverksamheten skulle stabiliseras och rationaliseras, tomtmark och hyreshusen i städerna skulle gradvis överföras i kommunal ägo och staten skulle ge ”stöd åt allmännyttig produktion och socialisering på områden där enskild företagsamhet medför misshushållning eller monopolism”.

Programmet pekade ut behovet av någon form av planhushållning för att bygga bort bostadsbristen och höja bostadsstandarden.

: He

I valet 1932 segrade Socialdemokraterna som bildade regering.

Den politiska inriktningen kom att bli att skapa en stark stat som skulle

gandet av den nya välfärdsstaten.

Bostadsbyggandet skulle komma att skapa en efterfrågan inom andra branscher. År 1932 tillsattes Bostadssocial utredningen, vars avsikt var att kartlägga den omfattande trångboddheten och komma med förslag på åtgärder. Utredningen pågick i 15 år och i ett delbetänkande fanns förslag om så kallade barnrikehus – bostäder för lågavlönade flerbarnsfamiljer.

Utredningens slutsatser kom att lägga grunden för bostadspolitiken under efterkrigstiden.

När Bostadssociala utredningen närmade sig sitt slut 1944 tog Hyresgästernas Centralförsamling initiativ till en massiv bostadspolitisk konferens för att sätta tryck bakom frågan.

o Fot

rångboddheten och bostadsstandarden var ett stort problem under 1930-talet.

Detsamma gällde bostadskostnaden – hyrorna var höga och en genomsnittlig industriarbetare betalade 40 procent av sin inkomst i hyra. 1930-talskrisen hade slagit mot Sverige på samma sätt som resten av världen. 25 procent av industriarbetarna kastades ner i arbetslöshet. På arbetsmarknaden avlöstes konflikter med strejker och massdemonstrationer, vilka kulminerade i brädgårdskravallerna i Halmstad och skotten i Ådalen 1931. År 1932 demonstrerade 5 000 hyresgäster på Landala torg. Hyresblockader och ockupationer spreds över landet och 1936-1937 stod slaget i Olskroken, landets största bostadspolitiska strid genom tiderna.

I takt med arbetarklassens organisering, politiska skolning och fasta framtidstro om att en förändring var möjlig började en ny syn på samhället och staten att växa fram. Bland massorna fanns en stark tro och optimism på att det var möjligt att utveckla landet och en politisk enighet växte fram inom arbetarklassens parti om att det var nödvändigt att förändra Fattigsverige och bygga upp en modern demokrati med social rättvisa.

bostadskostnad och inkomst.

Riktmärket var att högst 20 procent av hushållsinkomsten skulle gå till hyra.

• Införande av familjebostadsbidrag och byggnadsbidrag.

• Offentligt ansvar för finansieringen av bostadsbyggandet. Staten skulle ansvara för risker och subventioner medan kommunerna skulle organisera, planlägga, ta byggnadsinitiativ och förmedla statliga lån.

• Eliminera spekulation genom etablering av allmännyttiga bostadsföretag. Dessa skulle agera

I början av 1940-talet riskerade bostadsbyggandet att stanna av på grund av effekterna av kriget med höga räntor, svårigheter för krediter och stigande byggkostnader.

En rad åtgärder följde: byggnadslånebyrån erbjöd genom staten

För att få lån villkorades att lägenheterna inte fick hyras ut till högre pris än 1939 års hyresnivå.

Staten hade övertagit de ekonomiska riskerna vid nyproduktion och stärkte kontrollen över bostadsmarknaden. Åtgärderna fick effekt och de flesta kommunala bostadsföretagen bildades nu. På tre år 1939-1942 ökade andelen lägenheter som byggdes med statliga lån från 5 procent till 100 procent.

Mellan 1945 och 1960 byggdes drygt 800 000 lägenheter, och nu bodde 38 procent av befolkningen, eller 2,7 miljoner människor, i lägenhet. Men 1960 var den samlade kön ändå 300 000 hushåll.

Många var inneboende i väntan på egen bostad. Ökad livslängd, invandring, omflyttning inom landet och förändrade bostadsvanor låg till grund för en stigande efterfrågan.

De växande bostadsköerna skapade på nytt politisk oro, särskilt i de större städerna.

Den socialdemokratiska regeringen fattade därmed beslut om att bygga bort bostadsbristen och råda bot på trångboddheten. År 1959 tillsattes bostadsbyggnadsutredningen vars bostadsbyggnadsprogram senare kom att kallas miljonprogrammet och fastställdes av riksdagen 1965. ■ Del två i nästa nummer av Offensiv

INTERNATIONELLT

18 OKTOBER 2018 # 1 322

11

dersökningarna inför Hessen-valet pekar mot att både CDU och SPD kommer att förlora stort.

I regeringsställning har stödet till SPD fortsatt att rasa och partiet når i opinionsundersökningarna knappt upp till 15 procent. I fjolårets förbundsval fick SPD endast 20 procent av rösterna – partiets sämsta val i förbundsrepublikens historia.

Den reaktionäre Seehofers CSU backade rejält och den politiska krisen har fördjupats.

Valet i Bayern, Tysklands största delstat och en ekonomisk gigant, slutade i ett katastrofval för såväl högerpartiet CSU, som länge styrt delstaten, som det socialdemokratiska SPD. PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

C

SU, systerparti till förbundskansler Angela Merkels CDU, backade med drygt 10 procentenheter och förlorade sin majoritet i delstaten. SPD mer än halverades och förlorade sin position som delstatens näst största parti till Die Grünen (de Gröna) som fördubblade sitt röstetal till 17,5 procent.

Valutgången i Bayern bidrar

10,2 procent, i det bayerska valet än i förra årets förbundsval (riksdagsval) då partiet fick 12,6 procent av rösterna.

SPD i Bayern förlorade ännu mer än CSU och fick endast 9,3 procent,

AfD är även det regionala högerpartiet Fria väljare (Freien Wählern) större än SPD. Vänsterpartiet Die Linke gick CSU, som under nästan hela efterfram i valet, men ökningen var dock krigstiden (sedan 1945) ensamt inte tillräckligt stor för att ge plats har regerat Bayi delstatsparlaern, hade innan mentet (LantdaValutgången blev till en valet gjort en skarp gen). Men bland misstroendeförklaring mot landets väljarna under högersväng och sittande regering, en regerings­ trappat upp sin 30 år fick partirasistiska politik koalition mellan CDU/CSU och SPD. et 5 procent av i hopp om att det rösterna, vilket skulle säkra fortsatt egen majori- mot drygt 20 procent i förra del- skulle ha krävs för att komma in. tet. Men det motsatta skedde och statsvalet 2013. SocialdemokraterCSU gjorde ett av sina sämsta val na backade till och med ännu mer Valutgången blev till en misstroennågonsin. CSU förlorade väljare i partiets enda bayerska styrkefäste deförklaring i Bayern mot landets till framför allt De Gröna, men München, delstatens huvudstad. sittande regering, en regeringskoaockså till rasistiska AfD (Alternalition mellan CDU/CSU och SPD. tive für Deutschland), som nu tar Socialdemokraterna, som under Frågan är om regeringspartierna plats i delstatsparlamentet för för- lång tid varit Bayerns näst största klarar av så många fler katastrofsta gången. parti har efter valet rasat ned till val, och om bara två veckor är det AfD fick dock ett lägre röstetal, plats fem. Förutom De gröna och delstatsval i Hessen. Opinionsunockså till att försvaga den redan hårt sargade regeringskoalitionen mellan CDU/CSU och SPD.

Foto: Wikimedia Commons

Bayern: Ny valkollaps för regeringspartierna

CSU hade innan valet i Bayern lagt sig väldigt nära AfD med ständiga utfall mot flyktingar och asylrätt. I likhet med extremhögern har partiets företrädare stämplat flyktingar som ”asylturister”.

Efter rasisternas våldsamma hatmarscher i Chemnitz yttrade CSU-ledaren tillika inrikesminister Horst Seehofer att ”migrationen är alla problems moder”, och när han fyllde 69 år i somras hyllade han sig själv för att samtidigt ha sett till att 69 afghanska flyktingar utvisades. En av dem tog sitt liv så fort planet landade i Kabul.

Inom Fort Europa har CSU byggt ett Fort Bayern, men protesterna mot den rasistiska politiken har varit många och stora. Bara dagarna innan valet demonstrerade omkring 40 000 i München mot attackerna på flyktingars rättigheter samt mot att den allt mer militariserade delstatspolisen har fått nya befogenheter.

Valresultatet i Bayern kommer såväl att leda till ytterligare sprickor inom CSU som till nya splittringar inom regeringen när CSU-ledarna skyller valkatastrofen på Merkel och CDU. CSU i Bayern önskar nu helst samregera med Fria väljare och FDP, som med minsta möjliga marginal, 5,1 procent tog plats i delstatsparlamentet. Men efter valet har CSU även öppnat för ett samarbete med De gröna. Oavsett vem och vilka som blir CSU:s samarbetspartner har den nya politiska karta som har ritats i Bayern skärpt landets politiska kris. Det i sin tur skakar hela den europeiska kapitalismen och EU. ■

Gauche Révolutionnaire (CWI Frankrike): Lyckad socialisthelg i Montelimar

L

röstning för självständighet från Frankrike eftersom folkomröstningen äger rum om knappt en månad. Bland annat nämndes hur ursprungsbefolkningen fick rösträtt cirka 100 år efter att Frankrike koloniserade ögruppen 1853, att 90 procent av alla förmögenheter ägs av europeiska bosättare eller deras ättlingar samt att ungdomar har startat en rörelse i protest mot de miljöfarliga nickelgruvorna.

Efter seminarierna hölls en paneldebatt om bland annat kampen mot regeringen och nödvändigheten av ett nytt parti som kämpar för arbetares intressen.

Rémi Fumat (järnvägsarbetare och fackligt aktiv) berättade om

den 3 månader långa järnvägsarbetarstrejken och Gilles Reynaud (Okuvade Frankrike) berättade om sin situation som arbetare inom kärnkraften samt om sitt kandidatskap i EU-valet i maj. Rachel Mahé (Gauche Révolutionnaire) avrundade med att tala om vilken sorts organisation som behövs för att kunna utmana Macronregeringen.

Samanfattningsvis var stämningen god, diskussionerna (som ofta fortsatte efter seminarierna) många och det var många nya människor som deltog.

– Det är ett tecken på ökande politisering, människor söker efter ett alternativ och finner det i vårt parti, sa Rachel Mahé. ■ Vilgot Karlsson

Ett 50-tal deltog i den inspirerande Socialisme 2018.

Foto: Vilgot Karlsson

ördagen den 13 oktober arrangerade Gauche Révolutionnaire sud-est (sydöstra sektionen av RS systerparti i Frankrike) ”Socialisme 2018” i Montelimar, en heldag bestående av diskussioner kring det aktuella politiska läget i Frankrike och världen över, samt socialistiska analyser kring förtryck och orättvisor. Ett femtiotal personer i alla åldrar deltog.

Dagen inleddes med en diskussion om klimatet och kapitalismens oförmåga och ovilja att stoppa klimatförändringarna.

Därefter följde flera seminarier om kampen mot sexism, antirasistisk kamp, Marx 200 år med mera.

Särskilt intressant var seminariet om Nya Kaledoniens folkom-

INTERNATIONELLT

18 OKTOBER 2018 # 1 322

12

som ska försöka kontrollera flyktinglägren, har nu bedömt Libyen som alltför farligt för att det ska vara möjligt.

Allt fler dör på flykt från krig, förtryck och terror över Medelhavet, dödens hav. Det beror på EU:s hårdare och inhumanare flyktingpolitik.

Libyen ses dock av EU som ett säkert land att skicka tillbaka flyktingar till. Vi hör samma sak om Afghanistan. Margot Wallström hävdade i en intervju i Lunchekot den 12 oktober att det var ett sätt att lära Libyen vad mänskliga rättigheter är.

EU är inte precis de rätta att undervisa om mänskliga rättigheter.

En fundamental mänsklig rättighet är rätten att söka asyl. Den rätten förnekas nu tusentals personer som flyr undan krig, förtryck och fattigdom.

Fort Europa skördar än fler liv I somras åkte jag ut på sjön i vår eka tillsammans med en ung kille. Han var rädd, men lugnade ner sig efter ett tag.

Sist han satt i en båt var i en överlastad gummibåt mellan Turkiet och Grekland. Halvvägs över stannade motorn. Han och de övriga ombord hade tur och fick hjälp i tid. Allt fler har inte den turen.

lien förmått Panama att dra in den panamaflagg fartyget har haft.

För något år sedan kunde vi på svensk TV följa de räddningsfartyg Sverige skickade till Medelhavet.

Vi kunde se hur de räddade folk ur överfyllda båtar och sedan förde dem i land i Europa.

sätts i låsta förvar. I förvaren utsätts de för våld och svält. Det finns rapporter om att de har fått gå upp till fem dagar utan mat. UNHCR,

Är det idag några som räddas ur överfyllda båtar eller plockas upp nationell sjörätt straffas och törs ur havet förs de inte till Europa, inte längre bistå folk i sjönöd. Att utan tillbaka till det Libyen de kom politiken är inhuman är bara för- ifrån. Kommer man från Turkinamnet. et hamnar man i överfyllda läger i Grekland med Läkare Utan 1 783 personer små utsikter att Gränsers räddningsfartyg Aquhar hittills i år komma därifrån. arius tvingas avDe som förs dött i sina försök tillbaka till Libybryta sina insatser att rädda folk ute att ta sig över till en betraktas som till havs sedan Itakriminella och Europa.

• Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar.

Avskaffa Dublinförordningen.

Riv upp EU:s avtal och samarbete med Libyen, Turkiet och Afghanistan. Stoppa militariseringen av flktingpolitiken.

• Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

•M asskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

L

unchekot rapporterade den 12 oktober att 1 783 personer hittills i år har dött i sina försök att ta sig över till Europa. Då, 2015, kom båtar till räddning. Nu, 2018, straffas de som försöker rädda flyktingar och föra dem till en europeisk hamn.

Italienska fiskare som tidigare har följt sitt samvete och inter-

Stora delar av dagens flyktingproblematik beror på europeiska länders kolonialpolitik. De problem man skapade då visar sig nu i inbördeskrig på många håll i den exkoloniala världen. Europa är en integrerad del av världen och måste agera därefter. Dit hör att låta människor på flykt söka sin tillflykt här.

Europa och EU måste ta sitt ansvar och låta människor på flykt få söka asyl. För att detta ska ske måste starka proteströrelser byggas upp mot flykting- och högerpolitiken. ■

RS och Offensiv säger:

• Amnesti för alla som väntar, fått avslag och för papperslösa. Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck.

• Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad åt alla – låt storföretag, banker och rika betala.

•G lobal kamp mot imperialismens plundring och militarism.

• Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.

Massiv slakt på dansk public service

Ledningen för Danmarks Radio (DR) tog i förra veckan beslut om att genomföra den sparplan som den danska högerregeringen med stöd av Dansk Folkeparti beslutade om i juni. Men fler strejker och protester emot detta är att vänta.

ANDERS WEMMERT offensiv@socialisterna.org

bete. Dessutom kommer ett antal publika kanaler att läggas ner.

Besparingarna är ett led i att ge ökat utrymme till privata mediaintressen och att minska statens kontroll över publik media.

Sören Söndergaard, mediatalesperson för det danska vänsterpartiet Enhedslisten, säger i ett uttalande att konsekvenserna av DR:s beslut blir ökat utrymme för fake news och för kommersiella kanaler som exempelvis Netflix, HBO och andra mediebolag. Bolag som

Dansk Folkepartis motsvarighet i Sverige, SD, vill också kraftigt skära ner på Sveriges Radios budget och attackerar vad man påstår vara brist på opartiskhet och saklighet. Vad SD vill är att ”utreda vad public service ska ha för uppdrag”.

I SD:s värld betyder detta att public service ska sprida svensk kultur och svenska värderingar. SD vill se ett medialandskap styrt av nationalism och högervärderingar.

Detta måste stoppas.

• Nej till högervridning och likriktning av public service. ■

Att slakta public service är precis vad SD också vill.

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

Foto: DR , CC0

D

ansk Folkeparti är systerparti till Sverigedemokraterna och har stort inflytande på den politik som den danska regeringen för i olika frågor, som flykting- och invandringspolitik, offentlig service som skolor och sjukvård och även public service.

Den besparingsplan som DR nu har gått ut med innebär att 20 procent av budgeten ska skäras bort årligen fram till 2021. Detta innebär en besparing på cirka 420 miljoner DKR årligen samt att cirka 400 personer blir av med sitt ar-

fullständigt struntar i mångfald och kvalité och som bara vill tjäna pengar på mediemarknaden.

Medarbetare på olika avdelningar inom DR strejkade under en dag i förra veckan i sympati med varslade kollegor. Flera protestaktioner och eventuellt strejker är att vänta.

18 OKTOBER 2018 # 1 322

13

Det växande antalet strejker i USA är en viktig utveckling. Vad som nu behövs mer är en stridbar, kämpande ledning för arbetarklassen som helhet.

Sedan 1980-talet har facken i princip konstant varit på defensiven i USA, ställda inför hänsynslösa nyliberala attacker från cheferna. Trots några spektakulära kamper har trenden varit besegrade strejker och reträtter från fackliga ledare.

TONY WILSDON

Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer USA)

D

etta har spelat en stor roll i att försvaga arbetar­ nas tilltro till förmågan att vinna genom att strejka. Men strejkaktioner är huvudvapnet som arbetarklassen har för att förbättra sin levnadsstandard. Misslyckan­ det med att vinna förbättrad lev­ nadsstandard, tillsammans med en fackledning i reträtt, har försvagat fackens förmåga att organisera ar­ betare som ser sina levnadsstan­ darder och arbetsvillkor försämras.

Detta årtionde började med upproret i Wisconsin år 2011 [en kamp mot att delstatsstyret ville ta ifrån de offentliganställdas kol­ lektivavtal], som hade en enorm potential men avleddes av fackled­ ningen och Demokraterna. 2011 såg också den plötsliga uppkom­ sten av Occupyrörelsen som en reaktion mot de ökande klassklyf­ torna i USA. Vi har sett fler tecken på ett växande motstånd de senaste åren, som att UFCW [fackförbund mot­ svarande Livs/Handels] har organi­ serat arbetare på Walmart, snabb­ matsstrejker, och viktiga strejker från sjuksköterskor, lärare och kommunikationsarbetare.

I år har vi sett nya viktiga ut­

vecklingar. Mest synligt har varit lärarnas uppror i södra och syd­ västra delen av landet.

Dessa strejker innehåller flera viktiga nya kännetecken: gräsrots­ organisering; anammandet av ett program som drar till sig ett bre­ dare skikt av arbetare; vägran att begränsas av fackledningens snäva strategi; att ta striden mot lagstif­ tarna och på så sätt vända hela den politiska debatten; samt att vinna tydliga segrar.

Sedan dess har det varit en be­ tydelsefull ökning av antalet strej­ ker och omröstningar till stöd för strejkaktioner.

Hotellstrejkerna i Chicago är en viktig utveckling och har lett till en omröstning för strejk i Boston.

En våg av lärarstrejker i delsta­ ten Washington i september visar att lärarrevolten är långt ifrån över och eventuellt kan följas av en stör­ re lärarstrejk i Los Angeles. 30 000 stålarbetare på Arcelor Mittal och U.S Steel har godkänt strejkåtgär­ der. Det finns också en uppgång i fackens medlemsantal då fler ung­ domar går med i facken.

Att den fackliga aktivismen har ökat beror på de hårda attackerna

på levnads- och arbetsvillkor, vil­ ket särskilt riktas mot unga arbe­ tare, kvinnor och icke-vita. Vidare har den ökande boendekostnaden påverkat alla arbetare och en stor andel av medelklassen. En ny för­ ståelse börjar sprida sig om att framsteg bara kan vinnas genom gemensam kamp.

En artikel för inte så länge sedan i Jacobin av Erin Drinbach redovi­ sade en dramatisk ökning av anta­ let större arbetsnedläggelser, för­ visso från en väldigt låg nivå, med 16 stycken under årets första halv­ år. I den här takten kommer siffran att bli den högsta sedan år 2000.

En artikel i Los Angeles Times med hänvisning till en Gallupun­ dersökning som visade att 62 pro­ cent stödjer facken, den högsta siffran på 15 år, kommenterade: ”Amerikaner har behövt lite tid på sig för att förstå just hur förskräck­ lig deras situation har blivit”.

Artikeln pekar vidare på det ”överväldigande offentliga stödet för de strejkande lärarna denna vår i republikanska stater som West Vir­ ginia, Oklahoma, och Arizona (…) den aktningsvärda opinionsunder­ sökaren PDK fann att 73 procent stödjer lärarnas strejk, med hela 78 procents stöd från föräldrar med barn i skolåldern.” Ytterligare bevis på skiftet hos den offentliga opini­ onen var två-mot-en-röstetalet om att dra tillbaka en så kallad ”rättatt-arbeta”-lag i Missouri i somras [en antifacklig lag som bland annat förbjuder fackliga trygghetsöver­

enskommelser, förbjuder att arbe­ tare automatiskt blir medlemmar i facket vid anställning och betalar medlemsavgift, med mera].

Den nyliga kampen av Internatio­ nal Union of Operating Engineers Local 302 i västra Washington, som organiserar dem som sköter kranar, hissar och den tyngre ut­ rustning som krävs för den mas­ siva lokala bostadsboomen, visar att kampstämningen sprider sig till sektorer som vanligen anses vara mer ”konservativa”.

Gräsrötterna i facket organisera­ de två framgångsrika nej till kon­ trakt, liknande dem som har ac­ cepterats av resten av byggsektorn.

En strejk röstades för med knapp marginal emot ledningen.

Den resulterande 17-dagarsstrej­ ken stängde ner alla större fack­ anslutna byggarbetsplatser i väs­ tra Washington, inklusive Seattle.

T

Foto: Charles Edward Miller / Flickr CC

USA: Strejkerna sprider sig – arbetare slår tillbaka

Fackledningen drogs in i en strejk de inte ville ha. Ganska snabbt togs koordineringen av strejken över av en facklig gräsrotsgrupp som kom­ municerade via en stängd sida på Facebook. Strejken vann de flesta av sina krav, även om ratificeringsrös­ ten inte är klar ännu.

Dessa strider ägde rum mot bak­ grund av att fackmedlemskapet i den privata sektorn har fallit till under 7 procent av arbetsstyrkan, samt en fortsatt offensiv från den härskande klassen mot offentlig­ facken och strejkrätten.

Den största utmaningen är att underifrån och genom gräsrotsor­ ganisering bygga en ny ledning.

Det är därför som det alternativa ledarskap som börjar formats i lä­ rarrevolten är så viktig, eftersom det är mer kämpande fack som NNU (sjuksköterskefacket) som kan ta arbetarrörelsen framåt. ■

rots att en förkrossande majoritet av medlemmarna (90 procent) i juni hade sagt sig vara beredd att strejka och trots att medlemmarna nyligen röstade nej till det avtal som transportfacket Teamsters ledning slutit med fraktjätten UPS blir det inga omförhandlingar.

Fackbyråkraterna med James Hoffa i spetsen struntar helt i medlemsopinionen och vägrar att omförhandla avtalet som inte ens ger högre ingångslöner än på Amazon. Gräsrotsoppositionen inom Teamster samlar namn för nya förhandlingar. Det är Hoffa och hans klick som ska köras över – inte medlemmarna.

Teamsterledningens svek gynnar inte bara antifackliga UPS som gjorde en vinst på nära 45 miljarder kronor förra året, utan även övriga logistikbolag som håller ner lönerna och motarbetar facken. ■

KULTUR

18 OKTOBER 2018 # 1 322

14

Storföretag kan inte rädda planeten Kan storföretagen rädda oss från klimathotet? Många hävdar det, menar författaren Peter Dauvergne, professor i internationella relationer, universitetet i British Columbia, till boken Will big business destroy our planet?

INGRID ERIKSSON RS Umeå

I

nte bara de multinationella bolagen själva hävdar att de kan rädda oss från klimathotet, utan i allt högre utsträckning även regeringar och frivilligorganisationer. Företag som Coca-Cola, Pepsi, Nike och Walmart beskriver sig numer själva som huvudaktörer i kampen för ”hållbarhet”. En hel del görs också för att minska slöseri med råvaror, öka återvinning och effektivisera tekniska lösningar.

går att förena med långsiktig hållbarhet och en rättvis konsumtion. I alla fall inte i den utsträckning som krävs för att rädda miljön från en global katastrof vars konsekvenser är svåra att överblicka.

I allt högre utsträckning styrs också diskussionen och de åtgärder som sätts in av företagens intressen, vilket betyder en inriktning på lösningar som inte på något sätt hotar makt och vinster, exempelvis frivilliga överenskommelser och olika typer av certifiering.

Dauvergne pekar på hur de stora företagen är den drivande kraften bakom att olika typer av slösaktig och onödig konsumtion ökar (exempelvis av SUV:ar) samt att konsumtionen blir alltmer ojämlik.

De rikaste tio procenten i världen står idag för ungefär hälften av koldioxidutsläppen från privat konsumtion. Globalt sett behövs samtidigt ökad konsumtion, givet

Att sätta sin tillit till att multinationella bolag ska rädda miljön är lika dumt som att låta pyromaner utgöra brandkåren.

Men, som han skriver, att sätta sin tillit till att multinationella bolag ska rädda miljön är lika dumt som att låta pyromaner utgöra brandkåren. Detta eftersom företagens grundläggande intressen av ökad produktion och vinster inte

den fattigdom som många lever i och att världens befolkning ökar.

Men om detta ska gå att förena med hållbarhet måste konsumtionen bli långsiktigt hållbar och framför allt mer rättvis, skriver Dauvergne.

I boken ges också flera exempel på hur vackra policydokument döljer en smutsig verklighet. Ett exempel är Volkswagen som 2015 avslöjades med att fuska med utsläppsvärdena för sina dieselbilar och i det längsta försökte dölja fakta. Ett annat, och kanske det bästa exemplet, är hur oljeindustrin under decennier har motarbetat fakta om klimathotet.

ExxonMobiles egna forskare varnade redan på 1970-talet i en rapport för att förbränningen av fossila bränslen sannolikt låg bakom klimatförändringar. Detta var ett helt decennium innan frågan på allvar började diskuteras! Vad gjorde ExxonMobiles ledning?

Slog larm? Såklart inte.

Istället begravdes rapporten och 1980 finansierade företaget annonser och opinionsbildning som ifrågasatte fakta kring klimathotet.

Man stöttade tankesmedjor som argumenterade emot miljöåtgärder och gav pengar till forskning som skapade osäkerhet kring fakta om klimatet. Ändå kunde vd:n för ExxonMobile 2015 hävda att de skulle fortsätta att engagera sig för att utveckla och sprida vetenskaplig kunskap kring klimathotet! Skandalen avslöjades 2015 och ledde till åtal under 2016.

Boken är kort och lättläst, späckad med bra fakta som visar på hur oförenligt ett kapitalistiskt system är med långsiktig hållbarhet. En av

bokens förtjänster är också att den i slutet pekar på behovet av gräsrotsrörelser och aktivism för att bygga en motkraft mot storföretagens växande inflytande. ■

Låt oss få vara lite olika

Tjära människa om en unik allkonstnär.

P Vilho Ollikainen: En potatis vid varje hus

E

fter en lång bilresa från Luleå kom jag fram till Folkets hus Gunnarsbyn där Jan Johansson fritt tolkade Vilho Ollikainens sånger, bilder och dikter i föreställningen Tjära människa. Inne var det en stor sal, en aula med högt till tak, några utplacerade biofåtöljer längs väggarna och fyra runda bord med pinnstolar mitt på golvet.

På scenen står det en tramporgel, ett litet bord med två stolar och en kapphängare. En man, Jan Johansson, går diskret in på scen och sätter sig på en stol, med ryggen mot publiken och börjar jojka.

Sedan presenterar han sig som

Författare: Peter Dauvergne Förlag: Polity Press, Cambridge Utgivningsår: 2018 Antal sidor: 160

Vilho Ollikainen och förklarar att musik är livets medicin.

Vilho Ollikainen var ett riktigt original. Vi får följa med i en liten bit av Vilhos liv, med hans tankar.

Han föddes 1934 i Saavolax, Finland. Men redan som 15-åring flyttade han till sin mor i Gällivare.

Han bodde sedan i olika byar runt om i Gällivare kommun.

Han var allkonstnär, i sann mening. En rolig detalj nu i efterhand var ju att det kan vara lite besvärligt för finsktalande att skilja på bokstaven p och b. När man efter Vilhos död gick in i hans hem hittade man

där bokhyllor fulla med sångtexter i pärmar. Pärmarna var märkta Bärm 1, Bärm 2, och så vidare.

I hans hem fanns också flera flyttkartonger fulla av kasettband, på vilka han spelat in sina sånger.

Han levde med en kvinna i Nilivaara och trivdes där. Men senare i livet träffade han en ny kvinna, som bodde i Ullatti. Innan han flyttade planterade han en potatis vid varje hus, på gatan han bodde.

Föreställningen var klart sevärd och vi fick en inblick i ett sant originals unika liv. ■ Britta Berggren

å Kulturens hus i Luleå torsdagen den 11 oktober framträdde Olof Wretling med sin föreställning Diagnoserna i mitt liv. Olof är en av de jätteroliga killarna i Mammas nya kille. Han är också med i Klungan.

Det var en annorlunda scenbild man fick se. Trasmattor var upphängda en och en. På ena sidan scenen stod det trummor och några andra instrument.

Mitt på scenen var det ett litet upphöjt bord. Vid trummorna satt det en musiker. Han började spela en visa, och sedan kom Olof in.

Olof ställer sig i mitten och börjar berätta om att han var väldigt otålig som barn, familjen fick en diagnos

för det; ADHD. Men på Västerbottniska hette det ”spring i benen”.

Han berättar om många, för oss roliga, minnen från sin barndom.

Säger att han såg djävulen en gång när han var ute och sprang.

Olof avslutar med att han aldrig trodde, när han hade problem i skolan och fick diagnos, att han skulle klara av att stå på scen trettio år senare. Han tycker att det är viktigt att vi slutar ställa diagnoser på varandra och istället låter alla få vara lite olika.

Om du får chansen, se till att se denna tankvärda och underhållande föreställning! ■ Britta Berggren

Man kan få tänka olika utan att behöva ha olika diagnoser.

Luleå:

Tidningen Offensiv och revolutionär media idag Tid: Tisdag den 23 oktober kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Onsdag den 24 oktober kl 18.00.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Uppsala:

Tid: Tisdag den 30 oktober kl 19.00 För mer info: 072-200 08 13

Västerås:

Sverige efter valet Tid: Måndag den 22 oktober kl 18.00.

För mer info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Sthlm Norra Tid: Onsdag den 24 oktober kl 18.00 Plats: Folkets Husby.

För mer info: 070-990 38 40.

Marknaden förgör planeten Sthlm Södra Tid: Torsdag den 25 oktober kl 18.30 Plats: Högdalen, Harpsundsvägen 147.

För mer info: 073-509 06 84.

Haninge

Plats: Yxhammarsgatan 8-10.

För mer info: 070-396 47 83.

Göteborg:

Två Katalonien, ett socialistiskt svar Hammarkullen Tid: Måndag den 22 oktober kl 18.00.

Plats: Sandeslätt.

För mer info: 073-501 21 37.

Två Katalonien, ett socialistiskt svar Lövgärdet Tid: Tisdag den 23 oktober kl 18.00.

Plats: Mejramsgatan.

För mer info: 073-501 21 37.

Två Katalonien, ett socialistiskt svar Angered Tid: Onsdag den 24 oktober kl 12.00.

Plats: Kaneltorget.

För mer info: 073-501 21 37.

Boden

För info: 070-231 99 10.

u har drygt hälften av oktober månad gått förbi och vi har hittills samlat in nästan en tredjedel av vår målsättning. Med 24 601 kronor insamlat innebär det att vi måste få in omkring 55 000 kronor innan månadsskiftet om vi ska klara målet.

Veckans aktiviteter har bidragit med 12 021 kronor vilket är bra. Dessutom har också haft en bra ökning vad gäller antal sålda tidningar med 232 stycken. Vi har också värvat 29 nya prenumerationer varav fem har tecknats via autogiro.

Norrbotten fortsätter att göra bra ifrån sig och har kommit nästan halvvägs av det lokala målet medan Stockholm Södra är den partiförening

som hittills har kommit längst med drygt 50 procent av sitt mål.

Hjälp oss att samla in 80 000 kronor under röda oktober! Du kan skänka en slant direkt till ekonomikampanjen med Swish till 123-240 32 85 eller på PlusGiro 87 96 49-2, alternativt skicka ett meddelande med ”Offensiv 50” till 72550 för att göra ett SMS-bidrag. Tack! ■

Procent av mål

Norrbotten

5 662 kr

Västerbotten

Totalt

30% 24 601 kr

0 kr

Mellannorrland

620 kr

Stockholm

14 159 kr

Mellansverige

1 210 kr

Västsverige

2 640 kr

Sydsverige

310 kr

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Svaret är socialism

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Kampen mot rasism historiskt och nu Tid: Torsdag den 25 oktober kl 18.30.

Plats: Jordbro kultuhus.

För mer info: 070-874 79 12.

Örebro:

Borås:

Malmö-Lund:

Metoo ett år senare – vilken väg framåt för kampen?

Tid: Onsdag den 24 oktober kl 18.00.

Hjälp oss nå målet N

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

För info: 073-740 39 54.

För info: 070-885 44 86.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

18 OKTOBER 2018 # 1 322

Luleå: Ta strid mot Socialmoderaterna Efter utförsäljningar av allmännyttan, massrörelsen mot skolnedläggningar och en allmän högerpolitik blev valet i Luleå en katastrof för Socialdemokraterna som backade 11 procentenheter. Efter flera turer fram och tillbaka har de nu gjort upp med Moderaterna om platserna vid köttgrytan.

+

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

T

Moderaternas Anders Josefsson blir ”oppositionsråd” och partiet ges position som andra vice ordförande i nämnder och styrelser, vilket innebär att de bjuds in till den viktiga beredningen (förberedelsen) av beslut. I praktiken innebär det att S och M ska hitta en ”samsyn” i olika ärenden inom slutna rum.

Helt säkert finns också en oskriven uppgörelse om att minska inflytandet för oppositionen och ta bort insyn och gruppledararvoden för mindre partier. Det är en förändring som Niklas Nordström har velat genomföra sedan länge för att undergräva oppositionens möjligheter, både ekonomiskt och i form av demokratisk insyn.

Foto: Luleå kommun, Moderaterna, Socialdemokraterna

rots Rättvisepartiet Socialisternas varningar och betonande att det behövs kamp mot högerpolitiken började Vänsterpartiet (som ökade med två mandat) och Miljöpartiet (som minskade med två mandat) diskussioner med S om ett ”rödgrönt” styre i kommunen. Enligt S ordförande i Luleå Anders Öberg och vänsterns Nina Berggård var de överens ”till 95 procent” när S plötsligt bytte fot, och började förhandla med Moderaterna.

Uppenbart finns det en strid inom S om vägen framåt. Anders Öberg med flera vill befästa maktpositionen (och högerpolitiken) med ett majoritetsstyre med MP och V, medan klicken kring kom-

Helt säkert finns också en oskriven uppgörelse om att minska inflytandet för oppositionen och ta bort insyn och gruppledararvoden för mindre partier. munalrådet Niklas Nordström vill ge utrymme för mer öppet samarbete högerut för att till exempel kunna fortsätta utförsäljningarna.

Det vore dock fel att tolka det som en verklig strid mellan höger och vänster – till exempel har Anders Öberg som landstingsråd stått för en brutal nedskärningspolitik i vården. Det handlar mer om strategier för att behålla makten.

S+M-uppgörelsen betyder att de ingår en valteknisk samverkan för att dela på platser i styrelser och nämnder.

Trots uppgörelsen mellan kommunfullmäktiges två största partier är det en svagare kommunledning än tidigare. Med nya nedskärningar, privatiseringar och därtill följande protester, där RS kommer göra allt för att stödja kampen, kommer alliansen mellan S och M att prövas och Nordström kan mycket väl misslyckas att få igenom sin högerpolitik i kommunfullmäktige.

Uppgörelsen innebär också att Socialdemokratins process av kris och upplösning påskyndas. I nästa val kan de mycket väl förlora 11

procentenheter till. Det viktiga nu är att oppositionen byggs upp från vänster med organisering av alla som hotas – vårdpersonal, hyresgäster, skolpersonal och föräldrar.

Tillsammans kan vi kräva stopp för nedkärningar och privatiseringar och pengarna tillbaka till välfärden.

Gör vi det kommer vi samtidigt avslöja att Sverigedemokraternas politik bara är ytterligare

ett sätt för att bevara de rådande orättvisorna med hälp av rasistisk splittring.

Frågan är hur Vänsterpartiet kommer att ställa sig i den uppkomna situationen? Eller för den delen SSU, som i ord ibland kan låta som att de är till vänster om Vänsterpartiet, men som i handling aldrig hittills har vågat stå upp mot Niklas Nordströms högerkurs.

Vad som behövs är en total opposition mot högerpolitiken, som finner sin kraft i den berättigade ilskan i bostadsområdena och ute på arbetsplatserna.

En nyckelfråga kommer att vara att samla olika rörelser, och politiska organisationer som är beredda att ta kampen, i en gemensam kamp mot Socialmoderaternas styre. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

I Luleå är S och M som ler och långhalm. Rusta för strid mot nedskärningsivrarna.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.