Offensiv 1343

Page 1

21 mars 2019 / # 1 343 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

socialisterna.org

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

Över 1,5 miljon i global skolstrejk

KAMPANJ

för klimatet

Förorter säger nej till ombildningar

3 2

4

Foto: Natalia Medina

Luleå: Så stoppas nedskärningarna

15 mars:

Världens hittillsUPPstörsta klimatprotest DRAG: RÄDDA HYRESRÄTTEN!

8-9

Kalla vindar över läsG:mer påAsid 12-13 UPPDRA RÄDD HYRESRÄTTEsvensk N! ekonomi

Söndagen den 31 mars bjuder Hyresgästföreningen i västra Sverige in till ett massmöte på biograf Draken i Göteborg. Uppdra g: Rädda hyresrätten!

Bakgrun till mötet är den nya politiska situationen och framför allt Söndden agen den 31 januaria vtalet bjuder Hyresgästföreni ngen i västra Sverige in till mellan S, MP, C och L, där ettmars av förslagen är att införa marknadshyror i nyproduktion. ett mass möte på biogr afhotet Drake Andra viktiga frågor är bostadskrisen, n i Göteb org. Uppd rag: Rädda hyresrätten! mot hyresrät ten i form av ombildningar och utförsäljningar samt de allmännyttiga bolagens nya agerand e gentemot hyresgästerna.

Stöd RS/Offensiv ORGANISERA KAMPEN: – Ge ett bidrag! Bakgrunden till mötet är den nya politiska situationen och framför allt januariavtalet När: Söndagen den 31 mars kl. 13–16 mellan S, MP, C och L, där ett av förslagen är att införa marknadshyror i nyproduktion. Var: Biogr af Drake Sönda gen den på Järnt orget mars n bjuder Plusgiro: Hyresg ästföreningen i västra Sverige in till Andra viktiga31frågor ABF-huset, Sveavägen 41 är bostad skrise n, hotet mot hyresrätten i form av ombildningar och ett massm öte på biogra f Drake n i Göteb org. Uppdr Flera ag: talare Rädda är redan hyresr inboka ätten! utförsäljningar samt de de: allmännyttiga bolagens nya agerande gente Lördag den 30 mars. 87 a.96 49-2 mot hyresgästern • Dominika V Polanska, docent i sociologi vid vid Uppsala universitet Bakgru nden till mötet är denrdförand nya politisk • Kristofer Lundberg, regiono a situatio nen och framför e allt Hyresgä januaria stföreni vtalet ngen Region västra Sverige mellan MP, C och Sön • 11:30 - 12:30 - samling för alla • När: Sara S, L, dären Garib, dag ett av Ortens förslag Swish: bästa en poet attpoesi i den Götebo införa mar markna rg,31 stillkl. harärlyft dshyror6i nyproduktion. unga 13–1 i förorten olm Andra ckh • viktiga Ronny Sto frågor Bengtss i g är on, bostad vice nin ordföran skrisen , de hotet Hyresgä mot stföreni hyresrä ngen mot ombild tten Region i form av västra ombildn Sverige ingar Var: och Biog Drak enbolage pånsJärn torg utförsä ljningar samtraf de allmänn yttiga 123-240 32 85 nya ageran de et gentemot hyresgästerna. • 13:00 - 16:00 - stormöte för lse Flera talare är redan inbok ade:kl. 13–16 När: hyresgäster, sociala röre Sönd agen den 31 mars SMS: 72550 ALLA ÄR VÄLK • OMN Domin A! ika V Polans ka, docen t i sociol ogi vid vid Var: Biograf Draken på Järnt Uppsa & fack la univer sitet orge t • Kristofer Lundberg, regionordförande Hyres t ex: Offensiv 50 gästföreningen Region västra Sverig e Flera • talare är redan inbokade: STORMÖTE FÖR ATT

UPPDRAG: RÄDDA HYRESRÄTTEN!

• • • •

Sara Garib, Ortens bästa poet i Göteb

org, har lyft poesi till unga i förorten Dominika V Polanska, docent i sociologi vid vid Uppsal a universitet • Ronny Bengtsson, vice ordförande Hyresgästfö Kristofer Lundberg, regionordförande Hyresgästföreningen reningen Region västra Sverige Region västra Sverige Sara Garib, Ortens bästa poet i Göteborg, har lyft poesi till unga i förorten Ronny B

Posttidning A

Extremhögerns dödliga terror


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

21 MARS 2019 # 1 343

2

ETT IHÅLLANDE GULDREGN

Foto: Sarah Elbana

EXTREMHÖGERNS DÖDLIGA TERROR D en 15 mars gick en tungt beväpnad rasist till angrepp mot två moskéer i Christchurch, Nya Zeeland. Mitt under fredagsbönen öppnade han eld. Femtio personer dödades och lika många skadades. På Facebook livesände terroristen massmorden på moskébesökare. Strax innan attacken hade han skickat ut ett dryga 70 sidor långt ”manifest” där rasistiskt hat blandas med hyllningar till massmördare och ”raskrigare” . Enligt polisen är den gripne Brenton Tarrant från Australien ensam gärningsman. I sitt ”manifest” skriver den rasistiska massmördaren att de dödliga attackerna genomförs för att ”visa att så länge den vita mannen finns kommer utlänningar aldrig tillåtas ta över”. Brenton Tarrant skriver också att ”riddaren Anders Breivik” är en stor inspirationskälla. Anders Breivik genomförde den 22 juli 2011 det värsta terrordåd som drabbat Norden. Totalt mördades 77 personer, varav 69 urskillningslöst sköts ner när Breivik gick till attack mot det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF:s sommarläger på ön Utøya. Övriga föll offer för de bombattacker mot regeringskvarteret i Oslo som Breivik genomfört innan han åkte till Utøya för att avrätta unga oskyldiga och försvarslösa samtidigt som han upprepade att ”idag ska ni alla marxister dö”. Anders Breivik var en fascist som hatade feminister, socialister och invandrare samt det multikulturella samhället.

Den statliga rasismen och etablissemangets skuldbeläggning av flyktingar göder extremhögern och de fascistiska våldsmakarna. I takt med att den officiella politiken gått

till höger och flyktingmurarna blivit både fler och högre har de högerextrema erövrat en allt större plats i det offentliga rummet samtidigt som hatbrotten och de våldsamma rasistattackerna har ökat i antal. Ensamma ”raskrigare” som Tarrant eller Breivik är sprungna ur den högerextrema, bruna myllan. ”Tarrants nu borttagna Twitterprofil har många likheter med invandrarfientliga och högerextrema The Dingoes”, skrev The Sydney Morning Herald den 15 mars. Bland Brenton Tarrants förebilder finns inte bara rasistiska massmördare, fascister och terrorister. Även USA:s president Donald Trump får många berömmande ord och ses som ”en symbol för de vitas pånyttfödda identitet”.

I såväl Brenton Tarrants eget hemland Australien, där regeringarna långt in på 1900-talet bedrev en Vitt Australien-politik, som i Nya Zeeland har regeringarna inte varit främmande för att skylla problemen på flyktingar. I båda dessa länder finns också stora högerpopulistiska och islamofobiska partier – One Nation i Australien och New Zealand First, ett parti som ingår i regeringen. Vid sidan av dessa partier finns, särskilt i Australien, en extremhöger som mycket snabbt gav sitt gillande till massmorden i Christchurch, eller som likt den rasistiska parlamentsledamoten Fraser Anning (han sitter i Australiens senat) skyllde morden på offren och hävdade att orsaken var att ”Nya Zeeland tagit emot muslimska flyktingar”. Muslimerna utgör mindre än 1 procent av Nya Zeelands befolkning och landet har i global jämförelse tagit emot väldigt få flyktingar.

Global Terrorism Index 2018, en årlig redogörelse om den globala terrorns omfattning, larmar i sin senaste rapport om det växande hotet, särskilt i västvärlden, från terrorattacker utförda av högerextrema grupper eller individer. Det är ett hot som staten och de styrande överslätar och negligerar. ”År 2018 kunde varje enskilt extremistmord – från Pittsburg till Parkland – kopplas till högerextremister”, konstaterar ADL:s Center on Extremism i sin senaste årsrapport. Sedan 2008 har närmare 400 människor i USA fallit offer för de högerextremas vit makts-terror. I Sverige har nazister och rasister mördat över 40 människor sedan början av 1980-talet. I skydd av myndigheternas rasism, skuldbeläggning av offren på grund av deras invandrarbakgrund samt säkerhetstjänstens och polisens politiskt motiverade ovilja att koppla brotten till högerextrema kunde den tyska nazistiska terrorcellen NSU under mer än tio års tid mörda sammanlagt tio personer, utföra sprängattentat och råna banker. Rasisternas terror liksom religiösa fundamentalistiska gruppers/individers terrorattacker syftar till att sprida skräck och skapa splittring. Förutom våldet och ett totalt förakt för människoliv har alla dessa terrorister det gemensamt att de hatar demokrati och öppenhet samt hyser ett särskilt starkt hat mot feminism och socialism. Rasism och terrorism är en följd av kapitalismens återvändsgränd och förfall och kan bara bekämpas av en socialistisk massrörelse som förenar arbetare och fattiga i en kamp för skapa en jämlik värld fri från allt förtryck och våld. ■

T

rots att konjunkturen har passerat zenit fortsätter det ihållande guldregnet över de rika. Årets aktieutdelning slår exempelvis alla tidigare rekord. ”Aktieägarna har över 258 miljarder skäl att fira”, skriver affärstidningarna med anledning av att Stockholmsbörsen förväntas dela ut hela 258 miljarder kronor i år. Börsbolagens utdelning i år är nästan lika stor som den årliga kostnaden för landets sjuk- och hälsovård. Sveriges 50 toppdirektörer tjänade i genomsnitt 21,6 miljoner kronor vardera 2017, vilket är lika mycket som 83 vårdbiträden tjänar per år. I den regeringsförklaring som statsminister Stefan Löfven gav i januari finns löftet om att “regeringen ska arbeta för att minska klyftorna”. Hört det förut? En lögn blir som bekant inte mer sann för att den återupprepas. Mycket snart ska regeringen lägga fram sin vårändringsbudget. Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) är ”utrymmet för förbättringar obefintligt”. Men samtidigt avskaffar regeringen den så kal­ lade värnskatten, vilket ger landets 50 högst avlönade vd:ar ytterligare 67 000 kronor i månaden. Den gåvan till de redan rika betyder att statskassan töms på drygt 6 miljarder kronor. Medan S-MP-regeringen pratar om att minska klyftorna har antalet dollarmiljardärer och de som är miljardärer i kronor blivit allt fler. Det finns numera fler svenska dollarmiljardärer än i Danmark, Norge, Finland och Island – tillsammans. Efter att IKEA:s grundare och ägare Ingvar Kamprad gått bort är H&M:s storägare Stefan Persson landets rikaste individ. Stefan Persson sitter på en förmögenhet som räknas till ofattbara 146,7 miljarder kronor. Det ska jämföras med att kostnaderna för landets grundskola, med över 1 miljon elever och 100 000 lärare i tjänst, var 114,7 miljarder kronor ifjol.

L

astbilskoncernen AB Volvos vd Martin Lundstedt är en många toppdirektörer som kan glädjas åt ett rejält miljonpåslag på sin lön i år. Med lön, pension och andra förmåner kan Martin Lundstedts lönepaket summeras till nästan 44 miljoner kronor, skriver Expressen. Volvochefen tjänar 100 gånger mer än de Volvoarbetare som har producerat den årsvinst på 40 miljarder kronor som aktieägarna och toppcheferna parasiterar på. I synnerhet vd Martin Lundstedt. ■

Hela 20 narkossköterskor saknas på Skånes universitetssjukhus, vilket äventyrar patienternas säkerhet då arbetsbördan ökar och operationskapaciteten minskar. ”Det känns uppgivet”, säger Eva Marie Ottosson, skyddsombud för Vårdförbundet (Sveriges Radio 19/3).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2019 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


21 MARS 2019 # 1 343

3

Stockholms förorter

Den lokala hyresgästföreningen Byälvan är öppen varje torsdag 18.00-19.30 med bland annat möjlighet till kopiering.

säger nej till ombildningar

Foto: Elin Gauffin

Alla fick inte ens plats när ”Bagis mot ombildning” hade sitt första stormöte den 16 mars – så stort är engagemanget.

Det pågår en absolut myllrande verksamhet i Stockholms förorter mot ombildningar och utförsäljningar av allmännyttan. ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

N

är ”127 tillhör oss”-gruppen träffades för ett panelsamtal i området de organiserar – Skärholmen, Bredäng, Sätra, och Vårberg – blev det fullsatt. När ”Bagis mot ombildning” hade sitt första stormöte i Bagarmossen lördagen den 16 mars var det överfullt; alla kom inte in på mötet.

Tisdagen den 19 mars ordnar ”Rågsved mot ombildning” en banderoll-workshop på Cyklopen för alla intresserade i Stockholm. Söndagen den 24 mars är det Husbys tur och den sista lördagen i månaden (30 mars) samlas vi från alla grupper för ett gemensamt möte för Nätverket Rädda Hyresrätterna i ABF-huset. Bagis mot ombildningar hade satt upp 500 trappaffischer som bjöd in till mötet i Bagarmossens Folkets Hus den 16 mars. Eftersom stora salen var upptagen hade en sal för 60 personer bokats, men uppskattningsvis kom över 100 till mötet. 79 nya anmälde sig till Nätverket och skrev upp sina mejladresser.

Ida Gulbrandsen och Rasmus Fleischer hade jobbat på ett mycket bra upplägg för mötet som varierade stormötesformen med mindre gruppdiskussioner. De var också snabba att komma ut med en sammanfattning av mötet. Där konstateras att det går att stoppa ombildningar och att det är viktigt att agera snabbt, helst innan intresseanmälan är inskickad. Ett sätt är att knacka dörr och samla underskrifter från de som inte är intresserade av ombildning. Att informera alla att de absolut inte ska skriva under något från en bostadsrättsförening eller mäklare om de inte är säkra på att de vill ha ombildning.

Husby rustar för protester

I

en protestvecka av dagliga flygbladsutdelningar och namninsamlingar med kulmen i ett stort opinionsmöte på Husby gård den 24 mars kommer Norra Järva Stadsdelsråd att samla en kraftfull opinion mot planerna på att dra en ny väg och bygga 700 bostäder som skövlar Husbys natursköna kant till Järvafältet. Inne i Husby gård håller stadsdelsrådet strax därpå sitt årsmöte, där motståndet mot det blågröna styrets försök att sälja ut våra hem blir ett huvudtema. Av alla planer på en extrem förtätning av Husby med 2 000 nya bostäder utöver dagens 5 000 i en redan tätt bebyggd stadsdel är Veidekkes och Svenska Bostäders begäran att få bygga 700 längs Järvafältet i Husby de mest upprörande.

Förslaget innebär ett slag rakt i Husbys ansikte mot solen och stadsdelens mest populära utomhusmiljöer runt Husby gårds gröna oas. Skogsbrynen intill Järvafältets natur och kulturområde skulle skövlas och de smala gröna kilarna mellan Järvafältet och bostadskvarteren i Husby klippas av.

Därmed skadas också den biologiska mångfalden och viktiga spridningskorridorer för växter och djur längs Järvafältets gröna kil. Dessa blir omöjliga att kompensera, särskilt som Järvafältet redan utsätts för allvarliga störningar genom pågående och planerade byggen på andra sidan av fältet, som Förbifartsbygget och en stor begravningsplats runt Granholmstoppen.

Om inte förslaget dras tillbaka för gott lär många husbybor vara minst lika motiverade att bekämpa detta förslag som när vi 2008-2009 lyckades stoppa både det så kal�lade Järvalyftets extrema planer på en ombyggnad av Husby med rivningar och lyxrenoveringar och några år senare den strukturplan som ville riva gångbroarna. Två av dem som redan har lovat delta på söndagens opinionsmöte och de efterföljande diskussionerna om ombildningar och utförsäljningar på stadsdelrådets årsmöte är Hyresgästföreningens regionordförande Simon Safari och oppositionsborgarrådet Clara Lindblom (V), som också är ny vice ordförande i Svenska Bostäder. ■ Arne Johansson

Mötet delade upp sig i följande diskussionsgrupper: ”Dörrknackning”, ”Utförsäljning till privatvärdar”, ”Prata med politiker”, och ”Folkbildning”. Redan den 21 mars kommer hyresgästerna att gå till det öppna stadsdelsnämndsmötet i Skarpnäck och berätta för politikerna att de inte tycker om ombildningar och utförsäljningar. Övriga på stormötet diskuterade mer kvartersvis och kom fram till att det behövs kontaktpersoner för varje gata, facebook-grupper för varje gata, och samarbete med de lokala hyresgästföreningarna. För de som inte har bra tillgång till internet kommer anslagstavlan i biblioteket att användas som informationskälla.

Det är uppenbart att det kommer att bli mycket svårt att driva igenom ombildningar i Bagarmossen. Många som bor här har stor erfarenhet av tidigare processer som de har stoppat eller flytt till Bagis för att undvika. Det finns en stark vilja att bevara områdets mångfaldskaraktär och motverka den segregering som ombildning innebär. En artikel som definitivt kommer att användas i motståndet är den i Svenska Dagbladet från den 12 februari med rubriken ”Varningen: boendekostnaden stiger efter ombildning”. Där uttalar sig nämligen ombildningskonsulten Carl Dutina för att det idag innebär en stor risk och högre boendekostnader för den som väljer att ombilda sin hyresrätt i de elva ytterstadsdelar som staden möjliggjort för ombildning. Dutina är konsult hos Restate som påstår sig vara störst på ombildningar, och är själv det företag som nu delar ut lockelsebrev i brevlådorna i Bagarmossen för att försöka få igång ombildningar! Kampviljan och organisationsgraden är på en mycket högre nivå idag än vid den förra ombildningsvågen som startade 2006. Då tog det uppemot ett år innan motståndet formerades. Sociala medier som Facebook är en stor hjälp för den lokala organiseringen idag, då det går så snabbt att hitta varandra och sprida information. Framför allt är motståndet politiskt. Stockholms röda förorter vill inte ha den här politiken och kommer att stoppa den. ■

Gå med i Nätverket Rädda Hyresrätterna: mejla till elin.gauffin@socialisterna.org. Se mer på raddahyresratterna.home.blog.

a FÖRSVARA HUSBY 24 MARS Opinionsmöte och stormöte

vid Husby gård 24/3 kl 15.00

• Nej till väg- och byggp laner längs kante n till Järva fältet i Husb y – bygg iställe t längs Hanst aväge n • N ej till ombil dning ar och utförs äljning av våra hyres rätter i Svens ka Bostä der Arr: Norra Järva Stadsdelsråd. För mer info, ring 070-990 38 40


INRIKES

21 MARS 2019 # 1 343

4

stadsområden i aktiva protester för att kräva att den finansierades. På det sättet pressades en massiv seger fram när Thatcher-regeringen 1984 tvingades öka statsbidraget till Liverpool med i dagens värde motsvarande 850 miljoner kronor. Det möjliggjorde stora satsningar, till exempel på att bygga bort den förödande bristen på värdiga bostäder och skapade en enorm entusiasm bland stadens befolkning.

Rättvisepartiet Socialisterna är det parti som pekar på att det finns verkliga alternativ till nyliberalismens konstanta ”effektiviseringar”.

Trots stora och upprepade protester från Äldrevårdsupproret, och ett utbrett motstånd mot nedskärningarna även från lärare och många andra lulebor, ämnar styrande Socialdemokraterna med stöd av inofficiella samarbetspartnern Moderaterna nu klubba igenom ett stort nedskärningspaket i Luleå kommun. När de styrande inte lyssnar, vad krävs egentligen för att stoppa nedskärningspolitiken? LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

I

november fick S och M tillsammans igenom en historisk nedskärningsbudget i Luleå kommun. Ovanpå löpande ”effektiviseringar” som hade beslutats i tidigare års budgetar beslutades om totalt 362 miljoner kronor i neddragna utgifter under 2019-2021. Hur nedskärningarna skulle genomföras lämnades osagt, men nu har det blivit mer specifikt: På måndag den 25 mars ska fullmäktige ta beslut om en reviderad budget. S och M föreslår att 369 miljoner kronor ska dras in under 2019-2022, motsvarande ett sparkrav på sex procent på alla förvaltningar (med undantag för kommunstabens sju procent). Kommunens största verksamheter drabbas hårt: barn- och utbildningsförvaltningen ska dra ned 106 miljoner kronor under de fyra åren. Socialförvaltningen åläggs sparkrav på sammanlagt 102 miljoner kronor. Enligt kommunledningen ska ”effektiviseringar” uppnås genom ”digitalisering”, ”välfärdsteknik” och ”större enheter” för främst skola och omsorg. Kommunens kommunikationskontor säger i ett pressmedde-

lande att den reviderade budgeten är nödvändig på grund av, bland annat, ”ökade välfärdsbehov, pensionsskulden till tidigare och nuvarande personal, ett stort underhållsbehov i fastigheter och gator, höga investeringskostnader och ett stort upplåningsbehov”. De ökande behoven av välfärd, bland annat på grund av ökade födslotal och längre livslängd (alltså högre andel barn och äldre), är verkliga, liksom att Luleå kommun under lång tid har underlåtit att underhålla fastigheter och göra nödvändiga investeringar. Vad kommunledningen aldrig nämner är att huvudproblemet för Luleå, liksom för övriga kommuner och regioner, är att statsbidragen under lång tid har urholkats så att välfärden är kroniskt underfinansierad. Hade statsbidragen idag legat på samma nivå som 1980 hade Luleå kommun haft omkring 350 miljoner kronor mer per år att röra sig med. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skulle kommuner och regioner egentligen behöva till-

skott på 43 miljarder kronor till och med år 2022 för att klara att upprätthålla dagens nivå på personaltäthet och verksamhet. Luleå kommuns andel av den här översiktliga uppskattningen motsvarar 1,9 miljarder, alltså cirka 475 miljoner kronor per år. Varför dessa gapande hål i verksamheterna? Har Sverige utarmats? Tvärtom! På många sätt har Sverige aldrig varit rikare. Landets samlade tillgångar har fördubblats sedan 1990, men bara på den privata sidan. Den offentliga sektorn däremot har dränerats på resurser. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) är det enda parti som helt och konsekvent har rest motstånd mot nedskärningarna. Vårt budgetförslag för Luleå utgår från de verkliga behoven och visar på det enda hållbara alternativet – hur nedskärningarna skulle kunna ersättas med satsningar på, till exempel, högre personaltäthet och introduktion av sex timmars arbetsdag med bibehållen lön i äldrevården, en klimat­ omställningsplan med exempelvis kraftigt sänkta bussbiljettpriser och klimatrenovering av fastigheter, lönelyft för personalen i skolan samt högre personaltäthet. Nedskärningsstopp och inledande satsningar skulle kunna finansieras genom besparingar av ett helt annat slag – drastiskt sänkta politikerarvoden, partistöd, ”representation”, reklam och PR, ”näringslivsfrämjande åtgärder” och liknande. Men sedan skulle det krävas stora

tillskott till kommunens kassa, mer exakt ökade statsbidrag på totalt 250 miljoner kronor till år 2021. På måndagens fullmäktigemöte kommer RS budgetförslag naturligtvis återigen att antingen förbigås med tystnad eller förlöjligas av såväl styrande som övriga oppositionspartier. I själva verket är det deras förslag som är orealistiska. Utan förankring på arbetsplatser och i arbetarklassområden, i en bubbla där inhyrda ”experter” mot betalning predikar ”nödvändig förändringsresa”, ”nyttorealisering” och så vidare, inbillar de sig att de ska klara kommunen ur knipan genom att få personalen att springa ännu fortare och samtidigt bli friskare och mer engagerad. Allt verkar omöjligt tills det är gjort. Att som RS vägra genomföra nedskärningspolitik och istället kämpa för ett verkligt alternativ har gjorts med framgång. Ett lysande exempel är hur RS brittiska motsvarighet (idag Socialist Party, då Militant) under 1980-talet ledde staden Liverpools kommunfullmäktige. Under 1983-87 hade Labourpartiet majoritet i Liverpools kommunfullmäktige, och inom Labours fullmäktigegrupp spelade Militant med samma program av kamp och socialism som vi för fram idag en nyckelroll. Thatchers högerregering försökte påtvinga kommunerna stora sparkrav, men i Liverpool lade våra kamrater budgetar som utgick från behoven, och mobiliserade stadens arbetare, ungdomar och fattiga bo-

Foto: Yonggang Cui

Luleå: Så stoppas nedskärningarna

De trotsiga kommunerna utsattes för hårda påtryckningar. Flera fullmäktigeledamöter fängslades till exempel för att ha lagt ”olagliga budgetar”. Militant mobiliserade motståndet; bland annat hölls flera lokala generalstrejker och massiva demonstrationer i Liverpool till stöd för fullmäktiges politik. Militant arbetade hela tiden för att växa och sammanlänka Liverpools uppror med andra kommuner och med andra proteströrelser och pekade på att det i slutändan skulle behövas en socialistisk samhällsomvandling med gemensamt ägande av samhällets tillgångar för att kunna upprätthålla och bygga vidare på framstegen. När de initiativen inte ledde vidare isolerades och besegrades till slut även Liverpool. Men kampen i Liverpool 198387 visar vad som behövs även här för att vinna framgångar. Det krävs mer än bara demonstrationer, namnlistor, insändare och stormar på sociala media. Vi behöver gå ännu längre och skaka om på riktigt. De unga som kämpar för klimatomställning genom att strejka visar vägen även för kampen mot nedskärningarna. De ofta tillfälliga nätverk som organiserar upprop och protester idag behöver utvecklas för att hålla igenom bakslag, hitta vägar in i fackföreningsoch andra etablerade folkrörelser där tomrummen gapar på platsen där verkligt ledarskap och alternativ borde finnas, koppla till andra frågor och även börja ta sig an frågan om det politiska alternativet till nedskärningslobbyn. Det är som en del i den här kampen RS använder sina kommunfullmäktigeplatser, och det är till den här utmaningen vi kopplar alla kampfrågor vi är involverade. Det är ingen lätt väg, men för de som vägrar acceptera nedskärningar utan slut, ett klassamhälle på steroider, ökad rasistisk splittring, osäkerhet och klimatkatastrof är det, faktiskt, den enda vägen framåt. ■

Återuppför

Hertsö badhus

RS kommer gå emot alla försök att stoppa återuppförandet av Hertsö badhus. För det första skulle det inte stoppa några nedskärningar på sikt. För det andra finns ingen verklig motsättning mellan att ersätta det rivna badhuset och stoppa nedskärningarna på äldrevård och skola. ■


21 MARS 2019 # 1 343

I korthet

Skövlingen av delar av Tyresta naturreservat måste stoppas.

5

Inhyrd i 5 år – sen anställd och sparkad

A

Foto: Anonym // Skärmdump: Mitt i Haninge

rbetsvillkor I över fem år arbetade Hamid (som egentligen heter något annat) som inhyrd via bemanningsföretag på DHL:s lager i Örebro, där han arbetade i princip på heltid. Sedan fick han en provanställning, trots att han hade ”prövats” i över fem år – men efter sex veckor fick han sparken. Transports ombudsman Mikael Ladman uppger att det är ”bland det värsta jag upplevt som facklig förhandlare”, uppger Transportarbetaren den 15 mars. – Jag är fortfarande chockad. Jag har hustru och ett barn att försörja. Det värsta är att jag inte får någon förklaring från DHL. Varför dög jag som inhyrd i fem-sex år, men inte sedan? berättar Hamid för Transportarbetaren, och fortsätter: – Motiveringen jag fick först var arbetsbrist. Sedan att jag inte nådde ”snittet” när man tittat på min arbetsinsats vid orderplock. Fast det sista halvåret arbetade jag bara vid intaget, där lastbilarna kommer, och där finns inget snitt. Det sista som antyddes var att jag inte passade in i gruppen, vilket mest känns förnedrande. Fortfarande ringer gamla kollegor och frågar hur jag mår och hur det går med nytt jobb. Några har sagt att i arbetsgruppen jag tillhörde snackar man om min anställning, det som hände mig, nästan dagligen. Jag har väldigt svårt att tro att jag inte var en del i gänget.

Avverkningskampen S i Tyresta trappas upp Kampen för att rädda skogen i södra Tyresta naturreservat har pågått sedan i november då skadegörelsen blev känd. Nu trappas striden upp. RS HANINGE

offensiv@socialisterna.org

–S

kogsmaskiner har kört rakt in i naturreservatet med påtagliga skador på markvegetationen. Det borde vara totalt oacceptabelt inom vilket naturreservat som helst. Skogsmaskinerna har kört in i en viktig tjäderspelplats. Fortsätter avverkningarna i området försvinner ovärdeliga naturvärden inklusive tjäderspelplatsen, säger Mattias Bernhardsson från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) i miljömagasinet Syre. – Att Stiftelsen Tyrestaskogen – där Haninges politiker, inklusive ”Miljöpartiet” fanns representerade – klubbade igenom rätt att avverka i vårt finaste naturreservat är en fullständig skandal, skriver Lina Rigney Thörnblom (RS) i en debattartikel i Mitt i Haninge. Mattias och Lina är aktiva i RS och kampanjen Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap. I november fick Mattias och Lina larm om att skogsmaskiner kört in i naturreservatet och började kontakta ansvariga och berörda. För några veckor sedan tog de initiativ till en namninsamling mot avverkningarna som just nu har fått över 2 300 namnunderskrifter.

Tyresta naturreservat innefattar landets största sammanhängande urskogsområde söder om Dalälven. Naturreservatet har som syfte ”att bevara och vårda ett stort, tätortsnära naturområde av mycket högt värde för biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv med dess skogar, våtmarker, odlingslandskap, vattenmiljöer samt växtoch djurliv”, slår skötselplanen fast. Men i den södra delen finns fortfarande ett skogsområde som är privatägt, trots att det ligger inne i naturreservatet. Det är i denna del som skogsmaskinerna har dragit fram. Ägaren KMN Förvaltning AB fick igenom sina egna regler i skötselplanen för sin del av naturreservatet, ”skötselområde C”, där de får rätt att bedriva skogsbruk, trots att det är naturreservat. Namninsamlingen kräver att Länsstyrelsen Stockholm, Stiftelsen Tyrestaskogen, Haninge kommun och KMN Förvaltning AB hittar en lösning snabbt för att ge skogen ett fullvärdigt skydd som i resten av Tyresta naturreservat, att avverkningarna stoppas och ett nytt förslag till skötselplan i skötselområde C som inte tillåter skogsbruk tas fram. – Om ägaren inte är beredd att gå med på detta så måste kommunen eller länet köpa marken för att trygga ett fullvärdigt och långsiktigt skydd av skogen, säger Lina Rigney Thörnblom. Oavsett vad som står i skötselplanen anser RS att KMN Förvaltning AB har begått ett miljöbrott då de inte meddelat Skogsstyrelsen

innan de körde in med skogsmaskiner i naturreservatet – och har nu gjort en polisanmälan: – Vi polisanmäler detta som ett miljöbrott med stöd av Miljöbalken, 12 kapitlet 6§. Även om ägaren har följt skötselplanen har de inte anmält basvägarna till Skogsstyrelsen, vilket man måste göra för att möjliggöra insyn och eventuellt samråd i frågan, säger Mattias Bernhardsson. Från den 1 april 2014 förtydligades föreskrifterna och de allmänna råden till Miljöbalken, 12 kapitlet 6§. Det betyder bland annat att även dragningen av vissa basvägar kan vara anmälningspliktiga. För skogsbruket gäller de regler som finns i både Skogsvårdslagen och Miljöbalken. Generellt träder Miljöbalken in när en skogsaktivitet ”kan komma att väsentligt ändra naturmiljön”. Sådan påverkan ska anmälas för samråd sex veckor innan arbetet börjar. ”En basväg kan påverka naturmiljön en hel del. Berör den exempelvis vissa värdefulla våtmarker och olika skogsvatten anser vi att den ska anmälas för samråd”, menar Nils Carlborg, lagspecialist på Skogsstyrelsen. Basvägarna i Tyresta naturreservat har dragits nära en mosse och dessutom nära en känd och för naturreservatet viktig tjäderspelplats. – Det händer att fallna träd i naturreservatet ”städas” undan. Det är helt fel, skogen ska inte städas – den biologiska mångfalden skapas när omkullfallna träd får ligga kvar, säger Mattias Bernhardsson till tidningen Natursidan. ■

Lärare i uppror mot nedskärningar

kolan I hela landet växer missnöjet bland lärare med den förda politiken med ständiga och förvärrade nedskärningar. Alla löften inför valet om satsningar visade sig bli precis tvärtom. Många är besvikna och uppgivna, och flera byter jobb. I Sjöbo växer missnöjet mot de kommande drakoniska nedskärningarna och sämre arbetsförhållanden, och i Örebro har en protestgrupp startats mot kommunens nedskärningar på 70 miljoner kronor. Det rapporterar Skolvärlden den 11 mars. – De ständiga kraven på ”effektiviseringar” i kombination med växande behov hos många elever gör att kvaliteten försämras för varje år som går. Inte ens Stålmannen skulle klara att leva upp till styrdokumentens krav med de resurser som vi har, menar Lena Wallin, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Järfälla och som undervisar i svenska och engelska på Fjällenskolan.

Ingenjörer jobbar trots sjukdom

A

rbete 39 procent av alla ingenjörer i Sverige går till jobbet fastän de är sjuka. Siffran är högre bland kvinnor än bland män; 47 respektive 35 procent. Och även om relativt få totalt har besvär av sitt arbete är det enbart 16 procent som varit frånvarande från jobbet på grund av detta, vilket kan jämföras med 29 procent för arbetsmarknaden som helhet. Det skriver Ingenjören den 14 mars. – Att sjuknärvaro är vanligare bland kvinnor är ett mönster som vi ser i många andra yrken också. Om man är förkyld och jobbar hemifrån är det kanske inget större problem, men om arbetet är så pressat att det inte finns utrymme för att vara sjuk kan det vara ett varningstecken, säger Gunnar Bergström, forskare vid Karolinska institutet och professor vid Högskolan i Gävle, till Ingenjören.

Bibliotekarier i upprop mot ”sparkrav”

N

edskärningar Det blågröna styret i Stockholms stads ”sparkrav” på 45 miljoner kronor på kulturförvaltningen kommer slå oerhört hårt mot biblioteken, med 40 heltidstjänster som försvinner. 18 medarbetare på Farstaenheten har i ett upprop publicerat i Arbetet den 18 mars starkt kritiserat effekterna av detta. ”Alla är rörande överens. Det vi gör kan inte överskattas. Även de flesta politiska partier är eniga om att biblioteken är viktiga. Tyvärr rimmar detta illa med verkligheten. Nedskärningen har inte sin grund i lägre besökssiffror eller utlån. (...) Men med minskad personalstyrka och minskade resurser står det klart för oss att bibliotekens verksamhetsinnehåll inte kan bli detsamma”, skriver de bland annat och avslutar med en vädjan om att andra nu också måste göra sin röst hörd. ■


INRIKES

21 MARS 2019 # 1 343

6

Förorenad luft dödar drygt 8 000 i Sverige varje år

De regionala klyftorna i landet växer och utarmar glesbygden; därför Inlandsupproret.

”Inlandsupproret”. Under det namnet har en facebookgrupp bildats som nu riktar in siktet på att genomföra protestaktioner mot de regionala klyftorna i landet redan i maj. OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

I

nez Abrahamsson från byn Latikberg utanför Vilhelmina är en person som länge har engagerat sig mot klyftorna mellan växande storstäder och glesbygden. Bland annat har hon varit ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva. De senaste slagen mot glesbygden, med bland annat Arbetsförmedlingens planer på att lägga ned många av kontoren i mindre kommuner, gjorde att hon ilsknade till ordentligt. I ett inlägg på facebook uppmanade hon till ett inlandsuppror. Inom några dagar

hade inlägget delats mer än 2 000 gånger. Plötsligt var bollen i rullning. En facebookgrupp med namnet Inlandsupproret har startats, och på kort tid har drygt 4 000 personer anslutit sig. Planen är att genomföra lokala aktioner ute i landet i maj för att senare samla till en större gemensam protest i Stockholm. I facebookgruppen pågår en omröstning om vilka krav som är viktigast att föra fram. ”Behåll intäkterna från naturresurserna där de produceras” ligger i topp i omröstningen.

På andra plats kommer ”Differentiera bensin- och dieselskatt till förmån för dem som inte har en fullvärdig kollektivtrafik”. Utbyggd och renoverad järnväg istället för höghastighetståg och utlokalisering av statliga verksamheter är andra krav som har starkt stöd i gruppen. Det är för tidigt att säga hur framgångsrikt detta initiativ kommer att bli. Men det starka gensvar som har väckts av ett facebookinlägg visar det djupa missnöje som finns med de regionala klyftorna. Det är också ett tecken på att allt fler inser behovet av att samordna kampen för rimliga villkor i de delar av landet som ligger utanför de stora städerna. Detta är en viktig strid. I samband med januariavtalet, som låg till grund för den nya S-MP-reger-

Foto: Wikimedia Commons / Aran Johnson

Inlandsuppror mot de växande klyftorna

ingen, talades det om att ”Hela Sverige ska växa” och det fanns en del punkter som handlade om mindre satsningar i glesbygd. Samtidigt kommer den nyliberala huvudkursen för politiken oundvikligen att göra att klyftorna vidgas. Kommuner och landsting är satta på svältkost. Glesbygdskommuner är särskilt missgynnade ekonomiskt. Den fortsatta inriktningen mot privatisering och mer av marknadsinslag i offentlig verksamhet driver på centraliseringen. Undfallenheten mot bankerna har gjort att dessa har kunnat avveckla sin verksamhet i stora delar av landet. Det kommer att krävas en kraftfull proteströrelse för att få regeringen att backa från denna kurs. Där kan Inlandsupproret komma att spela en betydelsefull roll. ■

E

n tysk forskningsrapport från Universitätsmedizin Mainz framtagen i samarbete med Europeiska hjärtläkarsällskapet (European Society of Cardiology) visar att förorenad luft orsakar omkring 800 000 extra dödsfall per år i Europa, av dessa cirka 8 000 i Sverige.

Den skadliga luften orsakar, inte som man skulle kunna tro, flera dödsfall i lungsjukdomar, utan i hjärt- kärlsjukdomar och stroke. I hela världen visar rapporten att luftföroreningar orsakar 120 extra dödsfall per 100 000 invånare, vilket motsvarar 8,8 miljoner dödsfall år 2015. Motsvarande siffra för Sverige är 84 per 100 000 invånare, vilket blir 8 233 döda, i Tyskland 154 per 100 000 och Storbritannien 98 per 100 000 invånare. En stor del av föroreningarna består av partiklar mindre än 2,5 mikrometer som bildas vid förbränning och när gaser från förbränning kondenseras. Industrin och bilismen är källor till denna ökning av föroreningen av luften. Undersökningen visar med all tydlighet att kampen för klimatet och för ett samhälle som inte styrs av profitjakt och exploatering av miljön är viktigare än någonsin. ■

Anders Wemmert

Livsfarlig arbetsmiljö vid Förbifartens bygge – entreprenören stoppas

D

et omstridda motorvägsprojektet Förbifart Stockholm har stött på bakslag. Arbetsmiljöverket har utdelat miljonviten för allvarliga arbetsmiljöbrister och Trafikverket har tvingats att sparka ut byggentreprenören. Lovön Samverkan AB (LSAB) har haft i uppdrag att bygga motorvägstunneln genom Lovön i Ekerö kommun. Kontraktet är värt 3,7 miljarder kronor, av motorvägsprojektets totala budget på 30 miljarder kronor.

Arbetsmiljöverket har utdelat miljonviten till LSAB och Trafikverket. Trafikverket har svarat med att säga upp avtalet med LSAB och ska påbörja upphandling av en ny entreprenör. Även om det är entreprenören som har misskött sig är det Tra-

fikverket som i slutändan har det övergripande ansvaret för att projektet ska följa lagar och riktlinjer. Problemet har inte uppstått av en tillfällighet. Upphandlingar genom underbuds­ konkurrensen skapar ett system där de som vinner kontrakten ofta gör det med ett för lågt pris för att det ska vara möjligt att både upprätthålla en god arbetsmiljö, god kvalitet på arbetet och samtidigt generera vinst till ägarna. Underbudskonkurrensen är tänkt att spara skattepengar. Men andra sidan av myntet riskerar att bli livsfarlig arbetsmiljö, försenade och fördyrade projekt. Det är bara genom utförande i offentlig regi som den demokratiska kontrollen och insynen över projekten kan säkerställas. ■

Ammar Khorshed

Arbetsmiljön vid Förbifartsbygget är fortsatt katastrofdålig.

Foto: Flickr CC / Staffan Vilcans

Arbetsmiljöproblemen vid bygget har varit kända länge och dokumenterades redan under år 2017 efter Arbetsmiljöverkets inspektioner. Bland annat hanteras sprängämnen på ett livsfarligt sätt, vilket ledde till att en arbetsmiljöinspektör blev skadad av en tunnelsprängning under en inspektion, rapporterade Arbetet den 14 maj 2018.

Byggvärlden rapporterar att Arbetsmiljöverket har anmärkt brister i 37 fall vid inspektioner av LSAB:s och dess underentreprenörers arbete. Verkets arbetsmiljöinspektör Thomas Ekström säger till Byggvärlden den 14 mars: – Entreprenören har brustit på många olika sätt i de olika ärenden vi har hanterat hittills. Det rör sig om systematiska brister i arbetsmiljöarbetet, och det finns även stora kunskapsbrister avseende arbetsmiljö, de saknar kunskap om de regler som gäller på vår arbetsmarknad.


21 MARS 2019 # 1 343

7

: a k i n ö Kr

Alltför många företag kommer undan med katastrofal arbetsmiljö som leder till dödsfall.

”Räddrae, arbetaanker” inte b

R

LARS BJERSING

rs.lulea@socialisterna.org

V

ad är då planen? En ny idé som EU tvingat vissa medlemsländer att genomföra (bland annat Sverige) är att vägra betala skattepengar för att rädda krisande banker. I verkligheten är det ändå många som tror att bankerna är ”too big to fail” och att staterna till slut går in för att rädda dem ur kriserna de har orsakat. I de nya reglerna som inom EU går under namnet BRRD, men ofta kallas för ”Bail-ins”, är det istället för skattepengar privata pengar och aktier i företaget som skall betala för att rädda bankerna. Detta system har redan använts på Cypern för att rädda dess banker vid deras kris. I Sverige har vi en insättningsgaranti på 950 000 kronor per person och bank, vilket i teorin betyder att pengarna är garanterat säkra vid en krasch. Med det låter ju som att privatpersoner i alla fall har sina pengar säkra? Det låter ju som att smällen kommer att tas av de rikaste och de som äger aktier i bankerna? Det är bara delvis sant. Ser en till det cypriotiska exemplet förlorades runt 48 procent av de insatta pengarna och det är inte bara privatpersoner. Eftersom reglerna gäller konton drabbades även statliga pensionsfonder och liknande. Om det skulle ske i Sverige riskerar stora delar av våra äldre, som ofta redan har låg pension och som hotas med höjd pensionsålder, att få en än värre situation. Hur folken kommer att reagera på nästa kris återstår att se, men förra krisen ledde till ett uppvaknande, till exempel med Occupy Wall Street-rörelsen och i Grekland med otaliga generalstrejker. En kommande bankkris i Sverige kommer att drabba arbetarklassen hårt och det enda sättet att försvara sig är att bygga upp en verklig kamprörelse. ■

Sällan åtal eller dom för

arbetsmiljöbrott Trots svarta siffror i statistiken över dödsfall vid arbets­ olyckor leder arbetsmiljöbrott sällan till åtal eller fällande domar. Utredningar tar åratal och företag går fria. RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

D

e senaste tio åren har 439 personer dött på arbetet och flest dödsolyckor har Gotland och Norrbotten. Samtidigt visar SVT Norrbotten att hälften av alla anmälda arbetsmiljöbrott mellan 2009 och 2018 lades ner. De flesta anmälningar läggs ner och det fåtal som går vidare till åtal blir sällan fällande domar. Utredningarna tar åratal, bland annat på grund av mängden under­ entreprenörer. Exempel på detta är olyckan vid Nordkalk där en 23-årig arbetare omkom och en arbetskamrat fick livshotande skador. Anhöriga fick vänta i sju år på den slutgiltiga domen och listan är lång på drabbade och anhöriga som har fått vänta i två, tre eller fyra år på utredningar att gå till domstol. Trots att Norrbotten ligger näst högst i statistiken över arbetsolyckor med dödlig utgång har Arbetsmiljöverkets inspektioner minskat enormt. Enligt SVT har antalet inspektioner i Norrbotten minskat

med över 40 procent de tio senaste åren. Sammanslaget över hela landet visar Arbetsmiljöverkets egen statistik de senaste tio åren att inspektionerna har fallit sedan 2008 fram till 2016, med en uppgång av arbetsställebesök 2010-2011. De senaste två åren har inspektionerna ökat något, men inte till-

2008-2016 efter att Alliansen gjorde nedskärningar med 155 miljoner för Arbetsmiljöverket. Den ”rödgröna” regeringen ökade anslagen efter 2014 och antalet inspektörer ökade, dock inte i Norrbotten. När SVT talade med ordförande för Byggnads Norrbotten framkommer att Byggnads är ytterst kritiska och menar att Arbetsmiljöverket inte längre samarbetar som tidigare. Tydligt är dock att den högerpolitik som har bedrivits oavsett regeringarnas färgkombinationer drabbar arbetare. Arbetsmiljöansvaret bollas mel-

Vi måste bryta med det riskfyllda utsugarsystemet som råder idag; kapitalismen skördar allt fler offer. baka på den nivå som var för tio år sedan. Liknande ser statistiken ut där arbetsgivare och företag underrättats, fått föreläggande/förbud samt åtal. 2017-2018 sköt förelägganden/förbud och viten i höjden, men åtalsanmälningarna har sjunkit sedan 2011. Enligt SVT:s granskning är anledningen till de minskade inspektionerna att antalet inspektörer minskade med 30 procent i hela landet

lan uppdragsgivare och underentreprenörer – därför faller domar mellan stolarna. Marknaden får styra och ingen har ansvaret, och tillsammans med hetsjakt på vinster sätts arbetares liv på spel. Oavsett om regeringen utlyser nollvision eller skjuter till resurser till Arbetsmiljöverket är det slutgiltiga faktumet att vi måste bryta med det riskfyllda utsugarsystemet som råder idag; kapitalismen skördar allt fler offer. ■

Foto: Jonas Brännberg

edan för över 150 år sedan skrev Marx i Kommunistiska manifestet om den periodiska naturen i kapitalismens kriser. I modern tid förväntar vi oss kraftfulla ekonomiska krascher ungefär en gång per årtionde och nu är det snart 11 år sedan den största ekonomiska kollapsen sedan 1930-talets depression i USA. Under den krisen gungade det rejält på marknaden, och vissa av de negativa följderna finns fortfarande med oss. Ett exempel på det är Grekland. Deras svaga ekonomi kraschade totalt efter att staten tog över skulderna från grekiska bankers kapitalistiska spekulation som hade slutat i katastrof. Sedan dess har de tvingats till fruktansvärda besparingar mot att få nödlån för att rädda eurosamarbetet och de europeiska banker som lånat ut pengar till de grekiska bankerna. Ett annat exempel är Sverige. År 2008 låg belåningen i Sverige på ungefär 229 procent av vår BNP, men i slutet av 2017 var den uppe i runt 275 procent av BNP. Sveriges skulder är också ovanliga, eftersom de största ökningarna i skuldsättningen sedan krisen bärs av hushållen i form av privata skulder. Även svenska banker är en risk vid nästa kris; Swedbank har till exempel mycket pengar uppknutet i Baltikum, vilket betyder att en kraftig minskning av eurons värde eller en kraftig nedgång i Balt-ländernas ekonomier skulle kunna sabotera banken. Vissa bedömer att Sverige är ett av de EU-länder som kommer att drabbas hårdast i nästa internationella kris. Bostadspriser kan falla med så mycket som 50 procent och när exporten minskar spås arbetslösheten närma sig 13 procent i landet enligt en prognos utförd av ESRB (europeiska systemrisknämnden). Vid den senaste krisen sänktes räntorna ner till nästan noll (i vissa fall har vi redan negativ ränta) och det betyder att det verktyget denna gång inte kan användas.


ANALYS

21 MARS 2019 # 1 343

8

Svensk ekonomi: Kylslage

Det är drygt tio år sedan den globala ”stora recessionen” bröt ut 2008. Den gången föll tillväxten i svensk ekonomi kraftigt under det akuta skedet men har sedan dess haft en bättre utveckling än många andra länder. Vid krisen som nu hägrar i horisonten, tyder mycket på att situationen blir den omvända. Så sent som för ett år sedan såg kapitalisterna framtiden an med tillförsikt. Men det som då såg ut som en synkroniserad tillväxt i de flesta delarna av världsekonomin, har nu vänts till synkroniserad pessimism.

En ny ekonomisk nedgång är oundviklig, där kapitalisterna kommer försöka låta arbetarklassen ta smällen.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

V

id rikemansklubben World Economic Forums (WEF) möte i Davos i januari var pessimismen slående hos den härskande klassen. Efter alla skandaler med skatteflykt, penningtvätt och ren stöld av skattepengar är den rika eliten mer hatad än någonsin. Dessutom ser vi en politisk kris för de styrande borgerliga partierna, exploderande klyftor, fallande tillväxt, ett handelskrig på tillväxt och dessutom rädslan för effekter av Brexit. WEF sade själv inför mötet att ökande ojämlikhet, protektionism och nationalistisk politik kan skicka världsekonomin som en sömngångare in i en ny kris. Både i euro-området och Kina är avmattningen i ekonomin tydlig och i USA pekar det mesta på att toppen i konjunkturen har passerats. I euroområdet väntas tillväxten bara bli 1,2 procent 2019 (Nordea Economic Outlook), och Italien är redan i recession. Dessutom finns det många orosmoln som väntar på sin upplösning: ett växande handelskrig kring axeln USA/Kina och Brexit är två exempel. Om det blir en hård Brexit är det ingen tvekan om att det får stora ekonomiska konsekvenser. Enligt Oxford Economics skulle Sveriges BNP bara minska med 0,5 procent, men idag är världsekonomin såpass sammanvävd att det gör det mycket svårt att överblicka konsekvenserna – en av orsakerna till att kapitalisterna är så oroliga.

ten. Till skillnad mot 2008 är de verktyg som då användes för att undvika kollaps i ekonomin redan använda. Riksbankernas räntor är på de flesta håll i världen re-

dan kring noll eller till och med i Sveriges fall negativ. Genom låga räntor och så kallad ”Quantitative Easing” (kvantitativa lättnader) har tillgången på billiga pengar i ekonomin ökat dramatiskt. Det har lett till prisstegringar på fastigheter, värdepapper etcetera och varit grunden för en explosion av ökade klyftor i världen. När ekonomin redan är ”dopad” med billiga pengar är det svårt att se att mer av samma ”medicin” skulle kunna undvika en ny nedgång. Däremot skulle klyftorna öka ännu mer. Till den mörka internationella bilden har två faktorer som tidigare lyft svensk ekonomi, bostäderna och den privata konsumtionen, förvandlats till sänken. Bostadspriserna har slutat stiga, vilket i sin tur gjort att den privata konsumtionsökningen stannat av, med den lägsta ökningstakten sedan 2013. Om befolkningsökningen räknas bort ökar konsumtionen inte alls.

De begynnande kamprörelser vi ser idag, till exempel i välfärden och de massiva klimatprotesterna, kommer att behöva intensifieras och samlas. Sedan 2008 har obalanserna i ekonomin fortsatt att öka, till exempel skulderna. Från slutet av 2008 till första kvartalet 2018 ökade Kinas bruttoskuld från 171 procent av BNP till 299 procent (enligt Institute for International Finance). Världens stater hade vid utgången av 2018 en sammanlagd statsskuld på 66 000 miljarder dollar (606 000 miljarder kronor), enligt Fitch. Det är en fördubbling sedan 2007 och motsvarar 80 procent av den globala bruttonationalproduk-

Bostadsinvesteringarna faller kraftigt. 2020 förväntas bara 35 000 nya bostäder påbörjas, nästan en halvering från 63 000 år 2017. Om, eller rättare sagt när, bostadspriserna börjar att falla på allvar blir effekten en kedjereaktion med minskad konsumtion som i sin tur leder till fallande sysselsättning – en nedåtgående spiral som kan vara svår att ta sig ur. På grund av de rusande bostadspriserna sedan millennieskiftet är hushållens skulder nu rekordhöga,

i snitt 186 procent av hushållens årliga disponibla inkomst. Hushållens skulder har ökat med ofattbara 1 900 miljarder kronor de senaste tio åren, samtidigt som bostadspriserna har stigit med 50 procent. Enligt banken Nordeas analys är risken för en bostadskrasch i Norden störst i Sverige, trots att skuldnivåerna är ännu högre i Norge och Danmark. En anledning är att 70 procent av lånen i Sverige är med rörlig ränta, vilket innebär att en räntehöjning direkt ökar hushållens kostnader för att betala sina lån. Nordeas analys säger att en ränteökning på bara 0,25 procent ger ökade räntekostnader med 13 procent, vilket motsvarar 8 000 kronor mer per år i räntekostnader för en lägenhet i Stockholm. Hushållens bräckliga skuldsituation gör att bostadspriserna snabbt kan falla med omedelbara kedjereaktioner i resten av ekonomin. Nedmonteringen av sociala skyddsnät såsom a-kassan under de senaste decennierna

gör också att effekterna av en nedgång slår igenom snabbare. Sverige har visserligen stora möjligheter att försöka kompensera en nedgång med offentliga utgifter. Statsskulden (offentlig bruttoskuld) är bara 37 procent av BNP – en av de lägre i Europa. Den svenska regeringen är dock helt fast i ett nyliberalt tankesätt, där offentliga utgifter nästan per definition är något dåligt. Dessutom visar till exempel Japan, som försökt få hjulen att snurra med statliga stimulanspaket ända sedan krisen på 1990-talet, att varken nedskärningar eller stimulanser kan undvika kapitalismens inneboende kriser.

Pessimismen bland kapitalisterna om ekonomins utveckling syns också i form av minskade investeringar, inte bara i bostadssektorn. De senaste åren har produktiviteten i ekonomin fallit. Tack vare starkt stigande skatteintäkter och något höjda statsbidrag har kommunerna hållit näsan över vattenytan de senaste åren – dock till priset av ytterligare nedskärningar och ökad skuldsättning.

Om högerpolitiken fortsätter hotar ett dramatiskt scenario de närmaste åren med djup ekonomisk kris. Januariavtalet lovar inga större tillskott till kommuner och landsting de närmaste åren. Enligt Ekonomistyrningsverket kommer tvärtom kommuner och landsting/ regioners underskott att öka.


21 MARS 2019 # 1 343

9

et, på väg in i frysfacket?

Prognoserna från 2018 larmar om att stora ekonomiska underskott hotar. Mellan 30 och 80 miljarder kronor kommer att fattas år 2021-2022 uppger SKL och Konjunkturinstitutet enbart för att upprätthålla den nuvarande nivån på välfärdstjänsterna. Dessa prognoser räknar dessutom inte in den kapitalistiska kris som står för dörren. Redan innan lågkonjunkturen har kommunernas skatteintäkter planat ut. Efter att haft en tillväxt på nästan 5 procent per år 20152017 väntas skatteunderlagstillväxten 2019-2020 ligga på drygt tre procent. Vid lågkonjunkturen 2009 växte skatteintäkterna bara drygt en procent. Samtidigt stiger behoven av vård, förskola och skola dramatiskt de närmaste åren på grund av demografiska förändringar. De närmaste tio åren ökar befolkningen i åldern 1-19 år med 11 procent och befolkningen som är över 80 år med 44 procent! Det innebär att det kommer att behövas många fler lärare,

undersköterskor och sjuksköterskor – yrkesgrupper där det redan är stor brist på grund av låga löner och dåliga arbetsvillkor. Förra året meddelade Skolverket att 77 000 lärare behöver rekryteras de närmaste fem åren – lika många lärare som det idag finns i kommunernas grundskolor! Den stora ökningen av yngre och äldre, tillsammans med en allmänt växande befolkning, innebär också behov av nya investeringar i skolor, vård- och omsorgsboenden med mera. Till detta kommer stora behov av återinvesteringar – en hög andel av kommunernas fastigheter, badhus, bostäder och va-system etcetera byggdes för 30-50 år sedan och måste nu ersättas eller totalrenoveras. Redan idag måste många kommuner låna för sina investeringar. Åtta av tio kommuner i Sverige har ökat sin skuldsättning per capita under de senaste tre åren. Högst belånad är Örebro med 105 000 kronor per invånare i skulder. Idag är kostnaderna för dessa lån begränsade på grund av centralban-

kernas försök att stimulera ekonomin med låga räntor. Om räntorna stiger blir dock räntekostnaderna på dessa lån, som nu växer snabbt, en gökunge som tränger undan vård och skola. Alla dessa hot mot kommunernas ekonomi väger dessutom inte in det faktum att vården, skolan och annan välfärdsverksamhet redan är extremt underbemannad, underfinansierad och underdimensionerad, samtidigt som privatiseringskaos, upphandlings- och kontrollbyråkratier innebär ett gigantiskt slöseri. Redan idag skulle det behövas 100 000 nya anställda i välfärden för att täcka alla behov inom äldreomsorg, psykiatri, vård, skola och så vidare. Landsting/regioner har en liknande situation som kommunerna. Bara för att upprätthålla dagens nivå krävs enligt SKL 12 miljarder extra till 2022. Samtidigt rapporterar Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) om att problemen redan idag är mycket allvarliga, där patienters samlade behov

inte tillgodoses, patientsäkerheten hotas av brist på personal, långa väntetider och överbeläggning/utlokalisering av patienter. Allt detta bygger upp för en frontalkrock mellan lokala politikers planer på drastiska nedskärningar och personal, brukare och anhörigas känsla av att det ”inte längre går att fortsätta så här”. De lokala protester vi sett de senaste åren kan mycket väl utvecklas till större rörelser. Krisen i välfärden skapar också förutsättningar för att skaka om i de fackföreningar som organiserar välfärdsarbetare, som till exempel Kommunal, lärarfacken och Vårdförbundet. Det handlar inte bara om välfärden. Som vanligt kommer det politiska etablissemanget och direktörerna att på alla sätt försöka vältra över hela kostnaden för sin kris på arbetarklassen: nedskärningar, försämrade arbetsvillkor, räddningspaket för bankerna, nedskurna klimatåtgärder, attacker på arbetslösa, sjuka, funktions-

Foto: Natalia Medina

De rörelser som vi ser växa fram idag mot klimatförändringar, marknadshyror och högerpolitiken i stort måste enas och bli till en socialistisk rörelse av rörelser.

nedsatta, flyktingar och så vidare är att vänta. De begynnande kamprörelser vi ser idag, till exempel i välfärden, mot marknadshyra, försämrad anställningstrygghet och strejkrätt samt de massiva klimatprotesterna, kommer att behöva intensifieras och samlas. Redan idag är det uppenbart att kapitalismen är ett system som föder och göder orättvisor, krig, förtryck och miljökatastrofer. De kommande åren kommer att ytterligare skaka om medvetenheten när en ny ekonomisk nedgång, oavsett djup, kommer att drabba framför allt arbetare och låginkomsttagare. Det enda sättet att undvika nya ekonomiska, sociala och ekologiska kriser är att kämpa för ett demokratiskt socialistiskt system, baserat på gemensamt ägande av de stora företagen och bankerna, med demokratisk fördelning av samhällets resurser efter behoven hos människor och miljö. ■


INTERNATIONELLT

21 MARS 2019 # 1 343

10

ten in om att utbildningskvaliteten i charterskolorna inte nödvändigtvis var bättre och att den stora majoriteten av eleverna fortfarande fanns i offentliga skolor som bokstavligt talat lämnades att ruttna.

Lärarnas magnifika strejker kommer inte ur ett vakuum, utan som en reaktion på årtionden av nyliberal urholkning av välfärden.

USA:

skolprivatiseringarna Trettiosex år efter rapporten Nation at Risk, beställd av Reaganadministrationen – som var den första att slå larm om ”krisen” i det offentliga skolväsendet – lanserades också näringslivets ”utbildningsreforms”-drive. Nu har cirkeln slutits. Hundratusentals lärare från West Virginia till Los Angeles har gått ut i strejker det senaste året, med massivt stöd från föräldrar och studenter. TOM CREAN & MATT MALEY

Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer USA)

L

ärarna har utmanat underfinansieringen av utbildning och hetsen för fler privatiseringar som särskilt skett genom fler charterskolor. Utbildningsrevolten har vunnit viktiga segrar och trängt tillbaka näringslivets ”reformister”. Men de har inte lidit ett avgörande nederlag. På 1980-talet höll den härskande klassen i USA och internationellt på att försöka återställa lönsamheten för deras system sedan 1970-talets nedgång markerat slutet på efterkrigsboomen. Det ledde till en serie nyliberala åtgärder, varav en var att privatisera stora skikt av den offentliga sektorn. Det är viktigt att se tillbaka och titta på hur ”reformisterna” tog de verkliga problemen som offentliga skolor stod inför, särskilt i fattiga och segregerade områden, och använde dem för att avveckla offentlig undervisning steg för steg. Utbildningsreformen såldes under parollen ”valfrihet”. Det hävdades att valfrihet – oavsett om det är i form av att avleda pengar från offentliga

skolor till privata eller för att investera i charterskolor – är i elevernas och föräldrarnas bästa intressen. I verkligheten är detta olika verktyg för den härskande klassen att suga ut den offentliga utbildningen. Det är ingen tillfällighet att vissa av de största förespråkarna för den så kallade ”reformrörelsen” är några av de rikaste familjerna i USA, däribland Waltons (ägarna av Walmart), Eli Broad samt Bill och Melinda Gates. Det är inte heller en slump att dessa familjer också är svurna fiender till lärarfacken. Att rikta in sig på lärarfacken var en del i att försöka knuffa tillbaka arbetarrörelsen. Efter en lång reträtt från industrifacken under 1980- och 90-talen kvarstod offentliga sektorn som arbetarrörelsens styrkefäste, där lärarfacken hade en nyckelroll. Reformisterna förde då fram diverse förslag för att göra det lättare att avskeda lärare. Det fördes en hänsynslös kampanj i media för att utmåla de flesta lärare som giriga och inkompetenta.

Ett avgörande moment i reformkampanjen var lagen No Child Left Behind Act (NCLB) som undertecknades av George W. Bush 2002 med starkt stöd från båda de politiska blocken. NCLB är ett utmärkt exempel på hur dessa utbildningsreformer är en ulv i fårakläder, utsmyckad med svävande retorik om att stänga ”framgångsklyftorna mellan olika etniciteter” samtidigt som skolornas budget knöts till provresultat, vilket gav än mindre resurser till de fattigaste skolorna och distrikten. Om skolorna inte möter ”kunskapsstandarden” skulle de stängas ner. Detta ledde till en svallvåg av skolnedläggningar i landet. Undervisningen blev allt mer fokuserad på att ”lära ut för provet” då skolor i medelklassområden slogs för att undvika nedläggning. På detta sätt nedgraderades utbildningskvaliteten. Estetiska program och andra som proven inte fokuserade på skars ner till fotknölarna. I verkligheten handlade aldrig utbildningsreformerna om att hjälpa barn. Det handlade om att förstärka näringslivselitens dominans. Den ekonomiska kraschen 2007-08 följdes av en massiv våg av attacker på arbetare då den härskande klassen ämnade få dem att betala för sitt systems kris. Miljontals förlorade sina jobb och hem, och det var massiva nedskärningar på offentliga sektorn, särskilt utbildningen. Även om utbildningsutgifterna

Foto: Socialist Alternative

Arbetare reser sig mot

2018 års lärarrevolt uppstod på ett spektakulärt sätt i den polariserande Trump-eran, men fnösket och bränslet till denna brasa byggdes upp under Obamas år vid makten. Trump och storföretagen har återigen ämnat ge offentliga sektorns fack en dödsstöt, denna gång med HD-domen Janus v. AFSCME som öppnar hela offentliga sektorn för ”rätt att arbeta” [domen innebär att icke fackanslutna arbetare inte ska tvingas betala en summa till facket för att få ta del av det tecknade kollektivavtalets fördelar]. Men med start i West Virginia i februari ifjol ockuperade lärare delstatshuset och visade att Janus inte behöver vara en dödsdom. I trots mot fackledningens uppmaningar om att återgå till arbetet stannade de kvar tills de hade vunnit en 5-procentig löneökning inte bara för sig själva, utan för alla offentliganställda i delstaten. Deras framgång var smittsam och ledde till segerrika strejker i Oklahoma, Arizona, Kentucky, Colorado, North Carolina och Washington. Lärar- och föräldraaktivister i hela landet skördar äntligen framgångar efter sin långa, svåra kamp mot näringslivets ”utbildningsreform”. Lärare strejkade i sex dagar i Los Angeles i januari 2019 med stormöten där över 50 000 deltog, varav två tredjedelar var föräldrar. I det såg vi också klart och tydligt att detta inte enbart är en rad lärarstrejker, utan en bredare revolt mot årtionden av nyliberala attacker på arbetare och deras områden. Efter Los Angeles har strejker följt i Denver, Oakland, West Virginia igen med flera. Fler lär följa. Men vi måste vara medvetna om att krafterna bakom näringslivets ”utbildningsreform” kommer att slå tillbaka. För att fortsätta kampen och vinna ytterligare segrar

har ökat de senaste åren är USA fortfarande långt ifrån samma nivå som innan kraschen. Idag skulle det behövas 400 000 nya lärartjänster för att komma tillbaka till 2008 års personalstyrkenivåer. Denna period ökade också den härskande klassens attacker på offentlig utbildning. Läsåret 2007-08 var ett av två läsår (det andra var 2003-04) de senaste årtiondena där över 2 000 offentliga skolor stängdes ner. 2009 stärkte Obama upp privatiseringsregimen med ett ”race mot toppen”, där statliga medel inte betalades ut om inte facken gick med på ett utvärder ingssysUtbildningsreformerna tem av lärare handlade om att förstärka kopplat till provresulta- näringslivselitens dominans. ten. måste vi vara redo att trappa upp Trots den roll Obama spelade i ut- kampen, exempelvis med uppmabildningsreformerna väckte valet ningar till solidaritetsaktioner från av den förste svarta presidenten offentliganställda och landsomfatförhoppningar bland arbetare, sär- tande läraraktioner. skilt färgade, och det fanns ett antal Också den politiska utmaningen exempel i landet på områden där från lärarnas revolter måste tas vidalärare, föräldrar och elever enades re. Lärarfacken borde ställa upp med mot proven, privatiseringarna och oberoende kandidater i lokalvalen särskilt skolnedläggningar. Dessa runt ett djärvt program som tar upp strider slutade oftast i nederlag, arbetarklassens behov, däribland men återspeglade den ökande des­ slut på privatiseringar av utbildning, illusioneringen med utbildnings- billig sjukvård och hyreskontroll för reformerna. att stoppa de boendekostnader som Från början var chartersko- spinner ur kontroll. lor ganska populära då föräldrar Vi behöver ett nytt parti som rehoppades att de skulle ge sina barn presenterar arbetarklassens och de en bättre möjlighet till en bra ut- förtrycktas intressen som kan leda bildning. Men sedan sjönk insik- oss mot ett socialistiskt samhälle. ■


21 MARS 2019 # 1 343

11

Melbourne:

8-timmarsdag vanns på 1850-talet

8-timmarskampen i Melbourne grundade den organiserade arbetarklassrörelsen i delstaten Victoria.

Melbournes byggarbetare vann världens första 8 timmars arbetsdag utan löneförlust år 1856. Denna monumentala kamp hjälpte till i att bygga en kämpande tradition bland den organiserade arbetarklassen i Australien. Den historiska segern kom innan amerikanska arbetare – och till och med Karl Marx – reste kravet på 8 timmars arbetsdag. KIRK LEONARD

Socialist Party (CWI Australien)

D

en positiva påverkan för arbetares liv var enorm. Men idag fortsätter den intensiva kampen om arbetstimmar mellan chefer och arbetare. Problem som obetald övertid, attacker på ob-nivån, lönestöld, tillfälliga jobb och underbemanning är hejdlösa. Vår historiska kamptradition gällande arbetstimmar behöver desperat en förnyelse. Melbourne var en tillväxtstad år 1856. Guld upptäcktes i näraliggande distrikt 1850 och rikedomarna flödade. Den blev en av de rikaste städerna i världen. Affärsmän och kolonialregeringar suktade efter att dra nytta av detta genom att bygga och utveckla ett samhälle och en marknad. Immigrationen ökade markant. Bland migranterna var det många med erfarenheter av kamp och revolter i Europa. Irländska republikaner, engelska charterister och andra som hade deltagit i de europeiska revolutionerna 1848 tog med sig sina idéer och traditioner. Det var den 21 april 1856 som murare som arbetade med att bygga Melbournes universitet lade ner sina verktyg och började en pro-

testmarsch till parlamentet. De samlade fler arbetare från andra byggarbetsplatser längs med vägen. Deras paroll var ”8 timmars arbete, 8 timmars fritid, 8 timmars vila”, ofta uttryckt som ”888”. De visade sin kollektiva styrka och enighet, vilket skrämde de koloniala myndigheterna. Den härskande klassen beslöt sig för att inte riskera en uppslitande konfrontation. De ville behålla byggtakten och utvecklingen; de beslöt sig att ge arbetarna lite mer av rikedomarna de förskansade sig själva. De vek ner sig mot ”888” och deras kamp för att undvika ett krig. Inom två veckor rapporterade tidningarna att regeringen hade gått med på 8 timmars arbetsdag för alla murare på offentliga byggen, som universitetet. Vad mer gick de med på att betala lika mycket i lön som när de jobbade 10 timmar om dagen. Det var en enorm seger av internationell betydelse. Det var i praktiken en 25-procentig löneökning, och 12 timmar mindre per vecka [fortfarande jobbade de sex dagar i veckan] hade stor påverkan på arbetarnas levnadsstandard. En se-

ger som denna är svår att föreställa sig för arbetare idag, men det var den plötsliga verkligheten för Melbournes byggarbetare. James Stephens, en walesisk migrant som kom till Melbourne via London, ledde murarnas kamp. Stephens kom ur den brittiska charterismrörelsen, arbetarklassens första oberoende politiska rörelse någonsin. Charterismens idéer om kortare arbetsdag, oberoende arbetarorganisationer och aktivism var central för 8-timmarskampen i Melbourne. I början var betydelsen av segern i Melbourne dess omfattning, sanktionerna från regeringen, och framför allt faktumet att det inte innebar någon lönesänkning. Segern gav Melbourne dess rykte

Även om segern i Sydney var en viktig framgång infördes det inte lika omfattande och intog inte samma betydelse som en referenspunkt för andra arbetarkamper som segern i Melbourne. 8-timmarskampen grundade den organiserade arbetarklassrörelsen i delstaten Victoria [där Melbourne ligger] som kämpade för det i årtionden. År 1860 infördes 8 timmars arbetsdag i alla byggyrken i Victoria. På fyra korta år hade segern spridit sig. Andra arbetare inspirerades och kämpade för kortare arbetsdagar. Efter segern påbörjade rörelsen bygget av Victorian Trades Hall, den äldsta fackföreningsbyggnaden som fortfarande används i världen. Sägnen säger att byggnaden har den röda fana som har varit rest längst. Den har varit en viktig mötes-

Det är nödvändigt att gå bortom kapitalismens begränsningar om du verkligen vill få ett slut på utsugningen. som ”den första 8-timmarsstaden”. Men segern i Melbourne föregicks och kopplade an till andra viktiga strider i närheten. I Sydney kämpade bryggare på Parramatta Road för 8-timmarsdagar, samtidigt som kampen i Melbourne pågick. Strejker i februari och mars 1856 vann 8 timmars arbetsdagar för ett begränsat antal arbetare, men med lönesänkning motsvarande de förlorade timmarna. De fick bara 80 procent av den tidigare dagslönen.

plats för fackligt aktiva och arbetarklassaktivister i generationer. Många kamper organiserades inom dess fyra väggar och fortsätter att organiseras där än idag. 1879 etablerades Victorias första offentliga helgdag vid namn ”Åttatimmarsdagen” till ära av kampen och dess konsekvenser. Det var ett bevis på kraften hos den organiserade arbetarrörelsen, med parader med temat ”888” och firanden som blev traditionsenliga. Medan minnet och

utförandet av denna militanta tradition har bleknat över årtiondena är ”Arbetsdagshelgen” fortsatt en viktig helgdag som firas i Victoria i mars. Andra delstater har motsvarande offentliga helgdagar som vunnits av kampen. Vissa fackliga trodde att 8 timmars arbetsdag var första steget mot att göra kapitalismen bättre. Andra hoppades till och med på att socialism kunde införas över tid via stegvisa reformer. Men det var inte förrän 1928 som 8 timmars arbetsdag och 6-dagars arbetsvecka blev landsomfattande lag, och det tog ytterligare 20 år innan 5-dagars arbetsvecka uppnåddes. Sedan dess har 8 timmars arbetsdag urholkats för många, och australier är bland de som har världens längsta arbetsdagar. Tyvärr är det så att vad kapitalismen ger med ena handen försöker den ta tillbaka med den andra. Det är därför som kampen för reformer måste kopplas till kampen för att omvandla samhället till ett socialistiskt samhälle. Många av de bästa ledarna för arbetarklassen vid den tiden lärde sig att det är nödvändigt att gå bortom kapitalismens begränsningar om du verkligen vill få ett slut på utsugningen. Socialister idag för med sig dessa stolta traditioner och kämpar för att få tillbaka den militanta kamptraditionen från 8-timmarsrörelsen in i fackföreningarna. Dessa idéer är den bästa guiden till att vinna kortare arbetsdagar, högre löner och ett bättre liv för alla. ■


HISTORISKA

KLIMATSTREJKER

15/3

#fridaysforfuture

GÖTEBORG LULEÅ

LUND

STOCKHOLM

I takt med framgången har också självförtroendet ökat. – Vi har gått med i en rörelse som snabbt sprider sig världen runt, sporrad av en individs beslutsamhet att handla i augusti förra året. Greta Thunberg må ha varit gnistan, men vi är präriebranden och vårt drivmedel är nödvändigheten att agera. Vi står

i en nära framtid inför en ekologisk katastrof och ett klimatologiskt sammanbrott om de som har makten inte agerar mycket snabbt och radikalt för att ändra väg, förklarar ett manifest från UK Student Climate Network, där rörelsen tog fart i februari. Uttalanden från när och fjärran speglar också en växande medvetenhet om det kapitalistiska systemets ansvar och nödvändigheten att byta system. ”Revolt eller utrotning”, löd en uppmärksammad banderoll i Mexiko. – Den skada som görs av de multinationella företagen är enorm: hemlighetsmakeri, dubiösa kontrakt, bristen på respekt för gruvors uppförandekoder, förgiftningen av grundvattnet. Det är vi medborgare som får lida av konsekvenserna, förklarar en ung aktivist i Mali. Greta Thunbergs egna uttalanden bidrar också till att höja medvetenheten. – Vi kan inte bara sänka eller höja några skatter eller investera i några ”gröna” fonder och fortsätta som tidigare. Ja, det finns många många saker som är mycket bra och nödvändiga och förbättrar situationen. Såsom sol- och vindkraft, cirkulär ekonomi, veganism, hållbart jordbruk och så vidare, säger hon och fortsätter: – Men även de är bara delar av en större bild. Vi kan inte längre fokusera på enskilda och separata problem som elbilar, kärnkraft, kött, luftfart, biobränslen med mera. Vi behöver en helhetssyn för att ta itu med hela hållbarhetskrisen och den pågående ekologiska katastrofen. Och det är därför jag säger att vi måste börja behandla krisen som den kris den

är. För att bara då – och endast vägledd av den bästa tillgängliga vetenskapen – kan vi tillsammans skapa den globala vägen framåt. Skolungdomarnas strejker har väckt nytt liv i den globala klimatrörelsen, som nu måste sporra all världens rättvisekämpar i såväl facken som inom alla sorters levande sociala rörelser att också de trappa upp och gå samman i en ännu bredare rörelse av rörelser som kan visa hur frågorna hänger ihop och liksom nu i USA kan förenas i radikala krav på en Green New Deal. Inspirerade av såväl Greta Thunberg som av Gula västarna deltog redan på dagen efter den 15 mars 100 000 i Paris och 350 000 i hela Frankrike i gemensamma demonstrationer för både klimatet och social rättvisa, varifrån SVT skamligt nog endast visade bilder på några krossade skyltfönster. I Sverige kan den nya välfärdsalliansen för välfärd, trygghet och klimaträttvisa med ett stormöte i Stockholm den 30 mars liksom Hyresgästföreningens stormöte i Göteborg den 31 mars i bästa fall bli konstruktiva steg för att försöka binda ihop en sådan rörelse av rörelser. En kritisk faktor blir därutöver hur den spontant växande antikapitalistiska medvetenheten liksom kraven på en rättvis omställning också kan leda vidare till en förståelse för att ”ett annat samhälle” också måste bli ett demokratiskt socialistiskt samhälle, med makt och ägande som räcker för en snabb och planerad omställning av både företag, transporter, bostäder, jord- och skogsbruk. ■

Foton på uppslaget: Kristofer Lundberg, Natalia Medina, Robert Bielecki, Anders Wemmert, RS Borås

M

er än 1,5 miljoner beräknas ha deltagit i den globala elevstrejken för klimatet fredagen den 15 mars. Listan över hittills rapporterade 2 233 manifestationer i 128 länder på alla kontinenter, inklusive Antarktis, är överväldigande. Därmed är den skolstrejk som inspirerats av 16-åriga Greta Thunberg också den hittills största globala klimatmanifestationen någonsin. I flera länder som Australien, Belgien, Schweiz och England har dessa #FridaysForFuture redan i flera månader samlat 10 000-tals till demonstrationer. I många andra länder, som i till exempel Tjeckien och Sverige, representerar den 15 mars det stora historiska genombrottet för skolungdomarnas klimatrörelse. Mer än 150 000 i hittills 56 listade manifestationer beräknas till exempel ha deltagit i de skolstrejksdemonstrationer som inledde dagen i Australien, där inte mindre än 24 fackförbund hade ställt sig bakom strejken. Runt om i Europa deltog hundratusentals. Enbart i Frankrike uppges 195 000 elever ha deltagit i mer än 110 städer, medan det i Italien ska ha förekommit allra flest demonstrationer. Antalet listade manifestationer i 128 länder, som ger en bild av var genomslaget denna gång var störst, toppas av Italiens 252, Frankrikes 216, USA:s 216, Tysklands 206, och Sveriges 180 (!).


Smilla t.v, Hana t.h.

GÖTEBORG

I

Göteborg samlades tusentals klimatstrejkande, framför allt ungdomar, men även andra klimataktivister. Demonstrationen var livlig, ungdomlig och positiv med ett stort internationellt inslag. ■ Kristofer Lundberg

Lo, Emilia, Alicia och Felicia.

LULEÅ

LUND

Alva t.v, Elsa t.h.

STOCKHOLM

D

en 15 mars blev en historisk dag för klimatrörelsen. Runt om i hela världen gick framför allt elever och ungdomar ut i strejk i miljontals; 1,5 miljoner beräknas ha deltagit globalt.

I Stockholm slöt mellan 15 000-20 000 upp någon gång under dagen i en enorm manifestation för klimatet. Det var en av de största ungdomsprotesterna någonsin i landet. Från flera skolor, exempelvis Globala gymnasiet, anslöt eleverna till strejkdagen i demonstrationståg ropandes talkörer som ”Vad ska vi göra? Rädda klimatet!”. ”Detta är bara början”, som Greta Thunberg så klokt har uttryckt det. För rörelsen måste bygga vidare på denna imponerande mobilisering med nya samordnade strejker där också större skikt av arbetarrörelsen involveras. De fackliga organisationerna lyste med sin frånvaro i Stockholm. Nu måste vi alla jobba aktivt för att ena de olika existerande och framtida gräsrotsrörelserna till en gemensam kamp mot högerpolitiken och kapitalismen, som bär huvudansvaret för klimatkrisen såväl som ökade klassklyftor, sämre arbetsvillkor, höjda flyktingmurar, värre och blodigare krig, med mera. Slående var däremot hur många barn och ungdomar som struntade i sina skolledningars uppmaningar om att inte strejka och tog sig ner till Mynttorget utanför riksdagen. Lågstadieelever till gymnasie- och universitetsstudenter deltog, tillsammans med många fler. Offensiv pratade med Lo, Alicia, Felicia och Emilia från Hammarbyskolan Södras klass 5D: – Det är jättekul att vara här! Fullt med folk – trångt – men jättekul. – Vi gjorde egna plakat för att visa att vi måste rädda klimatet, och för att visa att politikerna måste tänka mer på klimatet. Så att inte jorden går under. – Skolan och lärarna uppmanade inte elever från vår skola att delta, det borde de ha gjort. Men vi är jätteglada över att vi kom hit! Vi pratade också med Theodor från Kulturama: – Jag tycker att det är viktigt att påminna de vuxna i världen att de lämnar över planeten och miljön till oss, och därför är våra röster viktigare än de vuxnas och måste höras. – Jag håller verkligen med Greta om att man ska lyssna på forskarna. Saken är att miljöförstöringen och klimatförändringarna har ökat så snabbt under de senaste 50 åren, och vi unga vill förändra det och vi vill att man ska ta hand om den här planeten vi alla bor på tillsammans, för som många säger finns det ingen planet B. ■ Robert Bielecki

T

rots hot om indraget studiemedel och konsekvenser för ”olovlig frånvaro” från rektorer på olika skolor i Lund genomfördes en skolstrejk för klimatet i Lund den 15 mars. Cirka 1 000 elever från gymnasier och grundskolor slöt upp på Stortorget. Efter några tal drog ett demonstrationståg igenom centrum. Hela manifestationen avslutades med tal och musik på Stortorget. På plakat och banderoller stod bland annat: ”Det finns ingen Planet B ”, ”Rädda klimatet nu” och ”Det behövs ett annat system”. Det stora antalet deltagare visade tydligt på att det finns en vilja till mobilisering och kamp för en bättre miljö. En bättre miljö och ett hållbart klimat kräver systemförändring, ett annat samhällssystem; ett socialistiskt samhälle. ■ Anders Wemmert

BORÅS

O

ffensiv fanns på plats vid strejken i Borås, som började redan på morgonen, och på manifestationen, som tog vid senare på eftermiddagen. Som mest fanns ett 50-tal elever på torget. Smilla och Hana går i 9:e klass och strejkar från skolan. De har suttit på Stora torget ända sedan i morse. Andra skolelever har kommit och gått. – Vi känner att vår framtid står på spel. Förutsättningarna för vår framtid går utför. Om vi inte agerar nu kommer den kanske inte finnas överhuvudtaget, sa Smilla. – Det är viktigt att strejka för att dra uppmärksamhet till den kris vi står inför, för att kunna rädda liv, sa Hana. På torget finns också två elever, Alva och Elsa, som går tredje året på Bäckängsgymnasiets program ”Miljö och samhälle” med inriktning ”Hållbar utveckling”. – Folk från hela världen ska strejka, och det vill vi också göra, för vi vill ju stå upp för miljön. Vi går ju ändå den här utbildningen, vi är ju intresserade av det här, säger Alva. Elsa påpekar ojämlikheten i vilka klimatkrisen drabbar. De rika, de som har tagit alla resurser, kan köpa sig tid och ett bra liv trots klimatförändringarna, men vi andra är fast här. Klockan 16 började talen, och då hade cirka 100 personer samlats för att lyssna. Att industrins vinstintressen pressar fram en miljöfarlig produktion som hotar klimatet var det tyvärr ingen som nämnde. Offensiv såldes däremot där systemkritiska artiklar och analyser som utmanar det inomkapitalistiska synsättet att individuella livsstilsval är det som kan rädda vår planet lyftes fram. ■ RS Borås

I

Luleå samlades mellan 250-300 personer den 15 mars. Demonstranterna samlades utanför stadshuset där talkörer övades in och plakat och banderoller delades ut till de som inte tagit med sig egna. Vi marscherade mot centrum under slagord som ”Ändra systemet – inte klimatet”. Det centrala temat i flera av talen utanför Smedjan var att politikerna måste börja ta faktiskt ansvar för hur de beter sig. I ett ekonomiskt system som bygger på ”högst tillväxt vinner” finns det såklart inga omedelbara incitament för att bromsa förbrukning. Ett annat tema var vikten av en planerad ekonomi. Nästa stora planerade klimatstrejk är den 27 september. Som tidigare har rapporterats i Offensiv har svenska fack fått uppmaningen att delta, men vägrat att lyssna på den tidigare. Den 27 september får vi hoppas att de har tänkt om. ■ Lars Bjersing

SUNDSVALL

V

i var några hundra som samlades på Stora torget i Sundsvall. Det var blandat deltagande med både unga och äldre som ville demonstrera för klimatet, med äldre miljökämpar blandat med unga elever som troligen demonstrerade för första gången. Där var flera bra talare som tog upp behovet av en radikalt bättre klimatpolitik. Gottfrid Grubb från Rättvisepartiet Socialisterna var en av dem som tog chansen att tala. Han tog bland annat upp om hur industrins vinstintressen pressar fram en miljöfarlig produktion som hotar klimatet. ■ RS Sundsvall

ÖREBRO

S

edan tidigt i höstas har det på fredagar mellan 15.00 och 17.00 hållits klimatdemonstrationer på Stortorget utanför Rådhuset. Antalet deltagare har växt hela tiden, och den 15 mars var det 350 personer. Bland de första som kom till demonstrationen var tre högstadietjejer, Bella, Josefin och Alina, som bar på plakat med texten ”Det finns ingen Planet B”. De berättade att de är oerhört imponerade av Greta Thunberg med sitt metodiska arbete att nå fram och få det gehör som hon har fått. Protesten genomfördes med fyra olika appeller med krav på politikerna att göra mer för en förbättring av klimatet och att göra det nu. Trycket mot politikerna blir starkare ju mer vi själva gör från basplanet för en bättre miljö. En klimatvrålshälsning gjordes kollektivt till Greta Thunberg och hennes arbete. Dagen avslutades med ett antal körer där både barn, ungdomar och vuxna sjöng. ■ Leif Holmgren


KULTUR

21 MARS 2019 # 1 343

14

Kraftig minskning av antalet uppklarade våldtäktsbrott 7 840 anmälningar om våldtäkt och våldtäktsförsök kom in till polisen förra året, en ökning med 8 procent mot året innan. Men ytterst få våldtäkter klaras upp. Knappt en av tio anmälda våldtäkter mot kvinnor över 15 år leder till åtal. Det visade SVT:s Uppdrag granskning som sändes i mitten av mars. ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

SVT:s Uppdrag granskning handlar till stor del om dessa konsekven­ ser i ”Utredning Nedlagd” den 13 mars, där man undersökt hur verk­ ligheten ser ut idag när det gäller möjligheten att få förövare åtalade och dömda för våldtäkt eller sexu­ ella övergrepp.

2018 anmäldes 8 000 våldtäkter och våldtäktsförsök, men färre än 1/10 går till åtal. Våldtäkt räknas som ett grovt brott och handläggs efter polisens omorganisation 2015 av samma poliser som bland annat utreder mord, mordförsök och misshandel. Syftet var att förbätt­ ra hanteringen av våldtäktsbrott, få ökad kvalitet på förundersök­ ningarna och ge en signal om att polisen som myndighet prioriterar dessa brott. Men verkligheten är en helt an­ nan. I programmet deltar Barbro Jönsson, före detta åklagare och nu ansvarig för att öka kvaliteten inom polisen när det gäller arbe­ tet med bland annat sexuella brott. Hon berättar att polisen idag inte klarar att handlägga våldtäktsären­ den, utan dessa ”läggs på hög” med ursäkten att mord och mordförsök går före och tar mycket av utred­ ningsresurserna. 2014 var det 11,6 procent av våldtäktsanmälningarna som ledde till åtal, medan det 2018 bara var 7,4 procent. Enligt Barbro Jönsson är det inte enbart en brist på resurser, utan en lång tradition och en kultur inom polisen att man inte tycker att brott mot kvinnor – främst våld­ täkter och försök till våldtäkt – är så ”coolt att utreda”; det är inte ”hög status” jämfört med att rycka ut med blåljusen och ta hand om nå­ gon som har blivit skjuten i benet. Ett av de sämsta polisdistrikten när det gäller att få resultat i våldtäkts­ brott är Stockholm Norra, där Sol­

Foto: SVT / Uppdrag granskning

D

en första januari 2015 skedde en av Myndighets­ sveriges största omorga­ nisationer och den nya nationella Polismyndigheten blev verklighet. I Stadskontorets nya utredning rik­ tas hård kritik mot polisens nya or­ ganisation; man har inte lyckats nå målen och har misslyckats helt med att få medarbetarna med sig. Ordföranden för Polisförbun­ det Lena Nitz håller fullständigt med och konstaterar att: ”Osäker­ het, brist på handlingskraft och långa beslutsprocesser påverkar polisens effektivitet” (TT den 28 september 2018). Beslut som har fattats har inte fått genomslag; man har till exempel inte förbättrat förundersöknings­ ledningen eller ökat samordning av ärenden, som det var tänkt. Statskontoret slår fast att Polis­ myndigheten misslyckats inom de fyra viktigaste områdena, nämligen: • Polisen har inte blivit bättre på att ingripa mot brott. • Färre brott utreds. • Polisen är inte mer tillgänglig. •K ontakten med allmänheten har inte förbättrats. Däremot har det blivit lättare att dra ihop styrkor vid ”allvarliga och omfattande händelser”.

Det finns en kultur inom polisen att brott som våldtäkter inte är ”så coolt att utreda”.

na och Sundbyberg ingår. Till och med i anmälningar där offret kan namnge en misstänkt gärningsman läggs en tredjedel av fallen ner, utan att polisen tagit kontakt och förhört förövaren. Distriktet hade en uppmärksammad barnvåldtäkt där det tog åtta månader innan den misstänkte förövaren förhördes. Enligt polisens nationella direk­ tiv ska våldtäkt utredas av enheten för grova brott, det vill säga sam­ ma poliser som utreder mord och mordförsök. De polisdistrikt som erkänt att man inte hinner med vare sig våldtäktsanmälningar el­ ler andra sexualbrott har i vissa fall lagt ut utredningar på lokala poli­ sen istället, lite i smyg. Här har man lyckats mycket bättre: I Fyrbodal ökade andelen utredda brott från 8 till 23 procent och man hade gärna fortsatt arbeta på det sättet. I Göteborgsförorten Hjällbo ge­ nomfördes ett experiment. Lokala polisen förhörde direkt vid brott, även våldtäkter. Man säkrade spår, intervjuade vittnen, förhör­

de misstänkta och gjorde bra för­ undersökningar vilket också gav bra resultat. Tyvärr var det bara ett tillfälligt experiment och nu är det tillbaka på grova brott att ha hand om våldtäkter. I Uppdrag gransknings program, som kan ses på SVT Play, intervjuas några av de kvinnor som våldtagits och anmält händelsen, men sedan fått se hur utredningen lagts ner i ett tidigt stadium, ofta utan att de misstänkta ens förhörts. Åklagare i Stockholm liksom på andra ställen försvarar sig med att det är kom­ plexa brott där ”ord står mot ord” – Kammaråklagaren i Stockholm City, Christina Voigt, framstår som kall och ointresserad när hon menar att det inte är värt att gå vidare och utreda i de fall där det inte är up­ penbart och solklart vad som hänt. Offrets berättelse, utpekande av gärningsmän och säkrade fysiska bevis räcker inte, menar hon. ”Jo, självklart räcker det till att starta en förundersökning”, säger å andra

sidan åklagaren i Uddevalla, Kata­ rina Olsson, särskilt när offer och förövare haft någon slags relation; han är känd. Idag finns ingen statistik för hur många kvinnor som har skadats, våldtagits eller mördats i nära re­ lationer i Sverige. Polisen har inte tagit reda på detta. Brott mot kvin­ nor är jobbigt, inte coolt, kompli­ cerat, låg status. Idag är det många kvinnor som ångrar att de har anmält; de utsätts för uppslitande processer och ifrå­ gasätts medan gärningsmän ofta inte ens förhörs, än mindre åtalas eller döms. Polismästare Annika Lindroth kallar det en ”kulturell obalans”. Heder till Uppdrag granskning och alla de som kämpar för att da­ gens fina ord ska bli verklighet, att gärningsmän lagförs, att de utsatta får all hjälp och stöd och rättvi­ sa som går att få. Upprättelse, er­ kännande och hopp om en annan värld, utan våld och övergrepp. ■

Brandbergen: ”Vi kommer inte att acceptera chockhöjda hyror”

I

april tar hyresvärden Victoria Park över hyreslägenheterna i Brandbergen. En hyresvärd vars affärsmodell går ut på att köpa upp lägenheter som ska lyxrenoveras för att sedan chockhöja hyran för de boende. Hyresgäster i Göteborg och Borås vittnar om problem, vägglöss och kalla lägenheter – och en nästan icke-existerande förvaltning med felanmälningar som lämnas slarvigt, om alls, åtgärdade.

Smålandsposten rapporterade om när Victoria Park tog över 900 lägenheter i Växjö 2016 och kort därefter höjde hyrorna med 50 procent. Vi vill göra det tydligt för Victoria Park att vi inte tänker acceptera chockhöjda hyror eller ”renovräkningar” (att folk tvingas flytta på grund av renoveringshyreshöjning) i Brandbergen. Vissa renoveringar är välbehövliga, men de ska inte betalas av oss hyresgäster (igen!) då vi redan har

betalat för dem via hyran. Särskilt inte när bostadsbolagen går med vinst!

Att Brandbergen står helt utan allmännytta är ofattbart. Allmännyttan har ett socialt ansvar och ska se till att alla har möjlighet att bo. Privata värdars uppgift är att göra så stor vinst som möjligt, vilket går ut över service och underhåll som görs till en så låg kostnad som möjligt. Haninge Bostäder borde ta över

hyreslägenheterna i Brandbergen för att garantera oss boende en långsiktig trygghet. Vi vill med detta göra det klart för Victoria Park att vi inte drar oss från att kämpa som de boende i Rannebergen, Göteborg har gjort. Brandbergen är vårat hem där vi trivs och tänker bo kvar – till normala hyror och med bra underhåll! ■

Nätverket Rädda Hyresrätterna i Brandbergen


Boden

Stonewallupproret Tid: Torsdag den 28 mars kl 18.30. För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Inför kongressen Tid: Tisdag den 26 mars kl 18.00. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.

Stockholm:

Inför kongressen Sthlm Norra Tid: Onsdag den 27 mars kl 18.00. Plats: Folkets Husby. För mer info: 070-990 38 40. Inför kongressen Sthlm Södra Tid: Torsdag den 28 mars kl 18.00. Plats: Harpsundsvägen 147 För mer info: 073-509 06 84.

Haninge

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Sundsvall:

För info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Västerås:

För info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Dags att öka ekotakten

U

nder veckan som gått har vi samlat in 6 081 kronor. Det ger totalt 17 459 kronor sedan början av mars månad, vilket motsvarar drygt 24 procent av målsättningen. I det ingår 511 sålda Offensiv och 56 prenumerationer.

Med bara lite mer än en tredjedel av månaden kvar i skrivande stund behöver vi en verklig skjuts om vi ska klara målet. I fredags sågs de största ungdomsstrejkerna i landet när svenska skolelever anslöt sig till den internationella protestdagen för klimatet. Rättvisepartiet Socialisternas styrka är att vi med våra medlemmar inte bara kunde delta på flertalet platser i Sverige, utan även i världen.

Norrbotten

För info: 070-536 43 17. För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Inför kongressen Tid: Torsdag den 28 mars kl 18.30. Plats: Jordbro kulturhus. För mer info: 070-874 79 12.

Swisha ett bidrag till 123-240 32 85 eller sätt in det på PlusGiro 87 96 49-2. Det går också bra att skänka via SMS – skicka ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Procent av mål

Örebro:

Södertälje:

Offensiv har de senaste åren minst sagt regelbundet rapporterat om klimatkrisen och deltagit i miljörörelsen, och vill du stödja vårt arbete är du välkommen att teckna en prenumeration.

640 kr

Västerbotten

Totalt

24% 17 459 kr

Mellannorrland

7 665 kr

Mellansverige

7 490 kr

Sydsverige

210 kr

Svaret är socialism

Göteborg:

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

Årsmöte Alla Göteborgs pf Tid: Lördag den 30 mars kl 12.00. Plats: Blå stället, Angered. För mer info: 073-501 21 37.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

• Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq+-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2019

Nej till militarismen

Rusta upp välfärden

750 kr

Västsverige

Inför kongressen Tid: Onsdag den 27 mars kl 18.00. Plats: Yxhammarsgatan 8-10. För mer info: 070-396 47 83.

• Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

704 kr

Stockholm

Borås:

Klimat- och miljöhot

0 kr


T E H G G Y R T , D R Ä VÄLF A! S I V T T Ä R T A M I L OCH K

Y N R Ö F S DAG

E S L E R Ö R K L FO

D

T STORMÖTE FÖR AT : EN ORGANISERA KAMP

Göran Ther

born.

UPPDRAG: RÄDDA HYRESRÄTTEN! Söndagen den 31 mars bjuder Hyresgästföreningen i västra Sverige in till ett massmöte på biograf Draken i Göteborg. Uppd rag: Rädda hyresrätten! Bakgrunden till mötet är den nya politiska situationen och framför allt januariavtalet mellan S, MP, C och L, där ett av förslagen är att införa marknadshyror i nyproduktion. Andra viktiga frågor är bostadskrisen, hotet mot hyresrätten i form av ombildningar och utförsäljningar samt de allmännyttiga bolagens nya agera nde gentemot hyresgästerna.

en 41 ABF-huset, Sveaväg Lördag den 30 mars

När: Söndagen den 31 mars kl. 13–16 Var: Biograf Draken på Järntorget Flera talare är redan inbokade: • Domin Dominika ika VV Polan ska, Polans ka, docen docentt ii sociol sociologi ogi vid vid Uppsa vid Uppsa la univer sitetsitet la univer • Kristo Kristofer fer Lundb Lundberg, erg, region regionordför ordförande ande Hyres Hyresgästfö gästförening reningen en Regio Regionn västra västra Sverig Sverigee • Sara Sara Garib, Garib, Orten Ortenss bästa bästa poet poet ii Göteb Göteborg, org, har har lyft lyft poesi poesi till till unga unga ii förorte förortenn • Ronny Ronny Bengt Bengtsson, sson, vice vice ordför ordförande ande Hyres Hyresgästfö gästförening reningen en Regio Regionn västra västra Sverig Sverigee

• 11:30 - 12:30 – samling för alla mot m ombildning i Stockhol • 13:00 - 16:00 äster, – stormöte för hyresg sociala rörelser & fack

990 38 40

För mer info ring: 070-

ALLA ÄR VÄLKOMNA!

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Kristofer Lundberg

Gå med i

Foto: Natalia Medina

esgästföreningen och en rad et samarbete som inleddes mellan Hyr srätterna och demonstrationätverk vid bildandet av Rädda hyre ildningar och marknadshynen vid Stockholms stadshus mot omb at till en ännu bredare rörelse. Ett lyck ror den 28 januari ser nu ut att leda . amp avst t rejäl ett bli kan s mar 30 stormöte i ABF-huset i Stockholm den dar för en hårresande fortsättning ”bäd opet uppr t enlig som , talet ariav Janu , mellan rika och fattiga, stad och land på flera årtionden av ökande klyftor ar” sdel stad ade alt och etniskt segreger män och kvinnor liksom mellan soci fick bägaren att svämma över: ”Med som ion okat prov blev för många den nya uppmanar vi – fackföreningar, hyresanledning av den politiska situationen och klimataktivister – till en protestgästföreningar, välfärdsivrare, förortsmer solidariskt och ekologiskt hållbart dag mot ojämlikheten: för ett starkare, större demonstration i mitten av maj. samhälle.” Siktet är också inställt på en initiativtagare hör Seko Stockholm, Till den så kallade Välfärdsalliansens m, Nätverket Rädda hyresrätterna, NätHyresgästföreningen Region Stockhol Järva Stadsdelsråd, Rött forum och Inverket för en gemensam välfärd, Norra nu har även Byggnads och Elektriternationella solidaritetskommittén. Men . Klimataktion som första klimatrörelse kernas avdelningar anslutit sig, liksom an Gör r inbokade talarna, professo – Oerhört inspirerande, säger en av de t ”klass i Sverige” för den fackliga jekte spro Therborn, som har lett forskning n Kapitalet, överheten och alla vi andra. tankesmedjan Katalys och skrivit boke partiledarna. Om den här typen av – Det har varit så tyst, alla väntade på as är det inte säkert att Löfven skulfolkrörelse skulle ha bildats redan i höst l, säger han och hoppas att initiativet le ha vågat gå med på ett så dåligt avta ska kunna lyfta på allvar.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.