Offensiv 1326 by Offensiv

15 november 2018 / # 1 326 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Det behövs ett

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

socialistiskt

vänsterblock

”Inga nazister på våra gator”

3 5

Foto: Natalia Medina

Klimatpolitik bara i ord

– läs mer på sid 2 och 14

Värsta bränderna i Kaliforniens historia De bränder som rasar i Kalifornien är de värsta som har drabbat delstaten. Minst 44 människor har hittills (den 13 november) dödats i de olika bränder som härjar och flera hundra personer rapporteras saknade. Drygt 300 000 människor har

tvingats fly sina hem. Staden Paradise i norra Kalifornien, där den största och dödligaste branden ”Camp Fire” rasar, har helt brunnit ner. Detta är andra gången på tre månader som Kalifornien har drabbats av rekordbränder. – läs mer på sid 16

8-9

Massornas kamp tystade kanonerna

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Skulle aldrig köpa en andelslägenhet

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

NATO-MEGAFON GÖR MAGPLASK

D Foto: Natalia Medina

DET KRÄVS ETT ”VÄNSTERBLOCK” N u spricker Alliansen på riktigt. Så såg det ut i tisdags, en dag innan omröstningen där Ulf Kristersson (M) får nej som statsminister. Centerns Annie Lööf och Liberalernas Jan Björklund upprepade dagen innan omröstningen att de kommer att rösta nej. I så fall räcker inte M+KD ens med fullt stöd från Sverigedemokraterna. De har 154 röster mot nej-rösternas 195. Inom den traditionella borgerligheten leder regeringskrisen till fullt krig. Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Dagens Industri anklagar C och L för svek. Ebba Busch Thor (KD) anklagar de tidigare kollegorna för att sätta stopp för ”allianspolitik”. Ulf Kristersson, som av allt att döma blir den förste någonsin att få nej efter att ha föreslagits av talmannen, riktar liknande bittra anklagelser. Egentligen säger C och L bara vad de sa i valkampanjen, påpekar Dagens Nyheters ledarsida, som vill ha en blocköverskridande regering. Särskilt Centern baserade sin uppgång i valet på kritiken av SD och uppgörelsen med regeringen om nya gymnasielagen för ensamkommande. Officiell svensk politik är i en djup kris. ”Det vi ser är ett uttryck för att det politiska systemet just nu är på väg att implodera”, sa statsvetarprofessorn Tommy Möller till Svenska Dagbladet i tisdags.

Alliansen spricker, antingen med en M+KD-regering eller med en blocköverskridande regering. Om Kristersson röstas ner, vilket verkar troligast, kan budet gå till Annie Lööf. Resultatet kan då bli en S+MP+C+L-regering, som får ihop 167 mandat. För att bilda regering krävs att Vänsterpartiet lägger ner sina röster. Men även här återstår att se om de olika partierna går med på en uppgörelse och vem som ska bli statsminister. Efter ”blockpolitiken” följer nu alltså uppdelningen i ett högerblock – M+KD med stöd av SD – och ett mittenblock, även om båda dessa har något flytande gränser. Det absurda är att Lööf och Björklund av vissa behandlas som hjältar för att de har ”stoppat SD”. Det är fel på minst två sätt. För det första står de båda partierna för en nyliberal politik, ett program för försämringar av arbetsrätten, mer privatiseringar och ännu mer miljarder till militären. För det andra är det just den sortens politik som har bäddat för SD. Det rasistiska partiet kan fortsätta låtsas som att det står för en annan politik än de etablerade partierna – och fortsätta peka ut invandringen som orsak till försämringar och otrygghet. Det som verkligen behövs är ett helt annat ”block” – ett vänsteroch arbetarklassalternativ till kapitalism och högerpolitik.

Regeringen under de senaste fyra åren – S+MP – motsvarade på inget sätt förväntningarna hos dem som ville ha en ny kurs efter åtta år med Alliansen. Regeringen Löfven döpte sig själv till ”samarbetsregeringen” och gjorde upp med högerpartierna i alla stora frågor. Tillsammans gjorde de upp om mer pengar till militären, sämre pensioner, flyktingpolitik på EU:s miniminivå och så vidare. Vinster i välfärden fick fortsätta, liksom de osäkra jobben hos bemanningsföretagen och bankernas grepp över våra bostäder. I klimatfrågan kapitulerade Miljöpartiet gång på gång inför motorvägsbyggen, kolförsäljning med mera. Vänsterpartiet och resten av vänstern, fackföreningarna, hyresgäströrelsen, olika nätverk och gräsrotskampanjer behöver visa sin kollektiva styrka. De kommunoch landstingsstyren som har tillträtt, och en kommande regering, måste mötas med en helt annan kamp underifrån än under det senaste dryga decenniet. I valrörelsen var vården, bostäder, klimatet, jämställdhet och klyftorna viktiga frågor hos väljarna, även om det knappt märktes i partiledardebatterna. Den politiska krisen i toppen är global och reflekterar en systemkris. Vänsterkrafterna måste stå för ett demokratiskt socialistiskt alternativ. ■

agens Nyheter (DN) skriver helst och mycket om vad man påstår är “främmande ubåtar”. Med hjälp av suddiga bilder och med hänvisning till vad som beskrivs som mystiska krusningar på vattenytan påstår man sig kunna bevisa att främmande farkoster (läs ryska ubåtar) är lika vanliga i skärgården som Finlandsfärjorna. Den 25 oktober skildrade Dagens Nyheter i en flersidig artikel som författats av totalt 15 av tidningens medarbetare att något mystiskt svart, sannolikt ett ubåt, hade observerats i Askrikefjärden vid Lidingö i slutet av juni. En artikel som dagen innan hade föregåtts av att DN skrivit sin femtioelfte ledarartikel i år på temat Sverige måste bli med i Nato. I vilket fall var det som ska ha setts i Askrikefjärden inte alls det som DN hävdade. Det var ett riktigt magplask av Nato-megafonen. Efter några dagar tvingades överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén dementera DN:s uppgifter. ”Det var inte någon ubåt och det är ingen främmande undervattensverksamhet”, sa ÖB till Försvarsutskottet i förra veckan – ett uttalande som DN även återgav, men under den tvetydiga rubriken ”Inga klara besked om farkost vid Lidingö”. Vad det var – om det nu var något – ville dock ÖB inte säga. Det är mycket möjligt att det var en hemlig svensk- eller Nato-farkost som observerades. I vilket fall är det inte första gången som vad som sägs vara en ”främmande undervattensfarkost” är något helt annat. Det har visat sig vara både sälar och plastbåtar. Men någon gång även Nato-ubåtar och en och annan gång kanske även en rysk ubåt.

ör ett par år sedan (hösten 2014) avslöjades också att Försvarsmakten medvetet hade pekat ut fel plats för var en misstänkt undervattensfarkost hade observerats. När detta uppdagades försvarade sig Försvarsmakten med att man ”inte hjälper främmande makt”. Den ubåtsjakten blev som brukligt resultatlös. Men DN ville ha en ubåt och publicerade i början av 2015 en rad artiklar där tidningen hävdade att man hade bildbevis på att ännu en ubåt hade siktats i ytläge i Stockholms skärgård veckan efter denna ubåtsjakt. Dessutom i ett område där det bor tusentals människor. Tidningen publicerade en suddig bild som skulle “bevisa” detta. På bilden syns ingenting mer än en svart prick på havsytan. Några månader stod det klart att det rörde sig om en “icke-ubåt” – arbetsbåten Timebandit. ■

På över 90 orter i hela Frankrike strejkade lärare och övrig skolpersonal den 13 november mot nedskärningar. Trappa upp kampen! (skärmklipp arbetsvarlden.se)

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

ALDRIG MER KRISTALLNATTEN

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Antifascistisk Stockholm: segerfest i Boden ”Enad arbetarklass hade kunnat E stoppa Hitler”

Vi ser ledare som kommer till makten med hjälp av hets, hat och

splittring. Nu senast Bolsonaro i Brasilien. Vi hör ekon från 1938 från typer som Orbán och Trump, men även här i Sverige, till exempel när papperslösa inte få gå i skolan eller prat om att ”de” tar vår välfärd. Det är inte bara SD som står för detta, utan även partier som tidigare har pratat om solidaritet. Nu för de flyktingpolitk på ”EU:s bottennivå” – som avhumaniserar, skuldbelägger och misstänkliggör och på det sättet plogar för den rena nazisterna. I seminariehallen fanns bokbord, mat och fika till besökarna som fick höra föreläsningar om bland annat samisk hbtq+-organisering, antirasistisk mobilisering och kopplingen mellan kapitalism och rasism, som blandades med musik och poesi. Syftet: att tillsammans fira den kamp som har förts mot rasismen och samla kraft för fortsatt organisering. Det uppfylldes till fullo. ■ RS Boden

Om vi organiserar oss i en enad rörelse kan vi trycka tillbaka rasismen och dess grogrund, högerpolitiken.

ortfarande 80 år efter Kristallnatten, startskottet för nazisternas förintelse, är kampen mot fascismen högaktuell. I Stockholm uppmärksammades detta med en manifestation på Sergels torg, med talare från vänsterorganisationer och flyktingföreningar. Upp mot 400 personer deltog och talarna gjorde kopplingar till

dagens samhälle med en extremhöger som har medvind globalt och vars främsta representant är världens mäktigaste person, USA:s president Donald Trump. – Terrordådet är den största attacken mot judar i USA, men inte den enda, beskrev en av talarna attentatet mot synagogan i Pittsburg för ett par veckor sedan.

Foto: Offensiv

xakt två månader efter att nazisterna i NMR gjorde fiasko i kommunvalet i Boden samlade Boden Mot Rasism till manifestation och antifascistisk segerfest. Att NMR bara fick 51 röster i kommunvalet i Boden var mycket tack vare den antirasistiska mobilisering som pågick månaderna innan, som både avslöjade NMR som den terrorsekt de är och visade på ett starkt organiserat och kollektivt motstånd mot rasism och nazism. Festivalen pågick i tre dagar. Först med uppträdande av komikern Özz Nûjen, sedan manifestation den 9 november, och slutligen en seminariedag på lördagen. På manifestationen talade bland andra Liv Shange Moyo från Rättvisepartiet Socialisterna om kopplingen mellan novemberpogromerna 1938 och idag.

Rött Forums talare Elin Gauffin förklarade hur antifascismen idag måste drivas underifrån: – Under 1930-talet hade en enad arbetarklass kunnat stoppa fascismen. Detta gäller även idag. Skolgrupper mot rasism, arbetsplatser mot rasism och bostadsområden mot rasism kan göra det idag. ■ Ammar Khorshed

Västerås: ”Finns potential för ny massrörelse”

ven i Västerås ägde en manifestation rum den 9 november mot rasism och

nazism. Alexander Markianos (RS) var dagens konferencier och öppnade med vad som hände för 80 år sedan.

Västerås mot rasismen.

Foto: Offensiv

Bodens antirasistiska kamp visar vägen för övriga landet.

Bland talarna fanns bland annat Vänsterpartiet Västerås som pratade om hotet från NMR som har haft en närvaro i Västerås på senare tid. Under Allhelgonaafton hade

dessa lagt ljus på kyrkogården i ett hakkorsmönster. Från Rättvisepartiet Socialisterna talade Amer Mohammed Ali. Han lyfte fram hotet från extremhögern idag och potentialen av en ny massrörelse mot rasism och fascism. Amer lyfte också behovet av nätverks- och gräsrotsarbete mot rasism – för bostad, jobb och välfärd åt alla. Fyra personer skrev upp sig att de vill veta mer om RS. ■ RS Västerås

Borås: ”Det finns ingen där som drar upp det med rötterna”

en 9 november hade det gått 80 år sedan novemberpogromerna i Tyskland (som nazisterna kallade Kristallnatten) och det uppmärksammades i Borås av nätverket We Are Borås.

– När vi minns och fördömer Kristallnatten måste vi också koppla det till kampen idag. Det är inte bara av historiska skäl vi samlas, utan också för att ta kampen mot dagens nazism och rasism. Det stannar inte idag vid borgerlighetens och SD:s attacker mot invandrare och diskriminerande regler

mot invandrare och flyktingar, stängda gränser och hårdare tag. Vi samlas för att vi åter hör stöveltramp från nazistiska grupper, och vi måste organisera oss mot dem.

Talade gjorde också Emma från We Are Borås: – Det fanns tydliga tecken, vad som var på väg att hända. Det farligaste är egentligen inte ogräset. Det farligaste är att ingen finns där och drar upp det med rötterna. Flera andra talade också. Och innan manifestationen lästes också en hälsning upp från Jewish Labor Committee, som skickade kondoleanser till Tree of Life-församlingen efter terrordådet i Pittsburgh den 27 oktober. ■ RS Borås

”Vi måste organisera oss mot rasismen”, sa Sara Juaniquina Svensson (RS).

Foto: Offensiv

Flera personer talade under manifestationen, bland dem Sara Juaniquina Svensson från Rättvisepartiet Socialisterna: – Kristallnatten utgjorde inledningen på Förintelsen och mordet på 8 miljoner människor. Natten den 9-10 november 1938 brändes och förstördes över 400 synagogor, och 7 500 judiska butiker vandaliserades och plundrades. Även judiska bostäder förstördes, och judar misshandlades, mördades och tvingades till självmord.

– 30 000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationslägren. Den 15 november samma år avstängdes alla judiska barn från de tyska skolorna, och den 19 november utestängdes alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Av de judar som fanns kvar i Tyskland när andra världskriget bröt ut likviderades 88 procent i de nazistiska dödslägren.

INRIKES

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Rädda vården

Blir LKAB:s sinande malm Kirunas död?

– skär inte ner på Sahlgrenska

LKAB hade pressträff den 26 oktober och meddelade att malmkroppen i Kirunagruvan inte går så långt ned som man tidigare hade räknat med. De hittar inte malm längre ned än 1 365 meter. Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB, säger att ”om inga nya fynd görs kan LKAB bara fylla produktionsverken fram till 2030.” BRITTA BERGGREN

rs.lulea@socialisterna.org

irunavaara är en järngruva som ägs av staten. LKAB har brutit malm där sedan början av 1900-talet. Gruvan är världens största och modernaste underjordsgruva. LKAB grundades 1890 med malmbrytning i Kiruna och Malmberget som sin huvudsakliga verksamhet, även om malmbrytning har pågått i området långt tidigare. För att finna nya malmfyndigheter har LKAB varit tvungna att gräva sig längre och längre ned.

Det blir självklart ökade kostnader och ökade risker ju längre ner man kommer. Den nuvarande huvudnivån, nivån där man befinner sig och bryter, ligger 1 365 meter ner. Kirunvaaras malmkropp är en lutande skiva som drar norrut mot Luosavaara. Det har nu visat sig att malmkroppen är mycket mindre under 1 365-metersstrecket. Den fortsätter bara i norr och går inte längre som en rak linje nedåt. Man vet inte riktigt var, eller hur djupt

Foto: Fredric Alm / Alm & ME

Malmen i Kirunagruvan är mindre än vad man först trodde.

fynd finns. Det måste undersökas mer och det kommer att ta flera år. Men vad händer då om gruvan läggs ner? Kommunalrådet i Kiruna, Kristina Zakrisson (S) är inte så orolig. Hon tror inte att ”Kiruna lever och dör med LKAB”. Hon är kanske lite överoptimistisk, men hon vill framhålla miljöforskningen i Abisko, besöksnäringen och rymdforskningen Esrange. Men LKAB är otroligt viktig för Kiruna. Det är en stor arbetsgivare. Vi i Rättvisepartiet Socialisterna tycker att man måste använda de gruvor som finns istället för att öppna nya, eftersom en gruva är en sån stor miljöbelastning. Det kommer att behöva satsas på nya jobb den dagen malmen tar slut. Men då krävs en socialistisk politik som främjar landsbygd och regioner utanför storstäder, snarare än utarmar dem. ■

edskärningarna på Sahlgrenska i Göteborg innebär bland annat att avdelning 29, där de sjukaste patienterna med lever- och tarmsvikt vårdas, läggs ned. Detta ”river upp stora revor i vården som kommer att påverka tillgången till, och kvaliteten på, vården något oerhört. Kompetenser tas bort från en vecka till en annan som har tagit år att bygga upp, och långsiktiga arbeten för att anpassa vården till nuvarande kunskapsläge raseras”, skriver personal på område sex vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg på Facebook-sidan ”Stöd våra sjuksköterskor”. De skriver att det i nedskärningsbudgeten ”ingår att säga upp sjuk- och undersköterskor. Detta är såklart helt horribla åtgärder, men även intressanta då de visar på att det ju egentligen inte är en diffus brist på sjuksköterskor som är vårdens problem, det är en önskan att finansiera sjuksköterskor som saknas”. Inlägget avslutas med att: ”Om man läser de konsekvensbeskrivningarna kan man också se hur dessa åtgärder har tvingats fram enligt devisen att produktionen ska underordnas budget, inte för hur man bäst kan bedriva en god vård. Analyserna visar tydligt att dödligheten kommer att öka i vårdköerna och som en direkt följd av besparingarna. De fackliga

uttalandena visar tydligt att åtgärderna kommer att försämra patientsäkerhet och arbetsmiljö. Om dessa åtgärder klubbas i enlighet med förslagen kan inte den politiker som läst dessa handlingar inte att svära sig fri från vad de sa ja till. Det här är bara ett område på vårat gemensamma, skattefinansierade sjukhus. De andra områdena har sina egna rapporter. Läs dem. Agera. Politikerna fattar beslut den 3 december.” Läkarna har också vid ett flertal tillfällen riktat skarp kritik mot nedskärningarna. Alliansstyrda Västra Götalandsregionen ”visar ett plus på över en miljard kronor. Ändå saknas både vårdplatser och sjuksköterskor på Sahlgrenska sjukhuset som kan garantera att patienter inte riskerar att dö på grund av våra överfulla mottagningar. Det handlar om politik. Vården är underfinansierad. Med nuvarande budgetöverskott i regionen är det ovärdigt att inte förbättra situationen för regionens invånare i behov av vård och för regionens personal”, skrev Olof Lekholm och Jan Brun för en grupp specialister och överläkare på Medicin kliniken Sahlgrenska i en debattartikel i GP den 31 oktober. Nu gäller det för vårdfacken att gemensamt kampanja för att det blir en jättedemonstration för vården den 3 december. ■

Privatisera inte Farsta torg

Det nya högerstyret i Stockholm vilar inte på lagrarna. Privatiseringarna ska trappas upp. Bostäder, bibliotek, stadsteatern – och nu även torg – är i skottlinjen. PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

Bakom planerna på privatisering – som nu ska diskuteras i stadsdelsnämnden – finns förslag att begränsa den populära torghandeln. Högerpartierna säger att den orsakar nedskräpning och är en ”snubbelrisk”, men de presenterar inga som helst fakta. Det finns skäl att tro att de hellre vill se multinationella hamburgerrestauranger och liknande på torget. Redan från början har det nya styret i Stockholms stad – Alliansen plus Miljöpartiet – lanserat planer

på massiv privatisering av kommunala hyresrätter. Både genom ombildning och försäljning till privata bolag. Kulturborgarrådet Jonas Naddebo, Centerpartiet, inledde sitt uppdrag med att propagera för privatisering av bibliotek och föreslå att Stadsteatern ska ha ”privata finansiärer”.

De avskräckande exemplen från Ulf Kristerssons tid i Stockholm och det moderatledda landstinget är hur många som helst: bostadskrisen, miljonvinster i hemtjänstbolag och Nya Karolinska för att nämna några. Det behövs en kraftfull rörelse mot högerstyret och dess privatiseringar. ■

Torghandeln hotas av högerns privatiseringsiver.

Foto: Per-Åke Westerlund

et är Moderaternas ordförande i Farsta, Lisbeth Crabo-Ljungman, som vill att det privata bolag som äger centrum också ska ta över torget. Helst vill hon att kommunen ska ”överlämna” torget till fastighetsbolaget, Atrium-Ljungberg. Alternativt att kommunen ska betala bolaget för att förvalta det, förutom att

torghandlarna ska betala hyror till bolaget. Som i de flesta privatiseringar är Moderaternas omsorg i första hand att garantera de privata ägarnas vinster.

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

I korthet

Andelsägarlägenheter, vilket föreslås i Sandeslätt, sågas av experter. Trycket måste hållas uppe mot Bostadsbolaget.

Våldtäktsoffer skuldbeläggs än

Andelsägarlägenhet

exism En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att våldtäktsoffer fortfarande i hög grad skuldbeläggs för att ha blivit övergripna. Av de 3 800 tillfrågade i avhandlingen uppger över hälften att offren i någon grad får skylla sig själva. Det skriver SVT Nyheter den 7 november. De tillfrågade fick svara på frågor om skuldbeläggningsgraden på en skala på 1-7, där 1 är ingen skuld, på flera olika fiktiva våldtäktssituationer. Exempelvis en våldtäkt där båda hade druckit alkohol på en fest, och en våldtäkt i sitt hem efter att kvinnan bjudit hem tre manliga kollegor efter en middag ute. Framför allt är det förutfattade meningar som avgör skuldbeläggningsgraden och inte själva våldtäkten. De som har gruppvåldtagits skuldbelades mer än de som hade utsatts av en ensam förövare. – Om man tror att våldtäkt mest handlar om en främmande man som hoppar på en kvinna utomhus när det är mörkt har man en väldigt snäv bild av vad våldtäkt är. Träffar en sådan person någon som istället blivit utsatt av sin partner eller på en fest, är det större risk att den personen skuldbelägger offret helt enkelt för att man inte har förståelse för att det också är en våldtäkt, säger Kerstin Adolfsson, doktorand som har skrivit avhandlingen, till SVT Nyheter.

Få våldtäktsanmälningar leder till åtal

Bostadsbolagets planer på att sälja 200 hyresrätter i San deslätt, Hammarkullen i nordöstra Göteborg till andels ägarlägenheter har vållat stora protester. 120 hyresgäster samlades på ett första möte på Hyresgästföreningens ini tiativ och förra veckan demonstrerade hundratals boende i Hammarkullen mot förslaget. KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg@socialisterna.org

örslaget har vållat kritik från de boende som är nöjda med sin nuvarande boendeform. Hyresgästföreningen kritiserar ombildning då billiga hyresrätter försvinner till förmån för dyr nybyggnation, men även jurister och experter sågar förslaget som rättsosäkert. Juristen och experten Erika P Björkdahl avråder direkt hyresgäster från att köpa i GP den 25 oktober: – Kruxet är att man rent juridiskt inte äger lägenheten man köper. Det är en mycket riskfylld investering.

Skulle förslaget gå igenom och hyresgäster luras till att köpa sin lägenhet innebär det att en blir samägare av en fastighet tillsammans med Bostadsbolaget, men en äger inte lägenheten. Erika P Björkdahl, som utöver jurist också är docent i civilrätt vid Uppsala universitet, har tillsammans med andra jurister granskat de avtal som skrevs när man gjorde samma sak i Botkyrka. På samma sätt kommer Bostadsbolagets avtal i Hammarkullen att utformas med Andelsägarbolaget,

ett bolag som driver hela konceptet med andelsägarlägenheter. I enlighet med gällande lagstiftning ska alla delägare ge sitt godkännande till alla de åtgärder som ska göras. Det skulle innebära att 200 delägare i Sandeslätt ska ge sitt samtycke. Det är ohållbart då en skriver över beslutsrätten i ett samägandeavtal där endast en ägare får all bestämmanderätt, i detta fall det kommunala bostadsbolaget. En belånar sig således för en lägenhet men frånsäger sig besluten och inflytandet. Samtidigt ska en betala en förvaltningsavgift till Bostadsbolaget. Risken är då stor att en inte bara betalar förvaltningen av delägarhuset, utan för området som helhet och de hus som omfattas. Erika P Björndahl beskriver det som att ”stoppa in pengar i ett svart hål” och säger att ”jag skulle aldrig köpa något sådant här” i GP-artikeln den 25 oktober. Bostadsbolaget kan aldrig tvinga någon att köpa, utan alla hyresgäster som vill kan fortsätta vara hyresgäst även om grannarna köper.

Den som köper är då delägare av huset och skyldig enligt hyreslagen att renovera de lägenheter som har det behovet och fortfarande är hyresrätter. Därmed betalar du som delägare även för underhåll av beståndet, men bekostar ditt egna underhåll själv. Erika P Björkdahl menar i GP att lagen om samägande, som det här egentligen handlar om, i stort sett helt saknar regler som skyddar den boende. – I hyreslagen finns skyddsregler och i en bostadsrättsförening har du möjlighet att påverka beslut via demokratiska principer som ska följas. Det här är däremot laglöst land. För Sandeslätt står också frågan om vem som ska ha råd att köpa. Den socioekonomiska statusen är låg och arbetslösheten hög. Att köpa lös en lägenhet handlar om mellan 600 000 kronor och en miljon. Bankerna godtar idag dock inte en andelsägarlägenhet som säkerhet för att bevilja lån – hur ska hyresgäster då finansiera köpet? Rättvisepartiet Socialisterna (RS), som har många medlemmar i det berörda området, vill varna våra grannar från att låta sig luras. – Detta är ett sätt för fastighetsägaren, i detta fall Bostadsbolaget, att gå runt hyreslagen och därmed slippa bekosta nödvändigt underhåll av lägenheterna och lägga över hela denna kostnad på den enskilda hyresgästen, säger Johannes Lundberg (RS). ■

Foto: Kristofer Lundberg

S – pengar i ett svart hål

existiskt rättssystem En granskning som SVT Nyheter har gjort den 11 november visar att det fortfarande är väldigt få våldtäktsanmälningar som leder till åtal. Och i de flesta fall där det går till domstol frias förövaren. Totalt 7 370 sexualbrottsanmälningar rubricerades som våldtäkt under 2017. 11 procent ledde till domstol där 30 procent av de vuxna målsägande friades, vilket kan jämföras med exempelvis misshandelsfall där enbart 10 procent frias, enligt Brottsförebyggande rådet.

2 600 vårdplatser stängda

årdkrisen På grund av den omfattande personalbristen inom vården, framför allt på sjuksköterskor, har 2 600 vårdplatser varit stängda runtom i landet under höstveckorna. Värst har det varit i Norrbotten och i storstäderna, skriver Vårdfokus den 7 november. En anledning som uppges är att regioner och landsting föresatt sig att införa inhyrningsstopp. Men för att locka till sig personal och behålla de som redan finns behöver arbetsvillkoren och löner förbättras samt nedskärningar och andra ”effektiviseringar” stoppas.

En av fyra känner olust p g a jobbet

rbetsmiljö Företagshälsan Avonovas Jobbhälsoindex visar att en av fyra anställda känner olust och obehag inför att jobba några dagar eller fler per månad. Och åtta procent känner så flera gånger i veckan. Bland yngre och äldre kvinnor har känslan av psykiskt obehag över att gå till jobbet ökat sedan fjolårets kartläggning, samtidigt som den har minskat bland äldre män. Dessutom tror var tredje att deras egna hälsa kommer att försämras inom två år på grund av deras jobb. Fler känner dock att de får hjälp och stöd vid hög arbetsbelastning. Kartläggningen har besvarats av 9 991 anställda på den svenska arbetsmarknaden inom olika branscher.

En till Skåne-kommun där SD+M=sant

asisthögern I Staffanstorps kommun gör SD och M gemensam sak och väljer att styra tillsammans. Med M:s 43 procent och SD:s 11 procent får de egen majoritet. ”Vi har märkt att SD ligger oss väldigt nära rent politiskt”, säger kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp Christian Sonesson (M) till Sveriges Radio den 12 november. De har enats om ett rasistiskt program med mer ordning och reda, fler poliser, ”integration”, tiggeriförbud ”om det går rent juridiskt”, att ”kulturella särkrav” inte ska förekomma i skolan, med mera. ■

INRIKES

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

En till naturseger i Haninge – återigen bevisas det att kamp lönar sig.

Det tidigare S-C-MP-styret i Haninge försökte ta bort strandskyddet vid Långsjöns gräns till Tyresta naturreservat. Men efter protester från ett flertal boende, Vendelsö fastighetsägareförening, Rättvisepartiet Socialisterna (RS), Naturskyddsföreningen med flera stoppar Mark- och Miljööverdomstolen exploateringsplanerna. RS HANINGE

offensiv@socialisterna.org

nder förra året drev Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet – som utgjorde ledningen i både Kommunstyrelsen och Stadsbyggnadsnämnden – på för att få exploatera ett strand- och skogsområde vid

Långsjön (Detaljplanen för Gudö 13:1 och 15:1 i Vendelsö), alldeles vid gränsen till Tyresta naturreservat. År 2016 drev de igenom en liknande skövling i samma område, i Lötkärrsskogen nära gränsen till nationalparken.

Efter protester, överklagningar och yttranden från ett flertal boende, Vendelsö fastighetsägareförening, RS, Naturskyddsföreningen med flera har nu Mark- och Miljööverdomstolen beslutat att avslå kommunens beslut. – Vi gick emot kommunens påstående om att stranden redan skulle ha varit privatiserad och inte tillgänglig för allmänheten, ett påstående som nu även Mark- och Miljööverdomstolen har genomskådat, säger Mattias Bernhardsson, aktiv i kampanjen Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap samt Rättvisepartiet Socialisterna.

Mark- och Miljööverdomstolen slår fast: ”Domstolen har svårt att se att detta enskilda intresse skulle väga tyngre än det allmänna strandskyddsintresset.” Kommunen har kritiserats från flera håll för sina ageranden i fråga om just strandskydd: – Kommunen försöker jämt och ständigt att bryta mot tidigare detaljplaners bestämmelser i syfte att skapa argument för varför strandskyddet kan upphävas. Men nu får de smäll på fingrarna. Det är direkt motbjudande att de kan kalla sig ”gröna” när innehållet i deras poli-

Foto: Udo Schröter / Wikimedia Commons

Seger i Haninge: Långsjöns strand fredas från exploatering tik är att exploatera vår sista orörda natur till förmån för ett fåtal välbärgade, säger Mattias. Rättvisepartiet Socialisterna startade kampanjen Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap våren 2017 för att ta strid mot de allt fler exploateringshoten mot naturen i Haninge. Under denna tid har Rättvisepartiet Socialisterna kämpat tillsammans med boende och varit delaktiga i att rädda fyra naturområden: Vildmarken Nybysjö på norra Ornö, Söderby skogen, Rudans friluftsområde och nu Långsjöns strand vid Tyrestaskogen. ■

Nya besparingar att vänta i Region Skånes sjukvård

Foto: Maria Eklind / Flickr CC

Vården plundras på resurser samtidigt som sparkraven blir fler.

et borgerliga styret i Region Skåne med Moderaterna i spetsen aviserar nu ytterligare neddragningar och besparingar i den skånska sjukvården de närmaste åren. De fyra allianspartierna vill drastiskt sänka kostnaderna för sjukvården eftersom de menar att kostnaderna har dragit iväg utan kontroll. Ordföranden i regionstyrelsen, moderaten Carl Johan Sonesson, menar att sjukvården har hamnat i en ”lyxfälla” och att man nu måste skuldsanera. Enligt Alliansen gick sjukvården i Skåne back med nästan 1 miljard under 2017 och prognosen är att underskottet ökar med ytterligare cirka 940 miljoner 2018. Värst ute är sjukhusen i Lund och Malmö (SUS) som gick minus 584 miljoner 2017 och förväntas gå minus med cirka 650 miljoner 2018. Vad betyder då detta i praktiken? Den borgerliga alliansen ser på sjukvården som om det vore ett företag där plus och minus ska ba-

lanseras och helst ge ett överskott (vinst). Därför talar man nu om skuldsanering, som i verkligheten kommer att betyda besparingar på personal, ökad arbetsbelastning och nej till höjda löner och bättre arbetsvillkor. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal som redan går på knäna tvingas kröka rygg ytterligare. Alliansen kallar detta för att vårdproduktionen måste öka och att sjukvården måste effektiviseras.

Det blir stramare tyglar enligt de borgerliga politikerna. Bara de sjukhus som klarar att producera mera vård kommer att få extra pengar. Borgarna vill öka takten i vården och struntar i kvalité, patientsäkerhet och de anställda. Samtidigt talar man sig varm för privata sjukvårdsföretag och är för vinster i välfärden. Man för medvetet över skattepengar från den offentliga sjukvården till den privata. Region Skåne kommer när 2018 är slut att ha ökat kostnaderna för

inhyrd sjukvårdspersonal – läkare och sjuksköterskor – jämfört med 2017. Ett exempel: en inhyrd sjuksköterska från ett privat bemanningsföretag kostar dubbelt så mycket som en anställd sjuksköterska. Löner för en inhyrd narkossköterska är 65 000 kronor per månad, dubbelt så mycket som en anställd narkossköterska tjänar i månaden. Då är det inte tal om skuldsanering och lyxfällor. Då är det inte tal om att det inte finns pengar till bättre löner och anställningsvillkor för sjukvårdsarbetare. I Alliansens värld finns det alltid pengar till den privata sjukvården. Det är hög tid att mobilisera för att stoppa utförsäljningen av den offentliga välfärden. • Nej till vinster i välfärden. • Riv upp privatiseringarna. • S toppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg. ■

Anders Wemmert

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Preemraff visar: Klimatpolitik bara i ord Preemraff i Lysekil planerar att bygga ut och därmed fördubbla raffinaderiets utsläpp av koldioxid. Genomförs planerna kommer anläggningen att gå om SSAB i Luleå som den största utsläppskällan i landet. OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

i Lysekil talar ett helt annat språk. Utsläppen väntas öka till 3,4 miljoner ton. Om man ska klara klimatlagens krav skulle anläggningen 2030 stå för en bra bit över tio procent av de totala utsläppen i Sverige. Detta är bara ett av flera exempel på hur de politiska löftena om att minska de utsläpp som påverkar klimatet krockar med politiken i övrigt, där anpassning till företagens krav på att öka sin försäljning och därmed sina vinster är det som styr. De stora satsningarna på att bygga ut vägar fortsätter. Flygets tillväxt fortsätter.

Det krävs massiva protester mot de bolag som är ansvariga för utsläppen och de politiker som låter det ske. klimatet. Redan 2030 ska utsläppen i stort sett ha halverats och 2045 ska de vara nere på noll. Men att Preem nu är nära att få ett godkännande för sina planer på en utbyggnad av raffinaderiet

Gång på gång visar det sig att det inte kommer att gå att lösa klimatkrisen utan en politik som vågar utmana storföretagens ambitioner av att ständigt öka sin försäljning och därmed sina vinster. Exemplet Preemraff visar också att det

Preemraffs utsläpp fördubblas om planerna genomförs och blir då den största utsläppskällan i landet.

finns anledning till stor misstänksamhet när privata storbolag talar om ”hållbarhet” och ”miljöansvar”. Preem är ett av de företag som ingår i det så kallade Hagainitiativet. Som man skriver på sin hemsida vill gruppen visa ”att näringslivet är en del av lösningen i klimatomställningen. Det är en del av vårt samhällsansvar att ta klimatansvar, därför driver Hagainitiativet på för

en ambitiösare klimatpolitik”. Att Preem både kan stå bakom detta initiativ samtidigt som bolaget planerar att fördubbla sina utsläpp visar ihåligheten i dessa försök att putsa upp företags image i klimatfrågan. För att åstadkomma verkliga resultat när det gäller att minska klimatutsläppen kommer det att krävas massiva protester mot de bolag

Foto: Lars Falkdalen Lindahl / Flickr CC

etta sker året efter att S-MP-regeringen antog en klimatlag som tar sikte på att koldioxidutsläppen i Sverige ska vara nere på noll 2045. – Nu är det slut på godtycket i klimatpoltiken. Att en stor majoritet av riksdagen står bakom ramverket ger långsiktighet och stabilitet, det är precis vad klimatpolitiken behöver, sa Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin när den så kallade klimatlagen antogs. Den innebär att det finns tydliga mål för vilka regeringen ska arbeta när det gäller minskningen av koldioxidutsläppen, som påverkar

som är ansvariga för utsläppen och de politiker som låter det ske. De senaste månadernas demonstrationer och blockader för att stoppa energibolaget RWE:s planer på att utvidga en av sina kolgruvor i Tyskland visar vägen. På samma sätt borde miljörörelsen satsa på massiva protester för att stoppa Preems planer på att bygga ut raffinaderiet i Lysekil. ■

Höga hyreskrav i Göteborg: ”Vart är Framtiden på väg?”

ör andra året i rad väljer Framtidenkoncernen i Göteborg att avbryta de lokala förhandlingarna om nästa års hyror. Istället verkar det nu bli Hyresmarknadskommittén (HMK)

som avgör hyresnivån för de 72 000 hushåll som bor hos koncernens fyra bostadsbolag, skriver Hyresgästföreningen i ett pressuttalande. – När vi går in i en förhandling

Foto: Proletären

Kristofer Lundberg, Rättvisepartiet Socialisterna och regionordförande Hyresgästföreningen Västra Sverige.

är målet alltid att vi ska nå en uppgörelse lokalt, men nu frågar vi oss om koncernen delar den uppfattningen, säger Hyresgästföreningens förhandlingschef Carl-Johan Bergström.

I torsdags lämnade kommunägda AB Framtiden information via sin hemsida att de avbryter de lokala hyresförhandlingarna i Göteborg. Tidigare år har Hyresgästföreningen förhandlat hyrorna direkt med de kommunala bolagen, men på senare år har AB Framtiden velat ta ett samlat grepp och förhandla hyrorna för hela koncernen. Förra året lämnade AB Framtiden beslutet om att fastställa hyresnivån till HMK, Hyresmarknadskommitteen. ”AB Framtidens utgångskrav var en höjning med 3,4 procent från årsskiftet. De gick därefter ned till 2,7 procent, vilket Hyresgästföreningen pekade på var alldeles för högt. Efter fem förhandlingstillfällen valde AB Framtiden att avbryta förhandlingarna gällande 72 000 hushåll hos Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och Poseidon”, skriver Kristofer Lundberg, regionordförande för Hyresgästföreningen Västra Sverige och medlem i Rättvisepartiet Socialisterna, på sin Facebooksida.

– För att kunna förhandla måste det finnas två parter som går in i förhandlingen med den viljan. För mig var det min första förhandling och min syn på det hela var att

AB Framtiden aldrig ville komma fram till en överenskommelse. De är ute efter att göra politiska markeringar, säger Kristofer Lundberg, och fortsätter: – De gick inte in i förhandlingarna på ett seriöst sätt. Motargumenten gällande vår syn på höga hyreskraven kunde låta så här: ”Allmännyttan är ingen allmosa, har man inte råd med hyran kan man söka bidrag, det finns bostadsbidrag, socialbidrag och barnbidrag som kan användas till hyra”. – Det är inte ett seriöst förhållningssätt för kommunala bolag. Det är uppenbart att de har valt att närma sig de privata bolagen i retorik och taktik. – Med tanke på de två senaste årens agerande har vi all anledning att ifrågasätta vart allmännyttan är på väg. Att allmännyttan har blivit idélös är uppenbart, säger Kristofer Lundberg. Framtiden-koncernen verkar allt mer intresserade av att kroka arm med de privata fastighetsägarna än av att ta samhällsansvar. Det behövs en omfattande diskussion inom rörelsen och opinion i samhället om vilken allmännytta vi behöver. ■ RS Göteborg

ANALYS

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Revolution och masskamp 8

Den socialistiska oktoberrevolutionen (i början av november enligt dagens kalender) i Ryssland 1917 blev inledningen till det avgörande året 1918. Det hopp som revolutionen tände gjorde det till sist omöjligt för de kapitalistiska regeringarna att fortsätta det världskrig som hade inletts i augusti 1914. Det första världskriget utkämpades på alla kontinenter, men främst i Europa som då var säte för merparten av världens imperialistiska stormakter. PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

ktoberrevolutionens maning till kamp för socialism och fred fick ett enormt gensvar och följdes av revolutionära uppror, masstrejker och myterier. Den 11 november 1918, mitt under den tyska revolutionen, slöts ett vapenstilleståndsavtal. Kriget som hade skördat 20 miljoner människors liv var äntligen över. När världens ledare under den gångna helgen samlades i Frankrike på 100-årsdagen av vapenstilleståndet sades inte ett ord om revolutionerna och den kamp som ändade kriget. Istället blev det lovsånger till det kapitalistiska system som orsakat kriget och dess fasor.

avslöjade de löften om territoriella vinster som alla hoppades på. Det fanns exempelvis detaljerade planer på att stycka upp det osmanska imperiet och fördela bitarna, antingen direkt eller som nominellt oberoende stater, till Ryssland, Italien, Frankrike och Storbritannien. Eftersom ententemakterna (Storbritannien, Frankrike, tsarens Ryssland och som USA anslöt sig till 1917) hävdade att de utkämpade ett krig för friheten blev reaktionen på dessa dokument runt om i världen chockartad, och på vissa håll utlöste de varaktigt raseri”, skriver Adam Hochschild i sin mycket informativa bok Aldrig mera 1914-1918.

Första världskriget kastade ned Europa i barbariets käftar. Miljoner unga slaktades och led helvetes kval vid världskrigets fronter. På hemmaplan plågades invånarna i såväl de krigförande som de icke-krigförande länderna av tilltagande matbrist, snabba prisökningar, sjunkande levnadsstandard och stegrat förtryck. På tröskeln till 1918 hade missnöjet nått kokpunkten och när året var slut hade Europa totalt förändrats. Revolutionära uppror hade svept bort den gamla ordningen och exempelvis fanns inte dubbelmonarkin Österrike-Ungern (det habsburgska imperiet med 53 miljoner invånare som sträckte sig över Central- och Östeuropa) mer. Det Osmanska riket (Turkiet m m) hade också för evigt gått under och den tyske kejsaren Wilhelm II var i landsflykt.

Oktoberrevolutionen följdes av en nästan ögonblicklig informell vapenvila på östfronten och förbrödring av de ryska och centralmakternas (de tyska, österrikisk-ungerska) soldater. Sovjetregeringen tog också omedelbart initiativ till fredsförhandlingar med centralmakterna och dess dominant, kejsarens Tyskland. Men förhandlingarna i Brest-Litovsk (idag Brest, Vitryssland) avbröts i februari 1918 när den tyska imperialismen besvarade fredsinviterna med ett militärt angrepp och nya landerövringar (att den tyska offensiven döpts till ”Operation knytnäven” berättar allt). I väntan på att revolutionen skulle spridas till andra länder och för att undvika att kontrarevolutionen vann ny mark hade sovjetregeringen till sist inget annat val än att motvilligt

Oktoberrevolutionen följdes av en nästan ögonblicklig informell vapenvila på östfronten. Efter att arbetarna och de fattiga tagit makten i Ryssland i oktober 1917 offentliggjorde den nya sovjetregeringen under bolsjevikernas ledning många av de hemliga avtal som hade slutits mellan de imperialistiska makterna och som avslöjade varför kapitalisterna och deras regeringar hade gått ut i krig. ”Inom några dagar lät den nya [sovjet]regimen, för att understryka sina löften om fred istället för att fortsätta den gamla vanliga diplomatin, offentliggöra de hemliga traktat som Ryssland hade undertecknat med de andra ententeländerna och som påträffats i regeringens arkiv. Dessa

acceptera de hårda, expansionistiska villkor som kejsarens Tyskland ställde. Den 3 mars 1918 slöts krigets första fredsavtal mellan Sovjetryssland och de så kallade centralmakterna – Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Osmanska riket. Sovjetregeringen och bolsjevikerna gjorde dock klart att det inte var en fred, utan en uppgörelse som påtvingats dem med vapenmakt. Tyskland och dess allierades angrepp på revolutionen och fredsavtalets hårda villkor gav nytt bränsle till revoltstämningarna i de riken och länder som hade undertecknat avtalet med sovjetregeringen.

Den ryska oktoberrevolutionen blev inspirationen till de revolutionära resningar som stoppade kriget.

Inom bara ett par månader hade Bulgarien tvingats dra sig ur kriget och kung Ferdinand I hade abdikerat. ”Med en uppriven front samt myteri och demonstrationer i flera städer kunde bulgarerna inte fortsätta kriget. Den bulgariska ledningen anhöll om vapenvila och denna undertecknades i Saloniki den 29 september” (Marco Smedberg: Första världskriget). Strax därefter kollapsade det som fanns kvar av Osmanska riket och dess territorier i Mellanöstern togs i beslag av den brittiska och franska imperialismen. Första världskriget hade föregåtts av den tidens globalisering och en allt mer intensiv och våldsam imperialistisk jakt på kolonier, marknader, profiter, makt och prestige. Men framför allt hade 1900-talets första år präglats av den socialistiska arbetarrörelsens genombrott i Europa. I flera länder hade socialdemokratiska masspartier blivit största parti (Socialdemokraterna var då arbetarpartier om än med inomkapitalistisk ledning och politik) och den fackliga organisationsgraden ökat. I ord var Socialdemokraterna so-

cialistiska och den Andra socialistiska internationalen hade vid sina kongresser enigt lovat att göra allt för att stoppa det krig som hotade. Men när kriget bröt ut i augusti 1914 slöt Socialdemokraterna, med undantag för de ryska bolsjevikerna som först 1917 blev det kommunistiska partiet och den serbiska socialdemokratin, upp bakom sin krigsregering. De fackliga ledarna slöt borgfred med den härskande klassen. Den Andra internationalen kollapsade i augusti 1914. Efter detta historiska svek blev det nödvändigt att bygga nya revolutionära partier och en ny International. Men trots detta svek och kriget förblev arbetarrörelsen en masskraft. I flera länder ökade till och med den fackliga organisationsgraden under kriget och en ny socialistisk vänster växte fram. Och trots att den konservativa fackbyråkratin gav sitt fulla stöd till de försämringar och det stegrade förtryck som följde i krigsekonomins spår kunde man inte förhindra strejker och andra protester. Även på krigsfronten växte ett motstånd med socialistiska förtecken fram.

Redan i september 1915 togs de första stegen mot en ny international när socialister från olika länder i september samlades till möte i schweiziska Zimmerwald. Den vänster som utkristalliserades i Zimmerwald lade en av grundstenarna till den nya Kommunistiska international som bildades 1919. Några månader dessförinnan hade den första stora kamprörelsen gjort avtryck och som så ofta i historien var det kvinnorna som först gick ut i kamp. Det var en framgångsrik hyresstrejk i Skottland mot fastighetshajar som i skydd av kriget passat på att kraftigt höja hyrorna i Clydesides (Glasgow med omnejd) arbetarområden. Den 20 000 starka hyresstrejken tvingade regeringen att besluta att hyrorna skulle tillbaka till förkrigsnivå. Den framgångsrika kampen skulle sedan följas av en rad arbetarstrejker, vilket myntade begreppet ”det röda Clydeside”. Även i Tyskland började arbetarklassen, som på grund av kriget innehöll en allt större andel kvinnor, att resa motstånd. På 1 maj 1916 i Berlin förklarade den socialistiska krigsmotståndaren Karl Liebknecht likt bolsjevikerna att ”huvudfienden

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

p ändade 1:a världskriget

Första världskriget kastade ner Europa i barbariets käftar. Miljontals dog i kriget, och matbristen och förtrycket ökade.

finns på hemmaplan”, vilket omedelbart resulterade i att han arresterades och förlorade sin parlamentariska immunitet. I protest mot att Liebknecht arresterats och fängslats gick 55 000 metallarbetare ut i en politisk masstrejk (i juni) som gruppen Revolutionäre Obleute (revolutionära delegater) organiserat. Revolutionäre Obleute var i antal inte många, sannolikt inte fler än ett hundratal, men hämtade styrka från det massiva stöd dess medlemmar hade på arbetsplatserna i ett Berlin som då var Europas största industristad. År 1916 hade också den socialistiska vänstern i Tyskland börjat återhämta sig från den chock och isolering som sveket 1914 åsamkat. Tyvärr hade vänstern och dess förgrundsgestalter Rosa Luxemburg och Liebknecht ännu inte dragit slutsatsen att ett nytt parti behövde byggas. Svälten och krigets fortsatta umbäranden, masslakten och de styrandes totala likgiltighet för antalet döda och skadade bidrog stadigt till ökat missnöje, och protesterna tenderade att få en allt tydligare politisk udd mot kriget, regeringarna och krigsprofitörerna.

Revolutionen i Ryssland i februari 1917 som störtade tsaren och i synnerhet oktoberrevolutionen hade gett ett exempel att följa. ”De arbetare som under 1917-18 deltog i radikala och ibland spontana protester såg mer till det revolutionära Ryssland än till de socialdemokratiska och fackliga ledarna”, som det heter i en artikel som främst skildrar kampen i Österrike-Ungern (encyclopedia.1914-1918-online.net). Marco Smedberg skriver i Första världskriget att ”Sommaren 1917 slog Österrike-Ungern ner ett hungeruppror och 21 civila dödades. Den sista krigsvintern köade tiotusentals i Wien för att få mat. I båda länderna ledde bristen på mat och krigströtthet också till omfattande strejker. Dubbelmonarkin använde även arméförband för att hjälpa polisen att leta efter desertörer”. Den ryska armén som i antal soldater var betydligt större än övrigas hade bara smält samman under trycket av masskampen 1917. Samma upplösningstendenser drabbade också övriga krigsarméer. Samtidigt ökade antalet strejker i de krigförande länderna och flera av dem skakades av hungerupplopp.

I Österrike och Ungern sammanföll den stegrande arbetarkampen med krav på nationell frigörelse. Den stadigt försämrade matförsörjningen skapade en hungerkris. I Österrike-Ungern rådde svält. ”Genomsnittsvikten för 9-åringar i Wien hade minskat från 30 kilo till 22,8 och samma stad konsumerade 1918 bara 70 000 liter mjölk mot 900 000 liter före kriget”, skriver Peter Englund i 1918 – stridens skönhet och sorg. Strejkerna, som till en början gällde löner och villkor, kom från slutet av 1917 att inspireras av oktoberrevolutionen och bli allt mer politiska. Det blev särskilt tydligt när omkring 250 000 industriarbetare i Wien och Nedre Österrike gick ut i strejk i januari 1918. Strejken fick en snabb spridning. Inom några dagar hade 1 miljon arbetare runt om i dubbelmonarkin anslutit sig till strejken, som delvis var en reaktion på centralmakternas fientliga hållning i Brest Litovsk. Ur strejken växte arbetarråd (sovjeter) fram och hur allvarligt läget var för de styrande kan återges i att kungafamiljen flydde Wien. Genom efter-

gifter och de styrandes löfte ”om att göra allt för att skapa fred” avbröts strejken den 21 januari. Men klockan var slagen för det habsburgska väldet. Januaristrejkerna blev början till en rad massaktioner, revolter och upptrappad kamp för nationell befrielse som till sist sprängde dubbelmonarkin inifrån. I Tyskland nådde protesterna mot nöden och kriget och den strejkrörelse som inletts i april 1917 en ny kulmen i början av 1918. Precis som i Österrike-Ungern ägde strejkerna rum samtidigt som stora hungermarscher och andra aktioner mot matbristen anordnades, vilka framför allt samlade kvinnor. Den tyska januaristrejken, som samlade mer än 1 miljon arbetare, var precis som den i Österrike-Ungern en reaktion på att den tyska imperialismen vägrade att sluta fred i Brest Litovsk. Den flera veckor långa strejken avbröts först efter att den diktatoriska regimen under generalstabens och general Erich Ludendorffs ledning hotat med undantagslagar för att få arbetarna att återgå till arbetet.

Efter strejken följde repression och förföljelse av strejkledare och revolutionärer, vilket ingick som en del i förberedelsen för den vår offensiv som generalerna hävdade skulle leda till seger på västfronten. Istället skedde det motsatta. Våroffensiven, som innebar att Tyskland förlorade ytterligare en halv miljon människor, blev dödsstöten. Den tyska armén började rasa samman när soldaterna vägrade lyda order och la ner vapnen. Vad som framför allt kom att utmärka denna offensiv ”var att tyskarna (även elittrupper, min kommentar/PO) plötsligt gav upp och ofta kastade sina gevär och sträckte händerna när de konfronterades med en mindre fientlig styrka. Det var detta, inte förlorad terräng, som började övertyga en bestört general Ludendorff om att Tyskland hade förlorat kriget” (A. Hochschild: Aldrig mera krig). Inom armén och i ännu högre grad flottan rådde revoltstämningar och på hemmaplan avlöste strejkerna och fredsdemonstrationerna varandra. För att förhindra en revolution underifrån beslöt Ludendorff och hans närmaste att om möjligt ”hantera nederlaget” genom ”en revolution från ovan”. Det är bakgrunden till varför Ludendorff i slutet av september krävde att Tyskland måste söka ett stilleståndsavtal och att det avtalet ska undertecknas inte av militären, utan av en ny parlamentarisk regering. Skälet till detta var två: 1) att så snabbt som möjligt kunna dra tillbaka trupperna för att slå ner den revolution som han och den härskande klassen fruktade var nära förestående i Tyskland. 2) att skapa myten att det inte är generalerna och de väpnade styrkorna som ger upp och begär vapenstillestånd, utan regeringen och politikerna; ”dolkstötslegenden”. Det blir dock inget vapenstillestånd, utan kriget fortsatte. Inom militärledningen höll man liv i tanken på en undergångsstrid likt den Hitler förberedde i andra världskrigets slutskede. I slutet av oktober gjordes ett försök att påbörja slutstriden (Endkampf) och tyska krigsfartyg som låg för ankar i Kiel beordrades att bege sig ut till strid igen. Det var självmordsuppdrag som fick matroserna att revoltera och göra myteri. Efter några dagar förenades de upproriska matroserna med stadens arbetare. Tillsammans bildar de ett arbetaroch soldatråd som från den 4 november 1918 har makten i Kiel. Den tyska revolutionen hade inletts och veckan efter att arbetarna och matroserna tagit över Kiel slöts ett vapenstilleståndsavtal som ändar det första världskriget. Mer om det i nästa nummer. ■

INTERNATIONELLT

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Utvisningar till krig och förtryck måste stoppas. Amnesti åt de som tvingats fly.

Måndag den 12 november samlades det till en antikrigsdemonstration på Sergels torg i Stockholm mot det eskalerande kriget från talibanerna i Ghazni-provinsen i Afghanistan. ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

li Zardadi är en av initiativtagarna med stöd av nätverket Stoppa utvisningar av afghanska ungdomar. Zardadi har också bidragit med viktiga uppdateringar om läget de senaste dagarna och Offensiv hade turen att få en intervju. I augusti intog talibanerna staden Ghazni och andra delar av provinsen. Efter hårda strider med

minst 130 döda blev de tillbakapressade, men har haft kontroll över många vägar vilket har isolerat hela landsändar. Från och med den 6 november är det två tätbefolkade städer som attackeras väldigt hårt, Jaghori och Malistan. – Det är mest på nätterna som talibanerna attackerar, som den här senaste natten. Folk är så rädda

och många flyr. De har inte vapen eller någon träning i att använda vapen. De möter stora vältränade arméer på tusentals med moderna vapen som attackerar på natten. – Jag är själv uppvuxen i en av byarna och är mycket orolig. Talibanernas mål är att införa sharialagar och stenhårt förtryck. – I Kabul protesterar tusentals studenter med rötter i Ghazni-provinsen. De har satt sig utanför presidentpalatset, där satt de hela natten och vägrar gå därifrån förrän regeringen har lovat att skicka militär till Ghazni. De vill att ett sådant löfte uttalas framför TV-kameror, då politiker-

na har svikit dem så många gånger förut. – Det är mest hazarer som utsätts för talibanernas attacker i Afghanistan, sedan tidigare i västra Kabul där bland annat över 48 elever dödades i en attack. Ghazni ligger i den del av landet där majoriteten är hazarer. Det har tidigare varit ett förhållandevis lugnt område, men detta har ändrats nu vilket

”

Folk är så rädda, och många flyr.

svenska Migrationsverket inte tar någon hänsyn till (de flesta afghanska ungdomarna i Sverige är haza-

Foto: Ali Zardadi

Stoppa kriget i Ghazni – inga fler utvisningar rer). Nyligen klassade Migrationsverket Ghazni som ett område det var tillräckligt säkert att utvisa till. – Vi hazarer i Sverige är i en psykisk kris och är så besvikna på att svenska media inte tar upp mer om vad som händer. Vi gör allt vi kan; kontaktar media, demonstrerar och ordnar insamlingar till förnödenheter så som mat och kläder. Offensiv stödjer fullt ut protesterna mot krigsutvecklingen och uppmanar fler organisationer och medier att agera. Utvecklingen stärker nödvändigheten i att kräva ett omedelbart stopp på utvisningarna och amnesti för alla asylsökande från Afghanistan. ■

Socialism & feminism-konferens i Moskva

Den 27 oktober organiserades en framgångsrik konferens av Socialist Alternative (CWI Ryssland) i Moskva vid namn ”Socialism och feminism”. Över 50 deltog i livliga diskussioner som länkade samman dessa teman. MITYA POROTIKOV

domar och unga kvinnor spelade en nyckelroll i kampanjen och hur Socialist Party hade etablerat ROSA (socialistisk feministisk kampplattform) för att försäkra sig om att det fanns en vänstersocialistisk kraft bakom kampanjen. Sedan följde möten för att diskutera de nuvarande problemen som ryska socialister står inför.

onferensen började med en diskussion om kampen för kvinnors rättigheter idag. Gästtalaren Ruth Coppinger (parlamentsledamot i Irland och medlem i Socialist Party, CWI Irland) beskrev hur kampen för att få bort abortförbudet i Irland organiserades och vanns. Den segern har ekat genom hela världen, och Ryssland är inget undantag. Ruth förklarade hur rörelsen som ledde fram till folkomröstningen hade byggts, hur särskilt ung-

Deltagarna diskuterade rörelsen kring Aleksej Navalnyj, som nu är huvudledaren för oppositionen. Han har gjort en skarp vändning mot vänsterpopulism, med löften om gratis sjukvård och utbildning, en minimilön på 25 000 rubler (cirka 3 400 kronor) och förstatligande av de stora företagen, men är oförmögen att föreslå en tillräckligt bra taktik eller ett tydligt program för sin ”vackra ryska framtid”. Navalnyjs uppmaningar till ungdomen att protestera mot korruption har fått ett stort gehör, men hans populism ger inga verkliga svar efter-

Socialistiskt Alternativ (CWI Moskva)

som han försöker bygga ”en korrekt kapitalism”. Istället behöver vi vädja till majoriteten, de som lever från lönecheck till lönecheck, för att etablera ett massparti för arbetarklassen i kampen för en demokratisk organiserad planerad ekonomi under arbetarnas kontroll och styre.

Aiten Yakubova från Kaukasien förklarade hur viktig den nationella frågan är för socialister, särskilt eftersom den härskande klassen använder nationaliteter för att splittra och styra arbetarklassen. Hon pekade på att språkfrågan i Ryssland det senaste året har fått en ökad betydelse. Putins kungörelse om att utbildningen i nationella språk (många i ryska områden som Tatarstan och de kaukasiska republikerna talar ryska som andraspråk) inte längre är obligatoriskt i dessa regioner är den logiska slutsatsen av centraliseringen av makt under hans styre. Det är nödvändigt för socialister att försvara rätten till

självbestämmande och separering samt att försvara rätten för nationella minoriteter att behålla och utveckla sina språk och kulturer.

Under den sista punkten närvarade Jordan Quinn från Socialist Alternative USA via Skype från sin hemstad Seattle. Han förklarade hur aktivister där hade kämpat för 15 dollar (140 kronor) i timmen i minimilön och hur Kshama Sawant hade valts som den första öppna socialisten i ett större stadsstyre som ett resultat av deras arbete. Dessa exempel visar hur det var möjligt att öka intresset för socialistiska idéer även i länder som USA.

Därmed avslutades mötet med optimism. De främst unga kvinnor och män som närvarade lämnade mötet med en nyfunnen entusiasm för att argumentera för socialistiska idéer. Den nya generationen ungdomar – varav de flesta har vuxit upp i post-Sovjets korrupta kapitalism och bara minns en president, Putin, vars styre de senaste tio åren har karaktäriserat av kriser, konflikter, ekonomisk stagnation och repression – börjar röra sig in i politisk aktivism. Flera nya uttalade sin önskan om att gå med i Socialist Alternative Ryssland under dagen. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Valen en folkomröstning om Trump Mellanårsvalen i USA representerar en begränsad ”blå våg” [Demokraternas färg är blå, Republikanernas röd] och ett generellt förkastande av Trump från väljarkåren. Republikanerna är lättade över att deras motgångar inte var värre, samtidigt som många progressiva arbetare och ungdomar är besvikna över att utfallet inte var mer avgörande. TOM CREAN

Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer USA)

etta kom i kölvattnet av en valkampanj där Trump försökte mobilisera sitt stöd genom att piska upp en rädsla för immigranter och använda öppen rasism, medan Demokraterna fokuserade på att ”förkasta hatet” och försvara Obamacare. De erbjöd dock få konkreta saker för arbetarklassens folk. Samtidigt återspeglade det större antalet vänster- och progressiva kandidater – varav nästan alla ställde upp inom Demokraterna – den starka önskan hos miljontals om att pressa tillbaka högerns agenda. Ett antal självutnämnda socialister vann, däribland Julia Salazar som blir invald i New Yorks statssenat samt Alexandria Ocasio Cortez och Rashida Tlaib som båda valdes in till kongressen. Tlaib är också en av två amerikanska muslimer som valdes in i kongressen för första gången någonsin, vilket är historiskt. Det var väldigt många som röstade i mellanårsvalen – 30 miljoner fler än senast det begav sig, 2014. Det verkar som att Demokraterna kommer att få 229 mandat i Representanthuset, en ökning med 36 mandat. De vann valet med 7 procents marginal, vilket ger dem en majoritet på 23 mandat. Då valet på många sätt blev en folkomröstning om Trump indikerar detta att stora samhällsskikt förkastar hans sexistiska och rasistiska budskap. Betydande är att åtminstone 100

Trump. De kommande månaderna kommer såväl ledningen för Demokraterna som de nya vänsterkandidater som valdes till kongressen och lagstiftande församlingar att prövas av de ökande förväntningarna och kraven på att konfrontera Trump och den härskande klassen. Veckorna innan valet trappade Trump upp sin främlingsfientliga hysteri till en ny, fruktansvärd nivå – även med hans mått mätt – för att försöka piska upp en rädsla i syfte att få hans väljarbas att rösta. Innan använde han utnämningsprocessen av Kavanaugh [till Högsta domstolen] i samma syfte. Han utmålade migrantkaravanen från Centralamerika som nu snirklar sig igenom Mexiko som ”en invasion”, som han menar möjligen skapades av Demokraterna eller finansierades av den liberala judiska miljardären George Soros, vilken innehåller gängmedlemmar från MS13 och terrorister från Mellanöstern. Sedan beordrade han tusentals trupper till gränsen för att konfrontera en fredlig marsch av några tusen desperata kvinnor, män och barn som flyr det sociala kaos skapat av den nyliberala politiken som USA-imperialismen har förespråkat. Ledningen för Demokraterna å sin sida valde väldigt medvetet att fokusera på förortsdistrikten och särskilt på vita kvinnor ”med en högskoleexamen” som tidigare tenderade att rösta på Republikanerna.

Valet visar att stora samhällsskikt förkastar Trumps sexistiska och rasistiska budskap. kvinnor valdes till Representanthuset, den överväldigande majoriteten av dem från Demokraterna, för första gången i USA:s historia (omkring en fjärdedel av hela Representanthuset). Å andra sidan utökade Republikanerna sin majoritet i senaten. Men vi måste komma ihåg att senaten är bra mycket mindre demokratisk i sin natur då varje delstat har två representanter, oavsett hur litet dess invånarantal är. Medan Demokraterna nu kontrollerar Representanthuset är fortfarande en vildsint och reaktionär regim kvar i Washington. Vi kan inte vänta till 2020 och presidentvalet. Vi måste skyndsamt bygga en massrörelse, centrerad i arbetarklassens styrka, som tar sig an och besegrar högerns agenda samt avsätter

Nancy Pelosi, som mycket möjligt kan bli talman för Representanthuset igen, visade hur verklighetsfrånvända Demokraternas ledning är när de gjorde ett uttalande strax efter valdagen om att de ska ta en ”tvåparti-approach” och ”söka samsyn där vi kan” med Republikanerna. Trots segern för den högprofilerade demokratiska socialisten Alexandria Ocasio Cortez och andra progressiva på riks- och delstatsnivå var flera utfall väldigt nedslående för många progressiva arbetare och ungdomar. Däribland finns nederlaget för Andrew Gillum i Floridas guvernörsval mot den öppet rasistiska Ron de Santis likväl som nederlaget för Beto O´Rourke i Texas senatsval mot den avskyvärda Ted

Demokraterna vann Representanthuset, vilket är en reaktion mot Trumps reaktionära politik.

Cruz. Såväl Gillum som O’Rourke hade uttryckligen en modigare och progressivare approach än vad ledningen för Demokraterna hade. Gillum skulle också ha blivit den första svarta guvernören i Florida. I grannliggande Georgia har Stacey Abrams, som skulle blivit den första svarta kvinnliga statsguvernören i USA:s historia, inte medgett nederlag. Hon gör rätt i att begära en omräkning av rösterna på grund av de olika oegentligheterna i Georgias val – en del av ett bredare landsomfattande republikanskt försök att trappa upp den så kallade ”voter suppression” i delstater de kontrollerar [att förhindra vissa grupper från att kunna rösta]. Dessa åtgärder är särskilt inriktade på att göra det svårare för svarta amerikaner att rösta. Mellanårsvalets utkomst kommer brett att uppmuntra de som vill slå tillbaka mot Trump, medan en republikansk seger tydligt skulle ha fått en demoraliserande effekt. Dock är det omedelbara motståndet från det

demokratiska etablissemanget mot de höjda förväntningarna en tydlig indikation på hur debatten om vägen framåt i kampen mot högern kommer att intensifieras den kommande tiden, särskilt i ljuset av en presidentvalskampanj som kommer att börja nästan omedelbart. Det finns en ökande förståelse bland hundratusentals om att vi behöver en politisk kraft som bestämt är redo att kämpa för vanligt folk lika hårt som Trump är beredd att kämpa för miljardärernas intressen. Precis som vi konsekvent har argumenterat är projektet att försöka reformera Demokraterna eller pressa dem åt vänster – vilket har engagerat många unga aktivister – förståeligt, men nästan helt säkert dömt att misslyckas. Bernie Sanders presidentvalskampanj 2016, där han samlade in över 200 miljoner dollar i små bidrag för ett pro-arbetarklassprogram, pekade på den massiva potentialen för vad situationen kräver – ett nytt oberoende vänsterparti baserat på arbetarklassens och alla förtrycktas intressen.

Ett sånt parti behöver basera sig på sociala masskamper, vilket är det enda sättet som högern kommer att besegras och allvarliga framsteg vinnas. Detta året pekar på potentialen för att bygga en verklig, pågående massrörelse med de enorma mobiliseringarna från kvinnor, studentwalkouts mot skjutvapensvåldet och det högsta antalet strejker på nästan 20 år. Särskilt lärarrevolten, koncentrerad i de republikanska delstaterna, visar på potentialen för klasskampen att radikalisera större skikt. Lärarna hade modiga krav, däribland att beskatta företagen för att finansiera utbildning och omvända årtionden av nedskärningar, vilket vann stort stöd även bland folk som hade röstat på Trump. Under 2019 kommer vi helt säkert se en ännu en våg av kamp – detta måste kombineras med bygget av en vänster som kan utmana etablissemanget, vilket blir början till att sätta trumpismen på flykt för gott. ■

INTERNATIONELLT

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Metallfacket bildar nytt parti linistiska tvåstadie-teorin – som grovt kan sammanfattas som ”först med ANC i den ’nationellt-demokratiska revolutionen’, sen (någon gång i en allt mer avlägsen framtid) med arbetarklassen för socialism”. Om något kan SRWP:s kritik av SACP (Sydafrikas kommunistparti) bara vara att de inte tillämpade sitt stalinistiska program tillräckligt väl (vilket tragiskt nog var just vad SACP faktiskt gjorde – med resultatet att de fortsätter proppa upp den nyliberala, kapitalistiska ANC-regeringen som nu leds av Cyril Ramaphosa, den fackliga kämpen som blev kapitalist och miljardär och dessutom hade en hand med i Marikana-massakern).

I nuläget engagerar inte SRWP några stora antal. Medan det presenteras som ”NUMSA:s parti” står facket som helhet faktiskt inte bakom initiativet. Det har blivit en het potatis för de rivaliserande interna fraktionerna och ses som ägt av fraktionen kring Irvin Jim. Det är anmärkningsvärt att det inte syns till någon betydande SRWP-aktivitet i de viktiga industriområden där NUMSA har lejonparten av sina medlemmar. Istället verkar det som att Jim med flera försöker manövrera facket till de facto-stöd för partiet, till exempel genom att blanda in ett tvång att stötta SRWP bland arbetsplatsombudens normala uppgifter. Möten i organiserade bostadsområden har släppt in SRWP och lyssnat, men det är inte nödvändigtvis detsamma som ett faktiskt stöd och deltagande i bygget av partiet. Inga andra fackföreningar är involverade i SRWP. Metallfacket NUMSA:s nybildade parti saknar förankring och tydligt socialistiskt program.

Sydafrikas metallarbetarförbund NUMSA har länge utlovat bildandet av ett nytt arbetarklassparti. Fem år efter att en specialinkallad NUMSA-kongress beslöt att arbeta mot bildandet av ”en politisk organisation ägnad (...) åt etablerandet av ett socialistiskt Sydafrika”, har NUMSA-ledare nu registrerat partiet Socialist Revolutionary Workers Party (SRWP). WASP-REPORTRAR

Workers and Socialist Party (WASP, CWI Sydafrika)

r SRWP destinationen för det långa sökandet efter ett nytt arbetarparti i Sydafrika? Snarare ett hinder längs vägen på grund av sekterism och ett stalinistiskt program, menar Workers and Socialist Party (WASP, CWI i Sydafrika). Möjligheterna för uppkomsten av ett socialistiskt massparti, genuint förankrat i fackliga och andra kamprörelser, är stora – men på andra håll. Det var i efterskalven av den massiva politiska jordbävning som orsakades av polismassakern på strejkande gruvarbetare i augusti 2012 (Marikana-massakern) som NUMSA i december 2013 samlades

i en speciell kongress där fackföreningen beslutade att bryta sig loss från Cosatu, den en gång så mäktiga fackföreningsfederationen som är länkad till det styrande partiet African National Congress (ANC). Besluten att bilda ”United Front” och ”Movement for Socialism” sågs av miljoner som ett löfte att röra sig mot bildandet av ett nytt arbetarparti för att utmana ANC och dess allierade, det så kallade kommunistpartiet SACP. Men de här initiativen hölls tillbaka av NUMSA-ledningens toppstyrning och överdrivna tro på att själv kunna regissera takt och kurs för utvecklingen.

Istället för att orientera initiativen mot de många arbetar-, ungdomsoch bostadsområdeskamperna som skakar Sydafrika dagligen låg fokus på akademiska studier av ”marxism-leninism” – ett ”universitet” sattes till och med upp för att träna upp de ”Röda 100”, fackliga ombud som skulle lära sig ”marxism” från akademiker innan de bedömdes som redo att utgöra en del av det ”avantgarde” som NUMSA-ledarna hade i åtanke. United Front-nätverket mottogs med viss entusiasm när det till slut sattes i rörelse under 2015, men det stannade snart av då klicken kring NUMSA:s generalsekreterare Irvin Jim ingrep för att undertrycka demokratisk debatt. Frukten av den här felande processen har nu mognat: SRWP har registrerats som parti hos valmyndigheten. Tyvärr kan SRWP:s program sammanfattas som en stalinistisk röra. Stalin och Mao citeras okritiskt, och det verkar finnas ett fortsatt fasthållande vid den sta-

på gatorna” – och genom att arbeta ”på grundval av öppenhet och icke-sekterism” (som federationens styrelsemöte i mars uttryckte det). I juli i år kallade SAFTU till ett ”Working Class Summit”, arbetarklassens toppmöte, där nära 1 000 delegater som representerade 147 organisationer möttes i Soweto i två dagar. ”Toppmötet” deklarerade ”behovet av att bygga ett självständigt, demokratiskt och revolutionärt arbetarklassens politiska parti, som ska bli starkt nog att erövra den samhälleliga, ekonomiska och politiska makten, avskaffa kapitalismen och ersätta den med socialism”. En styrgrupp valdes som, tillsammans med SAFTU, fick i uppdrag att ta diskussionerna om att bilda ett parti vidare bland gräsrötterna.

Medan SAFTU och ”toppmötet” också har sina begränsningar framträder här konturerna av de krafter som skulle kunna lägga grunderna och agera som en attraktionspol för bildandet av ett nytt parti. Nästa vecka hålls ett bredare SAFTU-styrelsemöte följt av ett uppföljningsmöte efter ”toppmötet”, där WASP:s medlemmar kommer att argumentera för en ännu tydligare överenskommelse om att katalysera bildandet av en ny formation. SAFTU planerar en serie ”Section 77”-strejker – politiska eller ”socioekonomiska” strejker – under 2019. WASP anser att det här måste kopplas till uppmaningen att bilda ett nytt parti, ett parti som i början borde anamma en federal struktur för att kunna bygga enhet medan ideologisk klarhet hamras fram genom erfarenhet av gemensam kamp och öppna diskussioner – Det allvarligaste problemet med enhetsfrontens metod. SRWP är att historiens hjul har Om SAFTU-processen går virullat vidare sen 2013. Erosionen dare snabbt skulle det här också av ANC:s grepp om den svarta ar- kunna vara ett sätt att ta sig an betarklassen p arl amentsva let resulterade som lär hållas i Tyvärr kan förra året i bilapril 2019, med dandet av den SRWP:s program kandidater från de sammanfattas olika fackföreningnya fackföreningsfederatioarna och organisasom en nen SAFTU tionerna – utveck(South Afri- stalinistisk röra. lingen de närmaste can Federamånaderna komtion of Trade Unions). SAFTU mer att avgöra om det blir möjligt. har redan lett imponerande arbetarstrider och tagit stora steg SRWP säger att de ska besluta om framåt i organiseringen av de mest huruvida de ska ställa upp i valet prekära arbetarna, som i årtion- eller inte när partiet lanseras i deden nästan helt ignorerades av de cember. ANC-länkade facken. Bäst vore om SRWP tog intryck SAFTU har också plockat upp av de uppmaningar som flera facktråden som NUMSA-ledningen föreningar har gjort inom SAFTU:s verkade tro att de kunde lämna strukturer att bredda ”NUMSA-parhängande och har tagit på sig att ti”-processen och istället sikta på att agera som en katalysator för bildan- vara en del av ett sådant enat inidet av ett arbetarklassens politiska tiativ. På så sätt skulle 2019 års val parti. SAFTU tar sig an frågan på ett kunna bli ett steg framåt i bygget av annorlunda sätt: med en orientering en verklig, självständig, socialistisk mot kamp – ”ett arbetarklassparti politisk kraft ur Sydafrikas kraftfulkan inte byggas i styrelserum, utan la kamprörelser. ■

INTERNATIONELLT / INRIKES

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

med att Frontex idag har omkring 1 500 gränsvakter.

När det kommer till inhuman flyktingpolitik har EU hur mycket resurser som helst. Skrota EU!

Fort Europa växer. När årsdagen för Berlinmurens fall kom i dagarna visade Transnational Institutes rapport att EU-medlemsstaternas flyktingmurar blir allt längre och högre – totalt finns det över 1 000 kilometer mur i 10 av EU:s länder. ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

nder 1990-talet fanns det två murar inom EU, medan det till och med år 2017 finns 15. Syftet med murarna är att hålla ute flyktingar och immigranter – många som ju flyr de krig och det förtryck EU-länder står bakom eller stödjer. Många nya murar – sju stycken – tillkom under 2015 när många tvingades fly krigets helvete i Syrien och andra oroshärdar. Sedan Berlinmurens fall 1989 har i längd motsvarande sex nya dykt upp. Till den brittiska tidningen Independent den 9 november säger forskaren Nick Buxton från Transnational Institute, som ligger bak-

om rapporten vid namn Building walls: Fear and securitization in the European Union, helt riktigt att: – Europas egna historia visar oss att bygget av murar för att lösa politiska och sociala frågor kommer med en oacceptabel kostnad för frihet och mänskliga rättigheter. Till syvende och sist kommer det också att skada de länder som bygger dem, då det skapar fort som ingen vill bo i. Snarare än att bygga murar borde Europa investera i att stoppa de krig och den fattigdom som spär på migrationen. Dock kan Europa aldrig motverka krig och fattigdom så länge kapitalismen är det dominerande

systemet och konstanta nedskärningar, privatiseringar och skuldbeläggning av flyktingar och andra utsatta grupper fortsätter äga rum. Högerpolitiken måste brytas. Utöver de fruktansvärda landmurar som EU:s medlemsstater har rest för att hålla ute människor på flykt med diverse rasistiska argument som ”de är kriminella”, ”de kommer hit och tar våra jobb OCH lever på bidrag”, ”de hör inte hemma här” etcetera har vi också EU:s brutala flyktingstyrka Frontex. Frontex har bidragit till att göra Medelhavet till ett dödens hav, där tusentals har drunknat och där Frontex åtta fartyg inte har som mål att rädda flyktingar, utan som rapporten visar har fokus på att ”eliminera kriminalitet i gränsområden och minska takten på antalet fördrivna människor”. Frontex operationer och verksamhet ökar och expanderas hela tiden. I september rapporterades

det att EU-kommissionen redan till 2020 vill ha en 10 000 man stark permanent gränspatrull runtom i EU:s medlemsländer, samtidigt som budgeten för EU:s yttre gränskontroller, migration och flyktingflöde blåses upp från 13 miljarder euro till 34 miljarder euro under perioden 2021 till 2027. Det kan jämföras

Foto: Freedom House / Flickr CC

Fort Europa: Över 1 000 km flyktingmur

Allt fler dör på sin flykt till Europa. Tiotusentals har dött sedan EU bildades 1993, där vissa beräkningar landar på över 34 000 dödsfall. Under 2017 dog 3 915 flyktingar. Dessutom fortsätter EU att ge bidrag till de länder utanför EU som aktivt jobbar för att stoppa flyktingar. Libyen är ett exempel, där brutala slavläger för flyktingar har rests och där landets kustbevakning har stoppat flyktingbåtar med alla till buds stående medel. Niger och Tunisien är andra, och till alla dessa tre länder har även Italien och Frankrike skickat egna trupper för att hålla flyktingar borta. Samtidigt fortsätter utvisningarna till krig, terror, nöd och förtryck, där Afghanistan nog är det hemskaste exemplet. EU är ett storföretagens och kapitalets projekt i syfte att gynna dessas intressen runtom i Europa som i allt ökande grad gör allt för att stoppa flyktingar. Den inhumana och brutala politik som EU står för måste avskaffas. Och det går inte att reformera bort ett institut som EU, precis lika lite som det går att reformera bort alla andra av kapitalets finans- och bolagsinstitut. EU måste skrotas och istället ersättas av en europeisk socialistisk konfederation. För att nå dit krävs det gemensam, enad kamp mot högerpolitiken i EU-länderna, en solidaritet med arbetarklassen i alla länder och ett socialistiskt program för en värld i fred, välstånd och frihet för alla. ■

RS och Offensiv står för:

• Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Avskaffa Dublinförordningen. Riv upp EU:s avtal och samarbete med Libyen, Turkiet och Afghanistan. Stoppa militariseringen av flyktingpolitiken. • Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening. • Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar. • Amnesti för alla som väntar, fått avslag och för papperslösa. Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck. • Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad åt alla – låt storföretag, banker och rika betala. • Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. • Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.

Västernorrland: Valets förlorare blir ny regionledning

nder ett kort pressmöte på tisdagsmorgonen meddelade Socialdemokraterna (S), Moderaterna (M) och Liberalerna (L) att de bildar nytt majoritetsstyre i Region Västernorrland. Alla tre är partier som väljarna straffade i höstens val. S förlorade hela 10 mandat, ner till 28, efter en hårdför nedskärningspolitik under mottot att de ”tar ansvar för ekonomin”. Efter flera sonderingar och förhandlingar blev det ändå dessa partier som skrapade ihop ett majoritetsstyre.

Huvudbudskapet från presskonferensen var att de har kunnat komma överens eftersom de har en samsyn om att få ”ordning och reda i ekonomin”. Den majoritetssplittrande frågan huruvida Sollefteå sjukhus ska läggas ut på entreprenad läggs på is. Moderaternas Lena Asplund, som nu blir Sjuk- och hälsovårdsnämndens nye ordförande, förekom frågor om Sollefteå sjukhus genom att direkt tala om att de ska utreda om daglig akutkirurgi och cytostatikabehandling mot cancer ska återupptas på sjukhuset. Det

lär med tiden komma mera. Men med ”ordning och reda i ekonomin” kommer fortsatta nedskärningar att stå i förgrunden. Den kommande regionledningen kommer aldrig erkänna att vården är underfinansierad och att det behövs kamp för mer resurser från de enorma kapitaltillgångar som finns i samhället, men i fel fickor. Därför lär det inom kort komma nya ”sparplaner”. Samtidigt väntar personal och patienter på den kooperativa hälsovårdscentralen Voon på en lös-

ning efter konkursen. Den senaste informationen från konkursförvaltare och regionen var att det i slutet av denna vecka skulle bli klart om vem som skulle få ta över verksamheten. Sedan dess har Premicare dragit tillbaka sitt intresse. Detta gör nog att det kommer att dröja ytterligare innan någon ny ägare är godkänd av konkursförvaltare, bank och region. I samma veva tas nu initiativ från ”Ådalen reser sig” – ett mer Kramforsbaserat nätverk för kampen för vården i Ådalen – att starta en ny hälsovårdscentral i Nordingrå, ägt

och styrt av en kooperativ ekonomisk förening som Voon.

Behoven ska styra. Det behövs en politisk ledning som tar kamp mot underfinansieringen av dagens sjuk- och hälsovård – för mer resurser från staten och den enorma privata kapital- och förmögenhetsansamling som byggts upp i banker, fonder och storföretag. Ge stöd, villkor och garantier för en hälsovårdscentral under Voons fortsatta kooperativa ägande – säg nej till privata lycksökare. ■ Stefan Lundqvist

INRIKES

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

”Vänstern och valet – vad gör vi nu?” är temat för en unik vänsterdebatt i Stockholm denna vecka, som är gemensamt arrangerad av vänsternätverket Rött Forum och Momentum Stockholm. ARNE JOHANSSON

VAD BEHÖVER EN NY VÄNSTER GÖRA?

offensiv@socialisterna.org

ch goda råd är verkligen dyra i en värld där det stalinistiska systemet har brakat samman och såväl social demokratin som fackförenings rörelsen och de före detta ”kom munistiska” vänsterpartierna har visat sig helt handfallna inför den globaliserade finanskapita lismens extremt växande ojäm likhet och dramatiskt tillspetsade sociala, politiska och ekologiska kriser. Därmed har glappet mel lan de utmaningar som vi alla står inför och medvetenheten om vad som krävs kanske aldrig varit större. Hur absurt är inte det faktum att flyktingfientliga högerpopulis ter har kunnat rida högt på det so ciala missnöje som istället har sin objektiva grund i den enorma an hopningen av förmögenheter hos ett fåtal rika, samtidigt som väl färden och den sociala tryggheten i form av socialförsäkringar och pensioner med mera har skurits ner, privatiserats och fördelats allt mer utifrån plånbokens tjocklek? Den politiska kris som har tillspetsats efter höstens val är bara ett nytt utslag av den djupa förtroendekris som överallt i den kapitalistiska världen undergrä ver tilltron till alla etablerade in stitutioner och partier, och som inte minst har fått många social demokratiska partier att som det grekiska ”pasokifieras” och rasa ihop som korthus. Men inget enda av de ”block överskridande” lösningar som nu diskuteras kan heller på minsta sätt bidra till ökat hopp om en bättre framtid för arbetare, fattiga eller unga. Ett oerhört ansvar att bygga upp en ny systemkritisk, demokratisk och socialistisk pol till vänster vi lar i detta läge på Vänsterpartiet, som har gått aningen stärkt ur höstens val och har en plattform där det kan påverka samhälls debatten, men också på kritiska socialdemokrater och den antika pitalistiska vänster som är aktiv i fackföreningar, hyresgästfören ingar och sociala rörelser. Som det Förortsforum för rättvisa slog fast, som Rött Forum medarrangerade i Husby i våras, borde den mest självklara uppgif ten vara stöd till nya kampinitiativ mot dagens skriande klassorätt visor i allt från skolor, sjukvård, äldreomsorg och tandhälsa till fattigdom, hemlöshet och trång

Foto: Lina Rigney Thörnblom boddhet i grovt skattediskriminera de hyresrätter och så vidare. I första ledet i såväl Stockholms som Göteborgs förorter står bo stadskampen mot de nya försök som görs till ombildningar och ut försäljningar av allmännyttan, lik som ett fortsatt motstånd mot de hutlösa hyreshöjningarna i sam band med miljonprogrammets re noveringar och krav på en ny soci al bostadspolitik, som bygger bort bostadsbristen med bra, billiga och klimatsmarta bostäder. Därmed kan också medveten heten ökas om de åtgärder som krävs mot banker och de profite rande riskkapitalister, som likt as gamar flockas över våra förorter. Ingen enskild fråga kräver ett snabbare uppbrott från de etable rade partiernas kapitulation för den nyliberala kapitalismens ”fria marknader” och strypta budget regler än det akuta klimathotet. Inte minst varningarna från FN:s klimatpanel om att världen bara har 10-12 år på sig att påbör ja en dramatisk omställning till en framtid utan några nettoutsläpp av växthusgaser alls innebär att na turen själv dömer ut det kapitalis

tiska systemet som ett existentiellt hot mot en civiliserad värld för våra barn och barnbarn. Att Preemraff samtidigt ser ut att få tillstånd till en kraftig ut byggnad av raffinaderiet i Lysekil (läs mer på sid 7) ger en blixtbe lysning av hur litet världens mest omskrutna och falskt ”rödgröna” klimatpolitik har förmått att stå upp mot den marknadsdiktatur, som påbjuds av EU:s handel med utsläppsrätter och som står i vägen för varje allvarligt försök att snabbt minska utsläppen. Ett nytt vänsterinitiativ som Mo mentum Sverige inspireras med rät ta av att vänsterpolitiker som Bernie Sanders i USA, Melénchon i Frank rike och den nya Labourledaren Je remy Corbyn har visat att radikala reformkrav som allmän och offent lig sjukvård, kostnadsfri högskole utbildning, radikala miljökrav och återförstatligande av privatiserade järnvägar och statlig infrastruktur snabbt har kunnat ta initiativet från högerpopulister. I det senaste brittiska valet rös tade till exempel 16 procent av före detta UKIP-väljare på Cor byns Labour, medan Melénchons ”Okuvliga Frankrike” kunde vinna

i flera tidigare fästen för Le Pen. Frågan är förstås om sådana poli tiker kommer så mycket längre än Syriza i Grekland eller Mitterrand i det tidiga 1980-ta lets Frankrike, som båda kapitulerade för kapitalets krav.

åt alla, en omläggning av trafik systemet från flyg och bil till gratis spår- och busstrafik och en återför statligad, upprustad och kraftigt utbyggd järnväg kunna inkluderas i en sådan plan, som även tar sikte på att eliminera industrins utsläpp av koldioxid. Allt detta utmanar kapitalets makt och behöver därför drivas av en aktiv och mobiliserad arbetaroch vänsterrörelse. Det bristande självförtroendet för ett annat, demokratiskt och so cialistiskt samhälle kommer först och främst att ge vika bland de unga i takt med insikten att dagens kapi talistiska samhälle snabbt sågar de grenar våra samhällen bygger på. Att dagens kapitalistiska handel med utsläppsrätter varken stoppar Tysklands brunkolsgruvor, Preems planer på ett klimatkatastrofalt raf finaderi i Lysekil, en utbyggnad av Arlanda eller en eliminering av ko let ur den svenska stålindustrin för rän 2045 pekar mot ett värsta-sce nario som inte längre kan tolereras. En stor del av de resurser och in strument för ekonomisk planering som krävs kontrolleras idag av ge nomkorrupta storbanker och den lilla skattesubventionerade elit av 187 miljardärer vars förmögenhet är värd lika mycket som hälften av Sveriges BNP. Det säger sig nästan självt att den snabba och planerade omställning som krävs av hela samhället inte kan genomföras utan att de största bankerna och strategiska företagen ägs och kontrolleras gemensamt. Utan att ställa någon på bar backe kan också en radikal omför delning av inkomster och kapital bidra till klimatomställningen med en rejäl begränsning av de enor ma ekologiska fotavtryck som de mycket rika står för.

Frågan ställs nu om Vänsterpartiet vågar utmana sina riksdagskollegor inom S och öppna dörren för en sådan debatt i samarbete med den antikapitalistiska vänstern?

” To t a l r e n o v e r a Sverige” har ock så av den förre LO-ekonomen P-O Edin och ra dikala vänsterpar tister föreslagits som en ”game changer” för vän stern. Bristen hit tills har varit att det inte tillräckligt tydligt har kopp lats till en demokratiskt utarbetad plan för samhällets nödvändiga klimatomställning. I Sverige skulle en förstatligad skola och en allmän sjuk- och tand vård inom en vinstfri välfärd utan gräddfiler, återställda pensioner, en ny social bostadspolitik för sänkta hyror och klimatsmarta bostäder

Frågan ställs nu om Vänsterpartiet vågar utmana sina riksdagskolle gor inom S och öppna dörren för en sådan debatt i samarbete med den antikapitalistiska vänstern? Om inte krävs även i Sverige att den sociala klasskampen snart ger upphov till nya politiska vänsteral ternativ. ■

Boden

Hur blir kommunstyret? Tid: Torsdag den 22 november kl 18.00 För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Kvinnoförtryckets ursprung Tid: Tisdag den 20 november kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.

Uppsala:

Brasilien: Kampen mot Bolsonaro Tid: Måndag den 19 november kl 18.00 För mer info: 072-200 08 13

Västerås:

Tid: Tisdag den 20 november kl 18.00 För mer info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Kampen mot Bolsonaro Sthlm Norra Tid: Onsdag den 21 november kl 18.00 Plats: Folkets Husby. För mer info: 070-990 38 40.

Borås:

Första världskriget Tid: Onsdag den 21 november kl 18.00. Plats: Yxhammarsgatan 8-10. För mer info: 070-396 47 83.

Göteborg:

Var är de kidnappade kvinnorna i Balochistan? Hammarkullen Tid: Måndag den 19 november kl 18.00. Plats: Sandeslätt. För mer info: 073-501 21 37. Rusta upp förorten Lövgärdet Tid: Tisdag den 20 november kl 18.00. Plats: Mejramsgatan. För mer info: 073-501 21 37. Gårdsten: Framgång eller intrång Angered Tid: Onsdag den 21 november kl 12.00. Plats: Kaneltorget. För mer info: 073-501 21 37.

Umeå:

Sverige revolutionsåret 1918 Sthlm Södra Tid: Torsdag den 22 november kl 18.00 Plats: Önskehemsgatan 43, samling Högdalens tunnelbana. För mer info: 073-509 06 84.

För info: 079-340 59 97.

Haninge

För info: 073-373 33 61.

Hbtq+-förtrycket idag Tid: Torsdag den 22 november kl 18.30. Plats: Jorbro kulturhus. För mer info: 070-874 79 12.

Följ Södras exempel

i har börjat öka takten nu och under veckan har vi samlat in nästan dubbelt så mycket som veckan innan med 13 266 kronor. Det betyder att vi nu har fått in drygt en fjärdedel av vårt mål med 20 466 kronor.

På lokal nivå har Stockholm Södra redan klart 60 procent av sitt mål – exempel för fler att följa! Den ökade takten syns även i de andra resultaten – 142 sålda lösnummer och 22 nya prenumerationer. Vi fortsätter också att få nya autogiroprenumeranter med 6 stycken nya sedan början av månaden. Även om du redan prenumererar via autogiro

kan du stödja vår kampanj genom att höja din månadsavgift. Hör av dig nu! Vi behöver alltid ditt stöd och vartenda öre räknas. Skicka oss ett bidrag med Swish till 123-240 32 85 eller sätt in det på vårt PlusGiro 87 96 49-2. SMS-bidrag kan skickas genom att skriva ett meddelande med texten ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Procent av mål

Norrbotten

Totalt

28% 22 746 kr

2 400 kr

Västerbotten

400 kr

Mellannorrland

350 kr

Stockholm

16 545 kr

Mellansverige Västsverige

2 520 kr

Sydsverige

150 kr

Sundsvall:

Svaret är socialism

För info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Eskilstuna: Örebro:

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen

Klimat- och miljöhot

381 kr

GLOBAL UPPVÄRMNING

15 NOVEMBER 2018 # 1 326

Delstatens värsta rekordbränder De bränder som rasar i Kalifornien är de värsta som hittills har drabbat delstaten. Minst 44 människor har hittills (den 13 november) dödats i de olika bränder som härjar och flera hundra personer rapporteras saknade. Drygt 300 000 människor har tvingats fly sina hem. PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

ligt”, sa ett av brandmännens fack i Kalifornien i sitt svar till presidenten och påminde om att den federala regeringen (Trumpadministrationen) ansvarar för skötseln av 60 procent av delstatens skog och att den resterande skogsarealen är i händerna på privata bolag.

Trumpadministrationens reaktion är en direkt följd av den klimatförnekande politik som bedrivs och som medför att USA står än mindre rustat att möta det faktum att antalet väderrelaterade katastrofer blir både fler och kostsammare. Antalet skogsbränder blir exempelvis inte bara fler, utan tenderar att spridas över betydligt större områden än tidigare. Det gäller inte minst i Kalifornien, där den globala uppvärmningen har inneburit att faran för stora skogsbränder inte längre begränsas till några månader ”utan Detta är andra gången på tre må- att varje dag är en brandsäsong”, nader som Kalifornien har drabbats enligt chefen för delstatens räddav rekordbränder. Med början i juli ningstjänst. rasade flera bränder i Kalifornien, Trumps avregleringar och nedvarav två gick ihop och blev till dragningar av miljöskydd, skogsden största terrängbranden någon- vård och räddningstjänst följs av att de drabbade sin. Den gången hårt. Nytwittrade presiKlockan tickar straffas dent Trump förligen aviserade ryckt att det var allt snabbare för T r u m p a d m i delstatens milnistrationen att klimatet. man ska stoppa jölagar och vattenregleringar som bar ansvaret den begränsade katastrofhjälp som USA-territoriet Puerto Rico har för katastrofen. Trumps respons på de fruk- erhållit efter orkanen Maria (de tansvärda bränder som nu öde- orkanstormar som svepte över Pulägger Kalifornien är att beskylla erto Rico ifjol dödade direkt eller delstaten för misskötsel av skogen indirekt fler än 4 600 människor, och hota med att dra in stöd till de enligt en forskargrupp vid Harvard drabbade. ”Förolämpande och far- University).

De pågående bränderna är de värsta någonsin i Kalifornien och kopplat till den globala uppvärmningen.

Sedan 1932 finns det data över de bränder som har härjat i Kalifornien. Av de tio största bränderna som drabbat Kalifornien sedan dess har nio skett efter år 2000, fem efter 2010 och två i år. Först ifjol blev det en liten paus i en fem år lång period av extrem torka och sinande grundvatten. Men även i år har det regnat ovanligt lite i Kalifornien och i synnerhet i delstatens norra områden. Den långa torkan har förvandlat mark, buskar och skog till tändved och snabbt breder bränder ut sig över vida områden i ett Kalifornien där invånarantalet nästan har fördubblats sedan 1980 och där en rad nya orter etablerats i omedelbar närhet till de livsviktiga skogarna.

Återkommande nedskärningar i delstatens räddningstjänst har dessutom gjort ont värre. Kaliforniens skogsbränder och de bränder som rasade i Sverige och flera andra länder under det rekordvarma året har ett direkt samband med den globala uppvärmning vars yttersta orsaker är kapitalismens kortsiktighet och vinstjakt, vilken håller på att göra okontrollerbara klimatkatastrofer till det ”nya normala”. Klockan tickar allt snabbare för klimatet, och om nuvarande trender fortsätter kommer medeltemperaturen i Kalifornien att öka med katastrofala 4,9 grader fram

till år 2100. Antalet skogsbränder riskerar under samma tidsperiod att öka med 50 procent och den genomsnittliga ytan som skogsbränder drabbar kommer stegvis att ha ökat med 77 procent. För att stoppa den apokalyptiska framtid som hotar krävs en genomgripande och snabb systemförändring – att kapitalismens avskaffas. Det i sin tur är bara möjligt om klimat- och miljörörelsen, fackföreningar och sociala rörelser förenas i en gemensam kamp för socialism och för en planerad ekonomi baserad på demokratiskt ägande och styre av storföretag, banker, mark och naturresurser. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur. Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Eric Coulter, BLM

taden Paradise i norra Kalifornien, där den största och dödligaste branden ”Camp Fire” rasar, har helt brunnit ner. Enligt norra Kaliforniens myndigheter är risken stor för att antalet döda är betydligt fler än de 42 som hittills fallit offer för ”Camp Fire”. Förutom ”Camp Fire” rasar två andra störra bränder, ”Wolsey Fire” och ”Hills Fire”, i tätbefolkade södra Kalifornien. Torka, låg luftfuktighet och starka vindar har under de senaste dagarna medfört att bränderna rasar i en oemotsvarad omfattning och hastighet. Släckningsarbetet, som beräknas ta flera veckor, försvåras av svåra väderförhållanden där särskilt stormvindarna ”gör att vi tvingas att jaga efter elden istället för att begränsa dess spridning” som brandmännen uttryckte det.