27 juni 2019 / # 1 357 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Trumps krigshot osäkrar världen
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Motståndet växer mot ombildningar
12 3 4
Offensiv svarar LO-ledningen
Farligt läge när USA laddar upp militärt i Persiska viken – läs mer i ledaren på sid 2
Aldrig har så många tvingats fly sina hem
Krig, våld, fattigdom, förtryck och klimatförändringar tvingar allt fler människor i världen att fly sina hem. 70,8 miljoner människor befann sig på flykt 2018, en fördubbling jämfört med för 20 år sedan.
Hälften av världens flyktingar är barn. Under 2018 tvingades över 13 miljoner människor på flykt. Det innebär att 37 000 flydde sina hem varje dag.
– läs mer på sid 9
6-7
Global kapitalism i gungning
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Angered: Stoppa nedskärningarna
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
27 JUNI 2019 # 1 357
2
M-SKYLTFÖNSTRET ÄR KRASCHAT
K
V
ärlden besparades på midsommaraftonen en omfattande amerikansk flygattack mot några av Irans militära anläggningar. Enligt New York Times hade Donald Trump själv godkänt ett anfall mot radaranläggningar och robotbatterier i Iran som svar på att Iran skjutit ned en av de drönare som USA använder för att spionera på Iran. Men presidenten fick i sista stund kalla fötter. ”Tio minuter före anfallet stoppade jag det”, meddelade Trump själv på Twitter. Som skäl för att ställa in angav han att 150 dödade iranier skulle framstå som oproportionerligt jämfört med nedskjutningen av en obemannad drönare. Incidenten är bara det senaste utslaget av en dramatiskt upptrappad USA-kampanj med förödande sanktioner mot Iran, sedan Trump rivit upp det kärnavtal med Iran som hans företrädare Barack Obama förhandlade fram. Krisen har närmat sig en militär konfrontation sedan flera oljetankers skadats av sprängladdningar och USA beslutat om att skicka tusentals fler soldater till regionen och den redan befintliga armadan. Bara några dagar hade gått sedan de två senaste attentaten mot oljetankers av hittills sex, då sprängladdningar slagit hål på skrovet ovanför vattenlinjen mot både ett norsk- och ett japanskflaggat fartyg. Vilka som ligger bakom är ännu svårt att säga säkert. Medan USA
påstår sig ha bevis för att Iran placerat laddningar utanpå det japanska fartyget måste frågan ställas vilket intresse Iran skulle ha av att angripa en japansk oljetanker just som Japans premiärminister Shinzo Abe befann sig på det första japanska statsbesöket i Iran på 41 år? Enligt Wall Street Journal har till och med Trump själv reagerat mot de hökar i hans egen närmaste krets som öppet argumenterat för en militär attack mot Iran: ”De här människorna vill driva ut oss i krig och det är så avskyvärt”, ska han ha sagt om de hökar med säkerhetsrådgivaren John Bolton och utrikesministern Mike Pompeo i spetsen, som redan hade gett klartecken för flygattacker och öppet kampanjar för regimförändring i Iran, liksom också i Venezuela. Men visst kan även den iranska diktaturen ha haft motiv att utföra symboliska attacker mot oljetankers. Sett i ljuset av att USA:s ekonomiska krigföring redan har fått den iranska valutan att rasa med 80 procent och arbetslösheten att explodera kan det ha varit ett desperat försök av Irans ayatollor att både syna Trumps beredskap för krig, vända det interna missnöjet bland Irans arbetare, ungdomar och arbetslösa utåt och varna omvärlden för krisens globala risker. Även om den planerade flygattacken denna gång ställdes in pekar logiken i Trumpadministrationens hittillsvarande Iranpolitik obevekligt mot en våldsam upplösning, om
den inte vid katastrofens rand radikalt förändras. Som Washington Post noterar understryker krisen att: ”Förvirringen breder inte bara ut sig till USA:s motståndare – Iran, Nordkorea och Venezuela – utan också till dess allierade i Europa och Asien. Nettoresultatet är en president som visat sig kapabel att trigga utrikespolitiska kriser”, men ”oförmögen att desarmera dem”. Ett nytt storkrig i Mellanöstern skulle trots allt knappast underlätta Trumps chanser att bli omvald i nästa års presidentval. Men så länge så extrema hot och sanktioner som dagens mot Iran och Venezuela består är risken fortsatt hög för att den sociala krisen lätt kan trigga till kaos, inbördeskrig och krig, som likt bläckplumpar sprider sig över hela regioner. För Irans förtryckta arbetare och ungdomar finns inget annat än död, misär och plundring att vänta sig i spåren av imperialismens sanktioner och krigshot – något som bara kan splittra och försvåra den egna kampen mot ayatollornas regim. Att störta den religiösa diktaturen i Iran är de iranska arbetarnas och ungdomarnas egen sak. Detta kräver bygget av självständiga socialistiska massorganisationer i Iran som med solidariskt stöd från socialister i hela världen kan förhindra all imperialistisk inblandning från dagens reaktionära ledare i USA, Israel och Saudiarabien. ■
Foto: Wikimedia Commons
”TIO MINUTER FRÅN FLYGATTACK MOT IRAN”
risen i Danderyd, som Moderaterna har sett som sitt skyltfönster mot resten av landet, är ännu ett nyliberalt totalfiasko. Någon kanske säger att krisen inte drabbar någon fattig och att det är fråga om en välmående kommun som råkat hamna i lyxfällan. Och visst, det stämmer, men bara till viss del. Danderyd har ju prenumererat på titeln ”Sveriges rikaste kommun”, där medelinkomsten är högst i landet och inkomstskillnaderna mellan hyresgäster och villaägare ingen annanstans är så stor. Vid den senaste mätningen tjänade hyresgästerna nästan 230 000 kronor mindre om året än villaägarna, som är ovanligt många i Danderyd – Sveriges kanske mest segregerade kommun. Enligt tidningen Mitt i förra året är klyftorna i Danderyd störst i landet. Ginikoefficienten i Danderyd är 0,552 och ”i paritet med inkomstskillnaderna i Lesotho” (Ginikoefficienten mäter ojämlikhet: 0 innebär att alla individer i en grupp har exakt lika stora tillgångar och 1 innebär total ojämlikhet). Privatiseringar och utförsäljningar – storrea på kommunala fastigheter och mark – körde den M-styrda kommunen mot botten. Icke existerande inkomster bokfördes som inkomster för att budgeten skulle se bra ut, samtdigt som kommunalskatten förblev låg så att M kunde behålla greppet över Danderyd. När inkomsterna uteblev pantsattes kommunen, vars låneskuld har ökat från 609 miljoner kronor år 2014 till 1 125 miljoner vid årskiftet 2018/19. Men nu blir det skattehöjningar, nedskärningar och minskat antal anställda. Kommunledningens senaste förslag är “besparingar och effektiviseringar på 60 miljoner kronor”. Men det kan bli mer, och om M-styret bara kunde skulle man göra varje påminnelse om att de lokala Moderaterna gick till val på parollen ”För ett ännu bättre Danderyd” till ett majestätsbrott.
T
ill sist blev det inget åttonde gången gillt, utan den nya svenska ansökan om att Stockholm-Åre skulle få arrangera vinter-OS och Paralympics 2026 avslogs. Trots att ”näringslivet”, monarkin och rege ringen kampanjade för ett ja, blev det nej. Istället var det Milano/Cortina som fick spelen som överlevt sig själva för länge sedan och går samma väg som antikens olympiska spel, som snabbt reducerades till ett skådespel för rika män och som efter en lång dödskamp fick läggas ner på grund av korruption, fusk och våld. ■
51 forskare i pedagogik och didaktik har skrivit under ett upprop som manar regeringen till en utredning av förskolan. De pekar på den ohållbara arbetssituationen för personalen, höga sjukskrivningstalen, svårigheter med att rekrytera och behålla personal, klyftan mellan olika förskolor i landet, med mera (skärmdump lararnastidning.se den 24 juni).
Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2019 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
27 JUNI 2019 # 1 357
3
Stoppa nedskärningarna i Angered Med kort varsel fick personalen på fritidsgården i Gårdsten, Öppna mötesplatsen i Gårdsten, fritidsgården i Bergum och Angereds fältassistenter den 13 juni beskedet om förslaget på nedskärningar, som skulle lägga ned fritidsgårdarna och minska antalet fältassistenter. Även medborgarkontoren i Hammarkullen och Angered drabbas av nedläggning. Totalt handlar det om 22,5 heltidstjänster, då 9 miljoner kronor ska sparas i Angered, nordöstra Göteborg. KRISTOFER LUNDBERG
P
ersonal och ungdomar har agerat direkt mot de planera de nedskärningarna. Krismö ten har hållits, demonstrationer har planerats, och sammanhållningen och beredskapen är målmedveten. ”Vi kommer inte att gå med på ned skärningar!” är stämningen. Oro och ilska präglar nu Ang ered från ungdomar, personal och den allmänna opinionen, men ock så en beslutsamhet om kamp och motstånd med lärdomar från tidi gare protester som har stoppat lik nande nedskärningar i stadsdelen.
”
Ska höga tjänstemän och politiker tillåtas att stänga våra fritidsgårdar i sommar? Aldrig i livet!
– Ska höga tjänstemän och politi ker tillåtas att stänga våra fritidsgår dar i sommar? Aldrig i livet, säger en grupp ungdomar när de inför hund ratals Angeredsbor får informatio nen den 14 juni i Hammarkullen. För många ungdomar är fritidsgår den ett andra hem och fältarna den naturliga tryggheten ute på kvällar och nätter. Alla som arbetar med el ler är unga vet att fritidsgården, fri
tidsledarna och fältarna är en trygg het, som syskon eller extra föräldrar vid behov; i vissa fall kanske de enda som en anförtror viktiga saker för, en trygghet som inte går att värdera i pengar. Angered är en socialt utsatt stadsdel med utpräglad fattigdom, trångboddhet och segregation. För många unga är fritidsgården alter nativet till trappuppgången, gatan eller torget. Fritidsgårdarnas verksamhet är samhällsbyggande och brottsföre byggande. Det är fel att tro att det vore en besparing att genomföra dessa nedskärningar. Varje krona som dras in på barn och unga idag kommer att innebära ökade kost nader i framtiden. Vi måste bort från det kvartalskapitalistiska tän kandet och bygga socialt hållbara samhällen för framtiden. Det är också viktigt att inte låta politikerna ställa fritidsgårdar mot varandra. Alla fritidsgårdar är viktiga och måste försvaras mot nedskärningarna oavsett om det är Gårdsten, Bergum, Hammar kullen, Hjällbo eller någon annan fritidsgård. – Det finns ingen sista nedskär ning. Detta är bara första etappen, möter de inte motstånd nu kommer andra verksamheter att följas där efter, i Hammarkullen, Hjällbo och så vidare. Det går inte nog mycket att betona behovet av enighet, säger Sara Juaniquina Svensson, ordfö
Foto: Kristofer Lundberg
kristofer.lundberg@socialisterna.org
Den 25 juni anordnades en demonstration mot de groteska nedskärningsplanerna. Motståndet växer.
rande i Rättvisepartiet Socialisterna Göteborg och boende i Angered. De planerade nedskärningarna måste stoppas, en massiv rörelse måste byggas för att stoppa det mo deratledda styrets nedskärningar på alla fronter. Fritidsledare, fältare, förskolelä rare, lärare, simlärare, badvärdar, undersköterskor, sjuksköterskor, föreningar, arbetsplatser, fackliga organisationer och hyresgästföre ningar måste nu enas i motståndet mot den nyliberala nedskärnings politiken som slår mot Göteborg under det nya högerstyret. ■
solidar iskt pris!
Kampexempel att följa
U
ngdomarna på Mixgården i Hammarkullen lyckades med stöd av sina fritidsledare och en bred opinion sommaren 2009 vinna kampen mot nedskärningar på fritidsgården. Med namninsamling, protestmöten, demonstrationer och debatter med politikerna lyckades de framgångsrika protesterna få politikerna att backa helt. – Kampen i Hammarkullen är ett inspirerande exempel på att när vi kämpar kan vi vinna. I denna kamp gav Rättvisepartiet Socialisterna sitt helhjärtade stöd och erfarenhet. Ska det bli bra beslut måste ungdomar och personal agera, mobilisera och protestera, säger Johannes Lundberg, ordförande i Rättvisepartiet Socialisterna i Västra Sverige. ■
SOLIDARITET OCH GEMENSKAP Det politiska tempot och kamprörelserna har intensifierats under årets gång. Sommarlägret är möjligheten att tanka ur den politiska reservoaren inför höstens fortsatta kamper.
en tt rä jk re st
marxism & trotskism
ra va rs fö
en ng to be sig r nä eser r
#me too & k amp en
Rättvisepartiet Socialisterna erbjuder en lägergård full med socialistiska diskussioner, filosofiska fördjupningar, historiska återblickar, aktivism, smidande av planer, kollektiv matlagning, kampsånger, bad och bastu – till det solidariska priset av 1 300 kronor för heltidsarbetande och 700 kronor för resten. ka pi so tal ci is al m is vs ti sk kli pl mat an ,
OBS: mat och resor ingår i priset. Barn till lägerdeltagare deltar gratis och det finns barnverksamhet parallellt med mötena. Anmäl ditt deltagande idag: rs@socialisterna.org eller tel 073-509 06 84.
INRIKES
27 JUNI 2019 # 1 357
4
en ”hjälp av staten”. Men staten är långt ifrån neutral. Lagar och politiska beslut är starkt förankrade på arbetsgivarnas och kapitalets sida och kan bara utmanas av en aktiv och kämpande arbetarrörelse.
LO:s broschyr till försvar av försämringar i strejkrätten menar bland annat att strejker är ”facklig destruktiv makt” som ”gör andra människor rädda”.
”Inte heller kan staten och allmän intresset långsiktigt passivt se på när konflikter med oklara syften hotar stora ekonomiska värden.” SVAR: LO-juristen rättfärdigar här att staten ingriper med lagar för att rädda ”stora ekonomiska värden”. Det finns inget neutralt ”allmänintresse”. Samhället består i grunden av två klasser: kapitalister som äger storföretag och banker, och arbetare som lönearbetar. Att använda staten för att skydda storföretagens vinster är motsatsen till vad fackföreningarnas uppgifter är.
I förra veckan antog riksdagen den nya antistrejklag som arbetsgivarna och facktopparna skrivit texten till. Lagen, som börjar gälla från den 1 augusti, innebär att det bara blir tillåtet att strejka för att uppnå ett kollektivavtal. Den nya inskränkningen i strejkrätten ger arbetsgivarna ökade möjligheter att dumpa löner och villkor med hjälp av avtalsshopping, men LO-ledningen försvarar sitt svek med att det handlar om att ”visa arbetsgivarna respekt”. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
S
ällan har en fackförening krupit så mycket för arbetsgivare och stat som i LO:s nya broschyr till försvar av försämringarna i strejkrätten. På 20 sidor upprepar LO-juristen Claes-Mikael Jonsson gång på gång att fackföreningarna ska visa ”respekt” för arbetsgivare och domstolar. Strejker kallas ”destruktiva”, Hamnarbetarförbundet utpekas som motståndare och marknadsekonomin framhålls som positiv. Broschyren sägs vara ett svar till ”fackligt förtroendevalda som är upprörda och frågande” när LO-topparna tillsammans med regeringen och Svenskt Näringsliv vill inskränka strejkrätten. Men argumenten verkar mer vara till för att övertyga borgare och direktörer, samtidigt som opinionen mot lagen växer med demonstrationer och uttalande från lokala fack. I broschyren saknas fakta, både om konflikten i hamnarna och historiskt. Det finns inte heller några
hänvisningar till fackligt aktiva som stöder försämrad strejkrätt. De inskränkningar som föreslås innebär att strejkrätten endast gäller för att uppnå ett kollektivavtal. Svenskt Näringsliv hoppas förstås att det ska hindra facklig kamp och öppna för nya arbetsgivarvänliga fackföreningar. Här är några påståenden i broschyren och våra svar:
Hamnarbetarförbundet ”spelar roulett med strejkrätten”. ”Strejk vapnet är kraftfullt och måste an vändas med gott omdöme. Det är ett vapen som ska vårdas och an vändas i fackliga syften.” SVAR: Sanningen är att Hamns strejker handlat om att försvara sig mot en aggressiv arbetsgivare. När konflikten ställdes på sin spets i januari-februari i år hade Hamn varslat om 189,5 timmars strejk, medan arbetsgivarna i Sveriges Hamnar varslat om 1 021 timmars lockout. LO-broschyren säger ingenting
om lockouterna! Eller att bolaget som styr Göteborgs hamn, APM Terminals, aktivt har försökt avskaffa Hamns fackliga rättigheter: stängt kontor, inte godkänt valda representanter och till och med avskedat fackligt aktiva. Det ”missbruk av stridsåtgärder” som LO-broschyren talar om har arbetsgivarna stått för. LO-ledningens eget ”missbruk” handlar istället om att inte utlysa de strejker och kamprörelser som behövs för att försvara medlemmarnas villkor. Det som skulle behövas är istället utvidgad strejkrätt, till exempel lokal strejkrätt. Sedan länge är det fredsplikt som gäller i lokala förhandlingar. På 1970-talet avskedades arbetare efter en del lokala strejker, så kallade ”vilda strejker”.
Foto: News Øresund / Johan Wessman
Svar till LO-toppen om ”destruktiva strejker”
”När demokratin växte fram fick vanligt folk också frihet att sam las, demonstrera, bilda fackföre ningar och strejka utan att riskera att straffas av statsmakten.”
Hamns representanter deklarerade i början av året att: ”Vi har inte ambitionen att tränga ut Transport och ta över riksavtalet. Vi vill vara med och bära det som en jämbördig part tillsammans med Transport.” Hamn vann också mycket riktigt ett avtal nu i vår, sedan Sveriges Hamnar först varslat om en rekordlång lockout och Hamn svarat med att strejkvarsla. Det starka stödet från fackliga grundorganisationer, inklusive många LO-klubbar och avdelningar, gjorde att arbetsgivarna tvingades backa. Men trots detta står regeringen och LO-toppen fast vid förslaget om försämrad strejkrätt.
Fackföreningarna är en ”kartell” för att kontrollera ”prisutveck lingen” på lönearbete. ”Det kan bildas organisationer som står utanför den fackliga arbetarrö relsen, men som vill vinna mark nadsandelar genom att organisera samma grupper. Hamnarbetar förbundet kan betraktas som en sådan facklig organisation.”
”Mot bakgrund av konflikterna i hamnarna inleddes förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på central nivå. Syftet med förhand lingarna var att förtydliga hur strejkrätten bör användas.” ”För LO och förbunden var det önsk värda en reglering genom avtal. Tyvärr fanns inte den möjligheten (...) Det var därför nödvändigt att ta hjälp av staten och göra uppgö relsen till lag. Bara så kunde upp görelsen få effekt.”
SVAR: Hamn står inte ”utanför den fackliga arbetarrörelsen”. Hamn har 1 300 yrkesverksamma medlemmar. LO-förbundet Transport säger sig organisera 55 procent av hamnarbetarna. Men bara en tredjedel av hamnarbetarna i Göteborg är med i Transport; resten är med i Hamn.
SVAR: Här visas tydligt hur förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och facktopparna endast handlade om ”strejkrätten”. Det var Hamn som skulle stoppas, inte de aggressiva arbetsgivarna. När klas�samarbetsalliansen med arbetsgivarna inte räckte sökte LO-ledning-
SVAR: Demokratiska rättigheter är inte något vanligt folk ”fått” genom att det ”växte fram”. Motsvarande direktörer som LO nu samarbetar med för att inskränka strejkrätten har alltid kämpat emot demokratiska och fackliga rättigheter. Arbetarkämpar fick sparken och dömdes till fängelse i kampen för dessa rättigheter.
”Makt att påverka andra männ iskors beteende får man genom tre typer av makt. (...) • Destruktiv makt. Man kan för foga över ett hot som gör andra människor rädda. Det kan röra sig om allt mellan fysiskt våld till ilska. Fackligt kan det handla om hot om revolution eller demonstration. Strejken eller hot om strejken är kanske det tydligaste exemplet på facklig destruktiv makt.” SVAR: Hela stycket är absurt och helt utan förankring i verkligheten. Strejker är inte till för att göra ”andra människor rädda” eller ”påverka andra människors beteende”, utan för att förbättra villkor eller stoppa försämringar. Vad har det med ”fysiskt våld” att göra?
LO-broschyren säger att försäm rad strejkrätt inte är ett hot mot fack som står för ”traditionerna på svenska arbetsmarknaden. Det handlar om att hitta ett sätt att leva med motståndaren. Att stå upp för självregleringen och kollektivav talsmodellen innebär även att man respekterar motståndaren.” SVAR: Det fanns fack i slutet av 1800-talet som ”respekterade motståndaren” – de liberala facken. Den socialistiska arbetarrörelsen tog istället strid mot sina motståndare. Det var så arbetsgivarnas diktatur på arbetsplatserna pressades tillbaka. Den motståndare som LO-ledningen vill leva med driver idag krav på mycket drastiska försämringar för de flesta löntagare. ■
27 JUNI 2019 # 1 357
I korthet
Den svenska statens historiska assimileringspolitik är än idag är ett öppet sår.
5
40 procent mer plastskräp på 5 år
M
det historiska förtrycket Den 12 respektive 14 juni lades hemställanden fram till regeringen om krav på en sanningskommission om det historiska förtrycket mot samer samt krav på att riksdagen antar FN-konventionen om urfolksrättigheter, ILO 169. RAYMOND STOKKI
rs.lulea@socialisterna.org
B
akom hemställan (formell begäran) om en sanningskommission står Sametingets styrelse tillsammans med flertalet samiska organisationer och samepartier. Det yttersta kravet är att regeringen ska finansiera en oberoende sanningskommission som med hjälp av det samiska samhället och regeringen ska ta fram material för att erkänna den svenska statens övergrepp mot samer. Hemställan begär att kommissionen dels ska beskriva de övergrepp och oförrätter som begåtts mot det samiska folket och samers mänskliga rättigheter, dels beskriva assimileringspolitikens konsekvenser och slutligen ge rekommendationer och förslag på åtgärder så att arbetet får genomslag i Sveriges samepolitik. Angående assimileringsprocesserna skrivs att de drabbat det samiska folket såväl kollektivt som individuellt. Stark kritik riktas mot svenska staten för att jämlikhet och likvärdighet saknas än idag; bland annat har FN och Europarådet vid upprepade tillfällen kritiserat Sverige för bristande respekt för samers rättigheter.
Det är ingen tillfällighet att Sametingets plenum två dagar efter hemställan om sanningskommission även kom med en hemställan om att riksdagen snarast ratificierar FN:s konvention om urfolkens rättigheter, ILO 169 – en fråga som svenska staten skjutit framför sig i åratal. År 1999 gjordes en utredning som ansåg att konventionen inte behöver ratificieras eftersom det sades att Sverige redan skulle nå flera av målen. Därtill utreddes jakt- och
Foto: Wikimedia Commons / Johannes Jansson
Samer kräver sanningskommission om
des att staten förnekar en smutsig historia samtidigt som den försvarar vinstintresset framför urfolksrättigheter. När det gäller ratificiering av ILO 169 ställs kravet att det samiska samhället ska involveras i processen; i övrigt läggs det i händerna på riksdagen. Däremot läggs tydliga krav fram på att processen för en sanningskommission ska betalas av förövaren, men styras av offret. I hemställan framgår det också tydligt att hela det samiska samhället ska ingå i processen, där bland annat öppna stormöten planeras in. Det är en viktig poäng då same politiken emellanåt kritiseras för bristande demokrati och representation, vilket i sig är en följd av den svenska statens historiska assimileringspolitik som än idag är ett öppet sår.
Staten förnekar en smutsig historia samtidigt som den försvarar vinstintresset framför urfolksrättigheter. fiskerätt 2005 samt renskötselmarker 2006. Men historiska markstölder och frågan om ägande- och besittningsrätt till marker rör även stora vinstdrivande industrier; skogs- och gruvindustrin. I målet Girjas mot staten uppmärksammades verkligen frågan om rätten till marker och avslöja-
Därtill bör en utredning om marker och rätten till dessa belysa den klimatvidriga rovdrift av gruvoch skogsbolag som sker på historiska och nutida samiska marker som plockar resurser från jorden och lokalbefolkningen för att stoppa vinster i fickorna på redan rika rovkapitalister. ■
iljö Mellan år 2012 och 2017 har mängden årligt plastavfall ökat med 40 procent, enligt Naturvårdsverkets sammanställning. Nu ligger det på 1,3 miljoner ton plastavfall, och där ingår även avfall från jordbruk och industrier. Den största posten kommer dock från blandavfall, exempelvis vanliga hushållssopor. Varje svensk producerar i snitt 130 kilo plastskräp per år. – En så stor ökning hade jag inte trott, men samtidigt använder vi mer och mer plast i vår vardag. (...) Vi ser också att avfallsmängderna ökar för att vi konsumerar mer, och att vi använder plast i fler produkter, säger Petra Selander, ansvarig för plastfrågor på Naturvårdsverket, till Sveriges radio den 19 juni. En stor del av plasten är dessutom svår att återvinna, vilket tillsammans med att allt inte sorteras är en anledning till att mindre än hälften återvinns i landet. Naturvårdsverket anser att de som producerar och säljer varor måste bli bättre på att använda förpackningar som faktiskt kan återvinnas.
SAS-anställda kritiserar ledningen
P
rotestupprop Efter vårens SAS-strejk pyr fortfarande missnöjet bland de anställda. I ett protestbrev undertecknat av över 700 SAS-anställda riktas en svidande kritik mot ledningen. De vittnar över hur missnöjet bara har vuxit under en längre tid och att situationen är ohållbar. Man vittnar om avtalsbrott, chefsmöten man uppmanas att aldrig gå ensam till och en kultur där oliktänkande tystas ner. Det rapporterar SVT Nyheter den 19 juni. – Vi trycks ner av en stor och dyr administration som kör ”management by fear”. (...) Medarbetare är uppgivna över ledningen och känner stor hopplöshet. Flyg- och markpersonal har förts samman efter strejken. SAS ledning underskattar medarbetarnas intelligens. Det har provocerat och vänt oss mot ledningen, säger en av initiativtagarna till SVT Nyheter.
Vanligt med brister hos städföretag
A
rbetsmiljö Hos de privata städföretagen är det vanligt med brister i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets 532 inspektioner av städföretag ifjol visade att hela 447 av dem hade brister i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket drar också slutsatsen att de som köper städtjänster sällan ställer krav på bra arbetsförhållanden i upphandlingarna. Det skriver Fastighetsfolket den 19 juni. – Det blir ofta det företag som lämnar det billigaste anbudet som vinner upphandlingen. När städuppdraget går till det företag som gör jobbet för lägsta priset är det ofta arbetstiden man skurit ned på. Det innebär att städarna ska göra samma jobb på kortare tid. Självklart kan det leda till risker i arbetet, säger Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöinspektör Heli Aarnipuro till Fastighetsfolket. Belastningsskador och ergonomi på lokalvårdarnas arbetsplatser bedöms eller undersöks sällan. Dessutom ställs det sällan krav på kollektivavtal.
Stor brist på sjuksköterskor
V
årdkrisen Vi går mot ännu en sommar med brist på resurser och personal inom vården, vilket tyvärr har kommit att bli ett säkert sommartecken. En enkät som SVT Nyheter låtit genomföra den 23 juni visar att i princip alla regioner (20 av 21) har stor brist på vårdpersonal, särskilt sjuksköterskor, trots ”stora neddragningar, månader av planering och långa listor med åtgärder”. Att vården inte helt kollapsar beror enligt Vårdförbundet på en lojal yrkeskår: flytt av semestrar, jobb under sin semester, extrapass och mycket övertid. – Den icke planerade verksamheten drabbas mest. Akutsjukvården framför allt. Där ingår till exempel förlossning. (…) Jag har jobbat inom vården i 30 år, och har varit chef i 20 år. Det har varit så här svår brist på personal de senaste tio-tolv åren. De tillfälliga lösningarna löser inte kompetensbristen över tid, säger chefsspecialisten vid Vårdförbundet Marlene Helin Furbeck till SVT Nyheter. ■
ANALYS
Global kapitali 27 JUNI 2019 # 1 357
6
Det är mot en bakgrund av pessimism och tilltagande motsättningar på alla plan som G20-ländernas stats- och rege ringschefer träffas i Osaka i Japan den 28-29 juni. Sedan rikemansklubbens förra möte i Argentina i slutet av förra året har de många globala kriserna bara förvärrats: Handelskriget USA-Kina har trappats upp och världsekonomin växer i en allt långsammare takt. Samtidigt har antagonismen mellan de imperialistiska makterna och de geopolitiska spänningarna ökat, och klimatkrisen har blivit allt mer akut. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
R
edan ifjol började den globala ekonomiska tillväxten att svikta och första halvåret i år tycks bekräfta att högkonjunkturen har nått sin kulmen. Särskilt snabbt dämpas världshandelns tillväxt. ”Det är slående hur svag den globala handeln har blivit. Vår prognos, att världshandeln kommer att öka med 2,6 procent i år, är faktiskt den svagaste sedan den globala finanskrisen”, larmade Världsbanken i början av juni och tillade att: ”Utsikterna för den globala ekonomin har mörknat. Globala finansieringsvillkor har stramats åt, handelsspänningar har intensifierats och vissa stora tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier har upplevt signifikant stress på finansmarknaden”. Det upptrappade handelskriget mellan USA-Kina får snabbt allt större globala återverkningar. Den globala ekonomiska krisen 2008-2009 kom att sätta punkt för världshandelns snabba expansion med start i mitten av 1980-talet. Från 1987 till 2007 växte världshandelns volym med nästan 7 procent per år och tillväxt takten var dubbelt så
”
När G20-länderna möts i Osaka är det i en tid som aldrig har varit så fylld av prövningar och där det globala handelssystemet är i kris.
hög som BNP-tillväxten, vilket var en viktig faktor till kapitalets snabba globalisering. Men under senare år har världshandelns tillväxt varit mindre än BNP-tillväxten och trots flera år av högkonjunktur tvingades exempelvis världshandelsorganisationen WTO år 2015 konstatera att: ”Bara en enda gång sedan andra världskriget har tillväxten i världshandeln varit så svag som den är idag” (SvD Näringsliv den 14 april). Visserligen började världshan-
deln växa igen efter 2015, men uppgången blev tillfällig och 2019 kan bli det värsta året för världshandeln sedan den globala finanskrisen 2007-2008. Världshandelns svaga utveckling, handelskriget och att exempelvis utländska direktinvesteringar (FDI) minskat tre år i rad samt dess politiska återspegling i form av ökad nationalism signalerar inte endast att globaliseringen delvis är på reträtt, utan markerar att hela den globala ”kapitalistiska regim” – världsordning – som upprättades efter stalinismens kollaps 1989-91 under USA:s dominans håller på att krackelera. Förändringen kan beskrivas i att: ”Sedan 2008 har USA gått från att förespråka multilateralism och samarbete inom ramen för globala institutioner samt regelverk till det motsatta. Samtidigt är många av G20-länderna bara skuggor av sitt forna jag. På hemmaplan utmanas de svaga regeringarna i Storbritannien, Tyskland, Italien, Frankrike, Kanada, Sydafrika, Argentina och många andra G20-länder av en djupgående reaktion mot globaliseringen och internationellt samarbete. Vad som framför allt oroar är att det inte finns några internationella verktyg att ta till för att släcka de kriser och de många krishärdar som finns. När G20-länderna möts i Osaka är det i en tid som aldrig har varit så fylld av prövningar och där det globala handelssystemet är i kris”, skrev tankesmedjan East Asia Forum dagarna innan G20-mötet öppnades. Till det ska läggas att Kinas ekonomi bromsar in och att diktaturen i Peking även har att konfrontera en tilltagande social och politisk oro på hemmaplan, vilket skapar den splittring och panik i toppen som ledde till att man tvingades retirera, åtminstone tillfälligt, inför masskampen i Hongkong. Vid G20-mötet ska USA:s president Donald Trump enligt egen utsago ha ”ett långt möte” med Kinas le dare XI Jinping för att om möjligt hitta en väg som leder bort från
De globala kriserna har bara förvärrats sedan senaste G20-mötet, med handelskrig och ökade motsättningar.
fortsatt upptrappat handelskrig. Vid det förra G20-mötet i Argentina resulterade mötet mellan Trump och Xi i en tillfällig vapenvila – inga nya tullar, men att de beslutade låg kvar – och nya förhandlingar. Förhandlingarna blev emellertid resultatlösa och i maj i år trappade Trump upp handelskriget med nya tullar följt av kinesiska motåtgärder. Sammantaget beräknas de strafftullar som USA och Kina hittills har infört sänka den globala BNP:n med 0,5 procentenheter 2020. Det motsvarar en förlust på omkring 455 miljarder dollar (4 220 miljarder kronor), mer än storleken på Sydafrikas ekonomi, enligt Internationella valutafondens (IMF) direktör Christine Lagarde. Det är möjligt att mötet mellan Trump och Xi leder till en ny tillfällig paus och återupptagna förhandlingar. Men handelskriget handlar om mycket mer än bara ekonomi. Ytterst handlar rivaliteten mellan USA-Kina om världsherravälde. Både Trump och Xi anser sig inte heller ha råd att visa svaghet.
rivaler ger röster i det kommande presidentvalet. Även om det finns många amerikanska kapitalister som opponerat sig mot handelskriget har Trump stöd från betydande delar av den härskande klassen, liksom av många av Demokraternas ledande företrädare samt kapitalistiska politiker och kommentatorer runt om i världen. ”Trumps handelskrig mot Kina är bra och nödvändig. Kina har tillåtits göra vad som helst alldeles för länge”, skrev exempelvis Dagens Industri den 27 maj under den talande rubriken ”Trump gör rätt som krigar”. Handelskriget inkluderar inte heller endast tullar. För att skydda sin egen teknologi och med hänvisning till rikets säkerhet har USA byggt en mur. Kinesiska Huawei har svartlistats från att göra affärer med amerikanska bolag. Trump administrationen kräver också att andra länder ska införa samma förbud och bannlysa Huawei från 5G-näten eller stänga ute företaget från viktiga delar av den digitala infrastrukturen.
Trumpadministrationen är fullt övertygad om att USA i slutändan kommer att stå som vinnare i handelskriget och Trump räknar med att en hård, kompromisslös attityd gentemot Kina och andra
De nya lagar som Trumpadministrationen driver igenom för att skydda amerikanska intressen och teknik har karaktären av krigslagar. För att hävda sin makt använder sig USA av ”destruktiva ekonomiska
och politiska vapen för ’masstörning’ och söndring, som påtvingar resten av världen en ny regim vad gäller teknik och handel. USA:s nya vapen sätter nya kriser i rörelse och undergräver USA:s kanske främs ta tillgång – dess legitimitet som supermakt”, skrev brittiska Economist i en ledare den 8 juni. Trump har varit och är beredd att avfyra de ekonomisk-politiska vapnen mot allierade eller tidigare allierade som Turkiet, Mexiko och EU-länderna. Enligt Trump är EU mer orättvis mot USA inom handel än till och med Kina. Skillnaden är bara att EU är mindre än Kina. Men Washington har inte gett upp tanken på strafftullar mot bilimporten från Europa, och det i ett läge där den globala bilindustrin är på väg mot sin djupaste kris på 20 år och takten i antalet avskedanden snart är som under finanskrisen. Handelskriget är inte ensamt om att dämpa tillväxt och investeringar. Det växande skuldberget och finansmarknadernas kroniska instabilitet är en annan källa till varför högkonjunkturen har nått sin kulmen och början till en vändning nedåt inletts. Med hjälp av krediter, noll- eller minusräntor och att tusentals miljarder dollar pumpades in i ekonomin – i Kinas fall med de största stöd- och
ism i gungning 27 JUNI 2019 # 1 357
7
många decennier. Men ett jobb idag är ingen garanti för att undvika ett liv på eller under marginalen, och många av de nya jobben har varit lågavlönade och tillfälliga. Den senaste uppgången har främst gett storbolagen och bankerna ökade inkomster samt smörjt finansmarknaderna, vilket resulterat i att klyftan mellan rik och fattig ökat på ett oemotsvarat sätt. Den till synes aldrig sinande källan till billiga pengar tillsammans med att regeringarna har sänkt bolagens skatter och avgifter jämte lå ga eller inga löneökningar har fått börskurser och vinster att ständigt slå nya rekord, och trots att högkonjunkturen har nått sin topp fortsätter många storbolag att redovisa rekordvinster och/eller låna pengar för att göra rekordutdelningar samt köpa upp konkurrenter. Inkomster och förmögenheter har koncentrerats till ett allt rikare skikt av superrika och till att världsekonomin är i händerna på allt färre, men mäktigare storbolag.
Foto: Kremlin
subventionsprogrammen någonsin i fredstid – kunde regeringarna och centralbankerna förhindra att krisen 2007-2008, den allvarligaste kapitalistiska krisen sedan 1930-talets ekonomiska depression, utvecklades till en global finansiell härdsmälta. Samtidigt som ekonomin dopades intensifierades klasskriget och attackerna på löner och arbetsvillkor. Arbetarna och de fattiga fick betala för en kris som systemet hade skapat. Det i sin tur minskade konsumtionskraften, ökade beroendet av lån samt försvagade samhällets motståndskraft mot kommande kriser. De massiva stödinsatserna lyckades få igång tillväxten igen, men den organiska, strukturella kapitalistiska stagnationskrisen medförde att den uppgång som följde blev svag och obalanserad. Den gav heller inget utrymme för politisk stabilitet, utan de politiska kriserna har stadigt förvärrats, och de allt svagare regeringarna har blivit allt mer benägna att styra med auktoritära metoder. Djupet och allvaret av den kris som den borgerliga demokratin och dess institutioner har rasat ned i får Financial Times kolumnist Martin Wolf att resa frågan ”om den liberala demokratin kommer att överleva Trump, Brexit, Putin och Xi? Det är den viktigaste frågan som det senas-
te decenniet har rest” (FT den 17 juli 2018 under rubriken ”Vad var det egentligen som började gå fel med finanskrisen 2008?”). Att han själv inte gav något svar är också ett svar. I snart tio år har världen upplevt vad som kallats högkonjunktur. I USA, som var krisens ekonomiska epicentrum, inleddes uppgången något tidigare och i januari i år gick den ekonomiska återhämtningen in på sitt elfte år. Det är den längsta återhämtningen i USA:s historia, men också den svagaste. Arbetarnas reallöner har stått stilla, trots minskad arbetslöshet, under hela den långa ekonomiska uppgången. Den årliga tillväxttakten i USA såväl som globalt har också varit svagare än i tidigare högkonjunkturer. I USA har tillväxten i snitt ökat med omkring 2 procent per år mot en årlig tillväxt på dryga 4 procent vid den tidigare långa återhämtningen 1992-2001, som slutade i ”dotcom”-kraschen (börsras och att IT-bubblan sprack), vilket varslade om den finanskris som sedan skulle bryta ut hösten 2007. De miljarder som pumpades in i ekonomin stimulerade inte tillväxt, löner och välfärd, utan främst vinster, aktieutdelningar och börs kurser. Det har också lett till att stater, bolag och hushåll har blivit
mer skuldsatta. Det, tillsammans med att samhällsekonomin inte har återhämtat sig från krisen, är också skälet till varför den ökade penningmängden inte resulterat i allmänt stigande priser, utan i det som på engelska kallas ”asset-inflation” (stigande priser på fastigheter och värdepapper) och en rad uppblåsta finansbubblor som bara väntar på att få börja spricka. Den kreditbaserade expansionen har lett till att världens skuldberg har vuxit till att bli tre gånger större än den globala BNP:n. Den totala skuldbördan är 50 procent större än under det djupa krisåret 2008. Att skulderna har ökat så dramatiskt är en återspegling av den stagnationskris som präglar systemet. Trots att totalt 16 000 miljarder ska ha pumpats in i ekonomin har tillväxten globalt förblivit på en historisk låg nivå och investeringarnas andel av BNP har inte nått upp till förkrisnivå. Trots teknologiska framsteg har produktivitetskrisen bestått. Produktiviteten, som mäter hur effektiv produktionen är, har antingen stagnerat eller minskat. Vad som däremot har ökat är utsläppen av växthusgaser, som nådde en ny rekordnivå ifjol. Kapitalisterna och deras rege ringar skryter ofta och gärna om att arbetslösheten är den lägsta på
De 26 rikaste individerna i världen äger numera lika mycket som de 3,8 miljarder människor som utgör världens fattigaste hälft, enligt hjälpoch biståndsorganisationen Oxfam. Listan över världens 200 största ekonomier rymmer idag 157 storbolag (multijättar), men endast 43 länder. Storbolag som Walmart – världens största bolag som ägs av en enda familj – och Shell är större ekonomier än exempelvis Sveriges och Belgiens. Bara under det första kvartalet i år delade världens största bolag ut rekordhöga 263,3 miljarder dollar (2 445 miljarder kronor) till sina ak tieägare. Det är en summa som är
Ständigt hamnar kapitalismens tygellösa expansion i konflikt med att marknaden inte växer i samma takt som produktionen och de begränsningar som nationalstaten sätter. Kapitalets globalisering och kreditexpansion kunde för en tid bidra till att systemet delvis överkom dessa begränsningar, men globaliseringen är nu på reträtt och efter att under lång tid ha levt på lånad tid är systemet samtidigt mer sårbart och mindre rustat för att möta nästa kris. Möjligheten att stimulera ekonomin när konjunkturen vänder nedåt är betydligt mer begränsad än 2008. Det innebär inte att regeringarna och centralbankerna inte kommer att försöka. Tvärtom, de har redan försökt svara den annalkande krisen med en politik som påminner om den som redan har använts i stor skala. Men insatserna tenderar med nödvändighet bli av karaktären inte mer, utan mindre av samma mynt. I ett läge där skulder och underskott är större än tidigare, räntorna redan är rekordlåga och antalet krishärdar växer har kapitalismen färre verktyg än tidigare till sitt förfogande. Till det ska läggas att ”detta inte är några normala tider, utan en tid när resten av världen håller på att falla offer för den allt bittrare striden mellan USA och Kina och det inte finns någon global ordning” (New York Times 15 maj). Tyskland står redan på randen till recession efter att export och industriproduktion har börjat krympa, delvis till följd av handels kriget och världshandelns stagna tion. Krisen har redan tagit ett strypgrepp om skuldsatta länder som Argentina och Turkiet. Under det första kvartalet i år krympte
Inkomster och förmögenheter har koncentrerats till ett allt rikare skikt av superrika och till att världsekonomin är i händerna på allt färre, men mäktigare storbolag. lika stor som vad Bangladeshs BNP förväntas bli i år, ett land som har 165 miljoner invånare. Totalt beräknas de 1 200 största bolagen i världen i år dela ut en summa till ägarna som är lika stor som Spaniens BNP, ett land som räknas som världens fjortonde största ekonomi. De dramatiska växande klassklyftorna och den ilska som de groteska orättvisorna innebär har sått fröet till en enorm folklig reaktion mot kapitalismen. Till det ska läggas den växande medvetenheten om att dagens system inte är hållbart och ett nytt samhällssystem krävs för att rädda klimatet.
Argentinas ekonomi med över 5 procent och en tredjedel av befolkningen har kastats ned i fattigdom. En ny kapitalistisk nedgång – det är för tidigt att säga när och hur djup den blir – håller på att utvecklas. Det kommer att skaka om samhället och alla dess klasser och skikt. De chocker och omvälvningar som väntar kommer att förändra medvetenheten. För allt fler kommer det att börja stå klart att kapitalismen stänger vägen till en hållbar framtid och att systemets kriser endast kan lösas genom massornas kamp och organisering för en social revolution. ■
INTERNATIONELLT
27 JUNI 2019 # 1 357
8
Massprotester över Tjeckien
Världsfacket ITUC:s undersökning visar en mörk utveckling för arbetare och fackföreningar globalt.
M
assprotesterna mot Tjeckiens superrika premiärminister An drej Babiš växer. Söndagens de monstration i huvudstaden Prag var den hittills största demon strationen – uppemot en kvarts miljon krävde Babiš omedelbara avgång. Det var den femte de monstrationen sedan april och liksom tidigare var merparten deltagare ungdomar. Proteströrelsen är den störs ta i landet sedan ”sammetsrevo lutionen” hösten 1989 som stör tade den stalinistiska diktaturen i dåvarande Tjeckoslovakien. Babiš, som är Tjeckiens näst rikaste individ med en uppskat tad förmögenhet på 40 miljar der kronor, blev premiärmi nister 2017 efter att hans ANO blivit valets största parti (ANO betyder ja, men är också en för kortning för ”Missnöjda med borgares aktion”). ANO är ett nyliberalt, höger populistiskt parti som påstår sig vara emot korruption och politiskt mygel. Men Babiš har avslöjats som korrupt och har använt EU-bidrag på 20 miljo ner kronor för att bygga sig ett sommarresidens. Babiš är som en blandning av Donald Trump och miljardären Silvio Berlusconi som styrde Italien i omgångar under perio den 1994-2011 – en tid som var kantad av korruptionsskandaler, skattebrott och sexism. Inte för inte kallas Babiš för ”Babisconi”. ■
Fackliga rättigheter
under attack i världen Situationen för arbetare och fackligt aktiva har aldrig varit säker i många av världens länder. Det sker ständiga attacker på arbetares rättigheter på arbetsplatsen och inom det fackliga arbetet, och världsfacket IFS (Internationella fackliga samorganisationen, ITUC på engelska) visar nu på en försämring för fackligt aktiva och arbetare i alla världens regioner. LOUISE STRÖMBÄCK
louise.strömbäck@socialisterna.org
I
Sverige har det i år skett en hård attack mot de fackliga rättighe terna i och med den lagstadgade försämringen av strejkrätten som träder i kraft den 1 augusti. Den innebär att enbart den fackförening som har ett kollektivavtal med ar betsgivaren får kalla till strejk, vilket betyder att arbetare inte kan starta sina egna fackföreningar och kämpa genom dem på samma sätt. Men enligt världsfacket ITUC är Sverige ändå fortfarande ett av de få länder i världen där den fack liga situationen fortfarande är på en acceptabel nivå. Enligt en karta över länder i världen är enbart tio
europeiska länder samt Uruguay i Sydamerika grönmarkerade, vilket innebär att det sällan eller aldrig fö rekommer kränkningar mot facklig aktivism och arbetares rättigheter. I resten av världen sker det allt från upprepade kränkningar till total brist på rättigheter. 123 av 145 länder i ITUC:s under sökning har brutit mot strejkrätten och i 64 länder har löntagarrepre sentanter gripits. Förra året mörda des minst 53 fackligt aktiva i tio olika länder, varav hela 34 enbart i Co lombia, ett av de tio värsta länderna på listan. Andra länder är Algeriet,
Bangladesh, Brasilien, Filippinerna, Guatemala, Kazakstan, Saudiara bien, Turkiet och Zimbabwe. I Gulfländerna finns det många migrantarbetare som helt saknar grundläggande rättigheter. I Saudi arabien tvingas migrantarbetare till tvångsarbete. I Egypten tvingades de 1 000 fack som fanns att regist rera sig på nytt, men då blev bara 122 av dem godkända och fick nya tillstånd. I Zimbabwe greps flera fackliga ledare i början av 2019 i samband med protester mot de ökande ben sinpriserna, där även 12 demon stranter sköts ihjäl. Polisvåldet är ett ökande problem på flera platser i Afrika. I Tchad har alla möjlighe ter till strejk och demonstrationer stoppats, och i sammanlagt 52 av de 145 länderna har fackligt aktiva utsatts för våld. ITUC:s rapport tar även upp att det på vissa håll sker en positiv utveck ling. På Irland har en ny lag anta gits som ger ökat skydd för de som har tillfälliga anställningar, och på
Nya Zeeland har en lag som ger ett stärkt kollektivavtalssystem trätt i kraft. Men generellt är utvecklingen för världens arbetare och fackföre ningar mörk. Stora plattformsföre tag som Amazon och Uber gör det också möjligt att försämra arbetares villkor och att betala mindre än mi nimilönen. Det blir dessutom svå rare för arbetarna att alls organisera sig, och de är väldigt utblottade. Det som nu sker i Sverige är bara det första steget i riktning mot vad som äger rum i andra länder i värl den. Vi får aldrig glömma att våra rättigheter inte är en självklarhet, utan har vunnits genom kamp. Där för är det bara kampen som kan skydda och bevara dem. Facken är otroligt viktiga och deras roll är att skydda arbetarnas intressen från arbetsgivaren. At tackerna på facken är en följd av det hårdnande kapitalistiska klimatet i världen, vilket gör det ännu vikti gare att arbetare organiserar sig och kämpar tillbaka. ■
Danmark efter valet: Vilken slags regering blir det?
D
et har snart gått en månad sedan valt till det danska folketinget den 5 juni. Resultatet blev en framgång för ”de röda”; Socialdemokraterne (S) och Socialistisk Folkeparti (SF, motsvarande Vänsterpartiet). Nu förväntas S under ledning av Mette Fredriksen bilda regering och förhandlingar pågår med SF, borgerliga Radikale Venstre (R) och Enhedslistan (EL, vänster om SF). Men Mette Fredriksen har redan gått ut med att hon vill bilda en blocköverskridande regering, förmodligen med borgerliga Venstre (V) och R. Socialdemokratin vill hitta en lösning som innebär att åtstramningarna och den invandringsfientliga politiken kan fortsätta, med totalt asylstopp, flyktingläger utanför EU:s gränser, isolering av asylsökanden på ön Lindholmen, tiggeriförbud och burkaförbud.
S stal många röster från Dansk Folkeparti (DF, motsvarande Sverigedemokraterna) just på grund av att de har anammat stora delar av deras vidriga flyktingfientliga politik. Rivningar av så kallade ghetton och tvångsförflyttning av de boende har påbörjats och kommer att fortsätta med en S-regering. R och S står båda för nedskärningar inom vård, skola och omsorg, medan SF och EL istället vill satsa på dessa områden via skattehöjningar. Vad gäller EU och den strama flyktingpolitiken vill varken SF eller EL göra några större förändringar. De tycker inte att EU ska montera ner sina flyktingmurar eller att Danmark ska riva upp de flykting- och invandringsfientliga lagarna som S har varit med om att instifta tillsammans med bland annat Dansk Folkeparti.
Istället kräver de att Danmark ska ta emot fler kvotflyktingar. I Danmarks fall skulle det innebära att man tog emot cirka 2 000 flyktingar årligen. S gick dock till val på en fortsatt stram invandringspolitik och kommer att få stöd för denna av V, Konservative Folkeparti (K) och det nybildade högerextrema Nye Borgerlige.
Vad gäller den danska inrikespolitiken nämner de ingenting om förstatligande av banker och storföretag under de arbetandes demokratiska kontroll eller om att stoppa kapitalets rovdrift på människor, välfärd och natur. Framför allt manar de inte till mobilisering och kamp mot ett system som för länge sedan har överlevt sig självt.
SF och EL vacklar i EU-frågan och talar om ett grönt och solidariskt Europa, utan att nämna något om nödvändigheten av ett systemskifte och ett socialistiskt Europa. För detta krävs att EU-samarbetet skrotas (som ju är en union för storföretagens och de rikas intresse) och att en socialistisk konfederation av Europas stater istället bildas, som sätter människans och miljöns behov före bankirernas, bolagens och de superrikas vinstjakt.
Om EL eller SF ingår i en regering med S och andra partier som genomför en rakt igenom nyliberal och flyktingfientlig politik kommer det att ses som ett stort svek av deras väljare. Det enda alternativet till en S-ledd regering är en kamp för ett socialistiskt samhälle. Det är hög tid att fackföreningarna, gräsrötter och vänstern enas i ett landsomfattande uppror mot högerns attacker. ■ Anders Wemmert
27 JUNI 2019 # 1 357
9
25 flyktingar varje minut Allt fler människor tvingas på flykt på grund av krig, förföljelse, övergrepp och klimatförändringar. Så många som 70,8 miljoner människor är enligt FN:s flyktingorgan UNHCR:s årsrapport tvingade till att lämna sina hem – den högsta siffran någonsin. ROBERT BIELECKI
H
ela 70,8 miljoner är på flykt enligt 2018 års rap port, vilket är en fördubb ling jämfört med för 20 år sedan och en ökning med 2,3 miljoner jämfört med året innan. Antalet människor på flykt ökar för varje år, vilket speglar en allt mer insta bil värld. För 10 år sedan tvingades en på 160 att fly för att undkomma olika fasor – nu är den siffran en på 108. Varje minut tvingades 25 människor på flykt under fjolåret. Antalet flyktingar har inte bara ökat i absoluta tal, utan även i an delen människor som inte kan leva i sina hem på grund av våld, krig, förföljelse med mera. Av de 70,8 miljoner flyktingarna klassas 41,3 miljoner som internflyktingar, det vill säga att de är flyktingar i sina hemländer.
Av de nyliberala och/eller reaktio nära högerpolitikerna får man höra att västvärlden har en ”invasion” av flyktingar och att vi tar emot ”opro portionerligt” många. Men faktum är att blott 16 procent av världens flyktingar tas emot av så kallade in dustriländer. Merparten av flyktingarna som kan fly sina länders gränser flyr till grannländer (80 procent), och de
allra flesta flyktingar lever i de minst utvecklade länderna i världen. Helst tycker politikerna ändå att murarna ska resas så pass högt att ingen kan ta sig in, och EU gör tyvärr ett ganska bra jobb för att se till att så är fallet. Ifjol lyckades bara 138 882 flyktingar ta sig till Europa, vilket är det lägsta antalet på fem år, och under året har minskningen fortsatt trots att allt fler tvingas fly. Fort Europa har kriminaliserat räddningsarbetet i Medelhavet, ett dödens hav för flyktingar där en av sex flyktingar har dött hittills i år. EU och dess medlemsländer finan sierar miliser och diktaturer i bland annat Nordafrika för att förhindra att människor tar sig till Europa. Det har bidragit till de avskyvärda flyktinglägren i Libyen, där flyk tingar säljs som slavar. Men EU kan acceptera vilka brott mot mänskli ga rättigheter som helst så länge människor i nöd hålls ute.
Foto: Freedom House / Flickr CC
offensiv@socialisterna.org
De fem-i-toppländer som människor flydde ifrån år 2018 var Sydsudan, Afghanistan, Syrien, Somalia och Myanmar (tidigare Burma), men även krishärdar som Jemen nämns. Många har också flytt från Etiopien och Venezuela. Totalt tvingades 13,6 miljoner att fly under 2018, varav
RS och Offensiv står för:
• Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Riv upp EU:s avtal och samarbete med Afghanistan, Libyen, Sudan och Turkiet. Stoppa militariseringen av flyktingpolitiken. • Återinför asylrätten. Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening. • Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar. • Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad åt alla – låt storföretag, banker och rika betala. • Global kamp mot imperialismens plundring och militarism – för en socialistisk värld i fred och frihet.
Samtidigt som fler tvingas fly fruktansvärda situationer blir Västs murar högre och taggtrådsstängsel fler.
10,8 som internflyktingar. Fortfa rande är hälften av alla flyktingar barn under 18 år, en siffra som har legat på ungefär samma nivå de se naste åren men som 2009 låg på 41 procent. Dock fortsätter EU-länderna och särskilt Sverige att tvångsutvisa människor till fruktansvärda och horribla situationer. SVT Nyheter rapporterade den 23 juni att anta let tvångsutvisningar till Afghani stan har ökat markant. Under 2017 tvångsutvisades över 151 personer, medan siffran fram till april i år var på omkring 100. Det kan tyckas lite, men allt fler flyktingar stoppas via ”verkställda polisavvisningar”, alltså beslut som fattas av polisen direkt vid gränsen eller via ”inre utlänningskontroller” – hela 9 364 flyktingar stoppades el
ler utvisades på detta sätt under år 2018, jämfört med 644 år 2012. Till och med april i år hade hela 4 097 sådana avvisningar ägt rum. 78 procent av alla flyktingar som lyckats ta sig ifrån sina länder är i så kallade utdragna flyktingsituatio ner; det vill säga där minst 25 000 av samma etnicitet eller folkgrupp har varit på flykt i fem år eller mer då hemlandets situation inte har gått att återvända till. Dessa länder är bland annat Afghanistan, Sydsu dan, Palestina, Syrien, Kongo-Kin shasa och Somalia. UNHCR:s rapport visar återigen de fasor som är verkligheten för alltför många människor. Ingen väljer att fly – det är något man tvingas till på grund av en helt ohållbar, farlig och fruktansvärd situation. Utöver att sunt förnuft – solidariteten – dik
terar att vi bör hjälpa människor i nöd är politikernas argument om att ”det inte finns pengar eller möj lighet” att ta emot fler totalt falska. Hur mycket resurser och pengar finns det inte i världen, men i helt fel fickor? Storföretag, banker och de superrika fullkomligen drun knar i pengar, och aktieutdelning en slår varje år nya groteska re kord. Klassklyftorna ökar för varje sekund. Välfärden går på knäna i desperat behov av mer resurser och fler personal. Exemplen kan göras kilometerlånga. Kampen för flyktingars rättig heter går hand i hand med kampen mot kapitalism, imperialism och högerpolitiken. Istället för en värld byggd på profitjakt och cementera de orättvisor behöver vi bygga en rörelse för trygghet, välfärd och bostad åt alla. ■
”Klimatet är varmare nu än någonsin under de senaste 5 000 åren” Foto: NPS Climate Change Response Follow
Att permafrosten smälter är ”som kanariefågeln i kolgruvan”.
A
rktis permafrost i Kanada har börjat tina 70 år tidi gare än förväntat. Det upp täckte en forskargrupp från Uni versity of Alaska Fairbanks, som chockades över hur några ovanligt varma somrar på raken har desta biliserat de övre skikten av enorma underjordiska isblock som varit frusna i årtusenden. – Det är helt otroligt. Det är en indikation på att klimatet är varma re nu än någonsin under de senaste 5 000 åren, sa professor Vladimir
Romanovsky i geofysik på univer sitetet till Reuters den 18 juni.
Att permafrosten smälter oroar, eftersom en accelererad upptining kan frigöra stora mängder värmeal strande gaser (som koldioxid, me tan med mera), som kan snabba på uppvärmningstakten än mer. Forskarna beskriver i brittiska The Guardian den 18 juni hur land skapet hade förvandlats jämfört tidi gare, från arktiska landskap till mid jedjupa sänkor och pölar (så kallad
thermokrast) samt hur tidigare gles vegetation nu blomstrade. Det såg ut som om ”marken hade bombats”. – Detta är som kanariefågeln i kolgruvan. Det är väldigt troligt att detta fenomen påverkar en mycket större region, menar forskaren Lou ise Farquharson i The Guardian. Den ohämmade vinstjakten inne bär ökade utsläpp och att mänsklig heten står på ruinens brant. Rosa Luxemburgs berömda ord ”Socia lism eller barbari” har kanske aldrig klingat mer sant. ■
INRIKES
27 JUNI 2019 # 1 357
10
Hbtq+-kampen vid ett vägskäl
Årets Prideevenemang pågår för fullt. Stödet för hbtq+-personers rättigheter ökar, men bland den politiska eliten tornar mörka moln upp sig. Fortfarande finns allvarlig juridisk diskriminering att kämpa emot, men hotet från extremhögern, ökade klyftor och nedskärningar är ännu allvarligare. RS LULEÅ
rs.lulea@socialisterna.org
”
Hbtq+-rörelsen kan bara lita till sin egen styrka, och söka stöd och solidaritet från andra sociala rörelser.
dagskandidater 2018 jämfört med 2014, och att det fortsätter att ligga på mycket låga nivåer bland Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas kandidater. Ändå har vissa juridiska framsteg vunnits under den senaste mandatperioden. Till exempel: • Numera ingår könsidentitet och könsuttryck i lagen om hets mot folkgrupp och i brottsbalkens straffskärpningsparagraf. • Sexuell läggning och könsiden-
titet ingår i kravet om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. • Ensamstående kvinnor har numera möjlighet till assisterad befruktning inom svensk sjukvård (även om köerna ofta är långa). • Samma regler gäller vid fastställande av föräldraskap efter assisterad befruktning utomlands för samkönade par som för olikkönade par. • Det är numera tillåtet med så kallad embryodonation (varken ägg eller spermie har biologisk koppling till föräldrarna) vid assisterad befruktning. Förändringarna går dock alldeles för sakta. Till exempel skulle det behövas stora förändringar i reglerna kring föräldraskap och juridiskt kön. – Rättvisepartiet Socialisterna stöder hbtq+-rörelsens krav på att ändring av juridiskt kön ska vara en rent administrativ process, att ändring av juridiskt kön och ingrepp i könsorganen ska vara möjligt innan 18 års ålder, att det ska införas ett tredje juridisk kön samt att personnummer ska vara könsneutrala, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå. Även andra, kan tyckas rent administrativa förändringar, dröjer. Ett sådant exempel är att ändra ”faderskapspresumtion” till en köns-
Foto: Clara Bell
S
kandalen i EU-valet kring KD- kandidaten Lars Adaktussons abortmotstånd (röstade mot abort 22 gånger) är ingen slump. Den reaktionära högern med en unken famljesyn och motstånd mot hbtq+-rättigheter har stärkt sin ställning i flera partier. Symptomatiskt är att stödet för RFLS:s åsikter har fallit bland Socialdemokraternas och Moderaternas riks-
Trans Pride i Dublin 2018 var exempel på den klasskampsbaserade inriktning som hbtq+-rörelsen behöver.
neutral ”föräldraskapspresumtion” – det vill säga att par som har ingått äktenskap eller registrerat partnerskap automatisk ska bli föräldrar till parets barn. Idag gäller detta bara heterosexuella par. Det går inte
RS och Offensiv står för:
• Låt hbtq+-flyktingar stanna. Hbtq+-boende i väntan på permanenta uppehållstillstånd. • Massiv upprustning av vården och skolan: inga köer till könsbekräftande vård, psykiatri eller elevhälsa. • Inför tredje juridiskt kön, könsneutrala personnummer och könsneutral föräldralag. • Möjlighet till fler juridiska föräldrar än två. Utökad föräldraförsäkring. • Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. Bort med sexistiska domare. • Protestera mot rasism, sexism och homofobi var än den dyker upp – förtryck får aldrig normaliseras. • Nolltolerans mot sexuella trakasserier. Trygga jobb, bra arbetsmiljö och demokratiska arbetsplatser. För kämpande fackföreningar. • Stora satsningar på kvinno-, trans- och mansjourer samt annan vård för utsatta. • Gemensam kamp mot homo- och transfobi och alla former av förtryck. Välfärd, bostad och arbete åt alla. Låt banker och storföretag betala.
heller för en spermadonator inom sjukhusvården av bekräfta faderskap, eller för en kvinna i ett lesbiskt förhållande att bekräfta föräldraskap efter en privat insemination. En annan viktig fråga är att säkerställa intersexuella barns rättigheter att slippa kosmetiska eller socialkirurgiska ingrepp utan deras samtycke. – Det här är viktiga förändringar som vi måste fortsätta kämpa för, tillsammans med att utreda hur det ska bli möjligt för fler vårdnadshavare än två och hur fler ska få rätt till föräldraförsäkring. Framgång är på intet sätt säkert. Extremhögern har flyttat fram sina positioner och det har haft en inverkan på hela det politiska etablissemanget. Hbtq+-rörelsen kan bara lita till
sin egen styrka, och söka stöd och solidaritet från andra sociala rörelser, säger Jonas Brännberg – Det finns många uppenbara kopplingar mellan hbtq+-kampen och till exempel antirasismen och asylkampen. En annan viktig fråga nu är att fullt ut delta i protesterna mot de stora nedskärningarna i vården, skolornas elevhälsa och så vidare, som om de blir verklighet kommer att slå hårt mot hbtq+-personer. Utan resurser och med ökande klyftor blir juridiska rättigheter inget annat än ord på ett papper. – Det blir allt mer uppenbart att det behövs en socialistiskt kamp mot det kapitalistiska systemet som ekonomiskt, politiskt och socialt förhindrar en total frigörelse från hbtq+-förtrycket, säger Jonas Brännberg. ■
RS på plats under Borås Pride 27-29 juni
I 50 år sedan Stonewallupproret uppmärksammas i helgen.
helgen kommer Borås Pride att äga rum, ett viktigt arbete för hbtq+-personers rätt och utrymme i samhället som behövs även idag. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kommer som vanligt att närvara för att stärka arbetet för hbtq+-personers rätt att vara trygga i samhället och världen.
Under Borås Pride kommer man kunna gå på föreläsningar, utställningar och även träffa människor som brinner för arbetet med hbtq+- frågor. Torsdag till lördag annordnas utställningen ”Stonewall 50 år”. Där uppmärksammas att det i år är 50 år sedan upproret på
klubben Stonewall Inn skedde, där hbtq+-personer tröttnade på att bli trakasserade och gick emot polisen. Stonewallupproret ledde till en massrörelse för likaberättigande världen över och ses som starten för dagens Priderörelse – som behöver återkomma till sin historiska motståndsbakgrund i dagens kamp. ■ Sari Hevosaho
Luleå:
Eskilstuna:
Tid: Tisdag den 2 juli kl 18.00. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.
För info: 073-373 33 61.
Stockholm/Haninge:
CWI och vägen mot socialism Sthlm Norra, Sthlm Södra och Haninges partiföreningar har gemensamma möten under sommaren. Tid: Torsdag den 4 juli kl 18.00. Plats: Partilokalen. För mer info: 070-874 79 12.
Örebro: För info: 070-536 43 17.
Södertälje: För info: 073-740 39 54.
Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.
Kampen tar inte ledigt
T
rots att midsommarhelgen har gjort det lite svårare för oss har vi ändå lyckats samla in ett respektabelt belopp under den gångna veckan. Vi ligger nu på totalt 18 437 kronor, motsvarande drygt 46 procent av målet.
Det innebär en ökning med 7 830 kronor sedan förra numret. I detta belopp ingår också ett enskilt bidrag på hela 3 500 kronor! Efter veckans resultat har såväl Västerbotten som Norrbotten klarat sina lokala målsättningar medan Mellansverige ligger ganska nära med 75 procent. Vi räknar också med att få in de sista bidra-
Tid: Onsdag den 3 juli kl 18.00. Plats: Yxhammarsgatan 8-10. För mer info: 070-396 47 83.
Sommar, sol och socialism Aktiviteter, individuella möten och festivaler under sommaren. För mer info: 073-501 21 37.
Boden:
Det finns dessutom fortfarande tid kvar att klara målet. Skicka ditt bidrag nu, gärna med swish till 123-240 32 85. Du kan även sätta in det på PlusGiro 87 96 49-2, eller skicka ”Offensiv 100” till 72550. Tack! ■
Procent av mål
Borås:
Göteborg:
gen från kongressinsamlingen, vilket kommer att ge oss en välbehövlig sommarboost.
Totalt
46% 18 437 kr
Norrbotten
5 270 kr
Västerbotten
3 500 kr
Mellannorrland
200 kr
Stockholm
6 275 kr
Mellansverige
1 502 kr
Västsverige
1 650 kr
Sydsverige
40 kr
För mer info: 070-231 99 10.
Svaret är socialism
Umeå: För info: 079-340 59 97.
Sundsvall: För mer info: 070-227 42 21.
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
Uppsala: För info: 072-200 08 13.
Västerås: För info: 073-740 39 54.
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.
Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.
Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.
Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.
Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Socialistisk feminism
Kämpande fackföreningar
• Kvinnors och hbtq+-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.
• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.
Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■
SOCIALISTISKT
En skola för alla
• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.
PROGRAM 2019
Nej till militarismen
BRÄNNANDE
27 JUNI 2019 # 1 357
”Väldigt kul att knacka dörr”
Foto: Natalia Medina
Cicci Herrström (som talar på bilden) berättar att de får väldigt positiva reaktioner på deras kampanjarbete mot ombildningar.
Sommaren tar fart, men motståndet mot ombildningar pausar inte. Det går inte. För nu kommer fler och fler rapporter om att bostadsrättsföreningar startar upp, konsulter med falska lockpriser och intresseanmälningar som uppnått 50 procent. En av de mest aktiva nätverken är Rågsved mot ombildning. Offensiv får en pratstund med Cicci Herrström. ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org
V
ad är den vanligaste reaktionen ni får när ni är ute? – Vi får väldigt ofta positiva reaktioner på det vi gör och att folk är negativa till ombildning. Vi har haft mycket aktiviteter vid tunnelbanan och mycket fika mot ombildning. – Nu har vi börjat knacka dörr också – det är få av de som öppnar som är för ombildning. Folk är glada för att vi engagerar oss, men säger att de inte orkar själva. Då säger
jag att det var och en kan göra är att prata med sina grannar. Många säger att de redan gör det. Folk ber oss komma och knacka dörr i deras hus, vi gör gärna det – om de går med! Tvärtom vad många tror så är det ju väldigt kul att knacka dörr.
Vad är det vanligaste argumentet för ombildning som ni stöter på? – Folk tror att de ska tjäna pengar. De har hört att husen säljs till 50-60 procent av marknadsvärdet.
Vad är det vanligaste argumentet mot ombildning/för hyresrätt? – Att hyresrätt och allmännyttan är bra för samhället. Många äldre ser detta. Andra är rädda att de inte får lån. De undrar också var deras barn ska ta vägen om det inte finns några hyresrätter kvar. Att husen är dåligt renoverade och att man inte vill köpa, för då får man själv stå för den kostnaden. – Det är inte lika vanligt att de säger att det är bekvämare att bo
i hyresrätt, men det argumentet finns ju också.
Ni verkar har en fantastisk organisering i Rågsved, håller du med? – Vi är hyfsat många, men jag hade gärna sett att vi var fler som såg att det här måste vi ta tag i och göra själva. Men vi har fått mycket gjort. Vi har haft träffar, som möten, utanför portar och på gårdarna. Då kommer många lokalt från de berörda områdena. – Ikväll [den 25 juni, när Offensiv går till tryck, reds anm] blir det ett större informationsmöte för Snösätra. Och så måste vi ta itu med Gillerbacken; det ryktas om att en bostadsrättsförening skulle ha fått ihop 50 procent i ett av husen där. Cicci är den sortens aktivisttyp som tänker på allt. Inför sommaren har hon lånat ut en nyckel så att folk i
nöd ska kunna komma hem och hämta flygblad mot ombildning som hon förvarar hemma. Rågsved mot ombildning har också producerat flygblad på många olika språk, som bland annat ligger uppe på Nätverket Rädda Hyresrätternas hemsida. Rädda Hyresrätterna, som bland annat ordnar demonstrationer och fungerar lite som en samordning för lokala nej till ombildningsgrupper, beslöt på det senaste nätverksmötet att ta itu med det uppenbart skeva i att nej-grupperna inte får tillgång till blippbrickor för att komma in i portarna, medan bostadsföretagen, konsulterna och bostadsrättsföreningarna har fri tillgång till brevlådorna för sin ombildningspropaganda. Nätverket kommer också dra igång en mejlkampanj mot utförsäljning till privatvärdar och mycket mer. Nästa nätverksmöte blir den 21 augusti. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Natalia Medina
Gå med i
Detta är ju fel. Stadshuset har sagt att de ska sälja till marknadsvärdet. Många är uppvuxna i länder där det är vanligt att man äger sin lägenhet, så de känner att detta är tryggt. – De får information av oss om osäkerheten med en bostadsrättsförening; vad som händer om föreningen går i konkurs eller om en bostadsrättsinnehavare konkar.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna. org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.