Offensiv 1329

Page 1

6 december 2018 / # 1 329 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Äldrevårdsanställda i Luleå:

”Sprid vårt uppror till hela landet”

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Nazistattack mot antirasister

5 2

6

Foto: Lars Bjersing

Tre år av chockdoktrin

Rädda vård och omsorg – stoppa nedskärningarna

– läs mer på sid 6, 12, 13 och 16

Växande klimatprotester Forskarnas klimatlarm har avlöst varandra inför FN:s årliga klimatmöte, COP 24, som ironiskt nog hålls i den polska kolgruvorten Katowice. Det är en stad med Europas sämsta luft. Medan politikerna står handfallna har den

15-åriga Greta Thunbergs fredagsstrejker blivit en symbol för växande proteströrelser bland en ny generation av unga världen runt för systemförändring – inte klimatförändring. – läs mer på sid 3, 8 och 9

11

En ”paus” i handelskriget?

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Ledare: Löfven eller extraval?


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

6 DECEMBER 2018 # 1 329

2

LÖFVEN PÅ NYTT ELLER EXTRAVAL? I

Centern och Liberalerna har överlämnat provokativa och nyliberala kravlistor till Löfven. Listorna från C och L innehåller krav på marknadshyror, försämrad arbetsrätt, fler låglönejobb, fortsatta vinster i

D Foto: Simon Legner

tisdags (den 4 december) kom beskedet att talmannen Andreas Norlén (M) ger Stefan Löfven mer tid för att forma en ny regering. Den utsträckta tidsfristen innebär att tidigast i nästa vecka lägger Löfven fram ett förslag till riksdagen. Mycket pekar mot att Centern och Liberalerna till sist väljer att släppa fram en regering ledd av Socialdemokraterna och Stefan Löfven. Alternativet skulle vara ett extraval och det vill merparten av riksdagspartierna inte ha. Statistiska centralbyråns (SCB) senaste väljarundersökning som ”kommer under en period då några partier är i känsliga samtal om regeringsmakten lär heller inte uppmuntra något av dem att välja extraval”, menade Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach i en kommentar den 4 december. I SCB-undersökningen är S det parti som har gått fram mest sedan valet för tre månader sedan, plus 2,2 procentenheter till dryga 30 procent. En siffra som för några år sedan skulle betecknas som katastrofsiffror, men som numera får den krisande socialdemokratin att jubla. Även Sverigedemokraterna har gått fram en aning (med 0,8 procentenheter, i huvudsak på Moderaternas och Kristdemokraternas bekostnad). Såväl Liberalerna som Miljöpartiet är åter nere på 4 procent och skulle kanske hamna utanför riksdagen om det blev ett extraval.

VINSTJAKTENS HÖGA PRIS

välfärden och vill göra landsbygden till en avreglerad frizon. Enligt Annie Lööf i Aftonbladet i tisdags har Löfven svarat ”skamligt” på kraven, men samtidigt säger C-ledaren sig vara beredd ”att ta ansvar och ge S en sista chans” – det vill säga inga dörrar är stängda. Det är också Liberalernas uppfattning, även om partiet är mer splittrat än C vars framgång i valet i hög grad berodde på löftet om att inte regera med stöd av SD. C och L har knappast räknat med att få ett ja till alla sina krav. Men man räknar med att få igenom tillräckligt för att släppa fram en ny Löfven-ledd regering, med hänvisning till att Socialdemokraterna ska ta nya stora steg högerut i riktning mot ”Allianspolitik”. Att ”styra över blockgränserna” och frigöra sig från behovet av stöd

från Vänsterpartiet har sedan länge varit ett mål i sig för Löfven och S. Med rätta brännmärker de fackliga ledningarna de så kallade mittenpartiernas antifackliga politik, men önskar samtidigt att S ska regera med stöd av samma partier. En lika skandalös som oförsvarbar hållning. Inte blir det bättre av förslagen att låta ”parterna förhandla” om de föreslagna försämringarna i arbetsrätten. Det är ett förhållningssätt som i juni ledde till den svekfulla uppgörelsen med Svenskt Näringsliv som sålde ut delar av strejkrätten. Facktopparna vill vara det femte hjulet i en eventuell ny S-regeringsvagn. Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv säger istället att facken, oavsett omröstningens utgång, måste bli med i bygget av ett brett motstånd mot den högerpolitik som väntar och den hotande lågkonjunkturen. ■

en inhemska högkonjunkturen har nått sin höjdpunkt och de senaste rapporterna om vart svensk ekonomi är på väg är lika dystra som vädret i början av december. Svajigast är det på bostadsmarknaden, där prisfallet skulle vara en positiv nyhet om det inte vore för den samtidiga minskningen av byggandet. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) i november påbörjades byggandet av 39 100 lägenheter under de tre första kvartalen 2018, en minskning med 16 procent jämfört med samma period 2017. Siffrorna är preliminära, men ger en tydlig bild av en starkt nedåtgående trend. Till det ska läggas att: ”Byggbolagens planer på att anställa vänder nu ner för första gången på fem år”, skriver fackförbundet Byggnads tidning Byggnadsarbetaren den 28 november under rubriken ”Hårda slaget mot byggjobben – oroväckande trend”. Enligt branch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier (BI) väntar ett större ras nästa år. Under 2019 påbörjas bygget av 42 500 bostäder – ett tapp med 21 500 sedan konjunkturtoppen 2017 spår BI i sin konjunkturprognos från oktober i år. Det skulle innebära att en tredjedel av marknaden för nyproduktion har försvunnit på två år, vilket får allvarliga negativa spridningseffekter på andra delar av ekonomin eftersom bostadsbyggandet har varit en av samhällsekonomins tillväxtmotorer. Den giftiga cocktailen av högerpolitik, bostadsbrist samt vinsthungrande byggmonopolföretag och storbanker har blåst upp en enorm låne- och bobubbla i Sverige. Att räntan har legat på minus har dessutom gjort att hushållens skulder fortsatt att öka betydligt snabbare än både inkomster och BNP. Skulderna består främst av bolån och nu flaggar Riksbanken för räntehöjningar. Vart femte hushåll i de tre storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm skulle inte klara boräntor på normalnivåer, enligt en Sifo-undersökning som har gjorts på uppdrag av mäklarbyrån Bjurfors och som redovisades i oktober.

F

ör de rikaste finns naturligtvis alltid en marginal, men för allt fler saknas dessa marginaler och med alla de sår som har rivits upp i välfärden har samhällets motståndskraft mot ekonomiska nedgångar kraftigt försvagats. Det i sin tur gör att när det börjar vända nedåt kan allt fler oskyldiga straffas för en kris som har skapats av en handfull girigas kortsiktiga vinstjakt och marknadens kaos. ■

Det saknas järnvägspersonal i hela landet, vilket hotar avgångar, att linjer dras in och personal som jobbar skadligt mycket övertid. Avregleringarna har lett till att ingen har det övergripande ansvaret. Förstatliga järnvägen nu! (Sveriges Radio den 3 december) Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2018 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


KAMPANJ

6 DECEMBER 2018 # 1 329

3

Landsomfattande klimatprotester Runt om i Sverige (och världen, läs sid 8-9) anordnades klimatprotester den 30 november (1 december på vissa orter) under parollen #FridaysForFuture. Nedan följer rapporter från några av orterna.

STOCKHOLM:

D

Foto: Sebastian Olsson

et var ett par hundra personer som samlades utanför Stockholms stadshus den 30 november, sista fredagen före klimattoppmötet COP24 i Polen, och överlämnade ett medborgarförslag med krav på att staden ska bli fossilfri redan 2030 (istället för 2040 som är det nuvarande målet i klimatstrategin) och göra en koldioxidbudget för att lyckas med detta. Vanligtvis håller de strejkande skolungdomarna till utanför riksdagen på fredagar (även tidigare samma dag), men nu var det alltså de lokala politikerna som uppvaktades.

”Klimatet kan inte vänta” är ett huvudbudskap i FridaysForFuture.

Katarina Luhr (MP) är miljö- och klimatborgarråd i det blågröna styret och oppositionen representerades av Vänsterpartiets Rikard

Warlenius. Båda två tyckte att klimatfrågan är viktig och att man måste göra allt för att hejda den globala uppvärmningen. Vänster-

partisten ansåg dock att vi inte bör förlita oss alltför mycket på marknadskrafter. Mellan tal, politikerutfrågningar

och sång hördes talkörer som ”Vad ska vi göra? Rädda klimatet!”. ■

Sebastian Olsson

LULEÅ:

S

E

Klimatnätverket Omställning Borås hävdar liksom Greta Thunberg att klimatfrågan är opolitisk.

Endast om storföretagen är gemensamt ägda och demokratiskt styrda kan vi få till stånd en produktion i samklang med människornas, djurens, naturens och klimatets bästa som mål. Att nyfikenheten var stor på de socialistiska svaren på klimatkrisen märktes genom att Offensiv sålde slut på manifestationen. ■

David Lindquist

Fler viktiga klimataktioner kommer garanterat framöver.

att diskutera nästa steg och vägen vidare. En av många idéer var att uppmana till korta strejkaktioner ute på arbetsplatser och skolor som alternativ till att ta sig in till centrum och stadshus – förslagsvis ”tio minuters klimatprat”.

Att det krävs kamp för klimatet blir alltmer självklart för allt fler.

MALMÖ:

I

skuggan av FN:s stora klimatmöte i Polen hölls lördagen den 1 december en klimatmanifestation i Malmö. Ett 50-tal personer samlades i ihållande regn utanför stadshuset i centrala Malmö. Protesterna under namnet #FridaysforFuture krävde bland annat omedelbara minskningar av utsläppen.

Foto: Anders Wemmert

tt 80-tal personer slöt upp på Stora torget i Borås för att samtidigt med ett hundratal andra platser i Sverige manifestera apropå FN:s stora klimatmöte i Polen. Arrangör var Omställning Borås. Tal hölls av Tommy Josefsson och Thomas Svensson från arrangörsgruppen. Två unga tjejer i samma ålder som Greta läste upp hennes tal från den 8 september: – Man brukar säga att Sverige är ett så litet land att det inte spelar någon roll vad vi gör. Men jag tänker att om några flickor kan få rubriker över hela världen bara genom att inte gå till skolan i några veckor, tänk då på vad vi alla skulle kunna göra tillsammans om vi bara ville.

Men Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv menar att frågan i allra högsta grad är politisk och måste behandlas som en sådan – genom gemensam kamp underifrån, genom att länka olika grupper med varandra och genom att kopplas till arbetarklassens kamp för att ta kontroll över produktionen, och på så vis möjliggöra för en grön omställning.

Foto: Lars Bjersing

BORÅS:

Foto: Sari Hevosaho

”Tänk vad vi skulle kunna göra tillsammans om vi bara ville”.

om del av de världsomspännande protesterna inför FNs klimattoppmöte COP24 anordnade FridaysForFuture i Luleå en manifestation lördagen den 1 december. Med fyra plusgrader, regn, hård blåst och mörker var inramningen för att stå ”Tillsammans för klimatet” vid Gula Paviljongen mycket träffsäker. Omkring 50 personer deltog och tog del av poesi, trumspel och en rad korta tal där det rymdes såväl personliga berättelser, skarpa fördömanden av kapitalismens rovdrift och uppmaning till kamp. Ett medborgarförslag som arbetats fram under fredagarnas klimatstrejker, om att anta en koldioxidbudget i kommunen, lästes också upp. Efteråt fortsatte cirka 20 av deltagarna med eftersnack och fika för

Manifestationen var också ett upprop för att sprida stödaktionerna för Greta Thunberg från Stockholm som klimatstrejkat utanför riksdagshuset i Stockholm. Protesterna mot klimatförändringarna sprids alltmera efterhand som rapport efter rapport visar på en ökning av de globala utsläppen av koldioxid. Detta trots alla högtidliga

FridaysForFuture har nu ”klimatstrejkat” utanför stadshuset i Luleå varje fredag i tolv veckor. Fredag den 30 november hölls strejken för första gången även i Boden. ■

Liv Shange Moyo utfästelser i bland annat Parisavtalet om att utsläppen måste minska för att kunna begränsa temperaturhöjningen till under 2 grader. Många klimatforskare menar nu att tiden håller på att rinna ut och att det krävs drastiska förändringar omedelbart om det inte ska vara för sent att vända klimatkatastrofen. Dagligen kommer rapporter som tydligt visar den pågående klimatpåverkan. Stora förändringar måste till för att stoppa och vända denna katastrofala utveckling. Facken måste mobilisera och delta i kampen mot miljöförstöring och rovdrift. Framför allt krävs det ett stopp för kapitalets rovdrift på naturtillgångar och resurser. Det krävs ett socialistiskt samhälle med en planerad, demokratisk ekonomi. ■ Anders Wemmert


INRIKES

6 DECEMBER 2018 # 1 329

4

dade boenden idag får upp till ett år på sig att ansöka om tillstånd. Det kommer att bli krav på boendena att de har tillräckligt skydd och att anställd personal, speciellt chefer, ska ha utbildning. Men IVO menar att de inte kan garantera att ett privat företag eller andra som får tillstånd kommer att bedriva en bra verksamhet – de kan bara se om förutsättningar finns, exempelvis att lokalerna är tillräckligt bra.

Innebär den nya lagen en förbättring som kan rensa ur profithungriga företag från skyddade boenden, eller fortsätter den kvinnoförtryckande politiken?

”Att omsätta de nationella jämställdhetsmålen i ett konkret förändringsarbete inom ramen för det kommunala självstyret är en avgörande faktor för att nå ett jämställt samhälle”, heter det i Sveriges kommuner och landstings Överenskommelse mellan staten och SKL om stöd till jämställdhetsarbetet och kvinnofridsarbetet på lokal och regional nivå 2018-2020. Är det så? ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

A

rbetet för kvinnofrid och mot våld i nära relationer har genom historien främst utförts av ideella krafter. Kvinnojourerna har gjort en enorm insats, ofta med små resurser. I bostadsbristens Sverige tvingas många jourer och boenden säga nej till fler behövande och de berättar om bristande samordning hos kommunerna, vilket bland annat gör att endast 10 procent av barn i skyddade boenden får gå i skola, trots att vi har lag på skolplikt. År 2017 slog regeringen fast en 10-årig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, men även inriktat på hbtq+-personers utsatthet för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och människohandel för sexuella ändamål. Man ville stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och barn och rikta insatser även till de med särskild sårbarhet (livssituation, omständigheter) och slog fast att ett funktionsperspektiv alltid ska finnas. Likaså ska barnets behov och rättigheter betonas.

I regeringens skrivelse Makt, Mål och Myndighet – en feministisk politik för en jämställd framtid (november 2016) slås det fast att det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv, samma rätt till arbete, studier och samma rätt till bra hälsa. Samhällets utveckling kräver att vi använder all kunskap och erfarenhet på bästa sätt, att vi planerar långsiktigt och att alla sektorer – offentlig, privat och ideell – får kraftfullt stöd. De senaste åren har lagar förbättrats och tillkommit, men de tillämpas inte riktigt som det var menat. I januari 2018 tillsattes en ny myndighet, Jämställdhetsmyndigheten, som ska följa upp, analysera, samordna och tydliggöra jämställdhetsarbetet på alla nivåer i samhället, med sjätte jämnställdhetspolitiska målet som grund. Det låter ju lite byråkratiskt och krångligt, men det lyder: ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra! Kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rätt och möjlighet till kroppslig integ­

ritet”. 790 miljoner kronor gick till landstingen för att stärka kvinnors hälsa, förebyggande vård, förlossningsvård och primärvård. Regeringen tillsatte 2016 en utredning om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddade boenden. Nu är utredningen klar och föreslår långtgående åtgärder, baserat på barns fri- och rättigheter samt att hänsyn alltid ska tas till barnets bästa, enligt FN:s barnkonvention. ”Ett fönster av möjligheter” (SOU 2017:112) föreslås bli ny lag den 1 juli 2019. I en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2013 om skyddade boenden drevs 8 procent i privat regi av då 16 olika privata företag, 21 procent av boendena var kommunalt ägda och 71 procent av ideella föreningar (kvinnojourerna). Enligt socialtjänstlagen (SoL), en så kallad ramlag som ger stor frihet till kommunerna att bestämma, ska man erbjuda lämpliga, tillfälliga boenden, men det finns ingen definition på skyddat boende och inga specifika krav på ett sådant. Med den nya lagen definieras juridiskt skyddat boende, som ska finnas till de som har utsatts för våld och andra övergrepp. Den nya lagen kommer att få stora konsekvenser; barn och ungdomar får en egen, starkare roll när det gäller rätt till trygghet i boende och skola, rätt att höras och få bestämma över om de vill bo i skyddat boende och om de vill träffa en förälder eller ej, vilket många myn-

Foto: Natalia Medina

”Ett fönster av möjligheter för en jämställd framtid”?

digheter och människorättsorganisationer välkomnar. Barnets rätt stärks. Om utredningen ”Ett fönster av möjligheter” får igenom alla sina förslag kommer även barn till kvinnor som har flytt från prostitution och människohandel att omfattas, likaså asylsökande. SKL tycker att utredningen har bra förslag, men påpekar att det kommer att bli ekonomiskt påfrestande för kommuner på grund av att man nu blir tvingad på ett mycket tydligt sätt att skyndsamt erbjuda behövande våldsutsatta vuxna och

ROBS, Riksorganisationen för skyddade boenden i Sverige, tillhör den privata sektor som förbereder sig för att utöka sin verksamhet enligt den nya lagen. De hävdar att deras medlemmars privata boenden håller en högre kvalitet och menar att ”de har upplevt en väldigt varierande kvalitet hos andra skyddade boenden och kvinnojourer”. Lite oroande gör de reklam för att de har stor kunskap om ”kulturer, hederskultur, religion och våldets olika ansikten beroende på var individen kommer ifrån”. I en kommun styrd av SD kan en placering på ett sådant boende riskera drabba de som behöver skydd och hjälp. Socialstyrelsen har riktat kritik mot flera privata boenden, bland annat ett i Stockholm som har specialiserat sig på offer för förtryck i hederns namn. Chefen visade sig ha tidigare domar för skattebrott och liknande, boende råkade illa ut när de bad om hjälp, hotades, fick inte ut sin post, med mera. En kvinnojour i Hässleholm, Frida, vill att alla som driver skyddade boenden ska certifieras eftersom ”inte vem som helst kan ta hand om traumatiserade människor bara för att man har en lokal ledig eller ser pengar i det”. Verksamhetschefen Lotta Otterdahl säger att ”vi utför en samhällstjänst, vi är inte betalda eller anställda av någon kommun. Vi ser till att de våldsutsatta som placeras hos oss kommer ut som starka kvinnor i samhällslivet, som hela människor och får en god start i sitt nya liv fritt från våld.” Idag uppmanar vi kvinnor att lämna sina våldsamma relationer,

Idag uppmanar vi kvinnor att lämna sina våldsamma relationer, men när de gör det finns ingen samordning som underlättar för dem att skaffa ny bostad, arbete med mera. barn ett tryggt skyddat boende. Enligt deras beräkningar kommer det totalt att kosta 2 395 miljoner kronor för kommuner och landsting. Alla skyddade boenden måste ha tillstånd om den nya lagens förslag går igenom. IVO, Inspektionen för vård och omsorg som idag till exempel har ansvar för att kontrollera vård och omsorg på grupphem och HVB-hem, kommer att ta emot ansökningar om tillstånd och sköta kontroller. De påpekar att övergångsregler kommer att behövas; att exempelvis kvinnojourer och andra ideella föreningar som driver skyd-

men när de gör det finns ingen samordning som underlättar för dem att skaffa ny bostad, arbete, stöd att hitta skola och vänner i en ny kommun, med mera. I den bästa av världar kommer den nya lagen att förbättra och ha en positiv effekt, kanske rensa bort de privata företag som vill sko sig på de mest utsatta, kanske ge erkännande till den kunskap och erfarenhet som kvinnojourerna har och äntligen ge dem ett adekvat stöd. Men den världen lever vi ännu inte i. Det skulle krävas en verkligt jämlik värld, där inte pengarna styr behoven. ■


6 DECEMBER 2018 # 1 329

I korthet

Nazistattack

mot antirasister

5

”Alarmerande många trötta”

A

rbetsmiljö I Arbetsmiljöverkets nya rapport om arbetsorsakade besvär visas att omkring tre av tio i Sverige har haft fysiska eller psykiska besvär på grund av jobbet de senaste 12 månaderna; 33 procent av kvinnorna och 23 procent av männen. Framför allt handlar det inte om olyckshändelser, utan om en alltför hög arbetsbelastning – 65 procent av alla svarande angav detta som skäl (70 procent av kvinnorna respektive 59 procent för männen). Oftast tar sig detta uttryck i en stark trötthet i högre grad än exempelvis stress, oro, sömnstörningar och ångest. Rapporten bygger på 12 000 intervjuer med svenska medborgare mellan 16-74 år. – Trötthet är inte banalt, utan i själva verket är resultatet alarmerande. Jag hade trott att symtom som oro och upplevd stress skulle vara de vanligaste. Trötthet är en signal om att stressen har pågått länge. Det speglar en obalans, där människor får för lite återhämtning. Långvarig trötthet är en del av det som är utmattningsdepression, en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, kommenterar professor Göran Kecklund vid Stockholms universitet stressforskningsinstitutet till Arbetet den 28 november.

Ingen asyl för ömmande omständigheter

I Fredagen den 30 november samlades uppemot 150 nazister och marscherade i Stockholm till minne av Karl XII. Utan att polisen hann reagera gick de till attack mot antirasister. OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

N

azisterna hade samlats på Humlegården och marscherade därifrån till Kungsan. Med facklor och polisbeskydd marscherade de till statyn. Nordisk Ungdom hade kallat till demonstrationen, men bland dessa fanns nazister från diverse organisationer, däribland terrorsekten Nordiska Motståndsrörelsen. Framme vid statyn på Kungsan sköt nazisterna raketer mot de något fler antirasister som hade samlats, för att sedan storma den antirasistiska samlingen. När dessa hade kommit nära nog kastade de även brinnande facklor mot den antirasistiska demonstrationen. Redan från start var polisen helt oförberedda och skandalöst nog lade poliserna mer resurser på att hålla antirasister i schack än att besvara nazisterna. Tre gånger tilläts nazisterna storma antirasisterna, samtidigt som polisen i kedjor stod vända mot antirasister och hade batonger framdragna. Nazister tilläts ta sig in bland demonstranterna och minst en antirasist blev slagen av nazister. Tack vare armkrokskedjor och uppmaningar från megafoner om att hålla

ihop blev inte utkomsten värre. Enligt polisen greps två, en för våld mot tjänsteman och en för brott mot knivlagen. Att det inte var fler nazister som greps visar på hur extremt skevt polisens agerande var på plats. Återigen skyddas nazister av staten för att hålla sina marscher och våld tillåts uppstå. Fredagens händelser är en varning för antirasister. Att nazisterna kunde ta till våld är en konsekvens av att antalet antirasister var litet. Sms-kedjor och Facebook-mobilisering är bra verktyg, men får inte ersätta verklig mobilisering. Det behövs flygbladsutdelning, affischering och möten. Det behövs en organisering på gräsrotsnivå och ur detta även att fler och nya engagerar sig och tar ansvar. Det behöver byggas aktiva nätverk där demonstrationer, aktioner och ett politiskt program mot rasism och nazism, men även mot högerpolitiken som göder extremhögern. Nazistsekterna känner ett ökat självförtroende, som inte enbart är på grund av att de ständigt marscherar i skydd av polis. SD:s valframgångar och etablissemangets anpassning och normalisering av

Foto: Offensiv

Antirasismen i Stockholm måste organisera sig i nätverk för organisering och enad kamp mot högerpolitik och rasism.

rasismen har gett dem en plattform. Rasismens normalisering måste besvaras av kamp underifrån och kopplas samman med gemensamma krav om allas rätt till bostad, jobb och välfärd. Krav måste ställas på fackföreningsrörelsen och hela arbetarrörelsen om kamp mot lönedumpning och högerpolitik, men även för ett grundläggande arbete för enighet i rörelsen. Facken måste ta fram program och hjälpa till att arbeta fram material till medlemmar om hur ett antirasistiskt arbete kan ske på arbetsplatser på gräsrotsnivå. Detta måste ske i demokratiska och politiska diskussioner om rasismen och dess orsaker samt hur detta bekämpas. Det är hög tid att fackföreningarna på allvar äntrar den antirasistiska kampen. Hotet från nazismen måste tas på allvar och detta visades tydligt i nazisternas attack den 30 november. Problemet med att enbart kalla till demonstrationer när nazister dyker upp är att många känner en känsla av att det inte ensamt hjälper att demonstrera, och det är sant. Om det inte erbjuds ett politiskt alternativ och en möjlighet till organisering med sikte på att förändra hela samhället – en kamp för att avskaffa kapitalismen, som suger ut arbetare, unga och låginkomsttagare – kommer extremhögern tillåtas frodas. ■

nhuman flyktingpolitik Att få uppehållstillstånd eller asyl i Sverige på grund av särskilt ömmande omständigheter blir allt svårare. Av de 9 000 som har fått uppehållstillstånd mellan januari och oktober i år har enbart 200 fått det på grund av ömmande omständigheter, en halvering sedan 2015 då Sveriges regering införde EU:s hårdaste regler för asyl. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 2 december. I nyhetsinslaget berättar den irakiske flyktingen Aram hur han behöver dialys fyra gånger per vecka för att överleva, men ändå har fått nej i alla instanser och därför har gått under jorden. – Framför allt tror jag att det är barn och barn som är i behov av speciella insatser, som kanske inte är livshotande eller i sig medför ett intensivt lidande, de måste idag anses som berövade. Sedan kan man se hur långt man kan pröva det här både mot Europakonventionen och i ljuset av barnkonventionen, säger juristen på Rådgivningsbyrån Bo Johansson till SR.

Flera tusen elever inte i skolan

N

ärvaro En granskning som TV4:s Kalla fakta har gjort visar att uppskattningsvis 5 500 elever var frånvarande mer än halva höstterminen ifjol. Vad majoriteten av dessa eleverna har gemensamt är att de behöver extra stöd i skolan. Det kan handla om elever med mildare form av autism eller adhd, eller barn med otrygga, stökiga hemmamiljöer. En anledning till att många av dessa blir hemmavarande är att olika skolor och kommuner tolkar 2011 års skollag som att barn med särskilda behov ska gå i vanliga klasser, men då de inte klarar av det blir de hemmavarande i väntan på en specialanpassad klass. – Det finns ingen kunskap i skolan om den här barngruppen. Om den finns är det hos individuella lärare och specialpedagoger. Men det är inget man kan räkna med, säger överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset Christopher Gillberg i programmet.

LKAB visste om rosten – agerade inte

D

ödsolycka Den tragiska dödsolyckan på LKAB:s pelletsverk i Svappavaara i somras, där 21-åriga Julia Markström miste livet när hon föll genom ett gallergolv, hade kunnat undvikas om LKAB hade lyssnat på larmen. Det rostskadade gallergolvet hade det slagits larm om flera gånger utan att åtgärder hade vidtagits. Uppemot 50 interna risk- och tillbudsrapporter från 2008 till 2017 visade på sådana problem i anläggningen. Det visar SVT Kalibers granskning från den 3 december. – Vissa risker och tillbud de blir ju inte åtgärdade. Så det fungerar väl si och så. Det kan vara att det är brist på resurser, tidsbrist. Eller man, ja nonchalerar den, säger huvudskyddsombud i Svappavaara Jonas Stålnacke till SVT. ■


INRIKES

6 DECEMBER 2018 # 1 329

6

ta försöker Rättsmedicinalverket göra genom mätning av knä- och handled samt tandröntgen. Samtidigt erkänner Migrationsverket på sin hemsida att det idag inte finns någon me­di­cinsk metod som exakt kan fastställa en persons ålder. Där informerar de också om att Barnombudsmannen har kritiserat ändringarna i asyllagen som ”barnfientliga” och står i bjärt kontrast mot de åtaganden Sverige har enligt barnkonventionen – en FN-konvention som S-MP-regeringen har lovat göra till svensk lag.

Regeringens och övriga etablissemangets brutala flyktingpolitik innebär ett omänskligt lidande för tiotusentals.

I november var det tre år sedan S-MP-regeringen tvärvände från en i alla fall på papperet och i demonstrationstal solidarisk flyktingpolitik. ”Sverige bygger inga murar” blev till ”Sverige ska bygga höga murar”.

asylskäl godkända i Migrationsverkets Kafkaliknande misstrogna prövning. Nu blev det än värre.

”Alternativt skyddsbehövande” som asylkategori skrotades. Detta får nu till följd att många syrier som i den väpnade konflikten tvingas fly från risken att avrättas eller torteras inte längre kan söka asyl i Sverige då dessa hot inte längre räknas som asylskäl. Inte heller miljöflyktingar eller den stora gruppen svårt sjuka som räknats in i kategorin ”Synnerligen ömmande skäl” kan längre räkna med asyl i Sverige.

I Sverige infördes så kallade tillfälliga gränskontroller den 12 november 2015 och regeringen tog beslut om att den nu drastiskt skulle försämra asylrätten till EU:s miniminivå. Den så kallade tillfälliga lagen togs i riksdagen och ska tills vidare gälla från 20 juli 2016 till 19 juli 2019. Syftet är att minska asylinvandringen till Sverige genom att ge färre skyddsgrunder för asylrätt, bara ge tillfälliga uppehållstillstånd, begränsa möjligheten till anhörig­ invandring och kräva att såväl anknytningspersonen som den anhörige ska ge en tillförlitlig garanti om att de kan försörja sig.

Konsekvenserna av ett Sverige i ett EU som bygger murar och river ner sin asylrätt till lägsta nivå landar i första hand på de asylsökandes livsvillkor och säkerhet. Det handlar om att överge tusentals barn och vuxna på flykt till fortsatt förnedring, lidande och i värsta fall död. Under 2015 kom knappt 163 000 asylsökande till Sverige. Av dem kom 51 338 från det krigshärjade Syrien. 35 369 var ensamkommande barn. Efter den tillfälliga lagen kom endast 26 000 år 2017. Av dem var 1 336 ensamkommande barn. Enligt Migrationsverket beror minskningen på inre gränskontrol-

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

K

rigen i Syrien och Mellanöstern rasade då som nu och för allt fler fanns det inte längre något annat alternativ än att fly. Tillflyktsmålet blev Nordoch Centraleuropa, men ju längre tiden gick fastnade de flesta flyktingarna i Turkiet och Grekland. Flyktvägen som snart fick namnet Balkanleden spärrades successivt av via massiva taggtrådsstängsel av högernationalister i Ungern. Gränskontroller trimmades medan frivilliga humanitära aktivister i Refugees Welcomevästar ersattes av uniformerade vakter med hundar, batonger och bojor i sina koppel. Såväl advokater som alla som har stöttat en asylsökande vet att det tidigare ofta har varit mycket svårt att få uppenbara och legala

Foto: Natalia Medina

3 år av chockdoktrin

ler i norra EU, men också på en hårdare kontroll av EU:s yttre gränser som görs i samarbete med Turkiet. När det gäller uppehållstillstånd genom familjeanknytning tycks inte, om man går till Migrationsverkets statistik, försämringarna i den tillfälliga lagen ännu fått något större genomslag. Beviljade uppehållstillstånd ligger på ungefär samma nivå åren 2014-2018. 35 000-40 000 har dessa år beviljats uppehållstillstånd. Den höga siffran i förhållande till det dramatiskt sjunkande antalet asylansökningar idag beror på att det är ärenden som beretts under en längre tid samt att det i siffran även inräknas barn som har fötts i landet av föräldrar med uppehållstillstånd. 2017 beviljades totalt 48 046 uppehållstillstånd i anhörig­ invandring. Under de första fyra månaderna 2018 fick 1 830 personer uppehållstillstånd som anhöriga. Sedan våren 2017 görs en åldersbestämning av ensamkommande barn där Migrationsverket är osäker på barnets åldersuppgift. Det-

I regeringens chockdoktrin om minskad asylinvandring ingår också en större satsning på att jaga de som har ”gått under jorden” för att de efter avslag inte har ansett sig kunna återvända till hemlandet. Fler och fler sätts i förvar av polisen i väntan på utvisningsresor under tvång. Och än hårdare tag tycks vänta. Gränspolisen ser ett behov av fler förvarsplatser under överskådlig tid och uppmanar Migrationsverket att fördubbla dagens platser till 800. Ett första förvar norr om Gävle planeras till Östersund, Umeå eller Luleå. Till ”återvändarresor” budgeteras 7 miljoner kronor varje år 20192021 från att legat på 2 miljoner 2018. Trots årets tvångsutvisningar till Afghanistan beskriver myndigheten återvändarverksamheten som relativt begränsad i år. Tack vare de afghanska ungdomarnas imponerande kamp och opinionsbildning med strejk och demonstrationer fick de stöd hos många för det orimliga i att utvisa dem till ett osäkert krigshärjat land. Kampen ledde till framgång och delseger då regering och riksdag tog beslut om den ”nya gymnasielagen”. Kamp lönar sig! Och fortsatt kamp behövs. En kamp som ska inspireras av kampen för flyktingamnesti 2005 då utvisning av apatiska barn illustrerade regeringens brutalitet och satte en massrörelse på fötter som till slut också vann amnesti för tusentals asylsökande. Regeringens, allianspartiernas och Sverigedemokraternas degradering av asylrätten har idag lett fram till att Migrationsverket är tillbaka till att utvisa barn med ”uppgivenhetssyndrom” till länder som tvivelaktigt påstås kunna erbjuda vård för detta sjukdomstillstånd som erfarenheten hos svensk vård paradoxalt nog bara hoppet om att få stanna kan bota. ■

”I Dorotea satt de i tre år och vi kan sitta längre om det krävs” Foto: Andrew Herbert

E

Ockupationen fortsätter och kampviljan är fortsatt obruten.

tt snabbesök hos BB-ockupanterna i Sollefteå gav vid handen att de sitter kvar och att deras kampvilja är obruten. – I Dorotea satt de i tre år och vi kan sitta längre om det krävs, sade en av ockupanterna till oss. Hon menade också att en god sjukvård är väsentlig om inte området ska avfolkas ytterligare. Det fanns de som hade hoppats och trott på en förändring ef-

ter valet. Det blev en förändring i den politiska ledningen, men framtiden för Sollefteå sjukhus är fortfarande lika oviss. Därför sitter ockupanterna kvar. De har fortfarande inga problem att bemanna alla ockupationspass.

När vi var där hade det varit få som skrivit upp sig på kvällspasset, men efter några telefonsamtal rättade det upp sig. Under kvälls- och natt-

passen är det viktigt att det är mer än en ockupant. Under dagtid är det många som kommer och går, stannar och pratar. På kvällar och nätter är det ingen större aktivitet – det är därför viktigt att inte vara ensam ockupant. Rättvisepartiet Socialisterna ger fortsatt vårt fulla stöd till oc­ku­ pa­tio­nen. ■

Sigbritt Herbert


6 DECEMBER 2018 # 1 329

7

Kampen mot

Marknadshyror kan bli slutet för föreningslivet i hela Haninge.

Rättviseböckers Kampen mot nazismen i Tyskland av den ryske revolutionären Leo Trotskij ges för första gången ut på svenska och innehåller ovärderliga lärdomar för den antifacistiska kampen idag. Beställ genom att e-posta rs@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.

Foto: Västerhaninge hemslöjdsförening

nazismen i Tyskland

Hemslöjdsförening i Haninge tvingas bort?

V

ästerhaninge hemslöjdsförening har funnits i 90 år. Med sina 150 medlemmar och hantverkare håller de liv i en viktig bit av Haninges kulturhistoria. Men när Haninge kommuns helägda bolag Tornberget chockhöjde hyran från 66 000 kronor per år till 110 000 kronor klarar föreningen inte längre hyran. Föreningen beviljas kulturbidrag från kommunen, men bara för 20 000 av de 50 000 kronor de hade sökt för att kunna ha råd med hyran.

PRIS:

Hemslöjdsföreningen är bara en i raden av drabbade när Tornberget har infört marknadshyror. Tidigare i år protesterade Rättvisepartiet Socialisterna mot hotet att införa marknadshyror för Tungelsta-Lida föräldraförening.

199 kr

+ PORTO

– Om marknadshyror införs överallt blir det slutet för föreningslivet och kulturverksamheterna i Haninge. Är tanken att det bara ska finns profitdriven kommers i kommunen? frågar sig Lina Rigney Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna. Rättvisepartiet Socialisterna är det enda partiet i Haninge som har protesterat mot att Tornberget til�låts införa marknadshyror: – Vi menar att Tornberget har brutit mot den bolagsordning som kommunfullmäktige har beslutat om. Det står klart och tydligt i paragraf 5 under ”Fullmäktiges rätt att ta ställning” att ”Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Haninge kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av

principiell betydelse eller annars av större vikt fattas”. Tornberget är ett kommunalt bolag och måste rätta sig efter deras uppdrag och demokratiska beslut, fortsätter Lina. – Kommunen måste ingripa och stoppa marknadshyrorna. Men först och främst måste de se till att Västerhaninge hemslöjdsförening kan vara kvar vid årsskiftet genom att kompensera för hyreshöjningen. När Tornberget införde marknadshyror för kulturverksamheterna i Kulturparken i Handen pressades kommunledningen att kompensera hyreshöjningarna – det måste de göra för hemslöjdsföreningen nu också, kräver Lina Rigney Thörnblom, Rättvisepartiet Socialisterna. ■

RS Haninge

Utbredd hemlöshet i Stockholm

Man har i rapporten mätt antalet hemlösa under två dagar i september och jämfört detta med samma period 2016. Totalt handlar det om 2 439 hemlösa individer, ungefär lika många som under 2016. 33 procent av dessa är kvinnor. Dock verkar mätningen enbart innefatta de som är skrivna i Stockholm och inte exempelvis EU-migranter eller asylsökande hemlösa. Andelen

hemlösa är förmodligen därför mycket större än vad Stockholm stads rapport visar. – Kvinnor är en särskilt utsatt grupp och vi har behövt anpassa våra insatser för att skapa ett ökat stöd till dem. När det gäller yngre kvinnor har vi varit oroliga för att de ska ”fastna” i hemlöshet och dras ännu djupare ner i missbruk i och med relationer till män som kanske har levt längre i hemlöshet, kommenterar Stadsmissionens direktor Marika Markovits rapporten till SVT Nyheter den 1 december, och fortsätter: – Vi ser överlag en tendens att det är nya grupper som hamnar i hemlöshet eller i risk för hemlöshet. Det är inte längre bara människor med missbruk eller psykisk sjukdom som grundorsak till hemlösheten, utan det är också en större grupp människor som lever med låga inkomster – det är barnfamiljer, pensionärer med låga pensioner och unga med deltidsarbete.

Denna och andra liknande rapporter visar på det nuvarande systemets misslyckande med att ge utsatta människor den hjälp och det stöd de behöver. Med tanke på de enorma resurser och tillgångar som finns i samhället skulle ingen behöva leva i hemlöshet och fattigdom – om dessa resurser fördelades rättvist och utifrån behoven. Istället koncentreras allt mer av samhällets resurser till en liten klick superrika i toppen, vilka skyddas av politikerna och systemet i stort. Sverige är det OECD-land där klyftorna ökar snabbast. Den utbredda hemlösheten i Stockholm och för den delen hela landet är ett symptom på ett system som inte kan tillgodose människors behov och som sedan länge har spelat ut sin roll. Vad som krävs en enad kamp mot högerpolitik och kapitalism – för bostad, välfärd, jobb och anständiga liv åt alla. ■ Robert Bielecki

Hemlöshet är en förskräcklig återspegling av ett fallerande system.

Rättvisepartiet Socialisterna säger:

• Bostad är en rättighet, ingen handelsvara – bygg bort bostadsbristen med billiga, bra och klimatsmarta hyresrätter. • Utökade resurser till stödinsatser för människor i utsatthet. • Gemensam kamp för jobb, bostäder och välfärd – låt de rika, storföretag och banker betala.

Foto: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons

H

emlösheten i Stockholm är fortsatt stor, och särskilt utsatt är kvinnor. Det visar Stockholm stads nya rapport om hemlösheten i huvudstaden. Att hemlösheten är ett stort samhällsproblem har flera rapporter och vittnesmål påvisat de senaste åren. Den skriande bostadsbristen (framför allt på billiga hyresrätter som folk faktiskt har råd att bo i) tillsammans med de växande klassklyftorna tvingar allt fler till utsatthetens brant. Nytt för denna rapport är att andelen hemlösa kvinnor har ökat.


KAMPEN FÖR KLIMATET

6 DECEMBER 2018 # 1 329

8

Gretas klimatprotester

Foto: Julian Meehan

I Melbourne klimatstrejkade tusentals den 30 november. Framför allt ungdomen visar framfötterna i den gryende klimatkampen.

Den unga svenskan har sedan hon redan innan valet på egen hand inledde en sittstrejk för klimatet på Mynttorget utanför Sveriges riksdag blivit en global symbol för den nya klimatkampen, som inspirerat till liknande protester och skolstrejker i 17 länder. Men hon har ändå inte låtit sig köpas upp av den enorma uppmärksamheten, som när hon strax innan klimatmötets öppning inbjöds att hålla ett tal inför FN:s generalsekreterare António Guterres: – Vi har inte kommit hit för att be världens ledare att bry sig om vår framtid. De har alltid ignorerat oss förut och de kommer ignorera oss nu också. Vi har kommit hit för att säga att en förändring är på väg, vare sig de vill eller inte. Människor kommer att resa sig och anta utmaningarna vi står inför. Och eftersom våra politiska ledare uppträder som barn, så måste vi ta det ansvar som de borde tagit för länge sedan, löd Greta Thunbergs kaxiga slutkläm. Allra störst genomslag för Greta Thunbergs modiga exempel fick de tusentals australiska skolelever från 200 skolor som deltog i fredagens ”Strike 4 Climate Action” med plakat som ”civil olydnad behöver inget tillstånd” och massprotester i 20 delstatshuvudstäder och regionala centra.

tänder motståndet Forskarnas klimatlarm har avlöst varandra inför FN:s årliga klimatmöte, COP 24, som ironiskt nog hålls i den polska kolgruvorten Katowice. Det är en stad med Europas sämsta luft, där enligt DN siffran 1,5 i rött inte står för den globala temperaturhöjning som inte får överskridas utan talande nog för en farligt hög halt av metangas och 2,0 för den punkt då gruvan måste utrymmas av hälsoskäl. Medan politikerna står handfallna har den 15-åriga skolflickan Greta Thunbergs fredagsstrejker blivit en symbol för växande proteströrelser bland en ny generation av unga världen runt. ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

T

ill och med USA:s regering har intressant nog publicerat en nationell klimatbedömning som, med en illa dold trots mot Donald Trumps ignorans, varnar för att USA även om landet drastiskt skulle minska utsläppen av koldioxid måste spendera många miljarder dollar för att förstärka kustområdena, bygga om avloppssystemen och ändra sina jordbruksmetoder för att skydda sig mot översvämningar, skogsbränder och värmeböljor. Det allra senaste stora larmet från FN om utsläppsgapet mellan var världen står idag och var den borde stå för att klara Parisavtalets mål kom bara dagar innan Klimattoppmötets inledning den 3 december. För att klara 2 °C måste världens regeringar tredubbla sina ansträngningar. För de maximala

1,5 °C som forskarna nu ser som nödvändigt för att hindra katastrofala och troligen ohejdbara konsekvenser krävs femdubblade ansträngningar för att halvera utsläppen på drygt tio år till 2030, lyder budskapet från FN:s årliga Emissions Gap Report 2018. Men frågan är om det polska klimatmötet ens kan ro hem sin egen redan från start helt otillräckliga agenda. Denna handlar mest om hur det begränsade klimatbistånd till fattiga länder som beslutades redan i Paris ska förverkligas och hur det rapporteringssystem ska se ut som ska granska hur länderna lever upp till sina egna helt otillräckliga klimatambitioner. Enligt FN:s beräkningar lever varken USA, EU eller en stor majo-

ritet av världens länder upp till sina egna otillräckliga klimatmål. Medan de nationella målen pekar mot 3 °C (utan att de självförstärkande mekanismerna ens räknats in, och trots en stor förlitan på att suga upp och lagra koldioxid ur atmosfären) pekar dagens trender mot 3-5 °C innan århundradets slut. Och det finns ingen planet B. Enligt det tal som hölls vid klimatmötets öppning av den världsberömde naturfilmaren Sir David Attenborough, som av FN utnämnts till ”folkens representant” vid det polska klimattoppmötet, står vi därför inför hotet om ”en kollaps för våra civilisationer och utrotningen av mycket av naturens värld”. Hoppet står nu till att makthavarnas livsfarliga oförmåga kan mobilisera en ny generation

Stora delar av världspressen har också rapporterat om hur skolelevernas strejker för 100 procent förnybar energi till 2030 och omedelbart stopp för alla nya gas- och kolprojekt fick den utbuade premiärministern Scott Morrison att tappa fattningen. I ett land där regertill insikt om nödvändigheten av ingen har gett klartecken till ett nytt massiv och global kamp mot det stort kolprojekt trots omfattande existentiella hot mot deras fram- skogs- och buskbränder och en hetta tid som det kapitalistiska systemet som på nytt hotar Stora barriärrevet med sin globala tvingar elevernas uppvärmning aktion nu alla att Det är och accelereranta ställning för de artdöd repre- socialisters plikt eller emot Moratt på alla sätt risons kommensenterar. I Belgien geuppmuntra och tarer om att barn ”ska plugga och nomfördes p å delta i den nya inte leka aktivissöndagen landets klimatrörelsen. ter” och gruvmihittills största klimatmarsch (läs nistern Matt Caartikeln intill), och i Sverige genom- navans uttalande om att barn i stället fördes i fredags med Klimatsveriges borde lära sig att bygga gruvor. stöd till 15-åriga Greta Thunbergs – När barn stökar till det, brufredagsstrejker protestaktioner ut- kar de vuxna be oss städa upp och anför 108 av landets kommunhus, det är rättvist. Men när våra polifrån Jokkmokk i norr till Ystad i tiska ledare ställer till det, lämnar söder, med omfattande publicitet i de till oss att städa upp, förklarade en 11-årig ”skolkapten”. lokala media.

Climate Alarm: Systemförändring, inte klimatförändring 9 december

I samband med klimattoppmötet i polska Katowice kallar Climate Alarm till demonstration i Stockholm den 9 december kl 13.00 på Raoul Wallenbergs torg. De ”uppmanar alla privatpersoner, miljörörelser och folkrö-

relser att komma till manifestationen med egna skyltar och banderoller med krav på saker som måste göras omedelbart eller mer långsiktigt. Låt oss sända en tydlig signal om att folket kräver åtgärder NU!”

Talare kommer att finnas från Jordens vänner, Flyglarm Arlanda, Fältbiologerna, Extinction Rebellion samt många flera. Dessutom utlovas Rrriot Samba och andra kulturpunkter. Slut upp den 9 december! ■


6 DECEMBER 2018 # 1 329

– Det här är vår första strejk. Vår första aktion. Och det är bara början. Och vi ska fortsätta till dess att någonting görs, förklarade en av de unga initiativtagarna, 14-åriga Jean Hinchliffe.

Rättvisepartiet Socialisterna står för en rödgrön omställningsplan: • Planerad klimatomställning av industrin, med omedelbara krav på avveckling istället för utbyggnad av Preemraffs oljeraffinaderi i Lysekil, snabb omställning till stålproduktion utan kol och civil produktion som ersätter vapentillverkning. • 100 procent förnybar energi, snabbast möjliga förbud mot bensin och diesel i nya fordon, samt en trafikomställning som stänger Bromma flygplats och ersätter inrikesflyget i Sydsverige och motorvägsbyggen med snabbtåg och avgiftsfri kollektivtrafik. • Grön renovering med sikte på nollenergihus och en grön stadsplanering för att bygga bort bostadsbristen med bra, billiga och klimatsmarta hyresrätter kopplade till en kraftigt utbyggd kollektivtrafik. •G rön omställning av jord- och skogsbruk, inklusive ekologiska stadsodlingar, och en omställning till reducerad köttkonsumtion. • Socialisera banker och nyckelföretag som instrument för en demokratiskt planerad klimatomställning. ■

Bryssel: Historisk

klimatmarsch

Omkring 100 000 deltog i en massiv klimatmarsch i Bryssel. Många håller med om våra huvudkrav: systemförändring – inte klimatförändring.

Allt fler oroas och är nervösa angående planetens framtid. Den senaste IPCC-rapporten gav oss blott 12 år att undvika en oåterkallelig ekologisk katastrof. Men trots varningar verkar inte det politiska etablissemanget inse allvaret. Vanliga arbetare och ungdomar förstår dock behovet av brådskande kamp. LSP/PSL

CWI Belgien

D

en historiska klimatmarschen i Bryssel den 2 december bekräftade detta: Fler och fler accepterar inte regeringarnas misslyckande i att göra något åt klimatförändringarna. Tiotusentals anslöt till marschens start. Över två timmar efter att de första protesterande hade lämnat torget framför Bryssels Norra station anslöt fortfarande fler. Marschens storlek påminde oss om den stora fackföreningsdemonstrationen i oktober 2014 eller antikrigsdemonstrationen 2003. Polisen sa att 65 000 deltog medan organisatörerna menade att det var 75 000. Det är svårt att göra en korrekt uppskattning, men när vi jämför med andra stora demonstrationer är det inte överdrivet att säga att vi förmodligen var omkring 100 000. Bland de närvarande fanns många barnfamiljer och ungdomar. Frågan om klimatförändringarna och kampen mot dess orsaker är nu på den politiska agendan. Frågan är hur vi kan få effektiva resultat. I en bred marsch som den i Bryssel finns det naturligtvis olika åsikter. Vissa yrkar för mer individuella åtgärder, exempelvis att kräva extra skatter på flygbiljetter. Men om något har tydliggjorts av Frankrikes

”Gula västar”-protester och till en mindre grad i Belgien är att vanligt folk redan har betalat mer än nog. Det fanns några av de gula västarna i klimatmarschen: Protester mot höga bränslepriser innebär inte att man försvarar mer förorening. Det råder en ilska mot faktumet att vi alltid behöver betala mer medan löneutvecklingen inte justeras. Den ilskan borde användas för att kräva högre löner och investeringar i alternativ så som kollektivtrafik. Flygbiljetter är inte för billiga – tågbiljetter är för dyra! Den belgiska regeringen investerar dock inte i kollektivtrafik. De senaste fem åren har budgeten för järnvägsbolagen minskat med 663 miljoner euro. De senaste tio åren har antalet arbetare i järnvägsbolagen minskat med en fjärdedel, från 40 000 till 30 000. Antalet passagerare har ökat med 40 procent under samma period. Inte undra på att det är så många problem för järnvägarna! Om regeringen var allvarlig med att göra något åt klimatet skulle en brådskande åtgärd vara att göra massiva investeringar i kollektivtrafiken. Precis som Naomi Klein har sagt: ”Strejkande järnvägsarbetare är 2000-talets klimataktivister”.

Det finns ett utbrett sökande efter kollektiva svar angående klimatkrisen. Många gör saker i sina privatliv, men är medvetna om att det inte är nog. De ser att de som är verkligt ansvariga inte är beredda att göra liknande åtgärder. Så länge storföretagen dominerar sektorer som energisektorn kommer saker inte att förändras. Klimattoppmöten kan komma med hur många goda avsikter som helst – men de kommer inte med verklig förändring. Och ärligt talat: Även deras avsikter är inte tillräckligt bra. Det finns ett växande krav på strukturella åtgärder. Men samhället kan inte kontrollera vad de inte äger. Vi borde sätta energisektorn och andra strategiska sektorer i offentlig ägo och påbörja ett massivt program med offentliga investeringar i forskning för utvecklingen av grön energi. ”Grön kapitalism” är ingen lösning – den har prövats och misslyckats. Konsumtion är inte oberoende från produktion. Alla åtgärder vad gäller produktionen konfronterar direkt storföretagens vinster. Det belgiska näringslivet (VBO) har redan varnat om att alltför ambitiösa klimatmål är farliga eftersom de ”inte borde skada vår konkurrensposition”. Initiativ i liten skala blir utkonkurrerade av storföretagen, och i de fall de blir framgångsrika blir de uppköpta av samma storföretag. Det hände med Lampiris, en grön energileverantör i Belgien som skryter om sina ekologiska projekt. Företaget blev framgångsrikt och är nu en del av det franska multinationella bolaget Total.

Foto: Socialisme Be / Flickr CC

I takt med att insikten sjunker in om att det är så sent på jorden att det nu krävs en omedelbar planering för dramatiska åtgärder och systemförändringar kommer också en ny insikt att krävas om att det är själva det kapitalistiska systemets rovdrift på naturen liksom på arbetskraften med dess tunga investeringar i en kol- och oljebaserad infrastruktur som måste utmanas. Det är socialisters plikt att på alla sätt uppmuntra och delta i den nya klimatrörelsen. Det är bara under kampens gång som klimataktivismen kan befruktas med idéer om hur den för att vinna måste söka massivt stöd av en bred vänster av kampvilliga fackföreningar och sociala rörelser och beväpnas med ett socialistiskt övergångsprogram som kopplar de stora investeringar som krävs till demokratisk makt och ägande av banker och andra nyckelföretag i all den utsträckning som krävs för att omställningen inte ska saboteras av kapitalistiska vinstkrav, handelsavtal, EU-, konkurrens- och budgetregler, utsläppshandel och investeringsstrejker. Den 9 december samlas en gryende systemkritisk och aktivistisk del av klimatrörelsen på Raoul Wallenbergs torg under rubriker som Climate Alarm och Extinction Rebellion (se rutan).

9

Mot kapitalismens kaos står vi för ett socialistiskt alternativ: Ett samhälle där majoriteten av folket bestämmer hur och vad som produceras. Bara i ett sådant samhälle kommer det vara möjligt att försvara intressena hos de som skapar allt värde: vanliga arbetare och naturen. För att bryta storföretagens diktatur behöver vi bygga ett kraftsamband. Klimatmarschen i söndags var ett utmärkt steg i den riktningen. Förändring har alltid uppnåtts när arbetarklassen har organiserat sig och kämpat. Grundläggande kollektiva lösningar är beroende av arbetarrörelsens roll i klimatrörelsen. Arbetarrörelsen har nyckeln till ekonomin. Med strejkvapnet kan arbetarrörelsen ta naturresurser och produktionsmedlen ur händerna på de ansvariga för klimatförändringen, kapitalisterna. De kan sätta detta under arbetarnas demokratiska kontroll och ägande. LSP/PSL (CWI Belgien) hade en livlig ungdomsgrupp på demonstrationen. Vi manade till kollektiva lösningar som gratis kollektivtrafik, energisektorn i offentlig ägo och lyfte behovet av en socialistisk förändring istället för klimatförändring. Våra medlemmar ingrep med olika bokbord. Vi sålde 105 tidningar, sex prenumerationer och fick in över 400 euro (4 100 kronor) till vår kampfond. Dussintals gav sina kontaktuppgifter för att fortsätta diskussioner efter klimatmarschen. Energin på denna klimatmarsch stärkte oss i kampen för ett nytt samhälle – ett socialistiskt samhälle. ■


INTERNATIONELLT

6 DECEMBER 2018 # 1 329

10

Redan skuldtyngda lokala myndigheter uppmuntras nu till att rädda privata företag i ekonomisk nöd. På grundval av en kapitalistisk ekonomi, utan någon planering eller demokratisk kontroll utövad av arbetarklassen, spär detta enbart på den överkapacitet som finns i delar av ekonomin och ökar antalet förlustbringande ”zombieföretag”. Detta representerar i sin tur en förändring i Xi-regimens politik sedan oktober – en U-sväng.

Xi Jinping och diktaturen i Kina oroas av de extrema skuldnivåerna – en tickande bomb som hotar fälla bankväsendet och regimen.

Den kinesiska ekonomins inbromsning intensifieras mitt under den allvarligaste krisen för relationerna mellan USA och Kina på fyra årtionden. Men än så länge är handelskriget med USA:s labile president Donald Trump inte huvudorsaken till Kinas ekonomiska bekymmer. CHINAWORKER

chinaworker.info

K

inas export, inklusive till USA, har fortsatt att växa trots Trumps tullar. Kinas export ökade med 12 procent under årets första nio månader och USA:s handelsunderskott med Kina ökade till 106 miljarder dollar (955 miljarder kronor) under det tredje kvartalet, en ökning från 92 miljarder dollar (828 miljarder kronor) under samma tidsperiod ifjol. Kinas huvudproblem har varit på hemmaplan, i synnerhet i form av en kraftig kreditåtstramning förstärkt av Xi Jinpings 18 månader långa kampanj för att få skulderna under kontroll (”skuldminskning genom försäljning av tillgångar”) och tyglar på bankskuggsektorn. Detta tynger ner konsumtionen och investeringarna. Många skuldtyngda företag har fått svårt att hålla sig flytande. Kreditåtstramningen har dock slagit särskilt hårt mot den privata sektorn, med en brant uppgång av

antalet inställda betalningar och ett växande antal privata företag som räddas av regeringen och de lokala myndigheterna. BNP-tillväxten har sjunkit till sin lägsta nivå sedan den globala finanskrisen 2008-2009, och särskilt märks minskningen i privata sektorn som rentav närmar sig en recession. Många ekonomer ifrågasätter Kinas officiella tillväxtsiffra – 6,5 procent tredje kvartalet i år – och tror att den underliggande tillväxten ligger någonstans på 3-4 procent, vilket innebär att USA:s ekonomi för närvarande kanske växer snabbare än Kinas. Samtidigt som eknomin inte växer lika snabbt som tidigare har Kinas börser rasat brant – huvudindexet CSI 300 Indexs har fallit med 30 procent sedan januari i år. Hittills har de totala värdeförlusterna på börserna motsvarat en

summa som är tio gånger större än Kinas investeringar i det sju länder omfattande ”vägbältesinitiativet”. Börskurserna har inte bara fallit i Kina, utan även i andra ”tillväxt­ ekonomier”, vilket främst återspeglar kapitalisternas oro över USA:s och Kinas handelskrig och de mörknande framtidsutsikterna för den globala ekonomin. Men i Kinas fall har börsraset blivit extra kännbart eftersom många privata företag har pantsatt sina aktier som säkerhet för att kunna ta lån. ”Börsfallet leder till likvidering och likvidering leder till ytterligare börsfall”, säger en investerare till tidningen South China Morning Post. För att bryta denna cykel har regeringen genomfört en rad nya åtgärder. Bland annat har olika statligt ägda mäklarfirmor börjat pumpa in mer pengar på aktiemarknaderna för att stödja de mest riskfyllda företagen. Det har också blivit enklare för företag att köpa tillbaka sina egna aktier – ett trick som ofta används på Wall Street för att tillfälligt höja aktiekurserna. Dessa åtgärder har på kort sikt stoppat de kinesiska börskursernas nedåtgående spiralrörelse. Men frågan är hur länge, i syn-

Foto: Kremlin

Xi Jinping gör U-sväng på skuldbergets topp

nerhet om villkoren i den verkliga ekonomin och globalt fortsätter att förvärras? Samtidigt med denna stormby av statliga ingripanden har regeringen inlett en enorm propagandakampanj för att lugna den privata sektorns kapitalister. Kampanjens budskap riktas också till USA och och andra utländska kapitalister, varav många överväger att flytta sin produktion i Kina till andra låglöneländer om handelskriget fortsätter. Xi har svurit ”orubbligt” stöd till den privata sektorn, som han beskriver som ”tillhörande vår egen familj”. Detta budskap är en replik på den omfattade åsikten att den statliga sektorn avancerar medan den privata sektorn är på tillbakagång. Detta beror snarare på kapitalismens kris och på Kinas privatkapitalistiska sektors beroende av regeringsstöd än på ”ideologiska” motiv eller på en önskan från den så kallade kommunistiska KKP-regimens sida att vrida klockan tillbaka till ”socialismens” dagar. Skuldbördan för Kinas börsnoterade företag har fördubblats under de senaste fem åren, enligt Asia Nikkei, och utan nya kreditinjektioner kan många av dessa företag inte möta sina återbetalningskrav.

Två saker är här värt att understryka. Den första är att vice premiärminister Liu He i synnerhet, men också Xi som tog in Liu i politbyrån förra året, har investerat en enorm portion personlig prestige i politiken med utförsäljning av fasta tillgångar för att betala av låneskulder. Att detta nu överges understryker ekonomins allvarliga läge och är en välkommen verklighetskorrigering av ”den starke mannen”-image som Xi och hans anhängare vill projicera. Det bekräftar också att regimens manöverutrymme i fråga om ekonomin har krympt betydligt. Det som behöver understrykas är att Kinas hägrande skuldkris är dömd att förvärras. Mellan år 2004 och 2008 låg Kinas bruttoskuld på 170-180 procent av BNP, men sedan slutet av 2008, när den globala finanskrisen slog till, till det första kvartalet i år har skuldberget vuxit från 171 till 299 procent av BNP, enligt Institute of International Finance. Men även den siffran kan vara en underskattning. En rapport från S&P Global Ratings den 16 oktober varnade för att de lokala myndigheterna har stora ”dolda” skulder, begravda i skuggbankväsendet, vilka kan uppgå till så mycket som 5,76 biljoner dollar (52,01 biljoner kronor). Denna summa är mer än tre gånger så stor som den officiellt rapporterade siffran. Internationella konflikter och möjligheten att den globala kapitalismen går in i en ny ekonomisk kris under den kommande perioden, tillsammans med mer organiserad och samordnad kamp från kinesiska arbetare, är alla faktorer som ökar trycket på Xi Jinpings regim. Dess standardsvar – mer repression – är inte längre en garanti för för att ge regimen ”stabilitet”. Uppgiften under de kommande månaderna och åren är att organisera ett tydligt socialistiskt arbetarklassalternativ till Xi Jinpings diktatur och Kinas skuldtyngda statskapitalism. ■

Macron tvingas backa

I tisdags meddelade Frankrikes president Macron att regeringen drar tillbaka förslaget om höjda bränslepriser efter nyår. Det var de ”gula västarnas” månadslånga kamp som tvingade Macron och regeringen att backa. Mer i nästa nummer. ■


6 DECEMBER 2018 # 1 329

11

En ”paus” i handelskriget? I slutet av de kapitalistiska stormakternas (G20) möte i Argentina lyckades USA:s president Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping nå en 90 dagar lång ”vapenvila” i det upptrappade handelskrig som har präglat 2018. PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

S

in vana trogen har Trump försökt blåsa upp innehållet i uppgörelsen som ”extraordinärt” och en stor framgång. Men uppgörelsen är vag och det gick inte många timmar innan det började komma motstridiga besked om innehållet. Den paus som USA har åstadkommit är ett försök att vinna tid inför nästa fas i striden mellan de imperialistiska rivalerna USA och Kina. Det var inte oväntat att USA och Kina skulle kunna nå en uppgörelse på G20-mötet som ”i bästa fall skulle kunna innebära att Trump avvaktar med att göra allvar av sitt hot att införa än högre tullar på all import från Kina (idag omfattas omkring hälften av Kinas export till USA av högre tullavgifter) samtidigt som båda sidor står fast vid de redan införda höjda tullavgifterna. Detta för att om möjligt ge en väg till nya fortsatta samtal”, skrev chinaworker.info i en kommentar två dagar innan uppgörelsen.

Det var representanter för två hårt pressade och splittrade regimer som av såväl inhemska som globala skäl slöt uppgörelsen i Argentina för att vinna tid och för att om möjligt undvika att hållas ansvarig för handelskrigets eskalering, vars följder riskerar bli förödande för världsekonomin när tillväxten nu saktar in. Det kan inte uteslutas att den 90 dagar långa pausen följs av nya samtal och en eventuell ny överenskommelse om en ny paus. Men de underliggande faktorerna till konflikten – kapitalismens kris och stagnation, de nya instabila och ständigt ändrade världs- och maktrelationerna – leder oundvikligen till nya konfrontationer med straffåtgärder och motåtgärder. De nyligen genomförda mellanvalen blev ingen framgång för Trump. Trots den historiskt långa högkonjunkturen i USA växer missnöjet och arbetarkampen är, från en låg nivå, på uppåtstigande. Trumpadministrationen är dessutom förföljd av skandaler och avhopp. Hotet om möjlig riksrätt vägrar att överge Trump. Till det ska exempelvis läggas att Trump inte alls har kunnat leva upp till sitt löfte om en ny framtid för Mellanvästerns jordbrukare (som presidenten räknar in i gruppen kärnväljare). Istället för nya exportorder och nya marknader i exempelvis Kina har det blivit otillräckliga subventioner som ska kompensera för fortsatt prisfall och förlorade skördar. I maj sa Trump att han förmått Kina att öka jordbruksimporten från USA, men Kina tog tillbaka sitt erbjudande och inledde en bojkott av soja från USA när Trump införde den första omgången tullar i juli. Nu upprepas samma löfte igen i Beunos Aires, men Kinas ökade sojaimport hänger på andra eftergifter från Trump. Problemen hopar sig även för Xi Jinpings totalitära regim, en diktatur som Väst hyllade fram till dess att handelskriget inleddes. Vid det världsekonomiska toppmötet i Davos 2017 ”klev Kinas president Xi Jinping fram som en försvarare av

Rivaliteten mellan USA och Kina är ett uttryck för den globala kapitalismens återvändsgränd.

frihandel och globalisering. Medan Trump går in för protektionism framstår nu Kinas president som frihandelns förkämpe”, skrev exempelvis halvofficiella Utrikespolitiska institutet ifjol och lovsången bar rubriken: ”I Davos blev Xi Jinping en världsledare av rang”. Men i det nya ”kalla krig” som har börjat utkämpas har de tidigare hyllningarna börjat ersättas av hycklande och lågmäld kritik om bristen på demokrati och desto högljuddare kritik av Kinas säregna statskapitalistiska modell. Sjunkande ekonomisk tillväxt i Kina och det samtidiga växande skuldberget (läs mer på sid 10) jämte ett tilltagande öppet missnöje på hemmaplan har skapat en begynnande kris som regimen svarat med ökad repression, som också utsträcker sig till kinesiskt styrda Hongkong. Mot den bakgrunden anser sig Xi Jinping inte ha råd med en reträtt och att vika sig för Trump, vilket skulle vara detsamma som att ge efter för den inhemska kritik han mött om att han har gått för långt i sin strävan att etablera Kina som den ledande världsmakten. Handelskriget handlar inte bara om ekonomi, utan ytterst om vilken imperialistisk makt som dominerar på världsarenan. USA-impe-

rialismens tillbakagång och Kinas fortsatta frammarsch på alla områden på USA:s och övriga rivalers bekostnad även efter den globala kapitalistiska krisen 2008-2009 – i ekonomi, teknik och inflytande på världsarenan – har i grunden förändrat relationerna mellan världens stormakter. Det i sin tur har slagit undan det ”konstruktiva engagemang” som länge präglade USA-imperialismens och Västs förhållande till Kina. Omsvängningen började redan under Obama med ”vändningen till Asien” och även om Demokraterna vunnit valet skulle rivaliteten ha utmynnat i en ekonomisk och politisk konfrontation samt snabb militär upprustning. Men Trump, som gått till val på att göra ”USA starkt igen”, gjorde att den konfrontationen fick ett större inslag av unilateralism, aggressivitet och oförutsägbarhet. Trots vad Trump sa i valet har de kinesiska härskarna överraskats av att hunden (Trump) i år gick från att skälla till att bitas. Sedan 1930-talet har ingen president höjt tullarna i sådan grad som Trump, men ändå är tullavgifter inte det primära ekonomiska vapnet mot Kina. Snarare är det så kallade icke-tariffära tekniska och administrativa åtgärder, i Trumps

Foto: Kremlin

Trumps och Xi Jinpings handslag i Argentinas huvudstad Buenos Aires fick kurserna på världens aktiebörser att omedelbart skjuta i höjden. Men börsrallyt och den kortsiktiga optimism det uttrycker är såväl ytlig som tillfällig. Mer sansade kapitalistiska kommentatorer och media andas inte ens försiktig optimism, utan pekar på att ”trots uppgörelsen har Kinas och USA:s ekonomiska relationer för evigt förändrats”, som Washington Post skrev den 3 december och fortsatte med att citera Wendy Cutler, USA:s tidigare chefsförhandlare i handelsfrågor, som menar att: ”Båda sidor har slagit in på en politisk kurs som de inte är beredda att ge upp. Det är helt enkelt inte realistiskt att tro att man kan gå tillbaka till det som en gång varit. Vi lever i en annan värld nu”. Det lät som ett eko av vad den amerikanska tidskriften Foreign Affairs skrev innan G20-mötet: ”Tro inte på hajp. En överenskommelse i Argentina kommer att vara en taktisk paus (...) Den tid då världens två största ekonomier kunde möta varandra halvvägs är förbi och därför blir varje gest av goodwill kortvarig. Även om USA avvaktar med nya tullar kommer USA att fortsätta försöka förändra de ekonomiska relationerna med Kina med hjälp av investeringsrestriktioner, exportkontroller och åtgärder mot kinesiskt industriellt och cyberspionage. Samtidigt finns det inga seriösa utsikter för Washington och Peking

att lösa andra viktiga tvisteområden, inklusive Sydkinesiska havet. Vad Trump och Xi säger sig vara överens om i Argentina kommer i allt väsentligt inte att följas av en kursändring” (Foreign Affairs den 27 november. Artikeln är skriven av Ely Ratner som var rådgivare till den demokratiska vicepresidenten Joe Biden 2015-2017).

fall inte sällan med hänvisning ”till rikets säkerhet”, som införts för att skydda den egna produktionen, investeringar, teknologi och så kallad intellektuell egendom. Att uppgörelsen i Argentina hade föregåtts av en total splittring på APEC-mötet (Organisationen för ekonomiskt samarbete i Asien och Stilla havet) som för första gången i sin 29-åriga historia misslyckades med att få till stånd en avslutande gemensam deklaration och den fortsatta militära uppladdningen i Sydkinesiska sjön ger både en bild av hur skör uppgörelsen är och hur den fortsatta konflikten kan utvecklas. Den upptrappning som har skett av den ekonomiska krigföringen och den intensifierade globala kapplöpningen för att vinna marknader, allierade och intresse­ sfärer är samtidigt ett upptrappat krig mot arbetarna och de fattiga på hemmaplan, vilket blir allt tydligare i såväl USA som Kina. Rivaliteten mellan USA och Kina är ett uttryck för den globala kapitalismens återvändsgränd. Bara arbetarklassens organisering och kamp för internationalism, verklig demokrati och socialism kan förhindra de katastrofer som hotar till följd av de imperialistiska härskarnas plundring och maktstrid. ■


INRIKES

6 DECEMBER 2018 # 1 329

12

Hela landet behöver ett Äldrev Nedan följer en debattartikel från Äldrevårdsupproret i Luleå, som uppmanar alla till att ansluta till gemensam kamp, med start till en landsomfattande demonstration den 2 februari för mer resurser och en vård och omsorg värd namnet.

”V

i som arbetar inom äldrevård och -omsorg har fått nog. Nog av att gå sönder av en trasig arbetsmiljö. För många av oss säger kropp och själ ifrån – en efter en ’går in i väggen’ och blir långtidssjukskrivna. Andra räddar sig genom att lämna arbetet. Kvar blir en ännu mer ohållbar situation för oss och för människorna vi vårdar. Vi som är anhöriga har fått nog. Nog av att se våra närstående ’förvaras’ snarare än vårdas, bli sämre på grund av för lite personal, hållas lugna med mediciner istället för mänsklig värme, nog av att se deras vårdare gå in i väggen, nog av att vara rädda för när vi själva behöver vård. Vi som arbetar i vården har valt det för att vi vill ge en värdig vård, göra de gamlas sista år i livet fina, finnas för de anhöriga. I verkligheten ges vi inte förutsättningar för det. Vi är för få, vi räcker inte till trots att vi springer på knäna tills vi kraschar. Vårdtagarna blir fler och allt sjukare – behoven blir större medan vi blir färre på golvet.

Vi är för få, vi räcker inte till trots att vi springer på knäna tills vi kraschar. Vårdtagarna blir fler och allt sjukare – behoven blir större medan vi blir färre på golvet.

kläder, städa, dokumentera på en rad dataprogram, handleda vikarier, möta anhöriga... Och så var det ju det där med att se och ha tid för människorna vi vårdar. I hemtjänsten kan en undersköterska ha tio minuter på sig att göra morgonhygien, frukost och ge

Foto: Lars Bjersing

På ett vård- och omsorgsboende kan nu två personal på ett morgonpass ha nio boende att väcka, duscha, ta på toaletten, klä, mata, ge mediciner till, lägga om sår och ta prover på, ofta samtidigt som de behöver rycka ut vid kriser, till exempel täcka upp på andra avdelningar. Personalen förväntas också beställa matvaror, måltider, förbrukningsvaror, tvätta

Nu krävs det landsomfattande och gemensam kamp för vård och äldreomsorgen.

medicin till en vårdtagare som kan vara gravt dement, psykiskt instabil och ha behov av mycket mer hjälp. Hen förväntas också ofta förflytta sig mellan vårdtagare på nolltid. Vår kamp handlar också om respekt och inflytande, exempelvis att personalen ’på golvet’ behöver ha kontroll över schemaläggningen. För förutom att pussla ihop en ohanterlig mängd måsten förväntas vi ofta leva närmast som livegna. Ett exempel är en undersköterska som nyligen lämnat yrket på grund av att det inte går ihop med ett rimligt liv som ensamstående småbarnsförälder: ’Jag kan jobba ena dagen kl 12-21.15 och kl 7-16 dagen efter, då måste jag ha barnen på förskolan/nattis 29 timmar, från 11.30 till 16.30 dagen efter’. Allt det här är ovärdigt för vårdtagarna och det bryter ned oss i personalen. Kommunerna skär ned när det som skulle behövas är stora sats-

ningar. Personal som går i pension, räddar sig genom att sluta eller blir långtidssjukskrivna ersätts inte. Nu hotar nya stora nedskärningar och indragna tjänster. Vad vi istället behöver är mycket mer resurser, fler anställda, verkliga möjligheter till utveckling, utbildning och inflytande.

Undersköterskor och vårdbiträden tillsammans med anhöriga startade Äldrevårdsupproret i Luleå i september. Lördag den 2 februari demonstrerar vi igen. Nu uppmanar vi hela landet att gå med oss. Vi kräver att vården av våra gamla får kosta. Alla berörs av äldrevården på ett eller annat sätt – nu

sträcker vi ut händerna till alla er, till alla som arbetar i hemtjänsten, på vård- och omsorgsboenden, är vårdtagare, anhörig eller bara oroad medmänniska – vi behöver kämpa tillsammans. Vi har börjat lokalt, men vi inser att det grundläggande problemet handlar om hur mycket resurser samhället lägger på äldre-

Äldrevårdsupproret kräver:

• Totalstopp för nedskärningar! Överskrid budget om det är vad som behövs för en värdig vård – eller se till att budgeten stämmer med behoven! • Mer personal på bättre villkor – minst en undersköterska per tre boende på alla dagpass, minst en per avdelning på nattpass, ge hemtjänstbesöken den tid de behöver! • Långsiktigt arbete för att få, behålla och utbilda vikarier – fast anställda vikariepooler, längre utbildning och handledning, vårdsvenska och datautbildning vid behov! • Schemaläggning i personalens händer – låt per-

sonalen på golvet lägga scheman efter varje arbetsplats/-grupps samlade behov! Schemaläggning på arbetstid! • Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön – satsa på personalen så att de orkar! • Nej till ofrivilliga långpass, ofrivilliga delade turer och ofrivilliga integrerade nattpass! • Respekt, lagarbete och verkligt inflytande för oss på golvet, inte toppstyre! • Avsatt tid för att dokumentera och administrera! • Högre löner och en rättvis lönetrappa – mer erfarenhet, högre lön! Bort med individuella löner!


6 DECEMBER 2018 # 1 329

13

vårdsuppror

Äldrevårdsupproret har startats av undersköterskor, vårdbiträden och anhöriga i Luleå, är partipolitiskt obundet och öppet för alla att ställa sig bakom. Upproret har cirkulerats inom hemtjänsten och på vård- och omsorgsboenden i Luleå kommun, inom föreningar, via media och bland folk i allmänhet. Fler än 2 000 har skrivit under. Hittills har en demonstration hållits och flera möten med ansvariga politiker och chefer på kommunen. Vill du ha mer tips på hur du kan starta på din ort? Hör av dig till facebook.com/aldrevardsupproret. Vill du skriva på Äldrevårdsupproret? Gå in på skrivunder. com/aldrevardsupproret. Såhär gjorde vi i Luleå när vi startade upp Äldrevårdsupproret: Vi var en handfull i personalen på ett boende som pratade ihop oss om problemen med neddragningar på bemanningen, vikarier, med mera och om hur frustrerade vi var över att inte få förutsättningar att göra det jobb vi brinner för på ett värdigt sätt. Vi bestämde oss för att skriva något för att samla kollegorna runt om på boendena och i hemtjänsten, tillsammans med anhöriga och andra som berörs av äldrevården, till ett uppror riktat bortom chefshierarkin, till politikerna som sitter på ansvaret och penga­ påsen. Vi bollade texten och kraven (alltså ’äldrevårdsupproret’ för Luleå kommun som nu finns på skrivunder.com, och som texten ovan också utgår ifrån) några varv tills den var klar. Sen började vi sprida den bland fler i personalen på vår arbetsplats, och även på andra boenden och hemtjänstgrupper via bekanta och genom att helt

enkelt ringa på och be om några minuter för att berätta för personalen som råkade vara på plats. I försiktiga steg tog vi även upp ’upproret’ med anhöriga som vi märkte var oroade. Den vanligaste reaktionen var total igenkänning. Gruppen som var aktiv blev större, och även anhöriga blev delaktiga. När vi hade cirka 50 underskrifter skickade vi in vår text som debattartikel till lokaltidningarna. Det skapade stort intresse. Samtidigt skapade vi en ”gilla-sida” på Facebook och la upp texten. Vi la också upp texten på skrivunder.com. Vi kontaktade nyhetsredaktionerna på tidningar, radio och TV. Vi gjorde flera intervjuer. Det kändes nervöst, men vi förberedde oss genom att träffas i förväg och prata igenom några få punkter som vi ville skulle komma fram, och bestämde oss för att försöka att bara fokusera på dem i våra svar. Alla artiklar la vi även upp på vår facebook-sida och hjälptes åt att sprida. Folk började höra av sig för att få skriva på, och kontaktpersoner från olika arbetsplatser och grupper knöts till upproret. Vi skapade en hemlig facebook-grupp som snabbt fick flera hundra medlemmar för att kommunicera med alla. Vi bestämde också att hålla ett möte för alla som ville hjälpa till att driva Äldrevårdsupproret. På mötet bestämde vi att alla – personal, anhöriga, och alla andra som vill stötta våra krav – är välkomna att delta i en lös arbetsgrupp. Vi bestämde också att vi skulle ordna ett demonstrationståg några veckor senare. Arbetsgruppen har haft flera möten sedan dess, ibland varje vecka, med olika personer på olika möten, diskuterat, planerat, fördelat arbetsuppgifter mellan varandra, utvärderat. En av de viktigaste uppgifterna har varit att åka runt mellan de olika arbetsplatserna, lämna ut och hämta in listor att skriva på, lyssna och berätta. Vi har också haft flera möten nu med ansvariga chefer på socialförvaltningen och ett med socialnämndens ordförande. Vi upplever att de slingrar sig undan våra krav, och känner tydligt att vi kommer att behöva kämpa vidare lokalt, men också att Äldrevårdsupproret måste växa utanför bara vår kommun – vi behöver kämpa tillsammans i hela landet, för att regeringen ska satsa mycket mer resurser på äldrevården. Andra som vill starta äldrevårdsuppror – använd gärna vår text rakt av eller som inspiration, lägg till och dra ifrån det som passar i er kommun. Vi vill förstås gärna att ni hör av er så blir vi starkare tillsammans.” ■ Äldrevårdsupproret Arbetsgrupp Luleå

Foto: Liv Shange Moyo

vården. Hela landet behöver ett gemensamt Äldrevårdsuppror för mer personal, bättre villkor, verkligt inflytande och värdig vård! Undersköterska är Sveriges största yrke, miljoner är anhöriga – tillsammans är vi oövervinneliga! Vi uppmanar er alla att ställa er bakom våra krav, organisera er och agera – mobilisera, protestera, demonstrera på er ort den 2 februari 2019. Ge aldrig upp. I rutan är våra krav. OBS att vi har försökt täcka in alla möjliga frågor i vår kravlista för att vi ska kunna kämpa tillsammans för oss alla. Alla upplever inte alla problem som tas upp i kraven eller i texten ovan. På enskilda boenden eller grupper kan det vara bättre, men så länge det är underbemannat någonstans eller en vårdtagare inte fullt ut får de insatser eller tid hen har rätt till eller behöver någonstans angår det oss alla. Vill ni ta upp Äldrevårdsupproret på er ort, lägg gärna till eller dra ifrån i text och krav om ni behöver.

Personalflykt beror på den hårda ”effektiviserings”-politiken som bränner ut, inte att det ”inte finns folk”.

Finns det inte folk nog

för välfärdsjobben?

N

edskärningspolitiker motiverar idag ofta sitt motstånd mot krav på fler händer i vård, skola och omsorg med påståendet att det ”inte finns människor” att anställa. Stämmer det verkligen? ”Vi måste jobba på helt andra sätt, för det finns inte människor i tillräcklig utsträckning”. Så sammanfattade Luleås socialdemokratiska kommunalråd Niklas Nordström perspektivet på kommunens ekonomi i en intervju med P4-Norrbotten den 21 november, med anledning av den nedskärningsbudget han har varit med att driva igenom dagen innan. Nordström är inte ensam. Bristen på personal beskrivs återkommande, i kommunhus såväl som i media, som det stora hotet mot välfärden. SvD Näringsliv har rapporterat från det krisande Jämtland-Härjedalens landsting och sammanfattat problemet som att ”pengarna är slut, men det spelar egentligen ingen roll eftersom det ändå inte finns personal att spendera mer pengar på.” Förföriskt i sin slutgiltighet! ”Det finns inte folk”-argumentet lutar sig bland annat på rapporten Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden som presenterades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tidigare i år. SKL visade på att omkring 300 000 kommun- och landstingsanställda kommer att gå i pension de närmaste tio åren. Samtidigt betyder befolkningsutvecklingen att det under de närmaste åren väntas bli betydligt fler äldre och barn i relation till arbetsföra vuxna, vilket betyder att ytterligare 200 000 nya tjänster skulle behövas.

SKL:s slutsats är att det lär bli ”nästintill omöjligt att behålla personaltätheten i skola, vård och omsorg under de närmaste åren”, enligt chefekonom Annika Wallenskog. Istället för att satsa på att ersätta de som pensioneras och tillföra tjänster enligt de växande behoven (eller öka personaltätheten) satsar SKL på nio strategier för att ”minska rekryteringsbehovet och öka arbetsgivarens attraktionskraft”. De tre främsta är: 1) ”Förläng arbetslivet” – SKL:s mål är att ersätta 50 000 välfärdsjobb genom att se till att folk arbetar fler år, framför allt skjuta på pensionsåldern. 2) ”Fler arbetar mer” – SKL:s mål är att ersätta 59 000 välfärdsjobb genom att få fler att jobba heltid eller nära heltid. 3) ”Utnyttja tekniken” – SKL:s mål är att ersätta 71 000 nya välfärdsjobb med digitala tjänster. SKL:s rapport nämner inte den utbredda trenden mot att tvinga fram stordrift inom till exempel äldrevård, förskola och skola i syfte att utnyttja arbetskraften hårdare. Samma politiker och chefer som säger sig vara så oroade över svårigheterna med att rekrytera, behålla och utbilda personal i välfärdens nyckelyrken arbetar aktivt med att skära bort tjänster just där (exempelvis de 300 tjänster som ska bort från Sahlgrenska i Göteborg, eller de ”övertaliga” som sparkas från hemtjänsten i Luleå). Personalflykten från yrken inom vård, skola och omsorg är enorm. Att förbättra arbetsmiljön – vilket förutsätter ökad personaltäthet, tvärtom

mot de styrandes konsensus – skulle vara bästa sättet att säkra dagens och morgondagens tillförsel av arbetskraft. Resurser finns, både pengar och människor, det som fattas är viljan att ta strid för hur de fördelas. De styrandes slutsatser presenteras som opolitiska ofrånkomligheter, men är i själva verket politiska ställningstaganden som grundar sig i det här ekonomiska systemets absurda logik. Arbetskraften är en vara på marknaden, där köpkraften för att få det allra viktigaste (och minst lönsamma) arbetet gjort har krympts genom årtionden av dränering av resurser från det offentliga till det privata. Det är dags att kämpa för en omfördelning av samhällets resurser med människors behov i centrum. Några exempel på slöseriet med mänskliga resurser idag: Sista kvartalet 2017 var nästan 32 000 personer sjukskrivna på grund av stress – fyra gånger så många kvinnor som män, vilket till stor del tros bero på den hårdare arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken i just välfärden. Totalt är nästan 200 000 sjukskrivna varje månad, och nära hälften av sjukskrivningarna är stressrelaterade, enligt Försäkringskassan. Enligt SCB:s säsongsjusterade siffror från oktober är 6,3 procent av befolkningen arbetslös (aktivt arbetssökande som inte hittar jobb). För unga mellan 15 och 24 är arbetslösheten 17 procent, eller 84 000 personer. För att inte tala om statens brutala och omänskliga flyktingpolitik (läs sid 6). ■ Liv Shange Moyo


KULTUR

6 DECEMBER 2018 # 1 329

14

00

Lofvens Europa av Julia Seward

Insänt: Nato-propaganda mot Offensiv

E

U:s propagandaorgan East StratEast Stratcom anser att artikeln är com påstår på sin hemsida att en manipulativ eftersom Nato-övningen artikel om Nato-övningen Trident sker på begäran av Norges regering. GeJuncture skriven av Trond Sverre Kolltnom att tillbakavisa en uppgift som inte veit i tidningen Offensiv utgiven av Rättstår i artikeln söker EU:s propaganda att visepartiet Socialisterna är manipulativ. ge dåligt rykte åt fredsrörelsen. På sam”Huvuddelen av krigsövningarna och ma sätt blandar EU:s propaganda bort truppförflyttningarna äger rum i Trønkorten när det gäller kritiken av hangdelag. Här finns USA-baser, vilket bryter arfartyg som kan vara kärnvapenbäranmot Norges linje sedan andra världskriget. de. East Stratcom ”bevisar” att Kolltveit Övningen visar hur de militära ledningär manipulativ genom att hänvisa till att ”officiella avtal visar att placering av arna föreställer sig Norge som krigsareamerikanska maritima styrkor på norskt na i en konflikt. Alla inser att den ’fiktiva vatten är legitim”. Återigen sprider EU motståndaren’ i verkligheten är Ryssland. argument mot deras egna Många tycker att det är skrämmande, och är rädda Återigen sprider halmgubbar för att svärta ner fredsrörelsen. för att spänningen mellan EU argument makterna kommer att öka.” East Stratcom har som källa en av sina samarmot deras egna betspartners som kallar Det sätt som East Strathalmgubbar för sig Myth Detector, Mytcom använder för att atknäckarna. De kan avslöja tackera fredsrörelsen är att svärta ner att demonstrationen mot sofistikerat. Man öppnar fredsrörelsen. Trident Juncture i Oslo med ett lockande påståden 27 oktober organiserades av Norges ende om bildmanipulation under rubriKommunistiska Parti och Kommunistisk ken ”Desinformation återanvände gamungdom. Myth Detector påstår att uppmalt foto”. Man gör det till och med till giften kommer från Sputnik, men det vi”Top Story” den 22 november som bevis sar sig inte stämma. Följer man länken till för att ”pro-Kremlin” propagandister nyheten står det att källan är bloggen De”ockuperar informationsrummet”. fense of Communism. Att en sådan blogg Det som skett är att den georgiska gärna överdriver kommunistiska organihemsidan Geworld har översatt Kolltveits sationers roll står klart för varje läsare av artikel om Trident Juncture. Istället för Sputniks nyhet. Men syftet är knappast det ursprungliga fotot har man satt in ett att uppge vilken ursprungskällan är. Här eget foto från demonstrationen mot Narör det sig om gammal unken propaganto-toppmötet i Warszawa 2016 vars syfte da mot fredsrörelsen. är att ifrågasätta sakinnehållet i artikeln.

Vem stödde då demonstrationen i Oslo? Det framgår av den artikel mytknäckarna i detalj i övrigt kritiserar, men som de på denna punkt undanhåller läsaren: ”fredsorganisationer, politiska partier och ungdomsorganisationer till vänster och även LO i Oslo stödde demonstrationen och höll en appell.” I samma stil fortsätter East Stratcoms källa att föra fram fakta som påstås knäcka myter. Kolltveits artikel påstås hävda att USA-baserna i Norge är illegitima. Ännu en halmgubbe avvisas med informationen att de 330 amerikanska soldater är utplacerade i Norge sedan 2017 och att Norge nu vill fördubbla denna styrka. Men den kritiserade artikeln hävdar att Norges linje varit att inte ha främmande makters baser på sin jord, ett löfte som gavs vid Nato-anslutningen och bröts först 2017. Mytknäckarna slår in öppna dörrar. De går vidare och hävdar att det inte finns några USA-baser i Norge. De 700 amerikanska soldater som de nyss talade om för oss helt legitimt delvis redan befinner sig i Norge och kommer finnas där under många år till är plötsligt upplösta i tomma intet. Det är inte utan att man börjar beundra Nato:s och EU:s propagandister när de överanstränger sig för att samtidigt förklara att allt är som det har varit och samtidigt är raka motsatsen. Norska högerpolitiker sätter upp en oskyldig min och hävdar att det inte alls handlar om USA-baser eftersom soldaterna personligen inte är permanent placerade i Norge, utan det sker med rotation. Som om det skulle göra någon skillnad.

East Stratcoms samarbetspartner blir ofrivilligt komisk när de ska avvisa artikelns uppgift om att ”Alla inser att den ’fiktiva motståndaren’ i verkligheten är Ryssland.” Beviset på att detta är fel är att norska försvarsmakten på sin hemsida uppger att militärövningen inte är riktad mot något specifikt land. Lika märkligt blir det när frågor om hangarfartyget Harry S Truman kan ha kärnvapen ombord ska avvisas. ”Att anta att man kan komma att använda sig av kärnvapen i övningen är absurd”. Förbudet mot att alls ha kärnvapen på norskt territorium förvandlas här med en snärtig glidning till förbud mot att använda kärnvapen. Det hela avslutas med att ryska medier framfört uppgifter identiska med artikeln i Geworld och uppgiften att primärkällan är tidningen Offensiv som utges av ett parti som är emot Nato, Rättvisepartiet Socialisterna. Så nu vet vi det; fredsrörelsen i Norden är i händerna på norska kommunister, Ryssland och de som likt Kolltveit staplar den ena manipulativa lögnen på den andra. Man undrar, hur många skruvade påståenden om fredsrörelsen ska EU:s propagandister hitta på innan de tittar i den spegel som avslöjat manipulatörer i alla tider. Tiden är dock knappast på deras sida. Med tiden blir de alltmer värda att skratta åt och magin kring deras ord försvinner som kejsarens nya kläder. ■ Tord Björk, Aktivister för fred


Luleå:

Bostadsbrist och -bubblor – Kamp för en socialistisk bostadspolitik Tid: Tisdag den 11 december kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Klimattoppmötet i Katowice För info om tid/plats: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Uppsala:

Marxistisk filosofi Tid: Onsdag den 12 december kl 18.00. För mer info: 072-200 08 13

Stockholm:

Klimattoppmötet i Katowice Sthlm Norra Tid: Onsdag den 12 december kl 18.00 Plats: Folkets Husby. För mer info: 070-990 38 40.

Göteborg:

Hammarkullen Tid: Måndag den 10 december kl 18.00. Plats: Sandeslätt. För mer info: 073-501 21 37. Lövgärdet Tid: Tisdag den 11 december kl 18.00. Plats: Mejramsgatan. För mer info: 073-501 21 37. Angered Tid: Onsdag den 12 december kl 12.00. Plats: Kaneltorget. För mer info: 073-501 21 37.

Haninge

Hbtq+-förtrycket historiskt och idag Tid: Torsdag den 13 december kl 18.30. Plats: Brandbergen, Vågens gata 448. För mer info: 070-874 79 12.

Borås:

E

fter ett bra ryck under novembers sista vecka samlade vi 20 199 kronor. Månaden avslutades således med 66 557 kronor, drygt 83 procent av vår målsättning. Vi har sålt 634 lösnummer av Offensiv och 134 personer har tecknat en prenumeration.

December månad är självklart någorlunda kortare och vi kommer att behöva mycket hjälp. Ett bra sätt att både stödja vårt arbete och fixa årets julklappar samtidigt är att teckna en prenumeration åt en vän. Du kan antingen betala för en viss period i förväg eller ännu bättre – teckna en autogiroprenumeration för bara 60 kronor per månad. Alla pengar vi får in går till alla de viktiga politis-

För info: 070-231 99 10.

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Västerås:

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

ka kampanjer som vi stödjer och/eller driver. Ditt stöd är därmed väldigt viktigt! Kan du skicka ett bidrag till vår ekonomikampanj? Gör det genom att Swisha ett belopp till 123-240 32 85 eller genom att sätta in pengar på PlusGiro 87 96 49-2. Du kan till och med SMS:a ett bidrag om du skickar ett meddelande med ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Procent av mål

Boden

För info: 073-740 39 54. Sthlm Södra Tid: Torsdag den 13 december kl 18.00 Plats: Harpsundsvägen 147 För mer info: 073-509 06 84.

Visst kan du hjälpa!

Totalt

83% 66 557 kr

Norrbotten

6 848 kr

Västerbotten

1 200 kr

Mellannorrland

1 600 kr

Stockholm

40 197 kr

Mellansverige

1 854 kr

Västsverige

13 513 kr

Sydsverige

625 kr

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Svaret är socialism

Södertälje:

För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Världsperspektiv 2018 Tid: Onsdag den 12 december kl 18.00. Plats: Yxhammarsgatan 8-10. För mer info: 070-396 47 83.

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2018

Nej till militarismen


BRÄNNANDE

6 DECEMBER 2018 # 1 329

Foto: Sara Juaniquina Svensson

”Ingen ska dö i vårdkö”

Såväl personal som andra protesterade mot de stora nedskärningarna på Sahlgrenska i Göteborg, nedskärningar som personal menar ”kommer göra att folk dör”.

Måndagens demonstration mot nedskärningarna på Sahlgrenska samlade 150 personer trots regn och blåst. Såväl anställda på sjukhuset som boende i staden kom för att visa politikerna vad de tycker om budgeten som den moderatledda Västra Götalandsregionen röstade igenom. SARA JUANIQUINA SVENSSON rs.gbg@socialisterna.org

T

alare efter talare belyste de problem som redan finns och hur beslutet om mindre personal och färre vårdplatser inte bara kommer att drabba de som jobbar där, utan även boende i staden. En av talkörerna som ropades ut var ”Ingen ska behöva dö i en lång vårdkö”. – Vi går redan på knäna och hinner inte ta hand om de patienter vi har, för arbetsbelastningen är så hård och nu kommer det bli ännu värre. De som bestämmer

inser inte att deras nedskärningspolitik kommer göra att folk dör. Redan nu får folk inte adekvat vård på grund av bristande platser och för lite personal – hur ska vi som jobbar på sjukhuset kunna möta folk och försvara vår vård när vi inte håller med? Det är vi på golvet som får ta skiten, sa en som arbetar på en avdelning på Sahlgrenska som hotas att stängas igen. Offensiv talade med flera på demonstrationen, men ingen ville uppge namn då de är rädda för

Hen som vi pratar med säger även att de högre upp har uppmanat anställda att inte prata med media då det ger en dålig arbetsmiljö. Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) skrev i en debattartikel i GP häromdagen att: ”Vi i Grönblå samverkan är i högsta grad medvetna om sjukvårdens brister, men vi har också en plan för hur sjukvården ska klara av de utmaningar vi står inför. Det är med tillförsikt och beslutsamhet vi tänker fortsätta enligt plan, med sikte på en bättre hälso- och sjukvård för alla invånare i Västra Götaland.” Sjukhusledningen har under åren löpande genomfört effektiviseringar, en politik som sedan länge har nått sin gräns. Sjukhusledningen använder sig av personalminskningar för att få budgeten

i balans. Göteborgs befolkning växer mer och mer och sjukhuset har i dagsläget omkring 10 000 fler akutbesök än vad som är budgeterat. Orsaken till att ekonomin är dålig är ett resultat av ett ökat vårdbehov, inte för många anställda – något de blundar för. Som vi tidigare har påpekat behövs det att ett tvärfackligt möte organiseras med utgångspunkt att bjuda in fackligt aktiva, anställda och allmänheten till att lägga grunden för ett nödvändigt vårduppror med krav på mer resurser till vården för att täcka behoven. Till en början behöver vi organisera demonstrationer och anordna uppvaktande av politiker, men man behöver också om nödvändigt vara beredda på att organisera strejker. Rättvisepartiet Socialisterna ger sitt fulla stöd till vårdkampen på Sahlgrenska. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

repressalier från ledningen. Ordet munkavel kom ifrån flera. En annan person vi talade med, som tidigare hade talat med tidningen Flamman, hade blivit uppkallad till cheferna för utfrågning efter intervjun. – Väldigt många är trötta och missnöjda på en ledning som inte lyssnar. Därför är det så bra att den här demonstrationen äger rum för att visa dem att vi kommer göra motstånd. Flera på arbetsplatsen pratar om att säga upp sig, för de orkar inte med mer, säger en anställd inom akuten, som fortsätter: – Vad gör politikerna när de inte har några som jobbar på grund av att alla är utbrända, hur ska de kunna försvara sina beslut då? De pratar för lite om de risker som finns med en stressad vårdsituation, de fel som sker när vi inte hinner ta hand om patienterna. Det är något som facken borde trycka på.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.