9 maj 2019 / # 1 350 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Välfärdsalliansen:
Rött svar till januariavtalet
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Försvara strejkrätten
3 7
10
Foto: Natalia Medina
Ungas socialism skrämmer vd:arna
Stockholm 16 maj: Demonstrera för välfärd, trygghet och klimaträttvisa – läs mer på sid 13
rädda hyressrätterna” Omkring 600 demonstrerade för hyresrätten i Stockholm måndagen den 6 maj. Nätverket Rädda Hyresrätterna kallade till demonstrationen. Hyresgästföreningen, Rättvi-
separtiet Socialisterna och flera lokala aktionsgrupper slöt upp för att stoppa den grönblåa majoritetens försök att ombilda till bostadsrätter i ytterstaden. Läs mer på sid 3
Foto: Natalia Medina
”Ni har inte tystat oss –
12
Ta kamp mot kapitalets EU
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
”Sjukvårdssystemet är trasigt”
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
9 MAJ 2019 # 1 350
2
DAGS ATT KOMMA IN I MATCHEN, LO & TCO
REGERINGEN GÖR SOM NATO VILL
D
Ä
”Den globala tillväxten i år växlar ned till 2,5 procent och Sveriges BNP landar på 0,9 procent”, skriver Teknikföretagen i en ny ekonomisk prognos. Teknikföretagen räknar dock med att den svaga tillväxten i år följs av en vändning uppåt nästa år, vilket förutsätter att den globala kapitalismen får igång sina tidiga re tillväxtmotorer som fortsatt hög tillväxt i Kina, en växande ameri kansk ekonomi och en expanderan de världshandel. Men de flesta indi katorer pekar i motsatt riktning. Till det ska läggas att de inhem ska tilllväxtmotorerna förlorar fart och styrka. Inte ens den rekordlåga kronkur sen, den lägsta på tio år gentemot euron, kan hålla exporten uppe. Däremot ger den exportföretagen en fortsatt vinststimulans. Byggandet och byggnadsinveste
Foto: Arne Johansson
ven om det har skett en början till en tydlig avmatt ning i ekonomin fortsätter börsbolagen att redovisa stora vin ster och årets aktieutdelning blir rekordstor. Klädjätten H&M delar ensamt ut 16 miljarder kronor, va rav 7,6 miljarder går till storägaren Stefan Person som är en av världens rikaste individer. Samtidigt med högtrycket över rika och börsbolag blir samhälls ekonomin allt mer kylslagen och regeringens åtstramningspolitik gör läget än värre. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behöver kommu ner och regioner ett tillskott på 43 miljarder kronor de kommande fyra åren för att klara välfärden på nuvarande nivå. Men regeringen drar ned på statsbidragen till kom munsektorn och stänger dörren till offentliga välfärdssatsningar. ringar som för några år sedan näs tan nådde ”miljonprogrammets” ni våer faller nu kraftigt. Nästa år rasar antalet påbörjade bostäder i flerbo stads- och småhus till under 40 000. Det är ett tapp på nästan 40 procent sedan konjunkturtoppen år 2017. Överhuvdtaget blir det knappast någon ökning av bruttoinvestering arna i år, trots att behoven växer och att arbetslösheten, enligt reger ingen, ligger kvar på 6,3 procent i år och ökar till 6,4 procent nästa år. Den svaga tillväxten och den låga inflationen gör att Riksbanken in i det sista kommer att vänta med att överge minusräntan. Men skul derna fortsätter att öka snabbare än inkomsterna, vilket får skuld fällan att vidgas. Facken missade i hög grad att dra fördel av högkonjunkturen. Visserligen har reallönerna i snitt
ökat, men arbetarna har fått ex tremt lite av högkonjunkturen, och villkoren för sjuka och arbetslösa har försämrats. Det är genom att ta kampen nu som facken rustar för att möta en ny kapitalistisk kris. Det är dags att komma in i match en, LO och TCO. Vad som krävs är att fackförbunden går från ord till handling och inleder en bred offensiv – med gemensamma de monstrationer och strejker – mot såväl regeringens högerpolitik som för att höja stridsberedskapen inför kommande avtalsörelse. Det är början till en sådan offen siv som nu gror i de gräsrotsprotes ter som organiseras de kommande veckorna: Välfärdsalliansen, Läraroch Förskoleupproret samt kam pen för att rädda hyresrätterna och försvara strejkrätten. ■
en 14 maj ska försvarsberedningen, där alla riks dagspartier är representerade, lägga fram sin slut rapport. Eftersom alla riksdagspartier i mer eller mindre grad vill fortsätta att rusta upp militären är rapportens slutsats på förhand given; med hänvis ning till en lika enögd som mörkblå så kallad säkerhetsanalys föreslås höjda försvarsanslag fram till år 2025. Enligt uppgift finns redan en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och samtliga högerpartier om en kraftig ökning från nuvarande 54 miljarder kronor till 84 miljarder år 2025, vilket skulle innebära att försvaret slukar motsvarande 1,5 procent av landets BNP. Som av en händelse är det också vad många Nato-länder, bland annat Tysk land, har som mål. Oenighet ska dock finnas om hur den militära upp rustningen ska finansieras. Det vill säga vad som ska skäras ner för att generalerna ska få vad de begär och för att smörja den inhemska vapensmedjan. Regeringens hjärta klappar extra hårt för vapenin dustrin och vapenexporten. Nyligen flaggade S-mi nistern Morgan Johansson för nya följdleveranser av krigsmaterial till Saudiarabien och Förenade Arab emiraten, två länder som sedan 2015 bedriver ett förödande bomb- och svältkrig mot Jemen.
F
örsvarsmakten med överbefälhavare (ÖB) Mi cael Bydén i spetsen kampanjar inte endast för högre militärutgifter, utan även för att Sverige inte ska skriva under FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Regeringen vill inte heller skriva under konventio nen, men har ännu inte vågat säga det offentligt, utan göm mer sig bakom en utredning vars rekommendation var lika förutbestämda som försvarsberedningens. Enligt utredningen bör konventionen inte undertecknas eftersom det skulle ska pa osäkerhet kring Sveriges samarbete med Nato. Dessutom har Vita huset gjort klart att en svensk underskrift skulle för sämra de numera så vänskapliga förbindelserna mellan Sve rige och USA. Eller som regeringen skriver på sin hemsida: ”Relationerna mellan Sverige och USA är mycket goda. Sam arbetet spänner över ett stort antal sektorer och har stärkts under senare år.” ÖB tycker inte heller att ett kärnvapenförbud ”gagnar Sve riges intressen” och fruktar att det skulle skada ”samarbetet med våra partnerländer, vilket är en del av den svenska för svarsförmågan”. Klarare kan det inte sägas: USA:s och Nato:s kärnvapen är också Sveriges. ■
Den 6 maj samlades vårdpersonal till stora protester i Blekingesjukhuset i Karlskrona mot den omfattande personalbristen, dubbelpassen och extrapassen – arbetsmiljöproblem som pågått under lång tid. ”Vi har haft det jobbigt ganska länge, men de senaste månaderna har det eskalerat rejält. Vi orkar inte ha det så här längre”, säger sjuksköterskan Charlotte Sjölander (Vårdfokus 6/5). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2019 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
9 MAJ 2019 # 1 350
3
”Ni har inte tystat oss!” Livlig demonstration till försvar av hyresrätten samlade 600 i Stockholm Omkring 600 demonstrerade för hyresrätten i Stockholm måndagen den 6 maj. Nätverket Rädda Hyresrätterna kal lade till demonstrationen. Hyresgästföreningen, Rättvise partiet Socialisterna och flera lokala aktionsgrupper slöt upp för att stoppa den grönblåa majoritetens försök att ombilda till bostadsrätter i ytterstaden. AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org
Det gick inte att ta miste på demonstranternas ilska mot Miljöpartiets svek. Miljöpartiet säljer ut hyresrätten och sina väljare genom att sluta upp bakom högerpolitiken, för att få ingå i den styrande majoriteten. I demonstrationen deltog flera lokala aktionsgrupper varav de flesta talade på demonstrationen, förutom Hyresgästföreningen och aktiva i Rättvisepartiet Socialisterna, Rött Forum, Vänsterpartiet. Efter flera tal på Sergels torg marscherade demonstranterna mot Stadshuset, där politikerna hade
sammanträde. Utanför Stadshuset fortsatte talen med udden riktad mot det grönblåa styret. – Allmännyttan är det enda hållbara alternativet för vanligt folk. Hyresrätterna är för få, inte för många, sa Ola Karlman från Hökis mot ombildningar i sitt tal. Ulrika Dahl från föreningen Ort till ort punkterade i sitt tal politikernas falska argument om att ombildningar skulle bryta segregationen: – De mest segregerade områdena är de med många bostadsrätter och villor. Den dagen vi bygger hyresrätter på Kungsholmen, Östermalm och Danderyd, först då kan vi tala om att bryta segregationen. Även Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm, talade framför Stadshuset. Han efterlyste att fler hyresrätter behöver byggas efter behov, istället för att människor ska tvingas skuldsätta sig för att få någonstans att bo. Safari kritiserade bostadspolitiken: – Vilka har råd att flytta till nyproduktion idag? Ingen! Paloma Winneth Varelamontes från gruppen 127 tillhör oss förklarade hur politikernas attacker på hyresrätten också är en attack på arbetarklassen. Hon försäkrade de styrande politikerna om att protesterna kommer att fortsätta: – Ni har tagit tryggheten ifrån oss, men ni har inte tystat oss! Fler talare från olika orter och
Foto: Natalia Medina
–D
et är inte en bostadskris för alla, det är en bostadskris för de som inte har pengar, inledde Hyresgästföreningens Jonas Lundborg, en av två konferencierer, från talarpodiet på Sergels torg. Elin Gauffin från Nätverket Rädda Hyresrätterna, den andra konferencieren, höll uppe kampglöden mellan talen med korta appeller och talkörer. Omkring 600 demonstranter samlades för att ta kampen för hyresrätten, med siktet inställt på att stoppa den grönblåa majoritetens planer på att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i flera stadsdelar i ytterstaden. Den politiska majoriteten i Stockholms stad (liksom i regionen) består av en koalition mellan de tidigare Allianspartierna och Miljöpartiet.
Talkörer som ”Jalla, jalla – bostad åt alla!” ekade under marschen från Sergels torg till Stadshuset.
grupper följde, bland annat Arne Johansson och Sandra Mandell från Norra Järva Stadsdelsråd. Det bjöds dessutom på sång och musik från Johan Johansson. Opinionen är emot ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter, inte minst bland Miljöpartiets väljare. Det är också Miljöpartiet som
är majoritetens svaga länk. Ökad press kan tvinga MP att lämna och därmed dra undan mattan för det borgerliga styret, för att inte själva riskera att straffas av väljarna. Demonstrationen visade att det finns en stark kampvilja för att rädda hyresrätten och för rätten till bostad. De lokala aktionsgrupperna kommer att kunna bära vidare
motståndet genom aktivism i bostadsområdena. Demonstrationen utgjorde ett viktigt steg för att samla motståndet. Samordning, organisering och politisering är vägen framåt för att stoppa ombildningarna och i förlängningen lägga grunden för en social bostadspolitik. ■
Demonstrera för strejkrätten i Stockholm den 10-11 maj
P
Foto: Natalia Medina
Raymond Stokki från Boden talar på Strikebacks manifestation i Stockholm.
å lördag håller nätverket Strikeback en demonstration i Stockholm till försvar för strejkrätten. I augusti samlades 2 000 personer i demonstrationen, den 1 maj hölls manifestationer på fler ställen i landet och den 10 maj har en strejkdag utlysts av nätverket. Nu samlas fackligt aktiva i en tvärfacklig demonstration mot regeringens förslag om inskränkningar i strejkrätten. Mot topparna i LO, TCO, Saco och mot S-regering och Svenskt näringsliv som gemensamt vill kapa arbetarnas skarpaste vapen strejken. Samling är på lördag den 11 maj klockan 12.00 på Norra bantorget i Stockholm. Slut upp! Offensiv har pratat med Raymond Stokki, skyddsombud från Lä-
rarförbundet, som är en av de fackliga aktivister som talar på lördag: – Låter vi strejkrätten försvagas förlorar vi, det finns inget att vinna. Det blir risk för avtalsshoppning som kommer att missgynna kämpande och demokratiska fack. – Det innebär även en attack mot hela föreningsfriheten. Nu gäller det strejkrätten, snart läggs förslag om att kapa anställningstryggheten, vem vet var det kommer att sluta med den högerpolitik som förs mot arbetare idag. Att politiker och toppar i våra centralorganisationer ska gå över medlemmarnas och arbetarnas huvuden, att gå svenskt näringslivs ärenden, att skänka bort de fri- och rättigheter som arbetare
kämpat fram. Det är sjukt och arbetarfientligt. – Vi behöver gemensam facklig kamp mot den högerpolitik som idag slår hårt mot arbetares rättigheter samtidigt som våra villkor försämras och våra arbetsplatser drabbas av nedskärningar. Om vi kunde förena all dagens kamp i samhället – mot marknadshyror, för vården, mot nedskärningar med mera – hade vi sluppit demonstrera mot S högerpolitik och januariavtalet. Vi måste förena rörelser och samtidigt förbättra och bygga nya, till exempel riva ner pampväldet inom facken för riktiga kämpande fackföreningar som är demokratiskt styrda av medlemmarna och för medlemmarnas instressen. ■
INRIKES
9 MAJ 2019 # 1 350
4
SAS-piloterna vann flera av de krav de strejkade för. Många har nu mer förutsägbara scheman.
Luleå: Jimmie är fortfarande trött
M
Kamp lönar sig företagen stämplade piloternas krav som ”extrema” och den av Svenskt Näringsliv sponsrade Arbetsmarknadsnytt hetsade på nätet. Arbetsmarknadsnytt var också ett verktyg som Svenskt Näringsliv flitigt använt sig av för att hetsa mot Hamnarbetarförbundets kamp för kollektivavtal. Dagen innan uppgörelsen, på 1 maj, lät SAS-ledningen permittera 1 000 kabinanställda i Norge för att splittra. Men kabinpersonalen gav inte upp sitt stöd till piloterna. – Vi sitter i samma båt, sa Pål Røine från Norsk Kabinforening till den dagliga norska vänstertidningen Klassekampen. Sent den 2 maj var strejken över. Enligt Pilotfacket har strejken satt stopp för att SAS ensidigt kan diktera avtal och piloterna har nu fått
tillbaka de två samarbetsavtal som SAS ensidigt sa upp i mars och som reglerar piloternas anställningstrygghet och karriärvägar. Vidare har fler piloter, men långt ifrån alla, fått förutsägbara scheman. Det tre-åriga avtalet ger också en lönehöjning på totalt 11 procent (3,5 procent under 2019, 3 procent under 2020 och 4 procent under 2021). Det sistnämnda har fått Svenskt Näringsliv att gå i taket. – Det påstås att avtalet är på det så kallade märket. Jag kan konstatera att märket för 2019 är på 2,3 procent. För 2020 och 2021 finns ännu inget märke, kommenterade Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke surt. SAS-piloternas strejk, liksom piloternas och kabinpersonalens strejker på Ryanair förra året, visar att kamp lönar sig. ■ Per Olsson
Foto: Offensiv
D
et krävdes nästan en veckas strejk innan SAS-ledningen åtminstone delvis backade för SAS-piloternas krav. Den 26 april gick SAS-piloterna i Danmark, Norge och Sverige ut i strejk för tryggare arbetsvillkor samt lönehöjningar som kompensation för att de har halkat efter andra piloter efter det krisavtal med försämrade löne-, pensions- och anställningsvillkor som slöts 2012 när SAS gjorde stora förluster som nu vänts till vinst på de anställdas bekostnad. Ifjol gjorde bolaget en vinst på dryga 2 miljarder kronor. SAS-ledningen och arbetsgivar organisationen svarade strejken med en enorm hets och påstod att passagerna tagits som gisslan av ”lyxstrejkande” piloter. Arbetsgivarorganisationen Svenska flygbranschen/Transport-
Foto: Wikimedia Commons
SAS-strejken:
åndag den 6 maj besökte Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson Luleå. Sist Jimmie var i Luleå, i valkampanjen 2018, fick han avbryta sitt tal efter bara några minuter och be polisen ”få tyst på de där” – den stora antirasistiska samling som bemötte hans inlindade rasisthets med talkörer och rop. ”Det är mitt andra kampanjmöte och jag är redan trött på det här”, klagade Jimmie. Tröttheten håller visst i sig. Efter att först ha annonserat torgmöte och tal visade det sig
att Jimmie bara skulle besöka SD:s kampanjtält för att peppa rasistpartiets valarbetare. Efter en kvart med sina trogna for Jimmie igen. Rättvisepartiet Socialisterna var självklart på plats för att inte låta SD:s rasistiska ryggdunkande förflyta utan att mötas av motstånd. Med kort varsel blev vår banderoll och namnlistor en samlingspunkt för de lulebor, framför allt unga, som ville visa sin avsky mot SD:s splittring och hat. ■
Antirasist i Luleå
SD är ett rasistiskt högerparti som alltid måste bekämpas.
Manifestationer mot försämringarna i sjukförsäkringen
Cirka ett hundratal slöt upp på Stortorget.
ÖSTERSUND: Cirka 100 personer samlades på Stortorget i Östersund lördag den 4 maj i protest mot försämringarna i sjukförsäkringen och mot Försäkringskassans agerande. Initiativtagare var Camilla Proos. Hon, likt de flesta av talarna, talade å anhörigas vägnar, anhöriga som inte orkar tala med Försäkringskassan, än mindre ställa upp på ett torgmöte. En man berättade om sin fru, som ibland inte orkar upp ur sängen på hela dagen. Eftersom han job-
bar delade turer händer det att han kommer hem klockan tio på kvällen. Ibland får han då laga middag åt sig och sin fru eftersom hon inte har klarat av det under hela dagen. Hon förväntas dock ta ”ett vanligt förekommande arbete”. För mig som är engagerad i ensamkommande unga flyktingars öde är det lätt att känna igen Försäkringskassans agerande. De agerar lika okänsligt som Migrationsverket och lika rättsosäkert. ■ Sigbritt Herbert
LULEÅ: ”116 om dagen” – så många sjukersättningsansökningar avslog Försäkringskassan varje dag 2017 när nätverket med samma namn startades. Idag, två år senare, levererar Försäkringskassan 135 avslag eller utförsäkringar per dag. Några av människorna bakom siffrorna talade på manifestationen i Luleå. I tillägg till de omkring fyrtio demonstranterna stannade många förbipasserande upp för att lyssna till deras berättelser. Flera berättade om hur liten och maktlös man känner sig när man slåss mot en myndighet och om skillnaden mellan fattig och rik. De rika, som Swedbanks vd, får en fallskärm på 10-tals miljoner när jobbet tar slut, men som arbetare får du slåss för att ens få sjukersättning. Ida, som dragit ihop till protesten, lever med starkt utmattningssyn-
drom. Fem olika läkare har bedömt hennes arbetsförmåga som ”100 procent nedsatt”. Men Försäkringskassan tycker att hon är fullt arbetsför. Ida har därför sökt en rad jobb på just Försäkringskassan, men fått nej varje gång. – Vi samlas här idag för att säga att det är nog nu. Vi är människor,
Foto: Jonas Brännberg
Foto: Andrew Herbet
Lördag den 4 maj genomförde nätverket 116omdagen manifestationer för en trygg och rättssäker sjukförsäkring och emot hur Försäkringskassan fungerar runt om i landet.
inte statistik. Vi blir inte friska bara för att Försäkringskassan nekar oss pengar. Vi blir fattiga och sjukare. Vi dör. Vi kräver en trygg och rättssäker sjukförsäkring, sa Ida i sitt avslutande tal. ■ Lars Bjersing Britta Berggren Liv Shange Moyo
”Vi är människor, inte statistik”, sa Ida (i förgrunden) bland annat i sitt tal.
9 MAJ 2019 # 1 350
Vården har sänkts av nyliberalismens diktat.
I korthet
5
Riksdagsledamöter struntar i lokalmöten
F
Foto: Creative Commons / w.carter
olkvald En genomgång av Sveriges Radio Ekot den 6 maj visar att 10 av de 124 riksdagsledamöter som också sitter i kommun- eller landstingsfullmäktige inte har gått på ett enda av dessa möten. I snitt går ledamöterna på vartannat möte. Dessutom betalar flera av kommunerna ut en fast ekonomisk ersättning till dem som inte ens närvarar på mötena. – Det är ytterst beklagligt [att tio ledamöter inte har gått på ett enda möte]. Man kan ju säga att det är ett svek mot de väljare som har valt in en, att man inte över huvud taget visat sig eller har tagit del i de förhandlingar och politiska frågor som är intressanta på hemorten, säger Marie-Louise von Bergmann Winberg, som är professor emerita i statsvetenskap, till Ekot den 6 maj.
Skenande hyrnota
sänker vården
”Politikerna har abdikerat. De eskalerande kaoset med bemanningsföretag inom vården påverkar kvalitet, ger mindre pengar till bra vård och löner, demoraliserar arbetsplatser och otryggheten ökar när kontinuitet försvinner. Det är bra att landstingen satsar på att bli bättre arbetsgivare, men det räcker inte. De måste också bli bättre upphandlare.” Så sammanfattar Johan Enfeldt själv sin rapport Hyrsjuksköterskor i vården (Arena Idé 2019). ÅSA KARLSSON
offensiv@socialisterna.org
J
ohan Enfeldt är konsult och har varit kommun- och landstingspolitiker för Liberalerna i sammanlagt 23 år. Han gick ur partiet förra sommaren, uppgiven inför partiets högervridning och Alliansens attacker på främst arbetsrätt, skola, omsorg och egentligen hela den demokratiska idén och kallar sig nu vänsterliberal. Det kan inte vara lätt. På många sätt är det här en modig liten rapport; det som fattas är helt enkelt ett socialistiskt perspektiv, en klar och tydlig politik där förtroendevalda inte sitter som ideologiberusade grosshandlare och nickar ja och amen till hårresande dåliga beslut. Johan Enfeldt frågar i rapporten om regionpolitikerna förstår vad de gör. Svaret är förstås ja, de vet och nu är det dags att de får stå till svars för att de medvetet förslösat, söndrat och gjort sitt värsta för att vår gemensamma välfärd har sålts ut till privata bolag där aktieägare (kanske några politiker och deras vänner finns med, vem vet?) och borgare är de enda som tjänat på detta. Rapporten redovisar hur regionernas (före detta landsting) kostnader för inhyrd personal på fem år har fördubblats, från 2,8 miljarder kro-
nor till 5,4 miljarder, och den största ökningen står sjuksköterskor för. Hyrsjuksköterskor har ökat med 20 procent under 2018. Detta trots att SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, haft en plan att bli oberoende av hyrpersonal sedan 2016. Johan Enfeldt har detaljgranskat tre regioner: hur upphandlingar går till, vilka ramavtal som skrivits, och så vidare. Han ger råd till politiker och fackligt förtroendevalda om hur beroendet kan brytas och visar vad som krävs för att ta tillbaka kontrollen. Ett annat sätt att se på det kriminella slöseriet med våra skattepengar som faktiskt bryter mot Kommunallagen som klart säger att man ska hushålla väl med resurser, är att politiker – i de allra flesta fall enhälligt – beslutat att släppa tyglarna helt. Konsekvensen är beslut om upphandlingar och ram avtal som gör att det idag är dubbelt så dyrt att ta in en inhyrd sjuksköterska, jämfört med att anställa. Bemanningsföretag är inte en ny företeelse – hyrläkare är ju ett otyg som inte minst norra Sverige har fått vänja sig vid. Inom många andra brancher används inhyrd personal ofta som ett sätt att hålla
nere löner och försämra arbetsvillkor för de anställda. Högt betalda konsulter tillhör de som på senare år lyckats gräva guld utan att behöva göra så mycket mer än knyta sig till borgerliga skrytprojekt som Nya Karolinska, för att ta ett exempel. Regionerna skiljer sig åt när det gäller hur beroende man är av bemanningsföretag, från 2 procent (”oberoende”) upp till 13 procent; i snitt 3,8 procent. Till skillnad mot annan personal som ofta sätts in vid behov, så kallade precisionsbemanning, går oftast hyrsjuksköterskor på schema och ersätter ordinarie personal. De sjuksköterskor som valt att jobba via ett bemanningsföretag anger frihet som en huvudorsak – frihet att välja mer hur man vill jobba genom flexibilitet och högre lön. Man vill styra över sin tid och ser inte möjligheten på annat sätt. Här skulle regionerna kunna anställa själva och erbjuda det personalen vill ha. I rapporten föreslås att politiker och fack ska kräva kollektivavtal, stopp för underleverantörer och F-skattande personal, kompensation när ordinarie får lära upp tillfällig personal, anställning ska alltid vara det första alternativet, med mera. Men, eftersom man också uppgivet konstaterar att det nu är svårt att ”stoppa anden tillbaka i flaskan” och nöjer sig med att luta sig på en mer demokratisk kontroll av upphandlingar inom vården, fattas ju det som behövs, nämligen ett stopp för privata vinster inom välfärden och stopp för bemanningsföretag som tjänar guld på vår gemensamma välfärd. ■
Fyra skolor hotas i Heby kommun
N
edskärningar I Heby kommun utanför Uppsala kan mellan en och fyra skolor komma att läggas ned då kommunen skär ner med 46 miljoner kronor. Med detta följer stora personaluppsägningar. Kommunen har beställt en rapport av Sweco som har kommit med fyra olika förslag, som alla fyra har gemensamt att Vittinge skola med ett sjuttiotal barn ska läggas ned. Övriga hotade skolor är Harbo, Tärnsjö och Morgongåva. Det larmar Lärarnas tidning den 2 maj. – Vi har jämfört med kommuner med samma förutsättningar, och våra kostnader för grundskolan är 46 miljoner kronor högre. Om vi ska komma ner 46 miljoner kronor handlar det inte bara om minskade kostnader för lokaler och mat, säger kommundirektören Emma Burstedt till Lärarnas tidning. Lärarförbundets lokalordförande Lena Eriksson säger till Lärarnas tidning att elevtrycket kommer att bli mycket hårt på de kvarvarande skolorna och stressen på lärarna att öka: – Vi befarar att Heby kommun kommer att behöva göra större omorganiseringar som kan innebära större elevgrupper och sämre arbetsmiljö, säger hon vidare.
”Inte en likvärdig skola”
R
ädda skolan När Lärarnas riksförbund (LR) rankar de olika kommunerna angående satsningar och resultat i grundskolan, vilket är första gången de gör en sådan rangordning, är skillnaderna kommuner och skolor emellan väldigt stora. Gapen mellan olika typer av kommuner samt mellan grupper av liknande kommuner visar enligt LR på att staten nu måste ta över ansvaret av skolorna igen. Det skriver Skolvärlden den 3 maj. Man har tittat på de resurser kommunerna lägger till skolorna, lärarlöner, elevernas betygsresultat samt andel behöriga lärare, samt tagit hänsyn till kommunernas utgångsläge vad gäller saker som skatteunderlag, utbildningsnivå bland invånarna och andel nyinvandrade elever. – Kommunerna har väldigt olika ekonomiska och befolkningsmässiga förutsättningar att driva skola. Dessa skillnader får för stort genomslag. Vi klarar inte av att ha en likvärdig skola, säger Åsa Fahlén, LR:s ordförande, till TT den 3 maj.
Inrikes sjöfart större miljöbov än flyget
M
iljöbov Den inrikes sjöfarten släppte ut 342 000 ton koldioxidekvivalenter enligt 2016 års statistik. Men statistiken är missvisande, visar en rapport från SMHI – i själva verket släpptes nästan dubbelt så mycket ut, 662 000 ton, varav 488 000 ton kom från den kommersiella trafiken. Inrikesflyget stod för 554 000 ton under 2016, enligt Naturvårdverkets siffror. Ökningen beror på att man på grund av brister i den gamla metodiken tidigare har misstagit inrikes sjöfart för internationell trafik. Det rapporterar SVT Nyheter den 6 maj. – Det innebär ju att det finns mer utsläpp som är Sveriges ansvar, som vi måste stå till svars för till klimatkonventioner och luftmiljökonventioner, säger SMHI:s luftmiljöexpert Fredrik Windmark till SVT Nyheter. ■
INRIKES
9 MAJ 2019 # 1 350
6
Eskilstuna: Nytt stålbad väntar Ett nytt stålbad väntar Eskils tuna när den styrande koa litionen mellan S , C och M varslar om nedskärningar i kommunen. RS ESKILSTUNA rs@socialisterna.org
K
ommunen beräknas gå med ett underskott på 15,8 miljoner kronor, och därför föreslår de styrande hårda åtgärder, bland annat: • En nedskärning på 15 miljoner av tilläggsbeloppet till barn i behov av särskilt stöd. • En nedskärning på 44 miljoner i skolpeng i förskolan. • Förstärkt restriktivitet vad gäller anställningar. • Inköpsstopp. Dessutom vill man ålägga alla nämnder att hålla igen så mycket som möjligt. Koalitionen S-M-C, som tog över i Eskilstuna under förra mandatperioden, har hela tiden bedrivit en ren högerpolitik med privatiseringar och en aggressiv retorik mot bland annat tiggare. Det är ganska typiskt att summan av nedskärningarna är mycket större än underskottet. Det kan till och med bli ännu värre än vad det varslas om, eftersom man även vill ha höjd ut-
delningsnivå för Eskilstuna kommunföretag AB – vilket kan leda till höjda hyreskostnader för både 7 600 hushåll i allmännyttan och kommunala verksamheter. Detta sker i ett läge där förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Kommunfastigheter (en del av Eskilstuna kommunföretag AB) om 2019 års hyror nyss har strandat. Utgångspunkten för Hyresgästföreningen i förhandlingen var att få ett slut på den kommunala värde överföringen om 22 miljoner kronor som årligen belastar hyresgästerna i Kommunfastigheter. Förslaget om höjd utdelningsnivå för Eskilstuna kommunföretag AB är ett slag i ansiktet på Hyresgästföreningen.
Det sticker också i ögonen när man tänker på vilka privilegier dessa nedskärningspolitiker själva har. Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) har en årslön på nästan 900 000 kronor – tre gånger så mycket som vad en personlig assistent eller barnskötare i kommunen tjänar. Han får dessutom ett arvode på 173 400 kronor för sin position som ordförande i OK Ekonomisk förening. Absurt nog håller de styrande i kommunen fast vid överskottsmålet på 2,8 procent, som annars skulle kunna användas till att rädda tilläggsbeloppet till barn i behov av särskilt stöd. Vänsterpartiets Maria Chergui
SLUMVÄRDEN VICTORIA PARK TAR ÖVER BRANDBERGEN:
ORGANISERA MOT HYRESHÖJNINGAR!
Slumvärden Victoria Park har tagit över samtliga Akelius 2 100 lägenheter i Brandbe rgen. Från en redan dålig värd till ”hyresvärden från helvetet”. Victoria park är kända i hela landet för fuskrenoveringar och chockhyreshöjningar samtidigt som de knappt har en förvaltning för felanmälningar samt låter utemiljöer förfalla. Vi måste organisera oss. Vi måste förbered a ett motstånd mot troliga ”renovrä kningar”. Och vi måste kräva att Haninge kommun återtar bostäderna i allmännyttan, som det var innan de sålde ut till privata vinstintressen.
det
STORMÖTE:
a
kom med i motstån
SÅ ORGANISERA R VI OSS ONSDAG 15 MA J,
BRANDBERGENS
KL 18 FRITIDSGÅRD
DOMINIKA V PA LANSKA, FÖRFAT TARE TILL BOKE OLIKA MÖJLIGH N RENOVRÄKT, ETER ATT GÖRA TALAR OM MOTSTÅND – FÖ VI KANKom GÖRAmed LJTver I BRANiDBdet AV DIS KUSSION OM VA ERGENnybildade nät ket D da hyresrätterna Bra ARR: Räd NÄTVER ndbergen KET RÄDDA HY
RESRÄTTERNA
0725-244295 / radda.hyr esratterna.bran
HAdber NINGgen@ E gmail.com
kräver att kommunen ska sänka överskottsmålet och gå ”varsamt fram” och ”genomföra det som gör minst skada”.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) i Eskilstuna håller med om att det är orimligt att ha ett överskottsmål när barn riskerar att direkt fara illa, men detta räcker inte. Christer Bergström från RS i Eskilstuna säger: – Enligt kommunledningen beror underskottet på fler elever, ökade behov av hemtjänst och ökade kostnader för försörjningsstöd samt för vård av barn, unga och vuxna. Men en kommuns uppgift är att värna om välfärden för människorna, inte att till varje pris snåla in för att nå ett ekonomiskt mål som bestämts av högerpolitiker. – Det finns stora resurser i samhället. Enbart de fyra storbankerna gjorde en vinst på 112 miljarder kronor under förra året. Det är mer än alla statliga bidrag till kommunerna. Men någon rättvis omfördelning av dessa resurser kommer inte att ske utan kamp. Hyresgästföreningen och fackföreningarna som organiserar de kommunalt anställda måste samla till stormöten för att diskutera konsekvenserna av de nedskärningar som hotar. Dessa möten måste också mobilisera till kamp för att stoppa nedskärningarna.
Förskoleupproret ifjol. Nya protester krävs nu mot de stora nedskärningarna.
Det kommer att behövas en folklig proteströrelse som samlar till demonstrationer och strejker. Ett första krav för en sådan
kamprörelse måste vara att de kommunala överskotten används till att täcka underskottet på 15,8 miljoner kronor. ■
Välfärd i kläm när MP förenas med högerns ”Lundakvintett”
U
nder flera år har de styrande partierna i Lunds kommun sparat i budgeten. Det har inte spelat någon roll om kommunen har styrts av Socialdemokraterna tillsammans med MP eller som nu av en koalition av M, L, C, KD och det lokala partiet FNL (Förnya Lund). Varje år har de olika nämnderna ålagts ett sparbeting på mellan en och två procent av totalbudgeten. Detta har inneburit större barngrupper i förskolan och grundskolan, färre platser i åldringsvården, hemtjänst på entreprenad, med mera. Förra året ökade besparingarna ytterligare och landade på cirka 100 miljoner kronor. Det har däremot funnits pengar till fler ordningsvakter, ökad kameraövervakning och till ökade politikerlöner. Här har inget parti talat om besparingar! Inför årets budgetbeslut angående 2020 års budget har den styrande
borgerliga ”Lundakvintetten” gått samman med MP och lagt förslag på sparbeting som innebär ytterligare besparingar inom vård, skola och omsorg. De besparingar som man helst vill gömma och inte tala om är på minst 250 miljoner kronor.
Några exempel: Det finns inte ett öre avsatt till löneökningar för de anställda i kommunen. Det skulle behövas cirka 145 miljoner mer för att kompensera för löneökningar och prishöjningar; nu måste dessa pengar sparas in i stället. Ett annat exempel: Barn- och skolnämnden får bara ekonomisk kompensation för 75 procent av den merverksamhet som uppstår om fler barn börjar på förskola eller skola än vad som har beräknats. Om till exempel 100 barn mer börjar i förskolan får man bara ekonomisk kompensation för 75, det vill säga en besparing på 25 procent. Kommu-
nen räknar kallt med att spara drygt 25 miljoner ytterligare på detta sätt. Ett annat exempel är att de styrande vill ta 20 miljoner från det kommunala bostadsföretaget LKF och föra över det till andra verksamheter i kommunen. Detta kommer innebära att färre hyresrätter kan byggas, vilket ligger helt i linje med vad de borgerliga vill: färre hyresrätter och fler bostadsrätter och villor, alltså ökad segregation i boendet. Nu behövs en massiv mobilisering för att stoppa de besparingar och nedskärningar som de styrande borgerliga partierna vill göra. Fackföreningar, hyresgästföreningen, de anställda inom skola, vård och omsorg samt alla som vill ha en välfärd värd namnet måste gå samman och kräva ett slut på nedskärningarna och försämringen av välfärden. ■ Anders Wemmert
9 MAJ 2019 # 1 350
7
”Sjukvårdssystemet är trasigt”
Nya Karolinska Solna, det skandalomsusade sjukhuset i Stockholm, fortsätter att kantas av stora problem. Ny sjuksköterskeflykt och underskott som ska lappas ihop med anställningsstopp visar på ett vårdsystem som helt har kollapsat. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
D
et senaste i tragiken som omgärdar Karolinskas två sjukhus i Stockholm är att sjukhusledningen har valt att införa anställningsstopp som ett sätt att åtgärda de nya underskott som sjukhuset har. Sedan tidigare har sjukhuset gått 822 miljoner kronor back, enligt sjukhusets årsredovisning för 2018. Då valde ledningen att avisera att 400 tjänster ska bort. Ovanpå detta kommer nu ytterligare 500-600 miljoner kronor, vilket ”åtgärdas” med anställningsstopp som började gälla från och med den 1 maj. Karolinskas HR-direktör Patricia Enocsson säger i ett pressmeddelande: ”Anställningsstopp är en sjukhusgemensam åtgärd som tillsammans med ett centralt dispensförfarande vidtas för att få full kontroll över personalkostnaderna. Personalkostnaderna är av naturliga skäl vår största kostnadspost och har därför stor påverkan på vår ekonomi”. Men den enorma kris som vården befinner sig i kommer knappast att lösas av mindre personal. Utan tvekan kommer krisen att bli värre. Redan i början av april aviserade över hälften av intensivvårdssköterskorna på Nya Karolinska Solna (NKS) att de säger upp sig, då det nya arbetstidsavtalet som har slutits innebär kraftigt sänkta löner för majoriteten, och även på barnakuten har sjuksköterskor hotat med att säga upp sig. Och samtidigt som allt fler fast anställda har slutat – sedan 2014 har 460 slutat på NKS – har antalet inhyrda ökat med ungefär lika mycket, skriver Vårdfokus den 30 april.
”
Den extremt stora och onödiga administrationen tar pengar från de massiva behov som finns inom vården.
En av de intensivsjuksköterskor som har sagt upp sig och slutar till midsommar, Madeleine Arpell, berättar för Vårdfokus att den gamla akuten hade kapacitet för 85 000 patienter, medan den nya blott har kapacitet för 15 000 (!). De ska enbart ta emot mycket svårt sjuka som inkommer med ambulans eller de via remiss, samtidigt som de andra
Vården dräneras av nyliberalismen, vilket NKS är ett yttersta monument för.
sjukhusen i Stockholm är ständigt överbelagda. – Vi har flyttat till lokaler som inte är anpassade för akut verksamhet och är svåra att jobba i. Det har varit en tuff omställning med vårt nya uppdrag som intensivakut, säger hon till Vårdfokus. NKS har dessutom varit ett svart hål för skattepengar; ett fiaskoartat prestigebygge utan motstycke. Chockerande rapporter har kommit som på löpande band de senaste åren. Mutor, jäv, brister i teknisk utrustning, brister i sterilcentraler (kirurger har flera gånger hittat smutsiga instrument), upphandlingar som inte följer lagen, katastrofalt dålig arbetsmiljö för de anställda, med mycket mera. Mellan år 2015 och 2018 hyrdes dessutom konsulter och tillfälliga toppchefer in till Karolinska för 133 miljoner kronor. Det fanns det visst pengar till. NKS har varit och är extremt dyrt med katastrofalt dålig koll på vad skattepengarna har gått till. OPS-avtalet (offentlig-privat samverkan) har blåst upp kostnaden för sjukhuset till över 60 miljarder kronor. En läkare på NKS som Offensiv har pratat med, som vill vara anonym, berättar: – Jag kan inte förstå hur de styrande kunde bygga ett så stort sjukhus utan att konsultera läkare och sjuksköterskor om utformningen.
Och hur kan man inte ha bättre koll på var alla pengarna tog vägen? Det gör mig väldigt besviken, säger hen och fortsätter: – Sjukvårdssystemet i Sverige och NKS är helt trasigt och är en av de stora negativa sakerna med Sverige. På NKS gör mellancheferna knappt något jobb och har inga patienter, men får betalt i mängder. Den extremt stora och onödiga administrationen tar pengar från de massiva behov som finns inom vården. Man läser också mycket i nyheterna om kollegornas horribla arbetssituation på andra avdelningar. Det måste till en förändring. Den nya organisationsformen på NKS (med patientgrupper istället för specialiserade kliniker) har också slukat resurser, trots politikernas och sjukhusdirektörernas löften om att det skulle innebära ”kontroll över ekonomin”. Facken har länge varit kritiska mot den ineffektiva modellen som de menar slår mot patienterna och personalen, och i oktober kommenterade exempelvis ordföranden för Karolinskas läkarförenings Yvonne Dellmark till Sveriges Radio: – Det som är kostnadsdrivande är framför allt den alltmer växande administrationen som inte bidrar till ökat medicinskt värde för patienten. Det är helt uppenbart att det inte finns någon som helst kontroll över ekonomin på Karolinska. I förra
veckan kom också landstingsrevisorerna med sitt omdöme angående ekonomin och styrningen, som de beskriver som ”otillfredsställande”, vilket är sämsta betyg. De beskriver också hur kontakterna mellan Karolinska, landstingsstyrelsen och förvaltningen har varit högst informell; ”Det finns inga protokoll eller minnes anteckningar från möten under 2018 mellan Karolinska och hälsooch sjukvårdsförvaltningen diarieförda hos någon av förvaltningarna”, som de skriver. Årsrapporten visar också att antalet disponibla vårdplatser har minskat dramatiskt på Karolinska – 30 procent färre fanns år 2018 jämfört med 2015, eller från 1 260 till 897 vårdplatser. Dödsfall har rapporterats som ett resultat av platsbristen. Överbeläggningarna har också varit rekordhöga.
Karolinska är symbol för nyliberalismens totala misslyckande. Vården måste drivas utifrån behoven, men när kapitalismen som system hela tiden kräver nya ”besparingar” för att koncentrera rikedomen till den lilla eliten – de allra rikaste, näringslivets representanter, storföretagens toppar, aktieägarna, politikerna med flera – är det naturligt att det offentliga utsugs. Dessutom satsar högern i regeringen och riksdagen allt mer på försvaret istället för välfärd, som beräknas få 30 miljarder kronor mer till och med 2025 (från 54 miljarder till 84 miljarder kronor). Det krävs ett massivt uppror mot den förda politiken, med gemensam kamp och krav på rättvis fördelning av resurser utifrån behoven. Och det är inom vård, skola, omsorg och annan välfärdsverksamhet som behoven är som allra störst. ■
RS & Offensiv säger: • 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. •M assiv upprustning av vården – behoven ska styra. Fler anställda på bättre villkor. Kraftigt höjda vårdlöner. Bryt trenden – öka antalet vårdplatser. Låt bankvinster och de rika betala. • Riv upp privatiseringarna
och köp- & säljsystemen. Kasta ut riskkapitalisterna. Bra vård i offentlig regi. • Facken måste ta strid. Mobilisera medlemmar och gräsrötter till aktionsdagar för vården. • Bra vård för alla under demokratisk kontroll i offentlig regi.
ANALYS
9 MAJ 2019 # 1 350
8
Bayerska rådsrepubliken dränkt I november 1918 tog arbetare och soldater i Tyskland makten i sina händer. Kejsaren flydde den 9 november från Berlin och i hela landet skapades arbetar- och soldatråd efter förebild från den ryska revolutionen året innan. Novemberrevolutionen, som inletts med matrosernas uppror i Kiel, ändade både monarkin och det första världskriget. Men arbetarna och soldaterna lämnade över den makt de erövrat till en regering ledd av högern inom det socialdemokratiska SPD. KATJA RAETZ
offensiv@socialisterna.org
D
en nya regeringen gjorde allt för att stoppa utvecklingen mot en socialistisk rådsdemokrati och avledde revolutionen genom att utlysa val till ett borgerligt parlament. I slutet av 1918 – och i ännu högre grad efter årsskiftet – bekämpades råden allt mer offensivt, och paramilitära förband (så kallade frikårer) skapades. Socialdemokraten Noske var ansvarig för den borgerliga offensiven och betecknade sig själv som ”blodhunden”. I Berlin i januari 1919 mördades de socialistiska ledarna Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht. Ingen annanstans skulle dock blodbadet bli lika brutalt som i München i maj 1919. Novemberrevolutionen nådde Bayern och dess residensstad München redan den 7 november 1918. I det federalistiska Tyskland var Bayern ett eget kungadöme under Ludwig III. Ledaren för revolutionen i München var Kurt Eisner, en pacifistisk socialdemokrat och journalist som hade radikaliserats under första världskriget och vänt sig mot socialdemokratins kapitulation inför krigshetsen och dess uppgörelse med den tyska regeringen i krigets början. Eisner anslöt sig till det oberoende socialdemokratiska partiet USPD som bildats i april 1917 och var, tillsammans med Sarah Sonja Lerch som även hon var USPD-medlem, i ledningen för strejkerna vid
ningen. Revolutionen kunde dock inte stoppas. Ur en massmanifestation den 7 november, som olika källor uppger hade allt från 40 000 till uppemot 200 000 deltagare, bildades på uppmaning av Eisner ett demonstrationståg som allt fler anslöt sig till. Militärbasen i München och stadskärnan ockuperades utan något egentligt motstånd. Soldaterna anslöt sig till arbetarna och ett arbetar- och soldatråd bildades. Kungen flydde. Natten till den 8 november valdes Eisner till den första ministerpresidenten som förklarar Bayern som en fristat och folkstat. De kommande dagarna och veckorna bildades också arbetar- och soldatråd utanför München i många städer samt mindre orter och provinser. Samtidigt avskaffades inte de gamla kommunala förvaltningarna, utan kvarstod vid sidan av råden. Kurt Eisner bildade en regering bestående av SPD (socialdemokrater) och USPD (oberoende). Han försökte välja en mellanväg mellan kravet på socialistisk rådsrepublik, som socialister kring Rosa Luxemburg föreslog, och val till borgerlig demokrati, som högerledningen inom SPD stod för. Han stödde valen till borgerligt parlament, men ville samtidigt ha kvar arbetar- och soldatråden och motsatte sig dess upplösning. SPD gjorde dock allt för att undergräva arbetardemokratin och återupprätta den gamla monarkistiska statsapparaten.
Den vita terrorn riktade sig mot alla som misstänktes vara spartakister och revolutionärer – alla arbetare och soldater som hade försvarat revolutionen var fria att mördas. ammunitionsfabrikerna i januari 1918. Strejkerna, med målet att skapa fred, hade genomförts mot socialdemokratins och fackledningens vilja. Trots nederlaget och repressionen kunde en oberoende organisering av arbetarna utanför de officiella fackstrukturerna kvarstå, framför allt kring ett nätverk som kallades OB-Leute (förtroendemän), men också via hemliga arbetarråd. Eisner och Lerch blev fängslade för sin roll i strejken. Medan Lerch dog i fängelset frisläpptes Eisner i slutet av oktober 1918 som en eftergift till den revolutionära stäm-
Den bayerska SPD-ledaren Auer tillika inrikesministern, som redan under januaristrejken hade motarbetat arbetarna, blev Eisners främsta motståndare. Han vägrade till exempel konsekvent att samarbeta med de lokala råden utanför München och utnyttjade faktumet att de gamla förvaltningarna fanns kvar. Denna form av dubbelmakt fortsatte och motsättningarna fördjupades. Eisner försvarade råden som kärnan i demokratin, medan Auer framhävde att de endast är ett komplement och inte ska ha någ-
Det bayerska folket ville ha socialism, men dränktes i blod av kontrarevolutionen.
ra befogenheter, och han försökte upphäva många av deras beslut. Under december ökade Auer pressen på Eisner att utlysa val till delstatsparlamentet (Landtag). Han föreslog också att valen ska genomföras utan kvinnor, trots att Bayern var den första delstaten där kvinnor hade fått rösträtt, med argumentet att det skulle ta för lång tid att registrera alla kvinnor i röstlängden. Detta fick han dock inte igenom, men det bestämdes att val skulle hållas den 12 januari 1919. Samtidigt blev samarbetet mellan SPD och borgerliga och monarkistiska motståndare till revolutionen allt tydligare. Den 10 december gav Auer tillstånd att bilda miliser och den 27 december skrev han tillsammans med den konservativa ledaren Buttman och den högerextrema officeraren Franz Ritter von Epp ett upprop som manade till bildandet av ett medborgargarde. Eisner tvingade Auer att ta tillbaka sitt stöd, men i hemlighet fortsatte samarbetet. Det innebar också att arbetarna blev allt mer kritiska mot regeringen. I december 1918 grundades Föreningen socialistiska kvinnor
(BSF), som organiserade kvinnor som var en plattform som förenade olika vänsterströmningar. Kvinnor spelade en framträdande roll såväl i revolutionen, som i protesterna under kriget. Många kvinnor arbetade i krigsmaterialindustrin, genomförde sabotage och var ledande i strejkerna. BSF tog upp om pigornas situation och generellt om det kvinnliga hushållsarbetet. Man krävde centralhushållning med familjebostäder där matlagning, tvätt med mera skulle regleras centralt. Även barnomsorg och fritidsinrättningar för barn i anslutning till bostäder krävdes. Hushållsarbetet skulle socialiseras, de anställde få bra löner och man fordrade att använda sig av den senaste tekniken för att underlätta arbetet. Under påtryckning av kvinnorna upphävdes rätten av gods- eller husägaren att bestämma över sina husanställdas liv. BSF krävde redan i december 1918 inrättandet av egna kvinnoråd. Kravet stöddes endast av vänsterradikala och blev därmed aldrig verklighet. På förslag av BSF inrättades också ett ministerium för social omsorg som framför allt hanterade
kvinnors arbetssituation. Men detta ministerium avskaffades så snart som i början av april 1919. De revolutionära socialistiska krafterna var väldig svagt organiserade i Bayern och hade initialt lite inflytande. Spartakusförbundet, som hade bildats av Luxemburg och Liebknecht under kriget i Berlin, hade några medlemmar i Bayern. Den 8 november bildade kommunister under ledning av Max Levien gruppen Revolutionärt arbetarråd. Erich Mühsam bildade den 30 november organisationen Föreningen internationella socialister som stod Spartakusförbundet nära. Först med bildandet av kommunistiska partiet (KPD) vid årsskiftet 1919 började revolutionära socialister i Bayern att organisera sig i ett parti. På partiets första möte i München den 3 januari deltog 5 000 personer och den 7 januari anordnade kommunisterna en manifestation mot att rikskongressen i Berlin innan jul beslutat att upplösa arbetaroch soldatråden. Vid manifestationen blev tre deltagare ihjälskjutna av den regeringstrogna Republikanische Schutztruppe. Eisner införde demonstrations-
9 MAJ 2019 # 1 350
9
tes i blod av kontrarevolutionen bort alla förråd av mynt och sedelpressar. Leviné lät i denna situation beslagta alla kassaskåp från bankerna och livsmedelsförråd från borgerliga hushåll. Han föreslog även tvångskonfiskering av livsmedel från bönderna i omgivningen, men fick inte majoritet för det. Den 26 april upptäcktes en gömma av agenter från Thule-sällskapet. De hade infiltrerat kommunisterna och Röda armén och lämnat informationen till den SPD-ledda motregeringen i Bamberg. De arbetade också med att systematiskt rekrytera frikårsmedlemmar och slussa ut dem med förfalskade dokument. Från mitten av april började frikårerna marschera in i Bayern mot München. Snabbt spreds uppgifter om frikårernas övergrepp och massakrer. I slutet av april arresterades för första gången kontrarevolutionära officerare och medlemmar i Thule-sällskapet. Tio av de arresterade avrättades den 30 april. Efter avrättningarna tog Toller, Röda arméns överbefälhavare, över ordförandeskapet från Leviné och försökte utan framgång återuppta förhandlingar med delstatsregeringen. Det så kallade gisslanmordet kom att bli en förevändning för ett fasansfullt blodbad. Den 30 april trängde Noskes frikårer från tre håll in i München. Den 2 maj bröt motståndet från Röda armén ihop. Efter det inleddes ett fasansfullt blodbad som skulle pågå i flera dagar.
De tyska frikårerna, som mördade och förgrep sig på tusentals, var föregångare till de nazistiska stormtrupperna.
förbud och tio kommunister, bland dem Mühsam och Levien, blev häktade. Trots demonstrationsförbudet demonstrerade 4 000 för deras frigivning och snabbt släpptes de fria. Oron och skjutningarna fortsatte dock under januari. Men Eisner gav inte upp sina försök att vara en medlare mellan de revolutionära och borgarna, samtidigt som den politiska polariseringen fördjupades. Den 10 januari bildades ”Ligan för att bekämpa bolsjevismen” som inte minst riktade sin hets mot Eisner som hade judisk bakgrund. KPD å andra sidan var präglat av ett ultravänsteristiskt program. Till exempel beslöt KPD på grundningskongressen att inte delta i borgerliga val och inte samarbeta med de socialdemokratiska dominerade fackföreningarna. Det innebar att KPD inte ställde upp i det bayerska valet. I valen den 12 januari blev Bayerska folkpartiet störst med 66 mandat, följt av SPD med 61 mandat. USPD fick endast tre mandat, och övriga platser delades av olika konservativa partier. Till skillnad från riksplanet, där valet till nationalförsamling den 29
januari innebar en upplösning av råden enligt rådskongressens beslut, fortsatte arbetar- och soldatsråden sitt arbete i Bayern. Kurt Eisner var alltjämt dess valde företrädare, trots att SPD och de borgerliga partierna hade vunnit valen i delstaten. Det fanns inga frikårer i Bayern såsom i Berlin som kunde slå ner råden, utan arbetare och soldater hade fortsatt förtroende för sina råd och Eisner krävde att råden skulle bli förankrade i den nya författningen, även om han var beredd att lämna posten som ministerpresident. På väg till delstatsparlamentets konstituerande möte den 21 februari blev Kurt Eisner skjuten av en högerextrem officer. Omedelbart efter det hämnades en arbetare på mordet och sköt SPD-ledaren Auer, som överlevde men blev svårt skadad. I det politiska kaos som uppstod vände sig många till råden och kraven på att bilda rådsrepublik växte. Från KPD i Berlin kom Eugen Leviné i början av april till München för att ge stöd till de lokala kommunisterna. Hoffman, som hade blivit SPD-ledare efter den skadade Auer och vald till ny ministerpresident,
svarade med att utlysa ett nytt datum, den 8 april, för Lantdagens konstituerande möte. Detta sågs som provokation och med hot om generalstrejk tvingade arbetarna rådsledningen, som själv blivit paralyserat, att förklara Bayern som rådsrepublik den 7 april. Lantdagen och den nybildade regeringen flydde från München och i och med detta var råden ensamt styrande. Rådsrepubliken stöddes av USPD, delar av SPD, fackföreningar och Revolutionära arbetarrådet. Initialt är kommunisterna mycket kritiska till rådsrepubliken då den inte går långt nog och till exempel inte kräver förstatligande av de stora företagen och deltar inte heller i förberedelserna. Men KPD ändrade snart sin hållning. Efter flykten från München bildade SPD tillsammans med de konservativa partierna DDP och BVP en ny kontrarevolutionär regering, som följts av att SPD tillsammans med borgerliga och högerextrema fösökte genomföra en kupp den 13 april, men kuppfösöket stoppades av arbetarna. SPD samarbetade även med det
förfascistiska Thule-sällskapet, en antisemitisk förening som även bildat ett paramilitärt förband, Kampfbund Thule. Detta förband skulle senare bli med i frikårerna. Efter den misslyckade kuppen frågade Hoffman efter hjälp hos sin partikamrat Noske som hade skapat de högerextrema paramilitära frikårerna och som vid den tidpunkten efter mordet på Luxemburg och Liebknecht i januari hade slagit ner de flesta kvarvarande arbetarråden i Tyskland. Frikårerna samlades i Thüringen nära Bayern. Eftersom många soldater ännu stödde rådsrepubliken var det framför allt bönder och studenter, med löner som var dubbelt så höga som i den Röda armé som arbetarråden satt upp efter kuppförsöket, som ingick i de borgerligt finansierade miliserna. Efter den 13 april bildades aktionskommittén för arbetar- och soldatråden där KPD ingick och där Eugen Leviné var ordförande. I München var situationen desperat. Bönderna vägrade skicka livsmedel och det rådde brist på betalningsmedel eftersom riksbanksfilialen hade haft möjlighet att föra
Den vita terrorn riktade sig mot alla som misstänktes vara spartakister och revolutionärer – alla arbetare och soldater som hade försvarat revolutionen var fria att mördas. Särskilt mot judar – många av ledarna i arbetarråden hade judiskt påbrå – och mot politiskt aktiva kvinnor var hatet stort. Sadistiska mord utfördes där man lät offren lida under lång stund, och mot kvinnor utfördes särskilt sexuella övergrepp. Över tusen människor blev offer för denna våldsvåg där ingen någonsin gjordes ansvarig. Tvärtom haglade dödsdomarna mot revolutionärerna. Leviné dog med ropet: ”Leve världsrevolutionen!” Kontrarevolutionens seger i Bayern och morden på arbetarledarna och vänsteraktivisterna medförde att inte minst München kom att bli ett säte för högerextremism och nazism. Först 1 december 1919 upphävdes de särskilda undantagslagar (krigslagar) som införts i Bayern, men delstaten förblev styrd av en militärjunta. Thule-sällskapet blev en officiell förening i augusti 1919 och kunde helt lagligt sprida sin antisemitism. Under 1920-talet skulle Adolf Hitler ta det av Thule-sällskapet grundade partiet DAP in i NSDAP och Thule-tidningen blev ett av nazisternas huvudorgan. ■
INTERNATIONELLT
9 MAJ 2019 # 1 350
10
Unga socialister
skrämmer USA:s direktörer
Socialist Alternative, RS systersektion i USA, har vuxit enormt de senaste åren, vilket även DSA har gjort. Det visar den växande viljan till socialistisk förändring.
”Jag är kapitalist, men till och med jag tycker att kapitalismen inte fungerar”. Det var budskapet från Ray Dalio, chef för världens största hedgefond, i ett manifest i april i år. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
D
alio styr Bridgewater Associates, med tillgångar på över 150 miljarder kronor, men oroas som så många andra direktörer i USA över en växande kritik av kapitalismen. Han uttryckte också sin rädsla för ”någon form av revolution”. Många fler direktörer har gjort liknande uttalanden. Tidigare chefen på finansbolaget BlackRock, Morris Pearl, hör till dem som förespråkar högre skatter: ”I valet mellan högafflar och skatter väljer jag skatter”. ”Kapitalismen håller vd:ar vakna om nätterna”, var rubriken när Financial Times sammanfattade läget. ”Varför nu, 10 år sedan den globala finanskrisen, efter att ha sett aktiemarknaderna och vinsterna nå nya rekord och med en republikansk president som sänker skatterna och avreglerar på deras begäran, låter USA:s ledande kapitalister så illa till mods?”, frågade FT. ”Jag tror det är en verklig oro att det har blivit legitimt att tala om socialistiska- och vänsteridéer (...) om inskränkningar i det fria marknads-
systemet”, var ett av svaren. ”Vad som verkligen skrämmer dem är när de ser fakta som visar det ökande antalet unga människor som är bekväma med socialism som ett sätt att organisera ekonomin”, svarar Darren Walker på Ford Foundation, som värderas till 15 miljarder dollar. Direktörer och politiker, inklusive president Trump, är inte bara oroliga för antikapitalistiska stämningar. De fruktar ett ökat stöd för socialism. En huvudartikel i kapitalisternas viktigaste veckotidskrift The Economist i februari redovisade att 51 procent i åldersgruppen 18-29 i USA har en positiv syn på socialism. I presidentens årliga tal i januari – State of the union – deklarerade Trump att USA ”aldrig kommer att bli ett socialistiskt land”. Och på sin valupptakt inför 2020 sa han nu i april: ”Vi går ut i krig mot några socialister”. Den nya stämningen visades tydligt när de största bankernas chefer utfrågades av politikerna i representanthuset i Washington. ”Är
du socialist eller är du kapitalist?”, frågade Roger Williams, republikan från Texas, de förvånade cheferna från Citigroup, Goldman Sachs med flera. De svarande vacklade inte i sitt försvar av kapitalismen, men det anmärkningsvärda är att frågan över huvud taget ställdes. Den nya, starka opinionen underifrån är ett resultat av de senaste årtiondenas nyliberala politik. The Economist sammanfattar att det handlar om en växande opinion mot ojämlikhet, miljöförstöring och elitens toppstyre. Toppdirektörerna står själva i centrum för debatten. För 40 år sedan tjänade en vd i ett stort företag
i USA 30 gånger mer än medianlönen för en anställd. Idag är deras lön 254 gånger större och var tionde tjänar 1 000 gånger mer!
De nya socialistiska strömningarna är ett friskhetstecken, men de behöver utvecklas. Kapitalismen överlevde krisen 2008-09 med hjälp av nya extrema underskott och skuldberg, kombinerat med enorma åtstramningar för arbetare och vanligt folk. Ka-
pitalister och storföretag ”stimulerades” med ännu större vinster än tidigare. De ”svagheter i systemet” som skulle rättas till har snarast förvärrats och beredskapen att svara på en ny kris är försämrad. Arbetarklassen togs på sängen av krisen och de fackliga ledningarna i land efter land var totalt inkapabla att organisera en effektiv kamp mot åtstramningspolitiken. Det skapades ett stort utrymme att föra fram vänsterpolitik. Bakom USA-direktörernas oro finns deras vetskap om det starka stödet för Bernie Sanders kampanj mot Wall Street och dess politiker. Redan i förra valet fick han fler röster bland unga än Trump och Hillary Clinton tillsammans. Att Sanders kallar sig socialist, inte tar emot bidrag från företag och står för sjukvård och fri utbildning för alla är en viktig faktor bakom det ökade intresset för socialism i USA. Hans framgångar gör att fler politiker i Demokraterna försöker följa i hans fotspår, som Alexandria Ocasio-Cortez. Organisationen DSA (Democratic Socialists of America) har vuxit mycket snabbt och även vunnit platser i Chicago kommunfullmäktige. The Economist uppmanar i sina artiklar liberaler att göra motstånd mot de socialistiska vindarna. Tidskriftens invändningar, att kapitalisterna kommer att söka sig någon annanstans om skatterna höjs, visar att även bra reformförslag är otillräckliga. Utvecklingen här i Sverige visar att om kapitalisternas makt och ägande inte utmanas och ersätts av demokratisk socialism kommer de att slå tillbaka med privatiseringar, ökade klyftor och raserad välfärd. De nya socialistiska strömningarna är ett friskhetstecken, men de behöver utvecklas. För att rädda klimatet och stoppa de ökande klyftorna på alla områden (bostäder, löner, vård, utbildning) måste storföretag och banker tas över i offentig ägo och ställas under demokratisk kontroll – att kapitalism ersätts med demokratisk socialism. Att dagens nyvaknade socialistiska intresse ska leda till en sådan utveckling är vad som skrämmer direktörerna. ■
Socialism oroar också diktaturen i Kina
D
et är inte bara i USA som ett skikt unga söker socialistiska idéer och stöder kamp. I Kina är de styrande minst lika oroliga som direktörerna i USA. Regimen har det senaste året ökat sin jakt och repression mot unga marxister. Unga sitter i fängelse, hemsidor har stängts och studiegrupper förbjudits. Repressionen riktas särskilt mot arbetaraktivister och de som ger dessa stöd, feminister och miljökämpar.
Efter den uppmärksammade strejken på Jasic Technology i Shenzen, där arbetarna krävde rätten att organisera sig fackligt, fick arbetare sparken och arresterades. Det gällde också många som deltog stödarbetet, och flera månader senare var ett 50-tal fortfarande fängslade. I många media kallas de för maoister, men det är en ytlig beskrivning av de studenter och andra unga i Kina som uppger
den stora ojämlikheten och slavliknande villkor i fabrikerna som skäl till att ha blivit aktiva marxister. Ingen av dem ser Kina som ett socialistiskt eller kommunistiskt land.
Som i USA är radikaliseringen ännu i sin början och ökas av nya kamper, men i Kina även av den hårda repressionen. Arresteringarna och framtvingade ”erkännanden” beskrivs och fördöms på sociala media. ■
9 MAJ 2019 # 1 350
11
Ny valkatastrof för May och Tories
Förra veckans lokalval i England och Nordirland blev en till brakförlust för det regerande högerpartiet Tories, som totalt förlorade över 1 300 kommunplatser jämfört med valet 2015. Utgången av lokalvalen i England och Nordirland slog in ytterligare en spik i regeringspartiet Tories kista. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
Ä
Resultatet blev en chock för hela det kapitalistiska etablissemanget. Cameron tvingades avgå och Tories kastades ned i en allt djupare kris. Folkomröstningens resultat var också ett hårt slag mot Labours höger och de fackliga ledarna som hade kampanjat för ett fortsatt medlemskap. Men Labours vänster, som hade fått nytt liv efter att Jeremy Corbyn valdes till partiledare 2015, var oförmögen att dra vinning av det nya läge som uppstått. Det i sin tur eggade partihögern att försöka få Corbyn avsatt, vilket misslyckades. Istället blev parlamentsvalet 2017 en stor framgång för Corbyns La-
bour som var ytterst nära att besegra Tories. På nytt missade dock Corbyn möjligheten att ta initiativet och Labour förblev två partier i ett. Partihögern gavs möjlighet att undergräva de framgångar som hade nåtts i parlamentsvalet och i kommunerna fortsatte Labours ledamöter att genomföra nedskärningar som Tory-regeringen krävde. Detta, tillsammans med Corbyns ständiga vacklan och obeslutsamhet, har gjort att också Labour blivit indraget i den politiska kris och kaos som följt i spåren på Brexit. Det är bakgrunden till utgången av förra veckans lokalval. Tories förlorade totalt 1 334 kommunala mandat och makten i över 30 kommuner. Labour, bakbundet av partihögern och dess nedskärningspolitik, gick också tillbaka och förlorade 80 kommunplatser totalt. Båda partierna förlorade i sina tidigare styrkefästen och om lokalvalet översattes till riksplanet skulle de tillsammans inte ens få 60 procent av rösterna (28 procent vardera, enligt BBC), vilket bara hänt en gång tidigare. I parlamentsvalet 2017 fick Tories och Labour tillsammans runt 80 procent av rösterna. Istället var det Liberaldemokraterna och inte minst De Gröna som kunde dra vinning av det missnöje som finns. Det sistnämnda partiet fick också stor hjälp av den uppblossade klimatkampen, som tagit det brittiska etablissemanget med
Theresa Mays Toryparti tappade över 1 300 kommunala mandat – ett praktfiasko.
överraskning. Liberaldemokraterna gick särskilt fram i kommuner där Tories har styrt och lyckades därmed tillfälligt resa sig igen efter den totala kollapsen i lokalvalen 2015. Även de som ställde upp som Oberoende vann många röster. Mer än 900 Oberoende kandidater valdes
in, 500 fler än tidigare. De Gröna gjorde ett av sina bästa lokalval någonsin; i snitt fick partiet 12 procent av rösterna i de valkretsar man ställde upp i och vann totalt 180 nya kommunala mandat. Högerpopulistiska Ukip som splittrats förlorade 145 kommunala mandat och har nu bara 31 kvar.
Foto: Wikimedia Commons
ven det socialdemokratiska Labour gjorde ett dåligt val och misslyckades med att vinna ny terräng. Sammantaget blev valet ett av de sämsta någonsin för de två största partierna Tories och Labour. När den dåvarande premärministern David Cameron (Tories) år 2015 utlyste en folkomröstning om Storbritannien skulle lämna EU eller ej var det med förhoppningen att svaret skulle bli ett klart ja till fortsatt medlemskap och att det en gång för alla skulle tysta de EU-kritiska rösterna inom det egna partiet. Men det var en klar majoritet som röstade för att Storbritannien skulle lämna EU (Brexit). Det var främst arbetarna, de sämst ställda, som röstade för ett brittiskt utträde ur kapitalets EU.
I avsaknad av ett tydligt och starkt vänsteralternativ som står för ett socialistiskt EU-motstånd i det brittiska EU-valet (valdag den 23 maj) är risken emellertid stor att den förre Ukip-ledaren Nigel Farages nationalistiska och högerpopulistiska Brexit Party vinner många missnöjesröster. ■
Den amerikanska arbetarkampen växer – antalet strejker och protester ökar
A
Stop & Shop-strejken var den senaste i en rad strejker som skakat om i USA.
merikanska arbetare trappar upp kampen – från lärarrevolterna från West Virginia till Oakland, till Stop & Shop-strejken [livsmedelsbutik] nyligen i New England. Fler amerikanska arbetare gick ut i strejk under 2018 än på över trettio år (1986). Denna trend är också internationell: i Frankrike har Gula västarnas rörelse fortsatt och generalstrejker har störtat Algeriets hatade president. Det senaste i utbildningsrevolterna är att lärare i South Carolina gjorde en walk-out den 1 maj. Detta eftersom skolorna där har varit underfinansierade i 11 år och lärare kämpar för att överleva på sina låga löner, samtidigt som klasstorlekarna är fortsatt allt för stora. Samtidigt har arbetare inom den privata sektorn börjat absorbera energin och viljekraften hos
lärarnas revolt, vilket visades i den senaste Stop & Shop-strejken. Efter årtionden av nederlag och eftergifter är strejker åter tillbaka eftersom arbetarna ser möjligheten till att slå tillbaka mot eliten inom näringslivet i en ekonomi där vi får höra att det råder arbetsbrist i många sektorer. Efter att ha uttömt alla andra möjligheter ser arbetarna strejken som ett nyckelvapen för att vinna bättre löner, förmåner och arbetsförhållanden. Även om strejker ännu inte har spridits till alla sektorer har det, där strejker ägt rum, inneburit en snabb skolning i klasskampen. Fler arbetaraktivister än någonsin letar efter nya strategier som innefattar att mobilisera alla sina medarbetares styrka. Detta kan och kommer att leda till en förnyelse i fackledningen, då fackliga medlemmar
vänder blickarna bort från lobbying och eftergiftsstrategier och istället blickar mot klasskampens idéer. Detta reser också behovet av en ny politisk styrka baserad på arbetarnas intressen. Som i alla tidigare perioder när arbetarrörelsen i USA började gå på offensiven har socialister inom arbetarrörelsen en nyckelroll att spela. Första maj kom igen som en viktig kampdag i USA år 2006 då massiva strejker genomfördes mot de illvilliga antiimmigrationslagarna under ”dagen utan en invandrare”. Idag under Trump är det viktigare än någonsin att mobilisera ursprungsbefolkning och invandrararbetare kring gemensamma intressen. Vi måste återuppbygga arbetarrörelsens kamptraditioner i kampen för lön det går att leva på samt sjukvård och bostad för alla. ■ Socialist Alternative
INTERNATIONELLT
9 MAJ 2019 # 1 350
12
EU är ett instrument för storkapitalet. Socialister måste visa att det är det grundläggande klassintresset hos de allra rikaste som styr EU:s politik – oavsett vem som sitter i EU-parlamentet.
Ta kamp mot
Foto: Ronny K / Pixabay
kapitalets EU Den 26 maj är det val till EU:s Europaparlament. Med tanke på att EU-parlamentet är en institution med allt mindre makt i ett krisande EU med allt lägre legitimitet är det inte konstigt att den politiska temperaturen har svårt att stiga bara några veckor innan valdagen. JONAS BRÄNNBERG
jonas.brannberg@socialisterna.org
Ä
ven om opinionsmätningarna spretar mycket tyder det mesta på att valresultatet blir en avspegling av den allmänna politiska trenden i Sverige – som bland annat innebär en rejäl uppgång för Vänsterpartiet. EU-parlamentets ledamöter har ingen rätt att lägga egna förslag, medan storföretagens lobbyister har stort inflytande på de förslag som kommer från den icke valda EU-kommissionen. Samtidigt har allt mer makt koncentrerats till framför allt ministerrådet – bestående av ministrarna från medlemsländerna inom respektive område. Det här är en återspegling av krisen och splittringen inom EU. Den ekonomiska krisen 2008-09 var ett trendbrott i utvecklingen och det är allt tydligare hur regeringarna i respektive land allt mer försvarar sin egen ekonomiska elits intressen gentemot andra europeiska kapitalisters intressen. Det har
inneburit att EU blivit allt mer paralyserat när regeringarna försöker detaljstyra EU genom ministerrådet, samtidigt som europaparlamentet har skjutits åt sidan. Redan i förra EU-valet gjorde högerextrema och ”EU-kritiska” partier framgångar och i år väntas ännu större framsteg. I 18 medlemsländer finns det högerextrema partier som ligger på över 10 procent i opinionen. Om opinionssiffrorna står sig innebär det att den socialdemokratiska och konservativa gruppen EPP inte längre kommer att kunna skapa en majoritet tillsammans. De svenska partiernas strategier i EU-valet är olika. SD vill inte alls prata EU, utan hoppas att trenden från riksdagsvalet slår igenom. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet försöker alla med någon form av ”antikampanj” – rösta på oss för att vi är emot extremhöger och inskränkningar i demokratiska rättigheter.
För S avslöjas hyckleriet redan av partiets huvudkandidat, Heléne Fritzon – en symbol för Sveriges stängda gränser och den brutala flyktingpolitiken. Januariavtalet, som S, MP, C och L har undertecknat, öppnar dessutom än mer för extremhögern med accelererad högerpolitik i form av sänkta skatter för rika, fortsatt välfärdskris och attacker på strejkrätt, arbetsrätt och hyresrätt. Som en återspegling av opinionen är klimatet en viktiga fråga för många partier. Dock är det ingen som har en verkligt skarp kritik av EU:s katastrofala klimatpolitik med de marknadsanpassade ”utsläppsrätterna” – som har inneburit 14 förlorade år då den tunga industrins utsläpp minskat alldeles för sakta. Inte ens Vänsterpartiet kräver att systemet skrotas och ersätts av verkliga begränsningar av utsläppen – utan vill istället att köpoch sälj-systemet ”reformeras”. Vänsterpartiet är annars ett av de partier som väntas gå fram mest; i den senaste undersökningen får de 11,1 procent, en uppgång med 4,8 procent sedan senaste EU-valet. En viktig brasklapp är dock att var fjärde väljare fortfarande är osäker. Feministiskt Initiativ, som i EU-valet 2014 blev invalda som en del av en antirasistisk rörelse och reaktion på SD:s framgångar, blir av allt att döma inte invalda denna gång.
Efter att både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har dumpat kravet på att Sverige ska lämna EU är det egentligen ingen som fångar upp missnöjet med EU. I Sverige har 48 procent ganska litet eller mycket litet förtroende för EU, enligt Novus. I resten av Europa är skepsisen ännu större. När EU-kommissionen i höstas frågade EU-medborgarna vilken de viktigaste politiska frågorna var gavs en viktig förklaring till missnöjet: arbetslöshet, stigande levnadsomkostnader och sjukvården var tre av de fyra viktigaste frågorna – frågor som varken EU eller styrande partier vill prata om
”bakåtsträvande nationalister”. Till exempel kräver Ung Vänster fortfarande ett utträde ur EU. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har visat att ett socialistiskt EU-motstånd inte är nationalistiskt, utan tvärtom internationalistiskt och antirasistiskt. Socialister måste visa, vilket Vänsterpartiet inte har gjort hittills, att det är det grundläggande klassintresset hos de allra rikaste som styr EU:s politik – oavsett vem som sitter i EU-parlamentet. För att bekämpa deras högerpolitik, militarism och splittring måste vi kämpa och organisera oss tillsammans med arbetare, unga, pensionä-
RS har visat att ett socialistiskt EUmotstånd inte är nationalistiskt, utan tvärtom internationalistiskt och antirasistiskt. eftersom de själva är orsakerna till problemen. Sverigedemokraternas omställning om EU-utträde handlar om att göra partiet mer ”regeringsdugligt” för kamraterna i M och KD samt inför den svenska storfinansen. I Vänsterpartiet finns en omfattande kritik mot att V har ”vikit ned sig” vad gäller EU-motståndet av rädsla för att stämplas som
rer och så vidare i hela Europa mot kapitalets EU och hela den kapitalistiska ordning där stora företags och kapitalisters intressen går före behoven hos människor och miljö. Socialister kämpar för att skrota kapitalets EU och ersätta det med ett socialistiskt Europa, där stora företag och banker ägs gemensamt och styrs i hela det arbetande folkets intresse. ■
INRIKES
9 MAJ 2019 # 1 350
13
Röda kort i marsch till riksdagen Torsdagen den 16 maj genomför den nya Välfärdsalliansen mellan några av Stockholms fackföreningar, Hyresgästföreningen, flera sociala nätverk och klimataktivister sin första demonstration, med samling på Sergels torg kl 17. Med udden mot januariavtalets arbetarfientliga politik styrs sedan kosan mot riksdagen. Väl framme på Mynttorget ska en symbolisk folkriksdag genomföras där demonstranterna får rösta med röda, gröna och gula röstkort. ARNE JOHANSSON
offensiv@socialisterna.org
V
Om inte parterna själva kommer överens om en förhandlingslösning om arbetsrätten och regeringen då verkställer skarpa förslag om ytterligare försvagad arbetsrätt nästa år antydde Thorwaldsson att svaret kan bli strejk. – Jag är säker på att LO:s medlemmar är beredda att gå i strejk för att skydda vår arbetsrätt. Att ta bort värnskatten för alla som tjänar över 630 000 kronor om året kostar 6,3 miljarder, något han ansåg borde ”läggas i äldreomsorgen istället för till rika gubbar”. Den här sortens utspel är i hög grad ett led i en klassiskt cynisk arbetsfördelning mellan regeringen och LO i ett försök att hålla ihop det socialdemokratiska partiet och dess krackelerande grepp om facken i en tid av växande missnöje bland gräsrötterna, särskilt som det gäller att vända bort intresset från LO:s stöd till inskränkt strejkrätt. Men det kan heller inte undgå att aktualisera den politiska strejkens möjligheter. På ett motsvarande sätt försöker Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt två sina händer för konsekvenserna av det gula kort från V i riksdagen, som gjorde det nyliberala januariavtalets S-MP-regering med stöd av C och L till verklighet. – Ni får välja, dra tillbaka förslagen, eller gå till nyval, upprepade Sjöstedt 1 maj med hänvisning till de två frågorna om ett försämrat anställningsskydd och marknadshyror. Under Välfärdsalliansens folk riksdag den 16 maj kommer säkert de röda korten att resas mot januariavtalet, men också gröna för en helt annan kurs. Maj månad har visserligen inletts med oväntat kyligt vårväder, men värms ändå politiskt upp av närapå dagliga protestaktioner i Stockholm, riktade än mot stadshuset och än mot riksdag och regering. Efter de senaste dagarnas protester för kulturskolan den 5 maj
Foto: Melker Dahlstrand / Sveriges riksdag
– #FridaysForFuture är en folkrörelse som startades i augusti i solidaritet med Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet. Varje fredag samlas elever över hela världen för krav på att den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet ska stanna under 1,5 grader. Under den globala klimatstrejken den 15 mars demonstrerade 1,6 miljoner globalt och nästa gång den 24 maj hoppas vi bli ännu fler, förklarade Edit. – Vi har 10 år på oss att ställa om näringslivet och hela samhället, annars riskerar vi en fullständig samhällskollaps, förklarade hon och avslutade med en uppmaning till alla föreningar och fackförbund att delta i politiska strejker för klimatet den 24 maj och på den Earth Strike som ska genomföras den 27 september. – Ni kan göra skillnad, vi kan göra skillnad! avslutade hon till de intensivt applåderande demonstranterna, som också visade sitt samtycke genom att villigt ta med sig tjocka
buntar av Välfärdsalliansens 6 000 upptryckta flygblad med ena sidan om 16 maj och den andra om 24 maj. Även LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson riktade under sitt 1 maj-tal i Kalmar skarp kritik mot januariavtalets attacker på arbetsrätten och sänkta skatter för de rika, tillsammans med krav på 108 miljarder mer till välfärden under de tre kommande åren.
Foto: Natalia Medina
älfärdsalliansens budskap sammanfattades gemensamt av Gunnar Westin, Seko Stockholm och Edit, en 17årig elev från #FridaysForFuture, under måndagskvällens avslutning av Rädda Hyresrätternas och Hyresgästföreningens demonstration vid stadshuset i Stockholm. – Vi ska genomföra en folkriksdag bakom krav på fackliga rättigheter, mot otryggheten och för trygga anställningar, mot marknadshyror och för en social bostadspolitik, mot sänkta skatter för de rika och för välfärden och nollutsläpp så vi kan leva vidare på den här jorden. Där ska vi också visa vårt stöd för elevernas klimatstrejker och det är en ära för mig att dela plattformen med dem, sade Gunnar Westin.
Den 16 maj rustar Välfärdsalliansen till nya protester mot den förda högerpolitiken.
och hyresrätterna den 6 maj väntar nu nya aktioner för strejkrätten den 11 maj, biblioteken den 12 maj och sedan Välfärdsalliansens den 16 maj, följt av en lärarmarsch den 18 maj och en ny internationell skolstrejk för klimatet den 24 maj inför EU-valet. Vi ser idag efter 30-40 år av nyliberala nedskärningar, privatiseringar och växande klassklyftor
De ungas nu globala skolstrejker med uppmaningarna till de fackliga organisationerna att ansluta sig är den väckarklocka som just nu hörs allra ljudligast. Vad som krävs är att alla bäckar av gryende motstånd snarast möjligast kan förenas till en så mäktig rörelse av rörelser för en helt annan politisk kurs för välfärd, trygghet
För att i grunden ändra kurs krävs en ny och genomgripande systemförändring av hela samhället. existensiella hot mot alla kvarvarande inslag av solidarisk välfärdspolitik, men nu också mot själva livets förutsättningar på planeten. Vi kan därför hoppas på en växande insikt om att vi bara kan vinna avgörande segrar tillsammans, liksom insikten om fackens och inte minst de fackliga gräsrötternas avgörande nyckelroll för detta.
och klimaträttvisa, att de också kan bryta kapitalismens grepp och genomdrivas på den mycket korta tid som klimatets egna budgetar för utsläpp av växthusgaser erbjuder. Välfärdsalliansen är ett nytt nätverk som pekar i denna riktning, baserat på en ökad förståelse om att alla dessa hot faktiskt hänger samman. Var för sig kan en och annan
mindre strid kanske vinnas, men för att i grunden ändra kurs krävs en ny och genomgripande systemförändring av hela samhället. Allra tydligast är beskeden om detta i det klimathot som ställer mänskligheten inför en ny och aldrig tidigare skådad ödesfråga. Med början i USA leder nu detta världen runt även till en yrvaken diskussion om hur en ny grön giv (Green New Deal) ska kunna organiseras för att möta denna. Bara genom att själva fullt ut delta i kampen för konkreta krav kan socialister tillsammans med andra förstå vilka nyckelkrav som måste resas och få gehör för att en lösning på alla dessa utmaningar till sist kräver röda svar – med en demokratisk makt och gemensamt ägande av banker och stora nyckelföretag i en sådan omfattning att det möjliggör en snabb, demokratiskt planerad och socialistisk omställning av samhället. ■
KULTUR / KLIMAT
9 MAJ 2019 # 1 349
14
Mozambique: Cyklonen Kenneth
den kraftigaste någonsin
Klimatförändringarnas effekter fortsätter att slå mot de fattigaste och mest utsugna hårdast. Nyligen drabbades Mozambique återigen av en tropisk cyklon, bara en dryg månad efter att cyklonen Idai skördat över tusen dödsoffer i Mozambique, Malawi och Zimbabwe. OBVIOUS MOYO
rs.lulea@socialisterna.org
D
en 25 april slog cyklonen Kenneth in över land i norra Mozambique. 41 människor rapporteras ha dödats och tiotusentals byggnader, inklusive flera sjukhus, och annan infrastruktur skadades. Stormen gjorde över 4 000 personer hemlösa. Fem tillfälliga läger har satts upp i regionen. Tropiska cykloner längs södra Afrikas kust har en tydlig koppling till klimatförändringarna. De kan bara bildas när havsytan är minst 26 grader Celsius. Kenneth är den starkaste storm som någonsin har registrerats i Mozambique. Den slog in i Cabo Delgados kust i en hastighet av 225 km/h. Kenneth innebar också ett annat rekord: aldrig förr har södra Afrika drabbats av två starka tropiska cykloner i så tät följd. Det var den 15 mars som cyklonen Idai totalförstörde halvmiljonstaden Beira i centrala Mozambique och orsakade katastrofala översvämningar och jordskred i Mozambique samt grannländerna Zimbabwe och Malawi. Att inte fler människor kom till direkt skada den här gången beror dels på att regionen är glest befolkad, dels på att myndigheterna nu lyckades bättre med att evakuera folk innan stormen slog till.
Effekterna av stormen sträcker sig dock långt bortom de omedelbara skadorna. Fisket, som de flesta på den hårt drabbade ön Ibo försörjer sig på, har bokstavligt talat slagits i spillror då vindarna förstört båtar och utrustning, rapporterar Reuters. Kolera har brutit ut. Bortom den redan bristfälliga akuthjälpen är frågorna hur skadorna ska repareras och landet säkras mot mer extremväder. Världsbanken uppskattar kostnaden för effekterna av cyklonen Idai till två miljarder USA-dollar för de drabbade länderna. Alla tre länder drunknar redan i skulder, med Zimbabwe i botten med en statsskuld på 200 procent av BNP. 2018 uppgick Mozambiques statsskuld till 102 procent av BNP, och den förväntades stiga i år och 2020 enligt Fitch. Efter Idai lånade IMF (Världsvalutafonden) Mozambique ytterligare 118 miljoner dollar för återuppbyggnad. Mycket av de redan existerande skulderna har tillkommit när dessa stater försökt hantera exempelvis extrem torka och regn. Struktur anpassningsprogrammen som har avkrävts regimerna har innefattat privatiseringar och avregleringar
som har gjort samhället sämre rustat på att hantera kriser. Under 1900-talet ökade medeltemperaturen i södra Afrika med en halv grad, enligt UNDP. Sedan 1970-talet har regnsäsongen blivit allt mer oberäknelig; förekomsten av och intensiteten i torrperioder har ökat samtidigt som kraftiga regnoväder blivit vanligare. Om klimatförändringarna fortsätter i den riktning som dagens
utveckling förutspår lär medeltemperaturen i södra Afrika vara 4,8 grader högre än idag vid år 208099, enligt FN. FN noterar bland annat att det skulle betyda 35 procent mindre vatten i en redan torr region – inget annat än en katastrof för biologisk mångfald, ekosystem, människors liv och hälsa – naturligtvis med stora effekter på skuldsättning, konflikter och flyktingströmmar.
Samtidigt som Kenneth ödelade norra Mozambique föll massiva mängder regn över sydafrikanska mångmiljonstaden Durban, 200 mil söderut längs Afrikas östkust, med översvämningar, jordskred och slukhål som följd. Här dödades åtminstone 70 personer. Varning på varning manar till enad kamp för att göra slut på det parasitära kapitalistiska systemet innan det gör slut på oss. ■
Budskapet var tydligt: ”Kulturskolan ska räddas!”
D
Kampen fortsätter mot kulturslakten!
Foto: Elin Gauffin
a. Agnes och Valentin
en 5 maj samlades en speciell manifestation mot Stockholmspolitikernas neddragningar av kulturskolan. Elever och lärare bjöd både på musik, kör, konst och teater samt väldigt starka tal. Egentligen hade man velat att ännu fler skulle ha deltagit. Förstår inte folk hur livsviktig kulturen och konsten är? Det är nödvändigt för barnen att få all den hjälp de behöver för att hitta sin uttrycksform, forma sig genom åren och lära sig navigera i en känslokall och mörk framtid. Så småningom få en viss skönhet, färgglad elegans och lite leenden. Eleverna på demonstrationen leker inte. Det märktes tydligt när de kom fram till micken på Sergels torg och talade om sin sanning. De utforskar, hittar sig själva och Kulturskolan måste finnas kvar för dem.
En av de unga talarna var Ester: – När jag var åtta började jag på Kulturskolan och sedan dess har jag framfört fem teaterföreställningar. Känslan när man står bakom kulisserna och ska framföra en pjäs för familj och släkt är obeskrivlig. Jag vill tacka Kulturskolan för att jag som inte ens vågar räcka upp handen i skolan får stå där på scenen och vara mig själv. En annan talare var skådespelaren Marika Lagercrantz. – Genom fakta kan man förstå saker och ting, men bara genom konsten och kulturen kan man känna. Ord och musik hör samman. Det går inte att göra teater utan kostymerna, utan mystiken. Har vi slutat att tro på människan? Även regissören och barnkulturskaparen Suzanne Osten tog till orda:
– Det finns pengar i samhället. Ta Förbifart Stockholm, som kommer kosta 30 till 60 miljarder kronor. Men det handlar om politik – vad som anses viktigt. (...) Vi måste kunna leva oss in i andra för att kunna förändra det som är dåligt. Bland demonstranterna fanns Agnes Östling och Valentina Holm. På frågan varför de deltar på demonstrationen svarade de: – Vi har gått på teater jättelänge. Det är väldigt viktigt att det är samma grupp vänner, medan skolan och annat ändras jämt. Men vi på teatern håller ihop och skapar sammanhållning. – Vi har lärt oss jättemycket på teatern. Den är viktig för att falla tillbaka på och hitta en själv. ■ Elin och Lo Gauffin Yussuf Barkhadle
Boden
Strejkrätt och arbetarnas makt Tid: Tisdag den 14 maj kl 18.30. För mer info: 070-231 99 10.
Luleå:
Strejkrätt och arbetarnas makt Tid: Tisdag den 14 maj kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.
Stockholm:
Sthlm Norra Tid: Onsdag den 15 maj kl 18.30. Plats: Husby. För mer info: 070-990 38 40. Sthlm Södra För mer info: 073-509 06 84.
Haninge
Till marxismens försvar Lövgärdet Tid: Tisdag den 14 maj kl 18.00. Plats: Mejramsgatan. För mer info: 073-501 21 37. Till marxismens försvar Hammarkullen Tid: Onsdag den 15 maj kl 18.00. Plats: Sandeslätt. För mer info: 073-501 21 37.
Umeå:
För info: 079-340 59 97.
Sundsvall:
Totalt samlades 99 381 kronor in till ekonomikampanjen under april månad, och vi sålde 1 359 lösnummer och 103 prenumerationer. Tack vare ett framgångsrikt ingripande på första maj har vi kunnat inleda månadens ekonomikampanj i en rasande fart. Än så länge har vi fått in 27 840 kronor, varav över 20 000 kronor samlades in på de 1 maj-demonstrationer vi deltog i runt om landet. Som vi tidigare har Procent av mål
Uppsala:
Västerbotten
För info: 072-200 08 13.
Västerås:
Borås:
Södertälje:
Göteborg:
S
om förväntat fick vi in ett rejält tillskott innan månadsskiftet via kongressinsamlingen. Mer än två tredjedelar av det som lovats (100 000 kronor) har nu samlats in med 67 666 kronor.
För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Organisera bostadskampen Brandbergen Med inbjuden talare Dominika V Palanska, författare till boken Renovräkt Onsdag den 15 maj kl 18.00. Plats: Brandbergens fritidsgård. För mer info: 070-874 79 12. Tid: Onsdag den 15 maj kl 18.00. Plats: Yxhammarsgatan 8-10. För mer info: 070-396 47 83.
Motståndsmaj – bra start
För info: 073-740 39 54.
Eskilstuna:
För info: 073-373 33 61.
Örebro:
nämnt har vi nu även inlett en viktig kampanj att utöka Offensivs spridning och vi har redan sålt 119 nya prenumerationer efter bara en vecka! Det är en bra början, men vi behöver alltid ditt stöd. Skicka ett bidrag med Swish till nummer 123-240 32 85 eller sätt in det på vårt PlusGiro 87 96 49-2. Du kan också sms:a ”Offensiv 100” till 72550. Tack! ■
Norrbotten
Totalt
34% 27 840 kr
1 515 kr 0 kr
Mellannorrland
685 kr
Stockholm
12 650 kr
Mellansverige
1 625 kr
Västsverige
11 135 kr
Sydsverige
230 kr
För info: 070-536 43 17.
Svaret är socialism
För info: 073-740 39 54.
Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.
Till marxismens försvar Angered Tid: Tisdag den 14 maj kl 12.00. Plats: Kaneltorget. För mer info: 073-501 21 37.
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.
Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.
Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.
Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.
Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Socialistisk feminism
Kämpande fackföreningar
• Kvinnors och hbtq+-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.
• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.
Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■
SOCIALISTISKT
En skola för alla
• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.
PROGRAM 2019
Nej till militarismen
BRÄNNANDE
9 MAJ 2019 # 1 349
Luleå: Namninsamling för folkomröstning om skolan
L
uleås skolkämpar har nu startat insamlingen av namnunderskrifter i ett så kallat folkinitiativ med krav på en folkomröstning som syftar till att stoppa planerna på centralisering och stordrift av Luleå kommuns skolor och förskolor. Hela Kommunen Ska Leva Och Lära (HKSLOL) höll lördag den 4 maj kampanjmöte i Östra skolans matsal där folkinitiativet lanserades. Efter mötet satte namninsamlandet igång direkt på Storgatan. Målet är att samla in 10 000 underskrifter, vilket med rejäl marginal passerar lagkravet på tio procent av kommunens röstberättigade (i Luleås fall cirka 6 100 personer). Under 2016 samlade HKSLOL in över 8 000 underskrifter på tre månader. Då valde Socialdemokraterna, Moderaterna och Landsbygdspartiet Oberoende att rösta ned förslaget om folkomröstning. Idag har de partierna inte längre den två tredjedelars majoritet i fullmäktige som krävs för att stoppa en folkomröstning. Om namninsamlingen går enligt plan kommer kommunen med andra ord tvingas anordna en folkomröstning. På vägen dit siktar skolkämparna förstås på att hålla ångan uppe med fler protester, och insamlingen i sig kan ju bli en stark opinionsyttring. Samtidigt backar HKSLOL två laglighetsprövningar av nedläggningsbeslutet.
440timmars arbetsdag av Julia Seward
Rättvisepartiet Socialisterna ger sitt fulla stöd till både laglighetsprövning och folkinitiativet. Samtidigt påpekar våra medlemmar som är aktiva i organiseringen att det i sig inte räcker. Att politikerna slog dövörat till den största demonstrationen i Luleå på årtionden (2 000 mot skolnedläggningarna den 23 april) är en signal om att inget mindre än ett lokalt uppror kan tvinga dem att backa. En folkomröstning är bara rådgivande, och avgörande för skolstriden blir att backa upp med protester som kan ena ännu fler och utmana makten på riktigt. Gemensam skolstrejk, ockupation och lokal generalstrejk är ideér som behöver diskuteras. Samtidigt kastar kommunledningen själv allt skarpare ljus på vidden av utmaningen – skolnedläggningarna är bara början på det massiva nedskärningsprogram som kommer bli ännu större inom kort, när även statens nya kommunala utjämningssystem beslutas och träder i kraft med ytterligare 82 miljoner kronors nedskärningar aviserade av Luleås kommunalråd Niklas Nordström (S). Breddade, enade protester från varje hörn av de drabbade verksamheterna och alla andra som berörs behövs för att tvinga de styrande att växla spår – eller hoppa av. ■ RS Luleå
Foto: Yonggang Cui
7. Magnus Groth, vd Essity: 25,9 miljoner kronor. 8. N ico Delvaux, vd Assa Abloy: 25,7 miljoner kronor. 9. Jonas Samuelson, vd Electrolux: 25,3 miljoner kronor. 10. Johan Dennelind, vd Telia: 24,7 miljoner kronor. I snitt hade toppdirektörerna en årslön på 24 miljoner kronor 2018. Om man till listan över de bäst betalda vd:arna också
lägger till två vd:ar för bolag som är verksamma i Sverige, men med huvudkontor i andra länder, skulle den toppas av den förre Ericssonchefen Hans Vestberg som numera leder telekombolaget Verizon med en årslön på hela 204 miljoner kronor. Nummer två skulle bli Pascal Soriot, vd för AstraZeneca, med en årslön på 131 miljoner kronor. ■
Källa: TT den 26 mars i år
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Natalia Medina
Gå med i
Sveriges bäst betalda vd:ar 2018: 1. Ola Rollén, vd Hexagon: 52 miljoner kronor. 2. M artin Lundstedt, vd Volvo: 43,5 miljoner kronor. 3. Alex Schneiter, vd Lundin Petroleum: 43 miljoner kronor. 4. Börje Ekholm, vd Ericsson: 42 miljoner kronor. 5. Björn Rosengren, vd Sandvik: 38,5 miljoner kronor. 6. Alrik Danielson, vd SKF: 30 miljoner kronor.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna. org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.